MÖD 2007:52

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Växjö tingsrätts, miljödomstolen, deldom den 27 september 2007 i mål nr M 3375-06, se bilaga A

KLAGANDE OCH MOTPARTER

1. Länsstyrelsen i Skåne län, 205 15 Malmö

2. K.A. m. fl., se bilaga B

KLAGANDE OCH MOTPARTER

1. Ystad Hamn Logistik Aktiebolag, 556008-2652, Hamntorget 2, 271 39 Ystad

2. Ystads kommun, 271 80 Ystad

SAKEN

Tillstånd till fortsatt och utökad hamnverksamhet, ombyggnad av färjelägen, muddring, deponering m.m. i Ystads hamn; nu fråga om tillstånd för del av ansökt vattenverksamhet

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE

1. Miljööverdomstolen avskriver målet såvitt gäller de överklaganden som gjorts av Hamnupproret och C.P..

2. Miljööverdomstolen undanröjer miljödomstolens deldom och visar målet åter till miljödomstolen för fortsatt handläggning.

_____________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen har yrkat att Miljööverdomstolen upphäver miljödomstolens tillstånd till vattenverksamhet och avslår Ystad Hamn Logistik Aktiebolags och Ystads kommuns ansökan om deldom för etapp 1 A i utbyggnaden av hamnen.

K.A. m.fl. har yrkat att det meddelade tillståndet skall upphävas.

Ystad Hamn Logistik Aktiebolag och Ystads kommun har bestritt klagandenas yrkanden och för egen del, anslutningsvis, yrkat bifall till sitt vid miljödomstolen framställda yrkande om verkställighetsförordnande.

Hamnupproret och C.P. har under hand meddelat att de inte önskar kvarstå som klagande.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har åberopat i huvudsak samma grunder och omständigheter som vid miljödomstolen och har här huvudsakligen tillagt.

Länsstyrelsen

Etapp 1 A omfattar både åtgärder som ökar sjötrafiksäkerheten och åtgärder som utgör en förutsättning för vissa av de förändringar och utökningar av den miljöfarliga verksamheten som ingår i ansökan. I etapp 1 A ingår bland annat ombyggnad av färjelägena 1, 2 och 3 till två nya färjelägen. Ombyggnaden syftar till att större färjor ska kunna angöra hamnen, vilket kan medföra ökade negativa miljökonsekvenser genom exempelvis ökat buller, ökade emissioner till luft, större trafikflöden till och från hamnen med mera. Eftersom etappen innehåller åtgärder som möjliggör förändringar av befintlig hamnverksamhet med risk för ökad miljöstörning, är det länsstyrelsens uppfattning att en deldom enligt sökandens yrkande riskerar att föregripa prövningen av hamnverksamheten enligt 9 kap.miljöbalken.

K.A. m.fl.

Huvuddelen av de klagande protesterar mot att utbyggnaden av hamnen medför att Revhusen kommer att rivas. Flera av de klagande har framhållit att de redan idag störs av buller och avgaser från färjorna samt att miljöeffekterna av en utökning av verksamheten måste prövas med stöd av 9 kap.miljöbalken.

Ystad Hamn Logistik Aktiebolag och Ystads kommun

Etapp 1 A ingick i tillståndsansökan till miljödomstolen och utgör inte något nytt moment. Denna första etapp innefattar endast viss ombyggnation som inte förändrar befintlig verksamhet i hamnen. Visserligen kommer hamnen efter ombyggnationen att kunna ta emot något större färjor men endast vid två i stället för som i dag tre färjelägen. Det blir ingen utökning av antalet färjeanlöp. Ombyggnationen, som härutöver även omfattar viss muddring i hamnbassängen och förlängning av vågbrytare, har i stället mer karaktären av trafiksäkerhetsåtgärder i förhållande till pågående färjetrafik. Förevarande etapp avseende en ombyggnad för att kunna fortsätta pågående färjetrafik kan klart särskiljas från en framtida planerad etapp, som innebär en utbyggnad av anläggningar utanför den befintliga hamnen.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL

Hamnverksamhet med den omfattning som bedrivs i Ystad utgör tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Verksamheten i Ystads hamn har inte tidigare miljöprövats.

Miljödomstolen har i sin deldom prövat ansökan såvitt avser viss vattenverksamhet enligt 11 kap.miljöbalken. Den prövade etappen avser en betydande ombyggnad av hamnen som utgör den första etappen i en större ombyggnad syftande till en radikal ökning av hamnens kapacitet, såväl vad gäller antal anlöp som förmåga att ta emot större fartyg.

Ett av miljöbalkens grundläggande syften är att en samordnad prövning ska göras av samtliga störningar från en verksamhet. En prövning av en betydande ombyggnad av hamnen endast enligt 11 kap.miljöbalken strider mot detta syfte och riskerar att föregripa och binda upp miljödomstolen vid den senare prövningen enligt bestämmelserna om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd i 9 kap. i balken. En sådan uppdelning av prövningen får anses utgöra ett sådant rättegångsfel som avses i 50 kap. 28 § rättegångsbalken. Felet kan antagas ha inverkat på målets utgång och kan inte avhjälpas i Miljööverdomstolen (jfr Miljööverdomstolens beslut den 12 mars 2004 i mål M 487-04, MÖD 2004:10). Den överklagade deldomen ska därför undanröjas och målet visas åter till miljödomstolen för fortsatt handläggning.

Inga yrkanden om ersättning för rättegångskostnader har framställts i målet. De enskilda personer som överklagat miljödomstolens deldom har här fört en likartad talan och i samma syfte. Anledning saknas därför att nu ta ställning till vilka enskilda klagande som är att anse som sakägare vid den prövning som Miljööverdomstolen gjort i detta mål.

Med den utgång målet får här förfaller också frågan om verkställighetsförordnande.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga C

Överklagande senast den 18 januari 2008

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Per-Anders Broqvist, miljörådet Sven Bengtsson samt hovrättsråden Rose Thorsén och Peder Munck, referent. Enhälligt. Föredragande har varit Agneta Ödegaard Herlin.

_____________________________________

BILAGA A

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DELDOM

SÖKANDE

1. Ystad Hamn Logistik Aktiebolag, 556008-2652, Hamntorget 2, 271 39 Ystad

2. Ystads kommun, 271 80 Ystad

Ombud för båda: M.P.,

SAKEN

Tillstånd till fortsatt och utökad hamnverksamhet, ombyggnad av färjelägen, muddring, deponering, m.m. i Ystads hamn, Skåne län; nu fråga om tillstånd för del av ansökt vattenverksamhet

_____________________

DOMSLUT

Tillstånd

Miljödomstolen lämnar sökandena tillstånd enligt 11 kapmiljöbalken till följande arbeten i Ystads hamn inom fastigheterna Ystad Hamnen 2:2 och 2:3 och angränsande allmänt vattenområde samt på de villkor som anges i denna dom.

1. Förlängning av den yttre västra vågbrytaren i riktning NNO med 250 m till en höjd av +3,0 m.

2. Rivning av en del av den inre västra vågbrytaren.

3. Muddring till 7,5 m ramfritt djup för förstoring av vändcirkel i den yttre hamnbassängen till diametern 400 m, runt den del av den inre västra vågbrytaren som skall rivas samt i området bredvid Revhuskajens västra spets.

4. Utfyllnad i den yttre hamnbassängens östra del innanför den yttre östra vågbrytaren med ca 130 000 m3 muddermassor, inkl igenläggning av genomströmningsöppning i vågbrytaren och påbyggnad av dess krön.

5. Ombyggnad av färjelägena 1, 2 och 3 till två nya färjelägen anpassade för fartyg med upp till 220 m längd och 27 m bredd.

Villkor

1. Samtliga arbeten skall utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökandena angett eller åtagit sig i målet, såvida inte annat framgår av denna dom.

2. Arbeten i vatten skall bedrivas så att grumling i görligaste mån undviks. Om grumlande arbeten behöver utföras under tiden 15 maj - 15 november skall arbetena avbrytas om grumlingen utanför den yttre hamnbassängen blir störande för den marina miljön. (Se även under rubriken Delegerade frågor.)

3. Sökandena skall undersöka möjligheten att utnyttja den sand som muddras i hamnområdet som naturresurs för fyllning inom erosionsskadade strandzoner i kommunen. (Se även under rubriken Delegerade frågor.)

4. Arbetena skall utföras så att betongspill eller utsläpp av förorenande ämnen i vatten undviks.

5. Spontningsarbeten får inte utföras måndag-fredag, kl 22.00 - 07.00, samt inte heller under lördagar, söndagar eller andra helgdagar.

6. Lågsvavlig olja skall användas för drift av maskiner, dock får tillsynsmyndigheten vid trängande behov medge undantag härifrån.

7. Skyddsrör för elkablar skall läggas inom hamnområdet för de ombyggda färjelägena som en förberedelse för möjlig framtida anslutning av fartygen till land-el.

8. Tillsynsmyndigheten skall underrättas i god tid innan arbetena påbörjas.

9. Förslag till kontrollprogram skall upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten för kontroll av bl a om muddrad sand kan användas för utläggning inom erosionsskadade strandzoner i kommunen, partikelspridning utanför den yttre hamnbassängen under eventuella muddringsarbeten sommartid m.m. Förslaget skall ges in till tillsynsmyndigheten i god tid innan arbetena påbörjas.

Delegerade frågor

Miljödomstolen överlåter, enligt 22 kap 25 § miljöbalken, åt tillsynsmyndigheten att besluta om

- kontrollundersökningar av muddermaterialet och avgörande av om delar av materialet är lämpligt att användas för utläggning inom erosionsskadade strandzoner,

- kontrollundersökningar och villkor avseende grumling utanför den yttre hamnbassängen på grund av muddring om denna utförs under tiden 15 maj - 15 november.

Arbetstid

De genom denna dom medgivna arbetena skall, vid risk att tillståndet annars förfaller, vara utförda inom fem år från det att domen vunnit laga kraft.

Oförutsedd skada

Anspråk enligt 24 kap 13 § miljöbalken på grund av oförutsedd skada skall för att få tas upp till prövning framställas hos miljödomstolen inom fem år från utgången av arbetstiden.

Godkännande av miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen godkänner den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen i de delar som avser nu lovgivna arbeten.

Avgift för prövning

Miljödomstolen ändrar inte den avgift som domstolen i beslut den 8 januari 2007 tidigare fastställt för målets prövning.

Rättegångskostnader

Sökandena skall solidariskt ersätta Länsstyrelsen i Skåne län för rättegångskostnader med artontusenfyrahundra (18 400) kr. På beloppet skall utgå ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag tills betalning sker.

Ogillat yrkande

Sökandenas yrkande om verkställighetsförordnande ogillas.

_________________________

INLEDNING

Sökandena har gett in en ansökan som omfattar dels tillstånd till vattenverksamhet enligt 11 kapmiljöbalken, dels tillstånd för befintlig och utökad hamnverksamhet enligt 9 kap samma balk. För att ha möjlighet att ta emot färjor med större längd än vad som i dag är fallet bedömer sökandena att det från sjötrafiksäkerhetssynpunkt är nödvändigt att under instundande vinterhalvår vidta åtgärder och förändringar i utformningen av Ystads hamn. Därför yrkar sökandena att miljödomstolen genom deldom skall pröva dessa arbeten som betecknats etapp 1A. Den redovisning som ges nedan samt yttranden och genmälen avser därför, förutom allmänna informativa uppgifter, endast de för deldomen tillämpliga delarna.

ANSÖKAN M.M.

Sökandena har i ansökan, kompletteringar och bemötanden samt vid huvudförhandlingen för i deldomen relevanta delar uppgett bl a följande.

Yrkanden avseende samtliga vattenarbeten (etapperna 1 A och 1 B samt 2)

Tillstånd enligt 11 kapmiljöbalken till att på fastigheterna Hamnen 2:2, 2:3, 2:20, 2:27-2:34, Pumpen 7 och Röda bodarna 17 samt i angränsande allmänt vattenområde, allt i Ystads kommun, i

etapp 1

- förlänga den västra yttre vågbrytaren norrut med 250 m till en höjd av +3,0 m och riva den västra inre vågbrytaren,

- muddra farleden till 9 m djup vid normalvattenstånd,

- muddra den norra delen av yttre hamnbassängen till 8,5 m djup inkl en vändcirkel med diametern 450 m,

- förlänga Revhuskajen med 60 m i en triangel mot väster inkl utfyllnad av del av vattenområde,

- anlägga en ny 250 m lång färjekaj på södra sidan av Revhuskajen,

- anlägga en 250 m lång pir med två färjekajer,

- muddra spontrännor ned till nivån -12,5 m, där sponten slås till -13 m,

- riva färjeläge 2,

- utföra utfyllnad i delar av det inre hamnområdet till befintlig kajs nivå, invalla med sprängsten vattenområde i yttre hamnbassängen samt

- utföra utfyllnad i vattenområde i yttre hamnbassängen och vid ''Världens ände" till nivån, +2,5 m, samt i

etapp 2

- anlägga en ny 250 m lång pir med två färjekajer längst i söder tillsammans med en 400 m lång handelskaj med tillhörande godshanteringsområde,

- muddra södra delen av yttre hamnbassäng invid nya kajer till 8,5 m samt

- höja den östra vågbrytaren till nivån+3 m och täta öppningen i piren,

allt på sätt som redovisas på ritningar.

Sökandena yrkar att miljödomstolen meddelar dispens från det generella dumpningsförbudet till havs i 15 kapmiljöbalken och lämnar tillstånd enligt 9 kapmiljöbalken till att omhänderta erhållna muddermassor genom deponering av ca 900 000 m3 lermorän från fördjupningsmuddring samt ca 250 000 m3 massor från underhållsmuddring inom allmänt vattenområde enligt en till ansökan fogad karta.

Yrkanden som behandlas i denna deldom (etapp 1A)

Vissa av de i den ursprungliga ansökan utpekade vattenarbetena behöver utföras under kommande vinterhalvår för att medge att hamnen kan ta emot färjor av större längd än vad nuvarande hamnutformning medger. Den sökta vattenverksamhet som avses utföras i ett första skede och för vilken sökandena nu önskar deldom är

- Förlängning av den yttre västra vågbrytaren i riktning NNO med 250 m till en höjd av +3,0 m.

- Rivning av den inre västra vågbrytaren.

- Muddring till 7,5 m ramfritt djup för förstoring av vändcirkel i den yttre hamnbassängen till diametern 400 m, runt den del av den inre västra vågbrytaren som skall rivas samt i område bredvid Revhuskajens västra spets.

- Utfyllnad i yttre hamnbassängens östra del innanför den yttre östra vågbrytaren med ca 132 000 m3 muddermassor inkl igenläggning av öppning i denna vågbrytare och påbyggnad av dess krön.

- Ombyggnad av färjelägena 1, 2 och 3 i enlighet med ritning M10-02 i syfte att anpassa dessa kajer till fartyg med ca 220 m längd och ca 27 m bredd.

Sökandena yrkar vidare att miljödomstolen

- fastställer arbetstiden för vattenverksamheten till 5 år,

- bestämmer tiden för anmälan av anspråk på ersättning för oförutsedd skada till likaså 5 år räknat från arbetstidens utgång,

- meddelar verkställighetsförordnande, samt

- fastställer villkor i enlighet med sökandenas förslag.

Orientering

Ystads hamn är en allmän hamn enligt beslut av Sjöfartsverket, SJÖFS 1988:5. Hamnen skall således vara öppen för allmän trafik och fylla ett allmänt samhällsintresse. Hamnen har därmed inga rättsliga möjligheter att hindra viss fartygstrafik, som från allmän miljö- och hälsosynpunkt skulle kunna anses vara olämplig. Ystads kommun kommer att ansvara för de villkor som ställs avseende vattenverksamheten i anläggningsprojektet.

Verksamheten i Ystads hamn kännetecknas av att den är en färjehamn för person-, järnvägs- och lastbilstrafik med inslag av viss lastfartygstrafik med bulkgods. Varje år reser ca 1,7 milj passagerare med färjor mellan Ystad och Rönne på Bornholm i Danmark och Swinoujscie i Polen. Hamnen är den femte största i Sverige med avseende på antal årliga anlöp, ca 1 600 anlöp från Polen och ca 1 400 anlöp från Bornholm. Drygt 200 000 ton bulkgods hanteras årligen på Revhuskajen, Norra kajen och Västra kajen. Godset består huvudsakligen av spannmål, gödning, flis, timmer, koks och kol.

Ystads hamn är ett riksintresse för kommunikation och sedan 1967 en viktig länk i handelsförbindelserna med Central- och Östeuropa. 1974 öppnades en järnvägsförbindelse med Polen efter ett regeringsbeslut 1972. Ystads strategiska position har i modern tid spelat en viktig roll för transportindustrin som leverantör åt svenskt näringsliv. Färjetrafiken har haft en kontinuerlig tillväxt. Det finns skäl att räkna med en fortsatt ökning av transporterna genom

Ystads hamn även i framtiden. Polens inträde i EU har exempelvis medfört en hög ekonomisk tillväxt och aktivitet i landet vilket bedöms kommer att återspegla sig i hamnens verksamhet. Hamnen planerar därför för en utökning av verksamheten med en avsevärd ökning av färjetransporterat gods. Fartygen blir större och ökar i kapacitet. För att kunna möta behovet från transportindustrin måste hamnen i ett första skede kunna erbjuda rederierna färjelägen på upp till 220 m längd.

För den operativa verksamheten och underhåll i hamnen ansvarar Ystads Hamn Logistik Aktiebolag, som är ett affärsdrivande bolag och ägs av Ystads kommun. Kommun är fastighetsägare tillika ägare av infrastrukturen och är således också sökande. Ansvaret dem emellan för förestående tillstånds skyldigheter följer denna uppdelning i ansvarsområde.

Rådighet

Ansökan avser verksamhet som behövs för allmän hamn och allmän farled. Sökandena har därmed erforderlig rådighet enligt 2 kap 4 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.

Tidigare domar och beslut

1999-05-18, MA 125-99. - Tillstånd gällande ombyggnad av färjeläge 5.

1984-09-18, VA 17/1984. - Tillstånd avseende utfyllnad i östra delen av yttre hamnen.

VA 57/1986 - Tillstånd gällande ombyggnad av Revhuskajen och färjelägen för Polentrafik, muddring och deponering av muddermassor. Det finns en deldom daterad 1993-12-17 (DVA 63/1993) som gäller återkallande av yrkande om tillstånd för mudderdeponering, fiskeavgift och tid för oförutsedd skada.

1976-01-15, VA 67/1974 - Lagligförklaring av två befintliga pirarmar samt tillstånd avseende uppförande av två vågbrytare (sydöst resp nordväst), anläggande av en sprängstensvall mellan den nya sydöstra vågbrytarens östra ände och fastlandet vid den s k Revnabben, utrivning av delar av befintliga pirarmar, muddring samt tippning i allmänt vattenområde, ca 4 km söder om befintligt hamninlopp.

1973-02-21, VA 80/1972 - Tillstånd att anlägga ny kaj med tågfärjeklaff, fylla ut för kajplan, muddra samt tippa massor i allmänt vattenområde.

1969-12-09, AD 59/1969 - Tillstånd att bygga ny hamn med tre färjelägen vid Revhusbassängen, fylla ut del av hamnbassängen för kajplan, muddra i hamnbassängen och tippa muddermassor i allmänt vattenområde.

1996-09-26, dnr 242-4359/96 - Länsstyrelsens beslut om tillstånd för deponering av schakt-, bygg- och rivningsmassor på fastigheten Hamnen 2:2.

Teknisk beskrivning

Höjdsystem

Angivna höjder i ansökningshandlingarna hänför sig till höjdsystemet RH00.

Befintliga förhållanden

Anläggningar

Kajplatserna 1, 2 och 3 är del av den inre hamnen. De är byggda som färjelägen med akterramper. Huvuddäck nås via fast betongramp vid läge 1 och rörliga stålramper vid lägena 2 och 3. Övre däck nås via passagerargångar. Successiv ökning av fartygslängd har medfört att fartyg som angör läge 3 normalt blockerar läge 2. Läge 2 används därför inte längre.

Kajerna är byggda som spontade kajer med krönbalk av betong vid ramperna. Övriga delar utgörs av betongdäck grundlagda på betongpålar. Slänter under betongdäck har erosionsskydd av block.

Hamnen är skyddad mot vågor via två par vågbrytare. Den inre västra vågbrytaren är ca 150 m lång och byggd av betongkassuner. Den är försedd med en parapet av betong som skydd mot större vågor. De yttre vågbrytarna byggdes under 70-talet. Den västra är friliggande och har en längd av ca 250 m. Vågbrytaren är uppbyggd med en kärna av friktionsmaterial och försedd på båda sidor med ett erosionsskydd av större stenblock.

Farleden passerar den yttre hamnbassängen och har där ett djup av ca 8,5 m. I den västra delen av den tänkta vändcirkeln grundar det upp till ca 5 m. Den östra delen av vändcirkeln har redan tillräckligt djup medan viss muddring behövs i det nordöstra hörnet.

Sjötrafik och navigation

Öppningen mellan de yttre vågbrytarna är 110 m och mellan de inre 150 m. Den inre öppningen var ursprungligen mindre, men ökades för några år sedan genom förkortning av den östra vågbrytararmen. Hamnen är begränsad till att ta emot fartyg om längder upp till ca 190 m, det s k Ystadmax. Vändmöjligheter för fartygen finns innanför de inre vågbrytarna. Fartygen vänder upp genom att gå in med fören mot Västra piren (bebyggd med silo) och därefter backa in i lägena 1-3. Den dominerande sjötrafiken är passagerar- och bilfärjor som förbinder Ystad med Bornholm och Polen. Nuvarande största tonnage som anlöper hamnen har en längd av ca 170 m.

Mark- och bottenförhållanden

Geotekniska undersökningar utfördes inför byggandet av de yttre vågbrytarna i mitten av 1970-talet. Kompletterande undersökningar har även utförts i den östra delen av den yttre hamnbassängen inom ramen för projektet Baltic Basin. Ytliga bottenlager förutsätts bestå av friktionsmaterial, i huvudsak sand och finsand. Sand tillförs till den västra delen av den yttre hamnbassängen via vågor och strömmar. Under de ytliga sedimentlagren förekommer lermorän ner till en nivå av ca 10 m under medelvattenytan. Lermoränen har bedömts vara fast och innehåller block och sten. Under lermoränen förekommer skikt av sandsten varvade med moränlera. Under nivån -20 m förekommer kalkberg.

Vindar och hydrografi

Institutionen för Teknisk Vattenresurslära vid Lunds Tekniska Högskola har analyserat förhållandena i Ystadsområdet. Vågförhållandena utanför Ystad är huvudsakligen en funktion av det storskaliga vindklimatet över södra Östersjön. Den maximalt beräknade våghöjden på 20 m djup var 4,5 m för en studerad 16-årsserie och vågor över 2,0 m uppträder i medeltal ca 2,5 % av tiden. Vågor över 2 m genereras till 80 % av vindar från en sektor S till SV. De farligaste situationerna vad gäller kombinationen högt vattenstånd och höga vågor inträffar när nordlig vind förekommit en tid och vinden därefter växlar till en sydlig riktning. En av de mest extrema situationerna i 16-års-serien var kombinationen av ett vattenstånd på 0,7 m över medelvattenytan (MW) och en våghöjd på 4,0 m (20 m djup). För vattenstånd över 1 m över MW var den högsta beräknade våghöjden 1,1 m (20 m djup).

Vattenstånd (information från Ystad hamn, 2006)

Högsta högvattenstånd, HHW +1,65m

Medelhögvattenstånd, MHW +0,87m

Medelvattenstånd, MW +0,03m

Medellågvattenstånd, MLW -0,97m

Lägsta lågvattenstånd, LLW -1,47m

Havsytan har under åren 1887-1986 stigit med 5,5 cm. Rossby Centre vid SMHI i Norrköping har med brittiska och tyska klimatmodeller som grund beräknat att havsnivån stiger 0,1-0,9 m på 100 år, till 60 % beroende på att haven blir större när vattentemperaturen stiger och till 40 % beroende på att polaris och glaciärer smälter. Mot denna bakgrund bedöms det rimligt att räkna med en havsnivåhöjning om 0,5 m för en 100-årsperiod.

Förslag till anläggningsarbeten

Vågbrytare

Västra delen av den inre vågbrytaren skall rivas för att ge ökad bredd på passage till inre hamnbassängen. Rivningsprodukterna beräknas uppgå till ca 2 000 m3 betongskrot och 5 000 m3 blandade massor av block, sten etc. Rivningsmassor förutsätts placeras tillsammans med muddermassor i yttre hamnbassängens östra del.

För att ersätta det skydd mot vågor som då försvinner skall den yttre västra vågbrytaren förlängas 250 m i riktning NNO. Vattendjupet längs den förlängda vågbrytaren varierar mellan 3 och 6 m vid MW. Dimensionerande våghöjd har satts till 1,6 m, och dimensionerande högvattenstånd till 0,8 m över MW. Våghöjden överskrids 4 dygn per år och vattenståndet 1 dygn per år i den djupa delen vid befintlig pir. Sannolikheten för samverkan av dessa effekter är liten. Vågbrytaren ges en höjd av +3,0 m och en krönbredd av 2,0 m. Lovartsidan ges en släntlutning av 1:2 och läsidan en lutning av 1:1,5. Erosionsskydd utgörs av två lager block med blockvikt av 1-2 ton, som placeras på en bädd genom att kärnan breddas ut. Vågbrytarens läge och utformning framgår närmare av planritning M10-01 och sektionsritning M10-03, båda dagtecknade den 6 mars 2007.

Den östra yttre vågbrytaren har ett genomströmningshål i den östra delen vilket skall tätas. Krönet på vågbrytaren är i dag ojämnt och bör kompletteras på den inre delen så att översköljning förhindras. Insidan av vågbrytaren bör tätas med ett filter av sprängsten i fallande storlek för att förhindra att fyllnadsmassor tränger ut genom vågbrytaren.

Muddring

Muddring genomförs för förstoring av vändcirkeln i yttre hamnbassängen samt runt den del av befintlig inre vågbrytare som skall rivas. Ett område bredvid Revhuskajens västra spets bör sannolikt också muddras. Muddring genomförs till ramfritt djup 7,5 m under MW. Vändplatsen i yttre hamnbassängen förstoras till en diameter av 400 m. Den nya vändcirkeln markeras med boj eller prick.

Muddervolymerna från olika delar av hamnbassängen uppskattas till för Yttre hamnbassängen 30 000 m3 moränlera och 70 000 m3 sand, samt för Inre hamnbassängen 10 000 m3 sand och 15 000 m3 finsand. Muddermassorna placeras i område för framtida utfyllnad i yttre hamnbassängens östra del på insidan av yttre vågbrytaren.

De områden som avses muddras liksom området för uppläggning av muddermassorna framgår närmare av förenämnda planritning.

Kajer, ombyggnad av färjelägena 1, 2 och 3

Kajerna 1, 2 och 3 skall anpassas till fartyg med längden ca 220 m och bredden ca 27 m. Föreslagen anpassning innebär att färjelägena 1 och 3 förlängs, medan läge 2 slopas. Akterrampen för läge 1 flyttas ca 30 m österut. Följande arbeten förutsätts:

- Fast betongramp och befintlig spontkaj i anslutning till nuvarande läge 1 rivs.

- Del av betongdäck nuvarande läge 2 rivs.

- Urgrävning av område bakom befintlig spont till nivån -7,5 m.

- Ny spontkaj med dragstag och krönbalk av betong byggs i förlängning av nuvarande kajläge 1 samt som inramning till ny ramp för nya läge 1.

- Rörlig stålramp med bredd ca 27 m byggs vid nytt läge 1.

- Rörlig klaff vid nuvarande läge 2 rivs. Klaffen har en bredd av 11 m och bedöms vara för smal för att återanvändas vid nytt läge 1. Området för klaffen byggs över som nytt kajdäck.

- Kajdäck utanför befintlig kajplats 2 breddas så att läge 3 ansluter till ny ramp för läge 1.

Fören på ett fartyg om 220 m som ligger vid läge 3 hamnar nära aktern på ett fartyg som ligger vid det nya läge 1. Detta medför problem med förlig förtöjning, då denna inte dras förbi rampen. För att erhålla lämplig dragriktning på tampen bör den förliga pollaren placeras förhöjd från kajdäcket.

Ombyggnaden av färjelägena framgår närmare av planritning M10-02, dagtecknad den 6 mars 2007.

Genomförande

Arbeten med muddring och vågbrytare bör genomföras i följande ordning:

1. Förlängning av yttre västra vågbrytaren

2. Förbättring av inre delen av yttre östra vågbrytaren

3. Rivning av inre västra vågbrytaren

4. Muddring

Arbetena med kajerna i inre hamnen kan ske oberoende av övriga arbeten. Muddringsarbeten bör utföras efter rivning av vågbrytaren, då även detta område skall muddras efter rivningen. Vågbrytare byggs av krossmaterial tillfört via pråmar från lämplig källa, t ex Karlshamn. Pråmarna kan vara bottentömmande för den undre delen av kärnan och ha däckslast för erosionskydd av block som lyfts på plats. Om möjligt nyttjas även betongskrot från rivningen av den västra inre vågbrytaren. Arbetena sker så att kärnan successivt erosionskyddas allteftersom arbetena fortskrider. Arbetet utförs med en grävmaskin placerad antingen på vågbrytaren direkt alternativt på en arbetsflotte.

Muddring utförs med enskopeverk och pråmar. Massorna förs med pråm till deponeringsplatsen i sydöstra hörnet av den yttre hamnbassängen. Området har ett vattendjup av 1-2 m, där avlastning sker med grävskopa placerad på flotte. Sammantaget är massorna relativt lösa. Lämplig fyllnadshöjd är cirka 1 m över medelvattenytan. Med ett medelvattendjup av 1-2 m innebär detta att massorna kommer att täcka ett område av ca 500 m utefter vågbrytaren och ca 80 m ut i bassängen. Området motsvarar en framtida terminalyta. Moränleran innehåller silt, som är erosionsbenägen och har lång sedimentationstid. Leran bör därför i görligaste mån placeras underst i deponiområdet och därefter övertäckas av övriga massor. Massorna beräknas rinna ut och kommer att stå i en relativt flack vinkel på mellan 1:10 och 1:15. Fyllnadsområdet bedöms inte vara i behov av invallning mot hamnbassängen, eftersom utfyllnaden sker i ett väl skyddat område.

Kostnader

Kostnaden för ovan beskrivna åtgärder har bedömts till, för muddring 8 Mkr, rivning och byggande av vågbrytare 20 Mkr och ombyggnad av kajer 56 Mkr eller totalt 84 Mkr i prisnivån för januari 2007.

Miljökonsekvensbeskrivning

Sediment

Kornstorleksfördelning

I yttre hamnbassängen har geotekniska undersökningar genomförts för bl a jordartsbedömning och vattenhalt. De visar att sedimentet består av sand, sten och lermorän. Lermorän är allmänt den dominerande jordarten i yttre hamnbassängen. Sand och finsediment överlagrar lermoränen. Sandigt material dominerar norr om västra vågbrytaren. Finare sediment (finsand, sandig lera) förekommer i mer skyddade miljöer som öster om västra vågbrytaren. En lermorän består vanligtvis av minst 15 % lera. Lermoränen i Ystad hamn är bedömd till siltig lermorän vilket innebär att finjorden (silt och lera) i lermoränen är 30-40 %. En lermorän är plastisk, dvs den är formbar och håller ihop även vid muddring. Siltinnehållet är bundet i leran vilket inte påverkar lermoränens plasticitet. Vid flera behandlingar kan den siltiga lermoränen komma att flyta ut och förlora sin förmåga att hålla ihop.

Sedimentets miljökvalitet

Sedimentets miljökvalitet har undersökts. Då huvuddelen av sedimentet i yttre hamnbassängen består av lermorän, som är av glacialt ursprung och således rena från föroreningar, analyserades endast de få recenta sediment som förekommer i hamnbassängen. Sedimentets miljökvalitet i de recenta sedimenten är att betrakta som något påverkade av antropogena källor som t ex hamnverksamheten och fartygstrafiken.

Massor som är aktuella att muddras bort i detta första skede bedöms utgöra en liten risk för spridning av föroreningar i samband med muddring och deponering i och med att massorna till största del består av sand och lermorän.

Miljöpåverkan och konsekvenser

Spridning av föroreningar och närsalter

Sedimentspridning som uppstår från spill vid muddring och deponering kan påverka marina organismer negativt genom att dessa överlagras eller att ljusgenomträngligheten försvåras. Sedimentspridning innebär även att miljöstörande ämnen samt närsalter kan spridas och bli tillgängliga för marina organismer. Inom yttre hamnbassängen har en biologisk kartering utförts inför tillståndsansökan. Enligt rapporten utgör hamnbassängen ett högt biologiskt värde med stenar som mellanlagras av sand, grus och skalbotten. Dessa bottnar är dock inte unika eller utgör en bristvara längs Skånes kust. Risken för spridning av föroreningar och närsalter bedöms bli liten, då största delen av muddermassorna utgörs av sand och lermorän.

Vattenströmningen i hamnen

Sedimentspridningen har analyserats i en datorsimulering. Enligt denna kommer en förlängd vågbrytare väster om hamnbassängen att medföra att strömningsbilden inom hamnbassängen ändras till att medföra en medurs virvel i bassängen i stället för som i dag en jämn ström från den västra hamnöppningen till den södra djupa öppningen. Strömförändringen medför att material som förs in med vattnet från västra öppningen i högre grad kommer att sedimentera i östra delen av hamnbassängen samt i vändcirkeln och i mindre grad i västra delen av hamnbassängen, jämfört med i dag. Detta medför att spillet som uppkommer vid muddring och deponering, som sker efter det att vågbrytaren är anlagd, kommer att följa strömmen mot den östra delen av hamnbassängen. Den förlängda yttre vågbrytaren bidrar ytterligare till att den begränsade grumlingen hålls kvar inom hamnbassängen.

Spridning av sediment

Finkorniga sediment som lera och silt kan spridas långa sträckor innan de sedimenterar. En bedömning av sedimentspridningens omfattning för aktuella muddermassor grundar sig på erfarenheter från muddringar i bl a Malmö hamn och Värmdö Garpen (Stockholm). Erfarenheter visar att grumlingen är näst intill inte mätbar ca 500 m från muddringsområdet. I Malmö hamn pågår muddring av lermorän och mätningar visar att spillet utgör endast någon procent vid muddringen.

Lermoränen är fast och håller ihop vid grävning vilket medför begränsat spill av lerpartiklar. Lermoränen innehåller uppskattningsvis 30-40 % finpartiklar men även muddring av ren lera medför begränsad grumling. I Värmdö Garpen muddrades till största delen lera och även i det projektet konstaterades begränsad grumling. Vid muddring av sand kommer grumlingen att vara begränsad på grund av avsaknaden av finpartiklar. Sanden kommer att sedimentera snabbt och nära muddringsområdet. Silt har en benägenhet att slammas upp och medföra grumling men utgör endast en mycket begränsad mängd i de aktuella muddermassorna.

Vid anläggandet av vågbrytaren kommer sand att virvla upp vid utläggning av sten. Stenen som används till att anlägga vågbrytaren kan komma att medföra en viss spridning av finsediment som kommer med stenen. Denna grumling bedöms vara liten och övergående.

Slutsats

Den beräknande strömningsbilden för yttre hamnen före och efter förlängningen av yttre västra vågbrytaren visar att sedimentationen i hamnen kommer att till stor del ske i östra delen av yttre hamnen. Muddermassorna som är aktuella för muddring består till största delen av sand vilket medför begränsad grumling. Den mindre volym lermorän som ska muddras innehåller finsediment, uppskattningsvis 30-40 %, som kan medföra grumling vid muddring och deponering. Enligt erfarenhet från Malmö hamn håller lermoränen ihop vid muddringen och ger upphov till mycket lite spill. Vid deponering kan grumlingen bli något mer men i detta fall är det en ytterst begränsad mängd som ska muddras och deponeras, varför grumlingen bedöms bli begränsad. Den grumling som uppstår vid muddring och deponering i yttre hamnbassängen bedöms inte spridas utanför hamnbassängen.

Muddring i yttre hamnen medför att bottnen med dess liv av musslor, havsborstmaskar, alger och ålgräs ödeläggs. Till viss del blir det en återkolonisation, men förutsättningarna för det biologiska livet försämras av färjetrafiken. Genomförd marinbiologisk utredning visar inget som tyder på att muddringsområdet är extra skyddsvärt ur biologisk synvinkel.

Förutsättningar för fisket bedöms inte påverkas av de planerade arbetena. Eftersom ombyggnaden av hamnen till allra största delen sker innanför vågbrytarna kommer det inte heller att bli någon påverkan när det gäller kusterosionen i Ystadbukten.

Förslag till skyddsåtgärder

Grumlande arbeten bör utföras under hösten och vintern då den biologiska produktionen i havet är låg och påverkan på de marina organismerna är liten.

Öppningen i yttre östra vågbrytaren bör tätas innan deponeringen påbörjas samt vågbrytaren tätas på insidan för att minimera spridningen av sediment utanför hamnområdet. Öppningen har inte befunnits uppfylla någon väsentlig funktion för vattengenomströmningen i yttre hamnbassängen.

Siltgardiner för att minska spridning bedöms inte erforderliga. Både muddrings- och deponiområdena ligger inom hamnområdet och bedöms vara väl skyddade för spridning, eftersom vågbrytarna reducerar vågor och strömmar.

Tillåtlighet

2 kapmiljöbalken

Hänsynsregler

Sökandena har gjort en genomgång av hur hänsynsreglerna i 2 kapmiljöbalken uppfylls för de nu sökta vattenarbetena, dvs avseende kunskaps- samt försiktighets-, hushållnings och kretslopps- samt produktvalsprincipen och finner att arbetena inte bryter mot dessa.

Val av plats

Kommunen prioriterar hamnens utveckling i det nya förslaget till översiktsplan. Ystads hamn är ett riksintresse för kommunikationer till följd av den viktiga färjetrafiken till Polen och Bornholm. Att flytta hela denna verksamhet till annan hamn bedöms inte vara aktuell. I Ystads kommun finns inga alternativa platser att lokalisera hamnen till utan att göra stora intrång i områden med riksintressen. En helt ny hamnetablering skulle innebära stora ingrepp i mer eller mindre orörd kuststräcka och vara en dålig hushållning med naturresurser. En alternativ lokalisering, som från miljösynpunkt bedöms vara möjlig, är utflyttning av hela eller huvuddelen av verksamheten till den yttre hamnbassängen. Detta skulle dock kräva en omedelbar utbyggnad av hela den yttre hamnen vilket inte är ekonomiskt försvarbart, eftersom betydande investeringar i kajer, ramper och terminaler har gjorts i den inre hamnen och som ännu inte är avskrivna. En utökning av hamnverksamheten kommer dock att förläggas till den yttre hamnbassängen.

Den i etapp 1A planerade utbyggnaden innebär endast smärre avvikelser från gällande detaljplaner. Någon risk för överskridande av miljökvalitetsnormer för luft av den verksamhet som följer av utbyggnaden föreligger inte.

3 kapmiljöbalken

Ystads hamn med tillhörande farled är utpekad av Sjöfartsverket som riksintresse enligt 3 kap 8 § miljöbalken. Kustområdet i Ystads kommun är av riksintresse för friluftslivet enligt 6 § samma kap och ingår också i det skånska kustområde som är av riksintresse för turism och friluftsliv enligt 4 kap 2 § miljöbalken. Hamnområdet är dock detaljplanelagt som utfyllnadsområde och hamnverksamhet. I området gäller också fiskeförbud och allmänheten har inget tillträde till området. Centrala delar av Ystad inkl delar av inre hamnen är av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 § miljöbalken. Kuststräckan utanför Ystad inkl vattenområdet för hamnen och farleden omfattas av riksintresse för yrkesfisket, enligt 5 § samma kap. Av uppräknade riksintressen anser sökandena att riksintresset för hamnen och farleden skall ges företräde och verksamheten anses förenlig med aktualiserade riksintressen.

11 kapmiljöbalken

Den totala kostnaden för planerad vattenverksamhet beräknas till 250-300 Mkr. Planerade åtgärder är till största delen av säkerhetshöjande natur. Den inre hamnen är trång och svårmanövrerad. Farleden och hamnbassängerna har inte det djup som krävs för att kunna ta emot kommande större fartygsgenerationer. Hamnen är utpekad som riksintresse och är en viktig länk i handelsförbindelserna med Central- och Östeuropa. Internationella Institutet för Industriell Miljöekonomi vid Lunds universitet har gjort en samhälls- och miljöekonomisk analys av Ystad och hamnen. Vattenverksamheten bedöms inte medföra annat än kortvarig olägenhet för enskilda och allmänna intressen med de skydds- och försiktighetsåtgärder som föreslås. Fördelarna från allmän och enskild synpunkt anses överväga kostnaderna samt eventuella olägenheter och skador.

Kontroll

Ett kontrollprogram kommer att tas fram som baseras dels på krav som anges i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll, dels på de villkor som kommer att föreskrivas i kommande tillstånd.

Villkor

Sökandena föreslår att följande villkor föreskrivs för det blivande tillståndet.

1. Om inget annat följer av övriga villkor skall verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad verksamhetsutövaren angett i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet. Mindre ändring av anläggningen eller verksamheten får dock vidtas efter anmälan till tillsynsmyndigheten, om ändringen inte innebär att en olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön kan uppkomma.

2. Tillsynsmyndigheten skall underrättas i god tid innan arbetena påbörjas.

3. I syfte att undvika störande buller får slagning av spont inte utföras mellan kl 22.00 och kl 07.00, ej heller under lördagar, söndagar eller helgdagar.

4. Arbetena skall utföras så att risk för oljespill eller liknande från arbetsmaskiner begränsas.

5. Lågsvavlig olja skall användas vid drift av de dieselmotorer som används under projektet. Tillsynsmyndigheten får dock för avgränsat arbete eller för viss maskin medge undantag från kravet.

6. Arbeten i vatten skall utföras så att grumling i görligaste mån undviks.

7. Skyddsrör för elkablar skall läggas inom kajområdet för de ombyggda färjelägena som en förberedelse för möjlig framtida anslutning av fartygen till land-el.

8. Ett särskilt kontrollprogram skall tas fram för muddring och mudderdeponering och ges in till tillsynsmyndigheten i god tid före det att verksamheten påbörjas.

MOTSTÅENDE INTRESSEN

Allmänna intressen

Kammarkollegiet, Räddningsverket och Naturvårdsverket för inte talan i nu aktuell del av målet.

Sjöfartsverket har inget ytterligare att anföra utöver vad som framförts vid samråd

Fiskeriverket finner det svårt att uttala sig över ovanstående ansökan, eftersom relevant information kring fisk och fiske (yrkes-, husbehovs- och sportfiske) till stor del saknas. Eftersom två riksintressen för yrkesfisket är utpekade i området så sent som 2006, måste det förekomma viss fiskeaktivitet i området. Med nuvarande underlag kan inte Fiskeriverket bedöma omfattningen på eventuell fiskeskada.

Om tillstånd ges bör grumlande arbeten i mesta möjliga mån undvikas under den varmare delen av året, dvs maj-augusti.

Länsstyrelsen i Skåne län anser att föreliggande ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet bör ses som en helhet och prövas i ett sammanhang. Muddring och etablering av nya färjelägen utgör en förutsättning för de förändringar och utökningar av den miljöfarliga verksamhet som ingår i ansökan. Det är länsstyrelsens uppfattning att en deldom enligt sökandenas yrkande riskerar att föregripa prövningen av hamnverksamheten enligt 9 kapmiljöbalken och avstyrker därför att nu aktuell del av ansökan behandlas i en deldom.

I enlighet med ovanstående resonemang anser länsstyrelsen också att yrkandet om verkställighetsförordnande bör avslås.

För det fall miljödomstolen, till skillnad från länsstyrelsen, ändå anser att nu aktuell vattenverksamhet kan prövas i en deldom, framför länsstyrelsen följande synpunkter på verksamhen och därtill hörande del av miljökonsekvensbeskrivningen.

Förslag till villkor

1. Samtliga arbeten skall utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökandena angett eller åtagit sig i målet, såvida inte annat framgår av denna dom.

2. Grumlande arbeten får inte utföras under tiden 15 maj-15 november.

3. Arbetena skall utföras så att betongspill eller utsläpp av förorenande ämnen i vatten undviks.

4. Muddring resp utfyllnad i vattenområde inom hamnbassängen skall utföras på sådant sätt att halten suspenderat material utanför hamninloppet inte överstiger 10 mg/l.

5. Muddring av förorenat ytsediment skall ske med skopa som kan förslutas vid botten när skopan fyllts med muddermassor, dvs med s k miljöskopa.

6. Tillsynsmyndigheten skall underrättas senast två veckor innan arbetena påbörjas.

7. I syfte att undvika störande buller får slagning av spont inte utföras mellan kl 22.00 och kl 07.00, ej heller under lördagar, söndagar och helgdagar.

8. Förslag till kontrollprogram skall upprättas efter samråd med tillsynsmyndigheten. Förslaget skall ges in till tillsynsmyndigheten senast fyra veckor innan arbetena påbörjas.

Om förorenade massor kommer att omhändertas i hamnområdet kommer detta kräva särskilda villkor för hanteringen.

Synpunkter på ansökan avseende vattenverksamheten i Etapp l A

Länsstyrelsen anser att det är en brist att sökandena i ansökan inte har belyst möjligheten att utnyttja muddermassor av sandfraktion till strandfodring i området omedelbart öster om hamnen. Sökandena uppger att ombyggnaden inte påverkar kusterosionen. Hamnen fångar dock upp sand som är på väg österut vilket rimligen medför att hamnen bidrar till en del av kusterosionen öster om hamnen. Det vore därför enligt länsstyrelsens mening mycket lämpligt om sökandena belyser möjligheten att utnyttja muddermassor av sandfraktion för uppläggning öster om hamnområdet. Länsstyrelsen anser att nuvarande alternativ är slöseri med sandresursen och anser att ansökan bör kompletteras i denna del.

Enligt länsstyrelsen bör det klargöras dels om man redan nu kan ta höjd för framtida stigande havsnivå vid uppförande av vattenanläggningar eller om sökandena kan vidta åtgärder för att möjliggöra senare påbyggnader av konstruktionerna, dels effekterna av sprängning av högt liggande kalkberg, dels vilka skadeförebyggande åtgärder sökande avser att vidta vid uppförande resp utrivning av vågbrytare. Komplettering bör ske i denna del.

Beträffande tillåtligheten anser sökandena att riksintresset för hamn och farled skall ges företräde. Grunderna för denna slutsats måste utvecklas.

Länsstyrelsen saknar även en tydlig redogörelse enligt 11 kap 6 § miljöbalken som krävs vid ansökan för vattenverksamhet. Även i denna del bör komplettering ske.

Länsstyrelsen har i nuläget ingen erinran mot den föreslagna arbetstiden eller tiden för anmälan av oförutsedd skada. Det bör dock påpekas att fem år kan vara i kortaste laget för att se verkningarna av de planerade åtgärderna på t ex kusterosionen. Det är svårt att utröna effekterna utmed kuststräckan med hänsyn till de rådande dynamiska processerna vilket medför bevissvårigheter.

Myndighetsnämnden i Ystads kommun

Yttrandet avser vattenverksamhet enligt etapp l A, och miljökonsekvensbeskrivningen i tillämpliga delar.

För mudderverksamheten skall ett kontrollprogram tas fram av sökandena som skall fastställas av domstolen alternativt Länsstyrelsen i Skåne län. Bl a skall kontrollprogrammet ta upp provtagning av muddermassorna för att säkerställa rätt hantering och kvittblivning av massorna.

För att minska luft- och bullerpåverkan med landtransporter bör byggnads- och rivningsmassor transporteras via fartyg i så stor utsträckning som möjligt.

Arbeten nattetid samt under lördagar, söndagar eller helgdagar skall undvikas/begränsas då höga momentana ljudnivåer kan förekomma. Naturvårdsverkets riktlinjer för buller skall följas.

Statens Maritima Muséer (SMM)

Ystad fick sina stadsprivilegier under mitten av 1200-talet och var ända fram till 1800-talet en viktig hamnstad och förbindelsepunkt med övriga Europa. I Riksantikvarieämbetets databas FMIS finns information om en fast fornlämning, RAÄ 50:1, ett stadslager från medeltid fram till 1600-tal, som troligen finns under hela Ystads medeltida stadskärna. Stadslagrets utbredning och begränsning under vattnet i Ystad hamn är inte känd. När grävningar företogs i den inre hamnen 1868-69 framkom på ungefär 2,5 m djup detta stadslager tillsammans med sammanlagt 22 fartygslämningar med en trolig datering till medeltid och historisk tid. På större djup påträffades andra förhistoriska föremål. Resultaten från grävningarna på 1800-talet indikerar att stenålderslämningar kan påträffas i Ystad hamn.

SMM:s bedömning är att fasta fornlämningar med stor sannolikhet kan förekomma i de för exploatering berörda vattenområdena inom Ystad hamn. Av denna anledning anser SMM att en särskild arkeologisk utredning, enligt 2 kap10 och 11 §§ lagen (1988:950) om kulturminnen m.m., ska utföras och att länsstyrelsen kontaktas för beslut i ärendet.

Enskilda intressen

Berörda yrkesfiskare

Sökandena har informerat yrkesfiskare som är verksamma i området om sina intentioner. Då det bottenmaterial som skall muddras kommer att läggas upp inom hamnområdet förväntas ingen påverkan på fisket. Den oro som yrkesfiskarena tidigare har gett uttryck för avser de eventuella negativa konsekvenser som kan uppstå vid deponering av muddermassor i öppet hav.

Hamnupproret, boende utmed Norra Dragongatan, G S, PK, CP och UH m.fl.

Dessa har framfört synpunkter som till stor del sammanfaller. Flera har avstyrkt att målet delas upp i en deletapp 1A med en separat deldom. De anser att frågorna om hamnutbyggnaden är så integrerade med hamnverksamheten som helhet att ansökan till såväl vattenarbeten enligt 11 kapmiljöbalken som hamnverksamhet enligt 9 kap samma balk skall avgöras i ett sammanhang i en samlad dom. Därför motsätter de sig även att ett eventuellt tillstånd förenas med verkställighetsförordnande.

Flera har ifrågasatt om frågan om samråd enligt miljöbalken har handlagts på ett korrekt sätt när en del av de planerade vattenarbetena har brutits ut ur den helhet för vilken det skett samråd. Därtill har även ifrågasatts om det skett samråd med allmänheten eller om det i stället varit fråga om ett informationsmöte.

Bristen på överensstämmelse med gällande detaljplaner har påtalats och därmed om inte utbyggnad enligt etapp 1 är att betrakta som planstridigt.

Den samhällsekonomiska nyttan har ifrågasatts, eftersom det skett en överflyttning av två Polenfärjor till Trelleborg och det enligt tidningsuppgifter förekommer diskussioner mellan tågföretag att flytta järnvägstrafiken till Trelleborg.

Flera har påtalat att större färjor innebär mer lastbilstrafik som ytterligare försämrar de luft- och bullerförhållanden som råder inne i centrala Ystad och utmed Dragongatan. Därtill anges att trafiksituationen i hamnområdet tidvis är kaotisk även med dagens trafik.

C G. K har lämnat allmänna synpunkter på hamn-layouten och anser att fartygssäkerheten inne i den inre hamnen kan ifrågasättas om hamnen kommer att trafikeras av ännu större båtar än i dag. Han efterlyser den risksimulering för fartygsrörelser som tidigare angetts skulle utföras snarast. Han anser att inget tillstånd kan ges innan denna simulering är utförd och hamnen bedömts vara trafiksäker.

J A ifrågasätter utbyggnaden av hamnen, eftersom det finns bostäder sedan 150 år inom hamnområdet som berörs av en utbyggnad.

Sökandenas genmäle

Kusterosion och strömningsförhållanden

Enligt olika forskningsrapporter, exempelvis Larson och Hanson 1992, Hydrografiska och klimatologiska data för Ystadbukten, sker en nettotransport av sediment i Ystadbukten med riktning åt öster. Hamnen och inseglingsrännan misstänks begränsa transporten och därmed bidra till erosionsproblem öster om hamnen. Om så skulle vara fallet borde sand ackumuleras väster om hamnen, i hamnen och i inseglingsrännan. Utanför småbåtshamnen ansamlas sand som kräver muddring med några års frekvens. I området innanför den yttre västra vågbrytaren utgörs bottnen av sand. Någon aktiv ackumulationsbotten är det dock inte frågan om vilket framgår av Marinbiologisk undersökning inför muddring av yttre hamnen (bilaga 6.6 i ansökan). Vid underhållsmuddring i hamnen utgörs muddermassorna av finkornigt och organiskt material vilket visar att hamnen inte utgör någon betydande sandfälla. I inseglingsrännan finns inget återkommande behov av underhållsmuddring vilket tyder på att det inte sker ackumulation av sand där.

Med utgångspunkt från detta anser sökandena att hamnen eller planerade verksamheter inte bidrar till någon kusterosion öster om hamnen.

Höjning av havsnivån

Den nya delen av västra vågbrytaren föreslås få en höjd av +3,0 m vilket innebär att den klarar 4 m höga vågor mot erosion. En viss översköljning kan accepteras. Nya kajer och ytor i hamnen planeras få en lägsta höjd på +2,5 m. Nuvarande ytor och kajer ligger på nivån+2 m. De nya anläggningarna bör därmed klara en höjning av vattenståndet med 0,5 m.

Muddring

Den teknik som planeras att användas är enskopeverk. Muddermassorna läggs på pråm som sedan tippar genom bottentömning inom utfyllnadsområdet i yttre hamnbassängen. Vid för grund botten vid tipplatsen inom hamnen kan pråmarna tömmas genom urgrävning. Provtagning av bottensedimentet har skett. Föroreningarna är låga och muddermassorna kräver inget speciellt omhändertagande.

Skadeförebyggande åtgärder

Erfarenheter från muddring av motsvarande massor av lermorän i Malmö hamn visar att grumlingen inte blir stor. Om muddringen mot förmodan skulle visa sig orsaka grumling som riskerar att spridas utanför yttre hamnen kan skadeförebyggande åtgärder vidtas. Den vanligaste åtgärden är användning av siltgardin som regelmässigt fungerar bra i lugnt vatten.

Utrivning och uppförande av vågbrytare

Utrivningen av vågbrytaren bedöms medföra liten påverkan i form av grumling på grund av vågbrytarens konstruktion. Vågbrytaren är uppbyggd av sektioner vilket medför att den relativt enkelt kan flyttas sektion för sektion till den nya vågbrytaren utan krossning av konstruktionen. Endast den yttersta delen av vågbrytaren behöver krossas och på så sätt medföra en viss grumling. Skulle krossning visa sig nödvändig i det fall kassunerna inte går att göras flytande går det att se till så att krossmaterialet faller in i kassunerna och inte sprids i omgivande vatten. Materialet kan sedan grävas ur från kassunbottnarna.

Befintligt sediment där den nya vågbrytaren planeras att byggas består av grovkornigt sediment (sand, grus och sten) som medför begränsad grumling. Bedömningen är att miljöpåverkan i form av grumling är temporär och begränsad och upphör efter det att arbetet med vågbrytarna är färdigställt.

Länsstyrelsens förslag till villkor

Länsstyrelsen har i sitt yttrande föreslagit vissa villkor för vattenverksamheten. Sökandena anser att villkoren är väldigt stränga, eftersom de innehåller både restriktioner när det gäller tidpunkt och halt suspenderat material. Under den för det akvatiska livet mera känsliga perioden mellan 15 maj och 15 november kan ett villkor för suspenderat material vara motiverat men under övrig tid bedöms inget krav när det gäller suspenderat material behövas. För att kunna göra en relevant bedömning av behovet av villkor för suspenderat material bör skyddsobjekten för respektive villkor anges.

Fiske och fiskar

Kompletterande information har inhämtats angående fiske och fiskar, bl a genom ett samrådsmöte med yrkesfiskare som hölls den 30 maj 2007. I vattenområdet utanför Ystad bedrivs yrkesfiske som kustnära fiske med nät. Fisket efter torsk sker mestadels inom 5 km från kusten. Ibland går fartygen längre exempelvis till Bornholm eller Krygers flak. Bifångst av lax och plattfisk förekommer i liten omfattning. I Ystad finns fyra licensierade fiskebåtar och i Abbekås tre stycken. Fiskekvoten är 2 100 kg/vecka för dessa fartyg vilket innebär en samlad fångst på ca 500 ton per år när fiskeförbud under 114 dagar under året räknats bort. Fiskarena är oroliga för att tippning av muddermassor till havs skall medföra att fisken flyr så att fångsterna blir dåliga. Tippning till havs kommer dock inte att ske under denna utbyggnadsetapp, dvs 1A.

Provfiske i hamnbassängen har bedömts inte vara meningsfullt, eftersom fiskförekomsten är begränsad. Marinbiologen L-H J uppskattar årlig fiskproduktion i yttre hamnbassängen till högst 1 g/m2 och år. Med planerade arbeten på en yta av ca 140 000 m2 bottenyta motsvarar detta ett bortfall på högst 140 kg/år. Förhållandena bedöms därtill vara återställda inom 1-2 år, förutom inom utfyllnadsområdet.

Fritidsfiske bedrivs i Ystad vid framförallt "Engelska bryggan" som är ett grundområde utanför "Världens ände". Fisket utgörs av laxöring under vinter-vår och horngädda under maj-juni. Sportfiskarena står iklädda vadarbyxor på det grunda vattenområdet och använder kastspö. Trolling från fartyg som förekommer utanför Simrishamn bedrivs inte utanför Ystad. Planerade verksamheter bedöms inte påverka möjligheterna till fritidsfiske.

Husbehovsfiske bedrivs numera i mycket liten omfattning längs den skånska sydkusten på grund av att denna typ av fiske begränsas av en maximalt tillåten längd för nät på 180 m.

Marinarkeologi

Sökandena har varit i kontakt med Länsstyrelsen i Skåne län angående behovet av en arkeologisk utredning inom de områden som berörs av rivning, muddring och deponering. Länsstyrelsen har ännu inte lämnat något besked i frågan.

Samråd

Samrådsredogörelsen har kompletterats med sändlista för inbjudan som skickades ut inför samrådsmötet med allmänhet och särskilt berörda. Kallade föreningar var: Ystad Båtklubb, Naturskyddsföreningen i Ystad, Ystads amatörfiskeklubb, Sjöräddningssällskapet, Ystads segelfartygsförening och Galeasen Helene. Vidare skickades en adresserad kallelse till alla fastighetsägare inom ett på en bilaga markerat område.

Beskrivning av tidigt samråd och utökat samråd som finns i NFS 2001:9 och Naturvårdsverkets handbok 2003:7 refererar till tidigare skrivning i miljöbalken men som ändrats genom SFS 2005:571. Sökandena menar att de har genomfört ett samråd i enlighet med miljöbalken. Efter ett möte med allmänheten i juni togs frågan upp med länsstyrelsens representant som var närvarande vid mötet. Denna ansåg att det genomförda mötet var tillräckligt som samråd med allmänheten.

Ekonomisk nytta

I ansökan pärm 2 flik 5 finns redovisat ett material som tagits fram av Internationella Institutet för Industriell miljöekonomi och som ger en helhetsbeskrivning av utmaningar, möjligheter, miljö- och samhällseffekter. I denna beskrivning framgår de positiva effekter en utbyggnad av hamnen skulle ge på kort och lång sikt. Nu ingivna årsredovisningar för såväl Ystad Hamn Logistik AB som Ystads Kommun Hamnförvaltningen visar att det ekonomiska överskottet överstiger kostnaderna även om hänsyn tas till den beräknade miljökostnaden.

DOMSKÄL

Miljödomstolen har hållit syn.

Prövningen

Ombyggnad av färjelägena 1-3, som etapp 1A i ansökan avser, kan snarast betraktas som en erforderlig ombyggnad för att på ett sjötrafiksäkert sätt kunna fortsätta den pågående färjetrafiken i hamnen. Färjorna är redan i dag så stora att färjeläge 2 inte kan användas. De förändringar som avses utföras i form av borttagande av en inre vågbrytararm och ytterdelen av ett kajplan förbättrar påtagligt navigationsförhållandena i inre hamnen och som ytterligare förbättras av att det genom muddring blir möjligt att vända i yttre hamnen för alla de typer av fartyg som kan komma att nyttja den inre hamnen nu och i framtiden. Miljödomstolen anser det inte rimligt att förhindra utnyttjandet av den inre hamnen för den typ av tonnage som inom kort kommer att dominera färjetrafiken i södra Östersjön. Om så skedde skulle det medföra ett svårt ekonomiskt avbräck för Ystads hamn och äventyra dess ställning som en betydelsefull färjehamn. Den nu aktuella vattenverksamheten i etapp 1 A är sådan att följderna av denna verksamhet liksom dennas tillåtlighet kan bedömas oberoende av den övriga verksamheten i ansökan. (Jfr Miljööverdomstolens dom den 12 mars 2004 i mål M 487-04, MÖD 2004:10) Den sökta vattenverksamheten i etapp 1 A har också ett direkt samband med den redan pågående färjetrafiken i Ystads hamn.

Vid nu angivna förhållanden kan den sökta vattenverksamheten i etapp 1 A prövas för sig genom deldom.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen bedömer att de miljökonsekvenser som kan tänkas uppstå till följd av de delar av det tillståndssökta företaget som omfattas av deldomen har utretts på ett tillräckligt sätt. Miljödomstolen finner därför att miljökonsekvensbeskrivningen i denna del uppfyller kraven på en sådan beskrivning enligt 6 kap.miljöbalken och skall godkännas.

Rådighet

Sökandena har erforderlig rådighet enligt 2 kap 4 § 4 p lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.

Planer

Enligt gällande översiktsplan skall hela det befintliga hamnområdet inkl i framtiden planerade utbyggnader inom de yttre vågbrytarna användas för hamnverksamhet. En fördjupad översiktsplan är under utarbetande men har ännu inte ställts ut. Det finns ett stort antal gällande detaljplaner för olika delar av hamnområdet, medan större delen av den yttre hamnbassängen inte omfattas av någon plan. I gällande detaljplaner redovisas gränser mellan kajer och vattenområden på ett detaljerat sätt med gränser som följer nuvarande kajlinjer. Miljödomstolen konstaterar således att de nu ansökta förändringarna av kajområdena strider mot gällande planer. Detsamma gäller borttagandet av den inre vågbrytaren. Beträffande den föreslagna nya yttre vågbrytaren skulle denna komma att till helt övervägande del byggas inom vattenområde för vilket det saknas gällande detaljplan. Genom en mindre justering av dess planlägre skulle den dessutom kunna läggas helt inom icke detaljplanelagt område. Emellertid skulle då dess funktion som vågbrytare och avskärmning av hamnområdet från fritidsbåttrafik komma att försämras.

Vid en samlad bedömning anser miljödomstolen att de avvikelser från gällande detaljplaner som nu föreslagna förändringar innebär, såväl enskilt som sammantaget, kan betraktas som smärre avvikelser. Inte i något fall strider den ansökta vattenverksamheten i etapp 1 A mot intentionerna i resp detaljplan eller mot den gällande översiktsplanen. Från plansynpunkt kan därför den nu aktuella vattenverksamheten godtas.

Lokalisering m.m.

Lokaliseringen av de genom ombyggnader nya färjelägena utgör endast en mindre del av de kostnader som redan lagts ned inom det aktuella färjetrafikområdet. Ombyggnaden är således inte så kostsam att den hindrar att en fullständig lokaliseringsprövning kan göras av hela den sökta verksamheten i hamnen i den slutliga domen. Nyttan av verksamheten i etapp 1 A får därför anses överstiga kostnaden.

Muddring och utfyllnad

Det sediment som skall muddras kan inte betraktas som så påverkat av miljögifter att det krävs några speciella restriktioner vare sig vid muddringen eller vid uppläggningen i utfyllnadsområdet, alternativt inom erosionsskadade strandzoner.

Muddringen och utfyllnaden i hamnen förväntas inte medföra någon betydande spridning av partiklar i öppna havet utanför hamnen. Arbetet kan därför tillåtas pågå även under sommartid vid skopmuddring om än under speciella restriktioner. I den mån det under senare delen av uppfyllnadsarbetet kommer att ske en omlastning från pråm till dumpers för transport på land, förutsätter domstolen att denna omlastning sker i våg- och strömskyddat vatten.

Tillåtlighet m. m.

Mot bakgrund av vad som angetts ovan och med de försiktighetsåtgärder som sökandena åtagit sig och som miljödomstolen föreskriver som villkor föreligger inte hinder enligt 2, 3 och 11 kapmiljöbalken mot den nu sökta vattenverksamheten. Tillstånd till denna skall därför lämnas.

Villkor

Miljödomstolen delar länsstyrelsens åsikt att det bör utredas om inte det sandiga bottenmaterial som skall muddras kan användas för utläggning i de strandzoner i kommunen som är utsatta för stranderosion. Om en sådan användning är möjlig skulle det innebära ett väsentligt miljö/naturresursutnyttjande. Domstolen gör dock bedömningen att det troligen krävs praktiska fullskaleprov med en sandsugare för att bedöma lämpligheten i användandet av en sådan och att det finns en risk för att det blir en betydande grumling av finare partiklar i det barlastvatten som bräddas ut från sandsugaren under mudderupptagningen. Effekten av denna grumling får vägas mot den miljönytta som sanden skull kunna utgöra inom de erosionsskadade strandzonerna. Eftersom det dessutom är oklart om sanden uppfyller de kriterier som gällande tillstånd för utläggning av sand vid stränderna ställer, kan frågan avgöras endast genom provtagning och sedimentanalys. Det är därför lämpligt att tillsynsmyndigheten/länsstyrelsen aktivt deltar i erforderliga utredningar och eventuella praktiska prov och ges rätt att slutligt bestämma om sanden skall läggas ut inom erosionsskadade strandzoner eller inte.

Beträffande tid på året för muddringsarbeten bör dessa så långt möjligt utföras under vinterhalvåret. Detta måste också anses vara en förutsättning i det fall sandsugare kommer att utnyttjas för delar av muddringsarbetet. Vid skopmuddring, med den relativt begränsade vattengenomströmningen i hamnen och med förhållandevis stor andel bottenmaterial med hög sedimenteringshastighet, och med erfarenheter från tidigare muddringar i Ystad och nyligen utförda i Trelleborgs hamn, bedömer miljödomstolen att risken för att partikelspridning ut ur hamnen skulle medföra väsentliga miljöstörningar utanför hamnen är små även vid muddring under sommarhalvåret. Det är därför lämpligt att, om muddring av tidsskäl behöver utföras under sommarhalvåret, det utformas ett kontrollprogram och villkor som innebär att muddringen, vid förhållanden som medför oönskad stor partikelspridning utanför hamnen, avbryts tills de hydrografiska förhållandena åter blir gynnsamma. Lämpligen kan det delegeras till länsstyrelsen att besluta om kontrollprogram och villkor för när muddring måste avbrytas. Därvid kan det som domstolen uppställde som krav på kontroll och villkor för muddring i Trelleborgs hamn under sommarhalvåret i tillämpliga delar tjäna som riktmärke.

Det är lämpligt att föreskriva villkor beträffande infrasystem inom kajområdet som medger en framtida utbyggnad av elsystemet för el- anslutning av färjorna. Domstolen tar dock inte ställning till frågor om sådan anslutning förrän i den slutliga domen.

Beträffande buller från spontningsarbeten anser domstolen att denna typ av bullrande arbeten bör utföras under dag- och kvällstid helgfri måndag-fredag men däremot inte under övrig tid.

Övriga villkor framgår av domslutet.

Kontrollprogram

Det är angeläget att ett kontrollprogram för de olika vattenarbetena tas fram i nära samråd med tillsynsmyndigheten och att utredningen om eventuell användning av muddrad sand för utläggning i strandzonerna utförs snarast.

Arbetstid och tid för anmälan av oförutsedd skada

För de arbeten som omfattas av denna deldom är en arbetstid om fem år tillräcklig.

Beträffande risker för framtida påverkan av vattenarbetena på omgivande miljö gör domstolen den bedömningen att utläggningen av en förlängd yttre vågbrytare snarast minskar den del av kustströmmen som rinner genom den yttre hamnen genom att vågbrytaren delvis fungerar som en strömdelare som snarast styr en större del av kustströmmen förbi hamnområdet. Byggandet av vågbrytaren torde därmed snarare minska än öka den mängd sand som fångas upp och sedimenterar i hamnen och minska risken för erosionsskador på omgivande stränder. Mot denna bakgrund kan tiden för anmälan av anspråk på grund av oförutsedd skada lämpligen bestämmas till fem år från arbetstidens utgång.

Delegerade frågor

De frågor som bör delegeras har behandlats ovan.

Prövningsavgift

Skäl saknas att för närvarande ändra den tidigare fastställda avgiften för målets prövning.

Ogillat yrkande

Mot de bestridanden som framförts från motstående intressen har sökandena inte visat godtagbara skäl för att yrkandet om verkställighetsförordnande skall kunna bifallas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1

Överklagande senast den 18 oktober 2007

Nils-Erik Andersson C-G Göransson

__________

I avgörandet har deltagit lagmannen Nils-Erik Andersson, ordförande, och miljörådet C-G Göransson samt de sakkunniga ledamöterna Bo Essvik och Kjell Karlsson. Enhälligt