MÖD 2010:46

Tillåtlighetsprövning m.m. av ny kraftstation vid befintlig vattenkraftanläggning ----- Ägaren till ett vattenkraftverk ansökte om tillstånd att bl.a. anlägga en ny kraftstation, i närheten av den gamla och uttjänta stationen, med större slukförmåga och viss ändring av vattenvägen. Miljödomstolen fann i särskild dom enligt 22 kap. 26 § miljöbalken vattenverksamheten tillåtlig och meddelade tillstånd till sådana arbeten som detta lagrum omfattar. Miljööverdomstolen bedömde att en tillåtlighetsprövning av vattenverksamheten såsom den var avgränsad här, jämte tillståndsprövning av därmed förknippade byggnadsarbeten, var möjlig utan att t.ex. åtgärder på vattenkraftverkets regleringsdamm samt eventuell ändring av vattenhushållningsbestämmelser omfattades av prövningen.

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEÖstersunds tingsrätts, miljödomstolen, deldom 2008-10-15 i mål nr M 1225-07, se bilaga A

KLAGANDE1. KammarkollegietBox 2218, 103 15 Stockholm

2. Länsstyrelsen i Gävleborgs län801 70 Gävle

3. Bollnäs kommun821 80 Bollnäs

Ombud för 3: Advokat C.B.O.

4. Bollnäs fiskevårdsföreningc/o L-O.S.

5. B.Å.

6. P-O.Å.

MOTPARTFortum Generation AB, 556006-8230115 77 Stockholm

Ombud: Advokat L.V.

SAKENTillåtlighetsprövning m.m. av en ny kraftstation för Sunnerstaholms vattenkraftverk vid Voxsjöns östra strand i Finnviken, Bollnäs kommun

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

A. Miljööverdomstolen fastställer punkt 1 om tillåtligheten i miljödomstolens domslut.

B. Miljööverdomstolen ändrar lydelsen av punkt 2 om tillstånd i miljödomstolens domslut på så sätt, att Fortum Generation AB lämnas tillstånd enligt 22 kap. 26 § andra stycket miljöbalken till följande arbeten:

- att på intagskanalens högra sida ca 30 m uppströms den befintliga kraftstationen anordna ett nytt intag,

- att öster om den väg som passerar till Sunnerstaholms kraftverk anlägga en ny kraftstation för en utbyggnadsvattenföring om 60 m3/s, med stationsbyggnad, maskinaggregat, ny intagskanal med våta arean ca 80 m2, intagsanordning och trycktub i en bergtunnel,

- att anlägga en ny anslutande utloppstunnel med tvärsnittsarean ca 40 m2,

- att utvidga arean i den befintliga utloppstunneln till ca 40 m2 genom utsprängning i botten och att utöka det befintliga svallgalleriet och anlägga ett nytt,

- att bredda och fördjupa den befintliga utloppskanalen till Voxnan så att den våta arean blir ca 60 m2 i berg och ca 80 m2 i jord,

- att under byggnadstiden anlägga och utriva fångdammar,

- att upplägga överskottsmassor,

allt på den egna fastigheten Sunnerstaholm 2:1 i Bollnäs kommun.

C. Miljööverdomstolen kompletterar punkt 3 i miljödomstolens domslut med ytterliga-re ett villkor av följande lydelse:

12. Ett kontrollprogram för påverkan på närliggande brunnar ska redovisas till tillsynsmyndigheten minst två månader innan arbetena inleds. Kontrollprogrammet ska omfatta både vattentillgång och vattenkvalitet i brunnarna. Om en brunn sinar till följd av arbetena, ska sökanden förse brunnens ägare med erforderligt vatten på sökandens bekostnad. Uppstår tvist ska frågan hänskjutas till miljödomstolen.

D. Miljööverdomstolen upphäver inhibitionsbeslutet 2009-02-24.

E. Miljööverdomstolen avslår övriga här framställda yrkanden.

F. Kammarkollegiets, länsstyrelsens och kommunens yrkanden om ersättning för rättegångskostnader i Miljööverdomstolen avslås.

___________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Kammarkollegiet har yrkat att Miljööverdomstolen, med upphävande av miljödomstolens dom, ska avslå alternativt avvisa Fortum Generation AB:s ansökan eller, i andra hand, återförvisa målet till miljödomstolen för vidare handläggning.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har yrkat att miljökonsekvenserna (alternativt vattenhushållningen) ska prövas tillsammans med tillåtligheten i ett sammanhang och att tillståndet ska förenas med villkor om minimitappning och fiskväg samt de övriga vid miljödomstolen föreslagna villkoren.

Bollnäs kommun har, som dess talan slutligen bestämts, yrkat på samma sätt som Kammarkollegiet och därutöver yrkat, i sista hand, att Miljööverdomstolen ska ändra miljödomstolens dom på så sätt att tillståndet förenas med följande villkor:

- En fiskväg ska anordnas förbi dammen. Fiskvägen ska hållas öppen året runt och vara fullt funktionsduglig för de fiskarter som finns i vattendraget. Turbi-ner och intag ska utformas så att fiskdödligheten minimeras vid vandring.

- Minimitappning om 10 m³/s sommartid och 4 m³/s vintertid.

- Efter vinterperioden ska det släppas en s.k. vårflodsstöt.

- För befintliga, närbelägna brunnar bör inte endast grundvattenförhållandena och vattentillgången utredas utan även vattenkvaliteten.

- Grumlande arbeten får inte utföras under maj och juni månad.

- Oljespill får inte förekomma och uppställning av fordon är inte tillåtet i direkt anslutning till vattnet.

Bollnäs fiskevårdsförening har yrkat som Bollnäs kommun i fråga om fiskebefrämjande villkor.

B. och P-O.Å. har yrkat att tillståndet ska förenas med villkor om minimitappning i älvfåran och en vandringsväg förbi dammen för strömlevande organismer.

Fortum Generation AB (bolaget) har bestritt samtliga yrkanden.

Kammarkollegiet, länsstyrelsen och kommunen har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Miljööverdomstolen.

Miljööverdomstolen meddelade den 24 februari 2009 inhibition av verkställighetsförordnandet i den överklagade deldomen.

Parallellt med detta mål prövar Miljööverdomstolen i mål M 4831-09 Kammarkollegiets överklagande av miljödomstolens beslut den 20 maj 2009 varigenom bolagets yrkanden om lagligförklaring av utförda åtgärder på regleringsdammen och ändrade regler för korttidsreglering av Voxsjön avskrivits från vidare handläggning efter återkallelse.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har i Miljööverdomstolen i huvudsak utvecklat sin talan i enlighet med vad som har redovisats i miljödomstolens dom samt tillagt bl.a. följande.

Kammarkollegiet

Miljödomstolens uppdelningen av prövningen är felaktig och miljökonsekvensbeskrivningen i målet är bristfällig för tillåtlighetsprövningen. Miljöbalken ska tillämpas så att det sker en miljökonsekvensbedömning av hela verksamheten vid Sunnerstaholms kraftverk. Kollegiet vill till stöd för denna inställning hänvisa till MKB-direktivet (Rådets direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata objekt, ändrat genom direktiv 97/11/EG) och EU-domstolens praxis.

Miljödomstolens bedömning att utgångspunkten ska vara ”rådande förhållanden” i omgivningen är korrekt, men får inte innebära att förhållandena därmed ska vara permanenta. Miljödomstolens dom innebär att en verksamhetsutövare inte har någon skyldighet att vidta de skyddsåtgärder som behövs för att förbättra förutsättningarna för miljön och därmed uppnå t.ex. miljömålet levande sjöar och vattendrag. I målet saknas utredning som visar att den minskade vårtappningen inte kommer att orsaka ytterligare negativ påverkan på miljön och friluftslivet. Sannolikt kommer då bl.a. igenväxningen av torrfåran att fortskrida och öka i omfattning och vattenkvalitén för det nedströms förekommande harrbeståndet påverkas ytterligare. Vidare är vårtappningen till fördel för det rörliga friluftslivet. Av grundtillståndet för verksamheten framgår att den aktuella anläggningen består av regleringsdamm och kraftstation. Sambandet mellan regleringsdammen och den kraftstation som ska nyttja regleringen är uppenbart.

Den samlade miljöprövningen av verksamheten bör således omfatta den nya kraftstationen, regleringsdammen och utförda ändringar av densamma samt regleringen av Voxsjön. En alltför begränsad ansökan ska enligt rättspraxis leda till att ansökan avvisas eller avslås. Genom bolagets återkallande av yrkandena om laglighetsförklaring av utförda åtgärder på regleringsdammen och ändrade regler för korttidsreglering av Vox-sjön har prövningen begränsats ytterligare. Till följd härav bör det inte längre föreligga skäl för Miljööverdomstolen att återförvisa målet till miljödomstolen eftersom det en-dast skulle innebära att miljödomstolen ska avvisa talan även i den återförvisade delen.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

En separat tillåtlighetsprövning av det nya och större vattenkraftverket har inte en sådan omfattning att relevanta miljömässiga konsekvenser kan beaktas och regleras. Redan uppförandet av kraftverket måste bedömas ur ett helhetsperspektiv och i samband med tillåtlighetsprövningen ska även behovet av minimitappning och fiskväg prövas.

Miljödomstolens deldom innebär att den nya kraftstationen riskerar att få gamla otidsenliga vattenhushållningsbestämmelser och den riskerar att projekteras efter felaktiga förutsättningar eftersom bolagets föreslagna minimitappning om 1 m³/s kan komma att förändras.

Miljödomstolens resonemang om att ett nytt kraftverk inte orsakar någon ny skada i torrfåran och att krav därmed inte kan ställas enligt 11 kap. 8 § miljöbalken ifrågasätts. Dessa krav gäller i princip redan genom andra bestämmelser i miljöbalken. Med stöd av miljöbalkens allmänna hänsynsregler kan till och med ställas mera långtgående krav på minimitappning och fiskväg. Den överklagade deldomen är inte förenlig med miljöbalkens syfte och allmänna hänsynsregler. Att en prövning enligt vattenlagen tillåtit vissa skador innebär inte att en prövning enligt miljöbalken av motsvarande, nyetable-rade verksamhet, får samma förutsättningar.

Det finns ett stort allmänt intresse av att anlägga en fiskväg och släppa en biologiskt tillräcklig minimitappning vid regleringsdammen. Dessa intressen går att förena med en ny och större kraftstation vid Sunnerstaholm. Det pågår ett omprövningsprojekt för att skapa ett ekologiskt hållbart vattensystem längs Voxnan och kraven på minimitappning och fiskväg i förevarande mål måste därför ses i ett större perspektiv. Fiskväg och minimitappning är positivt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv eftersom det bl.a. främjar boendemiljön för Bollnäs kommuninvånare, möjliggör sportfiske i vattendraget och är positivt för turismnäringen i kommunen.

Vid omprövning av äldre vattendomar är tillståndshavaren skyldig att utan ersättning tåla viss del av en förlust eller inskränkning bl.a. till förmån för det allmänna fisket. En omprövning skulle kunna vara möjlig för att åstadkomma en fiskväg och minimitappning vid Sunnerstaholm. Den nya deldomen medför dock att det råder viss oklarhet huruvida frågan om fiskväg och minitappning kan omprövas eller inte under kommande 10-års period.

Förutsättningarna för ett tillstånd till ny kraftstation har påtagligt förändrats efter bolagets återkallelse av ansökan om ändrad reglering och lagligförklaring av regleringsdammen.

Bollnäs kommun har anslutit sig till vad Kammarkollegiet och länsstyrelsen har anfört i Miljööverdomstolen och tillagt följande.

Utredningen i målet utgår ifrån ändrade vattenhushållningsbestämmelser. På dessa ändrade bestämmelser vilar den samhällsekonomiska bedömningen, som måste göras i tillåtlighetsfrågan. I förevarande mål har bedömningen skett utifrån en ändring, som vare sig behandlats eller prövats i tillåtlighetsfrågan. Miljödomstolen har inte haft rätt underlag för bedömningen av den samhällsekonomiska nyttan av verksamheten. Den redovisade nyttan har utgått från ett förhållande som inte förelåg vid tiden för miljödomstolens deldom och som fortfarande inte föreligger eller har prövats. Inte heller skador och olägenheter av en ändrad vattenhushållning har påverkat bedömningen. Vidare har det i domen inte klargjorts vilka regleringsbestämmelser som för närvarande gäller. Vid tillåtlighetsprövningen ska hänsyn även tas till följdföretag enligt 16 kap. 7 § miljöbalken.

Bollnäs fiskevårdsförening har till stöd för sitt ändringsyrkande åberopat de mål och krav som framgår av 1-4 kap.miljöbalken samt anfört att den nu 1,5 km långa torrfåran trots allt utgör en bra biotop för en framtida ekologisk strömsträcka.

B. och P-O.Å. har anfört att miljödomstolen i den samhällsekonomiska bedömningen underskattat värdet av ett ekologiskt levande strömvatten med biologisk mångfald och naturlig produktionsförmåga. De har vidare utvecklat sin talan i huvudsaklig överensstämmelse med vad Kammarkollegiet, länsstyrelsen, kommunen och fiskevårdsföre-ningen anfört i motsvarande delar.

Bolaget har hänvisat till sitt medgivande att ständigt framsläppa en minimitappning om 1 m³/s i åfåran och anfört att förhållandena härigenom förbättras på torrsträckan jämfört med nuvarande förhållanden. Enligt bolaget uppväger tappningen med råge det minskade spill förbi dammen som den ökade drivvattenföringen innebär. Bolaget har vidare framfört som sin inställning att ett ombyggt kraftverk inte hindrar sedvanliga omprövningsmöjligheter av vattenregleringsbestämmelserna som gäller enligt annan äldre dom.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Miljööverdomstolen prövar med stöd av 23 kap. 6 § första stycket första meningen miljöbalken målet utan huvudförhandling.

I ansökningsmål om tillstånd till vattenverksamhet får miljödomstolen enligt 22 kap. 26 § första stycket miljöbalken i särskild dom avgöra frågan om verksamhetens tillåtlighet. Finner domstolen att verksamheten är tillåtlig får den vidare, enligt andra stycket i samma paragraf, i ett sådant delavgörande meddela tillstånd till de arbeten som behöver utföras. Paragrafen har sitt ursprung i 13 kap. 48 § vattenlagen (1983:291) vars lagmotiv främst uttalade processekonomiska skäl för att låta sökanden kunna utverka ett delavgörande i tillåtlighetsfrågan.

I den överklagade deldomen har miljödomstolen med hänvisning till lagrummet i mil-jöbalken prövat tillåtligheten av viss vattenverksamhet. Beträffande inverkan på vattenförhållandena är den prövade verksamheten i detta fall avgränsad till att gälla uppförandet av en ny och, beträffande slukförmågan, större kraftstation i närheten av den gamla stationen, ändrad vattenväg vid bortledande av vatten från Voxsjön genom den nya kraftstationen och åter till Voxnan samt de enskilda vattenbyggnadsmoment som fordras för att åstadkomma de nyssnämnda ändringarna vid Sunnerstaholms vattenkraftverk.

Miljööverdomstolen delar miljödomstolens bedömning att 22 kap. 26 § första stycket miljöbalken ger förutsättningar att i särskild dom pröva tillåtligheten av vattenverksamheten avgränsad på detta sätt. I likhet med miljödomstolen finner Miljööverdomstolen vidare att miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas som underlag för tillåtlighetsprövningen och den samtidiga prövningen av tillstånd till därmed förknippade byggnadsarbeten.

För denna tillåtlighetsprövning är det sålunda inte i och för sig nödvändigt att det företas en samtidig laglighetsprövning av tidigare utförda åtgärder på regleringsdammen samt prövning av ändrade regler för korttidsreglering av Voxsjön. Emellertid noterar Miljööverdomstolen att bolaget med regleringsdammen bedriver vattenreglering. Med detta begrepp avses enligt 11 kap. 5 § andra stycket miljöbalken ändring av vattenföringen i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet. För närvarande bedriver bolaget reglering vid dammanläggningen till förmån för bortledning av vatten och utvinning av dess kraft i den befintliga, gamla kraftstationen. När bolaget i sinom tid önskar ta i drift den nya kraftstationen med ändrade vattenvägar, ter det sig ofrånkomligt att bolaget senast då initierar en samtidig laglighetsprövning av ändringarna på den dammanläggning vid vilken vattenreglering kommer att bedrivas till förmån för den nya kraftstationen. Låter bolaget i detta läge en fullständig legalisering av ändringarna på regleringsdammen alltjämt bero är den inte tillåten för vattenreglering till förmån för den vattenverksamhet som nu tillåtlighetsprövas. En utgångspunkt för Miljööverdomstolens prövning är därför att tidigare ändringar på regleringsdammen kommer att laglighetprövas före eller i samband med idrifttagningstillstånd för den nya kraftstationen. Med den inställning som klagandena har redovisat i detta mål kan det även förut-sättas att tillsynsmyndigheten agerar för att få till stånd en sådan prövning (jfr MÖD 2008:21).

En ytterligare utgångspunkt för Miljööverdomstolen är att också prövningen av ändrade regler för korttidsreglering av Voxsjön behöver aktualiseras på nytt. Miljödomstolen har till en del byggt sin tillåtlighetsbedömning på att bolaget medgett att det som villkor för det nya kraftverket föreskrivs en minimitappning om 1 m3/s förbi regleringsdammen. Enligt miljödomstolen skulle därmed den minskade spilltappningen kompenseras, något som också bolaget lyfter fram till bemötande av klagandenas argumentering i Miljööverdomstolen. Ett villkor av detta slag har inte föreskrivits i den överklagade domen, eftersom den uteslutande rör tillåtligheten och de därmed förknippade arbetena. Uppenbarligen avser miljödomstolen att förena idrifttagningstillstånd för den nya kraftstationen med ett sådant villkor. Villkoret kan också föreskrivas i samband med lagligförklaring av ändringarna på regleringsdammen.

De krav på högre minimitappning och fiskväg, som klagandena har fört fram i samband med tillåtlighetsprövningen, kommer att kunna resas och prövas i ett senare skede av tillståndsprövningen. Miljööverdomstolen finner därför, till skillnad mot miljödomstolen, inte möjligt att vid förevarande tillåtlighetsbedömning bortse från att klagandenas villkorskrav kan ha fog för sig. I detta ligger att Miljööverdomstolen inte, som miljödomstolen, bedömer att det saknas möjlighet enligt miljöbalken att föreskriva villkor om större minimitappning och fiskväg på grund av att torrfåran betraktas som totalska-dad. Fiskeriverket har som sakkunnig myndighet i målet bedömt att fåran med ändamålsenlig minimitappning har goda förutsättningar för att återskapa en produktion av laxartad fisk i form av harr och öring samt övriga fiskarter. Verket har dessutom bedömt förutsättningarna att anlägga en fiskväg vid regleringsdammen som goda. Det ska i sammanhanget sägas att redan den avgränsade vattenverksamhet som nu gjorts till föremål för tillåtlighetsprövning utan tvekan inverkar på de förhållanden som råder med nuvarande spilltappning. Oavsett om denna inverkan ligger inom det som bolaget har tillstånd till skulle det enligt Miljööverdomstolens synsätt strida mot grunderna för miljöbalken att helt bortse från den vid förevarande tillåtlighetsbedömning. När tillåtligheten bedöms särskilt som i detta mål måste de möjliga villkor som kan få betydelse för den vägas in, även om villkoren formuleras och förenas med ett senare meddelat tillstånd.

När det härefter gäller att bedöma tillåtligheten i sig av den tidigare beskrivna och avgränsade vattenverksamheten har i Miljööverdomstolen inte framkommit något som ger anledning att komma till ett annat slut än miljödomstolens. Invändningar som tar sikte på den samhällsekonomiska tillåtligheten bedöms sålunda sakna bärkraft. Miljööverdomstolen konstaterar att den ansökta verksamheten, som i allmänna ordalag handlar om en effektivisering av Sunnerstaholms vattenkraftverk, är mycket fördelaktig rent ekonomiskt och ligger, som bolaget har framhållit och miljödomstolen noterat, i linje med statsmakternas energipolitiska strävanden. Även om det exempelvis vid framtida prövning av idrifttagningstillstånd föreskrivs villkor av den art och omfattning som klagandena har krävt bedömer Miljööverdomstolen att det mot den ansökta vattenverksamheten inte möter något tillåtlighetshinder enligt 11 kap. 6 § miljöbalken eller andra tillåtlighetsregler i balken.

Klagandenas talan här i fråga om tillåtligheten kan följaktligen inte bifallas. Yrkanden rörande fiskväg och minimitappning får, som tidigare sagts, prövas i ett annat sammanhang.

Med avseende på byggnadstillståndet, som får anses överklagat i samma mån som miljödomstolens ställningstagande beträffande tillåtligheten, delar Miljööverdomstolen i huvudsak den bedömning som miljödomstolen har gjort. Eftersom klagandena i målet har yrkat att ansökan ska avslås, är hela målet uppe till prövning här. Miljööverdomstolen finner därvid skäl att göra vissa förtydliganden av miljödomstolens domslut under rubriken ”Tillstånd” enligt nedan.

Av ritning 02-02 till den tekniska beskrivningen framgår att ansökan avser anläggandet av en ny tilloppskanal. Endast i den mest uppströms belägna delen av den nya tilloppskanalen överlappar densamma den befintliga kanalen. Sökanden yrkade i miljödomsto-len att få bredda och fördjupa den befintliga tilloppskanalen så att en våt area av ca 80 m2 kunde erhållas. Miljödomstolen lämnade tillstånd till att bredda och fördjupa den befintliga intagskanalen, dessutom att anlägga en kanal. Tillstånd bör lämnas att anlägga en ny tilloppskanal med ovan angiven våt area. Av den tekniska beskrivningen framgår att en trycktub i stål med diametern ca 4,5 m ska läggas i en sprängd bergtunnel och kringgjutas med betong. I ansökan yrkas inte explicit på tillstånd till en sådan tub och tunnel. Miljödomstolen lämnade tillstånd att anlägga en tilloppstub. Tillstånd bör lämnas till en tilloppstub med diametern ca 4,5 m och en sprängd tunnel för denna tub.

I den tekniska beskrivningen uppgavs att en ny anslutande utloppstunnel skulle ha en tvärsnittsarea av ca 40 m2. Miljödomstolen lämnade tillstånd att anlägga en ny anslu-tande utloppstunnel. Tillstånd bör lämnas till en ny anslutande utloppstunnel med tvär-snittsarean ca 40 m2.

Sökanden hade yrkat tillstånd att få utvidga tvärsnittsarean i den befintliga utloppstunneln från ca 25 m2 till ca 40 m2 genom utsprängning i den befintliga tunnelns botten. I den tekniska beskrivningen uppgavs också att befintligt svallgalleri skulle utökas genom utsprängning, dels i den befintliga, dels i den nya tunnelns tak. Miljödomstolen lämnade tillstånd till att utvidga arean i den befintliga utloppstunneln. Sökt tillstånd bör lämnas, inklusive tillstånd till det utökade och nya svallgalleriet.

I ansökan yrkades tillstånd att få bredda och fördjupa den befintliga utloppskanalen så att en våt area erhölls av ca 60 m2 i berg och ca 80 m2 i jord. Miljödomstolen lämnade tillstånd att bredda och fördjupa den befintliga utloppskanalen. Av ritning 02-01 och 02-03 till ansökan framgår att utloppskanalen har en befintlig ledmur på vänster sida som sträcker sig ca 100 m nedströms utloppstunnelns mynning och att en sänkning av kanalbotten i Voxnan kommer att ske ytterligare ca 40 m nedströms. Sökt tillstånd bör lämnas.

Kommunen har yrkat att för befintliga närbelägna brunnar bör inte endast grundvattenförhållandena och vattentillgången utredas utan även vattenkvaliteten. Sökanden föreslog i miljödomstolen som försiktighetsåtgärd att en utredning av grundvattenförhållandena och vattentillgången i befintliga närbelägna brunnar skulle genomföras med anledning av arbeten i utloppstunneln som kan riskera att påverka grundvattennivån. Utloppstunneln kommer att fördjupas och ska rensas och tätas. Fördjupningen av ut-loppstunneln beräknas ta ca tre månader och under den tiden kommer utloppstunneln att vara tömd på vatten, varvid grundvattenståndet i den närmaste omgivningen kom-mer att påverkas i en omfattning som beror på det omgivande bergets täthet och marklagrens tjocklek och permeabilitet. Vattentrycket i tunneln (grundvattenståndet) ligger på nivån +60 m medan marknivån över tunneln varierar mellan +80 och +87 m.

Mot denna bakgrund finner Miljööverdomstolen det rimligt att byggnadsdomen förses med villkoret att ett kontrollprogram för påverkan på närliggande brunnar ska redovisas till tillsynsmyndigheten minst två månader innan arbetena inleds. Kontrollprogrammet ska omfatta både vattentillgång och vattenkvalitet i brunnarna. Om en brunn sinar till följd av arbetena, ska sökanden förse brunnsägaren med erforderligt vatten på sökandens bekostnad. Uppstår tvist ska frågan hänskjutas till miljödomstolen, allt i enlighet med domslutet.

Miljödomstolen fann att villkoret om att grumlande arbeten inte får utföras under maj och juni månad inte behövdes, detta mot bakgrund av de försiktighetsåtgärder som föreskrivits och med den möjlighet att fastställa ytterligare åtgärder som överlåtits åt tillsynsmyndigheten. Miljööverdomstolen delar miljödomstolens bedömning.

Kommunens yrkande att oljespill inte får förekomma och att uppställning av fordon inte är tillåtet i direkt anslutning till vattnet anser Miljööverdomstolen vara bifallet genom villkoren 2 och 5 i den överklagade domen.

Slutsatsen av Miljööverdomstolens prövning blir att miljödomstolens domslut beträffande tillåtligheten ska fastställas medan domslutet i tillstånds- och villkorsdelen ska ändras respektive kompletteras i enlighet med det nyss sagda. Skäl föreligger för miljödomstolens verkställighetsförordnande varför Miljööverdomstolens beslut 2009-02-24 med anledning av yrkad inhibition bör upphävas.

Vid denna utgång i saken har Kammarkollegiet, länsstyrelsen och kommunen att svara för sina egna rättegångskostnader här.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2010-06-03

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Henrik Löv, referent, miljörådet Lars Hydén, hovrättsråden Rose Thorsén, skiljaktigt, och Peder Munck.

Skiljaktig mening, se nästa sida

Föredragande har varit Johanna Lindqvist

Hovrättsrådet Rose Thorsén är skiljaktig och anför följande.

Fortum ansökte hos miljödomstolen om tillstånd till uppförande av en ny kraftstation, lagligförklaring av utförda åtgärder på regleringsdammen, utrivning av befintligt kraftverk, ändrade regler för korttidsreglering av Voxsjön och idrifttagning av det nya kraftverket med mera. Därefter yrkade bolaget att miljödomstolen i deldom skulle förklara att den ansökta kraftstationen är tillåtlig och meddela tillstånd till byggnadsåtgärder.

Sedan miljödomstolen i deldom bifallit bolagets yrkanden och domen överklagats till Miljööverdomstolen återkallade bolaget sin ansökan vid miljödomstolen såvitt avsåg lagligförklaringen och regleringen.

Miljööverdomstolen har nu att bedöma om den ansökta verksamheten avseende drift av en ny kraftstation i Voxnan och de åtgärder som behöver utföras för kraftstationen är tillåtliga.

Miljödomstolen får enligt 22 kap. 26 § miljöbalken i ansökningsmål göra en särskild prövning av verksamhetens tillåtlighet och, om verksamheten är tillåtlig, också i särskild dom meddela tillstånd till de arbeten som behöver genomföras.

Frågan är vilken prövning som måste göras vid en sådan tillåtlighetsbedömning. Miljööverdomstolen har i dom (MÖD 2003:95) uttalat att det inte finns stöd för att tillåtlighetsprövningen kan göras mindre omfattande i fråga om verksamhetens miljöpåverkan än när verksamheten tillståndsprövas. Det innebär att det måste finnas tillräcklig utredning om verksamheten, dess omfattningen och den påverkan på allmänna och enskilda intressen verksamheten kan få. Genom remissmyndigheternas synpunkter över tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivningen får tillståndsmyndigheten vidare ett bra underlag för sin bedömning.

Miljödomstolen har prövat tillåtligheten med ansökan, miljökonsekvensbeskrivningen och remissmyndigheternas ställningstaganden som underlag. Sedan ansökan i väsentliga delar återkallats och Miljööverdomstolen fastställt miljödomstolens avskrivningsbeslut återstår endast frågan om tillåtligheten av den ansökta kraftstationen och byggnadstillståndet

Enligt min mening saknas nu det underlag som krävs för att verksamhetens tillåtlighet ska kunna bedömas. Eftersom bolaget inte längre ansöker om lagligförklaring av utförda åtgärder på regleringsdammen, som måste anses vara en del av verksamheten, är det inte möjligt att göra bedömningen att verksamheten är tillåtlig. Det framgår också att vattenhushållningsbestämmelserna är otidsenliga och svåra att tillämpa samt att miljödomstolen ansett att kompletterande utredning behövdes för den fortsatta prövningen av de delar av ansökan som nu avskrivits efter återkallelse.

Med hänvisning till det anförda anser jag att miljödomstolens dom ska upphävas och ansökan om förklaring att det är tillåtet att anlägga en ny kraftstation avvisas.

Vid denna utgång ska Kammarkollegiet, länsstyrelsen och kommunen tillerkännas ersättning för rättegångskostnader här.

____________________________________________

BILAGA A

ÖSTERSUNDS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DELDOM

SÖKANDEFortum Generation AB, 556006-8230115 77 Stockholm

Ombud: Advokat L.V.

SAKENAnsökan om tillstånd att bl.a. anlägga en ny kraftstation vid Voxsjöns östra strand i Finnviken vid Sunnerstaholm, Bollnäs kommun, Gävleborgs län

Ao: 48 IIx: 680032y: 153119

___________

DOMSLUT

1. Tillåtlighet

Miljödomstolen förklarar jämlikt 22 kap. 26 § 1 st. miljöbalken att det är tillåtligt att, i enlighet med vad sökanden angett i ansökningshandlingarna och i övrigt angett eller åtagit sig, anlägga en ny kraftstation byggd för en drivvattenföring om nominellt 60 m3/s med därtill hörande anläggningar (se Tillstånd) vid Voxsjöns östra strand vid Sunnerstaholm.

2. Tillstånd

Miljödomstolen lämnar Fortum Generation AB tillstånd enligt 22 kap. 26 § 2 st. miljöbalken att utföra följande arbeten:

- att på intagskanalens högra sida ca 30 m uppströms den befintliga kraftstationen anordna ett nytt intag,

- att bredda och fördjupa den befintliga intagskanalen,

- att öster om den väg som passerar till Sunnerstaholms kraftverk anlägga en ny kraftstation för en utbyggnadsvattenföring om 60 m3/s, med stationsbyggnad, maskinaggregat, kanal, tilloppstub och intagsanordning,

- att anlägga en ny anslutande utloppstunnel,

- att utvidga arean i den befintliga utloppstunneln,

- att bredda och fördjupa den befintliga utloppskanalen till Voxnan,

- att under byggnadstiden anlägga och utriva fångdammar,

- att upplägga överskottsmassor,

allt på den egna fastigheten Bollnäs Sunnerstaholm 2:1.

3. Villkor för tillståndet

Om inte annat följer av nedan angivna villkor ska arbetena utföras i huvudsaklig överensstämmelse med ANSÖKAN och vad sökanden i övrigt angett eller åtagit sig.

Arbetsföreskrifter

1. Arbeten i vattenområde ska ske med största försiktighet i syfte att minimera grumlingar och för att minska risken att andra miljöskadliga föroreningar når vattnet. Vatten från länspumpning ska renas innan det släpps ut i älven.

2. Under och efter arbetenas genomförande ska stor aktsamhet visas så att spill av olja och andra för miljön skadliga ämnen undviks. Vidare ska vegetabiliska hydrauloljor eller motsvarande miljövänliga sådana användas i maskiner och annan utrustning och uppställning av fordon får inte ske i direkt närhet av vatten.

3. Maskiner som kan komma i kontakt med vatten ska desinficeras före arbetena.

Övriga villkor

4. Intaget till det nya kraftverket ska förses med fingrindar.

5. Anläggningen ska utformas på ett sådant sätt att olja som behöver hanteras minimeras.

6. De kolningsgropar som ligger i närheten av den nya stationen ska bevaras och märkas ut i terrängen och på kartor/ritningar innan arbetena påbörjas. De som arbetar inom området ska informeras om kolningsgroparnas belägenhet.

7. Sökanden ska i samråd med tillsynsmyndigheten utarbeta ett kontrollpro-gram för vattenverksamheten på sätt länsstyrelsen har begärt. Programmet ska inges till tillsynsmyndigheten senast en månad innan arbetena påbörjas.

8. Det överlåts åt tillsynsmyndigheten att fastställa ytterligare villkor i fråga om försiktighetsmått och skyddsåtgärder avseende arbeten i vattenområde.

9. Uppläggning av överskottsmassor ska ske i samråd med företrädare för miljönämnden i Bollnäs kommun.

10. Under arbetstiden ska Naturvårdsverkets allmänna råd om riktvärden för buller från byggplatser innehållas.

11. Sökanden ska i förväg meddela tillsynsmyndigheten om tidpunkten för arbetenas påbörjande och avslutande.

4. Övriga frågor

Verkställighetsförordnande

Tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft. Som vill-kor härför gäller att sökanden ställer säkerhet för den ersättning som kan komma att utgå om miljödomstolens dom ändras. I fråga om slaget av säkerhet gäller 2 kap. 25 § utsökningsbalken.

Arbetstid

Arbetena ska vara utförda inom fem (5) år från det att domen har vunnit laga kraft.

Oförutsedd skada

Tid för anmälan av anspråk på grund av oförutsedd skada kommer att fastställas senare.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen finner att den av sökanden ingivna miljökonsekvensbeskriv-ningen uppfyller kraven enligt 6 kapmiljöbalken.

Rättegångskostnader

Fortum Generation AB förpliktas utge ersättning för rättegångskostnader till

a. Kammarkollegiet med 30 975 kr, varav 25 900 kr avser arbete,

b. Länsstyrelsen i Gävleborgs län med 25 600 kr avseende arbete,

c. Bollnäs kommun med 156 668 kr, varav 153 000 kr avser ombudsarvode,

d. Advokat L. A:s huvudmän med 190 600 kr, varav 175 000 kr avser ombuds-arvode,

e. Advokat N.R:s huvudmän med 218 801 kr, varav 146 250 kr avser ombudsarvode.

På beloppen ska utgå ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från denna dag tills betalning sker.

_____________

ORIENTERING

Voxnan är en skogsälv i Hälsingland med källflöden i Härjedalen. Älven är ett bi-flöde till Ljusnan och den rinner upp i områden strax sydost om Sveg vid Siksjön. I de övre delarna är älven outbyggd med ett stort antal forsar och strömsträckor. Älven flyter bl a genom samhällena Voxna, Edsbyn, Ovanåker och Alfta för att slutligen mynna ut i Varpen och Ljusnan, strax söder om Bollnäs. Sunnerstaholms kraftverk är belägen vid älven strax söder om Bollnäs. Närmast uppströms liggande kraftverk är Alfta- och nedströms Lenninge kraftverk.

Utflödet från Voxsjön regleras med den s.k. Stagårdsdammen. Sträckan, ca 1,5 km lång, mellan dammen och utloppskanalen från kraftverket utgör torrsträcka.

Nuvarande anläggningar tillkom i början av 1940-talet.

HÖJDSYSTEM

Höjdangivelserna i ansökan och domen hänför sig, om inget annat anges, till rikets höjdsystem RH 00. Huvudfixen, som har höjden + 80,263 m, är närmare beskriven i målet under aktbilaga 186.

ANSÖKAN

Fortum Generation AB (nedan kallat bolaget eller sökanden) har utrett alternativa handlingsvägar och funnit att en ombyggnad av befintliga aggregat och vattenvägar inte är realistiska. Sökanden föreslår därför att en ny kraftstation byggs för en max-imal vattenföring av 60 m3/s, placerad ca 60 m öster om den nuvarande anläggningen. Intaget förläggs omedelbart intill den befintliga anläggningens tilloppskanal och förbinds med den nya kraftstationen med en kort trycktub förlagd under mark. En kort tunnel ansluts till befintlig utloppstunnel som vidgas för att svälja den högre vattenföringen. Anläggningen kommer att utnyttja samma fallhöjd som under nuvarande förhållanden.

Intaget till den befintliga anläggningen plomberas och återfylls till befintlig marknivå. Maskinell utrustning samt anläggningsdelar ovan mark rivs ut.

Eftersom den gamla anläggningen är nersliten och i stort behov av förnyelse och modernisering begär sökanden att miljödomstolen meddelar s.k. ”Byggnadstillstånd”. Som yrkandena slutligen bestämts yrkar sökanden att miljödomstolen ska förklara att den ansökta kraftstationen är tillåtlig och att tillstånd till byggnadsåtgärder ska meddelas. Sökanden avser att återkomma med begäran om idrifttagande när anläggningen är färdigställd.

Sökanden har begärt att ansökan i de delar som berör tillstånd till ändrad reglering av Voxsjön handläggs senare.

Till utveckling av ansökan har sökanden anfört i huvudsak följande.

Hydrologiska uppgifter

Nedanstående vattenföringsuppgifter bygger på mätningar vid SMHI:s station i Alfta, där nederbördsområdet är 3130 km2. Omräkning har gjorts till Sunnerstaholm med proportionering i förhållande till nederbördsområdenas storlek. Sunnerstaholms nederbördsområde är 3700 km2 eller 18 % större än Alftas.

För årsserien 1951-1990 erhålls därvid följande karakteristiska värden på vattenföringen vid Sunnerstaholm.

Högsta högvattenföring 425 m3/sMedelhögvattenföring 142 m3/sMedelvattenföring 39 m3/sMedellågvattenföring 10,7 m3/sLägsta lågvattenföring 2,1 m3/s

Ljusnans regleringsföretag har för Sunnerstaholm räknat fram ett dimensionerande flöde i riskklass I av 710 m3/s. Dammen har dock preliminärt placerats i riskklass II. Riskklass II-flödet har för Alfta kraftverk beräknats till 353 m3/s. Proportionering enligt ovan ger för Sunnerstaholm ett riskklassflöde om 420 m3/s. Återkomsttiden anges till ca 100 år.

Vattenföringens varaktighet framgår av Teknisk beskrivning, bilaga 1 till ansökan.

Befintliga anläggningar

Regleringsdammen, som den framgår av ritningarna Pl 9-10 i bilaga 1 till ansökan, utfördes 1942 i enlighet med vattendom från den 30 oktober 1926. Dammen hade följande utskovsöppningar från vänster i strömriktningen räknat. Flodutskov 1 bestående av fasta bockar och nålar med fria bredden 8,5 m och med tröskelhöjden +75,82 m, flodutskov 2 bestående av fällbara bockar och nålar med fria bredden 42 m och med tröskelhöjden +74,82 m, flottningsutskov bestående av en sektorlucka av stål med fria bredden 15 m och med tröskelhöjden +74,22 m, samt flodutskov 3 bestående av fällbara bockar och nålar med fria bredden 12 m och med tröskelhöjden 74,82 m.

År 1985 byttes avstängningarna i flodutskoven ut till plana luckor av stål som ma-növreras med ett flyttbart hydrauliskt spel. Luckorna är placerade i dammpelarnas nedströmskant. Dammen, som är utförd i betong, har en längd av ca 90 m och en maximal höjd över älvbotten på ca 5 m (se ritning 02-06 i bilaga i till ansökan). Den har sett från vänster i strömriktningen följande utskovsöppningar: flodutskov bestående av 2x5 planluckor av stål med fria bredden 38 m och med tröskelhöjden +74,62 m, f.d. flottningsutskov bestående av en sektorlucka med fria bredden 15 m och med tröskelhöjden +74,22m, samt flodutskov bestående av tre planluckor av stål med fria bredden 11,4 m och med tröskelhöjden +74,62 m. Dammens anslut-ning till stränderna utgörs av betongmurar.

Högsta högvattenföringen 425 m3/s kan avbördas vid vattenståndet +77,02 m vid dammen.

Kraftstationen är nedsprängd i berget och har en överbyggnad i markplanet (se ritningarna Pl 25-27 i bilaga 1 till ansökan) . Den är utrustad med två aggregat, vardera med en nominell slukförmåga av 20 m3/s. Turbinerna av Francistyp är belägna i turbinsumpar av betong och med långa axlar direkt kopplade till generatorer i markplanet. Till kraftstationen leds vattnet i en ca 30 m lång tilloppskanal och tillloppstub med intagsanordningar. Från kraftstationen leder en ca 300 m lång utloppstunnel vattnet tillbaka till älvfåran. Tunneln har tvärsnittsarean 25 m2. I tunnelns uppströmsdel har anordnats ett svallgalleri genom en utsprängning i taket. Anslutningen till älvfåran sker med en ca 200 m lång utloppskanal som är utschak-tad i såväl berg som jord. Kanalen har en våt area i berg av 40 m2.

Föreslagen nybyggnation

Ett nytt intag ska placeras på tilloppskanalens högra sida ca 30 m uppströms den befintliga kraftstationen. Den befintliga tilloppskanalen breddas och fördjupas så att den får en våt area av ca 80 m2. Schaktning utförs i vatten. Intaget förses med vrakgrind med 7 cm fritt avstånd mellan grindjärnen. Avstängning sker med en hydrauliskt manövrerad cylinderlucka. Intaget förses med en överbyggnad av prefabricerat material.

Från intaget leds vattnet genom en trycktub under den befintliga vägen fram till kraftstationen. Trycktuben, som utförs i stålplåt, får en längd av ca 40 m och en diameter om ca 4,5 m. Den läggs i en sprängd tunnel och kringgjuts med betong.

Kraftstationen placeras omedelbart öster om den väg som passerar intill Sunnerstaholms kraftverk. Maskinaggregatet placeras i kraftstationens undre del som blir nedsprängd i berg. Turbinen utgörs av en kaplanturbin direkt kopplad till en synkron generator. Turbinens löphjul blir beläget under nedströmsvattenytan. För att möjliggöra inspektion och arbeten på delar under vatten förses sugröret med en avstängning med en lucka som placeras i ett schakt omedelbart nedströms sugrörets krökta del. Luckan manövreras med den till kraftstationen utrustade maskinsalstraversen.

I den övre delen, i markplanet, placeras personalutrymmen, utrymmen för el- och kontrollutrustning, samt avlastnings- och montageplan för tyngre utrustning.

Kraftstationens överbyggnad utförs av prefabricerat material.

Utloppet från den nya kraftstationen utgörs av en ca 30 m lång sprängd utloppstunnel med tvärsnittsarean ca 40 m2. Tunneln ansluts till befintlig utloppstunnel som har en längd av ca 300 m. Den befintliga tunnelns area ökas från nuvarande 25 m2 till ca 40 m2 genom utsprängning av en 3 m hög pall i tunnelns botten. Det befintliga svallgalleriet utökas genom utsprängningar i tunnelns tak.

Den befintliga utloppskanalen som har en längd av ca 200 m fördjupas och breddas så att den våta arean i berg blir 60 m2 och i jord 80 m2.

Arbetena vid intaget och utloppet utförs i skydd av utlagda fångdammar av jord-material (fångdammsplaner finns i bilaga 1 till ansökan). Fördjupning och bredd-ning av utloppskanalens nedre del kommer delvis att ske med schaktning i vatten. Vid alla arbeten med fångdammar och schaktning i vatten kommer åtgärder att vidtas som så långt möjligt begränsar grumling. Sökanden föreslår följande försiktighetsåtgärder.

1. Utnyttjad naturmiljö som använts för upplag ska återställas och återplanteras.

2. Prover på sediment tas i utloppstunneln med avseende på eventuella förorening-ar innan rensningsmassor därifrån tas bort

3. Rivningsmaterial från den befintliga kraftstationen kommer att inventeras med avseende på förekomst av miljö - och hälsoskadliga ämnen.

4. Uppförande och borttagande av fångdammar samt breddning av intagskanalen som kan medföra grumling kommer att ske under tid på året då vattenlevande fauna och flora är som minst känslig. Även avskärmning kommer att ske för att minska spridning av grumling och sediment.

5. Sediment som uppkommer vid arbeten i utloppstunneln kommer att skiljas bort i sedimentationsbassänger innan kraftverket tas i drift.

6. Det tätningsmedel som kommer att användas i utloppstunneln kommer att väljas med hänsyn till såväl arbetsmiljö som dess inverkan på miljön.

7. Utredning av grundvattenförhållandena och vattentillgången i befintliga närbelägna brunnar kommer att genomföras med anledning av arbeten i utloppstunneln som kan riskera att påverka grundvattennivån.

8. Vägar som används för transporter kommer att återställas om skada uppkommer.

9. Förbesiktning av närbelägna byggnader ska genomföras innan sprängningsarbeten utförs.

10. För att begränsa olägenheter till följd av bullrande och störande arbeten ska sådana arbeten utföras mellan klockan 07.00-21.00.

11. Maskiner som är miljöanpassade med avseende på biologiskt nedbrytbara oljor i händelse av oljeläckage kommer att användas.

12. Inom närområdet befintliga kolningsgropar kommer att märkas ut i terrängen och på karta så att dessa inte riskerar att skadas av arbetena.

Vid åtgärder enligt punkterna 2, 3 och 12 ska sökanden samråda med tillsynsmyndigheten.

Överskottsmassor uppstår vid de jord- och bergarbeten som beskrivits ovan. En del kan användas för återfyllnad vid utrivning av den befintliga kraftstationen och till vägar och planer i anslutning till anläggningen. Ca 5000 m3 åtgår till igenfyllning av nedströmsdelen av den befintliga inloppskanalen. Till återfyllningar, arbetsvägar m.m. inom byggnadsområdet beräknas åtgå ca 8000 m3. Övriga massor ca 25000 m3 placeras på höger älvstrand omedelbart uppströms tunnelutloppet inom samma område som användes vid första utbyggnaden 1942.

Mark för anläggningarna

Regleringsdammen vid Voxsjöns utlopp berör den egna fastigheten Bollnäs Sunnerstaholm 2:1 och Bollnäs Prästbord 1:58. Nuvarande anläggningar och ansökta arbeten berör endast den egna fastigheten Bollnäs Sunnerstaholm 2:1.

Plan för arbetena

En preliminär tidplan för arbetenas bedrivande framgår av bilaga 1 till ansökan.

Anläggningstiden blir totalt två år och den inleds med fördjupning av utloppstunneln och utvidgning av utloppskanalen. Samtidigt utförs schaktningsarbeten för kraftstationens ovanjordsdel. Från den fördjupade utloppstunneln sprängs sedan den nya tunneldelen till det nya stationsläget. Därefter sker utsprängning för kraftstationens undre del och tryckturbinen fram till intagsläget. Schaktning för tilloppskanalens utvidgning samt intaget utförs efter schaktning för kraftstationen varefter byggnadsarbetena för kraftstation och intag kan pågå samtidigt. Därefter utförs montage av mekanisk och elektrisk utrustning. Efter idrifttagningsdom för den nya kraftstationen plomberas intaget till den gamla kraftstationen och maskinutrustning samt byggnadsdelar belägna ovan mark rivs ut. Driften av den befintliga kraftstationen kan upprätthållas under så gott som hela byggnadstiden

Miljökonsekvenser

Ansökan innehåller en miljökonsekvensbeskrivning (bilaga 4 till ansökan).

Hänsynsreglerna i 2 kapmiljöbalken

2 kap 2 § (kunskapskravet)

Sökanden har god kännedom och kunskap om förhållandena som är av betydelse för människors hälsa och miljön vad avser planerade åtgärder och dess inverkan på vattenkvalitén, vattenmiljön, övrig miljö och störningar. Vidare kommer sökanden att noga förvissa sig om att den entreprenör som kommer att handlas upp för att genomföra de planerade åtgärderna, äger motsvarande kunskap som erfordras.

2 kap 3§ (skyddsåtgärder)

Arbetena kommer att utföras på sådant sätt att restprodukter och rivningsmaterial i största möjlighet återanvänds eller transporteras till lämplig plats. Uppställningsplatser, upplag och användandet av maskiner etc. kommer att planeras på ett sätt som inte leder till skada på miljön eller för människor.

2 kap 4 § (val av plats)

Valet av plats torde vara givet och motiverat av den redan befintliga etableringen och nu pågående verksamhet. Annan plats är såväl ekonomiskt, tekniskt och ur miljösynvinkel otänkbar.

2 kap 5 § och 6 § (hushållning och produktval)

Planerade åtgärder kommer att ske med hänsyn tagen till att minsta möjliga användning av kemiska produkter sker. I de fall sådana erfordras ska sådana produkter användas som utgör minsta risk för människors hälsa och miljön.

Sakägare

Sökanden har bedömt att samtliga fastighetsägare och boende runt Voxsjön är sakägare.

Företagets tillåtlighet

Planfrågor 16 kap 4 § miljöbalken

Berört område omfattas av översiktsplan (1990). Planerade åtgärder står inte i strid med planen eller miljöbalkens regler om strandskydd.

11 kap 6 § miljöbalken

Enligt sökandens mening är företaget samhällsekonomiskt motiverat eftersom an-sökta åtgärder överstiger kostnader, skador och olägenheter.

Anläggningskostnaderna har beräknats till 112 miljoner kr. Beräknad årskostnad uppgår till 6,6 miljoner kr. Årsproduktionen beräknas uppgå till 44 GWh vilket gör att intäkten per kWh måste överstiga 15 öre för att täcka beräknad årskostnad. Det är enligt sökanden uppenbart att företaget är tillåtligt.

Arbetstid

Den faktiska arbetstiden beräknas till ca två år. En arbetstid på fem år begärs.

Oförutsedd skada

Sökanden föreslår att tiden för anmälan av anspråk på grund av oförutsedda skador fastställs till tio år efter arbetstidens utgång.

SYNPUNKTER PÅ ANSÖKAN M.M.

Kammarkollegiet har avstyrkt bifall till tillståndsansökan och ansökan om arbetstillstånd och verkställighetstillstånd.

Till stöd för sin inställning har Kammarkollegiet anfört i huvudsak följande. Kammarkollegiet anser att sökandens talan får den följden att den prövning som ska ske enl. miljöbalken får en avgränsning som inte är lämplig. Ansökan bör omfatta tillståndsprövning enl. miljöbalken gällande uppförande och drift av ett nytt kraftverk med tillhörande regleringsdamm samt den för verksamheten nödvändiga regleringen av Voxsjön. Kollegiet anser att de principer som fastställts av Högsta domstolen (NJA 2004 s.590) och Miljööverdomstolen (MÖD2006:54) avseende prövningens omfattning enl. miljöbalken gäller även vid tillståndsprövningar där verksamhetens huvudsakliga tillståndsplikt härrör från 11 kap.miljöbalken. Miljödomstolen har i varje enskilt fall att pröva om det är lämpligt med ett ändringstillstånd. Den ansökta verksamheten medför att spilltappningarna genom regleringsdammen, vilka tidigare skett främst under vårarna, kommer att minska i både tid och omfattning. Kammarkollegiet anser att denna omständighet visar att det är uppenbart att regleringsdammens utformning, funktion och konsekvenser för miljön ska tillståndsprövas enl. miljöbalken. Bedrivandet av ansökt verksamhet kan inte anses stå i överensstämmelse med miljömålen och de krav som framgår av 1-4 kapmiljöbalken, särskilt bestämmelserna om val av lämplig plats samt att skyddsåtgärder ska vidtas som inte är orimliga. Miljöbalkens krav om bästa möjliga teknik innebär enl. Kammarkolle-giets mening att som huvudregel ska en verksamhet inrättas med fiskväg och driften ska ske genom minimitappning, på visst sätt beräknad utifrån vattendragets medellågvattenföring. För alla verksamheter som regleras genom miljöbalkens bestäm-melser finns ett tydligt miljörättsligt ansvar avseende skador på miljön som verk-samheten medför eller har medfört. Ansvaret omfattar ett återställande, vilket alltid gäller för den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet enl. miljöbalken. Av Fiskeriverkets sakkunnigutlåtande framgår att det finns goda förutsättningar att inom ramen för den ansökta verksamheten minska skadorna av verksamheten, i huvudsak gällande vattendraget nedströms regleringsdammen, förutsatt att tillståndet förenas med villkor om minimitappning, fiskväg, fingrind samt vissa andra skyddsåtgärder. Kammarkollegiet anser sålunda att utredningen i målet hittills tydligt visar att minimitappning och anläggande av fiskväg utgör nödvändiga förutsättningar för att den ansökta verksamheten ska anses tillåtlig enl. miljöbalken.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har tillstyrkt bolagets ansökan att anlägga och ta i drift ett nytt kraftverk i Sunnerstaholm, under förutsättning att villkor ställs på en ur biologisk synvinkel tillräcklig minimitappning i den ca 1,5 km långa torrfåran.

Till stöd för sin inställning har länsstyrelsen anfört i huvudsak följande. Länsstyrelsen anser att den nya kraftstationen vid Sunnerstaholm är att betrakta som en ny anläggning och prövningen ska därför ske utifrån hela miljöbalken och dagens mil-jökrav. Naturligtvis är produktion av koldioxidfri energi positivt och utbyggnad bör främst ske genom att öka effekt och verkningsgrad i vattendrag som redan är utbyggda. Det finns emellertid ett stort allmänt intresse av en minimitappning och fiskväg i torrfåran och länsstyrelsen anser att dessa intressen går att förena med en utbyggnad/modernisering av kraftstationen. Kostnaderna för minimitappning och fiskväg ska sättas i relation till den miljövinst som ett väsentligt mer levande vattendrag innebär. Ett bättre fungerande ekosystem innebär att hotade växt- och djurarter kan fortleva och utvecklas till nytta för den biologiska mångfalden, fiskeintres-sen och övrigt friluftsliv och turism. Länsstyrelsens bedömning är att ett sommarvattenflöde på 7,0 m³/sekund och ett vintervattenflöde på 3,0 m³/sekund är en rimlig avvägning av kostnader och nytta. För att få en så naturlig miljö för det biologiska livet som möjligt bör en högflödessituation på minst 25 m³/sekund under två veckors period vår och höst garanteras i den naturliga fåran. Med vår avses månaderna april-maj och med höst avses månaderna september-oktober. När kostnaden för att uppföra en fiskväg (ca. 1,5 miljoner kr) relateras till hela projektets kostnad (112 miljoner kr), finner man att fiskvägen utgör en merkostnad på endast ca. 1,5 %. Erforderligt flöde i fiskvägen bör ligga mellan 0,5-1,5 m³/sekund beroende på fallhöjd och typ av fiskväg. Resterande del av minimitappningen bör släppas genom luckor i dammen. Sammanfattningsvis anser länsstyrelsen att det allmänna intresset och de biologiska effekterna är så stora att en minimivattenföring och en fiskväg i torrfåran är ett krav för att länsstyrelsen ska acceptera en utbyggnad av Sunnerstaholm. Detta ligger helt i linje med såväl de nationella som regionala miljömålen. Länsstyrelsen tillstyrker alltså bolagets ansökan under förutsättning att tillståndet förenas med följande villkor.

1. En minimitappning ska släppas i Voxnans naturliga fåra enl. följande:

oktober-april 3,0 m³/sekund

maj-september 7,0 m³/sekund

Av minimitappningen ska lämpligt flöde gå genom en fiskväg och resterande mängd genom luckorna.

2. Under våren samt under hösten ska ett högflöde släppas fram i den naturliga fåran. Högflödet ska släppas i minst 14 dagar under våren och 14 dagar under hösten och uppgå till minst 25 m³/sekund.

3. Korttidsreglering av Voxsjön får uppgå till maximalt 20 cm.

4. Bolaget ska i samråd med Fiskeriverket anlägga en fungerande fiskväg förbi dammen. Fiskvägen ska vara i drift senast vid arbetstidens utgång.

5. Arbete i vattenområde ska ske med största försiktighet för att minimera grumling och minska risken att andra miljöskadliga föroreningar når vattnet. Vatten från länspumpning ska renas innan det släpps ut i älven. Om försiktighetsåtgär-derna inte är tillräckliga får tillsynsmyndigheten föreskriva ytterligare skyddsåtgärder för att undvika spridning.

6. Grumlande arbeten får inte utföras under maj och juni månad.

7. Oljespill får inte förekomma och uppställning av fordon är inte tillåtet i direkt närhet till vatten.

8. Maskiner som kan komma i kontakt med vattnet ska desinficeras före arbetena.

9. Anläggningen ska utformas så att mängden olja som hanteras minimeras.

10. De kolningsgropar som ligger i närheten av den nya stationen ska bevaras och märkas ut i terrängen och på karta/ritningar innan arbetena startar. Samtliga som arbetar inom området ska informeras var kolningsgroparna finns och hur de är utmärkta.

11. Sökanden ska i samråd med tillsynsmyndigheten utarbeta ett kontrollprogram för kontroll av grundvattenpåverkan, sprickbildningar i hus och anläggningar, förekomst av markföroreningar, läckage av tätningsmedel och grumling i vatten. Kontrollprogrammet ska skickas till tillsynsmyndigheten i god tid innan arbetena startar.

12. Under arbetstiden ska Naturvårdsverkets riktvärden för buller från byggarbetsplatser innehållas.

13. Sökanden ska i förväg meddela tillsynsmyndigheten om när arbetena kommer att påbörjas och avslutas.

Bollnäs kommun har tillstyrkt bifall till ansökan om utrivning och nybyggnation av kraftverk samt lagligförklaring av dammanläggning, allt under förutsättning att det i dom förordnas om de villkor och föreskrifter som framgår nedan.

Kommunen har till utveckling av talan anfört i huvudsak följande. Ansökan avser uppförande av ett helt nytt kraftverk. De regler som gäller för anläggande av ett nytt kraftverk ska alltså i sin helhet tillämpas. Det aktuella området är särskilt värdefullt ur bland annat naturvårdssynpunkt. Kommunens översiktsplan omnämner ett området som är beläget ca 2 km nedströms Sunnerstaholms kraftverk som intressant ur naturvårdssynpunkt. En del av älvfåran nedströms Sunnerstaholms kraftverk ligger inom området för riksintresset Ljusnans dalgång avseende natur, kultur, turism och friluftsliv. I en fördjupad översiktsplan, som utställdes i maj 2007, anges att återställande av vandringsleder för fisk ska prioriteras samt att torrfåran i Sunnerstaholm ska fyllas med strömmande vatten. En fiskevårdsplan är framtagen i Bollnäs kommun år 1995. Av denna plan framgår att man vill främja friluftsfisket och återskapa gynnsamma biotoper för vandringsfisk. Behovet av fiskväg samt bestämmelser om minimitappning är mycket stort. Det föreligger goda förutsättningar att återskapa områden som skadats genom befintlig vattenverksamhet. Ett flöde om 10 m3/s sommartid ger en älvmiljö som är av stort värde för Bollnäs tätort. Ur biologisk synvinkel bedöms samma flöde ge näst intill ”full biologisk mångfald”. Vintertid bör minimitappningen uppgå till 4 m3/s. Det bör även föreskrivas att det efter vintervattenperioden ska släppas en så kallad vårflodsstöt och att tappningen därefter ska avtrappas till sommarflöde. Det bör även under oktober månad ske en avtrappning från sommartappning till vintertappning. Fiskvägen ska hållas öppen året runt och vara fullt funktionsduglig för de fiskarter som finns i vattendraget. Anmälningar för upplag och krossning av bergmassor bör inlämnas i god tid före arbetets påbörjande. För befintliga närbelägna brunnar bör inte endast grundvattenförhållandena och vattentillgången utredas utan även vattenkvalitén i brunnarna bör undersökas. Kommunen har i övrigt samma krav som framställts från länsstyrelsens sida.

Advokat L. A. har såsom ombud för mer än trettio fastighetsägare tillstyrkt att den ansökta verksamheten tillåtlighetsprövas och att en byggnadsdom meddelas. Den ansökta ökade vattenbortledningen till kraftverket har bestritts och sakägarna har uttalat att de inte har något önskemål om minimitappning förbi regleringsdammen.

Till utveckling av talan har anförts i huvudsak följande. Av ansökan kan utläsas att regleringsamplituden sommartid blir i stort sett jämförbar med nuvarande reglering medan variationerna vintertid kan bli större än för närvarande. På grund av den ansökta höjningen av utbyggnadsvattenföringen kan de tider under vilka korttidsregleringen bedrivs komma att öka betydligt och vattenföringsamplituderna bli större. Varaktigheten av lägre vattenstånd kan öka. Sakägarna anser att en amplitud om 15 cm sommartid bör förläggas på nivån +76,45 m - +76,30 m, alltså tre cm högre jämfört med yrkandet. Sakägarna anser att samma reglering ska gälla året runt.

Advokat N.R. har som ombud för ägarna av XX 8:22 anfört i huvudsak följande. Det görs ingen erinran mot de ansökta byggnadsåtgärderna. Däremot motsätter sig hans huvudmän att miljödomstolen meddelar tillstånd att förändra genomströmningen, dämningen och regleringen av Voxsjön. Av ansökan framgår att varaktigheten av spillvattenföring i gamla åfåran minskar från ca 37 % till 20 % sommartid och från 20 % till 5 % vintertid. Detta får direkta konsekvenser för flödet/biologiska förutsättningarna i torrfåran men även genom att fördelningen av flödet inom sjöns vattenmassa påverkas genom att en större andel av inkommande vatten kommer att gå till utloppet vid kraftverket.

Många andra enskilda sakägare har yttrat sig i målet och uttryckt oro beträffande ansökt förändring av regleringen av Voxsjön samt framfört önskemål om minimitappning förbi regleringsdammen.

SAKKUNNIGUTLÅTANDE

Fiskeriverket har anfört i huvudsak följande. Fiskeriverket har under september 2007 utfört syn av kraftverket, regleringsdammen samt Voxnans naturliga fåra mellan regleringsdammen och kraftverksutloppet. Baserat på synen bedömer fiskeriverket att fåran har goda förutsättningar för att en produktion av laxartad fisk i form av harr och öring samt övriga fiskarter ska kunna återskapas om en ändamålsenlig minimitappning tillskapas. Fiskeriverket bedömer vidare att det finns goda förutsättningar att anlägga en fiskväg i form av ett omlöp vid regleringsdammens högra strand. En minimitappning till Voxnans naturliga fåra året runt skapar förutsättningar för produktion av fisk, främst harr men även öring på sträckan mellan regleringsdammen och kraftverksutloppet. En minimitappning bör på årsbasis vara minst lika med den av SMHI beräknade medellågvattenföringen i vattendraget. En fiskväg förbi regleringsdammen vid Voxsjöns utlopp bör utformas som ett omlöp för att kunna nyttjas av alla de fiskarter som förekommer i vattendraget. Fiskeriverket anser att kraftverket bör förses med fingrindar eller att sökanden på annat sätt minskar påverkan på fisk vid nedströms passage. Enligt dom 1975-02-06 är sökanden skyldig att årligen sätta ut 11 000 st. smolt av lax eller havsöring i Ljusnan eller dess mynningsområde med befrielse från skyldighet att utge särskild avgift enligt 2 kap 8 § vattenlagen. Vad avser skadekompensation för ål är denna idag reglerad genom årlig upptransport av, till avelsfisket i Ljusnefors, uppvandrande ålyngel enligt dom 1973-02-08.

DOMSKÄL

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen finner att den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven på en sådan beskrivning enligt 6 kapmiljöbalken.

Prövningens omfattning

Målet innehåller i huvudsak två ansökningar, dels en ansökan att få bygga och driva ett nytt kraftverk som ersättning för det befintliga Sunnerstaholms kraftverk, dels en ändrad vattenreglering av Voxsjön. Sökanden har begärt att ansökan rörande det nya kraftverket ska tillåtlighetsprövas och att en deldom ska meddelas för ansökta byggnadsåtgärder. Miljödomstolen gör den bedömningen att ansökan rörande kraftverket och ansökan rörande vattenregleringen kan särskiljas och att det inte är nödvändigt att samordna prövningen av kraftverket och vattenregleringen. En omständighet som talar för detta synsätt är att sökanden har haft möjlighet att begränsa miljödomstolens prövning genom att inte ansöka om ändrad reglering av Voxsjön utan driva det nya kraftverket med de regleringsbestämmelser som för närvarande gäller. Sökanden kan fortfarande begränsa domstolens prövning genom att under målets handläggning återkalla ansökan om ändrad reglering av Voxsjön. Mot bakgrund härav finner miljödomstolen att det i detta fall och för den prövning som nu görs inte är nödvändigt att samordna prövningen rörande kraftverket med prövning-en av korttidsregleringen av Voxsjön.

Tillåtlighetsprövningen

Vid tillåtlighetsprövningen ska samma prövning göras i fråga om verksamhetens miljöpåverkan som när verksamheten tillståndsprövas.

Rådighet

Sökanden har uppgivit att man på grund av äganderätt till fastigheten Bollnäs Sunnerstaholm 2:1 råder över all vattenkraft som skall utnyttjas i kraftverket. Rådighe-ten över strömfallet har tidigare erhållits i avgöranden 1926 och 1942. Rätten att anlägga regleringsdammen på fastigheten Bollnäs Prästbord nr 1 numera Bollnäs Prästbord 1:58 erhölls i 1926 års dom. Sökandens uppgifter har inte mött någon erinran. Miljödomstolen finner därför att sökanden har erforderlig rådighet för den prövning som nu är aktuell.

Val av plats

Miljödomstolen gör den bedömningen att lokaliseringen av kraftverket är given men också lämplig vid prövning enligt 2 kap 6 § miljöbalken. Miljödomstolen finner också att ansökan inte berör något riksintresseområde.

Samhällsekonomisk prövning

En särskild förutsättning för verksamhetens tillåtlighet är enligt 11 kap 6 § miljöbalken att dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den. Genom det ansökta företaget ska ett vattenkraftverk anläggas för en produktion som beräknas uppgå till 44 GWh per år. Kraftverket ska ersätta det befintliga kraftverket som har haft en energiproduktion av 33,5 GWh under normalår. Anläggningskostnaderna har beräknats till ca 112 miljoner kr. De årliga kostnaderna i form av räntor, avskrivningar, underhåll, reparationer, administration m.m. har beräknats till ca 6,6 miljoner kr. För att erhålla täckning av kostnaderna krävs att intäkten överstiger 15 öre per kWh. Det är således uppenbart att värdet av kraftverkets elproduktion överstiger beräknade anläggnings- och driftkostnader och att den ekonomiska nyttan från enskild synpunkt är betydande. Om elproduktionen uppfyller kraven i lagen om elcertifikat blir nyttan ännu tyd-ligare. Förutom fördelar från enskild synpunkt ska fördelarna från allmän synpunkt vägas in i bedömningen. I den delen finns anledning att understryka att det finns ett starkt allmänt intresse av att ytterligare förnybar elproduktion kommer till stånd. Utbytet av ökad kraftproduktion från det planerade kraftverket utgör ett fördelaktigt tillskott till energiförsörjningen. En förutsättning för en ökad kraftproduktion är att det sker en effektivisering av anläggningen, vilket kan ske bl.a. genom en ökad utbyggnadsvattenföring. Den skada som kan orsakas av en större vattenbortledning till kraftverket under vissa tider förutses inte bli så stor att den väger tyngre än intresset av ökad produktion av förnybar elkraft.

I den samhällsekonomiska bedömningen ska också beaktas företagets skadliga inverkan på allmänna intressen, bl. a. naturvärdena i Voxnan. Emellertid måste domstolen vid den bedömningen utgå från rådande förhållanden, bl.a. att Voxnan är utbyggd med kraftverk både uppströms och nedströms Sunnerstaholm och att det finns ett tillstånd att hålla en regleringsdamm i Voxsjöns utlopp samt att regleringsrättshavaren har medgetts rätt att hushålla med vattnet utan föreskrift om minimitappning förbi dammen. Sålunda har under mycket lång tid regleringen bedrivits på detta sätt och fiskeriverket har i sitt sakkunnigutlåtande uttryckt att den akvatiska miljön nedströms regleringsdammen är totalskadad. Anläggandet av ett nytt kraft-verk kan därför inte anses orsaka någon ny skada i den s.k. torrfåran. Tillåtligheten av kraftverket kan därför inte göras beroende av villkor om minimitappning och fiskväg enligt 11 kap. 8 § 1 st. miljöbalken. Det blir visserligen en minskad s.k. spilltappning men eftersom torrfåran anses vara totalskadad kan skadan inte bli större än vad den redan är. Dessutom har sökanden medgivit att det som villkor för det nya kraftverket föreskrivs en minimitappning förbi regleringsdammen om 1 m3/s, vilket kommer att kompensera den minskade spilltappningen. Andra skador och olägenheter på allmänna intressen bedömer miljödomstolen bli små och möjliga att förebygga eller kompensera.

Beträffande de skador som kan förutses på enskilda intressen bedömer miljödomstolen, mot bakgrund av att det nu är fråga om att ersätta ett befintligt kraftverk mot ett nytt kraftverk, att skadorna inte blir större än att de kan förebyggas med olika skyddsåtgärder eller minimeras med olika villkor eller kompenseras på annat sätt. Skadorna blir således inte så stora att de överväger fördelarna med ett nytt kraftverk. Miljödomstolen gör således den samhällsekonomiska bedömningen att fördelarna från allmän och enskild synpunkt av företaget, med de villkor som kommer att föreskrivas, överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av det.

Samlad tillåtlighetsprövning

Miljödomstolen finner vid en samlad bedömning att den skada och de olägenheter som det nya kraftverket m.m. kan medföra kan begränsas genom skyddsåtgärder eller andra försiktighetsmått så att skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. De allmänna hänsynsreglerna i 2 kapmiljöbalken eller hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kapmiljöbalken utgör således inget hinder mot att den ifrågavarande verksamheten och ansökta åtgärder förklaras tillåtliga. Hinder mot tillåtligheten föreligger inte heller med hänsyn till de särskilda reglerna i 11 kapmiljöbalken eller mot miljöbalkens bestämmelser i övrigt. Den ansökta verksamheten avseende drift av en ny kraftstation i Voxnan vid Sunnerstaholm och de åtgärder som behöver utföras för kraftstationen är därför tillåtliga.

Tillstånd till byggnadsarbeten

Bolaget har framhållit att det befintliga kraftverket är gammalt och starkt nedslitet, att det finns risk för haveri och att det är angeläget att bolaget får påbörja byggnadsarbetena med det nya kraftverket eftersom det tar ca. två år innan det kan tas i drift.

Mot bakgrund härav finner miljödomstolen att det föreligger skäl att nu meddela tillstånd till de arbeten som behöver utföras för att anlägga en ny kraftstation m.m. (byggnadsdom).

Skyddsåtgärder

Av 2 kap 3 § miljöbalken framgår att den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Sådana försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. För byggnadsdomen måste således fastställas de villkor som har betydelse för själva anläggnings- och byggnadsarbetena. De villkor som föreslagits av länsstyrelsen har sökanden i huvudsak medgivit. Miljödomstolen finner att villkoren behövs och att de är lämpliga. Bollnäs kommun har uttryckt oro beträffande uppläggning av jord- och stenmassor. Sökanden ska därför samråda med företrädare för kommunens miljönämnd rörande uppläggning av överskottsmassor. Länsstyrelsen har yrkat att grumlande arbeten helt ska förbjudas under månaderna maj och juni. Med de försiktighetsåtgärder som har föreskrivits och med den möjlighet att fastställa ytterligare villkor som överlåtits åt tillsynsmyndigheten, finner miljödomstolen att det begärda villkoret inte behövs. Beträffande fiskeriverkets föreslag att intaget till det nya kraftverket bör förses med fingrindar för att skadan på fisk ska minimeras, instämmer miljödomstolen.

Övrigt

Miljödomstolen anser att förutsättningarna för att meddela ett verkställighetsförordnande är uppfyllda.

Begärda ersättningar för rättegångskostnader har medgivits av sökanden.

Avgörandet av övriga delar av ansökan, såsom lagligförklaring av utförda åtgärder på regleringsdammen, utrivning av befintligt kraftverk, ändrade regler för korttidsreglering av Voxsjön, idrifttagning av det nya kraftverket med mera, kommer att prövas senare efter särskild huvudförhandling. Den kompletterande utredning som behöver göras före denna prövning framgår av ett föreläggande till sökanden som expedieras samma dag som denna dom meddelas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se överklagandehänvisning.

Överklagandeskrift ges in till Östersunds tingsrätt, miljödomstolen, senast den 5 november 2008 och ska vara ställd till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen.

På miljödomstolens vägnar

Jim Emilsson

_____________

I domstolens avgörande, enhälligt, har deltagit chefsrådmannen Emilsson, miljörådet Lars Fors och sakkunnigledamöterna Bengt Taflin och Carl-Halvar Halvarsson.