MÖD 2010:9

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Nacka tingsrätts, miljödomstolen, deldom 2009-04-15 i mål nr M 1659-07, M 2301-07 och M 4128-08, se bilaga A

KLAGANDE

1. E.K.

2. B.K.

3. B.B.

4. B.B.

5. B.K.

6. B.K.

7. C.E.

8. U.E.L.

9. G.R.W.

Ombud för 1-9: Advokaten S.M.

10. H.A.

11. B.K.

12. Atrium Fastigheter AB, 556006-4239, Box 4808, 116 93 Stockholm

13. Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB, 516401-6627, c/o Atrium Fastigheter AB,Box 4808, 116 95 Stockholm

14. Walls Fastighets AB, 556004-9909, samma adress som 13.

15. Atrium Ljungberg AB, 556175-7047, samma adress som 13.

16. Dödsboet efter C.S.F.

17. Kortbyrån 17 AB, 556629-4681, c/o Humlegården Fastigheter AB, Box 5182,102 44 Stockholm

18. C.W. m.fl., c/o P.B.

20. AxCity 8 AB, 556740-9411, samma adress som 19.

21. AxCity Fastighets AB, 556574-6350, samma adress som 19.

22. PP Pension Försäkringsförening, 802005-5573, Box 6419, 113 82 Stockholm

Ombud för 10-22: Fastighetsjuristen L.K.

23. AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag, 516401-8615, 106 27 Stockholm

24. AFA Sjukförsäkringsaktiebolag, 502033-0642, samma adress som 49.

25. AFA Livsförsäkringsaktiebolag, 502000-9659, samma adress som 49.

Ombud för 23-25: Advokaten A.F.S.

26. Diligenta Storstockholm AB, 556563-0539, 103 50 Stockholm

27. KLP Viking Fastighets AB, 556701-7685, c/o KLP Fastigheter AB, Vasagatan 11, 1 tr., 111 20 Stockholm

Ombud för 26-27: Jur. kand. C.H.B.

28. B.L.

29. B.K.

Ombud för 28-29: Jur. kand. M.M.

30. B.E.

Ombud för 30: O.M.

MOTPART

Banverket, Östra banregionen, Projektenheten, Box 1070, 172 22 Sundbyberg

Ombud: Advokaterna K.H. och N.R.

SAKEN

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till bortledande av grundvatten från spårtunnel Tomteboda-Riddarholmen, tillfartstunnel vid bangårdsområdet och arbetstunnel vid Norra Station m.m. för den s.k. Citybanan i Stockholms och Solna kommuner

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Miljööverdomstolen avvisar B.E:s yrkande om att hela sträckningen av Citybanan ska omprövas i målet.

2. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens domslut på följande sätt.

A. Ordet riktvärde i villkorspunkten d) fjärde stycket utgår.

B. Villkorspunkten f) ska ha följande ny lydelse.

Inläckande grundvatten som vid varje tidsperiod bortleds inom sträcka 3 ovan under byggtiden eller drifttiden, ska inom samma sträcka, återinfiltreras till samma mängd för att återställa grundvattennivån. Infiltrationsmängden får dock, efter godkännande av tillsynsmyndigheten, ändras om det föreligger risk för påverkan på markstabiliteten eller översvämningar runt infiltrationsplatsen.

Miljööverdomstolen delegerar till tillsynsmyndigheten att bestämma längden på tidsperioden i villkorspunkten f) ovan.

3. Miljööverdomstolen skjuter upp avgörandet av vilka villkor som ska gälla beträffande buller (inklusive stomljud), vibrationer och utsläpp till vatten från verksamheten. Banverket åläggs att senast den 25 maj 2010 till miljödomstolen ge in det underlag som fordras för fastställande av villkor i dessa delar, inbegripet förslag till villkor.

4. Banverket förpliktas att ersätta M.M:s huvudmän (klagandena 28 och 29 ovan) B.L. 23 och B.K. för rättegångskostnader i Miljööverdomstolen med 147 286 kr, varav 144 000 kr avser ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess betalning sker.

5. Övriga i målet framställda yrkanden avslås.

6. Det av miljödomstolen meddelade verkställighetsförordnandet ska tills vidare gälla.

____________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

E.K. m.fl. (klagande 1-9)

E.K. m.fl. har i första hand yrkat att Miljööverdomstolen med undanröjande av miljödomstolens dom ska avvisa Banverkets ansökan.

I andra hand har de yrkat att Miljööverdomstolen med undanröjande av miljödomstolens dom ska bifalla klagandenas yrkanden om komplettering samt återförvisa målet till miljödomstolen för fortsatt handläggning med förnyad förberedelse och ny handläggning.

I tredje hand har de yrkat att Miljööverdomstolen ska ändra miljödomstolens dom och förena det av Banverket begärda tillståndet med de villkor som AFA Trygghetsförsäkringsbolag m.fl. har yrkat i andra hand samt dessutom ett yrkande av innebörd att Odenplans mark och omgivningar inte får beröras.

De har vidare, under huvudförhandlingen, framställt ett yrkande om att det av miljödomstolen förordnade verkställighetsförordnandet inte får tas i anspråk, i första hand med avseende på tillståndet i sin helhet, och i andra hand med avseende på verksamheten vid Station Odenplan.

Slutligen har de, i skriftväxling efter huvudförhandlingen, för det fall Miljööverdomstolen inte skulle finna skäl till återförvisning av målet, framställt ett yrkande om att Miljööverdomstolen ska återuppta handläggningen och dels förelägga Banverket att inkomma med fullständig redovisning av samtliga hittills företagna grundvattenmätningar, dels förordna att målet, sedan sakägarna beretts tillfälle att ta del av mätresultaten, sätts ut till ny huvudförhandling.

Helge Axelsson Johnssons Stiftelse m.fl. (klagande 10-22)

Helge Axelsson Johnssons Stiftelse m.fl. har i första hand yrkat att Miljööverdomstolen med upphävande av miljödomstolens dom ska avvisa Banverkets ansökan.

I andra hand har de yrkat att Miljööverdomstolen ska förelägga Banverket att komplettera miljökonsekvensbeskrivningen med följande uppgifter, samt visa målet åter till miljödomstolen för erforderlig handläggning.

a) Detaljerade vibrationsutredningar för byggnader och komfort i byggnader som bedöms beröras vid byggandet och driften av Citybanan.

b) Kompletterande geotekniska undersökningar inom lerområden som berörs av tunnlarna vid Norra Station och Station City. Undersökningar bör göras i form av omfattande sonderingar, provtagningar av fyllning, ostörd provtagning av leror, komplettering av grundvattenrör ovan och under lerorna och installation av portrycksmätare. Analyser av upptagna prover och sättningsberäkningar vid avsänkning av den undre grundvattennivån med 0,5 m, 1,0 m och 2,0 m samt till underkant lerlagren.

c) Utredningar av alternativa metoder för att sänka bullernivåerna (stomljuds-nivåerna) inomhus vid bergborrningar.

d) Tider som respektive byggnad och våningsplan kommer att störas av bullrande ljud vid bergborrningar.

e) Redovisning av Banverkets utredning av hur tystare arbetsmetoder kan användas vid stationsuppgångar och övriga ovanjordsarbeten såsom t.ex. pålning, spontning och bergborrning.

f) Redovisning av Banverkets förslag till tillåtna V10-värden för byggnaderna inom bedömt påverkansområde.

g) Redovisning av förslag till svängningshastigheter för komfort i byggnader.

h) Redovisning av kartor med nivåer av grundvattensänkningarna för de olika delsträckorna.

i) Redovisning av metoder hur tunnlarna ska tätas så att grundvatteninläckagen minimeras till normal internationell standard dvs. för spårtunneln maximalt 4 liter per minut och 100 meter tunnel och för arbetstunnlarna Norra Station och Bangården maximalt 1 liter per minut och 100 meter tunnel.

j) Redovisning av hur och var infiltration ska utföras så att grundvattennivåerna behålls på nuvarande nivåer.

k) Att ett grundvattenrör för mätning av den övre grundvattennivån installeras i korsningen Odengatan-Vegagatan (endast B.K. 11). För fastigheten Adam & Eva 17 yrkas utredning av grundläggningen för byggnaden (endast Atrium-bolagen, Länsförsäkringar Liv och Walls).

l) Att den övre grundvattennivån inte avsänks under nivån +17,8 m. (endast B.K. 11).

m) Att sonderingar och provtagningar av undergrunden utförs i anslutning till Odengatan-Vegagatan för klarläggning av bergnivån (endast B.K. 11).

n) Att svängningshastigheten vid sprängningarna inte överstiger 8,8 mm/s mätt i grundvattenkonstruktionen vid källargolvnivå (endast B.K. 11).

o) Att avvägningsdubbar infästs i grundmurarna och avvägs före, under tiden och efter att arbetet med tunnlarna är avslutade (endast B.K. 11).

p) Att vibrationshastigheten för komfort i byggnaden begränsas till under 0,3 mm/s under drifttiden (endast B.K. 11).

Dödsboet efter C.S.F. har dessutom i andra hand yrkat att Miljööverdomstolen ska förelägga Banverket att grundförstärka fastigheten Boken 3.

De har vidare, under huvudförhandlingen, framställt ett yrkande om att det av miljödomstolen förordnade verkställighetsförordnandet inte får tas i anspråk, i första hand med avseende på tillståndet i sin helhet, och i andra hand med avseende på verksamheten vid Station Odenplan.

Slutligen har de, i skriftväxling efter huvudförhandlingen, för det fall Miljööverdomstolen inte skulle finna skäl till återförvisning av målet, framställt ett yrkande om att Miljööverdomstolen ska återuppta handläggningen och dels förelägga Banverket att inkomma med fullständig redovisning av samtliga hittills företagna grundvattenmätningar, dels förordna att målet, sedan sakägarna beretts tillfälle att ta del av mätresultaten, sätts ut till ny huvudförhandling.

AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag m.fl. (klagande 23-25)

AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag m.fl. har i första hand yrkat att Miljööverdomstolen ska undanröja miljödomstolens dom och återförvisa målet till miljödomstolen för fortsatt handläggning.

I andra hand har de yrkat att Miljööverdomstolen ska ändra miljödomstolens dom och förena det av Banverket begärda tillståndet med följande villkor.

a) Att Banverket vid avgränsningen av det s.k. praktiska influensområdet utgår från konstaterade hydrauliska gränser och geologiska/tektoniska strukturer såsom sprickzoner.

b) Att avgränsningen av influensområdet ska omfatta områden där grundvattenpåverkan kan vara större än 0,1 meter.

c) Att Banverket utgår från ett ”worst case”-scenario vad gäller influensområdets utbredning samt även vad gäller grundvattenpåverkan och beräkning av marksättningar.

d) Att Banverket vid beräkning av hydrauliska parametrar, såsom inläckage, bergets hydrauliska konduktivitet och grundvattenpåverkan låter utföra en känslighetsanalys och presenterar ett sannolikt intervall (t.ex. max-min-värden eller 25-75 %-kvartilen) i stället för ett genomsnittligt värde.

e) Att alternativa tätnings- och byggnadsmetoder utreds och kostnadsberäknas avseende det inläckage som beräknas för driftskedet eftersom detta måste betraktas som betydande.

f) Att inläckagevillkoret för bangårdstunneln ska fastställas till maximalt 1 liter per minut och 100 meter tunnel/schakt under byggskedet.

g) Att respektive delsträcka för spårtunneln delas upp och förses med separata inläckagevillkor för lerområden, bergsområden respektive åsområdet, dock högst motsvarande 4 liter per minut och 100 meter tunnel under byggskedet.

h) Att inläckagevillkoret för spårtunneln begränsas till avsevärt mindre antal liter än 4 liter och 100 meter tunnelsträcka under lerområden under driftskedet.

i) Att det vid grundvattenberoende objekt ska sättas särskilda kriterier baserade på faktisk grundvattenpåverkan.

j) Att åtgärdsnivåer bestäms oberoende av om grundvattenröret tillhör undre eller övre akviferen.

k) Att dagliga mätningar i öppna schakt av bortpumpade vattenmängder genomförs (efter tätningsarbetenas avslutande kan mätningar göras veckovis).

l) Att dagliga mätningar av inläckage till anläggningens olika delar sker.

m) Att kontinuerliga mätningar, eller i vart fall daglig kontroll, sker av system för bl.a. konstgjord infiltration.

n) Att mätpunkternas antal kompletteras i de områden där mätningspunkter saknas idag.

o) Att begränsningar i grundvattensänkning införs (oavsett säsongsmässig grundvattennivå) med 5 meter i berg och 0,3 meter i sand, morän och lera under byggskedet, dock ej tillåtelse till större avsänkning än vad som kan ge upphov till skador på byggnader och andra anläggningar.

p) Att grundvattennivåerna genom infiltration inte får överstiga 0,3 meter över naturliga nivåer, dock högst till källargolv för grundvattenberoende objekt, vilket villkor ska gälla samtliga AFA:s fastigheter.

q) Att kontroll av och åtgärder för att begränsa grundvattensänkning omfattar effekter på gator (marksättningar, sprickbildningar), vilket indirekt kan ge påtagliga skador för omgivande fastigheter.

r) Att alternativa åtgärder utreds såvitt gäller tillstånd till medveten grundvattensänkning utanför spont.

s) Att infiltrationsanläggningar har konstruerats och funktionstestats, liksom att adekvat och väl utformat kontrollprogram för grundvattennivåer med mätningar 15-18 månader i förväg presenteras.

t) Att Banverket ska beakta skador på betongpålade byggnader som kan uppstå vid sättningar och horisontella rörelser i lerområden.

u) Att ett aktivt åtgärdsprogram för grundvattenförhållandena utformas och åtgärdsnivåer fastställs utifrån faktisk grundvattenpåverkan, såväl förhöjning som avsänkning av grundvattennivåer.

v) Att Banverket tillämpar aktiv övervakning, dvs. att vid konstaterad grundvattenpåverkan åtgärder vidtas direkt som motverkar förändringarna.

w) Att Banverket tillser fullgod kontroll och i god tid förbereder och funktionskontrollerar infiltrationsanläggning vid den grundvattenberoende fastigheten Boken 13.

x) Att de databaser över mätresultat och övervakning som upprättas är tillgängliga för fastighetsägarna och deras experter.

y) Att utökade förundersökningar utförs i jordtäckta områden bl.a. för att klargöra de hydrauliska förhållandena i gränsskiktet mellan jord och berg.

z) Att kompletterande och heltäckande undersökningar av bergkvalitet och jordlagerförhållanden genomförs utmed planerad tunnelsträckning samt identifierade tektoniska zoner, t.ex. genom seismik.

å) Att Banverket gör en bedömning avseende risk för skador till följd av grundvattenpåverkan för varje fastighet inom influensområdet (dvs. inom det område där grundvattenpåverkan bedöms bli större än 0,1 meter), omfattande grundläggningsförhållanden, servisledningar och omkringliggande sättningsbenägna jordar (en sådan bedömning bör ske av samtliga de fastigheter där skador på servisledningar, grundläggning eller andra anläggningar inte helt kan uteslutas till följd av förändrad grundvattennivå eller där ökad grundvattenbortledning kan medföra ökade kostnader, t.ex. behov av ökad infiltration, eller andra olägenheter).

ä) Att Banverket utreder och redovisar vilka fastigheter som kan påverkas av buller, vibrationer och utsläpp på grund av sprängningar och uttransporter av sprängsten från tunnlarna.

De har vidare, under huvudförhandlingen, framställt ett yrkande om att det av miljödomstolen förordnade verkställighetsförordnandet inte får tas i anspråk, i första hand med avseende på tillståndet i sin helhet, och i andra hand med avseende på verksamheten vid Station Odenplan.

Slutligen har de, i skriftväxling efter huvudförhandlingen, för det fall Miljööverdomstolen inte skulle finna skäl till återförvisning av målet, framställt ett yrkande om att Miljööverdomstolen ska återuppta handläggningen och dels förelägga Banverket att inkomma med fullständig redovisning av samtliga hittills företagna grundvattenmätningar, dels förordna att målet, sedan sakägarna beretts tillfälle att ta del av mätresultaten, sätts ut till ny huvudförhandling.

Diligentia Storstockholm AB och KLP Viking Fastighets AB (klagande 26-27)

Diligentia Storstockholm AB har i första hand yrkat att Miljööverdomstolen med ändring av miljödomstolens dom ska föreskriva villkor för vibrationer på sätt som bolaget har yrkat i miljödomstolen.

I andra hand har bolaget yrkat att Miljööverdomstolen med ändring av miljödomstolens dom ska fastställa villkor om att vibrationer från Citybanans anläggande ska utredas, samt delegera till tillsynsmyndigheten att fastställa villkor för vibrationer.

KLP Viking Fastighets AB har i första hand yrkat att Miljööverdomstolen med ändring av miljödomstolens dom ska föreskriva villkor för vibrationer och stomljud på sätt som bolaget har yrkat i miljödomstolen.

I andra hand har bolaget yrkat att Miljööverdomstolen med ändring av miljödomstolens dom ska fastställa villkor om att vibrationer och stomljud från Citybanans anläggande ska utredas, samt delegera till tillsynsmyndigheten att fastställa villkor för vibrationer.

Brf Liljan 23 och Brf Kamelian 20 (klagande 28-29)

Brf Liljan 23 och Brf Kamelian 20 har yrkat att Miljööverdomstolen med ändring av miljödomstolens dom ska besluta att tillsynsmyndigheten ska föreskriva villkor avseende stomljud, vibrationer och buller.

B.E. (klagande 30)

B.E. har yrkat att Miljööverdomstolen med undanröjande av miljödomstolens dom ska upphäva Banverkets tillstånd. Under huvudförhandlingen har han dessutom yrkat att samtliga tillstånd för Citybanan i dess helhet, från Älvsjö till Tomteboda ska upphävas.

Han har vidare, under huvudförhandlingen, framställt ett yrkande om att det av miljödomstolen förordnade verkställighetsförordnandet inte får tas i anspråk, i första hand med avseende på tillståndet i sin helhet, och i andra hand med avseende på verksamheten vid Station Odenplan.

Gemensamt yrkande

Samtliga klagande, förutom Diligentia Storstockholm AB och KLP Viking Fastighets AB, har yrkat ersättning för rättegångskostnader vid Miljööverdomstolen.

Banverket

Banverket har bestritt klagandenas yrkanden.

UTVECKLANDE AV TALAN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

E.K. m.fl. (klagande 1-9)

Bakgrund

De är bosatta vid Odenplan, ett torg i hjärtat av Stockholm. Torget bildar knutpunkt för Norrtullsgatan, Upplandsgatan, Odengatan och Karlbergsvägen med omgivande kvarter dominerade av bostäder och småbutiker. Dess typiska karaktär som mötesplats i kvartersbebyggelse återskapades i en renovering år 2000.

Odenplan och den omgivande bebyggelsen ligger på en komplex undergrund bestående av berg, på vissa ställen uppsprucket och kraftigt sluttande, samt krosszoner och omväxlande lager av fyllningsmaterial, friktionsjord, sand, silt och lera. Bebyggelsens stabilitet och grundläggningsförhållanden styrs, förutom av den sammansatta markbeskaffenheten, av två grundvattenmagasin, ett övre och ett undre, sinsemellan helt eller delvis åtskilda genom mer eller mindre tätande lager av bl.a. silt och lera. Stabiliteten kan därutöver påverkas av befintlig tunnelbana och tunnelbanestation samt av två ledningstunnlar som genomkorsar undergrunden. Inom vissa av fastigheterna pågår sättningar, under nuvarande förhållanden dock inte i besvärande omfattning.

Överklagandet har sin orsak i att Banverket under nio års byggtid vill bryta igenom berget från järnvägstunneln, i praktiken att omvandla Odenplan till en krater, och här så småningom anlägga ”Sveriges näst största järnvägsstation”. De är djupt oroliga för sin bostadsmiljö, ett av Vasastans mest klassiska stadsrum.

Banverket har anfört att inte någon av klagandenas byggnader har en grundläggning, källargolv eller servisledning som är grundvattenberoende, och därför ifrågasatt om klagandena har något berättigat intresse att föra talan i målet. Härvid förbiser Banverket, vilket i sig är oroväckande, att även fastigheter grundlagda på berg eller s.k. fast lera kan påverkas allvarligt av en sättning, ett skred eller ett ras som inträffar i fastighetens närhet.

Tillåtligheten

I Banverkets förstudie inför Citybanan beräknades investeringskostnaderna till 6,1 miljarder kr. I en samhällskostnadskalkyl antogs då kostnaderna komma att bli lika stora som nyttorna, medan alla jämförda lösningar som undersökts beräknades ge ett samhällsekonomiskt underskott. Den viktiga minuspost som utgörs av skadeförebyggande åtgärder till skydd för bebyggelse och stadsmiljö, saknades emellertid eftersom den då inte ansågs kunna bestämmas. I den därefter presenterade järnvägsutredningen beräknades investeringskostnaden till 8,4 miljarder kr, för att sedan i den s.k. Ytspårsutredningen beräknas uppgå till 15,9 miljarder kronor. Här ska nämnas att domstolen vid sin bedömning enligt miljöbalken har att beakta det samhällsekonomiska perspektiv som uttrycks i 11 kap. 6 § miljöbalken, innebärande att verksamhetens fördelar måste överväga dess kostnader samt uppkommande skador och olägenheter.

Regeringen har prövat Citybanan enligt 17 kap.miljöbalken. Därvid underställdes regeringen aldrig mer än ett alternativ. I stället överlämnades för prövning en utredningskorridor vars läge av Banverket förklarades vara ”avsevärt mera preciserat än vad som vanligtvis görs i en järnvägsutredning”. Samtidigt framhölls eftertryckligt att Banverket sökte regeringens tillåtlighetsprövning enbart av fasta anläggningar som oundgängligen behövs för anläggningens drift och brukande, som tunnel för spår, stationer och utrymning. Till anläggningarna, förklarade Banverket, kommer sedan anordningar som stationsentréer, biljetthallar, entréer och tillfarter (tunnlar) till service- och utrymningstunnlar samt ventilationskanaler. Banverket ansåg det inte vare sig möjligt, nödvändigt eller lämpligt att binda lösningarna för dessa anordningar och de stod därför utanför yrkandet om tillåtlighet. Det bör alltså observeras att hela den svåra frågan om i vad mån det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt att klara de besvärliga förhållandena för en järnvägsstation under Odenplan därigenom undgick regeringens tillåtlighetsprövning. Utredningen gav för övrigt ingen anledning till oro för några omfattande olägenheter för de sakägare som här för talan; enligt järnvägsutredningens MKB skulle inte mer än 300 kvadratmeter av Odenplan tas i anspråk för etablering och i fråga om bullerstörningar för boende angavs att ”de mest utsatta” kommer ”att utsättas för buller sex timmar per vardag under sex månader”. Tunnelarbetena som helhet beräknades inte pågå under mer än ”2,5-3 års tid”.

Station Odenplan uppfyller inte miljöbalkens krav på bästa möjliga lokalisering, god hushållning och skydd mot skador. Tillståndsansökan strider därför i denna del mot reglerna i 2 kap.miljöbalken. Station Odenplan strider dessutom, enligt ovan återgivet resonemang mot 11 kap. 6 § miljöbalken.

I vart fall är stationsuppgången vid själva Odenplan olyckligt placerad, eftersom det rör sig om ett känsligt parkavsnitt. Denna stationsuppgång skulle kunna flyttas längre västerut längs Karlbergsvägen.

Villkoren i miljödomstolens dom

I järnvägsutredningens miljökonsekvensutredning gjordes grundbedömningarna utifrån förutsättningen att ”erfarenheter från andra projekt visar att inläckaget av grundvatten kan begränsas till 1 liter per minut och 100 meter tunnel genom noggranna tätningsåtgärder (driftskedet). För byggskedet räknade man med 3 liter per minut och 100 meter tunnel. Den kan nu konstateras att Banverket, genom miljödomstolens dom, har beviljats tillstånd att leda bort i genomsnitt 15 gånger större mängd grundvatten än vad som presenterades i miljökonsekvensbeskrivningen. För vissa delsträckor och generellt för åtta år av byggtiden inrymmer tillståndet möjlighet till bortledning av betydligt större vattenmängder än så.

Man bör även observera att tillståndsvillkoret i domen har bestämts genom medelvärden och riktvärden samt för mycket långa delsträckor. Vad gäller byggtiden har en utökad mängd tillåtet läckage bestämts att gälla för en ”sammanlagd” tid av åtta år. Dessa förhållanden innebär att domstolen har lämnat vittomfattande, i praktiken obegränsat, utrymme för verksamhetsutövaren att genomföra extrema bortledningar av grundvatten och dessutom fritt bestämma i vilken omfattning bortledning ska ske i varje enskild punkt. Konsekvenserna härav kan, med hittills tillgänglig information, inte överblickas. Det bör emellertid uppmärksammas att bl.a. SGU har varnat redan för det ursprungligen diskuterade inläckaget om 1 liter per minut och 100 meter tunnel.

Sänkan norr om Vasaparken och vid Odenplan kommer att påverkas kraftigt av Citybanan, både under dess byggtid och driftskede. Medan bergtäckningen på huvuddelen av sträckan är god, mer än 25 meter, förekommer mindre bergtäckning utmed och närmast söder om Station Odenplan. Just vid Odenplan finns svaghetszoner och avsnitt med liten bergtäckning och stora spännvidder. Alltför liten bergtäckning kan leda till ras, särskilt om oväntade krosszoner eller oförutsedda partier av vattenmättade jordlager tillstöter. Risken är i synnerhet beaktansvärd vid genombrott för trapphus, hisschakt och förbindelsetunnlar. Denna risk är inte belyst i målet och än mindre har klarlagts vilka skyddsåtgärder som måste vidtas för att eliminera en sådan risk.

Anläggandet av biljetthallen vid Odenplan kommer att utföras från markytan. Detta innebär ett öppet schakt inom en stor del av Odenplan. Medan 2003 års järnvägsplan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning har beskrivit bullrande arbeten under sammanlagt högst sex månader och en anläggningsyta om 300 kvadratmeter har efter hand framkommit att schakt och ovanjordsarbeten kommer att bedrivas på huvuddelen av Odenplan inom en yta ca tio gånger större än vad som från början uppgavs. Enligt bygglovsansökan från 2008 kommer arbetena vid Odenplan att ta minst nio år i anspråk och under denna tid medföra kraftiga och långvariga störningar för närboende. Schaktet kommer att bli 2 700 kvadratmeter stort och ca 40 meter djupt. Arbete kommer att ske med spontning och tätning. Erfarenheter från arbetet med Bangårdstunneln visar att denna sorts arbete under grundvattenytan är besvärligt att utföra, bl.a. med avseende på tätning mot inströmmande grundvatten och till följd av att silten i omgivande marklager är flytbenägen. Problemet med jordflytning i siltmaterial i samband med ändrade grundvattenströmningar kan undersökas på förhand och förebyggas, men så har inte skett för Citybanans del. Risker för erosion, skred och/eller kraftigt förändrade grundvattenflöden i Odenplansområdet måste därför beaktas och regleras i tillståndsdomen. I samband med tunnelbyggande har under den senare tiden flera skadefall inträffat runt om i världen, bl.a. i Köln och Amsterdam. Tillståndsprövningen måste följaktligen grundas på tillräckligt omsorgsfullt genomförda förundersökningar om mark- och grundvattenförhållanden. Bristen på sådana förundersökningar är i detta mål närmast uppseendeväckande.

Regeringens beslut om tillåtlighet och om fastställande av järnvägsplanen medför enligt 11 kap. 23 § 1 och 2 miljöbalken att ramarna för tillståndsprövningen i förevarande mål är begränsade med avseende på frågan om vattenverksamhetens tillåtlighet. Detta innebär emellertid inte att kraven på erforderliga villkor kan eftersättas, eller att domstolen kan förbigå den EG-rättliga proportionalitetsprincipen och MKB-direktivets krav på den miljökonsekvensbeskrivning som ska ligga till grund för prövningen. Regeringens beslut har vidare ingen rättsverkan av innebörd att något alternativ till tunnelns eller tunnelöppningarnas lokalisering skulle ha uteslutits eller förbjudits. För det fall den nu förevarande prövningen rörande vattenverksamheten visar att riskerna med verksamheten omöjliggör viss del av projektet, finns sålunda inga hinder för Banverket att i sådan del låta pröva tillåtligheten också av en alternativ sträckning. I sammanhanget bör särskilt uppmärksammas att den i sig mycket komplicerade åtgärden att bryta igenom marklagren för stationsöppningar inte har blivit föremål för tillåtlighetsprövning enligt 17 kap.miljöbalken. I den mån mark- och grundvattenförhållandena för de av sökanden valda anläggningslägena leder till en oacceptabel konflikt med någon av miljöbalkens tillåtlighetsregler kan tillstånd till verksamheten i sådana delar därför inte beviljas.

Grund för avvisningsyrkandet

En godtagbar miljökonsekvensbeskrivning är en processförutsättning. Klagandena underskattar inte den i målet ingivna miljökonsekvensbeskrivningen med avseende på vare sig innehåll eller omfattning. Det är med hänsyn till projektets sammansatta karaktär ofrånkomligt att densamma har blivit av mer eller mindre översiktligt slag och att detaljer i enskilda sträckor inte har kunnat ges obegränsad uppmärksamhet. Vad saken gäller är emellertid att både omgivningsförhållande och geohydrologiska förhållanden vid Odenplan är av sådan art att de fordrat särskild uppmärksamhet inför valet av plats och utförande för stationsanläggningarna, genombrytning av tunneltaket m.m.

Grund för återförvisningsyrkandet

Miljödomstolen har haft att tillse att utredningen i målet får den inriktning och omfattning som krävs. I målet saknas emellertid efterfrågade upplysningar om alternativa stationslägen och alternativa utföranden till underlag för tillåtlighetsprövningen av verksamheten vid Odenplan, dels uppgifter som möjliggör adekvata villkorsyrkanden med avseende på tunnelns och stationsanläggningarnas täthet, dels uppgifter till underlag för bedömning och risker för begärd grundvatteninfiltration, dels uppgifter om förväntade grundvatteninläckage i anslutning till anläggningarna vid Odenplan, dels adekvata upplysningar om följdeffekter och med grundvattenförändringarna samverkande skaderisker. Vidare har Banverket vid huvudförhandlingen i miljödomstolen upplyst om att det finns omfattande redovisningar och sättningsberäkningar som inte har ”tagits med i målet”. Klagandena gör gällande att domstolen inte borde ha underlåtit att infordra dessa redovisningar och beräkningar samt låta myndigheter och sakägare få tillfälle att yttra sig däröver.

Miljödomstolen har vidare i domen, sammanfattningsvis, funnit att det saknas behov att i förevarande mål helt eller delvis reglera den miljöfarliga verksamheten. Klagandena får i denna del poängtera att domen strider mot vad Miljööverdomstolen har klargjort i målet om Bangårdstunneln (MÖD 2007:50). Det är vidare uppenbart att den tillståndssökta verksamheten, som avser bortledning och infiltration av grundvatten, samverkar med sprängningar, borrningar, spontningar och övriga geotekniskt påverkande tunnelarbeten. Det är därför inte bara olämpligt utan i praktiken också omöjligt att reglera vattenverksamheten utan hänsyn till i vad mån denna påverkas av övriga arbeten.

Vad gäller vattenverksamheten har både länsstyrelsen och ett stort antal sakägare begärt att villkoren för tunneln ska preciseras att gälla för kortare delsträckor, baserade på de geologiska och hydrogeologiska förhållanden som råder avsnitt för avsnitt. Syftet med detta är att säkerställa de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som, beroende på markbeskaffenhet och miljö, är nödvändiga i varje avsnitt. Därigenom skapas också förutsättningar för kontroll av att lämplig drivnings- och tätningsteknik används och att utförandet anpassas till de behov som råder med hänsyn till geologiska förhållanden, anläggningens geometri och byggnadernas känslighet avsnitt för avsnitt. Miljödomstolens villkor innebär att Banverket i praktiken har en nära nog obegränsad frihet att låta vatten rinna in, bara man undviker en skadlig förändring av grundvattennivåerna. Ett stort problem med denna typ av villkor är att infiltrationsteknik i den skala som här blir aktuell ännu är oprövad och att risken för sakägarna därmed blir orimligt stor. Ett annat allvarligt problem är att geosystemen i Stockholms innerstad är så heterogena att det saknas varje möjlighet både för Banverket, sakägarna och tillsynsmyndigheten att kontrollera alla grundvattennivåer överallt, i alla gator och ledningsgravar, i alla kvarter och på varje fastighet. Banverket kan inte heller förväntas ha möjlighet att återföra vatten överallt. Det är mot den bakgrunden nödvändigt med både krav på högsta inläckagemängder på kort delsträcka och kontroll av grundvattennivåerna.

Banverket har i Miljööverdomstolen anfört att en mer omfattande tätning skulle ”fördyra och försena” projektet avsevärt. Det är emellertid helt otillfredsställande att målet avgörs utan tillgång till uppgifter om hur stora de av Banverket påtalade kostnaderna skulle bli, liksom hur omfattande eventuella förseningar som väntas bli följden av sådana åtgärder.

Grund för ändringsyrkandet

Klagandena har härvid anslutit sig till övriga sakägares villkorsyrkanden i målet och därjämte framfört ett särskilt yrkande av innebörd att Odenplans mark och omgivningar inte får beröras. Bakgrunden till yrkandet är riskerna för bl.a. buller, skakningar och andra omgivningsstörningar i bostadsmiljön, men även det faktum att ingen utredning har företagits som visar i vad mån platsen har kapacitet som är tillräcklig för den kraftiga trafikökning som stationen kommer att generera. I synnerhet motiveras yrkandet dock av de särskilda riskerna för mer omfattande skador genom otillräcklig bärighet av undergrunden i samband med infiltration, vattenbortledning eller sprängning av förbindelsetunnlar och öppna schakt.

Helge Axelsson Johnssons Stiftelse m.fl. (klagande 10-22)

Samtliga i rubriken angivna klagande

Det finns anledning att betvivla riktigheten i det slut vartill miljödomstolen kommit. Något tillstånd borde inte ha meddelats eftersom miljökonsekvensbeskrivningen är bristfällig. Bl.a. omfattar denna inte effekterna av buller och vibrationer.

Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra på bl.a. människor, vatten, landskap och kulturmiljö. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Även indirekta effekter av en planerad verksamhet eller åtgärd ska identifieras och beskrivas. Miljökonsekvensbeskrivningen ska ge en helhetssyn av den miljöpåverkan som verksamheten kan medföra.

Enligt klagandenas mening är det uppenbart att kombinationen av grundvattenhantering och sprängningar ger allvarligare effekter på bl.a. fastigheter än om endast grundvattnet manipuleras. Det finns all anledning att befara att allvarliga skador kan uppkomma. Trots detta omfattar inte miljökonsekvensbeskrivningen effekter av vibrationer i sig och i kombination med grundvattenhantering.

I syfte att påskynda drivningen av tunnlarna avser Banverket att låta utföra sprängningarna med för stora laddningar vilket ger för höga vibrationer. Att utföra mer försiktiga sprängningar tar förvisso längre tid och innebär sannolikt större kostnader, men ger en ökad (nödvändig) säkerhet.

Den nyligen inträffade olyckan i samband med tunnelbygget i Köln borde leda till eftertanke hos Banverket. Orsaken till olyckan var sannolikt direkta grundvattensänkningar med ökade effektivspänningar i jorden i kombination med vibrationer från schaktning, spontning, borrning m.m. I Sao Paolo skedde i januari 2007 ett omfattande bergras vid byggandet av en ny tunnelbanestation ca 30 meter under marknivån. Orsaken till raset anges bl.a. vara en felaktig bedömning av bergkvaliteten med anledning av för få undersökningsborrar. Ytterligare ungefär tolv tunnelras har nyligen inträffat runt om i världen.

I målet har givits in en tysk utredning avseende acceptabla svängningshastigheter för Gustaf Vasa kyrka. Utredningen visar att den fastigheten inte tål sprängningar med så stora laddningar som Banverket planerar. Utredningen är även intressant beträffande andra fastigheter eftersom den utvisar nödvändigheten av betydligt försiktigare sprängningar.

Den mängd inläckage av grundvatten som miljödomstolen har tillåtit är alldeles för stor. Normal internationell standard för spårtunnel är 4 liter per minut och 100 meter tunnel, och för arbetstunnlarna Norra station och Bangården, maximalt 1 liter per minut och 100 meter tunnel. Tillåtet inläckage bör dessutom anges i delsträckor om 100 meter eftersom det ger en väsentligt bättre överblick med större säkerhet som följd. Det finns metoder för att täta tunnlar så att inläckaget blir betydligt mindre än vad miljödomstolen har medgivit. Banverket bör undersöka dessa metoder och även redovisa dem i målet.

I målet har ingivits kommentarer av geologen H.L, till vilka hänvisas.

Helge Axelsson Johnssons Stiftelse

Citybanan kommer att passera i nära anslutning till fastigheten Valkyrian 13 som enligt Stadsmuséets klassificering är en fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Den av Banverkets åsatta svängningshastigheten, V 10-värde 70 mm/s, måste följaktligen ändras. V 10-värdet bör inte överstiga ca 29 mm/s enligt Svensk Standard SS 460 48 66. Enligt den byggnadsgeologiska kartan över Stockholm korsar Citybanan en större sprickzon i berget i närheten av Valkyrian 13 (vid Vanadisplan). Utredning av sprick-zonens exakta läge och utbredning saknas i målet.

Vidare saknas en bullerutredning. Målet måste därför kompletteras med en utredning av byggbullernivå och vibrationsnivåer för komfort i byggnader.

Bostadsrättsföreningen Karlavagnen 11

Fastigheten Karlavagnen 11 är belägen i södra delen av Odenplans lerområde. Den är belägen direkt ovanför den planerade spårtunneln och i nära anslutning till den planerade arbetstunnelns anslutning till spårtunneln. Risken för skador på byggnaden orsakade av grundvattensänkningar och vibrationer är påtaglig. Byggnaden har en mycket känslig grundläggning i form av en rustbädd av trä och träpålar. En grundvattensänkning i området kommer att utsätta grundkonstruktionen för syre, vilket medför rötsvampangrepp. Risk föreligger också att träpålarna, på grund av ålder, kommer att skadas om de utsätts för vibrationer. En närmare undersökning av grundkonstruktionen erfordras därför för att klarlägga pålarnas bärighet.

Byggnaden kommer under drivningen med spårtunneln och byggandet av Station Odenplan att utsättas för såväl omfattande bullerstörningar i form av stomljud och vibrationsstörningar. Av järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning framgår att byggbullernivån kommer att överskrida Naturvårdsverkets riktvärden. Någon beräkning av byggbullernivå inomhus har inte gjorts. Med hänsyn till de redovisade förväntade höga bullernivåerna vid fasad kan dock förutsättas att byggbullernivåerna inomhus kommer att överskrida Naturvårdsverkets riktvärden. På grund av projektets pressade tidsplan har Banverket framställt ett önskemål om att höja Naturvårdsverkets riktlinjer för bullrande arbeten med 10 dB(A) under kvällstid kl. 19-22. Sådana bullernivåer, som dessutom kommer att pågå under lång tid, är inte acceptabla för de boende i fastigheten. Med hänsyn till att de under tolv timmar dagtid kommer att utsättas för bullernivåer på upp till 45 dB(A) är det inte acceptabelt att de även under kvällstid ska utsättas för höga bullernivåer. För att minimera bullerstörningarna till acceptabla nivåer erfordras att Banverket använder bästa möjliga teknik i samband med bergborrningar för tunneln och erforderliga ljudisoleringar i samband med bl.a. spontnings-, borrnings- och sprängningsarbeten vid byggande av Station Odenplan. För detta krävs att Banverket redovisar en åtgärdsplan med tillhörande bullerberäkningar så att acceptabla bullernivåer uppnås.

Med hänsyn till byggnadens känsliga grundläggning bör tillåten svängningshastighet sänkas väsentligt för att undvika skador. Banverket har angivit ett V10-värde på 18 mm/s. Enligt Svensk Standard SS 460 48 66 bör V10-värdet sänkas till 8,8 mm/s.

Banverkets målsättning att vibrationerna inomhus inte ska överstiga 1,0 mm/s innebär att vibrationer upp till en nivå om 1 mm/s kan pågå under obegränsad tid samt att, under fem minuter varje timme, vibrationerna inomhus kan uppgå till obegränsad nivå över 1 mm/s. Dessa föreslagna vibrationsnivåer inomhus är inte miljömässigt acceptabla.

Atrium Fastigheter AB och Walls Fastighets AB

Skotten 6 (Glashuset) är belägen i korsningen Kungsgatan/Drottninggatan. Byggnaden är uppförd i sju våningar. Fasaderna utgörs av sammanhängande glaspartier med smala infästningar mellan rutorna. Torgvågen 7 ligger i korsningen Hötorget/Kungsgatan. Dessa byggnader är sannolikt grundlagda på berg. Spårtunneln passerar ca 75 meter från Skotten 6 och ca 115 meter från Torgvågen 7.

Adam & Eva 17 (PUB-huset) ligger i korsningen Hötorget/Gamla Brogatan. I ansökningshandlingarna saknas redovisning för om byggnaden är grundlagd på grus och sand eller berg.

Med hänsyn till närheten till tunnlarna för Station City kommer byggnaderna att påverkas av vibrationerna vid de omfattande sprängningarna av Station City. I miljökonsekvensbeskrivningen saknas tillåtna svängningshastigheter vid sprängningarna för respektive byggnad och även redovisning av under hur lång tid sprängningarna kommer att pågå.

Miljökonsekvensbeskrivningen bör kompletteras med såväl utredning om grundläggningen av Adam & Eva 17 som förslag till gränsvärden för vibrationer, och även redovisning av beräknad tid för störande vibrationer för respektive fastighet.

Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB och Atrium Ljungberg AB

Fastigheterna Blästern 11 och Blästern 13 är belägna inom ett större lerområde nordost om Solnabron. I ansökningshandlingarna finns inte några uppgifter om lerans egenskaper inom eller i närheten av fastigheterna. Som framgår av yttrande från geologen H.L, ingivet till miljödomstolen, är emellertid leran med största sannolikhet normalkonsiliderad, vilket innebär att vid en belastning, t.ex. i form av grundvattensänkning, marksättningar med största sannolikhet kommer att inträffa. Storleken på sättningarna är beroende av lerans egenskaper, storleken på grundvattensänkningen och hur lång tid grundvattensänkningen pågår. Marksättningar innebär en uppenbar risk för skador på anslutande ledningar och mark samt på golv direkt mot mark.

Citybanans tunnlar passerar ca 110 meter söder om Blästern 11 och ca 150 meter söder om Blästern 13. En större krosszon är belägen i nära anslutning till Blästern 13. Citybanan korsar krosszonen, vilket med största sannolikhet kommer att innebära att större mängder grundvatten läcker in i tunnlarna. Detta inläckage medför sannolikt att det undre grundvattenmagasinet avsänks. För att sättningsriskerna ska kunna bedömas måste utredningen kompletteras med mätningar av grundvattnets trycknivåer samt provtagningar och analyser av lerans sättningsegenskaper.

Banverket har inte satt något tillåtet V10-värde för fastigheterna.

För att klarlägga riskerna och störningarna bör Banverket komplettera miljökonsekvensbeskrivningen med geotekniska undersökningar vid Norra Station, innefattande bl.a. installation av grundvattenrör till friktionslagret under leran och mätning av grundvattennivån, installation av portrycksmätare på minst två nivåer i leran, provtagning och analys av leran på minst tre nivåer samt sättningsanalyser vid olika nivåer på grundvattensänkningar. Dessutom bör Banverket föreslå reducerade vibrationsnivåer för byggnaderna.

Dödsboet efter C.S.F.

Fastigheten Boken 3 har en mycket känslig grundkonstruktion. Underlaget utgörs av lera som har överlagrat friktionsmaterial på berg. Grundmurarna har grundlagts på rustbädd av trä som i sin tur vilar på träpålar. Källargolvet ligger direkt på mark. Servicetunneln till Station City korsar fastigheten i nord-sydlig riktning. Under fastigheten passerar en större korosszon. Denna korsar både servicetunnlarna och de båda tunnlarna för Station City.

En sänkning av grundvattennivåerna (övre och/eller undre) kommer att medföra omfattande sättningar, vilka sannolikt kommer att orsaka skador på rustbäddar och träpålar samt skador på källargolven och skador på ledningar till fastigheten.

De omfattande sprängningsarbetena, dels direkt under fastigheten för service tunneln, dels i omedelbar närhet till fastigheten för sprängningarna avseende Station City, kommer med största sannolikhet att medföra omfattande skador på byggnaden. Detta särskilt i kombination med grundvattensänkningar. Med hänsyn till den mycket känsliga grundkonstruktionen med risk för omfattande skador på byggnaden bör denna grundförstärkas.

Vidare bör Banverket utreda risken för bergras i tunnlarna för Station City på ett mycket mer ingående sätt än vad som hittills har presenterats. Med hänsyn till tunnlarnas stora sektioner skulle ett bergras få mycket allvarliga konsekvenser.

Byggnaden kommer även att utsättas för mycket kraftiga störningar i form av buller.

Kortbyrån 17 AB

Pennfäktaren 10:1 berörs direkt av två tunnlar. Fastigheten är belägen inom ett större sammanhängande lerområde. Leran är mycket sättningskänslig och grundvattensänkningar kommer att medföra marksättningar med skador på mark och fastighet som följd. Tillräckliga undersökningar har inte gjorts. Inom ett område om ca 16 ha (160 000 kvm), från Norra Bantorget till Riddarholmen, har endast två provtagningspunkter använts för undersökning av lerans sättningsegenskaper.

Vidare kommer fastigheten att utsättas för mycket kraftigt buller. I miljökonsekvensbeskrivningen saknas bl.a. utredning om alternativa metoder för att minska bullernivåerna.

Såvitt avser vibrationer måste hänsyn tas till att byggnaden nyttjas som hotell, och riktvärdena därför sättas till högst 0,3 mm/s.

Även för Pennfäktaren 10:2 gäller vad som ovan anförts avseende risken för sättningar. Med hänsyn till att fastigheten har flerdelad grundläggning (berg, betongpålar och plintar på berg) blir V10-värdet inte överstiga 50 mm/s.

C.W. m.fl.

Fastigheten X är belägen på lera. 1984-1985 grundförstärktes fastigheten med ca 450 slanka stålplastpålar som infästes i 60 grundbalkar av betong. Trots detta pågår sättningar med omkring 1 mm/år för byggnaden och marken utanför. Fastigheten är alltså mycket sättningskänslig, även vid mycket små grundvattensänkningar. Det är därför viktigt att ytterligare provtagning och sättningsanalyser utförs. Åtgärder för att förhindra sättningar vid grundvattensänkning bör sättas in tidigt.

Fastigheten är även mycket känslig för vibrationer. Risk föreligger att vibrationer från sprängningar medför att vissa pålar sjunker. Det V10-värde som åsatts av Banverket förutsätter en normal bostadsbyggnad med normalt okänsligt material. I detta fall bör V10-värdet sättas betydligt lägre.

AxCity 2 AB

Byggnaden på fastigheten Pilen 18 är uppförd 1889. Undergrunden utgörs av lera som överlagrar friktionsmaterial på berg. Grundmurarna, som utgörs av murade stenblock och tegel, har grundlagts på rustbäddar av trä, som i sin tur vilar på träpålar. Källargolvet ligger sannolikt direkt på mark. I källaren har installerats infiltrationsbrunnar i syfte att hålla den övre grundvattenytans nivå över rustbäddarnas yta. Under hösten 2007 utfördes euroborinjektion av grunden runt träpålarna i syfte att i möjligaste mån förhindra rötangrepp på pålarna.

Servicetunneln till Station City korsar Pilen 18 i nord-sydlig riktning ca 30 meter under källarnivå.

Enligt Banverkets beräkningar är leran överkonsoliderad. Detta motsägs emellertid av de sättningsmätningar som har utförts på västra sidan av Vasagatan. Mätningarna visar att marken har sjunkit 6 mm sedan 2004. De pågående sättningarna visar i sin tur att leran i själva verket är underkonsoliderad, dvs. att marken sjunker av sin egen tyngd. En grundvattensänkning i området skulle medföra ännu större sättningar.

För Pilen 18 har Banverket bestämt V10-värdet till 18 mm/s. Detta förutsätter en normal bostadsbyggnad med normalt okänsligt material. Med hänsyn till byggnadens speciella grundläggning och känsliga fasader bör värdet inte sättas högre än 7,6 mm/s.

En grundvattensänkning i området kommer att utsätta grundkonstruktionen för syre, vilket medför att rötsvampangrepp kommer att drabba rustbädd och pålar. Risk föreligger även för att träpålarna, på grund av ålder, kommer att skadas om de utsätts för vibrationer. En närmare undersökning av grundkonstruktionen erfordras för att klarlägga pålarnas bärighet.

AxCity 8 AB

Fastigheten Verdandi 9 är belägen vid Torsgatan och ligger i ett smalt lerområde som i sin tur befinner sig över en större krosszon i berget. Citybanans tunnlar kommer att korsa krosszonen ca 90 meter norr om fastigheten.

Byggnaden uppfördes på 1920-talet. Uppgift om byggnadens grundläggning saknas.

I Banverkets handlingar saknas uppgifter om jordlagerföljder och lerans mäktighet och egenskaper under fastigheten. Uppgifter om grundvattentrycket i leran och grundvattennivåer under leran saknas också. Citybanans korsning med krosszonen kommer med största sannolikhet att avsänka den undre grundvattennivån i jordlagren under fastigheten. Avsänkningen av grundvattentrycket kommer sannolikt att medföra marksättningar. Vilka skador som sättningarna kommer att orsaka kan inte bedömas innan de geologiska förhållandena är klarlagda eller förrän det har klarlagts hur byggnaden är grundlagd, om källarkolven ligger på mark och hur ledningarna är anslutna till byggnaden.

I påminnelseskriften har Banverket angivit att byggnaden är grundlagd på berg och har därför satt ett V10-värde om 70 mm/s. Av bilaga 2 till påminnelseskriften framgår emellertid att grundläggningsförhållandena i själva verket inte är klarlagda. Till dess att ett klargörande har gjorts bör det okorrigerade V10-värdet 18 mm/s gälla.

För att riskerna och störningarna ska kunna klarläggas erfordras att Banverket kompletterar miljökonsekvensbeskrivningen med geotekniska undersökningar på fastigheten innefattande trycksondering för kontroll av fast botten och relativa jordlagerföljder, installation av grundvattenrör till friktionslagret under leran och mätning av grundvattennivån, installation av portrycksmätare på minst två nivåer i leran, provtagning och analys av leran på minst tre nivåer och sättningsanalyser vid olika nivåer på grundvattensänkningar. Dessutom måste byggnadens grundläggning utredas.

AxCity Fastighets AB

Fastigheten Vinkelhaken 9 ligger i korsningen Drottninggatan/Kungsgatan. Byggnaden är klassad som särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Den östra spårtunneln för Station City passerar i plan endast ca 30 meter från fastigheten. Det av Banverket åsatta tillåtna V10-värdet på 70 mm/s måste korrigeras med hänsyn till byggnadens känslighet och skyddsvärde.

PP Pension Försäkringsförening

Citybanan kommer att passera direkt under fastigheterna Adlern Mindre 24 och Karlavagnen 4. Banverket har bestämt V10-värdet till 70 mm/s för vibrationer, vilket är för högt. Ett rimligt värde skulle kunna uppskattas till ca 40 mm/s. Värdet måste alltså korrigeras och Banverket måste också lämna förslag på mätplatser av vibrationer och komplettera utredningen i målet med vibrationsnivåer för komfort i byggnader. Utredning saknas även av buller. Även i denna del måste utredningen alltså kompletteras.

AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag m.fl. (klagande 23-25)

Bakgrund

I Banverkets miljökonsekvensbeskrivning, slutrapport från oktober 2003 (s. 48) anges bl.a. följande. Pendeltågstunneln kan medföra en permanent grundvattensänkning om det sker ett läckage av grundvatten in i den färdigbyggda tunneln, vatten som sedan transporteras bort. Detta kan påverka vattnets rörelse i marken och berget. En sänkning av grundvattenytan kan även ge upphov till sättningar i ovanliggande marklager. Detta kan få allvarliga konsekvenser för byggnader som vilar direkt på jord eller som endast delvis vilar på berg. Då berggrunden i området är tät är det mindre troligt att det uppstår problem av större betydelse. Tunneln måste ändå göras så tät att det inte sker någon permanent avsänkning av grundvattnet. Erfarenheter från andra projekt visar, att inläckaget av grundvatten kan begränsas till 1 liter per minut och 100 meter tunnel genom noggranna tätningsåtgärder. Att begränsa inläckaget ytterligare kräver mycket omfattande injektering och har inte bedömts vara rimligt. Om tunneln görs så tät, att det läcker in högst 1 liter vatten per minut och 100 meter tunnel, så blir den totala mängden inläckande vatten 60 000 kubikmeter per år. Detta kan jämföras med att grundvattenbildningen inom det område som påverkas av tunneln har beräknats till 140 000 kubikmeter per år.

Miljödomstolens deldom innebär att det som villkor för Banverkets tillstånd har föreskrivits att Banverket ska driva spårtunneln och utföra tätningsåtgärder så att flödet av det till samtliga anläggningsdelar norr om Söderström inläckande grundvattnet, under en sammanlagd tid av ca åtta år av byggskedet, inte överstiger 824 liter per minut för hela sträckan (3 963 meter), enligt en för fyra delsträckor preciserad fördelning, allt som månadsmedelvärden och riktvärden. Under tiden därefter (driftskedet) gäller istället ett månadsmedelvärde och riktvärde om 653 liter per minut för hela sträckan.

Det ska noteras att tillståndsvillkoret har bestämts genom medelvärden och riktvärden samt för långa delsträckor. Vad gäller byggtiden har en utökad mängd tillåtet inläckage bestämts att gälla för en "sammanlagd" tid av ungefär åtta år.

SGU varnade redan för det ursprungligen diskuterade inläckaget om 1 liter per minut och 100 meter tunnel. SGU:s till miljödomstolens framförda ståndpunkt, att Banverkets ansökan har utgått från en allt för låg ambitionsnivå med avseende på skydd mot grundvattenförändringar, har av miljödomstolen lämnats utan åtgärd.

De fastigheter som AFA äger respektive innehar med tomträtt framgår av inlaga till miljödomstolen. Fastigheterna är belägna inom ett område som gör att det föreligger risk för skador på fastigheterna i samband med arbetena med Citybanan.

Grund för återförvisningsyrkandet

Miljödomstolen anger i deldomen (s. 207) bl.a. att Banverket, med anledning av kraven om kompletterande geotekniska undersökningar och ytterligare sättningsberäkningar utöver vad som redovisats i ansökan och i påminnelser, vid huvudförhandlingen har redovisat ytterligare uppgifter i PM, ab 336, "sättningar i lera", och upplyst att det finns omfattande redovisningar som inte har tagits med i målet. Miljödomstolen kommer fram till att det i nuläget inte finns behov av ytterligare kompletteringar av det geotekniska och geohydrologiska materialet samt sättningsberäkningama. AFA håller inte med. Enligt AFA måste utredningen kompletteras i dessa delar. AFA har också tidigare begärt att det geohydrologiska undersökningsmaterialet ska förbättras bl.a. avseende sprickzonerna, t.ex. med geofysiska metoder. Det är korrekt att det finns mycket material, bl.a. sättningsberäkningar, men Citybanan är det kanske största bygget under mark någonsin i Stockholm, vilket naturligtvis kräver de mest omfattande undersökningarna någonsin. Undersökningsmaterialet är i vissa avseenden sämre än det som framtogs på 60-talet avseende Bolmentunneln, vilken är belägen i glesbygd och således inte som i förevarande fall under huvudstadens citykärna.

Ett bevis på att utredningsmaterialet är bristfälligt är att Norra Stationsområdet och Bangårdsområdet, dvs. två av tre påbörjade nerfarter, har misslyckats på grund av oförutsedda förhållanden. Banverket har också medgett att de har missat bedömningen av bergläget och det ytliga bergets kvalitet. Hade Banverket gjort undersökningar (med bl.a. geofysik) hade de troligen känt till förhållandena bättre. Det finns inte skäl att anta att förhållandena är bättre utredda på alla andra ställen och att dessa två ställen är unika olyckshändelser.

Det kan vidare ifrågasättas varför det material som Banverket hänvisar till i sammanhanget inte ingavs till miljödomstolen. Sakägarna hade då kunnat yttra sig över detsamma. Materialet borde inges.

Grund för ändringsyrkandet

För den tillståndsgivna verksamheten ska föreskrivas de skyddsåtgärder, de begränsningar och de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön. Detta har miljödomstolen inte gjort. Försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön, vilket är aktuellt i förevarande fall.

Influensområde

Miljödomstolen har undvikit diskussionen rörande influensområdet. Enligt AFA:s mening har Banverket fel när de hävdar att en grundvattenavsänkning ska definieras som en avsänkning större än 0,3 meter, men genom att verket hänvisar till hydrauliska gränser finner miljödomstolen att området är väl tilltaget. Dessvärre finns inga data presenterade som visar Stockholmsåsens hydrauliska funktion, bara antaganden. Miljödomstolen anger dock att det är viktigt att kontrollprogrammet omfattar mätningar av grundvattennivåer även utanför det bestämda influensområdet och framför allt i anslutning till spricksystem i berget. AFA begär utsättning av kontrollpunkter längs sprickzoner och att dessa måste fastställas till läge.

Inläckage

Tillstånd till inläckage har medgetts med 824 liter per minut under byggskedet och 653 liter per minut under driftskedet. Detta är mycket långt ifrån AFA:s ståndpunkt som innebär 160 liter per minut. Genom att denna stora mängd tillåts saknar Banverket incitament för omfattande tätning av berget. Det är förvånande att miljödomstolen accepterar ett sådant stort inläckage också under driftskedet. Det byggs ett komplext system av infiltrationspunkter som måste skötas och kontrolleras dygnet om i all framtid för att det ska fungera. AFA ställer sig frågan vad som händer vid strömavbrott.

Miljödomstolen anger att det inte är möjligt eller lämpligt att använda ett inläckagevillkor i liter per minut och 100 meter tunnel (deldomen s. 209) på grund av komplexiteten hos anläggningen. Banverkets beräkning bygger på beräkning av vatteninläckage från olika delar av anläggningen. Det går att på samma sätt sätta maximala inläckningsvärden för olika tunneldelar. Vill man jämföra tunnlar med stationer går det även i stället att ange mått som liter per kvadratmeter bergvägg eller liter per utsprängd bergvolym eller bara liter per delsträcka. Det kan dock inte ankomma på sakägare att göra dessa beräkningar och ge förslag på maximalt inläckage för olika tunneldelar, dels för att sakägarna inte har full insyn i geometrin hos alla tunneldelar, dels för att det bara är sökanden som har undersökningsplikt. AFA:s angivna krav på 4 liter per minut och 100 meter tunnel är därför bara ett genomsnittligt riktvärde längs hela tunnelsträckningen. I vissa komplexa tunneldelar kan högre läckage accepteras och i andra mindre.

Miljödomstolen framhåller att det beräkningsunderlag som har presenterats i målet måste betecknas som både omfattande och grundligt i sak. Det saknas dock redogörelse för olika tätningsmetoders inverkan på inläckageberäkningarna. Därför är det närmast omöjligt för sakägare att i nuläget föreslå exakta inläckagekrav för olika delsträckor. Sakägarna kan endast ange att sådana bör tas fram och variera beroende på marklagrens känslighet för dränering (såsom AFA har föreslagit). Det är naturligtvis omöjligt även för miljödomstolarna att utifrån samma material bedöma rimligheten i Banverkets inläckageberäkningar. Det skall framhållas att det går att för driftskedet genom s.k. lining göra en helt torr tunnel. Detta är endast en ekonomisk fråga.

Miljödomstolen har i sina skäl anfört bl.a. att ”en uppdelning i alltför många delsträckor skulle kunna bli ett hinder för tunneldrivningen och ta resurser och uppmärksamhet från den övergripande målsättningen att i första hand vidta åtgärder för att minska inläckaget” (deldomen s. 210) samt att "förespråkarna ... egentligen inte klargjort vilka miljömässiga fördelar som skulle uppnås med en sådan uppdelning”.

Denna miljödomstolens analys är obegriplig enligt AFA. I Hallandsås- projektet sattes bara ett maxvärde för inläckage. Detta medförde att inga incitament fanns för begränsning av inläckage och således fanns heller inga incitament för ändring i tätningsteknik eller ändring av tunnelbyggnadsteknik förrän man närmade sig maxvärdet. Då hade dessvärre mindre än en tredjedel av tunneln färdigställts och de miljömässiga konsekvenserna blev mycket stora. En uppdelning i fyra delsträckor är något bättre, men dessvärre fullständigt otillräckligt i ett område som är oerhört mycket känsligare än Hallandsåsen.

Syftet med tydliga inläckagevillkor är att tvinga fram en anpassning av tunneldriften till den geohydrologiska situationen. I vissa fall kan s.k. lining komma att krävas och kanske till och med frysning (såsom i Hallandsås-projektet, vilket dock gjordes först efter katastrofen). Istället för att se tydliga inläckagevillkor för kortare delsträckor som ett hinder, bör de ses som en hjälp för att förhindra skador och kraftiga förseningar. Om sådana villkor uppställs skulle dessutom Banverket, bl.a. i cityområdet, vara försiktigt med att orsaka stora vatteninläckage. De olika krosszonerna skulle noga undersökas, t.ex. genom pilotborrning, innan sprängningsarbetena påbörjas. Därigenom skulle skador kunna förhindras.

De miljömässiga vinsterna med en uppdelning på flera kortare delsträckor är uppenbara. De experter som har uttalat sig i frågan (utom Banverkets och miljödomstolens experter) tycks vara överens om detta. Vid en uppdelning på kortare delsträckor kommer Banverket att få incitament för att ha en god kontroll över var de olika sprickzonerna kommer att uppkomma och deras egenskaper. Därigenom kan lämplig drivnings- och tätningsteknik användas, dvs. tekniken kan anpassas till de behov som finns med hänsyn till geologiska förhållanden och anläggningens geometri.

Alternativet är att som nu, i enlighet med miljödomstolens deldom, lämna Banverket carte blanche att låta det rinna in så mycket vatten som Banverket vill bara de håller grundvattennivåerna. Ett problem är att infiltrationstekniken i denna stora skala ännu är oprövad och således blir risken för sakägarna orimligt stor. Ett annat problem är att heterogeniteten i geosystemen är så stor att Banverket omöjligen kan ha kontroll över grundvattennivåerna överallt, i alla gator, ledningsgravar och kvarter. Det kan inte förväntas att Banverket ska kunna återföra vatten överallt. På grund av ovan nämnda omständigheter måste krav uppställas beträffande både maximalt inläckage och kontroll på grundvattennivåerna.

Att som Banverket gör åberopa den stora osäkerhet som råder beträffande de hydrogeologiska förhållandena som skäl för att mycket stort inläckage ska tillåtas, låter sig inte göras. Enligt AFA:s mening innebär denna osäkerhet, tvärtom, att noggrannare undersökningar måste göras och strängare krav uppställas på villkor och kontroll. Strängare villkor skapar incitament för bättre lösningar. Bygget kommer eventuellt att bli dyrare, men detta måste ställas i relation till de mycket höga värden som fastigheter och mark har i cityområdet.

Grundvattenpåverkan

Deldomen berör inte grundvattenavsänkningen annat än att den inte får ske till nivåer som kan skada byggnader m.m. Vad gäller grundvattennivåer bör enligt AFA:s mening miljökvalitetsmålet ”Grundvatten av god kvalitet”, som riksdagen antog 1999, vara en utgångspunkt vid bedömningen i miljömål. SGU formulerar det på följande sätt på sin hemsida (www.sgu.se).

Senast år 2015 ska användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem.

Delmålet innebär

- att god kvantitativ status nås enligt vattenförvaltningsförordningen,

- att alla grundvattentäkter med uttag större än 100 kubikmeter per dygn har miljödom för vattenuttag,

- att länsstyrelser och kommuner har kännedom om grundvattenberoende ekosystem och beaktar dessa vid tillståndsgivning,

- att kommuner har kännedom om stora grundvattenuttag, och

- att anläggning under mark, borrning för vatten- och energiutvinning eller hårdgörande av mark inte leder till grundvattennivåförändringar som orsakar skada.

Det ska framhållas att skador kan uppkomma även där det inte finns grundvattenberoende objekt. Vattnet flödar naturligt från en högre punkt mot en lägre. En grundvattensänkning i en höjdrygg (t.ex. en bergklack) ger en tryckminskning i de områden dit vattnet strömmar. De största skadorna (bl.a. på vegetationen) på Hallandsåsen uppstod således inte direkt ovanför tunneln utan på sluttningama av åsen där källor (naturliga utströmningspunkter) sinade och utflödet av näringsrikt vatten således minskade, varvid vegetationen starkt påverkades. Det kan även uppkomma sättningsskador och minskad möjlighet för bergvärmeuttag.

Kontrollprogram

Miljödomstolen anger att mycket av farhågorna om skador hänger samman med hur kontrollen kommer att fungera. Banverket har lämnat in ett förslag till kontrollprogram med en mycket låg ambitionsnivå. Miljödomstolen tar inte ställning till kontrollprogrammet i sak, utan anger bara att ett sådant ska upprättas och inges till tillsynsmyndigheten. Därigenom ges sakägare ingen eller liten möjlighet att tillse att fullgod kontroll sker av de egna fastigheterna.

Buller, vibrationer m.m.

Miljödomstolen har funnit bl.a. att det saknas behov av att i förevarande mål helt eller delvis reglera den miljöfarliga verksamheten (s. 204). AFA menar att deldomen strider mot vad Miljööverdomstolen klargjort i målet om Bangårdstunneln (MÖD 2007:50).

Det är uppenbart, att den tillståndssökta verksamheten, som avser bortledning och infiltration av grundvatten, samverkar direkt med sprängningar, schaktningar, borrningar, spontningar och övriga geotekniskt påverkande tunnelarbeten. Det är därför inte bara olämpligt, utan också i praktiken omöjligt, att reglera vattenverksamheten utan hänsyn till i vad mån denna påverkas av övriga arbeten. Professor Bo Olofsson m.fl. sakkunniga har klargjort för miljödomstolen att villkorsprövningen för vattenverksamheten inte låter sig göras utan beaktande av sådana samverkande förhållanden.

Miljödomstolens deldom avser tillåtligheten för såväl bortledning av vatten som återföring av vatten. Därmed är det relevant med en koppling mellan vibrationer och såväl grundvattenhöjning som sänkning.

Beträffande vibrationer och grundvattenhöjning gäller ett mycket tydligt samband, dvs. ökat portryck i samband med vibrationer innebär en tydlig och ofta kraftig ökning av geotekniska risker och har varit orsaken till ett flertal skred såväl i östra som i västra delarna av Sverige. En höjning av portryck, t.ex. i samband med infiltration utanför spont (som Banverket planerar i vissa fall), ökar riskerna för jordflytning, som kan utlösas just i samband med vibrationer. I sådana situationer råder det således ett mycket tydligt samband och detta är även en av anledningarna till att villkor också måste ställas beträffande eventuell höjning av grundvattennivåer utöver naturliga nivåer. De flesta skred i Sverige inträffar under senhöst när marken är vattenmättad och kan uppkomma i samband med vibrationer från tåg och tung trafik eller anläggningsarbeten.

Beträffande vibrationer och sänkning av grundvattennivån råder inte samma tydliga samband, men det finns dock erfarenheter som tyder på att en del antaganden kan göras. Genom sänkning av grundvattennivån ökar den vertikala belastningen, vilket ger marksättningar i lera som avtar med tiden. Det är en av anledningarna till att marksättningar uppstår. Vibrationer kan antas påskynda den processen eftersom vibrationer kan ge packningsförändringar i markstrukturen. Vibrationer ger kanske inte upphov till de geotekniska problemen, men kan tänkas påskynda dem. Ett gott exempel är de sättningsskador som uppstod på Birger Jarlsgatan i samband med byggandet av bergrum under Kungliga Biblioteket under 90-talet. Gatan sjönk hastigt. Anledningen till det snabba förloppet kan ha varit just den tunga, och ibland intensiva, trafiken på Birger Jarlsgatan. Orsaken är dock inte utredd och kan bara antas. Här kan alltså antas att en koppling finns mellan grundvattensänkning/vibrationer och tung trafik, vilket med hänvisning till miljöbalkens försiktighetsregler borde räcka för att även vibrationer ska beaktas i sammanhanget.

Miljööverdomstolen har i beslut den 12 mars 2004 i mål nr M 487-04 gällande Citytunneln i Malmö anfört bl.a. följande. "Etapp 1-4 skulle avse endast bedömning av vattenverksamhet enligt 11 kap.miljöbalken. Frågor om skada på fastighet orsakad av sättningar på grund av byggvibrationer eller rörelser i schaktvägg m.m. inom det praktiska influensområdet, vilka ska bedömas enligt 9 kap.miljöbalken, skulle dock komma att behandlas under dessa etapper, eftersom sådan skada är svår att skilja från sättningsskada orsakad av ändrat grundvattentryck, vilken ska bedömas enligt

11 kap.miljöbalken."

Skriftlig bevisning

AFA åberopar den bevisning som tidigare har åberopats. Således åberopas utlåtanden från professor B.O. daterade den 15 september 2008 och den 27 september 2008.

Diligentia Storstockholm AB och KLP Viking Fastighets AB (klagande 26-27)

Miljödomstolens bedömning, att innehållet i den miljökonsekvensbeskrivning som ingått i Banverkets ansökningar tillräcklig, är inte riktig. Miljökonsekvensbeskrivningen saknar i stora delar uppgifter om vilka stomljud och vibrationer som kan uppkomma, hur dessa kan begränsas och vilka konsekvenser störningarna kan få för sakägarna.

Miljödomstolen har felaktigt funnit att den inte har möjlighet att pröva frågor om vibrationer inom ramen för tillståndsprövningen.

Brister i miljökonsekvensbeskrivningen

Banverket har i tillståndsprövningens inledning endast belyst miljökonsekvenserna av grundvattenbortledningen. Banverket har därefter kompletterat miljökonsekvensbeskrivningen i målet genom att ge in den miljökonsekvensbeskrivning som har upprättats enligt lag (1995:1645) om byggande av järnväg.

Banverket har vidare kompletterat utredningen i målet genom att i yttrande av

den 5 december 2008 ange deras uppskattade tillåtna vibrationsvärden, V10-värden, för olika fastigheter inom influensområdet. I samma inlaga har Banverket lämnat en sammanfattande vibrationsutredning på 1,5 sida (bilaga 4 till yttrandet) och en sammanfattande stomljudsutredning på 2,5 sida (bilaga 5 till yttrandet). Dessa uppgifter motsvarar i princip samtliga uppgifter om vibrationer och stomljud som återfinns i den miljökonsekvensbeskrivning som getts in av Banverket enligt lagen om byggande av järnväg.

Utredningen som har redovisats i dessa delar är sammanfattningsvis mycket bristfällig. De V10-värden som har satts har i de flesta fall endast utgått ifrån en standard SS 460 48 66 (Vibration och stöt - riktvärden för sprängningsinducerande vibrationer i byggnader) och har inte tagit hänsyn till faktiska grundläggningsförhållanden och/eller faktiska material- och byggnadsfaktorer.

Dessa brister i utredningen bekräftas i bilaga 4 till Banverkets yttrande där det på s. 2 anges att åsatta V10-värden ska betraktas som preliminära och att uppdateringar av riskanalyserna ska ske närmare byggstart efter uppdatering av byggnadsuppgifterna mot byggnadernas status.

Även i fråga om stomljud är utredningen mycket bristfällig. Det redovisade utredningsmaterialet för hela Citybaneprojektet gällande vibrationer och stomljud är mycket begränsat och håller en mycket allmän nivå.

Det framgår inte närmare av utredningsmaterialet hur omfattandet det stomljud, som beräknas uppstå vid olika fastigheter, är, eller hur länge denna störning kommer att äga rum vid respektive fastighet. Det framgår inte heller närmare vilka tekniska möjligheter det finns att begränsa vibrationer eller stomljud från tunneldrivningen. Det framstår dock som uppenbart att stomljudsnivåerna och vibrationerna i många fall kommer att bli så höga att kontor, affärer, hotell och restauranger inte kommer att kunna bedriva sin verksamhet under kortare eller längre tid.

Diligentia och KLP har inte haft någon möjlighet att bedöma de miljömässiga konsekvenserna av tunneldrivningen i dessa delar. De har därför vid flera tillfällen påpekat att utredningen borde ha kompletterats (se yttranden från den 27 augusti 2008 och från den 3 februari 2009).

Behovet av att fastställa villkor för vibrationer

Miljödomstolen har i sin deldom felaktigt funnit att frågan om att störningar i form av stomljud, vibrationer och buller inte ska regleras vid prövningen. Domstolens slutsats i dessa delar bygger på att den anser att den ansökta verksamheten endast gäller vattenverksamheten och att den därför skulle sakna möjligheter att pröva den miljöfarliga verksamheten enligt allmänna processuella grundsatser och att miljödomstolen i princip inte har att pröva den miljöfarliga verksamheten. Miljödomstolens synsätt är dock inte konsekvent, eftersom domstolen hänvisar till det allmänna villkoret och Banverkets åtaganden när det gäller hantering av kemiska produkter.

Enligt Diligentia och KLP finns det möjligheter att reglera övriga störningar såsom stomljud och vibrationer från tunneldrivningen, även om tillståndsplikten grundas på att projektet är en tillståndspliktig vattenverksamhet. En sådan reglering av övriga störningar ska ske när det är nödvändigt eller lämpligt.

Miljödomstolen anför i detta sammanhang att Banverket skulle vara skyldigt att följa de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som kan utläsas av bilaga 1 till järnvägsplanen. Det är i och för sig riktigt att Banverket i en sådan plan ska ange vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som behövs. Vidare får Banverket endast göra oväsentliga avvikelser från en järnvägsplan enligt 2 kap. 11 § lagen om byggande av järnväg, men det saknas regler om tillsyn, kontroll eller efterlevnad. Det finns inte heller några sanktioner om Banverket skulle välja att inte följa sin egen järnvägsplan. En järnvägsplan är således i dessa avseenden inte på något sätt rättsligt bindande för Banverket och det sker inte någon närmare prövning av de av Banverket föreslagna försiktighetsmåtten eller skyddsåtgärderna. Järnvägsplanens främsta syfte är att Banverket ska få ta i anspråk mark och särskilda rättigheter som behövs för byggande av en järnväg.

När det gäller järnvägsplanens närmare innehåll (bilaga 1 till järnvägsplanen) kan det även noteras att det enda som är angivet som krav vad gäller vibrationer är följande. ”Vibrationer från arbeten får normalt inte överskrida de värden som framgår av svensk standard SS 260 48 66 Vibration och stöt - riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader. Känslig utrustning ska vibrationsisoleras före byggstart”.

Frågan om vibrationer är således för närvarande inte närmare reglerad.

Miljödomstolen anger vidare att frågan om buller skulle vara reglerad genom de ärenden som har initierats av Banverket hos miljö- och hälsoskyddsnämnderna i Stockholm och Solna. Det är riktigt att miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm den 20 september 2004 förelade Banverket att under byggandet av Citybanan följa ”Citybanan i Stockholm Kontrollplan i byggskedet - Akustik” (daterad 2005-08-25) med den ändringen att riktvärden för byggbullernivå kvällstid (kl. 19-22) skulle vara 35 dB(A). Länsstyrelsen ändrade den 11 december 2006, efter överklagande av Banverket, detta beslut så att riktvärdet för byggbullernivå ska vara 45 dB(A) kvällstid (kl. 19-22).

I den kontrollplan som Stockholm stad hänvisar till i sitt tillsynsbeslut behandlas över huvud taget inte buller vid hotell i annan del än att hotell möjligen omfattas av begreppet ”Arbetslokaler”. För arbetslokaler finns begränsningen 45 dB(A) dag (kl. 07-19). I övrigt finns inga begränsningar för denna typ av lokaler, men de borde logiskt sett snarare jämställas med bostäder. Vidare kan det ifrågasättas om inte stomljud ska behandlas separat från luftburet buller (jfr Citytunneln).

För KLP är detta inte en acceptabel situation. Frågan om stomljud vid hotell är fortfarande i princip helt oreglerad.

Miljödomstolen anför vidare att det inte skulle finnas samband mellan, å ena sidan, vattenverksamheten och, å andra sidan, markskakningar och vibrationer från tunneldrivningen och att prövningen av dessa båda verksamheter inte behöver samordnas miljömässigt.

Det har aldrig redovisats några uppgifter från Banverket att vibrationer och grundvattensänkningar inte skulle kunna samverka när det gäller sättningar i marken. Miljödomstolen har i denna del dragit sina egna slutsatser (jfr miljödomstolens deldom i mål M 1761-07 s. 52). Miljödomstolens slutsatser i dessa delar ifrågasätts. Enligt Diligentias och KLP:s uppfattning kan både markskakningar och grundvattensänkningar medföra sättningar i jordarter som utgörs av silt, sand och grus. Av Handboken Bygg Geoteknik G16:45 Packning genom sprängning framgår exempelvis att sprängning är ett sätt att packa sand. Miljödomstolens resonemang synes snarare handla om att vibrationerna (vågutbredningen) i omgivningen minskar om det först sker en grundvattensänkning i förhållande till att det inte skulle ha skett en grundvattensänkning innan vibrationerna börjar. Detta faktum motsäger inte att grundvattensänkningen och vibrationerna trots allt kan samverka när det gäller sättningar. Vidare bör det noteras att grundvattensänkningar i princip inte ska förekomma med hänsyn till villkor om tätningsåtgärder och infiltration. Frågorna borde i vart fall ha utretts och redovisats av Banverket.

Skäl för att fastställa villkor för stomljud och vibrationer

Det finns ett antal skäl som talar för att villkor för stomljud och vibrationer från tunneldrivningen bör regleras i ett sammanhang med villkoren för grundvattensänkningen.

Citybanan är ett omfattande projekt som påverkar två olika kommuner. Tunneldrivningen kommer att beröra ett stort antal människor som kommer att påverkas av olika störningar från tunneldrivningen under en lång tid. Detta talar för att störningarna skulle ha prövats i ett sammanhang.

Det är inte lämpligt att, såsom miljödomstolen förutsätter, reglera aktuella störningar genom olika tillsynsbeslut. Möjligheterna för enskilda att få insyn och information begränsas vid en sådan prövning, och möjligheterna att påverka besluten blir därmed begränsade.

Frågor om vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat bör i ett projekt av aktuell storlek avgöras i ett sammanhang där man kan göra de helhetsbedömningar som kan vara nödvändiga. Nu riskerar frågor om störningar från projektet att bli ad hoc-frågor som endast initieras vid klagomål från enskilda.

Såsom anförts ovan kommer projektet att medföra olika typer av störningar som kommer att förekomma under olika tider. Det finns skäl att avgöra dessa frågor i ett sammanhang så att det blir möjligt att bedöma hur omfattande de sammanlagda störningarna kommer att bli och under hur lång tid som de kommer att äga rum. Om detta redovisas och regleras vid tillståndsprövningen blir det möjligt för en enskild fastighetsägare att planera sin verksamhet/sitt boende utifrån de villkor som gäller för tunneldrivningen.

Banverket kommer vidare att anlita ett antal entreprenörer för tunneldrivningen. Dessa kommer i sin tur att anlita underentreprenörer. I målet rörande Citytunneln i Malmö kom den slutliga tillståndsdomen att omfatta samtliga tunneldelar och samtliga miljöfrågor. Detta har visat sig fungera på ett mycket tillfredsställande sätt både för de entreprenörer som har varit inblandade i projektet och de sakägare som har berörts av projektet. Det kan också vara en förklaring till att Citytunneln har kunnat färdigställas snabbare än planerat. Det finns all anledning att befara att det nu aktuella projektet Citybanan inte heller fortsättningsvis kommer att fungera på lika tillfredsställande sätt, eftersom det kommer att bli mycket svårt att förstå och förutse vilka krav som gäller och ska gälla i olika delar. Det leder i sin tur att ett stort antal tillsynsärenden och tvister kan uppkomma i framtiden. Det finns också en uppenbar risk att skadorna och störningarna av projektet på grund av detta kan komma att bli större än nödvändigt.

Särskilt om stomljud

För KLP:s hotellverksamhet skulle störningarna till följd av stomljud kunna bli stora. KLP äger fastigheten Pennfäktaren 12 som bedriver hotellverksamhet (Royal Viking Hotell). Hotellet hyr ut rum till flygbesättningar som också under dagtid ofta använder rummen för att sova eller vila. Banverket har beräknat att de maximala bullernivåerna till följd av stomljud kan uppgå till 55 dB(A) inomhus. Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår den beräknade ekvivalenta bullernivån längs huvudspårtunneln. Stomljudet är beräknat till >35 dB(A) respektive > 45 dB(A) inomhus. Vilka åtgärder som är möjliga att vidta för att begränsa stomljudet har över huvud taget inte utretts närmare och det är inte prövat vilka värden som bör tillämpas vid tunneldrivning för hotell. Banverket har angett att det ska ställa entreprenadkrav för stomljud, men endast under nattetid och helger. Hur Banverket har kommit fram till nivåer för stomljud nattetid anges inte och inte heller om Banverket avser att tillämpa några särskilda nivåer under dag- och kvällstid.

Det är nödvändigt att reglera vad som ska gälla under anläggningsskedet beträffande stomljud eftersom arbetena ska pågå under en längre tid och eftersom många personer och verksamheter kommer att beröras. Sakägarna föreslår ett villkor i enligt med vad som föreskrevs för Citytunneln i Malmö.

I miljödomstolen yrkade KLP att ett villkor för stomljud skulle föreskrivas enligt följande.

Stomljudet från arbeten och transporter i tunnlarna får som riktvärden inte överstiga följande generella värden:

Ljudnivå inomhus:

L(AFmax) 35 dB bostäder, hotell och vårdbyggnader

L(AFmax) 40 dB kontor

Särskilt om vibrationer

Det finns risk - motsatsen har i vart fall inte visats - att vibrationerna och grundvattensänkningen kommer att samverka när det gäller sättningar i mark. Det finns därför skäl att begränsa vibrationerna från tunneldrivningen i form av tillståndsvillkor. Diligentia äger tre fastigheter (Klockan 1, Boken 6 och Bryggaren 16) som är särskilt känsliga och som riskerar att påverkas av vibrationer från tunneldrivning och grundvattensänkning. Det finns också skäl att överväga villkor för vibrationer såvitt avser komfort. Detta särskilt eftersom KLP:s hotellverksamhet är särskilt känslig för vibrationer. Relevanta villkor bör fastställas efter att Banverket har kompletterat utredningen i aktuella avseenden och värden bör särskilt ta hänsyn till de fastigheter som är särskilt störningskänsliga eller där det bedrivs särskilt störningskänslig verksamhet.

Målets fortsatta handläggning

Diligenta och KLP hemställde i miljödomstolen att utredningen i målet skulle kompletteras på det sätt som har angivits ovan. Diligentia och KLP, som inte motsätter sig byggande av Citybanan i sig, anser att nödvändig komplettering av utredningen borde kunna ske i Miljööverdomstolen.

För det fall det inte skulle vara möjligt att fastlägga villkor för vibrationer och stomljud i Miljööverdomstolen, med hänsyn till instansordningens princip, anser Diligentia och KLP att frågorna skulle kunna hanteras genom ett utredningsvillkor och att tillsynsmyndigheten bemyndigas att meddela närmare villkor enligt nedan.

Diligentia och KLP hemställer således i andra hand att:

Ul. Banverket ska utreda och uppdatera hittills utförda riskbedömningar med avseende på befarade och tillåtna vibrationer för byggnader och anläggningar (V10-värden) liksom avseende vibrationskomfort. Riskbedömningarna ska ta hänsyn till de byggnads- och verksamhetsspecifika förutsättningarna och även beakta den påverkan som kan komma att ske till följd av grundvattensänkning.

KLP hemställer dessutom i andra hand att:

U2. Banverket ska utreda vilka tekniska lösningar och åtgärder som krävs för att minska stomljud vid tunneldrivning och bergborrning. Vidare ska möjligheterna till ljudisolering i samband med spontning, schaktning, borrning och sprängning utredas.

Arbeten som kan medföra mer än obetydliga störningar i form av vibrationer får inte påbörjas innan villkor med högsta tillåtna störningsnivåer för berörd fastighet redovisats och fastställts av tillsynsmyndigheten.

Genom föreslagna utredningsvillkor med delegation till tillsynsmyndigheten att fastställa relevanta villkor för vibrationer och stomljud blir frågorna nöjaktigt hanterade vid tillståndsprövningen även om det inte kan anses ske en samlad prövning av verksamheten såsom avsågs vid tillkomsten av miljöbalken.

Brf Liljan 23 och Brf Kamelian 20 (klagande 28-29)

Banverkets miljökonsekvensbeskrivning ska uppta även följdverksamhet från vattenbortledningen. Sådana följdverksamheter är stomljud, buller och vibrationer. Banverkets miljökonsekvensbeskrivning i ansökan behandlar inte dessa frågor tillräckligt för att miljödomstolen ska kunna bortse från att föreskriva villkor.

Bostadsrättsföreningarna har ingenting emot att Banverket bygger Citybanan och vill inte att byggandet drar ut för mycket tiden, men vill känna sig så säkra som möjligt. Klagandena vill därför att Miljööverdomstolen uppdrar åt tillsynsmyndigheten att föreskriva villkor för stomljud, vibrationer och buller.

Banverket har framfört att det i järnvägsplanen redan finns utredning angående stomljud och vibrationer. Järnvägsplanen gavs in i ett sent skede i målet sedan Högsta Domstolen i beslut den 13 juni 2008, mål nr Ö 2162-07, inte beviljade prövningstillstånd beträffande de delar som i protokoll den 3 december 2007 förklarats vilande avseende frågan om prövningstillstånd. Frågan gällde om Miljööverdomstolen i slutligt beslut den 20 april 2007, mål M 8597-06, tolkade miljöbalkens 6 kap. 3 § rätt när den ansåg att även följdverksamhet av vattenbortledning ska ingå i en miljökonsekvensbeskrivning.

Banverkets miljökonsekvensbeskrivning, vilken är samma som i järnvägsplanen, uppfyller inte miljöbalkens krav för att få tillstånd att bortleda vatten. Järnvägsplanens syfte är att klargöra lokaliseringen av en järnväg och att Banverket ska få nödvändigt tillstånd att dra järnväg på en viss plats. Det som frågan gäller i förevarande mål är däremot konsekvenser av anläggandet av järnvägen som vattenbortledning, buller, stomljud och vibrationer. Järnvägsplanen behandlar inte konsekvenserna av dessa emissioner på sätt som krävs för att miljödomstolen ska kunna bortse från att föreskriva villkor avseende buller, vibrationer och stomljud.

Det är av vikt att alla villkor avseende verksamheten avgörs i ett och samma beslut. Miljödomstolen menar i domen att beslut om buller redan finns i och med länsstyrelsens beslut. Detta är dock inget som har prövats i målet. Ett beslut av länsstyrelsen den 11 december 2006 hindrar inte domstolen från att meddela villkor avseende buller. Som det nu är finns ett beslut om buller från länsstyrelsen medan stomljud och vibrationer inte alls har reglerats i beslut eller dom. Det finns endast upptaget i järnvägsplanen. Bostadsrättsföreningarna anser att denna ordning inte är acceptabel.

B.E. (klagande 30)

Det bör av domen gå att utläsa varför Citybanan skulle vara miljömässigt fördelaktig framför andra rimliga alternativ, både vad gäller bortledande av vatten och vad gäller miljöfarlig verksamhet. Dessutom bör Banverkets ansökan kompletteras med en miljökonsekvensbeskrivning och de uppgifter i övrigt som behövs för att kunna utvärdera och välja alternativ. Minst ett av alternativen från förstudien bör finnas med. Som rimligt alternativ förordas den alternativa lösningen Tysta Spår som finns beskrivet i förslag publicerat på hemsidan www.KnutpunktSlussen.se och som grundar sig på Banverkets huvudalternativ från järnvägsutredningen ”Spårlösningar i Stockholm” från november 1992.

Banverkets miljökonsekvensbeskrivning avviker på väsentliga punkter från de krav som anges i lag om byggande av järnväg samt i miljöbalken.

- Ansökan saknar miljökonsekvensbeskrivning och de uppgifter i övrigt som behövs för att kunna utvärdera och välja alternativ enligt lagen om byggande av järnväg.

- Miljökonsekvensbeskrivningen saknar redovisning av miljökonsekvenser av alternativa utformningar och andra jämförbara sätt att nå samma syfte.

- Miljökonsekvensbeskrivningen strider även mot miljöbalken eftersom inga rimliga alternativ har beskrivits och eftersom det saknas en icke- teknisk redovisning som visar att Citybanan är miljömässigt fördelaktig.

Projektet i sin helhet från Älvsjö till Tomteboda bör omfattas av Miljööverdomstolens prövning.

Botniabanan och Hallandsåsen bör vara vägledande som avskräckande exempel på förödande konsekvenser om man inte miljömässigt jämför olika alternativ. Citytunneln i Malmö kan framhållas som ett mönsterprojekt, där man först vägde olika alternativs miljökonsekvenser för att sedan kunna bygga utan problem.

Miljödomstolen hänvisar till regeringens tillåtlighet och hävdar att valet av plats är slutgiltigt avgjord och att en ytterligare prövning enligt miljöbalken 2 kap, om val av plats, därmed inte kan göras. Detta är oriktigt. Just miljödomstolen bör granska om lokaliseringen är den miljömässigt mest fördelaktiga. Det kan ju aldrig vara fel att få en "second opinion" från den myndighet som har den bästa kompetensen inom just detta område.

Miljödomstolen anser att "en miljökonsekvensbeskrivning ska utgöra en beskrivning av den planerade verksamheten och en bedömning av dess effekter på miljön och människors hälsa samt innehålla förslag till åtgärder för att komma till rätta med eventuella problem härvid". Miljödomstolen tolkar därmed oriktigt miljöbalkens syfte med miljökonsekvensbeskrivningar. Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön, för att därmed bättre kunna avgöra att det slutliga valet är miljömässigt bättre än andra mindre lämpliga alternativ.

Banverket

Prövningens omfattning

Banverket har, bl.a. med beaktande av MÖD 2007:50 tillhandahållit erforderligt prövningsunderlag avseende vattenverksamheten rörande samtliga anläggningsdelar norr om Söderström liksom avseende den miljöfarliga verksamheten. Reglering av den miljöfarliga verksamheten som byggandet och driften av Citybanan medför hör dock inte hemma i målet och är dessutom onödig eftersom denna reglering sker i annan ordning. I egentlig mening avser prövningen i målet endast bestämmande av villkor avseende den vattenverksamhet som är nödvändig för att Citybanan ska kunna byggas och drivas. Banverket noterar att länsstyrelsen samt miljö- och hälsoskyddsnämnderna i Stockholm och Solna ansluter sig till denna bedömning. Den miljöfarliga verksamheten har inte reglerats av miljödomstolsorganisationen i övriga, redan lagakraftvunna domar rörande Citybanans anläggningsdelar.

Lokaliseringen av Station Odenplan

Några klagande har felaktigt utgått från att lokaliseringsöverväganden och lokaliseringsbedömning inte har ägt rum för Station Odenplan, och att lokaliseringen av denna skulle vara föremål för prövning i förevarande mål. Denna fråga är emellertid avgjord dels genom regeringens tillåtlighetsbeslut och fastställande av järnvägsplanen, dels genom detaljplaner och meddelade bygglov (jfr Miljööverdomstolens dom den 25 augusti 2009 i mål nr M 5256-08). Tillstånd till vattenverksamhet ska därför ges och endast villkoren för denna verksamhet är frågor som är öppna i målet (se 11 kap. 23 § miljöbalken samt miljödomstolens dom s. 201-202).

Villkor för vattenverksamheten

De inläckagemängder som miljödomstolen har bestämt är nödvändiga för att kunna bygga och driva Citybanan. Miljökonsekvenserna har bedömts utifrån dessa inläckagevärden. Banverkets ambition är att bästa möjliga tätning ska eftersträvas med hänsyn till de tekniska och geohydrologiska förhållanden som råder, samt utifrån vad som är miljömässigt motiverat och samhällsekonomiskt försvarbart.

Banverket har vid miljödomstolen noggrant redovisat och motiverat dessa värden. Banverket hänvisar i denna fråga till ett utlåtande av fil. mag. geovetenskap K.P, Bergab, och civ. ing. U.S, Aqualog, den 21 september 2009. Av utlåtandet framgår sammanfattningsvis följande.

Banverket har under ett flertal år låtit genomföra en diger utredningsinsats som syftat till att ta fram underlag för beräkning av inläckagemängder, grundvattenpåverkan, miljöeffekter etc. De strategier och metoder som används vid detta arbete har i detalj redovisats i PM Geohydrologi, uab 2. Strategin har varit att arbeta med robusta utrednings- och undersökningsmetoder, där teoretiska beräkningar har stöttats av praktiska storskaliga hydrauliska försök samt förankrats i erfarenhetsuppföljning från befintliga jämförbara berganläggningar.

Det inläckage som uppkommer till Citybanan beror på en rad faktorer, där de mest avgörande är tätningens effektivitet, bergets och jordlagrens vattenförande förmåga samt tillgång på grundvatten. Samtliga dessa faktorer är alltid svåra att kvantifiera, varför bedömt inläckage måste baseras på en rad konservativa utgångspunkter. Olika beräkningsmetoder ger därför ett intervall för inläckaget som måste värderas. Vid bedömningen måste även praktiska erfarenheter från andra jämförbara berganläggningar vägas in. När det gäller Citybanan har det varit möjligt att studera bergkvalitet och grundvatteninläckage i befintliga närbelägna tunnlar. Vid denna studie står det t.ex. klart att berggrunden i City är betydligt mer uppsprucken och vattenförande jämfört med i Vasastan.

Vid analysen av inläckage till Citybanan har ett omfattande kvalificerat arbete lagts ned. De sökta inläckagemängderna är nödvändiga för möjliggörandet av byggandet och driften av Citybanan och de är även miljömässigt rimliga. De inläckagemängder på 1-4 liter per minut och 100 meter tunnelanläggning som har framförts av vissa klagande och myndigheter, är med hänsyn till områdets geohydrologiska förhållanden och anläggningens storlek inte realistiska. Tanken att man ska basera inläckagemängder på någon internationell standard eller praxis, som dessutom inte föreligger, faller på sin orimlighet, eftersom man i sådant fall jämställer tunnlar med olika storlek och utformning, samt förutsätter att geohydrologiska förhållanden inte påverkar tätningsutförande och grundvattenpåverkan.

Vid en jämförelse mellan, å ena sidan, de inläckagemängder som är nödvändiga för byggandet och driften av Citybanan och, å andra sidan, andra tunnelanläggningar med liknande förutsättningar, såsom Södra länken, Norra länken och tunnelbanans blå linje i City, framgår att av miljödomstolen bestämda inläckagemängder för Citybanan ligger väl i nivå med nämnda tunnlar. Detta särskilt om hänsyn tas till Citybanans storlek och komplexitet samt till olika områdens geohydrologiska förhållanden. De inläckagemängder som föreslagits av klagande och myndigheter har sålunda inget stöd i vad som gäller befintliga tunnlar i Stockholm.

Vissa klagande och myndigheter har efterlyst ytterligare detaljerad indelning med villkor för inläckage för enskilda 100-meterssektioner av tunneln. Detta är inte realistiskt med tanke på geohydrologiska förhållanden och geometrin för Citybanans anläggningar. Dessutom är en sådan indelning reglerad i villkor inte miljömässigt motiverad. Det skulle också få negativa konsekvenser för drivningen av tunnlarna.

Citybanan kommer att byggas genom borrning och sprängning. Trots en hög ambitionsnivå rörande tätning kommer inläckaget till Citybanans anläggningar att totalt sett bli relativt stort. Det beror dels på att effekten av förinjekteringen alltid är begränsad, dels på att Citybanan är en så komplex anläggning. Citybanan har många parallella och korsande tunnlar, som dessutom korsar andra berganläggningar. Injekteringen måste därför anpassas till de befintliga anläggningarna så att man inte får en okontrollerad spridning av injekteringsmedel till dessa befintliga anläggningar. Beprövade alternativ till vald byggmetod finns inte och alternativa tätningsmetoder kommer att fördyra och försena projektet avsevärt. Lining av hela den del av Citybanan som nu är uppe till prövning skulle innebära en merkostnad om ca 6 miljarder kr och ge en försenad trafikstarten med minst 6 år.

Vad gäller grundvattennivåerna är det Banverkets ambition att dessa ska kontrolleras i anslutning till grundvattenberoende grundläggning eller där i övrigt grundvattenrelaterade skador kan uppkomma. Banverket har låtit göra en inventering av samtliga byggnader och ledningar inom influensområdet och identifierat grundvattenkänsliga objekt. För dessa har åtgärdsnivåer tagits fram och redovisats i det av länsstyrelsen fastställda kontrollprogrammet. Mätningar och tillsyn görs i enlighet med kontrollprogrammet.

Vad gäller risken för sättningar i gatumark m.m. har Banverket inom ramen för tillståndsansökan identifierat områden med lera, och därvid lagt stor vikt vid att utreda förekomsten och mäktigheten av denna, inventerat tidigare provtagningar samt utfört åtskilliga nya provtagningar. Med denna utgångspunkt har sedan beräkningar av potentiella sättningar utförts och redovisats. Av den utförda utredningen framgår att flera områden med förekomst av lera inte är känsliga för grundvattennivåsänkningar, antingen på grund av att grundvattennivån redan är avsänkt under lerans underkant, eller genom att tidigare belastningshistorik har gjort leran överkonsoliderad för aktuell last. Sättningskänslig lera förekommer framför allt i City, norr om Vasaparken och vid Karlbergs slott. Det ska också poängteras att sättningar redan förekommer i flera områden och det är alltså inte möjligt att helt undvika sättningar i Stockholms innerstad.

Inom alla lerområden har kvartersvisa grundläggningsuppgifter för byggnader, ledningar och anläggningar inhämtats. I dessa beskrivningar och i länsstyrelsens kontrollprogram anges åtgärdsnivåer för de känsliga objekten.

Risken för sättningar i parkmark får anses liten och föranleder inte någon särskild beredskap rörande infiltrationsåtgärder eller andra skyddsåtgärder.

För att följa och övervaka att givna villkor följs har Citybanan en organisation som omfattar sju till åtta hydrogeologer på heltid. Därutöver finns personella resurser för att t.ex. skapa och upprätthålla en grundvattendatabas för lagring av data, utskick av larm samt för analys av t.ex. grundvattenpåverkan.

Skyddsinfiltration

Skyddsinfiltration krävs inom vissa områden för att undvika skadlig grundvattensänkning. Detta krav är speciellt påtagligt på delsträcka 3 (City) där det p.g.a. urbanisering och dränering till ett stort antal befintliga tunnlar finns ett underskott av grundvatten, vilket i princip innebär att allt grundvatten som bortleds från området måste ersättas genom infiltration. Banverket har utarbetat en strategi för skyddsinfiltration för bygg- och driftskede, vilken bygger på att anläggningarna ska vara robusta, driftsäkra och kräva begränsat underhåll. Infiltrationsanläggningarna kommer i huvudsak att styras genom ansatta trycknivåer, vilket innebär att infiltrationen strävar till att upprätthålla stabila nivåer och där infiltrationsflödet inrättas efter behovet vid varje tidpunkt.

Skyddsinfiltration kommer i första hand att utföras inom och i anslutning till de områden som innehåller grundvattenberoende byggnader och anläggningar, dvs. områden med sättningskänslig lera samt trägrundläggning som är beroende av vattenförande lager i jord. För att styra olika åtgärder har åtgärdsnivåer åsatts och redovisats i kontrollprogrammet. Åtgärdsnivåerna baseras på uppgifter om byggnaders grundläggning, historiska grundvattennivåer och lerans sättningsegenskaper.

Arbeten med installation och idrifttagande av ett flertal infiltrationsanläggningar i City pågår. Hittills utförda tester visar att jordlagren är mycket väl lämpade för skyddsinfiltration. Redan de anläggningar som hittills finns tillgängliga på sträcka 3 har en infiltrationskapacitet som överstiger de mängder som enligt miljödomstolens villkor ska infiltreras.

Under byggskedet kommer infiltrationsflöden att mätas och anläggningarnas funktion att kontrolleras en till två gånger i veckan. Länsstyrelsens kontrollprogram omfattar dessa frågor och tillsynen bedrivs enligt detta.

Vad gäller risken för att befintliga föroreningar ska mobiliseras genom skyddsinfiltrationen har Banverket låtit sammanställa uppgifter och genomfört analyser med slutsatsen att föroreningshalterna är låga och risken för skadlig spridning av föroreningar begränsad.

Risk för ras m.m.

Berggrunden i det område där spårtunnlar och stationer på aktuell sträcka av Citybanan kommer att byggas består i huvudsak av kristallina bergarter såsom gnejs och granit. Berget är generellt av god kvalitet. Schakt utförs inom stålspont. Genom att arbeta i korta etapper och med hög säkerhet har det varit möjligt att utföra känsliga schaktarbeten vid spontfot utan att skador har uppkommit. Säkerheten är en prioriterad fråga vid byggandet och driften av Citybanan.

Andra villkor

Frågan om sättningar i löst lagrad sand till följd av samverkan av grundvattennivåsänkning och vibrationer har förts fram. Inga såvitt möjligt att bedöma utifrån litteraturstudier, allmänt vedertagna beräkningsmetoder finns för denna typ av påverkan. Dessutom är erfarenheter från tidigare projekt begränsad eftersom varje plats är unik med avseende på markförhållanden och belastningshistoria. Alla material deformeras vid förändrad belastning. Banverket utförde 2007 provsprängningar vid Tegelbacken för att se om vibrationer från tunnelsprängning i berg skulle påverka tunnelbanetunnlarna i jord. Inga sättningar registrerades trots mycket höga vibrationsnivåer.

Sammanfattningsvis kan sägas att ökad effektivspänning orsakad av en grundvattensänkning inte resulterar i ökad risk för sättning på grund av markvibrationer och att sättningar på grund av markvibrationer inte ökar den sättning som uppstår på grund av en grundvattensänkning.

Bemötande av vad klagandena anfört

E.K. m.fl.

Inte någon av klagandenas byggnader har en grundläggning, källargolv eller servisledning som är grundvattenberoende. Samtliga byggnader ligger på berg, förutom Adlern Mindre 34 där huset utmed Odengatan i väster är grundlagt på betongpålar och i öster på fast botten, samt Kejsarkronan 3 där byggnaden är grundlagd på fast lera som är dränerad. Ingen av byggnaderna kan därför påverkas negativt av en grundvattennivåsänkning.

Klagandenas huvudsakliga invändning gäller det faktum att en av Citybanans stationer ska byggas vid Odenplan. Klagandena har därvid gjort gällande att stationen och dess lokalisering inte skulle ha omfattats av regeringens tillåtlighetsprövning. Detta är felaktigt. I sitt beslut den 3 mars 2005 tillät regeringen byggande och drift av City-banan inom en korridor som angavs på en till beslutet bilagd ritning. Samma ritning hade bifogats som bilaga till Banverkets ansökan till regeringen. I ansökan, under rubriken ”Citybanans avgränsning” angav Banverket följande. ”Den huvudsakliga utbredningen av det område som kan komma att tas i anspråk av Citybanan redovisas i plan i bilaga 1. Läget är i detta fall avsevärt mera preciserat än vad som vanligtvis görs i en järnvägsutredning, bl.a. till följd av de anläggningar som redan finns i området och som kräver särskild uppmärksamhet. Det innebär att järnvägsutredningens redovisade spår, med stationer och säkerhetsanordningar, är det konkreta förslag till lösning som omfattades av beredningsremissen och som nu överlämnas för regeringens prövning. Spåren kan inte läggas i valfritt läge inom den redovisade korridoren, som omfattar skyddszoner m.m. Begreppet korridor brukar vid regeringens prövning syfta på ett bredare område, inom vilken väg eller järnväg kan komma att förläggas i valfritt läge, men har således en annan innebörd i detta fall.”

Den korridor som utgjort ramen för regeringens tillåtlighet är, norr om Söderström, mellan 65 och 120 meter bred. De bredaste partierna är där stationerna City och Odenplan ska byggas. Någon möjlighet att lokalisera stationerna till någon annan del av korridoren finns inte på grund av stationernas bredd. Lokaliseringsöverväganden har skett, se avsnitt 1.5 i bilaga 2 till uab 3. Regeringens tillåtlighetsbeslut har således omfattat station Odenplan och dess lokalisering, liksom är miljödomstolsorganisationen vid sin prövning bunden av beslutet.

Vad gäller den stationsuppgång vid Odenplan som klagandena föreslår en annan lokalisering för, längre västerut längs Karlsbergsvägen, är detta fråga om en befintlig stationsuppgång som fram tills nu har använts som uppgång från tunnelbanan.

Klagandena har inte givit en korrekt beskrivning av arbetena vid Odenplan. Banverket har vid miljödomstolen redovisat bedömda konsekvenser av arbetena (t.ex. bilaga 3 till uab 147). Arbetena planeras att starta med etablering på torget i januari 2010. Den yta som tas i anspråk för schaktet blir ca 2 100 kvm och medeldjupet 12 meter. Spont- och grundläggningsarbeten kommer att pågå under ungefär ett år. Under hösten 2010 påbörjas arbetena med stommen för själva stationen och den gemensamma uppgången från Citybanan och tunnelbanan. Återställning av marknivån på torget kommer att vara utförd 2013. Under upp till fyra år kommer det alltså att vara en stor arbetsplats på torget. Därefter återstår arbeten med att färdigställa stationen invändigt. För dessa arbeten kommer Banverket att behöva en mindre etableringsyta på torget. Tunneldrivningen och utsprängningen av stationen, och därmed också uttransport av bergmassor, sker via arbetstunneln vid Norra Stationsgatan.

Klagandenas påstående att verksamheten vid den blivande arbetstunneln Torsgatan inte behandlas i målet är inte korrekt. Såväl den geohydrologiska utredningen som miljökonsekvensbeskrivningen omfattar tunneln, och den omfattas av miljödomstolens inläckagevillkor.

Prövning mot bestämmelsen i 11 kap. 6 § miljöbalken aktualiseras inte när tillåtlighetsprövning enligt 17 kap.miljöbalken har ägt rum.

Helge Axelsson Johnssons Stiftelse m.fl.

Banverket har i uab 252 redovisat i förekommande fall bedömda V10-värden för klagandenas fastigheter. Av bilaga 4 till aktbilagan framgår innebörden och syftet med sådana värden. Störningar till följd av vibrationer kommer huvudsakligen att orsakas av sprängning. Vibrationer från en tunnelsprängning är kortvarig, mindre än tio sekunder. Beroende på var och hur arbetena bedrivs, om det är en tunnel i taget som drivs, flera parallellt eller en station, kommer omgivningen att påverkas olika mycket och under olika lång tid. Vibrationer kan dels vara störande för boende och verksamma i området, dels, om de överskrider vissa nivåer, kan de orsaka skador på byggnader, anläggningar och känsliga utrustningar. Hur människor störs av vibrationer varierar betydligt från person till person och påverkas bl.a. av vad man är sysselsatt med när vibrationen inträffar. Det är inte ovanligt att människor kan känna av vibrationer från sprängningar på stora avstånd, mer än 200 meter, dvs. långt innan de uppnår nivåer som är skadliga för byggnader. Banverket kommer att informera fastighetsägare, boende och verksamhetsutövare långt innan sprängningarna når den aktuella fastigheten. Genom informationsmöten och utskick av lägesrapporter håller Banverket kringboende underrättade om vad som pågår. Det finns också en telefontjänst dit boende inom 150 meter från tunneln kan anmäla sig för att få förvarning om sprängtider ca 30 minuter innan.

I Svensk Standard SS 460 48 61 (Vibration och stöt - Mätning och riktvärden för bedömning av komfort i byggnader) anges en metod för mätning av vibrationer i syfte att bedöma komfort i bostäder och kontor. Riktvärden för bedömning av komfort i byggnader finns i bilaga B till standarden. Det sägs att riktvärdena inte är avsedda att tillämpas på tillfälliga aktiviteter som bygg- och anläggningsarbeten, ej heller för bergtäkter och gruvdrift. Standardens riktvärden är således inte tillämpliga för påverkan under den tid Citybanan byggs. De vibrationsnivåer som bedöms uppkomma längs Citybanan i driftskedet är lägre än 0,3 mm/s, dvs. lägre än känseltröskeln enligt nämnda standard.

För att minimera risken för skador på byggnader och anläggningar finns Svensk Standard SS 460 48 66 (Vibration och stöt - Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader). Riktvärden beräknade enligt denna standard tar således inte hänsyn till vibrationernas påverkan på människor. För känsliga utrustningar finns från tillverkare och användare angivet vilka vibrationer utrustningarna tål.

Banverket har inventerat befintliga byggnader och anläggningar som ligger inom ett avstånd om ca 200 meter från den närmast belägna delen av Citybanan. Uppgifter om byggnader har som regel inhämtats från byggnadsnämndens arkiv i Stockholm. I de fall där fullständiga uppgifter om byggnaders grundläggning, byggnadsmaterial etc. inte angivits i arkivet har en bedömning gjorts på plats och utgående från geologiska förhållanden. Om uppgiften om grundläggningssätt är osäker ska en s.k. frekvensanalys utföras för att fastställa rätt faktor för undergrunden. Frekvensanalysen utförs på en av de inledande sprängningarna. Då det alltid finns flera byggnader som styr nivån på sprängningarna är risken mycket liten att byggnaden med osäker grundläggning utsätts för hög vibrationsnivå.

Uppgifter om anläggningar och ledningar har erhållits från respektive ägare. Vid inventeringen har också noterats i vilka byggnader vibrationskänslig utrustning och verksamheter finns.

Riktvärden för tillåtna vibrationer har beräknats såsom angivits i bilaga 4 till uab 252, dvs. utgående från den faktiska byggnadens grundläggning, konstruktion och i byggnaden ingående material. För byggnader som har olika grundläggning för olika delar anges separata riktvärden för varje del. Här kan påpekas att en hög kulturminnesklassificering inte automatiskt innebär att byggnaden är mer känslig för vibrationer än motsvarande icke kulturklassade byggnad. Vilket riktvärde som gäller för en byggnad vid en specifik sprängning beror på avståndet mellan byggnad och sprängning. För ett projekt som Citybanan där sprängplatsen flyttas efter arbetets framskridande går det därför inte att för en byggnad ange ett värde som gäller under hela byggtiden. Banverket har därför valt att redovisa tillåtet V10-värde (riktvärdet på avståndet tio meter mellan sprängplats och byggnad).

Alla uppgifter från inventeringen och beräknade V10-värden finns redovisade i av Banverket framtagna ”Riskanalys med avseende på vibrationsalstrande arbeten”. Underlaget utgör flera tusen textsidor och har inte bifogats. Däremot har, som ovan angetts, i uab 252 redovisats V10-värden för de fastigheter där värdet efterfrågats. Syftet med riskanalysen är att ange vilka förutsättningarna är för sprängningarna och att ange de vibrationsvärden som är styrande för sprängningarna. Synpunkter har framförts att riktvärden också ska redovisas för byggnader belägna på stora avstånd, mer än 200 meter, från Citybanan. Kännbara vibrationer kan i och för sig nå fram till en fastighet på detta avstånd, men i dessa fall finns det ett stort antal andra byggnader som ligger närmare och som styr sprängningarna. På flera sträckor är det dessutom så att restriktioner som gäller för tunnelbanetunnlar och -stationer är styrande för sprängningarna. I riskanalyserna angivna riktvärden kommer att ses över i samband med förbesiktning före entreprenadstart.

Innan sprängningen startar inom ett område utförs besiktning (förbesiktning) av berörda byggnader. Förbesiktningen utförs inte för hela sträckan samtidigt, utan följer den takt som arbetena framskrider, så att den ligger ca 200 meter före tunnelfronten. Fastighetsägare och boende kommer att aviseras i god tid före besiktningstillfället och fastighetsägaren har då tillfälle att framföra uppgifter om byggnaden som kan vara av vikt för beräkning av tillåten vibrationsnivå. Sprängningarna följs upp med vibrationsmätningar.

Vad gäller yrkandet om tystare arbetsmetoder kommer pålning fortsättningsvis att utföras i mycket begränsad omfattning och då med stålkärnepålar, dvs. foderrör som borras ned i berg, vari placeras stålämnen som gjuts fast i berg. Metoden är tystare än både slagning och vibrering av pålar. Spontning återstår vid Odenplan och den lösning som planeras är att vibrera ned sponten. För bergborrning har alternativet med klenare borrstål diskuterats. Skillnaden störningsmässigt jämfört med att använda normal dimension konstaterades vara så liten att det inte var skäl nog att frångå den normala dimensionen.

Vad gäller kontrollrör för mätning finns ett sådant i den angivna korsningen (Vegagatan-Odengatan). Avvägningsdubbar monterades i byggnaden 1980 och mättes då av Stockholm stad. Sedan 2005 utför Banverket mätningar. Banverket ställer sig i grunden positivt till att utföra erforderliga kontroller, men anser att begäran om ytterligare kontrollrör och avvägningsdubbar kan lösas genom underhandskontakt mellan Banverket och fastighetsägarna.

AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag m.fl.

Rörande åtgärdsnivåer för grundvattenberoende objekt har Banverket redovisat principerna för hur dessa ansätts i av länsstyrelsen fastställt kontrollprogram. Banverket ser inte någon anledning att ändra dessa principer eller att detaljreglera detta i villkor. I kontrollprogrammet framgår också vilka kontroller som bedöms erforderliga, både avseende kontrollpunkternas lägen och frekvens för mätningar. Banverket anser att kontrollpunkterna väl fyller syftet att kontrollera den planerade vattenverksamhetens miljöpåverkan, vilket också länsstyrelsen anger i sitt fastställelsebeslut. Rörande infiltration och risk för översvämningar har Banverket angett, bl.a. i kontrollprogrammet, att infiltration ska styras så att översvämning av källare inte uppkommer. Det är inte lämpligt att göra begränsningar i hur höga grundvattennivåer som får uppkomma, då det finns flera andra verksamhetsutövare inom Citybanans influensområde och Banverket således inte själv kontrollerar all grundvattenpåverkan.

Diligentia Storstockholm AB och RVH Fastighets AB

Banverket delar inte uppfattningen att det skulle finnas några fördelar med att bestämma villkor avseende vibrationer för delar av byggnadsarbetena inom ramen för den vattenrättsliga prövning som nu är aktuell. Tvärtom, skulle en sådan reglering riskera att omöjliggöra erforderliga anpassningar till ändrade förhållanden vid tunneldrivningen och rörande aktuella byggnader.

Vad gäller föreslagna utredningsvillkor motsvarar dessa i huvudsak det arbetssätt Banverket och miljö- och hälsoskyddsnämnderna i Stockholm och Solna bedriver tillsammans. Den miljöfarliga verksamheten kan dock inte prövas i målet om inte en frivillig ansökan därom föreligger (så som var fallet i målet om Citytunneln i Malmö). Om den miljöfarliga verksamheten prövas i målet skulle det leda till att respektive kommunala nämnder inte vore behöriga att befatta sig med tillsynen över den miljöfarliga verksamheten. Av 26 kap. 3 § tredje stycket miljöbalken jämfört med 4 § första stycket 1 förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken samt B7 och B4 i bilagan till denna förordning framgår nämligen att de kommunala nämnderna inte är behöriga tillsynsmyndigheter för vare sig vattenverksamheter eller för sådana miljöfarliga verksamheter som kräver tillstånd enligt balken.

Banverket delar inte klagandens bedömning vad gäller miljödomstolens hänvisning till det allmänna villkoret när det gäller hantering av kemiska produkter. Användningen av kemiska produkter sker inom ramen för tätningen, vilken utgör en skyddsåtgärd mot för höga inläckage. Användningen har också betydelse för den följdverksamhet som utsläppandet av bortlett grundvatten utgör. Slutsatsen att detta är en reglering av den miljöfarliga verksamheten är därför felaktig.

Vad gäller påpekandena om hotellverksamhet får Banverket förtydliga sin inställning enligt följande. Miljö- och hälsoskyddsnämnderna i Stockholm och Solna, liksom länsstyrelsen i sitt beslut den 11 december 2006, bilaga A till uab 1, har angett de byggnader som omfattas och de bullernivåer som, med vissa justeringar, utifrån Naturvårdsverkets allmänna råd för buller från byggplatser (NFS 2004:15) ska gälla. Vid denna tillämpning kommer Banverket att utgå från att angivna nattvärden för ”bostäder” tillämpas på hotellverksamheten nattetid och att angivna värden för ”undervisningslokaler” tillämpas för hotellverksamhet dagtid, vad gäller konferensverksamhet. Någon ytterligare reglering är inte motiverad.

Brf Liljan 23 och Brf Kamelian 20

Klagandena framställer yrkande om att Miljööverdomstolen ska bemyndiga tillsynsmyndigheten att meddela villkor för den miljöfarliga verksamheten. Förutom att Banverket, i enlighet med vad som anförts ovan, inte anser att reglering av sådan verksamhet erfordras, är det Banverkets bedömning att en sådan delegation inte är möjlig eftersom den inte avser villkor av mindre betydelse (jfr 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken).

Byggnaderna på klagandenas fastigheter ligger mer än 300 meter respektive ca 230 meter från Citybanans spår- och servicetunnlar, och 200 meter respektive ca 150 meter från planerade ventilationstunnlar med tillhörande schakt. Mellan byggnaderna och Citybanan ligger ett stort antal byggnader och befintlig tunnelbana, vilka styr tillåtna vibrationsnivåer. Beräknade stomljudsnivåer på avstånd över 100 meter är lägre än 35 dB(A). Banverket bedömer att klagandena inte behöver befara någon olägenhet från stomljud, buller eller vibrationer.

B.E.

Banverkets ansökan avser den vattenverksamhet som byggandet och driften av Citybanan aktualiserar. I miljökonsekvensbeskrivningen (s. 1-8 i bilaga 2 till uab 3) har beskrivits de tänkbara alternativ till Citybanan som har utretts, samt skälen till varför de har avförts.

Remissinstanser

Statens geologiska undersökning (SGU)

SGU kan inledningsvis konstatera att miljödomstolen genom sin deldom har visat Banverket ett stort förtroende att utan detaljreglering genomföra tunnelbygget på ett sätt som inte orsakar skador.

Flera av klagandena har hänvisat till byggandet av tågtunneln genom Hallandsåsen. Man framför att eftersom enbart ett högsta värde för tillåtet inläckage till hela tunneln sattes så hade varken byggherre eller entreprenörer något incitament för att begränsa inläckage förrän man närmade sig maxvärdet. Om detta är en riktig beskrivning och Banverket i fallet Hallandsåsen valde att inte i större utsträckning kontrollera inläckaget anser SGU att detta starkt talar för att en betydligt finare indelning för att reglera inläckaget till Citybanan krävs än de fyra delsträckor som nu har beslutats.

I Hallandsåsområdet ledde det stora inläckaget till betydande grundvattensänkningar. Flera klagande har gjort gällande att detta har resulterat i stora miljömässiga konsekvenser. Banverket å sin sida menar att sådana påståenden är felaktiga. Till stöd för detta refererar Banverket till det utlåtande om de ekonomiska effekterna på jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring som statsagronom H.L. årligen tar fram. SGU menar att det inte är relevant att jämföra möjliga skador av en grundvattensänkning i Stockholms innerstad med eventuellt produktionsbortfall på Hallandsåsen. Förutom den uppenbara skillnaden att de undersökta näringarna inte har någon betydelse i Stockholm är även de hydrogeologiska förhållandena olika. T.ex. är grundvattenbildningen från nederbörd i Stockholm en bråkdel av den på Hallandsåsen. Stockholm är i detta avseende betydligt mer känsligt för grundvattenbortledning. Dessutom konstateras i L:s utredning de facto ett visst skördebortfall som beror på grundvattensänkningen och på Banverkets hemsida refereras även till andra effekter, såsom torrlagda vattendrag och dammar.

Citybanan måste få en långsiktigt hållbar lösning som uppfyller det av riksdagen antagna miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet, och då särskilt delmålet om grundvattennivåer. Detta lyder: ”Senast år 2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen, markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem.”

Stabila grundvattennivåer är väsentliga för en stad. Det är viktigt att anläggningen kring Citybanan ger utrymme även för en framtida utveckling och att en så god lösning som möjligt åstadkoms.

SGU har tidigare framhållit vikten av att genom god tätning minska inläckage och bortledning av grundvatten. Infiltration måste betraktas som en andrahandslösning. Detta innebär att SGU till stor del delar de invändningar som E.K. m.fl. (hab 2 s. 25) framställer mot att Banverket, så länge grundvattennivåerna vid identifierade riskobjekt upprätthålls, tillåts leda bort stora mängder grundvatten. SGU delar också delvis synpunkten att infiltration i stor skala är oprövad och att Banverket, i den heterogena miljön i Stockholms innerstad, inte kan kontrollera alla grundvattennivåer överallt och inte heller återföra vatten överallt där det behövs.

SGU förstår att Banverket är betjänt av den ökade flexibilitet som det givna tillståndet ger och att en uppdelning i t.ex. 100-meterssträckor skulle kunna medföra onödiga begränsningar som försvårar genomförandet av projektet utan att säkerheten därmed nödvändigtvis skulle öka. SGU finner emellertid att Banverkets bemötande av inkomna synpunkter ger upphov till en osäkerhet om huruvida Banverket fullt ut har en förståelse för projektets risker och vilka skador som kan uppstå samt om Banverket därmed har tillräckligt god beredskap för att möta oväntade problem i tunnelbyggnaden. Banverket anger att ”Genom begränsning av i anläggningsdelarna inläckande vatten till angivna sträckor har erforderlig tätning kommit att bestämmas.” Detta tyder på att Banverket kan komma att utnyttja tillståndet fullt ut och avpassa tätningsåtgärder till denna nivå.

De mängder grundvatten som Banverket enligt domen tillåts föra bort är stora, och om de skulle tas ut på ett olämpligt sätt kan det inte uteslutas att skador uppstår. På motsvarande sätt kan en alltför stor eller felaktigt utförd infiltration ge skador och äventyra markstabiliteten. Det är SGU:s uppfattning att riskerna för skador vid bortledning/tillförsel av vatten påtagligt ökar ju större mängder som hanteras. Även om det finns många exempel på att infiltration har lyckats kan man inte helt bortse från att för höga portryck kan uppkomma och t.o.m. erosion uppstå. Andra frågor gäller kemiska förändringar vid infiltration av så stora mängder vatten. Bl.a. kan syrehalterna i grundvattnet förväntas öka. De system för infiltration som anläggs måste ju också fungera i en oöverblickbar framtid.

Villkor av typen att lika stor mängd vatten ska återföras är välmenande, men olämpliga eftersom de kan leda till oönskade konsekvenser, t.ex. översvämningar.

Det är SGU:s uppfattning att en bättre tätning och mindre inläckage borde vara möjligt att uppnå utan orimliga insatser och att detta är önskvärt ur ett försiktighetsperspektiv. I fråga om lämpliga kompletterande tätningsmetoder hänvisas till vad SGI har anfört.

De beräkningar av inläckage som gjorts är enligt uppgift konservativt gjorda. Det bör därmed finnas utrymme för att i driftskedet ha ett betydligt lägre inläckage än vad sökta villkor anger. Eftersom det är lättare att få ett bra resultat under den tid då tunneln konstrueras än efteråt, bör under hela byggperioden långtgående arbeten för att få en så tät tunnel som möjligt utföras. Det vore olämpligt att skjuta upp ett krav på en tätare tunnel till efter prövotidens slut.

Under projektets gång har mängden inläckage successivt ökat från att ha angivits kunna begränsas till 1 liter per minut och hundra meter tunnel (i MKB:n till järnvägsutredningen 2003) till de ca 15 liter per minut och 100 meter tunnel som deldomen i genomsnitt tillåter för driftstiden. Detta tyder på en lägre ambitionsnivå vad avser tunnlarnas tätning än vad som tidigare avsetts. Även om den ursprungliga ambitionsnivån skulle vara svår att uppnå bör betydligt lägre nivåer kunna åstadkommas än vad Banverket har sökt och fått tillstånd för. Ett riktmärke skulle kunna vara de 4 liter per minut och 100 meter tunnel som flera av de klagande föreslår.

Banverket har anfört att det är olämpligt att ange inläckage i enhet per tunnelsträcka. SGU förstår denna invändning. I den första miljökonsekvensbeskrivningen angavs ett värde om 60 000 kubikmeter inläckande vatten per år för hela tunnelanläggningen. En uppskattning ger vid handen att ungefär två tredjedelar av den totala anläggningen för Citybanan avser de tunnlar, inklusive stationer, som nu är uppe till prövning. Ett totalt uppskattat inläckage för denna del skulle då bli ca 40 000 kubikmeter per år. Med en tillämpning av ovan nämnda fyrdubbling av värdena, som SGU anser vara en rimlig nivå för inläckage, skulle detta motsvara ett inläckage om ca 160 000 kubikmeter per år i driftskedet. SGU föreslår att detta skulle kunna utgöra ett kompletterande riktvärde för den totalt tillåtna inläckagemängden under drifttiden.

Ett flertal av de olika klagande menar att risker i samband med sprängning och vibrationer ökar i samband med en grundvattensänkning. SGU har ingen information om huruvida detta stämmer, men bedömer att den farhåga som AFA-bolagen framför (hab 17 s. 13), att sättningsförlopp orsakade av en grundvattensänkning kan påskyndas av vibrationer, kan vara befogad. Huruvida detta är av betydelse i Citybanans influensområde är osäkert. SGU:s bedömning är att riskerna är betydligt större vid en höjning av portrycket och grundvattenytan.

Det är av utomordentlig vikt att stabilitetsförhållandena noga beaktas vid den infiltration som kommer att genomföras. I detta sammanhang är det nödvändigt att även beakta de vibrationer som sprängning och trafik (inklusive tågtrafik) ger upphov till.

Vad gäller risken för plötslig kollaps av mark och byggnader, i likhet med vad som har hänt i t.ex. Köln, så förutsätter SGU att Banverket, och av Banverket anlitade utförare, ser till att tillräcklig säkerhet erhålls. De geologiska förutsättningarna är i huvuddelen av Citybanans sträckning skild från förhållandena i t.ex. Köln. Det finns emellertid delar med besvärliga markförhållanden. Ett exempel på detta är bangårdsområdet, och det är möjligt att det även förekommer zoner med dålig bergstabilitet. Det faktum att katastrofala ras nyligen har förekommit i samband med tunnelbyggen visar att dessa frågor måste uppmärksammas och säkerheten prioriteras i projektets alla delar.

SGU har inte granskat handlingarna i målet med avseende på bergstabilitet. SGU förutsätter att Banverket genomför tunnel- och stationsarbeten vid Odenplan och andra ingående delar på ett sätt som medför att inga risker uppstår.

Sammanfattningsvis vill SGU framföra att genomförandet av ett tunnelbygge av Citybanans storlek i de centrala delarna av Stockholm kräver ett stort ansvarstagande av Banverket och en kontroll av verksamhetens alla delar som går längre än givna tillstånd med villkor och ett upprättat kontrollprogram anger. SGU kan inte bedöma om Banverket på ett säkert sätt kan genomföra detta i de delar som berör grundvattenbortledning respektive kompenserande infiltration enbart med den reglering som miljödomstolens deldom ger, eller om mer preciserade villkor, med en ytterligare uppdelning i delsträckor och tillhörande adekvata villkor för begränsning av inläckage och grundvattenbortledning, krävs.

Statens geotekniska institut (SGI)

Grundvatteninläckaget regleras genom krav på tätningsåtgärder i miljödomstolens deldom och villkor. Inläckage i bergtunnlar medför att grundvattnets trycknivå sjunker i omgivningen. Det kan i sin tur medföra att närliggande konstruktioner (byggnader och anläggningar) som är beroende av grundvattnet kan ta skada. Om grundvattnet sjunker under stödkonstruktioner som utgörs av trä (rustbäddar, träpålar), får syre tillträde så att träkonstruktionen ruttnar och att de konstruktioner som bärs av träkonstruktionen sjunker/kollapsar. Om grundvattentrycket sjunker minskar också portrycket i förekommande lerlager ovanför. Det innebär i sin tur att leran komprimeras (sätter sig) och att skador kan uppstå på konstruktioner ovanpå leran.

För att undvika skador i omgivningen är det viktigt att grundvatteninläckaget inte blir för stort. För byggskedet har miljödomstolen villkorat inläckaget till 12-42 liter per minut och 100 meter spårtunnel. Så långt SGI känner till finns det ingen standard eller norm att följa. Enligt överklagande, hab 5, finns det en "normal internationell standard" som vid SGI:s uppgiftskontroll korrigerades till "praxis". För spårtunneln skulle det innebära maximalt 4 liter per minut och 100 meter tunnel och för arbetstunnlarna Norra Station och Bangården maximalt 1 liter per minut och 100 meter tunnel. Dessa flöden överensstämmer med de uppgifter som SGI inhämtat från bergtunnlar i Norge och Götatunneln i Göteborg med villkor inom intervallet <0,5 - några få liter per minut och 100 meter bergtunnel. SGI:s bedömning är att miljödomstolens villkor är mycket generöst satta för både byggskedet och driftskedet (10-30 liter per minut och 100 meter spårtunnel).

Enligt miljökonsekvensbeskrivningen till järnvägsutredningen gjordes grundvattenbedömningar utifrån förutsättningen att "erfarenheter från andra projekt visar, att inläckaget av grundvatten kan begränsas till 1 liter per minut och 100 meter tunnel genom noggranna tätningsåtgärder". Miljödomstolens tillstånd innebär att Banverket under byggskedet får arbeta med upp till 14 gånger större inläckage (genomsnittligt ca 7 gånger) än den ursprungliga målsättningen (3 liter per minut och 100 meter tunnel). Under driftskedet får Banverket arbeta med upp till 30 gånger större inläckage (genomsnittligt ca 18 gånger) än den ursprungliga målsättningen (1 liter per minut och 100 meter tunnel). Konsekvensen av detta blir enligt SGI:s bedömning att Banverket snarare kommer att optimera arbetssättet efter ekonomiska kalkyler än efter risken för skador. SGI skulle hellre se att kravet på tätning ställs hårdare så att inte skaderiskerna villkoras av ett rigoröst kontrollprogram och långsiktigt fungerande infiltration. Med hårdare krav på tätning minskar behovet av tekniskt komplicerad skyddsinfiltration i jord och berg under såväl byggskedet (upp till 8 år) som många års driftstid.

Inläckaget till tunnlarna kan minskas med rätt injektering. Förutom cementbruk finns microcement och nya typer av tillsatsmedel, samt fintätningsmedel. Bl.a. kan nämnas Silicasol och TACCS.

Kompensationsåtgärder för inläckande grundvatten regleras i miljödomstolens deldom som villkor e-g. Om stora tillåtna inläckage kommer att utnyttjas leder det till en mycket omfattande skyddsinfiltration. Det kan ifrågasättas om det finns naturliga förutsättningar för en så omfattande infiltration. Dessutom bedömer SGI att det är en teknisk utmaning att få infiltrationen att fungera för möjliga stora flöden och under många år. Banverket måste också ta hänsyn till risken för översvämningar kring infiltrationsplatserna om infiltrationen inte fungerar som avsett. Verksamheten kan också komma att påverkas av miljöföroreningar i jord och grund/länsvatten, vilket kan medföra att länshållningsvattnet måste behandlas tekniskt (t.ex. partikelavskiljning) och/eller kemiskt före återinfiltration. Sådan behandling bedöms bli tekniskt komplicerad med de stora tillåtna inläckageflödena och därmed stor mängd länshållningsvatten. Verksamheten kan också innebära att miljöstörande ämnen sprids till nya miljöer.

Det finns ett kontrollprogram som fastställdes (2009-04-27) efter samråd med länsstyrelsen. Där finns anvisningar beträffande hur uppföljning ska ske av meddelade tillstånd och föreskrivna villkor. Separata skyddsobjekt har åsatts åtgärdsnivåer rörande grundvattennivåer. Åtgärdsnivåernas betydelse är bl. a. att möjliggöra kontroll av vattenverksamhetens omgivningspåverkan och vid erforderlig tidpunkt planera för och vidtaga insatser till undvikande av skada eller risk för skada. Företrädare för Banverket och länsstyrelsen träffas vid tillsynsmöten ca en gång per månad för avstämning och kontroll. Kontrollprogrammet omfattar bl.a. åtgärdsnivåer, kontroll och utförande, tabeller och kartor över grundvattenkänsliga byggnader, källargolv och servisledningar, plankartor över observationspunkter för grundvatten och sättningar.

SGI betonar att kontrollprogrammet ska innehålla erforderligt antal punkter (grundvattentrycknivåer respektive sättningspeglar kring känsliga grundkonstruktioner för byggnader och anläggningar samt krav på provtagning och analys av länshållningsvatten) med uppgifter om vilka åtgärder som ska vidtas vid varnande "varselnivåer" respektive vilka åtgärder som ska vidtas vid preciserade "larmnivåer" för respektive skadeobjekt. Av kontrollprogrammet bör det således klart framgå under vilka förutsättningar och vilka åtgärder som ska vidtas. SGI har inte granskat och bedömt om kontrollprogrammet uppfyller dessa egenskaper fullt ut.

Det är viktigt från ansvarsynpunkt, om skador uppkommer relaterade till Citybanan, att Banverket tydligt kan redovisa vilket tillstånd som gällt före byggstart och vilka åtgärder som vidtagits när vissa förutbestämda värden i kontrollprogrammet har uppnåtts.

I ett yrkande, hab 5, efterlyses kompletterande geotekniska undersökningar kring Norra Station och Station City. SGI har inte granskat underlaget så detaljerat, men förutsätter att det finns tillräckligt underlag för att kunna göra tillfredsställande sättningsberäkningar för alla skadeobjekt vid olika grundvattennivåer. Dessa ska kunna ligga till grund för varsel- och larmnivåer och har även betydelse för avgränsning av influensområdet.

Influensområdet kring Citytunneln, dvs. utbredningen av grundvattensänkningen, är beroende av inläckaget i tunneln och hur väl man lyckas återinfiltrera vatten i grundvattenmagasinet. Att som AFA- bolagen begär (hab 17) avgränsa influensområdet där grundvattenpåverkan kan vara större än 0,1 meter är enligt SGI:s bedömning inte meningsfullt. Detta eftersom de naturliga variationerna sannolikt är betydligt större, förmodligen flera decimeter under ett år. Det innebär att omgivande geologiska formationer, speciellt lera, har anpassat sig till dessa variationer. Kortvariga variationer därutöver får normalt inte några allvarliga skadekonsekvenser. Med tanke på de naturliga variationerna är det dessutom svårt att praktiskt kartera ett influensområde med så stor precision som 0,1 meter.

SGI förespråkar att kontrollprogrammet täcker upp det centrala influensområdet och att man utanför detta lägger in kontrollpunkter i ett glesare nät som vid behov kan utbredas/förtätas.

SGI har underhand lämnat remissyttranden till såväl Banverket som Stockholms tingsrätt under perioden 2003-2006. De tekniska synpunkter som SGI framhållit kan sammanfattas enligt följande:

- Sänkt grundvattennivå i övre grundvattenakviferen kan frilägga och därmed skada eventuellt förekommande rustbäddar och träpålar. Oönskade sättningar kan eventuellt uppstå om den övre grundvattennivån sjunker.

- Sänkt grundvattennivå i nedre grundvattenakviferen kan leda till minskat portryck i ovanförliggande lerlager med risk för skadliga sättningar på byggnader och anläggningar beroende på aktuell grundläggning.

- Befintliga eller nya miljöföroreningar i jord och vatten kan spridas i närheten av arbetstunneln.

SGI:s synpunkter är sammanfattningsvis:

- Villkoren för grundvatteninläckaget under såväl bygg- som driftskedet bör skärpas.

- Det är olyckligt att miljödomstolens krav på tätningsåtgärder är så generösa att man blir helt beroende av ett rigoröst kontrollprogram och skyddsinfiltration för att undvika skador på närliggande konstruktioner.

- Den tekniskt komplicerade skyddsinfiltrationen till jord och berg, som i miljödomstolens deldom har begränsats i såväl tid som rum, innebär dessutom en ökad risk för negativ påverkan på omgivande miljö och grundvatten.

- Ett kontrollprogram bör utformas med hänsyn till angränsande skyddsobjekt omfattande varselnivåer, larmnivåer och förberedda åtgärder som skall vidtas då dessa nivåer överskrids.

Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsen anser att det är viktigt att villkoren för inläckage ges per delsträcka, och att fyra delsträckor är en för grov indelning. Utgångspunkt bör kunna tas i mätdammarna.

Villkor f) i miljödomstolens dom är problematiskt eftersom det anger att samma mängd vatten som leds bort ska infiltreras. Ett sådant villkor är inte tillräckligt flexibelt och kan inte följas vid t.ex. mycket nederbörd. Dessutom bör det förtydligas vad som avses med ”vid varje tidpunkt”.

Följande anfördes i miljödomstolen.

Citybanans anläggningsdelar norr om Söderström bör delas in i delsträckor. Varje delsträcka avslutas med en mätdamm och/eller pumpstation. Indelningen görs i minst det antal delsträckor som har sin utgångspunkt i de 16 mätdammar och 2 pumpstationer som redovisats av Banverket i kontrollprogram daterat 2008-12-03.

Som grund för länsstyrelsens inställning kan följande anföras. Det är av stor vikt att tillskapa en mycket tät anläggning för Citybanan. De problem som befaras uppstå om man inte gör det, liksom behovet av att villkor och kontroll avseende inläckande grundvatten preciseras med hög upplösning i tid och rum, har länsstyrelsen utförligt redovisat vid miljödomstolens huvudförhandling liksom i tidigare yttranden. Länsstyrelsen har valt att i förslag till villkor 2, lyfta ut infiltration som begrepp. Länsstyrelsen menar att uppfyllandet av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap.miljöbalken primärt måste baseras på preventiva åtgärder mot grunden till problemet, dvs. tätning av tunnlar och schakt, och inte reparativa åtgärder såsom infiltration. Villkor 2 bör även omfatta skador på grund av höga grundvattennivåer med anledning av omfattande infiltration.

Länsstyrelsen konstaterar, liksom tidigare, att Citybanans tillåtlighet inte är ifrågasatt. Frågan om reglering av verksamheten i relevanta villkor har dock sedan länge varit föremål för diskussion. Länsstyrelsen instämmer i Banverkets beskrivning av City-banans värde, dess komplexitet samt de geologiska och geohydrologiska svårigheterna i vissa områden. Banverket har också presenterat ett utförligt underlag för den planerade verksamheten. Länsstyrelsen anser dock att Banverkets förslag till villkor inte speglar projektets förutsättningar enligt ovan eller hur projektet uppfyller kraven i miljöbalken, bland annat de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap.miljöbalken. Banverket anger angående villkor bland annat att "En reglering i en tillståndsdom avseende ett projekt av Citybanans omfattning och karaktär måste hållas så öppen att byggandet och färdigställandet inte äventyras”. Villkor ska självfallet inte utformas så att de utan relevant anledning riskerar en verksamhets utförande. I stället syftar villkor till att reglera verksamhetens miljöpåverkan och påverkan på andra allmänna och enskilda intressen.

Citybanans komplexitet, de geologiska/geohydrologiska utmaningarna och de mycket stora kulturella och ekonomiska värden byggnader och anläggningar representerar måste medföra att utformningen av skyddsåtgärder och försiktighetsmått baseras på dessa förhållanden. Länsstyrelsen har redan i begäran om komplettering i miljödomstolen yrkat att Banverket ska redovisa vilka de miljömässiga och ekonomiska effekterna skulle bli om man påtagligt minskade behovet av infiltration genom bättre tätning av tunnlar och schakt. Banverket har enligt vad länsstyrelsen känner till inte lämnat någon sådan redovisning. När det gäller frågan om exempelvis tätning genom användning av kemiska tätningsmedel har kortfattat angetts att sådana endast kommer att användas i undantagsfall. Om av Banverket föreslagna inläckagevärden i förväntat mycket känsliga områden är baserade på en sådan användning är oklart. Enligt vad länsstyrelsen känner till har Banverket vid arbetena med schakten vid tillfartstunneln vid Bangårdsområdet använt sig av kemiskt injekteringsmedel med mycket gott resultat. Frågan om s.k. lining i särskilt besvärliga avsnitt för att erhålla en tät tunnel har av Banverket kortfattat avfärdats som alternativ på grund av kostnadsskäl.

Det är länsstyrelsens uppfattning att den miljöfarliga verksamheten, buller och vibrationer, inte bör omfattas och villkoras i den aktuella domen utan lämnas oreglerat och i stället hanteras av tillsynsmyndigheterna. Detta eftersom Citybanan är ett projekt som sträcker sig över flera år och det viktigt att man under tiden som byggnationen pågår kan reglera buller, vibrationer och andra frågor utifrån de specifika omständigheter som framkommer på plats. Genom att reglera dessa frågor i den aktuella prövningen av vattenverksamhet begränsas den möjligheten.

Efter att miljödomstolens deldom beslutades har Banverket tagit fram tre kontrollprogram för verksamheten, ett för Södermalm, ett för Söderström samt ett för Tomteboda till Riddarholmen. Kontrollprogrammen följer lämnade domar och är framtagna i diskussion med länsstyrelsen och har efter kompletteringar fastställts av länsstyrelsen. Tillsynen över projektet pågår i enlighet med kontrollprogrammen.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms kommun

För att säkerställa hanteringen av bullerstörningar under byggtiden av Citybanan har nämnden (den 20 september 2005) förelagt Banverket att under byggandet av Citybanan följa framtagen "Kontrollplan i byggskedet - Akustik".

Nämndens beslut om kontrollplan, med de justeringar som länsstyrelsen gjort i beslutet den 11 december 2006, gäller buller som orsakas av verksamheten längs med hela projekt Citybanan. Kontrollplanen har samma roll som kontrollprogrammet hade för byggandet av Södra Länken samt för pågående byggnationen av Norra Länken. Både miljöförvaltningens och Banverkets utgångspunkt vid framtagandet av kontrollplanen har varit att det är av yttersta vikt att bullerproblemet hanteras på allra bästa sätt och att åtgärder som kan minska störningarna vidtas i den mån de inte anses vara tekniskt eller ekonomiskt orimliga. Ibland är det dock inte möjligt att bygga på ett sådant sätt att riktvärden för byggbuller alltid kan innehållas. Stomljud, som uppstår vid arbeten under markytan och som överförs i fasta material så som t.ex. berg och byggnaders stommar, är ett exempel på buller som det inte är tekniskt möjligt att dämpa. I de fall det inte är tekniskt möjligt att innehålla gällande riktvärden med hjälp av t.ex. tysta maskiner och byggmetoder, bullerskärmar eller fasadisolering, ska Banverket erbjuda alla boende som utsätts för buller över riktvärdet 45 dB(A) under minst en vecka ett alternativt boende. Banverket tillämpar en s.k. åtgärdstrappa vid klagomål på buller. Det första steget i trappan anger ett telefonnummer att ringa. Det andra steget; bullermätningar, det tredje; dämpning vid bullerkällan, det fjärde; bullerdämpande åtgärder hos boende/verksamheter, och slutligen den femte; tillfällig vistelse. Bullerdämpande skyddsåtgärder enligt steg 3 till 5 i åtgärdstrappan vidtas även när resultaten av Banverkets egna mätningar, vid t.ex. start av ett nytt arbetsmoment, visar att riktvärdena överskrids.

Om vibrationerna från byggandet av Citybanan blir så störande att Banverket får klagomål, kommer alternativt boende att övervägas på samma sätt som för ljudstörningar. Detta slås fast i det övergripande kontrollprogrammet för projektet Citybanan som Banverket för närvarande håller på att ta fram i samråd med bl.a. Stockholms miljöförvaltning. I övrigt omfattas både vibrationer och buller under byggskedet av ett handlingsprogram.

Eftersom det inte är tekniskt möjligt att komma till rätta med alla bullerproblem som uppkommer vid byggandet av ett infrastrukturprojekt som Citybanan, samt då människor är olika känsliga för ljud- och vibrationer, anser förvaltningen att ett kontrollprogram ger en större flexibilitet vid hanteringen av buller- och vibrationsstörningar än ett villkor. En kontrollplan ger Banverket utrymme för en individuell bedömning så att skyddsåtgärder och evakuering i särskilda fall även kan erbjudas vid lägre nivåer än 45 dBA. Det kan konstateras att nämnden hittills har goda erfarenheter av hur störningar under byggtiden av infrastrukturprojekt hanterats med stöd av framtagna kontrollprogram. Nämnden anser därför att miljödomstolens beslut i denna fråga ska kvarstå.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Solna kommun

Nämnden är tillsynsmyndighet för de delar av projekt Citybanan som rör 9 och 10 kap.miljöbalken inom kommunens gränser. Motsvarande gäller för Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholm. Båda miljöförvaltningarna har ett nära samarbete i dessa frågor och tillsammans hålls regelbundna möten med Banverket, för närvarande med ett ungefärligt intervall om var sjätte vecka. Samordningsmöten mellan miljöförvaltningarna och länsstyrelsens miljöskyddsenhet hålls också regelbundet, för närvarande med intervallet ca 2 ggr/år.

Nämnden ifrågasätter inte tillåtligheten för projekt Citybanan. Nämnden vidhåller sin generella ståndpunkt att vid verksamheter av den här omfattningen och komplexiteten bör samprövning ske av främst 9, 10 och 11 kap.miljöbalken. Samprövningen bör också ske redan från tillståndsprocessens början.

Socialstyrelsen

Buller är den miljöstörning som påverkar flest människor i Sverige. Trots att buller inte uppfattas som livshotande på samma sätt som många andra miljöfaktorer så har det stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Samhällsbuller från trafik, grannar, restauranger, fläktar och industrier är sällan hörselskadande, men orsakar en rad andra problem. Några exempel är upplevd störning, försämrad talförståelse, sömnproblem, försämrad inlärning och prestation samt fysiologiska stressreaktioner.

Socialstyrelsen kan under rådande förhållanden inte bedöma om vattenverksamheten kommer att innebära olägenheter för människors hälsa orsakade av buller och vibrationer som inte redan reglerats i länsstyrelsens beslut rörande byggskedet.

Riksantikvarieämbetet

Riksantikvarieämbetet har i yttrande inför regeringens tillåtlighetsprövning föreslagit att beslutet om tillåtlighet förenas med villkor om att Banverket i samråd med berörda tillsynsmyndigheter ska upprätta ett program med syfte att under projektets genomförande minimera skador på kulturmiljön. Banverket har numera också gjort en redovisning av berörda byggnader med grundvattenberoende grundläggning. Därmed kan det anses att programmet för kulturmiljöundersökningar har kommit ett stycke på väg. Sammanfattningsvis innebär detta att underlaget för att bedöma påverkan på kulturmiljön har förbättrats.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Myndigheten har avstått från att yttra sig.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Avvisat yrkande

Miljööverdomstolens prövning är begränsad till att avse överklagade frågor som är hänförliga till sträckningen av Citybanan från Tomteboda till och med Riddarholmen.

B.E:s yrkande om att även laga kraftvunna avgöranden avseende sträckningen mellan Riddarholmen och Älvsjö ska prövas i detta mål, faller utanför Miljööverdomstolens prövningsram och ska därmed avvisas.

Tillåtlighet och lokalisering m.m.

Regeringen har i beslut den 3 mars 2005 vid prövning av Citybanans tillåtlighet enligt 17 kap. 3 § miljöbalken beslutat att byggande och drift av Citybanan inom den korridor som anges på en i målet ingiven ritning är tillåtlig. Regeringen har även föreskrivit vissa villkor för tillåtligheten. Vidare har regeringen i beslut den 4 december 2008 fastställt järnvägsplan för Citybanan i Stockholm, delen Tomteboda - Stockholms Södra. Regeringen fastställde samma dag tillägg till detaljplaner i anslutning till Citybanan.

Efter miljödomstolens dom har Regeringsrätten i dom den 18 december 2009 i mål 8493-8494-08, vid rättsprövning av regeringens beslut den 4 december 2008 angående fastställande av järnvägsplan för Citybanan, N2008/4790/TR och angående tillägg till detaljplaner, Citybanan i Stockholm, Stockholms kommun, M2008/3232/F/P, fastslagit att regeringens beslut ska stå fast. Regeringsrätten uttalade bl.a. följande (s. 8).

”Den korridor inom vilken järnvägen tillåtits är smal. Utrymme för stationer finns under Odenplan och vid vad som planeras bli Station City. I övrigt saknas utrymme för stationer. Av tillåtlighetsbeslutet med tillhörande ritningar och övrigt underlag för regeringens beslut får anses framgå att en förutsättning för tillåtlighetsbeslutet varit att en station skulle komma att lokaliseras till Odenplan.”

Miljööverdomstolen gör i denna del ingen annan bedömning än Regeringsrätten.

Genom regeringens tillåtlighetsbeslut den 3 mars 2005 enligt 17 kap. 3 § miljöbalken har således Citybanans lokalisering med stationer vid Odenplan och Station City blivit slutligt bestämd. Regeringens beslut i tillåtlighetsfrågan är bindande för efterkommande prövning.

Enligt 11 kap. 23 § 2 miljöbalken ankommer det på tillståndsmyndigheten att utfärda tillstånd med de villkor som behövs. Som framgår av 2 kap. 9 § tredje stycket miljöbalken gäller inte den s.k. stoppregeln i ett fall som detta.

En kvarstående lokaliseringsfråga där Miljööverdomstolen inte är formellt bunden genom tidigare avgöranden, gäller placeringen av den nya uppgången vid Odenplan. Enligt Miljööverdomstolens mening har det inte framkommit något som ger anledning att ifrågasätta att den valda platsen är den mest lämpliga med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet.

Miljökonsekvensbeskrivningen

Det har i målet framställts anmärkningar på miljökonsekvensbeskrivningen och krav på kompletteringar av den. Bl.a. har det framställts synpunkter på att miljökonsekvensbeskrivningen är bristfällig eftersom den saknar beskrivning av förutsättningarna för att bygga hela eller delar av tunneln med s.k. lining - inklädnad med tätmembran och betong - eller med alternativa tätningsmetoder. Vidare har påtalats att det helt saknas en miljömässig och samhällsekonomisk analys i denna fråga.

Enligt Banverket har metoden med lining aldrig varit aktuell på grund av kostnadsskäl.

En miljökonsekvensbeskrivning ska enligt 6 kap. 7 § 2 miljöbalken innehålla en beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjälpas. Syftet med beskrivningen är att det ska framgå vilka åtgärder eller metoder som kan användas för att komma till rätta med de miljöproblem som en verksamhet eller en åtgärd kan orsaka. Utgångspunkten för denna redovisning är att bästa möjliga teknik ska användas, såvida det inte anses orimligt (se 2 kap.3 och 7 §§miljöbalken). Uppgifter om åtgärder och olika metoder samt kostnader för dessa ska finnas när tillståndsansökan ges in till prövningsmyndigheten. Syftet är att sakägare och andra intressenter på ett tidigt stadium ska kunna förbereda sig och därigenom ges möjligheter att påverka ett projekt. Som framgått ovan finns det brister i miljökonsekvensbeskrivningen.

Frågan är då om miljökonsekvensbeskrivningen har sådana brister att den utgör hinder mot prövningen av tillståndsansökan (jfr NJA 2009 s. 321). En omständighet som talar för att bristen är väsentlig är att inströmningen av grundvatten i det nu aktuella målet bedöms vara betydligt högre än vad som angavs i ansökan till regeringen i det då aktuella ärendet, som gällde prövningen av tillåtligheten. Detta borde ha föranlett Banverket att redovisa vilka ytterligare åtgärder utöver cementinjektering som skulle kunna vidtas för att minska inströmning av grundvatten och vad dessa åtgärder skulle föra med sig i form av kostnader och tidsfördröjningar m.m. Det som talar mot att nu underkänna miljökonsekvensbeskrivningen - med den tidsförskjutning av arbetet och de kostnader som därmed skulle uppstå - är att Banverket under målets handläggning i miljödomstolen redovisat vissa uppgifter som gäller alternativa tätningsmetoder och vid huvudförhandlingen i Miljööverdomstolen kompletterat redovisningen med en översiktlig kostnadsredovisning för lining (hab 216). Miljööverdomstolen stannar för att det nu efter Banverkets komplettering finns tillräckliga uppgifter för att det ska vara möjligt att ta ställning till vilka krav som ska gälla för påverkan på grundvatten, och återkommer nedan till den frågan när villkoren diskuteras.

Inte heller i övrigt finns sådana brister i miljökonsekvensbeskrivningen att det finns hinder mot att nu ta upp ansökningen till prövning. Detta ställningsstagande hindrar emellertid inte att det kan finnas anledning till vissa kompletteringar av beslutsunderlaget när det gäller annan påverkan på miljön och människors hälsa än grundvatteninströmningen i tunnlarna. Miljööverdomstolen återkommer också till den frågan nedan.

Allmänna förutsättningar för villkorsreglering

Banverket har i första hand gjort gällande att det inte är rättsligt möjligt att i ett mål om tillstånd till vattenverksamhet även villkorsreglera störningar som inte är direkt orsakade av den sökta vattenverksamheten; buller och vibrationer är enligt Banverket exempel på sådana störningar som inte kan regleras i vattenmålet. I andra hand har Banverket med hänvisning till arbetsföretagets totala omfattning och arbetstid gjort gällande att det inte är lämpligt med villkorsreglering av dessa störningar. Banverket har också framhållit vikten av flexibilitet och förordat en löpande kontroll och reglering av de störningar som inte är direkt hänförliga till den ansökta vattenverksamheten. Den bör enligt Banverket i stället ske fortlöpande genom beslut av tillsynsmyndigheterna. Tillsynsmyndigheterna har hållit med Banverket i dessa frågor.

Frågan om prövningens omfattning har varit föremål för Miljöverdomstolens bedömning i det s.k. bangårdsmålet (MÖD 2007:50). Beslutet överklagades till Högsta domstolen (NJA 2008 s. 748), som endast meddelade prövningstillstånd i en processuell fråga. Miljööverdomstolens bedömning i fråga om tillståndsprövningens omfattning i ett vattenmål kom därför att stå fast. Miljööverdomstolens bedömning var följande:

”Även om tillståndsplikten i aktuellt fall är knuten till själva bortledandet av grundvatten finner Miljööverdomstolen att det är formellt möjligt att inom ramen för prövningen av vattenverksamheten reglera de störningar och olägenheter för människors hälsa som själva arbetet med tunneldrivningen ger upphov till.”

Frågan om villkorsreglerings omfattning i ett mål som gäller tillstånd till vattenverksamhet kommenteras i av Bertil Bengtsson m.fl. i Miljöbalkskommentaren, del 1, supplement 8, juli 2009, s.11:25 enligt följande.” Den omständigheten att tillståndsplikten är knuten till själva vattenverksamheten innebär inte att tillståndsprövningen är inskränkt till denna. Vid den prövningen bör beaktas, och vid behov regleras, samtliga relevanta miljömässiga konsekvenser av verksamheten, såsom buller, vibrationer och utsläpp till luft- - - ”

Vad Banverket anfört eller vad i övrigt framkommit ger inte Miljööverdomstolen anledning att ändra inställning till omfattningen av villkorsregleringen. Det är således formellt möjligt att i detta mål reglera buller, vibrationer och övriga störningar till följd av tunneldrivningen.

Enligt Miljööverdomstolen hindrar inte de av regeringen föreskrivna villkoren för tillåtligheten tillståndsmyndigheten att föreskriva villkor av alla de slag som fordras för att den sökta verksamheten ska uppfylla miljöbalkens krav. Domstolen är således oförhindrad att föreskriva villkor även om exempelvis buller, vibrationer och utsläpp till vatten som är störningar som har ett samband med den tillståndspliktiga vattenverksamheten. Det av länsstyrelsen tidigare meddelade tillsynsföreläggandet om buller utgör inte heller något rättsligt hinder för att i en tillståndsdom villkorsreglera buller. Frågan är om det är lämpligt och om det finns behov av att göra det. Miljööverdomstolen återkommer till den frågan nedan under rubriken Villkor för annan påverkan.

Villkor för påverkan på grundvatten

Ett flertal sakägare, SGI och SGU har ifrågasatt mängderna av inläckande grundvatten och förordat alternativ tätningsmetod på hela eller delar av bansträckningen för att begränsa inläckaget. Även från sakägarhåll har framställts farhågor om befarade skador på byggnader och risker med infiltration. Vidare har ett stort antal yrkanden framställts om villkorsreglering. Från bl.a. länsstyrelsen har framhållits att prövotidsvillkoret f) bör omformuleras och förtydligas så att det klart framgår att grundvattennivåerna ska återställas.

Banverket har inför regeringens tillåtlighetsprövning redovisat den nu tillämpade arbetsmetoden att täta tunneln genom injektering med cement och, där så krävts, även tätning med finare tätningsmedel som silicasol eller polyuretan. Metoden med lining har enligt Banverket på grund av kostnadsskäl aldrig varit aktuell. Banverket har hänvisat till andra byggprojekt inom stockholmsområdet som Södra och Norra Länken och framhållit att beräknat inläckage av grundvatten för Citybanan inte skiljer sig nämnvärt från vad som kan anses normalt för den här typen av anläggning under byggskedet. Banverket har uppgett att de eftersträvar bästa möjliga tätning med den tillämpade arbetsmetoden i varje enskild sektion och att de uppskattade mängderna av inläckande grundvatten är tilltagna i överkant, allt för att ha viss marginal för oförutsedda händelser.

Banverket har vid huvudförhandlingen i Miljööverdomstolen givit in en promemoria med en översiktlig kostnadsbedömning av en utformning av tunnlarna med lining, samt beskrivning av tidskonsekvenserna om lining nu skulle beslutas. Av promemorian framgår bland annat att lining av den sökta delen av Citybanan i dess helhet skulle innebära en merkostnad på minst 6 miljarder kronor och en tidsutdräkt till trafikstart på minst 6 år. Banverket har vidare förklarat att man vill begränsa användning av kemiska tätningsmedel så långt som möjligt och att föreslagna alternativa tätningsmetoder inte är tillräckligt beprövade i fullskalighet samt att åldersbeständigheten dessutom är osäker.

Miljööverdomstolen konstaterar att regeringen i och för sig godtagit den arbetsmetod med cementinjektering som Banverket avsett tillämpa för tätning av tunneln, men regeringens beslut grundade sig på beräkningar av inläckage av vatten som sedan ändrats så att inläckaget nu beräknas bli betydligt större.

Med hänsyn till vad Banverket redovisat om tekniska förutsättningar för att utforma hela tunneln med lining - tunneln skulle bland annat få sprängas ut ytterligare ca 80 cm för att ge plats för inklädningen, kostnaderna för lining samt förutsättningarna för att begränsa grundvattensänkningar genom främst infiltration - finner Miljööverdomstolen liksom miljödomstolen att villkoren om inläckage av grundvatten bör baseras på att tunnlarna tätas enligt den metod Banverkets angivit i ansökan. Villkoren om högsta mängd inläckande grundvatten blir således styrande för vilken täthet som ska uppnås. Om värdena riskerar att inte klaras genom enbart cemetinjektering, åligger det Banverket att tillämpa alternativa tätningsmetoder - vilket kan inkludera lining - på den eller de sträckor där så behövs.

Enligt Miljööverdomstolen ska ovanstående reglering av inläckande grundvatten ses som värden på inflödet som inte får överskridas. Begreppet riktvärde bör därför utgå.

SGU:s förslag att fastställa ett kompletterande riktvärde för hela tunnelsträckningen, bör anstå tills frågan om slutliga villkor avseende inläckage för driftstiden bestäms.

Miljööverdomstolen delar länsstyrelsens, SGU:s och SGI:s bedömning att villkor f) bör förtydligas. Detta bör göras på så sätt att det av villkoret framgår att syftet är att undvika skador på berörda byggnader och anläggningar. Efter anläggningsarbetenas slutförande är syftet främst att återställa och upprätthålla grundvattennivån, men även markstabilitet och höga vattenstånd till följd av infiltration bör beaktas. Infiltrationen ska ske så snart som möjligt och det bör ankomma på tillsynsmyndigheten att föreskriva villkor i detta avseende.

Övriga av miljödomstolen fastställda villkor bör stå fast.

Villkor för annan påverkan

Verksamheten med grundvattenbortledning och tunneldrivning kommer att få till följd att många människor under lång tid utsätts för buller och vibrationer. Det finns också en risk att det inläckande vattnet till tunneln förorenas. Miljööverdomstolen delar Banverkets bedömning att det med hänsyn till projektets omfattning och komplexitet finns behov av en flexibilitet i regleringen av dessa störningar.

Samtidigt har de som kan komma att störas av projektet ett berättigat intresse av insyn i regleringen och av att kunna påverka de krav som ställs för att minska eller motverka dessa störningar. Det finns enligt Miljööverdomstolens mening inte anledning att i detta avseende göra åtskillnad mellan dem som kan utsättas för grundvattensänkningar till följd av inläckage i tunnlarna, och dem som kan komma att utsättas för buller och vibrationer. Vidare har en eventuell förorening av det bortledda grundvattnet ett direkt samband med den ansökta verksamheten.

Enligt Miljööverdomstolen bör alla de slag av störningar som angivits - utöver påverkan på grundvatten även buller, vibrationer och förorening av vatten - regleras genom bindande villkor. Behovet av insyn och möjligheter till påverkan ska således tillgodoses inom ramen för tillståndsprocessen och inte genom tillsynsförelägganden.

Under den långa tid som byggnationen av tunneln tar kommer olika människor under olika skeden att utsättas för buller - inklusive stomljud - och vibrationer. Det saknas i stor utsträckning möjligheter att genom tekniska åtgärder dämpa störningarna till sådana nivåer som normalt brukar krävas. Det innebär att villkorsregleringen till stora delar bör inriktas på tidsbegränsningar; exempelvis när på dygnet de mest intensiva störningarna ska undvikas inom olika områden beroende på hur byggnader i närheten utnyttjas, eller hur långa perioder störningar över en viss nivå kan godtas utan att boende ska erbjudas ersättningsbostad.

Villkoren kan med fördel uttryckas som ramvillkor som efter delegering kan fyllas ut med villkor som tillsynsmyndigheten fastställer. En konsekvens av att även frågor om buller, vibrationer och utsläpp till vatten regleras i tillståndet till vattenverksamheten är att det blir en tillsynsmyndighet - länsstyrelsen - som får det samlade ansvaret för tillsynen över all väsentlig påverkan på grund av hela projektet. Enligt Miljööverdomstolens mening är det en fördel att tillsynen på så sätt samordnas, även om det givetvis är angeläget att kommunernas miljönämnder även fortsättningsvis deltar i samarbetet kring projektet.

Miljööverdomstolen har inte det underlag som behövs för att nu fastställa vilka villkor som ska gälla beträffande buller, vibrationer och utsläpp av förorenat vatten. Avgörandet i den delen bör därför med stöd av 22 kap. 27 § miljöbalken skjutas upp. Med hänsyn till instansordningen bör villkoren fastställas av miljödomstolen efter det att Banverket kompletterat ansökan i dessa delar.

Kompletteringarna, inklusive förslag till villkor, bör ges in till miljödomstolen inom tre månader. Under tiden fram till dess miljödomstolen fastställt villkor, bör frågorna regleras genom tillsyn liksom hittills.

Verkställighetsförordnande

Enligt Miljööverdomstolen bör det meddelade verkställighetsförordnandet tills vidare kvarstå oförändrat. Det gäller även redovisningen enligt punkten 3 i domslutet.

Övrigt

Övriga i målet framställda yrkanden, utöver vad som upptagits ovan, ska avslås.

Rättegångskostnader

Eftersom detta är ett mål om vattenverksamhet har klagandena rätt till ersättning för sina rättegångskostnader i den mån deras talan har vunnit bifall. Rätten till ersättning begränsas dock ytterst av om kostnaderna har varit skäliga.

Klagandena 28-29 (M.M:s huvudmän) får i allt väsentligt anses ha haft sådan framgång med sina överklaganden att de är berättigade till ersättning för rättegångskostnader i Miljööverdomstolen. Vad som yrkats är skäligt.

Ingen av de övriga klagandena som har begärt ersättning för rättegångskostnader har fått framgång med sina överklaganden i sådan omfattning att de är berättigade till ersättning för sina rättegångskostnader i Miljööverdomstolen. Samtliga dessa yrkanden om ersättning för rättegångskostnader ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2010-03-25

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Ulf Bjällås, miljöråden Sven Bengtsson och Anna-Lena Rosengardten samt hovrättsråden Henrik Runeson, referent, och Karin Kussak. Enhälligt.

Föredragande har varit Sofia Bruu.

_________________________________________

BILAGA A

NACKA TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DELDOM

SÖKANDE

Staten genom Banverket (Banverket), Östra Banregionen, Projektenheten, Box 1070, 172 22 Sundbyberg

Ombud: advokaterna BN, K.H. och N.R.

SAKEN

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till bortledande av grundvatten från spårtunnel Tomteboda-Riddarholmen, tillfartstunnel vid bangårdsområdet och arbetstunnel vid Norra Station m.m. för den s.k. Citybanan i Stockholms och Solna kommuner, Stockholms län

Avrinningsområde: 129/61 Koordinater x: 6579950 y: 1628700

Avd III

---------------

Tillstånd

Miljödomstolen lämnar Banverket tillstånd enligt miljöbalken att,

dels leda bort det i blivande tillfartstunnel och schakt vid bangårdsområdet vid Stockholms Central, arbetstunnel och schakt vid Norra Station samt blivande spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen inläckande grundvattnet,

dels inom det i aktbilaga 147 (underbilaga B till bilaga 1 i mål M 2301-07) skrafferade området vid bangårdsområdet vid ett eller flera tillfällen under sammanlagt högst 18 månader under byggskedet genom bortledning av grundvatten avsänka grundvattennivån till lägst -20 meter,

dels inom det i aktbilaga 147 (underbilaga C till bilaga 1 i mål M 2301-07) skrafferade området vid Norra Station vid ett eller flera tillfällen under sammanlagt 12 månader under byggskedet genom bortledning av grundvatten avsänka grundvattennivån till lägst -2 meter,

dels på fastigheter inom redovisat influensområde vid behov infiltrera vatten i jord eller i berg för att upprätthålla godtagbara grundvattennivåer,

dels ock utföra erforderliga anläggningar för samtliga dessa åtgärder.

Tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.

Prövotid

Miljödomstolen uppskjuter frågan om slutliga villkor för vattenverksamheten under en prövotid av 12 år räknat från det att vattenbortledningen påbörjats. Sökanden skall under prövotiden följa effekterna i syfte att vinna erfarenhet av verksamheten. Det utredningsmaterial som tillskapas under prövotiden skall senast ett år efter avslutad prövotid redovisas för miljödomstolen med förslag till skadereglering och slutliga villkor.

Villkor för tillståndet (att gälla under prövotiden)

a) Arbetena skall utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden angett i ansökan jämte bilagor och i övrigt åtagit sig i målet.

b) Banverket skall driva tillfartstunneln och schaktet vid bangårdsområdet och utföra sådana tätningsåtgärder så att flödet av det till tunneln och schaktet inläckande grundvattnet inte överstiger 75 liter per minut som ett månadsmedelvärde och riktvärde. I detta flöde inräknas det vatten som kan komma att ledas bort vid den avsänkning som avses i andra ”dels-satsen” under rubriken ”tillstånd”. Föreskrifterna gäller till dess att drivningen av tillfartstunneln har lett till genombrott i tunnellinjen för spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen (sträcka 3 cirka km 33+500 - 34+500).

c) Banverket skall driva arbetstunneln och schaktet vid Norra Station och utföra tätningsåtgärder så att flödet av det till tunneln och schaktet inläckande grundvattnet inte överstiger 30 liter per minut som ett månadsmedelvärde och riktvärde. I detta flöde inräknas inte det vatten som kan komma att ledas bort vid den avsänkning som avses i tredje ”dels-satsen” under rubriken ”tillstånd”. Föreskrifterna gäller till dess drivningen av arbetstunneln har lett till genombrott i tunnellinjen för spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen (sträcka 1 cirka km 31+060 - 31+900).

d) Banverket skall driva spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen och utföra tätningsåtgärder så att flödet av det, till samtliga anläggningsdelar av Citybanan norr om Söderström, inläckande grundvattnet,

under sammanlagd tid av ungefär 8 år av byggskedet inte överstiger 824 liter per minut fördelat enligt följande

- på sträckan 1 cirka km 31+060 - 31+900, 114 liter per minut,

- på sträckan 2 cirka km 31+900 - 33+500, 185 liter per minut,

- på sträckan 3 cirka km 33+500 - 34+500, 420 liter per minut samt

- på sträckan 4 cirka km 34+500 - 35+023, 105 liter per minut. Därutöver under en tid av ungefär 18 månader under byggskedet på sträckan 3 bortleda ytterligare 300 liter per minut,

under tiden därefter (driftskedet) tills dess annat har bestämts efter prövotidens utgång inte överstiger 653 liter per minut fördelat enligt följande

- på sträckan 1 cirka km 31+060 - 31+900, 93 liter per minut,

- på sträckan 2 cirka km 31+900 - 33+500, 155 liter per minut,

- på sträckan 3 cirka km 33+500 - 34+500, 300 liter per minut samt

- på sträckan 4 cirka km 34+500 - 35+023, 105 liter per minut,

allt som månadsmedelvärden och riktvärden.

e) Banverket skall infiltrera vatten i jord eller i berg så att grundvattenbortledningen inte medför att grundvattennivåerna sjunker till nivåer som kan skada byggnader, anläggningar eller annan egendom och i övrigt vidta de åtgärder som erfordras i syfte att undvika eller minska risken för skador.

f) Inläckande grundvatten som vid varje tidpunkt bortleds inom sträcka 3 ovan under byggnadstiden eller drifttiden skall, inom samma sträcka, återinfiltreras till samma mängd.

g) Infiltrationssystem för mätning och styrning av grundvattennivåer skall utformas och funktionsprovas innan vattenbortledning får påbörjas.

h) Om det under prövotiden uppstår tvist angående skyldigheten att gottgöra sakägare för sakskada får tvisten genom anmälan av part hänskjutas till miljödomstolen för avgörande.

Kontroll

Banverket skall i samråd med tillsynsmyndigheten upprätta ett kontrollprogram för vattenverksamhet som skall inges till tillsynsmyndigheten senast fyra veckor innan tillståndet planeras tas i anspråk.

Arbetstid

Arbetena skall vara utförda senast inom tio (10) år, räknat från dagen för denna dom.

Oförutsedd skada

Tiden inom vilken anspråk i anledning av oförutsedda skador får framställas bestäms till tjugo (20) år, räknat från arbetstidens utgång.

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen finner att den i målet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen med gjorda kompletteringar uppfyller kraven i 6 kapmiljöbalken.

Prövningsavgiften

Miljödomstolen fastställer prövningsavgifterna slutligt till sammanlagt etthundratjugofemtusenniohundranittioåtta (125 998) kr.

Rättegångskostnader

Arbetstunnel Norra station (mål M 1659-07) för tiden fram till huvudförhandlingen den 14 mars 2007

Staten genom Banverket skall ersätta

1. Länsstyrelsen i Stockholms län dess rättegångskostnad med tvåhundraettusen sexhundra (201 600) kr, avseende eget arbete.

2. Stiftelsen Stockholms Studentbostäder dess rättegångskostnad med femtiofyratusenfyrahundrafemtio (54 450) kr, varav 54 000 kr avser ombudsarvode.

3. Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv dess rättegångskostnad med etthundrafyrtiotretusenetthundrasexton (143 116) kr, varav 82 000 kr avser ombudsarvode.

4 Fabaris AB dess rättegångskostnad med nittiofemtusentvåhundrafyrtiosex (95 246) kr, varav 45 900 kr avser ombudsarvode.

5. Akademiska Hus i Stockholm AB dess rättegångskostnad med etthundratrettioettusenniohundraelva (131 911) kr, varav 57 420 avser ombudsarvode.

På samtliga utdömda belopp skall utgå ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 15 april 2009 till dess betalning sker.

Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen (M 2301-07), tillfartstunnel vid bangårdsområdet (M 4128-08) och arbetstunnel vid Norra Station (M 1659-07) för tiden efter huvudförhandlingen den 14 mars 2007

Staten genom Banverket skall ersätta

1. Länsstyrelsen i Stockholms län dess rättegångskostnad med fyrahundrafyrtiotretusentvåhundra (443 200) kr, avseende eget arbete.

2. Wallhus AB dess rättegångskostnad med, inklusive moms, trettiofemtusen (35 000) kr, avseende ombudsarvode.

3. Folksam ömsesidig livförsäkring, AB Hotelinvest & Co KB/Folksam liv, Niterka KB/Folksam liv och Niterka II KB/Folksam liv med sammanlagt nittioettusentvåhundrafemtio (91 250) kr, varav 90 600 kr avser ombudsarvode.

4. Stiftelsen Stockholms Studentbostäder med sjuttiosextusentrehundrafemtio (76 350) kr, varav 75 900 kr avser ombudsarvode.

5. Brf Pionen 1 med, inklusive moms, åttiofyratusentrehundrasjuttiofem (84 375) kr, avseende ombudsarvode.

6. Brf Stjärnfallet 15 med, inklusive moms, åttiotvåtusenåttahundrasjuttiofem (82 875) kr, avseende ombudsarvode.

7. A-Train AB med tjugotvåtusenfemhundra (22 500) kr, avseende ombudsarvode.

8. Arlandabanan Infrastructure AB med tjugotvåtusenfemhundra (22 500) kr, avseende ombudsarvode.

9. Lärarförbundet, B.A, Brf Kejsarkronan, Ignis Funébris Försäkringsförening, Stockholmskilens Fastighets AB, Fastighetsläraren i Stockholm AB, Fastighetsbolaget Svärdfisken HB och Fastighets AB Åke Sundvall med, inklusive moms, sammanlagt etthundrafemtiotretusenåttahundranittionio (153 899) kr, avseende ombudsarvode.

10. Bullerbasius AB med, inklusive moms, sextiosextusenniohundrasjuttiofem (66 975) kr, avseende ombudsarvode.

11. Fabege Bostäder Stockholm AB, Fabege Storstockholm AB, Fabege Stockholmsfenix AB, Centralbadet HB, Fabege City AB, Besmanet 8 KB, Fabege Stockholmsoxen AB, Fastighets AB Redlab, Fabege Stockholm AB, Fabege Fastigheter Sverige AB, Elefanten Fastigheter HB och Sifab Fastighets AB med, inklusive moms, sammanlagt etthundrasextiotretusensexhundraarton (163 618) kr, avseende ombudsarvode.

12. Primula Byggnads AB, A 9 Fastighetsförvaltning AB, G.K och J.H. med, inklusive moms, sammanlagt tvåhundrafyrtiotvåtusensexhundraåttiofyra (242 684) kr, varav 190 000 kr avser ombudsarvode.

13. AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag, AFA Sjukförsäkringsaktiebolag och AFA livförsäkringsaktiebolag med sammanlagt tvåhundrafjortontusenfemhundraåttiotvå (214 582) kr, varav 172 000 kr avser ombudsarvode.

14. Brf Liljan 23, Brf Gästrikegatan 6, Brf Record och Brf Kamelian med, inklusive moms, sammanlagt tvåhundrafemtiosextusenetthundraåttiosju (256 187) kr, varav 209 250 kr avser ombudsarvode.

15. Byggnadsfirman Olov Lindgren AB med, inklusive moms, tvåhundrasjuttioåttatusentrehundraåttioåtta (278 388) kr, varav 125 259 kr avser ombudsarvode, inkluderande 260 kr plus moms som utgör ombudets eget utlägg för resa.

16. Brf Kejsarkronan 6, Brf Kejsarkronan 3, Brf Kejsarkronan 14, Brf Blåklinten, Brf Blåklinten 2, C.E, U.E.L, E.K och G.R.W. med, inklusive moms, sammanlagt fyrahundranittioniotusentrehundraåtta (499 308) kr, varav 416 767 kr avser ombudsarvode, inkluderande 4 267 kr som utgör ombudets egna utlägg för bl.a. resa.

17. CRI filial till Commerz Real Investmentgesellschaft mbH Tyskland med, inklusive moms, tvåhundratolvtusenfemhundra (212 500) kr, varav 175 000 kr avser ombudsarvode.

18. Lillskotet AB med, inklusive moms, etthundrafyrtiosjutusenetthundratio (147 110) kr, varav 93 750 kr avser ombudsarvode.

19. Vinschen HB med, inklusive moms, etthundrafyrtiosjutusenetthundratio (147 110) kr, varav 93 750 kr avser ombudsarvode.

20. Tagehus Förvaltning AB, Åkehus AB, dödsboet efter C.S.F, AxCity 2 AB, Fastighets AB Sporren 16, AxCity AB, Akademiska Hus i Stockholm AB, Frebaco Fastighets AB, Fabaris AB, Kortbyrån 17 AB, Atrium Fastigheter AB, Atrium Ljungberg AB, Länsförsäkringar LIV Försäkrings AB, Atrium Ljungberg Gävlegatan 22 AB, Fastighets AB Lungblästern och Walls Fastighets AB med sammanlagt tvåhundrafemtiotvåtusensextiosju (252 067) kr, varav 122 347 kr avser ombudsarvode, inkluderande 795 kr som utgör ombudets eget utlägg för resa.

21. Stockholms Domkyrkoförsamling, Adolf Fredriks församling, Gustav Vasa församling, Matteus församling, Brf Adlern Mindre, Stiftelsen Isaac Hirsch Minne, Brf Kamelian 7, H.D. m.fl., PP Pension Försäkringsförening, Brf Stina i Stockholm, Helge Ax:son Johnssons Stiftelse, A.N. m.fl., Brf Idog u.p.a., Brf Dalagatan 74, B.K. m.fl., P.L. m.fl., Brf Källan, P.D. m.fl., Springarberget AB, Brf Planeten 234, Brf Karlavagnen 11, C.W. m.fl., C.W och AxCity 8 AB med, inklusive moms, sammanlagt fyrahundrasjuttioettusenniohundrafemton (471 915) kr, varav 228 699 avser ombudsarvode, inkluderande 795 kr som utgör ombudets eget utlägg för resa.

22. RVH Fastighets AB med trettiofyratusen (34 000) kr, avseende ombudsarvode.

23. Diligentia Storstockholm AB med nittiotusen (90 000) kr, avseende ombudsarvode.

24. Vasakronan Fastigheter AB med etthundrasjuttiosjutusenfyrahundrasexton (177 416) kr, varav 102 000 kr avser ombudsarvode.

25. Fastighets AB Skjutsgossen Nr 8 & Co KB med etthundratrettontusenåttahundrasjutton (113 817) kr, varav 82 000 kr avser ombudsarvode.

26. Ankarspik 2 AB, Ankarspik 4 AB och Ankarspik 5 AB med sammanlagt etthundrasextontusenåttahundrasjutton (116 817) kr, varav 71 000 kr avser ombudsarvode.

27. Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv och Hiby AB med sammanlagt etthundrasextioniotusensjuhundratrettiofem (169 735) kr, varav 112 000 kr avser ombudsarvode.

28. B.E:s yrkande om ersättning för rättegångskostnad lämnas utan bifall.

På samtliga utdömda belopp skall utgå ränta enligt 6 § räntelagen från den 15 april 2009 till dess betalning sker.

------------------

BAKGRUND

Bristen på spårkapacitet genom centrala Stockholm har länge varit hinder för fortsatt positiv utveckling av tågtrafiken i Stockholm - Mälardalen. På uppdrag av regeringen har Banverket därför sedan december 2000 arbetat med förslag till utbyggnad av spårkapaciteten genom centrala Stockholm i form av en ny tvåspårig järnväg i en ca 6 km lång tågtunnel mellan Tomteboda och pendeltågsstationen Stockholm Södra. Regeringen har i beslut 2005-03-03 enligt 17 kapmiljöbalken prövat tillåtligheten av en tunnelförlagd järnväg mellan Tomteboda och Stockholm södra i Stockholms- och Solna kommuner, benämnd Citybanan i Stockholm. Regeringen har tillåtit byggandet och driften av järnvägen samt föreskrivit ett antal villkor för tillåtligheten.

Staten genom Banverket har därefter inkommit till miljödomstolen med åtta ansökningar avseende tillstånd enligt miljöbalken till olika vattenverksamheter inom ramen för Citybaneprojektet. Tre domar på delen Riddarholmen - Stockholm Södra och dom för arbetstunnel vid Torsgatan på delen Tomteboda - Riddarholmen har vunnit laga kraft. Sökanden har återkallat ansökan om att utföra en arbetstunnel vid Drottninggatan. Tillfartstunneln vid bangårdsområdet har tidigare behandlats i miljödomstolen. Efter överklagande av domen i det målet avvisade Miljööverdomstolen ansökan p.g.a. brister i bl.a. miljökonsekvensbeskrivningen. Miljööverdomstolen uttalade också att mycket talade för att samtliga tillfarts- och arbetstunnlar norr om Söderström borde prövas tillsammans med ansökan om gällande spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen. Banverket har därför kompletterat bl.a. tekniska beskrivningen, geohydrologiska utredningen och miljökonsekvensbeskrivningen i de olika målen rörande Citybanan norr om Söderström. Utredningarna har ingivits i målet rörande spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen, mål M 2301-07.

Miljödomstolen har med stöd av 14 kap 6 § rättegångsbalken förordnat att målen M 1659-07 (arbetstunnel Norra Station), M 2301-07 (spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen) och M 4128-08 (tillfartstunnel vid bangårdsområdet) skall handläggas i en rättegång.

HÖJDSYSTEM

Höjdangivelserna i ansökan och domen hänför sig, om inget annat anges, till Stockholms stads höjdsystem. Nollpunkten i stadens höjdsystem sammanfaller med nollpunkten i rikets höjdsystem 1900, RH00. Huvudfixen för verksamheten är närmare beskriven i bilaga 2 till ansökan.

ANSÖKAN M. M.

Ansökningarna avser vattenverksamhet i form av bortledande av inträngande grundvatten, temporär avsänkning av grundvattennivån och skyddsinfiltration samt byggande av anläggningar för de norra anläggningsdelarna mellan Tomteboda och Riddarholmen.

Huvudtunneln mellan Tomteboda och Riddarholmen kommer att få en längd av cirka 4,3 km. Två nya stationer kommer att ingå; Station Odenplan och Station City. Station Odenplan byggs till en början med en plattform och två spår. När mer spårkapacitet behövs i framtiden är det möjligt att bygga ut stationen till två plattformar och fyra spår. I förevarande ansökan ingår en plattform och två spår. Parallellt med huvudtunneln kommer en service- och räddningstunnel att byggas. Huvudtunneln och den parallella service- och räddninstunneln kommer att förbindas med tvärtunnlar på cirka 300 meters avstånd från varandra. Vidare kommer brandventilationstunnlar/-schakt, uppgångar och driftutrymmen att byggas. Ett brandventilationsschakt kommer att anläggas från en nisch i arbetstunnel Torsgatan, ca 50 meter från anslutningen till servicetunneln. Förseglingen mot servicetunneln kommer att utföras något väster om brandventilationsschaktet. Inläckaget mellan förseglingen och servicetunneln omfattas således av förevarande ansökan. Huvudtunneln och servicetunneln kommer huvudsakligen att byggas i berg. Vid tunnlarnas anslutningar till markplan i norr, i Tomteboda, kommer dock betongkonstruktioner att byggas. I Tomteboda kommer en tillfartstunnel att ansluta till servicetunnelns norra ände. I Vattugaraget under Klara kyrka kommer en befintlig tunnel att förlängas och användas som arbetstunnel för arbetena med Station City. Vidare kommer två arbetstunnlar att byggas från tillfartstunneln vid bangårdsområdet, varav två kommer att ansluta till servicetunneln och en kommer att ansluta till Station City. Från Station Odenplan kommer två uppgångar att byggas och från Station City kommer tre uppgångar att byggas.

Ansökan omfattar även byggande av en ca 450 m lång tillfartstunnel vid bangårdsområdet och en ca 260 m lång arbetstunnel vid Norra Station. Tillfartstunneln vid bangårdsområdet kommer att användas som arbetstunnel under byggtiden samt därefter som tillfartstunnel till Citybanan. Arbetstunneln vid Norra Station kommer att vara i funktion under byggtiden, varefter den förseglas mot det öppna schaktet.

Den berörda sträckan framgår av bilagda figurer, se domsbilaga 1 och 2.

Efter det att ansökningarna inlämnats har Banverket fortsatt utredningsarbetet för projektet Citybanan inklusive de nu aktuella anläggningsdelarna. I målen har sökanden ingett en miljökonsekvensbeskrivning omfattande hela Citybanan och ingående i järnvägsplanen. Länsstyrelsen har godkänt järnvägsplanen den 5 maj 2007. Banverket har därefter den 22 maj 2008 fastställt järnvägsplan för Citybanan. Efter överklagande har regeringen i beslut den 4 december 2008 avslagit överklagandena. Järnvägsplanen har därför vunnit laga kraft.

I mål M 2301-07 har sökanden ingivit kompletteringsskrifter den 6 juli 2007, aktbilaga 3, den 5 oktober 2007, aktbilagorna 11-12, den 3 september 2008, aktbilaga 147, och den 5 december 2008, aktbilaga 252. Aktbilaga 3 innehåller bl. a. en promemoria om Citybaneprojektet. Aktbilaga 11-12 utgör en sammanställning av vilka skyddsåtgärder och försiktighetsmått som, under såväl byggnadstiden som drifttiden, avses gälla för projektet. Aktbilaga 147 är en samordningsskrift av samtliga tre tillståndsansökningar och utgör huvudsakligen en justering av yrkanden, villkorsförslag, komplettering av den tekniska beskrivningen och av tidigare ingivna miljökonsekvensbeskrivningar. Aktbilaga 252 innehåller uppgifter på ytterligare sakägare och tillkommande fastigheter med tillhörande tekniska beskrivningar, kontrollprogram m.m.

Yrkanden

Banverket har - som talan slutligen bestämts - yrkat om tillstånd att

1. leda bort det i blivande tillfartstunnel och schakt vid bangårdsområdet vid Stockholms Centraltral, arbetstunnel och schakt vid Norra Station samt blivande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen inläckande grundvattnet och utföra anläggningar för detta,

2. vid ett eller flera tillfällen under sammanlagt högst 18 månader under byggskedet för blivande tillfartstunnel vid bangårdsområdet genom bortledning av grundvatten avsänka grundvattennivån inom det område som skrafferats på underbilaga B till bilaga 1 till som lägst nivån -20 m och utföra anläggningar för detta,

3. vid ett eller flera tillfällen under sammanlagt högst ett år under byggskedet för blivande arbetstunnel vid Norra Station genom bortledning av grundvatten avsänka grundvattennivån inom det område som skrafferats på underbilaga C till bilaga 1 till som lägst nivån -2 och utföra anläggningar för detta och

4. på fastigheter inom redovisat praktiskt influensområde vid behov infiltrera vatten i jord och berg för att upprätthålla godtagbara grundvattennivåer, och utföra anläggningar för detta,

allt i huvudsaklig överensstämmelse med de till ansökan fogade ritningarna och andra handlingar.

Banverket yrkar slutligen

att arbetstiden för samtliga vattenanläggningar skall bestämmas till tio år, räknade från dagen för dom,

att tiden för framställande av anspråk i anledning av oförutsedd skada skall bestämmas till 20 år, räknade från utgången av arbetstiden, samt

rätt att utnyttja tillståndet utan hinder av att tillståndet inte har vunnit laga kraft.

Förslag till prövotidsföreskrifter m.m.

Banverket föreslår att avgörandet av frågan om slutliga villkor skjuts upp under en prövotid av tolv år i syfte att vinna erfarenheter av verksamheten och att det utredningsmaterial som tillskapats under prövotiden senast ett år efter utgången därav skall redovisas för miljödomstolen med förslag till slutliga villkor för inläckaget och skadereglering. Banverket föreslår följande prövotidsföreskrifter för tillståndet under 1, 2, 3 och 4:

1. Banverket skall driva tillfartstunneln och schaktet vid bangårdsområdet och utföra tätningsåtgärder så att flödet av det till tunneln och schaktet inläckande grundvattnet inte överstiger 75 liter per minut som månadsmedelvärde och riktvärde.

I detta flöde inräknas det vatten som kan komma att ledas bort vid den avsänkning som avses i punkten 2 i yrkandet.

Föreskrifterna under 1 gäller till dess drivningen av tillfartstunneln har lett till genombrott i tunnellinjen för spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen (sträcka 3 cirka km 33+500 - 34+500).

2. Banverket skall driva arbetstunneln och schaktet vid Norra Station och utföra tätningsåtgärder så att flödet av det till tunneln och schaktet inläckande grundvattnet inte överstiger 30 liter per minut som månadsmedelvärde och riktvärde.

I detta flöde inräknas inte det vatten som kan komma att ledas bort vid den avsänkning som avses i punkten 3 i yrkandet.

Föreskrifterna under 2 gäller till dess att drivningen av arbetstunneln har lett till genombrott tunnellinjen för spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen (sträcka 1 cirka km 31+060 - 31+900).

3. Banverket skall driva spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen och utföra tätningsåtgärder så att flödet av det till samtliga anläggningsdelar av Citybanan norr om Söderström inläckande grundvattnet inte överstiger dels

a) under en sammanlagd tid av ungefär 8 år (byggskedet) 824 liter per minut, varav 114 liter per minut på sträcka 1 (cirka km 31+060 - 31+900), 185 liter per minut på sträcka 2 (cirka km 31+900 - 33+500), 420 liter per minut på sträcka 3 (cirka km 33+500 - 34+500) samt 105 liter per minut på sträcka 4 (cirka km 34+500 - 35+023), allt som månadsmedelvärden och riktvärden, dels

b) under en sammanlagd tid av ungefär 18 månader under den tid som anges under a) ovan ytterligare 300 liter per minut på sträcka 3 (cirka km 33+500 - 34+500), som månadsmedelvärde och riktvärde samt dels

c) för tiden därefter (driftskedet) och till dess annat har bestämts efter prövotidens utgång 653 liter per minut, varav 93 liter per minut på sträcka 1 (cirka km 31+060 - 31+900), 155 liter per minut på sträcka 2 (cirka km 31+900 - 33+500), 300 liter per minut på sträcka 3 (cirka km 33+500 - 34+500) och 105 liter per minut på sträcka 4 (cirka km 34+500 - 35+023), allt som månadsmedelvärden och riktvärden.

4. Banverket skall infiltrera vatten i jord eller berg så att grundvattenbortledningen inte medför att grundvattennivåerna varaktigt sjunker till nivåer som påtagligt kan skada byggnader, anläggningar eller annan egendom och i övrigt vidtaga de åtgärder som erfordras i syfte att undvika eller minska risken för sådana skador.

5. Om det under prövotiden uppstår tvist angående skyldigheten att gottgöra sakägare för sakskada får tvisten genom anmälan hänskjutas till miljödomstolen för avgörande.

Banverket har som motiv för sin ansökan anfört i huvudsak följande.

Planförhållanden

Citybanans tillåtlighet i det nu aktuella avsnittet med undantag från tillfartstunneln vid bangårdsområdet och arbetstunneln vid Norra Station är prövad av regeringen. Prövningen har skett utifrån framtagen järnvägsutredning. Den därefter upprättade järnvägsplanen har vunnit laga kraft.

Områden i tunnlarna liksom det identifierade influensområdet är detaljplanelagda. Tunnlarna utgör bygglovspliktiga anläggningar enligt 8 kap 2 § första stycket 3 plan- och bygglagen (1987:10). Stockholms innerstad är av riksintresse för kulturminnesvården.

Beskrivning av området

Spårtunneln med tillhörande anläggningsdelar kommer att vara förlagd i berg, förutom betongtunnlar vid Tomteboda samt schakter vid arbetstunnel, tillfartstunnel och uppgångar och brandventilationstunnlar. Anläggningarna byggs under innerstadsbebyggelse med varierande känslighet för grundvattenpåverkan, vilket medför att grundvattenförhållandena är av stor och skiftande betydelse.

Geologiska- och jordartsförhållanden

Området har förhållandevis kraftigt varierande topografi med höjder i Vasastaden som når upp till ca +28 m. Topografin styrs till stor del av bergets överyta, som varierar med stora höjdskillnader.

Områdets geologiska förhållanden visar på områden med berg i dagen, morän, sand och lera ovanpå berg och de naturliga jordlagren har olika typer av fyllnadsjord lagts ut. I norra delen av det område som berörs av Citybanan ligger Norrmalms och Vasastadens bergområden, vilka karakteriseras av berg i dagen eller av berg med tunna jordlager samt av smala jordfyllda sänkor i berget i ungefär sydvästlig - nordostlig riktning. De två bergområdena avdelas av en öst-västlig lerfylld sänka från Klara Sjö, via sänkor norr om Vasaparken och vid Odenplan, för att i öster ansluta till Stockholmsåsens isälvsavlagringar.

I söder angränsar flacka och jordtäckta områden i Norrmalm och City, med Riddarfjärden som sydlig gräns. Uppstickande bergpartier finns t ex vid Riddarholmen, Klara Sjö och Blekholmen. Längs i norr, norr om sänkan vid Norra Station, ligger bergområde vid Karolinska institutet.

Jordlagrens mäktighet varierar kraftigt inom området, från någon meter till över 30 meter. I de större jordfyllda områdena består de naturliga jordlagren, räknat från bergytan och uppåt, av ett undre friktionsjordlager på vilket är avsatt ett mer eller mindre mäktigt lager av lera med inslag av silt. Lokalt finns på leran organiskt material bestående av bottensediment från Klara Sjö. Övre delen av leran har vanligen torrskorpekaraktär. Inom västra delen av Cityområdet, men även i jordfyllda sänkor, överlagras de naturliga jordlagren av fyllnadsmaterial av olika ursprung. Omfattande utfyllnader av Klara Sjö har gjorts för att få mer byggbar mark.

Stockholmsåsens isälvsavlagring sträcker sig i nordnordvästlig riktning rakt genom den östra delen av området. Stockholmsåsen är en utsträckt isälvsavlagring bestående av främst grus och sand med inslag av sten och block. Även lokala områden med lera förekommer i åsen. Åsen sträcker sig från Brunnsviken i norr, via Observatorielunden, Hötorget och vidare ner mot Gamla Stan och Södermalm. Åsen har en betydande mäktighet, ofta 20-30 meter och den är avsatt i en fördjupning i berget Åsen är sedan länge utjämnad och dold av bebyggelse. Åsen flankeras av ett svallat material som karakteriseras av silt och sand och som i flera områden bildar en växellagring med lera.

Berggrunden i det område som berörs av Citybanan består i huvudsak av kristalina bergarter såsom gnejs av granitisk sammansättning och fin- till medelkorning yngre granit, så kallad Stockholmsgranit.

Olika faser av tektoniska processer har skapat sprickor och svaghetszoner i berggrunden. I samband med inlandsisens avsmältning har avlastningssprickor uppkommit, så kallade ”bankningsplan”. Dessa förekommer ytligt och uppträder som öppna horisontella eller nära horisontella sprickor. Berget har generellt god bergteknisk kvalitet och omfattande stabilitetsproblem förväntas inte. I samband med större tunnelspännvidder och liten bergtäckning, kan krävas extra förstärkningsåtgärder. Kärnborrningar visar att det i sprickor kan förekomma grafit, klorit, talk och lera, vilket kan innebära att extra förstärkningsåtgärder måste vidtas lokalt.

Yt- och grundvattenförhållanden

Grundvattenförhållandena beskrivs närmare i bilaga till ansökan ”PM geohydrologi”. Av promemorian framgår bl.a. följande.

Det aktuella området gränsar i norr till Brunnsviken, i väst och sydväst till Klara Sjö, i syd till Mälaren (Riddarfjärden) och i sydost till Saltsjön. Vattenståndet i Saltsjön påverkas av landhöjningen, vilken uppgår till 0,39 meter per 100 år. Karaktäristiska vattenstånd för Klara Sjö/Mälaren resp. Saltsjön är följande.

Klara Sjö/Mälaren Saltsjön

Högsta högvattenstånd +0,89 m +0,78 m

Medelhögvattenstånd +0,61 m +0,23 m

Medelvattenstånd +0,33 m -0,39 m

Medellågvattenstånd +0,16 m -0,83 m

Lägsta lågvattenstånd -0,12 m -1,08 m

Grundvatten förekommer i huvudsak i bergets system av öppna sprickor, krosszoner, jordlagrens porer, samt i mer eller mindre sammanhängande lager med fyllnadsmaterial. I bergområden som berörs av spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen finns ett stort antal befintliga tunnlar som genom dränering påverkar grundvattennivån i berg. Inläckaget till dessa tunnlar utgör en betydande del av den antagna grundvattenbildningen i berg. Det ytnära berget, från ca 10 meter till 15 meter, under bergytan har i förhållande till underliggande berg ofta förhöjd vattenförande förmåga, vilket har sitt ursprung i högre andel öppna sprickor.

Uthålliga grundvattenförekomster finns i undre friktionsjordlager på berg samt i eventuella ytliga lager med fyllnadsmaterial eller friktionsjord på silt/lera. Längs med spårtunneln finns nio större grundvattenmagasin i jord. Gränserna mellan dessa grundvattenmagasin varierar till sin hydrauliska karaktär. Jordlagrens vattenförande egenskaper varierar inom ett stort intervall av jordlagrens kornstorleksfördelning.

Provpumpningar, grundvattenpejlingar m.m.

Provpumpningar har utförts av befintliga dricksvattenbrunnar i berg, i skyddsrum vid Norra Latin och World Trade Center. Jordlagren har undersökts genom provpumpningar, vattenförlustmätningar och grundvattennivåpejlingar.

Provpumpning i undre grundvattenförande lager i jord har genomförts vid Norra Bantorget, Bangårdsområdet, Gamla Brogatan, Tegelbacken, Odenplan och vid Norra Station. Etablering av nya grundvattenrör har monterats i både undre- och övre grundvatteförande lager, främst i områden där data saknades.

Vattenförlustmätningar i grundvattenrör har utförts för att undersöka dess funktion samt för att erhålla information om jordlagrens hydrauliska egenskaper.

Kompletterande mätning av grundvattennivåer i kärnborrhål har utförts med hjälp sektionerande manschett. Resultaten redovisas i avsnitt 4 i PM Geohydrologi i ansökan.

Vattenbalans

För att bygga och driva Citybanan kommer inläckande grundvatten att behöva ledas bort. Detta kommer att påverka grundvattenförhållandena längs Citybanan. Genom att studera grundvattenbalansen har beräkningar utförts av grundvattenflöden som passerar genom olika geologiska enheter som kan komma att påverkas av Citybanan.

Av central betydelse för att bedöma påverkan från Citybanan är kunskap om olika områdens grundvattenbalans. Resultaten av vattenbalansberäkningarna har använts för att åskådliggöra tillgången av grundvatten i olika grundvattenmagasin som berörs av Citybanan, samt hur dessa magasin samverkar med varandra och påverkas av Citybanans olika avsnitt vid olika skeden. Upprättade vattenbalanser har även utgjort en konceptuell plattform vid bedömning av influensområde och grundvattennivåsänkning. Resultaten av vattenbalansberäkningarna redovisas i ansökan avsnitt 9 i den geohydrologiska promemorian, bilaga 3. Vid dessa beräkningar har Citybanan, sträckan Riddarholmen - Tomteboda, utifrån geohydrologiska aspekter delats in i ett antal huvudområden. Inom varje huvudområde finns större bergområden samt ett flertal mer eller mindre hydrauliskt separerade delområden, vilka utgör grundvattenmagasin i jord. Det bör dock noteras att valda gränser inte utesluter hydraulisk inbördes kontakt. Sträckan har delats in i följande huvudområden vilka berör nedan nämnda grundvattenmagasin i jord (se kartor fig. 4-6 i bilaga 5 till ansökan):

1. Tomteboda - Norra Station: Huvudområdet omfattar bergområden kring Norra Station (Ryssberget och norra delen av Vasastadens bergområde) samt i första hand följande grundvattenmagasin i jord; Tomtebodasänkan samt västra och östra Norra Stationssänkan. Området gränsar i öster till huvudområde Stockholmsåsen.

2. Vasastaden och Odenplan: Huvudområdet omfattar bergområdena Vasastaden och Norrmalm, samt i första hand följande grundvattenmagasin i jord; sänkorna vid Vasaparken, Sabbatsberg, Odenplan och Tegnérlunden. Även östra Norra Stationssänkan beskrivs i detta område. Området gränsar i öster till huvudområde Stockholmsåsen.

3. Västra City: Huvudområdet omfattar bergområdet vid City samt i första hand följande delområden/grundvattenmagasin i jord; Norra Bantorget/Torsgatan, Bangårdsområdet, Gamla Brogatan och Tegelbacken. Området gränsar i öster till Stockholmsåsen.

Någon vattenbalans för Riddarholmen och Strömsborg har inte upprättats. Deras lägen omgivna av vatten medför i princip obegränsad vattentillgång. Det geohydrologiska huvudområdet Stockholmsåsen berörs inte direkt av Citybanan, varför området antas ingå i ovan nämna huvudområden.

I beräkningarna redovisas översiktligt den konceptuella uppbyggnaden för olika huvudområden samt i vilken utsträckning de kommunicerar hydrauliskt med varandra. Beräkningarna redovisar vattenbalanserna med beaktande av nuvarande förhållanden, byggandet av samtliga arbetstunnlar och tillfartstunnlar inom Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmens influensområde, byggande av nyssnämnda spårtunnel och spårtunnelns driftskede. En samlad redovisning och bedömning görs således av samtliga anläggningsdelar inom ramen för Projekt Citybanan vad gäller vattenbalansen inklusive infiltrationsbehovet.

Grundvattenobservationer i området visar att vattenbalansen är i rimlig jämvikt, med vilket i detta fall menas att det finns ett överskott av grundvatten som flödar till omgivande områden. Undantag är Cityområdet där det finns ett underskott av vatten. Företagna vattenbalansberäkningar bygger i betydande utsträckning på direkta mätningar och tester, varför de med god säkerhet kan användas för att bedöma influensområdets utbredning och inläckage samt behov av skyddsåtgärder i form av infiltration.

I huvudområdet Tomteboda - Norra Station sker under nuvarande förhållanden betydande avrinning mot lägre liggande vattenmagasin i väster (Karlbergssjön) och i öster (Stockholmsåsen och Brunnsviken). Vattenbalansen för bygg- och driftskedet visar ett betydande överskott i jordlagren, medan flödet i berg minskar påtagligt genom läckage till Citybanan. Den västra Norra Stationssänkan påverkas mycket kraftigt under byggskedet, medan ett överskott av vatten kommer att föreligga under driftskedet. För övriga sänkor i jord visar vattenbalanser på begränsad påverkan.

I huvudområdet Vasastaden - Odenplan påverkas vattenbalansen av inläckage till befintliga tunnlar, som till del kompenseras med ökad grundvattenbildning till berg. Avrinning sker till väster (Barnhusviken) och till öster (Stockholmsåsen). Enligt upprättad vattenbalansberäkning uppkommer för bygg- och driftskede ett underskott av vatten i berg, vilket kompenseras av tillflöden från Stockholmsåsen och från bergområden i omgivningen, samt genom ökad grundvattenbildning till berg. Sänkan norr om Vasaparken och vid Odenplan påverkas kraftigt under både bygg- och driftskede, och skyddsåtgärder kommer att behövas. För övriga sänkor i jord visar företagna vattenbalansberäkningar på begränsad påverkan.

I huvudområdet Västra City föreligger enligt vattenbalansberäkningen ett underskott av grundvatten under nuvarande förhållanden, i huvudsak orsakad av mycket stora läckage till befintliga tunnlar. För att balansera detta underskott sker ett betydande inflöde från Stockholmsåsen och Klara Sjö. Under byggskedet uppkommer ytterligare underskott av vatten vilket medför ökat inflöde från Klara Sjö, Mälaren och Stockholmsåsen. Inläckaget till Citybanan måste också kompenseras med skyddsåtgärder i form av infiltration. Även under driftskedet råder enligt vattenbalansen underskott av vatten som måste kompenseras

med infiltration.

Objekt som påverkar grundvattenförhållandena

Under årens lopp har grundvattennivåerna i Stockholms innerstad kraftigt påverkats av de olika byggnationer och länshållningar som genomförts. Banverket har i ett särskilt dokument sammanställt de uppgifter om tidigare dräneringar och byggnationer som påträffats och som påverkar grundvattennivån inom Citybanans bedömda influensområde. Se PM Geohydrologi bilaga 1 (aktbilaga 2 till ansökan).

Känsliga objekt som kan påverkas

Objekt som kan vara känsliga för förändringar av grundvattennivån är byggnader som inte har fast grundläggning, byggnader grundlagda på träpålar, ledningar i mark samt befintliga bergbrunnar. Inom inventerat område förekommer det flera för grundvattensänkningar känsliga lerområden. Sättningskänsliga lerområden finns vid Norra Station, västra och östra delen, i den jordfyllda sänkan norr om Vasaparken och i området mellan Barnhusbron och Tegelbacken.

Inventering av brunnar har utförts genom eftersökning i olika arkiv och rapporter samt genom uppföljande intervjuer och fältbesiktningar. Av elva brunnar är sex utförda i åsmaterial. Övriga är utförda i berg. Brunnarnas läge framgår av PM Geohydrologi figur 11.1 (aktbilaga 2).

Ledningar av olika slag förekommer i stor utsträckning inom hela influensområdet. Markförlagda ledningar inom områden med sättningskänslig lera kan vara känsliga för grundvattennivåsänkningar om de inte är fast grundlagda.

Tabeller och kartor för fastigheter med grundvattenkänsliga byggnader, källargolv och serviceledningar är redovisade i bilagorna 4 och 5 i aktbilaga 252 (påminnelser pärm 1). Åtgärdsnivåer med grundvattenkänsliga byggnader, källargolv och serviceledningar finns redovisade fastighetsvis i bilaga 6 i aktbilaga 252 (påminnelser pärm 1).

Påverkan på vattenmiljön

Influensområde

Ett influensområde har tagits fram för Citybanan baserat på förutsättningen att ingen skyddsinfiltration utförs. Influensområdet definieras som det område utanför vilken ingen eller mycket begränsad grundvattenpåverkan bedöms uppstå. Grundvattennivåerna varierar normalt minst en meter under året. En grundvattensänkning definieras därför som en avsänkning större än 0,3 m eftersom mindre förändringar svårligen går att urskilja från de normala grundvattennivåvariationerna i området. Influensområdet kommer att variera under byggnadstiden. Influensområdet för tillfartstunneln vid bangårdsområdet och arbetstunneln Norra Station inrymms i det ovan beskrivna influensområdet för spårtunneln Tomteboda - Riddarholmen. Det bedömda sammanlagda praktiska influensområdet framgår av fig. 10.2 i PM Geohydrologi (aktbilaga 2).

Inläckage till tunnlar m.m.

Översiktliga analytiska beräkningar av inläckaget till en otätad tunnel har utförts. Beräkningarna har utförts för några olika sektioner av tunnlarna vilka redovisas i bilaga 3 i aktbilaga 2, Det grundvatten som trots tätning kommer att läcka in i planerade anläggningar medför en avsänkning av grundvattennivåerna i berg och i jord. Avsänkningen kommer i genomsnitt att vara störst i tunnelns närhet, för att successivt avta med avståndet från tunneln. Även grundvattennivåerna i jord beräknas sjunka.

Sättningsberäkningar

Banverket har utfört omfattande geologiska- och geohydrologiska undersökningar av berggrunden och jordlagren inom det nu aktuella området. Inom inventerat område förekommer flera områden med sättningskänslig lera. Sonderingar, provtagningar och utredningar av markförhållandena har bl.a. genomförts i anslutning till fastigheter med grundvattenberoende grundläggning. Med ledning av undersökningarna, har sedan sättningsberäkningar utförts för att bedöma risken för skadlig påverkan. Sättningsberäkningarna har utförts i representativa punkter och redovisar storleksordningen av den förväntade sättningen i olika delområden vid en grundvattensänkning.

Resultatet av utförda sättningsberäkningar m.m. framgår närmare av bilaga 7 till aktbilaga 2. Kompletterande geotekniska undersökningar och sättningsberäkningar har redovisats bilaga 6 och 7 till aktbilaga 252 (påminnelser pärm 1)

Teknisk beskrivning

Banverket har i ansökan till miljödomstolen begärt att få utföra samtliga återstående vattenverksamheter för Citybanan Tomteboda - Riddarholmen. I anledning därav har banverket kompletterat den tekniska utredningen i aktbilaga 147.

Av den tekniska beskrivningen framgår i huvudsak följande.

Anläggningsdelar ingående i Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen

Huvudtunnel

Från ytläget i Tomteboda kommer spåren först att ligga inom stödmurar av betong varpå kommer följa ett betongtråg och sedan en betongtunnel som övergår till bergtunnel via en stödjande betongkonstruktion. Huvudtunneln (bestående av enkel- eller dubbelspårtunnlar) kommer därefter utgöras av bergtunnlar på hela sträckan till och med Riddarholmen, där anslutning sker till betongtunneln under Söderström. Enkelspårstunnlarna utformas med bredden ca 8,5 meter och höjden ca 8,4 meter. Dubbelspårstunnlarna utformas med bredden ca 13 meter och höjden ca 8,8 meter. Rälsöverkant kommer att förläggas ca 1,5 meter över tunnelbotten.

Tomteboda - station Odenplan

Från anslutande spår i ytläge vid spårområdet i Tomteboda kommer huvudtunneln dyka till en lågpunkt närmare 50 meter under markytan vid Röda bergen, för att därefter stiga mot station Odenplan. Från ytläget kommer spåren ligga inom stödmurar av betong på en sträcka av ca 120 meter. Därefter vidtar ett ca 175 meter långt betongtråg och sedan följer en ca 145 meter lång betongtunnel som övergår till bergtunnel. Bergtunneln kommer utföras som en ca 1 000 meter lång dubbelspårtunnel som sedan övergår i två enkelspårtunnlar, som ansluter mot station Odenplan. Bergtäckningen kommer att variera mellan några få meter vid påslaget i Tomteboda till närmare 30 meter vid norra änden av station Odenplan. På grund av en svacka i berggrunden kommer bergtäckningen efter påslaget att vara minst vid passagerna av Essingeleden/Klarastrandsleden och Norra stationsområdet. Som minst kommer den vara ca 7 meter, vid Norra stationsområdet. Huvudtunneln kommer passera ca 7 meter under Tomtebodatunneln, ca 10 meter under ett möjligt läge för planerad tunnelbana mot Karolinska sjukhuset samt ca 4-5 meter under en befintlig ledningstunnel.

Station Odenplan - Barnhusgatan/Norra Latin

Stationsutrymmet vid station Odenplan kommer i söder ansluta mot två enkelspårtunnlar som i sin tur ansluter mot en dubbelspårtunnel. Denna tunnel kommer sträcka sig ca 700 meter där tunneln övergår till två stationstunnlar via en ca 400 meter lång övergångssträcka med fyra enkelspårstunnlar. Bergtäckningen kommer vara god, mer än 25 meter, på huvuddelen av sträckan. Mindre bergtäckning kommer dock förekomma utmed och närmast söder om station Odenplan. Stationen kommer att ligga under tunnelbanestationen (grön linje) med en bergtäckning om minst ca 12 meter och huvudtunneln kommer att passera ca 4 meter över en ledningstunnel och ca 5 meter under en annan ledningstunnel. Servicetunneln (se nedan) kommer att passera ca 3 meter över en ledningstunnel och ca 5 meter bredvid ett ledningschakt.

Barnhusgatan/Norra Latin - station City - Riddarholmen

Tunnelprofilen faller inledningsvis svagt mot station City, för att nå sin lägsta punkt söder om stationen. Därefter stiger tunneln till anslutningen mot Söderströms-tunneln. Stationsutrymmet vid station City blir ca 350 meter långt. Från stationen anläggs fyra enkelspårtunnlar om ca 250 meter, som ansluter till en dubbelspårtunnel via en övergångssträcka. Dubbelspårtunneln når efter ca 300 Söderströmstunneln. Huvudtunneln passerar drygt 8 meter under en ledningstunnel, ca 16 meter (servicetunneln) vid sidan om ett ledningsschakt, ca 10 meter under en annan ledningstunnel samt ca 4 meter under ytterligare en ledningstunnel. Vidare passerar huvudtunneln ca 4 meter under tunnelbanan (blå linje), ca 15 meter under tunnelbanan (röd/grön linje) samt ca 8 meter över Saltsjötunneln, som leder renat avloppsvatten till Saltsjön.

Servicetunnel, tvärtunnlar och tillfartstunnel Tomteboda

Parallellt med huvudtunneln avses en ca 5,6 meter bred och hög servicetunnel att anläggas. Servicetunneln blir körbar och ansluts till markytan via tillfartstunnlar i Tomteboda och vid bangårdsområdet vid Stockholms central. Vägens överkant i servicetunneln placeras normalt 0,5 meter under rälsens överkant i spårtunneln. I botten på servicetunneln anläggs en ca 2 meter bred och djup ledningsgrav. I servicetunneln kommer utrymmen att sprängas ut för installation av t.ex. utrustning för ventilation, VA, fläktar, elektricitet etc. Dessa utrymmen, som varierar i storlek, blir högst ca 13 meter breda (inklusive servicetunneln) och ca 14 meter höga. Avståndet mellan servicetunneln och huvudtunneln är normalt ca 10 meter, med större avstånd främst vid stationerna. Tunnlarna förbinds med ca 6 meter breda och ca 4 meter höga tvärtunnlar, på ca 300 meters avstånd från varandra.

Tillfartstunnel Tomteboda planeras bli ca 110 meter lång och bestå av en ca 60 meter lång betongtunnel och en ca 50 meter lång bergtunnel. Tillfart till tunneln från en ny väg från Tomtebodavägen.

Arbetstunnlar

Från tillfartstunneln vid Bangårdsområdet kommer tre arbetstunnlar att byggas. Två av tunnlarna kommer att ansluta till servicetunneln medan den tredje tunneln kommer ansluta till det centrala mellanplanet i station City. I Vattugaraget under Klara kyrka finns en gammal tunnel som kommer att förlängas till det centrala mellanplanet i station City och utnyttjas för arbetena med stationen. Tunneln benämns Vattugaragetunneln. Tunnlarna kommer varken att förseglas eller användas efter att arbetena är avslutade.

Stationer

Citybanans stationer inom ramen för denna ansökan - station Odenplan och station City - utförs väsentligen som bergrum. De kommer vara uppbyggda av en serie sammanhängande utrymmen genom vilka resenärerna rör sig. Plattformsutrymmena utgörs av 255 meter långa och ca 25 meter breda bergtunnlar med plattformar i mitten. Vid station Odenplan kommer stationstunnelns höjd variera mellan ca 9 och ca 14 meter och vid station City blir tunnlarnas höjd ca 9 meter. Från plattformarna kommer hisschakt och trapphus leda till mellanplan, vilka utgörs dels av bergtunnlar, dels av betongdäck som bärs upp av omgivande bergväggar och pelare från plattformarna. Mellanplanen ansluts via trappschakt till tunnelbana samt till biljetthallarna som samtliga ligger ett våningsplan under gatunivå. Entréhallar kommer ligga i gatuplanet.

Station Odenplan

Stationen planeras och projekteras med två stora stationstunnlar i berg med två spår och en mittförlagd plattform i respektive tunnel. Denna ansökan avser dock endast en av stationstunnlarna, den södra, då tidpunkten för utförandet av den andra beror på hur resandeströmmarna utvecklas i framtiden.

Stationen, som kommer att stå i direkt förbindelse med tunnelbanans station Odenplan, utformas med två uppgångar, en i norr vid korsningen Vanadisvägen/Dalagatan och en i söder vid Odenplan. Uppgång Vanadisvägen kommer att starta i markplan med rulltrappa, trappa och hiss ned till biljetthallen, från vilken långa rulltrappor eller snedhiss kommer att leda till ett mellanplan. Biljetthallen och delar av det långa rulltrappslöpet utgörs av en betongkonstruktion som vid bergpåslaget övergår i en bergtunnel. Från mellanplanet, som ligger helt i ett bergrum, kommer rulltrappor, trappor och hiss leda ned till stationsutrymmet. Biljetthallen vid uppgång Odenplan kommer utgöras av den befintliga biljetthallen för tunnelbanan, som utvidgas. Biljetthallen kommer ansluta till markytan med rulltrappor, trappor och vertikalhiss. Från biljetthallen kommer rulltrappor och hiss leda dels till befintlig tunnelbanestation, dels via ett nytt mellanplan till ett lägre beläget mellanplan. Från detta mellanplan kommer rulltrappor och trappa leda ned till stationens plattformar.

I norra respektive södra änden av stationen kommer tunnlar anläggas för brandventilation. Tunnlarna kommer anläggas från servicetunneln, med vertikala schakt till markytan. Den norra tunneln blir ca 165 meter lång och kommer mynna genom ett ca 15 meter högt vertikalschakt i den västra delen av Hälsingehöjden. Den södra tunneln blir ca 130 meter lång och kommer mynna genom ett ca 25 meter högt vertikalschakt på en parkeringsplats till Vasa Real. Tunnlarna blir ca 4,5 meter breda och ca 5,5 meter höga.

Station City

Station City blir Citybanans största station och kommer vara belägen nära järnvägsstationen Centralen och under tunnelbanestationen T-centralen. Stationen kommer bestå av två stora stationstunnlar i berg med två spår och en mittförlagd plattform i respektive tunnel. Stationstunnlarna kommer förbindas genom rulltrappsschakt och mellanplan till biljetthallar i gatuplan. Tre mellanplan - centrala, norra och södra - skall anläggas. Det centrala mellanplanet kommer utgöra en knutpunkt för resenärer som skall upp till gatan eller till tunnelbanans röda och gröna linjer. Delar av det centrala mellanplanet kommer utgöra ett servicecentrum med butiker. Det norra mellanplanet kommer via gångar och trappor att kopplas ihop med plattformen för tunnelbanans blå linje och det södra mellanplanet kommer sammanbinda det centrala mellanplanet med uppgång Vasagatan/T-centralen Södra och uppgång Klarabergsgatan.

Stationen kommer utformas med tre uppgångar, två mot Vasagatan och en mot Klarabergsgatan. En av uppgångarna mot Vasagatan, uppgång Vasagatan/T-centralen Södra, kommer ansluta till befintlig biljetthall (T-centralen Södra). Från biljetthallen kommer rulltrappor och snedhiss leda till det södra mellanplanet. Mellan biljetthallen och gatuplanet utförs ny rulltrappa och vertikalhiss, i anslutning till befintlig gångtrappa till Vasagatan. Från det södra mellanplanet kommer också rulltrappor och snedhiss leda till en ny biljetthall, uppgång Klarabergsgatan, från vilken uppgång sker inom fastigheten Orgelpipan 5. Uppgång Vasagatan/Vasaplan kommer ligga i korsningen Vasagatan/Bryggargatan och ansluta till befintlig biljetthall för tunnelbanan under Vasagatan. Den befintliga biljetthallen utökas mot norr.

I södra respektive norra änden av stationen kommer två tunnlar för brandventilation att anläggas. Den södra tunneln anläggs som ett snedschakt från servicetunneln, med vertikalt schakt till Centralplan. Brandventilation i den norra delen av station City anläggs som ett vertikalschakt i berg från en nisch i arbetstunnel Torsgatan, ca 50 meter från anslutningen till servicetunneln. Schaktet kommer att mynna vid Norra Latin, vid gränsen mot Olof Palmes gata

Bortledning av vatten m.m.

För att tunnlar och stationer skall fungera måste det grundvatten som trots de omfattande tätningsåtgärderna kommer att läcka in i tunnlarna och det vatten som används vid arbetenas genomförande ledas bort. Vatten kommer att behöva ledas bort under såväl bygg- som driftskede.

Under byggskedet kommer det vatten som leds bort pumpas från pumpbrunnar, pumpgropar och från tunnelfront till oljeavskiljare och sedimenteringsbassänger vid tunnelmynningarna för arbetstunnlarna vid Norra Stationsområdet, Drottninggatan och Torsgatan samt tillfartstunneln vid Bangårdsområdet. Därifrån kommer vattnet att ledas via det kommunala spillvattensystemet till Stockholm Vatten AB:s reningsverk i Henriksdal.

Under Citybanans driftskede kommer inläckande vatten att tas om hand via Citybanans eget VA-system och ledas till den vattenreningsanläggning som kommer att förläggas i berg söder om station City vid Citybanans lågpunkt. Från reningsanläggningen kommer vattnet att pumpas till dagvattenledning tillhörande Stockholm Vatten AB. Två lokala pumpstationer - en mellan Tomteboda och Odenplan och en mellan Odenplan och station City - för pumpning av vatten till vattenreningsanläggningen kommer att anläggas. De två lokala pumpstationerna samt pumpstationen vid vattenreningsanläggningen kommer att förses med vardera tre pumpar.

Byggskede

De tunnlar och stationer som omfattas av ansökan kommer att utföras i berg, med undantag för en del vid Tomteboda som kommer att utföras som betongtråg och betongtunnel. Tunnlarna och stationerna kommer att drivas från arbetstunnlarna vid Norra station, Torsgatan och tillfartstunneln vid Bangårdsområdet vid Stockholms Central från vilken tre nya arbetstunnlar kommer att byggas. Vissa delar kommer att drivas från en arbetstunnel som mynnar i Vattugaraget (under Klara kyrka).

Bergtunnlarna och stationerna kommer att i huvudsak drivas med konventionell borrning och sprängning. Metoden tillåter anpassning till rådande geologiska och bergtekniska förhållanden och det finns väl beprövade metoder för att driva genom olika typer av problemområden. För områden med mycket lite bergtäckning eller där spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen passerar nära andra undermarksanläggningar kan alternativa metoder, t ex linsågning behöva tillämpas. Längs stora delar av spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen är bergtäckningen och bergkvaliteten god och tunnlarna kan drivas genom att hela tunnelarean sprängs ut i en salva och med salvlängd på 4-6 meter.

Utmed tunnelsträckningen förekommer avsnitt med svaghetszoner och avsnitt med liten bergtäckning och stora spännvidder. På dessa avsnitt måste drivning anpassas från fall till fall. Vid liten bergtäckning, i närheten av undermarksanläggningar och vid större svaghetszoner kommer drivning utföras med pilottunnel med reducerad salvlängd och en eller flera släpande stross. Strossen utförs efter gjord förförstärkning, om sådan erfordras. Placeringen av pilottunneln och dess storlek avgörs med hänsyn till bergytans topografi, läge för undermarksanläggningar samt svaghetszonens egenskaper, liksom salvlängd, strossningsförfarande och tillåten samverkande laddning. Detsamma gäller då tunnlarna passerar nära bebyggelse och undermarksanläggningar.

Tillfartstunnel Tomteboda och anslutning till ytspår vid Tomteboda kommer bestå av en ca 60 meter lång betongtunnel och en ca 50 meter lång bergtunnel. Betongtunneln utförs som anslutning till bergtunneln ske via ett ca 175 meter långt betongtråg följt av en ca 145 meter lång betongtunnel. Betongtråget och betongtunneln kommer att utföras som dränerad konstruktion med bergbotten och berget kommer att tätas genom ridå- och botteninjektering.

Arbetena med biljetthallen på Odenplan kommer att utföras från markytan, vilket innebär ett öppet schakt inom en stor del av Odenplan. Schaktet kommer att omges av spont som utförs som tätspont under grundvattenytan. Parallellt med spontningen kommer tätning av kontaktzonen mellan berg och spont att ske. Injektering av berget i spontlinjen (ridåinjektering) samt av bergets överyta (botteninjektering) kommer också att utföras. Där sponten drivs till berg som schaktats fram kommer en kantbalk mot spontens framschaktade underkant och berget att gjutas.

Avseende schaktet för uppgång Vanadisvägen och de två brandventilationsschakten, ligger bergytan nära markytan och i jordlagren har inget grundvatten påträffats. Biljetthallen kommer byggas i betong och anläggas på packad bergfyllning. Jordschakten kommer utföras utan spont och bergschakten kommer att tätas genom kontinuerlig förinjektering.

Arbeten i markytan i anslutning till station City kommer att utföras vid de tre uppgångarna och vid brandventilationsschakten.

Uppgångarna Vasagatan/T-centralen Södra och uppgång Klarabergsgatan kommer att utföras inom befintliga invallningar (till berg nedförda betongmurar kompletterade med injektering av berget).

Avseende uppgång Vasagatan/Vasaplan måste befintlig biljetthall under Vasagatan utökas mot norr vilket betyder att vägg och invallning flyttas ut från befintligt läge samt att påverkan i gatuplanet blir mycket omfattande vid genomförandet. Schaktområdet kommer i norr och väster att avgränsas av spont som ansluts mot befintliga betongkonstruktioner och drivs ned till berg. I övrigt avgränsas schaktområdet med tillfälliga stödmurar. Tätningsarbetet kommer att bli mycket omfattande med tätning av kontaktzonen mellan berg och spont och ridå- och botteninjektering. Där sponten drivs till berg som schaktas fram kommer också en kantbalk mot spontens framschaktade underkant och berget att gjutas. Bergarbetena vid mynningen planeras att utföras genom att spont slås, tätning utförs och bergytan friläggs samt att botten- och ridåinjektering runt bergschakten utförs. Bergschaktning för uppgången utförs med stigschakt underifrån.

I läget för brandventilationsschaktet på Centralplan ligger bergytan nära markytan och jordschakten kommer göras utan spont. Bergschakten kommer att tätas genom kontinuerlig förinjektering. Avseende brandventilationsschaktet vid Norra Latin kommer arbetena att utföras inom spont. Parallellt med spontningen kommer tätning ske av kontaktzonen mellan berg och spont. Injektering av berget i spontlinjen (ridåinjektering) kan också komma att utföras. Där sponten drivs till berg som schaktas fram kommer en kantbalk gjutas mot spontens framschaktade underkant och berget.

Tillfartstunneln vid bangårdsområdet kommer att användas som arbetstunnel under byggtiden, samt som tillfartstunnel till Citybanan efter att bygget avslutats. Den består av en betongramp och betongtunnel i jord, som kommer att omges av en stålspont. Betongtunneln övergår i en ca 6 m bred och 7 m hög bergtunnel, som i sin tur ansluter till Citybanans huvudtunnlar under Vasagatan. Tunnelns längd är ca 450 m, varav 320 m i bergtunnel. Tunneln går från marknivån + 2 m vid bangårdsområdet till ca -35 m vid anslutningen till Citybanan.

Den planerade arbetstunneln vid Norra Station är ca 260 m lång, varav ca 100 m i bergtunnel och 160 m i öppet schakt. Schakten för rampen ned till tunneln påbörjas strax öster om den befintliga gång- och cykelbron och löper västerut, gör en u-sväng och ansluter därefter till Citybanans spårtunnlar öster om den befintliga gång- och cykelbron. Det öppna schaktet är ca 8 m bred och omges av en stålspont. Schaktdjupet kommer att som mest vara 1 m, dvs. bottennivån ca 0 m. Bergtunneln kommer att vara ca 5 m bred och 6 m hög. Den kommer att som djupast ligga på -10 m, vid anslutningen till Citybanans spårtunnlar. Arbetstunneln skall vara i funktion under Citybanans byggtid, varefter tunneln förseglas mot den öppna schakten. Schakten läggs igen, men sponten kommer att lämnas kvar.

Tillfartstunnel bangårdsområdet

Byggandet av tillfartstunneln vid Bangårdsområdet har påbörjats med att spont etablerats kring den planerade öppna schakten och tätningar har utförts. De förberedande arbetena har visat att marken kring sponten innehåller silt, en jordart som är flytbenägen om den är vattenmättad, vilket kräver särskilda byggmetoder.

Tillfartstunneln kommer att användas som arbetstunnel under byggtiden, samt som tillfartstunnel till Citybanan efter att bygget avslutats. Den består av en betongramp och betongtunnel i jord, som kommer att omges av en stålspont. Betongtunneln övergår i en ca 6 m bred och 7 m hög bergtunnel, som i sin tur ansluter till Citybanans huvudtunnlar under Vasagatan. Tunnelns längd är ca 450 m, varav ca 320 m i bergtunnel. Tunneln går från marknivån på ca +2 vid Bangårdsområdet till ca -35 vid anslutningen till Citybanan. Ritningar över tillfartstunneln presenteras i bilaga A3 till aktbilaga 147.

Bortledande av vatten m.m.

Grundvatten kommer att ledas bort dels genom att inläckande vatten pumpas från lågpunkter till tunnelmynningen, dels genom att grundvatten pumpas från brunnar i jordlager och berg. Det grundvatten som läcker in i schakt och bergtunnel kommer under byggtiden att blandas med annat vatten på byggarbetsplatserna, såsom processvatten och nederbörd. Vattnet kommer att innehålla slam och leds därför till en reningsanläggning som kommer att vara belägen vid tunnelmynningen. Vattnet leds därefter till spillvatten- eller dagvattennätet. Det vatten som under drifttiden läcker in i tillfartstunneln kommer att via Citybanans servicetunnel ledas till planerad reningsanläggning under Tegelbacken.

Vid den öppna schakten kommer grundvatten att ledas bort genom i första hand pumpning från brunnar inom täta spontkonstruktioner. Det kan också bli aktuellt att tillfälligt behöva sänka grundvattennivån i siltlagren utanför spontkonstruktionen. Sådan sänkning utförs i så fall lokalt under ett eller flera tillfällen under 18 månader och som mest 10 m utanför sponten.

Byggskede

Byggandet av bergtunneln kommer att ske på samma sätt i tillfartstunneln som i övriga bergtunnelanläggningar i den föreliggande ansökan för spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

Vid schakt i jord kommer arbetena preliminärt att utföras på följande sätt:

Spontning och tätning med jetinjektering och ridåinjektering har redan utförts. Vid behov kommer botteninjektering att utföras. Tätheten i konstruktionen kontrolleras genom utförande av pumpning i brunnar inom spont. Om tätheten inte är tillfredsställande utförs kompletterande tätning. Beroende på att det förekommer flytbenägen silt utanför sponten kommer Banverket temporärt att lokalt behöva sänka vattentrycket i silten så att den stabiliseras. Det görs troligen genom att borra sugfilterbrunnar inifrån schaktgropen, ut genom sponten och in i de siltiga jordlagren. Det område där sänkning erfordras visas i bilaga B. Grundvattennivåsänkningen kommer som mest att göras ned till bergytan, som lägst nivån -20. Nivåsänkningen kommer att ske etappvis under ett eller flera tillfällen under 18 månader. Efter att kantbalkar gjutits vid spontfoten kan sänkningen upphöra.

Schaktning utförs successivt i torrhet, varvid sponten stabiliseras med hammarband, stämp och kantbalk. Grundvattennivån avsänks genom pumpning i brunnar så att nivån hålls under schaktbotten. Samtidigt sker infiltration för att motverka grundvattennivåsänkningar i omgivningen. När schaktning utförts anläggs en tät bottenplatta i betong, som pålas och förankras i berget för att stå emot grundvattnets lyftkraft. När plattan är färdig kan grundvattennivån åter höjas. Den slutliga betongtunneln kommer att färdigställas i slutskedet av bygget av Citybanan.

Arbetstunnel Norra Station

Arbetena och konstruktionerna för arbetstunneln vid Norra station har redovisats i tidigare ingiven ansökan för arbetstunneln (mål M 1659-07). Den i målet föreslagna metodiken för byggandet av den öppna schakten vid Norra station har varit att driva ned spont så långt som möjligt i jordlagren, täta jordlagren i glipan mellan spont och berg med jetinjektering, samt att täta berget med konventionell ridåinjektering. Sedan ansökningar lämnats in till miljödomstolen har Banverket vunnit erfarenheter från de arbeten som utförts vid Norra station. Resultaten visar i korthet följande. Flera block har påträffats i friktionsjorden som vilar på berget. Blocken har försvårat neddrivningen av sponten. Blocken utgör också hinder för jetinjekteringen av jordlagren och gör att det blir skuggeffekter bakom blocken. Ytberget är sämre än förväntat. Vid sådana förhållanden är det svårt att vid ridåinjektering sätta fast erforderliga manschetter i det uppspruckna berget. Det leder till att ridåinjekteringen måste utföras på en djupare nivå, där bergets kvalitet är bättre. Uppnådd täthet har därför varierat stort i zonen ytberg/jetpelarens underkant. I de sektioner där uppsprucket ytberg förekommer blir tätningen inte tillräcklig jämfört med ansatta täthetskrav. Tätningen behöver då kompletteras, vilket är mycket kostsamt och tar lång tid. Ställvis förekommer det silt i jordlagren,

vilket är problematiskt eftersom vattenmättad silt är flytbenägen. Det finns där stor risk att silten tränger in i schaktet, vilket leder till sättningar utanför sponten. För att undvika detta måste grundvattennivån i silten temporärt sänkas så att jorden stabiliseras under byggskedet för arbetstunneln.

Sammantaget innebär detta att Banverket temporärt under ett eller flera tillfällen under maximalt ett år kommer att behöva sänka grundvattennivån utanför spontkonstruktionen vid Norra station till nivån -2. Detta är nytt i jämförelse med den ingivna ansökan för Norra station.

Den planerade arbetstunneln vid Norra Station är 260 m lång, varav 100 m i bergtunnel och 160 m i öppet schakt. Schakten för rampen ned till tunneln påbörjas strax öster om den befintliga gång- och cykelbron och löper västerut, gör en U-sväng och ansluter därefter till Citybanans spårtunnlar öster om den befintliga gång- och cykelbron. Den öppna schakten är ca 8 m bred och omges av en stålspont. Schaktdjupet kommer att som mest vara ca 17 m, dvs. botten på nollnivån. Bergtunneln kommer att vara ca 7,5 m bred och 6 m hög. Den kommer att som djupast ligga på ca -10, vid anslutningen till Citybanans spårtunnlar.

Arbetstunneln beräknas vara i funktion under Citybanans byggtid, varefter tunneln förseglas mot den öppna schakten. Schakten läggs igen, men sponten kommer att lämnas kvar.

Bortledande av vatten m.m.

Grundvatten kommer att ledas bort dels genom att inläckande vatten pumpas från lågpunkter till tunnelmynningen, dels genom att grundvatten pumpas från brunnar i jordlager och berg. Det grundvatten som läcker in i schakt och bergtunnel kommer under byggtiden att blandas med annat vatten på byggarbetsplatserna, såsom processvatten och nederbörd. Vattnet kommer att innehålla slam och leds därför till en reningsanläggning som kommer att vara belägna vid tunnelmynningen. Vattnet leds därefter till spillvatten- eller dagvattennätet. Det vatten som under drifttiden läcker in i bergtunneln kommer att via Citybanans huvudtunnlar ledas till planerad reningsanläggning under Tegelbacken.

Vid den öppna schakten kommer grundvatten att ledas bort genom i första hand pumpning från brunnar inom täta spontkonstruktioner. Det kan även bli aktuellt att behöva sänka grundvattennivån genom pumpning i brunnar utanför spontkonstruktionerna. De områden där brunnarna kommer att vara lokaliserade, samt till vilka nivåer grundvattennivåsänkning planeras utföras, visas på kartor i bilaga C. Det grundvatten som leds bort från brunnar kommer att ledas till dagvattennätet.

Byggskede

Byggandet av bergtunneln kommer att ske på samma sätt i arbetstunneln som övriga bergtunnelanläggningar i den föreliggande ansökan för spårtunnel Tomteboda-Riddarholmen.

Vid schakt i jord kommer arbetena preliminärt att utföras på följande sätt. Spontning och tätning med jetinjektering och botteninjektering utförs. En stor del av dessa arbeten är redan utförda. Tätheten i konstruktionen kontrolleras genom utförande av pumpning i brunnar inom spont. Om tätheten inte är tillfredsställande utförs kompletterande tätning. Vid behov etableras brunnar även utanför spont. Behovet beror dels på bergförhållanden men även förekomst av silt som kan tränga in i schakten. Schaktning utförs successivt i torrhet, varvid sponten stabiliseras med hammarband, dragstag och kantbalk. Grundvattennivån avsänks genom pumpning i brunnar så att nivån hålls under schaktbotten. Samtidigt sker infiltration för att motverka grundvattennivåsänkningar i omgivningen.

När schaktning utförts anläggs en bottenplatta av betong, som kan stå emot lyftkraften från grundvattnet. Därefter kan grundvattennivån åter höjas. Efter Citybanans byggtid läggs schakten igen.

Skadeförebyggande åtgärder

Skadeförebyggande åtgärder är en förutsättning för att vattenverksamheten skall kunna bedrivas utan påtagliga negativa miljökonsekvenser. Tätning av tunneln är den primära åtgärden för att minimera grundvattennivåsänkning. Att åstadkomma en så tät anläggning som möjligt är inte bara viktigt med hänsyn till risk för påverkan på omgivningen utan är också önskvärt ur långsiktig driftteknisk och ekonomisk synvinkel. Under framförallt byggskedet, men även under driftskedet, kommer dock skyddsinfiltration att krävas inom vissa områden för att undvika skador på byggnader och anläggningar.

Tätningsåtgärder

Tätningsarbetena i Citybanans tunnlar kommer att bli mycket omfattande. Tunnlarna tätas genom kontinuerlig förinjektering utmed hela sträckan. Injekteringen skapar en tätad zon i berget genom att bergmassans spricksystem tätas (fylls med cementbaserade produkter). Injekteringen kontrolleras successivt och vid behov kompletteras tätningen då tunneln sprängts ut.

Skyddsinfiltration

Skyddsinfiltration kommer i första hand att utföras inom och i anslutning till de områden som innehåller grundvattenberoende byggnader och anläggningar, främst i områden med sättningskänslig lera eller trägrundläggning som är beroende av vattenförande lager i jord. Vid bedömning av infiltrationsbehovet har Citybanans vattenverksamheter mellan Tomteboda och Riddarholmen beaktats i och med att det är den sammanlagda påverkan från dessa vattenverksamheter som kommer att styra infiltrationsbehovet. Genomförandet av infiltration med tillhörande kontrollprogram kommer att ske samordnat för Citybanans alla vattenverksamheter. Infiltrationsbrunnar anläggs där behov finns utifrån den totala påverkan. Brunnarnana nyttjas samordnat för olika anläggningsdelar i förekommande fall. Funktionen av infiltrationen följs i kontrollprogram som fångar upp påverkan från alla samtidigt pågående vattenverksamheter (både avseende bortledning och infiltration av vatten). Infiltration utförs i första hand via anläggningar i jord. Infiltration via bergborrade brunnar från t.ex. Citybanans servicetunnel kan även bli aktuell. Med planerad skyddsinfiltration, under såväl byggskede som driftskede, görs bedömningen att det faktiska influensområdet kommer att bli betydligt

mindre än det i målet redovisade. Målsättningen med skyddsinfiltrationen är att se till att grundvattennivåer i övre och undre vattenförande lager i jord inte sjunker till skadliga nivåer p.g.a. Citybanans påverkan. Kommunalt vatten planeras användas som infiltrationsvatten.

Skyddinfiltration i det undre magasinet

Anläggningar för skyddsinfiltration i undre grundvattenförande lager i jord kommer i huvudsak byggas som rörbrunnar (filterbrunnar). I första hand kommer infiltration att ske med relativt låga tryck, vilket jordlagrens vattenförande förmåga sannolikt möjliggör. Infiltrationskapacitet kommer att undersökas före byggskedet för att bland annat klarlägga behovet av brunnar samt lämplig brunnsutformning. I anslutning till Uppgång Vasagatan vid Vasaplan planeras en infiltrationsanläggning i direkt anslutning till de betongkonstruktioner som byggs. Denna anläggning bedöms kunna förse området Gamla Brogatan med tillräckliga vattenmängder för att i driftskedet undvika skadlig grundvattennivåsänkning.

Skyddinfiltration i det övre magasinet

Skyddsinfiltration i det övre magasinet utförs normalt i källare och utformas antingen som gropinfiltration, schaktbrunnar med betongringar eller med perforerade rör. Infiltration kan bli aktuell att genomföra där det övre grundvattenförande lagrets vattennivå påverkats och där infiltration i det undre lagret inte får avsedd verkan. Infiltration kan även bli aktuell i nära anslutning till grundvattenberoende grundläggningar.

Berörda fastigheter

Bortledande av grundvatten och utförande av anläggningar för bortledningen kommer att utföras på fastigheterna Vasastaden 1:42, 2:39 och 2:99, Norrmalm 1:129, 4:51, 4:58, 4:53, 4:60 och 5:3 samt Hagalund 4:1. Infiltration och utförande av anläggningar för detta kommer i första hand att placeras på mark som tillhör Stockholms kommun och staten.

Sakägare

I bilaga 6 till ansökan redovisas samtliga de fastigheter och rättsinnehavare som innefattas i influensområdet, liksom karta utvisande influensområdet med angivande av fastighetsgränser och beteckningar. I bilaga 7 till ansökan redovisas de fastigheter som Banverket anser kan påverkas av den sökta vattenverksamheten och som därför är att anse som sakägare i målet. I påminnelserna, bilaga 1 till aktbilaga 252, har Banverket kompletterat sakägarförteckningen med ytterligare sakägare.

Miljökonsekvensbeskrivning

Banverket har i ansökan bilaga 5 upprättat en miljökonsekvensbeskrivning anpassad för den sökta vattenverksamheten och den omfattar samtliga anläggningsdelar norr om Söderström. Banverket har därefter i bilaga 2 till aktbilaga 3 kompletterat ansökan med en miljökonsekvensbeskrivning som ingår i järnvägsplanen för hela Citybanan. MKB:n omfattar också den miljöfarliga verksamheten och den har godkänts av länsstyrelsen. I bilaga 2 aktbilaga 147 har Banverket ytterligare kompletterat miljökonsekvensbeskrivningen

Iakttagande av de allmänna hänsynsreglerna

Kunskapskravet - 2 kap 2 § miljöbalken

Banverket har genom egen personal och genom att anlita tekniska konsulter tillräcklig kompetens för de tillståndssökta verksamheterna.

Erforderliga försiktighetsmått - 2 kap 3 § miljöbalken

Genom de kontroll- och skyddsåtgärder som redovisas i ansökan anser Banverket att erforderliga försiktighetsmått kommer att vidtas.

Bästa möjliga teknik - 2 kap 3§ 1 st. 2 p miljöbalken

Vid val av metod har eftersträvats teknik som i så liten utsträckning som möjligt påverkar miljön och motstående intressen.

Lokaliseringsprincipen - 2 kap 6 § miljöbalken

Platsen för grundvattenbortledningen är given i förhållande till blivande huvudtunnel, servicetunnel, arbetstunnel, tillfartstunnel, stationer, uppgångar, brandventilationstunnlar/schakt och driftutrymmen.

Resurshushållning - 2 kap 5 § miljöbalken

Vid bortledning av grundvatten åtgår i princip inga råvaror. Nämnas kan att grundvattnet inom de centrala delarna av Stockholm inte utgör någon livsmedelsresurs.

Produktvalsprincipen - 2 kap 6 § miljöbalken

I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas ingående på vilket sätt de kemiska produkter som kommer att hanteras under tunnelbygget skall prövas och godkännas med syfte att inte medföra risker för människors hälsa eller miljön. Förevarande prövning avser endast grundvattenbortledning och infiltration samt anläggningar som erfordras för dessa verksamheter.

Sammantaget anser Banverket att verksamheterna innebär ett iakttagande av hänsynsreglerna i 2 kapmiljöbalken.

Tillåtlighet

Jämlikt bestämmelserna 11 kap 23 § miljöbalken skall tillstånd till vattenverksamhet lämnas för järnväg vars anläggande har prövats i särskild ordning. De anläggningar som avses med denna ansökan har förutom tillfartstunneln prövats av regeringen enligt 17 kapmiljöbalken.

För de delar av Citybanan, Tomteboda - Riddarholmen, som tillåtlighetsprövas nu beräknas kostnaderna för vattenbortledning (bortledandet av grundvattnet) och uppgå till sammanlagt 20 miljoner kronor. Enligt Banverkets uppfattning är det med hänsyn härtill uppenbart att fördelarna från allmän och enskild synpunkt vida överstiger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna. Hinder mot bifall till Banverkets talan i den delen möter därför inte enligt 11 kap 6 § första stycket miljöbalken.

Verksamheterna medverkar inte till att någon miljökvalitetsnorm överträds. På grund härav och då, som antecknats i avsnittet Iakttagande av de allmänna hänsynsreglerna ovan, verksamheterna efter föreskrivna villkor kommer att bedrivas i enlighet med de allmänna hänsynsreglerna i kap 2 miljöbalken och utan att befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig betydelse för människors hälsa eller miljön, möter heller i övrigt hinder mot bifall till Banverkets talan.

Kontroll

Ett reviderat förslag till kontrollprogram har utarbetats och lämnats till miljödomstolen den 5 december 2008. Kontrollprogrammet kommer också underställts tillsynsmyndigheten.

Samråd

Vad gäller spårtunnel Riddarfjärden - Tomteboda ägde tidigt samråd rum med länsstyrelsen den 2 februari 2005. Samråd med enskilda som kan antagas bli särskilt berörda ägde rum den 17 och den 27 januari 2005. I beslut den 11 april 2005 fann länsstyrelsen att den planerade vattenverksamheten kunde antas medföra betydande miljöpåverkan. Utökat samråd har därefter skett.

Vad gäller arbetstunnel Norra Station ägde tidigt samråd rum med länsstyrelsen den 3 juni 2004. Samråd med enskilda som kan antagas bli särskilt berörda ägde rum under juni månad 2004. I beslut den 1 juli 2004 fann länsstyrelsen att den planerade vattenverksamheten kunde antas medföra betydande miljöpåverkan. Utökat samråd har därefter skett.

Vad gäller tillfartstunnel vid bangårdsområdet ägde tidigt samråd med länsstyrelsen rum den 3 juni 2004. Samråd med enskilda som kan antagas bli särskilt berörda ägde rum den 8 juni 2004. I beslut den 1 juli 2004 fann länsstyrelsen att den planerade vattenverksamheten kunde antagas medföra betydande miljöpåverkan. Utökat samråd har därefter skett.

Arbetstid

Banverket planerar att utföra anläggningarna som omfattas av ansökan under 10 år.

Anmälan om oförutsedd skada

Banverket föreslår att tiden inom vilken anspråk i anledning av oförutsedd skada till följd av verksamheten skall bestämmas till 20 år efter utgången arbetstid.

Verkställighetstillstånd

Banverket yrkar verkställighetstillstånd. Skälet till detta är följande. Byggandet av citybanan påbörjades 2006, genom arbetet med drivningen av tillfartstunneln vid bangårdsområdet. Planerat färdigställande av Citybanan är 2015. Citybanan är av statsmakten prioriterat projekt. Betydande tids- och kostnadsmässiga fördelar föreligger för Banverket och det allmänna vid ett meddelat verkställighetstillstånd och därvid möjliggörande av öppnande av ytterligare drivningsfronter. Banverket anser att nackdelarna med ianspråktagande av tillståndet innan lagakraftägande dom är små för enskilda intressen. Det skall här erinras om möjligheten till omedelbar domstolsprövning i enlighet med den föreslagna villkorspunkten då skada inträffar. Banverket vill också peka på att staten har de ekonomiska möjligheterna att bära eventuella ersättningsanspråk.

Skador på allmänna intressen behöver inte befaras till följd av vattenverksam-

heten.

Det är alltså av mycket stor betydelse för Banverket och staten att kunna påbörja arbetena omedelbart efter dom. Mer påtagliga nackdelar på motstående intressen behöver inte befaras. På grund av det anförda överstiger fördelarna väsentligen nackdelarna med verkställighetstillstånd.

YTTRANDEN OCH PÅMINNELSER

Under denna rubrik redovisas sammanfattningsvis vad de remissinstanser som yttrat sig i sak över den ansökta verksamheten har anfört samt vad Banverket har anfört däröver i sina påminnelser.

Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen

Myndigheter

1. Räddningsverket och Naturvårdsverket

Både Räddningsverket och Naturvårdsverket har avstått från att yttra sig.

2. Fiskeriverket

Fiskeriverket har ingen erinran mot ansökan men har framhållit följande.

Utsläpp av oönskade/miljöskadliga ämnen till recipienten skall minimeras. Reningsanläggningar och kontrollprogram skall finnas i tillräcklig omfattning för att säkra att inga skadliga halter och mängder av exempelvis kemiska produkter, suspenderad substans, olja, tungmetaller, organiska miljögifter etc. belastar recipienten. Om undersökningarna i kontrollprogrammen pekar på att miljöstörningar uppkommer eller på avvikelser från förväntade mätdata (i recipienten) skall kompletterande skyddsåtgärder omgående vidtas. Snabba rutiner skall finnas för detta.

Banverket

Banverket kommer att arbeta aktivt för att minska föroreningshalterna i avloppsvattnet. Under byggtiden kommer temporära sedimenteringsanläggningar och oljeavskiljare att etableras, som vattnet passerar innan det släpps ut till spillvattensystemet för vidare behandling i Henriksdals reningsverk (Stockholm Vatten AB) och Käppalaverket. För avledning till spillvattensystemet gäller riktlinjer upprättade av Stockholm Vatten AB och Solna Vatten. Provtagning av vattenkemiska parametrar kommer att ske veckovis.

Under drifttiden av Citybanan kommer allt inläckande grundvatten och avloppsvatten att ledas till en reningsanläggning under Tegelbacken, där det renas innan det släpps ut till dagvattensystemet och vidare till recipient eller används som infiltrationsvatten till grundvattnet. För båda fallen gäller av Stockholms Stad, Miljöförvaltningen, angivna krav. I reningsanläggningen kommer fortlöpande vattenkemisk övervakning att ske.

3. SGU

SGU har hänvisat till tidigare yttrande den 25 september 2007 i målet.

Banverket

Banverket har i inlaga den 25 januari 2008, aktbil. 16, yttrat sig över vad SGU anfört.

4. Länsstyrelsen

Länsstyrelsen har, efter att yrkandepunkten 2 i aktbilaga 141 frånfallits, yrkat (punkterna 1-5 nedan) att:

1. Ansökan kompletteras med de av Banverket, i ansökan och i yttranden av remissinstansernas kompletteringsbegäran, utlovade uppgifterna och underlagen. Ansökan behöver även kompletteras med en uppdaterad PM Geohydrologi avseende framför allt tillfartstunneln vid bangårdsområdet, men även arbetstunneln vid Norra station och lämpligen även arbetstunneln vid Torsgatan.

Länsstyrelsens kommentarer och motivering till yrkandet

Ansökan behöver uppdateras, bland annat med avseende på att kunskapsläget torde ha förbättrats under de ca 17 månader som gått sedan den inlämnades samt att prövningens omfattning och det vattenrättsliga läget förändrats under samma tid.

Begärd sammanhållen redovisning för varje enskilt grundvattenberoende objekt med av länsstyrelsen efterfrågade specifika uppgifter saknas, liksom kontrollprogram m.m.

Det vattenrättsliga läget har förändrats, bl.a. så till vida att ansökan avseende bangårdstunneln har avvisats och att det saknas tillstånd till arbetstunneln vid Norra station, trots att dessa tunnlar är nödvändiga för byggandet av Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen samt att de hydrogeologiskt och miljömässigt berör samma influensområde. Rättsläget för arbetstunneln Torsgatan bedöms som oklart.

Länsstyrelsen kan inte bedöma riktigheten i de slutsatser som redovisas i Banverkets yttrande den 3 september 2008, aktbil. 147, i anledning av de yrkade grundvattennivåsänkningarna vid bangårdsområdet och Norra stationsområdet. Underbyggnad till de redovisade slutsatserna saknas beträffande bl.a.

Att grundvattennivåsänkning vid sponten i bangårdsområdet med vidtagna skyddsåtgärder inte bedöms innebära några negativa konsekvenser för allmänna och enskilda intressen.

Uppgiften att det tidigare redovisade influensområdet vid bangårdsområdet är oförändrat.

Utbredningen av redovisat influensområde vid Norra station.

Att det ökade inläckaget vid Norra station inte innebär några skillnader i miljökonsekvenser mot vad som tidigare redovisats.

De svårigheter och det nya föreslagna yrkandet avseende Norra station som ”ej rubbar tidigare redovisade geohydrologiska bedömningar”.

Banverket

Banverket anser att det saknas behov av att uppdatera ansökan. Det rättsliga läget för prövningarna av anläggningsdelarna norr om Söderström är det som Banverket presenterat i inlaga den 3 september 2008, aktbil. 147, med det tillägget, beträffande målet rörande arbetstunneln vid Torsgatan, att miljööverdomstolen i beslut den 4 ds har avskrivit målet från vidare handläggning, till följd varav miljödomstolens deldom den 20 december 2006 står fast. Det skall dock poängteras att geohydrologiska och andra miljökonsekvenser av den tunneln är presenterade i målet rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen, liksom har i nu föreslagna inläckagevillkor beaktats arbetstunneln vid Torsgatan.

Banverket bifogar beskrivningar kvarter för kvarter av grundläggning, mark- och grundvattenförhållanden, förväntad grundvattenpåverkan och planerade åtgärder, bilaga 2. Förslag till kontrollprogram utgör bilaga 3.

Vad gäller det som länsstyrelsen anfört beträffande yrkade grundvattennivåsänkningar m.m. vid bangårdsområdet och Norra stationsområdet får Banverket anföra följande.

Bangårdsområdet

Bangårdstunneln består av ett tätt betongtråg och betongtunnel väster om bangårdens spårområde för att mot söder övergå i en bergtunnel som svänger av mot Station City i öster. Betongkonstruktionen byggs inom en tätkonstruktion som består av stålspont som vid spontfot tätas med jetpelare samt i berg med ridåinjektering och vid behov med botteninjektering. Denna konstruktion är väl beprövad och har använts vid ett stort antal infrastrukturprojekt i Sverige. Inom Citybanan har metoden med gott resultat använts vid arbetstunnel Torsgatan.

Banverket har i yttrande den 3 september 2008, aktbilaga 147, redogjort för förändringar i byggmetoder vid anläggande av jordschakt i bangårdsområdet (kompletterande teknisk beskrivning). Nedan följer en utförlig beskrivning av motiven till detta.

Under senaste ca 1,5 året har omfattande undersökningar och tätningsåtgärder utförts vid bangårdstunneln. Inför etablering av tätkonstruktionen i jord genomfördes sonderingsborrning för att fastställa bergnivå och jordlagrens uppbyggnad. Undersökningarna visade en bergnivå som varierar mellan ca -6 och -16, och att berget överlagras, nerifrån räknat, av friktionsjord, lera och överst av fyllnadsjord. Friktionsjorden består av ett undre grövre sandigt-grusigt moränlager (som dock ställvis saknas) och ett övre mäktigare siltlager. Lägen för sonderingspunkter i plan visas i figur 1 nedan. Antalet sonderingspunkter uppgår till ca 70. I ett urval av dessa punkter installerades grundvattenrör för mätning av nivåer i övre och undre magasin. Tolkade sektioner redovisas i bilaga 7.

Tätkonstruktionen etablerades efter att hinder i fyllnadsjorden (betongfundament och block) bortschaktats. Arbetet genomfördes i följande steg:

1) Stålspont slogs ned till stopp (bergyta, block eller hårt packad jord)

2) Förborrning ned till ca 0,5 m i hårt berg, dvs. genom uppsprucket ytligt berg

3) Jetpelare från 0,5 m ned i hårt berg till ca 0,5 m över underkant spont

4) Borrning för ridåinjektering i berg ca 10 m ned i berg

5) Vattenförlustmätning i berg

6) Ridåinjektering i berg i två nivåer med cement, från botten upp mot underkant jetpelare

Jetpelare och ridåinjektering utfördes vid varje spontplanka med cc 0,6 m, vilket för bangårdssponten innebär borrning i ca 780 punkter. Förborrning för jetpelare utfördes med utrustning för registrering av borrsjunkning, vilket används för lokalisering av bergyta samt för karakterisering av bergets kvalitet.

Efter att tätkonstruktionen etablerats och tätning utförts enligt punkterna 1-6 ovan, undersöktes dess täthet genom provpumpning. Grundvattennivån inom spont avsänktes och påverkan utanför spont registrerades i grundvattenrör. Resultatet från detta test visade att tätkonstruktionen sannolikt inte hade erforderlig täthet för att klara föreslagna villkor (75 l/min) vid fullt uttaget jordschakt.

För att klarlägga var de större inläckagen var lokaliserade genomfördes ett undersökningsprogram vilket innehöll kärnborrning genom jetpelare ned till fast berg i 25 punkter på västra och östra sidan av spontgropen. Undersökningspunkternas placering baserades på analys av data från förborrningen (steg 2 i ovanstående arbetsordning). Lägen för undersökningspunkter visas i figur 1 nedan.

(FIGUR 1 - UNDERSÖKNINGSPUNKTER VID BANDGÅRDSTUNNELN)

Genom att jämföra resultat från förborrning och kärnborrning kunde demonstreras svårigheten att lokalisera bergytans läge. I flera punkter erhölls i friktionsjord på berg samma borrsjunkningsdata som i ett ytligt uppsprucket berg. Utifrån en noggrann analys av all data har en trolig bergytenivå utvärderats.

Som en del av undersökningen genomfördes ett stort antal hydrauliska tester, vilka visade på förekomst av läckagepunkter i jetpelare, i uppsprucket ytligt berg samt i ett större flackt liggande slag i berg i södra delen av spontgropen.

Utgående från de större läckvägar som identifierats genomfördes ett tätningsprogram för tätning av spontfot och det uppspruckna ytliga berget. Vid denna tätning borrades hål med cc ca 1,2 m längs de sträckor som visas i

figur 1, totalt 98 borrpunkter. Borrning ufördes ca 3 m ned i berg. I dessa hål genomfördes tätning med cement och polyuretan i flera nivåer. I samband med dessa arbeten erhölls kompletterande underlag rörande bergnivån och det ytliga bergets sprickighet och läckagevägar.

Effekten av tätningsarbetet har undersökts med ett flertal provpumpningar och andra hydrauliska tester. En analys av konstruktionens täthet visar en successiv förbättring vilket åskådliggörs i tabell 1 nedan. Redovisade värden representerar beräknat pumpflöde och avsänkt grundvattennivå strax utanför spont vid en avsänkning inom spont till färdig schaktbotten.

Tabell 1 Resultat av provpumpningar för undersökning av spontens täthet

Provpumpning Pumpflöde Avsänkning utanför spont

1: före spontning och tätning 800 l/min 10 m

2: efter tätkonstruktion 450 l/min 6 m

3: efter kompletterande tätning 200 l/min 6 m

4: efter omfattande tätning 50 l/min 2 m

- Provpumpning nr 1, där pumpning utfördes innan spontens tätkonstruktion var etablerad (Resultatet av denna pumpning redovisas i PM Geohydrologi Spårtunnel Tomteboda-Riddarholmen, sida 111, figur 4.39, ingående i Tillståndsansökan för vattenverksamhet, aktbilaga 2).

- Provpumpning nr 2, där pumpning utfördes inom ursprunglig tätkonstruktion, visade ett betydande kvarvarande inläckage samt relativt stor påverkan i omgivningen.

- Provpumpning nr 3, där provpumpning utfördes efter att det öppna och vattenförande slaget i berg tätats med cement, visade ett reducerat men ett betydande kvarvarande inläckage samt relativt stor påverkan i omgivningen.

- Provpumpning nr 4, vilken utfördes efter kompletterande tätning, visade på en betydligt förbättrad täthet samt reducerad omgivningspåverkan.

Utgående från genomförd test efter kompletterande tätning har bedömts att bangårdens tätkonstruktion nu har tillräcklig täthet för att innehålla föreslagna inläckagevillkor.

Trots genomförda tätningsinsatser är det rimligt att anta att det kvarstår öppningar i jetpelare och i ytliga delar av berget. Genomförd analys visar att om sådana öppningar förekommer uppstår betydande risk för skada på t.ex. närliggande bangårdsområde utifall jordflytning i siltmaterial uppstår. Problemet är sannolikt lokalt, men kan inte i alla enskildheter fastställas, med mindre än att mycket omfattande och dyrbara undersökningar först genomföres. Med hänsyn till den grundvattenpåverkan och de effekter som uppkommer under byggskedet kan sådana undersökningar inte motiveras. Effekten av en sådan jordflytning blev uppenbar vid byggnation av Götatunneln i Göteborg, där betydande marksättningar (0,5 m) lokalt uppkom inom ca 15 m från sponten.

För att eliminera risken för jordflytning har Banverket ansett det inom redovisat område vid bangården behövligt att kunna sänka grundvattentrycket ned till nivån -20. Nivån -20 avser blivande schaktbotten inom spont, medan den maximala avsänkningen utanför spont kommer att vara ca -16, vilket utgör lägsta kända nivå för bergytan (figur 2). Syftet med avsänkningen är att förhindra silt att tränga in i schaktet till följd av otätheter under spont. Genom denna åtgärd avser Banverket att undvika risken för skadliga sättningar inom närliggande (10-15 m) bangårdsområde öster om spont gropen och byggnad väster om spontgropen.

(FIGUR 2 - PLAN ÖVER BANGÅRDSOMRÅDET)

I figur 3 visas bergnivån längs östra spontlinjen. Som framgår varierar bergnivån betydligt längs sträckan, från som lägst -16 vid spontplanka E181 och högst nivå -6 i söder vid planka E15. Bergnivån längs den västra spontlinjen ligger högre; mellan -5 och -13.

Syftet med att sänka grundvattentrycket i silten är alltså endast att undvika jordflytning. Efter att kantbalk och övrig tätning är på plats kan sänkningen upphöra. Arbetet kommer att utföras efter konstaterat behov och längs successiva delsträckor i takt med att schaktet framskrider. Schaktet kommer att tas ut i mindre avsnitt med början från norr för att minimera inläckage och eventuella tätningsproblem.

Eventuella större läckage via spontfot och uppsprucket ytligt berg kommer att tätas med riktade tätningsinsatser från spontgropens insida. Större tillflöden förväntas kunna uppstå via permeabla moränavlagringar, men i första hand via vattenförande ytliga sprickor i berg som kvarstår efter genomförd tätning.

Det vatten som bortleds från schaktet kommer i huvudsak att vara det grundvatten som via spontfot läcker in från moränlager på berg samt läckage via berg. Mängden som bortleds genom aktiv avsänkning av siltlager utanför spont kommer att vara underordnad. Det sammanlagda flödet under byggskedet bedöms till maximalt 75 l/min.

Eftersom den föreslagna tekniska lösningen inte innebär någon ökad vattenbortledning jämfört med vad som redovisats tidigare i målet, kommer inte influensområdet att förändras mot vad som angivits tidigare. Infiltration kommer att vidtas för att undvika skadlig grundvattennivåsänkning i anslutning till grundvattenberoende anläggningar, med undantag för bangårdsområdet närmast bangårdstunneln.

(FIGUR 3 - TOLKAD BERGNIVÅ LÄNGS ÖSTRA SPONTLINJEN)

Avsänkningen i silten görs troligen genom att borra sugfilterbrunnar inifrån schaktgropen, ut genom sponten och in i de siltiga jordlagren närmast utanför sponten. Vid en avsänkning i silten kommer förhållandevis små mängder grundvatten att bortpumpas, sannolikt understigande 10 l/min (månadsmedelvärde). Frågan om en sänkning av vattentrycket i silten är nödvändig eller inte, kommer att klarläggas i samband med entreprenadarbetena.

(FIGUR 4 - SCHEMATISK BILD ÖVER SPONT)

Med planerad arbetsgång kommer inte mer grundvatten att bortledas än vad som redovisats tidigare i målet. Eftersom den aktiva avsänkningen sker inom ett snävt område runt spontgropen, kommer tidigare redovisat influensområde vid bangårdsområdet att innehållas. Det medför även att inga ytterligare nya konsekvenser uppstår för allmänna och enskilda intressen än vad som redovisats tidigare. Genomförda tester på leran visar att leran är normalkonsoliderad och att 2 m grundvattennivåsänkning under 1 år ger en sättning på 3 cm, och under 2 år en sättning på 5 cm.

Två infiltrationsanläggningar finns i anslutning till bangårdstunneln. Ytterligare anläggningar kommer att etableras 50-100 m ut från schaktet, främst för att reducera influensområdets utbredning mot Norra Bantorget i norr och mot bangården i öster. Tidigare genomförd provpumpning visar att grundvattennivåsänkning vid bangårdstunneln ger mycket begränsad påverkan söderut. Den påverkan på grundvattennivåerna som uppstår kommer att registreras inom ramen för kontrollprogrammet.

Alternativa byggmetoder är mycket kostsamma t.ex. schaktning under vatten. Arbetstiden kommer dessutom att kraftigt förlängas.

Norra stationsområdet

I yttrandet den 3 september 2008, aktbilaga 147, redogjorde Banverket även för förändringar av byggmetoder vid Norra station. Förändringarna där innebär en möjlighet att med brunnar sänka grundvattennivån under schaktbotten under byggtiden av jordschaktet. Dessutom bedöms inläckaget till arbetstunnelns jordschakt och bergtunnel uppgå till ca 30 l/min under den tid som byggandet och anläggandet av arbetstunneln sker, cirka ett år. Som framgår av den geohydrologiska promemorian, aktbilaga 2 underbilaga 3, kan grundvattennivån teoretiskt sjunka även utanför det prognostiserade influensområdet för arbetstunneln vid Norra station genom att den befintliga gravitationsvattendelaren i jordlagren flyttas österut. I praktiken uppkommer dock inte sådan påverkan. Vid tidigare arbeten som utförts i området i samband med att Karlbergstunneln byggdes sänktes grundvattennivån kraftigt under ca ett år vid den nu planerade arbetstunneln. Ingen infiltration tillgreps för att motverka nivåsänkningen. Mätningar av grundvattennivåer inom och utanför det prognostiserade influensområdet för den planerade arbetstunneln visar att nivån inom västra delen av influensområdet sjönk ca 4 meter, medan nivån vid Solnabron sjönk mindre än 0,3 meter (observationspunkt 35A580, läget på röret återfinns i förslag till kontrollprogram, bilaga 3, underbilaga 8a). Öster om Solnabron kunde ingen avsänkning spåras (observationspunkt 35A213).

2. Banverket redovisar förslag till funktionskrav på anläggningens täthet, med avseende på inläckande grundvatten, i form av täthetsklasser för relevanta, från ett hydrogeologiskt och skaderiskmässigt perspektiv, differentierade delar av anläggningen där grundvattenbortledning kommer att ske. Till täthetsklasserna kopplas injekteringsskärmens utförande. Till de differentierade delarna av anläggningen enligt ovan skall kopplas och redovisas tillåten mängd grundvatten samt nödvändiga mätanordningar härför.

Länsstyrelsens kommentarer och motivering till yrkandet

Banverkets förslag till villkor - med ett inläckagevärde för hela SpårtunnelTomteboda - Riddarholmen, som månadsmedelvärde och riktvärdeunder en mycket lång tidsperiod - omöjliggör tillfredsställande kontroll av verksamhetens effekt vid olika tunnelavsnitt med skilda förutsättningar avseende hydrogeologi och skadekänslighet.

Fullgod tätning genom injektering, i första hand förinjektering, är - med hänvisning till de allmänna hänsynsreglerna - att föredra framför infiltration. Denna prioritetsordning bör tydliggöras i villkoren.

Omfattande tätning på sätt som Banverket har beskrivit för vissa delsträckor bör snarare vara regel än undantag med avseende på osäkerheter om inläckagets omfattning i tid och rum.

Ett inläckagevillkor som omfattar hela Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen och som spänner över en föreslagen arbetstid på åtta år bedöms ha ett mycket begränsat värde när det gäller att kontrollera miljöeffekter - läs risken för skador på framför allt byggnader och anläggningar - vid grundvattenbortledningen och villkoret är i det hänseendet otillräckligt.

Länsstyrelsen förstår inte varför Banverket föreslår ett inläckagevillkor som avser en arbetstid om åtta år när arbetet med framdrift, inklusive förinjektering/tätning, av olika tunnelavsnitt tar en bråkdel av denna tid i anspråk. Tätning i efterhand/efterinjektering bör ske snarast och inte långt efter att man passerat den aktuella tunnelsträckan. Att bara resonera i de två termerna byggskede och driftskede ter sig svårhanterligt i projekt av denna storleksordning när byggskedet omfattar åtta år.

Villkoret om inläckage under byggskedet bör definieras som den tid från vilken grundvattenbortledning påbörjas på aktuell delsträcka till dess tunneldrivningen, inklusive alla tätningsåtgärder och iordningställande av mätdamm eller motsvarande mätanordning, är slutförd för aktuell delsträcka. Mätning av grundvatten bör påbörjas snarast.

Verksamheten behöver regleras med högre upplösning i tid och rum. Villkor behöver utformas med ett funktionskrav på anläggningens täthet, i form av täthetsklasser för relevanta - ur ett hydrogeologiskt och skaderiskmässigt perspektiv - differentierade delar av anläggningen. Till de differentierade delarna skall kopplas och redovisas tillåten mängd inläckande grundvatten samt nödvändiga mätanordningar. Delområden och täthetskrav skall utgå utifrån framför allt hydrogeologiska förhållanden och skaderisker. Förslag till villkor presenteras lämpligen i form av tabeller kopplade till kartor. Täthetsklasserna kopplas till förinjekteringens utförande såsom skärmlängd, mängd injekteringshål, avstånd mellan injekteringshål, hål för vattenförlustmätning och dylikt.

Banverkets förslag till differentierat inläckagevillkor genom en indelning av grundvattenmagasinen norr om Riddarholmen till fyra huvudområden bedöms ha otillräcklig upplösning för att villkoret skall fylla sitt syfte. Länsstyrelsen har hänvisat till den uppdelning av huvudområdena som redovisas i PM hydrogeologi och utöver denna indelning behöver Banverket redogöra för om det finns anledning till ytterligare indelning som även tar hänsyn till omgivningspåverkan och redovisade skadeobjekt.

Banverket

Banverket har genom justeringarna den 3 september 2008, aktbil. 147, tillmötesgått länsstyrelsen genom att differentiera inläckagevillkoret per grundvattenområde. Att dela upp villkoret ytterligare är omotiverat och har inte satts i fråga tidigare. Det kan inte i detalj förutsägas hur drivningen av tunnlarna kommer att ske. Det är troligt att drivningsordningen, som den är planerad idag, kommer att ändras vid ett flertal tillfällen beroende på hur bygget fortskrider. En tidsmässigt mer detaljerad uppdelning av inläckagevillkoret låter sig därför inte göra nu, vare sig för byggskede eller driftskede utan att införa stora risker för byggets fortskridande. En ytterligare uppdelning geografiskt är inte heller motiverad, beroende på att uppdelningen idag utgår från grundvattenområden.

De önskemål som länsstyrelsen har om att införa villkor för tätningsklasser avvisas av Banverket. Banverket känner till att sådana villkor har meddelats för andra tunnlar i Stockholm. Erfarenheten från dessa tunnelbyggen är att tätningen till följd därav inte har kunnat anpassas till bergets förhållanden, vilket var negativt. Längs sträckor där berget varit tätt och någon ytterligare täthet inte kunnat erhållas genom injektering har ändå erfordrats att åtskilliga borrhål för injekteringen borras. Längs andra sträckor, där zoner med otätt berg passerats, har inte erforderliga anpassningar till rådande förhållanden kunnat utföras då utseendet på injekteringsskärmen varit bestämd på förhand. För Citybanan, som kommer att utgöra en mycket komplicerad undermarkskonstruktion som passerar åtskilliga andra viktiga berganläggningar, skulle en sådan brist på flexibilitet kunna få allvarliga konsekvenser. Tätningen riskerar bli överdriven där den inte behövs, samt bristfällig där den behövs. Banverket kan inte heller se hur dessa täthetsklasser skall kunna definieras, då anläggningens geometri i mycket hög grad varierar längs med tunnelsträckningen. Dessutom kommer injekteringsskärmarna att fortlöpande behöva anpassas med hänsyn till befintliga anläggningar såsom tunnelbanan för att undvika inträngning av injekteringsmedel i dessa anläggningar. Banverket vill åter påpeka att föreslagna inläckagevillkor är en följd av den tätning som Banverket bedömer möjlig och rimlig. Villkorsförslagen återspeglar en mycket hög ambitionsnivå. Som anges i Banverkets ansökan, aktbilaga 1 s. 4, är ansökan uppbyggd på sådant sätt att anläggningsdelen kan hållas torr, varvid själva tätningen av tunneln i syfte att stå emot inläckande grundvatten betraktas som skyddsåtgärd. Tätningen, d.v.s. tunnelns funktion för att bemästra bortledandets inverkan på vattenförhållandena, kommer därmed att prövas av miljödomstolen. Erforderlig tätning av tunneln är således den primära skyddsåtgärden. Det förefaller som om tanken bakom föreskrifter om tätningsklasser har motsvarande bakgrund, dock inte lika fullständigt och ändamålsenligt utförd. Det finns ingen anledning att ha föreskrifter om både tätningsklasser och täthet (inläckagemängder). Inte i någon av Citybanan ingående hittills prövad anläggningsdel har föreskrifter om tätningsklasser ens kommit till diskussion. Inte heller tidigare i detta mål har propåer därom förekommit från länsstyrelsen. I yttrandet den 28 augusti 2008, aktbilaga 141 sid. 4m anger sig länsstyrelsen konsekvent ha betraktat Citybanan som ett sammanhållet projekt i följd varav länsstyrelsen hävdar att villkorsutformningen för de olika anläggningsdelarna skall vara så likformig som möjligt, även om undantag kan vara motiverade. Detta anser även Banverket, som inte finner motiv för undantag för nu prövade anläggningsdelar norr om Söderström. Sammantaget anser Banverket att anledning saknas till föreskrifter rörande tätningsklasser.

Vad gäller länsstyrelsens förslag om definition av byggskedet anser Banverket sådan definition vara obehövlig och endast riskera tolkningssvårigheter. En angiven tid är för samtliga inblandade parter lättare att förhålla sig till.

3. Banverket, genom förinjektering eller annan preventiv tätning samt vid behov efterinjektering, som villkor, åläggs att innehålla funktionskravet i redovisade täthetsklasser och inläckage.

Länsstyrelsens kommentarer och motivering till yrkandet

Se under avsnitt 2 ovan.

Banverket

Det behövs ingen särskild föreskrift om skyldigheten att iakttaga en föreskrift. I övrigt hänvisar Banverket till vad som har anförts under punkten 2 ovan. Banverket motsätter sig bifall till länsstyrelsens yrkande.

4. Banverket skall driva de i denna ansökan aktuella tunnlarna m.m. och därvid utföra sådana preventiva tätningsåtgärder, eller om oskadlig inläckagenivå inte kan uppnås genom bästa möjliga preventiva tätningsåtgärder kompletterat med efterinjektering eller dylikt, infiltrera vatten i jord och/eller berg så att grundvattenbortledningen inte medför att grundvattennivån sjunker till nivåer som kan skada byggnader, anläggningar eller annan egendom och i övrigt vidta de åtgärder som erfordras i syfte att undvika eller minska risken för skador.

Länsstyrelsens kommentarer och motivering till yrkandet

Det är verksamhetens grundvattenpåverkan som kommer att reglera behovet av eventuella kompletterande skyddsåtgärder, oaktat om givna inläckagevillkor innehålls. För vissa områden/objekt ansätts en grundvattennivå/åtgärdsnivå. Det är av mycket stor vikt att verksamhetens faktiska påverkan på grundvattennivåerna kan mätas, utvärderas och kontrolleras; framför allt i sättningskänsliga områden eller där byggnader och anläggningar med grundvattenberoende grundläggning förekommer.

Åtgärdsnivåer behöver ansättas och redovisas för alla potentiella skadeobjekt norr om Riddarholmen, vilket lämpligen sker i kontrollprogram.

Skador måste få uppkomma till följd av projektet. Däremot är det inte acceptabelt att ambitionsnivån skall vara att ”… i övrigt vidtaga de åtgärder som erfordras i syfte att undvika eller minska risken för sådana skador”. Villkoret måste spegla att Banverkets ambition skall vara att förebygga sådana skador.

Det finns ett värde i att villkor avseende skyddsåtgärder liksom skadebegreppen är så likartade som möjligt för olika anläggningsprojekt i Stockholm. Länsstyrelsen lyfter därför fram ett motsvarande villkor som Banverkets förslag till villkor 2, men utan begreppen ”varaktigt” och ”påtagligt” och med tillägg av begreppet tätningsåtgärder som primär skyddsåtgärd. Länsstyrelsen hänvisar till andra domar från miljödomstolen från de senaste åren, M 25347-05, M 901-06, M 2115-07 och M 1722-07, samt Torsgatedomen M 18324-05.

Banverket

Uppfattningen att det är viktigt att verksamhetens faktiska påverkan på grundvattennivåerna kan mätas, utvärderas och kontrolleras är självklar. Denna uppfattning har också bildat utgångspunkten för utformningen av Banverkets förslag till föreskrifter och till kontrollprogram, bilaga 3. Banverket har i kontrollprogrammet redovisat åtgärdsnivåer för potentiella skadeobjekt norr om Söderström, vilka åtgärdsnivåer kommer att fortlöpande ses över och uppdateras. Inte heller Banverket anser att åtgärdsnivåerna skall prövas i målet.

Banverket noterar att länsstyrelsens punkter 2 och 4 synes liktydiga vad gäller frågor om tätningsåtgärder, varför Banverket även får hänvisa till vad Banverket anfört under punkten 2 ovan. Som underlag till bedömningen av de angivna inläckagemängderna har en rad beräkningar utförts, vilka redovisas i den till ansökan bifogade PM geohydrologi, aktbilaga 2. De bedömningar som redovisats i PM geohydrologi har sedan legat till grund för den i målet redovisade miljökonsekvensbeskrivningen avseende vattenverksamheten. Mot denna bakgrund, och med hänsyn till det strikta skadeståndsansvar som åvilar Banverket vad gäller Banverkets vattenverksamhet saknas det fog för länsstyrelsens oro för att erforderliga tätningsåtgärder inte kommer att vidtas. Banverket har av naturliga skäl inget intresse av att låta mer vatten än vad som är absolut nödvändigt läcka in i anläggningen, lika lite som att orsaka skador. Banverket anser att innehållet i Banverkets förslag till prövotidsföreskrifter och villkor återspeglar en ovanligt hög ambitionsnivå i frågan om skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Något motsvarande lär aldrig ha förekommit i någon miljöprövning. Banverket tillbakavisar antydningarna om för låga ambitionsnivåer.

När det gäller begreppen ”varaktigt” och ”påtagligt”, har Banverket föreslagit dessa utifrån det vattenrättsliga regelverket, och även länsstyrelsens ståndpunkt, nämligen att vissa skador måste få kunna uppkomma till följd av vattenverksamheten. Det är ju på grund av att skador kan befaras som tillståndsplikt för vattenverksamheten föreligger och som således motiverat Banverket att anhängiggöra ansökningsmål rörande tillstånd för vattenverksamhet för samtliga i Citybanan ingående anläggningsdelar. Ett tillstånd med villkor måste därför utformas på sådant sätt att det för anläggande och drift av aktuella anläggningsdelar finns utrymme för uppkomst av skador; åter igen detta är inget som minskar Banverkets strikta skadeståndsansvar för skador förorsakade av Banverkets vattenverksamhet. Begreppen har blivit föremål för diskussion i flera av målen avseende andra anläggningsdelar av Citybanan, utan att någon har kunnat föreslå en lydelse som på ett bättre sätt beskriver Banverkets åligganden. Att - såsom länsstyrelsen föreslår - helt utelämna en ”tröskel” i villkoret, vilken tröskel förhindrar att straffansvar utlöses vid varje sänkning av grundvattennivån som kan medföra risk för någon form av skada på en byggnad, anläggning eller annan egendom, anser Banverket vara direkt olämpligt. Banverket anser därför och för att inte prövotidsföreskriften i fråga skall erhålla en lydelse som kan sägas vara missvisande att en ”tröskel” enligt ovan bör komma till uttryck även i prövotidsföreskriften 4 och inte - såsom har förekommit i andra tillståndsdomar för Citybanans anläggningsdelar - endast i domskälen. Till detta kommer att skadelidande inte kommer i en sämre rättslig ställning eftersom det strikta skadeståndsansvar som åvilar Banverket avseende den skada som Banverkets vattenverksamheter förorsakar inte påverkas av utformningen av prövotidsföreskrifter. Mot den bakgrunden vidhåller Banverket sitt förslag till prövotidsföreskrift 4. Banverket hänvisar även till vad verket anfört i kompletteringsskrift den 25 januari 2008, aktbil. 16, på sidan 5,

avsnitt 9.

Banverket motsätter sig bifall till länsstyrelsens yrkande om prövotidsföreskrift. Det är oklart vad den innebär. Oklart är också vad den är tänkt att ersätta.

5. Banverket redovisar detaljerat förslag till kontrollprogram för Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen, inkluderande alla anläggningsdelar norr om Riddarholmen, senast en månad innan huvudförhandlingen. Det slutliga kontrollprogrammet tas fram i samråd med länsstyrelsen. Förslag skall ges in till länsstyrelsen senast sex veckor innan grundvattenbortledande arbeten påbörjas.

Länsstyrelsens kommentarer och motivering till yrkandet

Kontrollen av verksamheten är av avgörande betydelse. Förslag till kontrollprogrammet behöver därför finnas framme i god tid innan huvudförhandlingen. Programmet skall bl.a. innehålla åtgärdsnivåer 1 och 2 för grundvattennivåer vid sättningskänslig mark samt vid byggnader eller anläggningar med grundvattenberoende grundläggning.

Länsstyrelsen påminner om att regleringen av bullerfrågorna i domen avseende betongtunneln i Söderström skiljer sig från vad som anges i länsstyrelsens beslut (Dnr 505-05-67501).

Banverket

Förslag till kontrollprogram i enlighet med länsstyrelsens önskemål bilägges, bilaga 3.

5. SGI

SGI hänvisar generellt till tidigare yttranden i de olika Citybanemålen. SGI anser att det behövs striktare regler för vilka tillflöden till tunnlar/schakt som kan accepteras uttryckt som gränsvärde (ett värde som inte får överskridas) samt att Banverket anger möjliga åtgärder som skall vidtas om gränsvärdet överskrids. Under förutsättning att ett kontrollprogram finns upprättat kan riktvärden godtas som får överskridas under vissa förutsättningar. Av kontrollprogrammet bör det framgå när och vilka åtgärder som skall vidtas. Det är viktigt från ansvarssynpunkt, om skador uppkommer, att Banverket tydligt kan redovisa vilket tillstånd som gällt före byggstart och vilka åtgärder som vidtagits när vissa förutbestämda värden för kontrollprogrammet inte har uppnåtts.

Banverket

Banverket anser att tillåtna inläckagemängder bör anges som riktvärden och noterar att SGI anser detta vara godtagbart om erforderligt kontrollprogram finns. Banverket har upprättat förslag till kontrollprogram enligt SGI:s önskemål, bilaga 3. Banverket har sedan lång tid tillbaka gjort kontinuerliga mätningar av grundvattennivåerna inom influensområdet.

Sakägare m.fl.

6. Brf Liljan 31, ägare till fastigheten Liljan 31

1. Byggandet av Citybanan innebär stora och påtagliga risker för plötsliga sänkningar av rådande grundvattennivåer inom området och planen att besiktiga hus inom 150 meter från tunneln är otillräcklig. Grundvattnet kommer att påverkas inom sättningskänsliga delar med lera på avsevärt större avstånd (> 1 kilometer) från bygget av tunneln. Detta har inte beaktats i planeringen av projektet.

Grundförhållandena inom kvarteren Liljan, Kamelian och Rosen har inte beaktats vid planeringen av projektet och inga fastighetsägare har blivit kontaktade för besiktning eller undersökning på plats. Sådan besiktning bör genomföras. Inventering av fastigheterna visar att varierande grundtyp som träpålar, murar/plintar samt berggrund förekommer i samma kvarter och mellan närliggande byggnader. Fastigheter på berg gränsar direkt mot fastighet på lera inom området och även sådan fastighet kan då skadas genom rörelser direkt i grannfastigheten, vilket ger ytterligare minskad tolerans för grundrörelser hos respektive fastighet. Skyddsinfiltration kan bli nödvändig inom kvarteren, men system för infiltration har ännu inte projekterats och är inte beskrivna i den planerade verksamheten. Då sättningsskador uppkommer i samma ögonblick som grundvattnet sjunker finns ingen tid för åtgärder i efterhand. System för infiltration bör finnas på plats när tunnelbygget påbörjas. Infiltrationsberedskap för att motverka stora tillfälliga utflöden från tunneln under byggtiden finns ej.

2. Det saknas ekonomiska försäkringar eller reservationer för reparation av uppkomna skador. Även skadade rökkanaler och kakelugnar hos enskilda lägenhetsinnehavare omfattas. Skadorna kan uppgå till mycket stora belopp. Alla skador som uppstår skall förbehållslöst åtgärdas. Processen för eventuella skador eller åtgärder finns inte beskriven. Det efterfrågas försäkringar som täcker uppkomna skador eller krävs en rättslig process för att få dessa skador åtgärdade/ersatta?

Föreningen yrkar att beslutad plan avslås på grund av bristande planering av åtgärder i området med sättningskänslig lera och risk för grundvattennivåsänkning i samband med tunnelbygget, samt att tillståndsansökan avslås. Med hänsyn till riskerna med sänkning av grundvattennivån i området är ytalternativet för utbyggnad av järnvägen att föredra. Föreningen hänvisar till regeringsbeslutet den 3 mars 2005 om tillstånd enligt 17 kap.miljöbalken och anför att det inte är tillräckligt att, som Banverket där har angivit, grundvattenbortledningen inte skall behöva befaras ge skador som inte kan godtas. Föreningen anser att alla skador som uppstår förbehållslöst skall åtgärdas.

Banverket

1. Banverket konstaterar att föreningen är angiven som sakägare i bilaga 7 till ansökan.

Banverket har under planeringen av Citybanan varit väl införstådd med och beaktat mark- och grundläggningsförhållandena inom kvarteren Liljan, Kamelian och Rosen.

Grundvattennivåer i övre och undre magasinen i jord har observerats under lång tid, i några mätpunkter sedan slutet av 1950-talet och andra från omkring 1975. Med början under 2004 har Banverket förtätat mätningarna och installerat nya observationsrör. Nivåerna har i de flesta rören legat stabilt under lång tid. Byggnadernas grundläggningssätt varierar mellan och inom kvarteren. Många byggnader är grundlagda på träpålar, andra på murar direkt på leran. Inom områden med små jorddjup är byggnaderna grundlagda på berg eller på fast botten (huvudsakligen morän). I kvarteret Liljan är mer än hälften av byggnaderna grundlagda på berg, dvs. på ett sätt där stommen inte kan skadas om grundvattennivån skulle sjunka, bland dem de på Liljan 31. Föreningen är dock angiven som sakägare i målet då det inte kan uteslutas att byggnadernas källargolv ligger på lera och kan skadas av en grundvattennivåsänkning. Det finns även servisledningar på fastigheten som har en grundvattenberoende grundläggning. Hur stora sättningarna blir till följd av en grundvattennivåsänkning och hur snabbt de utbildas är beroende av lerans egenskaper och lerlagrets mäktighet. Sättningsskador uppkommer inte i samma ögonblick som grundvattennivån sjunker. Att grundvattennivån kommer att påverkas på avstånd större än

1 km kan anses vara helt uteslutet. Besiktning av byggnader kommer att utföras enligt svensk standard i god tid innan byggstart och omfattar också kontroll av rökkanaler.

2. Det av föreningen angivna avsnittet i regeringsbeslutet innebar inte att Banverkets ersättningsskyldighet skulle begränsas. Banverket har ett strikt skadeståndsansvar för de egendomsskador som uppkommer till följd av Banverkets vattenverksamhet. Någon tröskel eller liknande som den skadelidande själv skall stå för finns inte. Banverket har i målet, samt i samtliga övriga mål rörande Citybanan som handlat om grundvattenbortledning föreslagit att miljödomstolen skall meddela deldom avseende tillstånd och villkor att gälla under prövotiden (prövotidsföreskrifter) samt att frågor om skadereglering och, i erforderliga fall de slutliga villkoren, skjuts upp under en så lång tid som tolv år. Därtill har Banverket föreslagit att skadelidande under prövotiden skall ha möjlighet att genom anmälan till miljödomstolen hänskjuta en tvist om Banverkets skyldighet att ersätta sakskada (prövotidsföreskriften 5) i anledning av vattenverksamheten. Det föreligger således möjlighet för skadelidande att erhålla rättslig prövning av sådana skadeståndsanspråk. Efter utgången av prövotiden och efter det att den tioåriga arbetstiden gått till ända, föreligger dessutom möjligheten för en skadelidande att enligt 24 kap. 13 § miljöbalken (hos miljödomstolen) framställa anspråk på ersättning om en vattenverksamhet som har utförts i enlighet med ett tillstånd enligt miljöbalken medför skador som inte förutsågs av miljödomstolen när tillståndet meddelades. Sådana skador, som benämns oförutsedda skador, kan exempelvis vara sättningsskador eller andra skador orsakade av vattenverksamheten. Enligt Banverkets yrkande, punkten 6 (se Banverkets inlaga den 3 september 2008, aktbilaga 147), bör tiden för framställande av sådant anspråk bestämmas till 20 år, räknade från utgången av arbetstiden, vilket är den längsta tid som lagen tillåter. Sakägares möjligheter att få eventuella skadeståndskrav hänförliga till Citybanans vattenverksamheter prövade av domstol är således mycket omfattande. Prövningen i målet omfattar dock inte frågor om skadeersättning på grund av miljöfarlig verksamhet. Det saknas för övrigt rättslig möjlighet att få skadeersättningskrav på grund av miljöfarlig verksamhet prövade inom ramen för en tillståndsprövning. Frågor om vilka försäkringar som föreningen har möjlighet att teckna ställs lämpligen till föreningens försäkringsbolag.

Banverkets ansökan har föregåtts av ett mycket omfattande utrednings- och planeringsarbete, i synnerhet avseende områden med sättningskänslig lera och där det finns risk för grundvattennivåsänkning. Någon brist i detta avseende torde inte föreligga. Banverket konstaterar att regeringen har beslutat att Citybanan skall byggas och att en ytspårslösning inte längre är aktuell. Som anförts i avsnitt Inledning ovan föreligger nu även lagakraftvunnet fastställelsebeslut om järnvägsplan och lagakraftvunna detaljplaner. Banverket vidhåller ansökningen.

7. Stefan Markelius Byggnader AB, ägare till fastigheten Nejlikan 12

Bolaget har ingen erinran mot byggandet av Citybanan, men är inte villigt att avstå från rätten till ersättning för kostnader som kan uppstå i samband med bygget.

Banverket

Banverket konstaterar att bolaget inte är upptaget som sakägare i bilaga 7 till ansökan, då byggnaden på fastigheten är grundlagd på fast mark, Stockholmsåsen. Grundvattennivån i Stockholmsåsen kommer inte att påverkas till följd av Citybanan.

Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6) ovan.

8) Svenska Läkaresällskapet, ägare till fastigheten Hägern Större 9

Sällskapet har framhållit vikten av att skyddsåtgärder och erforderligt kontrollprogram upprätthålls och sin rätt att återkomma för händelse att skador i fastigheten skulle noteras.

Banverket

Läkaresällskapet är upptaget som sakägare i bilaga 7 till ansökan.

Banverket delar läkaresällskapets uppfattning om att det är viktigt att skyddsåtgärder vidtas och att kontrollprogram upprättas, se förslag till kontrollprogram i bilaga 3. När det gäller rätt att återkomma för händelse att skador i fastigheten skulle noteras, hänvisar Banverket till vad Banverket anfört under avsnitt 6) ovan.

9) Brf Nygård, ägare till fastigheten Rosen 10

Föreningen har anmält sig som sakägare då tidigare underjordiska byggnationer resulterat i sättningar i fastigheten. Föreningen utgår från att eventuella skador uppkomna till följd av Citybanan i sin helhet kommer att ersättas. Detta gäller både eventuella sättningar till följd av sänkt grundvattennivå och vibrationer m.m. från sprängningsarbeten.

Banverket

Banverket har inte angivit föreningen som sakägare i bilaga 7 till ansökan, då byggnaderna på fastigheten är grundlagda på fast botten. Vidare undersökningar som utförts efter det att ansökan ingivits visar dock att det förekommer servisledningar inom fastigheten som kan ha en grundvattenberoende grundläggning. Föreningen har därför tagits upp som sakägare i den kompletterande sakägarförteckning som redovisas i bilaga 1. Med anledning av föreningens uppgifter om skador på byggnaderna planerar Banverket att påbörja sättningsmätningar.

Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6) ovan.

10) Brf Vegagatan 7, ägare till fastigheten Karlavagnen 16

Föreningen har hemställt om att vara sakägare i det fall att påverkan på fastigheten skulle uppstå på grund av förändringar i grundvattennivån eller andra arbeten i samband med byggandet av Citybanan.

Banverket

I bilaga 7 till ansökan har Banverket redovisat de fastigheter där påverkan till följd av Citybanans vattenverksamhet inte kan uteslutas samt angett skälen till att övriga fastigheter inom influensområdet inte kommer att påverkas. Banverket noterar att fastigheten Karlavagnen 16 inte riskerar att påverkas av vattenverksamheten, då byggnaden på fastigheten inte är känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning eftersom den är grundlagd på berg och att föreningen är därmed inte är att betrakta som sakägare i målet. Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6) ovan.

11) Bf Vårt Hem nr 9, ägare till fastigheten Rosen 18

Föreningen har hemställt om att vara sakägare, med hänvisning till att fastigheten ligger inom lerområde. Föreningen har krävt att Banverket tar det fulla ansvaret för sättningsskador och övriga tänkbara skador som kan uppstå på grund av utbyggnaden av Citybanan. Föreningen har yrkat att Banverket utför en besiktning av fastigheten före järnvägens utbyggnad.

Banverket

Banverket har inte angivit föreningen som sakägare i bilaga 7 till ansökan, då byggnaderna på fastigheten är grundlagda på fast lera och/eller sand eller grus, se även bilaga 2. Byggnaderna på fastigheten kommer att besiktigas innan vibrationsalstrande arbeten startar. Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6) ovan.

12) Bullerbasius AB, ägare till fastigheten Kurland 13

Bolaget har angett att fastigheten ligger inom influensområdet och kan komma att beröras negativt av en grundvattennivåsänkning, varför bolaget skall vara att betrakta som sakägare. Bolaget anser att miljökonsekvensbeskrivningen i målet inte är tillräckligt tillfredsställande vad gäller redogörelse för Citybanans samlade grundvattenpåverkan samt vilka miljöeffekter i övrigt som Citybanan i sin helhet kan ge upphov till.

Banverket

Fastigheten är inte upptagen i bilaga 7 till ansökan, då byggnaden på fastigheten inte är känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning eftersom den är grundlagd på berg. Banverket har därför bedömt att bolaget inte är att anse som sakägare.

Banverket anser att erforderlig utredning har redovisats i målet för bedömning av Citybanans samlade grundvattenpåverkan och miljöeffekterna i övrigt. Den geohydrologiska promemorian, aktbilaga 2, innehåller redovisning avseende Citybanans samtliga anläggningsdelar norr om Söderström. Den del av miljökonsekvensbeskrivningen som avser vattenverksamheten, bilaga 5 till aktbilaga 1, avser påverkan från samtliga nyssnämnda anläggningsdelar. Vad gäller den del av miljökonsekvensbeskrivningen som avser den miljöfarliga verksamheten, bilaga 2 till aktbilaga 3, redovisar den påverkan för hela Citybanan. Banverket noterar att bolaget inte närmare anger i vilket avseende Banverkets utredningsmaterial skulle vara otillfredsställande.

13) Brf Sirius 17, ägare till fastigheten Sirius 17

Föreningen har anfört att vid eventuella skador på fastigheten samt på hyresgästers egendom som uppkommer till följd av byggandet av Citybanan kommer krav att ställas till Banverket för full ersättning samt återställande av dessa.

Banverket

Banverket har noterat att byggnaden på fastigheten inte är känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning då den är grundlagd på berg. Banverket har därför bedömt att föreningen inte är att anse som sakägare. Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6).

14) Jernhusen AB med dotterbolag, ägare till fastigheterna Terminalen 1, Norrmalm 4:63, Norrmalm 5:3, Klassrummet 1, Blekholmen 4

och Blekholmen 6

Bolaget har anfört att det förutsätter att Banverket ersätter bolaget för uppkomna skador på bolagets och dess dotterbolags byggnader och anläggningar, likväl som för eventuella förluster till följd av utebliven hyra, oförmåga att bruka anläggning eller liknande.

Banverket

Byggnader och anläggningar på fastigheterna Terminalen 1, Norrmalm 4:63 och Blekholmen 6 är grundlagda på stålpålar, grävpålar och plintar på berg och har fribärande golv och bedöms därmed inte påverkas av en eventuell grundvattennivåsänkning. En ny byggnad är under uppförande på fastigheten Blekholmen 4. Byggnaden grundläggs på berg och bedöms därmed inte påverkas av en eventuell grundvattennivåsänkning. Ägaren till nämnda fastigheter har därför inte angivits som sakägare och är inte upptagna i bilaga 7 till ansökan. Fastigheterna Norrmalm 5:3 och Klassrummet 1 finns sedan tidigare i sakägarförteckningen. Inom fastigheten Norrmalm 5:3 ligger Centralstationen och en stor del av spårområdet. Den östra delen av Centralstationen är grundlagd på träpålar och markförhållandena inom stationsområdet utgörs av fyllning på lera. På fastigheten Klassrummet 1 ligger det gamla stationshuset vid Torsgatan vilket är grundlagt på träpålar. Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6).

15) Brf Heimdal 50, ägare till fastigheten Trumpetaren 23

Föreningen har anfört att den förbehåller sig rätten att under/efter byggandet av Citybanan inkomma med skadeståndskrav/ersättningsyrkanden för skador som uppkommer på fastigheten till följd av byggandet av Citybanan. Föreningen kommer att fotodokumentera fastighetens nuvarande skick.

Banverket

Banverket har bedömt att föreningen inte är sakägare, då byggnaden på fastigheten inte är känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning eftersom den är grundlagd på berg. Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6).

16) Brf Molly, ägare till fastigheten Liljan 22

Föreningen har anfört att fastigheten riskerar att påverkas av en sänkning av grundvattennivån. Föreningen har vidare framfört att den förutsätter att den får ersättning för skador som uppkommer.

Banverket

Föreningen är upptagen som sakägare i bilaga 7 till ansökan, då byggnaderna på fastigheten är grundlagda på träpålar. Det förekommer dessutom servisledningar på fastigheten som är känsliga för grundvattennivåsänkningar. Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6).

17) NCC Property F AB, ägare till fastigheterna Mentorn 1 och 3

Bolaget har framfört att möjligheten att framställa anspråk på grund av oförutsedda skador enligt 24 kap. 13 § miljöbalken bör föranleda att tiden för att framställa anspråk bestäms till längre tid än fem år.

Banverket

Fastigheterna Mentorn 1 och 3 är inte upptagna i bilaga 7 till ansökan eftersom fastigheterna inte var bebyggda då ansökan ingavs. Fastigheterna är idag bebyggda och har en grundläggning som inte är känslig för grundvattennivåsänkningar. Fastighetsägaren är alltså inte att betrakta som sakägare. Banverket har i ansökan yrkat att tiden för framställande av anspråk i anledning av oförutsedd skada bestäms till 20, räknade från utgången av arbetstiden. Detta är den längsta tid som lagen tillåter.

18) AB ABF-Huset Stockholm, tomträttshavare till fastigheten Sankta Anna 6

Bolaget har anfört: Fastigheten kan skadas vid en eventuell sänkning av grundvattnet eftersom den har bottenplattan belägen under grundvattennivån. Vid sänkning av grundvattennivån kan det ske en uttorkning under fastigheten, vilket kan få massor under fastigheten att krympa, vilket i sin tur kan leda till sättningar och skador på fastigheten. Byggnaden har tre källarplan och är därmed extra känslig för sänkning av grundvattnet. Fastigheten bör behandlas som en av de fastigheter som kan påverkas av byggandet av Citybanan. Bolaget vill bli informerat om grundvattenpåverkan och eventuellt andra risker som kan medföra att fastigheten skadas eller påverkas samt att Banverket vidtar eventuella aktuella åtgärder för fastigheten med anledning av Citybanan.

Banverket

Bolaget har inte bedömts vara sakägare, då byggnaden på fastigheten inte är känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning eftersom den är grundlagd på berg. Fastigheten är vidare belägen inom Stockholmsåsens grundvattenmagasin där grundvattennivån enligt Banverkets bedömning inte kommer att påverkas av arbetena för Citybanan. Mot den bakgrunden är fastigheten inte upptagen i bilaga 7 till ansökan.

19) Brf Källan, ägare till fastigheten Gullvivan 10

Föreningen har angett att byggandet och färdigställandet av Citybanan får negativa konsekvenser för föreningen som Banverket inte har redovisat, t.ex. följande.

1. Framdragningen av Citybanan inkräktar på föreningens fastighet i djupled, vilket medför att framtida installationer såsom bergvärme eller annan framtida teknik omöjliggörs.

2. Störande vibrationer och buller under byggtiden samt efter färdigställandet av Citybanan.

3. Fastighetens marknadsvärde kan påverkas negativt, liksom värdet på medlemmarnas lägenheter.

4. Risk för sättningar/skador i fastigheten på grund av sprängning, borrning, bortledning av grundvatten, att byggnadens grundläggning är på annat material än berg m.m.

Föreningen har efterfrågat besked från Banverket om huruvida föreningens byggnad är grundlagd på berg, eller på lera, morän etc. Vidare har föreningen angett att det saknas redovisning om hur de ekonomiska följderna skall ersättas för föreningen, som berörs både under byggtiden och efter det att Citybanan är färdigställd.

Banverket

Som föreningen noterat är byggnaden enligt den geohydrologiska kartan, bilaga 4:6 till den geohydrologiska promemorian, aktbilaga 2, grundlagd på berg. Denna uppgift har bekräftats genom arkivuppgifter från byggnadsnämnden arkiv. Byggnaden är därmed inte är känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Föreningen är inte att anse som sakägare och är därför inte upptagen i bilaga 7 till ansökan. Vad gäller det som föreningen anfört i sak: Banverket har i målet redovisat de konsekvenser som blir följden av Projekt Citybanan, både från vattenverksamheten och den miljöfarliga verksamheten. Station Odenplan kommer att ligga under fastigheten. Mark inom fastigheten kommer därför att tas i anspråk permanent med äganderätt för järnvägsändamål genom tredimensionell fastighetsbildning. Vad gäller frågan om vibrationer kan sägas att tillåtet v10-värde (riktvärdet på avståndet 10 meter mellan sprängplats och byggnad) är satt till 70 mm/s samt får Banverket i övrigt hänvisa till bilaga 4. Byggnaden kommer att besiktigas innan vibrationsalstrande arbeten påbörjas.

Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6) ovan.

20) Försäkringsbranschens Pensionskassa Försäkring Förening, ägare till fastigheten Rörstrand 33

Föreningen har anfört att den reserverar sig mot alla merkostnader och besvär som den nya spårtunneln kan komma att medföra för fastigheten.

Banverket

Föreningen är inte upptagen som sakägare i bilaga 7 till ansökan, då byggnaden på fastigheten inte är känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning eftersom den är grundlagd på berg. Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6) ovan.

21) Stockholm läns landsting, ägare till fastigheterna Haga 4:18, Mimer 8 och Sabbatsberg 16

Landstinget har anfört följande. Det är viktigt att utbyggnaden av Citybanan sker på ett sådant sätt att den ej försvårar den beslutade utbyggnaden av ett nytt universitetssjukhus, Nya Karolinska Solna, som beräknas vara färdigställt 2015-2016. I samband med sjukhusbygget planeras bl.a. en förlängning av tunnelbanan från Odenplan till en ny station vid sjukhusentrén. Även för Sabbatsbergs sjukhus och Norrtulls sjukhus finns planer för ytterligare bebyggelse och förtätning. Landstinget har hänvisat till synpunkter för arbetstunnel för Citybanan, M 304456-05 och M 25510-05. Landstinget har förbehållit sig rätten till ersättning för de fall Citybanan innebär begränsningar eller ökade kostnader för pågående projekt på berörda fastigheter eller innebär begränsningar för framtida utbyggnad på fastigheterna.

Banverket

Projekt Citybanan är ett samarbetsprojekt mellan Banverket, Stockholm läns landsting och Stockholms stad. Frågor angående ansvar vid genomförande av Citybanans tunnlar regleras genom avtal i särskild ordning mellan Stockholm läns landsting och Banverket.

22) Holmia Fastigheter AB och P.J, ägare till fastigheterna X och X, samt J.M, ägare till fastigheten X

Fastighetsägarna har förbehållit sig rätten att i framtiden återkomma med ersättningsyrkanden i anledning av eventuell framtida skada på deras egendom till följd av de åtgärder Banverket vidtar avseende Citybanan.

Banverket

Fastigheterna X och X är inte upptagna i bilaga 7 till ansökan. Byggnaden på fastigheten X är inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning eftersom den är grundlagd på berg. Byggnaden på fastigheten X är inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning eftersom den är grundlagd på fast botten (grov sand). Banverket har därför bedömt att J.M. inte är att anse som sakägare i målet. Holmia Fastigheter AB och P.J. har dock bedömts vara sakägare, såsom ägare till fastigheten X. Byggnaden på fastigheten X är grundlagd med betongpålar och stommen därmed fast grundlagd. Ägarna är anmälda som sakägare då källargolvet ligger direkt på lermark som kan sätta sig vid en eventuell grundvattennivåsänkning. Sannolikheten för en grundvattennivåsänkning vid X är dock mycket liten då fastigheten ligger mer än 500 meter från Citybanan och nära Klara sjö. Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6) ovan.

23) Vasakronan AB, ägare till fastigheterna Uggleborg 12, Grönlandet Norra 1, 2, 3, 4 och 5, Kurland 11, Vasastaden 1:62 och Beridarebanan 77, samt tomträttshavare till fastigheterna Hästskon 12 och Beridarebanan 4 och 11

Bolaget har i första hand yrkat

1. att miljödomstolen förelägger Banverket att komplettera utredningen med:

a) Kompletterande geotekniska undersökningar inom lerområdena som berörs av tunnlarna vid Norra station och Station City. Undersökningarna skall omfatta sonderingar, provtagningar av fyllning, ostörda provtagningar av leror, komplettering med grundvattenrör ovan och under lerorna och installation av portrycksmätare. Analyser av upptagna prover och sättningsberäkningar vid avsänkning av den undre grundvattennivån med 0,5 meter, 1,0 meter och 2,0 meter samt till underkant lerlagren.

b) Redovisning av utförda geotekniska undersökningar samt kompletterande geotekniska undersökningar för jordschaktet vid tillfartstunnel bangården.

c) Detaljerade vibrationsutredningar för byggnader och komfort i byggnader som bedöms beröras vid byggandet och driften av Citybanan.

d) Redovisning av var infiltration av vatten för upprätthållande av grundvattennivåer planeras att ske.

Vidare har bolaget yrkat

2. att föreslaget villkor 4 justeras på sådant sätt att orden ”varaktigt” och ”påtagligt” utgår,

3. att föreslaget villkor 5 justeras på sådant sätt att även frågan om vidtagande av skadeförebyggande åtgärder omfattas,

4. att tillfällig avsänkning av grundvattennivån vid bangårdsområdet skall tillåtas till en maximal nivå om -10 meter,

5. att inläckagevillkoret för bangårdstunneln skall fastställas till maximalt 1 liter per minut och 100 meter,

6. att respektive delsträcka för spårtunneln delas upp och förses med separata inläckagevillkor för lerområden, bergsområden respektive åsområden,

7. att inläckagevillkoret för spårtunneln skall fastställas till maximalt 4 liter per minut och 100 meter under lerområde, samt

8. att bolagets fastigheter omfattas av de kontrollprogram som utarbetas för verksamheten och för den uppföljning och redovisning av de frågor som sätts på prövotid i målet.

Bolaget har angett att det bör beredas tillfälle att inkomma med fastighetsspecifika yrkanden och synpunkter på ansökan efter att utredningarna kompletterats.

Banverket

Inledning samt punkten 1.c)

Bolaget är att anse som sakägare endast i egenskap av ägare till fastigheten Uggleborg 12, då det inte kan uteslutas att byggnadens källargolv ligger på lermark. Övriga fastigheter har, som framgår nedan, bedömts inte vara känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning. Nedan anges i förekommande fall vad gäller vibrationer vid byggande av Citybanan tillåtna v10-värden. För beskrivning av innebörden och syftet med sådana värden får Banverket hänvisa till bilaga 4.

För Grönlandet Norra 1, 2, 3, 4 och 5, dvs. samtliga fastigheter inom kvarteret Grönlandet Norra, saknas uppgifter om byggnadernas grundläggning. Utgående från de geologiska förhållandena har Banverket bedömt att byggnaderna är grundlagda på fast botten, åsmaterial. Byggnaderna har bedömts inte vara känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning. Vad gäller frågan om vibrationer kan sägas att tillåtet v10-värde är satt till 35 mm/s för det fall byggnaderna är grundlagda på fast botten och 70 mm/s om de är berggrundlagda. Byggnaden på fastigheten Kurland 11 är grundlagd på berg och bedöms inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Vad gäller frågan om vibrationer kan sägas att tillåtet v10-värde är satt till 70 mm/s. På fastigheterna Beridarebanan 4, 11 och 77 är de tre Hötorgshusen närmast konserthuset med mellanliggande undermarksanläggningar som exempelvis parkeringsgarage belägna. Byggnader och undermarksanläggningar är grundlagda på berg. Fastigheterna Beridarebanan 4 och 11 är belägna inom den s.k. invallningen. Invallning är en metod för grundläggning av hus som historiskt använts i Stockholm. Metoden går ut på att schakta bort all jord inom den yta som skall bebyggas, samt att etablera en mur runt denna yta. Invallningen omges av betongmurar på berg kompletterad med injektering med syfte att hålla grundvattenytan avsänkt innanför utan att påverka grundvattennivån utanför. Med hänvisning till det stora avståndet mellan fastigheterna och Citybanan har inget tillåtet v10-värde åsatts dessa fastigheter. Fastigheten Hästskon 12 är huvudsakligen belägen utanför influensområdet. Den del som ligger innanför utgörs av undermarksanläggningar, bl.a. Klaratunneln. Byggnaderna som är belägna utanför influensområdet är grundlagda på åsmaterial. Med hänvisning till det stora avståndet mellan fastigheten och Citybanan har inget tillåtet v10-värde åsatts fastigheten. Fastigheten Vasastaden 1:62 utgörs vad Banverket kunnat utröna av en smal remsa utan byggnad belägen söder om kvarteret Vega. Då byggnad saknas på fastigheten har inget tillåtet v10-värde åsatts fastigheten.

Punkterna 1.a), b) och d)

Avseende punkten 1.a) har Banverket låtit utföra kompletterande geotekniska undersökningar inom lerområden där det förekommer grundvattenberoende grundläggning eller anläggningar. Resultat av dessa undersökningar redovisas i bilaga 6. Bland annat har ytterligare provtagning av leran utförts vid bangårdsområdet. Beräkningar som utförts med data från provtagningen bekräftar vad som tidigare angivits vad avser sättningar. Vid Norra station har ingen kompletterande provtagning utförts, då det där saknas objekt som är känsliga för sättningar

Beträffande punkten 1.b) redovisar Banverket under avsnitt 4) punkten 1. (Banverkets yttrande över av vad länsstyrelsen anfört) de undersökningar som Banverket har låtit utföra vid jordschaktet för tillfartstunnel vid bangårdsområdet. Banverket hänvisar till vad som där anförs.

När det gäller punkten 1.d) redovisas i geohydrologiska promemorian, aktbilaga 2, och miljökonsekvensbeskrivningen avseende vattenverksamheten, bilaga 5 i aktbilaga 1, de områden där Banverket förutsätter behov av infiltration. Infiltration kan komma att genomföras inom hela det angivna influensområdet, men i första hand inom de särskilt markerade områdena i den geohydrologiska promemorian (se kap. 12) eller i miljökonsekvensbeskrivningen (se kap. 9.2). I områden med grundvattenberoende byggnader och anläggningar där Banverket förväntar sig grundvattennivåsänkning, kommer infiltrationsanläggningar att byggas innan grundvattenpåverkande arbeten inleds, och i områden där skadlig grundvattennivåsänkning är mindre trolig kommer infiltrationsanläggningar att planeras så att snabba åtgärder kan vidtas vid behov (infiltrationskapacitet klarlagd, marktillstånd erhållet och vattenförsörjning förberedd). För att lösa driftskedets infiltrationsbehov kommer byggskedets infiltrationsanläggningar vid behov permanentas, samt nya permanenta anläggningar att anläggas. Detaljprojektering av permanenta infiltrationsanläggningar vid Norra Bantorget och vid Vasaplan pågår.

Punkten 2.

Banverket hänvisar till vad Banverket har anfört under avsnitt 4) punkten 4. ovan (Banverkets yttrande över av vad länsstyrelsen anfört).

Punkten 3

Banverket har ansett det rimligt att sakägare inte skall behöva avvakta utgången av prövotiden för att erhålla tillgång till domstolsprövning av ersättningsanspråk i de fall underhandsöverenskommelse med Banverket inte skulle gå att åvägabringa. Detta har motiverat Banverket att föreslå prövotidsföreskriften 5. Banverket vill framhålla att Banverkets motsvarande villkorsförslag vid flera tillfällen har fått genomslag i tillståndsdomar, se exempelvis lagakraftvunna deldomar av miljödomstolen, Stockholms tingsrätt, rörande tillfartstunneln på Södermalm (Citybanan), mål nr M 16486-05, miljödomstolen, Nacka tingsrätt, rörande Spårtunnel Södermalm (Citybanan), mål nr M 1761-07, och miljödomstolen, Växjö tingsrätt, rörande Hallandsåsen, mål nr M 13-99 (överklagad till miljööverdomstolen, mål nr M 1894-03, dom den 17 oktober 2003). Banverket anser att skäl saknas att utvidga domstolsprövningens omfattning till att i det aktuella skedet avse även skadeförebyggande åtgärder och detta särskilt mot bakgrund av att innehållet i föreslagna prövotidsföreskriften 5 har karaktär av ett frivilligt åtagande från Banverket. Banverket motsätter sig således bifall till yrkandet.

Punkten 4

Banverket har ansett det inom redovisat område behövligt att kunna sänka grundvattentrycket ned till nivån -20. Nivån -20 avser blivande schaktbotten inom spont, medan den maximala avsänkningen utanför spont kommer att ske till ca -16 vilket utgör lägsta kända nivå för bergytan. Avsänkning till nivån -10 är således inte rimlig. Se i övrigt vad som anförts ovan under avsnitt 4) punkten 1. (Banverkets

yttrande över av vad länsstyrelsen anfört).

Punkterna 5 och 7

Banverket bestrider bifall till yrkandena. Banverket presenterar i geohydrologiska promemorian, aktbilaga 2, omfattande underlag som ger stöd för att de läckagevärden som ligger till grund för yrkade riktvärden är rimliga med hänsyn till berggrundens geohydrologiska förhållanden, tillgängligt grundvatten och förväntat tätningsresultat. Som anges i nyssnämnda promemoria är yrkade riktvärden konservativt ansatta, bl.a. för att kunna hantera den osäkerhet som finns gällande tillgängliga vattenmängder. Det är Banverkets mening att det inte är miljömässigt motiverat och ekonomiskt försvarbart att täta tunneln till nivåer som fastighetsägaren har yrkat. De låga inläckagemängder som fastighetsägaren begär riskerar att påtagligt försvåra drivningen av Citybanan då det är uppenbart att de inte alltid kommer att kunna innehållas.

Vid kraftigt höjda täthetskrav måste alternativa tätningsmetoder användas. Vad gäller alternativa tätningsmetoder har Banverket bedömt och övervägt de metoder som finns tillgängliga. Tätning av berganläggningar sker i Sverige huvudsakligen med cement. Det finns idag inga realistiska alternativ till denna metod. En metod som används i speciellt komplicerade fall är att istället för cement använda kemiska injekteringsmedel. Det vanligaste medlet är ett enkomponentsmedel baserat på polyuretan. Beroende på att medlet är sämre ur ett miljömässigt perspektiv och betydligt dyrare, kommer detta medel dock inte att utgöra något huvudalternativ i förevarande fall. Erfarenheter visar dessutom att det är svårt att med ens kemiska tätningsmedel uppnå de inläckningsvärden som anges i fastighetsägarnas yttrande. Ett annat alternativ består i att klä in Citybanans anläggningar i betong och tätmembran. Arbetet innebär att en större area måste sprängas ut för att möjliggöra den platsgjutna betongen. Banverket anser att detta inte är miljömässigt motiverat eller samhällsekonomiskt försvarbart, då projektets kostnad i så fall skulle kraftigt öka. De beräkningar som Banverket låtit göra visar på en betydande merkostnad och en påtaglig tidsförlängning av projektet. Val av tätningsmetod är för övrigt inte föremål för prövning i målet.

Punkten 6

Bifall till yrkandet bestrides. Med tanke på att Citybanan till största delen är en bergtunnel, som inom vissa sträckor dessutom byggs på stort djup, är det inte möjligt att bedöma inläckagemängder utgående från jordlagrens utsträckning och uppbyggnad. Jordartsgränserna går inte heller tvärs över Citybanan vilket medför att det på ena sidan tunneln t.ex. kan vara lera och på andra sidan åsmaterial. Grundvattenpåverkan kommer att variera i tre dimensioner bland annat på grund av bergets heterogena geohydrologiska förhållanden, vilket innebär att effekten av ett läckage i tunneln inom ett ”bergavsnitt” kan få genomslag i ett angränsande jordlagermagasin. Vid det förslag till indelning som Banverket presenterat har hänsyn tagits till denna effekt.

Punkten 8

Banverket tolkar punkten 8 som en hemställan om att Banverket skall utföra kontroller avseende t.ex. sättningar till följd av vattenverksamheten. Banverket ställer sig i grunden positivt till att vidta sådana åtgärder. Banverket anser att frågan kan lösas underhand genom direktkontakter med bolaget. Det kan tilläggas att det mot bakgrund av miljöbalkens skadeståndsregler faller sig naturligt för Banverket att införskaffa så mycket relevant information som möjligt om fastigheterna i området och vattenverksamhetens eventuella påverkan på dessa.

Angående bolagets önskemål om att komplettera sin talan, hänvisar Banverket till vad verket anfört inledningsvis, under rubriken Prövningens omfattning och handläggningsfrågor.

24) Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv, ägare till fastigheterna Skålen 24, Adlern Mindre 34, Vargen 10, Vinkelhaken 10, Vinkelhaken 18 och Tranhuvudet 8 samt Hiby AB, ägare till fastigheten Städet 9

Bolagen har yrkat i enlighet med Vasakronan AB:s punkter 1, 2, 3, 6, 7 och 8, se redovisade synpunkter i avsnitt 23) ovan. I övrigt har bolagen yrkat

1. att yrkandet om tillfällig avsänkning av grundvattennivån vid byggandet av arbetstunneln vid Norra station skall tillåtas till en maximal nivå om +2,5 meter samt

2. att inläckagevillkor för arbetstunneln vid Norra station skall fastställas till maximalt 1 liter per minut och 100 meter tunnel/schakt.

Banverket

Inledning

Nedan anges i förekommande fall vad gäller vibrationer vid byggande av Citybanan tillåtna v10-värden. För beskrivning av innebörden och syftet med sådana värden får Banverket hänvisa till bilaga 4.

Fastigheterna har, som framgår av respektive beskrivning nedan, bedömts inte vara känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning.

Skålen 24

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg. SEB Trygg Liv har i mål

M 1659-07 (arbetstunnel Norra station) ingivit två utredningar från Viak AB, aktbilagor 48 och 49 i det målet. I utredningarna anges att bergschakt utförts för huvuddelen av byggnaden på Skålen 24 och att byggnaden är grundlagd på berg. Vidare anges att bergytan i den nordöstra delen av byggnaden ligger lägre än källargolvsnivån (+11,25). Enligt utredningarna visar viktsonderingar och provtagning att den naturliga jorden täcktes av ca 7 m fyllning och därunder cirka 1 m halvfast lera med underkant på +10 till +10,5. Under leran finns enligt utredningarna ca 1-3 meter sandig mo, som på de djupaste delarna synes vara grusblandad. Ursprunglig marknivå torde ha legat ungefär på nivån +12. Med överkant källargolv på +11,25 ligger schaktbotten cirka 0,5 meter djupare, dvs. på cirka +10,75. Det lager med halvfast lera som påträffats ligger enligt vad som angetts ovan med underkant på nivån +10 till +10,5. Det lager med halvfast lera som eventuellt lämnats kvar under källargolvet är således betydligt mindre än 1 meter. Mot bakgrund av ovanstående och att leran varit belastad med minst 7 meter fyllning som schaktades bort då huset byggdes kommer en grundvattennivåsänkning till underkant lera inte medföra några sättningar inom fastigheten Skålen 24. Tillåtet v10-värde är satt till 52 mm/s.

Adlern Mindre 34

Byggnaderna på fastigheten är uppförda vid tre olika tidpunkter; 1929, 1939 och i början på 1970-talet. Den västra delen av byggnaden utmed Odengatan är grundlagd med betongpålar och den östra på murar på fastbotten. I övrigt är byggnaderna grundlagda på berg. Då trycknivån i det undre grundvattenmagasinet i området ligger under underkant lera och inga primära konsolideringssättningar pågår i leran för nu uppmätta grundvattennivåer bedöms inte eventuella grundvattennivåsänkningar påverka byggnadernas källargolv. Tillåtet v10-värde är för de olika byggnadsdelarna satta till 50 mm/s.

Vargen 10

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på fast botten; Stockholmsåsen. Åsen innehåller inslag av sandblandad lera, men sådan lera är fast och inte sättningsbenägen. Stockholmsåsens grundvattenmagasin bedöms dessutom inte påverkas av den planerade vattenverksamheten inom projekt Citybanan. Tillåtet v10-värde är för de olika byggnadsdelarna satta till 35 mm/s.

Vinkelhaken 10 och Vinkelhaken 18

Byggnaden på fastigheten Vinkelhaken 10 är grundlagd på berg och byggnaden på fastigheten Vinkelhaken 18 är också grundlagd på berg utom murarna utmed Apelbergsgatan och Holländargatan som är grundlagda på fastbotten. Byggnaderna bedöms därför inte påverkas av en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde är för fastigheten Vinkelhaken 10 satt till 70 mm/s och för de olika byggnadsdelarna på fastigheten Vinkelhaken 18 satta till 52 respektive 26 mm/s.

Tranhuvudet 8

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och bedöms inte påverkas av en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde är satt till 70 mm/s.

Städet 9

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på betongpålar, utom en liten del i sydöst som ligger på murar på berg. Med hänvisning till det stora avståndet mellan fastigheten och Citybanan har inget tillåtet v10-värde åsatts fastigheten.

Punkten 1

Som Banverket redovisat i inlaga den 3 september 2008, aktbilaga 147, behöver eventuellt avsänkning av grundvattennivån göras under byggtiden om tänkta tätningsåtgärder inte skulle lyckas fullt ut. Avsänkningen måste i så fall ske till schaktbotten, då schaktets nedre del annars blir vattenfylld. Schaktbotten ligger på nivån -2. Banverket anser därför att yrkandet skall ogillas.

Punkten 2

Banverket anser det orimligt att täta det blivande schaktet och den blivande tunneln till den nivå som föreslås. För att uppnå den täthet som yrkas skulle det kräva mycket omfattande arbeten. Både schaktet i jord och bergtunneln skulle sannolikt behöva kläs in i betong. Se även avsnitt 23) punkterna 5 och 7. Yrkandet avvisas.

25) Fastighets AB Skjutsgossen Nr 8 & Co KB, tomträttshavare till fastigheterna Pennfäktaren 11, Sejlaren 7 och Getingen 11

Bolaget har yrkat i enlighet med Vasakronan AB, se redovisade synpunkter i avsnitt 23) ovan, och utöver detta yrkat att miljödomstolen förelägger Banverket att komplettera utredningen med eventuella tillkommande störningar och påverkan på fastigheten Pennfäktaren 11 till följd av de nya förgreningstunnlarna till bangårdstunneln som sträcker sig under fastigheten.

Banverket

Banverket får hänvisa till vad Banverket yttrat i avsnitt 23) ovan. Bolagets kompletterande synpunkt redovisas nedan under rubriken ”Pennfäktaren 11”. Nedan redovisas omständigheter till stöd för Banverkets bedömning om aktuella fastigheter kommer att beröras av Banverkets vattenverksamhet eller inte. Vidare anges nedan, i förekommande fall, vad gäller vibrationer vid byggande av Citybanan tillåtna v10-värden. För beskrivning av innebörden och syftet med sådana värden får Banverket hänvisa till bilaga 4.

Getingen 11

Fastigheten är belägen utanför influensområdet och är därför inte angiven i bilaga 7 till ansökan.

Pennfäktaren 11

Fastigheten är inte upptagen i bilaga 7 till ansökan. Byggnaden på fastigheten är inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning eftersom den norra delen är grundlagd dels på berg, dels på tunnelbanan och den södra på betongpålar slagna till stopp mot berg eller morän. Undersökningar som utförts efter att ansökningshandlingarna ingivits visar dock att det förekommer servisledningar med grundvattenberoende grundläggning inom fastigheten. Fastighetsägaren är därför upptagen som sakägare i den kompletterande sakägarförteckning som redovisas i bilaga 1. Vad gäller förgreningstunnlarna så ingår de i tillståndsansökan för spårtunneln Tomteboda - Riddarholmen och är redovisade i underlagsmaterialet, liksom påverkan från dessa. Det saknas därför skäl att komplettera utredningen i dessa delar. Tillåtet v10-värde för den berggrundlagda delen är satta till 70 mm/s och för den pålade till 35 mm/s.

Sejlaren 7

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på fast botten; Stockholmsåsen. Stockholmsåsens grundvattenmagasin bedöms inte påverkas av Citybanan. Tillåtet v10-värde är för de olika byggnadsdelarna satta till 35 mm/s.

26) Brf Borealis, ägare till fastigheten Kadetten 12

Föreningen har anmält sig som sakägare för det fall fastigheten skulle påverkas av ifrågavarande arbete, t.ex. förändringar av grundvattennivån eller sättningar eller annat i fastigheten.

Banverket

Föreningen är inte upptagen som sakägare i bilaga 7 till ansökan, då byggnaden på fastigheten inte är känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning eftersom den är grundlagd på berg. Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6) ovan.

27) Brf Modellen, ägare till fastigheten Modellen 10

Föreningen har anfört följande. Föreningen förutsätter att fastigheten kan garanteras fullt skadeansvar i händelse av skador som kan uppstå på fastigheten i samband med arbetena som beskrivs i kungörelsen. Föreningen förutsätter att fastigheten i sin helhet dokumenteras, genom fotografier och teknisk rapport, före och efter arbetena. Dokumentationen skall utföras av en oberoende teknisk konsult och bekostas av Citybaneprojektet.

Banverket

Föreningen är inte upptagen som sakägare i bilaga 7 till ansökan, då byggnaderna på fastigheten inte är känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning eftersom de är grundlagda på berg. Normalt sker besiktning av byggnader som ligger inom 100 m från en sprängplats. Banverket har utökat besiktningsområdet till 150 m. Citybanans tunnlar kommer att passera ca 350 m från fastigheten och ligger därmed långt utanför besiktningsområdet. Det saknas därför skäl att vidta begärda undersökningar. Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6) ovan.

28) Bf nr 2 kvarteret Tuben u p a, ägare till fastigheten Tuben 2

Föreningen har anfört att man förbehåller sig rätten att återkomma med ersättningskrav avseende sättningar, sprickbildning m.m. som kan hänföras till byggandet av Citybanan.

Banverket

Föreningen är inte upptagen som sakägare i bilaga 7 till ansökan, eftersom byggnaden på fastigheten inte är känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning då den är grundlagd på berg. Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6) ovan.

29) Bf Smedjan 8 u p a, ägare till fastigheten Smedjan 8

Föreningen och dess medlemmar har yrkat ersättning för samtliga skador som direkt eller indirekt orsakas genom projekt Citybanan, tillika för kostnader och utlägg samt eventuella rättegångskostnader.

Banverket

Föreningen är inte upptagen som sakägare i bilaga 7 till ansökan, då byggnaden på fastigheten inte är känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning eftersom den är grundlagd på berg. Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6) ovan. Ersättningsrätt för rättegångskostnader i förevarande mål tillkommer endast sakägare, dvs. de som äger fastigheter eller anläggningar inom det sammanlagda influensområdet och vars ekonomiska intresse med anknytning till fastigheten eller anläggningen riskerar att skadas av vattenverksamheten.

30) Byggnadsfirma Olov Lindgren AB, ägare till fastigheterna Hugin 7, Sjölejonet 4, Urd 5, Stjärnfallet 16, Hasseln 5, Fenix 2 och Vallonen 1

Bolaget har hemställt att Banverket kompletterar ansökan avseende information om vilka uppgifter rörande grundläggning som Banverket har utgått ifrån när det gäller fastigheterna Hasseln 5 och Vallonen 1.

Bolaget har framställt följande yrkanden (A)

1. Att Banverket inte skall medges att sänka grundvattenytan vid arbetstunnel Norra station lägre än till +2,5 meter.

2. Att Banverket inte skall medges sänka grundvattenytan vid tillfartstunneln vid bangården lägre än till -10 meter.

3. Att inläckagevillkoret för arbetstunnel Norra station respektive tillfartstunneln vid bangården begränsas till 1 liter per minut och 100 meter tunnel/schakt.

4. Att inläckagevillkoren för Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen begränsas till 4 liter per minut och 100 meter tunnel under lerområden.

5. Att Banverket, där tillstånd till sänkning av grundvatten erhållits under arbetstiden, genom föreskrifter åläggs att återställa grundvattennivån efter slutförda anläggningsarbeten.

Vidare har bolaget angett att följande kompletteringar av miljökonsekvensbeskrivningen och underlaget till densamma erfordras (B).,Detaljerade vibrationsutredningar för byggnader och komfort i byggnader som bedöms beröras vid byggandet och driften av Citybanan.

1. Kompletterande geotekniska undersökningar inom lerområdena som berörs av tunnlarna vid Norra station och Station City. Undersökningarna skall omfatta sonderingar, provtagningar av fyllning, ostörda provtagningar av leror, komplettering med grundvattenrör ovan och under lerorna och installation av portrycksmätare. Analyser av upptagna prover och sättningsberäkningar vid avsänkning av den undre grundvattennivån med 0,5 meter, 1,0 meter och 2,0 meter samt till underkant lerlagren.

2. Redovisning av utförda geotekniska undersökningar samt kompletterande geotekniska undersökningar för jordschaktet vid tillfartstunnel bangården samt arbetstunnel Norra station.

3. Förslag till villkor för inläckage skall gälla för varje typ av geologiskt område och inte som genomsnitt för viss delsträcka.

4. Redovisning av var infiltration av vatten för upprätthållande och återställande av grundvattenytor planeras att ske.

Bolaget har angett att det kommer att avge yttrande speciellt såvitt avser berörda fastigheter, likaså en redovisning om nyttjanderättshavare m.m., när Banverket har kompletterat ansökan enligt ovan.

Banverket

Inledning samt punkten (B) 1

Nedan redovisas omständigheter till stöd för Banverkets bedömning om aktuella fastigheter kommer att beröras av Banverkets vattenverksamhet eller inte. Vidare anges nedan, i förekommande fall, vad gäller vibrationer vid byggande av Citybanan tillåtna v10-värden. För beskrivning av innebörden och syftet med sådana värden får Banverket hänvisa till bilaga 4.

Sjölejonet 4

Fastigheten är belägen öster om Sveavägen och därmed utanför angivet influensområde och är därför inte angiven i bilaga 7 till ansökan.

Hasseln 5

Fastigheten är upptagen i bilaga 7 till ansökan. Byggnaden på fastigheten är enligt uppgifter i byggnadsnämndens arkiv grundlagd med betongpelare på berg och stommen därmed fast grundlagd. Ägaren är anmäld som sakägare då det inte kan uteslutas att källargolvet ligger på lermark som kan sätta sig vid en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde för byggnaden är satt till 70 mm/s.

Övriga fastigheter har, som framgår av redovisningen nedan, bedömts inte vara känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning.

Hugin 7

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på fastbotten, åsmaterial, och bedöms inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Med hänvisning till det stora avståndet mellan fastigheten och Citybanan har inget tillåtet v10-värde åsatts fastigheten.

Urd 5

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och bedöms inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde för byggnaden är satt till 70 mm/s.

Stjärnfallet 16

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och bedöms inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde för byggnaden är satt till 52 mm/s.

Fenix 2

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på fast botten, åsmaterial och bedöms inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde för byggnaden är satt till 35 mm/s.

Vallonen 1

Byggnaden på fastigheten är enligt uppgifter i byggnadsnämndens arkiv grundlagd fast botten och bedöms inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde för byggnaden är satt till 70 mm/s för den berggrundlagda delen och 18 mm/s delen på fast botten.

Kometen 5

Byggnaden mot gatan och del av gårdshuset är grundlagda på berg och övrig del av gårdshuset på fast botten. Byggnaderna bedöms inte vara känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde för de berggrundlagda byggnaderna är satt till 70 mm/s.

Punkterna (A) 1-4

Vad gäller de yrkanden 1 - 4 som bolaget har framställt i (A) kan konstateras att de motsvarar synpunkter som framförts av länsstyrelsen, se avsnitt 4) ovan samt av fastighetsägare, se avsnitten 23) och 24) ovan. Banverket tillåter sig därför att hänvisa till vad Banverket där anfört enligt följande.

Punkten 1: Banverket hänvisar till sitt yttrande i avsnitt 24) punkten 1.

Punkten 2: Banverket hänvisar till sitt yttrande i avsnitt 4) punkten 1.

Punkten 3: Banverket hänvisar till sitt yttrande i avsnitt 23) punkterna 5 och 7 samt avsnitt 24) punkten 2.

Punkten 4: Banverket hänvisar till sitt yttrande i avsnitt 23) punkterna 5 och 7.

Punkten (A) 5

Vad gäller bolagets yrkande 5 får Banverket anföra följande. Banverket har ansökt om att temporärt få sänka grundvattennivån i syfte att stabilisera siltjordlager vid bangårdstunneln. Avsänkningen kommer att vara lokal och temporär (se avsnitt 4) punkten 1). Vid Norra station planeras nivåsänkning ske under byggtiden av schaktet om tätningen inte lyckas. Något föreläggande om att återställa nivåerna förefaller inte nödvändigt, då nivåerna återhämtar sig naturligt. Banverket kommer också att utföra infiltration för att motverka varaktiga nivåsänkningar vid objekt där påtagliga skador riskerar uppkomma.

Punkterna (B) 2 och 4

Vad gäller bolagets begäran om komplettering i (B) 2 och 4 kan konstateras att de motsvarar synpunkter som framförts av fastighetsägare i avsnitt 23) ovan. Banverket tillåter sig därför att hänvisa till vad Banverket där anfört enligt följande.

Punkten 2: Banverket hänvisar till sitt yttrande i avsnitt 23) punkten 1.a.

Punkten 4: Banverket hänvisar till sitt yttrande i avsnitt 23) punkten 6.

Punkten (B) 3

Banverket hänvisar till vad som anförts under avsnitt 4) punkten 1 samt till vad som framgår av bilagor 6 och 7.

Punkten (B) 5

Banverket hänvisar till vad som anförts ovan under avsnitt 23) punkten 1d.

Angående bolagets önskemål om att komplettera sin talan, hänvisar Banverket till vad verket anfört inledningsvis, under rubriken Prövningens omfattning och handläggningsfrågor.

31) Brf Kejsarkronan 11, ägare till fastigheten Kejsarkronan 11

Föreningen har förbehållit sig rätten att söka ersättning för skador/intrång som kan ske i samband med byggnationen.

Banverket

Föreningen är inte att anse som sakägare, då det saknas objekt som är känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning på fastigheten. Fastigheten är visserligen belägen på lera, men leran har redan befunnits vara dränerad och ytterligare grundvattennivåsänkningar orsakar därför inga ytterligare sättningar. Fastigheten är således inte upptagen i bilaga 7 till ansökan. Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6) ovan.

32) Wallhus AB, ägare till fastigheterna Kamelian 22 och Tendern 12

Bolaget har anfört: Fastigheterna är grundlagda på pålar och det sökta företaget kan därför få negativ inverkan på fastigheternas grundläggning. Särskilt känsliga är förhållandena för Kamelian 22 eftersom det där förekommer träpålar. Banverket bör åläggas att vidta erforderliga skyddsåtgärder och kontroller för att undanröja risken för skador. Bolaget har yrkat att tiden för oförutsedd skada bestäms till 25 år.

Banverket

Bolaget är sakägare beroende på att det inom fastigheterna förekommer objekt som är känsliga för grundvattennivåsänkningar. Inom Tendern 12 är byggnadens golv anlagd på lera, samt förekommer det servisledningar belägna på lera. Byggnaderna på Kamelian 22 är grundlagda på träpålar och det förekommer även här servisledningar belägna på lera. Banverket kommer att ha beredskap för att utföra infiltration för att motverka grundvattennivåsänkningar inom de berörda grundvattenmagasinen.

Banverket konstaterar att bestämmelserna i miljöbalken inte tillåter en längre tid för oförutsedd skada än 20 år, vilken tid också Banverket har yrkat.

33) Diligentia Storstockholm AB, ägare till fastigheterna Boken 6, Klockan 1, Bryggaren 16, Spelbomskan 9 och tomträttshavare till fastigheten Fyrfotan 1, Diligentia Fyrkanten AB, ägare till fastigheten Träsket 17 och RVH Fastighets AB, ägare till fastigheten Pennfäktaren 12

Bolagen har hemställt att miljödomstolen fastställer att de av Banverket föreslagna prövotidsföreskrifterna 4 och 5 ges en lydelse i enlighet med vad Vasakronan AB har yrkat i avsnitt 23) punkterna 2 och 3 ovan. Bolagen har i övrigt hemställt om villkor för begränsning av stomljud, buller och vibrationer och att bolagens fastigheter skall omfattas av de kontrollprogram som utarbetas för verksamheten och för den uppföljning och redovisning av de frågor som sätts på prövotid i målet.

Banverket

Inledning

Nedan redovisas omständigheter till stöd för Banverkets bedömning om aktuella fastigheter kommer att beröras av Banverkets vattenverksamhet eller inte. Vidare anges nedan, i förekommande fall, vad gäller vibrationer vid byggande av Citybanan tillåtna v10-värden. För beskrivning av innebörden och syftet med sådana värden får Banverket hänvisa till bilaga 4. Avseende frågor om stomljud hänvisas till bilaga 5.

Träsket 17

Träsket 17 är belägen öster om Sveavägen och därmed utanför influensområdet och är därför inte angiven i bilaga 7 till ansökan.

Boken 6

Byggnaden på fastigheten är belägen i hörnet av Klara Norra Kyrkogata och Gamla Brogatan. Byggnaden är grundlagd på träpålar och därför känslig för grundvattennivåsänkningar. Fastigheten är upptagen i bilaga 7 till ansökan. Övriga byggnader inom fastigheten är grundlagda på stödpålar av stål eller betong. Tillåtet v10-värde för den träpålade byggnaden satt till 18 mm/s och övriga byggnader till 35 mm/s.

Klockan 1

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg. Den del av byggnaden som tidigare redovisats som träpålad har enligt uppgift från fastighetsägaren grundförstärkts, d.v.s. uppgifter finns om att hela byggnadens stomme är fast grundlagd. Det kan dock inte uteslutas att de delar av byggnadens källargolv som fortfarande ligger på lermark kan skadas till följd av en eventuell grundvattennivåsänkning. Fastigheten är angiven i bilaga 7 till ansökan.

Tillåtet v10-värde för byggnaden är satt till 70 mm/s.

Bryggaren 16

Byggnaden är belägen i hörnet av Klara Norra Kyrkogata och Apelbergsgatan. Byggnaden är grundförstärkt med jetpelare. Det kan dock inte uteslutas att de delar av byggnadens källargolv som fortfarande ligger på lermark kan skadas till följd av en eventuell grundvattennivåsänkning. Fastigheten är upptagen i bilaga 7 till ansökan. Övriga byggnader inom fastigheten är grundlagda på berg. Tillåtet v10-värde för byggnaden är satt till 35 mm/s för den grundförstärkta byggnaden och till 70 mm/s för övriga byggnader.

Spelbomskan 9

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och kommer inte att påverkas av en eventuell grundvattennivåsänkning. Fastigheten är därför inte upptagen i bilaga 7 till ansökan. Tillåtet v10-värde för byggnaden är satt till 50 mm/s.

Fyrfotan 1

Byggnaden och undermarksanläggningarna på fastigheten är grundlagda med stödpålar av betong och bedöms inte vara känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde för byggnaden och är satt till 50 mm/s.

Pennfäktaren 12

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg mot Vasagatan och på stödpålar mot Cityterminalen och bedöms inte vara känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning. Undersökningar som utförts efter att ansökan lämnats in till miljödomstolen visar att det inom fastigheten förekommer servisledningar med grundvattenberoende grundläggning. Fastigheten är därför upptagen i den kompletterande sakägarförteckningen, se bilaga 1. Tillåtet v10-värde för byggnaden och är satt till 100 mm/s.

Sammanfattningsvis har Banverket därför bedömt att Diligentia Fyrkanten AB inte är att anse som sakägare. RVH Fastighets AB, såsom ägare till Pennfäktaren 12, är dock upptaget i den kompletterande sakägarförteckningen, bilaga 1.

Vad gäller bolagens yrkande om justering i av Banverket föreslagna prövotidsföreskrifter 4 och 5 får Banverket hänvisa till Banverkets yttrande i avsnitt 23) punkterna 2 och 3

Banverket motsätter sig bifall till yrkandet om villkor för buller, stomljud och vibrationer. Banverket hänvisar i denna del till vad verket anfört inledningsvis, under rubriken Prövningens omfattning och handläggningsfrågor. När det gäller omfattningen av kontrollprogrammet hänvisar Banverket till vad Banverket har anfört i frågan under avsnitt 23) punkten 8 ovan.

34) Brf Kamelian 15, ägare till fastigheten Kamelian 15

Föreningen har yrkat:

1. Att domstolen skall fastställa att föreningen och de rättighetsinnehavare (bostadsrättshavare och hyresgäster) som finns i fastigheten är sakägare i målet.

2. Att Banverket skall föreläggas att redovisa den utredning som finns om mark- och grundförhållanden för fastigheten och redogöra för skälen till varför fastigheten inte tagits upp i sakägarförteckningen, bilaga 7 till ansökan.

3.´Att Banverket skall sammanfatta all den påverkan som projektet kan ha på föreningens fastighet under arbetena och efter färdigställandet.

4. Att Banverket skall förpliktas ombesörja grundförstärkningar av fastighetens byggnader, innergård och skiljemur innan arbetena enligt ansökan påbörjas.

5. Att Banverket ombesörjer besiktningar av fastigheten före, under och efter arbetena enligt ansökan för att dokumentera uppkomsten av sprickor, sättningar, markförändringar och andra förhållanden som har betydelse för fastighetens skick.

6. Att Banverket ombesörjer grundvattenmätningar vid de mätpunkter som visar grundvattennivån på platser som har betydelse för fastigheten, före, under och efter projektet.

7. Att Banverket skall föreläggas att ange vilka störningar inklusive buller som kan förekomma för fastigheten och vilka former av negativ påverkan för de boende i fastigheten som kan förekomma, samt att sökanden föreläggs att ange på vilket sätt sökanden ämnar undanröja eller minska sådana störningar.

8. Att Banverket skall föreläggas att ange vilka skakningar och vibrationer som kan förekomma under och efter projektet och vilken inverkan sådana kan ha på fastigheten, samt vilka åtgärder som sökanden ämnar vidta för att eliminera eller minska sådan inverkan.

Föreningen förbehåller sig rätten att senare framställa krav på ersättning för skador och störningar som kan uppkomma under och efter projektet. Föreningen förbehåller sig också rätten att för egen och sina medlemmars del senare framställa krav på ersättning för den negativa påverkan på fastighetens respektive bostadsrätternas bruksvärde och marknadsvärde som kan vara en följd av projektet.

Banverket

Punkterna 1, 2 och 3

Fastigheten Kamelian 15 är inte upptagen i bilaga 7 till ansökan, då det inte förekommer några objekt som är känsliga för grundvattennivåsänkningar inom fastigheten. Banverket redovisar i bilaga 2 mark- och grundförhållanden på fastigheten, samt redogör för skälen för att fastigheten inte tagits upp i sakägarförteckningen. Sammanfattningsvis kan sägas att husen på fastigheten är fast grundlagda, medan källargolv och servisledningar ligger på mark. Det förekommer lera inom fastigheten, men leran är inte sättningsbenägen. Banverket har också låtit upprätta ett förslag till kontrollprogram, bilaga 3, där det framgår vilka kontroller av grundvattennivåer som kommer att utföras. Banverket konstaterar för övrigt att det inte är lagligen möjligt för miljödomstolen att ta ställning till om någon är sakägare annat än i samband med att frågan om rättegångskostnader avgörs.

Punkten 4

Banverket bestrider skyldighet att innan arbetena påbörjas ombesörja grundförstärkningar av fastighetens byggnader, innergård och skiljemur. Banverkets utredning visar att grundvattennivåsänkningar kan motverkas med infiltration och att några skador därför inte förväntas uppkomma på husets källargolv.

Punkten 5

Besiktning av byggnaden kommer att utföras innan arbetena påbörjas och följas upp med efterbesiktning då arbetena avslutats.

Punkten 6

Banverket har låtit upprätta ett förslag till kontrollprogram, bilaga 3. Som framgår av programmet finns det observationsrör för grundvattennivåmätning i anslutning till fastigheten där mätningar har påbörjats och kommer att fortgå under byggtiden av Citybanan.

Punkten 7

Kamelian 15 är belägen på Karlbergsvägen 35. Stockholms Stads Trafikkontor har den 18 juni 2008 beslutat att Citybanans bergtransporter från Odenplan skall gå på Karlbergsvägen och sedan vidare ut på St. Eriksgatan. Denna transportväg får även nyttjas för Citybanans övriga transportbehov. (Inkörning av bergbilar till Odenplan skall dock inte ske på Karlbergsvägen.) Det kommer ungefär att krävas 30 bergtransporter per byggdag eller i genomsnitt tre per timme under en arbetsdag. Som jämförelse kan nämnas att cirka 30 SL-bussar idag trafikerar Karlbergsvägen per timme (sammantaget i båda riktningarna). Arbetstiden för schaktarbetena vid Odenplan är planerad till kl. 07.00 till 19.00 vardagar, vilket innebär att transporterna främst uppkommer i anslutning till dessa tider.

Från den aktuella fastigheten är det cirka 225 meter till Citybanans närmaste anläggningsdel - servicetunnel och spårtunnel under kvarteret Valkyrian i Vasastan. Avståndet till byggarbetsplatsen ovan jord på Odenplan är också långt (mer än 450 meter). Boende på Kamelian 15 bedöms därför inte störas av byggbuller, varken från framdriften av bergtunnlar eller av ovanjordsarbeten vid Odenplan. Angående frågor om stomljud hänvisar Banverket till bilaga 5.

Punkten 8

Med hänvisning till det stora avståndet mellan fastigheten och Citybanan har inget tillåtet v10-värde åsatts fastigheten. I övrigt hänvisas till bilaga 4.

Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6) ovan.

35) Statens fastighetsverk, ägare till fastigheterna Blåmannen 21, Röda Bodarne 1 och Gråmunkeholmen 3

Fastighetsverket har anfört följande. Det förutsätts att Banverket hanterar de risker som kan föreligga avseende sättning och stabilitet och att detta även gäller Gråmunkeholmen 3. Kompletterande utredning rörande stabilitetsfrågan för Röda Bodarne 1 önskas då kommentarer kring detta inte går att finna i granskat material. Det förordas även att Banverket redovisar en plan för åtgärder av eventuella mindre sättningar, där t.ex. trappsteg, portar m.m. i gatunivå riskerar att påverkas och förändras, om marknivån förändras på grund av grundvattennivåsänkningen/-förändringen.

Banverket

Fastighetsverket är sakägare i målet. Banverket har låtit komplettera utredningsmaterialet och upprättat kvartersbeskrivningar av grundläggningar, mark- och grundvattenförhållanden, förväntad grundvattenpåverkan och planerade åtgärder, bilaga 2. Sammanfattningsvis kan sägas att grundvattennivån inte bedöms komma att påverkas inom Gråmunkeholmen 3, då grundvattenmagasinet står i kontakt med Mälaren. För Röda Bodarne 1 kommer infiltration att utföras för att motverka grundvattennivåsänkningar.

36) Bf Skålen 18 u p a, ägare till fastigheten Skålen 18

Föreningen har anfört att det förutsätts att ersättning lämnas för eventuella skador som kan uppkomma i samband med att de åtgärder och aktiviteter som beskrivs i utskickad information vidtas.

Banverket

Föreningen är inte att anse som sakägare, då byggnaderna på fastigheten är grundlagda på berg och därmed inte är känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning. Fastigheten är därför inte upptagen i bilaga 7 till ansökan. Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6) ovan.

37) C.W. m.fl., ägare till fastigheten X, Axcity 2 AB, ägare till fastigheten Pilen 18, Brf Karlavagnen 11, ägare till fastigheten Karlavagnen 11, Brf Kamelian 7, ägare till fastigheten Kamelian 7, C.S.F:s dödsbo, ägare till fastigheten Boken 3, Bf Idog u p a, ägare till fastigheterna Kamelian 11 och Kamelian 12, C.W. m.fl., ägare till fastigheten X, Brf Stina i Stockholm, ägare till fastigheten Midgård 3, AxCity Fastighets AB, ägare till fastigheten Vinkelhaken 9, Fastighets AB Stockholm Sporren, ägare till fastigheten Sporren 16, AxCity 8 AB, ägare till fastigheten Verdandi 9, P.D. m.fl., ägare till fastigheten X, Brf Källan, ägare till fastigheten Gullvivan 10, Brf Planeten 234, ägare till fastigheten Planeten 12, Brf Dalagatan 74, ägare till fastigheten Midgård 24, H.D. m.fl., ägare till fastigheten X, Akademiska Hus i Stockholm AB, ägare till fastigheterna Bergsmannen Större 8, Kungsstenen 4 och Haga 4:35, Sankt Matteus församling, ägare till fastigheten Midgård 10, Gustaf Vasa församling, ägare till fastigheterna Syrenen 1 och Snöklockan 4, Stockholms Domkyrkoförsamling, ägare till fastigheterna Klockaren 1, Klockstället 2 och Orgelpipan 10, Springarberget AB, ägare till fastigheten Kometen 2, PP Pension Försäkringsförening, ägare till fastigheterna Adlern Mindre 24, Adlern Mindre 32 och Karlavagnen 4, Kortbyrån 17 AB, ägare till fastigheten Pennfäktaren 10, A.N. m.fl., ägare till fastigheten X, Helge Axelsson Johnssons Stiftelse, ägare till fastigheterna Valkyrian 13 och Stengodset 11, Stiftelsen Isaac Hirsch Minne, ägare till fastigheterna Kakelugnen 11, Kakelugnen 12 och Kakelugnen 16, Adolf Fredriks församling, ägare till fastigheterna Ångermanland 13, Norrmalm 1:33 och Norrmalm 1:34, Fabris AB, ägare till fastigheten Skålen 19, Frebaco Fastighets AB, ägare till fastigheterna Skålen 16 och Skålen 17 samt B.K. m.fl., ägare till fastigheterna X och X.

Fastighetsägarna har angivit att de vill få ta del av den vibrationsutredning som Banverket har utfört, samt att de inte delar Banverkets bedömning att det är onödigt att buller/miljöfarlig verksamhet regleras av domstolen. Vidare har de angivit att ansökan bör kompletteras enligt följande.

1. Detaljerade vibrationsutredningar för byggnader och komfort i byggnader som bedöms beröras vid byggandet och driften av Citybanan.

2. Kompletterande geotekniska undersökningar inom lerområdena som berörs av tunnlarna vid Norra station och Station City. Undersökningarna skall omfatta sonderingar, provtagningar av fyllning, ostörda provtagningar av leror, komplettering med grundvattenrör ovan och under lerorna och installation av portrycksmätare.

3. Analyser av upptagna prover och sättningsberäkningar vid avsänkning av den undre grundvattennivån med 0,5 meter, 1,0 meter och 2,0 meter samt till underkant lerlagren.

Redovisning av utförda geotekniska undersökningar samt kompletterande geotekniska undersökningar för jordschaktet vid tillfartstunnel bangården samt arbetstunnel Norra station.

4. Fastighetsägarna har vidare angivit att avsänkningen av grundvattenytan skall ske till maximalt nivån +2,5 meter vid Norra station samt till maximalt nivån -10 meter vid tillfartstunneln vid bangården.

5. Fastighetsägarna har yrkat att delsträckorna för spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen delas upp med separata förslag till inläckagevillkor för lerområdena, bergsområdena och åsområdena. Inläckagevillkoren bör begränsas till 1 liter per minut och 100 meter tunnel/schakt för arbetstunnel Norra station och tillfartstunneln vid bangården. Inläckagevillkoret för spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen bör begränsas till maximalt 4 liter per minut och 100 meter tunnel under lerområden. För övriga delar kan eventuellt något högre inläckage tillåtas. Fastighetsägarna har krävt redovisning av var infiltration av vatten för upprätthållande av grundvattenytor planeras att ske.

6. Fastighetsägarna har hemställt om anstånd med att inge yttranden och yrkanden avseende respektive fastighet om sex veckor efter det att Banverket har kompletterat i enlighet med vad som begärs, eller till den 1 december 2008 om domstolen inte kompletteringsförelägger Banverket.

Banverket

Inledning samt punkten 1

Nedan redovisas omständigheter till stöd för Banverkets bedömning i frågan om aktuella fastigheter kommer att beröras av Banverkets vattenverksamhet eller inte. Vidare anges nedan, i förekommande fall, vad gäller vibrationer vid byggande av Citybanan tillåtna v10-värden. För beskrivning av innebörden och syftet med sådana värden får Banverket hänvisa till bilaga 4.

Av angivna fastighetsägare är det endast C.W m.fl., AxCity 2 AB, Brf Karlavagnen 11, Brf Kamelian 7, C.S.F:s dödsbo, Bf Idog upa, och C.W m.fl. som är upptagna i sakägarförteckningen i bilaga 7 till ansökan. Vidare undersökningar som utförts sedan ansökan lämnats in visar att det förekommer objekt som är känsliga för grundvattennivåsänkningar även inom Verdandi 9 och Pennfäktaren 10, vilka därför tagits upp i den kompletterande sakägarförteckningen, bilaga 1.

Stengodset 11

Fastigheten är belägen utanför influensområdet och är därför inte angiven i bilaga 7 till ansökan.

Läraren 8

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på träpålar i delen mot Dalatrappan och på fast botten mot Wallingatan. Med hänvisning till det stora avståndet mellan fastigheten och Citybanan har inget tillåtet v10-värde åsatts fastigheten.

Pilen 18

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på träpålar. Tillåtet v10-värde för byggnaden och är satt till 18 mm/s.

Karlavagnen 11

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på träpålar i delen mot Odengatan och på berg i den södra delen. Tillåtet v10-värde för den träpålade delen är satt till 18 mm/s och för den berggrundlagda till 18 mm/s.

Kamelian 7

Byggnaderna på fastigheten är grundlagda på träpålar. Med hänvisning till det stora avståndet mellan fastigheten och Citybanan har inget tillåtet v10-värde åsatts fastigheten.

Boken 3

Byggnaderna på fastigheten är grundlagda på träpålar. Tillåtet v10-värde är satt till 18 mm/s.

Kamelian 11 och Kamelian 12

Byggnaderna på fastigheten Kamelian 11 är grundlagda på träpålar. Av byggnaderna på Kamelian 12 är gatuhuset och gårdshusets grundmur mot Kamelian 11 grundlagda på träpålar och gårdshuset i övrigt grundlagt på berg. Med hänvisning till det stora avståndet mellan fastigheterna och Citybanan har inget tillåtet v10-värde åsatts fastigheten.

Lagern 4

Byggnaden på fastigheten är grundförstärkt med tryckpålar mot Lagern 8 och i övrigt med stålplastpålar. Den var ursprungligen grundlagd på träpålar. Tillåtet v10-värde är satt till 18 mm/s.

Verdandi 9

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Det kan dock finnas källargolv och servisledningar som är grundvattenberoende. Tillåtet v10-värde är satt till 70 mm/s.

Pennfäktaren 10

Byggnaderna på fastigheten är grundlagda på berg respektive stödpålar av betong och därmed inte är känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning. Fastigheten är därför inte upptagen i den sakägarförteckning som bifogats ansökningshandlingarna. Vidare undersökningar som utförts efter att ansökan lämnats in visar dock att det inom fastigheten förekommer servisledningar med grundvattenberoende grundläggning. Den norra byggnaden omges av en invallning med täta betongmurar. Tillåtet v10-värde är satt till 50 mm/s för den södra byggnaden och 100 mm/s för den norra.

Midgård 3

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde är satt till 70 mm/s.

Vinkelhaken 9

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde är satt till 70 mm/s.

Sporren 16

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Huvuddelen av byggnaden ligger inom den s.k. invallningen. Invallningen omges av betongmurar på berg kompletterad med injektering med syfte att hålla grundvattenytan avsänkt innanför utan att påverka grundvattennivån utanför. Med hänvisning till det stora avståndet mellan fastigheten och Citybanan har inget tillåtet v10-värde åsatts fastigheten.

Eldaren 4

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Med hänvisning till det stora avståndet mellan fastigheten och Citybanan har inget tillåtet v10-värde åsatts fastigheten.

Gullvivan 10

Banverket får hänvisa till vad Banverket anfört för denna fastighet i avsnitt 19)

Planeten 12

Byggnaderna på fastigheten är grundlagda på berg och därmed inte känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning. Med hänvisning till det stora avståndet mellan fastigheten och Citybanan har inget tillåtet v10-värde åsatts fastigheten.

Midgård 24

Byggnaderna på fastigheten är grundlagd på berg och därmed inte känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde är satt till 70 mm/s.

Stjärnfallet 11

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde är satt till 52 mm/s.

Bergsmannen Större 8

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde är satt till 70 mm/s.

Kungsstenen 4

Byggnaden på fastigheten är inte är känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Jordlagren på fastigheten består uppifrån av sand eller lerblandad sand, lera och därunder sand och grus. Förekommande lera är dränerad. Inga objekt som är känsliga för grundvattennivåsänkningar förekommer inom fastigheten. Tillåtet v10-värde är satt till 18 mm/s.

Haga 4:35

Fastigheten inrymmer Karolinska institutet och delar av den är belägen inom influensområdet för Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen. Fastighetsägaren är inte upptagen i bilaga 7 till ansökan, då det inte förekommer några objekt som är känsliga för grundvattennivåsänkning inom fastigheten.

Midgård 10, Matteus kyrka

Kyrkan är grundlagd på berg och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde är satt till 52 mm/s.

Syrenen 1, Gustav Vasa kyrka

Det förekommer inte några objekt som är känsliga för grundvattennivåsänkningar inom fastigheten. Marken innehåller lera, men leran har vid undersökningar visat sig vara dränerad. Tillåtet v10-värde är satt till 45 mm/s.

Snöklockan 4

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde är satt till 70 mm/s.

Klockaren 1

Byggnaden på fastigheten är i den norra delen grundlagd på fast botten och i den södra på berg och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde (riktvärdet på avståndet 10 meter mellan sprängplats och byggnad) är satt till 35 mm/s.

Klockstället 2

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tunnelbanetunnel är belägen under byggnaden. Tillåtet v10-värde är satt till 101 mm/s.

Orgelpipan 10, Klara kyrka

Kyrkan är grundlagd på berg och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde är satt till 46 mm/s.

Kometen 2

Byggnaderna på fastigheten är grundlagda på berg och därmed inte känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde är satt till 70 mm/s.

Adlern Mindre 24

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde är satt till 70 mm/s.

Adlern Mindre 32

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde är satt till 70 mm/s.

Karlavagnen 4

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde är satt till 70 mm/s.

Stjärnfallet 21

Byggnaderna på fastigheten är grundlagda på berg och därmed inte känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde är satt till 50 mm/s.

Valkyrian 13

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde är satt till 70 mm/s.

Kakelugnen 11, 12 och 16

Byggnaderna på fastigheterna är grundlagda på berg och därmed inte känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde är satt till 70 mm/s för Kakelugnen 12 och 16. Med hänvisning till det stora avståndet mellan Kakelugnen11och Citybanan har inget tillåtet v10-värde åsatts fastigheten.

Ångermanland 13

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg utmed Kammakargatan och på fast botten, åsmaterial i övrigt och är därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde är satt till 35 mm/s.

Norrmalm 1:33 och Norrmalm 1:34, Adolf Fredriks kyrka

Arkivuppgifter om kyrkans grundläggning har inte gått att finna. Utgående från de geologiska förhållandena har Banverket bedömt att kyrkan är grundlagd på åsmaterial och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde är satt till 23 mm/s.

Skålen 19

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde är satt till 70 mm/s.

Skålen 16 och 17

Byggnaderna på fastigheterna är grundlagda på berg och därmed inte känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde är satt till 70 mm/s.

Orion 14

Huvuddelen av byggnaderna på fastigheten är grundlagd på fast botten, åsmaterial. Under delar av vissa byggnader finns inslag av fast lera. Grundvattennivån ligger under lerans underkant, dvs. leran är redan dränerad. Det förekommer alltså inte några objekt som är känsliga för grundvattennivåsänkningar inom fastigheten. Tillåtet v10-värde är satt till 18 mm/s.

Lindbacken 10

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde är satt till 70 mm/s.

Punkterna 2-5

Vad gäller fastighetsägarnas yrkanden i punkterna 2 - 5 kan konstateras att de motsvarar synpunkter som framförts av fastighetsägare i avsnitten 23) och 24) ovan. Banverket tillåter sig därför att hänvisa till vad Banverket där anfört enligt följande.

Punkterna 2 och 3: Banverket hänvisar till sitt yttrande i avsnitt 23) punkterna 1a och 1b.

Punkten 4: Banverket hänvisar till sitt yttrande i avsnitt 23) punkten 4 samt avsnitt 24) punkten 1.

Punkten 5: Banverket hänvisar till sitt yttrande i avsnitt 23) punkterna 5 och 6 samt avsnitt 23) punkten 1d.

Angående punkten 6 hänvisar Banverket till vad verket anfört om Prövningens omfattning och handläggningsfrågor.

38) Brf Norra Vasa, ägare till fastigheten Heimdall 1

Föreningen har yrkat:

1. Att Banverket skall ersätta alla skador som byggandet av Citybanan kan komma att orsaka på fastigheten.

2. Att Banverket innan arbetet igångsätts skall undersöka grundläggningsförhållandena för fastigheten och delge föreningen resultatet av undersökningen. Om undersökningen av grundläggningsförhållandena föranleder skyddsåtgärder yrkas att sådana utförs innan arbetena igångsätts.

3. Att Banverket besiktar föreningens fastighet för att säkerställa fastighetens skick före det att arbetena påbörjas.

Banverket

Föreningen är inte att bedöma som sakägare, då byggnaden på fastigheten är grundlagd på fast botten, Stockholmsåsen, där marken består av sand och grus, och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Banverket har hämtat in uppgifter om byggnadens grundläggning i byggnadsnämndens arkiv.

Punkten 1

Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6) ovan.

Punkten 2

Enligt uppgifter från byggnadsnämnden arkiv är byggnaden grundlagd på betonggrund på fast sand och grus och är därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning.

Punkten 3

Normalt sker besiktning av byggnader som ligger inom 100 m från en sprängplats. Banverket har utökat besiktningsområdet till 150 m. Citybanans tunnlar kommer att passera ca 300 m sydväst om fastigheten som därmed ligger långt utanför besiktningsområdet. Det saknas därför skäl att vidta begärda undersökningar.

39) Bf Kadetten 14 u p a Brf enligt yttrande, ägare till fastigheten Kadetten 14

Föreningen har yrkat:

1. Att föreningen framdeles definieras som sakägare.

2. Att Banverket bekostar en oberoende undersökning för att fastställa grundläggningsstatusen på föreningens byggnad.

3. Att Banverket bekostar en oberoende besiktning av fastigheten för att klargöra eventuell sättningsrelaterad skada. Detta för att i framtiden veta vilken status fastigheten hade före grundvattennivåsänkningen.

4. Att föreningen av Banverket hålls skadelös för eventuella skador som i framtiden skulle kunna uppkomma på grund av den planerade grundvattenavsänkningen samt byggandet och driften av Citybanan.

Banverket

Punkten 1

Föreningen är inte upptagen i sakägarförteckningen i ansökningshandlingarna, då byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Banverket har hämtat in uppgifter om byggnadens grundläggning i byggnadsnämndens arkiv. I övrigt konstaterar Banverket att det inte finns förutsättningar för miljödomstolen att i detta skede av processen ta ställning till om föreningen är sakägare eller inte. Banverket bestrider därför föreningens yrkande om att miljödomstolen skall definieras som sakägare.

Punkterna 2 och 3

Banverket har inhämtat uppgifter om byggnadens grundläggning från byggnadsnämndens arkiv. Banverket hänvisar till bilaga 2. Normalt sker besiktning av byggnader som ligger inom 100 m från en sprängplats. Banverket har utökat besiktningsområdet till 150 m. Citybanans tunnlar kommer att passera ca 300 m från fastigheten som därmed ligger långt utanför besiktningsområdet. Det saknas därför skäl att vidta begärda undersökningar.

Punkten 4

Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6) ovan.

40) O.M.

O.M. har framfört följande. Miljökonsekvensbeskrivningen avviker från vad som anges i 6 kap.7 och 12 §§miljöbalken eftersom den saknar redovisning av alternativa utformningar och att andra jämförbara sätt att nå samma syfte, samt att inga rimliga alternativ har beskrivits. Ansökan skall avvisas intill dess att den uppfyller kraven i miljöbalken.

Banverket

O.M. är inte att betrakta som sakägare eftersom han inte äger någon fastighet belägen inom influensområdet Han berörs inte av ansökningen. Banverket anser att den i målet ingivna miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller miljöbalkens krav och att skäl för avvisning inte föreligger.

41) AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag, ägare till fastigheterna Boken 13 och tomträttshavare till fastigheten Hägern Större 14, AFA Sjukförsäkringsaktiebolag, ägare till fastigheten Härden 19, Sabbatsberg 22, Svalan 9, Gråmunkeholmen 4, Fyrkanten 11 och Fyrkanten 14 samt tomträttshavare till fastigheten Uggleborg 14, samt AFA Livförsäkringsaktiebolag, ägare till fastigheterna Våghalsen 14 och

Våghalsen 15

Bolagen har yrkat att ett bifall till ansökan skall villkoras av

1. att Banverket reviderar det praktiska influensområdet,

2. att Banverket vid avgränsningen av influensområdet utgår från konstaterade hydrauliska gränser och geologiska/tektoniska strukturer såsom sprickzoner,

3. att avgränsningen av influensområdet skall omfatta områden där grundvattenpåverkan kan vara större än 0,1 meter,

4. att Banverket utgår från ett ”worst case”-scenario vad gäller influensområdets utbredning samt även vad gäller grundvattenpåverkan och beräkning av marksättningar,

5. att Banverket vid beräkning av hydrauliska parametrar låter utföra en känslighetsanalys och presenterar ett sannolikt intervall i stället för ett genomsnittligt värde,

6. att alternativa tätnings- och byggnadsmetoder utreds och kostnadsberäknas,

7. att data redovisas som påvisar att Stockholmsåsen utgör en hydraulisk barriär för grundvattenströmning längs sprickzoner i underliggande berg,

8. att kontroll av och åtgärder för att begränsa grundvattennivåsänkning omfattar effekter på gator,

9. att begränsningar för grundvattenavsänkning i berg omfattas,

10. att alternativa åtgärder till grundvattennivåsänkning utanför spont utreds,

11. att infiltrationsanläggningar har konstruerats och funktionstestats, liksom att ett kontrollprogram för grundvattennivåer med mätningar 15-18 månader i förväg presenteras,

12. att Banverket skall beakta skador på betongpålade byggnader som kan uppstå vid sättningar och horisontella rörelser i lerområden,

13. att ett aktivt åtgärdsprogram för grundvattenförhållandena utformas och åtgärdsnivåer fastställs utifrån faktisk höjning eller sänkning av grundvattennivåer,

14. att åtgärder vidtas direkt vid konstaterad grundvattenpåverkan,

15. att Banverket utreder möjligheten att genom infiltrationstunnlar upprätthålla grundvattennivåerna i cityområdet och väster om Odenplan,

16. att fullgod kontroll och funktion gäller för infiltrationsanläggningen vid fastigheten Boken 13,

17. att fullt tillfredsställande kontrollprogram för mätningar och analys presenteras,

18. att databaser över mätresultat och övervakning är tillängliga för fastighetsägarna och deras experter,

19. att utökade förundersökningar utförs i jordtäckta områden,

20. att kompletterande undersökningar av bergkvalitet och jordlagerförhållanden genomförs utmed planerad tunnelsträckning samt identifierade tektoniska zoner,

21. att Banverket gör en bedömning av skaderisken för varje fastighet inom influensområdet (>0,1 meter) där skador till följd av grundvattenpåverkan inte kan uteslutas,

22. att Banverket utreder och redovisar vilka fastigheter som kan påverkas av buller, vibrationer och utsläpp på grund av sprängningar och transporter.

Banverket

Inledning

Nedan redovisas omständigheter till stöd för Banverkets bedömning om aktuella fastigheter kommer att beröras av Banverkets vattenverksamhet eller inte. Vidare anges nedan, i förekommande fall, vad gäller vibrationer vid byggande av Citybanan tillåtna v10-värden. För beskrivning av innebörden och syftet med sådana värden får Banverket hänvisa till bilaga 4.

Fastigheterna Fyrkanten 11 och 14 ligger öster om Sveavägen och därmed utanför influensområdet och är därför inte angivna i bilaga 7 till ansökan.

Av bolagen är AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag, såsom ägare till fastigheterna Boken 13 och AFA Sjukförsäkringsaktiebolag, såsom ägare till Uggleborg 14 och Härden 19, att betrakta som sakägare.

Boken 13

Byggnaderna på fastigheten är grundlagda på stödpålar av betong och stål och därmed inte känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning. Det kan dock inte uteslutas att del av byggnaderna har golv på lermark. Tillåtet v10-värde för byggnaden och är satt till 52 mm/s.

Härden 19

Byggnaderna på fastigheten är grundlagda på berg och därmed inte känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning. Vidare utredningar som utförts efter att ansökan lämnats in visar dock att det inom fastigheten förekommer servisledningar med grundvattenberoende grundläggning och fastigheten är därför upptagen i den kompletterande sakägarförteckningen i bilaga 1. Tillåtet v10-värde för byggnaden och är satt till 52 mm/s.

Uggleborg 14

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på stödpålar av betong och bedöms därmed inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Vidare utredningar som utförts efter att ansökan lämnats in visar dock att det inom fastigheten förekommer servisledningar med grundvattenberoende grundläggning och fastigheten är därför upptagen i den kompletterande sakägarförteckningen, bilaga 1. Tillåtet v10-värde för byggnaden och är satt till 50 mm/s.

Hägern Större 14

Byggnaderna på fastigheten är grundlagda på berg och därmed inte känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning. Fastigheten ligger inom den s.k. invallningen. Invallningen omges av betongmurar på berg kompletterad med injektering med syfte att hålla grundvattenytan avsänkt innanför utan att påverka grundvattennivån utanför. Tillåtet v10-värde för byggnaden och är satt till 18 mm/s.

Sabbatsberg 22

Byggnaderna på fastigheten är grundlagda på berg, stödpålar av betong och på plintar till fastbotten och därmed inte känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning. Med hänvisning till det stora avståndet mellan fastigheten och Citybanan har inget tillåtet v10-värde åsatts fastigheten.

Svalan 9

Byggnaden på fastigheten är huvudsakligen grundlagd på berg. Delarna mot Vattugatan och Klara Östra kyrkogata är grundlagda på stålkärnepålar. Byggnaden är därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde för byggnaden och är satt till 100 mm/s.

Gråmunkeholmen 4

Byggnaden på fastigheten är huvudsakligen grundlagd på berg. Den nordöstra delen är grundlagd på träpålar. Byggnaden har bedömts inte vara känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning då vattennivån runt träpålarna styrs av nivån i Mälaren och övriga delar ligger på berg. Tillåtet v10-värde för den träpålade delen av byggnaden är satt till 18 mm/s.

Våghalsen 14 och Våghalsen 15

Byggnaderna på fastigheterna är grundlagda på fast botten, Stockholmsåsen, och därmed inte känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde för byggnaderna och är satt till 35 mm/s.

Punkterna 1 - 4

Som framgår av Banverkets redovisning i målet avseende influensområdets definition och bedömd utbredning bygger förutsättningar, beräkningar och bedömningar på konservativa angreppssätt. Banverket har använt begreppet ”praktiskt influensområde” i samtliga mål i syfte att skapa en enhetlig bedömningsgrund och definitionen beskrivs i avsnitt 2.6.2 i den geohydrologiska promemorian, aktbilaga 2.

Som framgår av ansökan, sid. 4n, har Banverket låtit bestämma ett influensområde som med säkerhet är tilltaget i överkant så att påverkan på grundvattennivåerna utanför detta område inte skall behöva befaras. Banverket menar att influensområdets redovisade utbredning är så konservativt ansatt att ingen grundvattennivåförändring alls uppkommer utanför området vid något skede eller tidpunkt under verksamhetens bygg- och driftskede. Som underlag för bedömning av influensområdets utbredning har i huvudsak används förekomst av hydrauliska gränser (exempelvis Stockholmsåsen och Klara sjö), erfarenheter från andra tunnlar och hydrauliska beräkningar. Vid denna bedömning har förekomst av och information från karterade sprickzoner utgjort underlag. Banverkets bedömning är att influensområdets utbredning är väl tilltaget och omfattar de fastigheter som kan påverkas av vattenverksamheten.

Förekommer det grundvattenberoende grundläggning inom influensområdet där mycket små grundvattennivåsänkningar kan ge upphov till skador, kommer dessa mindre värden att utgöra grund för analyser av påverkan samt när skyddsåtgärder måste sättas in.

Inom det redovisade influensområdet finns ett flertal grundvattenberoende byggnader och anläggningar. För varje grundvattenberoende byggnad har utretts vilken grundvattennivåsänkning som kan accepteras utan skadliga effekter. Åtgärdsnivåer i övre grundvattenmagasin baseras på trägrundläggningars utformning och har generellt satts till 0,2 m över träpålars pålavskärningsnivå eller rustbäddars överkant (se förslag till kontrollprogram, bilaga 3). Åtgärdsnivåer i undre grundvattenmagasin baseras på historiska grundvattendata, lerans sättningskänslighet och grundvattenmagasinets känslighet för störning. Generellt har åtgärdsnivån i undre magasin satts till tidigare naturlig lägsta grundvattennivå.

Banverket har utfört kompletterande undersökningar av lerans sättningskänslighet inom området. Resultat från dessa undersökningar, bilaga 6, har inarbetats i de bilagda kvartersbeskrivningarna, bilaga 2. Den kompletterande undersökningen redovisar konservativa beräkningar, där sättningsförlopp beskrivs utifrån antagandet av 50 års avsänkning till lerans underkant (fullständig dränering). I de fall det förekommer krypsättningar framgår även resultaten av dessa.

Punkten 5

Som framgår på sid. 35-36 i den geohydrologiska promemorian, aktbilaga 2, har stokastisk modellering används för att beskriva osäkerheter relaterade till beräkning av inläckage längs olika delsträckor. Osäkerheter förknippade med de olika ingående variablerna (bergets konduktivitet, injekteringszonens täthet etc.) beskrivs i form av fördelningsfunktioner. Modelleringsresultatet har använts som delunderlag för bedömning av inläckage längs Citybanans olika avsnitt. Osäkerheterna är alltså omhändertagna och ytterligare utredningar och analyser är inte erforderliga.

Punkten 6

Vad gäller frågan om alternativa tätnings- och byggmetoder samt kostnader hänvisas till avsnitt 23) punkten 6.

Punkten 7

Som framgår av Banverkets inlämnade redovisning i målet betraktas Stockholmsåsen i sammanhanget som en positiv hydraulisk gräns (se PM Geohydrologi, aktbilaga 2, sid. 92). Detta innebär att den grundvattenpåverkan som bedöms uppkomma i anslutning till Citybanan väster om åsen, inte ger upphov till avsänkta nivåer utanför den utbredning som influensområdet givits i inlämnade handlingar. Dokumentation av åsens uppbyggnad (Nordström A, 1971) samt analys av grundvattennivåer sedan 1955, har givit vid handen att det naturligtvis inte förekommer oändliga grundvattenmängder i åsen. Däremot är det Banverkets bedömning att det förekommer tillräckliga mängder för att kompensera den påverkan som förväntas från Citybanan. Enligt den vattenbalansstudie som genomförts uppgår grundvattenflödet till minst 500 l/min i åsen där hälften avrinner mot norr och hälften söderut, från en vattendelare belägen i höjd med Surbrunnsgatan - Observatorielunden.

Punkterna 8, 11, 13, 15, 16 och 21

Banverket har för fastigheter grundlagda på lera utarbetat kvartersbeskrivningar som redovisar grunduppgifter samt planerade kontroller, skyddsåtgärder och åtgärdsnivåer, bilaga 2. Grunduppgifter omfattar kvarterets bergnivå, jordlagrens uppbyggnad, byggnaders grundläggning, samt historiska grundvattennivåsänkningar och sättningar. Citybanans bedömda påverkan från vattenverksamheten beskrivs, liksom vilka åtgärder som kommer att vidtas för att förhindra skador till följd av grundvattennivåsänkningar i övre och undre magasin i jord, vilka i sin tur kan ge upphov till skadliga effekter på trägrundläggning samt golv och ledningar på mark. Åtgärdsnivåer anges för varje byggnad/anläggning med grundvattenberoende grundläggning, och i förslag till kontrollprogram, bilaga 3, anges vilka grundvattenrör som representerar respektive byggnad/anläggning. Angående åtgärder för att begränsa grundvattennivåsänkning på gatumark hänvisas till vad Banverket anför nedan avseende mål nr M 4128-08, avsnitt 3) punkten 1.

Infiltrationsanläggningar är en viktig del i de skyddsåtgärder som planeras, speciellt under byggskedet. I områden med grundvattenberoende byggnader och anläggningar där Banverket förväntar sig grundvattennivåsänkning, kommer infiltrationsanläggningar att byggas innan grundvattenpåverkande arbeten inleds, och i områden där skadlig grundvattennivåsänkning är mindre trolig kommer infiltrationsanläggningar att planeras så att åtgärder snabbt kan vidtas vid behov (innan grundvattenpåverkande arbeten inleds kommer infiltrationskapacitet att vara klarlagd, marktillstånd erhållet och vattenförsörjning förberett). För att lösa driftskedets infiltrationsbehov kommer byggskedets infiltrationsanläggningar vid behov att permanentas samt kommer nya permanenta anläggningar att anläggas. Bland annat kommer arbetstunneln vid Torsgatan att vattenfyllas för att kunna fungera som en infiltrationstunnel för driftskedet. Områden där Banverket förutsätter behov av infiltration framgår på figur 12.1 i den geohydrologiska promemorian, aktbilaga 2, och på sid. 45 i miljökonsekvensbeskrivningen avseende vattenverksamheten, bilaga 5 till aktbilaga 1. För området väster om Odenplan planerar Banverket att installera infiltrationsanläggningar från markytan. För att skydda byggnader inom kvarteret Boken 13 m.fl. mot skador till följd av Citybanan har en infiltrationsbrunn i undre grundvattenmagasin anlagts i hörnet Vasagatan/Gamla Brogatan. Banverket kommer att styra infiltrationsåtgärder utgående från åtgärdsnivåer och kontrollpunkter som framgår av bilaga 3. För utnyttjandet under drifttiden kommer en större infiltrationsanläggning att byggas vid uppgång Vasaplan

Punkten 9

Banverket anser att det inte finns anledning att föreskriva begränsningar i avsänkningar av grundvattennivån i berg. Sådan sänkning kan påverka vatten- och energibrunnar. Utförd inventering visar att det inte finns några befintliga bergvärmeanläggningar inom det prognostiserade influensområdet. Även om Citybanan innebär en nivåsänkning av grundvatten i berg kommer inte möjligheterna att etablera bergvärmeanläggningar att försämras nämnvärt. I praktiken kommer erforderligt brunnsdjup att kunna ökas något för anläggningarna inom det område som påverkats av sänkta nivåer. Brunnarna är normalt så djupa som 200 m. Angående vattenbrunnar förekommer dessa i skyddsrum och diskussioner förs med huvudmän för dessa om hur riskerna skall hanteras. Kompletterande inventering kommer att genomföras innan tunnelarbetena påbörjas. Möjligheten att anlägga bergvärmeanläggningar kan redan vara begränsad av bestämmelser i för fastigheterna gällande detaljplan.

Punkten 10

Banverket hänvisar till vad verket har anfört ovan under avsnitt 4) punkten 1.

Punkten 12

Banverket har beaktat risker för sättningar inom det prognostiserade influensområdet. Banverket bedömer att det inte finns några risker för skador på förekommande betongpålar till följd av den planerade vattenverksamheten.

Punkterna 14 och 17

Förslag till kontrollprogram för vattenverksamheten är framarbetat och redovisas i bilaga 3. Programmet innehåller en risköversikt och beskriver kontrollprogrammets omfattning, styrning utifrån åtgärdsnivåer, kontrollvariabler, datahantering, redovisning samt kommunikation med tillsynsmyndighet och sakägare. Av kontrollprogrammet framgår för varje fastighet planerade observationspunkter (grundvattenrör, sättningsdubbar och peglar), underlagsdata i form av grundvattennivåer samt val av åtgärdsnivåer. För mätning av sättningar i gatumark används markspik.

Banverkets område för mätning och kontroll av grundvattennivåer för Citybanan norr om Söderström omfattar i dagsläget cirka 200 observationspunkter. Mätningar pågår sedan flera år tillbaka. Mätning sker huvudsakligen manuellt, men även med automatiska system i vissa punkter.

Banverket kommer fortlöpande att analysera de mätningar som genomförs, bl.a. enligt föreslaget kontrollprogram. Utöver detta kommer grundvattenansvarig vara i kontakt med byggledning för information om genomförda och planerade grundvattenpåverkande arbeten. Målsättningen med analysen är att så snart det är möjligt identifiera påverkan från olika grundvattenpåverkande arbeten. Möjligheten att identifiera en grundvattenpåverkan kan variera mellan olika områden beroende på grundvattenmagasinens funktion, årstid, mängden av grundvattenpåverkande störningar etc. Utgående från vad som framkommer vid analyser beslutas om infiltration eller andra skyddsåtgärder skall vidtas.

Punkten 18

Resultat av utförda mätningar enligt kontrollprogram kommer att hållas tillgängligt vid Banverket.

Punkterna 19 och 20

Banverket har vidtagit de undersökningar som krävs för att med rimlig säkerhet prognostisera förekomst och karaktär på sprickzoner i berg samt av jordlager på berg. I samband med byggandet av anläggningsdelarna kommer pilothål att borras genom förväntade zoner innan tätning genomförs. Tätningen kommer att anpassas till rådande förhållanden.

Punkten 22

Banverket har i miljökonsekvensbeskrivningen, bilaga 2 till aktbilaga 3, redovisat konsekvenserna av den miljöfarliga verksamheten.

42) Primula Byggnads AB, ägare till fastigheterna Rörstrand 17 och Vargen 9, KB Munin 28, ägare till fastigheten Munin 28 samt G.K. och J.H, ägare till fastigheterna X.

Bolagen har framställ samma synpunkter som AFA-bolagen, se redovisning i avsnitt 41) ovan.

Banverket

Fastigheterna X och Munin 28 är belägna utanför bedömt influensområde.

Övriga fastigheter har, som framgår nedan, bedömts inte vara känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning. Bolagen är därmed inte att betrakta som sakägare Vidare anges nedan, i förekommande fall, vad gäller vibrationer vid byggande av Citybanan tillåtna v10-värden. För beskrivning av innebörden och syftet med sådana värden får Banverket hänvisa till bilaga 4.

Rörstrand 17

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde för byggnaden och är satt till 70 mm/s.

Vargen 9

Byggnaden på fastigheten är grundlagda på fast botten, Stockholmsåsen, och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde för byggnaden är satt till 35 mm/s.

Kurland 12

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde för byggnaden är satt till 52 mm/s.

Rörstrand 31

Byggnaderna på fastigheten är med undantag av västra delen av den västra byggnaden, som är grundlagd på berg, grundlagda på fast botten, Stockholmsåsen, och är därmed inte känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde för den berggrundlagda delen är satt till 70 mm/s och för övriga delar till 35 mm/s.

Kakelugnen 5

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Tillåtet v10-värde för byggnaden är satt till 70 mm/s.

Vad gäller synpunkterna i sak får Banverket hänvisa till Banverkets yttranden i avsnitt 41) ovan.

43) Brf Kejsarkronan 6, ägare till fastigheten Kejsarkronan 6, Brf Kejsarkronan 3, ägare till fastigheten Kejsarkronan 3, Brf Kejsarkronan 14, ägare till fastigheten Kejsarkronan 4, Brf Blåklinten, ägare till fastigheten Blåklinten 1, Brf Blåklinten 2, ägare till fastigheten Blåklinten 2, C.E, bostadshyresgäst i fastigheten X, U.E.L, bostadsrättshavare i fastigheten X, E.K, bostadshyresgäst i fastigheten X, samt G.R.W., bostadsrättshavare i fastigheten X.

Föreningarna m.fl. har motsatt sig bifall till ansökan i dess föreliggande skick. Föreningarna m.fl. har i första hand yrkat att ansökan avvisas på grund av brister i miljökonsekvensbeskrivningen. I andra hand har föreningarna m.fl. yrkat att miljödomstolen

1. förelägger Banverket att inkomma med komplettering till miljökonsekvensbeskrivningen avseende redovisning av alternativa platser för station Odenplan samt alternativa utföranden till förebyggande av störningar i detta område,

2. förelägger Banverket att förse miljökonsekvensbeskrivningen med identifiering och beskrivning av sådana indirekta effekter som anges i Högsta domstolens beslut den 13 juni 2008 i mål Ö 2162-07, s. 8-9,

3. förelägger Banverket att komplettera ansökan med en på noggranna undersökningar grundad teknisk beskrivning avseende skick, hållfasthet, grundläggningsförhållanden, undergrund och grundvattennivåer på ovan angivna fastigheter,

4. förordnar att målet skall förenas med mål nr M 4128-08 för handläggning i en rättegång som innefattar samtliga spår-, tillfarts- och arbetstunnlar norr om Mälaren, samt

5. förordnar om mellandomsförfarande för prövning av frågan om huruvida störningar från tunneldrivningen och dess kumulativa inverkan skall beaktas i tillståndsprövningen.

Om tillstånd till verksamheten beviljas, har föreningarna m.fl. yrkat att tillståndet förenas med

6. villkor av innebörd att Odenplans mark och omgivningar inte får beröras och

7. med sådana villkor som har begärts av AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag m.fl.

Vidare har föreningarna m.fl. yrkat ersättning för det fallet tillstånd till verksamheten beviljas.

Banverket

Banverket noterar att inga av de berörda byggnaderna har en grundläggning som är grundvattenberoende. Av nämnda fastigheter ligger samtliga på berg, förutom Adlern Mindre 34 där huset är grundlagt på betongpålar och Kejsarkronan 3 där förekommande lera är dränerad. Ingen av byggnaderna kan därför påverkas negativt av en grundvattennivåsänkning. Ingen fastighetsägare eller nyttjanderättshavare är därför att bedömas som sakägare.

Banverket bestrider bifall till yrkandet om att ansökan skall avvisas. Det föreligger inga brister i miljökonsekvensbeskrivningen. De krav på utredningar som har angetts i slutligt beslut 20 april 2007, mål nr M 8597-06, Svea hovrätt, miljööverdomstolen, har uppfyllts, se vad Banverket har anfört i avsnitt 12) ovan. Samtliga effekter av Citybanan har beskrivits i erforderlig omfattning.

Vad gäller framställda andrahandsyrkanden (punkterna 1, 2, 4, 5 och 6) får Banverket anföra följande. Lokaliseringen av Station Odenplan är given redan genom regeringens tillåtlighetsbeslut den 3 mars 2005 och vidare genom det beslut den 4 ds. av regeringen som nämnts under rubriken Prövningens omfattning och handläggningsfrågor i inledningen ovan. Banverket bedömer att en formell kumulation av målen varken skulle vara till gagn för utredningen eller för de enskilda aktörerna, utan till nackdel om någon specifik fråga rörande någon enskild anläggningsdel skulle uppkomma. Genom de av Banverket gjorda justeringarna har en samlad prövning av samtliga anläggningsdelar norr om Söderström underlättats, så att domstol och parter inte längre behöver gå till handlingarna i de olika målen. Detta har också miljödomstolen tagit fasta på, på så sätt att det i kungörelsen den 17 september 2008 avseende tillfartstunneln vid bangårdsområdet har angetts att eventuella synpunkter i målet rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen som gäller tillfartstunneln även kommer att beaktas i målet rörande tillfartstunneln. Någon rättsförlust genom förevarande processordning torde parterna inte lida. Banverket anser att rättsliga förutsättningar för mellandom inte föreligger, inte heller finns några fördelar med en mellandom på sätt som föreslagits. Som framkommer av miljödomstolens domskäl rörande Spårtunnel Södermalm, mål nr M 1761-07, anser domstolen att reglering av den miljöfarliga verksamheten kan - och i vissa fall bör - ske inom ramen för prövningen av Citybanans vattenverksamhet, varför något särskilt beslut i den delen inte erfordras. Ett eventuellt mellandomsförfarande, innefattande förfarande för att bestämma mellandomstema, skulle endast innebära att den slutliga prövningen i målet fördröjdes, utan att något hade vunnits i sak. Ett villkor med innebörden att Odenplans mark och omgivningar inte får beröras, dvs. att inga arbeten får vidtas där, skulle innebära mycket allvarliga konsekvenser för anläggandet av Citybanan och kan inte godtas. Ett sådant villkor skulle strida mot besluten enligt banlagen och kan lagligen inte meddelas i målet.

Vad gäller punkten 3 får Banverket hänvisa till bilaga 2, där begärd redovisning för aktuella fastigheter återfinns.

Vad gäller punkten 7 får Banverket hänvisa till Banverkets yttranden i avsnitt 41) ovan.

Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6) ovan.

44) CRI filial till Commerz Real Investmentgesellschaft mfB Tyskand, ägare till fastigheten Blåmannen 20

Bolaget har anfört följande. Bolaget har låtit utföra en miljöteknisk utredning och rapport, enligt vilken det för delar av fastigheten inte kan uteslutas att golvet är anlagt direkt mot underliggande mark, som kan utgöras av lera. Bolaget har yrkat att följande kontroll- och skyddsåtgärder vidtas innan någon byggnation påbörjas.

1. Att en markpegel är etablerad i korsningen Bryggargatan och Klara Norra Kyrkogata. Syftet med markpegeln är att följa leras sättning då etablerade sättningsdubb (två stycken) på fastigheten längs Bryggargatan inte korrekt visar förutsättningar för skador av fastighetens källarplan.

2. Att en infiltrationsbrunn är etablerad i korsningen Bryggargatan och Klara Norra Kyrkogata med syfte att kunna utföra en skyddsinfiltration omgående i de fall grundvattennivåer är lägre än upprättade larmnivåer.

Vidare har bolaget förutsatt att det återkommande erhåller en samlad information från kommande kontrollprogram avseende grundvattennivåer och sättningar samt vibrationer.

Banverket

Stiftelsen är sakägare, då det förekommer golv och ledningar som är grundlagda på lera och därför är känsliga för grundvattennivåsänkningar.

Punkten 1: Yrkandet avser kontroll av markrörelser med en pegel. Banverket har redan börjat mäta sådana rörelser i gatumark. Mätningarna omfattar precisionsavvägningar av spikar. Banverket ställer sig i grunden positivt till att utföra kontroller, men anser att begäran kan lösas genom underhandskontakter mellan Banverket och fastighetsägaren.

Punkten 2: Banverket noterar önskemålet. Banverket avser att se över lägen för infiltrationsbrunnar. Banverket har redan låtit etablera en brunn på Vasagatan. Ytterligare brunnar kommer att etableras under 2009.

45) Stiftelsen Stockholms Studentbostäder, ägare till fastigheterna Apeln 13, Kurland 19 och Skålen 22

Stiftelsen har angett att miljökonsekvensbeskrivningen i målet inte är tillfyllest, bl.a. med beaktande av att Citybanans samlade grundvattenpåverkan inte belysts tillräckligt. Vidare har stiftelsen angett att den vid kommande förhandling kommer att ta ställning till Banverkets begäran om verkställighetsförordnande.

Banverket

Banverket noterar att fastigheterna, som framgår nedan, bedömts inte vara känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning och är därmed inte att betrakta som sakägare.

Apeln 13

Byggnaden på fastigheten är grundlagda på fast botten, Stockholmsåsen, och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning.

Kurland 19

Byggnaderna på fastigheten är grundlagda på berg och därmed inte känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning. För byggnaden mot Kammakargatan har grundläggningssättet bedömts utifrån omgivande byggnaders grundläggning då arkivuppgifter saknas.

Skålen 22

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning.

Vad gäller synpunkter i sak får Banverket hänvisa till vad Banverket har anfört under avsnitt 12) ovan. Det är ett önskemål från Banverket att samtliga synpunkter på ansökan framställs i god tid före huvudförhandlingen.

46) Brf Pionen 1, ägare till fastigheten Pionen 1

Föreningen har angett att miljökonsekvensbeskrivningen i målet inte är tillfyllest, bl.a. med beaktande av att Citybanans samlade grundvattenpåverkan inte belysts tillräckligt. Vidare har föreningen angett att den vid kommande förhandling kommer att ta ställning till Banverkets begäran om verkställighetsförordnande.

Banverket

Banverket noterar att fastigheten inte kommer att påverkas av vattenverksamheten då den är grundlagd på berg.

Vad gäller synpunkter i sak får Banverket hänvisa till vad Banverket har anfört under avsnitt 12) ovan. Det är ett önskemål från Banverket att samtliga synpunkter på ansökan framställs i god tid före huvudförhandlingen.

47) Folksam ömsesidig livförsäkring, ägare till fastigheterna Hugin 11, Orion 1, Orion 2, och Bocken 26 och tomträttshavare till fastigheterna Pilen 30 och Orgelpipan 6, AB Hotelinvest & Co/Folksam liv, ägare till fastigheten Spelbomskan 12, Niterka KB/Folksam liv, ägare till fastigheten Skotten 8 samt Niterka II KB/Folksam liv, ägare till fastigheten Rörstrand 32

Bolagen har angett att miljökonsekvensbeskrivningen i målet inte är tillfyllest, bl.a. med beaktande av att Citybanans samlade grundvattenpåverkan inte belysts tillräckligt. Vidare har bolagen angett att den vid kommande förhandling kommer att ta ställning till Banverkets begäran om verkställighetsförordnande.

Banverket

Fastigheten Bocken 26 är belägen utanför bedömt influensområde. Banverket noterar att fastigheten inte kommer att påverkas av vattenverksamheten. Av de övriga fastigheterna har inga av dessa angetts i bilaga 7 till ansökan.

Hugin 11

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning.

Orion 1 och 2

Byggnaden på fastigheten Orion 1 är grundlagd på fast botten (grus) och den på Orion 2 är grundlagd på fast botten och på fast sandblandad lera. Byggnaderna bedöms därmed inte vara känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning.

Pilen 30

Byggnaden på fastigheten är grundlagd med stålkärnepålar och källargolvet är fribärande och bedöms därmed inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Fastigheten är inte upptagen i bilaga 7 till ansökan.

Orgelpipan 6

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och ligger inom den s.k. invallningen. Invallningen omges av betongmurar på berg kompletterad med injektering med syfte att hålla grundvattenytan avsänkt innanför utan att påverka grundvattennivån utanför. Byggnaden bedöms därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning.

Spelbomskan 12

Byggnaden på fastigheten är huvudsakligen grundlagd på berg. Den nordöstra delen och delen under Gyldéngatan är grundlagd på fast botten, Stockholmsåsen. Byggnaden bedöms därmed inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning.

Skotten 8

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och bedöms därmed inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning.

Rörstrand 32

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och bedöms därmed inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning.

Vad gäller synpunkter i sak får Banverket hänvisa till vad Banverket har anfört under avsnitt 12) ovan. Det är ett önskemål från Banverket att samtliga synpunkter på ansökan framställs i god tid före huvudförhandlingen.

48) Brf Stjärnfallet 15, ägare till fastigheten Stjärnfallet 15

Föreningen har angett att miljökonsekvensbeskrivningen i målet inte är tillfyllest, bl.a. med beaktande av att Citybanans samlade grundvattenpåverkan inte belysts tillräckligt. Vidare har föreningen angett att den vid kommande förhandling kommer att ta ställning till Banverkets begäran om verkställighetsförordnande.

Banverket

Banverket noterar att fastigheten inte kommer att påverkas av vattenverksamheten då byggnaden är grundlagd på berg och källargolvet ligger på berg eller friktionsmaterial. Föreningen är således inte att anse som sakägare och inte angiven i bilaga 7 till ansökan.

Vad gäller synpunkter i sak får Banverket hänvisa till vad Banverket har anfört under avsnitt 12) ovan. Det är ett önskemål från Banverket att samtliga synpunkter på ansökan framställs i god tid före huvudförhandlingen.

49) G.I.

G.I. har angett att han önskar att ingressen till hans inlaga den 13 november 2007, aktbil. 15, får en annan lydelse. Vidare har han angett: Citybanan kommer med säkerhet att skapa följande miljöskador. Byggnationen innebär stor energiförbrukning med koldioxidutsläpp. I några år måste

T-baneperrongerna utrymmas flera gånger per dag. Byggnationen kan störa gatutrafiken i 10 år. Stora risker finns för olycksfall och kanske dödsfall till följd av olyckor eller sabotage. De underjordiska stationerna har mycket hälsofarligare luft än luften på Centralens perronger. De långa rulltrapporna är obehagliga för många och tidskrävande och därmed dyra för alla, vilket ihop med fler förseningar jämfört med om ytterligare ytspår på Centralbron skulle byggas minskar det möjliga kollektivresandet genom Citybanan. Jättelika skadeståndskrav kan komma att resas mot staten, landstinget, Stockholms kommun, många offentliga tjänstemän samt experter som har deltagit i förberedelsearbetena för Citybanan.

Banverket

G.I. är inte att betrakta som sakägare eftersom han inte har någon fastighet belägen inom influensområdet. Han är inte berörd av ansökningen. Det kan ändå upplysas att arbetena med Citybanan kommer, liksom alla stora anläggningsarbeten, att orsaka störningar i närområdet. Banverkets ambition är dock att begränsa dessa störningar så mycket det går. Banverket vill uppmärksamma på att regeringen har beslutat att Citybanan skall byggas, varför t.ex. ytspårsalternativet inte längre är aktuellt.

50) Brf Liljan 23, ägare till fastigheten Liljan 23, Brf Gästrikegatan 6, ägare till fastigheten Kamelian 6, Brf Record, ägare till fastigheten Liljan 24 och Brf Kamelian 20, ägare till fastigheten Kamelian 20

Föreningarna har uppgett följande. De kan i dagsläget inte medge att miljödomstolen beviljar tillståndsansökan. I det fall tillstånd medgives yrkar de att:

1. Banverket skall närmare redogöra för vilken typ av sondering som använts inom sänkan norr om Vasaparken när Banverket konstaterar att det inte finns någon lös lera i området.

2. Banverket skall i inspektionsgropar från lägsta källare eller på annat sätt klarlägga verkliga pålavskärningsnivåer. (Banverket har utgått från uppgifter i arkiv.)

3. Banverket skall göra en sprickinventering av samtliga angivna fastigheter och provtrycka skorstenarna i fastigheterna.

4. Banverket skall montera mätdubbar i angivna fastigheter (både gatu- och gårdshus) och kontinuerligt mäta eventuella sättningar.

5. Banverket skall redovisa förutsättningarna för infiltration. Banverket skall i god tid innan vattenbortledningen påbörjas installera anläggningarna för infiltration. Banverket skall specificera vid vilken avsänkt grundvattentrycknivå Banverket tänker börja infiltrera. Besked önskas om på vilket sätt vattennivån kommer att kontrolleras. Banverket skall kontrollera vattennivåer i undre och övre magasin i öppna observationsrör och i lera skall portrycksmätare installeras. Banverket skall installera observationsrör vid gatu- och gårdshusen.

6. Banverket skall göra en inventering av träd och buskar på fastigheterna eftersom träd och buskar är beroende av vatten i det övre jordlagret.

7. Banverkets villkor 4 skall ändras så att orden ”varaktigt” och ”påtagligt” utgår. Det förstnämnda bör ersättas med ”mer än högst tillfälligt”.

Banverket

Samtliga fastighetsägare är att anse som sakägare.

Punkten 1

Banverket har låtit utföra kompletterande borrningar i området kring kvarteren Liljan och Kamelian, samt kompletterande sättningsberäkningar. Detta redovisas i bilaga 6. Som framgår av resultaten förekommer det lös lera inom området som är sättningskänslig.

Punkten 2

Banverket anser det inte vara motiverat att utreda pålavskärningsnivåer, då eventuella grundvattennivåsänkningar uppkommer i det undre magasinet under leran och pålavskärningen ligger i det övre magasinet. Banverket har utfört en provgrop i byggnaden på Kamelian 10 i syfte att kontrollera pålavskärningsnivån. Arbetena måste tyvärr avbrytas 3,6 m under källargolvet på nivån +13,5 på grund av kraftigt tillflöde av vatten och att fler pumpar inte fick plats i gropen. I provgropen låg lerans överkant på nivån +13,8. Sticksondering utfördes från gropen in mot muren utan kontakt med pålar. Pålavskärningen ligger under nivån +13,5, samt sannolikt minst ytterligare 1 m (sonderingsdjupet) lägre.

Undersökningen motsäger inte arkivuppgifter för pålavskärningsnivån i omgivande byggnader, ca +12.

Punkten3

Banverket planerar att besiktiga byggnaden och som en del i det arbetet ingår att utföra inventeringar och provtryckning av skorstenar.

Punkten 4

Erforderliga sättningsdubbar är redan etablerade i området. Erforderliga mätningar kommer att äga rum, se bl.a. förslag till kontrollprogram, bilaga 3.

Punkten 5

Förutsättningar för infiltration har utretts under 2008 genom att utföra infiltrationstest inom området. Resultaten bekräftar tidigare redovisade förhållanden rörande geohydrologiska förhållanden, se PM Geohydrologi, aktbilaga 2, avsnitt 4.2.1. Banverket kommer under 2009 att påbörja planeringen för installationer av infiltrationsanläggningar. Rörande kontroller, samt åtgärdsnivåer för grundvatten, hänvisas till förslag till kontrollprogram, bilaga 3. Banverket ställer sig i grunden positivt till att utföra erforderliga kontroller, men anser att begäran om ytterligare kontrollrör kan lösas genom underhandskontakter mellan Banverket och fastighetsägarna.

Punkten 6

Banverket anser det inte vara motiverat att inventera träd och buskar då nivån i det övre grundvattenmagasinet ligger mer än 5 meter under markytan. Växtligheten är därmed inte beroende av grundvattnet utan nyttjar perkolationsvatten från nederbörd.

Punkten 7

Vad gäller av Banverket föreslagen prövotidsföreskrift 4 anser Banverket av skäl som Banverket redovisat under avsnitt 4) punkten 5 ovan att den av Banverket föreslagna lydelsen är den lämpligaste. Banverket noterar dock att fastighetsägarnas förslag är konstruktivt och ger uttryck för förståelse för Banverkets hållning att det måste finnas ”trösklar” i nyssnämnda prövotidsföreskrift.

51) A-Train AB, nyttjanderättshavare till spår 1 och 2 på Stockholms Central m.m.

Bolaget har framhållit vikten av ett väl fungerande kontrollprogram med ett definierat åtgärdsprogram fastställt. Kontrollprogrammet skall omfatta såväl skador och belastningar på bolagets anläggningar som störningar på tågtrafik. Bolaget förutsätter att Banverket tar fullt kostnadsansvar för olägenheter.

Banverket

Banverket har arbetat fram förslag till kontrollprogram, bilaga 3. Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6) ovan.

52) Arlanda Infrastructure AB, ägare till fastigheten Mentorn 2 och järnvägsanläggning

Bolaget har angett att det är avgörande att genomförandet av Citybanan sker med erforderlig säkerhet för berörda fastigheter och verksamheter så att de inte drabbas av vibrations- och sättningsskador m.m. Bolaget anser att redovisningen av vilka störningar och åtgärder som kan uppstå är svårbedömd i det omfattande materialet, varför en redovisning med åtgärds- och kontrollprogram bör framgå klart senast vid huvudförhandlingen. Bolaget utgår från att bolagets verksamhet hålls skadelös i den mån påverkan eller skada skulle uppstå med anledning av vattenverksamheten.

Banverket

Banverket noterar att fastigheten inte är angiven i bilaga 7 till ansökan.

Banverket har arbetat fram förslag till kontrollprogram, bilaga 3. Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6) ovan.

53) Kungl. Akademien för de fria konsterna, ägare till fastigheten Uttern 1

Akademien har angett att byggnaden genom tiden har haft stora grundläggningsproblem och förstärkningsåtgärder har utförts. En stor spricka med tillhörande förstärkning kan alltjämt iakttas i fasaden. Akademien har angett att den inte kan acceptera några förändringar i grundvattennivåerna eller i andra för grundläggningens säkerhet väsentliga faktorer. Akademien förutsätter att Banverket ansvarar för grundläggningen av Uttern 1 och håller Akademien skadelös. Akademien anser det nödvändigt att befintliga förhållanden inspekteras och att kontinuerliga och pålitliga mätningar av relevanta faktorer utförs.

Banverket

Fastigheten är inte upptagen i sakägarförteckningen i bilaga 7 till ansökan, då huset på fastigheten är grundförstärkt och inte känsligt för grundvattennivåsänkningar. Vidare undersökningar som utförts efter att ansökan lämnats in visar emellertid att det förekommer servisledningar med grundvattenberoende grundläggning inom fastigheten och den är därför upptagen i den kompletterande sakägarförteckningen, bilaga 1. Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6) ovan.

54) Farmaciförbundet, ägare till fastigheterna Blåklinten 14 och 18, Lärarförbundet, ägare till fastigheterna Bryggmästaren 5, 6 och 7 samt Kilen 7, B.A, ägare till fastigheten X, Brf Kejsarkronan, ägare till fastigheten Kejsarkronan 7, Ignis Funébris Försäkringsförening, ägare till fastigheterna Kilen 3 och 8, Stockholmskilen Fastighets AB, ägare till fastigheten Kilen 4, Fastighetsläraren i Stockholm AB, ägare till fastigheten Läraren 7, Fastighetsbolaget Svärdfisken HB, ägare till fastigheterna Lärjungen 2 och Svärdfisken 13, samt Åke Sundvalls Bygg och Fastighet AB, ägare till fastigheten Vingråen 9

Fastighetsägarna har anfört följande. Samtliga fastigheter ligger inom influensområdet och kan komma att beröras negativt av en grundvattennivåsänkning. Fastighetsägarna anser att miljökonsekvensbeskrivningen i målet inte är tillräckligt tillfredsställande vad gäller redogörelse för Citybanans samlade grundvattenpåverkan samt vilka miljöeffekter i övrigt som Citybanan i sin helhet kan ge upphov till. Fastighetsägarna kommer senast vid kommande förhandling att ge ytterligare synpunkter på Banverkets ansökan samt ge in eventuella ersättningsanspråk.

Banverket

Av fastighetsägarna är Farmaciförbundet, såsom ägare till fastigheterna Bryggmästaren 5, 6 och 7, Fastighetsbolaget Svärdfisken HB, såsom ägare till fastigheterna Lärjungen 2 samt Fastighetsläraren i Stockholm AB, såsom ägare till fastigheten Läraren 7, sakägare. Övriga fastigheter kommer inte att beröras av vattenverksamheten, varför ägarna till dessa inte är att anse som sakägare. Banverket hänvisar till redovisningen nedan.

Lärjungen 2

Den norra delen byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och den södra delen på fast botten, morän, och bedöms därmed inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Vidare utredningar som utförts efter att ansökan lämnats in visar dock att det inom fastigheten förekommer servisledningar med grundvattenberoende grundläggning och fastigheten är därför upptagen i den kompletterande sakägarförteckningen, bilaga 1.

Blåklinten 14 och 18

Byggnaderna på fastigheterna är grundlagda på berg och bedöms därmed inte vara känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning.

Kilen 3, 4, 7 och 8

Byggnaderna på fastigheterna är grundlagd på berg och bedöms därmed inte vara känsliga för en eventuell grundvattennivåsänkning.

Heimdall 23

Byggnaden på fastigheten är i den västra delen grundlagd på berg och i övrigt på fast botten, åsmaterial, och bedöms därmed inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning.

Kejsarkronan 7

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och bedöms därmed inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning.

Svärdfisken 13

Byggnaden på fastigheten är i den västra delen grundlagd på berg och i den östra på fast botten, åsmaterial, och bedöms därmed inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning.

Vingråen 9

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och bedöms därmed inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning.

I sak får Banverket hänvisa till vad Banverket har anfört under avsnitt 12) ovan.

55) Fabege Bostäder Stockholm AB, ägare till fastigheten Resedan 3, Fabege Storstockholm AB, ägare till fastigheten Barnhusväderkvarnen 36, Fagebe Stockholmsfenix AB, ägare till fastigheten Fenix 1, Centralbadet HB, ägare till fastigheten Islandet 3, Fabege City AB, ägare till fastigheten Läraren 5, Besmanet 8 KB, ägare till fastigheterna Adam & Eva 10 och Lammet 17, Fabege Stockholmsoxen AB, ägare till fastigheten Duvan 6, Fastighets AB Redlab, ägare till fastigheten Orgelpipan 4, Fabege Stockholm AB, ägare till fastigheten Pilen 27, Fabege Fastigheter Sverige AB, ägare till fastigheten Pilen 31, Elefanten Fastigheter HB, ägare till fastigheten Elefanten Mindre 1, samt Sifab Fastighets AB, ägare till fastigheten Hägern Mindre 7.

Bolagen har anfört följande. Samtliga fastigheter ligger inom influensområdet och kan komma att beröras negativt av en grundvattennivåsänkning. Bolagen anser att miljökonsekvensbeskrivningen i målet inte är tillräckligt tillfredsställande vad gäller redogörelse för Citybanans samlade grundvattenpåverkan samt vilka miljöeffekter i övrigt som Citybanan i sin helhet kan ge upphov till. Bolagen kommer senast vid kommande förhandling att ge ytterligare synpunkter på Banverkets ansökan samt ge in eventuella ersättningsanspråk.

Banverket

Av fastighetsägarna är Fabege Stockholm AB, såsom ägare till fastigheten Pilen 27, Fabege City AB, såsom ägare till fastigheten Läraren 5 samt Fabege Fastigheter Sverige AB, såsom ägare till fastigheten Pilen 31, sakägare. Övriga fastigheter kommer inte att beröras av vattenverksamheten, varför ägarna till dessa inte är att anse som sakägare. Banverket hänvisar till redovisningen nedan.

Resedan 3

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg utom sydvästra hörnet som kan vara grundlagt på betongpålar. Byggnaden bedöms därmed inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning.

Barnhusväderkvarnen 36

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg och bedöms därmed inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning.

Fenix 1

Huskroppen utmed Barnhusgatan är grundlagd på berg och byggnaden i övrigt på sand. Byggnaden bedöms därmed inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning.

Islandet 3

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på fast botten, åsmaterial, och bedöms därmed inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning.

Adam & Eva 10

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på fast botten och berg och bedöms därmed inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning.

Lammet 17

Byggnaden på fastigheten är i söder, mot Bryggargatan, grundlagd på berg, den inre delen på platta på fast sand och i norr på stödpålar av betong och stål (stålkärnepålar och stålplastpålar). Byggnaden bedöms därmed inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning.

Duvan 6

Byggnaden på fastigheten är i söder, mot Vattugatan, grundlagd på stödpålar av betong och i övrigt på berg och bedöms därmed inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning.

Orgelpipan 4

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på berg. Den är dessutom belägen inom den s.k. invallningen. Invallningen omges av betongmurar på berg kompletterad med injektering med syfte att hålla grundvattenytan avsänkt innanför utan att påverka grundvattennivån utanför. Vidare är byggnaden belägen ovanför tunnelbanans rödgröna linjer. Byggnaden bedöms därmed inte känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning.

Elefanten Mindre 1

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på fast botten, åsmaterial, och bedöms därmed inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning. Huvuddelen av fastigheten är belägen utanför influensområdet.

Hägern Mindre 7

Byggnaden på fastigheten är grundlagd på stödpålar av betong och på fast botten, åsmaterial, i de centrala delarna mot Drottninggatan och bedöms därmed inte vara känslig för en eventuell grundvattennivåsänkning.

I sak får Banverket hänvisa till vad Banverket har anfört under avsnitt 12) ovan.

56) Lillskotet AB, ägare till fastigheten Pilen 8 samt Fastighetsbolaget Vinschen HB, tomträttshavare till fastigheterna Lammet 9 och 18

Bolagen har yrkat

1. att Banverket förpliktas att utföra och bekosta grundförstärkningar av byggnaderna på bolagens fastigheter,

2. att Banverket förpliktas att vidta erforderliga åtgärder för att upprätthålla grundvattennivåerna i området på normal nivå samt

3. att orden ”varaktigt” och ”påtagligt” skall utgå ur punkten 4 i föreslagna prövotidsföreskrifter.

Bolagen har även framställt synpunkter på den av Banverket föreslagna uppdelningen i delsträckor avseende inläckage av grundvatten.

Lillskotet AB har förbehållit sig att återkomma med ersättningskrav avseende skador.

Banverket

Bolagen är upptagna som sakägare i bilaga 7 till ansökan. Nedan redovisas omständigheter till stöd för Banverkets bedömning. Vidare anges nedan vad gäller vibrationer vid byggande av Citybanan tillåtna v10-värden. För beskrivning av innebörden och syftet med sådana värden får Banverket hänvisa till bilaga 4.

Pilen 8

Banverket utförde 2006 en provgrop i byggnaden. Då konstaterades att grundmuren låg på ett ca 30 cm tjockt sandlager på lera. Viktsondering i gropen visar på lera till ca 4 m djup under källargolvsnivån och sonderingsstopp på ca 7 meters djup. Provtagning och rutinundersökning av leran utfördes och portrycksmätare installerades på två nivåer. Se vidare bilaga 2.

Tillåtet v10-värde är satt till 18 mm/s.

Lammet 9

Byggnaden på fastigheten är mot Drottninggatan grundlagd med murar på fast botten och på lera, medan de inre delarna har betongmurar på berg och delvis betongpålar till berg eller fast botten. Den västra delen mot Bryggargatan har okänd grundläggning. Se vidare bilaga 2.

Tillåtet v10-värde för den berggrundlagda delen är satta till 70 mm/s och för delen på lera till 18 mm/s.

Lammet 18

Den västra delen av byggnaden är grundförstärkt med stålpålar och grundmuren utmed Gamla Brogatan är undergjuten med betong till berg. För resterande delar saknas arkivuppgifter om grundläggningen. Tidigare utförda sonderingar indikerar att jorddjupen i den östra delen är små. Se vidare bilaga 2. Tillåtet v10-värde för den berggrundlagda delen är satta till 70 mm/s och för övriga delar till 18 mm/s.

Punkten 1

Vad gäller yrkandet om grundförstärkning bestrider Banverket att sådan skyldighet skall fastslås av miljödomstolen. Banverket har enligt föreslagen prövotidsföreskrift, punkten 4, en skyldighet att tillse att vattenverksamheten inte medför att grundvattennivåerna varaktigt sjunker så att påtaglig skada uppkommer på bl.a. byggnader. Denna skyldighet avser Banverket efterkomma i första hand med hjälp av infiltration i jord eller berg (se nyssnämnda prövotidsföreskrift). Möjlighet att vidta andra skyddsåtgärder föreligger om infiltration inte skulle bedömas verkningsfull. Praktiska skäl samt kostnadshänsyn talar för att Banverket måste ha valmöjlighet att vidta den skyddsåtgärd som är den lämpligaste. Bedömningen därav görs lämpligast så nära byggstart som möjligt och ju närmre tunnelfronten kommer berörd fastighet. Skäl talar således mot att i tillståndsdomen slå fast en exakt skyddsåtgärd för varje objekt känsligt för en grundvattennivåsänkning. Berörda sakägare skall dock med Banverkets åtagande i föreslagna prövotidsföreskrift känna sig trygga i att erforderliga skyddsåtgärder kommer att vidtas.

Punkterna 2 och 3

Banverket, som hänvisar till vad Banverket har anfört under punkten 1 samt under avsnitt 4) punkten 4 ovan (Banverkets yttranden över vad länsstyrelsen har anfört), motsätter sig bifall till yrkandena.

Angående den av Banverket föreslagna uppdelningen i delsträckor avseende inläckage av grundvatten, hänvisar Banverket till vad verket anfört under avsnitt 4) punkten 2 ovan.

Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6) ovan.

57) Ankarspik 2 AB, ägare till fastigheten Vega 4, Ankarspik 4 AB, ägare till fastigheten Lagern 6 samt Ankarspik 5 AB, ägare till fastigheten Lagern 11

Bolagen har framställt likalydande synpunkter som Vasakronan AB i avsnitt 23) ovan. Därutöver har ägarna till fastigheterna Lagern 6 och 11 framställt följande krav på kompletterande utredningar för att de skall kunna bedöma riskerna och störningarna i samband med byggandet av Citybanan.

1. Kontroll av fyllningen och lerans mäktighet genom trycksonderingar i korsningen Olof Palmes gata - Vasagatan och i Kungsgatan.

2. Upptagning av störda prover med skruvborr eller dylikt i fyllningen ned till lerans överkant i korsningen Olof Palmes gata - Vasagatan och i Kungsgatan.

3. Analys av de störda proverna med avseende på organisk halt.

4. Ostörd provtagning av leran med kolvborr på två till tre nivåer i korsningen Olof Palmes gata - Vasagatan och i Kungsgatan.

5. Installation av grundvattenrör för mätning av undre grundvattenytan ned till friktionsmaterialet under leran i anslutning till provtagningspunkterna.

6. Installation av grundvattenrör i fyllningen för mätning av övre grundvattenytan i anslutning till provtagningspunkterna.

7. Installation av portrycksmätare i leran på två nivåer vid vardera provtagningspunkt.

8. Laboratorieanalyser av lerans geotekniska egenskaper genom rutinanalys och ödometerförsök (CRS) på de ostörda proverna.

9. Sättningsberäkningar vid avsänkningar av undre grundvattenytan med 0,5 meter, 1,0 meter, 2,0 meter och till lerans underkant.

10. Redovisning av metoder för tätning av tunnlarna så att inläckagen av grundvatten maximeras för spårtunneln till 4 l/min och 100 meter tunnel samt för tillfartstunneln vid bangårdsområdet till 1 l/min och 100 meter tunnel.

11. Redovisning av metod för förhindrande av avsänkning av grundvattennivåytan vid spontläget utanför det grönskrafferade området för tillfartstunneln vid bangårdsområdet där avsänkningen av grundvattenytan planeras till -20 meter enligt yrkande 2 i aktbilaga 147.

12. Redovisning av var infiltrationsanläggningar planeras för att kunna upprätthålla grundvattennivåerna på nuvarande nivåer.

13. Redovisning på plankarta med ekvidistanser till vilka nivåer som grundvattenytorna kommer att avsänkas dels under byggskedet, dels under driftskedet.

14. Redovisning av utförda noggranna riskanalyser avseende förväntade vibrationer av byggnaderna.

15. Förslag till gränsvärden i mm/sek för vibrationer i och av byggnaderna.

Banverket

Av bolagen är Ankarspik 4 AB, såsom ägare till fastigheten Lagern 6, samt Ankarspik 5 AB, såsom ägare till fastigheten Lagern 11, att anse som sakägare. Inga objekt inom Vega 4 är känsliga för grundvattennivåsänkningar.

Banverket får i sak hänvisa till vad Banverket anfört i avsnitt 23) ovan.

Vad gäller krav på kompletterande utredningar från Ankarspik 4 AB och Ankarspik 5 AB får Banverket anföra följande. Banverket har haft underhandskontakter med fastighetsägarna och deras tekniska biträde. Efter detta har Banverket låtit utföra kompletterande provtagningar och beräkningar. Dessa är redovisade i bilagor till denna skrift.

Punkterna 1-4 samt 8 och 9

Önskade kompletteringar är utförda och redovisas i bilaga 6. Resultaten visar att leran är överkonsoliderad för rådande last. Beräkningar av sättningar med data från de nya provtagningarna redovisas i bilagan för olika storlek och varaktighet för nivåsänkningen. De nya beräkningarna ger likartade resultat som redovisats i PM Geohydrologi, aktbilaga 2. En grundvattennivåsänkning på 2 meter under 2 år resulterar i en sättning på upp till 2 cm.

Punkterna 5-7

Banverket bedömer att erforderliga observationspunkter för grundvatten redan i dag finns etablerade, se förslag till kontrollprogram, bilaga 3. Banverket ställer sig i grunden positivt till att utföra erforderliga kontroller, men anser att detta kan lösas genom underhandskontakter med fastighetsägaren.

Punkterna 10 och 11

Banverket hänvisar till vad verket har angett ovan under avsnitt 4), avsnitt 23) punkterna 5 och 7, samt avsnitt 41) punkten 6.

Punkten 12

Banverket hänvisar till vad verket har angett ovan under avsnitt 23) punkten 1d.

Punkten 13

Grundvattnet i Stockholms innerstad är sedan decennier påverkad av olika mänskliga aktiviteter, såsom hårdgöring av ytor som minskar grundvattenbildningen, dränering av grundvatten till tunnlar och andra undermarksanläggningar, samt urschaktningar och uppfyllnad av mark. Citybanans byggtid kommer att pågå under en lång tid och under denna tid är det sannolikt att ytterligare mänskliga aktiviteter, förutom Citybanan, inom området kommer att påverka grundvattnet. Detta innebär att det inte är görligt för Banverket att prognostisera vilka grundvattennivåer som kommer att råda inom Citybanans prognostiserade influensområde, då nivåerna styrs av faktorer som inte Banverket råder över.

Punkterna 14 och 15

Lagern 6

Byggnaden är grundförstärkt där den tidigare var grundlagd på träpålar. Övriga delar av byggnaden är grundlagda på berg respektive fastbotten. Tillåtet v10-värde (för beskrivning av innebörden och syftet med sådana värden får Banverket hänvisa till bilaga 4) för den berggrundlagda delen är satt till 70 mm/s och för den grundförstärkta 18 mm/s.

Lagern 11

Byggnaderna på fastigheten är grundlagda på berg, med stödpålar av betong och stål och är också grundförstärkta med stålpålar. Tillåtet v10-värde för den berggrundlagda delen är satt till 70 mm/s och för den grundförstärkta 18 mm/s.

Vega 4

Den sydvästra byggnaden inom fastigheten Vega 4 är grundlagd på murar och/eller plintar på berg. För övriga byggnader inom kv. Vega, som uppfördes på slutet av 1800-talet saknas grundläggningsuppgifter. Tillåtet v10-värde för den berggrundlagda delen är satt till 70 mm/s och för övriga byggnader till 35 mm/s i det fall de är grundlagda på fast botten och 18 mm/s i det fall de är grundlagda på lera.

Tillfartstunnel bangårdsområdet

Myndigheter

1) Räddningsverket

Räddningsverket har avstått från att yttra sig

2) Fiskeriverket

Fiskeriverket har angett att det inte har några synpunkter på ansökan.

3) SGU

SGU har anfört följande.

SGU har den 25 september 2007 yttrat sig i målet Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen, men kan inte se att de påpekanden som då gjordes har följts upp av Banverket. SGU anser att det är viktigt att åtminstone följande punkter klargörs.

1. SGU anser att Banverkets utgångspunkt att endast skadliga grundvattennivåer skall undvikas är en för låg ambitionsnivå. Ambitionen bör vara att åtminstone upprätthålla grundvattenytan i jordlagren och i synnerhet i de områden där grundvattennivåsänkningar kan medföra marksättningar. Om Banverket inte kan åta sig att upprätthålla grundvattennivåerna så att påtagliga grundvattennivåsänkningar undviks inom influensområdet, så bör till utredningen fogas kartor som visar vilka grundvattennivåsänkningar som kommer att uppstå. Vidare har Banverket i utredningsmaterialet inte belyst risken för att mark utan byggnader, t.ex. gatumark, sjunker.

2. Mot bakgrund av miljökvalitetsmålets ”Grundvatten av god kvalitet” andra delmål och ur ett resurs- och säkerhetsperspektiv, bör infiltration ses som ett andrahandsalternativ och att en bättre tätning av tunnlarna i stället bör eftersträvas. Det måste klargöras hur vattenförsörjningen till fyra angivna brunnar i skyddsrum skall lösas.

3. Banverkets yrkande 2 avseende bangårdsområdet är oklart formulerat på så sätt att avsänkning antingen kan ske under en sammanhängande period om 18 månader, eller under 18 månader uppdelat på flera perioder. En sådan avsänkning - om den inte är mycket kort - skulle sannolikt påverka ett mycket stort område utöver det som märkts ut på kartan och kan ge påtagliga negativa konsekvenser. Konsekvenserna av grundvattennivåsänkningen måste utredas. Det är svårt, och kan vara olämpligt ur stabilitetssynpunkt, att genom infiltration till siltlager öka grundvattenmängden.

Banverket

Punkterna 1 och 2

Som Banverket tidigare har angivit (Banverket yttrande den 3 september 2008, aktbilaga 147), kommer stora insatser att göras för att täta tunnlarna. Banverket har lagt ner stora resurser på utarbetandet av en injekteringsdesign, anpassad efter rådande geologiska och geohydrologiska förhållanden under hänsynstagande till anläggningens utformning. Målet med tätningen är bl.a. att minimera inläckningen för att på så sätt minska grundvattenpåverkan och därtill relaterade risker för skador, samt kostnader för långvarig infiltration. Under byggskedet innan slutlig tätning har erhållits, kommer det sannolikt i relativt stor omfattning att vara nödvändigt att kompensera inläckningen med infiltration för att undvika risk för skadlig grundvattenpåverkan lokalt. Under driftskedet kommer behovet att vara betydligt mindre, och i huvdsak vara koncentrerat till områden med stor känslighet mot grundvattennivåsänkning och områden med små vattentillgångar.

Banverket är överens med SGU om att infiltration skall tillgripas först i andra hand. I City är grundvattensituationen kraftigt påverkad av bl.a. befintliga tunnlar vilket innebär att det inte förekommer något överskott av vatten, vilket medför att i stort sett allt vatten som läcker in i Citybanan måste ersättas med infiltrerat vatten. Om inte detta görs kommer grundvattennivåsänkning att uppkomma i jordlagren, vilket i sin tur kan ge upphov till bl.a. skadliga sättningar. Banverkets undersökningar visar att Cityområdet har goda infiltrationsmöjligheter (aktbilaga 2, PM Geohydrologi, kap 2).

De värden på inläckande grundvatten som anges i ansökan är konservativt bedömda med utgångspunkt från att Citybanans faktiska värden skall vara mindre. Vid framräknande och bedömning av dessa värden har förutsättningar valts för att ge tillräcklig säkerhet med hänsyn till det läckage som rimligen kan uppkomma. Den påverkan som denna inläckning ger upphov till, under förutsättning att ingen infiltration vidtas, redovisas i ansökan (aktbilaga 2, PM Geohydrologi, underbilaga 3). I ansökan redovisas vilket infiltrationsbehov som föreligger för att undvika grundvattenpåverkan. Dessa beräkningar har bl.a. legat till grund för planering av infiltrationsbehov. Eftersom redovisad grundvattenpåverkan är konservativt framtagen, är också redovisat infiltrationsbehov konservativt.

Banverket är medvetet om att grundvattennivåsänkning och marksättning även kan ge upphov till skador på gator och annan obebyggd mark. Banverket har som utgångspunkt vid upprättandet av åtgärdsnivåer utgått från att nivåer inte varaktigt skall sjunka under lägsta uppmätta nivå i det undre grundvattenmagasinet (se bilaga 2). Vid upprättandet av åtgärdsnivåer har marklagrens känslighet för grundvattennivåsänkning utgjort bedömningsgrund. Vidare har Banverket i tillägg till tidigare geotekniska undersökningar utfört kompletterande provtagning av lerans egenskaper samt utfört beräkningar av sättningar vid olika hypotetiska grundvattennivåsänkningar (se bilaga 6). Detta underlag har använts vid upprättandet av åtgärdsnivåer och kommer att vara styrande för behovet av infiltrationsinsatser (se bilagor 2 och 3).

När det gäller gatumark har Banverket ingått genomförandeavtal med Stockholms stad, och när det gäller servisledningar har Banverket gjort långtgående åtaganden avseende reparation av skador som uppkommer till följd av Citybanan.

Banverket har ännu inte kommit överens med huvudmännen för skyddsrummen hur vattenförsörjningen i skyddsrummen ska gå till vid en eventuell påverkan på dessa.

Punkten 3

För information om bakgrunden till Banverkets yrkande hänvisas till Banverkets svar till länsstyrelsen, avsnitt 4, punkt 1.

Banverkets yrkande innefattar att avsänkning kan göras under en kontinuerlig tidsrymd på 18 månader, alternativt vid flera tillfällen under en sammanlagd tid av 18 månader. Det område som angives (Banverket yttrande den 3 september 2008, aktbilaga 147) avser det område inom vilket grundvattennivåsänkning kan komma att utföras, som djupast ner till nivån -20. Den faktiska avsänkningen beror av bergnivån kring schaktet vilken varierar både mellan spontsidorna samt längs med vardera spontsidan. Tidigare redovisat praktiskt influensområde samt Banverkets förslag till villkor gällande inläckande flöde kommer att innehållas varför inga ytterligare skadliga effekter kommer att uppkomma. När det gäller redogörelse för förväntad grundvattenpåverkan, effekter och vilka skyddsåtgärder som planeras hänvisas till Banverkets svar till länsstyrelsen, avsnitt 4), punkt 1.

Banverket är medvetet om att det föreligger förhöjd skredrisk vid infiltration och kommer att genomföra infiltrationen på sådant sätt att förhöjda risker inte utlöses. I fall osäkerheter föreligger om marklagrens stabilitet, kommer Banverket låta genomföra utredningar som stöd för infiltrationens genomförande.

4) Naturvårdsverket

Naturvårdsverket har avstått från att yttra sig.

5) Länsstyrelsen

Länsstyrelsen har anfört samma som i målet rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

Banverket

Banverket hänvisar till vad verket har anfört under avsnitt 4) rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

Sakägare m.fl.

6) Samfällighetsföreningen Smältan, ägare till gemensamhetsanläggningen Smältan GA:1

Föreningen har angett att den vill ha full ersättning för eventuella skador som orsakas av byggandet.

Banverket

Angående Banverkets ersättningsskyldighet för uppkommen skada hänvisas till vad Banverket anfört under avsnitt 6) rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

7) C.W. m.fl., ägare till fastigheten X, Axcity 2 AB, ägare till fastigheten Pilen 18, Brf Karlavagnen 11, ägare till fastigheten Karlavagnen 11, Brf Kamelian 7, ägare till fastigheten Kamelian 7, C.F.S:s dödsbo, ägare till fastigheten Boken 3, Bf Idog u p a, ägare till fastigheterna Kamelian 11 och Kamelian 12, C.W. m.fl., ägare till fastigheten X, Brf Stina i Stockholm, ägare till fastigheten Midgård 3, AxCity Fastighets AB, ägare till fastigheten Vinkelhaken 9, Fastighets AB Stockholm Sporren, ägare till fastigheten Sporren 16, AxCity 8 AB, ägare till fastigheten Verdandi 9, P.D. m.fl., ägare till fastigheten X, Brf Källan, ägare till fastigheten Gullvivan 10, Brf Planeten 234, ägare till fastigheten Planeten 12, Brf Dalagatan 74, ägare till fastigheten Midgård 24, H.D. m.fl., ägare till fastigheten X, Akademiska Hus i Stockholm AB, ägare till fastigheterna Bergsmannen Större 8, Kungsstenen 4 och Haga 4:35, Sankt Matteus församling, ägare till fastigheten Midgård 10, G.V. församling, ägare till fastigheterna Syrenen 1 och Snöklockan 4, Stockholms Domkyrkoförsamling, ägare till fastigheterna Klockaren 1, Klockstället 2 och Orgelpipan 10, Springarberget AB, ägare till fastigheten Kometen 2, PP Pension Försäkringsförening, ägare till fastigheterna Adlern Mindre 24, Adlern Mindre 32 och Karlavagnen 4, Kortbyrån 17 AB, ägare till fastigheten Pennfäktaren 10, A.N. m.fl., ägare till fastigheten X, Helge Axelsson Johnssons Stiftelse, ägare till fastigheterna Valkyrian 13 och Stengodset 11, Stiftelsen Isaac Hirsch Minne, ägare till fastigheterna Kakelugnen 11, Kakelugnen 12 och Kakelugnen 16, Adolf Fredriks församling, ägare till fastigheterna Ångermanland 13, Norrmalm 1:33 och Norrmalm 1:34, Fabris AB, ägare till fastigheten Skålen 19, Frebaco Fastighets AB, ägare till fastigheterna Skålen 16 och Skålen 17 samt B.K. m.fl., ägare till fastigheterna X.

Fastighetsägarna har anfört samma som i målet rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

Banverket

Banverket hänvisar till vad verket har anfört under avsnitt 37) rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

8) Jernhusen AB med dotterbolag, ägare till fastigheterna Terminalen 1, Norrmalm 4:63, Norrmalm 5:3, Klassrummet 1, Blekholmen 4 och Blekholmen 6

Bolaget har hänvisat till tidigare ingivet yttrande i målet rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

Banverket

Banverket hänvisar till vad verket har anfört under avsnitt 14) rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

9) A-Train AB, nyttjanderättshavare till spår 1 och 2 på Stockholms Central m.m.

Bolaget har anfört samma som i målet rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

Banverket

Banverket hänvisar till vad verket har anfört under avsnitt 53) rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

10) Arlanda Infrastructure AB, ägare till fastigheten Mentorn 2 och järnvägsanläggning

Bolaget har anfört samma som i målet rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

Banverket

Banverket hänvisar till vad verket har anfört under avsnitt 54) rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

11) Fastighets AB Skjutsgossen Nr 8 & Co KB , tomträttshavare till fastigheterna Pennfäktaren 11, Sejlaren 7 och Getingen 11

Bolaget har anfört samma som i målet rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

Banverket

Banverket hänvisar till vad verket har anfört under avsnitt 25) rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

12) Kungl. Akademien för de fria konsterna, ägare till fastigheten Uttern 1

Akademien har anfört samma som i målet rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

Banverket

Banverket hänvisar till vad verket har anfört under avsnitt 55) rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

13) NCC Property F AB, ägare till fastigheterna Mentorn 1 och 3

Bolaget har angett att vattenverksamheten kan medföra sättningar inom fastigheterna, vilket kan leda till förskjutningar av entréer och liknande, rör- och kabelbrott och negativ mantelfriktion på pålar. För att kunna göra en kvalificerad bedömning av hur vattenverksamheten kommer att påverka sättningskänsliga objekt skulle en tydligare kvantifiering av verksamheten, i såväl rum som tid behöva göras. Ett program bör upprättas som föreskriver skyldighet för Banverket att företa regelbundna mätningar avseende fastigheterna.

Banverket

Banverket har låtit installera en infiltrationsbrunn vid Norra Bantorget öster om fastigheten, som har visat sig fungera väl för att höja grundvattennivån. Förslag till kontrollprogram är framtaget och redovisas i bilaga 3.

14) Brf Kejsarkronan 6, ägare till fastigheten Kejsarkronan 6, Brf Kejsarkronan 3, ägare till fastigheten Kejsarkronan 3, Brf Kejsarkronan 14, ägare till fastigheten Kejsarkronan 14, Brf Blåklinten, ägare till fastigheten Blåklinten 1, Brf Blåklinten 2, ägare till fastigheten Blåklinten 2, C.E, bostadshyresgäst i fastigheten X, U.E.L, bostadsrättshavare i fastigheten X, E.K, bostadshyresgäst i fastigheten X, samt G.R.W, bostadsrättshavare i fastigheten X.

Fastighetsägarna m.fl. har angett att samtliga mål rörande Citybanan norr om Mälaren bör förenas för handläggning i en rättegång i den mening som avses i 14 kap.rättegångsbalken. I sådan rättegång bör arbetstunneln Torsgatan ingå, varför förevarande mål bör förklaras vilande i avvaktan till dess att lagakraftvunnen dom eller slutligt beslut föreligger avseende Torsgatetunneln.

Banverket

Angående kumulationsfrågan hänvisar Banverket till vad verket anfört under avsnitt 43) rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

Vad gäller tillståndsprövningen av vattenverksamheten för anläggandet och driften av arbetstunneln vid Torsgatan har samtliga överklaganden till miljööverdomstolen nyligen återkallats, varför miljödomstolens deldom den 20 december 2006 kommer att ta till sig laga kraft. Mot den bakgrunden föreligger inte förutsättningar för vilandeförklaring av målet.

15) Franska Reformerta Kyrkan, ägare till fastigheten Sperlingens Backe 61

Kyrkan har angett att det område som berörs av Banverkets vattenverksamhet är beläget långt från kyrkans fastighet och att någon påverkan därför inte kommer att ske på fastigheten.

16) CRI filial till Commerz Real Investmentgesellschaft mbH Tyskland

Bolaget har anfört samma som i målet rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

Banverket

Banverket hänvisar till vad verket har anfört under avsnitt 44) rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

17) Diligentia Storstockholm AB, ägare till fastigheterna Boken 6, Klockan 1, Bryggaren 16, Spelbomskan 9 och tomträttshavare till fastigheten Fyrfotan 1, Diligentia Fyrkanten AB, ägare till fastigheten Träsket 17 och RVH Fastighets AB, ägare till fastigheten Pennfäktaren 12

Bolagen har i huvudsak anfört samma som i målet rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

Banverket

Banverket hänvisar till vad verket anfört under avsnitt 33) rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

18) Folksam ömsesidig livförsäkring, ägare till fastigheterna Hugin 11, Orion 1, Orion 2, och Bocken 26 och tomträttshavare till fastigheterna Pilen 30 och Orgelpipan 6, AB Hotelinvest & Co/Folksam liv, ägare till fastigheten Spelbomskan 12, Niterka KB/Folksam liv, ägare till fastigheten Skotten 8 samt Niterka II KB/Folksam liv, ägare till fastigheten Rörstrand 32

Bolagen har anfört samma som i målet rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

Banverket

Banverket hänvisar till vad verket har anfört under avsnitt 47) rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

19) Vasakronan AB, ägare till fastigheterna Uggleborg 12, Grönlandet Norra 1, 2, 3, 4 och 5, Kurland 11, Vasastaden 1:62 och Beridarebanan 77, samt tomträttshavare till fastigheterna Hästskon 12 och Beridarebanan 4 och 11

Bolaget har anfört samma som i målet rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

Banverket

Banverket hänvisar till vad som anförts under avsnitt 23) rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

20) Lillskotet AB, ägare till fastigheten Pilen 8 samt Fastighetsbolaget Vinschen HB, tomträttshavare till fastigheterna Lammet 9 och 18

Bolagen har anfört samma som i målet rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

Banverket

Banverket hänvisar till vad verket har anfört under avsnitt 56) rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

21) Ankarspik 2 AB, ägare till fastigheten Vega 4, Ankarspik 4 AB, ägare till fastigheten Lagern 6 samt Ankarspik 5 AB, ägare till fastigheten Lagern 11

Bolagen har anfört likalydande synpunkter som i målet rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

Banverket

Banverket får hänvisa till Banverkets yttrande i avsnitt 57) rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

Arbetstunnel Norra station

Myndigheter

Inga myndigheter har yttrat sig.

Sakägare m.fl.

1) Brf Stjärnfallet 15, ägare till fastigheten Stjärnfallet 15

Föreningen har anfört samma som i målet rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

Banverket

Banverket hänvisar till vad verket har anfört under avsnitt 48) rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

2) Stiftelsen Stockholms Studentbostäder, ägare till fastigheterna Apeln 13, Kurland 19 och Skålen 22

Stiftelsen har anfört samma som i målet rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

Banverket

Banverket hänvisar till vad verket har anfört under avsnitt 45) rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

3) Brf Pionen 1, ägare till fastigheten Pionen 1

Föreningen har anfört samma som i målet rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

Banverket

Banverket hänvisar till vad verket har anfört under avsnitt 46) rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

4) Folksam ömsesidig livförsäkring, ägare till fastigheterna Hugin 11, Orion 1, Orion 2, och Bocken 26 och tomträttshavare till fastigheterna Pilen 30 och Orgelpipan 6, AB Hotelinvest & Co/Folksam liv, ägare till fastigheten Spelbomskan 12, Niterka KB/Folksam liv, ägare till fastigheten Skotten 8 samt Niterka II KB/Folksam liv, ägare till fastigheten Rörstrand 32

Bolagen har anfört samma som i målet rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

Banverket

Banverket hänvisar till vad verket har anfört under avsnitt 47) rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

5) Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv, ägare till fastigheterna Skålen 24, Adlern Mindre 34, Vargen 10, Vinkelhaken 10, Vinkelhaken 18 och Tranhuvudet 8 samt Hiby AB, ägare till fastigheten Städet 9

Bolagen har anfört samma som i målet rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

Banverket

Banverket hänvisar till vad verket har anfört under avsnitt 24) rörande Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen.

ÖVRIGT UTREDNINGSMATERIAL

I skrift den 10 januari 2009 har O.M. yrkat att miljödomstolen avvisar ansökan till dess att den uppfyller kraven i miljöbalken och i lagen om byggande av järnväg, att Banverket specificerar av vilken anledning som verket funnit det nödvändigt att speciellt upplysa miljödomstolen om sin tolkning av lagen och att rimliga alternativ till Citybanan skall presenteras på ett lättbegripligt sätt i en icketeknisk sammanfattning.

I skrift den 15 januari 2009 har Folksam Ömsesidig Livförsäkring påpekat att fastigheten Pilen 30 finns redovisad i den kompletterande sakägarförteckningen, bilaga 1 till aktbil. 252. Folksam hänvisar för denna fastighet till tidigare inlagor.

I skrift den 15 januari 2009 har Brf Liljan 23 m.fl. anfört bl.a. Banverket har angett att det sedan 1980 pågår sättningar med 4-5 mm i bland annat Liljan 23 och 24. Uppgiften stämmer inte med en annan uppgift om att leran skulle vara överkonsoliderad. Banverket skall därför redogöra för om sättningarna sker i hus eller i mark, samt i leran eller i fyllda massor över de naturliga jordlagren. Föreningen yrkar att Banverket utför mätningar i såväl de undre som de övre grundvattenmagasinen. Dessutom skall Banverket utföra portrycksmätningar på olika nivåer i leran. De tre kontrollerna skall ske i samma mätstation. Kontrollerna skall vara så frekventa att Banverket i god tid innan fastigheternas träpålar riskerar att skadas skall hinna utföra tätning respektive infiltration. De yrkar vidare att Banverket även utreder infiltrationsförutsättningar i det övre magasinet samt definierar åtgärdsnivå I och II även för detsamma. Förslagsvis skall det ha samma åtgärdsnivåer som för grundvattenmagasin V (Odenplan); åtgärdsnivå I skall vara en normal årslägstanivå och åtgärdsnivå II skall vara 0,2 meter över pålavskärningsnivåer. De är inte beredda att godta någon skada på byggnader över huvud taget och om skador går att undvika med utförliga åtgärder, tätning och infiltration och är kontrollerna tillräckligt noggranna för att i tid upptäcka grundvattensänkningar som kan leda till skador, skall miljödomstolen meddela sådana villkor och prövotidsföreskrifter. De yrkar också att Banverket vidtar kontroller i kvarteren Liljan och Kamelian avseende förändringar i grundvattenkvaliteten som kan leda till skador på träpålar. Föreningen frånfaller tidigare yrkande om att Banverket skall göra en inventering av träd och buskar på fastigheterna.

I skrift den 16 januari 2009 har fastighetsjuristen L.K. anmält att hon även företräder C.L. m.fl., ägare till fastigheten X, P.L. m.fl., ägare till fastigheten X, samt Brf Adlern Mindre, ny ägare till fastigheten Adlern Mindre 32, samt att dessa fastighetsägare biträder vad C.W. m.fl. tidigare har anfört.

I skrift den 20 januari 2009 har Brf Kejsarkronan 6 m.fl. anfört bl.a. Förutom de kompletteringsönskemål som tidigare framförts hemställes att Banverket föreläggs att inkomma med följande handlingar och uppgifter.

- Utredningar om alternativa metoder för att sänka bullernivåerna (stomljudsnivåerna) inomhus vid bergborrningar.

- Tider som respektive byggnad och våningsplan kommer att störas av bullrande ljud vid bergborrningar.

- Redovisning av Banverkets utredning av hur tystare arbetsmetoder kan användas vid stationsuppgångar och övriga ovanjordsarbeten - pålning, spontning, bergborrning etc.

- Redovisning av de ökade trafikströmmarna från station Odenplan p.g.a. att arbetstunnel Drottninggatan inte utförs.

- Redovisning av Banverkets förslag till tillåtna V10-värden för byggnaderna inom bedömt påverkansområde.

- Redovisning av förslag till svängningshastigheter för komfort i byggnader.

- Redovisning av bedömda inläckagemängder av grundvatten för olika delsträckor av Citybanan.

- Redovisning på kartor med nivåer av grundvattenavsänkningarna för de olika delsträckorna.

- Redovisning av metoder hur tunnlarna skall tätas så att grundvattennivåerna behålls på nuvarande nivåer och så att grundvatteninläckagen minimeras till normal internationell standard.

Till styrkande av de för varje särskild fastighet föreliggande skaderiskerna samt till stöd för tidigare framförda villkorsyrkanden och yrkanden om kompletteringar i målet åberopas bilagda kommentarer av geologen H.L.

I skrift den 20 januari 2009 har fastighetsjuristen L.K. anmält att hon även företräder Atrium Fastigheter AB, ägare till fastigheterna Skotten 6 och Torgvågen 7, Atrium Ljungberg AB, ägare till fastigheten Blästern 11,

Atrium Ljungberg AB och Länsförsäkringar LIV Försäkrings AB, ägare till fastigheten Blästern 13, Atrium Ljungberg Gävlegatan 22 AB och Fastighets AB Jungblästern, ägare till fastigheten Blästern 6 samt Walls Fastighets AB, ägare till fastigheten Adam och Eva 17, samt att dessa fastighetsägare biträder vad C.W. m.fl. tidigare har anfört.

I skrift den 27 januari 2009 har AxCity 8 AB framställt följande justerade yrkanden.

1. Att miljödomstolen avvisar ansökan eftersom miljökonsekvensbeskrivningen har brister, särskilt avseende buller och vibrationer, och bör kompletteras med följande.

a) Detaljerade vibrationsutredningar för byggnader och komfort i byggnader som bedöms beröras vid byggandet och driften av Citybanan.

b) Kompletterande geotekniska undersökningar inom lerområdena som berörs av tunnlarna vid Norra station och Station City. Undersökningarna bör göras omfattande med sonderingar, provtagningar av fyllning, ostörd provtagning av leror, komplettering med grundvattenrör ovan och under lerorna och installation av portrycksmätare. Analyser av upptagna prover och sättningsberäkningar vid avsänkning av den undre grundvattennivån med 0,5 meter, 1,0 meter och 2,0 meter samt till underkant lerlagren.

c) Utredningar av alternativa metoder för att sänka bullernivåerna (stomljudsnivåerna) inomhus vid bergborrningar.

d) Tider som respektive byggnad och våningsplan kommer att störas av bullrande ljud vid bergborrningar.

e) Redovisning av Banverkets utredning av hur tystare arbetsmetoder kan användas vid stationsuppgångar och övriga ovanjordsarbeten såsom t.ex. pålning, spontning och bergborrning.

f) Redovisning av de ökade trafikströmmarna från station Odenplan på grund av att arbetstunnel Drottninggatan inte utförs.

g) Redovisning av Banverkets förslag till tillåtna V10-värden för byggnaderna inom bedömt påverkansområde.

h) Redovisning av förslag till svängningshastigheter för komfort i byggnader.

i) Redovisning av bedömda inläckagemängder av grundvatten för olika delsträckor av Citybanan.

j) Redovisning på kartor med nivåer av grundvattensänkningarna för de olika delsträckorna.

k) Redovisning av metoder hur tunnlarna skall tätas så att grundvatteninläckagen minimeras till normal internationell standard, dvs. maximalt 4 liter per minut och 100 meter tunnel.

l) Redovisning av hur och var infiltration skall utföras så att grundvattennivåerna behålls på nuvarande nivåer.

2. Om miljödomstolen inte avvisar Banverkets ansökan yrkas att Banverket föreläggs att

komplettera sin ansökan enligt punkten 1.

3. Om tillstånd lämnas yrkas att punkten 4 i av Banverket föreslagna prövotidsföreskrifter justeras så att orden ”varaktigt” och ”påtagligt” tas bort.

Därtill har framställts följande fastighetsspecifika yrkanden.

Verdandi 9

a) Att Banverket utför geotekniska undersökningar innefattande

- trycksondering för kontroll av fast botten och relativa jordlagerföljder,

- installation av grundvattenrör till friktionslagret under leran och mätning av grundvattennivån,

- installation av portrycksmätare på minst två nivåer i leran,

- provtagning och analys av leran på minst tre nivåer och

- sättningsanalyser vid olika nivåer på grundvattensänkningar.

b) Att Banverket utreder byggnadens grundläggning, att Banverket inte ges tillstånd att avsänka den undre grundvattennivån under nuvarande nivåer samt att Banverket inkommer med förslag till reducerade vibrationsnivåer (V10-värde) enligt Svensk Standard för byggnaden på fastigheten.

I skrift den 27 januari 2009 har C.S.F:s dödsbo justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3.

I skrift den 27 januari 2009 har Atrium Ljungberg AB, Länsförsäkringar Liv Försäkrings AB och Walls Fastighets AB justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har framställts följande fastighetsspecifika yrkanden:

Adam & Eva 17, Skotten 6 och Torgvågen 7

Att miljökonsekvensbeskrivningen kompletteras med utredning av grundläggningen för byggnaden på fastigheten Adam & Eva 17, förslag till gränsvärden för vibrationer och redovisning av beräknad tid för störande vibrationer för respektive fastighet.

Blästern 11 & 13

a) Att Banverket utför geotekniska undersökningar vid Norra stationsgatan innefattande

- installation av grundvattenrör till friktionslagret under leran och mätning av grundvattennivån,

- installation av portrycksmätare på minst två nivåer i leran,

- provtagning och analys av leran på minst tre nivåer och

- sättningsanalyser vid olika nivåer på grundvattensänkningar.

b) Att Banverket inte ges tillstånd att avsänka den undre grundvattennivån under nuvarande nivåer samt att Banverket inkommer med förslag till reducerade vibrationsnivåer (V10-värden) enligt Svensk Standard för byggnaderna på fastigheterna.

I skrift den 27 januari 2009 har C.W. m.fl. justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3.

I skrift den 27 januari 2009 har fastighetsjuristen L.K. anmält att hon även företräder TageHus Förvaltning AB, ägare till fastigheterna Nejlikan 23, Valkyrian 12 och Skålen 20 samt Åkehus AB, ägare till fastigheten Gullvivan 17.

I skrift den 27 januari 2009 har Brf Karlavagnen justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har föreningen framställt följande fastighetsspecifika yrkanden.

Karlavagnen 11

a) Att ett grundvattenrör för mätning av den övre grundvattennivån installeras i korsningen Odengatan-Vegagatan.

b) Att den övre grundvattennivån inte avsänks under nivån +17,8 meter.

c) Att sonderingar och provtagningar av undergrunden utförs i anslutning till Odengatan-Vegagatan för klarläggning av bergnivån.

d) Att svängningshastigheten vid sprängningarna inte överstiger 8,8 mm/s mätt i grundkonstruktionen vid källargolvnivå.

e) Att avvägningsdubbar infästes i grundmurarna och avväges före, under tiden och efter att arbetena med tunnlarna är avslutade.

f) Att vibrationshastigheten för komfort i byggnaden begränsas till under 0,3 mm/s under drifttiden.

g) Att Banverket kompletterar ansökan med förslag till hur bullernivåerna inom- och utomhus begränsas till maximalt naturvårdsverkets nivåer.

I skrift den 27 januari 2009 har C.W. m.fl. justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3.

I skrift den 27 januari 2009 har Kortbyrån 17 AB justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3.

I skrift den 27 januari 2009 har AxCity 2 AB justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3.

I skrift den 27 januari 2009 har Brf Planeten 234 justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har föreningen i skrift den 29 januari 2009 yrkat att ansökan kompletteras med följande fastighetsspecifika uppgifter.

Planeten 12

a) Korrigerat tillåtet V10-värde för vibrationer.

b) Förslag till mätplatser av vibrationer.

I skrift den 28 januari 2009 har Brf Stina i Stockholm justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har föreningen i skrift den 29 januari 2009 yrkat att ansökan kompletteras med följande fastighetsspecifika uppgifter.

Midgård 3

a) Korrigerat tillåtet V10-värde för vibrationer.

b) Förslag till mätplatser av vibrationer.

c) Utredning av byggbullernivåer.

d) Vibrationsnivåer för komfort i byggnader.

I skrift den 28 januari 2009 har Frebaco Fastighets AB justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har bolaget i skrift den 29 januari 2009 yrkat att ansökan kompletteras med följande fastighetsspecifika uppgifter och åtgärder.

Skålen 16 och 17

a) Korrigerat V10-värde med hänsyn till byggnadernas känslighet och skyddsvärde.

b) Förslag till mätplatser för vibrationer.

c) Installation av sättningsdubbar på byggnaderna.

d) Installation av markpeglar utanför byggnaden i Norra Stationsgatan.

I skrift den 28 januari 2009 har P.L. m.fl. justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3.

I skrift den 28 januari 2009 har Stiftelsen Isaac Hirsch Minne justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har stiftelsen i skrift den 29 januari 2009 yrkat att ansökan kompletteras med följande fastighetsspecifika uppgifter.

Kakelugnen 11, 12 och 16

a) Korrigerat tillåtet V10-värde för vibrationer.

b) Förslag till mätplatser av vibrationer.

I skrift den 28 januari 2009 har Helge Axelsson Johnssons Stiftelse justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har stiftelsen i skrift den 29 januari 2009 yrkat att ansökan kompletteras med följande fastighetsspecifika uppgifter.

Valkyrian 13

a) Korrigerat tillåtet V10-värde för vibrationer.

b) Förslag till mätplatser av vibrationer.

c) Utredning av byggbullernivåer.

d) Vibrationsnivåer för komfort i byggnader.

I skrift den 27 januari 2009 har Springarberget AB justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har bolaget i skrift den 29 januari 2009 yrkat att ansökan kompletteras med följande fastighetsspecifika uppgifter.

Kometen 2

a) Korrigerat tillåtet V10-värde för vibrationer med hänsyn till byggandens känslighet och skyddsvärde.

b) Förslag till mätplatser av vibrationer.

I skrift den 28 januari 2009 har Brf Källan justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har föreningen i skrift den 29 januari 2009 yrkat att ansökan kompletteras med följande fastighetsspecifika uppgifter.

Gullvivan 10

a) Korrigerat tillåtet V10-värde för vibrationer.

b) Förslag till mätplatser av vibrationer.

c) Utredning av byggbullernivåer på respektive våningsplan och tider.

d) Vibrationsnivåer för komfort i byggnaden.

I skrift den 28 januari 2009 har AxCity Fastighets AB justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har bolaget i skrift den 29 januari 2009 yrkat att ansökan kompletteras med följande fastighetsspecifika uppgifter.

Vinkelhaken 9

a) Korrigerat tillåtet V10-värde för vibrationer med hänsyn till byggandens känslighet och skyddsvärde.

b) Förslag till mätplatser av vibrationer.

c) Utredning av byggbullernivåer på respektive våningsplan och tider.

d) Vibrationsnivåer för komfort i byggnaden.

I skrift den 29 januari 2009 har Stockholms Domkyrkoförsamling justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har församlingen i skrifter samma dag och den 2 februari 2009 yrkat att ansökan kompletteras med följande fastighetsspecifika uppgifter och åtgärder.

Klockaren 1

a) Okorrigerade V10-värdet 18 mm/s.

b) Korrigerat V10-värde med hänsyn till byggnadens känslighet och skyddsvärde.

c) Förslag till mätplatser för vibrationer.

d) Installation av sättningsdubbar på byggnaden.

e) Installation av markpeglar utanför byggnadens södra delar.

Klockstället 2

a) Korrigerat V10-värde med hänsyn till byggnadens känslighet och skyddsvärde.

b) Förslag till mätplatser för vibrationer.

c) Installation av sättningsdubbar på byggnaden.

Orgelpipan 10

a) Att vid framtagande av vilka svängningshastigheter som skall gälla skall tillåtna vara i paritet med den tyska DIN-normen 4150.

b) Att gränsvärdena för vibrationer bestäms av eller i samarbete med Riksantikvarieämbetet.

c) Att Riksantikvarieämbetet blir tillsynsmyndighet.

d) Att bullernivåerna från bergborrningarna inte stör kyrkans verksamhet.

I skrift den 28 januari 2009 har P.D. m.fl. justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3.

I skrift den 28 januari 2009 har Fastighets AB Stockholm Sporren 16 justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har bolaget i skrift den 29 januari 2009 yrkat att ansökan kompletteras med följande fastighetsspecifika uppgifter.

Sporren 16

a) Korrigerat tillåtet V10-värde för vibrationer.

b) Förslag till mätplatser av vibrationer.

I skrift den 28 januari 2009 har Brf Kamelian 7 justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har föreningen i skrift den 29 januari 2009 yrkat att ansökan kompletteras med följande fastighetsspecifika uppgifter.

Kamelian 7

a) Geotekniska och geohydrologiska utredningar med bedömningar av sättningar.

b) Korrigerat tillåtet V10-värde för vibrationer.

c) Förslag till mätplatser av vibrationer.

I skrift den 28 januari 2009 har Brf Idog upa justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har föreningen i skrift den 29 januari 2009 yrkat att ansökan kompletteras med följande fastighetsspecifika uppgifter.

Kamelian 11 och 12

a) Geotekniska och geohydrologiska utredningar med bedömningar av sättningar.

b) Korrigerat tillåtet V10-värde för vibrationer.

c) Förslag till mätplatser av vibrationer.

I skrift den 28 januari 2009 har Akademiska Hus i Stockholm AB justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har bolaget i skrift den 29 januari 2009 yrkat att ansökan kompletteras med följande fastighetsspecifika uppgifter och åtgärder.

Bergsmannen Större 8

a) Korrigerat tillåtet V10-värde för vibrationer med hänsyn till byggnadens känslighet och skyddsvärde.

b) Förslag till mätplatser av vibrationer.

c) Utredning av byggbullernivåer på respektive våningsplan och tider.

d) Vibrationsnivåer för komfort i byggnader.

Kungsstenen 4

a) Korrigerat tillåtet V10-värde för vibrationer med hänsyn till byggnadens känslighet och skyddsvärde.

b) Förslag till mätplatser av vibrationer.

c) Installation av sättningsdubbar på byggnaden.

d) Installation av markpeglar utanför byggnaden.

Haga 4:35

a) Att Banverket redovisar den samverkande totala inläckande mängden av grundvatten till arbets- och spårtunneln.

b) Att banverket på en planritning redovisar det totala influensområdet för arbets- och spårtunneln samt influensområdets utbredning längs kross- och svaghetszoner.

c) Att Banverket närmare inom Haga 4:35 utreder lerområdet och risken för sättningar av ledningar och andra anläggningar.

d) Att Banverket utför en vitalitetskontroll av de träd som kan beröras av grundvattensänkningar och vibrationer.

e) Att Banverket kompletterar miljökonsekvensbeskrivningen vad avser vibrationer och risken för skador på byggnader, ledningar och anläggningar samt vilka konsekvenser vibrationerna kan ha på verksamheterna inom Haga 4:35.

f) Att Banverket utför detaljerade bullerutredningar för invändigt och utvändigt buller.

I skrift den 28 januari 2009 har PP Pensions Försäkringsförening justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har föreningen i skrift den 29 januari 2009 yrkat att ansökan kompletteras med följande fastighetsspecifika uppgifter.

Adlern Mindre 24 och 32 (ang. den senare fastigheten, se även nedan avseende Brf Adlern Mindre, aktbil. 314) samt Karlavagnen 4

a) Korrigerat tillåtet V10-värde för vibrationer.

b) Förslag till mätplatser av vibrationer.

c) Utredning av byggbullernivåer.

d) Vibrationsnivåer för komfort i byggnader.

I skrift den 29 januari 2009 har Adolf Fredriks församling justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har församlingen i skrifter samma dag och den 2 februari 2009 yrkat att ansökan kompletteras med följande fastighetsspecifika uppgifter och åtgärder.

Ångermanland 13

a) Rätt angivet V10-värde.

b) Korrigerat V10-värde med hänsyn till byggandens känslighet och skyddsvärde.

c) Förslag till mätplatser för vibrationer.

d) Installation av sättningsdubbar på byggnaden.

e) Installation av markpeglar utanför byggnaden.

Norrmalm 1:33 och 1:34

a) Att noggranna geotekniska undersökningar utförs på fastigheterna.

b) Att kyrkans grundläggning utreds.

c) Att vid framtagande av vilka svängningshastigheter som skall gälla skall tillåtna vara i paritet med den tyska DIN-normen 4150.

d) Att gränsvärdena för vibrationer bestäms av eller i samarbete med Riksantikvarieämbetet.

e) Att Riksantikvarieämbetet blir tillsynsmyndighet.

I skrift den 28 januari 2009 har A.N. m.fl. justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har A.N. m.fl. i skrift den 29 januari 2009, yrkat att ansökan kompletteras med följande fastighetsspecifika uppgift.

Stjärnfallet 21

a) Förslag till mätplatser av vibrationer.

I skrift den 28 januari 2009 har H.D. m.fl. justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har H.D. m.fl. i skrift den 29 januari 2009 yrkat att ansökan kompletteras med följande fastighetsspecifika uppgift.

Stjärnfallet 11

a) Förslag till mätplatser av vibrationer.

I skrift den 28 januari 2009 har Fabris AB justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har bolaget i skrift den 29 januari 2009 yrkat att ansökan kompletteras med följande fastighetsspecifika uppgifter och åtgärder.

Skålen 19

a) Korrigerat V10-värde med hänsyn till byggandens känslighet och skyddsvärde.

b) Förslag till mätplatser för vibrationer.

c) Installation av sättningsdubbar på byggnaden.

d) Installation av markpeglar utanför byggnaden i Norra Stationsgatan.

I skrift den 28 januari 2009 har B.K. m.fl. justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har B.K. m.fl. i skrift den 29 januari 2009 yrkat att ansökan kompletteras med följande fastighetsspecifika uppgifter och åtgärder.

Orion 14

a) Korrigerat V10-värde med hänsyn till byggandens känslighet och skyddsvärde.

b) Förslag till mätplatser för vibrationer.

c) Förslag till bullerdämpande åtgärder vid byggande av station Odenplan.

d) Installation av sättningsdubbar på byggnaden.

e) Installation av markpeglar utanför byggnaden i Norra Stationsgatan.

Lindbacken 10

a) Korrigerat tillåtet V10-värde för vibrationer.

b) Förslag till mätplatser av vibrationer.

I skrift den 28 januari 2009 har Brf Adlern Mindre justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill noteras att PP Pensions Försäkringsförening yrkat att ansökan kompletteras med följande fastighetsspecifika uppgifter

Adlern Mindre 32

a) Korrigerat tillåtet V10-värde för vibrationer.

b) Förslag till mätplatser av vibrationer.

c) Utredning av byggbullernivåer.

d) Vibrationsnivåer för komfort i byggnader.

I skrift den 28 januari 2009 har Brf Dalagatan 74 justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har föreningen i skrift den 29 januari 2009 yrkat att ansökan kompletteras med följande fastighetsspecifika uppgifter.

Midgård 24

a) Korrigerat tillåtet V10-värde för vibrationer.

b) Förslag till mätplatser av vibrationer.

c) Utredning av byggbullernivåer.

d) Vibrationsnivåer för komfort i byggnader.

I skrift den 29 januari 2009 har Tagehus Förvaltning AB samt Åkehus AB justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har bolagen i skrift samma dag yrkat att ansökan kompletteras med följande fastighetsspecifika uppgifter och åtgärder.

Skålen 20 (Tagehus Förvaltning AB)

a) Korrigerat tillåtet V10-värde för vibrationer.

b) Förslag till mätplatser av vibrationer.

c) Installation av mätpeglar i gatan.

d) Installation av ett grundvattenrör för mätning av undre grundvattennivån i korsningen Karlbergsvägen-Norrbackagatan.

Valkyrian 12 (Tagehus Förvaltning AB)

a) Korrigerat tillåtet V10-värde för vibrationer.

b) Förslag till mätplatser av vibrationer.

c) Utredning av byggbullernivåer.

d) Vibrationsnivåer för komfort i byggnader.

Gullvivan 17 (Åkehus AB)

a) Korrigerat tillåtet V10-värde för vibrationer.

b) Förslag till mätplatser av vibrationer.

c) Utredning av byggbullernivåer på respektive våningsplan och tider.

d) Vibrationsnivåer för komfort i byggnader.

I skrift den 2 februari 2009 har HSB Brf Gjutaren yrkat att Banverket skall förpliktas att ersätta föreningen dess eventuella framtida kostnader för reparationer av skador på dess fastighet, som kan härledas till projektet Citybanan.

I skrift den 2 februari 2009 har S:t Matteus församling justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har församlingen yrkat att ansökan kompletteras med följande fastighetsspecifika uppgifter m.m.

Midgård 10

a) Att vid framtagande av vilka svängningshastigheter som skall gälla skall tillåtna vara i paritet med den tyska DIN-normen 4150.

b) Att gränsvärdena för vibrationer bestäms av eller i samarbete med Riksantikvarieämbetet.

c) Att Riksantikvarieämbetet blir tillsynsmyndighet.

d) Att bullernivåerna från bergborrningarna inte stör kyrkans verksamhet.

I skrift den 2 februari 2009 har Gustaf Vasa församling justerat sina yrkanden i enlighet med vad AxCity 8 AB anfört, yrkanden 1. a)-l), 2. och 3. Därtill har församlingen yrkat att ansökan kompletteras med följande fastighetsspecifika uppgifter m.m.

Syrenen 1

a) Att vid framtagande av vilka svängningshastigheter som skall gälla skall tillåtna vara i paritet med den tyska DIN-normen 4150.

b) Att gränsvärdena för vibrationer bestäms av eller i samarbete med Riksantikvarieämbetet.

c) Att Riksantikvarieämbetet blir tillsynsmyndighet.

d) Att den övre grundvattennivån på kyrkotomten skall behållas på nuvarande nivåer.

e) Att bullernivåerna från bergborrningarna inte stör kyrkans verksamhet.

f) Att byggbullernivåerna från bergborrningarna inte stör gravplatsrummen i columbariet.

g) Att även byggbullernivåerna orsakade av byggverksamheten för Odenplans station inte stör kyrkans verksamhet.

I skrifter den 2 februari 2009 har AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag, AFA Sjukförsäkringsaktiebolag och AFA Livförsäkringsaktiebolag, respektive Primula Byggnads AB, A9 Fastighetsförvaltning AB samt G.K. och J.H. framställt följande kompletterande yrkanden.

Banverkets ansökan skall villkoras av

a) att tillfällig avsänkning av grundvattennivån vid bangårdsområdet skall tillåtas till en maximal nivå om -10 meter,

b) att inläckagevillkoret för bangårdstunneln skall fastställas till maximalt 1 liter per minut och 100 meter tunnel/schakt under byggskedet,

c) att respektive delsträcka för spårtunneln delas upp och förses med separata inläckagevillkor för lerområden, bergsområden respektive åsområden,

d) att inläckagevillkoret för spårtunneln begränsas till maximalt 4 liter per minut och 100 meter under lerområden under byggskedet,

e) att det skall sättas upp gränser för maximalt tillåten grundvattenavvikelse från naturliga förhållanden i olika jordlager oberoende av förekomst av grundvattenberoende objekt samt att maximalt tillåten grundvattensänkning i berg skall vara 5 meter, i sand och morän 0,3 meter och i lera 0,1 meter samt att vid grundvattenberoende objekt skall särskilda kriterier sättas baserade på faktisk grundvattenpåverkan,

f) att åtgärdsnivåer bestäms oberoende av om grundvattenröret tillhör undre eller övre akviferen,

g) att dagliga mätningar i öppna schakt av bortpumpade vattenmängder genomförs (efter tätningsarbetenas avslutande kan mätningar göras veckovis),

h) att dagliga mätningar av inläckage i tunnlar sker över 100 meters intervaller,

i) att kontinuerliga mätningar, eller i vart fall daglig kontroll sker, av system för bl.a. konstgjord infiltration, samt

j) att mätpunkternas antal kompletteras i de områden där mätningspunkter saknas i dag.

I skrift inkommen till miljödomstolen den 4 februari 2009 har M.G., andelsägare i fastigheten X, angett att hon förutsätter att eventuella skador orsakade av grundvattenpåverkan ersätts fullt ut för henne samt att hon förutsätter att en kontroll av hur en eventuell grundvattenrelaterad skada uppstått inte behöver bekostas av eventuellt drabbade andelsägare.

I skrifter den 3 februari 2009 har Fastighets AB Skjutsgossen Nr 8 & Co KB, Vasakronan AB, Ankarspik 2 AB, Ankarspik 4 AB, Ankarspik 5 AB, Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv och Hiby AB angett att det för närvarande saknas underlag för att slutligt pröva vilka villkor som skall fastställas med avseende på buller och vibrationer och frågorna lämpligen bör sättas på prövotid, med viss föreslagen delegation till länsstyrelsen. Därtill har bolagen framställt följande fastighetsspecifika yrkanden m.m.

Pennfäktaren 11 (Fastighets AB Skjutsgossen Nr 8 & Co KB)

a) Åtgärdsnivå 2 för det undre grundvattenmagasinet bör sättas vid nivån -0,3 meter. Banverket bör åläggas att inkomma med förslag på åtgärdsnivå 1 för det undre grundvattenmagasinet samt åtgärdsnivå 2 för det övre grundvattenmagasinet vilka saknas i ansökan.

b) För det fall att bolagets yrkande om prövotid för vibrationer och buller inte bifalles yrkas att V10-värdet sätts till högst 23 mm/s. Vidare yrkas att vibrationsmätare skall monteras på nedersta delarna av bärande byggnadskonstruktioner.

Sejlaren 7 (Fastighets AB Skjutsgossen Nr 8 & Co KB)

a) Med hänsyn till att undergrunden utgörs av grus och sand är relevant utgångsvärde 18 mm/s. Den svängningshastigheten skall dock reduceras med material- och byggnadsfaktorn, vilket Banverket bör åläggas att redovisa för det fall frågan inte sätts på prövotid.

Uggleborg 12 (Vasakronan AB)

a) Långtgående förebyggande krav måste ställas för att säkerställa att riskerna för skador skall kunna anses som acceptabla.

Beridarebanan 4, 11, 77 (Vasakronan AB)

a) För det fall att bolagets yrkande om prövotid för vibrationer och buller inte bifalles yrkas att V10-värdet sätts till högst 70 mm/s. Vidare yrkas att vibrationsmätare skall monteras på nedersta delarna av bärande byggnadskonstruktioner.

b) Vidare yrkas att högsta tillåtna byggbullernivå för fastigheterna skall anges till 45 dB(A).

c) Det yrkas att sättningsdubbar placeras i varje hörn av kvartersbyggnaderna och att dubbarna precisionsavvägs före, under tiden och efter det att tunneln drivits under kvarteret.

Kurland 11 (Vasakronan AB)

a) För det fall att bolagets yrkande om prövotid för vibrationer och buller inte bifalles yrkas att V10-värdet sätts till högst 18 mm/s. Vidare yrkas att vibrationsmätare skall monteras på nedersta delarna av bärande byggnadskonstruktioner.

b) Vidare yrkas att högsta tillåtna byggbullernivå för fastigheterna skall anges till 45 dB(A).

c) Det yrkas att sättningsdubbar placeras i varje hörn av kvartersbyggnaderna och att dubbarna precisionsavvägs före, under tiden och efter det att tunneln drivits under kvarteret.

Grönlandet Norra 1, 2, 4, 5 (Vasakronan AB)

a) För det fall att bolagets yrkande om prövotid för vibrationer och buller inte bifalles yrkas att V10-värdet sätts till högst 18 mm/s. Vidare yrkas att vibrationsmätare skall monteras på nedersta delarna av bärande byggnadskonstruktioner.

b) Vidare yrkas att högsta tillåtna byggbullernivå för fastigheterna skall anges till 45 dB(A).

c) Det yrkas att sättningsdubbar placeras i varje hörn av kvartersbyggnaderna och att dubbarna precisionsavvägs före, under tiden och efter det att tunneln drivits under kvarteret.

Lagern 6 och 11 (Ankarspik 4 AB respektive Ankarspik 5 AB)

a) Det yrkas att kontrollprogrammet kompletteras med två grundvattenrör för mätning av den undre och övre grundvattennivån utanför Lagern 6 i korsningen Vasagatan-Olof Palmes Gata. Vid samma punkt bör portrycksmätare installeras.

b) Det yrkas att värdet för åtgärdsnivå 2 för det undre grundvattenmagasinet sätts till -0,5 meter. Det bör även fastställas en åtgärdsnivå 1 för det undre grundvattenmagasinet. Inte heller det värdet bör vara lägre än -0,5 meter.

c) Det yrkas att följande bindande villkor fastställs.

Under bygg- och drifttiden av Citybanan får avsänkning av grundvattennivån på och i anslutning till fastigheterna Lagern 6 och 11 under inga förhållanden ske till nivån under -0,8 meter.

d) För det fall att bolagets yrkande om prövotid för vibrationer och buller inte bifalles yrkas för Lagern 6 att V10-värdet sätts till högst 8,8 mm/s och att vibrationsmätare skall monteras på byggnaden, samt för Lagern 11 att V10-värdet sätts till högst 48 mm/s för den berggrundlagda delen.

Vega 4 (Ankarspik 2 AB)

a) Banverkets bedömning att byggnaderna, golven och inkommande servisledningar inte kommer att påverkas vid en eventuell grundvattenssänkning stämmer inte. En rad kompletterande utredningar erfordras vad gäller geologiska förhållanden, grundläggning, grundvattenpåverkan m.m. för att det skall vara möjligt att göra en relevant risk- och skadebedömning av Citybanans påverkan på fastigheten. För det fallet att varken miljödomstolen eller Banverket finner sådana undersökningar nödvändiga, åberopar bolaget den osäkerhet som råder till stöd för tidigare i målet redovisade villkorsyrkanden.

b) Ett V10-värde måste fastställas, efter att grundläggningen undersökts. Detta görs lämpligen inom det yrkade prövotidsförfarandet. För det fall att prövotid inte föreskrivs yrkas att V10-värdet sätts till högst 42 mm/s för byggnaden i sydväst, 21 mm/s för byggnader grundlagda på fast botten och 11 mm/s för byggnader grundlagda på lera. Vidare yrkas att vibrationsmätare skall monteras på byggnaderna.

Skålen 24 (Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv)

a) Kvarvarande utredningsbehov föreligger rörande Citybanans hydrologiska påverkan på fastigheten. För det fallet att miljödomstolen finner utredningen tillräcklig, åberopar bolaget den osäkerhet som råder till stöd för tidigare i målet redovisade villkorsyrkanden.

b) För det fall att bolagets yrkande om prövotid för vibrationer och buller inte bifalles yrkas att V10-värdet sätts till högst 35 mm/s och avvägningar skall ske av befintliga dubbar före, under och efter arbetenas slut samt att markpeglar installeras i trottoaren på Norra stationsgatan utanför fastigheten.

Adlern Mindre 34 (Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv)

a) Det yrkas att grundvattenrör, markpeglar och avvägningsdubbar installeras på visst angivet sätt.

b) För det fall att bolagets yrkande om prövotid för vibrationer och buller inte bifalles yrkas att V10-värdet sätts till högst 18 mm/s som ett bindande villkor och gränsvärde i tillståndet.

Vargen 10 (Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv)

a) För det fall att prövotid inte föreskrivs yrkas att V10-värdet sätts till högst 10 mm/s som ett bindande villkor och gränsvärde i tillståndet, samt att vibrationsmätare skall placeras i de bägge byggnaderna på grundmurar i anslutning till lägsta golvnivåer.

Vinkelhaken 10 och 18 (Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv)

a) För det fall att prövotid inte föreskrivs yrkas att V10-värdet sätts till högst 18 mm/s för Vinkelhaken 18 och till 70 mm/s för Vinkelhaken 10.

Tranhuvudet 8 (Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv)

a) För det fall att prövotid inte föreskrivs yrkas att V10-värdet sätts till 56 mm/s, som gränsvärde.

Städet 9 (Hiby AB)

a) Det yrkas att Banverket kompletterar utredningen med

- Installation av grundvattenrör till friktionslagret under leran och mätning av grundvattennivån.

- Installation av portrycksmätare på minst två nivåer i leran.

- Provtagning och analyser av leran på minst tre nivåer.

- Sättningsanalyser vid olika nivåer på grundvattensänkningar.

- Förslag till korrigerade V10-värde för vibrationer.

För det fallet att miljödomstolen finner utredningen tillräcklig, åberopar bolaget den osäkerhet som råder till stöd för tidigare i målet redovisade villkorsyrkanden.

b) Banverket bör åläggas att ta fram förslag till V10-värde för fastigheten inom ramen för yrkat prövotidsförfarande. Underlag saknas i dag.

HUVUDFÖRHANDLINGEN

Banverket har översiktligt redovisat utredningen i målet och, om prövningens omfattning och därmed sammanhängande frågor, anfört bl.a. följande.

Den huvudsakliga miljörättsliga prövningen av Citybanan enligt Sveriges internationella åtaganden skall äga rum enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg (banlagen). Byggandet och driften av Citybanan är obligatoriskt tillståndspliktiga enligt den lagen. Fastställande av järnvägsplan enligt banlagen skall jämställas med meddelande av tillstånd enligt miljöbalken. Banlagen har i vissa hänseenden anpassats till miljöbalken. Utgångspunkten har dock förblivit densamma, nämligen att miljöprövningen av järnvägsprojekt som det förevarande även fortsättningsvis skall ske enligt banlagen, men nu med tillämpning av bl.a. miljöbalkens hänsynsregler. Vattenverksamheterna prövas, likaledes obligatoriskt, enligt 11 kap.miljöbalken. Detta är de obligatoriska förprövningsskyldigheterna. Härtill kommer tillsynsorganens möjligheter att fatta beslut om skyddsåtgärder och försiktighetsmått enligt de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap.miljöbalken. Prövningen av Citybanan sker även enligt plan- och bygglagen (1987:10). Citybanan förutsätter detaljplaneändringar och bygglov.

Regeringen har i beslut den 3 mars 2005 enligt bestämmelserna i 17 kap.miljöbalken inom ramen för prövningen enligt banlagen tillåtit byggandet och driften av Citybanan. Beslutet omfattar huvudanläggningsdelarna, således även huvudanläggningsdelen Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen, men i strikt mening inte arbets- och tillfartstunnlarna. Byggandet av dessa tunnlar förutsattes dock i beslutet. Järnvägsplanen fastställdes genom beslut enligt banlagen den 22 maj 2008. Detta beslut omfattar samtliga anläggningsdelar, således även arbets- och tillfartstunnlarna. Erforderliga skyddsåtgärder och försiktighetsmått bestämdes i detta beslut. Sedan fastställelsebeslutet överklagats har regeringen den 4 december 2008 avvisat vissa överklaganden respektive avslagit andra. Beslutet om fastställande av järnvägsplanen har därmed vunnit laga kraft. Den obligatoriska miljöprövningen av byggandet och driften av hela Citybanan, inklusive samtliga de i målet aktuella anläggningsdelarna var därmed - med undantag för vissa vattenrättsliga prövningar - genomförd. Förutsatta detaljplaneändringar har också i och med sistnämnda regeringsbeslut avslutats.

Nämnas skall också att länsstyrelsen i den för tillsyn stadgade ordningen genom beslut den 11 december 2006, som har vunnit laga kraft, har prövat frågorna om buller från byggandet av samtliga anläggningsdelar för Citybanan.

Genom de nämnda prövningarna föreligger de rättsliga förutsättningarna för byggandet och driften av hela Citybanan, med endast det undantaget att förevarande rättsliga prövning måste genomföras. Genom avgörandena enligt banlagen och 17 kap.miljöbalken och länsstyrelsens beslut den 11 december 2006 har den miljöfarliga verksamhet som byggandet och driften av Citybanan innebär slutligt prövats. Enligt Banverkets uppfattning varken kan eller bör miljödomstolsorganisationen inom ramen för förevarande tillståndsprövning meddela villkor rörande den verksamheten. Banverket får särskilt hänvisa till uttalanden i miljödomstolens lagakraftvunna dom den 30 april 2008 i mål M 1761-07 rörande Spårtunnel Söder.

Banverket har för övrigt tillhandahållit miljödomstolen det underlag som erfordras för att domstolen skall kunna avgöra om och i vilken mån en reglering av den miljöfarliga verksamheten lämpligen skall ske. Miljödomstolen har i särskilt beslut den 10 december 2008 funnit att miljökonsekvensbeskrivningen inte är behäftad med sådana brister att Banverkets ansökan skall avvisas.

Flera aktörer i målet har dragit för långtgående slutsatser av miljööverdomstolens beslut den 20 april 2007 i mål M 8598-06. Beslutet avsåg tillfartstunneln vid bangårdsområdet. Till skillnad från vad som gäller förevarande mål omfattades anläggningsdelen inte av regeringens beslut enligt 17 kap.miljöbalken och prövningen enligt banlagen var oavslutad vid tidpunkten för beslutet. I det målet fanns ingen miljökonsekvensbeskrivning ingiven avseende den miljöfarliga verksamheten.

I beslutet ställde sig miljööverdomstolen frågan om miljökonsekvensbeskrivningen endast skulle gälla grundvattenbortledning och infiltration. Efter diskussioner av kraven i det s.k. MKB-direktivet drog miljööverdomstolen slutsatsen att ”det är miljökonsekvenserna i dess helhet av ett projekt som avses i MKB-direktivet och inte endast vissa begränsade miljöeffekter av det. Inte heller finns anledning att anta att beskrivningen av konsekvenserna av ett projekt skulle vara knutna till den del av projektet som är tillståndspliktigt. Hur den svenska tillståndsplikten utformats kan inte anses avgörande för bedömningen av vilket innehåll miljökonsekvensbeskrivningen skall ha. [----] För svensk del sker således bedömningen av miljökonsekvenserna av ett projekt oftast inom ramen för en tillståndsprövning. Men vad gäller om tillståndsplikten är så begränsad att det inte är möjligt att inom ramen för den obligatoriska tillståndsprövningen bedöma de miljökonsekvenser som projektet i sin helhet ger upphov till? [----] Med den utformning tillståndsplikten har i detta fall [----] saknas dock möjlighet att fullt ut bedöma miljökonsekvenserna [----] En fördragskonform tolkning bör i detta fall leda till att miljöbedömningen för den prövningspliktiga delen av verksamheten - grundvattenbortledningen - omfattar [----]”

Det kan inte råda något tvivel om att miljööverdomstolen utgått från att den prövningspliktiga delen av bangårdstunneln varit inskränkt till prövningen av grundvattenbortledningen och inte beaktat prövningsplikten enligt banlagen, som fullgjorts i enlighet med vad som tidigare har angetts. Miljööverdomstolen har också genom att använda uttrycket ”i detta fall” särskilt markerat att dess bedömning endast gällde det aktuella fallet. Slutsatserna kan inte bli andra än att beslutet saknar betydelse för besvarandet av frågan vilka uppgifter som en miljökonsekvensbeskrivning för prövningen av vattenverksamheten för en anläggningsdel som är prövningspliktig enligt 17 kap.miljöbalken och enligt banlagen och också har prövats enligt dessa bestämmelser, såsom förevarande anläggningsdelar, skall innehålla.

Sedan Banverket fullföljt talan mot beslutet avslog Högsta domstolen begäran om prövningstillstånd i sak. Detta har på en del håll tolkats som om Högsta domstolen redan därigenom har anslutit sig till miljööverdomstolens beslut med motiveringar. Så skall inte en avslagen dispens tolkas. Däremot kan man fästa avseende vid Högsta domstolens motivering till avslaget. Därav framgår att Högsta domstolen inte har anslutit sig till miljööverdomstolens bedömning att redovisningen av miljökonsekvenserna i målet skulle avse ”projektet” utan ”den planerade verksamheten”.

Regeringsrätten har i dom den 10 december 2008 i mål nummer 5104-07 avseende rättsprövning av ett beslut om järnvägsplan haft anledning att diskutera frågan om prövningarna enligt banlagen och miljöbalken. Regeringsrätten uttalar att det av miljöbalken följer att tillståndsprövningen i ett fall som det förevarande ankommer på miljödomstol när det gäller vattenverksamhet [----].

Länsstyrelsen har under huvudförhandlingen ingivit skrift med länsstyrelsens slutliga yrkanden i målet samt anfört att av de i skriften angivna yrkandena är yrkandena 1, 2 och 4 identiska med tidigare framställda yrkanden om funktionskrav, aktbil. 141, yrkanden 3, 4 och 6. Övriga yrkanden lyder enligt följande.

3. Banverket skall vid drivning av de i denna ansökan aktuella tunnlarna m.m. utföra nödvändiga tätningsåtgärder så att grundvattenbortledningen inte medför att grundvattennivån sjunker till nivåer som kan skada byggnader, anläggningar eller annan egendom och i övrigt vidta de åtgärder som erfordras i syfte att undvika eller minska risken för skador. Villkoret omfattar inte obetydliga eller försumbara skador.

5. Att miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att på sökandens bekostnad begära in ytterligare utredning som kan behövas vid bedömningen enligt länsstyrelsens yrkande 3 samt att länsstyrelsen i enlighet med 22 kap. 25 § tredje stycket miljöbalken får föreskriva ytterligare villkor i fråga om försiktighetsmått och skyddsåtgärder och förordna om ytterligare bestämmelser med anledning av samordningen av kontrollprogram för Citybanan.

I övrigt har länsstyrelsen redogjort för yrkandena och sammanfattningsvis angett att den vill se en ökad differentiering av inläckagemängderna i tid och rum samt att det bör tydliggöras att tätning skall vara den primära skyddsåtgärden. Länsstyrelsen har också angett att Banverket bör överväga att använda kemiska tätningsmedel i större omfattning än vad som redovisats.

A-Train AB och Arlanda Infrastructure AB har i huvudsak anfört följande. De har inte någon erinran mot tillåtligheten av projektet. Dock får arbetena med Citybanan inte påverka verksamheten för Arlanda Express. De kräver att ett handlingsprogram upprättas för att tillse att sprängningsarbeten m.m. inte kommer att inskränka resenärers möjlighet att ta sig till och från Arlanda Express. Vidare krävs att ett kommunikationsprogram upprättas i syfte att tillse att kommunikationen mellan Banverket och bolagen fungerar tillfredsställande. De ansluter till länsstyrelsens yrkanden 1 och 2. De yrkar att de av Banverket föreslagna prövotidsföreskrifterna 4 och 5 utformas i enlighet med motsvarande föreskrifter i miljödomstolens, Stockholms tingsrätt, deldom avseende bangårdsområdet (deldom den 5 oktober 2006, mål nr M 15075-05).

Folksam ömsedidig livförsäkring, AB Hotelinvest & Co/Folksam liv, Niterka KB/Folksam liv och Niterka II KB/Folksam liv har i huvudsak anfört följande. De ansluter sig till vad A-Train AB och Arlanda Infrastructure AB har anfört angående tillåtligheten av projektet, länsstyrelsens yrkanden och prövotidsföreskrifternas utformning.

Stiftelsen Stockholms Studentbostäder har i huvudsak anfört följande. Stiftelsen ansluter sig till vad A-Train AB och Arlanda Infrastructure AB har anfört angående länsstyrelsens yrkanden och prövotidsföreskrifternas utformning. Miljökonsekvensbeskrivning bör kompletteras med utredning av konsekvenserna till följd av ökat antal transporter vid Norra station till följd av att mer bergmassor kommer att tas ut den vägen.

Brf Pionen 1 har i huvudsak anfört följande. Föreningen ansluter sig till vad A-Train AB och Arlanda Infrastructure AB har anfört angående länsstyrelsens yrkanden och prövotidsföreskrifternas utformning. Miljökonsekvensbeskrivning bör kompletteras med utredning avseende transporter, sättningar och skaderisker.

Brf Stjärnfallet 15 har i huvudsak anfört följande. Föreningen ansluter sig till vad A-Train AB och Arlanda Infrastructure AB har anfört angående länsstyrelsens yrkanden och prövotidsföreskrifternas utformning. Miljökonsekvensbeskrivning bör kompletteras med utredning avseende vibrationer och sättningar.

Fabege Bostäder Stockholm AB, Fabege Storstockholm AB, Fagebe Stockholmsfenix AB, Centralbadet HB, Fabege City AB, Besmanet 8 KB, Fabege Stockholmsoxen AB, Fastighets AB Redlab, Fabege Stockholm AB, Fabege Fastigheter Sverige AB, Elefanten Fastigheter HB och Sifab Fastighets AB har i huvudsak anfört följande. De ansluter sig till vad A-Train AB och Arlanda Infrastructure AB har anfört angående tillåtligheten av projektet, länsstyrelsens yrkanden och prövotidsföreskrifternas utformning. Miljökonsekvensbeskrivning bör kompletteras med utredning avseende transporter, vibrationer m.m.

Byggnadsfirma Olov Lindgren AB har i huvudsak anfört följande. Utöver vad som tidigare anförts yrkas att Banverkets ansökan skall avvisas om tidigare efterfrågad komplettering av ansökan inte sker. Banverket har i påminnelserna inte redovisat eller besvarat hela det i aktbil. 184 angivna yrkande 2 (med innebörden att domstolen genom föreskrift anger att avsänkningen av grundvatten inte får ske utanför det i ansökan skrafferade området samt att Banverket bör redovisa vilka åtgärder som skall vidtagas för att begränsa avsänkningen till detta område).

Den av Banverket föreslagna prövotidsföreskriften 4 skall ändras så att orden ”varaktigt” och ”påtagligt” utgår samt att den föreslagna prövotidsföreskriften 5 får följande lydelse. ”Om det under prövotiden uppstår tvist angående skyldigheten att vidtaga skadeförebyggande åtgärder eller gottgöra sakägare för sakskada får tvisten genom anmälan hänskjutas till miljödomstolen för avgörande”. Bolaget yrkar även att miljödomstolen ålägger Banverket att bedriva arbetet så att Naturvårdsverkets föreskrifter om buller inomhus och utomhus vid byggnadsarbeten inte överskrids. Fastigheten Hasseln 5 är mycket känslig och Banverket bör utreda vilka konsekvenser grundvattensänkning samt vibrationer medför för fastigheten. Fastigheten Stjärnfallet 16 är känslig för stomljud och det är i målet inte tillräckligt belyst i vilken omfattning verksamheten påverkar hyresgästers verksamheter. Banverket bör föreläggas att komplettera miljökonsekvensbeskrivningen så att den uppfyller de krav som framgår av beslut från miljööverdomstolen (den 20 april 2007, mål nr M 8597-06) och Högsta domstolen (den 13 juni 2008, mål nr Ö 2162-07).

C.W. m.fl., Axcity 2 AB, Brf Karlavagnen 11, Brf Kamelian 7, C.S.F:s dödsbo, Bf Idog u p a, C.W. m.fl., Brf Stina i Stockholm, AxCity Fastighets AB, Fastighets AB Stockholm Sporren, AxCity 8 AB, P.D. m.fl., Brf Källan, Brf Planeten 234, Brf Dalagatan 74, H.D. m.fl. Akademiska Hus i Stockholm AB, Sankt Matteus församling, Gustaf Vasa församling, Stockholms Domkyrkoförsamling, Springarberget AB, PP Pension Försäkringsförening, Brf Adlern Mindre, Kortbyrån 17 AB, A.N. m.fl., Helge Axelsson Johnssons Stiftelse, Stiftelsen Isaac Hirsch Minne, Adolf Fredriks församling, Fabris AB, Frebaco Fastighets AB, B.K. m.fl., Atrium Fastigheter AB, Atrium Ljungberg AB, Atrium Ljungberg AB och Länsförsäkringar LIV Försäkrings AB, Atrium Ljungberg Gävlegatan 22 AB och Fastighets AB Jungblästern, Walls Fastighets AB, C.L. Mf., P.L. m.fl., TageHus Förvaltning AB och Åkehus AB har i huvudsak anfört följande. De yrkar i enlighet med vad som tidigare angetts, med den justeringen att yrkandena 1. f) och i) (jfr aktbil. 272 m.fl.) frånfalles. Vidare justeras yrkande 1. k) (jfr aktbil. 327) till att ha följande lydelse. Redovisning av metoder hur tunnlarna skall tätas så att grundvatteninläckagen minimeras till normal internationell standard d.v.s. från spårtunneln maximalt 4 liter per minut och 100 meter tunnel och från arbetstunnlar 1 liter per minut och 100 meter tunnel. Det yrkas även att kompletterande geoteknisk utredning utförs inom Brogateområdet, samt att fastigheten Boken 3 grundförstärks.

Brf Kejsarkronan 6, Brf Kejsarkronan 3, Brf Kejsarkronan 14, Brf Blåklinten, Brf Blåklinten 2, C.E, U.E.L, E.K. och G.R.W. har i huvudsak anfört följande. De yrkar i enlighet med vad som tidigare anförts. De ansluter sig dessutom till de yrkanden som framställts av länsstyrelsen, Vasakronan AB m.fl., Diligentia Storstockholm AB m.fl., AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag m.fl., Byggnadsfirma Olov Lindgren AB samt C.W. m.fl.

Vasakronan AB, Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv, Hiby AB, Fastighets AB Skjutsgossen Nr 8 & Co KB, Ankarspik 2 AB, Ankarspik 4 AB och Ankarspik 5 AB har i huvudsak anfört följande. Bolagen anser att det alltjämt föreligger brister i utredningen. Dock är bristerna inte av sådan omfattning att ansökan skall avvisas. Ansökan behöver inte heller kompletteras, varför tidigare yrkanden i det avseendet frånfalles. I övrigt vidhålles tidigare framställda yrkanden avseende utformning av villkor för tillståndet samt fastighetsspecifika yrkanden.

Brf Pionen 1 och Brf Stjärnfallet 15 har tillagt: De motsätter sig att verkställighetstillstånd meddelas. Dock saknas skäl för avvisning av ansökan. Det är viktigt att frågan om vibrationer tas om hand. De ansluter sig till Vasakronans m.fl. förslag om att frågor med avseende på buller och vibrationer bör sättas på prövotid, med viss föreslagen delegation till länsstyrelsen.

Diligentia Storstockholm AB, Diligentia Fyrkanten AB och RVH Fastighets AB har genom presentation, aktbil. 348, anfört att bolagens inställning m.m. till ansökan är oförändrad i förhållande till vad som angetts tidigare i målet.

AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolag, AFA Sjukförsäkringsaktiebolag, AFA Livförsäkringsaktiebolag, Primula Byggnads AB, A9 Fastighetsförvaltning AB och G.K. och J.H. har i huvudsak anfört följande. De vidhåller tidigare angivna yrkanden, dock med den justeringen att ett av yrkandena framställt i aktbil. 328 och 329 skall ha följande lydelse. [---] att det skall sättas upp gränser för maximalt tillåten grundvattenavvikelse från naturliga förhållanden i olika jordarter oberoende av förekomst av grundvattenberoende objekt samt att maximalt tillåten grundvattensänkning i berg skall vara 5 meter, i sand, morän och lera 0,3 meter samt att vid grundvattenberoende objekt skall särskilda kriterier sättas baserade på faktisk grundvattenpåverkan och ej höjas över 0,3 meter och aldrig över källargolv.

Lillskotet AB och Fastighetsbolaget Vinschen HB har i huvudsak anfört följande. De vidhåller tidigare angivna yrkanden, med förtydligandet att det med normal nivå i yrkandet om att grundvattennivåerna skall upprätthållas i området avses medelvattennivån. De ansluter sig till länsstyrelsens yrkanden 1 och 2. De yrkar att den av Banverket föreslagna prövotidsföreskriften 5 även skall omfatta tvist angående skyldigheten att vidtaga skadeförebyggande åtgärder. De yrkar att naturvårdsverkets riktlinjer avseende buller och vibrationer från arbetsplatser skall upprätthållas.

Brf Liljan 23, Brf Gästrikegatan 6, Brf Record och Brf Kamelian 20 har i huvudsak anfört följande. De vidhåller vad som tidigare anförts i målet. De ansluter sig till länsstyrelsens yrkanden 1 och 2. De yrkar att den av Banverket föreslagna prövotidsföreskriften 5 även skall omfatta tvist angående skyldigheten att vidtaga skadeförebyggande åtgärder. De motsätter sig att verkställighetstillstånd meddelas.

CRI filial till Commerz Real Investmentgesellschaft mfB Tyskand har hänvisat till vad bolaget tidigare har anfört i målet.

Byggnadsfirma Olov Lindgren AB har tillagt att bolaget motsätter sig att verkställighetstillstånd meddelas.

B.E., bostadsrättshavare i X, har i huvudsak anfört följande. Miljökonsekvensbeskrivningen är otillräcklig då den inte i erforderlig omfattning beskriver alternativ till Citybanan. Det finns bättre alternativ till Citybanan, såsom Tredje spåret.

Brf Kejsarkronan 6, Brf Kejsarkronan 3, Brf Kejsarkronan 14, Brf Blåklinten, Brf Blåklinten 2, C.E, U.E.L, E.K. och G.R.W. har tillagt: Lokaliseringen av station Odenplan är inte given till följd av regeringens prövning enligt 17 kap.miljöbalken. Då inga alternativ till stationslokaliseringen beskrivits i miljökonsekvensbeskrivning föreligger rättegångshinder. De vill inte att frågor om buller och vibrationer sätts på prövotid. De önskar inte heller att alternativa utformningar avseende tätning av tunnlarna föreskrivs. De motsätter sig att verkställighetstillstånd meddelas.

På begäran av Brf Kejsarkronan 6, Brf Kejsarkronan 3, Brf Kejsarkronan 14, Brf Blåklinten, Brf Blåklinten 2, C.E, U.E.L, E.K. och G.R.W. har U.E.L. beskrivit situationen för boende vid Odenplan.

Banverket har erinrat om vad som har anförts i bl.a. påminnelserna den 5 december 2008 och tillagt bl.a. att Banverket vidhåller sina tidigare redovisade yrkanden och förslag till prövotidsföreskrifter. Det utesluts att det finns ett sådant samband mellan grundvattennivåsänkningar och vibrationer från tunneldrivningen att dessa båda verksamheter behöver miljömässigt samordnas. Det utesluts också att det skulle finnas en direkt koppling mellan grundvattennivåsänkning och trafikbelastning, eller mellan infiltration och trafikbelastning. De av Banverket redovisade V10-värdena är preliminära och bygger huvudsakligen på uppgifter från kommunens byggnadsnämnds arkiv. Samtliga fastigheter i Citybanans närhet kommer att besiktigas noggrant innan arbeten påbörjas i området. Efter besiktningarna kan V10-värdena komma att justeras utifrån de fastighetsspecifika förhållandena. De mycket låga V10-värden som har yrkats av vissa aktörer i målet bedöms dock vara orealistiska och saknar stöd i den svenska standarden för riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer. När det gäller bl.a. Gamla Brogateområdet bedömer Banverket att, under del av byggskedet, sättningar till följd av vattenverksamheten kan uppstå och orsaka skador på byggnader och anläggningar. Skillnader i resultat angående lerans konsolideringsgrad mellan varandra närliggande provpunkter kan ha flera förklaringar, bl.a. den lösa lerans mäktighet, och är varken onormalt eller förvånande. Ytterligare provtagningar bedöms inte behöva göras. Det är motiverat att erinra om det sätt på vilket Banverket har genomfört utredningarna. Dessa har således genomförts i flera steg. Första steget har utgjorts av bestämmandet av influensområdet. Området har bestämts med beaktande av samtliga Citybanans anläggningsdelar norr om Söderström. Andra steget har utgjorts av lokalisering av områden inom influensområdet som är känsliga för grundvattennivåsänkning. Härefter har följt ett steg innefattande inventering av byggnader och anläggningar inom de känsliga områdena för att lokalisera sådana som har grundvattenberoende grundläggningar, följt av ett sista steg, varigenom - i förekommande fall - kritiska grundvattennivåer (åtgärdsnivåer) för varje enskild sådan byggnad eller anläggning övervägts. För flertalet objekt inom influensområdet med grundvattenberoende grundläggning har åtgärdsnivåer utarbetats.

Arbetssättet för utredningen svarar mot vad Banverket har åtagit sig hos regeringen under prövningen enligt 17 kap.miljöbalken av Citybanan, ett åtagande som regeringen enligt sitt tillåtlighetsbeslut fäst särskilt avseende vid. Även miljödomstolen har godtagit sättet att arbeta. Arbetssättet innebär att influensområdet har bestämts så att grundvattennivåsänkning inte skall befaras utanför området. Samtliga områden inom influensområdet som i någon mån är känsliga för grundvattennivåsänkning har lokaliserats. Konservativa bedömningsgrunder har använts så att influensområdet har tagits till i överkant och även områden som har liten känslighet för grundvattennivåsänkning innefattas. Det är praktiskt omöjligt att bedöma hur stor en grundvattennivåsänkning blir på olika ställen inom influensområdet. Detta är också praktiskt betydelselöst med den valda systematiken. Samma gäller frågan hur stor eller liten känslighet ett område har för grundvattennivåsänkning. Det kan tilläggas att utredningsarbetet fortsätter kontinuerligt, också efter tillståndsprövningen.

Banverket motsätter sig ytterligare uppdelning av inläckagevärdena i tid och rum. När det t.ex. gäller Cityområdet är de geohydrologiska förutsättningarna sådana att inläckage i en del av området ger påverkan i hela området. En ytterligare sträckuppdelning är inte möjlig. Som framförts i påminnelserna har Banverket en mycket hög ambitionsnivå när det gäller tätningen av anläggningarna. De föreslagna inläckagemängderna är i paritet med andra moderna tunnelanläggningar i landet. Till Södra Länken i Stockholm läcker det in 6-12 liter grundvatten i minuten per 100 meter och i princip ingen påverkan har kunnat noteras på omgivningen. Detta kan jämföras med den betydligt större underjordsanläggningen Citybanan, där Banverket har föreslagit en inläckagebegränsning motsvarande cirka 15 liter i minuten per 100 meter, räknat på hela anläggningen, inklusive arbets- och tillfartstunnlar, stationer, uppgångar m.m. Mot bl.a. den bakgrunden, och mot bakgrund av hur bergtunnelarbeten normalt sett bedrivs i Sverige och skälen härför, motsätter sig Banverket ett ökat användande av kemiska tätningspreparat. I frågan om sättet för uppnående av ett åsatt begränsningsvärde är rättsordningens ståndpunkt den, att det bör lämnas fritt för tillståndshavaren att avgöra, utifrån de tekniska förutsättningar som finns vid varje given tidpunkt, jämför miljööverdomstolens domar den 29 januari 2009 i målen M 3792-07 sid. 8y och M 1303-07 sid. 10x. Föreskrifter om särskilt utförande enligt första punkten i länsstyrelsens yrkande bör redan av detta skäl därför inte meddelas. Sänkan vid Odenplan bedöms inte ha direktkontakt med sänkan norr om Vasaparken. När det gäller station Odenplan kommer den absoluta huvuddelen av bergmassorna från arbetena med stationen att tas ut via arbetstunneln vid Norra station. Schaktet vid Odenplan kommer därmed huvudsakligen att användas för åtkomst till den blivande stationen. När det gäller yrkanden om installation av ytterligare sättningsdubbar, markpeglar, grundvattenrör etc. ställer sig Banverket i grunden positivt till dessa, i den mån sådana installationer kan anses fylla någon funktion. Banverket anser att frågan kan lösas genom underhandskontakter med fastighetsägarna. Banverket har tecknat samarbetsavtal med de församlingar som berörs av Citybanan och ett omfattande arbete pågår för närvarande med att bl.a. inventera kyrkorna. Banverket motsätter sig delegation till länsstyrelsen, eller att frågor rörande den miljöfarliga verksamheten sätts på prövotid. Förevarande delegation för arbetstunneln Torsgatan torde inte utgöra något praktiskt problem och torde, mot bakgrund av den ökade kunskap som i dag föreligger, kunna betraktas som inaktuell. Ett upphävande av delegationen kan övervägas, om det befinns vara erforderligt.

Vad särskilt angår Arlandabanan har Banverket förståelse för den oro som kan finnas för att trafikanter inte skall kunna ta sig obehindrat till och från tågen. Banverket kommer därför att verka för en god kommunikation med driftledningen för Arlandabanan och ge information i god tid om de förestående arbetsmoment av betydelse för trafiken på banan. Här hänvisas till MKB:n, aktbilaga 3 B, sid. 49-75. Banverket skall också verka för att Arlandabanan kan brukas på vanligt sätt.

UTREDNINGSMATERIAL INGIVET EFTER HUVUDFÖRHANDLINGEN

I skrift den 6 februari 2009 har Byggnadsfirma Olov Lindgren AB anfört bl.a. följande. Bolaget har tidigare yrkat att Banverket skall redovisa utförda geotekniska undersökningar samt utföra kompletterande geotekniska undersökningar för jordschaktet kring vissa stäckningar av Citybanan. Med den utökning av begäran som gjordes vid huvudförhandlingen avsågs att dessa kompletterade utredningar och undersökningar även skulle avse det s.k. Brogateområdet. Tidigare framställt yrkande om föreläggande att utföra kompletterande utredningar vid Norra stationsområdet frånfalles.

I skrift den 10 februari 2009 har C.W. m.fl., Axcity 2 AB, Brf Karlavagnen 11, Brf Kamelian 7, C.S.F:s dödsbo, Bf Idog u p a, C.W. m.fl., Brf Stina i Stockholm, AxCity Fastighets AB, Fastighets AB Stockholm Sporren, AxCity 8 AB, P.D. m.fl., Brf Källan, Brf Planeten 234, Brf Dalagatan 74, H.D. m.fl., Akademiska Hus i Stockholm AB, Sankt Matteus församling, Gustaf Vasa församling, Stockholms Domkyrkoförsamling, Springarberget AB, PP Pension Försäkringsförening, Brf A.M, Kortbyrån 17 AB, A.N. m.fl., Helge Axelsson Johnssons Stiftelse, Stiftelsen Isaac Hirsch Minne, Adolf Fredriks församling, Fabris AB, Frebaco Fastighets AB, B.K. m.fl., Atrium Fastigheter AB, Atrium Ljungberg AB, Atrium Ljungberg AB och Länsförsäkringar LIV Försäkrings AB, Atrium Ljungberg Gävlegatan 22 AB och Fastighets AB Jungblästern, Walls Fastighets AB, C.L. m.fl., P.L. m.fl., TageHus Förvaltning AB och Åkehus AB sammanfattat sina yrkanden i målet enligt följande.

1. Att miljödomstolen avvisar ansökan eftersom miljökonsekvensbeskrivningen har brister, särskilt avseende buller och vibrationer, och bör kompletteras med följande.

a) Detaljerade vibrationsutredningar för byggnader och komfort i byggnader som bedöms beröras vid byggandet och driften av Citybanan.

b) Kompletterande geotekniska undersökningar inom lerområdena som berörs av tunnlarna vid Norra station, Station City och Brogateområdet. Undersökningarna bör omfatta sonderingar, provtagningar av fyllning, ostörda provtagningar av leror, komplettering med grundvattenrör ovan och under lerorna och installation av portrycksmätare. Analyser av upptagna prover och sättningsberäkningar vid avsänkning av den undre grundvattennivån med 0,5 meter, 1,0 meter och 2,0 meter samt till underkant lerlagren.

c) Utredningar om alternativa metoder för att sänka bullernivåerna (stomljudljudsnivåerna) inomhus vid bergborrningar.

d) Tider som respektive byggnad och våningsplan kommer att störas av bullrande ljud vid bergborrningar.

e) Redovisning av Banverkets utredning av hur tystare arbetsmetoder kan användas vid stationsuppgångar och övriga ovanjordsarbeten såsom t.ex. pålning, spontning och bergborrning.

f) Frånfalles.

g) Redovisning av Banverkets förslag till tillåtna V10-värden för byggnaderna inom bedömt påverkansområde.

h) Redovisning av förslag till svängningshastigheter för komfort i byggnader.

i) Frånfalles.

j) Redovisning på kartor med nivåer av grundvattenavsänkningarna för de olika delsträckorna.

k) Redovisning av metoder hur tunnlarna skall tätas så att grundvattennivåerna behålls på nuvarande nivåer och så att grundvatteninläckagen minimeras till normal internationell standard, dvs. för spårtunneln maximalt 4 liter per minut och 100 meter tunnel och för arbetstunnlarna Norra station och Bangården maximalt 1 liter per minut och 100 meter tunnel.

l) Redovisning av hur och var infiltration skall utföras så att grundvattennivåerna behålls på nuvarande nivåer.

I ingivna kommentarer finns för fastigheterna särskilda yrkanden vilka också utgör skäl för avvisning.

2. Om miljödomstolen inte avvisar Banverkets ansökan yrkas att Banverket föreläggs att komplettera sin ansökan enligt punkten 1 och de yrkanden som särskilt avgivits i för respektive fastighet.

3. Om tillstånd lämnas yrkas att punkten 4 i av Banverket föreslagna prövotidsföreskrifter justeras så att orden ”varaktigt” och ”påtagligt” tas bort samt att tillstånd enbart lämnas om Banverket uppfyller de yrkanden som skriftligen framförts under punkten 1 och särskilt för respektive fastighet. För Boken 3 yrkas att fastigheten skall grundförstärkas.

Länsstyrelsen har i yttrande den 16 februari 2009, sedan vissa redaktionella ändringar gjort i huvudyrkandena och ett andrahandsyrkande tillagts, anfört bl.a. följande.

Länsstyrelsen yrkar att Banverket ska redovisa förslag på täthetsklasser för relevanta, från ett hydrogeologiskt och skaderiskmässigt perspektiv, differentierade delar av anläggningen där grundvattenbortledning kommer att ske. Till de differentierade delarna av anläggningen enligt ovan skall kopplas och redovisas tillåten mängd inläckande grundvatten samt nödvändiga mätanordningar härför.

Länsstyrelsen yrkar vidare att villkor meddelas i enlighet med vad som följer nedan.

1. Banverket ska genom förinjektering eller annan preventiv tätning samt vid behov efterinjektering, som villkor, åläggas att innehålla funktionskravet i redovisade täthetsklasser.

2. Banverket ska vid drivningen av de i denna ansökan aktuella tunnlarna m.m. utföra nödvändiga tätningsåtgärder så att grundvattenbortledningen inte medför att grundvattennivån sjunker till nivåer som kan skada byggnader, anläggningar eller annan egendom och i övrigt vidta de åtgärder som erfordras i syfte att undvika eller minska risken för skador. Villkoret omfattar inte obetydliga eller försumbara skador.

3. Banverket ska framarbeta detaljerat förslag till kontrollprogram för Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen, inkluderande alla anläggningsdelar norr om Riddarholmen. Nämnda förslag til kontrollprogram ska inges till Länsstyrelsen senast 4 veckor innan grundvattenbortledande arbeten påbörjas. Kontrollprogrammet ska tas fram i samråd med Länsstyrelsen.

4. Miljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att på sökandens bekostnad begära in ytterligare utredning som kan behövas vid bedömningen enligt Länsstyrelsens förslag till villkor 2 och 3 samt att Länsstyrelsen i enlighet med 22 kap 25 § tredje stycket miljöbalken får föreskriva ytterligare villkor i fråga om försiktighetsmått och skyddsåtgärder och förordna om ytterligare bestämmelser med anledningen av samordningen av kontrollprogram för Citybanan.

I det fall Miljödomstolen skulle välja att fatta beslut utifrån innevarande ansökningshandlingar och inte begär in den utredning som Länsstyrelsen efterfrågar enligt ovan lämnas följande andrahandsyrkande:

Villkor om tillåtet inläckage för Citybanans anläggningsdelar norr om Söderström indelas i delsträckor. Varje delsträcka avslutas med en mätdamm och/eller pumpstation. Indelningen görs i minst det antal delsträckor som har sin utgångspunkt i de 16 mätdammar och 2 pumpstationer som redovisats av Banverket i kontrollprogram daterat 2008-12-03.

Motivering

Vikten av att tillskapa en mycket tät anläggning och de problem som befaras uppstå om man inte gör det liksom behovet av att villkor och kontroll avseende inläckande grundvatten preciseras, med hög upplösning, i tid och rum, redovisade Länsstyrelsen utförligt vid huvudförhandlingen liksom vid tidigare yttranden.

Syftet med villkor

Länsstyrelsen konstaterar, liksom tidigare, att Citybanans tillåtlighet inte är ifrågasatt. Frågan om reglering av verksamheten i relevanta villkor har dock sedan länge varit föremål för diskussion. Länsstyrelsen instämmer i Banverkets beskrivning av Citybanans värde, dess komplexitet samt de geologiska och geohydrologiska svårigheterna i vissa områden. Banverket har också presenterat ett utförligt underlag för den planerade verksamheten. Länsstyrelsen anser dock att Banverkets förslag till villkor inte speglar projektets förutsättningar enligt ovan eller hur projektet uppfyller kraven i miljöbalken (MB), bland annat de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap MB. Banverket anger angående villkor bland annat att "En reglering i en tillståndsdom avseende ett projekt av Citybanans omfattning och karaktär måste hållas så öppen att byggandet och färdigställandet inte äventyras ". Villkor ska självfallet inte utformas så att de utan relevant anledning riskerar en verksamhets utförande utan syftar till att reglera verksamhetens miljöpåverkan och påverkan på andra allmänna och enskilda intressen. Länsstyrelsen anser inte att ". Syftet är att beräkna ett konservativt och med hänsyn till osäkerheter väl tilltaget inläckage, för att därmed undvika att tillåten bortledning av vatten överskrids. ”är rätt utgångspunkt för att definiera villkor om tillåtet inläckage.

De allmänna hänsynsreglerna

Citybanans komplexitet, de geologiska/geohydrologiska utmaningarna och de mycket stora kulturella och ekonomiska värden byggnader och anläggningar representerar måste medföra att utformningen av skyddsåtgärder och försiktighetsmått baseras på dessa förhållanden. Länsstyrelsen har redan i begäran om komplettering den 25 oktober 2007 yrkat att Banverket ska redovisa vilka de miljömässiga och ekonomiska effekterna skulle bli om man påtagligt minskade behovet av infiltration genom bättre tätning av tunnlar och schakt. Banverket har enligt vad Länsstyrelsen känner till inte lämnat någon sådan redovisning. När det gäller frågan om exempelvis tätning genom användning av kemiska tätningsmedel har kortfattat angetts att sådana endast kommer att användas i undantagsfall. Om av Banverket föreslagna inläckagevärden i förväntat mycket känsliga områden är baserade på en sådan användning är oklart. Enligt vad Länsstyrelsen känner till har Banverket vid arbetena med schakten vid tillfartstunneln vid Bangårdsområdet använt sig av kemiskt injekteringsmedel med mycket gott resultat. Frågan om s.k. lining i särskilt besvärliga avsnitt för att erhålla en tät tunnel har av Banverket kortfattat avfärdats som alternativ på grund av kostnadsskäl.

Länsstyrelsens yrkanden

Då Banverket inte redovisat ovan efterfrågade uppgifter och följaktligen ingen samlad bedömning av de olika alternativa skyddsåtgärdernas förhållande till de allmänna hänsynsreglerna i 2 kapmiljöbalken kunnat göras har Länsstyrelsen koncentrerat sig på att försöka medverka till att åtaganden och villkorsskrivningar blir sådana att de reglerar verksamheten i detta avseende. Länsstyrelsen har med denna utgångspunkt begärt att funktionskrav på anläggningens täthet redovisas med koppling till tätningsförfarandet. Länsstyrelsen har också anfört att funktionskravet behöver ha betydligt högre upplösning i tid och rum än det Banverket presenterat som villkorsförslag.

Länsstyrelsens andrahandsyrkande

I det fall Miljödomstolen skulle välja att fatta beslut utifrån innevarande ansökningshandlingar yrkar Länsstyrelsen att Miljödomstolen fastställer villkor om tillåtet inläckage för Citybanans anläggningsdelar norr om Söderström i delsträckor. Varje delsträcka avslutas med en mätdamm och/eller pumpstation. Indelningen görs i minst det antal delsträckor som har sin utgångspunkt i de 16 mätdammar och 2 pumpstationer som redovisats av Banverket i kontrollprogram daterat 2008-12-03.

När det gäller frågan om att fastställa nivån för tillåtet inläckage för respektive delsträcka för byggskedet och tiden efter byggskedet menar Länsstyrelsen att den närmare preciseringen av inläckagets storlek bör göras av Banverket. Länsstyrelsen föreslår därför att Miljödomstolen förelägger Banverket att precisera tillåtet inläckage för respektive delsträcka liksom motiv till detsamma.

I det fall Banverket inte presenterar förslag på tillåtet inläckage enligt ovan, redovisar Länsstyrelsen nedan ett underlag till andrahandsyrkandet.

Länsstyrelsen bedömer att i mycket känsliga områden erfordras högsta täthetsklass och ett funktionskrav avseende inläckage i intervallet 1-3 l/min och hundra meter tunnel, i känsliga områden i intervallet 3-5 l/min och hundra meter tunnel och i mindre känsliga områden 5-7 l/min och hundra meter tunnel, allt avseende efterarbetsskedet i enlighet med Länsstyrelsens redovisning nedan. Angivna funktionskrav på inläckage ligger i linje med inläckage i moderna tunnlar, jämför exempelvis med Miljödomstolens dom i mål M 901-06 avseende kraftledningstunnel Skanstull-Solberga, liksom med vad som framförts av remissinstanser och sakägareföreträdare under målets handläggning. Nivåerna bör spegla en målsättning om bästa möjliga teknik och även vara i överensstämmelse med övriga allmänna hänsynsregler i 2 kap MB.

Stationerna vid City och Odenplan bör omfattas av högsta funktionskrav men som inläckagevillkor föreskrivs här lämpligen ett värde i l/min snarare än i l/min per 100 m tunnel, p.g.a. stationernas komplexa geometri.

De svårigheter med större inläckage i byggskedet vid de utpekade geologiskt ogynnsamma områdena Norra Station, Bangården och City/Vasagatan, som

Banverket förutser, bedöms kunna rymmas och hanteras inom de av Banverket föreslagna, och av Länsstyrelsen tillstyrkta, tidsbegränsade avsänkningarna respektive det utökade, även detta tidsbegränsat, inläckaget vid City/Vasagatan. Nämnda tidsbegränsningar är i linje med Länsstyrelsens resonemang och inställning till begreppen byggskede och efterbyggskede enligt nedan.

Banverket har vid sin villkorsuppbyggnad indelat arbetet i ett byggskede om 8 år och ett därefter följande driftskede. Länsstyrelsen anser att byggskedet bör definieras som den tid ifrån vilken grundvattenbortledning påbörjas på aktuell delsträcka till dess tunneldrivningen, inklusive tätningsåtgärder i form av förinjektering och vid behov efterinjektering samt iordningställande av mätdamm eller motsvarande mätanordning, är slutförd för aktuell delsträcka. Arbetet skall ske i ett sammanhang och mätning av inläckande grundvatten ska påbörjas snarast. Efterbyggskedet är den tid som följer efter byggskedet. Driftskedet är den tid efter efterbyggskedet då anläggningen tagits i drift för sitt ändamål. Villkor avseende inläckage för driftskedet bör regleras i enlighet med förslaget om prövotid.

Länsstyrelsens förslag till villkor 2

Länsstyrelsen har i förslag till villkor 2, motsvarande Banverkets villkor 2, valt att lyfta ut infiltration som begrepp ur villkorsformuleringen, i övrigt är lydelsen i huvudsak i överensstämmelse med villkor c) i deldomen för arbetstunneln vid Torsgatan. Länsstyrelsen menar att uppfyllandet av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap MB primärt måste baseras på preventiva åtgärder mot själva grunden till problemet - inläckande grundvatten - d.v.s. tätning av tunnlar och schakt och inte reparativa åtgärder på grund av låga grundvattennivåer som en följd av bortledning av inläckande grundvatten. Infiltration är en sådan reparativ skyddsåtgärd liksom exempelvis grundförstärkning och röromläggning. Dessa skyddsåtgärder anses ingå i villkorsformuleringen ". . . och i övrigt vidta de åtgärder som erfordras i syfte att undvika eller minska risken för skador".

I tillägg bör klargöras att åtagandet ovan även gäller eventuell risk för skador vid höga grundvattennivåer p.g.a. omfattande infiltration.

Länsstyrelsens förslag till villkor 3

Länsstyrelsen avstår från att kommentera förslaget till villkor utöver vad som

tidigare anförts.

Länsstyrelsens förslag till villkor 4

Länsstyrelsen konstaterar att nämnda delegation är densamma som i lagakraftvunnen deldom för arbetstunneln vid Torsgatan. Länsstyrelsen anser att det är svårt att utelämna delegation i domen för Norra Spårtunneln då influensområdet för arbetstunneln vid Torsgatan överlappar influensområdena för spårtunneln och tillfartstunneln vid bangårdsområdet.

Tillsyn av buller och vibrationer

När det gäller förslag om delegation av villkor avseende buller och vibrationer till tillsynsmyndigheten menar Länsstyrelsen att de arbeten som är kopplade till här prövad vattenverksamhet inte är av sådan art att tillsynen skulle falla på Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet för vattenverksamhet. Vibrationer eller buller från vattenverksamheten såsom användning av pumpar bedöms som obetydligt. De injekteringsborrningar som är direkt kopplade till vattenverksamheten såsom nödvändig skyddsåtgärd innebär visserligen både buller och vibrationer men är ändå av underordnad betydelse jämfört med laddningsborrning, sprängning m.m. vilka utgör miljöfarlig verksamhet där den kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnden är tillsynsmyndighet. Tillsynsmyndigheterna kommer att samordna sin tillsyn på lämpligt sätt så långt som är möjligt.

Banverket har i skrift den 3 mars 2009 bestritt länsstyrelsens yrkande på i skriften närmare angivna skäl.

Stockholms domkyrkoförsamling, S:t Matteus församling, Gustaf Vasa församling och Adolf Fredriks församling har i skrift den 20 mars 2009 återkallat tidigare framställt yrkande om målens avvisning.

A-Train, Arlandabanan Infrastructure AB, Brf Stjärnfallet, Brf Pionen 1, Stiftelsen Stockholms Studentbostäder och Folksam har i skrifter den 25 mars 2009 anslutit sig till de av länsstyrelsen framställda villkorsyrkandena.

DOMSKÄL

Huvudsaken

Allmänt om prövningen

Detta mål rör ansökan om vattenverksamheter vid utförande av bergtunnlar för Citybanan på sträckan Tomteboda - Riddarholmen. Banverket har rådighet för den verksamhet ansökan avser. Av 11 kap 23 § 2 p miljöbalken framgår att tillstånd skall lämnas till sådan vattenverksamhet som avser bl.a. järnväg vars anläggande har prövats i särskild ordning, om inte något annat följer av 2 kap 9 § miljöbalken, den s.k. stoppregeln. Som framgår av tredje stycket i sistnämnda stadgande gäller inte stoppregeln om regeringen tillåtit verksamheten. Så har här skett genom att regeringen i beslut den 3 mars 2005 tillåtit byggandet och driften av järnvägen, Citybanan i Stockholm. Byggande av tunnlarna utgör en bygglovspliktig anläggning som prövas enligt 8 kap 2 § 1 stycket plan- och bygglagen (PBL). Byggandet av själva järnvägen regleras i den järnvägsplan som har upprättas enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg (banlagen). Till järnvägsplanen, som skall samordnas med kommunens detaljplaneanläggning enligt PBL, hör en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som omfattar såväl den miljöfarliga verksamheten som vattenverksamheten. Den miljörättsliga prövningen för anläggande av järnväg sker således både enligt banlagen och miljöbalken. Lagarna gäller parallellt. De krav som ställs på lokalisering och annat hänsynstagande i miljöbalken gäller också vid byggande av järnväg. Reglerna om förfarande med MKB finns även i banlagen. Vidare finns i PBL hänvisningar till bestämmelser i miljöbalken som skall tillämpas vid planläggning och i ärenden om bygglov (jfr även, Naturvårdsverket, Handbok med allmänna råd om miljöbedömning av planer och program, 2009, bilaga 2, sid. 8-10).

MKB:n

Länsstyrelsen har funnit att den planerade verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Banverket har i målen ursprungligen ingivit en MKB begränsad till den ansökta vattenverksamheten. I juli 2007 har Banverket i målen ingivit en fullständig MKB, upprättad i maj 2007, aktbilaga 3 B, av vilken kan utläsas att samråd enligt miljöbalkens bestämmelser ägt rum kring Citybanan under tiden från våren 2001 och fram till början av år 2006. Sedan i vart fall år 2003 har funnits en MKB för projektet som behandlar både den miljöfarliga verksamheten och vattenverksamheten. Den MKB:n har efter successiva kompletteringar fått den utformning som utgöres av aktbilaga 3 B. Därefter har MKB:n kompletterats med beskrivning av konsekvenserna av den temporära avsänkningen av grundvattennivån vid Norra Station och bangårdsområdet, den justerade beräknade inläckagemängden under byggskedet rörande arbetstunneln vid Norra Station och konsekvenserna av uteslutandet av arbetstunneln vid Drottninggatan, aktbilaga 147, bilaga 2 och 3.

Flera sakägare har framfört kritik mot den upprättade MKB:n som de anser vara otillräcklig när det gäller bl.a. transporter, buller och vibrationer samt även vattenverksamheten. När det gäller transporter har några sakägare efterlyst uppgifter om hur avståendet från arbetstunneln vid Drottninggatan påverkar uttransporterna av massor. Här har Banverket hänvisat till de uppgifter om mängden sprängsten och lastbilar som finns angivna i kompletteringen, aktbilaga 147, bilaga 3 sid. 2/2. Flera sakägare är missnöjda med redovisningen av bullerfrågorna i MKB:n. Någon sakägare har krävt att Naturvårdsverkets riktvärden för buller från arbetsplatser skall innehållas. Banverket har pekat på att bullerfrågorna under byggskedet tas upp på sid. 49 - 75 i MKB:n och att de nyssnämnda riktvärdena utgjort grundmaterial för de bullervillkor som länsstyrelsen beslutat om ävensom för bullervillkoren i järnvägsplanen. Flera sakägare är även missnöjda med hur frågorna om vibrationer redovisats i MKB:n. Någon sakägare har krävt att Natuvårdsverkets riktvärden för vibrationer från arbetsplatser skall innehållas. Banverket har hänvisat till att vibrationsfrågorna också tas upp på sid. 49 - 75 i MKB:n samt att på sid. 74 finns ett program för hantering av buller och vibrationer. Vattenverksamheten behandlas i den ursprungliga MKB:n som utgör bilaga 5 till ansökan, aktbilaga 1.

En MKB används för att i ett tidigt skede få en helhetssyn av den miljöpåverkan som en planerad verksamhet kan medföra. Den grundläggande regleringen finns i miljöbalkens sjätte kapitel med kompletterande bestämmelser i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. En MKB skall utgöra en beskrivning av den planerade verksamheten och en bedömning av dess effekter på miljön och människors hälsa samt innehålla förslag till åtgärder för att komma till rätta med eventuella problem härvidlag.

Länsstyrelsen har den 5 maj 2007 godkänt MKB:n, aktbilaga 3 B. Regeringen har i sitt beslut den 4 december 2008 gjort bedömningen att denna MKB är tillfyllest. Miljödomstolen finner att MKB:n med gjorda kompletteringar får anses uppfylla kraven i 6 kapmiljöbalken med avseende på såväl förfarande som dokumentation. Vid denna bedömning skall yrkandet om avvisning av ansökan på grund av brister i MKB:n lämnas utan bifall.

Prövningens omfattning

Även om själva beslutet den 3 mars 2005 att tillåta byggandet av spårtunneln Tomteboda - Riddarholmen inte omfattar arbets- och tillfartstunnlarna har, som Banverket påpekat, byggandet av de sistnämnda tunnlarna utgjort en förutsättning för beslutet. Det numera lagakraftvunna beslutet den 22 maj 2008 att fastställa järnvägsplanen omfattar dock alla anläggningsdelar, således också arbets- och tillfartstunnlarna. Inför det beslutet har dessa tunnlars lokalisering utvärderats från ett flertal aspekter, bl.a. från miljöpåverkan. Banverket har också redogjort för de alternativa lägen som studerats och förkastats. Slutligen framgår att de detaljplaner som anpassats för Citybanan har vunnit laga kraft. Mot denna bakgrund måste lokaliseringen av Citybanans nu aktuella avsnitt bedömas vara slutligt bestämda (jfr även 11 kap 23 § andra punkten miljöbalken).

När, som i förevarande fall, regeringen har prövat tillåtligheten skall enligt förarbetena till miljöbalken tillåtlighetsfrågan inte prövas av tillståndsmyndigheten. Miljödomstolens prövning begränsas alltså till frågor som inte har prövats av regeringen. De delar av verksamheten som utgör tillståndspliktig vattenverksamhet skall därför prövas enligt miljöbalken. Som framgår av regeringsbeslutet skall miljödomstolen vid tillståndsprövningen enligt 11 kapmiljöbalken föreskriva de villkor som behövs för verksamheten avseende påverkan på vattenförhållandena. I regeringsbeslutet anges särskilt att buller från byggnadsverksamheten bör hanteras inom ramen för tillsynen. Vidare framgår att Banverket, efter samråd med berörda myndigheter, skall upprätta program som redovisar de förhållanden i omgivningen som särskilt bör uppmärksammas under byggskedet med hänsyn till risken för skadlig påverkan och störningar, samt ta fram förslag till åtgärder för att motverka sådan påverkan eller störning. Programmen, som bör hållas aktuella, skall redovisas till länsstyrelsen och berörda kommuner. Mot bakgrund av regeringsbeslutet har Banverket angett att buller- och vibrationsfrågor hanteras i ett särskilt uppdrag inom projektet. Banverket har därför i samråd med tillsynsmyndigheten upprättat en kontrollplan för byggskedet med avseende på akustikfrågor med villkor, skyddsåtgärder och försiktighetsmått.

Flera sakägare har yrkat att miljödomstolen skall bestämma villkor för den miljöfarliga verksamheten avseende buller och vibrationer m.m. Enligt Banverkets uppfattning varken kan eller bör miljödomstolen inom ramen för förevarande tillståndsprövning meddela några sådana villkor. Själva tunneldrivningen har Banverket initierat som anmälningsärenden hos miljö- och hälsoskyddsnämnderna i Stockholm och Solna. När det gäller buller har Banverket hänvisat bl.a. till att länsstyrelsen i den för tillsyn stadgade ordningen genom beslut den 11 december 2006, som vunnit laga kraft, har prövat frågorna om buller från byggandet av samtliga anläggningsdelar för Citybanan. Vid byggandet och driften av Citybanan är Banverket skyldigt att följa de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som kan utläsas av bilaga 1 till beslutet om fastställande av järnvägsplanen. För byggtiden, den tid då Citybanan har sin största miljöpåverkan, finns här närmare angivet vad som skall gälla ifråga om buller, vibrationer, utsläpp till luft, de gator och trafikleder som masstransporter skall styras till, föroreningar, processvatten och avfall.

Den ansökta verksamheten i förevarande mål gäller endast vattenverksamheten. Enligt allmänna processuella grundsatser saknar därför miljödomstolen möjlighet att pröva den miljöfarliga verksamheten. Som Miljööverdomstolen anför i sitt slutliga beslut den 20 april 2007 i det s.k. bangårdsmålet (M 8597-06) är ett av syftena med miljöbalken att samordna prövningen av vattenverksamheter med prövningen av miljöfarliga verksamheter. Även om tillståndsplikten i ett visst fall är knutet till själva bortledandet av grundvatten menar Miljööverdomstolen att det är formellt möjligt att inom ramen för prövningen av vattenverksamheten reglera de störningar och olägenheter för människors hälsa och miljön som själva arbetet med tunneldrivningen ger upphov till. Frågan är när det är nödvändigt eller lämpligt att i ett mål om vattenverksamhet helt eller delvis reglera även den miljöfarliga verksamheten. Inledningsvis får konstateras att när det gäller stora byggprojekt, vilka inte omfattar någon vattenverksamhet men som medför störningar och olägenheter för människors hälsa och miljön, tas miljöfrågorna beträffande de projekten om hand inom förfarande enligt plan- och bygglagen och i förekommande fall även banlagen eller väglagen. Mot den bakgrunden kan man fråga sig om de miljömässiga följderna av ett sådant projekt behöver prövas enligt miljöbalken för den händelse det skulle bli nödvändigt att begära tillstånd enligt sagda balk för en inom samma projekt hörande smärre vattenverksamhet. Enligt miljödomstolens mening måste utgångspunkten för en samordning av prövningen av vattenverksamhet med prövningen av miljöfarlig verksamhet vara om det finns ett sådant samband mellan dessa verksamheter att en samordning är nödvändig eller lämplig. Skulle så vara fallet finns det med andra ord behov att helt eller delvis reglera den miljöfarliga verksamheten. MKB:n torde utgöra det avgörande underlaget för bedömningen härvidlag. Enligt Miljööverdomstolens nyssnämnda beslut bör samtliga miljöeffekter framgå av MKB:n.

Det ovan upptagna ger till slutresultat att miljödomstolen i princip inte har att pröva den miljöfarliga verksamheten. När det sedan gäller vattenverksamheten som sådan finns det inget i utredningen som talar för att den verksamheten skulle generera några störningar som kan anses ha samband med buller, transporter, damning eller luftföroreningar från tunneldrivningen. I fråga om samband mellan, å ena sidan, vattenverksamheten och, å andra sidan, markskakningar och vibrationer från tunneldrivningen har miljödomstolen på geohydrologiska skäl som närmare utvecklas i målet spårtunnel Söder (M 1761-07 sid. 52) funnit att något sådant samband inte föreligger, i följd varav dessa båda verksamheter inte behöver samordnas miljömässigt. Samma skäl har giltighet även i förevarande mål. Vad nu sagts gälla för markskakningar och vibrationer från tunneldrivningen torde också gälla för vibrationer från trafik.

Sammanfattningsvis saknas i förevarande mål behov att helt eller delvis reglera den miljöfarliga verksamheten. Detta betyder i sin tur att beträffande den verksamheten har det - genom de prövningar som skett enligt banlagen och genom de initierade ärendena hos miljö- och hälsoskyddsnämnderna i Stockholm och Solna - bestämts vad som för både byggskedet och driftskedet skall gälla ifråga om buller, vibrationer, utsläpp till luft, de gator och trafikleder som masstransporter skall styras till, föroreningar, processvatten och avfall.

Influensområde m.m.

Från några håll har begärts att Banverket skall revidera det s.k. praktiska influensområdet till att omfatta områden där grundvattenpåverkan kan vara större än 0,1 meter. Vid bestämmande av influensområdets utbredning har tätningsåtgärder runt bergtunneln medräknats men inte effekterna av skyddsinfiltrationen. Banverket har således utgått från ett konservativt betraktelsesätt, d.v.s. utifrån förhållandena innan skyddsåtgärder initierats. Detta betraktelsesätt har utmynnat i ett s.k. praktiskt influensområde som närmare framgår av en karta, se PM Geohydrologi figur 10.2, aktbilaga 2. Detta s.k. praktiska influensområde har beräknats genom analytiska beräkningsmetoder i förening med erfarenheter från tidigare projekt och anges vara en avgränsning inom vilket område grundvattenpåverkan kan bli större än 0,3 meter, se PM Geohydrologi sid 169-174. Miljödomstolen är införstådd med att det är svårt att med analytiska beräkningar avgöra influensområdets yttersta gräns. Detta eftersom den huvudsakliga grundvattenföringen i berg sker i komplexa spricksystem som i hela sin omfattning omöjligen kan lokaliseras helt med undersökningar. Det är därför bra att influensområdets begränsning även baseras på geologiska gränser och barriärer. Med hänsyn därtill och att gränserna har lagts i huvudsak till befintliga hydrauliska ränder som Stockholmsåsen och Klara sjö (Mälaren) finner miljödomstolen att influensområdet är väl tilltaget. Det är dock viktigt att kontrollprogrammet omfattar mätningar av grundvattennivåer även utanför det bestämda influensområdet och framförallt i anslutning till spricksystem i berget. På så sätt kan en eventuell tidig grundvattenpåverkan identifieras och skyddsåtgärder initieras.

Sakägarkretsen

Banverket har uppgett att det praktiska influensområdet definieras som det område utanför vilket ingen grundvattensänkning bedöms komma att uppstå. Influensområdet är den geografiska begränsning inom vilket åtgärdsnivåer bestämts. De kontroller och mätningar som genomförs utanför influensområdet i anslutning till detta kommer att fortgå och utgör underlag för bedömningen av påverkan inom influensområdet. Detta större område benämns av Banverket som kontrollområde.

Banverket har redovisat de fastigheter och rättsinnehavare som innefattas i influensområdet och vidare angivit de fastighetsägare med fastigheter där påverkan inte kan uteslutas som sakägare i målen.

I målen har rests invändningar mot Banverkets sätt att redovisa sakägarkretsen. Invändningarna går ut på att denna krets är för snävt tilltagen. Banverket har uppgivit att verket utgår från miljöbalkens sakägarbegrepp. Detta betyder att var och en som riskerar skada på sin egendom genom vattenverksamheten är att anse som sakägare. Mot denna bakgrund saknar miljödomstolen anledning att fastställa att en viss fastighetsägare har ställning som sakägare i målet. Indirekt kan dock miljödomstolen komma att ta ställning till frågan. Detta inträffar i de fall en viss fastighetsägare begär ersättning för rättegångskostnad och Banverket skulle bestrida yrkandet under åberopande av att vederbörande inte är sakägare.

Geotekniska undersökningar, grundvattenbortledning, grundvattensänkning, infiltration m.m.

Banverket har begärt tillstånd att under arbetsfasen - åtta år - leda bort till tunnlarna och schakten inläckande grundvatten till en mängd av 824 liter per minut och dels för tiden därefter (driftskedet) och till dess annat har bestämts efter prövotidens utgång 653 liter per minut. Banverket har indelat den aktuella tunnelsträckan i fyra hydrologiska huvudområden eftersom områdena har olika karaktär ur grundvattensynpunkt (se ansökan bilaga 5 figur 5). Inom varje huvudområde förekommer ett eller flera grundvattenmagasin i jord. Banverket har också ansökt om tillstånd att sänka grundvattennivån i tillfartstunneln vid bangårdsområdet under en sammanlagd tid av högst 18 månader under byggskedet till nivån -20 m och i arbetstunneln vid Norra Station under en sammanlagd tid av högst 12 månader under byggskedet till nivån -2 m. Banverket har som skadeförebyggande åtgärd begärt att få infiltrera vatten i jord eller berg så att grundvattenbortledningen inte kan medföra skada på byggnader, anläggningar eller annan egendom m.m. Motiven för villkoren beträffande grundvattenbortledning är att hålla såväl tunneln som schakten fri från grundvatten och infiltrationsåtgärderna syftar till att hålla grundvattennivån intakt för att undvika sakskador.

Kritik har framförts från sakägare som menar att Banverkets ambitionsnivå beträffande åtgärder för att undvika grundvattenpåverkan är alltför lågt satt, både för byggskedet och för driftskedet. Alternativa tätnings- och byggnadsmetoder bör utredas ytterligare. Man kräver att Banverket inom lerområden utför ytterligare kompletterande geotekniska undersökningar bl.a. kring tunnlarna vid Norra Station och Station city. Undersökningarna skall omfatta sonderingar, provtagningar av fyllning, ostörda prover av lera, komplettering med grundvattenrör ovan och under lerorna samt installation av portrycksmätare. Analyser skall genomföras av upptagna prover och sättningsberäkningar göras vid avsänkning av den undre grundvattennivån med 0,5 m, 1,0 m samt till underkant lerlagren. Redovisning skall ske av utförda geotekniska undersökningar samt kompletterande geotekniska undersökningar för jordschaktet kring tillfartstunneln vid bangårdsområdet samt kring arbetstunneln vid Norra Station. Den tillfälliga avsänkningen av grundvattennivån vid bangårdsområdet skall enligt sakägarna tillåtas maximal ner till -10 meters nivån och inläckaget bestämmas till 1 liter per minut och 100 m tunnel. Den tillfälliga avsänkningen av grundvattennivån vid Norra Stationsområdet skall tillåtas maximalt ner till +2,5 meters nivån och inläckaget bestäms till maxmalt 1 liter per minut och 100 m tunnel/schakt. Flera sakägare anser att Banverkets förslag till inläckagevillkor för spårtunneln är för högt satta och bör tillåtas till maximalt 4 liter per minut och 100 m tunnel samt att villkoret delas upp med separata läckagevillkor för ler-, berg- och åsområden. Om tillstånd till sänkning av grundvattennivån erhålls under arbetstiden skall tillståndet förenas med föreskrifter att återställa grundvattennivån efter slutförda anläggningsarbeten.

Med anledning av kraven om kompletterande geotekniska undersökningar och ytterligare sättningsberäkningar utöver vad som redovisats i ansökan och i påminnelser, aktbilaga 252, bilaga 6 och 7, har Banverket vid huvudförhandlingen redovisat ytterligare uppgifter i PM, aktbilaga 336, ”sättningar i lera”, och upplyst att det finns omfattande redovisningar som inte har tagits med i målet (här har särskilt hänvisats till den i nyssnämnda PM ingående kartan ”ny figur”). Vid sättningsberäkningarna har Banverket utgått från representativa punkter och redovisar storleksordningen av den förväntade sättningen i olika delområden vid en antagen grundvattensänkning. Enligt miljödomstolens uppfattning är undersökningarna och redovisningarna i målen omfattande och de beskriver fullt tillfredsställande konsekvenserna av projektet, varför det i nuläget inte finns behov av ytterligare kompletteringar av det geotekniska och geohydrologiska materialet samt sättningsberäkningarna. Emellertid kan det, under det fortsatta projekteringsarbetet, finnas anledning att i anslutning till särskilt känsliga objekt göra vissa ytterligare kompletteringar i samråd med berörda fastighetsägare

Vad sedan gäller det begärda tillståndet till bortledning av grundvatten och avsänkning av grundvattennivån i anledning av läckage till tillfartstunneln vid bangårdsområdet har Banverket i påminnelserna, aktbilaga 252, utförligt redogjort för motiven till detta. Vidtagna undersökningar omfattar bergläget efter spontlinjen för tillfartstunneln och innefattar ett stort antal punkter (figur 1). Bergnivån varierar mellan -6 m till -16 m. Banverket har uppgivit att den begärda grundvattensänkningen gäller vid spont och att den verkliga avsänkningen som kan påverka grundvattennivåerna utanför följer bergnivån. Det är endast där bergnivån sträcker sig som djupast som grundvattnet måste sänkas ner till -20 m. Av diagrammet, figur 3, framgår att sträckan där avsänkningen går som djupast är begränsad till ca 15-20 m (bergnivån belägen mellan nivåerna -14 till -16 m). Den sträckan skall ställas i relation till hela spontlängden som är 130 m. Det kommer således inte att bli nödvändigt med en grundvattennivåsänkning ner till -20 m på längre sträcka än denna sistnämnda sträcka. Om mot förmodan inte tillräcklig täthet kan uppnås för att förhindra skadlig grundvattensänkning finns möjligheter att genom ytterligare åtgärder, exempelvis genom dubbelspont, uppnå önskad tätningsgrad. Till undvikande av skador är det helt nödvändigt att materialflykt i siltlagren kan undvikas. På grund härav och då tätningsarbetena skall utföras etappvis i mindre avsnitt och avsänkningen av grundvattennivån är begränsad till de ställen där jordflytning kan bedömas uppstå finner miljödomstolen att sagda temporära åtgärd är både möjlig och erforderlig att utföra. Till undvikande av grundvattennivåsänkning i anslutning till grundvattenberoende anläggningar vid bangårdsområdet avser Banverket att upprätthålla grundvattennivån med infiltration i befintliga och nyanlagda infiltrationsbrunnar. Grundvattenbortledningen är förutsättningen för att en så tät konstruktion som möjligt skall kunna utföras. Sammanfattningsvis finner miljödomstolen att den begärda bortledningen av grundvatten samt den temporära avsänkningen av grundvattennivån kan godtas.

Motivet till bortledning av grundvatten och avsänkning av grundvattennivån i anledning av läckage till arbetstunneln vid Norra Stationsområdet är delvis detsamma som vid bangårdsområdet. Det tillkommande är att vid förberedande arbeten har man funnit block i friktionsjorden närmast berget och konstaterat att ytberget är av sämre kvalitet. Blocken förhindrar neddrivningen av sponten och utgör hinder vid jetinjekteringen. Allt detta medför att tätningen blir sämre. Banverket måste därför sänka grundvattennivån för att möjliggöra tillfredsställande tätning vid utförande av sponten till tunneln. I syfte att begränsa en eventuell utbredning av grundvattennivåsänkningen avser Banverket att utföra infiltration öster om schaktet. Några skador kan inte förväntas på motstående intressen. Eventuella sättningar beräknas uppgå till högst några centimeter och vara begränsade till Banverkets eget arbetsområde. Även här finner miljödomstolen sammanfattningsvis att den begärda bortledningen av grundvatten samt den temporära avsänkningen av grundvattennivån kan godtas.

Det begärda tillståndet avser vattenverksamheter i alla anläggningsdelar norr om Riddarholmen. De tekniska beskrivningarna i ansökan och kompletteringarna visar på en mycket komplicerad tunnelkonstruktion som i långa stycken mera liknar en berganläggning än en enkel tunnel. Kring spårtunnlarna kommer att finnas servicetunnel, räddningstunnel, brandventilationskanaler, arbetstunnlar och stationer i olika plan med nedgångar/uppgångar m.m. Vid bedömningen av storleken på Banverkets föreslagna inläckagevillkor är miljödomstolen införstådd med att det vid bestämmandet av den tillgängliga vattenmängden finns osäkerheter p.g.a. den komplicerade anläggningen och berggrundens geohydrologiska förhållanden. Att mot den här bakgrunden utgå ifrån hur man i andra fall brukar bestämma inläckagevillkor vid tunneldrivning, liter per minut och 100 meter tunnel, framstår varken som möjligt eller lämpligt. Ett sådant tillvägagångssätt torde i detta fall behöva kompletteras med så mycket särskilt hänsynstagande till föreliggande förhållanden att man till sist skulle behöva anamma en liknande beräkningsmodell som Banverket. Det beräkningsunderlag som i den här delen har presenterats i målen måste betecknas som både omfattande och grundligt i sak. Till bemötande av länsstyrelsens önskemål borde dock Banverket kanske ha gjort en något gedignare beskrivning av alternativa tätningsmetoder på speciellt besvärliga avsnitt.

Vad angår de föreslagna begränsningarna i inläckagemängder delar miljödomstolen Banverkets uppfattning att begränsningarna uppfyller miljöbalkens hänsynsregler och kommer att kunna innehållas.

Härefter övergår miljödomstolen till prövning av yrkandena om redovisning av förslag på föreskrifter rörande tätningsklasser, eller - i andra hand - att tillåtet inläckage till Citybanans anläggningsdelar delas upp i ytterligare delsträckor.

Banverket anser, med hänvisning bl.a. till vad anförs på sid. 12-13 i påminnelserna, att det saknas anledning att meddela föreskrifter rörande tätningsklasser. Banverket redogör för erfarenheter som finns från tunnelbyggen i Stockholmsområdet där man varit bunden av sådana föreskrifter. Sammanfattningsvis skall föreskrifterna ha medfört bristande flexibilitet vid tunneldrivningarna, med risk för överdriven tätning där den inte behövs och bristfällig där den behövs. Banverket har också svårt att se hur täthetsklasserna skall kunna definieras med tanke på den förevarande anläggningens geometri som i mycket hög grad varierar längs med tunnelsträckningen. Vid en avvägning mellan i målen anförda skäl som talar för respektive mot föreskrifter rörande tätningsklasser finner miljödomstolen de senare ha större tyngd, varför något krav på redovisning av förslag på sådana föreskrifter inte bedöms erforderliga.

Som tidigare konstaterats har Banverket indelat den aktuella tunnelsträckan i fyra hydrologiska huvudområden, anläggningsdelar, med liknande karaktär ur grundvattensynpunkt. Banverket motsätter sig att anläggningsdelarna delas upp i ytterligare delsträckor. Banverkets ståndpunkt finns utvecklad i påminnelserna, sid. 12, och i skriften den 3 mars 2009. Enligt Banverket kan kortare delsträckor medföra att de osäkerheter som finns när det gäller geohydrologiska förhållanden inte kan hanteras och att eftersträvad begränsning av inläckaget inte kan uppnås. Banverket har även påpekat att någon liknande uppdelning inte heller förekommer i de övriga målen rörande Citybanan. Otvivelaktigt skulle en uppdelning i alltför många delsträckor kunna bli ett hinder för tunneldrivningen och ta resurser och uppmärksamhet från den övergripande målsättningen att i första hand vidta åtgärder för att minska inläckaget och därmed behovet av infiltration och eventuella andra skyddsåtgärder. Härtill kommer att förespråkarna för en uppdelning i ytterligare delsträckor egentligen inte klargjort vilka miljömässiga fördelar som skulle uppnås med en sådan uppdelning. I detta sammanhang måste dock understrykas hur viktigt det är att Banverkets egenkontroll är effektiv och ständigt uppdaterad på den föreliggande inläckagesituationen. Med hänsyn till det anförda finner miljödomstolen inte tillräckliga skäl föreligga att föreskriva om en ytterligare uppdelning av anläggningsdelarna.

Vid områdesindelningen av influensområdet har Banverket utgått från yt- och grundvattendelare inom de fyra huvudområdena. Inom dessa områden har Banverket lokaliserat nio grundvattenmagasin i jord som är avskiljbara från varandra och som i de flesta fall sammanfaller med områden med lerjordar. Provpumpningar visar att det finns en viss kommunikation mellan grundvattenmagasinen inom respektive huvudområde. Grundvattenobservationer i området visar att vattenbalansen är i rimlig jämvikt d.v.s. det finns överskott på grundvatten, undantaget huvudområde 3 vid grundvattenmagasin IX, Västra City, där det är underskott på vatten. Banverkets undersökningar visar att jorden inom det området består av underkonsoliderad lera och att det förekommer pågående sättningsrörelser. Banverket har också uppgivit att bristen på vatten innebär att i princip måste allt inläckande vatten till Citybanan inom Cityområdet ersättas med infiltrerat vatten (se påminnelser sid. 65). Sättningsrörelserna beror således på pågående grundvattensänkning orsakad av inläckage i befintliga tunnlar m.m. Inom övriga grundvattenmagasin där vattenbalansen påverkas trots överskott av grundvatten kan det lokalt kompenseras med infiltration. Miljödomstolen gör dock bedömningen att Banverket vid styrning av grundvattennivåerna bör ha en mera aktiv övervakning och beredskap, vilket innebär att anläggningar som avses användas för infiltration bör var förberedda och testade innan grundvattenbortledningen påbörjas. Det är enligt miljödomstolens mening inte försvarligt att ytterligare försämra grundvattensituationen i Cityområdet. För att kompensera vattenbortledningen vid Cityområdet skall Banverket därför återinfiltrera allt inläckande vatten som avleds från tunneln. På denna punkt kan också hänvisas till aktbilaga 2, bilaga 3, PM Geohydrologi, Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen, sid 154, där bl.a. uppges att vid byggandet av uppgång Vasagatan/Vasaplan samt passage av ett 150 meter långt kritiskt avsnitt finns risk för stora tillfälliga läckage. Vid all infiltration bör Banverket i första hand, efter rening, välja att återinfiltrera inläckande vatten istället för renat vatten från ledningsnätet.

Tillåtlighet

Vad sålunda upptagits innebär sammanfattningsvis att det totala utredningsmaterialet får anses tillfyllest, vilket innebär att något föreläggande om komplettering inte meddelas och att framställda yrkanden om målens avvisande på grund av otillräcklig utredning lämnas utan bifall. Banverket får anses ha lämnat uppgifter som ger tillräcklig grund för bedömningen att hänsynsreglerna i 2 kapmiljöbalken iakttas. Något hinder mot vattenverksamheten torde inte föreligga med beaktande av de i 11 kapmiljöbalken uppställda särskilda förutsättningarna för den typen av verksamhet. Ansökan kan därför bifallas på de villkor som anges i domslutet.

Skyddsåtgärder

Av 2 kap 3 § miljöbalken framgår att den som avser att vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Sådana försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl anta att en åtgärd kan medföra skada eller olägenhet. Skyddsåtgärder i form av infiltration har föreslagits i första hand i områden med sättningskänslig lera eller där grundvattenberoende grundläggning förekommer. Banverket har motsatt sig att det i tillståndsdomen redan nu bestäms skyddsåtgärder för enskilda objekt. Banverket har en skyldighet redan enligt sitt eget åtagande att tillse att vattenverksamheten inte medför skador och måste därför välja sådana metoder vid tunneldrivningen att åtagandet kan uppfyllas. Detta i förening med vad i det följande anförs angående kontrollprogram, prövotid och villkor gör att miljödomstolen inte finner tillräckliga skäl föreligga att bestämma skyddsåtgärder för enskilda objekt. Dessutom måste på denna punkt noteras de åtaganden Banverket gjort när det gäller behov av installationer av olika slag (grundvattenobservationsrör, sättningspeglar, dubbar etc.) för kontroll av vattenverksamhetens påverkan på enskilda fastigheter och anläggningar. Vidare noteras att Banverket ställer sig positivt till att utföra kontroller på enskilda fastigheter och anläggningar inför befarade sättningar till följd av vattenverksamheten.

Kontrollprogram, delegation

Mycket av de framförda farhågorna om skador sammanhänger med hur kontrollen kommer att fungera. Parterna är eniga om att det är mycket angeläget att kontrollen av vattenverksamheten utformas på ett ändamålsenligt sätt. Kontrollverksamheten kommer att behöva samordnas med arbetstunneln vid Torsgatan. Kontrollprogrammet kräver uppföljningar och förändringar under arbetstiden och det bör därför utvecklas i samråd med länsstyrelsen. Det kan bli aktuellt att utföra ytterligare mätpunkter för att man skall kunna analysera och bestämma erforderliga åtgärder för att förhindra skador på fastigheter och anläggningar m.m. Banverket, som inför huvudförhandlingen redovisat ett utkast till kontrollprogram, har ifrågasatt om det i domslutet behöver införas bestämmelser avseende kontrollen. Länsstyrelsen menar att eftersom domen för Torsgatan innehåller motsvarande bestämmelse bör bestämmelsen av tillsynsskäl finnas med i den kommande domen.

Miljödomstolen delar länsstyrelsens bedömning, vilket kommer till uttryck under punkten ”kontroll” i domslutet.

Länsstyrelsen har med likartad motivering som beträffande kontrollprogrammet

yrkat att samma delegationsbestämmelse som finns i domen för Torsgatan införs i den kommande domen i förevarande mål. Banverket har bestritt yrkandet och anfört bl.a. att utredningsläget för Citybanan numera är sådant att behov av bemyndigande saknas, att delegationen för Torsgatan inte torde utgöra något praktiskt problem, och att varken länsstyrelsen eller annan har påstått att behov av delegation föreligger. Miljödomstolen delar Banverkets bedömning, i följd varav något delegationsförordnande inte meddelas.

Prövotid, villkor

Banverket har med stöd av 22 kap 27 § miljöbalken föreslagit att förslag till skadereglering samt slutliga villkor för företaget skall skjutas upp under en prövotid av 12 år, räknat från det att vattenbortledningen påbörjas. Banverket har också lämnat förslag till villkor som skall gälla under prövotiden. Som tidigare angivits har Banverket bestritt länsstyrelsens villkorsyrkanden.

Förutsättningar föreligger att meddela de villkor som framgår under rubriken ”villkor för tillståndet” punkterna a) - d) och h).

Några sakägare har yrkat att villkorspunkten h) även skall omfatta skadeförebyggande åtgärder. Villkoret, som bygger på ett frivilligt åtagande, är så pass långtgående att det, mot Banverkets bestridande, saknas förutsättningar att bifalla yrkandet.

När det gäller Banverkets villkorsförslag 4. (åtagandet att infiltrera vatten i jord eller berg till förebyggande av skador) har även i förevarande mål uttryckts oro för hur orden ”varaktigt” och ”påtagligt” kan komma att tolkas. Banverket vidhåller sin tidigare ståndpunkt att det måste finnas en ”tröskel” i villkoret, vilken tröskel förhindrar att straffansvar utlöses vid varje sänkning av grundvattennivån som kan medföra risk för någon form av skada på byggnad, anläggning eller annan egendom. Som miljödomstolen anför i domen rörande spårtunnel Söder kan aldrig risk för bagatellartad skada utlösa skyldighet att vidta skyddsåtgärder. I varje enskilt fall torde finnas ett samband mellan, å ena sidan, grundvattensänkningens storlek och varaktighet och, å andra sidan, skaderisken. Fastigheter grundlagda på träpålar tål inte en grundvattensänkning som medför att träpålarna kommer ”i luft”. I andra fall är en viss grundvattensänkning inte lika alarmerande. Vid en samlad bedömning finner miljödomstolen också i förevarande mål skäl föreligga att låta orden ”varaktigt” och ”påtagligt” utgå ur aktuellt villkor. Banverkets behov av ”tröskel” måste kunna anses tillgodosett genom de nu, i form av domskäl, gjorda uttalandena. Det anförda medför att villkoret utformats på sätt framgår av villkorspunkten e) i domslutet.

Vad miljödomstolen ovan föreskrivit om återinfiltration inom anläggningsdel 3 samt om utformning och funktionsprovning av infiltrationssystem medför införande av två särskilda villkor, utformade på sätt framgår av villkorspunkterna f) och g) i domslutet.

Ifråga om kemiska produkter, inkluderande tätningsmedel, framgår av underbilaga 6 till ansökans bilaga 5, MKB:n, att alla kemiska produkter före användning måste anmälas till Banverkets Kemikalieråd, att bara produkter som är utvärderade och godkända av rådet får användas, och att detta förfarande även gäller externa entreprenörer och konsulter. Till den nyssnämnda underbilagan finns även intaget de uppställda granskningskriterierna för kemiska produkter. Det sålunda beskrivna förfaringssättet omfattas av det allmänna villkoret - villkorspunkten a) i domslutet - och behöver inte regleras i särskilt villkor.

Övriga frågor

När det gäller arbetstid och tid för anmälan av oförutsedda skador finner miljödomstolen förutsättningar föreligga att förordna i enlighet med vad Banverket begärt. Flera sakägare har bestritt bifall till Banverkets begäran om verkställighetsförordnande. På denna punkt har Banverket särskilt pekat på möjligheten för sakägare att få omedelbar domstolsprövning i enlighet med villkor h), vilket gör det möjligt att få gottgörelse för eventuella skador i nära anslutning till att de inträffar. Banverket har även pekat på statens ekonomiska möjligheter att bära eventuella ersättningsanspråk. Dessa förhållanden medför att det begärda verkställighetsförordnandet bör kunna meddelas. Miljödomstolen har genom beslut den 28 september 2005, den 10 juli 2007 och den 10 september 2008 fastställt den sammanlagda prövningsavgiften till 125 998 kr. Denna avgift kan skäligen fastställas slutligt till samma belopp.

Rättegångskostnader

Arbetstunnel Norra station (mål M 1659-07) för tiden fram till och med huvudförhandlingen den 14 mars 2007

Länsstyrelsen har yrkat ersättning för sin rättegångskostnad med 201 600 kr, avseende eget arbete.

Advokaten V.D. har för Stiftelsen Stockholms Studentbostäders räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med 54 450 kr, varav 54 000 kr avser ombudsarvode.

Advokaten M.L. har för Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Livs räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med 143 116 kr, varav 82 000 kr avser ombudsarvode.

Fastighetsjuristen M.E. har för Fabaris AB:s räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med 95 246 kr, varav 45 900 kr avser ombudsarvode, och för Akademiska Hus i Stockholm AB:s räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med 131 911 kr, varav 57 420 kr avser ombudsarvode.

Banverket har medgivit samtliga yrkanden.

Spårtunnel Tomteboda - Riddarholmen (M 2301-07), tillfartstunnel vid bangårdsområdet (M 4128-08) och arbetstunnel vid Norra Station (M 1659-07) för tiden efter huvudförhandlingen den 14 mars 2007

Länsstyrelsen har yrkat ersättning för sin rättegångskostnad med 443 200 kr, avseende eget arbete.

Advokaten K-G.G. har för Wallhus AB:s räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med, inklusive moms, 35 000 kr, avseende ombudsarvode.

Advokaten V.D. har för Folksam ömsesidig livförsäkrings, AB Hotelinvest & Co KB/Folksam livs, Niterka KB/Folksam livs och Niterka II KB/Folksam livs räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med 151 650 kr, varav 151 000 kr avser ombudsarvode, för Stiftelsen Stockholms Studentbostäders räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med 126 950 kr, varav 126 500 kr avser ombudsarvode, för Brf Pionen 1:s räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med, inklusive moms, 140 625 kr, avseende ombudsarvode, för Brf Stjärnfallet 15:s räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med, inklusive moms, 138 125 kr, avseende ombudsarvode, för A-Train AB:s räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med 37 500 kr, avseende ombudsarvode, och för Arlandabanan Infrastructure AB:s räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med 37 500 kr, avseende ombudsarvode.

Advokaten V.D. och jur. kand. J.H. har för Lärarförbundets, B.A:s, Brf Kejsarkronans, I.F. Försäkringsförenings, Stockholmskilens Fastighets AB:s, Fastighetsläraren i Stockholm AB:s, Fastighetsbolaget Svärdfisken HB:s och Fastighets AB Åke Sundvalls räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med, inklusive moms, 256 498 kr, avseende ombudsarvode, för Bullerbasius AB:s räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med, inklusive moms, 111 625 kr, avseende ombudsarvode, för Fabege Bostäder Stockholm AB:s, Fabege Storstockholm AB:s, Fabege Stockholmsfenix AB:s, Centralbadet HB:s, Fabege City AB:s, Besmanet 8 KB:s, Fabege Stockholmsoxen AB:s, Fastighets AB Redlabs, Fabege Stockholm AB:s, Fabege Fastigheter Sverige AB:s, Elefanten Fastigheter HB:s och Sifab Fastighets AB:s räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med, inklusive moms, 272 697 kr, avseende ombudsarvode.

Advokaten A.F.S. har för Primula Byggnads AB:s, A 9 Fastighetsförvaltning AB:s, G.K:s och J.H:s räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med, inklusive moms, 242 684 kr, varav 190 000 kr avser ombudsarvode, och för AFA Trygghetsförsäkringsaktiebolags, AFA Sjukförsäkringsaktiebolags och AFA Livförsäkringsaktiebolags räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med 214 582 kr, varav 172 000 kr avser ombudsarvode.

Jur. kand. M.M. har för Brf Liljan 23:s, Brf Gästrikegatan 6:s, Brf Records och Brf Kamelians räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med, inlusive moms, 256 187 kr, varav 209 250 kr avser ombudsarvode.

Advokaten R.S. har för Byggnadsfirman Olov Lindgren AB:s räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med, inklusive moms, 431 518 kr, varav 124 950 kr avser ombudsarvode.

Advokaten S.M. har för Brf Kejsarkronan 6:s, Brf Kejsarkronan 3:s, Brf Kejsarkronan 14:s, Brf Blåklintens, Brf Blåklinten 2:s, C.E:s, U.E.L:s, E.K:s och G.R.W:s räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med, inklusive moms, 581 849 kr, varav 412 500 kr avser ombudsarvode.

Advokaten M.L. har för CRI filial till Commerz Real Investmentgesellschaft mbH Tysklands räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med, inklusive moms, 212 500 kr, varav 175 000 kr avser ombudsarvode.

Advokaten M.M. har för Lillskotet AB:s räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med, inklusive moms, 147 110 kr, varav 93 750 kr avser ombudsarvode, och för Vinschen HB yrkat ersättning för rättegångskostnad med, inklusive moms, 147 110 kr, varav 93 750 kr avser ombudsarvode.

Fastighetsjuristen L.K. har för Tagehus Förvaltning AB:s, Åkehus AB:s, dödsboet efter C.S.F:s, AxCity 2 AB:s, Fastighets AB Sporren 16:s, AxCity AB:s, Akademiska Hus i Stockholm AB:s, Frebaco Fastighets AB:s, Fabaris AB:s, Kortbyrån 17 AB:s, Atrium Fastigheter AB:s, Atrium Ljungberg AB:s, Länsförsäkringar LIV Försäkrings AB:s, Atrium Ljungberg Gävlegatan 22 AB:s, Fastighets AB Lungblästerns och Walls Fastighets AB:s räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med 381 787 kr (380 992 + 795), varav 121 552 kr avser ombudsarvode, och för Stockholms Domkyrkoförsamlings, Adolf Fredriks församlings, Gustaf Vasa församlings, Matteus församlings, Brf A.M., Stiftelsen I. H.M., Brf Kamelian 7:s, H.D. m.fl:s, PP Pension Försäkringsförenings, Brf Stina i Stockholms, Helge Axelsson Johnssons Stiftelses, A.N. m.fl:s, Brf Idog u.p.a.:s, Brf Dalagatan 74:s, B.K. m.fl:s, P.L. m.fl:s, Brf Källans, P.D. m.fl:s, Springarberget AB:s, Brf Planeten 234:s, Brf Karlavagnen 11:s, C.W. m.fl:s, C.W:s och AxCity 8 AB:s räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med, inklusive moms, 715 131 kr (714 336 + 795), varav 227 904 kr avser ombudsarvode.

Advokaten M.F. har för RVH Fastighets AB:s räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med 34 000 kr, avseende ombudsarvode, och för Diligentia Storstockholm AB:s räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med 90 000 kr, avseende ombudsarvode.

Advokaten M.L. har för Vasakronan Fastigheter AB:s räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med 252 832 kr, varav 102 000 kr avser ombudsarvode, för Fastighets AB Skjutsgossen Nr 8 & Co KB:s räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med 145 633 kr, varav 82 000 kr avser ombudsarvode, för Ankarspik 2 AB:s, Ankarspik 4 AB:s, och Ankarspik 5 AB:s räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med 162 633 kr, varav 71 000 kr avser ombudsarvode, och för Gamla Livförsäkringsbolaget SEB Trygg Liv och Hiby AB:s räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med 227 470 kr, varav 112 000 kr avser ombudsarvode.

O.M. har för B.E. m.fl:s räkning yrkat ersättning för rättegångskostnad med, inklusive moms, 864 600 kr jämte ränta, avseende ombudsarvode

Banverket har följande inställning till de framställda yrkandena. Med undantag för de av V.D., J.H. och O.M. framställda yrkandena samt yrkandena om ersättning för utlägg till H.L. har samtliga yrkanden i övrigt medgivits. Av den sammanlagda ersättning som V.D. och J.H. yrkat, 1 272 070 kr. delvis inklusive moms, har Banverket vitsordat 318 017 kr, inklusive angiven moms. O.M:s yrkande har Banverket inte i någon del vitsordat som skäligt i och för sig. Av den sammanlagda ersättning som yrkas för utlägg till H.L, 1 639 000 kr, delvis inklusive moms, har Banverket medgivit att utge 365 000 kr, inklusive angiven moms. Skälen till Banverkets inställning till yrkandena finns närmare angivna i skrift den 4 mars 2009, aktbilaga 395.

V.D., J.H. och O.M. har bemött vad Banverket anfört till stöd för verkets inställning till kostnadsyrkandena.

Miljödomstolens bedömning

Med tanke på Miljööverdomstolens krav på att samtliga miljöeffekter bör framgå av MKB:n, detta bl.a. för bedömningen av om det föreligger behov av att helt eller delvis reglera den miljöfarliga verksamheten, får accepteras att sakägarnas ombud och tekniska biträden ägnat viss tid också åt denna sistnämnda verksamhet.

Även om V.D. och J.H. inte engagerat tekniskt biträde måste för deras huvudmäns räkning framställda yrkanden om ersättning för ombudsarvode, jämfört med motsvarande yrkanden från övriga sakägare vars ombud engagerat sådant biträde, bedömas vara så pass höga att sagda ersättning nedsätts till skäliga ansedda 60 procent av yrkandena.

Vid en samlad bedömning av H.L:s ersättningsyrkanden framstår desamma - med tanke på den presenterade utredningens innehåll ställd i relation till angiven tidsåtgång och tillämpade timkostnadsnorm - som orimligt höga. H. L. får anses skäligen gottgjord med ersättningar som uppgår till hälften av yrkade belopp, inkluderande begärda kostnadsersättningar.

O.M. har varken framfört något av betydelse för bedömningen av den talan Banverket för i målen eller något som rör B.E:s förhållanden. O.M. har endast haft rättegångsfullmakt att företräda B.E. vid huvudförhandlingen. På grund av det anförda lämnas det av O.M. för B.E:s räkning framställda yrkandet om ersättning för rättegångskostnad utan bifall. Skulle yrkandet, helt eller delvis, vara framställt även för andra personers räkning skall yrkandet avvisas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se domsbilaga 3 (DV 425)

Överklagande skall ges in till Nacka tingsrätt, miljödomstolen, senast den 6 maj 2009 och vara ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen. Prövningstillstånd krävs.

Carl-Axel Tidblom Lars Fors

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Carl-Axel Tidblom och miljörådet Lars Fors samt sakkunniga ledamöterna Ronald Bergman och Bo Lanesjö. Domen är enhällig.