NJA 1988 s. 538
Internationella rättsförhållanden. I mål angående överflyttande av vårdnad om barn har, när vårdnadshavaren hade hemvist i Sverige, svensk domsrätt ansetts föreligga oberoende av om barnen kunde anses ha hemvist i annat land, i allt fall då en dom i saken meddelad i sistnämnda land ej skulle erkännas eller vara verkställbar i Sverige.
Örebro TR
Finländska medborgaren L.S. ansökte vid Örebro TR om stämning å algeriske medborgaren M.G. med yrkande att vårdnaden om parternas gemensamma barn K. född 1975, och M. född 1979, måtte tillerkännas henne.
TR:n (rådmannen Andersson) antecknade i protokoll, att i målet var upplyst att vårdnaden av barnen genom dom av Huddinge TR d 28 okt 1985 tillerkänts M.G. att barnen sedan sommaren 1985 var bosatta hos M.G:s moder i Algeriet samt att M.G. avsåg att låta dem stanna kvar där, och anförde i beslut d 23 mars 1987:
Barnen K. och M. får genom att ha varit bosatta i Algeriet sedan sommaren 1985 anses ha sin hemvist där. En dom meddelad i Sverige angående överflyttande av vårdnaden om dem från M.G. till L.S. kan ej väntas bli erkänd eller verkställbar i Algeriet. På grund härav och då varken någon av parterna eller barnen är svenska medborgare föreligger hinder för svensk domstol att uppta det i målet framställda vårdnadsyrkandet till prövning. L.S:s talan avvisas därför.
L.S. anförde besvär i Svea HovR och yrkade, att HovR:n måtte undanröja TR:ns beslut och visa målet åter till TR:n för prövning i sak.
M.G. bestred ändring.
HovR:n (hovrättslagmannen Marcus, fd hovrättsrådet Gyllenswärd, referent, och hovrättsassessorn Olvall) anförde i beslut d 20 maj 1987: M.G. mot vilken talan riktas har hemvist i Sverige. Även L.S. har hemvist här. Den omständigheten att barnen i samband med sommarbesök 1985 stannade kvar i Algeriet kan inte anses ha hävt deras anknytning till Sverige där deras vårdnadshavare är bosatt. Det framstår också som naturligt att frågan om överflyttande av vårdnaden behandlas i samma ordning som gällt för den dom som önskas ändrad. Vid angivna förhållanden finner HovR:n att svensk domstol är behörig att ta upp målet.
Med undanröjande av TR:ns beslut visar HovR:n målet åter till TR:n för erforderlig behandling.
M.G. (ombud advokaten B.W.) anförde besvär och yrkade att HD, med upphävande av HovR:ns beslut, måtte fastställa TR:ns avvisningsbeslut.
L.S. (ombud advokaten L.E.) bestred ändring.
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Backlund, hemställde i betänkande att HD måtte meddela följande beslut: Skäl. Av utredningen i målet framgår följande.
M.G. och L.S. har varit gifta med varandra och har i äktenskapet sönerna K.född 1975, och M. född 1979. Fadern är algerisk medborgare och besatt i Örebro. Han har bott i Sverige i 20 år och har för avsikt att stanna här. Modern är finländsk medborgare och bosatt i Stockholm.
År 1983 dömdes till äktenskapsskillnad mellan parterna, varvid förordnades att modern interimistiskt skulle ha vårdnaden om barnen i avvaktan på vårdnadsutredning. I april 1985 var vårdnadsutredningen klar. I den förordades att modern skulle ha vårdnaden om barnen. Under sommaren 1985 åkte fadern och barnen till Algeriet på semester. Fadern återvände till Sverige utan barnen. Barnen bor sedan sommaren 1985 i Algeriet hos sin farmor och farbror där. De uppges trivas bra i Algeriet och vill inte återvända till Sverige. L.S. har uppgivit att hon för att få tillbaka barnen från Algeriet gick med på att M.G. skulle tillerkännas vårdnaden om barnen. Huddinge TR tillerkände också, efter gemensamt yrkande av parterna, i dom d 28 okt 1985 fadern vårdnaden. L.S. har vid Örebro TR väckt talan om överflyttande av vårdnaden.
Enligt 3 kap 6 § lagen (1904:26 s 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap får frågor angående vårdnaden om barn tas upp i äktenskapsmål. Härutöver saknas för utomnordiska förhållanden lagregler om svensk domsrätt i mål angående vårdnad om barn.
Enligt praxis (NJA 1983 s 359 och 1987 s 600) anses att svensk domsrätt föreligger om barnen kan anses ha hemvist i Sverige.
Enligt 7 kap 2 § lagen (1904:26 s 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap anses vid tillämpning av lagen den som är bosatt i viss stat ha hemvist där, om besättningen med hänsyn till vistelsens varaktighet och omständigheterna i övrigt måste anses stadigvarande. På grund av vad som upplysts i målet får vårdnadshavaren M.G. anses ha hemvist i Sverige och barnen hemvist i Algeriet.
HD finner emellertid med hänsyn dels till vad som upplysts om anledningen till barnens vistelse i Algeriet, dels till att vårdnadshavaren har hemvist i Sverige att det ändå föreligger sådan anknytning till Sverige att svensk domsrätt skall anses föreligga trots att barnen saknar hemvist i Sverige. Svensk domstol är därför behörig att ta upp målet till prövning. Enligt 6 kap 17 § FB är Örebro TR rätt forum.
Domslut
HD:s avgörande. HD fastställer det slut vartill HovR:n kommit.
HD (JustR:n Persson, Bengtsson, Lind, Nyström och Munck, referent) fattade följande slutliga beslut:
Domskäl
Skäl. Parterna, av vilka M.G. är medborgare i Algeriet och L.S. medborgare i Finland, har enligt vad som framgår av handlingarna båda hemvist i Sverige. M.G. har enligt dom d 28 okt 1985 av Huddinge TR vårdnaden om parternas båda barn i ett år 1983 upplöst äktenskap. Barnen, som är födda år 1975 och år 1979, var liksom föräldrarna bosatta i Sverige till dess de genom M.G:s försorg sommaren 1985 fördes till Algeriet, där de alltjämt bor hos hans moder. I förevarande mål är fråga huruvida svensk domstol är behörig att pröva den talan som L.S. har väckt om att vårdnaden om barnen skall överflyttas på henne.
Enligt 8 § 2 st förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap skall, när fråga är om sådana nordiska förhållanden som omfattas av förordningen, ett yrkande angående överflyttande av vårdnad om barn upptas i den stat där den mot vilken talan riktas har hemvist. Som skäl för denna princip har i förarbetena åberopats att svaranden har ett befogat anspråk att inte nödgas försvara sin ställning i annat land än hemvistlandet och att ett yrkande av förevarande slag oftast grundar sig på omständigheter hänförliga till honom (NJA II 1932 s 424).
För fall med internationell anknytning som inte omfattas av 1931 års förordning saknas regler i lag om svensk domsrätt, när det gäller sådana frågor angående vårdnad om barn som ej tas upp i äktenskapsmål. I praxis (se bl a NJA 1974 s 390, 1983 s 359 och 1987 s 600) har ansetts att svensk domsrätt oavsett föräldrarnas och barnets medborgarskap föreligger i mål om överflyttande av vårdnaden, om barnet har hemvist i Sverige. Även i fall då barnet har hemvist i annan stat men vårdnadshavaren har hemvist här föreligger emellertid en sådan anknytning till Sverige och ett sådant intresse av att frågan kan avgöras genom en här i landet verkställbar dom att svensk domstol bör anses behörig att pröva en talan om överflyttande av vårdnaden, i allt fall om en dom i saken meddelad i barnets hemvistland ej skulle erkännas eller vara verkställbar i Sverige.
Av det anförda följer att svensk domstol är behörig att pröva den talan som L.S. har väckt, oavsett om barnen till följd av sin vistelse i Algeriet skall anses ha hemvist där. HovR:ns beslut skall alltså fastställas.
Domslut
HD:s avgörande. HD fastställer det slut vartill HovR:n kommit.