NJA 2002 s. 300

Teamkonsult i Göteborgs och Bohus län AB (Teamkonsult) väckte vid Varbergs TR den talan mot det tyska bolaget J. International GmbH (J. International) som framgår av TR:ns här nedan återgivna beslut i anledning av ett av J. International i målet framställt avvisningsyrkande.

TR:n (rådmännen Ekeroth, Lundström och Petersson, referent) anförde i beslut i avvisningsfrågan d. 12 okt. 2000: Bakgrund och yrkanden. Teamkonsult är ett rörelsedrivande bolag. T. L. är bolagets ägare och ställföreträdare. Enligt registreringsbevis från Patent- och registreringsverket är bolagets säte beläget i Göteborgs kommun men den faktiska rörelsen bedrivs och har bedrivits från en lokal i Billdal, Kungsbacka kommun. J. International är ett tyskt bolag med huvudkontor i Tönisvorst och som i flera länder bedriver verksamhet bestående i uthyrning och försäljning av evenemangstält av större format. Bolagets ägare och ställföreträdare är H. H. J. I juli 1997 överenskom parterna att Teamkonsult skulle företräda J. International i Sverige. Teamkonsult skulle här i landet driva in utestående fordringar åt J. International samt skaffa nya kunder. Enligt Teamkonsult ingick det dessutom i bolagets uppdrag att teckna avtal med nya kunder för J. Internationals räkning medan enligt J. International uppdraget var begränsat till att förmedla kontakter med kunder utan rätt för Teamkonsult att teckna avtal för J. Internationals räkning. I ett senare avtal samma månad förband sig J. International att varje månad betala DEM 10 000, varav DEM 5 000 avsåg kostnader för Teamkonsult och DEM 5 000 lön till T. L. Genom ett telefax d. 10 sept. 1997 från J. International till Teamkonsult meddelade J. International att man inte längre ville fortsätta parternas affärsrelation. Teamkonsult väckte därefter talan i förevarande mål och yrkade förpliktande förf. International att till Teamkonsult betala skadestånd samt ersättning för utfört arbete. Teamkonsult gör i målet gällande dels att J. International hävt parternas avtal och att J. International därigenom gjort sig skyldigt till kontraktsbrott som är skadeståndsgrundande samt dels att J. International är i dröjsmål med betalning av förfallna fakturor för av Teamkonsult utfört arbete. J. International bestrider käromålet.

J. International har yrkat att Teamkonsults talan avvisas och därvid gjort gällande att Varbergs TR saknar behörighet att pröva tvisten, eftersom parterna träffat avtal enligt vilket tvisten dem emellan skall avgöras vid tysk domstol och med tillämpning av tysk rätt.

Teamkonsult har bestritt avvisningsyrkandet och som grund härför anfört att parterna inte avtalat om vare sig lagval eller forum vid avgörande av tvist dem emellan.

Enligt artikel s punkt 1 i konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område upprättad i Lugano d. 16 sept. 1988 (Luganokonventionen) kan talan väckas i en annan konventionsstat än den svaranden har hemvist, om talan avser avtal, vid domstolen i den ort där den förpliktelse som talan avser har uppfyllts eller skall uppfyllas. Uppfyllelseorten skall bestämmas enligt den lag som enligt rättegångsstatens internationella privaträtt är tillämplig på förpliktelsen i fråga.

Det är ostridigt mellan parterna att nämnda bestämmelse i Luganokonventionen är tillämplig på rättsförhållandet mellan parterna samt att betalning skall fullgöras, enligt tysk rätt hos gäldenären och enligt svensk rätt hos borgenären.

Utveckling av talan.

J. International har anfört: Bolaget driver verksamhet i flera länder men har inga anställda i andra länder än Tyskland. När J. International anlitar någon att förmedla hyresaffärer i annat land än Tyskland träffas ändock hyresavtal sedermera i Tyskland avi. International. I alla hyresavtal som J. International ingår finns en bestämmelse om att tvister mellan parterna skall avgöras vid tysk domstol och med tillämpning av tysk rätt. I mitten av 1996 anlitade J. International svenska bolaget vid namn Event International AB, vilket företräddes av en person som heter M. P. för att förmedla kontakt mellan J. International och sådana personer i Sverige som ville hyra evenemangstält. M. P. fick själv inte teckna avtal med kunderna. M. P. misskötte sitt uppdrag. Detta kom till J. Internationals kännedom i slutet av juni 1997 genom att T. L. underättade J. International om att M. P. hyrde ut tält utan att redovisa detta för J. International. Företrädare för J. International besökte Billdal och kunde konstatera att T. L. hade rätt i sina anklagelser mot M. P. J. International bjöd T. L. till Tönisvorst för att d. 24 juli-d. 25 juli 1997 diskutera ett samarbete. Vid samtalen, som fördes på engelska, deltog från J. Internationals sida H. H. J. och två anställda, R. H. och D. Z. Samtalen ledde fram till en tillfällig överenskommelse mellan parterna i målet, vilken nedtecknades, se domsbilaga 1 (här utesluten; red:s anm.). Enligt avtalets ordalydelse skulle T. L. agera som en handelsagent i Sverige för J. International. Han skulle därvid mot provision förmedla order. Särskild ersättning skulle utgå för tiden d. 1 aug. 1997-d. 31 mars 1998. Företrädare för J. International påtalade muntligen att tvister mellan parterna skulle avgöras vid tysk domstol och med tillämpning av tysk rätt. Ett fullständigt avtal skulle utarbetas av en avi. International anlitad advokat. Något sådant avtal hann aldrig upprättas innan J. International sade upp samarbetsavtalet med Teamkonsult. Tysk rätt är emellertid tillämplig på parternas rättsförhållande eftersom parterna kommit överens om att tillämpa tysk rätt. Enligt tysk rätt skall betalning fullgöras hos gäldenären. Uppfyllelseorten är därför Tönisvorst i Tyskland. Varbergs TR saknar därför behörighet att pröva tvisten i målet.

Teamkonsult har anfört: Vid mötet d. 24 juli-d. 25 juli 1997 träffade parterna ett avtal enligt vilket Teamkonsult skulle vara handelsagent för J. International i Sverige. Varken vid avtalsförhandlingarna eller i avtalstexten berördes frågan om vilket lands lag som skulle vara tillämplig på parternas rättsförhållanden. I enlighet med artikel s punkt 1 i Luganokonventionen skall uppfyllelseorten bestämmas enligt den lag som enligt svensk internationell privaträtt är tillämplig på förpliktelsen i fråga. Vid tillämpning av svensk rätt är uppfyllelseorten Billdal, Kungsbacka kommun. Denna ort är belägen inom Varbergs domsaga. Varbergs TR är därför behörig att pröva tvisten.

Domskäl. H. H. J. och T. L. har hörts under sanningsförsäkran. Därutöver har bevisupptagning i Tyskland hållits med R. H. och D. Z. Vad som förekommit vid de till svenska språket översatta bevisupptagningarna har i väsentliga delar föredragits vid huvudförhandlingen i målet.

H. H. J. har i allt väsentligt bekräftat vad J. International anfört till utveckling av bolagets talan samt vidare uppgivit: Han startade J. International för drygt 20 år sedan. J. International får kontakt med nya kunder utanför Tyskland på olika sätt. En kund kan själv ta kontakt med bolaget i Tyskland, men det förekommer också att självständiga förmedlare i ett främmande land etablerar kontakten. Sedan kontakt etablerats med en möjlig kund lämnar J. International en offert. I alla offerter hänvisar bolaget till sina allmänna bestämmelser som ett avtalsvillkor och de allmänna bestämmelserna fogas som en bilaga till offerterna. I de allmänna villkoren anges att tvister mellan parterna avgörs vid tysk domstol och enligt tysk rätt. Detta lagval är viktigt för J. International, eftersom bolaget är verksamt i många länder och annars skulle behöva tillämpa olika rättsregler för skilda kunder. Affärsuppgörelser i länder som t.ex. Turkiet och f.d. Sovjetunionen skulle utan lagvalet i de allmänna bestämmelserna bli mycket besvärliga. Vid ett tillfälle anlitade J. International en svensk agent. Det skriftliga avtalet mellan bolaget och denne och andra skriftliga avtal innehåller bestämmelser om lagval och forum. Efter det att T. L. hade uppmärksammat J. International på M. P:s oegentligheter bjöd bolaget honom till Tyskland. T. L. frågade om han fortsättningsvis kunde få vara handelsagent för J. International. Vid samtal som ägde rum i Tönisvorst d. 24 juli-d. 25 juli 1997 kom H. H. J. överens med T. L. att denne skulle få arbeta för J. International. Vid samtalen deltog, förutom H. H. J. och T. L., även de i bolaget anställda R. H. och D. Z. Det förekom dock att de anställda korta stunder var sysselsatta med andra göromål. Samtalen fördes på engelska, ett språk, som D. Z. inte talar men förstår lika bra som T. L. talar tyska. J. Internationals tidigare representant i Sverige hade skapat stora problem för bolaget, problem som det var nödvändigt att T. L. genast skulle kunna ta itu med. Det var viktigt att han avslutade redan upphandlade avtal och tog vård om bolagets egendom i Sverige. Vissa frågor gicks igenom mellan parterna och skriftliga handlingar på engelska upprättades så att T. L. omedelbart skulle kunna börja företräda J. International. I samband med att H. H. J. talade om hur man uppträder mot kunder och hur offerter upprättas nämnde han, i R. H:s och D. Z.:s närvaro, att tysk rätt skulle tillämpas på parternas förhållanden. T. L. invände inte mot detta utan frågade efter J. Internationals allmänna bestämmelser och dessa överlämnades därefter till denne. T. L. var vid tiden tillfälligt medellös och inte i den positionen att kunna framföra några invändningar. De allmänna bestämmelserna gäller generellt mot kunder till bolaget men också i förhållandet mellan bolag och dess handelsagenter. J. International skulle senare utarbeta avtal genom den av bolaget anlitade advokaten B. M. - ett förhållande som T. L. var medveten om. I det skriftliga avtal som upprättades den 25 juli 1997 kom ej att anges att tysk rätt skulle vara tillämplig på parternas mellanhavanden. Det var dock allas uppfattning att lagvalsbestämmelsen skulle finnas med i det avtal som B. M. senare skulle upprätta. H. H. J. hyste vid denna tid stort förtroende för T. L.

T. L. har i allt väsentligt bekräftat vad Teamkonsult anfört till utveckling av bolagets talan samt vidare tillagt: Han har från och med 1997 drivit verksamhet i Teamkonsult. Vårvintern 1997 fick bolaget vid flera tillfällen uppdrag av Event International genom M. P. att montera och demontera J. International tillhöriga tält. Till en början fakturerade Teamkonsult Event International för utförda arbeten, men våren 1997 kom T. L. överens med företrädare för J. International att fakturera detta bolag direkt för utförda arbeten. J. International betalade inte flera fakturor från honom, eftersom bolaget inte hade uppgift om att de tält som Teamkonsult monterat och demonterat skulle ha varit uthyrda. H. H. J. kunde senare vid ett besök i Sverige konstatera att Teamkonsult hade utfört fakturerade arbeten och att M. P. inte hade redovisat detta till J. International. J. International betalade T. L:s resa till mötet i Tönisvorst d. 24 juli-d. 25 juli 1997. T. L. hade då ett krav på J. International om 250 000 kr för utförda arbeten som inte var betalda. I Tönisvorst förde han samtal med H. H. J. R. H. var närvarande halva förhandlingstiden och D. Z. 10-15 % av tiden. R. H. skötte utskrifter och översändningar av material T. L. behövde i Sverige. Vid mötet träffade parterna den överenskommelsen att T. L. genom sitt bolag Teamkonsult skulle driva agentur i Sverige för J. Internationals räkning. H. H. J. uppmanade honom att sluta avtal med kunder i Sverige och att även ta betalt av dessa. Vid mötet nämndes inte att tysk rätt skulle vara tillämplig på parternas mellanhavanden och frågorna om tillämplig lag och behörig domstol var över huvud taget inte uppe. I det skriftliga avtalet mellan parterna den 25 juli 1997 hänvisas till att ett senare avtal skulle upprättas mellan parterna. Den 30 eller d. 31 juli 1997 fick han med posten en avtalshandling i vilken vissa belopp var angivna. Det är möjligt att denna handling utgör det avtal som skulle upprättas senare. Han minns inte att han fått några allmänna avtalsbestämmelser för J. International. - Han vill inte svara på frågan om han är dömd for brott.

TR:ns bedömning.

Det är ostridigt i målet att J. International och Teamkonsult d. 25 juli 1997 i Tönisvorst skriftligen ingick avtal om att Teamkonsult skulle företräda J. International i Sverige. Av avtalets lydelse framgår att Teamkonsult därvid skulle agera som handelsagent för J. Internationals räkning. J. International har gjort gällande att parterna vid det möte d. 24 juli-d. 25 juli 1997 som ledde fram till det skriftliga avtalet dessutom muntligen avtalade att tvister mellan parterna skall avgöras vid tysk domstol och med tillämpning av tysk rätt. Teamkonsult har bestritt att parterna träffat avtal om behörigt forum och lagval. Vid sådant förhållande ankommer det på J. International att bevisa att ett muntligt avtal med det av bolaget angivna innehållet ingåtts. H. H. J. har under sanningsförsäkran bekräftat J. Internationals uppgift om lagval och forum medan T. L., också under sanningsförsäkran, uppgivit att frågan om lagval och forum ej ens varit på tal mellan parterna. H. H. J. har inte gjort ett trovärdigare intryck än T. L. J. International har vidare åberopat vittnesförhör med R. H. och D. Z. Vid bedömningen av deras utsagor bör anmärkas att R. H. främst uttalat sig om hur det i allmänhet går till när J. International sluter avtal och att bolaget med något undantag alltid för in sina allmänna bestämmelser som villkor i avtalen. Det måste emellertid beaktas att avtalsförhandlingarna mellan parterna fördes i en förtroendefull anda och att det var brådskande för J. International att utse någon som kunde företräda bolagets intressen i Sverige. Det går därför inte att bortse från möjligheten att företrädare för J. International av förbiseende inte tagit upp frågan om lagval och forum med T. L. Vad beträffar D. Z. har han uppgivit att T. L. informerats om att tvister mellan parterna skulle avgöras vid tysk domstol och med tillämpning av tysk rätt. D. Z:s uppgifter bör dock bedömas med stor försiktighet. Han var 1997 och är fortfarande anställd hos J. International och det kan inte uteslutas att hans uppgifter är påverkade av ett lojalitetsförhållande till arbetsgivaren. Härtill kommer att han, enligt egen uppgift, inte är särskilt väl bevandrad i det engelska språket, vilket var det språk på vilket förhandlingarna fördes och att hans uppgifter delvis bygger på vad R. H. skall ha berättat för honom om avtalet. Enligt TR:ns mening kan vittnesutsagorna från R. H. och D. Z. inte tillmätas någon avgörande betydelse vid prövningen av huruvida parterna träffat avtal om forum och lagval. Det framstår som naturligt att J. International, när bolaget i andra länder än Tyskland hyr ut egendom, till avtalet bifogar allmänna bestämmelser enligt vilka prövning av tvister skall ske vid tysk domstol och med tillämpning av tysk rätt. Däremot är det, enligt TR:ns mening, inte lika naturligt att dessa allmänna bestämmelser i kundrelation kan användas vid avtal mellan J. International och en representant för bolaget i ett främmande land. TR:n vill vidare anmärka att den närmare utformningen av J. Internationals allmänna bestämmelser inte är känd för rätten, eftersom J. International inte givit in de allmänna villkoren i målet. Vid en samlad bedömning av vad som förekommit kan J. International inte anses ha visat att parterna träffat avtal om att tvister mellan parterna skall avgöras vid tysk domstol och med tillämpning av tysk rätt.

Parterna är överens om att artikel 5 punkt 1 i Luganokonventionen är tillämplig på deras rättsförhållande. Talan kan därför väckas vid domstolen i den ort där den förpliktelse som talan avser skall uppfyllas. Uppfyllelseorten skall bestämmas enligt den lag som enligt svensk internationell privaträtt är tillämplig på förpliktelsen i fråga. Vid tillämpning av svensk rätt är uppfyllelseorten Billdal, Kungsbacka kommun. Denna ort är belägen inom Varbergs domsaga. Varbergs TR är därför behörig domstol att pröva tvisten. Avvisningsyrkandet från J. International skall därför lämnas utan bifall.

TR:ns beslut. TR:n lämnar avvisningsyrkandet utan bifall.

HovR:n för Västra Sverige

J. International överklagade i HovR:n för Västra Sverige och yrkade att HovR:n skulle avvisa Teamkonsults i målet förda talan. J. International hemställde vidare att HovR:n vid muntlig förhandling skulle hålla förhör under sanningsförsäkran med H. H. J. och T. L. samt vittnesförhör med R. H. och D. Z. J. International åberopade i HovR:n såsom skriftlig bevisning bolagets Allmänna bestämmelser, Varbergs TR:s dom d. 22 nov. 2000 i mål B 42/98 och "Agreement" av d. 25 juli 1997.

Teamkonsult bestred ändringsyrkandena och åberopade omförhör med T. L. Teamkonsult hemställde vidare att HovR:n skulle avvisa den bevisning J. International åberopat först i HovR:n, dvs. all skriftlig bevisning samt vittnesförhören med R. H. och D. Z.

HovR:n (hovrättsråden Persson, Smith och Hagsgård samt tf. hovrättsassessorn Witte) anförde i beslut d. 20 juni 2001: Bestämmelsen i 50 kap. 25 § 3 st. RB angående hinder mot åberopande i HovR:n av nytt bevis gäller endast vid överklagande av domar i tvistemål. Eftersom motsvarande bestämmelse saknas i 52 kap. RB om överklagande av beslut finns inte skäl att avvisa av J. International åberopad skriftlig bevisning på den grunden att den åberopats först i HovR:n (jfr NJA 1975 s. 575 och Welamson, Rättegång VI, 3 uppl. s. 135). Inte heller i övrigt finns skäl att avvisa den skriftliga bevisning J. International åberopat.

HovR:n finner inte att det är nödvändigt för utredningen i målet att hålla muntligt förhör.

I HovR:n har J. International vidhållit endast sitt påstående om att muntligt avtal träffats om att tvist mellan parterna skall avgöras med tillämpning av tysk rätt, vilket innebär att rätt forum är den domstol, till vars domsaga Tönisvorst hör.

Såsom TR:n anfört ankommer det på J. International att bevisa sitt påstående om att muntligt avtal med visst innehåll träffats. Även om den av J. International åberopade bevisningen till viss del stöder bolagets påstående om att ett sådant avtal träffats finner HovR:n att det mot Team konsults bestridande och den av detta bolag åberopade bevisningen inte kan anses tillförlitligen visat att parterna träffat avtal om att tvist dem emellan skall avgöras med tillämpning av tysk rätt.

Såsom TR:n funnit skall frågan om svensk domstol är behörig att pröva tvisten avgöras med tillämpning av Luganokonventionen. Vid tolkning av denna konvention är EG-domstolens tolkningsavgöranden avseende Brysselkonventionens motsvarande bestämmelser vägledande (NJA 1994 s. 673).

Enligt artikel 2 i Luganokonventionen gäller som huvudregel att talan mot den som har hemvist i en konventionsstat skall väckas vid domstolen i den staten (jfr även artikel 53). Enligt artikel 2 skulle Teamkonsult således ha väckt talan mot J. International vid domstol i Tyskland.

I artikel 5 punkt 1 finns emellertid en särskild behörighetsregel, enligt vilken en talan som avser avtal kan även vid domstol i den ort där den förpliktelse som talan avser har uppfyllts eller skall uppfyllas. Teamkonsults talan avser skadestånd till följd av avtalsbrott samt ersättning för utfört arbete. Avgörande för frågan om domstolens behörighet är således vid vilken ort J. International skall erlägga eventuell betalning. Domstolen i det land där talan väcks skall vid bestämmande av uppfyllelseort avgöra vilken lag som enligt dess egna kollisionsnormer skall tillämpas på den ifrågavarande tvisten och därefter enligt den lagen bestämma uppfyllelseorten för den omtvistade förpliktelsen (Tessili mot Dunlop, 1976 ECR 1473).

HD har i NJA 1992 s. 823 uttalat att om en agent och hans huvudman inte träffat något särskilt avtal i frågan, får agenturförhållandet med tillämpning av svensk internationell privaträtt normalt anses vara att bedöma enligt lagen i det land där agenten har sitt affärsställe, i vart fall om agenten utövar huvuddelen av sin verksamhet i det landet (jfr även prop. 1990/91:63 s. 24 f.). Av handlingarna i målet framgår att Teamkonsult har haft såväl sitt affärsställe som sin huvudsakliga verksamhet i Sverige. Mot bakgrund härav finner HovR:n liksom TR:n att svensk rätt skall tillämpas på parternas rättsförhållande. Vid sådant förhållande är del ostridigt mellan parterna att uppfyllelseorten är Billdal, varför Varbergs TR är behörig domstol att pröva tvisten.

HovR:n avslår överklagandet.

J. International överklagade och yrkade i första hand att Teamkonsults talan skulle avvisas och i andra hand att HD skulle återförvisa målet till HovR:n för handläggning vid muntlig förhandling.

Teamkonsult bestred ändring.

HD meddelade prövningstillstånd i frågan, huruvida HovR:n bort hålla muntlig förhandling i målet, och förklarade frågan om prövningstillstånd i målet i övrigt vilande.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Mosesson, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut: Skäl. J. International har gjort gällande att HovR:n hade bort hålla muntlig förhandling vid vilken förhör under sanningsförsäkran med H. H. J. och med T. L. samt vittnesförhör med R. H. och D. Z. skulle ha upptagits. Teamkonsult har förklarat att enligt dess uppfattning HovR:n inte borde ha hållit muntlig förhandling.

För handläggningen av målet i HovR:n har gällt bestämmelserna i 52 kap. RB. Mål som handläggs enligt det kapitlet avgörs i regel på handlingarna, men HovR:n får enligt 11 § samma kapitel besluta att en part eller annan skall höras muntligen, om det är nödvändigt för utredningen i målet. Föreskriften i 52 kap. 11 § RB skall sammanställas med vad som sägs i 35 kap. 13 § 2 st. samma balk. Av den sistnämnda bestämmelsen följer att om TR:n har tagit upp muntlig bevisning, HovR:n behöver ta upp beviset på nytt endast om HovR:n finner detta vara av betydelse för utredningen. Bestämmelsen är i vart fall enligt sin ordalydelse inte tillämplig vad gäller sådan vid TR:n förebringad muntlig bevisning som har tagits upp vid utländsk domstol.

HovR:n har i det överklagade beslutet uttalat att den inte fann att det var nödvändigt för utredningen i målet att hålla muntligt förhör. Häri får anses ligga att HovR:n har tagit ställning till parternas resp. framställningar om förnyade förhör i HovR:n alternativt, såvitt gällde vittnena, förnyad bevisupptagning vid tysk domstol. HovR:n får således anses ha gjort bedömningen att det inte var av betydelse för utredningen att omförhör ägde rum och att det inte heller fanns skäl för förnyad bevisupptagning i Tyskland.

De i detta mål hörda personernas berättelser är i och för sig av betydelse vid bedömningen av frågan om parterna har kommit överens om att tysk rätt skall tillämpas på avtalsförhållandet. Det saknas likväl skäl att underkänna HovR:ns åtgärd att inte tillåta omförhör och att inte söka föranstalta om förnyad bevisupptagning vid tysk domstol. Sett mot bakgrunden endast härav skall därför HovR:ns beslut att inte hålla muntlig förhandling godtas.

Vid bedömningen av frågan om HovR:n hade bort hålla muntlig förhandling skall emellertid även beaktas de krav som kan anses följa av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Enligt artikel 6 i konventionen är var och en, under förutsättning att det är fråga om en reell och seriös tvist, berättigad till muntlig förhandling när det gäller prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter.

Den sak som Teamkonsult har väckt talan om hör onekligen till området för sådana civila rättigheter och skyldigheter som artikel 6 omfattar. Övervägande skäl får därför anses tala för att artikeln är tillämplig i förevarande mål, även om detta i och för sig är begränsat till en prövning av den processuella frågan om TR:ns behörighet (jfr den europeiska domstolens för de mänskliga rättigheterna dom d. 11 jan. 2000 i målet Quadrelli mot Italien samt Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 1997, s. 134).

Ytterligare en aspekt i målet är om artikel 6 berättigar en part till muntlig förhandling även i överrätten när en sådan förhandling har hållits i den lägre instansen. Som HD har uttalat i rättsfallet NJA 1998 s. 232 kan det inte ges ett generellt svar på den frågan, som i stället får bedömas med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet; av betydelse är bl.a. målets karaktär samt om prövningen är begränsad till rättsliga aspekter eller om den avser målet i dess helhet. I förhållande till en part som uttryckligen eller implicit har avstått från muntlig förhandling föreligger inte någon på konventionen grundad skyldighet att hålla sådan förhandling.

J. International har till stöd för sin begäran om muntlig förhandling i HovR:n hänvisat till att det med hänsyn till bevisfrågorna i målet borde föranstaltas om förnyade förhör med parternas ställföreträdare och med vittnena. Någon annan omständighet som skulle motivera en muntlig förhandling i HovR:n har varken åberopats eller framkommit i övrigt. J. International får därför anses implicit ha avstått från rätten till muntlig förhandling i HovR:n för det fall HovR:n inte tillät omförhör (jfr rättsfallet NJA 1999 s. 544). Med hänsyn härtill och till vad som i det föregående sagts om HovR:ns bedömning av frågan om förnyad bevisupptagning, kan HovR:ns åtgärd att avgöra målet på handlingarna inte anses ha stått i strid med artikel 6 i Europakonventionen.

Av det anförda följer att HovR:n inte förfor felaktigt när den avgjorde målet utan att ha hållit muntlig förhandling.

Med denna bedömning saknas det skäl att bevilja prövningstillstånd i målet i övrigt.

Domslut

Högsta domstolens avgörande.

HD förklarar att hinder inte förelåg för HovR:n att avgöra målet på handlingarna.

HD finner inte skäl att meddela prövningstillstånd i målet i övrigt. HovR:ns beslut skall därför stå fast.

HD (JustR:n Gregow, Lennander, Westlander, Regner, referent, och Håstad) fattade följande slutliga beslut: Skäl. Teamkonsult väckte talan vid Varbergs TR mot J. International angående bl.a. skadestånd på grund av kontraktsbrott. J. International yrkade att talan skulle avvisas eftersom den skulle väckas i Tyskland. Avgörande för forumfrågan var huruvida tysk eller svensk rätt var tillämplig på rättsförhållandet dem emellan; skulle tysk rätt vara tillämplig var tysk domstol behörig att pröva tvisten, medan talan skulle väckas i Sverige om svensk rätt skulle vara tillämplig. J. Internationals ståndpunkt var att parterna kommit överens om att tillämpa tysk rätt. Teamkonsult bestred att något avtal om tillämplig rätt hade träffats.

J. International åberopade som muntlig bevisning förhör med H. H. J., bolagets ställföreträdare, samt med vittnena från Tyskland D. Z. och R. H. för att styrka avtalet om lagval. Teamkonsult å sin sida åberopade förhör med bolagets ställföreträdare T. L. Efter framställning från J. International begärde TR:n bevisupptagning i Tyskland med vittnena. Bevisupptagningen skedde med D. Z. vid Amtsgericht Kleve och med R. H. vid Amtsgericht Link. Vid förhören var en tysk advokat närvarande som ombud för J. International medan Teamkonsult inte var representerat.

Huvudförhandling vid Varbergs TR hölls därefter, vid vilken H. H. J. och T. L. hördes under sanningsförsäkran, medan förhören med D. Z. och R. H. ansågs föredragna under förhandlingen (jfr dock 43 kap. 8 § 3 st. RB).

TR:n konstaterade i sitt beslut d. 12 okt. 2000 att det ankom på J. International att bevisa att avtal hade ingåtts om att tysk rätt skulle vara tillämplig, att H. H. J. och T. L. under sanningsförsäkran lämnat olika uppgifter huruvida ett sådant avtal ingåtts samt att H. H. J. inte gjort ett trovärdigare intryck än T. L. Beträffande vittnesutsagorna anmärkte TR:n att R. H. främst uttalat sig om hur det i allmänhet gick till när J. International slöt avtal, att D. Z. uppgett att T. L. informerats om att tvister mellan parterna skulle avgöras med tillämpning av tysk rätt men att hans uppgifter fick bedömas med försiktighet på grund av att han var anställd hos J. International och inte var särskilt väl bevandrad i engelska, vilket var det språk som avtalsförhandlingarna mellan parterna förts på. Enligt TR:n kunde vittnesutsagorna från R. H. och D. Z. inte tillmätas någon avgörande betydelse vid prövningen huruvida parterna träffat avtal om tillämplig rätt. Vid en samlad bedömning fann TR:n att J. International inte kunde anses ha visat att parterna träffat avtal om att tvister mellan dem skulle avgöras med tillämpning av tysk rätt. TR:n ansåg sig därför behörig att pröva tvisten och lämnade J. Internationals avvisningsyrkande utan bifall.

J. International överklagade beslutet till HovR:n och vidhöll ståndpunkten att parterna träffat avtal om att tysk rätt skulle vara tillämplig på rättsförhållandet. För att styrka lagvalsavtalet åberopade bolaget som muntlig bevisning att tas upp i HovR:n förhör under sanningsförsäkran med H. H. J. samt vittnesförhör med R. H. och D. Z. Teamkonsult bestred ändring och motsatte sig att nya förhör skulle hållas i HovR:n.

HovR:n som avgjorde målet på handlingarna, fann i sitt beslut d. 20 juni 2001 inte nödvändigt för utredningen i målet att hålla muntligt förhör. Vidare fann HovR:n inte tillförlitligen visat att parterna träffat avtal om att tvist dem emellan skulle avgöras med tillämpning av tysk rätt samt att Varbergs TR var behörig domstol att pröva målet.

Den fråga som HD i första hand skall pröva är om HovR:n bort hålla muntlig förhandling i målet. Den frågan bör bedömas med utgångspunkt främst i spörsmålet huruvida nya förhör bort äga rum i HovR:n. HovR:n torde ha bedömt frågan enligt 52 kap. 11 § RB. I den paragrafens första stycke anges att, om det är nödvändigt för utredningen i målet att en part eller någon annan hörs muntligen, HovR:n får besluta om detta på lämpligt sätt. Bestämmelsen motsvarar i sak den tidigare 10 § i samma kapitel (se prop. 1993/94:190 s. 137 f.). Enligt förarbetena till den paragrafen (NJA II 1943 s. 682) skulle den ge möjlighet för HovR:n att i besvärsmål, där förfarandet huvudsakligen var skriftligt, om det erfordrades hålla muntlig förhandling; sådan förhandling kunde vara påkallad särskilt då bevisning måste upptas t.ex. för prövning av fråga huruvida svaranden hade haft sitt hemvist eller drivit rörelse på en viss ort. Härmed torde ha avsetts sakförhållanden av betydelse för prövning av en forumfråga (jfr 10 kap. 1 och 5 §§ RB).

Det måste ha stått klart för HovR:n att uppgifter av R. H. och D. Z. var av stor betydelse för prövningen av frågan, om parterna träffat avtal om att tysk rätt skulle vara tillämplig. Dessa personers vittnesutsagor hade vid TR:n förebringats i form av förhörsprotokoll från bevisupptagning vid utländsk domstol, en typ av bevisning som typiskt sett ger ett sämre underlag för prövningen än om bevisupptagningen sker direkt vid den domstol i Sverige som prövar en tvist. Särskilt eftersom den tidigare bevisupptagningen inte skett vid TR:n måste det anses att åtminstone nya förhör med vittnena var nödvändiga för utredningen av den fråga som skulle avgöras. Därför borde HovR:n ha hållit muntlig förhandling för nya förhör. (Jfr 35 kap. 13 § RB; jfr också Welamson i Festskrift till Per Olof Bolding, 1992, s. 411 ff. och Hellners i juridisk Tidskrift 1993-94 s. 871 ff. angående den paragrafens andra stycke.)

Beaktas kan också att muntlig förhandling torde ha varit motiverad enligt artikel 6 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Visserligen har målet i HovR:n inte gällt någon prövning i sak av parternas tvist om "civila rättigheter och skyldigheter", men det har avsett en fråga som varit central i rättegången och det saknas anledning anse att HovR:ns prövning inte skulle omfattas av artikel 6 i Europakonventionen därför att den rört en processuell fråga (se Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 1997, s. 134 samt de rättsfall Danelius redovisat i SvJT 1998 s. 373 och 2000 s. 361). Utgången av prövningen har ju betydelse för J. Internationals möjlighet att få tvisten avgjord enligt tysk rätt vid tysk domstol (se artikel 21 i Luganokonventionen).

Svaret på den fråga för vilken prövningstillstånd meddelats är alltså att HovR:n bort hålla muntlig förhandling i målet. Att så inte skett bör föranleda att målet återförvisas till HovR:n för ny prövning av avvisningsyrkandet.

Domslut

HD:s avgörande. HD förklarar att HovR:n bort hålla muntlig förhandling i målet. HD meddelar prövningstillstånd i målet i övrigt, undanröjer HovR:ns beslut och visar målet åter till HovR:n för fortsatt behandling. ---.

HD:s beslut meddelades d. 4 juni 2002 (mål nr Ö 2806-01).