Enhetliga regler fér överklagande till hovrätt och Högsta domstolen m.m.

Regeringens proposition Ås TE

1993/94:190 | BY

Enhetliga regler för överklagande till hovrätt och Prop: |

1993/94:190 Högsta domstolen m.m.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 24 mars 1994

Carl Bildt

Gun Hellsvik

(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ett enhetligt system för överklagande av de allmänna domstolarnas avgöranden. Reformen innebär att rätts-

medelsbeteckningarna ”vad”, ”besvär” och ”revision” utmönstras ur

rättegångsbalken. I stället används genomgående uttrycket ”överklagande”, som också successivt ersätter uttrycket ”fullföljd av talan”. Genom reformen sker det en språklig modernisering av nästan samtliga

bestämmelser i rättegångsbalken som särskilt avser processen i hovrätt eller Högsta domstolen. Därutöver föreslås ändringar bl.a. när det

gäller användningen av telefax i rättegång, när det gäller minimiantalet ledamöter i Högsta domstolen och Regeringsrätten, när det gäller prövningstillstånd för överklagande angående enskilda anspråk och när det gäller advokaters rätt att driva sin verksamhet i aktiebolagsform.

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 190

Innehållsförteckning

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i rättegångsbalken, lag om ändring i äktenskapsbalken,

lag om ändring i jordabalken,

RBRBRONVMHA

lag om ändring i brottsbalken, lag om ändring i utsökningsbalken, AVN lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till

luftfartyg,

J

lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387),

00 lag om ändring i ackordslagen (1970:847),

lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

10 lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbets-

tvister,

11 lag om ändring i lagen (1976:839) om statens va-nämnd,

12 lag om ändring i sekretesslagen (1980:100), 13 lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd, 14 lag om ändring i vattenlagen (1983:291), 15 lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid in-

skrivningsmyndigheter,

16 lag om ändring i lagen (1984:649) om företagshypotek,

17 lag om ändring i konkurslagen (1987:672) och

18 lag om ändring i sjölagen (1994:000).

2.1¶Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

dels att 32 kap. 7 §, 50 kap. 30 § och 51 kap. 31 § skall upphöra att

gälla,'! dels att rubrikerna före 50 och 51 kap. skall ha följande lydelse,

dels att 3 kap. 4, 6 och 7 §§, 8 kap. 4 och 8 §§, 17 kap. 7, 12 och

13 §§, 30 kap. 5, 10 och 11 §§, 32 kap. 2 §, 33 kap. 3 §, 42 kap. 17 a 8, 49 kap., 50 kap. 1-25, 27 och 29 §§, 51 kap. 1-23, 24, 25, 27, 29 och 30 §§, 52-57 kap., 58 kap. 11 § samt 59 kap. skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

48 Högsta domstolen utgöres av Högsta domstolen består av tjugotvå justitieråd eller det högre tjugo justitieråd eller det högre antal som av särskilda skäl finnes antal som behövs. Justitieråden

erforderligt. Justitieråden skola skall vara lagfarna. De får inte in-

vara lagfarna. De få icke inneha neha eller utöva något annat eller utöva annat ämbete. ämbete.

Regeringen förordnar ett av justitieråden att vara domstolens ord-

förande.

Högsta domstolen skall vara Högsta domstolen skall vara

delad i två eller flera avdelningar. delad i två eller flera avdelningar.

Avdelningarna äro lika behöriga Avdelningarna är lika behöriga att att upptaga mål, som Högsta ta upp mål som Högsta domstolen domstolen handlägger. handlägger.

Högsta domstolens ordförande är Högsta domstolens ordförande är

tillika ordförande på en avdelning. även ordförande på en avdelning.

Ordförande på annan avdelning är Ordförande på annan avdelning är

det justitieråd som regeringen för- det justitieråd som regeringen förordnar. ordnar.

Justitieråden indelas till tjänst- Justitieråden indelas till tjänstgöring på avdelningarna för viss göring på avdelningarna för viss tidsperiod enligt grunder som tidsperiod enligt de grunder som

Högsta domstolen beslutar. Högsta domstolen beslutar.

När ett justitieråd på grund av sjukdom eller därmed jämförlig omständighet inte kan tjänstgöra i Högsta domstolen, får den som avgått

med ålderspension från sin tjänst som justitieråd förordnas att tillfälligt

tjänstgöra som ersättare. Vad som i lag eller annan författning

föreskrivs om justitieråd skall även tillämpas på ersättare.

'Senaste lydelse av 32 kap. 7 § 1987:747.

"Senaste lydelse 1991:1819.

En avdelning av Högsta domstolen är domför med fem ledamöter. Fler än sju ledamöter får inte sitta i rätten.

Om prövningen är av enkel beskaffenhet, är avdelningen domför med

tre ledamöter vid prövning av

1. frågor om förening av mål enligt 14 kap. 7 a §,

2. besvär över hovrätts avvis- 2. överklagande av hovrätts avningsbeslut som avses i 54 kap. visningsbeslut som avses i 54 kap.

16§, 17§,

3. frågor om avvisning av revi- 3. frågor om avvisning av ett

sionstalan enligt 55 kap. 6 och överklagande hos Högsta domsto-

7 §§ eller av besvärstalan enligt len,

56 kap. 6 och 7 88,

4, frågor om häktning och reseförbud som avses i 55 kap. 8 § andra

stycket tredje meningen,

5. ansökningar om resning eller återställande av försutten tid eller 6. besvär över domvilla, 6. klagan över domvilla.

Har Högsta domstolen tidigare lämnat en ansökan om resning från

samma sökande beträffande samma avgörande utan bifall och anför

sökanden inget nytt som är av betydelse för prövningen av ansökningen,

är avdelningen domför med en ledamot, om ansökningen avslås eller

avvisas.

Frågor om prövnirgstillstånd får avgöras av en ledamot. Fler än tre ledamöter får inte delta. Frågor om prövningstillstånd som har för-

klarats vilande enligt 54 kap. 11 § andra stycket avgörs dock av de ledamöter som prövar målet. | Vid beslut om avskrivning av mål efter återkallelse och vid prövning av frågor som avses i 55 kap. 8 § andra stycket första och andra me-

ningarna är avdelningen domför med en ledamot.

7§'

Då avdelning behandlar ansökan När en avdelning behandlar om resning eller besvär över ansökan om resning eller klagan domvilla i något av Högsta dom- över domvilla i ett mål som stolen avgjort mål, må ej ledamot, "avgjorts av Högsta domstolen, får som deltagit i det tidigare av- inte någon ledamot som deltagit i görandet, tjänstgöra på <avdel- det tidigare avgörandet tjänstgöra ningen, om domfört antal leda- på avdelningen, om tillräckligt an-

möter ändå är att tillgå inom dom- tal ledamöter ändå finns att tillgå

stolen. inom domstolen.

Senaste lydelse 1989:352. "Införd genom 1972:147.

8 kap.

4§

Vid utövande av sin verksamhet En advokat skall i sin verksam-

skall advokat redbart och nitiskt het redbart och nitiskt utföra de

utföra honom anförtrodda uppdrag uppdrag som anförtrotts honom och i allt iakttaga god advokatsed. och iaktta god advokatsed. I fråga

Om tystnadsplikt för advokat vid om tystnadsplikt för advokat vid allmän advokatbyrå föreskrivs i allmän advokatbyrå finns = be-

9Ikap. 9 §& sekretesslagen stämmelser i 9 kap. 9 § sekre- (1980:100). Annan advokat är tesslagen (1980:100). Annan advo-

skyldig att, där god advokatsed så kat är skyldig att förtiga vad han

fordrar, förtiga vad han erfar i sin får kännedom om i sin yrkesutöv-

yrkesutövning. ning när god advokatsed kräver

detta.

Verksamhet som advokat får icke I advokatverksamhet som bedrivs bedrivas i bolag med annan än i bolagsform får endast advokat

advokat eller i aktiebolag, om ej vara delägare eller bolagsman,

advokatsamfundets styrelse med- om inte advokatsamfundets giver undantag. styrelse medger undantag.

Det åligger advokat att hålla En advokat är skyldig att hålla penningmedel och andra = till- sina huvudmäns pengar och andra

gångar, som tillhöra hans huvud- tillgångar avskilda från det som

män, skilda från vad honom tll- tillhör honom själv. hör.

8§

Har inträde i advokatsamfundet Den som vägrats inträde i eller vägrats någon eller har någon uteslutits ur advokatsamfundet får uteslutits därur, må han föra talan överklaga beslutet hos Högsta mot beslutet. Då det organ inom domstolen. Justitiekanslern får hos

samfundet, som äger vidtaga åt- Högsta domstolen överklaga ett

gärd enligt 7 &, meddelat beslut i beslut enligt 7 % av samfundets

fråga som där avses, må talan mot styrelse eller något annat organ

beslutet föras av justitiekanslern. inom samfundet.

Talan skall föras genom besvär

till Högsta domstolen.

17 kap.

78 Dom skall avfattas skriftligen En dom skall avfattas skriftligen och i skilda avdelningar angiva: och i skilda avdelningar ange

1. domstolen samt tid och ställe 1. domstolen samt tid och ställe för domens meddelande; för domens meddelande,

2. parterna samt deras ombud 2. parterna samt deras ombud eller biträden; eller biträden,

"Senaste lydelse 1980:101.' "Senaste lydelse 1963:149. ”Senaste lydelse 1976:567.

3. domslutet; 3. domslutet,

4, parternas yrkanden och in- 4. parternas yrkanden och invändningar samt de omständig- vändningar samt de omständig-

heter, varå de grundats; samt heter som dessa grundats på och

5. domskälen med uppgift å vad 5. domskälen med uppgift om i målet är bevisat. vad som är bevisat i målet.

Högre rätts dom skall, i den mån En högre rätts dom skall i den det finnes erforderligt, innehålla utsträckning det behövs innehålla redogörelse för lägre rätts dom. en redogörelse för lägre rätts

dom.

Äger part fullfölja talan mot dom Om en part har rätt att överkla-

eller söka återvinning, skall i ga eller att ansöka om återvindomen givas till känna, vad han ning, skall det i domen anges vad därvid har att iakttaga. Om un- han i så fall skall iaktta.

derrättelse, som tillika skall meddelas i hovrätts dom, stadgas i 54 kap. 14 §.

12 §

Vad i 2 och 9 §§ är stadgat om Det som sägs 1 2 och 9 §§ om dom äge motsvarande tilllämpnin g dom skall tillämpas i fråga om i fråga om slutligt beslut. Å sådant slutligt beslut. Beträffande ett beslut skola ock bestämmelserna i sådant beslut skall även 7 och 7 och 1088 tillämpas, om frå- 10 8§ tillämpas, om det behövs gans beskaffenhet fordrar det. med hänsyn till frågans beskaffen- Meddelas slutligt beslut i samband het. Meddelas slutligt beslut i med dom, skall det upptagas i samband med dom, skall det tas in domen. i domen.

Äger part fullfölja talan mot Om en part har rätt att överklaslutligt beslut eller göra ansökan ga eller att ansöka om återupp-

om återupptagande, skall i beslutet tagande av målet, skall det i

givas till känna, vad han därvid beslutet anges vad han i så fall har att iakttaga. Om underrättelse, skall iaktta. som tillika skall meddelas i hovrätts beslut, stadgas i 54 kap.

148.

13 §

Beslut, som ej är slutligt, skall, i Ett beslut som inte är slutligt den mån det erfordras, angiva de skall i den utsträckning det behövs skäl, varå beslutet grundas. ange de skäl som det grundas på.

Har den som vill föra talan mot Om den som vill överklaga ett beslut under rättegången aft an- beslut under rättegången måste mäla missnöje, skall det tillkän- anmäla missnöje, skall det anges i

nagivas. Skall mot sådant beslut beslutet. Får ett sådant beslut

talan föras särskilt, give rätten ock överklagas särskilt, skall också det det till känna. Den som vill föra anges. Rätten skall på begäran talan mot beslutet äge hos rätten lämna den som vill överklaga

erhålla underrättelse om vad han upplysning om vad denne i övrigt eljest har att iakttaga. skall iaktta.

Meddelas beslut, som ej är slut- Om ett beslut som inte är slutligt ligt, i samband med dom eller meddelas i samband med dom slutligt beslut, skall det upptagas eller slutligt beslut, skall det tas in däri. Skall "mot beslutet föras i domen eller det slutliga beslutet. särskild talan, give rätten till Får beslutet överklagas särskilt, känna, vad den som vill fullfölja skall rätten ange vad den som vill

talan har att iakttaga. överklaga skall iaktta.

Om underrättelse, som tillika skall meddelas i hovrätts beslut, stadgas i 54 kap. 14 §.

30 kap. 5§

Dom skall avfattas skriftligen En dom skall avfattas skriftligen

. och i skilda avdelningar angiva: och i skilda avdelningar ange 1. domstolen samt tid och ställe 1. domstolen samt tid och ställe

för domens meddelande; för domens meddelande,

2. parterna samt deras ombud 2. parterna samt deras ombud eller biträden och den tilltalades eller biträden och den tilltalades

försvarare; försvarare,

3. domslutet; 3. domslutet,

4. parternas yrkanden och de 4. parternas yrkanden och de

omständigheter, varå de grundats; omständigheter som dessa grunsamt dats på och

5. domskälen med uppgift å vad 5. domskälen med uppgift om

i målet är bevisat. vad som är bevisat i målet.

Högre rätts dom skall, i den mån En högre rätts dom skall i den det finnes erforderligt, innehålla utsträckning det behövs innehålla

redogörelse för lägre rätts dom. en redogörelse för lägre rätts

dom.

Äger part fullfölja talan mot Om en part har rätt att överkladom, skall i domen givas till ga, skall det i domen anges vad känna, vad han därvid har att han i så fall skall iaktta. iakttaga. Om underrättelse, som tillika skall meddelas i hovrätts dom, stadgas i 54 kap. 14 8.

Vad i 2 och 7 88 är stadgat om Det som sägs 1 2 och 7 §8 om dom äge motsvarande tillämpning dom skall tillämpas i fråga om

i fråga om slutligt beslut. I den slutligt beslut. När inte annat är

mån ej annat föreskrivits, skola föreskrivet skall även 5 och 8 §§

ock bestämmelserna i 5 och 8 §§ tillämpas beträffande ett sådant be-

Senaste lydelse 1969:101. ”Senaste lydelse 1982:1123.

tillämpas å sådant beslut, om slut, om det behövs med hänsyn

frågans beskaffenhet fordrar det. till frågans beskaffenhet. Med-

Meddelas slutligt beslut i samband delas slutligt beslut i samband med med dom, skall det upptagas i do- dom, skall det tas in i domen. men.

Äger part fullfölja talan mot Om en part har rätt att överklaslutligt beslut eller göra ansökan ga eller att ansöka om återupp-

om återupptagande, skall i beslutet tagande av målet, skall det i

givas till känna, vad han därvid beslutet anges vad han i så fall

har att iakttaga. Om underrättelse, skall iaktta.

som tillika skall meddelas i hov-

rätts beslut, stadgas i 54 kap.

148.

11 §

Beslut, som ej är slutligt, skall, i Ett beslut som inte är slutligt

den mån det erfordras, angiva de skall i den utsträckning det behövs

skäl, varå beslutet grundas. ange de skäl som det grundas på.

Har den som vill föra talan mot Om den som vill överklaga ett beslut under rättegången att an- beslut under rättegången måste

mäla missnöje, skall det tillkänna- anmäla missnöje, skall det anges i givas. Skall mot sådant beslut beslutet. Får ett sådant beslut talan föras särskilt, give rätten ock överklagas särskilt, skall också det det till känna. Den som vill föra anges. Rätten skall på begäran

talan mot beslutet äge hos rätten lämna den som vill överklaga upp-

erhålla underrättelse om vad han lysning om vad denne i övrigt eljest har att iakttaga. skall iaktta.

Meddelas beslut, som ej är slut- Om ett beslut, som inte är slutligt, i samband med dom eller ligt meddelas i samband med dom slutligt beslut, skall det upptagas eller slutligt beslut, skall det tas in däri. Skall mot beslutet föras i domen eller det slutliga beslutet. särskild talan, give rätten till Får beslutet överklagas särskilt, känna, vad den som vill fullfölja skall rätten ange vad den som vill talan har att iakttaga. överklaga skall iaktta.

Om underrättelse, som tillika skall meddelas i hovrätts beslut, stadgas i 54 kap. 14 §.

32 kap.

2 g!0

Skall stämning eller vade-, be- Skall en stämning eller ett över-

svärs- eller revisionsinlaga del- klagande delges genom en parts givas genom parts försorg och har försorg och har det, när rätten

ej, då rätten företager målet, till skall handlägga målet, inte komdenna inkommit bevis, att del- mit in något bevis till rätten om givning skett inom föreskriven tid att delgivning skett på föreskrivet

Senaste lydelse 1970:429.

och på föreskrivet sätt, samt ej sätt och har inte heller motparten heller motparten inställt sig eller inställt sig eller yttrat sig över

avgivit svaromål, genmäle eller saken, är partens talan förfallen.

förklaring, vare partens talan för- En upplysning om detta skall tas fallen. Underrättelse härom skall in i rättens medgivande till parten intagas i rättens föreläggande om att ombesörja delgivningen. delgivningen.

33 kap.

3 g

Inlaga eller annan handling En handling anses ha kommit in

anses ha inkommit till rätten den till rätten den dag då handlingen dag då handlingen eller avi om eller en avi om betald postför-

betald postförsändelse, i vilken sändelse som innehåller hand-

handlingen är innesluten, anlänt lingen anlänt till rätten eller kom-

till rätten eller kommit behörig mit en behörig tjänsteman till hantjänsteman till handa. Underrättas da. Underrättas rätten särskilt om rätten särskilt om att telegram till att ert meddelande till rätten anlänt rätten anlänt till telegrafanstalt, till ett telebefordringsföretag, an-

anses telegrammet ha inkommit ses meddelandet ha kommit in re-

redan när underrättelsen nått behö- dan när underrättelsen nått en berig tjänsteman. hörig tjänsteman.

Kan det antagas att handlingen Kan det antas att handlingen

eller avi om denna viss dag av- eller en avi om denna en viss dag lämnats 1 rättens kansli eller av- har lämnats i rättens kansli eller skilts för rätten på postanstalt, an- avskilts för rätten på postanstalt,

ses den ha inkommit den dagen, anses den ha kommit in den dagen,

om den kommit behörig tjänste- om den kommit en behörig man till handa närmast följande tjänsteman = till handa närmast arbetsdag. följande arbetsdag.

Telegram eller annat meddelande Om det behövs får rätten begära som ej är undertecknat skall be- att ett telefax eller annat medkräftas av avsändaren genom delande som saknar avsändarens

undertecknad handling, om rätten underskrift i original bekräftas av begär det. avsändaren genom en i original

undertecknad handling. Har rät-

ten begärt en sådan bekräftelse

men inte fått någon, får rätten

bortse från meddelandet.

42 kap.

17 a 8”

I 56 kap. 15 - 17 §§ finns be- I 56 kap. 13 - I5 §§ finns be-

stämmelser om att tingsrätten får stämmelser om att tingsrätten får

"Senaste lydelse 1973:240. Införd genom 1989:352.

Högsta domstolen. Högsta domstolen.

49 kap. Om fullföljd av talan mot under- Om rätten att överklaga tingsrätts rätts dom och beslut domar och beslut

1 8

Talan mot underrätts dom skall En tingsrätts dom får överklagas, föras genom vad. om inte annat är föreskrivet. Har parterna skriftligen avtalat När en tingsrätt meddelar dom i

att inte överklaga en dom som fall som avses i 17 kap. 58 meddelas med anledning av en andra stycket, skall rätten med

uppkommen tvist eller en framtida hänsyn till omständigheterna be-

tvist som kan härledas till ett visst stämma om domen skall få överangivet rättsförhållande, gäller av- klagas särskilt eller endast i samtalet, om saken är sådan att för- band med att tingsrättens slutliga

likning därom är tillåten. Ett avtal avgörande överklagas. som ingåtts före tvistens uppkomst

gäller dock inte i mål som avses i I kap. 3 d § första stycket.

En utfästelse att inte överklaga

som har gjorts efter domen gäller, om saken är sådan att förlikning

därom är tillåten.

Den, mot vilken en tredskodom givits, får inte överklaga domen. Bestämmelser om hans rätt till återvinning i anledning av sådan dom finns

i 44 kap. 9 3.

Ja gu

2§

När en tingsrätt meddelar dom i Har parterna skriftligen avtalat

fall som avses i 17 kap. 5 § andra att inte överklaga en dom som

stycket, bestämmer rätten med meddelas med anledning av en

hänsyn till omständigheterna om uppkommen tvist eller en framtida talan mot domen skall föras tvist som kan härledas till ett visst

särskilt eller endast i samband angivet rättsförhållande, gäller av-

med talan mot tingsrättens slutliga talet, om förlikning om saken är

avgörande. Talan förs genom vad. tillåten. Ett avtal som ingåtts före

tvistens uppkomst gäller dock inte

i mål som avses i I kap. 3 d § första stycket. En utfästelse att inte överklaga

som har gjorts efter domen gäller,

om förlikning om saken är tillåten.

Senaste lydelse 1989:656. "Införd genom 1990:443.

Talan mot underrätts slutliga En tingsrätts slutliga beslut får

beslut skall föras genom besvär. överklagas, om inte annat är Meddelas i samband med dom föreskrivet. Har en part rätt att beslut, varigenom saken till viss ansöka om återupptagande av ett del ej upptages till prövning, skall mål som avgjorts genom eft

dock talan mot beslutet föras slutligt beslut, får han dock inte

genom vad. överklaga beslutet.

Äger part göra ansökan om åter- Andra beslut får överklagas en-

upptagande av mål, som avgjorts dast i samband med överklagande

genom slutligt beslut, må han ej av dom eller slutligt beslut, om fullfölja talan mot beslutet. inte annat är föreskrivet.

3 8!

4§

Har en tingsrätt i beslut under Har en tingsrätt i beslut under rättegången ogillat jäv mot domare rättegången ogillat jäv mot domare eller invändning om rättegångs- eller invändning om rättegångshinder, skall den part som vill hinder eller beslutat angående föra talan mot beslutet anmäla frågor som avses i I kap. 3 d 8, missnöje. Sådan anmälan skall skall den part som vill överklaga göras genast, om beslutet med- beslutet först anmäla missnöje. Sådelats vid ett sammanträde, och dan anmälan skall göras genast, annars inom en vecka från den om beslutet meddelats vid ett samdag då parten fick del av beslutet. manträde, och annars inom en Försummar parten detta, har han vecka från den dag då parten fick inte längre rätt att föra talan mot del av beslutet. Försummar parten beslutet. Om en part anmäler detta, har han inte längre rätt att missnöje, bestämmer rätten med överklaga beslutet. Om en part anhänsyn till omständigheterna, om mäler missnöje, skall rätten med

talan skall föras särskilt eller hänsyn till omständigheterna be-

endast i samband med talan mot stämma om beslutet skall få överdom eller slutligt beslut. Särskild klagas särskilt eller endast i samtalan skall föras genom besvär. band med aft dom eller slutligt

beslut överklagas.

4 g!e

5§

Talan mot underrätts beslut En tingsrätts beslut får överunder rättegången skall föras sär- klagas särskilt, om tingsrätten i skilt, om rätten beslutet

1. avvisat ombud, biträde eller 1. avvisat eft ombud, ett biträde försvarare eller ogillat ett yrkande eller en försvarare eller ogillat ett härom; yrkande om detta,

2. ogillat tredje mans yrkande att 2. ogillat eft yrkande av tredje få som intervenient deltaga i man att få delta i rättegången som

rättegången; intervenient eller målsägande eller

Senaste lydelse 1987:747.

'€Senaste lydelse 1993:1408.

prövat en fråga enligt I3 kap. 7 §

om Övertagande av ett käromål,

3. förelagt en part eller någon 3. förelagt en part eller någon

annan att förete skriftligt bevis annan att lägga fram skriftligt be-

eller att tillhandahålla föremål för vis eller att tillhandahålla föremål syn eller besiktning eller vid pröv- för syn eller besiktning eller vid

ning enligt 3 kap. 3 §& andra prövning enligt 3 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5 tryckfrihets- stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3§ förordningen eller 2 kap. 3§ andra stycket 4 eller 5 yttrande- andra stycket 4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara frihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift av synnerlig vikt att en uppgift

som avses där lämnas vid vitt- som avses där lämnas vid vitt-

nesförhör eller förhör med en part nesförhör eller förhör med en part

under sanningsförsäkran; under sanningsförsäkran,

4. utlåtit sig angående ådömande 4. prövat en fråga om utdömanav förelagt vite eller häkte eller de av förelagt vite eller häkte eller om ansvar för förseelse i rätte- om ansvar för förseelse i rätte-

gången eller angående skyldighet gången eller om skyldighet för för någon, som ej är part eller någon att ersätta rättegångsintervenient, att gottgöra i rätte- kostnad, gången vållad kostnad;

5. utlåtit sig angående ersättning 5. prövat en fråga om ersättning

eller förskott av allmänna medel eller förskott av allmänna medel till målsägande eller angående er- till målsägande eller om ersättning sättning eller förskott till biträde, eller förskott till biträde, försvaförsvarare, vittne, sakkunnig eller rare, vittne, sakkunnig eller någon annan, som ej är part eller annan, intervenient;

6. utlåtit sig i tvistemål angående 6. prövat en fråga i tvistemål om kvarstad eller annan åtgärd enligt kvarstad eller annan åtgärd enligt

15 kap. eller i brottmål angående 15 kap. eller i brottmål om häkthäktning, = restriktioner = enligt ning, restriktioner enligt 24 kap. 24 kap. 5 a §, åtgärd som avses i 5 a §, en åtgärd som avses i 25-28 25-28 kap. eller omhändertagande kap. eller omhändertagande enligt enligt 28 kap. brottsbalken; 28 kap. brottsbalken,

7. avslagit begäran om biträde 7. avslagit en begäran om biträ-

eller försvarare eller till sådant de eller försvarare eller till ett uppdrag förordnat annan än part sådant uppdrag utsett någon annan föreslagit; än parten föreslagit,

8. utlåtit sig i annat fall än som 8. prövat en fråga som gäller

avses i 5 eller 7 i fråga som gäller rättshjälp i annat fall än som avses

allmän rättshjälp; eller i 5 eller 7,

9. avslagit begäran om rättshjälp 9. avslagit en begäran om rätts-

åt misstänkt i brottmål eller om hjälp åt misstänkt i brottmål eller ersättning eller förskott till part, om ersättning eller förskott till en

som åtnjuter sådan förmån. part som beviljats sådan förmån

eller 14

33 kap. brottsbalken om avräkning

av tiden för vissa frihetsbe-

rövanden.

Särskild talan skall föras genom

besvär. Är fråga om beslut, som

avses i I, 2, 3, 7, 8 eller 9, åligge

den som vill föra talan att, om

beslutet meddelats vid sammanträde för förhandling, genast och eljest inom en vecka från den dag, då han erhöll del därav, anmäla missnöje; försummas det, äge han ej vidare rätt till talan. Rätten pröve genast, om anmälan rätteligen gjorts.

I fråga om missnöjesanmälan av myndigheter, som enligt lag eller förordnande med stöd av lag är behöriga att överklaga beslut som avses i andra stycket, gäller följande. Har beslutet meddelats vid

sammanträde för förhandling vid

vilken myndigheten inte har varit företrädd, skall missnöje anmälas senast en vecka från dagen för beslutet.

5§ 6§

Har underrätt i samband med Den som vill överklaga ett så-

dom eller slutligt beslut meddelat dant beslut som avses i 5 8 I, 2, beslut i fråga, som avses i 4 8, 3, 7, 8 eller 9 skall först anmäla och rör frågan ombud, biträde, missnöje, om beslutet har med-

försvarare, vittne, sakkunnig eller delats under rättegången. Anmälan annan, som ej är part eller inter- skall göras genast, om beslutet venient, skall mot beslutet föras meddelats vid ett sammanträde, särskild talan genom besvär. Vad och annars inom en vecka från nu sagts gälle ock, om underrätt i den dag då han fick del av samband med dom eller slutligt beslutet. Den som försummar detta

beslut meddelat beslut om skyl- har inte längre rätt att överklaga

dighet för åklagare att ersätta beslutet. rättegångskostnad. Myndigheter som enligt lag eller

Då eljest i samband med dom föreskrifter som beslutats med stöd eller slutligt beslut meddelats av lag är behöriga att överklaga

beslut i fråga, som avses i 4 8, beslut som avses i första stycket

eller beslut om skyldighet för part skall anmäla missnöje senast en eller intervenient eller statsverket vecka från dagen för beslutet, om

att ersätta rättegångskostnad, skall detta har meddelats vid ett sam- 15

talan mot beslutet föras i samma manträde där myndigheten inte ordning som talan mot domen har varit företrädd.

eller det slutliga beslutet.

6§ 7§

Menar part, att genom underrätts Anser en part att eft beslut av beslut målet onödigt uppehålles, tingsrätten medför att målet äge han mot beslutet föra särskild försenas i onödan, får han talan genom besvär. överklaga beslutet särskilt.

7 8”

8§

Har tingsrätten förklarat en do- Om tingsrätten förklarat en domare jävig eller bifallit en begäran mare jävig eller bifallit en begäran om rättshjälp åt misstänkt i brott- om rättshjälp åt misstänkt i brottmål eller förordnat målsägande- mål eller utsett målsägandebiträde,

biträde, får tingsrättens beslut inte får tingsrättens beslut inte överöverklagas. klagas.

8§ 2§

Är i detta kapitel eller eljest i

lag ej annat stadgat, må mot un-

derrätts beslut talan föras allenast

i samband med talan mot dom

eller slutligt beslut. Till bemötande av motpartens För att bemöta klagandens änd-

ändringsyrkande må part, ehuru ringsyrkande får motparten begära

han ej fullföljt talan mot dom eller att ett beslut som inte får överslutligt beslut, påkalla prövning av klagas särskilt ändå skall prövas.

beslut, mot vilket särskild talan ej må föras.

Skall ej särskild talan föras mot Om ett beslut enligt vilket tätten

beslut, varigenom rätten förelagt förelagt vite eller annan påföljd

vite eller annan påföljd, äge den, inte får överklagas särskilt, kan som är missnöjd med beslutet, i den som är missnöjd med beslutet, samband med särskild talan mot begära att föreläggandets giltighet beslut, varigenom föreläggandet prövas i samband med att han

tillämpats, påkalla prövning av överklagar ett beslut i vilket

dess giltighet. föreläggandet har tillämpats.

9 g!e

108 Tingsrätts beslut, varigenom En tingsrätts beslut genom vilket

missnöjesanmälan eller ansökan en missnöjesanmälan, en ansökan om återvinning eller återupptagan- om återvinning eller återupptagande eller vade- eller besvärstalan de eller ett överklagande har avavvisats, får överklagas genom be- visats får överklagas. Frågan om

”Senaste lydelse 1988:610. "Senaste lydelse 1989:656.

svär. I annat fall får inte frågan, en sådan anmälan eller ansökan Prop. 1993/94:190

huruvida sådan anmälan eller gjorts eller ett överklagande skett ansökan gjorts eller talan annars inom rätt tid får annars inte pröfullföljts på föreskrivet sätt eller vas av hovrätten. inom rätt tid, prövas av hovrätten.

Vad underrätt föreskrivit om sättet för fullföljd av talan skall lända till efterrättelse.

11 §

Har part, som enligt 3 § anmält Har en part som enligt 4 § anmissnöje med underrätts beslut mält missnöje med tingsrättens under rättegången, hänvisats att beslut under rättegången hänvisats föra särskild talan mot beslutet, att överklaga beslutet särskilt, skall målet vila i avbidan på skall målet vila till dess att

utgången av partens klagan. överklagandet prövats. Rätten får

Finner rätten förberedelsen i målet dock bestämma att förberedelsen i böra fortsättas, må dock rätten målet skall fortsätta. förordna därom.

Anmäles missnöje enligt 4 §, äge Anmäler någon missnöje enligt rätten, om särskilda skäl föranleda 6 §, får rätten förklara målet vidärtill, förordna, att målet skall lande till dess att överklagandet vila i avbidan på utgången av den prövats, om det finns särskilda missnöjdes klagan. skäl.

Ej må i annat fall än nu sagts I andra fall än som har sagts nu klagan över underrätts beslut får ett överklagande av en tingsunder rättegången föranleda uppe- rätts beslut under rättegången inte håll med målets behandling. leda till att målets behandling

skjuts upp.

12 8

I tvistemål där förlikning om saken är tillåten krävs prövningstillstånd för att hovrätten skall pröva tingsrättens dom eller beslut i mål som handlagts av en lagfaren domare enligt 1 kap. 3 d § första stycket och i annat mål där det värde som sägs i 1 kap. 3 d§ tredje stycket uppenbart inte överstiger basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Prövningstillstånd behövs inte om överklagandet avser

1. ett avgörande i mål som skall handläggas av tingsrätt i särskild sammansättning,

2. ett beslut som rör någon annan än en part eller en intervenient, 3. ett beslut genom vilket tingsrätten ogillat jäv mot en domare, eller

4. ett beslut genom vilket en missnöjesanmälan eller en ansökan om återvinning eller ett överklagande avvisats.

"Senaste lydelse 1993:514.

2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 190

I fråga om meddelade pröv- I fråga om meddelade pröv-

ningstillstånd skall 54 kap. 11 § ningstillstånd skall 54 kap. 11 §

tredje stycket och 13 §& gälla i tredje stycket tillämpas. tillämpli ga delar.

12a8” 138

I brottmål krävs prövningstillstånd för att hovrätten skall pröva en tingsrätts dom genom vilken den tilltalade inte dömts till annan påföljd

än böter eller frikänts från ansvar för brott för vilket det inte är

föreskrivet svårare straff än fängelse i sex månader.

Om tingsrätten i sin dom även Om tingsrätten i en dom i brott-

prövat enskilt anspråk mot den mål även prövat enskilt anspråk

tilltalade, gäller i den delen be- mot den tilltalade, gäller i den destämmelserna i 12 §. len bestämmelserna i 12 §. Krävs

inte prövningstillstånd enligt första

stycket, eller meddelas sådant

prövningstillstånd, och avser över-

klagandet frågan om den tilltalade

skall dömas för den åtalade gär-

ningen, behövs inte prövnings-

tillstånd för ett överklagande an-

gående enskilt anspråk med anled-

ning av gärningen.

Första stycket gäller inte om Första stycket gäller inte om domen överklagas av = Riks- domen överklagas av = Riksåklagaren, Justitiekanslern = eller åklagaren, Justitiekanslern = eller

Justitieombudsman. någon av Riksdagens ombudsmän.

Krav på prövningstillstånd enligt första eller andra stycket omfattar även beslut som får överklagas endast i samband med överklagande av dom.

I fråga om meddelade pröv- I fråga om meddelade prövningstillstånd skall 54 kap. 11§ ningstillstånd skall 54 kap. 118

tredje stycket och 13 § gälla. tredje stycket tillämpas.

13 ga

148 : Prövningstillstånd får meddelas Prövningstillstånd får meddelas

endast om endast om

1. det är av vikt för ledning av 1. det är av vikt för ledning av

rättstillämpningen att talan prövas rättstillämpningen att överklagan-

av högre rätt, det prövas av högre rätt,

2. anledning förekommer till 2. anledning förekommer till ändring i det slut vartill tingsrätten ändring i det slut tingsrätten kom-

kommit eller mit till eller

3. det annars föreligger synner- 3. det annars finns synnerliga

liga skäl att pröva talan. skäl att pröva överklagandet.

"Införd genom 1993:514. "Införd genom 1987:747.

148”

Talan mot tingsrättens beslut angående frågor som avses i I kap. 3d § förs i samma ordning som talan mot beslut varigenom rätten ogillat en invändning om rättegångshinder.

158” Kan talan mot tingsrättens dom Krävs prövningstillstånd i hov-

eller beslut prövas av hovrätten rätten, skall tingsrättens dom eller endast om denna meddelat pröv- beslut innehålla uppgift om detta ningstillstånd, skall tingsrätten i och om innehållet i 14 §.

samband med underrättelse om

vad som gäller i fråga om fullföljd av talan upplysa parterna om

detta och därvid också ange in-

nehållet i 13 8.

50 kap.

Om vad i tvistemål Om överklagande av domar i

tvistemål

1 gg

Vill någon part vädja mot tings- En part som vill överklaga tingsrättens dom i ett tvistemål, skall rättens dom i ett tvistemål skall han ge in en vadeinlaga till tings- göra detta skriftligen. Skrivelsen rätten. Inlagan skall ha kommit in skall ges in till tingsrätten. Den till rätten inom tre veckor från den skall ha kommit in till rätten inom dag då domen meddelades. tre veckor från den dag då domen

meddelades.

28”

Har ena parten enligt I & vädjat Om ena parten överklagat tingsmot tingsrättens dom, får också rättens dom, har motparten rätt att motparten, även om han inte iakt- överklaga domen inom en vecka tagit vad som sägs i den paragra- från den dag då den i I $ angivna fen, föra talan mot domen. Han tiden gick ut. Ett överklagande skall dock inom en vecka från den som gjorts under sådan tid för-

dag, då vadetiden gick ut, ge in faller, om det första överklagandet

Senaste lydelse 1989:656.

Införd genom 1987:747.

"Senaste lydelse 1987:747. "Senaste lydelse 1987:747.

Om den första vadetalan återkal- förfaller. las eller av annat skäl förfaller, är också den senare vadetalan förfallen.

3 ge

Finnes vadetalan ej vara fullföljd Ett överklagande som kommit in inom rätt tid, skall den av under- för sent skall avvisas av tingsrätten avvisas. Har vadeinlaga in- rätten. Överklagandet skall dock kommit till hovrätten före vadeti- inte avvisas om det har kommit in dens utgång, skall den omständig- till hovrätten inom klagotiden. heten att inlagan inkommit till

underrätten först därefter ej för-

anleda att den avvisas.

4 82

I vadeinlagan skall vadekäran- Överklagandet skall innehålla den uppgiva: uppgifter om

1. den dom, mot vilken talan 1. den dom som överklagas, föres;

2. grunderna för vadetalan med 2. i vilken del domen överklagas angivande, i vilket avseende och den ändring i domen som underrättens domskäl enligt käran- yrkas,

dens mening äro oriktiga; samt

3. i vilken del domen överklagas 3. grunderna för överklagandet och den ändring i domen, som och i vilket avseende tingsrättens käranden yrkar. domskäl enligt klagandens mening

Om prövningstillstånd behövs, är oriktiga, skall käranden i vadeinlagan ange 4. de omständigheter som åbede omständigheter som han åbe- ropas till stöd för att prövningsropar till stöd för att sådant till- tillstånd skall meddelas, när såstånd skall meddelas. dant tillstånd krävs, och

Käranden skall i vadeinlagan 5. de bevis som åberopas och uppgiva de bevis han vill åberopa vad som skall styrkas med varje och vad han vill styrka med varje bevis.

särskilt bevis. Skriftligt bevis, som Har en omständighet eller ett

ej tidigare förebragts, skall i hu- bevis som åberopas i hovrätten vudskrift eller styrkt avskrift fogas inte lagts fram tidigare, skall kla-

vid vadeinlagan. Vill käranden att ganden i mål där förlikning om förnyat förhör med vittne eller saken är tillåten förklara anledsakkunnig eller part skall äga rum ningen till det. Skriftliga bevis

eller förnyad syn å stället skall som inte lagts fram tidigare skall hållas, skall han angiva det i ges in samtidigt med överkla-

vadeinlagan jämte skälen därtill. 1 gandet. Vill klaganden att det

"Senaste lydelse 1990:443.

"Senaste lydelse 1987:747.

vadeinlagan skall käranden ock skall hållas ett förnyat förhör med angiva, om han vill, att motparten ett vittne, en sakkunnig eller en skall infinna sig personligen vid part eller förnyad syn på stället, huvudförhandling i hovrätten. skall han ange det och skälen till

Vadeinlagan skall vara egenhän- detta. Han skall också ange om digt undertecknad av käranden han vill att motparten skall infinna eller hans ombud. sig personligen vid huvud-

förhandling i hovrätten.

58 Avvisas ej vadetalan, skall un- Om inte överklagandet avvisas derrätten efter utgången av den i enligt 3 §&, skall tingsrätten efter

2§ angivna tiden utan dröjsmål utgången av den i 2 § angivna

till hovrätten insända vadeinlagan tiden sända över detta och övriga med därvid fogade handlingar handlingar i målet till hovrätten. samt akten.

Framställes i vadeinlagan yrkan- Handlingarna skall översändas de, som påkallar omedelbar pröv- genast, om klaganden framställt ning, såsom begäran om kvarstad ett yrkande som fordrar omedelbar eller om hävande av sådan åtgärd prövning, såsom eft yrkande om

eller av förordnande, att dom må kvarstad eller ett yrkande om upp-

verkställas utan hinder av att den hävande av ett beslut om sådan

icke äger laga kraft, skall insän- åtgärd eller av ett beslut om att

dandet ske genast; till dess den i dom får verkställas även om den 2§ angivna tiden urgått, skall inte har laga kraft. Till dess att dock avskrift av vadeinlagan vara den i 2 8 angivna tiden har gått att tillgå vid underrätten. ut, skall dock en kopia av över-

klagandet finnas tillgänglig vid

tingsrätten.

6§

Föreligger mot vadetalans upp- Om det finns något annat hinder tagande annat hinder än i 3§ mot att ta upp ett överklagande till sägs, må talan av hovrätten ome- prövning än att detta kommit in delbart avvisas. för sent, får hovrätten omedelbart

avvisa överklagandet.

7 8

Uppfyller vadeinlagan ej före- Uppfyller överklagandet inte föskrifterna i 4 § eller är den eljest reskrifterna i 4 § eller är det på ofullständig, skall hovrätten före- annat sätt ofullständigt, skall hov-

lägga vadekäranden att avhjälpa rätten förelägga klaganden att avbristen. hjälpa bristen.

Följer vadekäranden inte ett Följer klaganden inte föreläg-

föreläggande enligt första stycket, gandet skall överklagandet av-

Senaste lydelse 1981:828. ”Senaste lydelse 1984:131.

skall vadetalan avvisas, om vade- visas, om det är så ofullständigt inlagan är så ofullständig att den att der inte utan väsentlig oläinte utan väsentlig olägenhet kan genhet kan läggas till grund för en läggas till grund för en rättegång i rättegång i hovrätten. hovrätten.

8 820

För målets beredande skall vade- Om inte annat följer av andra inlagan med därvid fogade hand- stycket skall överklagandet delges

lingar delgivas vadesvaranden och motparten med föreläggande att

föreläggande meddelas honom att svara skriftligen inom en viss tid. inkomma med skriftligt genmäle.

Om det är uppenbart att vadeta- Om det är uppenbart att överkla-

lan är ogrundad, får hovrätten gandet är ogrundat, får hovrätten

dock genast meddela dom i målet genast meddela dom i målet. utan att någon åtgärd enligt första Stycket vidtas.

Har underrätten avslagit yrkande Har tingsrätten avslagit eft yr-

om kvarstad eller annan åtgärd kande om kvarstad eller någon enligt 15 kap. eller förordnat om annan åtgärd enligt 15 kap. eller hävande av sådan åtgärd, äge upphävt ett beslut om en sådan åthovrätten omedelbart bevilja gärd, får hovrätten omedelbart åtgärden att gälla, till dess annor- bevilja åtgärden att gälla tills lunda förordnas. Har underrätten vidare. Har tingsrätten beviljat en beviljat åtgärd, som nu sagts, eller sådan åtgärd eller förklarat att förordnat, att dom må verkställas domen får verkställas även om utan hinder av att den icke äger den inte har laga kraft, får laga kraft, äge ock hovrätten hovrätten omedelbart besluta att omedelbart förordna, att vidare tingsrättens beslut tills vidare inte åtgärd för verkställighet ej må äga får verkställas.

rum.

9 8!

Genmälet skall, om ej vadekä- Om inte klagandens yrkande randens yrkande medgives, medges, skall motparten i sin

innehålla yttrande rörande de av svarsskrivelse yttra sig över de

honom anförda grunderna för grunder för överklagandet som

vadetalan och angivande av de klaganden anfört och ange de omomständigheter vadesvaranden vill ständigheter han själv vill anföra.

anföra.

Svaranden skall i genmälet upp- Skrivelsen skall innehålla uppgift giva de bevis han vill åberopa och om de bevis parten åberopar och

vad han vill styrka med varje om vad som skall styrkas med särskilt bevis. Skriftligt bevis, som varje bevis. Om en omständighet ej tidigare förebragts, skall i hu- eller ett bevis som åberopas i hov-

”Senaste lydelse 1984:131.

"Senaste lydelse 1963:149.

vudskrift eller styrkt avskrift fogas rätten inte lagts fram tidigare, vid genmälet. Vill svaranden, att skall parten i mål där förlikning förnyat förhör med vittne eller om saken är tillåten förklara ansakkunnig eller part under san- ledningen till det. Skriftliga bevis ningsförsäkran skall äga rum eller som inte lagts fram tidigare skall förnyad syn å stället skall hållas, ges in samtidigt med svarsskall han angiva det i genmälet skrivelsen. Vill parten att det skall

jämte skälen därtill. 1 genmälet hållas ett förnyat förhör med ett

skall svaranden ock angiva, om vittne, en sakkunnig eller en part

han vill, att motparten skall in- eller förnyad syn på stället, skall

finna sig personligen vid huvud- han ange det och skälen till detta.

förhandling i hovrätten. Han skall också ange om han vill

Genmälet skall vara egenhändigt att klaganden skall infinna sig per-

undertecknat av svaranden eller sonligen vid huvudförhandling i

hans ombud. hovrätten.

10 ge

Genmälet skall med därvid foga- Hovrätten skall sända över

de handlingar delgivas vadekäran- svarsskrivelsen till klaganden.

den.

Finnes för målets beredande Om det behövs, får hovrätten beytterligare skriftväxling erforder- sluta om ytterligare skriftväxling lig, äge hovrätten förordna därom. under förberedelsen. Hovrätten får Hovrätten äge tillika meddela när- också meddela närmare bestämmare bestämmelser om skrift- melser om skriftväxlingen och växlingen och därvid även före- därvid bestämma i vilket avseende skriva, i vilket avseende part skall parten skall yttra sig. En part får yttra sig. Part må föreläggas att föreläggas att ge in mer än en inkomma med mer än en skrift, skrivelse endast om det finns särendast om särskilda skäl äro skilda skäl.

därtill.

Under förberedelsen får sammanträde hållas, om det behövs för en ändamålsenlig handläggning av målet.

Vad som sagts om sammanträde per telefon 1 42 kap. 10 § skall gälla även vid sammanträde enligt denna paragraf.

10a 8? 118

Behövs prövningstillstånd, be- Behövs prövningstillstånd, skall slutar hovrätten sedan skriftväx- hovrätten sedan skriftväxlingen

lingen avslutats, om sådant till- avslutats besluta om sådant till-

stånd skall meddelas. När det stånd skall meddelas. När det

finns skäl för det, får frågan upp- finns skäl för det, får frågan tas

tas utan att skriftväxling skett. upp utan att skriftväxling har

skett.

Senaste lydelse 1989:656.

”Införd genom 1987:747.

Finner hovrätten erforderligt, att Om hovrätten anser att det yttrande inhämtas av sakkunnig, behövs, skall hovrätten besluta att

skriftligt bevis /företes, föremål yttrande av sakkunnig inhämtas,

tillhandahålles för syn eller besikt- skriftligt bevis läggs fram, föremål

ning, bevis upptages utom tillhandahålls för syn eller behuvudförhandlingen eller annan siktning, bevis tas upp utom hu-

förberedande åtgärd vidtages, skall vudförhandlingen eller någon

beslut därom utan dröjsmål med- annan förberedande åtgärd företas. delas. Vill part, att åtgärd, som nu Om en part vill att en åtgärd

sagts, vidtages, skall han, så snart enligt första stycket skall företas, ske kan, göra framställning därom skall han så snart som möjligt hos hovrätten. begära det hos hovrätten.

I fråga om hovrättens skyl-

digheter under förberedelsen skall

42 kap. 8 § andra stycket tilläm-

pas.

12 gr

I fråga om hovrättens skyldighe-

ter under förberedelsen = skall 42 kap. 8 § andra stycket tilläm-

pas. 13§ Hovrätten får avgöra målet utan

huvudförhandling,

1. om klagandens ändringsyrkan-

de har medgetts,

2. om det är uppenbart att

överklagandet är ogrundat,

3. om båda parter har begärt att

målet skall avgöras utan huvud-

förhandling eller förklarat att de

inte har något att invända mot det

eller

4. om värdet av det som överkla-

gandet gäller uppenbart inte upp-

går till det basbelopp enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring

som gällde vid tidpunkten för

tingsrättens dom och inte båda

parter har begärt huvudförhand-

ling.

Vid beräkningen av värdet enligt första stycket 4 bortses från rätte-

Senaste lydelse 1989:656.

som avser tid efter det att talan

väckts.

Ett mål får alltid avgöras utan

huvudförhandling, om det är

uppenbart att sådan förhandling är

obehövlig.

För prövning som inte avser

själva saken behöver huvudför-

handling inte hållas.

148 Innan ett mål avgörs utan huvud-

förhandling, skall parterna, om

det inte är uppenbart att de redan

har slutfört sin talan, beredas till-

fälle att göra det.

138 158

Så snart målets beredande avslu- Om inte målet enligt 13 § avgörs tats, bestämme hovrätten tid för utan — huvudförhandling, skall

huvudförhandlingen. För behand- hovrätten bestämma tid för sådan

ling av rättegångsfråga eller del förhandling. Tiden skall om möjav saken, som må avgöras sär- ligt bestämmas efter samråd med skilt, må huvudförhandling utsät- parterna. För behandling av en tas, ehuru målet i övrigt ej är be- rättegångsfråga eller sådan del av rett till huvudförhandling. saken som får avgöras särskilt får

huvudförhandling sättas ut även

om målet i övrigt inte är färdigt

för huvudförhandling.

148 168

Till huvudförhandlingen skola Till huvudförhandlingen skall parterna kallas. parterna kallas.

Vadekäranden skall föreläggas Klaganden skall föreläggas att att komma tillstädes vid påföljd att inställa sig vid påföljd att överklahans vadetalan eljest förfaller. gandet annars förfaller. Skall han Skall han infinna sig personligen, infinna sig personligen, skall hov-

förelägge hovrätten tillika vite. rätten också förelägga honom vite. Vadesvaranden skall, om han är Om det är av betydelse för målets

skyldig att infinna sig personligen handläggning eller utredning att eller hans närvaro eljest finnes motparten inställer sig eller om vara av betydelse för målets hand- denne är skyldig att infinna sig läggning eller utredning, föreläg- personligen, skall han föreläggas

gas vite; förelägges ej vite, skall vite. Föreläggs motparten inte

svaranden erinras om att målet må vite, skall han upplysas om att

avgöras utan hinder av hans ute- målet kan komma att avgöras även varo. om han uteblir. 25

Hovrätten bestänvne tillika, om Hovrätten skall också bestämma vittne eller sakkunnig skall kallas vilka vittnen och sakkunniga som till huvudförhandlingen. Parterna skall kallas till huvudförhandlingskola underrättas om beslutet. Om en. Parterna skall underrättas om kallande av vittne eller sakkunnig beslutet. gälle vad i 36 och 40 kap. är stadgat.

IS gr

178 I övrigt skall vad som sägs i 1 I övrigt skall der som sägs i kap. 9 § samt 43 kap. 1 - 6 §§, 1 kap. 9 § samt 43 kap. 1 - 6 §§,

8 § andra - fjärde styckena och 10 8 § andra - fjärde styckena och 10

- 14 §§ tillämpas i fråga om hu- - 14 §§ tillämpas i fråga om hu-

vudförhandling i hovrätten. Reg- vudförhandling i hovrätten. Reg-

lerna i 14 § i detta kapitel skall lerna i 16 8 i detta kapitel skall

dock tillämpas i fråga om kallelser dock tillämpas i fråga om kallelser till uppskjuten huvudförhandling till uppskjuten huvudförhandling

och föreläggande för parterna. och föreläggande för parterna.

16 § 188

Vid huvudförhandlingen skall Vid - huvudförhandlingen skall underrättens dom, i den mån det den överklagade domen redovisas

erfordras, uppläsas samt vade- i den omfattning det behövs.

käranden uppgiva, i vilken del do- Klaganden skall ange i vilken del

men överklagas och vilket yrkande domen «överklagas och den

han framställer. Vadesvaranden ändring i domen han yrkar. Motskall angiva, huruvida han medgi- parten skall ange om han medger ver eller bestrider yrkandet. eller bestrider yrkandet.

Därefter skola, om ej hovrätten Därefter skall, om inte hovrätten finner annan ordning lämpligare, anser något annat lämpligare,

först vadekäranden och sedan först klaganden och sedan motvadesvaranden utveckla sin talan. parten utveckla sin talan. WVarje

Part skall yttra sig över vad part skall yttra sig över vad den motparten anfört. Äger förhand- andra parten anfört. Om förhandling rum, ehuru svaranden icke är lingen äger rum trots att klagan-

tillstädes, skall genom hovrättens dens motpart uteblivit, skall hov-

försorg, i den mån det erfordras, rätten se till att det som denne ur handlingarna framläggas vad anfört läggs fram ur handlingarna han anfört. i den utsträckning det behövs.

Vad tillstädeskommen part anfört under skriftväxlingen eller eljest

vid målets beredande må ej uppläsas i annat fall, än då hans ut-

saga vid förhandlingen avviker från den tidigare utsagan eller han

Senaste lydelse 1987:747.

underlåter att yttra sig eller eljest Prop: 1993/94:190

särskilda skäl äro därtill.

178 198 .

Sedan parterna utvecklat sin Sedan parterna utvecklat sin tatalan, skall bevisningen förebring- lan, skall bevisningen läggas as. Äger huvudförhandling rum, fram. Om huvudförhandlingen

ehuru vadesvaranden icke är till- äger rum trots att klagandens mot-

städes, skall den av honom vid un- part uteblivit, skall hovrätten se derrätten förebragta bevisningen, i till att den bevisning som han lagt den mån det erfordras, framläggas JSram i tingsrätten läggs fram ur genom hovrättens försorg. handlingarna i den utsträckning

bevisningen har betydelse för

målet i hovrätten.

Om ej särskilda skäl föranleda Om inte särskilda skäl föranleder annat, bör bevis, som skall före- annat, bör eft av tingsrätten uppbringas genom protokoll och taget bevis, som inte enligt andra handlingar från under- 35 kap. I3 8 skall tas upp på nytt, rätten, framläggas, innan bevis läggas fram innan bevis som rör

rörande samma «omständighet samma omständighet omedelbart

omedelbart upptages av hovrätten. tas upp av hovrätten. Finns det

Äro rörande samma omständighet flera bevis i fråga om samma

flera bevis, böra de förebringas i omständighet, bör dessa läggas

ett sammanhang. fram i ett sammanhang.

188 208

Efter bevisningens förebringande Sedan bevisningen lagts fram äge parterna anföra vad de till skall parterna lämnas tillfälle att slutförande av sin talan akta slutföra sin talan. nödigt.

198 218

Uteblir vadekäranden från rätte- Uteblir klaganden från samman-

gångstillfälle för huvudförhand- träde för huvudförhandling, för-

ling, vare hans vadetalan förfal- faller överklagandet. len.

Uteblir vadesvaranden och har Uteblir klagandens motpart och

vite förelagts honom, äge hovrät- har vite förelagts honom, får hov-

ten, då saken är sådan, att förlik- rätten, när förlikning om saken ning därom ej är tillåten, i stället inte är tillåten, i stället för att fö-

för att förelägga nytt vite förord- relägga nytt vite besluta att han

na, att han skall hämtas till rätten skall hämtas till rätten antingen

antingen omedelbart eller till se- omedelbart eller till en senare dag.

nare dag.

Kommer part tillstädes genom 'Om en part inställer sig endast

ombud, då föreläggande medde- genom ombud när han förelagts

personligen, och är saken sådan, och är förlikning om saken inte att förlikning därom ej är tillåten, tillåten, får hovrätten förelägga äge hovrätten i stället för att fö- nytt vite eller besluta att han skall

relägga nytt vite förordna, att han hämtas till rätten antingen omedelskall hämtas till rätten antingen bart eller till en senare dag.

omedelbart eller till senare dag.

Har vite förelagts part eller skall Har vite förelagts en part eller part hämtas till rätten och finnes skall parten hämtas till rätten och

hämtning ej kunna ske, må dock kan han inte hämtas, får dock målet avgöras utan hinder av att målet avgöras frots att parten

parten inställt sig allenast genom inställt sig endast genom ombud ombud eller uteblivit. eller uteblivit.

20 ge

228 Har vadekärandens talan förfallit Har överklagandet förfallit enligt enligt 19 § och förelåg för hans 21 §, skall hovrätten på ansökan

utevaro laga förfall som han inte av klaganden återuppta målet, om

kunnat anmäla i tid, skall hovrät- han för sin utevaro hade laga

ten på ansökan av honom Ååter- förfall som han inte kunde anmäla

uppta målet. i tid.

Ansökan om = återupptagande Ansökan om = återupptagande skall göras skriftligen :inom två skall göras skriftligen inom fre veckor från den dag då beslutet veckor från den dag då beslutet

meddelades. Om käranden uteblir meddelades. Om klaganden uteblir

på nytt, är hans rätt till åter- på nytt, har han inte rätt att få

upptagande av målet förfallen. målet återupptaget.

2 1 8”

Hovrätten får avgöra mål utan

huvudförhandling,

1. om vadetalan medgivits,

2. om det är uppenbart att vadetalan är ogrundad,

3. om båda parter har begärt att

målet skall avgöras utan huvudförhandling eller förklarat sig inte ha något att erinra häremot, eller

4. om värdet av det varom talan

fullföljts uppenbart inte uppgår till det basbelopp = enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring som gällde vid tidpunkten för

tingsrättens dom och inte båda

Senaste lydelse 1984:131.

"Senaste lydelse 1984:131.

parter har begärt huvudförhandling.

Vid beräkningen av värdet enligt första stycket 4 bortses från rättegångskostnader och sådan ränta som har upplupit efter det att talan väckts.

Ett mål får alltid avgöras utan huvudförhandling, om det är uppenbart att sådan förhandling är

obehövlig.

För prövning som inte avser själva saken behöver huvudförhandling inte hållas.

22 g?

Har hovrätten beslutat, att mål skall avgöras utan huvudför-

handling, och finnes ej uppenbart,

att parterna redan slutfört sin

talan, skall tillfälle därtill lämnas

dem.

Utan hinder av tidigare beslut äge hovrätten förordna, att huvudförhandling skall äga rum.

23 §

Har vid huvudförhandlingen i Har vid huvudförhandling i

underrätten rörande viss omstän- tingsrätten rörande viss omständighet vittne eller sakkunnig eller dighet vittne eller sakkunnig eller part under sanningsförsäkran hörts part under sanningsförsäkran hörts

inför rätten eller syn å stället inför rätten eller syn på stället

hållits och beror avgörandet även i hållits och beror avgörandet även i

hovrätten av tilltron till den be- hovrätten av tilltron = till den visningen, må ändring i under- bevisningen, får tingsrättens dom rättens dom i denna del ej ske, inte ändras i den delen utan att

med mindre beviset upptagits ånyo beviset tagits upp på nytt vid huvid huvudförhandlingen i hov- vudförhandling i hovrätten. En så-

rätten eller ock synnerliga skäl dan ändring får dock göras, om föreligga, att dess värde är annat, det finns synnerliga skäl för att än underrätten antagit. bevisets värde är eft annat än

tingsrätten antagit.

Senaste lydelse 1954:432.

Har, då tredskodom givits, den Om den överklagade domen är som yrkat sådan dom vädjat mot en tredskodom och tingsrätten tar domen och upptages av motparten upp en av klagandens motpart

gjord ansökan om återvinning, gjord ansökan om återvinning,

skall målet av hovrätten visas åter skall målet av hovrätten Åårtertill underrätten att handläggas i förvisas till tingsrätten för att samband med återvinningsmålet. handläggas i samband med åter-

vinningsmålet.

25 8»

Innan hovrättens dom eller slut- Ett överklagande får återkallas liga beslut meddelats, får vadeta- innan hovrättens dom eller slutliga lan återkallas. beslut meddelats.

Vadekäranden får inte ändra sin En klagande får inte ändra sin

talan att avse annan del av tings- talan att avse en annan del av

rättens dom än den som uppgivits tingsrättens dom än den som upp-

i vadeinlagan. getts vid överklagandet.

I mål där förlikning om saken är I mål där förlikning om saken är

tillåten får en part i hovrätten till tillåten får en part i hovrätten till

stöd för sin talan åberopa on- stöd för sin talan åberopa en omständigheter eller bevis, som inte ständighet eller ett bevis som inte tidigare har förebringats, endast lagts fram tidigare endast om

om

1. han gör sannolikt att han inte kunnat åberopa omständigheten eller

beviset vid tingsrätten eller 2. han annars haft giltig ursäkt att inte göra det. Framställs först i hovrätten ett Framställs först i hovrätten ett

yrkande om kvittning, får det av- yrkande om kvittning och kan det visas, om det inte utan olägenhet inte utan olägenhet prövas i målet, kan prövas i målet. får yrkandet avvisas.

Föres talan om jäv mot domare i Förs talan om jäv mot en dounderrätten och finnes jävet grun- mare i tingsrätten och anser

dar, skall hovrätten undanröja hovrätten aft jäv förelegat skall

underrättens dom i vad den över- hovrätten undanröja tingsrättens

klagats. dom i den del den överklagats.

29 §

Undanröjer hovrätten = under- Undanröjer hovrätten ftingsrät-

rättens dom och grundas beslutet tens dom på någon annan grund

ej därå, att underrätten varit än att tingsrätten varit obehörig obehörig eller eljest icke bort eller av något annat skäl inte bort upptaga målet till prövning, skall ta upp målet till prövning, skall hovrätten tillika visa målet åter till hovrätten — samtidigt återförvisa

Senaste lydelse 1989:656.

underrätten för erforderlig be- målet till tingsrätten för fortsatt handling. . behandling.

Om befogenhet för hovrätten att, Bestämmelser om hovrättens

då underrätten varit obehörig, befogenhet att när tingsrätten varit

hänvisa målet till annan underrätt obehörig hänvisa målet till annan

stadgas i 10 kap. 208. tingsrätt finns i 10 kap. 20 §.

51 kap.

Om vad i brottmål Om överklagande av domar i

brottmål

18¶Vill part vädja mot underrätts En part som vill överklaga tings-

dom i brottmål, skall han inom tre rättens dom i ert brottmål skall

veckor från den dag, då domen göra detta skriftligen. Skrivelsen

gavs, till underrätten inkomma skall ges in till tingsrätten. Den

med vadeinlaga. skall ha kommit in till rätten inom tre veckor från den dag då domen meddelades.

2§

Har ena parten enligt I 8 vädjat Om ena parten överklagat tingsmot underrätts dom, äge även rättens dom, har motparten rätt

motparten, ehuru han ej iakttagit aft överklaga domen inom en vad i nämnda paragraf sägs, föra vecka från den dag då den i I 8

talan mot domen; dock åligge angivna tiden gick ut. Ett överhonom att inom en vecka från den klagande som gjorts under sådan

dag, då vadetiden utgick, till un- tid förfaller, om det första över-

derrätten inkomma med vadein- klagandet återkallas eller av annat

laga. skäl förfaller. Återkallas eller förfaller eljest

den första vadetalan, är ock den senare vadetalan förfallen.

3 §” Finnes vadetalan ej vara fullföljd Ett överklagande som kommit in

inom rätt tid, skall den av under- för sent skall avvisas av tingsrätten avvisas. Har vadeinlaga in- rätten. Överklagandet skall dock

kommit till hovrätten före vadeti- inte avvisas om det har kommit in dens utgång, skall den omständig- till hovrätten inom klagotiden. heten att inlagan inkommit till

underrätten först därefter ej föranleda att den avvisas.

"Senaste lydelse 1990:443.

4 ga

I vadeinlagan skall vadekäran- Överklagandet skall innehålla den uppgiva: uppgifter om

1. den dom, mot vilken talan 1. den dom som överklagas, föres;

2. grunderna för vadetalan med 2. i vilken del domen överklagas angivande, i vilket avseende un- och den ändring i domen som derrättens domskäl enligt käran- yrkas, dens mening äro oriktiga; samt

3. i vilken del domen överklagas 3. grunderna för överklagandet och den ändring i domen, som och i vilket avseende tingsrättens käranden yrkar. domskäl enligt klagandens mening

Om prövningstillstånd behövs, är oriktiga, skall käranden i vadeinlagan ange 4. de omständigheter som åbe-

de omständigheter som han åbe- ropas till stöd för att prövningsropar till stöd för att sådant till- tillstånd skall medddelas, när så-

stånd skall meddelas. dant tillstånd krävs, och

Käranden skall i vadeinlagan 5. de bevis som åberopas och uppgiva de bevis han vill åberopa vad som skall styrkas med varje och vad han vill styrka med varje bevis. Särskilt bevis. Skriftligt bevis, som Skriftliga bevis som inte lagts

ej tidigare förebragts, skall i fram tidigare skall ges in samtidigt

huvudskrift eller styrkt avskrift med överklagandet. Vill klaganden

fogas vid vadeinlagan. Vill käran- att det skall hållas ett förnyat för-

den, att förnyat förhör med vittne hör med ett vittne eller en sakkun-

eller sakkunnig skall äga rum eller nig eller förnyad syn på stället,

förnyad syn å stället skall hållas, skall han ange det och skälen till skall han angiva det i vadeinlagan detta. Han skall också ange om Jämte skälen därtill. I vadeinlagan han vill att målsäganden eller den skall käranden ock angiva, om tilltalade skall infinna sig personhan vill, att målsägande eller den ligen vid huvudförhandling i hovtilltalade skall infinna sig person- rätten.

ligen vid huvudförhandling i hov-

rätten.

Är den tilltalade anhållen eller Är den tilltalade anhållen eller

häktad, skall det angivas. häktad, skall det anges. Vadeinlagan skall vara egenhändigt undertecknad av käranden

eller hans ombud.

5 8e

Avvisas ej vadetalan, skall un- Om inte överklagandet avvisas

derrätten efter utgången av den i enligt 3 §, skall tingsrätten efter 28 angivna tiden utan dröjsmål utgången av den i 2 § angivna

"Senaste lydelse 1993:514.

"Senaste lydelse 1947:616.

till hovrätten insända vadeinlagan tiden sända över detta och övriga med därvid fogade handlingar handlingar i målet till hovrätten. samt akten.

Är den tilltalade häktad eller Handlingarna skall översändas

framställes i vadeinlagan yrkande, genast, om den tilltalade är häktad som påkallar omedelbar prövning, eller om klaganden framställt ett såsom begäran om den tilltalades yrkande som fordrar omedelbar häktande eller om åtgärd, som av- prövning, såsom eft yrkande om ses i 25 - 28 kap., eller om häktning av den tilltalade, om åthävande av sådan åtgärd, skall in- gärd som avses i 25 - 28 kap. sändandet ske genast; till dess den eller om upphävande av ett beslut i 2 § angivna tiden utgårt, skall om sådan åtgärd. Till dess art den

dock avskrift av vadeinlagan vara i 2 § angivna tiden har gått ut,

att tillgå vid underrätten. skall dock en kopia av över-

klagandet finnas tillgänglig vid

tingsrätten.

6§

Föreligger mot vadetalans upp- Om det finns något annat hinder

tagande annat hinder än i 3§ mot att ta upp ett överklagande till sägs, må talan av hovrätten ome- prövning än att detta kommit in delbart avvisas. för sent, får hovrätten omedelbart

avvisa överklagandet.

7 ge

Uppfyller "vadeinlagan ej före- Uppfyller överklagandet inte föskrifterna i 4 § eller är den eljest reskrifterna i 4 § eller är det på

ofullständig, skall hovrätten före- annat sätt ofullständigt, skall hov-

lägga vadekäranden att avhjälpa rätten — förelägga klaganden att bristen. avhjälpa bristen.

Följer vadekäranden inte ett Följer klaganden inte föreföreläggande enligt första stycket, läggandet skall överklagandet avskall vadetalan avvisas, om vade- visas, om det är så ofullständigt inlagan är så ofullständig att den att der inte utan väsentlig oläinte utan väsentlig olägenhet kan genhet kan läggas till grund för en läggas till grund för en rättegång i rättegång i hovrätten. hovrätten.

85"

För målets beredande skall vade- Om inte annat följer av andra

inlagan med därvid fogade hand- stycket skall överklagandet delges

lingar delges vadesvaranden, som motparten med föreläggande att skall föreläggas att avge skriftligt svara skriftligen inom en viss tid. genmäle. Uppgift om målsägandes Uppgift om målsägandes eller eller vittnens ålder, yrke och bo- vittnens ålder, yrke och bostads-

Senaste lydelse 1984:131.

"Lydelse enligt prop. 1993/94:143.

3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 190

för åtalet, skall inte framgå av de åtalet skall inte framgå av de handlingar som delges den till- handlingar som delges den tilltalade i mål om allmänt åtal. talade i mål om allmänt åtal.

Om det är uppenbart att vadeta- Om det är uppenbart att överklalan är ogrundad, får hovrätten gandet är ogrundat, får hovrätten

dock genast meddela dom i målet genast meddela dom i målet. utan att någon åtgärd enligt första stycket vidtas.

Om tingsrätten har avslagit ett Har = tingsrätten = avslagit ett yrkande om åtgärd, som avses i yrkande om en åtgärd som avses i

26 - 28 kap., eller förordnat om 26 - 28 kap. eller upphävt ett

att en sådan åtgärd skall hävas, beslut om en sådan åtgärd, får får hovrätten omedelbart bevilja hovrätten omedelbart bevilja åtgärden att gälla till dess något åtgärden att gälla tills vidare. Har

annat bestäms. Om tingsrätten har tingsrätten beviljat en sådan åt-

beviljat åtgärd som nu sagts, får gärd, får hovrätten omedelbart behovrätten omedelbart förordna att sluta att tingsrättens beslut tills vividare åtgärd för verkställighet av dare inte får verkställas. I frågor beslutet inte får äga rum. I frågor om häktning, reseförbud eller om häktning, reseförbud eller omhändertagande enligt 28 kap. omhändertagande enligt 28 kap. brottsbalken får hovrätten ändra brottsbalken får hovrätten göra tingsrättens beslut även om motändring i tingsrättens beslut även parten inte hörts. om motparten inte hörts.

Om hovrätten beslutat häkta nå- Om hovrätten beslutat häkta någon som inte är närvarande vid gon som inte är personligen närrätten, skall 24 kap. 17 § tredje varande vid rätten, skall 24 kap. och fjärde styckena tillämpas. 17 § tredje och fjärde styckena

tillämpas.

9 ge

Genmälet skall innehålla ytt- Motparten skall i sin svars-

rande rörande de av vadekäranden skrivelse yttra sig över de grunder

anförda grunderna för vadetalan Jör överklagandet som klaganden

och angivande av de omständig- anfört och ange de omständigheter

heter vadesvaranden vill anföra. han själv vill anföra. Svaranden skall i genmälet upp- Skrivelsen skall innehålla uppgift

giva de bevis han vill åberopa och om de bevis parten åberopar och

vad han vill styrka med varje om vad som skall styrkas med särskilt bevis. Skriftligt bevis, som varje bevis. Skriftliga bevis som

ej tidigare förebragts, skall i hu- inte lagts fram tidigare skall ges in

vudskrift eller styrkt avskrift fogas samtidigt med svarsskrivelsen. Vill

vid genmälet. Vill svaranden, att parten att det skall hållas förnyat

förnyat förhör med vittne eller förhör med ett vittne eller en sakkunnig skall äga rum eller sakkunnig eller förnyad syn på

"Senaste lydelse 1963:149.

skall han angiva det i genmälet skälen till detta. Han skall också

jämte skälen därtill. I genmälet ange om han vill att målsäganden

skall svaranden ock angiva, om eller den tilltalade skall infinna sig

han vill, att målsägande eller den personligen vid huvudförhandling i

tilltalade skall infinna sig person- hovrätten.

ligen vid huvudförhandling i hov-

rätten.

Genmälet skall vara egenhändigt undertecknat av svaranden eller

hans ombud eller, då den tilltala-

de är svarande, hans försvarare.

10 3”

Genmälet skall med därvid Hovrätten skall sända över fogade handlingar delges vade- svarsskrivelsen = till klaganden. käranden. Uppgift om målsägan- Uppgift om målsägandes eller des eller vittnens ålder, yrke och vittnens ålder, yrke och bostads-

bostadsadress, som saknar be- adress som saknar betydelse för

tydelse för åtalet, skall inte fram- åtalet skall inte framgå av de gå av de handlingar som delges handlingar som sänds över till den

den tilltalade i mål om allmänt tilltalade i mål om allmänt åtal. åtal.

Finnes för målets beredande Om det behövs, får hovrätten

ytterligare skriftväxling erforder- besluta om ytterligare skriftväxlig, äge hovrätten förordna därom. ling under förberedelsen. Hovrät-

Hovrätten äge tillika meddela när- ten får också meddela närmare bemare bestämmelser om skriftväx- stämmelser om skriftväxlingen och

lingen och därvid även föreskriva, därvid bestämma i vilket avseende

1 vilket avseende part skall yttra parten skall yttra sig. En part får

sig. Part må föreläggas att in- föreläggas att ge in mer än en

komma med mer än en skrift, en- skrivelse endast om det finns särdast om särskilda skäl äro därtill. skilda skäl.

Under förberedelsen får sam- Under förberedelsen får sammanträde hållas, om det behövs manträde hållas, om det behövs för en ändamålsenlig handläggning för en ändamålsenlig handläggning av målet. av målet. Hovrätten får besluta att

den som är anhållen eller häktad

skall inställas till sammanträdet.

Vad som sagts om sammanträde per telefon i 45 kap. 13 § och 47 kap. 10 § skall gälla även vid sammanträde enligt denna paragraf.

10a 87 11§

Behövs prövningstillstånd, beslu- Behövs prövningstillstånd, skall

tar hovrätten sedan skriftväxlingen hovrätten sedan = skriftväxlingen

"Lydelse enligt prop. 1993/94:143. Införd genom 1993:514.

avslutats, om sådant tillstånd skall avslutats besluta om sådant tillmeddelas. När det finns skäl för stånd skall meddelas. När det det, får frågan upptas utan att finns skäl för det, får frågan tas skriftväxling skett. upp utan att skriftväxling har

skett.

118 128 Finner hovrätten erforderligt, att Om hovrätten anser att det be-

yttrande inhämtas av sakkunnig, hövs, skall hovrätten besluta att skriftligt bevis företes, föremål yttrande av sakkunnig inhämtas,

tillhandahålles för syn eller be- skriftligt bevis läggs fram, föremål siktning, bevis upptages utom tillhandahålls för syn eller besikt-

huvudförhandlingen eller annan ning, bevis fas upp utom hu-

förberedande åtgärd vidtages, skall vudförhandlingen = eller någon

beslut därom utan dröjsmål med- annan förberedande åtgärd företas.

delas.

Vill part, att åtgärd, som nu Om en part vill att en åtgärd ensagts, vidtages, skall han, så snart ligt första stycket skall företas, ske kan, göra framställning därom skall han så snart som möjligt hos hovrätten. begära det hos hovrätten.

Finnes 1 mål om allmänt åtal för- Behöver i mål om allmänt åtal årundersökningen böra fullständi gas gärd enligt 23 kap. företas, får eller, om förundersökning ej ägt hovrätten meddela åklagaren förerum, sådan böra företagas, äge läggande om det. hovrätten meddela åklagaren föreläggande därom.

128”

Hovrätten får bestämma att den som är anhållen eller häktad skall inställas till sammanträde enligt 10 § tredje stycket.

13 § Hovrätten får avgöra målet utan

huvudförhandling,

1. om åklagaren har överklagat

endast till den tilltalades förmån,

2. om endast den tilltalade över-

klagat och hans ändringsyrkande

godtas av motparten,

3. om det är uppenbart att över-

klagandet är ogrundat eller 4. om det inte finns anledning att döma den tilltalade till ansvar

eller ådöma honom påföljd eller

"Senaste lydelse 1989:656.

döma honom till annan påföljd än

böter eller villkorlig dom eller

sådana påföljder i förening.

Med de påföljder som anges i

första stycket 4 likställs vite och,

om det inte samtidigt är fråga om

förverkande av villkorligt medgi-

ven Jfrihet från fängelsestraff,

förordnande enligt 34 kap. 1 §

första stycket I brottsbalken.

Har I fall som avses i första

stycket en part begärt huvudförhandling, skall sådan hållas, om

det inte är uppenbart obehövligt.

Avser överklagandet även annat

än ansvar, får målet avgöras utan

huvudförhandling endast om denna

talan enligt 50 kap. 13 §& får prö-

vas utan huvudförhandling.

För prövning som inte avser

själva saken behöver huvudförhandling inte hållas.

148 Innan ett mål avgörs utan huvud-

förhandling, skall parterna, om det inte är uppenbart att de redan

har slutfört sin talan, beredas

tillfälle att göra det.

1 3 §v

158 Så snart målets beredande avslu- Om inte målet enligt 13 8 avgörs tafs, skall hovrätten bestämma tid utan — huvudförhandling, skall för huvudförhandlingen. För be- hovrätten bestämma tid för sådan handling av rättegångsfrågor eller förhandling. Tiden skall om möjsådana delar av saken som får ligt bestämmas efter samråd med avgöras särskilt får huvudför- parterna. För behandling av en handling sättas ut, trots att målet i rättegångsfråga eller sådan del av övrigt inte är färdigt för hu- saken som får avgöras särskilt får

vudförhandling. huvudförhandling sättas ut även

om målet i övrigt inte är färdigt

för huvudförhandling. Är den tilltalade häktad, skall Om den tilltalade är häktad, huvudförhandling hållas inom fyra skall huvudförhandling «hållas veckor efter utgången av den tid inom fyra veckor efter utgången

som anges i 2 §, om det inte till av den tid som anges i 2 §, om

Senaste lydelse 1989:650.

följd av åtgärder som avses 1 11 8 det inte till följd av åtgärder som

eller andra omständigheter är nöd- avses i 12 § eller andra omstän-

vändigt med längre uppskov. Har digheter är nödvändigt med längre den = tilltalade häktats = efter uppskov. Har den tilltalade häktats utgången av den tid som anges i efter utgången av den tid som 2 §, skall tiden räknas från den anges i 2 §, skall tiden räknas från dag han häktades. den dag han häktades.

14 82 16 §

Till huvud förhandlingen skall parterna kallas.

En enskild vadekärande skall En enskild klagande skall

föreläggas att komma tillstädes vid föreläggas att inställa sig vid påpåföljd att hans vadetalan annars följd att överklagandet annars förförfaller. Skall han infinna sig faller. Skall han infinna sig

personligen, skall han också personligen, skall hovrätten också erinras om bestämmelsen i 19 § upplysa honom om bestämmelsen i första stycket andra meningen. En 21: 8 första stycket andra meenskild vadesvarande skall, om ningen. Om det är av betydelse för han är skyldig att infinna sig per- målets handläggning eller utredsonligen eller hans närvaro annars ning att en enskild motpart in-

är av betydelse för målets hand- ställer sig eller om denne är skylläggning eller utredning, föreläg- dig att infinna sig personligen,

gas vite. Finns det i fråga om den skall han föreläggas vite. Finns tilltalade anledning anta att han det i fråga om den tilltalade anledinte skulle iaktta ett sådant ning anta att han inte skulle följa

föreläggande, får hovrätten förord- ett sådant föreläggande, får hov-

na att han skall hämtas till rätten. rätten besluta att han skall hämtas

Meddelas inte något sådant före- till rätten. Orm hovrätten inte före-

läggande eller förordnande skall lägger motparten vite eller besvaranden erinras om att målet slutar att han skall hämtas, skall kan komma att avgöras utan hovrätten upplysa honom om att hinder av att han uteblir. Hov- målet kan komma att avgöras även rätten förordnar om inställandet av om han uteblir. Hovrätten skall en tilltalad, som är anhållen eller besluta att en tilltalad som är anhäktad. hållen eller häktad skall inställas

till huvudförhandlingen.

Skall i mål om allmänt åtal Skall i mål om allmänt åtal en målsägande höras i anledning av målsägande höras med anledning åklagarens talan, skall han vid vite av åklagarens talan, skall han vid kallas att vid huvudförhandlingen vite kallas att infinna = sig

infinna sig personligen. personligen. Hovrätten bestämme tillika, om Hovrätten skall också bestämma

vittne eller sakkunnig skall kallas vilka vittnen och sakkunniga som till huvudförhandlingen. Parterna skall kallas till huvudförhandling-

skola underrättas om beslutet. Om en. Parterna skall underrättas om

kallande av vittne eller sakkunnig beslutet.

"Senaste lydelse 1984:131.

gälle vad i 36 och 40 kap. är stadgat.

IS gr

17§ I övrigt skall vad som sägs i I övrigt skall det som sägs i

1 kap. 9 § samt 46 kap. 1-5 88, I kap. 9 § samt 46 kap. 1 - 5 §§,

6 § andra stycket, 7 - 9, 11, 13, 6 §& andra stycket, 7 - 9, 11, 13, 16 och 17 §§ tillämpas i fråga om 16 och 17 §§ tillämpas i fråga om

huvudförhandling i = hovrätten. huvudförhandling i = hovrätten. Reglerna i 14 8 i detta kapitel Reglerna 1 16 § i detta kapitel skall dock tillämpas i fråga om skall dock tillämpas i fråga om

kallelser till uppskjuten huvudför- kallelser till uppskjuten huvudförhandling och föreläggande för handling och föreläggande för

parterna. parterna.

När ett mål sätts ut till fortsatt När ett mål sätts ut till fortsatt eller ny huvudförhandling, får eller ny huvudförhandling, får

hovrätten förordna om lämpliga hovrätten besluta om lämpliga åtgärder för att målet vid den åtgärder för att målet skall kunna

förhandlingen skall kunna slut- slutföras vid den förhandlingen.

föras.

I fråga om sådana åtgärder gäller 10 - 12 §§ i detta kapitel.

16 § 188

Vid - huvudförhandlingen skall Vid -huvudförhandlingen skall underrättens dom, i den mån det den överklagade domen redovisas erfordras, uppläsas samt vadekä- i den omfattning det behövs. randen uppgiva, + vilken del Klaganden skall ange i vilken del domen överklagas och vilket yr- domen överklagas och den kande han framställer. Tillfälle ändring i domen han yrkar. Motskall lämnas vadesvaranden att parten skall lämnas tillfälle att

yttra sig över yrkandet. yttra sig över yrkandet.

Åklagaren eller målsäganden, då Därefter skall åklagaren utveckla talan föres allenast av denne, skall åtalet i den utsträckning det bedärefter utveckla åtalet, i den mån hövs för prövningen av överkladet erfordras för prövning av va- gandet. Om talan förs endast av detalan. Har talan fullföljts av den målsäganden, gäller detta i stället tilltalade, må dock, om hovrätten denne. Om hovrätten finner det finner det lämpligare, först den lämpligare får dock en tilltalad tilltalade och därefter åklagaren som överklagat utveckla sin talan eller målsäganden utveckla sin före åklagaren eller målsäganden. talan. Part skall erhålla tillfälle att Varje part skall få tillfälle att bemöta vad motparten anfört. bemöta vad den andra parten Äger huvudförhandling rum, anfört. Om förhandlingen äger ehuru vadesvaranden icke är till- rum trots att klagandens motpart

städes, skall genom hovrättens för- uteblivit, skall hovrätten se till att

"Senaste lydelse 1987:747.

sorg, i den mån det erfordras, ur det som denne anfört läggs fram Prop. 1993/94:190

handlingarna framläggas vad han ur handlingarna i den utsträckning anfört. det behövs. Vid förhör med målsäganden eller den tilltalade må skriftlig

uppteckning av vad han anfört in-

för underrätten eller inför åkla-

gare eller polismyndighet icke

uppläsas i annat fall, än då hans utsaga vid förhöret avviker från den tidigare utsagan eller han vid förhöret underlåter att yttra sig.

178 198 .

Sedan parternas talan framlagts, Sedan parterna utvecklat sin

skall bevisningen förebringas. Den talan, skall bevisningen läggas vid underrätten förebragta bevis- fram. Hovrätten skall se till att

ningen skall genom hovrättens för- den bevisning som lagts fram i sorg, i den mån det är av betydel- tingsrätten läggs fram ur hand-

se för målet i hovrätten, framläg- lingarna i den utsträckning bevis-

gas sådan den föreligger i proto- ningen har betydelse för målet i koll och andra handlingar; finner hovrätten. hovrätten det lämpligare och sam-

tycka parterna därtill, må dock

bevisningen förebringas av parterna.

Om ej särskilda skäl föranleda Om inte särskilda skäl föranleder

annat, bör bevis, som skall före- annat, bör ett av tingsrätten uppbringas genom = protokoll och taget bevis, som inte enligt andra handlingar från under- 35 kap. 13 § skall tas upp på nytt, rätten, framläggas, innan bevis läggas fram innan bevis som rör rörande samma «omständighet samma omständighet omedelbart omedelbart upptages av hovrätten. tas upp av hovrätten. Finns det

Äro rörande samma omständighet flera bevis i fråga om samma

flera bevis, böra de förebringas i omständighet, bör dessa läggas

ett sammanhang. fram i ett sammanhang.

188 208

Efter bevisningens förebringande Sedan bevisningen lagts fram

äge parterna anföra vad de till skall parterna lämnas tillfälle att

slutförande av sin talan akta slutföra sin talan. nödigt.

19 8

218 Om en enskild vadekärande ute- Uteblir en enskild klagande från blir från huvudförhandling, för- sammanträde för huvudförhand-

"Senaste lydelse 1984:131.

gäller, om en enskild vadekäran- samma gäller, om en enskild kla-

de, som ålagts att infinna sig per- gande som förelagts att infinna sig

sonligen, inställer sig endast ge- personligen inställer sig endast genom ombud och hovrätten inte an- nom ombud och hovrätten inte anser sig ändå kunna avgöra målet. ser sig ändå kunna avgöra målet.

Om en enskild vadesvarande Uteblir en enskild motpart och uteblir och vite har förelagts har vite förelagts honom, får hovhonom, får hovrätten i stället för rätten förelägga nytt vite eller beatt förelägga nytt vite besluta att sluta att han skall hämtas till

han skall hämtas till rätten anting- rätten antingen omedelbart eller

en omedelbart eller till en senare till en senare dag. Detsamma

dag. Detsamma gäller om en en- gäller om en enskild motpart som

skild vadesvarande, som vid vite vid vite förelagts att infinna sig

förelagts att infinna sig person- personligen, inställer sig endast

ligen, inställer sig endast genom genom ombud. ombud.

Underlåter i mål om allmänt åtal en målsägande, som skall höras i anledning av åklagarens talan, att infinna sig personligen, gäller andra stycket.

Om vite har förelagts vadesva- Om vite har förelagts klagandens

randen eller om denne skall häm- motpart eller om denne skall häm-

tas till rätten och hämtning inte tas till rätten och hämtning inte kan ske, får hovrätten avgöra må- kan ske, får hovrätten avgöra

let trots att vadesvaranden inställt målet trots att han inställt sig en-

sig endast genom ombud eller ute- dast genom ombud eller uteblivit. blivit. Ett mål får också avgöras Ett mål får också avgöras om en om en enskild vadekärande, som enskild klagande som förelagts att

förelagts att infinna sig person- infinna sig personligen inställt sig ligen, inställt sig endast genom endast genom ombud. ombud.

20 gy

22§

Har vadekärandens talan förfallit Har överklagandet förfallit enligt enligt 19 § och förelåg för hans 21 § skall hovrätten på ansökan

utevaro eller underlåtenhet att av klaganden återuppta målet, om infinna sig personligen laga förfall han för sin utevaro eller under-

som han inte kunnat anmäla i tid, låtenhet att infinna sig personligen skall hovrätten på ansökan av hade laga förfall som han inte honom återuppta målet. kunde anmäla i tid.

Ansökan om = =:återupptagande Ansökan om = =:återupptagande

skall göras skriftligen inom två skall göras skriftligen inom tre

veckor från den dag då beslutet veckor från den dag då beslutet

meddelades. Om käranden sedan meddelades. Om klaganden sedan

målet återupptagits uteblir från målet återupptagits uteblir eller inhuvudförhandling eller underlåter te följer ett föreläggande att

Senaste lydelse 1984:131.

att följa ett föreläggande att infin- infinna sig personligen, har han Prop. 1993/94:190

na sig personligen, är hans rätt till inte rätt art få målet återupptaget.

återupptagande av målet förfallen.

21 §

Hovrätten får avgöra mål utan huvudförhandling,

1. om talan av åklagaren förs endast till den tilltalades förmån,

2. om talan, som förs av den tilltalade, biträtts av motparten,

3. om det är uppenbart att vadetalan är ogrundad, eller

4. om det inte finns anledning att döma den tilltalade till ansvar eller att ådöma honom påföljd

eller döma honom till annan på-

följd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening.

Med de påföljder som anges i första stycket 4 likställs utdömande av vite och, om det inte samtidigt är fråga om förverkande av

villkorligt medgiven frihet från

fängelsestraff, förordnande enligt 34 kap. 1 § första stycket 1 brottsbalken.

Har i fall som avses i första stycket en part begärt huvudförhandling, skall sådan hållas, om det inte är uppenbart obehövligt.

Förs talan även om annat än ansvar, får målet avgöras utan hu-

vudförhandling endast om denna

talan enligt 50 kap. 21 § får prövas utan huvudförhandling.

För prövning som inte avser

själva saken behöver huvudför-

handling inte hållas.

22 8

Har hovrätten beslutat, att mål

skall avgöras utan huvudförhandling, och finnes ej uppenbart, att

"Senaste lydelse 1984:131.

"Senaste lydelse 1954:432.

parterna redan slutfört sin talan,

skall tillfälle därtill lämnas dem.

Utan hinder av tidigare beslut

äge hovrätten förordna, att hu-

vudförhandling skall äga rum.

23 §

Har vid huvudförhandlingen i Har vid huvudförhandling i underrätten rörande viss omstän- tingsrätten rörande viss omständighet vittne eller sakkunnig hörts dighet vittne eller sakkunnig hörts inför rätten eller syn å stället inför rätten eller syn på stället

hållits och beror avgörandet även i hållits och beror avgörandet även i

hovrätten av tilltron till den hovrätten av tilltron till den be-

bevisningen, må ändring i under- visningen, får tingsrättens dom rättens dom i denna del ej ske inte ändras i den delen utan att

annat än till den tilltalades för- beviset tagits upp på nytt vid mån, med mindre beviset upptagits huvudförhandling i hovrätten. En ånyo vid huvudförhandlingen i sådan ändring får dock göras, om hovrätten eller ock synnerliga skäl den är till förmån för den tillföreligga, att dess värde är annat, talade eller om det finns synnerän underrätten antagit. liga skäl för att bevisets värde är

ett annat än fingsrätten antagit.

24 §

Innan hovrättens dom eller slut- Ett överklagande får återkallas liga beslut meddelats, må vadeta- innan hovrättens dom eller slutliga lan återkallas. Åklagare, som i beslut har meddelats. Åklagare

hovrätten fört talan mot den till- som i hovrätten fört talan mot den

talade, äge till hans förmån ändra tilltalade får ändra sin talan til sin talan. dennes förmån.

Vadekäranden äge ej ändra sin En klagande får inte ändra sin

vadetalan att gälla annan gärning talan att gälla en annan gärning än än den som avses i vadeinlagan. den som avses i överklagandet.

25 §” Hovrätten får inte med anledning Hovrätten får inte med anledning

av den tilltalades talan eller sådan av den tilltalades överklagande talan, som åklagaren för till hans eller av åklagarens överklagande förmån, döma till en brottspåföljd till hans förmån döma till en

som är att anse som svårare eller brottspåföljd som är att anse som

mer ingripande för den tilltalade svårare eller mer ingripande för

än den som tingsrätten dömt till. den tilltalade än den som tingsrät- Hovrätten får dock besluta om ten dömt till. Hovrätten får dock

"Senaste lydelse 1988:1370.

överlämnande till särskild vård besluta om överlämnande till Prop. 1993/94:190 eller, om tingsrätten beslutat om särskild vård eller, om tingsrätten sådan vård, döma till annan på- beslutat om sådan vård, döma till

följd. annan påföljd.

Hovrätten får inte heller med an- Hovrätten får inte heller med an-

ledning av talan som anges i ledning av ett överklagande som första stycket besluta om utvis- anges i första stycket besluta om

ning, om tingsrätten inte meddelat utvisning, om tingsrätten inte har sådant beslut, eller bestämma meddelat sådant beslut, eller belängre tid än tingsrätten gjort för stämma längre tid än tingsrätten

förbud för den tilltalade att åter- gjort för förbud för den tilltalade

vända till Sverige. att återvända till Sverige.

278 Föres talan om jäv mot domare i Förs talan om jäv mot en domaunderrätten och finnes jävet grun- fre i fingsrätten och anser hovdat, skall hovrätten undanröja rätten att jäv förelegat skall hovunderrättens dom i vad den över- rätten undanröja tingsrättens dom i

klagats. den del den överklagats.

29 § Undanröjer hovrätten = under- Undanröjer hovrätten tingsräträttens dom och grundas beslutet tens dom på någon annan grund ej därå, att underrätten varit obe- än att tingsrätten varit obehörig hörig eller eljest icke bort upptaga eller av något annat skäl inte bort målet till prövning, skall hovrätten ta upp målet till prövning, skall tillika visa målet åter till under- hovrätten — samtidigt — återförvisa

rätten för erforderlig behandling. . målet till tingsrätten för fortsatt

behandling.

Om befogenhet för hovrätten att, Bestämmelser om hovrättens

då underrätten varit obehörig, befogenhet att när tingsrätten varit

hänvisa målet till annan underrätt obehörig hänvisa målet till annan stadgas i 19 kap. 11 §. tingsrätt finns i 19 kap. 11 §.

30 §

Sedan hovrättens dom eller slut-

liga beslut vunnit laga kraft, skall

den från underrätten mottagna

akten jämte avskrift av domen eller beslutet översändas till un-

derrätten.

318 30 §

: Har talan mot underrätts dom Har tingsrättens dom överklagats fullföljts allenast såvitt angår endast i fråga om annat än ansvar, annat än ansvar, skall målet i skall målet i hovrätten behandlas hovrätten behandlas som tviste- som tvistemål. mål.

Om besvär Om överklagande av beslut

1 8»

Vill någon överklaga en tings- Den som vill överklaga en tingsrätts beslut, skall han ge in en be- rätts beslut skall göra detta skrift-

svärsinlaga till tingsrätten. ligen. Skrivelsen skall ges in till

tingsrätten.

Inlagan skall ha kommit in till Skrivelsen skall ha kommit in till

tingsrätten inom tre veckor från tingsrätten inom tre veckor från

den dag då beslutet meddelades. den dag då beslutet meddelades. Om ett beslut under rättegången Om ett beslut under rättegången inte har meddelats vid samman- inte har meddelats vid sammanträde för förhandling och det inte träde och det inte heller vid något heller vid något sådant samman- sammanträde har tillkänna getts när träde har tillkännagivits när be- beslutet kommer att meddelas, slutet kommer att meddelas, skall skall dock klagotiden räknas från dock besvärstiden räknas från den den dag då klaganden fick del av dag då klaganden fick del av be- beslutet. Ett överklagande av ett slutet. Klagan över beslut om nå- beslut om någons häktande, kvar-

gons häktande, kvarhållande i häk- hållande i häkte, tillstånd till re-

te, tillstånd till restriktioner enligt striktioner enligt 24 kap. 5 a §, 24 kap. 5 a §, om åläggande av om åläggande av reseförbud eller i reseförbud eller i fråga, som avses fråga som avses i 49 kap. 7§ är

i 49 kap. 6 §, är inte inskränkt till inte inskränkt till viss tid.

viss tid.

I 49 kap. finns bestämmelser om att den, som vill överklaga ett beslut, i vissa fall först skall anmäla missnöje.

28? Finnes besvärstalan ej vara full- Ett överklagande som kommit in

följd inom rätt tid, skall den av för sent skall avvisas av tings-

underrätten avvisas. Har be- rätten. Överklagandet skall dock

svärsinlaga inkommit till hovrätten inte avvisas om det har kommit in före besvärstidens utgång, skall till hovrätten inom klagotiden. den omständigheten att inlagan inkommit till underrätten först därefter ej föranleda att den avvisas.

3 ge!

I besvärsinlagan skall klaganden Överklagandet skall innehålla

uppgiva: uppgifter om

1. det beslut, mot vilket talan föres; 1. det beslut som överklagas,

"Senaste lydelse 1993:1408. Senaste lydelse 1990:443.

"Senaste lydelse 1963:149.

2. grunderna för besvärstalan; 2. den ändring i beslutet som

samt yrkas,

3. den ändring i beslutet, som 3. grunderna för överklagandet,

klaganden yrkar. 4. de omständigheter som åbe-

Klaganden skall i besvärsinlagan ropas till stöd för att prövningsuppgiva de bevis han vill åberopa tillstånd skall meddelas, när såoch vad han vill styrka med varje dant tillstånd krävs, och särskilt bevis. Skriftligt bevis, som 35. de bevis som åberopas och ej tidigare förebragts, skall i vad som skall styrkas med varje huvudskrift eller styrkt avskrift bevis. fogas vid besvärsinlagan. Skriftliga bevis som inte lagts Besvärsinlagan skall vara egen- fram tidigare skall ges in samtidigt

händigt undertecknad av klagan- med överklagandet. den eller hans ombud.

4§

Avvisas ej besvärstalan, skall Om inte överklagandet avvisas underrätten utan dröjsmål till hov- enligt 2 8, skall tingsrätten till

rätten insända besvärsinlagan med hovrätten sända över detta och

därvid fogade handlingar samt övriga handlingar i målet som har huvudskrift eller styrkt avskrift av betydelse för prövningen av över-

akten, såvitt angår den fullföljda klagandet. frågan.

5§

Föreligger mot besvärstalans Om det finns något annat hinder

upptagande annat hinder än i 2 § mot att ta upp ett överklagande till sägs, må talan av hovrätten ome- prövning än att detta kommit in delbart avvisas. för sent, får hovrätten omedelbart

avvisa överklagandet.

6 ge

Uppfyller besvärsinlagan ej före- Uppfyller överklagandet inte föskrifterna i 3 § eller är den eljest reskrifterna i 3 § eller är det på ofullständig, skall hovrätten före- annat sätt ofullständigt, skall hov-

lägga klaganden att avhjälpa bris- rätten förelägga klaganden att av-

ten. hjälpa bristen. :

Följer klaganden inte ett föreläg- Följer klaganden inte föreläg-

gande enligt första stycket, skall gandet skall överklagandet avbesvärstalan avvisas, om besvärs- visas, om det är så ofullständigt

inlagan är så ofullständig att den att der inte utan väsentlig oläinte utan väsentlig olägenhet kan genhet kan läggas till grund för en läggas till grund för en rättegång i rättegång i hovrätten. hovrätten.

Senaste lydelse 1984:131.

Finnes motparten böra höras Om hovrätten finner att klaganöver besvären, skall besvärsin- dens motpart bör höras angående lagan med därvid fogade hand- överklagandet, skall överklagandet

lingar delgivas motparten och delges honom med föreläggande

föreläggande meddelas honom att att svara skriftligen inom en viss

inkomma med skriftlig förklaring. tid. Ej må, med mindre tillfälle läm- Det överklagade beslutet får inte

nats motparten att förklara sig, utan att motparten har lämnats ändring göras i underrättens tillfälle att yttra sig ändras såvitt beslut, såvitt angår hans rätt. angår hans rätt.

Har underrätten i tvistemål av- Har tingsrätten i tvistemål avsla-

slagit yrkande om kvarstad eller git ert yrkande om kvarstad eller

annan åtgärd enligt 15 kap. eller någon annan åtgärd enligt 15 kap. förordnat om hävande av sådan eller upphävt ett beslut om en åtgärd eller i brottmål avslagit sådan åtgärd eller i brottmål avyrkande om åtgärd, som avses i slagit yrkande om en åtgärd som

26 - 28 kap., eller förordnat om avses i 26 - 28 kap. eller upphävt

hävande av sådan åtgärd, äge hov- ett beslut om en sådan åtgärd, får rätten omedelbart bevilja åtgärden hovrätten omedelbart bevilja åtgär-

att gälla, till dess annorlunda den att gälla tills vidare. Har förordnas. Har underrätten bevil- tingsrätten beviljat en sådan åt-

jat åtgärd, som nu sagts, eller för- gärd eller förklarat att beslutet får ordnat, att beslut må verkställas verkställas även om det inte har utan hinder av att det icke äger la- laga kraft, får hovrätten omedelga kraft, äge hovrätten omedelbart bart besluta att tingsrättens beslut förordna, att vidare åtgärd för tills vidare inte får verkställas.

verkställighet ej må äga rum. Är Hovrätten får också ändra tings-

fråga om häktning, tillstånd till rättens beslut i fråga om häktning,

restriktioner enligt 24 kap. 5 a§ tillstånd till restriktioner enligt

eller reseförbud, må hovrätten ock 24 kap. 5a§ eller reseförbud utan motpartens hörande göra utan att höra motparten. ändring i underrättens beslut.

8 5”

Förklaringen skall innehålla ytt- Motparten skall i sin svarsrande rörande de av klaganden skrivelse yttra sig över de grunder anförda grunderna för besvärsta- för överklagandet som klaganden

lan och angivande av de omstän- anfört och ange de omständigheter digheter förklaranden vill anföra. han själv vill anföra. Förklaranden skall i förklaringen Skrivelsen skall innehålla uppgift

uppgiva de bevis han vill åberopa om de bevis parten åberopar och och vad han vill styrka med varje om vad som skall styrkas med särskilt bevis. Skriftligt bevis, som varje bevis. Skriftliga bevis som

Senaste lydelse 1993:1408. Senaste lydelse 1963:149.

ej tidigare förebragts, skall i hu- inte lagts fram tidigare skall ges in vudskrift eller styrkt avskrift fogas till hovrätten samtidigt med svarsvid förklaringen. skrivelsen.

Förklaringen skall vara egenhän-

digt undertecknad av förklaranden

eller hans ombud eller, då i brottmål den tilltalade är förklarande, hans försvarare.

9§

Har förklaring inkommit och fin- Om det behövs får hovrätten nes ytterligare skriftväxling erfor- besluta om ytterligare = skriftderlig, äge hovrätten förordna växling. Hovrätten får också meddärom. Hovrätten äge tillika med- dela närmare bestämmelser om dela närmare bestämmelser om skriftväxlingen och därvid bestäm-

skriftväxlingen och därvid även ma i vilket avseende parten skall

föreskriva, i vilket avseende part yttra sig. En part får föreläggas att skall yttra sig. Part må föreläggas ge in mer än en skrivelse endast att inkomma med mer än en skrift, om det finns särskilda skäl.

endast om särskilda skäl äro

därtill.

9 a §e

108 Behövs prövningstillstånd och Behövs prövningstillstånd och

har motparten hörts över be- har motparten hörts angående svären, beslutar hovrätten sedan överklagandet, skall hovrätten

skriftväxlingen avslutats, om så- sedan skriftväxlingen avslutats be-

dant tillstånd skall meddelas. När sluta om sådant tillstånd skall meddet finns skäl för det, får frågan delas. När det finns skäl för det, upptas utan att skriftväxling skett. får frågan fas upp utan att skrift-

växling har skett.

10 8” 118

Om det är nödvändigt för utred- Om det är nödvändigt för utredningen i målet att en part eller ningen i målet att en part eller någon annan hörs muntligen, får någon annan hörs muntligen, får

hovrätten förordna om detta på hovrätten besluta om detta på

lämpligt sätt. Hovrätten förordnar lämpligt sätt. Hovrätten skall

om inställandet av den som är besluta att den som är anhållen anhållen eller häktad. eller häktad skall inställas till

förhöret.

Vad som sägs i 43 kap. 8 § fjär- Det som sägs i 43 kap. 8 § fjär-

de stycket gäller även vid förhör de stycket gäller även vid ett

enligt första stycket. förhör enligt första stycket.

Införd genom 1987:747.

Senaste lydelse 1987:1211.

Om hovrätten beslutat häkta Om hovrätten beslutat häkta Prop. 1993/94:190

någon som inte är närvarande vid någon som inte är personligen närrätten, skall 24 kap. 17 §& tredje varande vid rätten, skall 24 kap.

och fjärde styckena tillämpas. 17 §8 tredje och fjärde styckena

tillämpas.

118 Sedan erforderliga åtgärder vidtagits, skall målet så snart ske kan

av hovrätten företagas till av-

görande.

128 Innan hovrättens slutliga beslut Ett överklagande får återkallas meddelats, må besvärstalan åter- innan hovrättens slutliga beslut kallas. har meddelats.

138 Sedan hovrättens slutliga beslut Har en pant eller intervenient

vunnit laga kraft, skall den från överklagat ett beslut som tagits in underrätten mottagna akten jämte i en dom eller som får överklagas avskrift av beslutet översändas till endast i samband med att domen underrätten. överklagas, och är även domen

överklagad, skall målen i hov-

rätten — handläggas — gemensamt

enligt 50 eller 51 kap.

Första stycket gäller inte om

beslutet angår ett ombud, en för-

svarare, ett vittne, en sakkunnig

eller någon annan som inte var

part eller intervenient i tings-

rätten.

53 Kap.

Om mål, som upptages ome- Om mål som tas upp omedelbart delbart av hovrätt

1§

I tvistemål, som skall upptagas I tvistemål som skall fas upp omedelbart av hovrätt, äge vad omedelbart av en hovrätt tillämpas om rättegången vid underrätt är i bestämmelserna om rättegången

42-44 kap. stadgat motsvarande vid tingsrätt 142-44 kap.

tillämpning.

4 Riksdagen 1993/94. I saml. Nr 190

2 83

I brottmål, som skall upptagas I brottmål som skall tas upp omedelbart av hovrätt, äge vad omedelbart av en hovrätt, fillämom rättegången vid underrätt är i pas bestämmelserna om rätte-

45-47 kap. stadgat motsvarande gången vid tingsrätt i 45-47 kap. tillämpning; i dylikt mål gälle med följande avvikelser: dock följande avvikelser:

1. Hovrätten äge ej uppdraga åt 1. Hovrätten får inte uppdra åt

åklagaren att utfärda stämning. åklagaren att utfärda stämning.

2. Hovrätten äge för målets 2. Hovrätten skall i stämningen

beredande i stämningen förelägga förelägga den tilltalade att svara

den tilltalade att till hovrätten in- skriftligen inom en viss tid. Hovkomma med skriftligt genmäle. rätten skall sända över svarsskri- Genmälet skall med därvid fogade velsen till åklagaren. Om det be-

handlingar delgivas åklagaren. hövs får hovrätten besluta om

Finnes för målets beredande ytter- ytterligare skriftväxling. Hovrätten ligare — skriftväxling erforderlig, får också meddela närmare beäge hovrätten förordna därom. stämmelser om skriftväxlingen och Rätten äge tillika meddela när- därvid bestämma i vilket avseende mare bestämmelser om skriftväx- parten skall yttra sig. lingen och därvid även föreskriva, i vilket avseende pan skall yttra sig.

3. I stället för den tid av en 3. I stället för den tid om en

vecka, som i 45 kap. 14 §, vecka som gäller enligt 45 kap. 46 kap. 11 §& och 47 kap. 22 § är 14 §, 46 kap. 11 § och 47 kap. föreskriven för hållande av 228 för hållande av huvudförhuvudförhandling i mål, vari den handling 1 vissa fall skall en tid tilltalade är anhållen eller häktad, om två veckor gälla. skall gälla en tid av två veckor.

4. Förekommer ej anledning till 4. Om det inte finns anledning ådömande av annan påföljd än att döma till någon annan påföljd böter, äge hovrätten företaga än böter, får hovrätten avgöra målet till avgörande utan huvud- målet utan huvudförhandling. I förhandling; därom gälle vad i sådant fall tillämpas 51 kap. 14 8. 51 kap. 22 § stadgats.

54 kap.

Om fullföljd av talan mot hov- .Om rätten att överklaga hovrätts rätts dom och beslut domar och beslut

185 Talan mot hovrätts dom skall En hovrätts dom får överklagas, föras genom ansökan om revision. om inte annat är föreskrivet.

Senaste lydelse 1964:166. Senaste lydelse 1989:656.

Har parterna skriftligen avtalat När en hovrätt meddelar dom i att inte överklaga en dom som fall som avses i 17 kap. 5 § andra meddelas med anledning av en stycket, skall hovrätten med hän-

uppkommen tvist eller en framtida syn till omständigheterna bestäm-

tvist som kan härledas till ett visst ma om domen skall få överklagas angivet — rättsförhållande, gäller särskilt eller endast i samband avtalet, om saken är sådan att med att hovrättens slutliga avgöförlikning därom är tillåten. Ett rande överklagas. avtal som ingåtts före tvistens uppkomst gäller dock inte i mål som avses i I kap. 3 d § första stycket.

En utfästelse att inte överklaga som har gjorts efter domen gäller, om saken är sådan att förlikning därom är tillåten.

Den, mot vilken en tredskodom givits, får inte överklaga domen. Bestämmelser om hans rätt till återvinning i anledning av sådan dom finns 1 44 kap. 9 § och 53 kap. I 8.

1 a 8

2§

När en hovrätt meddelar dom i Har parterna skriftligen avtalat fall som avses i 17 kap. 5 § andra att inte överklaga en dom som stycket, bestämmer hovrätten med meddelas med anledning av en hänsyn till omständigheterna om uppkommen tvist eller en framtida talan mot domen skall föras tvist som kan härledas till ett visst särskilt eller endast i samband angivet rättsförhållande, gäller avmed talan mot hovrättens slutliga talet, om förlikning om saken är avgörande. Talan förs genom an- tillåten. Ett avtal som ingåtts före sökan om revision. tvistens uppkomst gäller dock inte

i mål som avses i I kap. 3 d 8

första stycket.

En utfästelse att inte överklaga

som har gjorts efter domen gäller,

om förlikning om saken är tillåten.

28 3§

Talan mot hovrätts slutliga be- En hovrätts slutliga beslut får slut skall föras genom besvär. överklagas, om inte annat är Meddelas i samband med dom föreskrivet. Har en part rätt att beslut, varigenom saken till viss ansöka om återupptagande av ett del ej upptages till prövning, skall mål som avgjorts genom ert slutdock talan mot beslutet föras ligt beslut, får han dock inte övergenom ansökan om revision. klaga beslutet.

Äger part göra ansökan om åter- En beslut av en hovrätt enligt

upptagande av mål, som avgjorts vilket ett mål återförvisats till

Införd genom 1990:443.

genom slutligt beslut, må han ej tingsrätten får överklagas endast fullfölja talan mot beslutet. om hovrättens prövning innefattar ett avgörande av en fråga som inverkar på målets utgång.

2 a 870 Hovrättens beslut i en överkla- Hovrättens beslut i en överklagad fråga angående ersättning till gad fråga om ersättning till of-

offentlig försvarare får inte över- fentlig försvarare får inte överkla-

klagas. Hovrätten får dock tillåta gas. Hovrätten får dock tillåta att att beslutet överklagas, om det beslutet överklagas, om det finns föreligger särskilda skäl för en särskilda skäl för aft pröva om

prövning om tillstånd skall ges tillstånd skall ges enligt 10 §

enligt 10 § första stycket 1 första stycket 1.

3§ 4§

Vad i 49 kap. 3 - 5, 7 och 11 8§ Det som sägs i 49 kap. 4 - 6, 8 är stadgat i fråga om talan mot och 11 §§ om överklagande av en underrätts beslut äge motsvarande tingsrätts beslut skall tillämpas vid tillämpning beträffande talan mot överklagande av en hovrätts behovrätts beslut, som ej är slutligt, slut, som inte är slutligt, i frågor

i där uppkommen eller dit fullföljd som avses i de nämnda para-

fråga, som avses i nämnda lag- graferna och som uppkommit i rum. hovrätten eller överklagats dit.

4§ 5§

Beträffande hovrätts beslut i I fråga om hovrättens beslut i annat fall än nu sagts gälle vad i annat fall än som anges i 3 eller 49 kap. 8 § är stadgat. 48 tillämpas 49 kap. 3 § andra stycket och 9 8.

5 gn |

6§

Då hovrätten ogillat yrkande om Om hovrätten ogillat ert yrkande häktning, tillstånd till restriktioner om häktning, tillstånd = till

enligt 24 kap. 5 a & eller reseför- restriktioner enligt 24 kap. 5 a §

bud eller hävt ett beslut om häkt- eller reseförbud eller upphävt ett

ning, tillstånd till restriktioner beslut om häktning, tillstånd til

enligt 24 kap. 5 a § eller reseför- restriktioner enligt 24 kap. 5 a §

bud, får talan mot beslutet föras eller = reseförbud, får beslutet endast i samband med talan mot överklagas endast i samband med hovrättens dom = eller = slutliga att hovrättens dom eller slutliga beslut. beslut överklagas.

"Införd genom 1989:352. ”'Senaste lydelse 1993:1408.

Över beslut, varigenom hovrätt visat mål åter till underrätt, må ej klagas; innefattar hovrättens prövning avgörande av fråga, som inverkar på målets utgång, äge dock part utan hinder av vad nu

sagts fullfölja talan däremot.

7§

Har hovrätt funnit underrätten Har hovrätten funnit att tingsrät-

behörig att uppraga mål, må talan ten varit behörig att ta upp ett däremot ej föras, med mindre mål, får hovrättens beslut om detta invändningen mot underrättens överklagas endast om invändbehörighet grundas å omständig ningen mot tingsrättens behörighet het, som vid fullföljd högre rätt grundas på en omständighet som haft att självmant beakta. högre rätt självmant skall beakta

vid ett överklagande.

85”

Talan får inte föras mot hovrät- Ett beslut får inte överklagas,

tens beslut angående jäv mot om hovrätten i beslutet

domare i tingsrätt eller i någon dit 1. prövat en fråga om jäv mot fullföljd fråga som avses i 49 kap. domare i tingsrätt,

4§ första stycket 7 eller 9 eller 2. prövat en till hovrätten över-

6 §. Talan får inte heller föras klagad fråga som avses i 49 kap. mot hovrättens beslut att meddela 5 § första stycket 7 eller 9 eller

prövningstillstånd. 7 8 eller

3. meddelat prövningstillstånd.

9 87

Talan mot hovrätts dom eller Prövningstillstånd krävs för att slutliga beslut i mål eller ärende Högsta domstolen skall pröva hov-

som väckts vid tingsrätt får inte rättens dom eller slutliga beslut i

komma under Högsta domstolens mål eller ärende som väckts vid prövning utan att Högsta dom- tingsrätt. Detsamma gäller hovstolen meddelat parten tillstånd till rättens slutliga beslut i ett ärende detta enligt 10 8. Detsamma gäller som har ert direkt samband med talan mot hovrätts slutliga beslut i ett sådant mål eller ärende utom ett ärende som har direkt samband beslut som avses i 17 8. med ett mål eller ärende som nu sagts, dock inte beslut som avses i

16 §.

”"Senaste lydelse 1987:747. ”Senaste lydelse 1989:352.

Första stycket gäller inte talan, Första stycket gäller inte översom i mål om allmänt åtal förs av klaganden av Riksåklagaren, Justi- Riksåklagaren, Justitiekanslern tiekanslern eller någon av Rikseller justitieombudsman. dagens ombudsmän i mål där

allmänt åtal förs.

10 8”

Prövningstillstånd må meddelas Prövningstillstånd får meddelas allenast endast om

1. om det är av vikt för ledning 1. det är av vikt för ledning av

av rättstillämpningen att talan rättstillämpningen = att överklaprövas av Högsta domstolen; eller gandet prövas av Högsta domsto- 2. om det föreligger synnerliga len eller skäl till sådan prövning, såsom att 2. det finns synnerliga skäl till grund för resning föreligger eller sådan prövning, såsom att det domvilla förekommit eller att må- finns grund för resning eller aft lets utgång i hovrätten uppenbar- domvilla förekommit eller att måligen beror på grovt förbiseende lets utgång i hovrätten uppenbareller grovt misstag. ligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Om prövningstillstånd meddelas Om prövningstillstånd fordras i i ett av två eller flera likartade två eller flera likartade mål och mål, som samtidigt föreligga till Högsta domstolen meddelar prövbedömande, må prövningstillstånd ningstillstånd i ett av dem, får meddelas även i övriga mål. prövningstillstånd meddelas även i övriga mål.

11 & Prövningstillstånd får begränsas till att gälla en viss fråga i målet, vars prövning är av vikt för ledning av rättstillämpningen (prejudikatfråga) eller en viss del av målet. I avvaktan på att prövning sker i enlighet med ett prövningstillstånd

som begränsats enligt första stycket får Högsta domstolen förklara

frågan om meddelande av prövningstillstånd rörande målet i övrigt vilande helt eller delvis. Meddelas prövningstillstånd utan Ett prövningstillstånd som med-

sådan begränsning som avses i delas utan sådan begränsning som

första stycket, gäller det domen avses i första stycket gäller eller det slutliga beslutet i dess 1. domen eller det slutliga behelhet, såvitt parten för talan mot slutet i den utsträckning parten detta, samt beslut, som överklagas har överklagat avgörandet, 1 samband med talan mot domen 2. överklagade beslut som tagits eller det slutliga beslutet. in i domen eller det slutliga beslutet och som inte angår ett om-

”"Senaste lydelse 1971:218.

"Senaste lydelse 1989:352.

bud, ett vittne, en sakkunnig eller

någon annan som inte var part

eller intervenient i hovrätten,

3. överklagade beslut som får överklagas endast i samband med att domen eller det slutliga beslutet överklagas. I den mån prövningstillstånd ej I den utsträckning prövningstill-

meddelas och fråga därom ej stånd inte meddelas och fråga om

förklaras vilande, skall hovrättens tillstånd inte heller förklaras dom eller slutliga beslut stå fast. vilande, skall hovrättens dom eller Erinran därom skall intagas i slutliga beslut stå fast. En upp-

Högsta domstolens beslut. lysning om detta skall tas in i

Högsta domstolens beslut.

lag” 128

Vid talan som avses i 9 8 andra Vid överklagande som avses i stycket får Högsta domstolen, om 9 § andra stycket får Högsta dommålet väckts vid tingsrätt, besluta stolen, om målet väckts vid att begränsa prövningen av målet tingsrätt, besluta att begränsa till en viss prejudikatfråga. prövningen av målet till en viss

prejudikatfråga.

Ett beslut som avses i första stycket får meddelas att gälla till dess annorlunda bestäms. Ett sådant beslut fattas enligt de regler som gäller för beslut om prövningstillstånd. Meddelas beslut enligt detta stycke, skall målet i övrigt vila.

I den mån Högsta domstolen inte I den utsträckning Högsta domprövar målet, skall hovrättens dom stolen inte prövar målet, skall eller slutliga beslut stå fast. En hovrättens dom eller slutliga beupplysning om detta skall tas in i slut stå fast. En upplysning om det beslut varigenom prövning detta skall tas in i det beslut gevägras. nom vilket prövning vägras.

12 8”

138 Vid avgörandet av om pröv- Vid avgörandet av om prövningstillstånd skall meddelas be- ningstillstånd skall meddelas behöver hänsyn tas endast till om- höver hänsyn tas endast till sådaständigheter som har åberopats av ”a omständigheter som har åberosökanden. pats av klaganden.

”AInförd genom 1989:352.

”Införd genom 1981:1088. 55

Förs i mål eller ärende, som Avser överklagandet ett beslut av väckts vid underrätt, talan mot hovrätten som inte är slutligt och

hovrätts beslut, som ej är slutligt, som meddelats i ett mål eller och har ej i anledning av talan ärende som väckts vid tingsrätt

mot hovrättens dom eller slutliga skall 9 - 13 §§ tillämpas. Detta beslut meddelats — prövningstill- gäller dock inte om Högsta domstånd, som enligt 11 § tredje stolen med anledning av talan mot stycket — gäller även beslutet, hovrättens dom eller slutliga

tillämpas 9 - 12 §§. beslut har meddelat prövnings-

tillstånd som enligt 11 § tredje

stycket gäller även beslutet.

14 87”

15§

Då hovrätt meddelar beslut, Om ett beslut av en hovrätt varemot talan enligt 5, 6, 7 eller enligt 3 § andra stycket eller 6, 7 8 § ej må föras, skall hovrätten i eller 8 § inte får överklagas, skall beslutet giva det till känna. beslutet innehålla uppgift om det.

Kan talan mot hovrätts dom eller Krävs prövningstillstånd i Högsta beslut ej komma under Högsta domstolen, skall hovrättens dom domstolens prövning, med mindre eller beslut innehålla uppgift om Högsta domstolen meddelat parten detta och om innehållet i 10 §.

tillstånd därtill, give hovrätten i

samband med underrättelse om talans fullföljande det till känna med angivande av innehållet i 10 §.

IS g50

168 Anser part, att underrättelse, Om en part anser att en som hovrätten enligt 14 §& första upplysning — enligt 15 § första stycket meddelat, är oriktig, äge stycket är oriktig, får han i han i samband med fullföljande av samband med att beslutet övertalan mot domen eller beslutet klagas begära att Högsta dompåkalla prövning av frågan. stolen prövar frågan om rätt att

Ej må i annat fall än i första överklaga. I annat fall får frågan

stycket sägs fråga, som där avses, inte prövas av Högsta domstolen. komma under Högsta domstolens

prövning. Vad hovrätt i övrigt fö-

reskrivit om sättet för fullföljd av talan skall lända till efterrättelse.

”"Senaste lydelse 1989:352.

””Senaste lydelse 1971:218.

Senaste lydelse 1971:218.

Över hovrätts beslut, varigenom Ett beslut genom vilket hovrätten

missnöjesanmälan eller ansökan avvisat en missnöjesanmälan, en om återvinning eller återuppta- ansökan om återvinning eller återgande eller revisions- eller be- upptagande eller ett överklagande Svärstalan mot hovrätts dom eller av hovrätts dom eller beslut får beslut avvisats, må klagan föras överklagas. Frågan om en sådan genom besvär. Ej må i annat fall anmälan eller ansökan gjorts eller

fråga, huruvida sådan anmälan ett överklagande skett inom rätt tid

eller ansökan gjorts eller talan får annars inte prövas av Högsta eljest fullföljts på föreskrivet sätt domstolen. eller inom rätt tid, komma under

Högsta domstolens bedömande.

55 kap.

Om revision Om överklagande av domar

1§

Vill part söka revision av hov- En part som vill överklaga rätts dom, skall han inom fyra hovrättens dom skall göra detta

veckor från den dag, då domen skriftligen. Skrivelsen skall ges in gavs, till hovrätten inkomma med till hovrätten. Den skall ha kommit revisionsinlaga. in till rätten inom fyra veckor från

den dag då domen meddelades.

2§

Finnes revisionstalan ej vara Ett överklagande som kommit in fullföljd inom rätt tid, skall den av för sent skall avvisas av hovrätten. hovrätten — avvisas. Har = revi- Överklagandet skall dock inte av-

Sionsinlaga inkommit till Högsta visas om det har kommit in till

domstolen före revisionstidens ut- Högsta domstolen inom klagogång, skall den omständigheten att tiden. inlagan inkommit till hovrätten först därefter ej föranleda att den avvisas.

4 882

3§

I revisionsinlagan skall revisions- Överklagandet skall innehålla

käranden uppgiva: uppgifter om

1. den dom, mot vilken talan 1. den dom som överklagas, Jöres;

"Senaste lydelse 1990:443.

"Senaste lydelse 1981:1088.

2. grunderna för revisionstalan 2. i vilken del domen överklagas med angivande, i vilket avseende och den ändring i domen som hovrättens domskäl enligt käran- yrkas, dens mening äro oriktiga; samt

3. i vilken del domen överklagas 3. grunderna för överklagandet

och den ändring i domen, som och i vilket avseende hovrättens käranden yrkar. domskäl enligt klagandens mening

Erfordras prövningstillstånd, är oriktiga, skall käranden i revisionsinlagan 4. de omständigheter som åbeange de omständigheter han åbe- ropas till stöd för att pröv-

ropar till stöd för att sådant ningstillstånd skall meddelas, när tillstånd skall meddelas. sådant tillstånd krävs, och

Käranden skall i revisionsin- 5. de bevis som åberopas och lagan uppgiva de bevis han vill vad som skall styrkas med varje åberopa och vad han vill styrka bevis. med varje särskilt bevis. I tviste- Har en omständi shet eller ett be-

mål skall käranden, om beviset ej vis som åberopas i Högsta dom-

tidigare förebragts, uppgiva an- stolen inte lagts fram tidigare, ledningen härtill. Åberopar käran- skall klaganden i tvistemål förden skriftligt bevis, som ej tidigare klara anledningen till det. Skrift-

förebragts, skall det i huvudskrift liga bevis som inte lagts fram

eller styrkt avskrift fogas vid re- tidigare skall ges in samtidigt med visionsinlagan. I revisionsinlagan klagoskrivelsen. Klaganden skall skall käranden ock angiva, om också ange om han vill att mothan vill, att motparten eller i parten eller i brottmål målsäganbrottmål målsägande eller den till- den eller den tilltalade skall infintalade skall infinna sig personligen na sig personligen vid huvudförvid huvudförhandling i Högsta handling i Högsta domstolen. domstolen.

Är i brottmål den tilltalade an- Är i brottmål den tilltalade an-

hållen eller häktad, skall det hållen eller häktad, skall det angivas. anges.

Revisionsinlagan — skall vara egenhändigt undertecknad av käranden eller hans ombud.

5 ge

4§

Avvisas ej revisionstalan, skall Om inte överklagandet avvisas hovrätten efter revisionstidens ut- enligt 2 §, skall hovrätten efter utgång utan dröjsmål till Högsta gången av klagotiden sända över domstolen — insända = revisionsin- detta och övriga handlingar i lagan med därvid fogade hand- målet till Högsta domstolen.

lingar samt underrättens och hov- Handlingarna skall översändas ge-

rättens akter i målet. Är i brottmål nast, om i brottmål den tilltalade

den tilltalade häktad eller fram- är häktad eller om klaganden

ställes i revisionsinlagan yrkande, framställt ett yrkande som fordrar

Senaste lydelse 1981:828.

såsom i tvistemål begäran om temål eft yrkande om kvarstad kvarstad eller om hävande av eller ett yrkande om upphävande sådan åtgärd eller av förordnande, av ett beslut om en sådan åtgärd att dom må verkställas utan hinder eller av ett beslut om att dom får

av att den icke äger laga kraft, verkställas även om den inte har

eller i brottmål begäran om den laga kraft, eller i brottmål er tilltalades häktande eller om åt- yrkande om häktning av den till-

gärd, som avses i 25-28 kap., talade eller om åtgärd som avses i

eller om hävande av sådan åtgärd, 25-28 kap. eller om upphävande

skall insändandet ske genast. av ett beslut om en sådan åtgärd.

6§ 5§

Föreligger mot revisionstalans Om det finns något annat hinder upptagande annat hinder än i 3 § mot att ta upp ett överklagande till

sägs, må talan av Högsta domsto- prövning än att detta kommit in len omedelbart avvisas. för sent, får Högsta domstolen

omedelbart avvisa överklagandet.

7 gM

6§

Uppfyller — revisionsinlagan ej Uppfyller överklagandet inte fö-

föreskrifterna i 4 § första, tredje reskrifterna i 3 § första stycket Ieller femte stycket eller är den 3 eller 5 eller andra stycket eller

eljest ofullständig, skall Högsta är det på annat sätt ofullständigt, domstolen förelägga revisionskä- skall Högsta domstolen förelägga randen att avhjälpa bristen. klaganden att avhjälpa bristen.

Följer revisionskäranden inte ett Följer klaganden inte föreföreläggande enligt första stycket, läggandet skall — överklagandet skall revisionstalan avvisas, om avvisas, om det är så ofullständigt revisionsinlagan är så ofullständig att det inte utan väsentlig oläatt den inte utan väsentlig olä- genhet kan läggas till grund för en genhet kan läggas till grund för en rättegång i Högsta domstolen. rättegång i Högsta domstolen.

7§

Behövs prövningstillstånd, skall

Högsta domstolen besluta om

sådant tillstånd skall meddelas.

När det finns skäl för det, får

frågan tas upp utan att skrift-

växling har skett.

8 88

För målets beredande = skall Om inte annat följer av 78, revisionsinlagan med därvid skall överklagandet delges motpar-

"Senaste lydelse 1984:131.

SLydelse enligt prop. 1993/94:143. 59

fogade handlingar delges revi- ten med föreläggande att svara sionssvaranden och föreläggande skriftligen inom en viss tid. meddelas honom att inkomma med Uppgift om målsägandes eller skriftligt genmäle. Uppgift om vittnens ålder, yrke och bostadsmålsägandes eller vittnens ålder, adress som saknar betydelse för

yrke och bostadsadress, som sak- åtalet skall inte framgå av de nar betydelse för åtalet, skall inte handlingar som delges den tillframgå av de handlingar som talade i mål om allmänt åtal.

delges den tilltalade i mål om

allmänt åtal.

Har hovrätten i tvistemål avslagit Har hovrätten i tvistemål avslagit

yrkande om kvarstad eller annan ett yrkande om kvarstad eller

åtgärd enligt 15 kap. eller förord- någon annan åtgärd enligt 15 kap. nat om hävande av sådan åtgärd eller upphävt ett beslut om en eller i brottmål avslagit yrkande sådan åtgärd eller i brottmål avslaom åtgärd, som avses i 26 - 28 git eft yrkande om en åtgärd som

kap., eller förordnat om hävande avses i 26 - 28 kap. eller upphävt av åtgärd, som där sägs, äge ett beslut om sådan åtgärd, får

Högsta domstolen omedelbart be- Högsta domstolen omedelbart be-

vilja åtgärden att gälla, till dess vilja åtgärden att gälla tills vidare.

annorlunda förordnas. Har hov- Har hovrätten beviljat en sådan

rätten beviljat åtgärd, som nu åtgärd eller förklarat att domen får

sagts, eller förordnat, att dom må verkställas även om den inte har verkställas utan hinder av att den laga kraft, eller fastställt tingsrätts icke äger laga kraft, eller fastställt beslut om det, får Högsta domunderrätts beslut därom, äge stolen omedelbart besluta att tings-

Högsta domstolen ock omedelbart rättens eller hovrättens beslut tills Jörordna, att vidare åtgärd för vidare inte får verkställas. I frågor verkställighet ej må äga rum. Är om häktning eller reseförbud får

fråga om häktning eller reseför- Högsta domstolen ändra hov-

bud, må Högsta domstolen utan rättens beslut även om motparten motpartens hörande göra ändring i inte hörts.

hovrättens beslut.

9 gr

Genmälet skall, om ej i tvistemål Motparten skall i sin svarsskrirevisionskärandens yrkande medgi- velse yttra sig över de grunder för ves, innehålla yttrande rörande de överklagandet som klaganden anav honom anförda grunderna för fört och ange de omständigheter revisionstalan och angivande av han själv vill anföra. Det som har de omständigheter revisionssvaran- sagts nu gäller inte i tvistemål där den vill anföra. klagandens yrkande medges.

Svaranden skall i genmälet upp- Skrivelsen skall innehålla uppgift giva de bevis han vill åberopa och om de bevis parten åberopar och

vad han vill styrka med varje sär- om vad som skall styrkas med skilt bevis. I tvistemål skall sva- varje bevis. Om en omständighet

Senaste lydelse 1963:149.

förebragts, uppgiva anledningen Högsta domstolen inte lagts fram

härtill. Åberopar svaranden skrift- tidigare, skall parten i tvistemål ligt bevis, som ej tidigare före- förklara anledningen = till det.

bragts, skall det i huvudskrift eller Skriftliga bevis som inte lagts styrkt avskrift fogas vid genmälet. fram tidigare skall ges in till I genmälet skall svaranden ock an- Högsta domstolen samtidigt med giva, om han vill, att motparten överklagandet. Parten skall också

eller i brottmål målsägande eller ange om han vill att motparten

den tilltalade skall infinna sig eller i brottmål målsäganden eller personligen vid huvudförhandling i den tilltalade skall infinna sig per-

Högsta domstolen. sonligen vid huvudförhandling i Genmälet skall vara egenhändigt Högsta domstolen. undertecknat av svaranden eller hans ombud eller, då i brottmål den tilltalade är svarande, hans

försvarare.

10 88

Genmälet skall med därvid Högsta domstolen skall sända

fogade handlingar delges revi- över svarsskrivelsen till klaganden.

sionskäranden. Uppgift om måls- Uppgift om målsägandes eller

ägandes eller vittnens ålder, yrke vittnens ålder, yrke och bostadsoch bostadsadress, som saknar be- adress som saknar betydelse för

tydelse för åtalet, skall inte fram- åtalet skall inte framgå av de

gå av de handlingar som delges handlingar som sänds över till den den tilltalade i mål om allmänt tilltalade i mål om allmänt åtal.

åtal. Finnes för målets beredande Om det behövs, får Högsta domytterligare skriftväxling erforder- stolen besluta om ytterligare

lig, äge Högsta domstolen förord- skriftväxling. Högsta domstolen na därom. Högsta domstolen äge får också meddela närmare betillika meddela närmare bestäm- stämmelser om skriftväxlingen och melser om sknrftväxlingen och därvid bestämrna i vilket avseende därvid även föreskriva, i vilket parten skall yttra sig. En part får avseende part skall yttra sig. Part föreläggas att ge in mer än en må föreläggas att inkomma med skrivelse endast om det finns

mer än en skrift, endast om sär- särskilda skäl.

skilda skäl äro därtill.

öl ge

Erfodras prövningstillstånd, skall

Högsta domstolen sedan skriftväxlingen har avslutats bestämma om

”Lydelse enligt prop. 1993/94:143. Senaste lydelse 1981:1088. 61

sådant tillstånd skall meddelas. När det finns skäl till det får

frågan tas upp trots att skriftväx-

ling inte har ägt rwn.

12 88

118 Högsta domstolen får utan hu- Högsta domstolen får utan huvudförhandling avgöra vudförhandling avgöra

1. en prejudikatfråga, 1. en prejudikatfråga,

2. ett mål, vari Högsta dom- 2. ett mål i vilket Högsta domstolen med stöd av bestämmelser- stolen med stöd av bestämmelser-

na i 12 a 8 i allt väsentligt grun- na i 72 § i allt väsentligt grundar

dar avgörandet i övrigt på hov- avgörandet i övrigt på hovrättens rättens bedömning, bedömning, .

3. ett mål som har tagits upp 3. ett mål som har tagits upp

omedelbart av hovrätten, eller omedelbart av hovrätten eller

4. ett sådant mål eller en sådan fråga i ett mål som skall avgöras av Högsta domstolen i dess helhet eller med tolv ledamöter. Beträffande avgörande i övrigt i Beträffande avgörande i övrigt i Högsta domstolen av mål utan hu- Högsta domstolen av mål utan hu-

vudförhandling skall i tvistemål vudförhandling skall i tvistemål 50 kap. 21 §& och i brottmål 50 kap. 13 § och i brottmål S1 kap. 27 § tillämpas. ' 51 kap. 13 § tillämpas.

12. a 8” 12 §

Om Högsta domstolen med Har Högsta domstolen med

tillämpning av bestämmelserna i tillämpning av bestämmelserna i

54 kap. 11 eller 11 a & har prövat 54 kap. 11 eller 12 § prövat en

en prejudikatfråga får domstolen, prejudikatfråga, får domstolen, om om ytterligare prövning krävs, ytterligare prövning krävs, helt

helt eller delvis grunda sitt av- eller delvis grunda sitt avgörande

görande av målet i övrigt på hov- av målet i övrigt på hovrättens berättens bedömning eller, med un- dömning eller undanröja lägre

danröjande av lägre rätts dom, rätts dom och återförvisa målet till

återförvisa målet till lägre rätt för lägre rätt för = fortsatt hand-

fortsatt handläggning. läggning.

En prejudikatfråga får avgöras genom dom även i andra fall än som

avses i 17 kap. 5 § andra stycket.

13 § Part må ej i tvistemål i Högsta I tvistemål får en part i Högsta

domstolen till stöd för sin talan domstolen till stöd för sin talan

”Senaste lydelse 1989:352.

””Senaste lydelse 1990:443.

åberopa omständighet eller bevis, åberopa en omständighet eller ett som ej tidigare förebragts, med bevis som inte lagts fram tidigare mindre han gör sannolikt, att han endast om han gör sannolikt att icke kunnat åberopa omständighe- han inte kunnat åberopa omstänten eller beviset vid lägre rätt eller digheten eller beviset vid lägre rätt han eljest haft giltig ursäkt att ej eller han annars haft giltig ursäkt göra det. Framställes först i att inte göra det. Högsta domstolen yrkande om Framställs först i Högsta domkvittning, må det avvisas, om det stolen ett yrkande om kvittning ej utan olägenhet kan prövas i och kan det inte utan olägenhet målet. prövas i målet, får yrkandet av-

visas.

14 §

Har vid huvudförhandling i lägre Har vid huvudförhandling i lägre rätt rörande viss omständighet rätt rörande viss omständighet vittne eller sakkunnig eller part vittne eller sakkunnig eller part

under = sanningsförsäkran = hörts under = sanningsförsäkran = hörts

inför rätten eller syn å stället inför rätten eller syn på stället hållits och beror avgörandet även i hållits och beror avgörandet även i Högsta domstolen av tilltron till Högsta domstolen av tilltron till

den bevisningen, må i denna del den bevisningen, får hovrättens ändring i hovrättens dom i dom ändras i den delen endast om

tvistemål eller i brottmål annat än hovrätten i samma del ändrat till den tilltalades förmån ej ske, tingsrättens dom utan att ta upp med mindre hovrätten, ehuru beviset vid huvudförhandling. En

beviset ej upptagits vid huvudför- sådan ändring får dock göras, om

handling i hovrätten, därutinnan den är till förmån för den tillgjort ändring i underrättens dom talade eller om det finns synner-

eller ock synnerliga skäl föreligga, liga skäl för att bevisets värde är

att bevisets värde är annat, än ett annat än hovrätten antagit. hovrätten antagit.

15 ge!

Beträffande rättegången i Högsta Vid rättegången i Högsta dom-

domstolen skall i övrigt i tvistemål stolen skall i övrigt följande 50 kap. 10 § tredje och fjärde bestämmelser tillämpas: | styckena, 11 - 20 88, 22 8, 24 8 1. i tvistemål, 50 kap. 10 8 och 25 §§ första och andra tredje och fjärde styckena, 12 8,

styckena samt i brottmål 51 kap. 14 - 22 88, 24 § och 25 § första

8 § fjärde stycket, 10 § tredje och och andra styckena och

fjärde styckena, 11 - 20 88, 22, 2. i brottmål, 51 kap. 8 § fjärde

23 a, 24, 25 och 31 §§ tillämpas. stycket, 10 §& tredje och fjärde styckena, 12 §, 14 - 22 §§, samt

23 a, 24, 25 och 30 §§.

”"Senaste lydelse 1989:656.

29 §§ rörande tvistemål samt i 29 §§ rörande tvistemål samt i 51 51 kap. 26 - 29 §§ rörande brott- kap. 26 - 29 §§ rörande brottmål mål om undanröjande av under- om undanröjande av tingsrätts

rätts dom och om återförvisning dom och om återförvisning gäller gäller för Högsta domstolen i för Högsta domstolen i fråga om

fråga om lägre rätts dom. lägre rätts dom.

16 §

Sedan Högsta domstolens dom

eller slutliga beslut givits, skola de

från hovrätten mottagna akterna jämte avskrifter av domen eller beslutet översändas, hovrättsakten till hovrätten och underrättsakten till underrätten.

56 kap.

Om besvär och om hänskju- Om överklagande av beslut tande av prejudikatfrågor” och om hänskjutande av prejudikatfrågor

1 8”

Vill någon anföra besvär mot Den som vill överklaga en hovhovrätts beslut, skall han inom rätts beslut skall göra detta fyra veckor från den dag, då be- skriftligen. Skrivelsen skall ges in slutet meddelades, till hovrätten till hovrätten. inkomma med besvärsinlaga. Har Skrivelsen skall ha kommit in till beslut under rättegången medde- hovrätten inom fyra veckor från lats annorledes än vid samman- den dag då beslutet meddelades. träde för förhandling, skall dock Om eft beslut under rättegången besvärstiden räknas från den dag inte har meddelats vid samman-

då klaganden erhöll del av be- träde och det inte heller vid något

slutet. Klagan över beslut om nå- sammanträde har tillkännagetts gons häktande, kvarhållande i häk- när beslutet kommer att meddelas, te, tillstånd till restriktioner enligt skall dock klagotiden räknas från

24 kap. 5 a § eller om åläggande den dag då klaganden fick del av

av reseförbud är inte inskränkt till beslutet. Ett överklagande av ett viss tid. beslut om någons häktande, kvar-

Om skyldighet att anmäla miss- hållande i häkte, tillstånd till

nöje mot hovrätts beslut i fråga, restriktioner enligt 24 kap. 5 a § som avses i 49 kap. 3 § eller 4 8 eller om åläggande av reseförbud

första stycket I, 2, 3, 7, 8 eller 9, är inte inskränkt till viss tid.

stadgas i 54 kap. 3 8.

”Senaste lydelse av rubriken 1989:352. ”Senaste lydelse 1993:1408.

54 kap. 4 § följer att den som vill

överklaga en hovrätts beslut i

vissa fall först skall anmäla miss-

nöje.

3 ge

2§

Finnes besvärstalan ej vara full- Ett överklagande som kommit in följd inom rätt tid, skall den av för sent skall avvisas av hovrätten.

hovrätten avvisas. Har besvärs- Överklagandet skall dock inte av-

inlaga inkommit till Högsta dom- visas om det har kommit in till stolen före besvärstidens utgång, Högsta domstolen inom klagoskall den omständigheten = att tiden. inlagan inkommit till hovrätten först därefter ej föranleda att den avvisas.

4 8”

3§

I besvärsinlagan skall klaganden Överklagandet skall innehålla

uppgiva: uppgifter om

1. det beslut, mot vilket talan 1. det beslut som överklagas, föres;

2. grunderna för besvärstalan; 2. den ändring i beslutet som

samt yrkas,

3. den ändring i beslutet, som 3. grunderna för överklagandet, klaganden yrkar. 4. de omständigheter som åbe- Erfordras prövningstillstånd, ropas till stöd för att prövningstill-

skall klaganden i besvärsinlagan stånd skall meddelas, när sådant

ange de omständigheter han åbe- tillstånd krävs, och

ropar till stöd för att sådant till- 5. de bevis som åberopas och

stånd skall meddelas. vad som skall styrkas med varje

Klaganden skall i besvärsinlagan bevis. uppgiva de bevis han vill åberopa Skriftliga bevis som inte lagts och vad han vill styrka med varje fram tidigare skall ges in samtidigt särskilt bevis. Skriftligt bevis, som med överklagandet. ej tidigare förebragts, skall i huvudskrift eller styrkt avskrift fogas vid besvärsinlagan.

Besvärsinlagan skall vara egenhändigt undertecknad av klagan-

den eller hans ombud.

”Senaste lydelse 1990:443.

Senaste lydelse 1981:1088.

5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 190

Avvisas ej besvärstalan, skall Om inte överklagandet avvisas hovrätten utan dröjsmål tll Högsta . enligt 2 §, skall hovrätten till domstolen insända besvärsinlagan Högsta domstolen sända över

med därvid fogade handlingar detta och övriga handlingar i

samt huvudskrift eller styrkt av- målet som har betydelse för prövskrift av underrättens och hov- ningen av överklagandet.

rättens akter i målet, såvitt angår

den fullföljda frågan.

6§ 5§

Föreligger mot besvärstalans Om det finns något annat hinder

upptagande annat hinder än i 3 8 mot att ta upp ett överklagande till sägs, må talan av Högsta domsto- prövning än att detta kommit in len omedelbart avvisas. för sent, får Högsta domstolen

omedelbart avvisa överklagandet.

7 gs

6 §

Uppfyller besvärsinlagan ej före- Uppfyller överklagandet inte föskrifterna i 4 § första, tredje eller reskrifterna i 3 § första stycket I-

fjärde stycket eler är den eljest 3 eller 5 eller andra stycket eller

ofullständig, skall Högsta domsto- är det på annat sätt ofullständigt, len förelägga klaganden att avhjäl- skall Högsta domstolen förelägga pa bristen. klaganden att avhjälpa bristen.

Följer klaganden inte ert föreläg- Följer klaganden inte föreläggande enligt första stycket, skall gandet skall överklagandet avbesvärstalan avvisas, om besvärs- visas, om det är så ofullständigt

inlagan är så ofullständig att den att det inte utan väsentlig olägen-

inte utan väsentlig olägenhet kan het kan läggas till grund för en läggas till grund för en rättegång i rättegång i Högsta domstolen. Högsta domstolen.

88 . 78

Finnes motparten böra höras Om Högsta domstolen finner att över besvären, skall besvärsin- klagandens motpart bör höras an-

lagan med därvid fogade hand- gående överklagandet, skall över-

lingar delgivas motparten och fö- klagandet delges honom med förereläggande meddelas honom att läggande att svara skriftligen inom inkomma med skriftlig förklaring. en viss tid.

9 8”

8§

Förklaringen — skall innehålla Motparten skall i sin svarsskriyttrande rörande de av klaganden velse yttra sig över de grunder för anförda grunderna för besvärs- överklagandet som klaganden an-

Senaste lydelse 1984:131.

”Senaste lydelse 1963:149.

digheter förklaranden vill anföra. han själv vill anföra.

Förklaranden skall i förklaringen Skrivelsen skall innehålla uppgift uppgiva de bevis han vill åberopa om de bevis parten åberopar och och vad han vill styrka med varje om vad som skall styrkas med särskilt bevis. Skriftligt bevis, som varje bevis. Skriftliga bevis som ej tidigare förebragts, skall i hu- inte lagts fram tidigare skall ges in

vudskrift eller styrkt avskrift fogas till Högsta domstolen samtidigt

vid förklaringen. med svarsskrivelsen.

Förklaringen skall vara egenhändigt undertecknad av förklaranden eller hans ombud eller, då i brottmål den tilltalade är förklarande, hans försvarare.

108 92§

Har förklaring inkommit och Om det behövs får Högsta finnes ytterligare skriftväxling er- domstolen besluta om ytterligare forderlig, äge Högsta domstolen skriftväxling, Högsta domstolen förordna därom. Högsta domstolen fär också meddela närmare beäge tillika meddela närmare be- stämmelser om skriftväxlingen och stämmelser om skriftväxlingen och därvid bestämma i vilket avseende därvid även föreskriva, 1 vilket parten skall yttra sig. En part får avseende part skall yttra sig. Part föreläggas att ge in mer än en må föreläggas att inkomma med skrivelse endast om det finns särmer än en skrift, endast om skilda skäl. särskilda skäl äro därtill.

118 108

Erfordras prövningstillstånd och Behövs prövningstillstånd och har motparten hörts över be- har motparten hörts angående svären, bestämme Högsta dom- överklagandet, skall Högsta domstolen, sedan skriftväxlingen av- stolen sedan skriftväxlingen avsluslutats, om sådant tillstånd skall tats besluta om sådant tillstånd meddelas. När skäl äro därtill, må skall meddelas. När det finns skäl frågan upptagas, ehuru skrift- för det, får frågan tas upp utan att växling ej ägt rum. skriftväxling har skett.

12 Md

Beträffande rättegången i Högsta Vid rättegången i Högsta domstolen skall i övrigt 52 kap. domstolen skall i övrigt 52 kap. 10 - 12 88 samt 55 kap. 12 a 8 11 - 13 §§ samt 55 kap. 128 första stycket tillämpas. första stycket tillämpas.

Vid tillämpning av 52 kap. 138

första stycket skall den gemensam-

ma handläggningen av målen ske

"Senaste lydelse 1989:352.

enligt 55 kap. i stället för enligt

50 eller 51 kap.

Sedan Högsta domstolens slutliga beslut meddelats, skola de

från hovrätten mottagna akterna

jämte avskrifter av beslutet översändas, hovrättsakten till hovrätten och underrättsakten till underrätten.

148” 128

Vad i detta kapitel är stadgat I fråga om överklagande enligt

äge motsvarande tillämpning i 8 kap. 8 §& tillämpas I - 11 88

fråga om besvär, som avses i med följande avvikelser:

8 kap. 8 §; i dylikt mål gälle dock följande avvikelser: 1. Den som vill anföra besvär 1. Klaganden skall ge in sin

skall inom fyra veckor från den skrivelse till advokatsamfundet. dag, då han erhöll del av beslu- Skrivelsen skall ha kommit in till

tet, till advokatsamfundet inkomma samfundet inom fyra veckor från

med besvärsinlaga. den dag då klaganden fick del av

beslutet.

2. Om ej särskilda skäl föranle- 2. Om inte särskilda skäl föranda annat, skola klaganden och, då leder annat, skall klaganden och, talan föres av justitiekanslern, när talan förs av Justitiekanslern,

även motparten höras muntligen i även motparten höras muntligen i

Högsta domstolen. Högsta domstolen.

3. Tillfälle skall lämnas det 3. Det organ inom advokat-

organ inom «advokatsamfundet, samfundet som meddelat beslutet som meddelat beslutet, att in- skall lämnas tillfälle att ge in en

komma med skriftlig förklaring skriftlig förklaring och att yttra sig och att, då part höres muntligen, i samband med att en part hörs därvid yttra sig. muntligen. 4. Advokatsamfundets beslut att 4, Ett beslut av advokatsamfun-

avvisa en besvärstalan får över- det genom vilket överklagandet klagas till Högsta domstolen avvisas får överklagas hos Högsta genom besvär. Därvid tillämpas 1. domstolen. Bestämmelserna i I

skall då tillämpas.

15 800

138 Om parterna har ingått ett sådant Om parterna har ingått ett sådant avtal som avses i 49 kap. I $ om avtal som avses i 49 kap. 2 § om

”Senaste lydelse 1989:113.

Införd genom 1989:352.

dom, får tingsrätten med parternas dom, får tingsrätten med parternas samtycke hänskjuta en viss fråga i samtycke hänskjuta en viss fråga i

målet till prövning av Högsta målet till prövning av Högsta domstolen. domstolen.

16 g!01

148 En fråga som hänskjutits enligt En fråga som hänskjutits enligt 15 8 får inte komma under Högsta 13 8 får inte komma under Högsta

domstolens prövning utan att dom- domstolens prövning utan att domstolen meddelat tillstånd till detta. stolen meddelat tillstånd till detta. Sådant tillstånd får ges endast i Sådant tillstånd får ges endast i den mån det gäller en sådan pre- den mån det gäller en sådan prejudikatfråga som avses i 54 kap. judikatfråga som avses i 54 kap.

11 § första stycket. 11 § första stycket. | Frågan om prövningstillstånd får prövas utan att parterna fått tillfälle

att yttra sig.

17 g!0e

158 Om prövningstillstånd meddelas Om prövningstillstånd meddelas

enligt 16 §, skall Högsta domsto- enligt 14 §, skall Högsta domstolen pröva prejudikatfrågan med len pröva prejudikatfrågan med

tillämpning av reglerna i 8, 10 tillämpning av reglerna i 7, 9 och och 12 88. 11 88.

57 Kap.

Om mål, som upptages omedel- Om mål som £as upp omedelbart bart av Högsta domstolen

1§

I mål, som skall upptagas ome- I mål som skall tas upp omedeldelbart av Högsta domstolen, äge bart av Högsta domstolen skall vad i 53 kap. är stadgat motsva- S3 kap. tillämpas. rande tillämpning.

58 kap. 118

Har någon försuttit laga tid för Har någon försuttit den tid som

fullföljande av talan mot dom eller gäller för överklagande av dom beslut eller för ansökan om åter- eller beslut eller för ansökan om vinning eller återupptagande och återvinning eller återupptagande, förelåg för hans underlåtenhet la- och hade han laga förfall, får på

!O' Införd genom 1989:352.

CInförd genom 1989:352.

ga förfall, som han icke kunde i ansökan av honom den försuttna Prop. 1993/94:190

rätt tid anmäla, må på ansökan av tiden återställas. honom den försuttna tiden återställas.

59 Kap.

Om besvär över domvilla Om klagan över domvilla m.m.

1 8!

Dom, som vunnit laga kraft, Dom som vunnit laga kraft skall skall på besvär av den, vilkens efter klagan av den vars rätt dorätt domen rör, på grund av men rör på grund av domvilla un-

domvilla undanröjas: danröjas,

1. om målet har tagits upp trots att det har förelegat ett rättegångshinder, som högre rätt haft att beakta självmant vid ett överklagande,

2. om domen givits mot någon, som inte har varit rätteligen stämd och inte heller har fört talan i målet, eller genom domen någon, som inte har varit part i målet, lider förfång,

3. om domen är så mörk eller 3. om domen är så oklar eller ofullständig att det inte framgår ofullständig att det inte framgår av därav, hur rätten dömt i saken den, hur rätten har dömt i saken

eller eller

4. om i rättegången förekommit 4. om det i rättegången förekom-

annat grovt rättegångsfel, som kan mit något annat grovt rättegångs-

antas ha inverkat på målets fel som kan antas ha inverkat på utgång. målets utgång.

Besvär över domvilla enligt Klagan över domvilla enligt

första stycket 4 som grundas på en första stycket 4 som grundas på en omständighet som inte tidigare har omständighet som inte tidigare har åberopats i målet skall avvisas, åberopats i målet skall avvisas, om klaganden inte gör sannolikt om klaganden inte gör sannolikt att han har varit förhindrad att att han har varit förhindrad att åberopa omständigheten 1 rätte- åberopa omständigheten i rättegången eller han annars haft giltig gången eller han annars haft giltig ursäkt att inte göra det. ursäkt att inte göra det.

2 8104

Den som vill besvära sig över Den som vill klaga över dom-

domvilla skall ge in en skriftlig villa skall göra detta skriftligen.

besvärsinlaga till hovrätten, om Skrivelsen skall ges in till hov-

domen meddelats av tingsrätt, och rätten, om domen meddelats av

i annat fall till Högsta domstolen. tingsrätt, och i annat fall till

Högsta domstolen.

!8Senaste lydelse 1989:656.

'4Senaste lydelse 1989:656.

das på någon omständighet som omständighet som avses i 1 § 1 avses i 1 § I eller 4, inom sex eller 4 skall skrivelsen ges in inom månader från det att domen vann sex månader från det att domen laga kraft, och, om besvären vann laga kraft. Grundas klagan grundas på någon omständighet på någon omständighet som avses som avses i I $ 2, inom sex i I & 2, skall skrivelsen ges in månader från det att klaganden inom sex månader från det att fick kännedom om domen. Fick klaganden fick kännedom om dohan kännedom om domen, innan men. Fick han kännedom om doden vann laga kraft, skall tiden men innan den vann laga kraft, räknas från den dag, då domen skall tiden räknas från den dag då

vann laga kraft. domen vann laga kraft.

3 &!05

Om besvär över domvilla och I fråga om klagan över domvilla fullföljd av talan mot hovrätts och överklagande av hovrätts beslut i sådant ärende äge i övrigt beslut i sådant ärende skall i vad i 52, 54 och 56 kap. är övrigt 52, 54 och 56 kap. stadgat motsvarande tillämpning; tillämpas. I fråga om klagan som beträffande besvär, som skola skall prövas omedelbart av Högsta upptagas omedelbart av Högsta domstolen gäller dock inte be-

domstolen, gälle dock ej bestäm- stämmelserna om = prövningstill-

melserna om prövningstillstånd. stånd.

Rätten äge, när skäl äro därtill, Rätten får besluta att domen tills förordna, att, till dess annorlunda vidare inte får verkställas. föreskrives, vidare åtgärd för verkställighet av domen ej må äga

rum.

Undanröjes domen och grundas Undanröjs domen av annat skäl

beslutet ej därå, att rätten varit än att rätten varit obehörig eller

obehörig eller eljest icke bort upp- annars inte bort fa upp målet till taga målet till prövning, skall prövning, skall rätten samtidigt tillika förordnas, att ny handlägg- besluta att ny handläggning skall ning skall äga rum vid den rätt, äga rum vid den rätt som medsom meddelat domen. delat domen.

Om ersättning för kostnad gälle I fråga om ersättning för kostnad vad om rättegångskostnad är gäller bestämmelserna om rättestadgat. gångskostnad.

4§

Vad i I - 3 8§ är stadgat om Det som sägs i I - 3 §§ om dom

dom äge motsvarande tillämpning skall tillämpas även när det gäller

beträffande rättens beslut. rättens beslut.

5Senaste lydelse 1971:218.

Om talan mot avgörande av Om ett avgörande av annan myn-

annan myndighet än tingsrätt dighet än tingsrätt skulle ha skulle ha fullföljts i tingsrätt eller överklagats hos tingsrätt eller hov-

hovrätt, anförs besvär över dom- rätt, får klagan över domvilla i

villa i ärendet skriftligen hos hov- ärendet göras skriftligen hos hovrätten. rätten.

I fråga om besvär enligt första I fråga om klagan enligt första stycket tillämpas 1 §, 2 §& andra stycket tillämpas 1 §, 2 § andra

stycket och 3 8. stycket och 3 8.

5 g!07

6§

Strafföreläggande, som godkänts Strafföreläggande som godkänts av den misstänkte, skall efter av den misstänkte skall efter

besvär undanröjas: klagan undanröjas, 1. om godkännandet icke kan 1. om godkännandet inte kan anses som en giltig viljeförklaring; anses som en giltig viljeförklaring, 2. om vid ärendets behandling 2. om det vid ärendets behand-

förekommit sådant fel, att före- ling har förekommit sådant fel, att

läggandet bör anses ogiltigt; eller föreläggandet bör anses ogiltigt

eller

3. om föreläggandet eljest ej 3. om föreläggandet av annan överensstämmer med lag. anledning inte överensstämmer

med lag. |

Har strafföreläggande undan- Har = strafföreläggande undanröjts, må ej därefter för samma röjts, får inte därefter för samma gärning dömas till eller föreläggas gärning dömas till eller föreläggas

svårare straff. svårare straff.

6 g!08

7§

Den som vill besvära sig över Den som vill klaga på strafförestrafföreläggande skall till den un- läggande skall göra detta skrift-

derrätt, som ägt upptaga åtal för ligen. Skrivelsen skall ges in till brottet, inkomma med besvärsin- tingsrätt som kunnat ta upp åtal

laga. för brottet. Besvär skola föras inom ett år, Skrivelsen skall ha kommit in till sedan åtgärd för verkställighet av tingsrätten inom ett år efter det att

föreläggandet företogs hos den åtgärd för verkställighet av före-

misstänkte. Om besvär, som nu läggandet företogs hos den misssagts, äga i övrigt bestämmelserna tänkte. I fråga om handläggningen i 52 kap. 2, 3 och 5 - 12 §§ mot- skall 52 kap. 2, 3 och 5 - 12 §§

svarande tillämpning. Bestämmel- tillämpas. Bestämmelse som avser

!OSInförd genom 1988:1451.

07 Senaste lydelse 1959:257.

!8Senaste lydelse 1966:249.

se som avser hovrätt gäller därvid hovrätt gäller därvid i stället tingsi stället underrätten. rätten.

7 8!»

8§

Om fullföljd av talan mot under- I fråga om överklagande av rättens beslut i anledning av be- tingsrättens beslut med anledning

svär över strafföreläggande äga av klagan på strafföreläggande bestämmelserna i 49 och 52 kap. gäller 49 och 52 kap. motsvarande tillämpning.

Mot hovrättens beslut må talan Hovrättens beslut får inte överej föras. klagas.

2§

I mål, som avses i 6 eller 7 §, I mål som avses i 7 eller 8 8 får äger rätten, när skäl äro därtill, rätten besluta att strafföreläg-

förordna, att till dess annorlunda gandet tills vidare inte får verkföreskrives, vidare åtgärd för verk- ställas.

ställighet av strafföreläggandet ej får äga rum.

9 gi

108 Bestämmelserna i 5 - 8 §§ äga Bestämmelserna i 6 - 9 §§ skall motsvarande tillämpning i fråga tillämpas även i fråga om godkänt om besvär över godkänt föreläg- föreläggande av ordningsbot. I gande av ordningsbot. I mål om mål om klagan på sådant förelägbesvär över sådant föreläggande är gande är allmän åklagare motpart

allmän åklagare motpart till den till den misstänkte.

misstänkte.

1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994. 2. Förekommer det i en lag eller en författning som har beslutats av

regeringen en hänvisning till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna lag tillämpas i stället den nya föreskriften.

3. Har en dom eller ett beslut meddelats före ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att överklaga och om vad den som

vill överklaga skall iaktta.

!”Införd genom 1966:249.

Mnförd genom 1966:249.

"Införd genom 1968:193.

Härigenom föreskrivs att 17 kap. 9 § äktenskapsbalken skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 kap.

9 8!

Bestämmelserna om särskilda Bestämmelserna om särskilda rättsmedel i 58 och 59 kap. rätte- rättsmedel i 58 och 59 kap. rättegångsbalken skall tillämpas 1 fråga gångsbalken skall tillämpas i fråga om bodelning som förrättats av om bodelning som förrättats av

bodelningsförrättare. Härvid skall bodelningsförrättare. Härvid skall

vad som sägs i 58 kap. 10 a och det som sägs i 58 kap. 10 a och 13 §§ och 59 kap. 4a8 rätte- 13 88 och 59 kap. 5 § rättegångsgångsbalken om fullföljd av talan balken om överklagande gälla gälla klander av bodelning. klander av bodelning.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.

'Införd genom 1988:1452.

Härigenom föreskrivs att 19 kap. 14 § jordabalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap.

14 8!

Talan mot beslut i inskrivnings- Ett beslut i inskrivningsärende ärende Fföres i hovrätten. får överklagas hos hovrätten. Skri- Besvärsinlagan skall inges till in- velsen skall ges in till inskriv-

skrivningsmyndigheten. ningsmyndigheten.

Besvärstiden är i fråga om slut- Klagotiden i fråga om slutligt ligt beslut fyra veckor från den in- beslut är fyra veckor från den inskrivningsdag till vilken beslutet skrivningsdag till vilken beslutet

är att hänföra, Detsamma gäller är att hänföra. Detsamma gäller

beslut varigenom ansökan för- beslut genom vilket ansökan har

klarats vilande. förklarats vilande. Vid överklagan-

de tillämpas i övrigt bestämmelser-

na i rättegångsbalken om överkla-

gande av tingsrätts beslut.

Besvär över beslut som införts i Ett överklagande av ett beslut, fastighetsboken eller tomträttsbo- som har förts in 1 fastighetsboken ken skall antecknas i denna. När eller tomträttsboken, skall an-

slutligt beslut med anledning av tecknas där. När det slutliga

besvären vunnit laga kraft, skall beslutet med anledning av överanteckning ske om innehållet i klagandet har vunnit laga kraft,

beslutet. skall beslutets innehåll antecknas.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.

'Lagen omtryckt 1971:1209.

Härigenom föreskrivs att 37 kap. 8 § brottsbalken skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

37 kap. 88

Bestämmelserna i 7 §& första stycket tillämpas på motsvarande sätt

beträffande den som har dömts till skyddstillsyn. Den som har dömts till skydds- Den som har dömts till skydds-

tillsyn får genom besvär hos hov- tillsyn får hos hovrätten överklaga rätt föra talan mot övervaknings- ett beslut av övervakningsnämnd i nämnds beslut i frågor som avses i frågor som avses i 26 kap. 15 8

26 kap. 15 § eller 28 kap. 7 eller eller 28 kap. 7 eller 11 8. Skri-

11 8. Besvärstiden räknas från den velsen skall ges in till övervakdag då han erhöll del av beslutet. ningsnämnden. Klagotiden räknas

från den dag då klaganden fick del

av beslutet. I hovrätten tillämpas

bestämmelserna i rättegångsbalken

om överklagande av tingsrätts be-

slut.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.

!$Senaste lydelse 1983:240.

Härigenom föreskrivs i fråga om utsökningsbalken dels aft rubriken närmast före 18 kap. 17 § skall utgå,

dels att 3 kap. 10 - 12 88, 13 kap. 14 och 16 §§ samt rubriken till 18 kap. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

10 8

Ansökan om resning eller åter- Ansökan om resning eller återställande av försutten tid, beslut ställande av försutten tid, beslut varigenom sådan ansökan har be- genom vilket en sådan ansökan har viljats eller besvär över domvilla beviljats eller klagan över

hindrar ej verkställighet, om ej domvilla hindrar inte = verk-

annat förordnas med anledning av ställighet, om inte rätten beslutar ansökningen eller besvären. annat.

118 Utslag eller beslut i mål om be- Utslag eller beslut i mål om be-

talningsföreläggande eller hand- talningsföreläggande eller handräckning varigenom någon har räckning genom vilket någon har

ålagts — betalningsskyldighet = får ålagts — betalningsskyldighet = får

verkställas genast, om inte något verkställas genast, om inte något annat förordnas med anledning av annat beslutas med anledning av ansökan om = återvinning eller ansökan om återvinning eller över-

besvär. Har gäldenären sökt klagande. Har gäldenären sökt

återvinning eller överklagat, återvinning eller överklagat, tillämpas vad som sägs i 6 § om tillämpas der som sägs 1 6 § om

underrätts dom. underrätts dom.

128 Utslag eller beslut i mål om Utslag eller beslut i mål om handräckning verkställs, utom i handräckning verkställs, utom i fall som avses i 11 8, såsom la- fall som avses i 11 §, såsom lagakraftägande dom, om inte något gakraftägande dom, om inte något annat förordnas med anledning av annat beslufas med anledning av ansökan om återvinning eller be- ansökan om återvinning eller över-

svär. klagande.

13 kap.

Medel får ej betalas ut utan att säkerhet ställs, om

!'Senaste lydelse 1990:748. Senaste lydelse 1991:849.

TI

Senaste lydelse 1991:848.

kutionstiteln ej har vunnit laga kraft eller utmätning har skett på grund av utslag eller beslut i mål om betalningsföreläggande eller handräckning och gäldenären har sökt återvinning eller överklagat,

2. utmätning har skett hos dödsbo för fordran som ej var förenad med särskild förmånsrätt i egendomen och den tid som anges i 8 kap. 6 8 första stycket ej har gått till ända,

3. rätten till medlen är beroende 3. rätten till medlen är beroende av besvär som har anförts över av ett överklagande av utmätutmätningen eller den utmätta ningen eller den utmätta egendoegendomens försäljning eller av mens försäljning eller av talan talan som avses i 4 kap. 20 - 22 som avses i 4 kap. 20 - 22 eller eller 26 8, 26 §,

4. fördelning som har skett vid fördelningssammanträde ej har vunnit laga kraft,

5. i annat fall tvist råder om vem som är betalningsberättigad.

16 8

Besvär över verkställd fördelning — Aft en verkställd fördelning hindrar ej att belopp som ej berörs överklagas hindrar inte att belopp av besvären betalas ut. som inte berörs av överklagandet

betalas ut.

18 kap. Besvär 18 kap. Överklagande

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.

skrivning av rätt till luftfartyg

Härigenom föreskrivs att 51 och 52 §§ samt rubriken närmast före 51 § lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om besvär Om överklagande

518 Över inskrivningsdomarens be- Inskrivningsdomarens beslut enslut enligt denna lag må klagan ligt denna lag får överklagas hos föras hos hovrätten genom besvär. hovrätten. Skrivelsen skall ges in

till inskrivningsdomaren. Vid över-

klagande tillämpas i övrigt be-

stänvnelserna i rättegångsbalken

om överklagande av tingsrätts be-

slut.

Beträffande anförda besvär även- Överklagandet samt sådana be-

som beslut som av inskrivnings- slut som inskrivningsdomaren eller domaren eller högre rätt meddelas domstol meddelar med anledning i anledning av besvären skall an- av överklagandet skall antecknas i

teckning verkställas i inskrivnings- inskrivningsboken.

boken.

52 §

Har beslut, varigenom ansökan Om en domstol efter överklaom intecknings beviljande helt el- gande ändrar ett beslut genom viller till någon del avslagits, blivit ket en ansökan om beviljande av

till följd av besvär ändrat, vare inteckning helt eller delvis har

sökanden pliktig att senast å den avslagits, skall sökanden senast på inskrivningsdag, som infaller näst den inskrivningsdag som infaller efter tre månader från det beslutet näst efter tre månader från det ar om ändringen vann laga kraft, beslutet om ändringen vann laga förete detsamma hos inskriv- kraft visa upp detta beslut hos in-

ningsdomaren, vid äventyr att i skrivningsdomaren. Gör han inte

annat fall den inteckning, som på det, gäller en inteckning som grund av beslutet beviljas, gäller beviljas på grund av beslutet som

Såsom vore den sökt först å den om den hade sökts först på den

dag beslutet företes för in- dag beslutet uppvisas för inskrivningsdomaren. skrivningsdomaren.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.

2.7¶Förslag till lag om ändring i miljöskyddslagen . 1993/94:190 (1969:387)

Härigenom föreskrivs i fråga om miljöskyddslagen (1969:387)

dels att 61 8' skall upphävas,

dels att 59 och 60 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

59 &

Koncessionsnämndens beslut i mål om miljöskyddsavgift överklagas hos Svea hovrätt. Målet prövas av hovrätten i dess sammansättning som vattenöverdomstol. I fråga om sådan talan gäller följande.

Koncessionsnämndens beslut som Ett slutligt beslut av Koncessions-

innebär ett avgörande av saken nämnden får överklagas. överklagas genom vad. Detsamma gäller beslut vari nämnden i samband med avgörande av saken har avgjort frågor om kvarstad eller ersättning till en part eller skyl-

dighet för en part att utge ersätt-

ning.

Koncessionsnämndens = beslut Ett beslut av nämnden får över-

överklagas genom = besvär då klagas särskilt, om beslutet inne-

nämnden har bär att nämnden

1. ogillat invändning om jäv mot en ledamot i nämnden eller invändning om att hinder föreligger för talans prövning,

2. avvisat ett ombud eller ett biträde,

3. avvisat en ansökan om åläggande av miljöskyddsavgift,

4. avskrivit ett ärende om åläggande av miljöskyddsavgift,

5. förelagt någon att medverka 3. förelagt någon att medverka

på annat sätt än genom inställelse på annat sätt än genom inställelse inför nämnden och underlåtenhet inför nämnden och underlåtenhet att iaktta föreläggandet kan med- att iaktta föreläggandet kan med-

föra en särskild påföljd för ho- föra en särskild påföljd för honom, nom, 6. utdömt vite eller annan på- 4. utdömt vite eller annan på-

följd för underlåtenhet att iaktta följd för underlåtenhet att iaktta

föreläggande eller ådömt straff för föreläggande eller ådömt straff för en förseelse i förfarandet eller en förseelse i förfarandet eller

ålagt ett vittne eller en sakkunnig ålagt ett vittne eller en sakkunnig

att ersätta kostnad som har vållats att ersätta kostnad som har vållats genom försummelse eller tredska, genom försummelse eller tredska,

!$Senaste lydelse av 61 §& 1986:1157.

Senaste lydelse 1987:760.

ning av egendom eller annan lik- sökning av egendom eller annan nande åtgärd, liknande åtgärd,

8. förordnat angående ersättning 6. förordnat angående ersättning

för någons medverkan i målet för någons medverkan i målet

eller eller

9. utan samband med avgörande 7. utan samband med avgörande av saken utlåtit sig om kvarstad av saken utlåtit sig om kvarstad

eller ersättning till en part eller eller ersättning till en part eller skyldighet för en part att utge er- skyldighet för en part att utge er-

sättning. sättning.

Andra beslut får överklagas endast i samband med överklagande av ett

beslut som innebär avgörande av saken.

60 & En vadeinlaga eller en besvärs- Den som vill överklaga skall göhandling skall ha kommit in till ra detta skriftligen. Skrivelsen

nämnden inom tre veckor från den skall ges in till nämnden inom tre dag då klaganden fick del av veckor från den dag då klaganden beslutet. fick del av beslutet.

I övrigt tillämpas vid över-

klagande av ett beslut som innebär

aft saken avgörs bestämmelserna i

rättegångsbalken om överklagande

av tingsrätts domar i tvistemål där

förlikning om saken inte är

tillåten. Vid överklagande av an-

nat beslut tillämpas bestämmelser-

na i rättegångsbalken om över-

klagande av tingsrätts beslut.

I fråga om rättegångskostna-

derna tillämpas rättegångsbalkens

bestämmelser om allmänt åtal. Be-

träffande Naturvårdsverket gäller i

stället för bestämmelserna i rät-

tegångsbalken om föreläggande

för part och parts utevaro i

tvistemål det som är föreskrivet för

åklagare.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994. Har Koncessionsnämnden meddelat ett beslut före ikraftträdandet, gäller äldre

bestämmelser i fråga om rätten att överklaga och om vad den som vill överklaga skall iaktta.

Senaste lydelse 1986:1157.

6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 190

Härigenom föreskrivs att 41 §& ackordslagen (1970:847) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41 8!

Tingsrättens beslut i en fråga som enligt denna lag skall prövas av

rätten får överklagas för sig, om inte något annat följer av 32 § första stycket, 35 § eller 36 § tredje stycket.

Talan mot ett beslut som avses i Ett beslut som avses i första

första stycket förs genom besvär i stycket får överklagas hos hov-

hovrätten inom tre veckor från rätten inom tre veckor från den den dag då beslutet meddelades. dag då beslutet meddelades. Är

Är det fråga om beslut om för- det fråga om beslut om för-

handling om offentligt ackord räk- handling om offentligt ackord räknas dock besvärstiden från den nas dock klagotiden från den dag

dag då kungörelsen om beslutet då kungörelsen om beslutet var var införd i Post- och Inrikes införd i Post- och Inrikes Tid- Tidningar. ningar.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.

Senaste lydelse 1990:1073.

allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1971:289) om allmänna

förvaltningsdomstolar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38 Regeringsrätten består av ader- Regeringsrätten består av sexton ton regeringsråd eller det högre regeringsråd eller det högre antal antal som av särskilda skäl finnes som behövs. Minst två tredjedelar erforderligt. Minst två tredjedelar av antalet regeringsråd skall vara

av antalet regeringsråd skall vara lagfarna. Regeringsråden får inte lagfarna. Regeringsråden får icke inneha eller utöva något annat

inneha eller utöva annat ämbete. ämbete.

Regeringsråd utnämnes av re- Regeringsråd utnämns av re-

geringen. Regeringen förordnar ett geringen. Regeringen förordnar ett av regeringsråden att vara dom- av regeringsråden att vara dom-

stolens ordförande. stolens ordförande.

När ett regeringsråd på grund av sjukdom eller därmed jämförlig om-

ständighet inte kan tjänstgöra i Regeringsrätten, får den som avgått med ålderspension från sin tjänst som regeringsråd förordnas att tillfälligt tjänstgöra som ersättare. Vad som i lag eller annan författning

föreskrivs om regeringsråd skall även tillämpas på ersättare. Om regeringsråds tjänstgöring i Lagrådet är särskilt föreskrivet.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.

'Senaste lydelse 1991:1820.

rättegången i arbetstvister

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § samt 4 kap. 12, 13, 15 och 16 §§

lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

38 Arbetsdomstolen är överrätt i Arbetsdomstolen är överrätt vid

mål som enligt 2 § upptagits vid överklagande i mål som enligt 2 & tingsrätt och därifrån fullföljs. tagits upp av tingsrätt.

Att i Arbetsdomstolen talan i Att i visst fall ert beslut som visst fall kan föras mot beslut, meddelats av annan myndighet än

som meddelats av annan myn- tingsrätt kan överklagas hos

dighet än tingsrätt, föreskrivs i Arbetsdomstolen följer av lagen lagen (1969:93) om begränsning (1969:93) om begränsning av av samhällsstöd vid arbetskonflikt. samhällsstöd vid arbetskonflikt.

Arbetsdomstolen prövar besvär Arbetsdomstolen prövar klagan över domvilla i fråga om tingsrätts över domvilla i fråga om tingsrätts avgörande i mål som avses i 2 8. avgörande i mål som avses i 2 §

och i fråga om de avgöranden av och i fråga om de avgöranden av annan myndighet som avses i annan myndighet som avses i

andra stycket. Frågor om resning andra stycket. Frågor om resning

och återställande av försutten tid och återställande av försutten tid beträffande sådana avgöranden beträffande sådana avgöranden

prövas av Högsta domstolen. prövas av Högsta domstolen.

4 kap.

12 §

Talan mot tingsrätts dom eller En tingsrätts dom eller beslut får beslut fullföljes i Arbetsdomstolen överklagas hos Arbetsdomstolen

genom vad eller besvär enligt vad enligt bestämmelserna i 49 kap.

som föreskrives i 49 kap. rätte- rättegångsbalken. Överklagandet

gångsbalken. Talan skall fullföljas skall ske inom den tid som anges

på sätt och inom tid som anges i i 50 kap. 1 och 2 §§ eller 52 kap. 50 kap. I och 2 §§ eller 52 kap. 1 § rättegångsbalken.

I $ rättegångsbalken.

13 § I fullföljdsinla gan skall uppges Överklagandet skall innehålla det avgörande mot vilket talan uppgifter om det avgörande som

fullföljes, den ändring häri som överklagas, den ändring i av-

yrkas samt grunderna för den full- görandet som yrkas samt grun-

!'Senaste lydelse 1992:124.

följda talan. Uppgift skall även derna för överklagandet. Uppgift lämnas om de bevis som åberopas skall även lämnas om de bevis till stöd för denna talan och vad som åberopas och vad som skall som skall styrkas med varje sär- styrkas med varje bevis. Skriftliga skilt bevis. Skriftligt bevis som ej bevis som inte lagts fram tidigare tidigare förebragts skall inges skall ges in samtidigt med översamtidigt med fullföljdsinla gan. klagandet. Inlagan skall vara undertecknad av den som fullföljer talan eller av hans ombud.

I mål som fullföljes genom vad Vid överklagande av en tingsskall vadekäranden i inlagan även rätts dom skall klaganden i skriuppge om han vill att förnyat för- velsen även ange om han vill att hör med vittne eller sakkunnig det skall hållas ett förnyat förhör eller part skall äga rum eller att med eft vittne, ex sakkunnig eller förnyad syn skall hållas. en part eller hållas en förnyad

syn.

Sedan målets beredande avslutats, skall Arbetsdomstolen företaga målet till avgörande så snart det kan ske.

Mål som fullföljes genom vad får Avser överklagandet en tingsrätts företagas till avgörande utan dom, får målet avgöras utan huhuvudförhandling, om ej muntlig vudförhandling, om någon muntlig bevisning skall förebringas eller bevisning inte skall tas upp och eljest särskilda skäl föranleder inte heller något annat särskilt annat. skäl föranleder att huvudförhand-

ling hålls.

Mål som fullföljes genom besvär Avser överklagandet ett beslut, företages till avgörande utan hu- avgörs målet utan huvudförhandvudförhandling. Ling.

16 §

Till huvudförhandling skall part och ställföreträdare för part kallas att infinna sig personligen, om hans närvaro behövs för utredningen. Skall personlig inställelse ske, kan Arbetsdomstolen förelägga vite.

Uteblir vadekäranden från sam- Uteblir klaganden från sammanträde för huvudförhandling, är manträde för huvudförhandling, hans vadetalan förfallen. Erinran förfaller överklagandet. En upplyshärom skall intagas i kallelsen till ning om detta skall tas in i kallelsammanträdet. Förklaras vadekä- sen till sammanträdet. Har överrandens talan ha förfallit, kan han klagandet förfallit, kan klaganden hos Arbetsdomstolen göra ansökan hos Arbetsdomstolen ansöka om om målets återupptagande enligt återupptagande av målet enligt vad som föreskrives i 50 kap. 20 § 50 kap. 22 § rättegångsbalken. rättegångsbalken.

Uteblir vadesvaranden från sam- Uteblir motparten företas målet manträde för huvudförhandling, till förhandling och avgörande 85 företages målet till förhandling utan hinder av hans utevaro, om

utevaro, om hans närvaro ej är av för målets handläggning eller

betydelse för målets handläggning utredning. En upplysning om detta eller utredning. Erinran härom skall tas in i kallelsen till samman-

skall intagas i kallelsen till sam- trädet. manträdet.

Uppskjutes påbörjad huvudförhandling, skall förhandlingen fortsättas snarast möjligt. Ny huvudförhandling behöver ej hållas i anledning av sådant uppskov.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994. Har dom eller beslut meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att överklaga och om vad den som vill överklaga skall iaktta.

Statens va-nämnd

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:839) om Statens vanämnd

dels att 23 8 skall upphävas, dels att 19 - 21 §§ och rubriken före 19 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Fullföljd av talan Överklagande

19 8! Talan mot beslut av nämnden, Ett slutligt beslut av nämnden får

som innebär avgörande av saken, överklagas. föres genom vad. Detsamma gäller i fråga om beslut, varigenom nämnden i samband med avgöran-

de av saken ultlåtit sig om ersättning enligt 14 8 eller i annan

fråga som gäller allmän rättshjälp och som rör part.

Mot nämndens beslut, varigenom Ett beslut av nämnden får övernämnden avvisat ansökan, av- klagas särskilt, om beslutet inneskrivit mål, utlåtit sig om ersätt- bär att nämnden prövat ning enligt 12 § tredje stycket 1. en fråga om ersättning enligt eller 13 § eller i annat fall än som 12 § tredje stycket eller 13 eller avses i första stycket utlåtit sig om 14 §, ersättning enligt 14 § eller i annan 2. en fråga som gäller allmän fråga som gäller allmän rättshjälp rättshjälp, eller eller utlårit sig i fråga som avses i 3. en fråga som avses i 15 8. 15 §, föres talan genom besvär. Andra beslut av nämnden får

Mot annat av nämnden meddelat överklagas endast i samband med

beslut som ej innebär avgörande överklagande av ett slutligt beslut. av saken får talan föras endast i samband med sådan talan som avses i första stycket första punkten.

Beslut av nämnden får verkställas som domstols dom.

208 Talan mot nämndens beslut föres Nämndens beslut överklagas hos

hos Svea hovrätt. Målet prövas av Svea hovrätt. Målet prövas av

hovrätten i dess sammansättning hovrätten i dess sammansättning som vattenöverdomstol. som vattenöverdomstol.

!'Senaste lydelse 1987:759.

Senaste lydelse 1986:1174.

En vadeinlaga och en besvärs-

handling skall ha kommit in till

nämnden inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet.

Beträffande nämndens handlägg- Den som vill överklaga skall

ning vid överklagande och göra detta skriftligen. Skrivelsen beträffande rättegången i hov- skall ges in till nämnden inom tre rätten gäller, med de avvikelser veckor från den dag då klaganden som följer av 22 §, i tillämpliga fick del av beslutet.

delar vad som är föreskrivet i I övrigt tillämpas vid överkla-

rättegångsbalken om tvistemål och gande av ett beslut genom vilket om besvär. saken avgörs, om inte annat följer

av 22 §, bestämmelserna i rätte-

gångsbalken om överklagande av

tingsrätts domar i tvistemål. Vid

överklagande av annat beslut

tillämpas bestämmelserna i rätte-

gångsbalken om överklagande av

tingsrätts beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994. Har nämnden meddelat ett beslut före ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att överklaga och om vad den som vill överklaga skall iaktta.

Senaste lydelse 1986:1174.

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100) skall

ha följande lydelse.

Nuvarande tydelse Föreslagen lydelse

15 kap.

78!

Beslut varigenom myndighet har avslagit enskilds begäran att få ta del av handling eller lämnat ut allmän handling med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller annars förfoga över den, får överklagas av sökanden. Om inte annat följer av andra - fjärde styckena, överklagas beslutet hos kammarrätten eller, såvitt gäller kammarrätts beslut i där väckt ärende, hos Regeringsrätten. Har beslutet

meddelats av organ som avses i 1 kap. 8 § andra stycket tilllämpas

bestämmelserna i 23 - 25 §& och 30 §& första meningen förvaltningslagen (1986:223) om överklagande.

Har beslut som avses i första Har beslut som avses 1 första stycket meddelats av tingsrätt och stycket meddelats av tingsrätt och rör det handling i domstols rör det handling i domstols

rättskipande eller rättsvårdande rättskipande eller rättsvårdande

verksamhet, överklagas det hos verksamhet, överklagas det hos hovrätten. Motsvarande beslut av hovrätten. Motsvarande beslut av hovrätt i där väckt eller dit hovrätt i där väckt eller dit överöverklagat ärende överklagas hos klagat ärende överklagas hos Hög- Högsta domstolen. Vid överkla- sta domstolen. Vid överklagande gande av tingsrätts eller hovrätts av tingsrätts eller hovrätts beslut beslut tillämpas i övrigt bestäm- tillämpas i övrigt bestämmelserna melserna i rättegångsbalken om 1 rättegångsbalken om = överklabesvär. gande av beslut.

Första och andra styckena gäller inte för beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen eller Regeringsrätten.

Att beslut av statsråd skall överklagas hos regeringen föreskrivs i 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen.

Angående rätt att överklaga beslut av myndighet som lyder under riksdagen är särskilt föreskrivet.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.

'Lydelse enligt prop. 1993/94:133.

ställningsskydd

Härigenom föreskrivs att 43 § lagen (1982:80) om anställningsskydd skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

43 8 i

Mål om tillämpning av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Mål som avses i 34 - 36 §§& skall handläggas skyndsamt.

Ett yrkande om beslut enligt Ett yrkande om beslut enligt

34 § tredje stycket, 35 § andra 34 § tredje stycket, 35 § andra

stycket eller 36 § andra stycket får stycket eller 36 § andra stycket får

ej bifallas utan att motparten har inte bifallas utan att motparten har

beretts tillfälle att yttra sig. Om beretts tillfälle att yttra sig. Om

ett dröjsmål skulle medföra risk ett dröjsmål skulle medföra risk för skada, får dock domstolen för skada, får dock domstolen omedelbart bifalla yrkandet att omedelbart bifalla yrkandet att gälla till dess annat förordnas. Be- gälla till dess annat beslutas. Beslut som en tingsrätt har meddelat slut som en tingsrätt har meddelat under rättegången får överklagas under rättegången får överklagas särskilt genom besvär. särskilt.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.

Härigenom föreskrivs i fråga om vattenlagen (1983:291) dels att 13 kap. 66 § skall upphävas, dels att 13 kap. 65 samt 67 - 69 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 kap.

65 §'

Vattendomstolens domar eller Vattendomstolens domar eller beslut får, om inte annat är före- beslut får, om inte annat är föreskrivet, överklagas hos Vatten- skrivet, överklagas hos Vattenöverdomstolen. I stället för de överdomstolen. I stället för de tider som föreskrivs i 50 kap. 1 tider som föreskrivs i 50 kap. 1 och 2 §§ rättegångsbalken gäller och 2 §§ rättegångsbalken gäller

för vad fyra veckor och för anslut- fyra veckor respektive två veckor.

ningsvad två veckor.

67 8

Vattendomstolens beslut i överklagade frågor som avses i 12 kap. 37 §

första stycket 1 och 3 samt fjärde stycket får inte överklagas.

Vattendomstolens beslut i frågor Vattendomstolens beslut i frågor som avses i 34 §& överklagas som avses i 34 § får överklagas särskilt genom besvär. Beslut i särskilt. Beslut i fråga som avses i fråga som avses i 55 §& andra 55 § andra stycket får överklagas

stycket får överklagas endast i endast i samband med översamband med överklagande av klagande av dom eller slutligt be-

dom eller slutligt beslut i ansök- slut i ansökningsmålet.

ningsmålet.

68 §

Har i ett ansökningsmål, vari Har i ett ansökningsmål, vari

kungörelse enligt 22 § har utfär- kungörelse enligt 22 § har utfär-

dats, sökanden överklagat vatten- dats, sökanden överklagat vattendomstolens dom eller beslut, får domstolens dom eller beslut, får Vattenöverdomstolen i stället för Vattenöverdomstolen i stället för

att förordna om delgivning med att förordna om delgivning med

motparterna besluta att ett exem- motparterna besluta att ett exemplar av vade- eller besvärsinlagan plar av överklagandet skall övermed därvid fogade handlingar sändas till den eller de aktförskall översändas till den eller de varare som har förordnats av aktförvarare som har förordnats av vattendomstolen samt utfärda vattendomstolen samt utfärda kungörelse om överklagandet.

kungörelse om överklagandet.

Senaste lydelse 1990:454.

I kungörelsen skall uppges att ett I kungörelsen skall uppges att ett

exemplar av handlingarna i målet exemplar av handlingarna i målet

hålls tillgängligt hos aktförvararen hålls tillgängligt hos aktförvararen eller aktförvararna, eller aktförvararna,

att kallelser och andra meddelan- att kallelser och andra meddelanden i målet till parterna skall, om den i målet till parterna skall, om

de inte särskilt tillställs någon de inte särskilt tillställs någon part, införas i en viss eller vissa part, införas i en viss eller vissa

ortstidningar samt hållas tillgäng- ortstidningar samt hållas tillgängliga hos aktförvararen eller aktför- liga hos aktförvararen eller aktförvararna, vararna,

att skriftligt genmäle eller skrift- att en svarsskrivelse skall ha lig förklaring skall ha inkonvnit till kommit in till Vattenöverdomsto- Vattenöverdomstolen inom den len inom den tid, minst tre veckor tid, minst tre veckor från det att från det att kun- görandet skedde, kungörandet skedde, som Vatten- som Vattenöverdomstolen bestämt. överdomstolen bestämt.

Kungörelsen skall införas i den eller de ortstidningar som vatten-

domstolen har bestämt för meddelanden i målet.

Första —- tredje styckena gäller också i förrättningsmål, vari kungörelse enligt 58 § har utfärdats, oavsett om sökanden eller någon annan har klagat.

Då föreskrifterna i denna paragraf har iakttagits, skall delgivning

anses ha skett.

69 §

Vademål får avgöras av Vatten- Ett mål där en dom har överöverdomstolen utan huvudförhand- klagats får avgöras av Vattenöverling, om den skulle sakna betydel- domstolen utan huvudförhandling,

se för prövningen. Om parterna på om en sådan förhandling skulle

ömse sidor har begärt huvud- sakna betydelse för prövningen. förhandling, skall den äga rum, Om parterna på ömse sidor har

om den inte uppenbarligen skulle begärt huvudförhandling, skall den vara utan betydelse. äga rum, om den inte uppenbar-

ligen skulle vara utan betydelse.

Vid huvudförhandling får utredningen läggas fram genom Vattenöver-

domstolens försorg i den omfattning som domstolen bestämmer.

Om Vattenöverdomstolen i ett överklagat ansöknings- eller förrättningsmål finner att vite eller annan påföljd för utevaro bör föreläggas någon part, får föreläggandet inte tillkännages parten genom kungörelse

som avses i 68 § utan det skall delges parten.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994. Har vattendomstol

meddelat ett beslut före ikraftträdandet, gäller äldre bestämmelser i

fråga om rätten att överklaga och om vad den som vill överklaga skall

stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

Härigenom föreskrivs att 38 och 39 §§ samt rubriken närmast före 38 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Besvär Överklagande

38 §

Inskrivningsmyndighetens beslut Inskrivningsmyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas enligt denna lag får överklagas genom besvär hos hovrätten av hos hovrätten av den skattskyldige den skattskyldige och av den myn- och av den myndighet som har dighet som har förordnats till förordnats till granskningsmyndiggranskningsmyndighet enligt 41 §. het enligt 41 8. Skrivelsen skall

ges in till inskrivningsmyn-

digheten. Vid överklagande tilläm-

pas i övrigt bestämmelserna i rät-

tegångsbalken om överklagande

av tingsrätts beslut, om inte annat

följer av 39 8.

Beslut om föreläggande enligt 28 § får inte överklagas.

39 8

Besvär över inskrivningsmyndighetens beslut enligt denna lag skall ges in till inskrivningsmyndigheten och vara ställda till hovrätten.

Ett beslut som innefattar pröv- Ett beslut som innefattar prövning av en fråga om fastställande ning av en fråga om fastställande eller återvinning av skatt får över- eller återvinning av skatt får överklagas inom tre år från dagen för klagas inom tre år från dagen för beslutet. Har en part överklagat beslutet. Har en part överklagat beslutet och vill även motparten beslutet och vill även motparten överklaga det, skall dennes besvär överklaga, skall dennes skrivelse ha kommit in till hovrätten inom ha kommit in till hovrätten inom två månader från det att del- två månader från det att givning som avses i 52 kap. 7 § delgivning som avses i 52 kap. rättegångsbalken har skett. 7 § rättegångsbalken har skett. Hovrätten skall pröva frågan om Hovrätten skall pröva frågan om motpartens besvärstalan har full- motpartens överklagande har skett följts på föreskrivet sätt och inom inom rätt tid. rätt tid.

Om ett beslut som avses i andra Vid överklagande av ett beslut stycket har överklagats på be- som avses i andra stycket skall

hörigt sätt skall hovrätten alltid hovrätten, om målet tas upp till Prop. 1993/94:190 höra klagandens motpart över be- prövning, alltid höra motparten. svären.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.

om företagshypotek

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 24 §& samt rubriken närmast före

4 kap. 24 § lagen (1984:649) om företagshypotek skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

Besvär Överklagande

24 §

Beslut i = inskrivningsärenden Ett beslut i inskrivningsärende

överklagas fill hovrätten. Besvärs- får överklagas hos hovrätten. Skriinlagan skall ges in till inskriv- velsen skall ges in till inskrivningsmyndigheten. ningsmyndigheten.

Besvärstiden är i fråga om slut- Klagotiden i fråga om slutligt

« ligt beslut fyra veckor från den in- beslut är fyra veckor från den inskrivningsdag till vilken beslutet skrivningsdag till vilken beslutet är att hänföra. är att hänföra. Vid överklagande

tillämpas i övrigt bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande

av tingsrätts beslut.

Besvär över beslut som har förts Ett överklagande av ett beslut in i företagsinteckningsregistret som har förts in i företagsinteckskall antecknas där. När slutligt ningsregistret, skall antecknas där.

beslut med anledning av besvären När det slutliga beslutet med anhar vunnit laga kraft skall anteck- ledning av överklagandet har vun-

ning göras om beslutets innehåll. nit laga kraft, skall beslutets inne-

håll antecknas.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 9 §& konkurslagen (1987:672) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 kap.

98 Ett sådant beslut av tingsrätten Ett sådant beslut av tingsrätten

som avses i 5 § får överklagas ge- som avses i 5 § får överklagas hos nom besvär i hovrätten. Överkla- hovrätten. Överklagandet skall ske gandet skall ske inom tre veckor inom tre veckor från den dag då

från den dag då beslutet medde- beslutet meddelades. Är det fråga

lades. Är det fråga om ett kon- om ett konkursbeslut eller ett bekursbeslut eller ett beslut om ned- slut om nedläggning av en konläggning av en konkurs på grund kurs på grund av frivillig uppav frivillig uppgörelse, räknas görelse, räknas dock tiden för dock tiden för överklagande från överklagande från den dag då kunden dag då kungörelsen om be- görelsen om beslutet var införd i slutet var införd i Post- och In- Post- och Inrikes Tidningar. rikes Tidningar.

Beslut om åläggande av reseförbud, om skyldighet för gäldenären att lämna ifrån sig sitt pass, om förbud att utfärda pass samt om någons

häktande eller kvarhållande i häkte får överklagas utan inskränkning till

viss tid. Detsamma gäller klagan mot ett beslut på den grunden att förfarandet onödigt uppehålls genom beslutet.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.

'Senaste lydelse 1990:457.

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 19 § sjölagen (1994:000) skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.!

19 8

Beslut i = registerärenden får «Beslut 1 registerärenden får

överklagas hos hovrätten. Skri- överklagas hos hovrätten. Skrivelsen med överklagandet skall velsen skall ges in till register-

ges in till registermyndigheten. myndigheten.

Ett slutligt beslut skall överkla- = Ett slutligt beslut skall överkla-

gas inom fyra veckor från den in- gas inom fyra veckor från den in-

skrivningsdag då beslutet fattades. — skrivningsdag då beslutet fattades.

Vid överklagande tillämpas i öv-

rigt bestämmelserna i rättegångs-

balken om överklagande av tings-

rätts beslut.

Ett överklagande av ett beslut som finns infört i registret skall antecknas där. När ett slutligt beslut med anledning av ett överklagande har vunnit laga kraft, skall beslutets innehåll antecknas.

Om ett registerärende enligt beslut av högre rätt skall tas upp till ny handläggning av registermyndigheten, skall det ske utan dröjsmål efter

det att beslutet kommit till myndigheten.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

'Lydelse enligt prop. 1993/94:195.

7 Riksdagen 1993/94. I saml. Nr 190

År 1989 tillkallades en parlamentariskt sammansatt kommitté för att se över domstolarnas uppgifter, arbetssätt och organisation. Kommittén

antog namnet Domstolsutredningen. Utredningens uppdrag begränsades

år 1991 genom tilläggsdirektiv till att inte längre omfatta domstolarnas organisation.

I december 1991 avgav utredningen betänkandet Domstolarna inför 2000-talet - Arbetsuppgifter och förfaranderegler (SOU 1991:106).

Förslagen 1 betänkandet tar sikte på arbetsfördelningen mellan domstolar

och förvaltning och mellan de allmänna domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna. Utredningen tar också upp frågor angående

omprövning, överklagande och instansordningen samt vissa andra

processrättsliga frågor. Några delar av betänkandet har redan lagts till

grund för lagstiftning. Det gäller bl.a. frågor om prövningstillstånd i

hovrätt och instansordningen i utsökningsmål (prop. 1992/93:216, bet.

1992/93:JuU 34, rskr. 1992/93:373, SFS 1993:514-521). Ett förslag från utredningen angående domares rätt att vara ombud (se 12 kap. 3 8 rättegångsbalken, RB) har redan föranlett lagstiftning genom SFS 1992:1511 (prop. 1992/93:64, bet. 1992/93:JuU 13, rskr. 73). Nyligen

överlämnades till riksdagen propositionen 1993/94:133 Instansordningen m.m. i de allmänna förvaltningsdomstolarna.

I detta ärende tar regeringen upp de övriga frågor om förfarandet i hovrätt och Högsta domstolen som behandlats av Domstolsutredningen. Dessutom tar regeringen upp några av utredningen behandlade frågor om användningen av telefax i domstolsverksamheten. Utredningens lagförslag i dessa delar finns som bilaga 1. Betänkandet har remissbe-

handlats. En förteckning över remissinstanserna har tagits in i Ds

1993:5 (i bilaga 1). I Ds 1993:5 finns också en sammanställning över remissvaren (särskilt avsnitten V:26.3 och VIII:3).

Domstolsverket har i skrivelse den 23 september 1993 till Justitiedepartementet hemställt om ändring i 49 kap. 12 a & RB. Ändringsförslaget innebär att prövningstillstånd inte skall krävas för talan angående enskilt anspråk som handläggs tillsammans med ett brottmål när sådant tillstånd inte krävs för brottmålet. Med anledning av Domstolsverkets förslag har inom Justitiedepartementet upprättats en promemoria med förslag till ändring i 49 kap. 12 a § RB. Departementets lagförslag finns intaget i bilaga 2. Förslaget har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av Domstolsverket, Riksåklagaren, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne

och Blekinge, Hovrätten för Västra Sverige, Hovrätten för Nedre

Norrland, Hovrätten för Övre Norrland, Stockholms tingsrätt, Malmö tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Sveriges Advokatsamfund, Sveriges domareförbund och Hovrättsprocessutredningen (Ju 1993:04). En sammanställning av yttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet

(Dnr 93-3651).

I detta ärende behandlas även frågan om antalet justitieråd i Högsta domstolen. Den frågan har aktualiserats genom en skrivelse den 25 oktober 1993 från Högsta domstolen till regeringen (Dnr 93-4070). Även

frågan om antalet regeringsråd i Regeringsrätten behandlas.

katsamfund har i skrivelse till Justitiedepartementet den 17 januari 1992 hemställt om ändring i 8 kap. 4 & RB. Ändringsförslaget innebär att

förbudet att driva advokatverksamhet i aktiebolagsform upphävs. Advokatsamfundet har vidare hemställt om fastställelse av en ändring i 38 § i samfundets stadgar. Samfundets lagförslag finns i bilaga 3. Förslaget

har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Riksåklagaren, Svea hovrätt, Kommerskollegium, Riksskatteverket, Konsumentverket och Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet. Riksåklagaren har bifogat yttrande från Statsåklagarmyndigheten för speciella mål. En sammanställning av yttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Dnr 92-357).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 17 februari 1994 att inhämta Lagrådets ytt-

rande över de lagförslag som finns i bilaga 5.

Lagrådet har i huvudsak godtagit förslagen men också föreslagit vissa justeringar. Regeringen har på de flesta punkter följt Lagrådets förslag. Bl.a. har som Lagrådet föreslagit några ändringar inte gjorts i lagen

(1976:600) om offentlig anställning, eftersom den lagen nyligen före-

slagits bli upphävd (se prop. 1993/94:65). Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Vi återkommer till Lagrådets synpunkter i avsnittet 5 och i författningskommentaren. Tagrådets yttrande finns i bilaga 6.

4¶Nuvarande förfaranderegler

De allmänna domstolarna är tingsrätterna, hovrätterna och Högsta

domstolen. Rättskipningen i allmän domstol regleras i första hand av rättegångsbalken, som trädde i kraft år 1948.

Allmänna bestämmelser om det allmänna domstolsväsendet finns i balkens första avdelning (1 - 9 kap.). Särskilda regler för hovrätterna och Högsta domstolen finns i 2 respektive 3 kap. RB. Hovrätterna fungerar i allmänhet som överinstanser i förhållande till tingsrätterna, medan Högsta domstolen fungerar som överinstans i förhållande till hovrätterna. Såväl hovrätterna som Högsta domstolen utgör emellertid

överordnade instanser även till andra organ, och i speciella fall skall en

rättegång inledas i en hovrätt eller Högsta domstolen.

Såvitt gäller förfarandet skiljer rättegångsbalken mellan tvistemål och brottmål. Allmänna bestämmelser för målen finns i balkens andra avdel-

ning (10 - 34 kap.). När det gäller dessa bestämmelser skall här endast

sägas att avgöranden enligt rättegångsbalken antingen utgör domar eller

beslut (se 17 kap. 1 § och 30 kap. 1 8). Som dom betecknas ett avgö-

rande av själva saken. Ett beslut genom vilket en domstol på annat sätt än genom dom skiljer saken från sig (t.ex. genom avvisning eller av-

skrivning) utgör ett slutligt beslut. Även vissa fristående avgöranden av en högre domstol betecknas som slutliga beslut.

I balkens tredje avdelning (35 - 41 kap.) finns bestämmelser om bevisning. Särskilda förfaranderegler för tingsrätterna tas upp i fjärde avdelningen (42 - 48 kap.). Motsvarande bestämmelser för hovrätterna och Högsta domstolen finns i balkens femte avdelning (49 - 53 kap.) respektive sjätte avdelning (54 - 57 kap.).

De särskilda bestämmelserna om hovrätten är fördelade så att 49 kap. behandlar frågor om själva överklagandet hos hovrätt medan 50 och

51 kap. avser förfarandet i hovrätt efter överklagande av en dom i

tvistemål respektive brottmål. Ett överklagande av en dom sker genom

ett fullföljdsinstitut som kallas ”vad”. ”Vad” är ett s.k. devolutivt rätts-

medel, eftersom den nya prövningen sker i en högre instans. Beslut skall i allmänhet överklagas genom rättsmedlet ”besvär”. I vissa fall är dock rättsmedlet mot ett beslut av tingsrätt ”vad”. Besvärsförfarandet

regleras i 52 kap. I 53 kap. finns bestämmelser om sådana fall som tas

upp av hovrätt som första domstol.

De särskilda bestämmelserna om Högsta domstolen är fördelade så att 54 kap. behandlar frågor om överklagandet av hovrättsavgöranden. I 55 kap. finns bestämmelser om förfarandet i Högsta domstolen efter överklagande av en hovrättsdom. Ett sådant överklagande sker genom rättsmedlet ”revision”. Mot ett beslut av hovrätt kan den som vill överklaga i allmänhet fullfölja talan genom rättsmedlet ”besvär”. I sådant fall gäller 56 kap. I vissa fall skall dock ett hovrättsbeslut överklagas genom ”revision”.

Rättsmedlen ”vad”, ”besvär” och ”revision” utgör tre av de fem allmänna rättsmedlen enligt rättegångsbalken. De övriga är ”återvinning” och ”återupptagande”, vilka inte i sig leder till någon prövning i högre instans. De är alltså inte devolutiva. |

Vid sidan av de allmänna rättsmedlen finns det enligt rättegångsbalken några särskilda rättsmedel med vilka en part eller någon annan kan angripa ett avgörande som inte längre kan överklagas, dvs. ett lagakraftvunnet avgörande. De särskilda rättsmedlen är ”resning” (58 kap.), ”återställande av försutten tid” (58 kap. 11 §) samt ”besvär över domvilla” (59 kap.).

Tingsrätterna har inte endast rättskipningsuppgifter. Vid sidan av dessa uppgifter prövar nämligen tingsrätterna ärenden som avser s.k. fri-

villig rättsvård. Förfarandet i tingsrätt i sådana ärenden regleras av

lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden (ärendelagen). Vid överklagande i ett domstolsärende gäller rättegångsbalkens besvärs-

kapitel.

För de förvaltningsrättsliga målen finns förvaltningsdomstolar. De utgörs av länsrätter, kammarrätter och Regeringsrätten. I de domstolarna gäller inte rättegångsbalken utan förvaltningsprocesslagen (FPL, 1971:291). För rättegången i förvaltningsdomstolarna finns ingen uppdelning av överklaganden som motsvarar ”vad”, ”besvär” och ”revision” enligt rättegångsbalken. I stället är ”besvär” det enda allmänna

rättsmedlet. 100

Regeringens förslag: Systemet för överklagande av tingsrätts-

och hovrättsavgöranden görs enhetligt. Detta sker genom att

rättsmedelsbeteckningarna = ”vad”, ”besvär” och = ”revision” utmönstras ur rättegångsbalken. På sikt utmönstras även uttrycket

”fullföljd av talan”. I stället används genomgående uttrycket ”överklagande”. Samtidigt sker det en språklig modernisering av nästan samtliga bestämmelser i rättegångsbalken som särskilt avser processen i hovrätt eller Högsta domstolen.

Domstolsutredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Nästan samtliga remissinstanser tillstyrker försla-

get eller lämnar detta utan erinran.

Skälen för regeringens förslag:

Ett enhetligt system

Vårt rättsmedelssystem har delvis uråldriga anor. Det nutida rättsmedlet mot tingsrättsdomar och vissa tingsrättsbeslut, ”vad”, utgjorde sålunda det ordinarie rättsmedlet redan på landskapslagarnas tid och innebar ur-

sprungligen en vadslagning mellan klaganden och den som dömt i må-

let. Rättsmedlet ”besvär” infördes under tysk påverkan först under

1600-talet. Besvärsinstitutet har under seklernas lopp haft ett skiftande tillämpningsområde. Numera utgör besvär det allmänna rättsmedlet mot

flertalet beslut av de allmänna domstolarna. Härtill kommer att besvär

utgör det allmänna rättsmedlet mot samtliga domar och beslut av

förvaltningsdomstolarna. Även rättsmedlet mot hovrättsdomar, ”revi-

sion”, är en 1600-talsskapelse. När det gäller överklagande av en förvaltningsmyndighets beslut har rättsmedlet numera i allmänhet ingen särskild beteckning utan man talar helt enkelt om att man ”överklagar”, ett ord som i rättegångsbalken närmast motsvaras av uttrycket att man ”fullföljer talan”.

Domstolsutredningen konstaterar i sitt betänkande att systemet för

överklaganden av de allmänna domstolarnas avgöranden är onödigt invecklat. Utredningen föreslår därför att man ur rättegångsbalken utmönstrar beteckningar som har att göra med begreppen ”vad”, ”revision” och ”besvär” samt på sikt även begreppet ”fullföljd av talan”. I

utredningens förslag talar man alltså endast om ”överklagande”. För-

slaget berör ett mycket stort antal bestämmelser i rättegångsbalken.

Bl.a. föreslås ändringar i nästan alla paragrafer i balkens femte och

sjätte avdelningar. De paragrafer som omfattas av förslaget ges i utred-

ningsförslaget en modernare språklig dräkt samtidigt som utredningen föreslår en del smärre, sakliga korrigeringar av de nu gällande bestäm-

melserna.

Ett annat av utredningen framlagt förslag berör ärendelagen. Den lagen avser de allmänna domstolarnas s.k. frivilliga rättsvård till skillnad

från rättegångsbalken som avser rättskipning. Vid överklagande av ett

beslut i ett domstolsärende gäller rättegångsbalkens bestämmelser om

besvär. Utredningen lägger fram sina förslag rörande processen i hov-

rätt och Högsta domstolen med utgångspunkt från att domstolsärenden inte längre skall hanteras enligt ärendelagen och rättegångsbalken utan enligt en av utredningen föreslagen domstolsförfarandelag. Den lagen bör enligt utredningen ersätta såväl ärendelagen som den för förvaltningsdomstolarna gällande förvaltningsprocesslagen. Utredningens bestämmelser om förfarandet i hovrätt och Högsta domstolen enligt rättegångsbalken är alltså inte avsedda för domstolsärenden.

De förslag utredningen lägger fram angående rättegångsbalken innebär otvivelaktigt en välbehövlig förenkling av reglerna för överklagande hos hovrätt och Högsta domstolen. Genom förslagen kommer man också till rätta med att det nuvarande systemet ger ett alltför ålderdomligt intryck inte minst i språkligt hänseende. I det moderna samhället ställs höga

krav på lagstiftningens tillgänglighet och det är alltså inte bara nödvän-

digheten av förenklingar utan också behovet av att skapa en ökad

förståelse som man har att ta hänsyn till. Detta gäller inte minst ett lag-

verk med den centrala roll som rättegångsbalken har. I åtskilliga delar har inga större förändringar gjorts under de mer än 50 år som balken funnits. Mot detta måste dock vägas önskemålet om stabilitet i lagstiftningen, inte minst med tanke på den praktiska rättstillämpningen.

När man i övrigt bedömer behovet av en mera genomgripande reform kan man konstatera att det sakliga reformbehovet beträffande rätte-

gångsförfarandet undan för undan till allra största delen har tillgodosetts genom partiella reformer och det kan i detta sammanhang vara värt att

nämna att rättegångsbalken sedan år 1948 ändrats i bortåt 200 lagstift-

ningsärenden. Partiella reformer är ofrånkomligen sådana till sin natur att man, när de blivit många, kan behöva ta ett samlande grepp på regelmassan.

Utifrån de nu redovisade utgångspunkterna är det enligt regeringens mening angeläget att förenkla reglerna för överklagande och att modernisera reglerna om överrättsprocessen. Remissinstanserna har i allmänhet godtagit Domstolsutredningens förslag i denna del. En remissinstans, nämligen Hovrätten för Västra Sverige, har emellertid ställt frågan om inte de föreslagna ändringarna kan avvakta en formell översyn av hela rättegångsbalken.

Av praktiska skäl bör en modernisering av rättegångsbalken inte ske i en enda etapp. Utredningens förslag omfattar en relativt väl avgränsad del av rättegångsbalken för vilken reformbehovet framstår som särskilt påträngande. Det finns därför goda skäl att gå fram med en partiell re-

form när det gäller överrättsprocessen.

Rättegångsförfarandet i hovrätt är föremål för översyn av Hovrättsprocessutredningen (Ju 1993:04). Enligt direktiven (dir. 1993:38) skall utredningen göra en översyn av och lämna förslag om vad som bör gälla för hovrätternas handläggning av målen mot bakgrund av vilka funktioner hovrätterna skall fylla och hur de lämpligast kan fullgöra dessa. Vidare skall utredningen bl.a. gå igenom olika tänkbara sätt att

begränsa flödet av mål till hovrätterna och föreslå ändringar även i 102 dessa delar. Reformer i enlighet med de angivna direktiven kan visser-

ligen antas komma att bli betydelsefulla, men de kan knappast komma att beröra mer än ett relativt litet antal paragrafer i rättegångsbalken. Utredningens arbete torde inte på något sätt behöva störas av att det nu sker en mera formellt inriktad reform av bestämmelserna angående överrättsprocessen. Det finns därför inget att förlora på att redan nu gå fram med en omedelbar reform. I stället har man åtskilligt att vinna på en sådan. I detta sammanhang bör påpekas att frågan om ett enhetligt system för överklagande inom det allmänna domstolsväsendets ramar har hållits svävande ända sedan år 1981 då Rättegångsutredningen genom tilläggsdirektiv fick i uppgift att utreda frågan (dir. 1981:47). En osäkerhet om vad som i framtiden skall gälla orsakar svårigheter av

skilda slag. | En särskild fråga är hur man i en reform av överrättsprocessen skall hantera överklaganden 1 domstolsärenden. Domstolsutredningens förslag

utgår som redan sagts från att överklaganden i domstolsärenden inte skall hanteras enligt rättegångsbalken utan enligt den nya domstolsförfarandelagen. Överklaganden i domstolsärenden bör inte alltid hanteras enligt samma regler som gäller för överklaganden av processuella beslut i tvistemål eller brottmål. De förra överklagandena bör t.ex. — bl.a. av hänsyn till Sveriges åtaganden enligt den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna - inte sällan föranleda en muntlig överrättsprocess, medan muntlighet i mycket stor utsträckning bör undvikas vid överklaganden av processuella beslut (se

vidare om den frågan i författningskommentaren till 52 kap. 11 §).

Också i andra hänseenden finns det behov av speciella bestämmelser för hanteringen av domstolsärenden i överrätt. Sammanfattningsvis kan man säga att rättegångsbalkens nuvarande besvärsregler sakligt sett passar

bra för överklaganden av processuella beslut medan de numera ofta

passar mindre väl för överklaganden av beslut i domstolsärenden.

Remisskritiken mot att man som utredningen föreslår har en för all-

män domstol och allmän förvaltningsdomstol gemensam processlag är

stark, och utredningens förslag i den delen bör inte genomföras. För domstolsärendena återstår därmed främst alternativen att låta de nuvarande domstolsärendena hanteras enligt rättegångsbalken eller att revidera ärendelagen. Arbetet med att utarbeta en ny ärendelag har redan inletts inom Justitiedepartementet. Frågor om hanteringen av ärendena i hovrätt och Högsta domstolen kan antingen regleras i den nya ärendelagen (självständigt) eller genom tillägg till rättegångsbalkens bestämmelser för överklagande av tingsrätts beslut enligt rättegångsbalken.

Varken i det ena eller andra fallet hindrar behovet av att vissa domstols-

ärenden får en speciell hantering i hovrätt att man nu går fram med en

reform på grundval av utredningens förslag när det gäller rättegångsbal-

kens bestämmelser.

Det anförda leder sammantaget till att det nu bör ske en reform i

huvudsak på det sätt som Domstolsutredningen föreslagit. Detta innebär

en modernisering främst av 49 - 57 och 59 kap. rättegångsbalken. Det

är inte någon egentlig olägenhet att låta bestämmelserna i 58 kap. om resning falla utanför reformen. De bestämmelserna har till stor del 103

redan moderniserats i samband med partiella reformer. Detta utesluter

inte att det med tiden kan bli nödvändigt att se över resningsinstitutet utifrån en mera materiell utgångspunkt.

I bilaga 4 finns tabeller över förhållandet mellan nuvarande och föreslagna paragrafbeteckningar i rättegångsbalken.

Enhetliga beteckningar När systemet för överklagande hos allmän domstol görs enhetligt upp-

kommer frågan vilken rättsmedelsbeteckning som bör väljas. Det är en-

dast Kammarrätten i Stockholm (majoriteten), som är negativ till utredningens förslag att uteslutande använda uttrycket ”överklagande”. Kammarrättens majoritet föreslår att man i stället använder termen ”besvär”

över hela linjen för fullföljande av talan. Utredningens förslag synes ha betydande fördelar. Systemet blir enklare och uttrycket ”överklaga” är

begripligt och väl egentligen det ord som används även av jurister i stället för ”vädja”, ”besvära sig”, ”ansöka om revision” eller ” fullfölja talan”. Uttrycket ”besvär” har visserligen gammal hävd men har nog aldrig haft någon egentlig genomslagskraft i det allmänna språkbruket. För jurister med anknytning till allmän domstol kan det dessutom lätt föra tankarna till ett visst slags överklagande, låt vara att ”besvär” förr användes även för andra typer av överklaganden. Mot den bakgrunden bör uttrycket ”överklagande” användas för det nya enhetliga systemet i rättegångsbalken. Uttrycket ”fullföljd av talan” bör dock tills vidare kunna stå kvar i sådana delar av balken som inte ändras nu.

Det ligger, som bl.a. kammarrättens majoritet påpekat, ett problem i

att tala om överklagande. Sammansatta uttryck, sådana som ”överklagandeinlaga”, är nämligen språkligt sett monstruösa, medan t.ex. ”besvärsinlaga” är kort och lätt att använda. Utredningen kan i syfte att undgå problemen sägas ha valt att låta beteckningen ”överklagande” täcka både den fullföljda talan som immateriellt begrepp och den konkreta skrivelse genom vilken talan fullföljs. På den punkten har emellertid inte bara kammarrättens majoritet utan även Svea hovrätt och Hovrätten över Skåne och Blekinge varit kritiska. Svea hovrätt har föreslagit att själva skrivelsen ges beteckningen ”klagoskrift”.

Juridiskt sett torde man inte ha något egentligt behov av att i lagtexten

göra en åtskillnad i det nu berörda hänseendet. En enhetlig beteckning utesluter visserligen praktiskt sett möjligheten att uttryckligen markera om det rör sig om ett fall i vilket man vill avvisa en fullföljd talan på grund av ett fullföljdshinder eller ett fall där man vill avvisa en skrivelse som innehåller ett överklagande därför att skrivelsen är bristfällig. Redan de nu gällande reglerna i rättegångsbalken är emellertid

sådana att det är svårt för att inte säga omöjligt att finna någon helt klar Linje när det gäller frågor om ”talan” (eller ”målet”) skall avvisas eller

om en ”inlaga” skall avvisas (se t.ex. nuvarande 50 kap. 3 & RB). Detta

spelar dock mindre roll eftersom de praktiska konsekvenserna av skilda typer av avvisningsbeslut är desamma. För undvikande av missförstånd

skall tilläggas att det självklart kan vara av mycket stor betydelse om

”talan” eller ”den fuliföljda talan” avvisas. Det torde inte heller ligga

också det som står i en skrivelse genom vilken den ursprungliga inlagan kompletteras (så exempelvis vid tillämpning av 50 kap. 25 § andra stycket RB). Det som gör att man kan tveka ligger i stället främst på

det språkliga planet.

Den år 1986 antagna förvaltningslagen (1986:223) skiljer mellan uttrycken ”skrivelsen med överklagande” och ”överklagande”. Det finns givetvis fördelar att använda samma begreppssystem i alla förfaran-

delagar. Uttrycket ”skrivelsen med överklagandet” är emellertid ganska

tungt. Uttrycket ”klagoskrift” som under remissbehandlingen förts fram av Svea hovrätt och som förordats av Lagrådet kan ses som en förbätt-

ring, men också mot det uttrycket kan man rikta invändningar. Till

dessa hör att uttrycket är ålderdomligt och att det inte klart särskiljer sådana skrivelser genom vilka någon överklagar. Sålunda kan även t.ex. skriftliga missnöjesanmälningar och skrivelser genom vilka en part

klagar över en domvilla anses som klagoskrifter. I det allmänna språkbruket torde "klagoskrifter" också kunna beteckna alla sådana

skrivelser genom vilka någon rent allmänt protesterar mot något. Att ett och samma uttryck har olika betydelser är numera ganska vanligt. Ett typexempel är uttrycket ”ansökan”. Även rättegångsbalken innehåller sådana uttryck (se t.ex. 40 kap. 7 § angående användningen av uttrycket

”utlåtande”). Därför väljer regeringen den lösning som Domstolsutred-

ningen hade och som förordats i lagrådsremissen. Den av utredningen

föreslagna lagtexten bör dock bl.a. till undvikande av missförstånd

justeras på en del punkter. Att regeringens förslag som Lagrådet påpekat medför att det inte heller i fortsättningen görs någon klar åtskillnad mellan det fallet att det är en bristfällig skrivelse som avvisas och det fallet att själva överklagandet avvisas har enligt regeringen ingen

större betydelse. I den praktiska rättstillämpningen kommer det som

Lagrådet angett att finnas ett behov av att på något sätt särskilja ifråga-

varande skrivelser från andra som en klagande kan komma att ge in till

domstolen under målets handläggning. Regeringen menar att detta kan ske genom att man helt enkelt rubricerar skrivelsen "Överklagande".

När det gäller det i 59 kap. RB förekommande institutet ”besvär över

domvilla” bör man i fortsättningen använda uttrycket ”klagan över domvilla”.

Ändringar i andra lagar än rättegångsbalken

Ändringarna i rättegångsbalkens regler om överrättsprocessen för med sig ett behov av konsekvensändringar också i annan lagstiftning. Alla lagbestämmelser som innehåller begreppet ”besvär” kan emellertid inte ändras nu. Den nu aktuella reformen bör i huvudsak begränsas till

bestämmelser som avser ett överklagande hos hovrätt eller Högsta dom-

stolen.

Detta innebär att alla de bestämmelser om ”besvär” som finns på det förvaltningsrättsliga området lämnas utanför reformen. När det gäller

förvaltningsdomstolarna bör uttrycket ”överklagande” som ersättning 105

för ”besvär” införas i samband med att förvaltningsprocesslagen re-

formeras. Även de bestämmelser som finns om överklagande till fastighetsdomstol eller Bostadsdomstolen lämnas utanför.

Vissa bestämmelser som avser besvär till hovrätt bör lämnas utanför reformen bl.a. därför att det finns ett nära samband med reformen av

ärendelagstiftningen. Exempel på detta är 60 och 70 §§ lagen

(1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. Beträffande den typen av bestämmelser bör redan nu sägas att det i samband med reformen av ärendelagstiftningen behöver övervägas att i vissa fall låta den primära

domstolsprövningen ske i tingsrätt och inte i hovrätt. Det gäller fall som avses i 12 kap. 21 § jordabalken och 9 a § lagen (1927:56) om ned-

sättningar av pengar hos myndighet. De bestämmelser som avser besvär

till tingsrätt hör också till reformen av ärendelagstiftningen. I samband med den reformen bör man även ta upp frågor om utformningen av

bestämmelserna i 21 kap. 9 - 11 §§ sjölagen (1994:000) om klander till tingsrätt av dispasch. De bestämmelserna hänvisar till rättegångsbalkens besvärsregler för hovrätt.

Flertalet av de regler som nu finns i speciella lagar om överklagande till hovrätt genom besvär kompletteras av en bestämmelse i 21 § rättegångsbalkens promulgationslag (RP). Den innebär att rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande hos hovrätt och Högsta domstolen och om rättegången där i mål som väckts vid tingsrätt - om inte annat sägs - skall tillämpas i fråga om överklagande hos högre rätt av mål som tagits upp av någon annan världslig domstol eller myndighet och som enligt en författning får överklagas hos hovrätt. Talan skall dock föras genom besvär. Bestämmelserna i de speciella lagarna om att överklagande kan ske hos hovrätt bör nu såvitt möjligt ges en enhetlig utformning utan att det för den skull sker någon saklig ändring. Eftersom det tills vidare kommer att finnas kvar några mindre fullständiga regleringar av frågor om överklagande av förvaltningsmyndighets beslut hos hovrätt, kan 21 § promulgationslagen ännu inte upphävas.

6¶Användningen av telefax i rättegång

Regeringens förslag: I rättegångsbalken införs en bestämmelse

som klargör att telefax kan godtas för sådana inlagor som inte behöver vara egenhändigt undertecknade. Stämningsansökningar

skall även i fortsättningen vara egenhändigt undertecknade. Kravet

på att skrivelser genom vilka någon överklagar eller besvarar ett överklagande skall vara egenhändigt undertecknade tas bort.

Domstolsutredningens förslag: Utredningen föreslår att bestäm-

melserna om egenhändigt undertecknande av skrivelser med överkla-

ganden och skrivelser med svar på överklaganden skall upphävas. För

stämningsansökningar och andra inlagor som enligt rättegångsbalken 106

skall vara egenhändigt undertecknade föreslår utredningen en bestämmelse i 33 kap. 3 & RB om att ett meddelande skall godtas som egenhändigt undertecknat trots att det kommit in genom telefax, om det har avsänts från en telefon med nummer som kan hänföras till någon som undertecknat meddelandet.

Remissinstanserna: De allra flesta remissinstanser godtar utredningsförslaget. Justitiekanslern menar emellertid att förslaget om upp-

hävande av bestämmelser om egenhändig underskrift på överklaganden m.m. leder till osäkerhetsmoment i behandlingen och onödiga problem.

Beträffande telefaxkommunikation menar han att man i varje fall bör

avvakta resultatet av Datastraffrättsutredningens (Ju 1989:04) arbete

före ett ställningstagande. Även Kammarrätten i Stockholm avstyrker

med hänvisning till risken för krångel, misstag eller andra olägenheter. Patentbesvärsrätten som också är kritisk till förslaget anger bl.a. att det framstår som omotiverat att inte ha en enhetlig reglering för alla måloch ärendekategorier vid domstolarna.

Domstolsverket ställer sig positivt till ett ökat användande av telefax och att ett sådant användande bör underlättas. I fråga om stämningsansökningar och andra handlingar av större vikt anser emellertid verket det vara av värde att behålla kravet på en undertecknad handling. Sålunda anser verket att skrivelser med överklaganden skall vara egenhändigt undertecknade. Verket påpekar bl.a. att avsändarnumret utgör ett dåligt bevis om verklig avsändare. Patent- och registreringsverket anser att kravet på en undertecknad originalhandling bör bestå när det gäller stämningsansökningar och även andra handlingar som intyg m.m. Verket menar bl.a. att en bestämmelse i rättegångsbalken om tele-

fax kan komma att åberopas även i förhållanden utanför rätte-

gångsbalkens område.

Hovrätten för Västra Sverige är inte övertygad om att förslaget är en lycklig lösning på problemet med telefax och hovrätten avstyrker förslaget att ta bort vissa bestämmelser om krav på egenhändigt undertecknande. Hovrätten anför att utredningens förslag synes vila på en otillräcklig analys av förslagets tekniska och rättsliga förutsättningar.

Hovrätten menar bl.a. att ett telefax inte åtnjuter det straffrättsliga för-

falskningsskydd som enligt 14 kap. 1 § brottsbalken gäller för urkunder. Hovrätten påpekar i det sammanhanget att telefax kan sändas direkt från en dator. Hovrätten påpekar vidare liksom Domstolsverket gjort att avsändarnumret utgör ett dåligt bevis om verklig avsändare. Hovrätten tar också upp frågan om det varit utredningens mening att en part skall vara helt förhindrad att åberopa ett obekräftat meddelande eller föra motbevisning angående äktheten av ett telefax.

Skälen för regeringens förslag: Vissa inlagor till allmän domstol

måste enligt rättegångsbalken vara egenhändigt undertecknade. Det gäller skriftliga fullmakter, stämningsansökningar, vadeinlagor, besvärsinlagor, revisionsinlagor, genmälen i högre rätt (dvs. inte genmälen i sådana mål som hovrätt eller Högsta domstolen tar upp som första instans), förklaringar i högre rätt, ansökningar om resning samt ansökningar om återställande av försutten tid. 107

Att en inlaga till domstol skall vara egenhändigt undertecknad är i de allra flesta situationer en självklarhet för en avsändare. Det ligger emellertid ett problem i att handlingar numera ofta överförs från t.ex. advokatkontor till domstolar genom telefax. Ett telefax har i praxis inte ansetts uppfylla rättegångsbalkens krav på att handlingen skall vara egenhändigt undertecknad genom att det i kravet på ett egenhändigt undertecknande också har ansetts ligga ett krav på att det är just det undertecknade exemplaret som skall ges in till domstolen. Överföring genom telefax har därmed enligt rättegångsbalken blivit en i princip otillåten metod när det gäller t.ex. stämningsansökningar, Överklaganden och genmälen i högre instans. Den som använder sig av telefax drabbas emellertid inte av någon rättsförlust, eftersom rättegångsbalken innehåller en bestämmelse om att rätten, när det brister i

fråga om underskriften, skall ge ingivaren möjlighet att avhjälpa felet innan avvisning sker (se t.ex. 33 kap. 3 § tredje stycket, 42 kap. 4 § och 50 kap. 7 & RB).

Otvivelaktigt är telefax enligt rättegångsbalkens nu gällande regler åtminstone formellt sett tillåtna när det gäller t.ex. en ansökan om kvar-

stad som görs före inledandet av en rättegång eller ett svaromål i tings-

rätt. Ett telefax är formellt sett tillåtet också när det gäller t.ex. sådana inlagor som innebär att talan återkallas, efterges eller medges eller att återvinning eller återupptagande söks.

Enligt regeringens mening är det tveksamt om man kan avstå från be-

stämmelser om egenhändigt undertecknande när det gäller så viktiga

handlingar som stämningsansökningar. Under alla omständigheter är utredningens metod att avskilja vissa som kan härledas till den som har undertecknat meddelandet inte invändningsfri (se förutom remissyttrandena även Datastraffrättsutredningen i betänkandet Information och den nya informationsteknologin, SOU 1992:110, s. 306 och Juridisk Tidskrift, årgång 5, s. 374). Kravet på att stämningsansökningar måste vara egenhändigt undertecknade bör därför, åtminstone tills vidare, stå kvar. I princip bör detsamma gälla i fråga om t.ex. ansökningar om res-

ning.

När det gäller andra handlingar under en rättegång, t.ex. en inlaga genom vilken part överklagar eller besvarar ett överklagande, kan man

emellertid anlägga ett annat synsätt. Risken för att någon obehörig skulle okynnesöverklaga för någon annans räkning eller av okynne besvara ett överklagande får bedömas vara mycket liten. I de allra flesta

fall torde vidare redan de omständigheter som föreligger i samband med

ett överklagande klart utvisa om det rör sig om en skrivelse som härrör från den uppgivna parten. I sammanhanget kan nämnas att Högsta

domstolen i ett rättsfall, NJA 1991 s. 407, funnit att en skrivelse med överklagande som över huvud taget inte varit undertecknad kunde godtas trots att den nuvarande lagtexten ställer upp ett krav på egen-

händigt undertecknande. I målet hade nämligen på annat sätt än genom

undertecknandet bekräftats att skrivelsen härrörde från överklaganden. I domskälen angav Högsta domstolen att förhållandet var ”klarlagt”. I

rättsfallet NJA 1991 s. 595 ansågs en fotokopia av en handskriven 108 besvärsinlaga kunna läggas till grund för rättegången i hovrätt när det

genom andra handlingar bekräftats att inlagan härrörde från klaganden. Utan att det skall behöva uppstå några nämnvärda problem bör man

därför kunna tillåta att nu berörda inlagor ges in genom telefax. En sådan ändring får särskild betydelse när det gäller t.ex. överklaganden

av beslut om häktning eller kvarstad där behovet av snabbhet gör sig starkt gällande. I dessa delar bör alltså utredningsförslaget godtas. Lagtekniskt bör detta komma till uttryck genom att kravet på egenhändigt

undertecknande avskaffas när det gäller överklaganden och svarsskrivelser i högre rätt. För tydlighets skull bör också 33 kap. 3 §& RB ändras så att det klart framgår att telefaxmeddelanden kan godtas. En

sådan ordning förutsätter dock en bestämmelse om att domstolen - i de fall tveksamhet råder i frågan om ett telefax kommer från den uppgivne

avsändaren - skall kunna förelägga denne att komplettera med en under-

tecknad handling. Den nuvarande bestämmelsen för telegram och andra meddelanden bör i det sammanhanget formuleras om för att tydligare markera att komplettering skall kunna begäras inte bara i de fall avsändarens underskrift saknas helt utan också i de fall avsändarens underskrift i original saknas. Detta innebär ingen ändring i sak och övererensstämmer också med hur motsvarande bestämmelse i 44 §

tredje stycket FPL tolkas och tillämpas.

Det förekommer att parter överklagar ett beslut dels genom ett telefax, dels genom en egenhändigt undertecknad inlaga. Eftersom handlingarna i båda fallen skall ges in till den domstol som redan beslutat i målet borde det vara sörjt för att det inte kan bli en dubbel handläggning i den högre rätten. Emellertid torde det i praktiken - särskilt vid brådskande häktnings- och kvarstadsavgöranden - förekomma att en högre domstol som får in ett överklagande direkt från parten aldrig översänder överklagandet till den lägre domstolen. Detta är givetvis olyckligt särskilt i de fall detta resulterar i en dubbel handläggning i hovrätten.

Problemen är emellertid inte speciella för telefaxanvändning. Man kan

nämligen lika gärna tänka sig att såväl en tilltalad som hans försvarare överklagar eller att försvararen överklagar först genom ett telegram och senare genom en undertecknad inlaga. Eventuella problem bör därför lösas på annat sätt än genom att man inte tillåter en i övrigt befogad användning av telefax för meddelanden inom domstolsväsendet. För detta behövs inga nya regler i rättegångsbalken.

För att det inte skall råda någon tveksamhet bör det, med anledning av

ett remissyttrande, sägas att en handling som åberopas som bevis i

princip inte behöver vara egenhändigt undertecknad, men att bevisvär-

det av en handling som saknar sådant undertecknande kan vara obefintligt (se även 35 kap. 7 § RB om avvisande av verkningslös bevisning).

7¶Antalet justitieråd och regeringsråd

Regeringens förslag: Minimiantalet justitieråd minskas från 22

till 20. Minimiantalet regeringsråd minskas från 18 till 16.

Skälen för regeringens förslag: Det lagstadgade antalet ledamöter i

Högsta domstolen minskades i samband med en fullföljdsreform år 1971

(prop. 1971:45: SFS 1971:218). I rättegångsbalken föreskrevs att Högsta domstolen skulle utgöras av 22 justitieråd, men en särskild

övergångsbestämmelse innebar att antalet tills vidare kunde vara högre.

I samband med reformen uttalade föredragande departementschefen (angiven prop. s, 93) att man till följd av de ändrade fullföljdsreglerna

på längre sikt kunde räkna med en väsentlig minskning av antalet

justitieråd. Genom en lagändring år 1974 (prop. 1974:35; SFS 1974:573) bestämdes att Högsta domstolen skulle utgöras av 22 justiti-

eråd eller det högre antal som av särskilda skäl fanns erforderligt.

Föredragande departementschefen angav (prop. 1974:35 s. 107) att ambitionen borde vara att minska antalet ledamöter i Högsta domstolen till 22, vilket antal framstod som väl avvägt, men att erfarenheterna

efter 1971 års reform visade att man inte kunde utesluta att det också i

framtiden ibland kunde komma att finnas behov av ett något större antal.

Den år 1974 bestämda lydelsen gäller fortfarande. Antalet ledamöter i

Högsta domstolen har alltsedan år 1971 legat över 22 och i allmänhet utgjort omkring 25. Sedan ett drygt år tillbaka har emellertid antalet kunnat minskas till det i lagen angivna. Det kan nämnas att Högsta domstolen nyligen har delats i två avdelningar i stället för som tidigare

tre.

Det lagstadgade antalet ledamöter i Regeringsrätten bestämdes år 1974

genom ändringar i 3 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom-

stolar till 18 eller det högre antal som ”av särskilda skäl finnes erforderligt”. Denna bestämmelse gäller fortfarande. Antalet regeringsråd har under en period varit nere i det föreskrivna minimiantalet. För

närvarande består Regeringsrätten av 19 regeringsråd.

Högsta domstolen har i en skrivelse till regeringen föreslagit att 3 kap.

4 8 RB ändras så att det föreskrivs att domstolen skall utgöras av 20

justitieråd eller det högre antal som av särskilda skäl finnes erforderligt.

I skrivelsen påpekas att det har varit möjligt att minska antalet justitieråd till 22 trots att tillströmningen av mål och ärenden fortsatt att öka i strid mot vad som förväntades vid fullföljdsreformen år 1971. Högsta domstolen anför att detta beror på de ändringar i domförhets-

reglerna som har genomförts under senare år, framför allt möjligheten

till enmansprövning av dispensfrågor. Enligt Högsta domstolen är det

inte uteslutet att en viss minskning av antalet ledamöter i Högsta domstolen skall visa sig möjlig i framtiden, även om det för närvarande knappast torde finnas utrymme för en minskning. Högsta domstolen framhåller att en utveckling i denna riktning från skilda synpunkter framstår som önskvärd och att det därför är angeläget att inte lagen

lägger hinder i vägen för en annars genomförbar minskning av

ledamotsantalet.

Regeringen delar Högsta domstolens uppfattning. Frågor om antalet regeringsråd har ofta behandlats samtidigt med frågor om antalet

justitieråd. Regeringen gör den bedömningen att det nu finns skäl att 110 minska även minimiantalet regeringsråd med två, dvs. från 18 till 16.

Detta medför att en ändring bör göras i 3 §& lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar som reglerar antalet regeringsråd. Det bör framhållas att det inte nu är aktuellt att faktiskt minska antalet regeringsråd. Med tanke på att utvecklingen går i den riktningen att antalet ledamöter i de två högsta instanserna minskar framstår det inte längre som motiverat att behålla kravet på ”särskilda skäl” för att det skall få finnas fler ledamöter än minimiantalet. Det bör därför räcka att det ”behövs” fler än det lägsta antalet för att detta skall få överstigas. I ett senare sammanhang kan det med anledning av det minskade antalet justitie- och regeringsråd finnas skäl att se närmare på frågor om Lagrådets sammansättning.

8 — Prövningstillstånd för överklaganden som

gäller enskilda anspråk

Regeringens förslag: Prövningstillstånd för enskilt anspråk som handläggs tillsammans med ett brottmål skall inte krävas i de fall

prövningstillstånd inte krävs för brottmålet eller sådant tillstånd

meddelas. Undantaget från kravet på prövningstillstånd skall dock inte gälla om överklagandet endast avser påföljden eller avser en annan gärning än den till vilken det enskilda anspråket hänför sig.

Det remitterade förslaget: Överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Nästan alla remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Flera remissinstanser har föreslagit smärre ändringar och justeringar. Domstolsverket förordar att verkets

eget förslag genomförs. Göteborgs tingsrätt förordar i första hand att

reglerna för prövningstillstånd i brottmål tillämpas även beträffande överklagande angående enskilda anspråk. I andra hand ansluter sig tingsrätten till Domstolsverkets förslag. Domareförbundet anser det remitterade förslaget vara alltför snävt.

Skälen för regeringens förslag: Den 1 juli 1993 infördes regler om prövningstillstånd i hovrätt för vissa brottmål (prop. 1992/93:216, bet.

1992/93:JuU34, rskr. 1992/93:373, SFS 1993:514). Reformen, som

byggde på Domstolsutredningens förslag, hade som huvudsakligt syfte att begränsa och förenkla hovrätternas prövning av överklagade mål. Hovrätternas resurser skulle härigenom kunna användas mer effektivt. Innebörden av reformen var bl.a. att krav på prövningstillstånd infördes för vissa brottmål i ledet tingsrätt - hovrätt. Enligt 49 kap. 12 a & RB krävs således prövningstillstånd i brottmål där den tilltalade inte har

dömts till annan påföljd än böter eller frikänts från ansvar för brott för

vilket det inte är föreskrivit svårare straff än sex månaders fängelse. Av paragrafens tredje stycke framgår att kravet på prövningstillstånd inte

gäller när domen överklagas av Riksåklagaren, Justitiekanslern eller

11i Riksdagens ombudsmän.

Om tingsrätten i ett brottmål även har prövat en talan om enskilt anspråk, gäller i den delen bestämmelsen i 49 kap. 12 § RB. Det som gäller för prövningstillstånd i tvistemål skall alltså gälla även när det enskilda anspråket handläggs i samma rättegång som ett brottmål. Det

framgår av 49 kap. 12 a § andra stycket RB och innebär att ett enskilt

anspråk som understiger ett basbelopp och som handlagts tillsammans med ett brottmål kan prövas av hovrätten endast om prövningstillstånd meddelas för överklagandet av det enskilda anspråket. Detta gäller även om prövningstillstånd inte krävs i brottmålsdelen eller om hovrätten

beviljar prövningstillstånd i brottmålsdelen (jfr bet. 1992/93:JuU34 s. 15). Sedan de nya reglerna om prövningstillstånd i brottmål trätt i kraft har

det framförts olika meningar om hur 49 kap. 12 a § andra stycket RB

bör tillämpas. Bestämmelsen har tolkats på olika sätt av hovrätterna.

Med anledning av detta har Domstolsverket den 23 september 1993 till

Justitiedepartementet gjort en framställning om att denna regel förtydligas. Verket föreslår att 49 kap. 12 a § andra stycket RB ändras

så att det klart framgår att prövningstillstånd inte krävs för talan om en-

skilt anspråk när sådant tillstånd inte krävs för övriga delar av domen.

Inom Justitiedepartementet har därefter upprättats en promemoria med förslag till ändring i 49 kap. 12 a § RB som innebär att undantaget från

kravet på prövningstillstånd avgränsas på ett något annorlunda sätt än

enligt verkets förslag. Förslaget har remissbehandlats.

Rättegångsförfarandet i hovrätten är som tidigare redovisats föremål

för översyn av Hovrättsprocessutredningen. Utredningen, som bl.a. skall utvärdera tillämpningen av det system med prövningstillstånd i hovrätt som trädde i kraft den 1 juli 1993, skall redovisa sitt arbete före

den 1 april 1995. Den omständigheten att hovrätterna tillämpar regeln i

49 kap. 12 a § RB på olika sätt motiverar emellertid att denna fråga nu tas upp för sig. Överväganden med anledning av de övriga förslag och

synpunkter som framförts under remissbehandlingen bör emellertid

anstå i avvaktan på att utredningen har slutfört sitt arbete.

I många situationer kan det framstå som onödigt med en separat tillståndsprövning när ett enskilt anspråk har överklagats. Detta gäller främst de fall där skuldfrågan blir föremål för hovrättens prövning och

det enskilda anspråket är kopplat till den gärningen. I de fallen har utgången i brottmålet typiskt sett betydelse för bedömningen av det

enskilda anspråket. De omständigheter som anförs till stöd för ett frikännande är normalt av avgörande betydelse för frågan om t.ex. skadestånd skall utgå. Eftersom det enskilda anspråket i den nu

beskrivna situationen oftast har en sådan anknytning till ansvarsfrågan

ter sig kravet på en separat dispensprövning för en talan om enskilt anspråk svårmotiverat. Det finns därför anledning att ändra 49 kap. 12 a 8 andra stycket RB.

En remissinstans har framhållit att reglerna om prövningstillstånd i

brottmål borde kunna tillämpas fullt ut på alla frågor som omfattas av brottmålsdomen. En sådan reglering innebär emellertid inte att undantaget från kravet på prövningstillstånd begränsas till de fallen när detta 112

är sakligt motiverat. Det skulle också kunna leda till det mycket otill-

fredsställande resultatet att ett tvistemål som inte kräver prövningstillstånd om det handläggs i en civilprocess underkastas en tillståndsprövning bara därför att det handläggs gemensamt med ett brottmål.

Domstolsverkets förslag innebär att prövningstillstånd inte krävs för ett överklagande angående enskilt anspråk i de fall det inte krävs

prövningstillstånd för övriga delar av domen. Denna konstruktion har

den fördelen att den är lätt att förstå för parterna och lätt att tillämpa för domstolarna. Det kan emellertid ifrågasättas om man skall avstå från kravet på prövningstillstånd i alla de situationer som skulle omfattas av en sådan regel. Ett exempel är det fallet att en tilltalad döms i tingsrätten för stöld till en månads fängelse och förpliktas att utge skadestånd

till målsäganden med ettusen kronor. Den tilltalade kanske accepterar att han fälls till ansvar för stöld men överklagar och vill att påföljden

bestäms till villkorlig dom samt att skadeståndet sätts ned. I detta fall, liksom då det överklagade enskilda anspråket hänför sig till en annan

gärning än den som den tilltalade har överklagat, har utgången i brottmålsdelen typiskt sett inte någon betydelse för bedömningen av det

enskilda anspråket. Det förefaller därför mindre sakligt motiverat att låta dessa fall undantas från kravet på prövningstillstånd.

Det kan dock ifrågasättas om det är logiskt att behålla kravet på pröv-

ningstillstånd, om hovrätten beslutar att meddela prövningstillstånd i brottmålsdelen. En ändrad bedömning i skuldfrågan kan ju i detta fall, på samma sätt som då prövningstillstånd inte behövs, antas få återverkningar på det enskilda anspråket. Dagens reglering innebär inte att ett enskilt anspråk som hänför sig till samma gärning automatiskt kommer att prövas av hovrätten. Hovrätten måste först ta ställning till om prövningstillstånd skall beviljas även i den delen.

Som påpekats under remissbehandlingen kan det med den i remissen

föreslagna lösningen inträffa situationer där en talan om enskilt anspråk inte behöver underkastas någon tillståndsprövning trots att det objektivt sett kan tyckas finnas skäl för en sådan prövning. Man kan tänka sig det fallet att den tilltalade överklagar tingsrättens dom på fängelse och endast yrkar frikännande, medan målsäganden överklagar i skadeståndsfrågan avseende samma gärning men endast vad gäller skadeståndets storlek. Överklagandet angående skadeståndet kanske inte alls berör själva grunden för skadeståndsskyldigheten, alltså den brottsliga gärningen. I ett sådant fall kan det tyckas vara sakligt befogat att skadeståndsfrågan tas upp till tillståndsprövning trots att själva skuldfrågan går upp automatiskt utan sådan prövning. Det skulle dock komplicera bestämmelsen i 49 kap. 12 a & RB avsevärt om man gjorde en särreglering i detta avseende. Det är heller inte säkert att den skulle medföra en arbetslättnad för hovrätterna, särskilt som det nu beskrivna

fallet inte torde uppkomma särskilt ofta.

Mot denna bakgrund föreslås - i enlighet med det remitterade för-

slaget - en ändring som innebär att prövningstillstånd för talan om enskilt anspråk inte skall krävas när prövningstillstånd inte krävs i

brottmålsdelen förutsatt att överklagandet avser frågan om den tilltalade

skall dömas för en viss gärning och talan om enskilt anspråk avser 113 samma gärning. Kravet på prövningstillstånd bör i dessa fall slopas inte

8 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 190

delen utan även i de fall dispens meddelas i brottmålsdelen. Kravet på prövningstillstånd skall däremot behållas om överklagandet i brottmålsdelen endast hänför sig till påföljden och i de fall det enskilda anspråket avser en annan gärning än den som överklagats.

Flertalet remissinstanser har framhållit att förslaget innebär att tings-

rätterna i sina upplysningar om hur man överklagar saknar möjlighet att

bestämt ange om prövningstillstånd krävs för ett överklagande angående ett enskilt anspråk. Den konsekvensen blir emellertid svår att undvika om man vill ha en sakligt tillfredsställande gränsdragning av området

för prövningstillstånd i dessa frågor. Betydelsen av det nu berörda

problemet bör heller inte överdrivas. Med förslaget följer att reglerna för prövningstillstånd i tvistemål alltjämt skall tillämpas på en talan om

enskilt anspråk. Om värdet uppenbart inte överstiger basbeloppet krävs alltså enligt huvudregeln prövningstillstånd, vilket skall framgå av fullföljdshänvisningen. Det faktum att ett överklagande utformas på ett sätt som medför att prövningstillstånd inte behövs i det enskilda fallet är ett undantag från huvudregeln. Parterna bör i samband med att de får upplysningar om hur man överklagar även få upplysningar om i vilka fall

någon tillståndsprövning inte kommer att ske. I många fall saknas dock

anledning för parterna att underlåta att anföra omständigheter till stöd för att hovrätten skall bevilja prövningstillstånd om sådant tillstånd krävs enligt huvudregeln. Om det krävs prövningstillstånd och en part underlåter att anföra de omständigheter som han vill åberopa till stöd för att sådant tillstånd skall meddelas, skall hovrätten förelägga honom att komplettera överklagandet (jfr 51 kap 4 § andra stycket och 7 8

första stycket RB). Någon risk för rättsförluster föreligger inte och regeln torde inte vara alltför svår för parterna att förstå. Det bör därför

vara fullt möjligt för tingsrätterna att, inom ramen för vad de måste göra enligt 49 kap. 15 § RB, utforma lämpliga blanketter för upplysningar om hur man överklagar.

9 - Advokatverksamhet i aktiebolag

Regeringens förslag: Förbudet i 8 kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken att bedriva advokatverksamhet i aktiebolag

upphävs.

Advokatsamfundets förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. :

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har förklarat sig tillstyrka eller inte ha någon erinran mot samfundets förslag. Justitiekanslern har framhållit vikten av att en förändring inte leder till en uttunning av möjligheterna att förebygga att det reella inflytandet över

ett advokataktiebolag övergår till någon som inte är advokat. Han har

också gjort vissa påpekanden i fråga om den lagtekniska utformningen av bestämmelsen.

Skälen för regeringens förslag:

Frågans tidigare behandling

Enligt 8 kap. 4 § andra stycket RB får verksamhet som advokat inte

bedrivas i aktiebolag och inte i bolag med andra än advokater, om inte advokatsamfundets styrelse medger undantag. Dispensmöjligheten i fråga om advokatverksamhet i aktiebolag infördes 1978 (prop. 1977/78:2). Dessförinnan gällde ett ovillkorligt förbud att driva advo-

katverksamhet i aktiebolagsform. En möjlighet till dispens fanns också före år 1964, men utnyttjades aldrig.

Förbudet mot advokatverksamhet i aktiebolagsform ansågs motiverat med hänsyn till det personliga ansvar som bör åligga en advokat för det uppdrag som anförtrotts honom. Som skäl för det ovillkorliga förbudet angavs advokatuppdragets starkt personliga karaktär. Problemet med det

personliga ekonomiska ansvar som advokaten borde ha ansågs inte

kunna lösas inom aktiebolagsformen. Vidare pekades på svårigheten att

förhindra att aktierna i s.k. advokataktiebolag kunde komma att innehas

av andra än samfundets ledamöter (jfr prop. 1963:156 s. 39f).

I 1977 års lagstiftningsärende ansåg departementschefen att det från principiell synpunkt var naturligt att en advokat liksom andra företagare

ges möjlighet att fritt välja den form för verksamheten som han anser lämplig, om inte väsentliga skäl finns mot detta. När det gällde frågor om ett advokataktiebolags förpliktelser mot klienter ansågs det inte innebära några olägenheter att det som gäller för advokatrörelse i handelsbolagsform principiellt blev tillämpligt för sådan rörelse som bedrivs i

aktiebolagsform. I fråga om aktieägares ansvar gentemot bolagets

klienter infördes därför en regel i aktiebolagslagen som innebär samma ansvar för dessa som för bolagsmän i ett handelsbolag. En motsvarande regel infördes i samfundets stadgar (38 8). I 38 § finns också en

bestämmelse som motsvarar 8 kap. 4 § andra stycket RB.

För att åstadkomma en kontroll som förhindrar att det reella inflytandet över ett advokataktiebolag övergår till någon annan än en

advokat förenar samfundet varje tillstånd att driva advokatverksamhet i

aktiebolagsform med dispensvillkor, främst om bolagsordningens innehåll. Dispens beviljas alla som uppfyller dessa villkor. Denna ordning

var förutsatt i lagstiftningsärendet. Dispensvillkoren bestäms av samfundets styrelse. Den 1 januari 1994 trädde vissa ändringar i 8 kap. rättegångsbalken i kraft (prop. 1992/93:64, bet. 1992/93:JuU 13, rskr. 1992/93:73, SFS

1992:1511 och 1993:1646). Ändringarna innebär en anpassning till EES-avtalet, särskilt två EG-direktiv som ingår i avtalet. I en ny bestämmelse, 9 §, anges bl.a. att det som i rättegångsbalken eller annan lag föreskrivs om advokat i tillämpliga delar skall gälla även den som är auktoriserad som advokat i något annat land inom EES-området.

Undantag görs emellertid för bestämmelsen i 8 kap. 4 § andra stycket RB (samt 17 kap. 15 § tredje stycket brottsbalken). En ordning där

reglerna om advokatverksamhet i bolagsform gäller också för s.k. EESadvokater ansågs nämligen kräva ytterligare överväganden (prop. 1992/93:64 s. 35). En EES-advokat kan således inte driva advokatverksamhet 1 Sverige i bolag tillsammans med en svensk advokat utan att samfundets styrelse medger dispens. En EES-advokat som

driver advokatverksamhet i ett svenskt aktiebolag omfattas av

aktiebolagslagens regler om personligt betalningsansvar.

Advokatsamfundets förslag

Samfundets styrelse har föreslagit att 8 kap. 4 §& andra stycket RB ändras och att den av samfundet beslutade ändringen i 38 § i stadgarna

fastställs. Ändringarna innebär att förbudet att driva advokatverksamhet 1 aktiebolag, tas bort och, såvitt gäller stadgarna, att regeln om aktieägares ansvar för bolagets förpliktelser utmönstras ur dessa. Sistnämnda ändring innebär ingen ändring i sak utan motiveras enbart av att det är tillräckligt att ansvaret regleras i aktiebolagslagen.

Dispensordningen har tillämpats på det sätt som förutsattes vid lagändringen. Den prövning som sker är således formell och avser endast frågan om dispensvillkoren är uppfyllda. Antalet dispensansökningar har enligt styrelsen ökat kraftigt på senare år och det nuvarande systemet

har blivit alltmer resurskrävande. Samfundet menar att tiden nu är

mogen för ett upphävande av gällande förbud. De villkor som bör upp-

ställas för advokatverksamhet i aktiebolagsform bör enligt styrelsens

skrivelse tas in i de vägledande reglerna om god advokatsed. Förbudet för advokater att utan styrelsens medgivande bedriva advokatverksamhet i bolag med andra än advokater innebär enligt samfundet en tillräcklig garanti för att inte annan än advokat får inflytande över verksamheten.

Styrelsen har den 23 oktober 1992 beslutat att de vägledande reglerna

om god advokatsed skall kompletteras med en bestämmelse av följande innehåll. När en advokat driver verksamhet i bolag får bolaget inte ha annat verksamhetsändamål och inte driva annan verksamhet än advokatverksamhet. Endast advokat får direkt eller genom bolag, som

driver advokatverksamhet, inneha aktier i bolaget eller vara bolagsman i detta. Endast advokat får vara styrelseledamot, styrelsesuppleant, verkställande direktör, firmatecknare eller prokurist i bolaget. En bestämmelse med denna innebörd skall - där så lagligen är möjligt — tas in i bolagsordningen och bolagsavtalet.

Vidare har styrelsen - under förutsättning att den föreslagna ändringen

i 38 § stadgarna fastställs och en ändring av 8 kap. 4 § RB genomförs beslutat om skyldighet för advokater som driver advokatverksamhet i

aktiebolagsform att se till att auktoriserad eller godkänd revisor utfärdar

intyg om vad aktieboken utvisar beträffande innehavet av aktierna i ett

advokataktiebolag och att intyget inom sex månader efter utgången av

varje räkenskapsår sänds in till samfundets kansli.

Regeringen delar uppfattningen att 'förbudet att driva advokat-

verksamhet i aktiebolagsform bör upphävas. Som Justitiekanslern har påpekat är det viktigt att en förändring inte leder till att möjligheten att

förebygga att det reella inflytandet i ett advokataktiebolag övergår till någon som inte är advokat tunnas ut. Justitiekanslern har ingen invändning mot den ordning samfundet redovisat, men anser att den tekniska utformningen av den nya lydelsen av 8 kap. 4 § andra stycket RB bör

övervägas ytterligare. Kommerskollegium, som inte heller haft någon

invändning mot förslaget, har upplyst att revisorer under senare år i allt större utsträckning delat upp sina verksamheter på flera bolag och att detta inneburit administrativa problem och även vissa svårigheter vid tillsynen av kvalificerade revisorer.

Regeringen anser att den ordning som redovisats är tillfredsställande

ur kontrollsynpunkt. De svårigheter Kommerskollegium påtalat leder inte till någon annan slutsats. Det bör åligga samfundet att följa utveck-

lingen och vidta de åtgärder som är nödvändiga om det visar sig att

kontrollen över inflytandet i advokataktiebolag inte kan fullgöras.

Den föreslagna ändringen innebär ingen förändring när det gäller

EES-advokater. En svensk advokat kan således inte driva advokatverk-

samhet i bolag tillsammans med en EES-advokat om han inte får dispens. De överväganden om förändringar i det avseendet som krävs får göras i ett annat sammanhang.

Den utformning av 8 kap. 4 § andra stycket RB som samfundet

föreslagit bör som Justitiekanslern påtalat omarbetas.

Frågan om fastställelse av de ändringar i stadgarna som advokatsamfundet beslutat tar regeringen ställning till i ett senare sammanhang.

10¶Kostnader och ikraftträdande

Den större enkelheten vid överklagande och att vissa överklaganden av beslut inte längre kommer att hanteras enligt reglerna för överklagande av dom utan enligt ett enklare regelsystem avsätter inga direkta spår när det gäller kostnader. Vissa kostnader uppstår under övergångsskedet därför att blanketter m.m. behöver tryckas om. Det rör sig emellertid inte om några mera betydande belopp. De nya lagarna bör träda i kraft den 1 oktober 1994 sedan först några förordningar har ändrats och nya blanketter m.m. har tagits fram.

11¶Författningskommentar

11.1¶Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken

De allra flesta ändringarna i rättegångsbalken är av redaktionell art och

i grunden föranledda av att uttrycken ”vad”, ”besvär” och ”revision” byts ut mot ”överklagande” och av att uttrycket ”besvär över domvilla”

byts ut mot ”klagan över domvilla”. I samband med att lagtexten även 1 Övrigt har moderniserats har numreringen ändrats också när det gäller

några paragrafer som inte är direkt berörda av den ändrade termino- 117

login. Flera paragrafer ändras till följd av att de hänvisar till paragrafer som ändras. Endast i fråga om några av paragraferna görs sakliga ändringar.

De nuvarande bestämmelserna i 32 kap. 7 § ger möjlighet för den som

vill överklaga eller ansöka om återvinning eller återupptagande men har

laga förfall för att göra detta i rätt tid att på begäran få förlängd tid.

Eftersom det emellertid är i stort sett lika enkelt att överklaga ”blankt” och begära anstånd med utvecklande av yrkanden och grunder, föreslås paragrafen upphävd. Ändringen för med sig att också bl.a. 58 kap. 11 & behöver ändras.

3 kap. 4 §

3 kap. 6 8

Ändringarna i paragrafen är en följd av att i förslaget uttrycken ”över-

klagande” och ”klagan över domvilla” ersätter flera äldre uttryck (se

avsnittet 5). En hänvisning har ändrats i anledning av den ändrade

paragrafnumrering som förslaget innebär beträffande 54 kap. Andra stycket tredje punkten avser även det fallet att ett beslut av advokat-

samfundet om avvisning av ett överklagande har överklagats hos Högsta

domstolen enligt 56 kap. 14 § fjärde punkten.

8 kap. 4 §

8 kap. 8 §

17 kap. 7, 12 och 13 §§ samt 30 kap. 5, 10 och 11 §§

54 kap. 14 § har inte fått några motsvarigheter i förslaget, eftersom de

32 kap. 2 8

33 kap. 3 §

55 kap. 15 § med den där förekommande hänvisningen till 50 kap. 18 §

49 kap. 2 §

49 kap. 3 §

49 kap. 4 §

49 kap. 5 §

49 kap. 6 8

Paragrafen överensstämmer i sak med nuvarande 4 § andra och tredje

styckena. Se vidare kommentaren till 5 §.

49 kap. 7 och 8 §§

Paragraferna överensstämmer i sak med nuvarande 6 respektive 7 8. Formella ändringar är en följd av att i förslaget uttrycket ”överklagande” ersätter flera äldre uttryck (se avsnittet 5).

Paragrafen överensstämmer i sak med nuvarande 8 § andra och tredje

styckena. Formella ändringar är en följd av att i förslaget uttrycket ”överklagande” ersätter flera äldre uttryck (se avsnittet 5). I fråga om nuvarande 8 § första stycket, se 3 § andra stycket.

49 kap. 10 8

Paragrafen överensstämmer i sak med nuvarande 9 8. Bestämmelserna

i nuvarande 10 § blir överflödiga till följd av det enhetliga systemet för

överklagande,

49 kap. 11 §

49 kap. 12 §

49 kap. 13 §

49 kap. 14 8

Paragrafen överensstämmer i sak med nuvarande 13 §. Formella ändringar är en följd av att i förslaget uttrycket ”överklagande” ersätter flera äldre uttryck (se avsnittet 5). De nuvarande bestämmelserna i 14 § har tagits in i 4 8.

49 kap, 15 §

50 kap.

Den nuvarande rubriken till kapitlet ”Om vad i tvistemål” måste gi-

vetvis ändras till följd av att uttrycket ”överklagande” skall ersätta bl.a.

uttrycket ”vad”. Som ny lydelse har Domstolsutredningen föreslagit

”Om prövningen av överklagade domar i tvistemål”. Den rubriken

synes emellertid ge kapitlets innehåll en alltför begränsad beskrivning. Detta gäller särskilt med avseende på 1, 2 och 4 §§ i kapitlet som hand-

lar om själva överklagandet. Som ny rubrik har därför valts ”Om över-

klagande av domar i tvistemål”.

50 kap. 1 §

50 kap. 3 &

Ändringarna i paragrafen är en följd av att i förslaget uttrycket

"överklagande” ersätter uttrycket ”vad” (se avsnittet 5). Dom-

stolsutredningen föreslår i förtydligande syfte att det till paragrafen skall läggas en bestämmelse om hur hovrätten skall förfara, om skrivelsen

getts in till hovrätten i stället för till tingsrätten (jfr 7 § tredje stycket

FPL). Frågor om hur domstolen skall förfara när ansökningar, överklaganden m.m. ges in till en obehörig domstol bör emellertid tas upp ur ett mera allmänt perspektiv i ett senare sammanhang (jfr det som

sägs i anslutning till rubriken till 58 kap). I förslaget finns därför ingen uttrycklig bestämmelse om att en hovrätt i det berörda fallet skall

översända överklagandet till tingsrätten.

50 kap. 4 §

50 kap. 6 och 7 §§

50 kap. 9 §

50 kap. 10 §

50 kap. 12 §

50 kap. 13 och 14 §

50 kap. 16 3

Paragrafen överensstämmer i sak med nuvarande 14 8. I paragrafen har

dock inte tagits med någon motsvarighet till de nu gällande hänvis-

ningarna till regler om kallelse av vittne och sakkunnig i 36 och 40 kap. Sedan år 1987 (SFS 1987:747) finns det nämligen inga speciella regler

om kallelse av sakkunnig (se angående sådana äldre lydelse av 40 kap.

11 §& första stycket). Bestämmelserna i andra stycket tredje meningen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

50 kap. 17 §

50 kap. 18 §

50 kap. 19 och 20 §§

50 kap. 213

Paragrafen överensstämmer i sak med nuvarande 19 §. Ändringarna i

paragrafen är en följd av att i förslaget uttrycket ”överklagande” ersätter uttrycket ”vad” (se avsnittet 5). I första stycket har i förhållande till 131 utredningsförslaget gjorts den ändringen att orden ”sammanträde för”

har införts som en ersättning för orden ”rättegångstillfälle för” vilka förekommer i den nuvarande lagtexten. Bestämmelserna i nuvarande 21 8 har tagits in i 13 §. Att orden "ett sammanträde" skjuts in i andra och tredje styckena mellan orden "eller till" och "en senare dag" underlättar enligt regeringens mening inte läsningen av paragrafen.

50 kap. 22 §

22 § har tagits in i 14 8.

50 kap. 23 §

50 kap. 24 och 25 §§

50 kap. 27 och 29 §§

51 kap.

Bestämmelserna i 51 kap. som gäller brottmål överensstämmer till stora

delar med bestämmelserna i 50 kap. som gäller tvistemål. Ändringarna i kapitlet överensstämmer därför i stor utsträckning med de ändringar

som gjorts i 50 kap. Därför kan beträffande de flesta ändringarna hänvisas till det som sägs i kommentaren till 50 kap. Vissa skillnader föreligger dock i förhållande till ändringarna i det kapitlet. Rubriken till

kapitlet har utformats i enlighet med det som har angetts beträffande rubriken till 50 kap.

Paragraferna överensstämmer liksom nu med motsvarande paragrafer för tvistemål i 50 kap. I -— 3 §§.

51 kap. 4 och 5 §§

Ändringarna i paragraferna är en följd av att i förslaget uttrycket

”överklagande” ersätter uttrycket ”vad” (se avsnittet 5). De första styckena i paragraferna överensstämmer liksom nu med motsvarande

paragrafer för tvistemål i 50 kap. 4 och 5 §§. Bestämmelserna i nuvarande 4 § sista stycket om krav på egenhändigt undertecknande har tagits bort av skäl som angetts i avsnittet 6. I övrigt är ändringarna av redaktionell natur.

51 kap. 6 och 7 §§

Paragraferna överensstämmer liksom nu med motsvarande paragrafer för tvistemål i 50 kap. 6 och 7 §§.

51 kap. 8 §

51 kap. 10 3

Ändringarna i paragrafen är en följd av att i förslaget uttrycket ”överklagande” ersätter uttrycket ”vad” (se avsnittet 5). I fråga om utformningen av första stycket första meningen och andra stycket första

meningen, se kommentaren till motsvarande bestämmelser för tvistemål i 50 kap. 10 8. Till tredje stycket har även lagts en bestämmelse mot- 133

svarande den som nu finns i 12 §. Andra meningen i tredje stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

51 kap. 11 §

51 kap. 12 §

51 kap. 13 och 14 §

51 kap. 15 §

51 kap. 16 §

51 kap. 17 §

18 §).

51 kap. 19 - 20 §§

51 kap. 21 §

50 kap. 21 8).

51 kap. 22 8

Paragrafen överensstämmer i sak med nuvarande 20 § utom när det gäller fristen för ansökan om återupptagande som angetts till tre veckor i stället för två. Paragrafen har utformats på samma sätt som motsvarande paragraf för tvistemål i 50 kap. 22 8.

51 kap. 23 &

Bestämmelserna i paragrafens första stycke om tilltrosbevisningens

betydelse har behållits i sak oförändrade. De undantag som gäller har dock getts en annan redaktionell utformning.

51 kap. 24 och 25 §§

Ändringarna i paragraferna är en följd av att i förslaget uttrycket

”överklagande” ersätter flera äldre uttryck (se avsnittet 5). Såvitt gäller 135

24 § finns motsvarande bestämmelser för tvistemål i 50 kap. 25 8.

Paragraferna överensstämmer liksom nu med motsvarande paragrafer för tvistemål i 50 kap. 27 och 29 88.

S1 kap. 30 §

Paragrafen överensstämmer i sak med nuvarande 31 8. Skillnaderna jämfört med det lagrummet är en följd av att i förslaget uttrycket ”överklagande” ersätter flera äldre uttryck (se avsnittet 5). De nuvarande

bestämmelserna i 30 § har av skäl som angetts under lagrubriken inte

någon motsvarighet i förslaget.

52 kap.

Kapitlet handlar om överklaganden av beslut. Rubriken till kapitlet har utformats i enlighet med det som har angetts i inledningen av kommentaren till 50 kap. De nya reglerna i 49 kap. medför att i fortsättningen vissa överklaganden som enligt nu gällande regler sker med rättsmedlet ”vad” och därmed handläggs enligt 50 eller 51 kap. i fortsättningen skall handläggas enligt 52 kap. (se kommentaren till 49 kap. 5 8). I det fallet att både en dom och ett i domen intaget beslut överklagas skall dock som regel båda överklagandena handläggas enligt 50 eller 51 kap. (se 13 8).

52 kap. I $

Ändringarna i paragrafen är en följd av att i förslaget uttrycket ”överklagande” ersätter uttrycket besvär (se avsnittet 5).

52 kap. 2 §

52 kap. 3 §

50 kap. 4 § första stycket femte punkten). Av skäl som angetts i av- 136

52 kap. 4 §

52 kap. 5 och 6 §§

52 kap. 7 §

52 kap. 8 §

52 kap. 9 §

52 kap. 10 §

52 kap. 11 8

I paragrafen som i sak motsvarar nuvarande 52 kap. 10 § finns för 137 närvarande bl.a. bestämmelser om att en part eller annan kan höras

muntligen i ett besvärsmål. Domstolsutredningen har övervägt men avstått från att föreslå bestämmelser som stärker muntligheten i de fall där det är ett beslut som överklagas. Det är här att märka att utredningsförslaget huvudsakligen avser överklagande av processuella beslut i tvistemål och brottmål. Utredningens förslag till ny processlag skulle ju ersätta inte bara förvaltningsprocesslagen utan också ärendelagen och

gälla även vid överklagande hos hovrätten. Utredningen påpekar att en

av anledningarna till att det i allmänhet går bra att ha en rent skriftlig besvärsprocess är att sakfrågorna inte brukar vara stridiga och att det därför inte behövs någon bevisupptagning eller att sakfrågorna är

stridiga utan att det praktiskt sett finns någon muntlig bevisning att till-

gå. En stor andel av målen gäller enligt utredningen främst rättsfrågor.

Till nackdelarna med sammanträden i andra besvärsmål än sådana som avser häktning, hör enligt utredningen - förutom att kostnaderna i vissa

fall ökar - framför allt att ett avgörande kan försenas. Dessa nackdelar

är särskilt framträdande vid överklaganden av processuella beslut, och

samtidigt är i de allra flesta fall fördelarna med muntlighet särskilt små

vid sådana överklaganden. Om det finns muntlig bevisning rörande en fråga som kan bli föremål för ett processuellt beslut, dvs. en rättegångsfråga, är det sålunda enligt utredningen nästan alltid lämpligt att denna presenteras i ett såvitt möjligt ursprungligt skick i samband med prövningen av själva saken.

Även såvitt gäller parternas möjligheter att argumentera muntligen kan enligt utredningen på goda grunder hävdas att det räcker att de får göra detta i huvudmålet. I vart fall bör det enligt utredningen inte ske någon mera allmän reform som ger parterna en vidgad rätt att vid överklagande av ett processuellt beslut få tillfälle till muntlig argumentering. Man har nämligen enligt utredningen anledning att i största möjliga utsträckning undvika att överklaganden av processuella frågor medför att det uppstår vad som kan uppfattas som dubbla huvudprocesser. I den mån det för viss typ av processuell fråga skulle anses föreligga ett behov av muntlighet vilket inte kan tillgodoses genom den nuvarande regeln om anordnande av förhör, bör enligt utredningen reformbehovet tillgodoses genom en lagstiftning särskilt inriktad på den typen av frågor.

Remissinstanserna har godtagit utredningens ställningstagande. Hov-

rätten för Västra Sverige påstår dock att utredningen synes ha ha förbi-

gått det förhållandet att vissa besvärsmål - med utredningsförslaget inte kan anses avse enbart processuella frågor. Hovrätten syftar på de interimistiska beslut som fattas vid tingsrätterna i mål om bland annat vårdnad och umgänge. Hovrätten hävdar att det måste anses som en brist i utredningsförslaget att inte rätt till muntlig förhandling öppnats

för de interimistiska beslut som kommer att handläggas enligt 52 kap.

Även interimistiska beslut är givetvis ett slags processuella beslut. I

vart fall utgör frågor om sådana beslut rättegångsfrågor enligt rättegångsbalken, och varje rättegångsfråga avser såväl rättsfrågor som sakfrågor. Det speciella med de interimistiska besluten (och vissa andra

typer av processuella beslut) är att frågor om saken får en preliminär 138

bedömning med oftast lägre beviskrav och ett mindre robust bevismate-

rial och — särskilt i vissa familjerättsliga förhållanden - att en verk-

ställighet av beslutet kan komma att få betydelse för prövningen av själva saken. Man kan därför tycka att en ökad muntlighet vid överkla-

gande av de interimistiska besluten har fördelar. Emellertid är inte bara fördelarna utan också nackdelarna med muntlighet vid överklagande särskalt framträdande i fråga om de interimistiska besluten.

Mot den bakgrunden bör inte i rättegångsbalken upptas någon mer allmän regel om ökad muntlighet vid överklagande av beslut. Ett behov av speciella regler för vissa måltyper bör som Domstolsutredningen

menat beaktas i samband med reformer på de skilda materiella rätts-

områden där behovet kan göra sig gällande. Såvitt gäller domstolsärendena kommer behovet av lagstiftning att uppmärksammas i samband med den i avsnittet 5 omtalade reformen av ärendelagstiftningen. Så

länge den nuvarande ärendelagen gäller bör beaktas bl.a. rättsfallen

NJA 1991 s. 188 och 1992 s. 363 och 513 i fråga om parts rätt till muntlighet i vissa fall.

Det skall sägas att det i nuvarande 11 §& för närvarande finns en bestämmelse om att besvärsmål skall företas till avgörande så snart ske kan. Domstolsutredningen föreslår att denna regel som inte har några motsvarigheter när det gäller andra slags mål enligt rättegångsbalken upphävs, eftersom den i sin onyanserade utformning inte säger något annat än en självklarhet. Detta har godtagits av alla remissinstanser utom av Riksdagens ombudsmän som menar att bestämmelsen korresponderar med bestämmelserna 1 50 och 51 kap. att när målets beredande avslutats hovrätten skall bestämma tid för huvudförhandling.

De sist nämnda reglerna anger emellertid knappast mer än vid vilken tidpunkt en viss processuell åtgärd skall företas. Några uttryckliga allmänna regler om att domstolarna skall handlägga mål så snabbt som möjligt behövs inte och behovet av att åstadkomma en särskilt skyndsam behandling av vissa målgrupper bör tillgodoses genom bestämmelser i arbetsordningar m.m. om förtur. Den nuvarande bestämmelsen i 52 kap. 10 § bör därför upphävas. Vissa överklaganden av beslut bör givetvis liksom hittills behandlas med förtur i hovrätterna.

I sista stycket har för tydlighets skull ordet "personligen" skjutits in före ordet "närvarande" (jfr det som sägs i anslutning till lagrubriken). I övrigt har paragrafen ändrats endast redaktionellt.

52 kap. 12 §

52 kap. 13 8

I paragrafen har tagits in bestämmelser som medför att i hovrätten överklaganden av domar och överklaganden av beslut skall kunna 139

handläggas gemensamt i samma utsträckning som nu. Första stycket ger

huvudregeln om gemensam handläggning för sådana fall där en part Prop. 1993/94:190

eller intervenient överklagat ett beslut som tagits in i en dom eller som får överklagas endast i samband med överklagande av dom och även domen är överklagad (av parten eller någon annan). Bestämmelsen om att målen i dessa fall skall handläggas gemensamt i hovrätten enligt 50 eller 51 kap. motsvarar den nuvarande regeln om att talan mot beslutet skall föras antingen i samma ordning som talan mot domen eller att beslutet får överklagas endast i samband med överklagande av dom (se nuvarande 49 kap. 3 8, 5 § andra stycket och 8 § första stycket).

Enligt nuvarande 49 kap. 5 § första stycket behandlas emellertid sådana fall där ett i domen upptaget beslut rör ett ombud, en försvarare,

ett vittne, en sakkunnig eller någon annan som inte är part eller in-

tervenient på ett annat sätt. Talan skall nämligen enligt de nuvarande

reglerna föras genom besvär. I förslaget kommer samma princip till uttryck genom ett undantag i paragrafens andra stycke för dessa fall från den i första stycket givna huvudregeln. Uttrycket ”var part eller intervenient i tingsrätten” inbegriper också den som inträder som intervenient i processen först genom överklagandet. Att det i de fall som avses i andra stycket inte skall ske en ”gemensam” handläggning

utesluter inte att målen vid behov handläggs ”samtidigt”. Huruvida 50 eller 51 kap. blir tillämpligt i första styckets fall bestäms

i första hand av om det gäller en tvistemåls- eller brottmålsdom (se

även 51 kap. 30 § som medför att ett överklagande av en brottmålsdom

i vissa fall skall behandlas enligt tvistemålsreglerna).

Om endast beslutet överklagas, sker handläggningen i hovrätten med nuvarande regler enligt bestämmelserna för ”vad”. Enligt förslaget kommer i stället reglerna om överklagande av beslut att vara tillämpliga. Målet får därmed en både enklare och mer adekvat behandling. Skulle vid gemensam handläggning överklagandet av domen återkallas eller förfalla, skall målet angående det överklagade beslutet i fortsättningen handläggas enligt 52 kap. Detsamma gäller om dispens skulle beviljas endast såvitt avser beslutet.

De nuvarande bestämmelserna i 13 § har av skäl som angetts under lagrubriken inte någon motsvarighet i förslaget.

53 kap.

I kapitelrubriken har orden ”av hovrätt” tagits bort (jfr rubriken till

balkens femte avdelning).

53 kap. 1 §

54 kap.

Kapitlet upptar bestämmelser om överklagande av hovrättsavgöranden. Det som sägs i kommentaren till 49 kap. angående överklaganden av

tingsrättsavgöranden har i stor utsträckning betydelse även när det gäller

överklaganden av hovrättsavgöranden. I fråga om kapitelrubriken, se det som sägs om rubriken till 49 kap.

54 kap. 1 och 2 §§

Ändringarna i paragraferna är en följd av att i förslaget uttrycket ”överklagande” ersätter flera äldre uttryck (se avsnittet 5). Paragraferna har fått samma utformning som 49 kap. 1 och 2 §§.

54 kap. 3 §

54 kap. 4 och 5 §§

54 kap. 7 - 10 §§

5 § i förslaget). Tredje stycket tredje punkten avser sådana fall där

54 kap. 12 - 15 §§

54 kap. 16 §

54 kap. 17 §

55 kap.

Kapitlet avser rättegången i Högsta domstolen vid överklagande av en

hovrättsdom. Ändringarna i kapitlet överensstämmer i huvudsak med de

ändringar som har gjorts i 50 och 51 kap. I fråga om kapitelrubrikens utformning, se kommentaren till 50 kap.

55 kap. 1 §

55 kap. 2 - 6 §§

55 kap. 11 - 15 §§

56 kap.

Kapitlet avser rättegången i Högsta domstolen vid överklagande av ett

hovrättsbeslut samt handläggningen av vissa till Högsta domstolen

hänskjutna prejudikatfrågor. Ändringarna överensstämmer i huvudsak med de som gjorts i 52 kap.

56 kap. 1 §

52 kap. 1 § som förebild.

56 kap, 2 - 10 §§

56 kap. 11 §

56 kap. 13 - 15 §§

57 kap.

Ändringarna i kapitlet är av redaktionell natur. I fråga om kapitelrubriken, se kommentaren till rubriken till 53 kap.

58 kap.

Kapitlet upptar bestämmelser om de särskilda rättsmedlen ”resning” och ”återställande av försutten tid” (se 59 kap. om det särskilda rättsmedlet ”besvär över domvilla”).

Högsta domstolen har i sitt remissyttrande tagit upp en fråga som inte har berörts av Domstolsutredningen men som enligt domstolens mening förtjänar att övervägas i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Högsta domstolen påpekar att om en skrivelse med överklagande i rätt tid har getts in till överrätten i stället för till den domstol som dömt eller beslutat den omständigheten att skrivelsen kommit in till den lägre domstolen först därefter inte skall föranleda att den avvisas (se t.ex. 50 kap. 3 §).

Bestämmelser om detta infördes år 1973 (prop. 1973:30; JuU 1973:17;

rskr. 1973:168; SFS 1973:240). Motsvarande bestämmelser saknas när det gäller de särskilda rättsmedlen. Högsta domstolen uppger att eftersom hovrätterna numera kan pröva inte bara domviliobesvär utan även ansökningar om resning och återställande av försutten tid problemen med ansökningar som ges in till fel instans har ökat. Domstolen finner det angeläget att lagstiftningsåtgärder vidtas för att hindra att det uppkommer rättsförluster när en ansökan eller inlaga i ett extraordinärt mål eller ärende visserligen kommit in till Högsta domstolen i tid men inte till hovrätten eller omvänt (se 58 kap. 4 och 12 §§ samt 59 kap. 2 §).

En reform med den inriktning Högsta domstolen föreslagit kan inte komma till stånd utan att det har förekommit en remissbehandling. Frågan får därför tas upp i ett senare sammanhang.

58 kap. 11 §

59 kap. 1 - 9 §§

11.2¶Förslaget till lag om ändring i äktenskapsbalken

Hänvisningen i 17 kap. 9 § till 59 kap. RB behöver i fortsättningen avse 5 § med dess bestämmelser om den situationen att överklagande skulle ha skett hos tingsrätt.

11.3¶Förslaget till lag om ändring i jordabalken

11.5¶Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken

11.6¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg

11.7¶Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)

11.8¶Förslaget till lag om ändring i ackordslagen (1970:847)

11.9¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

11.10¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister

De relativt många ändringar som görs i 2 kap. 3 § samt 4 kap. 12, 13,

15 och 16 §§ är huvudsakligen av redaktionellt slag och föranledda av att rättegångsbalkens system för överklagande görs enhetligt enligt det som har sagts i avsnittet 5. Mindre sakliga skillnader finns dock till följd av att ett överklagande av vissa i dom upptagna beslut inte längre skall hanteras enligt reglerna för överklagande av dom annat än om också själva domen överklagas.

11.11¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:839) om statens va-nämnd

198 I fråga om de sakliga ändringarna kan hänvisas till det som sägs i kommentaren till 49 kap. 5 & RB (jfr lagförslaget under 11.7). Mindre sakliga skillnader finns till följd av att ett överklagande av vissa beslut som nämnden meddelar i samband med ett avgörande av saken inte längre skall hanteras enligt reglerna för överklagande av det beslut genom vilket saken avgörs annat än om också det beslutet överklagas.

11.12¶Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

En bestämmelse i 15 kap. 7 § om ”besvär” har ändrats till att avse

”överklagande av beslut” i enlighet med det som har sagts i avsnittet 5.

11.13¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd

Orden ”genom besvär” har tagits bort ur 43 § som en följd av att systemet för överklagande görs enhetligt enligt det som har sagts i avsnittet 5.

11.14¶Förslaget till lag om ändring i vattenlagen (1983:291)

De relativt många ändringar som görs i 13 kap. 65 och 67 - 69 §§ är

huvudsakligen av redaktionellt slag och föranledda av att rätte-

gångsbalkens system för överklagande görs enhetligt enligt det som har

sagts i avsnittet 5. Mindre sakliga skillnader finns dock till följd av att

ett överklagande av vissa i dom upptagna beslut inte längre skall hanteras enligt reglerna för överklagande av dom annat än om också

själva domen överklagas. De nuvarande bestämmelserna i 13 kap. 66 § som innebär att talan mot ett beslut i visst fall skall föras i samma

ordning som talan mot dom har i förslaget upphävts därför att de blir

onödiga med det nya systemet för överklagande (jfr 52 kap. 13 § RB).

I 68 § upptas inte någon motsvarighet till nu gällande regler om att även sådana handlingar som fogats till en vade- eller besvärsinlaga skall översändas (jfr kommentaren till 50 kap. 8 & RB).

11.15¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

11.16¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:649) om företagshypotek

11.17¶Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

11.18¶Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1994:000)

Till 2 kap. 19 § har lagts en bestämmelse om att vid överklagande skall

tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande av tingsrättsbeslut. Dessutom har en redaktionell ändring gjorts. I fråga om

tidpunkten för ikraftträdande har Lagrådets förslag följts.

Bilaga 1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

dels att 32 kap. 7 8, 50 kap. 30 § och 51 kap. 31 § skall upphöra att

gälla)!

dels att rubrikerna före 50 och 51 kap, skall ha följande lydelse,

dels att 3 kap. 6 och 7 §§, 8 kap. 8 §, 12 kap. 3 §, 17 kap. 7, 12

och 13 §§, 29 kap. 3 §, 30 kap. 5, 10 och 11 §§, 32 kap. 2 §, 33 kap.

3 §, 42 kap. 17 a §, 49 kap., 50 kap. 1 - 25, 27 och 29 §§, 51 kap. I - 25, 27, 29 och 30 §§, 52 - 57 kap., 58 kap. 11 § samt 59 kap. skall ha

följande lydelse.

Nuvarande tydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 68

En avdelning av högsta domstolen är domför med fem ledamöter. Fler än sju ledamöter får inte sitta i rätten.

Om prövningen är av enkel be- Om prövningen är av enkel be-

skaffenhet, är avdelningen domför skaffenhet, är avdelningen domför med tre ledamöter vid prövning av med tre ledamöter vid prövning av

1. frågor om förening av mål 1. frågor om förening av mål enligt 14 kap. 7 a 8, enligt 14 kap. 7 a §,

2. besvär över hovrätts avvis- 2. överklagande av hovrätts avningsbeslut som avses i 54 kap. visningsbeslut som avses i 54 kap.

16 §, 18§,

3. frågor om avvisning av revi- 3. frågor om avvisning av ett

Ssionstalan enligt 55 kap. 6 och överklagande till högsta domsto-

7 §§ eller av besvärstalan enligt len, 56 kap. 6 och 7 88,

4. frågor om häktning och rese- 4, frågor om häktning och reseförbud som avses i 55 kap. 8 § förbud som avses i 55 kap. 7 § andra stycket tredje meningen, andra stycket tredje meningen,

5. ansökningar om resning eller 5. ansökningar om resning eller

återställande av försutten tid eller återställande av försutten tid eller

6. klagan angående domvilla. 6. besvär över domvilla.

Har högsta domstolen tidigare lämnat en ansökan om resning från

samma sökande beträffande samma avgörande utan bifall och anför sökanden inget nytt som är av betydelse för prövningen av ansökningen,

är avdelningen domför med en ledamot, om ansökningen avslås eller avvisas.

Frågor om prövningstillstånd får Frågor om prövningstillstånd får

avgöras av en ledamot. Fler än tre avgöras av en ledamot. Fler än tre

!'Senaste lydelse av 32 kap. 7 & 1987:747. Senaste lydelse 1989:352.

ledamöter får inte delta. Frågor ledamöter får inte delta. Frågor om prövningstillstånd som har om prövningstillstånd som har Bilaga I förklarats vilande enligt 54 kap. förklarats vilande enligt 54 kap. 11 § andra stycket avgörs dock av 12 § andra stycket avgörs dock av

de ledamöter som prövar målet. de ledamöter som prövar målet.

Vid beslut om avskrivning av Vid beslut om avskrivning av

mål efter återkallelse och vid mål efter återkallelse och vid prövning av frågor som avses i prövning av frågor som avses i S5 kap. 8 § andra stycket första 55 kap. 7 §& andra stycket första och andra meningarna är avdel- och andra meningarna är avdel-

ningen domför med en ledamot. ningen domför med en ledamot.

18¶Då avdelning behandlar ansökan Då avdelning behandlar ansökan om resning eller besvär över om resning eller klagan Över domvilla i något av högsta dom- domvilla i något av högsta domstolen avgjort mål, må ej ledamot, stolen avgjort mål, får inte leda-

som deltagit i det tidigare mot, som deltagit i det tidigare

avgörandet, tjänstgöra på avdel- avgörandet, tjänstgöra på avdel-

ningen, om domfört antal leda- ningen, om domfört antal leda-

möter ändå är att tillgå inom dom- möter ändå finns att tillgå inom

stolen. domstolen.

8 kap. 8§

17 kap.

785 Dom skall avfattas skriftligen En dom skall avfattas skriftligt och i skilda avdelningar angiva: och i skilda avdelningar ange:

1. domstolen samt tid och ställe 1. domstolen samt tid och ställe för domens meddelande; för domens meddelande,

2. parterna samt deras ombud 2. parterna samt deras ombud eller biträden; eller biträden,

3. domslutet; 3. domslutet,

4. parternas yrkanden och invän- 4. parternas yrkanden och invän-

dningar samt de omständigheter, dningar samt de omständigheter, varå de grundats; samt på vilka de grundats,

5. domskälen med uppgift å vad S. domskälen med uppgift om i målet är bevisat. vad som är bevisat i målet.

Högre rätts dom skall, i den mån En högre rätts dom skall i den det finnes erforderligt, innehålla utsträckning det är lämpligt in-

redogörelse för lägre rätts dom. nehålla en redogörelse för lägre

Äger part fullfölja talan mot dom rätts dom.

eller söka återvinning, skall i do- Om en part har rätt att överkla-

men givas tillkänna, vad han där- ga domen eller att ansöka om återvid har att iaktraga. Om under- vinning, skall domen innehålla

rättelse, som tillika skall meddelas uppgift om det och om vad han

i hovrätts dom, stadgas i 54 kap. därvid har att iakra. 148.

128 Vad i 2 och 9 8§ är stadgat om Det som sägs i 2 och 9 88 om dom äge motsvarande tilllämpnin g dom skall tillämpas i fråga om

i fråga om slutligt beslut. Å sådant slutligt beslut. I fråga om sådant

beslut skola ock bestämmelserna i beslut skall även 7 och 10 8§

7 och 10 88 tillämpas, om frågans tillämpas, om frågans beskaffenhet

beskaffenhet fordrar det. Medde- fordrar det. Meddelas slutligt belas slutligt beslut i samband med slut i samband med dom, skall det -

dom, skall det uppragasi domen. tas upp 1 domen.

Äger part fullfölja talan mot slut-

ligt beslut eller göra ansökan om Om en part har rätt att överåterupptagande, skall i beslutet gi- klaga det slutliga beslutet eller at vas till känna, vad han därvid har ansöka om återupptagande, skall

att iakttaga. Om underrättelse, beslutet innehålla uppgift om det

Senaste lydelse 1976:567.

som tillika skall meddelas i hov- och om vad han därvid har att rätts beslut, stadgas i 54 kap. iaktta. Bilaga 1 148.

29 kap.

Vid omröstning skall den mening gälla som omfattas av mer än hälften av ledamöterna. Om någon mening har fått hälften av rösterna och denna är den lindrigaste eller minst ingripande för den tilltalade, skall den meningen gälla. Kan ingen mening anses som lindrigare eller mindre ingripande, gäller den mening som fått hälften av rösterna, bland dem ordförandens.

Om det framförs flera meningar än två utan att någon av dem skall gälla, skall de röster som är ogynnsammast för den tilltalade läggas samman med de röster som är därnäst minst förmånliga för honom. Om det behövs, skall sammanläggningen fortsätta till dess någon mening skall gälla. Kan inte någon mening anses som ogynnsammare för den tilltalade, skall den mening gälla som har fått flest röster. Har flera meningar fått lika många röster, gäller den som biträtts av den främste bland dem som röstat för någon av dessa meningar.

Ingen mening skall anses lindrigare eller mindre ingripande än någon annan mening vid omröstning enligt 2 § tredje stycket.

”Senaste lydelse 1988:1369.

Vid avgörande av en fråga om

prövningstillstånd enligt 49 kap. Bilaga 1

13 § skall, om en av ledamöterna

vill bevilja — prövningstiillstånd,

hans mening gälla som hovrättens

beslut.

30 kap.

108 Vad i 2 och 7 §§ är stadgat om Det som sägs i 2 och 7 §8 om dom äge motsvarande tillämpning dom skall tillämpas i fråga om i fråga om slutligt beslut. 7 den slutligt beslut. När inte annat är mån ej annat föreskrivits, skola föreskrivet skall även 5 och 8 §§ ock bestämmelserna i 5 och 8 §§ tillämpas i fråga om sådant beslut,

32 kap.

2 80

Skall stämning eller vade-, be- Skall en stämning eller eft översvärs- eller revisionsinlaga del- klagande delges genom en parts givas genom parts försorg och har försorg och har, när rätten företar ej, då rätten företager målet, till målet till avgörande, till rätten

denna inkommit bevis, att del- inte kommit in något bevis om att givning skett inom föreskriven tid delgivning skett på föreskrivet sätt och på föreskrivet sätt, samt ej och inte heller motparten inställt

heller motparten inställt sig eller sig eller yttrat sig över saken,

avgivit svaromål, genmäle eller skall partens talan förklaras för-

förklaring, vare partens talan för- fallen. Underrättelse om vad som fallen. Underrättelse härom skall har sagts nu skall tas in i rättens intagas i rättens föreläggande om medgivande till parten att om-

delgivningen. besörja delgivningen.

!6Senaste lydelse 1970:429.

33 kap.

3 &

Bilaga 1

Inlaga eller annan handling En handling anses ha kommit in anses ha inkommit till rätten den till rätten den dag då handlingen

dag då handlingen eller avi om eller en avi om betald postför-

betald postförsändelse, i vilken sändelse, i vilken handlingen är handlingen är innesluten, anlänt innesluten, anlänt till rätten eller till rätten eller kommit behörig kommit en behörig tjänsteman till

tjänsteman till handa. Underrättas handa. Underrättas rätten särskilt

rätten särskilt om att telegram till om att meddelande till rätten rätten anlänt till telegrafanstalt, anlänt till en telecentral, anses

anses telegrammet ha inkommit meddelandet ha kommit in redan

redan när underrättelsen nått behö- när underrättelsen nått behörig

rig tjänsteman. tjänsteman.

Kan det antagas att handlingen Om det inte är osannolikt att eller avi om denna viss dag av- handlingen eller en avi om denna lämnats i rättens kansli eller viss dag avlämnats i rättens kansli avskilts för rätten på postanstalt, eller = avskilts för rätten på anses den ha inkommit den dagen, postanstalt, anses den ha kommit om den kommit behörig tjänste- in den dagen, om den kommit beman till handa närmast följande hönig tjänsteman till handa närarbetsdag. mast följande arbetsdag.

Telegram eller annat meddelande Ett meddelande som inte är

som ej är undertecknat skall undertecknat skall bekräftas av bekräftas av avsändaren genom avsändaren genom «egenhändigt undertecknad handling, om rätten undertecknad handling, om rätten begär det. begär det. Om meddelandet inte

bekräftas, skall det inte beaktas.

Ett meddelande skall godtas som

egenhändigt undertecknat utan

hinder av att det kommit in genom

telefax, om det har avsänts från en

telefon med nummer som kan

hänföras till någon som

undertecknat meddelandet

42 kap.

17 a 8”

I 56 kap. 15 - 1J7 §§ finns be- I 56 kap. 13 - 15 8§ finns be-

stämmelser om att tingsrätten får stämmelser om att tingsrätten får hänskjuta en fråga till prövning av hänskjuta en fråga till prövning av högsta domstolen. högsta domstolen.

"Senaste lydelse 1973:240. Senaste lydelse 1989:352.

Hl Riksdagen 1993/94. I saml. Nr 190

Om fullföljd av talan mot under- Om överklagande av tingsrätts Bilaga I

rätts dom och beslut domar och beslut

1 ge

Talan mot underrätts dom skall En tingsrätts dom får överklagas föras genom vad. om inte annat är föreskrivet.

Har parterna skriftligen avtalat att inte överklaga en dom som meddelas med anledning av en uppkommen tvist eller en framtida tvist som kan härledas till ett visst angivet rättsförhållande, gäller avtalet, om saken är sådan att förlikning därom är tillåten. Ett avtal som ingåtts före tvistens uppkomst gäller dock inte i mål som avses i 1 kap. 3 d § första stycket.

En utfästelse att inte överklaga som har gjorts efter domen gäller, om saken är sådan att förlikning därom är tillåten.

Den, mot vilken en tredskodom givits, får inte överklaga domen. Bestämmelser om hans rätt till återvinning i anledning av sådan dom finns

i 44 kap. 9 §.

I a gg

2§ 3§ Talan mot underrätts slutliga Även ett slutligt beslut av tings-

beslut skall föras genom besvär. rätt får överklagas, om inte annat Meddelas i samband med dom är föreskrivet. Har en part rätt att beslut, varigenom saken till viss ansöka om återupptagande av ett del ej upptages till prövning, skall mål, som avgjorts genom slutligt dock talan mot beslutet föras beslut, får han dock inte överklaga genom vad. beslutet.

Äger part göra ansökan om åter- Ett beslut som inte är slutligt får

upptagande av mål, som avgjorts överklagas endast i samband med

genom slutligt beslut, må han ej överklagande av tingsrättens dom fullfölja talan mot beslutet. eller slutliga beslut, om inte annat

är föreskrivet.

Senaste lydelse 1989:656. KSenaste lydelse 1990:443.

3 ge

4 gle

5§ Talan mot underrätts beslut Ett beslut får överklagas särskilt, under rättegången skall föras om beslutet innebär att tingsrätten

särskilt, om rätten

1. avvisat ombud, biträde eller 1. avvisat est ombud, eft biträde försvarare eller ogillat ett yrkande eller en försvarare eller ogillat ett härom; yrkande om detta,

2. ogillat tredje mans yrkande att 2. ogillat tredje mans yrkande att få som intervenient deltaga 4 få delta i rättegången som interrättegången; venient eller målsägande eller

också enligt 13 kap. 7 § prövat en

fråga om övertagande av ett

käromål,

3. förelagt en part eller någon 3. förelagt en part eller någon annan att förete skriftligt bevis annan att förete ert skriftligt bevis eller att tillhandahålla föremål för eller att tillhandahålla ert föremål syn eller besiktning eller också för syn eller besiktning eller också

enligt 3 kap. 3 8 5 tryckfrihets- enligt 3 kap. 3 § 5 tryckfrihetsförordningen, 9 § första stycket 5 förordningen, 9 §& första stycket 5 radioansvarighetslagen (1966:756) radioansvarighetslagen (1966:756)

eller 11 § 5 lagen (1982:521) om eller 11 §& 5 lagen (1982:521) om

ansvarighet för radio- och ansvarighet för radio- och kassettidningar funnit det vara av kassettidningar funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som synnerlig vikt att en uppgift som

!SSenaste lydelse 1987:747.

!€Senaste lydelse 1985:415.

avses där lämnas vid vittnesförhör avses där lämnas vid vittnesförhör eller förhör med en part under eller förhör med en part under Bilaga 1 sanningsförsäkran sanningsförsäkran,

4. utlåtit sig angående ådömande 4. prövat en fråga angående av förelagt vite eller häkte eller ådömande av förelagt vite eller

om ansvar för förseelse i rätte- häkte eller om ansvar för förseelse gången eller angående skyldighet i rättegången eller angående skyl-

för någon, som ej är part eller dighet för någon att ersätta rätteintervenient, att gottgöra i rätte- gångskostnad, gången vållad kostnad;

5. ulårit sig angående ersättning 5. prövat en fråga angående er-

eller förskott av allmänna medel sättning eller förskott av allmänna till målsägande eller angående medel till målsägande eller an-

ersättning eller förskott till biträ- gående ersättning eller förskott till

de, försvarare, vittne, sakkunnig ett biträde, en försvarare, ett vitteller annan, som ej är part eller ne, en sakkunnig eller någon anintervenient; nan,

6. utlåtit sig i tvistemål angående 6. prövat en fråga i tvistemål an-

kvarstad eller annan åtgärd enligt gående kvarstad eller annan åtgärd

15 kap. eller i brottmål angående enligt 15 kap. eller i brottmål an-

häktning eller åtgärd, som avses i gående häktning eller någon sådan 25-28 kap.; åtgärd som avses i 25-28 kap.,

7. avslagit begäran om biträde 7. avslagit en begäran om biträ-

eller försvarare eller till sådant de eller försvarare eller till ert

uppdrag förordnat annan än part sådant uppdrag utsett någon annan föreslagit; än part föreslagit;

8. utlåtit sig i annat fall än som 8. prövat en fråga om allmän avses i 5 eller 7 i fråga som gäller räftshjälp i annat fall än som avses

allmän rättshjälp; eller i 5 eller 7,

9. avslagit begäran om rättshjälp 9. avslagit en begäran om rättsåt misstänkt i brottmål eller om hjälp åt misstänkt i brottmål eller

ersättning eller förskott till part, om ersättning eller förskott till en som åtnjuter sådan förmån. part, som åtnjuter sådan förmån,

Särskild talan skall föras genom eller

besvär. Är fråga om beslut, som 10. prövat en fråga enligt

avses i I, 2, 3, 7, 8 eller 9, åligge 33 kap. brottsbalken angående avden som vill föra talan att, om räkning av anhållnings- och häk-

beslutet meddelats vid sam- testid m.m. manträde för förhandling, genast

och eljest inom en vecka från den

dag, då han erhöll del därav, anmäla missnöje; försummas det, äge han ej vidare rätt till talan. Rätten pröve genast, om anmälan rätteligen gjorts. I fråga om missnöjesanmälan av

myndigheter, som enligt lag eller

förordnande med stöd av lag är 164 behöriga att överklaga beslut som

avses i andra stycket, gäller föl-

jande. Har beslutet meddelats vid Bilaga 1

sammanträde för förhandling vid vilken myndigheten inte har varit

företrädd, skall missnöje anmälas

senast en vecka från dagen för beslutet.

5§ 6§

Har underrätt i samband med Den som vill överklaga ett så-

dom eller slutligt beslut meddelat dant beslut som avses i 5 8 I, 2,

beslut i fråga, som avses i 4 8, 3, 7, 8 eller 9 skall först anmäla och rör frågan ombud, biträde, missnöje, om beslutet har medförsvarare, vittne, sakkunnig eller delats under rättegången.

annan, som ej är pant eller inter- Anmälan skall göras genast, om venient, skall mot beslutet föras beslutet meddelats vid ett sammansärskild talan genom besvär. Vad träde, och annars inom en vecka nu sagts gälle ock, om underrätt i från den dag när parten fick del

samband med dom eller slutligt av beslutet. Försummar parten

beslut meddelat beslut om skyldig- detta, har han inte längre rätt att

het för åklagare att ersätta rätte- överklaga beslutet. gångskostnad.

Då eljest i samband med dom I fråga om missnöjesanmälan av eller slutligt beslut meddelats be- myndigheter, som enligt lag eller slut i fråga, som avses i 4 8, eller förordnande med stöd av lag är beslut om skyldighet för part eller behöriga att överklaga beslut som intervenient eller statsverket att er- avses i första stycket, gäller sätta rättegångskostnad, skall ta- följande. Har beslutet meddelats lan mot beslutet föras i samma vid sammanträde vid vilken myn-

ordning som talan mot domen digheten inte har varit företrädd, eller det slutliga beslutet. skall missnöje anmälas senast en

vecka från dagen för beslutet.

6§ 7§

Menar part, att genom underrätts Anser en part att tingsrättens beslut målet onödigt uppehålles, beslut gör att målet försenas i äge han mot beslutet föra särskild onödan, får han överklaga beslutet talan genom besvär. särskilt.

7 8

9 ge

10 8

Tingsräfts beslut, varigenom En tingsrätts beslut genom vilket missnöjesanmälan eller ansökan en missnöjesanmälan eller en anom återvinning eller återuppta- sökan om återvinning eller återgande eller vade- eller besvärs- upptagande eller ett överklagande talan avvisats, får överklagas ge- har avvisats, får överklagas. I

nom besvär. I annat fall får inte andra fall får hovrätt inte pröva

frågan, huruvida sådan anmälan fråga om en sådan anmälan eller eller ansökan gjorts eller talan ansökan gjorts eller överklagande annars fullföljt s på föreskrivet sätt skett inom rätt tid. eller inom rätt tid, prövas av hovrätten.

108 Vad underrätt föreskrivit om sättet för fullföljd av talan skall lända till efterrättelse.

11 § Har part, som enligt 3 8 anmält Har en part, som enligt 4 § anmissnöje med underrätts beslut mält missnöje med = tingsrätts

under rättegången, hänvisats att beslut under rättegången, hänviföra särskild talan mot beslutet, sats att överklaga beslutet särskilt, skall målet vila i avbidan på ut- skall målet vila fill dess övergången av partens klagan. Finner klagandet prövats. Rätten får dock

"Senaste lydelse 1989:656.

rätten förberedelsen i målet böra bestämma att förberedelsen i målet fortsättas, må dock rätten förordna skall fortsätta. Bilaga I därom.

Anmäles missnöje enligt 4 8, äge Anmäls missnöje enligt 6 §, får rätten, om särskilda skäl föranleda rätten förklara målet vilande till därtill, förordna, att målet skall dess överklagandet prövats, om vila i avbidan på utgången av den det finns särskilda skäl. missnöjdes klagan.

Ej må i annat fall än nu sagts I andra fall än som har sagts nu klagan över underrätts beslut får ett överklagande av tingsrätts under rättegången föranleda uppe- beslut under rättegången inte förhåll med målets behandling. anleda uppehåll med målets be-

handling.

12 8”

Talan mot tingsrättens dom eller I tvistemål krävs prövningstill-

beslut i mål som handlagts av en stånd för att hovrätten skall pröva

lagfaren domare enligt 1 kap. tingsrättens avgörande 3 d 8 första stycket får inte prövas 1. vid överklagande av tingsav hovrätten i vidare mån än som rättens dom eller beslut i mål som följer av 13 8, om inte hovrätten handlagts av en lagfaren domare meddelat prövningstillstånd. enligt I kap. 3 d § första stycket,

och |

2. vid överklagande av tings-

rättens dom eller beslut i andra

tvistemål där förlikning om saken

är tillåten, där det värde som sägs

i I kap. 3 d § uppenbart inte över-

stiger basbeloppet enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring.

Prövningstillstånd behövs inte Prövningstillstånd behövs inte vid talan mot beslut som rör nå- vid överklagande av gon annan än en part eller en in- 1. avgörande i mål som av tingstervenient, beslut varigenom tings- rätt handlagts i särskild sammanrätten ogillat jäv mot en domare, sättning,

beslut angående utdömande av 2. beslut som rör någon annan

förelagt vite eller om ansvar för en än en part eller en intervenient, rättegångsförseelse eller beslut va- 3. beslut genom vilket tingsrätten rigenom en missnöjesanmälan eller ogillat jäv mot en domare, eller en vade- eller besvärstalan av- 4, beslut genom vilket en missvisats. nöjesanmälan eller en ansökan om

återvinning eller ett överklagande

avvisats.

I fråga om meddelade prövnings- I fråga om meddelade prövnings-

tillstånd skall 54 kap. 11 § tredje tillstånd skall 54 kap. 12 § tredje

"Senaste lydelse 1990:443.

stycket och 13 § gälla i tillämpliga stycket och 15 § gälla i tillämpliga

delar. delar. Bilaga 1

138 Prövningstillstånd behövs, om

åklagaren, målsäganden eller den

tilltalade överklagat en dom i

brottmål genom vilken tingsrätten i påföljdsdelen endast dömt den tilltalade till böter eller frikänt

honom från ansvar för brott för vilket det inte stadgats svårare

straff än fängelse i sex månader.

Om tingsrätten i sin dom även prövat enskilda anspråk gentemot

den tilltalade, krävs prövningstillstånd, om det sammanlagda värdet

av vad den tilltalade ålagts i fråga

om enskilda anspråk uppenbart

inte överstiger ett basbelopp enligt lagen — (1962:381) om allmän försäkring.

Första stycket gäller inte riks-

åklagarens, justitiekanslerns och Justitieombudsmannens = överklaganden.

I fråga om meddelade prövnings-

tillstånd skall 54 kap. 12 § tredje

stycket och 15 § gälla i tillämpli ga delar.

Om det krävs prövningstillstånd

vid överklagande av en dom,

gäller kravet på prövningstillstånd

även vid överklagande av ett beslut som får överklagas i samband med överklagande av domen.

13 g20 .

148 Prövningstillstånd får meddelas : Prövningstillstånd får meddelas endast om endast om

1. det är av vikt för ledning av 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att talan prövas rättstillämpningen att överklagan-

av högre rätt, det prövas av högre rätt,

20Införd genom 1987:747.

2. anledning förekommer till 2. anledning förekommer till ändring i det slut vartill tingsrätten ändring i det slut vartill tings- Bilaga 1 kommit eller rätten kommit eller

3. det annars föreligger synner- 3. det annars finns synnerliga liga skäl att pröva talan. skäl att pröva överklagandet.

14 g!

158 Talan mot tingsrättens beslut an- Tingsrättens beslut angående frågående frågor som avses i 1 kap. gor som avses i 1 kap. 3 d § över-

3 d 8 förs i samma ordning som klagas på samma säft som beslut talan mot beslut varigenom rätten genom vilket rätten ogillat en ogillat en invändning om rätte- invändning om rättegångshinder. gångshinder.

15 8” 168

Kan talan mot tingsrättens dom Krävs särskilt tillstånd för pröv-

eller beslut prövas av hovrätten ning i hovrätten, skall tingsrättens

endast om denna meddelat pröv- dom eller beslut innehålla uppgift

ningstillstånd, skall tingsrätten i om det och om de grunder på

samband med underrättelse om vilket sådant tillstånd meddelas. vad som gäller i fråga om fullföljd

av talan upplysa parterna om

detta och därvid också ange innehållet i 13 8.

50 kap. Om vad i tvistemål Om prövningen av överklagade domar i tvistemål

18?

Vill någon part vädja mot tings- En part, som vill överklaga

rättens dom i ett tvistemål, skall tingsrättens dom i ett tvistemål,

han ge in en vadeinlaga till tings- skall göra detta skriftligt. Överrätten. Inlagan skall ha kommit in klagandet skall ges in till tingsrättill rätten inom tre veckor från den ten. Det skall ha kommit in till dag då domen meddelades. rätten inom tre veckor från den

dag när domen meddelades.

28” Har ena parten enligt I $ vädjat Har ena parten överklagat tings-

mot tingsrättens dom, får också rättens dom, har motparten rätt att

"Senaste lydelse 1989:656.

”Införd genom 1987:747.

"Senaste lydelse 1987:747. Senaste lydelse 1987:747.

motparten, även om han inte göra detta inom en vecka från den iakttagit vad som sägs i den para- dag då den i I $ angivna tiden Bilaga 1 grafen, föra talan mot domen. gick ut. Han skall dock inom en vecka från den dag, då vadetiden gick ut, ge in sin vadeinlaga till tingsrätten.

Om den första vadetalan återkal- Om det första överklagandet

las eller av annat skäl förfaller, är återkallas eller av annat skäl förockså den senare vadetalan förfal- faller, är också det senare över-

len. klagandet förfallet.

38”

Finnes vadetalan ej vara fullföljd Tingsrätten prövar om Ööverklainom rätt tid, skall den av under- gandet har gjorts i rätt tid. Ett rätten avvisas. Har vadeinlaga in- överklagande som gjorts för sent kommit till hovrätten före vadeti- skall avvisas av tingsrätten. dens utgång, skall den omständig- Överklagandet skall dock inte heten att inlagan inkommit till avvisas om det inom tiden för underrätten först därefter ej för- överklagande har kommit in till anleda att den avvisas. hovrätten. I ett sådant fall skall

hovrätten — sända = överklagandet

vidare till tingsrätten och sam-

tidigt lämna uppgift om vilken dag

det kom in till hovrätten.

4 ge

I vadeinlagan skall vadekäran- I överklagandet skall klaganden den uppgiva: uppge:

1. den dom, mot vilken talan 1. den dom som överklagas, Jföres;

2. grunderna för vadetalan med 2. grunderna för överklagandet angivande, i vilket avseende med uppgift om i vilket avseende underrättens domskäl enligt käran- tingsrättens domskäl enligt klagandens mening äro oriktiga; samt dens mening är oriktiga,

3. i vilken del domen överklagas 3. i vilken del domen överklagas och den ändring i domen, som och den ändring i domen, som käranden yrkar. klaganden yrkar.

Om prövningstillstånd behövs, Om prövningstillstånd behövs, skall käranden i vadeinlagan ange skall klaganden också ange de omde omständigheter som han åbero- ständigheter som han åberopar till par till stöd för att sådant tillstånd stöd för att sådant tillstånd skall

skall meddelas. meddelas.

Käranden skall i vadeinlagan Klaganden skall vidare uppge de uppgiva de bevis han vill åberopa bevis han åberopar och vad som

Senaste lydelse 1990:443.

SSenaste lydelse 1987:747.

och vad han vill styrka med varje skall styrkas med varje bevis. Om Prop. 1993/94:190

särskilt bevis. Skriftligt bevis, som beviset inte tidigare har före- Bilaga 1 ej tidigare förebragts, skall i hu- bringats, skall i mål där förlikning vudskrift eller styrkt avskrift fogas om saken är tillåten klaganden vid vadeinlagan. Vill käranden att uppge anledningen till det. Skriftförnyat förhör med vittne eller liga bevis, som inte tidigare föresakkunnig eller part skall äga rum bringats, skall ges in tillsammans

eller förnyad syn å stället skall med överklagandet. Vill klaganden

hållas, skall han angiva det i att det skall hållas ett nytt förhör vadeinlagan jämte skälen därtill. I med eft vittne, en sakkunnig eller

vadeinlagan skall käranden ock en part eller förnyad syn på

angiva, om han vill, att motparten stället, skall han ange det och skall infinna sig personligen vid samtidigt ange sina skäl. Han huvudförhandling i hovrätten. skall också ange om han vill att

Vadeinlagan skall vara egenhän- motparten skall infinna sig persondigt undertecknad av käranen eller ligen vid huvudförhandling i hans ombud. hovrätten.

S 8

Avvisas ej vadetalan, skall un- Om inte överklagandet avvisas derrätten efter utgången av den i enligt 3 8, skall tingsrätten efter 2§ angivna tiden utan dröjsmål utgången av den i 2 § angivna till hovrätten insända vadeinlagan tiden överlämna överklagandet tillmed därvid fogade handlingar sammans med övriga handlingar i samt akten. målet till hovrätten.

Framställes i vadeinlagan yrkan- Har i överklagandet framställts de, som påkallar omedelbar pröv- eft yrkande, som kräver omedelbar ning, såsom begäran om kvarstad prövning, såsom begäran om kvareller om hävande av sådan åtgärd stad eller om upphävande av ett eller av förordnande, att dom må beslut om sådan åtgärd eller av eft

verkställas utan hinder av att den beslut om att dom får verkställas

icke äger laga kraft, skall insän- trots att den inte har laga kraft, dandet ske genast; till dess den i skall överklagandet samt övriga 28 angivna tiden utgårt, skall handlingar i målet sändas in gedock avskrift av vadeinlagan vara nast. Till dess den i 2 § angivna att tillgå vid underrätten. tiden har gåft ut, skall dock en

kopia av överklagandet finnas

tillgänglig vid tingsrätten.

8 8»

9 80

148 Innan ett mål avgörs utan huvud-

förhandling, skall parterna lämnas

tillfälle att slutföra sin talan, om

det inte är uppenbart att de redan

gjort detta.

Trots tidigare beslut får hovrät-

ten besluta, att huvudförhandling

skall äga rum.

138 158 Så snart målets beredande avslu- Så snart förberedelsen avslutats,

tats, bestämme hovrätten tid för skall hovrätten, om inte målet avhuvudförhandlingen. För behand- görs utan huvudförhandling, beling av rättegångsfråga eller del stämma tid för sådan förhandling, av saken, som må avgöras sär- om möjligt efter samråd med parskilt, må huvudförhandling utsät- terna. För behandling av rättetas, ehuru målet i övrigt ej är be- gångsfrågor eller sådana delar av rett till huvudförhandling. saken som får avgöras särskilt får

huvudförhandling sättas ut, trots

aft målet i övrigt inte är färdigt

Jör huvudförhandling.

14 8 16§

Till huvudförhandlingen skola Till huvudförhandlingen skall

parterna kallas. parterna kallas.

Vadekäranden skall föreläggas Klaganden skall föreläggas att att komma tillstädes vid påföljd att inställa sig vid påföljd att överkla-

hans vadetalan eljest förfaller. gandet annars förfaller. Skall han 175

Skall han infinna sig personligen, infinna sig personligen, skall hov-

förelägge hovrätten tillika vite. rätten också förelägga honom vite. Prop. 1993/94:190 Vadesvaranden skall, om han är Om motparten är skyldig att in- Bilaga 1 skyldig att infinna sig personligen finna sig personligen eller hans eller hans närvaro eljest finnes närvaro annars är av betydelse för vara av betydelse för målets hand- målets handläggning eller utredläggning eller utredning, föreläg- ning, skall han föreläggas vite. gas vite; förelägges ej vite, skall Föreläggs han inte vite, skall han svaranden erinras om att målet må upplysas om att målet kan komma avgöras utan hinder av hans ute- att avgöras även om han inte invaro. ställer sig.

Hovrätten bestämme tillika, om Hovrätten skall också bestämma vittne eller sakkunnig skall kallas vilka vittnen och sakkunniga som till huvudförhandlingen. Parterna skall kallas till huvudförhandlingskola underrättas om beslutet. Om en. Parterna skall underrättas om kallande av vittne eller sakkunnig beslutet. I fråga om kallelse till gälle vad i 36 och 40 kap. är vittnen och sakkunniga gäller 36 stadgat. och 40 kap.

15 g

16 § 188

Vid huvudförhandlingen skall Vid huvudförhandlingen skall underrättens dom, i den mån det tingsrättens dom redovisas i beerfordras, uppläsas samt vadekär- hövlig omfattning. Klaganden skall anden uppgiva, 1 vilken del domen uppge i vilken del domen överöverklagas och vilket yrkande han klagas och vilket yrkande han framställer. Vadesvaranden skall framställer. Motparten skall ange angiva, huruvida han medgiver om han medger eller bestrider eller bestrider yrkandet. yrkandet.

Därefter skola, om ej hovrätten Därefter skall, om inte hovrätten finner annan ordning lämpligare, anser något annat lämpligare, först vadekäranden och sedan först klaganden och sedan motvadesvaranden utveckla sin talan. parten utveckla sin talan. WVarje Part skall yttra sig över vad part skall yttra sig över vad den motparten anfört. Äger förhand- andra parten anfört. Om förhandling rum, ehuru svaranden icke är lingen äger rum trots att klagan-

Mecnaste lydelse 1987:747.

tillstädes, skall genom hovrättens dens motpart inte är närvarande,

försorg, i den mån det erfordras, skall hovrätten se till att det i den Bilaga 1

ur handlingarna framläggas vad utsträckning det behövs ur handhan anfört. lingarna läggs fram vad han an-

fört.

Vad tillstädeskommen part anfört Vad en vid huvudförhandlingen under skriftväxlingen eller eljest närvarande part har anfört under vid målets beredande må ej upp- förberedelsen får läsas upp endast läsas i annat fall, än då hans om hans utsaga vid förhandlingen utsaga vid förhandlingen avviker avviker från den tidigare utsagan från den tidigare utsagan eller han eller om han inte yttrar sig eller underlåter att yttra sig eller eljest om det finns särskilda skäl.

särskilda skäl äro därtill. -

178 198

Sedan parterna utvecklat sin ta- Sedan parterna utvecklat sin lan, skall bevisningen förebringas. talan, skall bevisningen förebring- Äger huvudförhandling tum, as. Om huvudförhandlingen äger ehuru vadesvaranden icke är rum frots att klagandens motpart tillstädes, skall den av honom vid inte är närvarande, skall hovrätten underrätten förebragta bevisnin- se till att den bevisning, som han gen, i den mån det erfordras, förebringat i tingsrätten, läggs framläggas genom = hovrättens fram ur handlingarna i den utförsorg. sträckning bevisningen har bety-

delse för målet i hovrätten.

Om ej särskilda skäl föranleda Om inte särskilda skäl föranleder annat, bör bevis, som skall före- annat, bör eft bevis, som inte

bringas genom protokoll och andra omedelbart skall tas upp av hov-

handlingar från underrätten, fram- rätten, förebringas innan bevis läggas, innan bevis rörande sam- rörande samma «omständighet ma omständighet omedelbart upp- omedelbart ras upp av hovrätten. tages av hovrätten. Äro rörande Finns det flera bevis i fråga om samma omständighet flera bevis, samma omständighet, bör dessa

böra de förebringas i ett sam- förebringas i ett sammanhang.

manhang.

188 208

Efter bevisningens förebringande Sedan bevisningen förebringats äge parterna anföra vad de till får parterna muntligt slutföra sin slutförande av sin talan akta talan. nödigt.

198 218 Uteblir vadekäranden från rätte- Uteblir klaganden från huvudförgångstillfälle för ”huvudförhand- handling, förfaller överklagandet. ling, vare hans vadetalan förfal-

len.

Uteblir vadesvaranden och har Uteblir klagandens motpart och 177 vite förelagts honom, äge hovrät- har vite förelagts honom, får

12 Riksdagen 1993/94. I saml. Nr 190

ten, då saken är sådan, att förlik- hovrätten, när saken är sådan att ning därom ej är tillåten, i stället förlikning därom inte är tillåten, i Bilaga 1 för att förelägga nytt vite förord- stället för att förelägga nytt vite na, att han skall hämtas till rätten besluta att han skall hämtas till antingen omedelbart eller till se- rätten antingen omedelbart eller nare dag. till senare dag.

Kommer part tillstädes genom Inställer sig part endast genom

ombud, då föreläggande med- ombud, när han förelagts vid vite delats honom vid vite att infinna att infinna sig personligen, och är

sig personligen, och är saken så- saken sådan att förlikning därom

dan, att förlikning därom ej är inte är tillåten, får hovrätten företillåten, äge hovrätten i stället för lägga nytt vite eller besluta att han att förelägga nytt vite förordna, skall hämtas till rätten antingen

att han skall hämtas till rätten an- omedelbart eller till senare dag. tingen omedelbart eller till senare dag.

Har vite förelagts part eller skall Har vite förelagts en part eller part hämtas till rätten och finnes skall parten hämtas till rätten och hämtning ej kunna ske, må dock kan han inte hämtas, får dock måmålet avgöras utan hinder av att let avgöras frots att parten inställt parten inställt sig allenast genom sig endast genom ombud eller ombud eller uteblivit. uteblivit.

20 ge

22§ Har vadekärandens talan förfallit Har överklagandet förfallit enligt

enligt 19 § och förelåg för hans 21 8 skall hovrätten på ansökan utevaro laga förfall som han inte av klaganden återuppta målet, om kunnat anmäla i tid, skall hovrät- denne kan visa att han för sin ten på ansökan av honom åter- utevaro haft laga förfall som han uppta målet. inte kunnat anmäla i tid. Ansökan

Ansökan om = återupptagande om Ååterupptagande skall göras skall göras skriftligen inom fvå skriftligen inom fre veckor från

veckor från den dag då beslutet den dag när beslutet meddelades. meddelades. Om käranden uteblir Om klaganden uteblir på nytt, har på nytt, är hans rätt till återupp- han inte rätt till återupptagande av tagande av målet förfallen. målet.

21 ge

Hovrätten får avgöra mål utan

huvudförhandling,

1. om vadetalan medgivits,

2. om det är uppenbart att vadetalan är ogrundad,

3. om båda parter har begärt att

målet skall avgöras utan huvud-

Senaste lydelse 1984:131.

Senaste lydelse 1984:131.

förhandling eller förklarat sig inte ha något att erinra häremot, eller Bilaga 1

4. om värdet av det varom talan

fullföljts uppenbart inte uppgår till det basbelopp = enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde vid tidpunkten för tingsrättens dom och inte båda parter har begärt huvudförhand-

ling.

Vid beräkningen av värdet enligt första stycket 4 bortses från rättegångskostnader och sådan ränta som har upplupit efter det att talan väckts.

Ett mål får alltid avgöras utan huvudförhandling, om det är uppenbart att sådan förhandling är obehövlig.

För prövning som inte avser själva saken = behöver huvudförhandling inte hållas.

22 8”

Har hovrätten beslutat, att mål skall avgöras utan huvudförhandling, och finnes ej uppenbart, att parterna redan slutfört sin

talan, skall tillfälle därtill lämnas dem. Utan hinder av tidigare beslut

äge hovrätten förordna, att huvudförhandling skall äga rum.

23 § Har vid huvudförhandlingen i Har vid huvudförhandling i

underrätten rörande viss omstän- tingsrätten rörande viss omständighet vittne eller sakkunnig eller dighet vittne eller sakkunnig eller

part under sanningsförsäkran hörts part under sanningsförsäkran hörts inför rätten eller syn å stället inför rätten eller syn på stället

hållits och beror avgörandet även i hållits och beror avgörandet även i hovrätten av tilltron till den hovrätten av tilltron till den bevisningen, må ändring i under- bevisningen, får tingsrättens dom

"Senaste lydelse 1954:432.

rättens dom i denna del ej ske, inte ändras i den delen utan att Prop. 1993/94:190

med mindre beviset upptagits ånyo beviset tagits upp på mytt vid Bilaga 1 vid huvudförhandlingen i hov- huvudförhandling i hovrätten. Det rätten eller ock synnerliga skäl som har sagts nu gäller dock inte föreligga, att dess värde är annat, om det finns synnerliga skäl att

än underrätten antagit. bevisets värde är ett annat än tingsrätten antagit.

25 8»

278 Föres talan om jäv mot domare i Förs talan om jäv mot en dounderrätten och finnes jävet grun- mare i tingsrätten och finnes jävet

dat, skall hovrätten undanröja un- grundat, skall hovrätten undanröja

derrättens dom i vad den överkla- tingsrättens dom i den del den gats. överklagats.

29 8 Undanröjer hovrätten = under- Undanröjer hovrätten tingsrät-

rättens dom och grundas beslutet tens dom på någon annan grund ej därå, att underrätten varit obe- än att fingsrätten varit obehörig höng eller eljest icke bort upptaga eller av något annat skäl inte bort

Senaste lydelse 1989:656.

tillika visa målet åter till under- hovrätten även visa målet åter till Bilaga 1 rätten för erforderlig behandling. tingsrätten för fortsatt behandling.

Om befogenhet för hovrätten att, Om hovrättens befogenhet att

då underrätten varit obehörig, när tingsrätten varit obehörig hänvisa målet till annan underrätt hänvisa målet till annan tingsrätt

stadgas i 10 kap. 20 8. finns bestämmelser i 10 kap. 20 §.

51 kap.

Om vad i brottmål Om prövningen av överklagade domar i brottmål

3 8”

4 8”

I vadeinlagan skall vadekäran- I överklagandet skall klaganden den uppgiva: uppge:

1. den dom, mot vilken talan 1. den dom som överklagas, föres;

2. grunderna för vadetalan med 2. grunderna för överklagandet angivande, i vilket avseende un- med uppgift om i vilket avseende derrättens domskäl enligt käran- tingsrättens domskäl enligt klagandens mening äro oriktiga; samt dens mening är oriktiga,

3. i vilken del domen överklagas 3. i vilken del domen överklagas och den ändring i domen, som och den ändring i domen, som

käranden yrkar. klaganden yrkar.

Käranden skall i vadeinlagan Om prövningstillstånd behövs, uppgiva de bevis han vill åberopa skall klaganden också ange de omoch vad han vill styrkas med varje Ständigheter som han åberopar till särskilt bevis. Skriftligt bevis, som stöd för att sådant tillstånd skall ej tidigare förebragts, skall i hu- meddelas.

vudskrift eller styrkt avskrift fogas Klaganden skall vidare uppge de

vid vadeinlagan. Vill käranden, bevis han åberopar och vad som att förnyat förhör med vittne eller skall styrkas med varje bevis. sakkunnig skall äga rum eller Skriftliga bevis, som inte tidigare

förnyad syn å stället skall hållas, förebringats, skall ges in tillsam-

skall han angiva det i vadeinlagan mans med överklagandet. Vill klajämte skälen därtill. I vadeinlagan ganden att det skall hållas ett nytt skall käranden ock angiva, om förhör med eft vittne eller en han vill, att målsägande eller den sakkunnig eller förnyad syn på

tilltalade skall infinna sig person- stället, skall han ange det och

ligen vid huvudförhandling i hov- samtidigt ange sina skäl. Han rätten. skall också ange om han vill att

målsäganden eller den tilltalade

skall infinna sig personligen vid

huvudförhandling i hovrätten.

Är den tilltalade anhållen eller Är den tilltalade anhållen eller

häktad, skall det angivas. häktad, skall det anges.

Vadeinlagan skall vara egenhändigt undertecknad av käranden

eller hans ombud.

5 ge

Avvisas ej vadetalan, skall un- Om inte överklagandet avvisas derrätten efter utgången av den i enligt 3 8, skall tingsrätten efter 2§ angivna tiden utan dröjsmål utgången av den i 2 § angivna

Senaste lydelse 1963:149. "Senaste lydelse 1947:616.

till hovrätten insända vadeinlagan tiden överlämna överklagandet till-' med därvid fogade handlingar sammans med övriga handlingar i Bilaga 1 samt akten. målet till hovrätten.

Är den tilltalade häktad eller Är den tilltalade häktad eller har

framställes i vadeinlagan yrkande, i överklagandet framställts ett yrsom påkallar omedelbar prövning, kande, som kräver omedelbar såsom begäran om den tilltalades prövning, såsom begäran om den häktande eller om åtgärd, som av- tilltalades häktande eller om åtses i 25 - 28 kap., eller om gärd, som avses i 25 - 28 kap., hävande av sådan åtgärd, skall in- eller om upphävande av ett beslut sändandet ske genast; till dess den om sådan åtgärd, skall överklagani 2 § angivna tiden urgårt, skall det samt övriga handlingar i målet dock avskrift av vadeinlagan vara sändas in genast. Till dess den i 2 aft tillgå vid underrätten. & angivna tiden har gårr uf, skall

dock en kopia av överklagandet

finnas tillgänglig vid tingsrätten.

7 ge

8 §v

9 g”

Genmälet skall innehålla ytt- Motparten skall i sitt svar yttra

rande rörande de av vadekäranden sig rörande de av klaganden an-

anförda grunderna för vadetalan förda grunderna för överklagandet och angivande av de omständig- och ange de omständigheter han heter vadesvaranden vill anföra. själv vill anföra.

Svaranden skall i genmälet upp- Svaret skall innehålla uppgift om

giva de bevis han vill åberopa och de bevis parten åberopar och om vad han vill styrka med varje vad som skall styrkas med varje särskilt bevis. Skriftligt bevis, som bevis. Skriftliga bevis, som inte

ej tidigare förebragts, skall i hu- tidigare förebringats, skall ges in

vudskrift eller styrkt avskrift fogas till hovrätten. Vill parten att det vid genmälet. Vill svaranden, att skall hållas nytt förhör med ett

förnyat förhör med vittne eller vittne eller en sakkunnig eller sakkunnig skall äga rum eller för- förnyad syn på stället, skall han nyad syn å stället skall hållas, ange det i svaret och samtidigt an-

skall han angiva det i genmälet ge sina skäl. I svaret skall parten

jämte skälen därtill. 1 genmälet också ange om han vill att måls-

skall svaranden ock angiva, om ägande eller den tilltalade skall inhan vill, att målsägande eller den finna sig personligen vid huvud-

tilltalade skall infinna sig person- förhandling i hovrätten.

Senaste lydelse 1963:149.

ligen vid huvudförhandling i hovrätten. Bilaga 1

Genmälet skall vara egenhändigt undertecknat av svaranden eller hans ombud eller, då den tilltalade är svarande, hans försvarare.

10 ge

Genmälet skall med därvid foga- Hovrätten skall ge klaganden

de handlingar delgivas vadekäran- tillfälle an ta del av svaret med

den. tillhörande handlingar.

Finnes för målets beredande Är ytterligare skriftväxling nöd-

ytterligare skriftväxling erforder- vändig, får hovrätten besluta om lig, äge hovrätten förordna därom. sådan. Om det behövs får hovrät- Hovrätten äge tillika meddela när- ten meddela närmare bestämmelmare bestämmelser om skriftväx- ser om skriftväxlingen och därvid lingen och därvid även föreskriva, även föreskriva i vilket avseende

i vilket avseende part skall yttra en part skall yttra sig. En part får

sig. Part må föreläggas att in- föreläggas att komma in med mer komma med mer än en skrift, en- än en skrift endast om det finns dast om särskilda skäl äro därtill. särskilda skäl.

Under förberedelsen får sammanträde hållas, om det behövs för en ändamålsenlig handläggning av målet. '

Vad som sagts om sammanträde per telefon i 45 kap. 13 § och 47 kap. 10 § skall gälla även vid sammanträde enligt denna paragraf.

118 Behövs prövningstillstånd, be-

slutar hovrätten sedan skriftväx-

lingen avslutats, om sådant till-

stånd skall meddelas. När det

finns skäl för det, får frågan tas

upp utan an skriftväxling har

skett.

118 128 Finner hovrätten erforderligt, att Om hovrätten anser det behövligt yttrande inhämtas av sakkunnig, att ert yttrande av sakkunnig in-

skriftligt bevis företes, föremål hämtas, ett skriftligt bevis företes,

tillhandahålles för syn eller besikt- ett föremål tillhandahålls för syn ning, bevis upptages utom huvud- eller besiktning, ett bevis upptas

förhandlingen eller annan förbe- utom -huvudförhandlingen = eller redande åtgärd vidrages, skall be- någon annan förberedande åtgärd slut därom utan dröjsmål med- företas, skall hovrätten besluta om

delas. det.

"Senaste lydelse 1989:656.

sagts, vidtages, skall han, så snart ligt första stycket skall företas, Bilaga I ske kan, göra framställning därom skall han så snart som möjligt an-

hos hovrätten. mäla det till hovrätten.

Finnes i mål om allmänt åtal för- Behöver i mål om allmänt åtal undersökningen böra fullständi gas åtgärd enligt 23 kap. företas får eller, om förundersökning ej ägt hovrätten meddela åklagaren förerum, sådan böra företagas, äge läggande om det. hovrätten meddela åklagaren före- Om den, som behöver vara närläggande därom. varande vid sammanträde enligt

108 tredje stycket är anhållen

eller häktad, skall hovrätten se till att han kan inställa sig.

12 8” Hovrätten får bestämma att den som är anhållen eller häktad skall inställas till sammanträde enligt 10 § tredje stycket.

138 Ett mål avgörs efter huvudförhandling. Hovrätten får dock avgöra målet utan sådan förhandling,

1. om åklagaren har överklagat endast till den tilltalades förmån,

2. om endast den tilltalade överklagat och hans ändringsyrkande godtas 'av motparten,

3. om det är uppenbart att överklagandet är ogrundat, eller

4. om det inte finns anledning att döma den tilltalade till ansvar eller ant ådöma honom påföljd

eller döma honom till annan på-

följd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening.

Med de påföljder som anges i första stycket 4 likställs utdömande av vite och, om det inte samtidigt är fråga om förverkande av vill-

korligt medgiven frihet från fäng-

elsestraff, beslut enligt 34 kap. I $

första stycket I brottsbalken.

"Senaste lydelse 1989:656.

Har i fall som avses i första

stycket en part begärt huvudför- Bilaga 1

handling, skall sådan hållas, om

det inte är uppenbart obehövligt.

Avser överklagandet även annat

än ansvar, får målet avgöras utan

huvudförhandling endast om denna

talan enligt 50 kap. 13 § får prö-

vas utan huvudförhandling.

För prövning som inte avser

själva saken behöver huvudför-

handling inte hållas.

148 Innan ett mål avgörs utan huvud-

Jörhandling, skall parterna lämnas

tillfälle att slutföra sin talan, om

det inte är uppenbart att de redan

gjort detta.

Trots tidigare beslut får hovrät-

ten besluta, att huvudförhandling

skall äga rum.

1 3 gv

158 Så snart målets beredande avslu- Så snart förberedelsen avslutats, tats, skall hovrätten bestämma tid skall hovrätten, om inte målet av-

för huvudförhandlingen. För be- görs utan huvudförhandling, be-

handling av rättegångsfrågor eller stämma tid för sådan förhandling, sådana delar av saken som får av- om möjligt efter samråd med pargöras särskilt får huvudförhand- terna. För behandling av rätteling sättas ut, trots att målet i öv- gångsfrågor eller sådana delar av rigt inte är färdigt för huvudför- saken som får avgöras särskilt får handling. huvudförhandling sättas ut, trots

att målet i övrigt inte är färdigt

för huvudförhandling.

Är den tilltalade häktad, skall Om den tilltalade är häktad,

huvudförhandling hållas inom fyra skall huvudförhandling = hållas veckor efter utgången av den tid inom fyra veckor efter utgången som anges i 2 §, om det inte till av den tid som anges i 2 §, om följd av åtgärder som avses i 11 8 det inte till följd av åtgärder som

eller andra omständigheter är nöd- avses i 12 8 eller andra omstän-

vändigt med längre uppskov. Har digheter är nödvändigt med längre den tilltalade häktats efter ut- uppskov. Har den tilltalade häktats

gången av den tid som anges i efter utgången av den tid som

28, skall tiden räknas från den anges i 2 §, skall tiden räknas från

dag han häktades. den dag han häktades.

Senaste lydelse 1989:650.

Till huvudförhandlingen skall Till huvudförhandlingen skall Bilaga 1 parterna kallas. parterna kallas.

En enskild vadekärande skall fö- En enskild klagande skall reläggas att komma tillstädes vid föreläggas att inställa sig vid påpåföljd att hans vadetalan annars följd att överklagandet annars för-

förfaller. Skall han infinna sig faller. Skall han infinna sig perpersonligen, skall han också erin- sonligen, skall hovrätten också

ras om bestämmelsen 1 79 § första upplysa honom om bestämmelsen i stycket andra meningen. En en- 21§ första stycket andra me-

skild vadesvarande skall, om han ningen. Om en enskild motpart är är skyldig att infinna sig person- skyldig att infinna sig personligen

ligen eller hans närvaro annars är eller hans närvaro annars är av av betydelse för målets hand- betydelse för målets handläggning läggning eller utredning, föreläg- eller utredning, skall han föregas vite. Finns det i fråga om den läggas vite. Finns det i fråga om tilltalade anledning anta att han den tilltalade anledning anta att inte skulle iakrta ett sådant före- han inte skulle följa ett sådant

läggande, får hovrätten förordna föreläggande, får hovrätten besluta

att han skall hämtas till rätten. att han skall hämtas till rätten. Om Meddelas inte något sådant före- hovrätten inte förelägger motparläggande eller förordnande skall ten vite eller beslutar att han skall svaranden erinras om att målet hämtas skall hovrätten upplysa hokan komma att avgöras utan nom om att målet kan komma att hinder av att han uteblir. Hov- avgöras utan hinder av att han rätten förordnar om inställandet av uteblir. Hovrätten skall se till att en tilltalad, som är anhållen eller en tilltalad, som är anhållen eller häktad. häktad, kan inställa sig.

Skall i mål om allmänt åtal målsägande höras i anledning av åklagarens talan, skall han vid vite kallas att vid huvudförhandlingen infinna sig personligen.

Hovrätten bestämme tillika, om Hovrätten skall också bestämma vittne eller sakkunnig skall kallas vilka vittnen och sakkunniga som

till huvudförhandlingen. Parterna skall kallas till huvudförhandlingskola underrättas om beslutet. Om en. Parterna skall underrättas om

kallande av vittne eller sakkunnig beslutet. I fråga om kallelse till

gälle vad i 36 och 40 kap. är vittnen och sakkunniga gäller 36 stadgat. och 40 kap.

15 8”

178 I övrigt skall vad som sägs i I övrigt skall vad som sägs i

1 kap. 9 § samt 46 kap. 1 - 5 8§, 1 kap. 9 § samt 46 kap. 1 - 5 §8,

6 § andra stycket, 7 - 9, il, 13, 6 § andra stycket, 7 - 9, 11, 13,

16 och 17 88 tillämpas i fråga om 16 och 17 §§ tillämpas i fråga om

Senaste lydelse 1984:131. Senaste lydelse 1987:747.

huvudförhandling i hovrätten. huvudförhandling i = hovrätten. Reglerna i 14 § i detta kapitel Reglerna i 16 §& i detta kapitel Bilaga i

skall dock tillämpas i fråga om skall dock tillämpas i fråga om

kallelser till uppskjuten huvudför- kallelser till uppskjuten huvudför-

handling och föreläggande för handling och föreläggande för parterna. parterna.

När ett mål sätts ut till fortsatt När ett mål sätts ut till fortsatt eller ny huvudförhandling, får eller ny huvudförhandling, får

hovrätten förordna om lämpliga hovrätten besluta om lämpliga åtgärder för att målet vid den åtgärder för att målet vid den

förhandlingen skall kunna slut- förhandlingen skall kunna slutfö-

föras. ras I fråga om sådana åtgärder gäller 10 - 12 §§ i detta kapitel.

168 188

Vid huvudförhandlingen skall Vid - huvudförhandlingen skall

underrättens dom, i den mån det tingsrättens dom redovisas i be-

erfordras, uppläsas samt vadekä- hövlig omfattning. Klaganden skall randen uppgiva, i vilken del uppge i vilken del domen över-

domen överklagas och vilket yr- klagas och vilket yrkande han

kande han framställer. Tillfälle framställer. Motparten skall lämskall lämnas vadesvaranden att nas tillfälle att yttra sig över yttra sig över yrkandet. yrkandet.

Åklagaren eller målsäganden, då Därefter skall åklagaren eller,

talan föres allenast av denne, skall om talan förs endast av målsdärefter utveckla åtalet, i den mån äganden, denne utveckla åtalet i det erfordras för prövning av va- den utsträckning det behövs för detalan. Har talan fullföljts av den prövningen av överklagandet. Har

tilltalade, må dock, om hovrätten den tilltalade överklagat får dock,

finner det lämpligare, först den om hovrätten finner det lämptilltalade och därefter åklagaren Ligare, först den tilltalade och däreller målsäganden utveckla sin efter åklagaren eller målsäganden talan. Part skall erhålla tillfälle att utveckla sin talan. Varje part skall bemöta vad motparten anfört. få tillfälle att bemöta vad den Äger huvudförhandling tum, andra parten anfört. Om förhandehuru vadesvaranden icke är lingen äger rum fItrots att klatillstädes, skall genom hovrättens gandens motpart inte är närvaförsorg, i den mån det erfordras, rande, skall hovrätten se till att ur handlingarna framlägga vad det i den utsträckning det behövs han anfört. ur handlingarna läggs fram vad

han anfört.

178 198 Sedan parternas talan framlagts, Sedan parterna utvecklat sin skall bevisningen förebringas. Den talan, skall bevisningen förebringvid underrätten förebragta bevis- as. Hovrätten skall se till att den ningen skall genom hovrättens för- bevisning, som förebringats i 189 sorg, i den mån det är av tingsrätten, läggs fram ur hand-

betydelse för målet i hovrätten, lingarna i den utsträckning bevisframläggas sådan den föreligger i ningen har betydelse för målet i Bilaga 1 protokoll och andra handlingar; hovrätten. finner hovrätten det lämpligare och samtycka parterna därtill, må dock bevisningen förebringas av

parterna.

Om ej särskilda skäl föranleda Om inte särskilda skäl föranleder annat, bör bevis, som skall före- annat, bör eff bevis, som inte

bringas genom = protokoll och omedelbart skall tas upp av hov-

andra handlingar från under- rätten, förebringas innan bevis rätten, framläggas, innan bevis rörande samma omständighet omerörande samma omständighet ome- delbart tas upp av hovrätten.

delbart upptages av hovrätten. Äro Finns det flera bevis i fråga om

rörande samma omständighet flera samma omständighet, bör dessa

bevis, böra de förebringas i ett förebringas i ett sammanhang. sammanhang.

188 208

Efter bevisningens förebringande Sedan bevisningen förebringats äge parterna anföra vad de till får parterna muntligt slutföra sin slutförande av sin talan akta talan. nödigt.

19 850

218 Om en enskild vadekärande ute- Uteblir en enskild klagande från blir från huvudförhandling, för- huvudförhandling, förfaller över-

faller hans vadetalan. Detsamma klagandet. Detsamma gäller, om

gäller, om en enskild vadekäran- en enskild klagande, som förelagts de, som ålagts att infinna sig per- att infinna sig personligen, insonligen, inställer sig endast ge- ställer sig endast genom ombud nom ombud och hovrätten inte an- och hovrätten inte anser sig ändå ser sig ändå kunna avgöra målet. kunna avgöra målet.

Om en enskild vadesvarande ute- Uteblir klagandens motpart och

blir och vite har förelagts honom, har vite förelagts honom, får hov-

får hovrätten i stället för att före- rätten i stället för att förelägga lägga nytt vite besluta att han skall nytt vite besluta att han skall hämtas till rätten antingen ome- hämtas till rätten antingen ome-

delbart eller till en senare dag. delbart eller till senare dag. Det-

Detsamma gäller om en enskild samma gäller om en enskild motvadesvarande, som vid vite före- part, som vid vite förelagts att inlagts att infinna sig personligen, finna sig personligen, inställer sig inställer sig endast genom ombud. endast genom ombud.

Underlåter i mål om allmänt åtal Underlåter i mål om allmänt åtal en målsägande, som skall höras i en målsägande, som skall höras i anledning av åklagarens talan, att anledning av åklagarens talan, att

”OSenaste lydelse 1984:131.

infinna sig personligen, gäller infinna sig personligen, gäller andra stycket. andra stycket. Bilaga 1

Om vite har förelagts vade- Om vite har förelagts klagandens

svaranden eller om denne skall motpart eller om denne skall hämhämtas till rätten och hämtning tas till rätten och hämtning inte inte kan ske, får hovrätten avgöra kan ske, får hovrätten avgöra målet trots att vadesvaranden målet trots att han inställt sig eninställt sig endast genom ombud dast genom ombud eller uteblivit.

eller uteblivit. Ett mål får också Ett mål får också avgöras om en avgöras om en enskild vadekäran- enskild klagande, som förelagts att

de, som förelagts att infinna sig infinna sig personligen, inställt sig personligen, inställt sig endast ge- endast genom ombud. nom ombud.

20 8

228 Har vadekärandens talan förfallit Har överklagandet förfallit enligt

enligt 19 § och förelåg för hans 21 8 skall hovrätten på ansökan

utevaro eller underlåtenhet att av klaganden återuppta målet, om infinna sig personligen laga förfall denne kan visa att han för sin som han inte kunnat anmäla i tid, utevaro eller underlåtenhet att

skall hovrätten på ansökan av infinna sig personligen haft laga

honom återuppta målet. förfall som han inte kunnat anmäla

i tid.

Ansökan om = återupptagande Ansökan om = återupptagande skall göras skriftligen inom fvå skall göras skriftligen inom tre veckor från den dag då beslutet veckor från den dag när beslutet

meddelades. Om käranden sedan meddelades. Om klaganden uteblir

målet återupptagits uteblir från på nytt eller underlåter att följa ett huvudförhandling eller underlåter föreläggande att infinna sig per-

att följa ett föreläggande att infin- sonligen, har han inte rätt till

na sig personligen, är hans rätt till återupptagande av målet. återupptagande av målet förfallen.

21 &

Hovrätten får avgöra mål utan huvudförhandling,

1. om talan av åklagaren förs endast till den tilltalades förmån,

2. om talan, som förs av den tilltalade, biträtts av motparten,

3. om det är uppenbart att vadetalan är ogrundad, eller

4. om det inte finns anledning att döma den tilltalade till ansvar

eller att ådöma honom påföljd

YSepaste lydelse 1984:131.

PSepaste lydelse 1984:131.

påföljd än böter eller villkorlig Bilaga 1 dom eller sådana påföljder i förening.

Med de påföljder som anges i

första stycket 4 likställs utdömande av vite och, om det inte samtidigt är fråga om förverkande av

villkorligt medgiven frihet från

fängelsestraff, förordnande enligt

34 kap. 1 § första stycket Il

brottsbalken.

Har i fall som avses i första stycket en part begärt huvudför-

handling, skall sådan hållas, om det inte är uppenbart obehövligt.

Förs talan även om annat än ansvar, får målet avgöras utan

huvudförhandling endast om denna

talan enligt 50 kap. 21 §& får prövas utan huvudförhandling.

För prövning som inte avser

själva saken behöver huvudförhandling inte hållas.

22 8

Har hovrätten beslutat, att mål skall avgöras utan huvudförkandling, och finnes ej uppenbart, att

parterna redan slutfört sin talan,

skall tillfälle därtill lämnas dem.

Utan hinder av tidigare beslut

äge hovrätten förordna, att hu-

vudförhandling skall äga rum.

23 § Har vid huvudförhandlingen i Har vid huvudförhandling i

underrätten rörande viss omstän- tingsrätten rörande viss omstän-

dighet vittne eller sakkunnig hörts dighet vittne eller sakkunnig hörts

inför rätten eller syn å stället inför rätten eller syn på stället hållits och beror avgörandet även i hållits och beror avgörandet även i hovrätten av tilltron till den be- hovrätten av tilltron till den be-

visningen, må ändring i under- visningen, får tingsrättens dom

Senaste lydelse 1954:432.

rättens dom i denna del ej ske inte ändras i den delen utan att Prop. 1993/94:190 annat än till den tilltalades för- beviset tagits upp på mytt vid Bilaga 1

mån, med mindre beviset upptagits huvudförhandling i hovrätten. Det ånyo vid huvudförhandlingen i som har sagts nu gäller dock inte hovrätten eller ock synnerliga skäl om det finns synnerliga skäl att föreligga, att dess värde är annat, bevisets värde är eft annat än än underrätten antagit. tingsrätten antagit.

23a 8" Har tingsrätten funnit att den Har tingsrätten funnit att den tilltalade skall dömas för den tilltalade skall dömas för den

åtalade gärningen och överklagas åtalade gärningen och överklagas

domen bara beträffande annat än domen bara beträffande annat än denna fråga, skall hovrätten pröva frågan om han begått gärningen

frågan endast om eller frågan hur denna skall bedö-

mas, får hovrätten pröva dessa

frågor endast om

1. det i denna del föreligger 1. det i denna del föreligger något förhållande som skulle något förhållande som = skulle

kunna utgöra grund för resning kunna utgöra grund för resning enligt 58 kap. 2 §& eller kunna enligt 58 kap. 2 §& eller kunna

medföra undanröjande av domen medföra undanröjande av domen

på grund av domvilla eller på grund av domvilla eller

2. målets utgång vid tingsrätten i 2. målets utgång vid tingsrätten i samma del uppenbarligen beror på samma del uppenbarligen beror på

förbiseende eller misstag. förbiseende eller misstag. Beträffande fråga som avses i Beträffande fråga som avses i

första stycket 1 eller 2 behöver andra stycket 1 eller 2 behöver hänsyn tas endast till omständig- hänsyn tas endast till omständigheter som har åberopats av part. heter som har åberopats av part.

25 855

278 Föres talan om jäv mot domare i Förs talan om jäv mot en dounderrätten och finnes jävet grun- mare i tingsrätten och finnes jävet

dat, skall hovrätten undanröja grundat, skall hovrätten undanröja

underrättens dom i vad den över- tingsrättens dom i den del den klagats. överklagats.

298 Undanröjer hovrätten = under- Undanröjer hovrätten tingsrät-

rättens dom och grundas beslutet tens dom på någon annan grund ej därå, att underrätten varit obe- än att tingsrätten varit obehörig hörig eller eljest icke bort upptaga eller av något annat skäl inte bort målet till prövning, skall hovrätten ta upp målet till prövning, skall tillika visa målet åter till un- hovrätten även visa målet åter till derrätten för erforderlig behand- tingsrätten för fortsatt behandling. ling.

Om befogenhet för hovrätten att, Om hovrättens befogenhet att då underrätten varit obehörig, när tingsrätten varit obehörig hänvisa målet till annan underrätt hänvisa målet till annan tingsrätt

stadgas i 19 kap. 11 8. finns bestämmelser i 19 kap. 11 §.

52 Kap.

Bilaga 1

Om besvär Om prövningen av överklagade

beslut

18”

Vill någon överklaga en tings- Den som vill överklaga en tingsrätts beslut, skall han ge in en be- rätts beslut skall göra detta skrift-

svärsinlaga till tingsrätten. ligt. Överklagandet skall ges in till

tingsrätten.

Inlagan skall ha kommit in till Överklagandet skall ha kommit rätten inom tre veckor från den in till rätten inom tre veckor från dag då beslutet meddelades. Om den dag när beslutet meddelades.

ett beslut under rättegången inte Om ett beslut under rättegången

har meddelats vid sammanträde inte har meddelats vid sammanför förhandling och det inte heller träde och det inte heller vid något vid något sådant sammanträde har sammanträde har tillkännagivits tillkännagivits när beslutet kom- när beslutet kommer att meddelas,

mer att meddelas, skall dock be- skall dock tiden för överklagande

svärstiden räknas från den dag då räknas från den dag när klaganden klaganden fick del av beslutet. fick del av beslutet. Ert överkla- Klagan över beslut om någons gande av ett beslut om någons

häktande eller kvarhållande i häkte häktande eller kvarhållande i häkte

eller om åläggande av reseförbud eller om åläggande av reseförbud eller i fråga, som avses i 49 kap. eller i fråga, som avses i 49 kap. 6 §, är inte inskränkt till viss tid. 6-7 §, är inte inskränkt till viss

tid.

2 8

6 85

8 ge!

98 Har förklaring inkommit och fin- Är ytterligare skriftväxling nöd-

nes ytterligare skriftväxling erfor- vändig, får hovrätten besluta om derlig, äge hovrätten förordna sådan. Om det behövs får hovrätdärom. Hovrätten äge tillika med- ten meddela närmare bestämmel-

dela närmare bestämmelser om ser om skriftväxlingen och därvid skriftväxlingen och därvid även även föreskriva i vilket avseende

föreskriva, i vilket avseende part en part skall yttra sig. En part får

skall yttra sig. Part må föreläggas föreläggas att komuna in med mer

att inkomma med mer än en skrift, än en skrift endast om det finns endast om särskilda skäl äro särskilda skäl.

därtill.-

9a §e

108 Behövs prövningstillstånd och Behövs prövningstillstånd och har motparten hörts över be- har motparten hörts angående svären, beslutar hovrätten sedan överklagandet, beslutar hovrätten skriftväxlingen avslutats, om så- sedan skriftväxlingen avslutats, dant tillstånd skall meddelas. När om sådant tillstånd skall meddelas. det finns skäl för det, får frågan När det finns skäl för det, får upptas utan att skriftväxling skett. frågan tas upp utan att skrift-

växling har skett.

10 ge

118 Om det är nödvändigt för utred- Om det är nödvändigt för utredningen i målet att en part eller ningen i målet att en part eller

någon annan hörs muntligen, får någon annan hörs muntligt, får

hovrätten förordna om detta på hovrätten besluta om detta på

lämpligt sätt. Hovrätten förordnar lämpligt sätt. Hovrätten skall se om inställandet av den som är till art den, som är anhållen eller anhållen eller häktad. häktad, kan inställa sig.

2Senaste lydelse 1987:747.

Senaste lydelse 1987:1211.

Vad som sägs i 43 kap. 8 § fjär- Vad som sägs i 43 kap. 8 § fjär-

de stycket gäller även vid förhör de stycket gäller även vid eft Bilaga 1

enligt första stycket. förhör enligt första stycket.

Om hovrätten beslutat häkta någon som inte är närvarande vid rätten, skall 24 kap. 17 § tredje och fjärde styckena tillämpas.

118 Sedan erforderliga åtgärder vidtagits, skall målet så snart ske kan

av hovrätten företagas till av-

görande.

53 Kap.

Om mål, som upptages ome- Om mål som tas upp omedelbart delbart av hovrätt

18¶I tvistemål, som skall upptagas I tvistemål, som skall tas upp omedelbart av hovrätt, äge vad omedelbart av en hovrätt, tillämom rättegången vid underrätt är i pas bestämmelserna om rätte- 42-44 kap. stadgat motsvarande gången vid tingsrätt i 42-44 kap. tillämpning.

I brottmål, som skall upptagas I brottmål, som skall tas upp Bilaga 1 omedelbart av hovrätt, äge vad omedelbart av en hovrätt, tillämom rättegången vid underrätt är i pas bestämmelserna om rätte- 45-47 kap. stadgat motsvarande gången vid tingsrätt i 45-47 kap.

tillämpning; i dylikt mål gälle med följande avvikelser.

dock följande avvikelser:

1. Hovrätten äge ej uppdraga åt I. Hovrätten får inte uppdra åt åklagaren att utfärda stämning. åklagaren att utfärda stämning.

2. Hovrätten äge för målets 2. Hovrätten skall i stämningen beredande i stämningen förelägga förelägga den tilltalade att svara

den tilltalade att till hovrätten in- skriftligt inom viss tid. Åklagaren komma med skriftligt genmäle. skall ges tillfälle att ta del av sva-

Genmälet skall med därvid fogade ret med tillhörande handlingar. Är

handlingar delgivas åklagaren. ytterligare skriftväxling nödvän- Finnes för målets beredande ytter- dig, får hovrätten besluta om så-

ligare = skriftväxling erforderlig, dan. Om det behövs får rätten

äge hovrätten förordna därom. meddela närmare bestämmelser

Rätten äge tillika meddela när- om = skriftväxlingen och därvid

mare bestämmelser om skriftväx- även föreskriva, i vilket avseende

lingen och därvid även föreskriva, en part skall yttra sig. i vilket avseende part skall yttra

sig.

3. I stället för den tid av en 3. I stället för den tid av en vecka, som i 45 kap. 14 §, 46 vecka, som enligt 45 kap. 14 8, kap. 11 §& och 47 kap. 22 § är 46 kap. 11 §& och 47 kap. 22 § i föreskriven för hållande av vissa fall gäller för hållande av

huvudförhandling i mål, vari den huvudförhandling, skall gälla en

tilltalade är anhållen eller häktad, tid:av två veckor. skall gälla en tid av två veckor.

4. Förekommer ej anledning till 4. Om det inte förekommer anådömande av annan påföljd än ledning döma till annan påföljd än böter, äge hovrätten företaga böter, får hovrätten avgöra målet målet till avgörande utan huvud- utan huvudförhandling. I sådant

förhandling; därom gälle vad i fall tillämpas 51 kap. 148.

51 kap. 22 § stadgats.

54 kap.

Om fullföljd av talan mot Om överklagande av hovrätts

hovrätts dom och beslut domar och beslut

1 ge

Talan mot hovrätts dom skall En hovrätts dom får överklagas,

föras genom ansökan om revision. om inte annat är föreskrivet.

Senaste lydelse 1964:166. Senaste lydelse 1989:656.

Har parterna skriftligen avtalat att inte överklaga en dom som meddelas med anledning av en uppkommen tvist eller en framtida tvist Bilaga 1 som kan härledas till ett visst angivet rättsförhållande, gäller avtalet, om saken är sådan att förlikning därom är tillåten. Ett avtal som ingåtts före tvistens uppkomst gäller dock inte i mål som avses i 1 kap. 3 d § första stycket.

En utfästelse att inte överklaga som har gjorts efter domen gäller, om saken är sådan att förlikning därom är tillåten.

Den, mot vilken en tredskodom givits, får inte överklaga domen. Bestämmelser om hans rätt till återvinning i anledning av sådan dom finns

i 44 kap. 9 § och 53 kap. 1 8.

l1a§” 2§

När en hovrätt meddelar dom i När en hovrätt meddelar dom i fall som avses i 17 kap. 5 §& andra fall som avses i 17 kap. 5 §& andra

stycket, bestämmer hovrätten med stycket, bestämmer hovrätten med hänsyn till omständigheterna om hänsyn till omständigheterna om talan mot domen skall föras sär- domen skall få överklagas särskilt

skilt eller endast i samband med eller endast i samband med övertalan mot hovrättens slutliga av- klagande av hovrättens slutliga avgörande. Talan förs genom an- görande. sökan om revision.

2§ 3§

Talan mot hovrätts slutliga be- Även ett slutligt beslut av en slut skall föras genom besvär. hovrätt får överklagas, om inte Meddelas i samband med dom annat är föreskrivet. Har en part beslut, varigenom saken till viss rätt att ansöka om återupptagande del ej upptages till prövning, skall av ert mål, som avgjorts genom dock talan mot beslutet föras ge- slutligt beslut, får han inte över-

nom ansökan om revision. klaga beslutet.

Äger part göra ansökan om åter- Ett beslut av en hovrätt genom

upptagande av mål, som avgjorts vilket ett mål återförvisats till

genom slutligt beslut, må han ej tingsrätten får överklagas endast fullfölja talan mot beslutet. om hovrättens prövning innefattar

ett avgörande av en fråga som in-

verkar på målets utgång.

2a 89

3§ 5§

Vad i 49 kap. 3 - 5, 7 och 11 §§ Det som sägs i 49 kap. 4 - 6, 8 är stadgat i fråga om talan mot och 11 §§& om överklagande av

underrätts beslut äge motsvarande tingsrätts beslut skall tillämpas

tillämpning beträffande talan mot beträffande överklagande av en hovrätts beslut, som ej är slutligt, hovrätts beslut, som inte är sluti där uppkommen eller dit fullföljd ligt, i där uppkommen eller dit

fråga, som avses i nämnda Jlag- överklagad fråga som avses i de

rum. nämnda lagrummen.

4§ 6§

Beträffande hovrätts beslut i Beträffande hovrättens beslut i

annat fall än nu sagts gälle vad i annat fall än som har sagts nu

49 kap. 8 § är stadgat. tillämpas 49 kap. 3 § andra

stycket och 9 8.

5 8 7§ Då hovrätten ogillat yrkande om Om hovrätten ogillat ert yrkande

häktning eller reseförbud eller om häktning eller reseförbud eller

hävt ett beslut om häktning eller upphävt ett beslut om häktning

reseförbud, får talan mot beslutet eller reseförbud, får beslutet överföras endast i samband med talan klagas endast i samband med mot hovrättens dom eller slutliga överklagande av hovrättens dom beslut. eller slutliga beslut.

7§ 8§

Har hovrätt funnit underrätten Har hovrätten funnit att tingsrät-

behörig att upptaga mål, må talan ten varit behörig att fa upp målet, däremot ej föras, med mindre in- får hovrättens beslut om detta vändningen mot underrättens be- överklagas endast om in-

hörighet grundas å omständighet, vändningen mot tingsrättens som vid fullföljd högre rätt haft att behörighet grundas på omständig-

självmant beakta. het, som vid överklagande den

Senaste lydelse 1987:1211.

högre rätten haft att självmant

beakta. Bilaga 1

8 89

108 Talan mot hovrätts dom eller Ett överklagande av hovrättens slutliga beslut i mål eller ärende dom eller slutliga beslut i mål

som väckts vid tingsrätt får inte eller ärende som väckts vid tingskomma under högsta domstolens rätt får inte prövas av högsta dom-

prövning utan att högsta domsto- stolen i vidare mån än som framlen meddelat parten tillstånd till går av II $, om inte högsta domdetta enligt 10 8. Detsamma gäller stolen meddelat parten pröv-

talan mot hovrätts slutliga beslut i ningstillstånd. Detsamma gäller ett

ett ärende som har direkt samband överklagande av hovrätts slutliga med ett mål eller ärende som nu beslut i ett ärende som har direkt sagts, dock inte beslut som avses i samband med ett mål eller ärende 16 8. som sagts nu, dock inte beslut

som avses i 18 8.

Första stycket gäller inte talan, Första stycket gäller inte riks-

som i mål om allmänt åtal förs av åklagarens, justitiekanslerns eller riksåklagaren, justitiekanslern Justitieombudsmannens — överklaeller justitieombudsman. ganden i mål om allmänt åtal.

10 vn

118 :

Prövningstillstånd må meddelas Prövningstillstånd får meddelas allenast endast om

1. om det är av vikt för ledning 1. det är av vikt för ledning av av rättstillämpningen att talan rättstillämpningen att överklaganprövas av högsta domstolen; eller det prövas av högsta domstolen,

eller

2. om det föreligger synnerliga 2. det föreligger synnerliga skäl

skäl till sådan prövning, såsom att till sådan prövning, såsom att grund för resning föreligger eller grund för resning föreligger eller

Senaste lydelse 1987:747.

"Senaste lydelse 1989:352.

”'Senaste lydelse 1971:218.

domvilla förekommit eller att må- domvilla förekommit eller att målets utgång i hovrätten uppenbar- lets utgång i hovrätten uppenbar- Bilaga 1 ligen beror på grovt förbiseende ligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. eller grovt misstag.

Om prövningstillstånd meddelas Om prövningstillstånd meddelas i ett av två eller flera likartade i ett av två eller flera likartade

mål, som samtidigt föreligga till mål, som samtidigt föreligger till bedömande, må prövningstillstånd bedömande, får prövningstillstånd meddelas även i övriga mål. meddelas även i övriga mål.

11 8? 128

Prövningstillstånd får begränsas till att gälla en viss fråga i målet, vars prövning är av vikt för ledning av rättstillämpningen (prejudikatfråga) eller en viss del av målet.

I avvaktan på att prövning sker i enlighet med ett prövningstillstånd

som begränsats enligt första stycket får högsta domstolen förklara

frågan om meddelande av prövningstillstånd rörande målet i övrigt vilande helt eller delvis.

Meddelas prövningstillstånd utan Ett prövningstillstånd, som medsådan begränsning som avses i delas utan sådan begränsning som

första stycket, gäller det domen avses i första stycket, gäller, såvitt eller det slutliga beslutet i dess parten överklagat, helhet, såvitt parten för talan mot 1. domen eller det slutliga bedetta, samt beslut, som överklagas slutet i dess helhet, i samband med talan mot domen 2. sådant beslut som tagits in i eller det slutliga beslutet. domen eller det slutliga beslutet

och som inte angår ett ombud, ett

vittne, en sakkunnig eller någon

annan, som inte är part,

3. sådant beslut, som får över-

klagas endast i samband med att

domen eller det slutliga beslutet

överklagas.

I den mån prövningstillstånd ej I den utsträckning prövningstillmeddelas och fråga därom ej för- stånd inte meddelas och fråga om klaras vilande, skall hovrättens tillstånd inte heller förklaras vilandom eller slutliga beslut stå fast. de, skall hovrättens dom eller slut- Erinran därom skall intagas i liga beslut stå fast. En erinran om

högsta domstolens beslut. detta skall tas in i högsta dom-

stolens beslut.

lag” 138

Vid talan som avses i 9 § andra Vid överklagande som avses i stycket får högsta domstolen, om 9 § andra stycket får högsta dom-

målet väckts vid tingsrätt, besluta stolen, om målet väckts vid tings-

”Senaste lydelse 1989:352. ”"Införd genom 1989:352.

att begränsa prövningen av målet rätt, besluta att begränsa prövtill en viss prejudikatfråga. ningen av målet till en viss preju- Bilaga 1

dikatfråga.

Ett beslut som avses i första stycket får meddelas att gälla till dess annorlunda bestäms. Ett sådant beslut fattas enligt de regler som gäller för beslut om prövningstillstånd. Meddelas beslut enligt detta stycke, skall målet i övrigt vila.

I den mån högsta domstolen inte I den utsträckning högsta domprövar målet, skall hovrättens dom stolen inte prövar målet, skall eller slutliga beslut stå fast. En hovrättens dom eller slutliga beupplysning om detta skall tas in i slut stå fast. En upplysning om det beslut varigenom prövning detta skall tas in i det beslut gevägras. nom vilket prövning vägras.

12 8”

148 Vid avgörandet av om pröv- Vid avgörandet av om prövningstillstånd skall meddelas be- ningstillstånd skall meddelas be-

höver hänsyn tas endast till om- höver hänsyn tas endast till så-

ständigheter som har åberopats av dana omständigheter som har sökanden. åberopats av klaganden.

13 8”

158 Förs 1 mål eller ärende, som Avser överklagandet ett ej slutväckts vid underrätt, talan mot ligt beslut av hovrätten i ett mål hovrätts beslut, som ej är slutligt, eller ärende, som väckts vid tingsoch har ej i anledning av talan rätt, och har inte i anledning av mot hovrättens dom eller slutliga talan mot hovrättens dom eller beslut meddelats prövningstill- slutliga beslut meddelats prövstånd, som enligt 11 §& tredje ningstillstånd, som enligt 12 § stycket — gäller även = beslutet, tredje stycket gäller även beslutet,

tillämpas 9 - 12 §§. skall 10 - 14 §§ tillämpas.

14 ge

168 Då hovrätt meddelar beslut, Om ett beslut av en hovrätt varemot talan enligt 5, 6, 7 eller enligt 3 § andra stycket eller 7, 8 88 ej må föras skall hovrätten i eller 9 8 inte får överklagas, skall beslutet giva det till känna. beslutet innehålla uppgift om det.

Kan talan mot hovrätts dom eller Krävs särskilt tillstånd för prövbeslut ej komma under högsta ning i högsta domstolen, skall domstolens prövning, med mindre hovrättens dom eller beslut innehögsta domstolen meddelat parten hålla uppgift om det och om de

tillstånd dänill, give hovrätten i grunder på vilka sådant tillstånd

samband med underrättelse om meddelas.

"Införd genom 1981:1088. ”"Senaste lydelse 1989:352.

”SSenaste lydelse 1971:218.

talans fullföljande det till känna med angivande av innehållet i Bilaga 1 108.

15 87

178 Anser part, att underrättelse, Om en part anser att en under-

som hovrätten enligt 14 8 första rättelse, som hovrätten rmeddelat stycket meddelat, är oriktig, äge enligt 16 §& första stycket, är han i samband med fullföljande av oriktig, får han i samband med ert

talan mot domen eller beslutet på- överklagande av domen eller be-

kalla prövning av frågan. slutet begära att högsta domstolen

Ej må 1 annat fall än i första prövar frågan om rätt att över-

stycket sägs fråga, som där avses, klaga. I annat fall får frågan inte

komma under högsta domstolens prövas av högsta domstolen.

prövning. Vad hovrätt i övrigt

föreskrivit om sättet för fullföljd av talan skall lända till efterrättelse.

168 . 188

Över hovrätts beslut, varigenom : Ett beslut genom vilket hovrätten missnöjesanmälan eller ansökan avvisat en missnöjesanmälan, en om återvinning eller återupptagan- ansökan om återvinning eller återde eller revisions- eller besvärsta- upptagande eller ett överklagande lan mot hovrätts dom eller beslut av hovrätts dom eller beslut får avvisats, må klagan föras genom överklagas. I annat fall får en fråbesvär. Ej må i annat fall fråga, ga om sådan anmälan eller anhuruvida sådan anmälan eller an- sökan gjorts eller överklagande sökan gjorts eller talan eljest full- skett inom rätt tid, inte prövas av följts på föreskrivet sätt eller inom högsta domstolen. rätt tid, komma under högsta domstolens bedömande.

55 kap.

Om revision Om prövningen av överklagade

domar

4 8”

5 ge0

6§ 5§

Föreligger mot revisionstalans Om det finns något annat hinder upptagande annat hinder än i 3 § mot att ta upp ett överklagande till sägs, må talan av högsta domsto- prövning än som avses i 3 §, får len omedelbart avvisas. högsta domstolen omedelbart

avvisa överklagandet.

Senaste lydelse 1981:828.

7 ge

8 ge

9 88

108 2§ Genmälet skall med därvid foga- Hovrätten skall ge klaganden

11 8

108 Erfordras prövningstillstånd, Behövs prövningstillstånd, be- Bilaga 1

skall högsta domstolen sedan slutar högsta domstolen sedan

skriftväxlingen har avslutats be- skriftväxlingen avslutats om sådant stämma om sådant tillstånd skall tillstånd skall meddelas. När det meddelas. När det finns skäl till finns skäl för det, får frågan tas det får frågan tas upp frots att S- upp utan att skriftväxling skett. kriftväxling inte har ägt rum.

12 ges

118 Högsta domstolen får utan hu- Högsta domstolen får utan huvudförhandling avgöra vudförhandling avgöra

1. en prejudikatfråga, 1. en prejudikatfråga,

2. ett mål, vari högsta domstolen 2. ett mål, vari högsta dom-

med stöd av bestämmelserna i stolen med stöd av bestämmel- 12a 8 i allt väsentligt grundar serna i 12 §& i allt väsentligt

avgörandet i övrigt på hovrättens grundar avgörandet i övrigt på bedömning, hovrättens bedömning,

3. ett mål som har tagits upp 3. ett mål som har tagits upp

omedelbart av hovrätten, eller omedelbart av hovrätten, eller

4. ett sådant mål eller en sådan 4. ett sådant mål eller en sådan

fråga i ett mål som skall avgöras fråga i ett mål som skall avgöras

av högsta domstolen i dess helhet av högsta domstolen i dess helhet eller med tolv ledamöter. eller med tolv ledamöter.

Beträffande avgörande i övrigt i Beträffande avgörande i övrigt i högsta domstolen av mål utan hu- högsta domstolen av mål utan huvudförhandling skall i tvistemål 50 vudförhandling skall i tvistemål 50 kap. 21 § och i brottmål 51 kap. kap. 13 § och i brottmål 51 kap. 21 § tillämpas. 12 8 tillämpas.

12 a 8?” 128

Om högsta domstolen med Om = högsta domstolen med

tillämpning av bestämmelserna i tillämpning av bestämmelserna i

54 kap. II eller 11 a 8 har prövat 54 kap. 12 eller 13 §& har prövat en prejudikatfråga får domstolen, en prejudikatfråga får domstolen, om ytterligare prövning krävs, om ytterligare prövning krävs, helt eller delvis grunda sitt av- helt eller delvis grunda sitt avgörande av målet i övrigt på görande av målet i övrigt på hovhovrättens bedömning eller, med rättens bedömning eller, med unundanröjande av lägre rätts dom, danröjande av lägre rätts dom, återförvisa målet till lägre rätt för återförvisa målet till lägre rätt för fortsatt handläggning. fortsatt handläggning.

Senaste lydelse 1981:1088.

Senaste lydelse 1989:352. Senaste lydelse 1990:443.

En prejudikatfråga får avgöras genom dom även i andra fall än som avses i 17 kap. 5 § andra stycket. Bilaga 1

15 887

168 Sedan högsta domstolens dom

eller slutliga beslut givits, skola de

från hovrätten mottagna akterna jämte avskrifter av domen eller beslutet översändas, hovrättsakten till hovrätten och underrättsakten till underrätten.

56 kap.

Om besvär och om hänskju- Om prövningen av överklagade

tande av prejudikatfrågor"? beslut och av hänskjutna

prejudikatfrågor

1 85

Vill någon anföra besvär mot Den som wvill överklaga en hov-

hovrätts beslut, skall han inom rätts beslut skall göra detta

fyra veckor från den dag, då be- skriftligt. Överklagandet skall ges

slutet meddelades, till hovrätten in till tingsrätten.

inkomma med besvärsinlaga. Har Överklagandet skall ha kommit in

beslut under rättegången medde- till rätten inom tre veckor från lats annorledes än vid samman- den dag när beslutet meddelades. träde för förhandling, skall dock Om eft beslut under rättegången

besvärstiden räknas från den dag inte har meddelats vid sammandå klaganden erhöll del av be- träde och det inte heller vid något

slutet. Klagan över beslut om nå- sammanträde har tillkännagetts gons häktande eller kvarhållande i när beslutet kommer att meddelas, häkte eller om åläggande av skall dock tiden för överklagande

reseförbud är inte inskränkt till räknas från den dag när klaganden viss tid. fick del av beslutet. Ett över-

Om skyldighet att anmäla miss- klagande av ett beslut om någons nöje mot hovrätts beslut i fråga, häktande eller kvarhållande i häkte

Senaste lydelse av rubriken 1989:352.

Senaste lydelse 1981:1294.

som avses i 49 kap. 3 § eller 4 8 eller om åläggande av reseförbud

första stycket I, 2, 3, 7, 8 eller 9, är inte inskränkt till viss tid. Bilaga 1

stadgas i 54 kap. 3 8. Av bestämmelser i 49 kap. och 54

kap. 3 § följer att den, som vill

överklaga ett beslut, i vissa fall

först skall anmäla missnöje.

38” 28 .

Finnes besvärstalan ej vara full- Hovrätten prövar om Ööverkla-

följd inom rätt tid, skall den av gandet har gjorts i rätt tid. Ett hovrätten avvisas. Har besvärs- överklagande som gjorts för sent

inlaga inkommit till högsta dom- skall avvisas av hovrätten. stolen före besvärstidens utgång, Överklagandet skall dock inte skall den omständigheten att avvisas om det inom tiden för inlagan inkommit till hovrätten överklagande har kommit in till

först därefter ej föranleda att den högsta domstolen. I ett sådant fall

avvisas. skall högsta domstolen sända över-

klagandet vidare till hovrätten och

samtidigt lämna uppgift om vilken

dag det kom in till högsta dom-

stolen.

4 g

58§ 4§

Avvisas ej besvärstalan, skall Om inte överklagandet avvisas hovrätten utan dröjsmål till högsta enligt 2 8, skall hovrätten till domstolen insända besvärsinlagan högsta domstolen överlämna övermed därvid fogade handlingar klagandet med tillhörande handsamt huvudskrift eller styrkt av- lingar samt de handlingar i tingsskrift av underrättens och hov- rättens och hovrättens akter som rättens akter i målet, såvitt angår har betydelse för prövningen av den fullföljda frågan. överklagandet.

6§ 5§

Föreligger mot besvärstalans Om det finns något annat hinder upptagande annat hinder än i 3 8 mot att ta upp överklagandet till sägs, må talan av högsta domsto- prövning än som avses i 3 8, får len omedelbart avvisas. högsta domstolen omedelbart

avvisa överklagandet.

78” 6§ Uppfyller besvärsinlagan ej före- Uppfyller överklagandet = inte skrifterna i 4 § första, tredje eller föreskrifterna i 3 8 första, tredje fjärde stycket eller är den eljest eller fjärde stycket eller är det på

ofullständig, skall högsta dom- annat sätt ofullständigt, skall högstolen förelägga klaganden att av- sta domstolen förelägga klaganden hjälpa bristen. att avhjälpa bristen.

Följer klaganden inte ett föreläg- Följer klaganden inte ett föreläggande enligt första stycket, skall gande enligt första stycket, skall besvärstalan avvisas, . om be- överklagandet avvisas, om det är

svärsinlagan är så ofullständig att så ofullständigt att det inte utan

den inte utan väsentlig olägenhet väsentlig olägenhet kan läggas till kan läggas till grund för en rätte- grund för en rättegång i högsta gång i högsta domstolen. domstolen.

8§ 7§

Finnes motparten böra höras Om högsta domstolen finner att över besvären, skall besvärsin- klagandens motpart bör höras lagan med därvid fogade hand- angående = överklagandet, skall lingar delgivas motparten och detta med tillhörande handlingar föreläggande meddelas honom att delges honom med föreläggande

inkomma med skriftlig förklaring. att svara skriftligt inom viss tid.

”Senaste lydelse 1984:131.

9 8»

10§ 28

Har förklaring inkommit och Är ytterligare skriftväxling nöd-

finnes ytterligare skriftväxling er- vändig, får högsta domstolen be-

forderlig, äge högsta domstolen sluta om sådan. Om det behövs får

förordna därom. Högsta domstolen högsta domstolen meddela näräge tillika meddela närmare be- mare bestämmelser om skriftväx-

stämmelser om skriftväxlingen och lingen och därvid även föreskriva, därvid även föreskriva, 1 vilket i vilket avseende en part skall avseende part skall yttra sig. Part yttra sig. En part får föreläggas att må föreläggas att inkomma med komma in med mer än en skrift, mer än en skrift, endast om endast om det finns särskilda skäl. särskilda skäl äro därtill.

118 108

Erfordras prövningstillstånd och Behövs prövningstillstånd och har motparten hörts över be- har motparten hörts angående svären, bestämme högsta dom- överklagandet, beslutar högsta stolen, sedan skriftväxlingen av- domstolen sedan skriftväxlingen slutats, om sådant tillstånd skall avslutats om sådant tillstånd skall meddelas. När skäl äro därtill, må meddelas. När det finns skäl för

frågan upptagas, ehuru det, får frågan tas upp utan att skriftväxling ej ägt rum. skriftväxling har skett.

12 ge”

118 Beträffande rättegången i högsta Beträffande rättegången i högsta domstolen skall i övrigt 52 kap. domstolen skall i övrigt 52 kap.

Senaste lydelse 1963:149. "Senaste lydelse 1989:352.

10 - 12 8§& samt 55 kap. 12 a§ Il - 13 88 samt 55 kap. 128 Prop. 1993/94:190 första stycket tillämpas. första stycket tillämpas. Bilaga 1

138 Sedan högsta domstolens slutliga beslut meddelats, skola de från hovrätten mottagna akterna jämte avskrifter av beslutet översändas, hovrättsakten till hovrätten och

underrättsakten till underrätten.

14 ge

128 Vad i detta kapitel är stadgat äge I fråga om överklagande enligt

motsvarande tillämpning i fråga 8 kap. 8 § tillämpas bestämmel-

om besvär, som avses i 8 kap. serna i I - 11 §§& med följande 8 §; i dylikt mål gälle dock följan- avvikelser. de avvikelser:

1. Den som vill anföra besvär 1. Överklagandet skall ges in till

skall inom fyra veckor från den advokatsamfundet. Det skall ha dag, då han erhöll del av beslutet, kommit in till samfundet inom tre till advokatsamfundet - inkomma veckor från den dag när

med besvärsinlaga. klaganden fick del av beslutet. 2. Om ej särskilda skäl föranle- 2. Om inte särskilda skäl föran-

da annat, skola klaganden och, då leder annat, skall klaganden och, talan föres av justitiekanslern, när talan förs av justitiekanslern, även motparten höras muntligen i även motparten höras muntligt i

högsta domstolen. högsta domstolen.

3. Tillfälle skall lämnas det 3. Tillfälle skall lämnas det organ inom «advokatsamfundet, organ inom «advokatsamfundet,

som meddelat beslutet, att inkom- som meddelat beslutet, att inkom-

ma med skriftlig förklaring och ma med skriftlig förklaring och att att, då part höres muntligen, yttra sig i samband med att part därvid yttra sig. hörs muntligt.

4. Advokatsamfundets beslut att 4. Ett beslut av advokatsamfun-

avvisa en besvärstalan får över- det genom vilket överklagandet klagas till högsta domstolen genom avvisas får överklagas till högsta besvär. Därvid tillämpas 1. domstolen. Därvid tillämpas 1.

15 ge

138 Om parterna har ingått ett sådant avtal som avses i 49' kap. 1 § om att inte överklaga tingsrättens dom, får tingsrätten med parternas samtycke hänskjuta en viss fråga i målet till prövning av högsta domstolen.

”Senaste lydelse 1989:113. ”fInförd genom 1989:352.

16 8”

148 En fråga som hänskjutits enligt En fråga som hänskjutits enligt Bilaga 1 15 § får inte komma under högsta 13 § får inte komma under högsta domstolens prövning utan att domstolens prövning utan att dom-

domstolen meddelat tillstånd till stolen meddelat tillstånd till detta. detta. Sådant tillstånd får ges en- Sådant tillstånd får ges endast i

dast i den mån det gäller en sådan den mån det gäller en sådan prejudikatfråga som avses i prejudikatfråga som avses i 54 kap. II 8 första stycket. 54 kap. 12 § första stycket.

Frågan om prövningstillstånd får prövas utan att parterna fått tillfälle

att yttra sig.

17 ge

158 Om prövningstillstånd meddelas Om prövningstillstånd meddelas enligt 76 8, skall högsta domstolen enligt 14 §, skall högsta domstolen

pröva prejudikatfrågan med pröva prejudikatfrågan med tillämpning av reglerna i 8, 10 tillämpning av reglerna i 7, 9 och

och 12 §§. 11 88.

57 Kap.

Om mål, som upptages omedel- Om mål som fas upp omedelbart bart av högsta domstolen

58 kap.

Har någon försuttit laga tid för Har någon försuttit laga tid för

fullföljande av talan mot dom eller överklagande av dom eller beslut beslut eller för ansökan om åter- eller för ansökan om återvinning

vinning eller återupptagande och eller återupptagande, får på anförelåg för hans underlåtenhet sökan av honom den försuttna laga förfall, som han icke kunde i tiden återställas, om han hade

rätt tid anmäla, må på ansökan av laga förfall. honom den försuttna tiden återställas.

”Införd genom 1989:352.

”Införd genom 1989:352.

Bilaga 1

Om besvär över domvilla Om klagan angående domvilla

18”

Dom, som vunnit laga kraft, Dom, som vunnit laga kraft, skall på besvär av den, vilkens skall efter klagan av den, vilkens rätt domen rör, på grund av rätt domen rör, på grund av

domvilla undanröjas domvilla undanröjas

1. om målet har tagits upp trots 1. om målet har tagits upp trots att det har förelegat ett rätte- att det har förelegat ett rättegångshinder, som högre rätt haft gångshinder, som högre rätt haft att beakta självmant vid ett över- att beakta självmant vid ett överklagande, klagande, |

2. om domen givits mot någon, 2. om domen givits mot någon, som inte har varit rätteligen stämd som inte har varit rätteligen stämd och inte heller har fört talan i och inte heller har fört talan i målet, eller genom domen någon, målet, eller genom domen någon, som inte har varit part i målet, som inte har varit part i målet, Lider förfång, lider förfång,

3. om domen är så mörk eller 3. om domen är så mörk eller ofullständig att det inte framgår ofullständig att det inte framgår av därav, hur rätten dömt i saken domen, hur rätten har dömt i eller saken eller

4. om i rättegången förekommit 4. om i rättegången förekommit

annat grovt rättegångsfel, som kan något annat grovt rättegångsfel, antas ha inverkat på «målets som kan antas ha inverkat på utgång. målets utgång.

Besvär över domvilla enligt Klagan angående domvilla enligt

första stycket 4 som grundas på en första stycket 4 som grundas på en omständighet som inte tidigare har omständighet som inte tidigare har

åberopats 1 målet skall avvisas, åberopats i målet skall avvisas, om klaganden inte gör sannolikt om klaganden inte gör sannolikt

att han har varit förhindrad att att han har varit förhindrad att åberopa omständigheten i rätte- åberopa omständigheten i rättegången eller han annars haft giltig gången eller han annars haft giltig

ursäkt att inte göra det. ursäkt att inte göra det.

2 g!00

Den som vill besvära sig över Den som vill klaga angående

domvilla skall ge in en skriftlig domvilla skall göra detta skriftligt. besvärsinlaga till hovrätten, om Klagan skall ges in till hovrätten,

domen meddelats av tingsrätt, och om domen meddelats av tingsrätt, i annat fall till högsta domstolen. och i annat fall till högsta domsto-

len.

”Senaste lydelse 1989:656.

!0Senaste lydelse 1989:656.

Besvär skall föras, om de grun- Om klagan grundas på någon das på någon omständighet som omständighet som avses i 1 8& 1 Bilaga 1 avses i 1 §& 1 eller 4, inom sex eller 4 skall den ges in inom sex månader från det att domen vann månader från det att domen vann laga kraft, och, om besvären laga kraft. Grundas klagan på grundas på någon omständighet någon omständighet som avses i

som avses i 1 §& 2, inom sex 18 2 skall den ges in inom sex månader från det att klaganden månader från det att klaganden

fick kännedom om domen. Fick fick kännedom om domen. Fick han kännedom om domen, innan han kännedom om domen, innan den vann laga kraft, skall tiden den vann laga kraft, skall tiden

räknas från den dag, då domen räknas från den dag, då domen

vann laga kraft. vann laga kraft.

3 g!01

Om besvär över domvilla och I fråga om klagan angående fullföljd av talan mot hovrätts domvilla och överklagande av

beslut i sådant ärende äge i övrigt hovrätts beslut i sådant ärende vad i 52, 54 och 56 kap. är skall i övrigt 52, 54 och 56 kap.

stadgat motsvarande tillämpning; tillämpas. I fråga om klagan, som

beträffande besvär, som skola skall prövas omedelbart av högsta upptagas omedelbart av högsta domstolen, gäller dock inte bedomstolen, gälle dock ej bestäm- stämmelserna om prövningstillmelserna om prövningstillstånd. stånd.

Rätten äge, när skäl äro därtill, När det finns anledning till det förordna, att, till dess annorlunda får rätten besluta att domen tills

föreskrives, vidare åtgärd för vidare inte får verkställas.

verkställighet av domen ej må äga

rum.

Undanröjes domen och grundas Undanröjs domen av annat skäl beslutet ej därå, att rätten varit än att rätten varit obehörig eller obehörig eller eljest icke bort av annan anledning inte bort ta upptaga målet till prövning, skall upp målet till prövning, skall

tillika förordnas, att ny handlägg- rätten samtidigt besluta att ny

ning skall äga rum vid den rätt, handläggning skall äga rum vid som meddelat domen. den rätt, som meddelat domen.

Om ersättning för kostnad gälle I fråga om ersättning för kostnad vad om = rättegångskostnad är gäller bestämmelserna om rättestadgat. gångskostnad.

5 ge

6 g'v

78 Den som vill besvära sig över Den som vill klaga angående

strafföreläggande skall till den un- strafföreläggande skall göra detta

derrätt, som ägt upptaga åtal för skriftligt. Klagan skall ges in till

brottet, inkomma med besvärs- den tingsrätt, som haft att ta upp

inlaga. åtal för brottet.

Besvär skola föras inom ett år, Klagan skall ha kommit in till sedan åtgärd för verkställighet av tingsrätten inom ett år efter det att föreläggandet företogs hos den åtgärd för verkställighet av

misstänkte. Om besvär, som nu föreläggandet företogs hos den sagts, äga i övrigt bestämmelserna misstänkte. I fråga om handlägg-

i 52 kap. 2, 3 och 5 - 12 §§ mot- ningen skall 52 kap. 2, 3 och 5 svarande tillämpning. Bestämmel- 12 §§ tillämpas. Bestämmelse som

se som avser hovrätt gäller därvid avser hovrätt gäller därvid i stället

i stället underrätten. tingsrätten.

0¶Införd genom 1988:1451.

"!03Senaste lydelse 1959:257.

94Senaste lydelse 1966:249.

7 05

8 g!06

9 8!07

108 Bestämmelserna 1 5 - 8 §§ äga Bestämmelserna i 6 - 9 §§ skall motsvarande tillämpning i fråga tillämpas även i fråga om godkänt om besvär över godkänt föreläg- föreläggande av ordningsbot. I

12 a § rättegångsbalken Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 49 kap. 12 a § rättegångsbalken skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

49 kap.

12a 8!

I brottmål krävs prövningstillstånd för att hovrätten skall pröva en

tingsrätts dom genom vilken den tilltalade inte dömts till annan påföljd

än böter eller frikänts från ansvar för brott för vilket det inte är

föreskrivet svårare straff än fängelse i sex månader.

Om tingsrätten i sin dom även prövat enskilt anspråk mot den tilltalade, gäller i den delen bestämmelserna i 12 §. Krävs inte prövningstillstånd — enligt första stycket eller meddelas sådant prövningstillstånd och avser den fullföljda talan frågan om den tilltalade skall dömas för den åtalade gärningen krävs inte prövnings-

tillstånd för enskilt anspråk i an-

ledning av gärningen. Första stycket gäller inte om domen överklagas av Riksåklagaren, Justitiekanslern eller Justitieombudsman. Krav på prövningstillstånd enligt första eller andra stycket omfattar även beslut som får överklagas endast i samband med överklagande av dom. I fråga om meddelade prövningstillstånd skall 54 kap. 11 §& tredje

stycket och 13 §§ gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

!Senaste lydelse 1993:514.

Bilaga 3

Förslag till lag om ändring i 8 kap. 4 § andra stycket RB

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Verksamhet som advokat får Verksamhet som advokat får icke bedrivas i bolag med annan icke bedrivas i bolag med annan än advokat eller i aktiebolag om ej än advokat om ej advokatsamadvokatsamfundets styrelse med- = fundets styrelse medgiver undangiver undantag. tag.

Förhållandet mellan nuvarande och föreslagna paragrafbeteckningar i 49 - 56 kap. RB Bilaga 4

15 Riksdagen 19931/94. I saml. Nr 190

. LA Bilaga 5

2.1¶Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken

dels att 32 kap. 7 §, 50 kap. 30 §& och 51 kap. 31 § skall upphöra att gälla,”

dels att rubrikerna före 50 och 51 kap, skall ha följande lydelse,

dels att 3 kap. 4, 6 och 7 §8, 8 kap. 4 och 8 §§, 17 kap. 7, 12 och

13 §§, 30 kap. 5, 10 och 11 §§, 32 kap. 2 §, 33 kap. 3 §, 42 kap. 17 a $, 49 kap., 50 kap. 1-25, 27 och 29 §§, 51 kap. 1-23, 24, 25, 27, 29 och 30 88, 52-57 kap., 58 kap. 11 § samt 59 kap. skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 48

Högsta domstolen utgöres av Högsta domstolen består av tjugotvå justitieråd eller det högre tjugo justitieråd eller det högre

antal som av särskilda skäl finnes antal som behövs. Justitieråden

erforderligt. Justitieråden skola skall vara lagfarna. De får inte invara lagfarna. De få icke inneha neha eller utöva något annat eller utöva annat ämbete. ämbete.

Regeringen förordnar ett av justitieråden att vara domstolens ordförande.

Högsta domstolen skall vara Högsta domstolen skall vara delad i två eller flera avdelningar. delad i två eller flera avdelningar. Avdelningarna äro lika behöriga Avdelningarna är lika behöriga att att uppraga mål, som Högsta ta upp mål som Högsta domstolen domstolen handlägger. handlägger.

Högsta domstolens ordförande är Högsta domstolens ordförande är

tillika ordförande på en avdelning. även ordförande på en avdelning. Ordförande på annan avdelning är Ordförande på annan avdelning är det justitieråd som regeringen för- det justitieråd som regeringen förordnar. ordnar.

Justitieråden indelas till tjänst- Justitieråden indelas till tjänst-

göring på avdelningarna för viss göring på avdelningarna för viss

tidsperiod enligt grunder som tidsperiod enligt de grunder som Högsta domstolen beslutar. Högsta domstolen beslutar.

När ett justitieråd på grund av sjukdom eller därmed jämförlig omständighet inte kan tjänstgöra i Högsta domstolen, får den som avgått

med ålderspension från sin tjänst som justitieråd förordnas att tillfälligt

tjänstgöra som ersättare. Vad som i lag eller annan författning föreskrivs om justitieråd skall även tillämpas på ersättare.

?Senaste lydelse av 32 kap. 7 § 1987:747.

Senaste lydelse 1991:1819.

En avdelning av Högsta domstolen är domför med fem ledamöter. Bilaga 5 Fler än sju ledamöter får inte sitta i rätten.

Om prövningen är av enkel be- Om prövningen är av enkel be-

skaffenhet, är avdelningen domför skaffenhet, är avdelningen domför

med tre ledamöter vid prövning av med tre ledamöter vid prövning av 1. frågor om förening av mål enligt 14 kap. 7 a §, 2. besvär över hovrätts avvis- 2. överklagande av hovrätts av-

ningsbeslut som avses i 54 kap. visningsbeslut som avses i 54 kap.

168, 17§,

3. frågor om avvisning av revi- 3. frågor om avvisning av eft sionstalan enligt 55 kap. 6 och överklagande hos Högsta domsto-

7 8§ eller av besvärstalan enligt len, 56 kap. 6 och 7 §§,

4. frågor om häktning och rese- 4, frågor om häktning och reseförbud som avses i 55 kap. 8 § förbud som avses i 55 kap. 7 8

andra stycket tredje meningen, andra stycket tredje meningen,

5. ansökningar om resning eller återställande av försutten tid eller 6. besvär över domvilla. 6. klagan över domvilla.

Har Högsta domstolen tidigare lämnat en ansökan om resning från samma sökande beträffande samma avgörande utan bifall och anför sökanden inget nytt som är av betydelse för prövningen av ansökningen, är avdelningen domför med en ledamot, om ansökningen avslås eller avvisas.

Frågor om prövningstillstånd får avgöras av en ledamot. Fler än tre

ledamöter får inte delta. Frågor om prövningstillstånd som har för-

klarats vilande enligt 54 kap. 11 § andra stycket avgörs dock av de ledamöter som prövar målet.

Vid beslut om avskrivning av Vid beslut om avskrivning av

mål efter återkallelse och vid mål efter återkallelse och vid

prövning av frågor som avses i 55 prövning av frågor som avses i 55 kap. & $ andra stycket första och kap. 7 § andra stycket första och

andra meningarna är avdelningen andra meningarna är avdelningen domför med en ledamot. domför med en ledamot.

18¶Då avdelning behandlar ansökan När en avdelning behandlar om resning eller besvär över ansökan om resning eller klagan domvilla i något av Högsta dom- över domvilla i ett mål som stolen avgjort mål, må ej ledamot, avgjorts av Högsta domstolen, får som deltagit i det tidigare av- inte någon ledamot som deltagit i görandet, tjänstgöra på avdel- det tidigare avgörandet tjänstgöra ningen, om domfört antal leda- på avdelningen, om tillräckli gt an-

möter ändå är att tillgå inom dom- tal ledamöter ändå finns att tillgå stolen. inom domstolen.

Senaste lydelse 1989:352. Införd genom 1972:147.

8 kap.

4 8 Bilaga 5

Vid utövande av sim verksamhet En advokat skall i sin verksam-

skall advokat redbart och nitiskt het redbart och nitiskt utföra de

utföra honom anförtrodda uppdrag uppdrag som anförtrotts honom och i allt iakttaga god advokatsed. och iaktta god advokatsed. I fråga

Om tystnadsplikt för advokat vid om tystnadsplikt för advokat vid

allmän advokatbyrå föreskrivs i allmän advokatbyrå finns = be- Ikap. 9 §& sekretesslagen stämmelser 1 9 kap. 9 § sekre- (1980:100). Annan advokat är tesslagen (1980:100). Annan advoskyldig att, där god advokatsed så kat är skyldig att förtiga vad han fordrar, förtiga vad han erfar i sin får kännedom om i sin yrkesutövyrkesutövning. ning när god advokatsed kräver

detta.

Verksamhet som advokat får icke I advokatverksamhet som bedrivs bedrivas i bolag med annan än i bolagsform får endast advokat advokat eller i aktiebolag, om ej vara delägare eller bolagsman, advokatsamfundets styrelse om inte advokatsamfundets

medgiver undantag. styrelse medger undantag.

Det åligger advokat att hålla En advokat är skyldig att hålla penningmedel och andra = till- sina huvudmäns pengar och andra gångar, som tillhöra hans huvud- tillgångar avskilda från det som män, skilda från vad honom till- tillhör honom själv. hör.

87 Har inträde i advokatsamfundet Den som vägrats inträde i eller vägrats någon eller har någon uteslutits ur advokatsamfundet får uteslutits därur, må han föra talan överklaga beslutet hos Högsta mot beslutet. Då det organ inom domstolen. Justitiekanslern får hos samfundet, som äger vidtaga åt- Högsta domstolen överklaga ett gärd enligt 7 8, meddelat beslut i beslut enligt 7 % av samfundets fråga som där avses, må talan mot styrelse eller något annat organ beslutet föras av justitiekanslern. inom samfundet.

Talan skall föras genom besvär till Högsta domstolen.

17 kap. 78

Dom skall avfattas skriftligen En dom skall avfattas skriftligen

och i skilda avdelningar angiva: och i skilda avdelningar ange

1. domstolen samt tid och ställe 1. domstolen samt tid och ställe för domens meddelande; för domens meddelande,

2. parterna samt deras ombud 2. parterna samt deras ombud

eller biträden; eller biträden,

Senaste lydelse 1980:101.

”Senaste lydelse 1963:149.

Senaste lydelse 1976:567.

3. domslutet; 3. domslutet,

4. parternas yrkanden och in- 4. parternas yrkanden och in- Bilaga 5 vändningar samt de omständig- vändningar samt de omständig-

heter, varå de grundats; samt heter som dessa grundats på och

5. domskälen med uppgift å vad 5. domskälen med uppgift om i målet är bevisat. vad som är bevisat i målet.

Högre rätts dom skall, i den mån En högre rätts dom skall i den det finnes erforderligt, innehålla utsträckning det behövs innehålla

redogörelse för lägre rätts dom. en redogörelse för lägre rätts

Äger part fullfölja talan mot dom dom.

eller söka återvinning, skall i Av domen skall det framgå om

domen givas till känna, vad han en part har rätt att överklaga eller därvid har att iakttaga. Om un- alt ansöka om återvinning och vad

derrättelse, som tillika skall med- parten i sådant fall skall iaktta. delas i hovrätts dom, stadgas i 54

kap. 148.

128 Vad i 2 och 9 §§ är stadgat om Det som sägs i 2 och 9 §§ om dom äge motsvarande tilllämpnin g dom skall tillämpas i fråga om

i fråga om slutligt beslut. Å sådant slutligt beslut. Beträffande ett

beslut skola ock bestämmelserna i sådant beslut skall även 7 och 7 och 1088 tillämpas, om frå- 10 88 tillämpas, om det behövs gans beskaffenhet fordrar det. med hänsyn till frågans beskaffen- Meddelas slutligt beslut i samband het. Meddelas slutligt beslut i med dom, skall det upptagas i samband med dom, skall det tas in domen. i domen.

Äger part fullfölja talan mot Av beslutet skall det framgå om

slutligt beslut eller göra ansökan en part har rätt att överklaga

om återupptagande, skall i beslutet eller aft ansöka om återupptagande

givas till känna, vad han därvid och vad parten i sådant fall skall

har att iakttaga. Om underrättelse, iaktta. som = tillika skall meddelas i hovrätts beslut, stadgas i 54 kap.

148.

30 kap. 5g

Dom skall avfattas skriftligen En dom skall avfattas skriftligen

och i skilda avdelningar angiva: och i skilda avdelningar ange 1. domstolen samt tid och ställe 1. domstolen samt tid och ställe

för domens meddelande; för domens meddelande,

2. parterna samt deras ombud 2. parterna samt deras ombud

eller biträden och den tilltalades eller biträden och den tilltalades försvarare; försvarare,

3. domslutet; . 3. domslutet,

4. parternas yrkanden och de 4. parternas yrkanden och de omständigheter, varå de grundats; omständigheter som dessa grun-

samt dats på och -

5. domskälen med uppgift 4 vad 5. domskälen med uppgift om i målet är bevisat. vad som är bevisat i målet.

Högre rätts dom skall, i den mån En högre rätts dom skall i den det finnes erforderligt, innehålla utsträckning det behövs innehålla redogörelse för lägre rätts dom. en redogörelse för lägre rätts

Äger pan fullfölja talan mot dom.

dom, skall i domen givas till Av domen skall det framgå om känna, vad han därvid har att en part har rätt att överklaga och

iakttaga. Om underrättelse, som vad parten i sådant fall skall tillika skall meddelas i hovrätts iaktta. dom, stadgas i 54 kap. 14 §.

10 g!0

Vad i 2 och 7 §§ är stadgat om Det som sägs i 2 och 7 §§ om dom äge motsvarande tillämpning dom skall tillämpas i fråga om

i fråga om slutligt beslut. I: den slutligt beslut. När inte annat är mån ej annat föreskrivits, skola föreskrivet skall även 5 och 8 §§ ock bestämmelserna i 5 och 8 §§ tillämpas beträffande ett sådant

tillämpas 4 sådant beslut, om beslut, om det behövs med hänsyn frågans beskaffenhet fordrar det. till frågans beskaffenhet.

Meddelas slutligt beslut i samband Meddelas slutligt beslut i samband

Senaste lydelse 1969:101.

Senaste lydelse 1982:1123.

med dom, skall det upptagas i do- med dom, skall det fas in i do-

men. men, Bilaga 5

Äger part fullfölja talan mot Av beslutet skall det framgå om slutligt beslut eler göra ansökan en part har rätt att överklaga eller om återupptagande, skall i beslutet att ansöka om återupptagande och givas till känna, vad han därvid vad parten i sådant fall skall har att iakttaga. Om underrättelse, iaktta.

som tillika skall meddelas i hov-

rätts beslut, stadgas i 54 kap.

148.

118 Beslut, som ej är slutligt, skall, i Ett beslut som inte är slutligt den mån det erfordras, angiva de skall i den utsträckning det behövs skäl, varå beslutet grundas. ange de skäl som det grundas på.

Har den som vill föra talan mot Om den som vill överklaga ett beslut under rättegången aft an- beslut under rättegången måste mäla missnöje, skall det tillkänna- anmäla missnöje, skall det anges i givas. Skall mot sådant beslut beslutet. Får ett sådant beslut talan föras särskilt, give rätten ock överklagas särskilt, skall också det det till känna. Den som vill föra anges. Rätten skall på begäran talan mot beslutet äge hos rätten lämna den som vill överklaga upperhålla underrättelse om vad han lysning om vad denne i övrigt eljest har att iakttaga. skall iaktta.

Meddelas beslut, som ej är slut- Om ett beslut, som inte är slut-

ligt, i samband med dom eller ligt meddelas i samband med dom

slutligt beslut, skall det upptagas eller slutligt beslut, skall det tas in

däri. Skall "mot beslutet föras i domen eller det slutliga beslutet.

särskild talan, give rätten till Får beslutet överklagas särskilt,

känna, vad den som vill fullfölja skall rätten ange vad den som vill talan har att iakttaga. överklaga skall iaktta.

Om underrättelse, som tillika skall meddelas i hovrätts beslut,

stadgas i 54 kap. 148.

32 kap.

2 g

Skall stämning eller vade-, be- Skall en stämning eller ett över-

svärs- eller revisionsinlaga del- klagande delges genom en parts givas genom parts försorg och har försorg och har det, när rätten

ej, då rätten företager målet, till skall avgöra målet, inte kommit

denna inkommit bevis, att del- in något bevis till rätten om att givning skett ihom föreskriven tid delgivning skett på föreskrivet sätt

och på föreskrivet sätt, samt ej och har inte heller motparten

heller motparten inställt sig eller inställt sig eller yttrat sig över

avgivit svaromål, genmäle eller saken, är partens talan förfallen.

!' Senaste lydelse 1970:429.

förklaring, vare partens talan för- En upplysning om detta skall tas fallen. Underrättelse härom skall in i rättens medgivande till parten Bilaga 5 intagas i rättens föreläggande om att ombesörja delgivningen. delgivningen.

33 kap.

3 §g

Inlaga eller annan handling En handling anses ha konvnit in anses ha inkommit till rätten den till rätten den dag då handlingen dag då handlingen eller avi om eller en avi om betald postför-

betald postförsändelse, i vilken sändelse som innehåller handhandlingen är innesluten, anlänt lingen anlänt till rätten eller komtill rätten eller kommit behörig mit en behörig tjänsteman till hantjänsteman till handa, Underrättas da. Underrättas rätten särskilt om rätten särskilt om att telegram till att ert meddelande till rätten anlänt rätten anlänt till telegrafanstalt, till ett telebefordringsföretag, ananses telegrammet ha inkommit ses meddelandet ha kommit in teredan när underrättelsen nått behö- dan när underrättelsen nått en be-

rig tjänsteman. hörig tjänsteman.

Kan det antagas att handlingen Kan det antas att handlingen

eller avi om denna viss dag av- eller en avi om denna en viss dag lämnats i rättens kansli eller av- har lämnats 1 rättens kansli eller

skilts för rätten på postanstalt, an- avskilts för rätten på postanstalt, ses den ha inkommit den dagen, anses den ha kommit in den dagen, om den kommit behörig tjänste- om den kommit en behörig man till handa närmast följande tjänsteman till handa närmast

arbetsdag. följande arbetsdag.

Telegram eller annat meddelande Om det behövs får rätten begära

som ej är undertecknat skall be- att ett telefax eller annat med-

kräftas av avsändaren genom delande som saknar avsändarens undertecknad handling, om rätten underskrift i original bekräftas av begär det. avsändaren genom en i original

undertecknad handling. Har rät-

ten begärt en sådan bekräftelse

men inte fått någon, får rätten

bortse från meddelandet.

42 kap.

17 a 8”

1 gu

1 a g!5

28 När en tingsrätt meddelar dom i Har parterna skrifiligen avtalat

fall som avses i 17 kap. 5 § andra att inte överklaga en dom som stycket, bestämmer rätten med meddelas med anledning av en

hänsyn till omständigheterna om uppkommen tvist eller en framtida

talan mot domen skall föras tvist som kan härledas till ett visst särskilt eller endast i samband angivet rättsförhållande, gäller avmed talan mot tingsrättens slutliga talet, om förlikning om saken är avgörande, Talan förs genom vad. tillåten. Ett avtal som ingåtts före

tvistens uppkomst gäller dock inte

i mål som avses i I kap. 3 d 8

första stycket.

En uffästelse att inte överklaga

som har gjorts efter domen gäller, om förlikning om saken är tillåten.

2§ 3§

Talan mot underrätts slutliga En tingsrätts slutliga beslut får beslut skall föras genom besvär. överklagas, om inte annat är

Senaste lydelse 1989:656.

!SInförd genom 1990:443.

Meddelas i samband med dom föreskrivet. Har en part rätt att Prop. 1993/94:190

beslut, varigenom saken till viss ansöka om återupptagande av ert Bilaga 5 del ej upptages till prövning, skall mål som avgjorts genom eft dock talan mot beslutet föras slutligt beslut, får han dock inte genom vad. överklaga beslutet.

Äger part göra ansökan om åter- Andra beslut får överklagas en-

upptagande av mål, som avgjorts dast i samband med överklagande genom slutligt beslut, må han ej av dom eller slutligt beslut, om fullfölja talan mot beslutet. inte annat är föreskrivet.

3 g!e

4 g7

5§ 6 §

Har underrätt i samband med Den som vill överklaga ett sådom eller slutligt beslut meddelat dant beslut som avses i 5 & I, 2, beslut i fråga, som avses i 4 8, 3, 7, 8 eller 9 skall först anmäla och rör frågan ombud, biträde, missnöje, om beslutet har medförsvarare, vittne, sakkunnig eller delats under rättegången. Anmälan annan, som ej är part eller inter- skall göras genast, om beslutet venient, skall mot beslutet föras meddelats vid ett sammanträde, särskild talan genom besvär. Vad och annars inom en vecka från nu sagts gälle ock, om underrätt i den dag då han fick del av samband med dom eller slutligt beslutet. Den som försummar detta beslut meddelat beslut om skyl- har inte längre rätt att överklaga dighet för åklagare att ersätta beslutet. rättegångskostnad. Myndigheter som enligt lag eller

Då eljest i samband med dom föreskrifter som beslutats med stöd eller slutligt beslut meddelats av lag är behöriga att överklaga

beslut i fråga, som avses i 4 8, beslut som avses i första stycket

eller beslut om skyldighet för part skall anmäla missnöje senast en eller intervenient eller statsverket vecka från dagen för beslutet, om att ersätta rättegångskostnad, skall detta har meddelats vid ett samtalan mot beslutet föras i samma manträde där myndigheten inte

ordning som talan mot domen har varit företrädd. eller det slutliga beslutet.

6§ 7§

Menar part, att genom underrätts Anser en part att ert beslut av

beslut målet onödigt uppehålles, tingsrätten medför att målet äge han mot beslutet föra särskild försenas i onödan, får han 238

talan genom besvär. överklaga beslutet särskilt.

7 ge

8§ 2§ Är i detta kapitel eller eljest i För att bemöta klagandens änd-

lag ej annat stadgat, må mot un- ringsyrkande får motparten, trots

derrätts beslut talan föras allenast att han inte har överklagat, be-

i samband med talan mot dom gära prövning av eft beslut som eller slutligt beslut. inte får överklagas särskilt.

Till bemötande av motpartens Om ett beslut enligt vilket rätten

ändringsyrkande må part, ehuru förelagt vite eller annan påföljd

han ej fullföljt talan mot dom eller inte får överklagas särskilt, kan slutligt beslut, påkalla prövning av den som är missnöjd med beslutet, beslut, mot vilket särskild talan ej begära att föreläggandets giltighet må föras. prövas i samband med att han

Skall ej särskild talan föras mot överklagar ett beslut i vilket beslut, varigenom rätten förelagt föreläggandet har tillämpats. vite eller annan påföljd, äge den, som är missnöjd med beslutet, i samband med särskild talan mot beslut, varigenom föreläggandet tillämpats, påkalla prövning av dess giltighet.

9 g

108 Tingsrätts beslut, varigenom En tingsrätts beslut enligt vilket

missnöjesanmälan eller ansökan en missnöjesanmälan, en ansökan om återvinning eller återupptagan- om återvinning eller återupptagande eller vade- eller besvärstalan de eller ett överklagande har avavvisats, får överklagas genom be- visats får överklagas. I andra fall svär. I annat fall får inte frågan, får hovrätt inte pröva om en sådan huruvida sådan anmälan eller anmälan eller ansökan gjorts eller ansökan gjorts eller talan annars ett överklagande skett inom rätt fullföljts på föreskrivet sätt eller tid.

inom rätt tid, prövas av hovrätten.

kd underrätt föreskrivit om sättet för fullföljd av talan skall

lända till efterrättelse.

Senaste lydelse 1988:610. Senaste lydelse 1989:656.

Har part, som enligt 3 § anmält Har en part som enligt 4 § an- Bilaga 5 missnöje med underrätts beslut mält missnöje med tingsrättens under rättegången, hänvisats att beslut under rättegången hänvisats föra särskild talan mot beslutet, att överklaga beslutet särskilt,

skall målet vila i avbidan på skall målet vila till dess at utgången av panens klagan. överklagandet prövats. Rätten får

Finner rätten förberedelsen i målet dock bestämma att förberedelsen i böra fortsättas, må dock rätten målet skall fortsätta. förordna därom.

Anmäles missnöje enligt 4 §, äge Anmäler någon missnöje enligt

rätten, om särskilda skäl föranleda 6 §, får rätten förklara målet vidärtill, förordna, att målet skall lande till dess att dennes övervila i avbidan på utgången av den klagande prövats, om det finns särmissnöjdes klagan. skilda skäl.

Ej må i annat fall än nu sagts I andra fall än som har sagts nu . klagan över underrätts beslut får ett överklagande av en tingsunder rättegången föranleda uppe- rätts beslut under rättegången inte

håll med målets behandling. leda till att målets behandling

avbryts. |

12 g20

I tvistemål där förlikning om saken är tillåten krävs prövningstillstånd för att hovrätten skall pröva tingsrättens dom eller beslut i mål som handlagts av en lagfaren domare enligt I kap. 3 d & första stycket och i annat mål där det värde som sägs i 1 kap. 3 d § tredje stycket uppenbart inte överstiger basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Prövningstillstånd behövs inte om överklagandet avser

1. ett avgörande i mål som skall handläggas av tingsrätt i särskild sammansättning,

2. ett beslut som rör någon annan än en part eller en intervenient,

3. ett beslut genom vilket tingsrätten ogillat jäv mot en domare, eller

4. ett beslut genom vilket en missnöjesanmälan eller en ansökan om återvinning eller ett överklagande avvisats.

I fråga om meddelade pröv- I fråga om meddelade pröv-

ningstillstånd skall 54 kap. 11 § = ningstillstånd skall 54 kap. 11 8

tredje stycket och 13 § gälla i tredje stycket och 14 8 tillämpas.

tillämpli ga delar.

!2a8" 138 I brottmål krävs prövningstillstånd för att hovrätten skall pröva en tingsrätts dom genom vilken den tilltalade inte dömts till annan påföljd

än böter eller frikänts från ansvar för brott för vilket det inte är föreskrivet svårare straff än fängelse i sex månader.

Senaste lydelse 1993:514. "Införd genom 1993:514.

Om tingsrätten i sin dom även Om tingsrätten i en dom i brott-

prövat enskilt anspråk mot den mål även prövat enskilt anspråk Bilaga 5

tilltalade, gäller i den delen be- mot den tilltalade, gäller i den destämmelserna i 12 8. len bestämmelserna i 12 8. Krävs

inte prövningstillstånd enligt första stycket, eller meddelas sådant prövningstillstånd, och avser överklagandet frågan om den tilltalade

skall dömas för den åtalade gärningen, behövs inte prövningstillstånd för ett överklagande angående enskilt anspråk med anled-

ning av gärningen.

Första stycket gäller inte om do- Första stycket gäller inte om do-

men överklagas av Riksåklagaren, men överklagas av Riksåklagaren, Justitiekanslern eller Justitieom- Justitiekanslern eller Riksdagens

budsman. ombudsmän. Krav på prövningstillstånd enligt första eller andra stycket omfattar

även beslut som får överklagas endast i samband med överklagande av dom.

I fråga om meddelade pröv- I fråga om meddelade pröv-

ningstillstånd skall 54 kap. 11§ ningstillstånd skall 54 kap. 11 § tredje stycket och 13 § gälla. tredje stycket och 14 § tillämpas.

13 87 148

Prövningstillstånd får meddelas Prövningstillstånd får meddelas

endast om endast om

1. det är av vikt för ledning av 1. det är av vikt för ledning av

rättstillämpningen att talan prövas rättstillämpningen att överklaganav högre rätt, det prövas av högre rätt,

2. anledning förekommer till 2. anledning förekommer till

ändring i det slut vartill tingsrätten ändring i det slut tingsrätten komkommit eller mit till eller

3. det annars föreligger synner- 3. det annars finns synnerliga liga skäl att pröva talan. skäl att pröva överklagandet.

14 8

Talan mot tingsrättens beslut an-

gående frågor som avses i I kap. 3d § förs i samma ordning som talan mot beslut varigenom rätten ogillat en invändning om rättegångshinder.

Införd genom 1987:747. Senaste lydelse 1989:656.

16 Riksdagen 1993/94. I saml. Nr 190

Kan talan mot tingsrättens dom Krävs prövningstillstånd i hov- Bilaga 5 eller beslut prövas av hovrätten rätten, skall tingsrättens dom eller endast om denna meddelat pröv- beslut innehålla uppgift om det ningstillstånd, skall tingsrätten i och om innehållet i 14 8. samband med underrättelse om vad som gäller i fråga om fullföljd av talan upplysa parterna om detta och därvid också ange innehållet i 13 §.

50 kap.

Om vad i tvistemål Om överklagande av domar i tvistemål

1 8

Vill någon part vädja mot tings- En part som vill överklaga tingsrättens dom i ett tvistemål, skall rättens dom i ett tvistemål skall han ge in en vadeinlaga till tings- göra detta skriftligen. Skrivelsen rätten. Inlagan skall ha kommit in skall ges in till tingsrätten. Den till rätten inom tre veckor från den skall ha kommit in till rätten inom dag då domen meddelades. tre veckor från den dag då domen

meddelades.

2 g26

Har ena parten enligt I 8 vädjat Om ena parten överklagat tingsmot tingsrättens dom, får också rättens dom, har motparten rätt att motparten, även om han inte iakt- överklaga domen inom en vecka tagit vad som sägs i den paragra- från den dag då den i I & angivna fen, föra talan mot domen, Han tiden gick ut. Ett överklagande skall dock inom en vecka från den som gjorts under sådan tid fördag, då vadetiden gick ut, ge in faller, om det första överklagandet sin vadeinlaga till tingsrätten. återkallas eller av annat skäl

Om den första vadetalan återkal- förfaller. las eller av annat skäl förfaller, är

också den senare vadetalan förfal-

len.

Införd genom 1987:747. Senaste lydelse 1987:747.

”6Senaste lydelse 1987:747.

3 8”

Finnes vadetalan ej vara fullföljd Ett överklagande som kommit in Bilaga 5 inom rätt tid, skall den av under- för sent skall avvisas av ftingsrätten avvisas. Har vadeinlaga in- rätten. Överklagandet skall dock kommit till hovrätten före vadeti- inte avvisas om det har kommit in

dens utgång, skall den omständig- till till hovrätten inom klagotiden.

heten att inlagan inkommit till underrätten först därefter ej föranleda att den avvisas.

48?

I vadeinlagan skall vadekäran- Överklagandet skall innehålla den uppgiva:

uppgift om

1. den dom, mot vilken talan 1. den dom som överklagas, föres;

2. grunderna för vadetalan med 2. i vilken del domen överklagas

angivande, i vilket avseende och den ändring i domen som

underrättens domskäl enligt käran- yrkas, dens mening äro oriktiga; samt

3. i vilken del domen överklagas 3.grunderna för överklagandet

och den ändring i domen, som och i vilket avseende tingsrättens käranden yrkar. domskäl enligt klagandens mening

Om prövningstillstånd behövs, är oriktiga,

skall käranden i vadeinlagan ange 4. de omständigheter som åbede omständigheter som han åbe- ropas till stöd för att prövningsropar till stöd för att sådant till- tillstånd skall meddelas, om sådant stånd skall meddelas. tillstånd krävs, och

Käranden skall i vadeinlagan 5. de bevis som åberopas och uppgiva de bevis han vill åberopa vad som skall styrkas med varje

och vad han vill styrka med varje bevis.

särskilt bevis. Skriftligt bevis, som Om en omständighet eller ett ej tidigare förebragts, skall i hu- bevis som åberopas i hovrätten vudskrift eller styrkt avskrift fogas inte lagts fram tidigare, skall klavid vadeinlagan. Vill käranden att ganden i mål där förlikning om Jörnyat förhör med vittne eller saken är tillåten förklara anled-

sakkunnig eller part skall äga rum ningen till det. Skriftliga bevis

eller förnyad syn å stället skall som inte lagts fram tidigare skall

hållas, skall han angiva det i ges in samtidigt med överklaganvadeinlagan jämte skälen därtill. 1 det. Vill klaganden att det skall vadeinlagan skall käranden ock hållas ett förnyat förhör med ett angiva, om han vill, att motparten vittne, en sakkunnig eller en part

skall infinna sig personligen vid eller förnyad syn på stället, skall huvudförhandling i hovrätten. han ange det och skälen till detta.

Han skall också ange om han vill att motparten skall infinna sig per-

””Senaste lydelse 1990:443.

Senaste lydelse 1987:747.

digt undertecknad av käranden hovrätten. eller hans ombud.

5 8»

Avvisas ej vadetalan, skall un- Om inte överklagandet avvisas derrätten efter utgången av den i enligt 3 §, skall tingsrätten efter

2§ angivna tiden utan dröjsmål utgången av den i 2 § angivna

till hovrätten insända vadeinlagan tiden överlämna detta och övriga

med därvid fogade handlingar handlingar i målet till hovrätten.

samt akten.

Framställes i vadeinlagan yrkan- Handlingarna skall överlämnas

de, som påkallar omedelbar pröv- genast, om klaganden framställt ning, såsom begäran om kvarstad ett yrkande som kräver omedelbar eller om hävande av sådan åtgärd prövning, såsom begäran om kvareller av förordnande, att dom må stad eller om upphävande av ett verkställas utan hinder av att den beslut om sådan åtgärd eller av eft

icke äger laga kraft, skall insän- beslut om att dom får verkställas

dandet ske genast; till dess den i trots att den inte har laga kraft.

28 angivna tiden utgår, skall Till dess att den i 2 8 angivna

dock avskrift av vadeinlagan vara tiden har gått ut, skall dock en att tillgå vid underrätten. kopia av överklagandet finnas

tillgänglig vid tingsrätten.

7 820

8 gu

9 8

10 8

118 128

Finner hovrätten erforderligt, att Om hovrätten anser att det yttrande inhämtas av sakkunnig, behövs, skall hovrätten. besluta att skriftligt bevis företes, föremål ett yttrande av sakkunnig intillhandahålles för syn eller besikt- hämtas, ert skriftligt bevis läggs

ning, bevis upptages utom fram, ett föremål tillhandahålls för

Senaste lydelse 1989:656.

Införd genom 1987:747.

förberedande åtgärd vidtages, skall upptas utom huvudförhandlingen Bilaga 5 beslut därom utan dröjsmål med- eller någon annan förberedande delas. åtgärd företas. Vill part, att åtgärd, som nu Om en part vill att ex åtgärd sagts, vidrages, skall han, så snart enligt första stycket skall företas, ske kan, göra framställning därom skall han så snart som möjligt hos hovrätten. begära det hos hovrätten.

I fråga om hovrättens skyl-

digheter under förberedelsen skall

42 kap. 8 § andra stycket tillämpas.

1] 2 g I fråga om hovrättens skyldigheter under förberedelsen skall 42 kap. 8 § andra stycket tilläm-

pas. 138

Hovrätten får avgöra målet utan huvudförhandling,

1. om klagandens ändringsyrkan-

de har medgetts,

2. om det är uppenbart att överklagandet är ogrundat,

3. om båda parter har begärt att

målet skall avgöras utan huvudförhandling eller förklarat att de inte har något aft invända mot det eller

4. om värdet av det som överklagandet gäller uppenbart inte uppgår till det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde vid tidpunkten för tingsrättens dom och inte båda parter har begärt huvudförhandling.

Vid beräkningen av värdet enligt första stycket 4 bortses från rätte-

gångskostnader och sådan ränta

som avser tid efter det att talan väckts.

Ett mål får alltid avgöras utan huvudförhandling, om det är

Senaste lydelse 1989:656.

obehövlig. Bilaga 5

För prövning som inte avser

själva saken behöver huvudför-

handling inte hållas.

Innan ett mål avgörs utan huvud-

Jörhandling, skall parterna lämnas

tillfälle att slutföra sin talan, om

det inte är uppenbart att de redan

gjort detta.

13 § 158

Så snart målets beredande avslu- Om inte målet enligt 13 § avgörs tats, bestämme hovrätten tid för utan — huvudförhandling, skall huvudförhandlingen. För behand- hovrätten bestämma tid för sådan ling av rättegångsfråga eller del förhandling. Tiden skall om möjav saken, som må avgöras sär- ligt bestämmas efter samråd med skilt, må huvudförhandling utsät- parterna. För behandling av en tas, ehuru målet i övrigt ej är be- rättegångsfråga eller sådan del av rett till huvudförhandling. saken som får avgöras särskilt får

huvudförhandling sättas ut trots

aft målet i övrigt inte är färdigt

Jör huvudförhandling.

148 168

Till huvudförhandlingen skola Till - huvudförhandlingen skall parterna kallas. parterna kallas.

Vadekäranden skall föreläggas Klaganden skall föreläggas att att komma tillstädes vid påföljd att inställa sig vid påföljd att överklahans vadetalan eljest förfaller. gandet annars förfaller. Skall han Skall han infinna sig personligen, infinna sig personligen, skall förelägge hovrätten tillika vite. hovrätten också förelägga honom Vadesvaranden skall, om han är vite. Om motparten är skyldig att skyldig att infinna sig personligen infinna sig personligen eller hans eller hans närvaro eljest finnes närvaro annars är av betydelse för vara av betydelse för målets hand- målets handläggning eller utläggning eller utredning, föreläg- redning, skall han föreläggas vite. gas vite; förelägges ej vite, skall Föreläggs motparten inte vite, svaranden erinras om att målet må skall han upplysas om att målet avgöras utan hinder av hans ute- kan komma att avgöras även om varo. han inte inställer sig.

Hovrätten bestämme tillika, om Hovrätten skall också bestämma vittne eller sakkunnig skall kallas vilka vittnen och sakkunniga som till huvudförhandlingen. Parterna skall kallas till huvudförhandlingskola underrättas om beslutet. Om en. Parterna skall underrättas om kallande av vittne eller sakkunnig beslutet. 248

gälle vad i 36 och 40 kap. är stadgat. Bilaga 5

15 ge «

I övrigt skall vad som sägs i 1 I övrigt skall det som sägs i kap. 9 § samt 43 kap. 1 - 6 §§, 1 kap. 9 § samt 43 kap. 1 - 6 §§, 8 § andra - fjärde styckena och 10 8 § andra - fjärde styckena och 10 - 14 §§ tillämpas i fråga om hu- - 14 §§ tillämpas i fråga om huvudförhandling i hovrätten. Reg- vudförhandling i hovrätten. Reglerna i 14 § i detta kapitel skall lerna i 16 8 i detta kapitel skall dock tillämpas i fråga om kallelser dock tillämpas i fråga om kallelser till uppskjuten huvudförhandling till uppskjuten huvudförhandling och föreläggande för parterna. och föreläggande för parterna.

168 188

Vid - huvudförhandlingen skall Vid - huvudförhandlingen skall underrättens dom, i den mån det den överklagade domen redovisas erfordras, uppläsas samt vadekär- i den omfattning det behövs. anden uppgiva, i vilken del domen Klaganden skall ange i vilken del överklagas och vilket yrkande han domen överklagas och den framställer. Vadesvaranden skall ändring i domen han yrkar. Motangiva, huruvida han medgiver parten skall ange om han medger eller bestrider yrkandet. eller bestrider yrkandet.

Därefter skola, om ej hovrätten Därefter skall, om inte hovrätten finner annan ordning lämpligare, anser något annat lämpligare, först vadekäranden och sedan först klaganden och sedan motvadesvaranden utveckla sin talan. parten utveckla sin talan. Varje Part skall yttra sig över vad part skall yttra sig över vad den motparten anfört. Äger förhand- andra parten anfört. Om förhandling rum, ehuru svaranden icke är lingen äger rum trots att klagantillstädes, skall genom hovrättens dens motpart inte är närvarande, Jörsorg, i den mån det erfordras, skall hovrätten se till att det som ur handlingarna framläggas vad denne anfört läggs fram ur han anfört. handlingarna i den utsträckning

det behövs.

Vad tillstädeskommen part anfört Om en part är närvarande vid under skriftväxlingen eller eljest huvudförhandlingen får det som vid målets beredande må ej upp- han har anfört under förberedelsen läsas i annat fall, än då hans ut- läsas upp endast om hans utsaga saga vid förhandlingen avviker vid förhandlingen avviker från den från den tidigare utsagan eller han tidigare utsagan eller om han inte underlåter att yttra sig eller eljest yttrar sig eller om det annars finns särskilda skäl äro därtill. särskilda skäl.

Senaste lydelse 1987:747.

Sedan parterna utvecklat sin Sedan parterna utvecklat sin ta- Bilaga 5 talan, skall bevisningen förebring- lan, skall bevisningen läggas as. Äger huvudförhandling rum, fram. Om - huvudförhandlingen ehuru vadesvaranden icke är till- äger rum frots att klagandens motstädes, skall den av honom vid un- part inte är närvarande, skall hovderrätten förebragta bevisningen, i rätten se till att den bevisning som den mån det erfordras, framläggas han lagt fram i tingsrätten läggs genom hovrättens försorg. fram ur handlingarna i den ut-

sträckning bevisningen har be-

tydelse för målet i hovrätten.

Om ej särskilda skäl föranleda Om inte särskilda skäl föranleder

annat, bör bevis, som skall före- annat, bör eft bevis som inte omebringas genom protokoll och delbart skall tas upp av hovrätten

andra handlingar från under- läggas fram innan bevis som rör rätten, framläggas, innan bevis samma omständighet omedelbart

rörande samma =<:omständighet tas upp av hovrätten. Finns det

omedelbart upptages av hovrätten. flera bevis i fråga om samma

Äro rörande samma omständighet omständighet, bör dessa läggas

flera bevis, böra de förebringas i fram i ett sammanhang. ett sammanhang.

188 208

Efter bevisningens förebringande Sedan bevisningen lagts fram får äge parterna anföra vad de till parterna muntligt slutföra sin

slutförande av sin talan akta talan. nödigt.

198 218

Uteblir vadekäranden från rätte- Uteblir klaganden från samman-

gångstillfälle för huvudförhand- träde för huvudförhandling, för-

ling, vare hans vadetalan förfal- faller överklagandet. len.

Uteblir vadesvaranden och har Uteblir klagandens motpart och vite förelagts honom, äge hovrät- har vite förelagts honom, får hovten, då saken är sådan, att förlik- rätten, när förlikning om saken

ning därom ej är tillåten, i stället inte är tillåten, i stället för att för att förelägga nytt vite förord- förelägga nytt vite besluta att han

na, att han skall hämtas till rätten skall hämtas till rätten antingen antingen omedelbart eller = till omedelbart eller till en senare dag. senare dag.

Kommer part tillstädes genom Om en part inställer sig endast ombud, då föreläggande medde- genom ombud när han förelagts lats honom vid vite att infinna sig vid vite att infinna sig perpersonligen, och är saken sådan, sonligen, och är förlikning om sa-

att förlikning därom ej är tillåten, ken inte tillåten, får hovrätten föäge hovrätten i stället för att fö- relägga nytt vite eller besluta att

relägga nytt vite förordna, att han han skall hämtas till rätten an- 250

skall hämtas till rätten antingen tingen omedelbart eller till en omedelbart eller till senare dag. senare dag. Bilaga 5

Har vite förelagts part eller skall Har vite förelagts en part eller

part hämtas till rätten och finnes skall parten hämtas till rätten och

hämtning ej kunna ske, må dock kan han inte hämtas, får dock

målet avgöras utan hinder av att målet avgöras trots att parten parten inställt sig allenast genom inställt sig endast genom ombud ombud eller uteblivit. eller uteblivit.

20 8