NJA 2003 s. 410

S.L. väckte vid Stockholms TR talan mot en kvinna med skyddade personuppgifter och yrkade förpliktande för henne att till honom utge 415 185 kr jämte ränta. Svaranden bestred käromålet skriftligen och vid ett sammanträde för muntlig förberedelse, där hon deltog genom ombud och biträde enligt rättshjälpslagen. Biträdet entledigades senare på egen begäran eftersom hon inte hade lyckats nå kontakt med sin huvudman. Svaranden kallades därefter till fortsatt förberedelse d. 2 april 2001 vid äventyr av tredskodom. Kallelsen delgavs genom s.k. spikning. Svaranden uteblev från sammanträdet. På yrkande av S.L. meddelade TR:n samma dag tredskodom och biföll käromålet. Återvinning söktes inte inom föreskriven tid.

Svaranden ansökte i Svea HovR om resning i målet och inhibition av pågående verkställighet hos kronofogdemyndigheten. Hon hemställde om muntlig förhandling i HovR:n för det fall HovR:n övervägde att lämna hennes resningsansökan utan bifall. Till stöd för sin ansökan anförde hon följande.

Motparten, S.L., har genom domen medvetet tillskansat sig betalning två gånger för samma skuld. Skulden betalades nämligen i november 1996. S.L. har dock fått kännedom om att kvitton för betalningen förkommit och utnyttjat denna omständighet för att kräva betalning ännu en gång. Kvittona har emellertid återfunnits under sommaren 2002. Hade dessa omständigheter och bevis kunnat läggas fram under processen i TR:n torde TR:n inte ha kunnat meddela tredskodom i enlighet med S.L:s yrkande.

Under handläggningen vid TR:n företräddes sökanden först av advokaten K.H., såsom ombud och rättshjälpsbiträde. Denna sjukskrevs dock år 2000 under lång tid. En kollega till advokaten K.H. kom därför att förordnas som nytt rättshjälpsbiträde för sökanden. På grund av sin rädsla för människor vågade dock sökanden inte ta kontakt med det nya biträdet, vilket fick till följd att biträdet entledigades. Sökandens panikångest medförde dessutom att hon inte vågade öppna försändelser från myndigheter och hon kom därför aldrig att ta del av TR:ns kallelse till sammanträde för muntlig förberedelse. Hon fick därför inte heller kännedom om tredskodomen förrän den genom kronofogdemyndighetens försorg skulle verkställas.

HovR:n (hovrättslagmannen Persson samt hovrättsråden Hesser, referent, och Bergendal) anförde i beslut d. 4 okt. 2002: Av 58 kap. 1 § 1 st. 3 RB framgår att - sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft - resning till förmån för någon av parterna får beviljas, om omständighet eller bevis, som ej tidigare förebragts, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle lett till annan utgång. I andra stycket av samma paragraf föreskrivs att resning inte får beviljas på grund av ett förhållande som nyss sagts, om inte parten gör sannolikt att han inte vid den rätt, som meddelat domen, eller genom fullföljd från denna kunnat åberopa omständigheten eller beviset eller han annars haft giltig ursäkt att inte göra det.

Sökanden har till stöd för sin ansökan om resning åberopat nya omständigheter och bevis samt - såsom hon får uppfattas - att hon på grund av sin sjukdom inte har känt till att hon varit kallad till sammanträde för muntlig förberedelse.

Det avgörande ansökan avser är en tredskodom vilket innebär att TR:n inte har prövat målet i sak, utan till grund för avgörandet har legat sökandens utevaro vid det sammanträde för muntlig förberedelse hon kallats till. I detta läge är det därför knappast möjligt att göra en sannolikhetsbedömning beträffande den sakliga utgången i målet, trots förekomsten av de nya omständigheterna och bevisen (se rättsfallet NJA 1997 s. 270).

Resning kan emellertid beviljas i fall som det nu aktuella om den som tredskodomen meddelats mot kan visa att han haft laga förfall för sin inställelse till det sammanträde vid vilket domen getts. Med beaktande av de ovan angivna förutsättningarna för resning skall resningssökanden i sådant fall göra sannolikt att han inte vid den rätt, som meddelat domen, eller genom fullföljd från denna kunnat åberopa sitt laga förfall eller han annars haft giltig ursäkt att inte göra det.

Sökanden har haft kännedom om att målet pågick vid TR:n, visserligen inte genom att själv ha närvarat vid något av de under målets handläggning förekommande sammanträdena, men genom åtminstone det ena av sina rättshjälpsbiträden.

HovR:n finner att, oavsett om sökanden haft laga förfall för sin inställelse till det nu aktuella sammanträdet, hon inte har framställt någon giltig ursäkt att inte åberopa det laga förfallet vid TR:n eller ansöka om återvinning av TR:ns dom. HovR:n, som inte finner skäl att hålla muntlig förhandling, avslår därför ansökan om resning. Vid denna utgång saknas anledning att pröva förutsättningarna för inhibition och kvarstad.

Sökanden överklagade och yrkade bifall till sina yrkanden i HovR:n.

S.L. bestred ändring.

HD förordnade d. 9 dec. 2002 att, till dess annat föreskrevs, vidare åtgärd för verkställighet av Stockholms TR:s tredskodom inte fick ske.

Betänkande

HD (JustR:n Thorsson, Regner, referent, Blomstrand, Lundius och Wersäll) fattade följande slutliga beslut: Skäl. Klaganden har till stöd för sin resningsansökan åberopat bl.a. att hon på grund av psykiska problem saknat kännedom såväl om den förhandling vid vilken tredskodomen meddelades som om domen innan denna vann laga kraft.

Enligt 58 kap. 1 § 1 st. 3 RB kan resning beviljas part i ett tvistemål om omständighet eller bevis, som inte tidigare förebragts, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle ha lett till annan utgång. Det krävs då dessutom enligt paragrafens andra stycke att part gör sannolikt att han eller hon inte vid den domstol som meddelat domen eller genom fullföljd från denna kunnat åberopa omständigheten eller beviset eller annars haft giltig ursäkt att inte göra det.

Enligt 58 kap. 4 § samma balk skall ansökan om resning enligt nämnda punkt i kapitlets 1 § göras inom ett år från det att sökanden fick kännedom om det förhållande som ansökningen grundas på.

En part mot vilken en inte längre återvinningsbar tredskodom getts och som kan visa att han eller hon haft laga förfall för sin inställelse till den förhandling vid vilken domen getts kan beviljas resning med det laga förfallet som ny omständighet (se Fitger, Rättegångsbalken, s. 58:12 med hänvisningar). Härför krävs också att parten hade giltig ursäkt att inte anmäla det laga förfallet före sammanträdet (a.a. s. 58:26). Om det laga förfallet sedan fortsatt under hela återvinningsfristen, får det anses föreligga giltig ursäkt för att inte söka återvinning av tredskodomen (jfr 32 kap. 6 § 1 st. RB). Laga förfall är bl.a. när någon genom sjukdom hindrats att fullgöra vad som åligger honom eller henne (8 § i samma kapitel).

Av läkarintyg och annan utredning som klaganden åberopat får anses framgå att hon under den i ärendet relevanta perioden lidit av svår psykisk störning med ett tillstånd av sjuklig rädsla och misstänksamhet som yttrat sig bl.a. i att hon inte kunnat förmå sig att öppna brev ställda till henne. Till följd av denna psykiska sjukdom har hon sannolikt inte själv eller genom ombud vare sig kunnat inställa sig vid förhandlingen d. 2 april 2001 eller dessförinnan anmäla laga förfall eller kunnat i rätt tid söka återvinning av tredskodomen. Det laga förfallet synes inte ha upphört tidigare än ett år innan hon ansökte om resning. På grund av det anförda bör den sökta resningen beviljas.