NJA 2008 s. 890

Domskäl

Hovrätten (hovrättsråden Mats Fällström och Rikard Ebbing, referent, samt tf. hovrättsassessorn Petra Sjölén Kruse) anförde följande i beslut den 25 april 2008.

Till stöd för P.O.P:s klagan finns endast hans eget påstående att delgivning med honom inte ägt rum. Han har inte namngivit någon person som kan ha undertecknat delgivningskvittot i hans namn och har inte närmare redogjort för förhållandena kring detta antagande och inte heller varför så skulle ha skett. Vad P.O.P. anfört är inte tillräckligt för att det ska framgå att han inte rätteligen delgetts föreläggandet.

Hovrätten lämnar P.O.P:s klagan över domvilla utan bifall.

Domslut

HD:s avgörande

HD lämnar P.O.P:s överklagande utan bifall.

Domskäl

HD (justitieråden Gertrud Lennander, Gudmund Toijer och Stefan Lindskog) meddelade den 29 september 2008 följande beslut.

Skäl

Genom utslag av Kronofogdemyndigheten i ett mål om betalningsföreläggande förpliktades P.O.P. att betala visst kapitalbelopp jämte ränta och kostnader. Beloppet avsåg inköp av bensin på kredit. Han ansökte inte om återvinning mot utslaget.

P.O.P. har till stöd för sin klagan över domvilla anfört att han inte blivit delgiven Kronofogdemyndighetens föreläggande att yttra sig över ansökningen om betalningsföreläggande.

Kronofogdemyndigheten skickade handlingarna per post till P.O.P. med begäran om att delgivningskvitto skulle sändas tillbaka som bevis om mottagandet, 3 § första stycket delgivningslagen (1970:428) och 29 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Kvittot återställdes med angivande av datum för mottagandet samt med P.O.P:s namn tecknat på platsen för underskrift och försett med ett textat namnförtydligande.

P.O.P. har gjort gällande att namnteckningen på delgivningskvittot olovligen skrivits av hans dåvarande sambo och att hon erkänt detta i ett SMS till honom. Han har förklarat att han lånade ut sitt bensinkort till henne, men att han inte visste att hon använde kortet i så stor utsträckning som visat sig vara fallet. Enligt P.O.P:s uppgifter måste sambon ha undanhållit honom fakturor under en tid när han inte arbetade på hemorten. Han har tillagt att sambon flyttade ungefär samtidigt som hon undertecknade delgivningskvittot med hans namn.

Delgivning har skett om den som söks för delgivning själv har tagit emot handlingen, 19 § första stycket första meningen delgivningslagen. Ett delgivningskvitto som är undertecknat med den söktes namn kan i regel godtas som ett tillräckligt bevis för att den sökte själv är delgiven de handlingar som har kvitterats (jfr prop. 1978/79:11 s. 18). Om den sökte som grund för en domvilloklagan gör gällande att han likväl inte har tagit emot handlingarna och att någon annan olovligen har tecknat hans namn på kvittot, får det normalt ankomma på honom att lämna en plausibel förklaring till detta och dessutom lägga fram åtminstone någon bevisning som stöder hans förklaring (jfr t.ex. NJA 2002 C 60 och NJA 2003 C 43).

Vad P.O.P. har anfört får i och för sig ses som en plausibel förklaring till att han - trots att hans namn tecknats på delgivningskvittot - inte tagit emot ansökningen om betalningsföreläggande. Han har emellertid inte åberopat någon bevisning som ger stöd för påståendet att den tidigare sambon olovligen tecknat hans namn på delgivningskvittot och sedermera erkänt det för honom.

P.O.P. har således inte visat att det förekommit någon omständighet som utgör domvilla. Hans överklagande skall därför avslås.

Domslut

HD:s avgörande

HD avslår P.O.P:s överklagande.

Referenten, justitierådet Leif Thorsson och justitierådet Severin Blomstrand var av skiljaktig mening beträffande motiveringen på sätt framgår av följande yttrande.

Hovrätten har förklarat att vad P.O.P. anfört inte är tillräckligt för att det skall framgå att föreläggandet inte rätteligen delgivits honom. Därvid har hovrätten framhållit att P.O.P. inte har namngivit någon person som kan ha undertecknat delgivningskvittot i hans namn och att han inte har närmare redogjort för förhållandena kring detta antagande och inte heller varför så skulle ha skett.

Genom sin redogörelse i överklagandet till HD har P.O.P. lämnat de uppgifter som hovrätten har efterlyst. Det framstår som fullt tänkbart att det har gått till så som han har uppgivit. Redogörelsen vinner stöd av den omständigheten att namnteckningen på delgivningskvittot uppvisar tydliga skillnader jämförd med namnteckningarna på hans inlagor i målet. Det är inte troligt att P.O.P. själv har skrivit sitt namn på delgivningskvittot annorlunda än han brukar göra; om han inte ville låta Kronofogdemyndigheten få ett delgivningsbevis, låg det närmare till hands att inte alls skicka in kvittot.

Med hänsyn till det anförda borde enligt vår mening motparten i målet höras angående överklagandet så att saken kunde bli belyst ytterligare. Överröstade i den delen anser vi oss förhindrade att komma till något annat slut än majoritetens (jfr Fitger, Rättegångsbalken s. 56:9 och Welamson, Rättegång VI, 3 uppl. 1994, s. 180).