NJA 2010 s. 165
Återställande av försutten tid. Sökanden har inte ansetts ha gjort sannolikt att ett överklagande har kommit in till domstolen i rätt tid enbart därför att överklagandet inom överklagandefristen skickats med e-post med domstolens e-postadress korrekt angiven.
Göta hovrätt
F.D. dömdes den 15 april 2008 av Linköpings tingsrätt för otillåten fordonstrafik till penningböter 1 000 kr. F.D. överklagade i Göta hovrätt, som den 30 maj 2008 beslöt att inte meddela prövningstillstånd, varför tingsrättens dom enligt beslutet skulle stå fast.
Högsta domstolen
F.D. ansökte i HD om återställande av försutten tid för överklagande av hovrättens beslut. F.D:s skriftliga ansökan härom kom in till hovrätten den 19 augusti 2008.
HD inhämtade skriftligt yttrande från hovrätten.
Riksåklagaren förklarade sig inte ha något att erinra mot att den försuttna tiden återställdes.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, rev.sekr. Elizabeth Lindell, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut:
Domskäl
Skäl
Hovrätten beslutade den 30 maj 2008 att inte meddela prövningstillstånd i ett mål angående otillåten fordonstrafik med F.D. som klagande. Sista dag för att överklaga beslutet var den 27 juni 2008.
F.D. har uppgett att han per e-post skickat ett överklagande till hovrätten och att han den 18 eller 19 augusti 2008 fått besked från hovrätten att överklagandet inte har kommit fram. F.D. har företett en kopia av det e-postmeddelande som han skickade till hovrätten. Av kopian framgår att meddelandet, som innehåller ett överklagande av hovrättens beslut, skickades till hovrättens e-postadress den 26 juni 2008 klockan 18.53.
Hovrätten har i ett yttrande till HD uppgett att ingen på hovrättens aktuarieexpedition har kunnat dra sig till minnes något samtal från F.D. den 18 eller 19 augusti 2008 och att hovrätten från Domstolsverket erhållit besked om att det inte är möjligt att kontrollera inkommande trafik som ligger längre tillbaka i tiden än tre månader. Av bifogad information från Domstolsverket framgår att det under den tiden är möjligt att få en kvittens på att det har kommit ett e-postmeddelande och att kvittensen även visar vilket ämne avsändaren har angett. Eftersom mer än tre månader har passerat är det nu inte längre möjligt att kontrollera e-posttrafiken.
I fråga om e-postmeddelanden torde det, i likhet med vad som gäller för telefaxförsändelser, vara förhållandevis enkelt att säkra och lägga fram utredning till stöd för att ett meddelande vid en viss tidpunkt har skickats från en adress till en annan (jfr NJA 2004 s. 733 och 2008 s. 871). Eftersom den till domstolarna inkommande e-posttrafiken loggas bör det i normalfallet inte heller vara förenat med några svårigheter att utreda om meddelandet också mottagits av domstolen och när det i så fall har skett.
F.D. har företett utredning som ger stöd för att han dagen före överklagandetidens utgång per e-post skickat ett överklagande till hovrätten. Han har vidare uppgett att han den 18 eller 19 augusti 2008 varit i kontakt med hovrätten och att han då har fått besked om att domstolen inte tagit emot hans överklagande. Hans ansökan om återställande av försutten tid har kommit in till hovrätten den19 augusti 2008. Vid den tidpunkten var det fortfarande möjligt att kontrollera F.D:s uppgift om att han den 26 juni 2008 per e-post skickat ett överklagande till hovrätten. Av hovrättens akt kan inte utläsas att några sådana kontroller har företagits. Inte heller av hovrättens yttrande till HD framgår att hovrätten, i samband med F.D:s förfrågan, vidtagit några åtgärder för att kontrollera inkommande e-posttrafik. Den omständigheten att F.D. nu fråntagits möjligheten att bevisa sin sak bör inte gå ut över honom. Situationen bör därför bedömas på samma sätt som om överklagandet inkommit för sent men parten haft giltig ursäkt för sin underlåtenhet att överklaga i rätt tid (jfr NJA 1982 s. 188).
På grund av det anförda ska ansökningen om återställande av försutten tid bifallas.
Domslut
HD:s avgörande
HD bifaller enligt 58 kap. 11 § RB ansökningen om återställande av försutten tid och föreskriver att F.D. inom fyra veckor från dagen för HD:s beslut får överklaga hovrättens beslut den 30 maj 2008 i mål B 1415-08.
Domskäl
HD (justitieråden Gertrud Lennander, Leif Thorsson, Kerstin Calissendorff, referent, Per Virdesten och Gudmund Toijer) meddelade den 24 mars 2010 följande beslut:
Skäl
Hovrätten beslutade den 30 maj 2008 att inte meddela prövningstillstånd i ett mål angående otillåten fordonstrafik med F.D. som klagande. Sista dag för att överklaga beslutet var den 27 juni 2008. Beslutet vann laga kraft.
F.D. har i sin ansökan om återställande av försutten tid uppgett att han före överklagandefristens utgång per e-post skickade ett överklagande till hovrätten, men att han den 19 augusti 2008 vid ett telefonsamtal med hovrätten fick beskedet att överklagandet inte hade mottagits av domstolen. Till stöd för att beslutet överklagades i rätt tid har F.D. företett en kopia av överklagandet. Av kopian framgår att hovrättens e-postadress är korrekt angiven och att e-postmeddelandet, som utgör ett överklagande, ska ha sänts via en webbpost-tjänst den 26 juni 2008 klockan 6.53 p.m. Någon ytterligare utredning har inte lagts fram.
Den som vill överklaga en hovrätts beslut ska göra det skriftligen och skrivelsen ska ha kommit in till hovrätten inom fyra veckor från den dag då beslutet meddelades (56 kap. 1 § RB). Även ett e-postmeddelande som utgör ett överklagande betraktas som skrivelse i bestämmelsens mening och som handling i den mening som anges i 33 kap. 3 § (se Fitger, Rättegångsbalken, med supplement t.o.m. november 2009, s. 33:12).
Även om ett e-postmeddelande har avsänts med domstolens e-postadress korrekt angiven, kan det av olika skäl hända att e-postmeddelandet inte kommer fram till domstolen. Det kan t.ex. bero på avbrott i överföringen eller ha andra orsaker av teknisk natur.
HD har i rättsfallet NJA 1993 s. 308 slagit fast att ett påstående om att ett överklagande har skickats per telefax till domstolen inte kan godtas till stöd för att det också har kommit in till domstolen när det visserligen har lagts fram utredning i form av en teknisk aktivitetsrapport till stöd för att ett telefaxmeddelande vid en viss tidpunkt har skickats från avsändarens telefaxnummer till domstolens telefaxnummer, men det har saknats utredning som ger underlag för att anta att telefaxmeddelandet i anslutning till denna tidpunkt också har kommit fram till domstolen. Däremot har ett per telefax avsänt överklagande bedömts ha kommit in till domstolen när det förelegat utredning både i form av partens kvittenskopia med uppgift om bl.a. avsändarens respektive den mottagande domstolens telefaxnummer, datum och klockslag samt en aktivitetsrapport från domstolens telefax av vilken framgick att en handling mottagits från det avsändande numret vid en tidpunkt i anslutning härtill (NJA 2004 s. 733).
F.D:s påstående att han har skickat överklagandet till hovrätten via e-post stöds av den företedda utredningen och får godtas. Däremot har han inte förebringat någon utredning till stöd för att handlingen också har kommit in till hovrätten.
I det fallet att en domstol har en praktisk möjlighet att, när fråga härom uppstår, utreda huruvida ett e-postmeddelande har kommit in till domstolen, bör en sådan utredning självfallet vidtas om frågan är av betydelse för bedömningen av om en tidsfrist har löpt ut. I ett yttrande till HD i förevarande ärende har hovrätten emellertid uppgett att det inte längre är möjligt att återskapa ett e-postmeddelande som raderats eller att kontrollera den inkomna e-posttrafiken under den aktuella tiden.
Vid tidpunkten för det telefonsamtal som F.D. uppger att han hade med personal vid hovrätten, liksom då ansökan om återställande av försutten tid kom in, synes det enligt hovrättens yttrande fortfarande ha varit möjligt att kontrollera F.D:s uppgift om att han den 26 juni 2008 per e-post skickat ett överklagande. Den omständigheten att det numera inte är möjligt att göra detta, kan dock inte tillgodoräknas honom på så sätt att överklagandet också ska anses ha kommit in till hovrätten. Situationen kan inte anses jämförbar med den som förelåg i rättsfallet NJA 1989 s. 313, där ett överklagande kommit in till domstolen per post men kuvertet med poststämpeln inte fanns i behåll och frågan gällde om överklagandet kommit in i rätt tid.
På grund av det anförda ska ansökningen om återställande av försutten tid avslås.
Domslut
HD:s avgörande
HD avslår ansökningen om återställande av försutten tid.
HD:s beslut meddelat: den 24 mars 2010.
Mål nr: Ö 3626-08.
Lagrum: 33 kap. 3 §, 56 kap. 1 § och 58 kap. 11 § RB.
Rättsfall: NJA 1989 s. 313, NJA 1993 s. 308 och NJA 2004 s. 733.