NJA 2010 s. 19

Fråga om offentlig försvarare kan tillerkännas ersättning av allmänna medel för upprättande av arbetsredogörelse.

Hovrätten över Skåne och Blekinge

Advokaten L.G.S. var offentlig försvarare för Y.A. i ett mål angående grov misshandel m.m. med flera tilltalade i Hovrätten över Skåne och Blekinge.

I kostnadsräkning yrkade L.G.S. ersättning för arbete 22,5 timmar med 26 928 kr exklusive mervärdesskatt, från vilket belopp skulle avgå tidigare utbetalad ersättning för två timmars arbete, 2 112 kr exklusive mervärdesskatt.

I kostnadsräkningen lämnade L.G.S. inledningsvis följande arbetsredogörelse.

I målet i hovrätten som för min del pågått under tiden den 8 augusti 2007 till dags dato med avbrott för tiden den 12 september till den 16 oktober, då advokaten U.F. var förordnad som offentlig försvarare, har i huvudsak förevarit följande.

- - -

Jag har överlagt med Y.A. om överklagandet samt upprättat detta.

Jag har i minst ett telefonsamtal satt in advokaten U.F. i saken, även om denne inte själv anger några sådana telefonsamtal i sin räkning.

Vidare har jag såsom förberedelse inför huvudförhandlingen haft ett telefonsamtal med Y.A. samt förberett mig själv, vilket m.h.t. den tid som löpt mellan huvudförhandlingarna i tingsrätt och hovrätt omfattat förnyad genomgång av stämningsansökan och förundersökningsprotokoll, genomgång av mina egna tämligen omfattande anteckningar från huvudförhandlingen i tingsrätten jämte tingsrättens dom.

Slutligt har jag biträtt Y.A. vid huvudförhandlingen i hovrätten.

Kostnadsräkningen innehåller ett antal poster för olika åtgärder med uppgift om tidsåtgång.

I kostnadsräkningen anförde L.G.S. ytterligare följande.

Jag får vidare göra hovrätten uppmärksam på att jag yrkar ersättning även för arbetet med upprättande av denna arbetsredogörelse på följande grunder.

Hovrätten har i tidigare beslut framhållit att arbete med upprättande av arbetsredogörelse i praxis inte ansetts ersättningsgillt, se bl.a. hovrättens mål Ö 554-06.

Den praxis hovrätten därvid hänvisat till synes emellertid tillkommen innan de senaste ändringarna i reglerna rörande kostnadsräkningarnas utformning trädde i kraft den 1 april 2005.

Enligt 3 § förordningen (1997:406) gäller i fråga om en offentlig försvarares kostnadsräkning att bestämmelserna i 20 § rättshjälpsförordningen (1997:404) skall tillämpas. Detta innebär bl.a. att en kostnadsräkning - med ersättningen för arbete, tidsspillan och utlägg i skilda poster - skall ges in till domstolen. Om ersättningen inte skall bestämmas enligt taxa eller om den begärda ersättningen avviker från taxan, skall kostnadsräkningen innehålla en arbetsredogörelse. I en sådan redogörelse skall anges tidsåtgången för åtgärder som inte är rutinmässiga, specificerat på varje åtgärd för sig (prop. 2004/05:41). I en tidigare proposition, 1981/82:28, s. 18, har departementschefen, mot den bakgrunden att försvararen enligt det förslaget skulle ha att visa att begärt arvode var skäligt, lämnat vissa synpunkter på vad en arbetsredogörelse skall innehålla.

Vidare medför reglerna i 21 kap. 10 a § RB om begränsning av rätten att vid överklagande av ersättningsbeslut anföra nya omständigheter att en försvarare, som begär ersättning i ett icke taxereglerat förhållande, bör vara relativt utförlig när han eller hon redogör för sitt arbete och motiverar sitt arvodesanspråk.

Att upprätta en arbetsredogörelse är alltså till stor del p.g.a. direkta föreskrifter härom ett så tidskrävande arbete att ersättning för detsamma skäligen bör utgå.

Det arbete en försvarare enligt det anförda har att lägga ned på sin arbetsredogörelse är heller inte att jämföra med eget arbete i mål om ersättning för uppdrag som offentlig försvarare.

Vidare bör beaktas att advokater har olika system för att dokumentera nedlagd tid för utfört arbete. Somliga har särskilda tidsredovisningsprogram i sina datorer och gör anteckningar häri omedelbart i samband med att åtgärden utförts. Det får antagas att arbetet härmed kommer att inräknas i den tid som noteras för åtgärden i fråga. Arbetet med att framställa kostnadsräkning och arbetsredogörelse sker sedan med en knapptryckning men advokaten har de facto tagit betalt för själva upprättandet. Andra, såsom jag själv, nöjer sig med en notering på den promemoria med anteckningar om åtgärden som ingår i akten och sedan vid upprättande av arbetsredogörelsen gör en sammanställning av sina noteringar om utfört arbete och tidsåtgång.

En tredje kategori kan vara de försvarare som för närmare anteckningar på ett dagboksblad som sedan skrivs ut i kostnadsräkningens form av en sekreterare.

Jag begär alltså, i syfte att skapa ny praxis, ersättning även för arbete med upprättande av denna arbetsredogörelse. Det förtjänar att framhållas att nu begärd ersättning härför, som inte omfattar argumentationen ovan, är måttlig i förhållande till verkligen nedlagt arbete.

Hovrätten (hovrättsrådet Hanserik Romeling, adjungerade ledamöterna f.d. chefsrådmannen Tomas Krüeger och kammaråklagaren Håkan Nebelius, referent, samt två nämndemän), som ogillade åtalet mot Y.A., anförde i dom den 21 december 2007 följande.

Ersättning till försvararna

Hovrätten godtar ersättningsanspråken från de offentliga försvararna, med följande undantag.

L.G.S. har yrkat ersättning även för upprättandet av sin arbetsredogörelse och utförligt argumenterat varför. Enligt hittills rådande praxis har offentlig försvarares arbete med att upprätta kostnadsräkning inte ansetts ersättningsgillt. Även om kraven på vad en kostnadsräkning skall innehålla skärpts sedan några år saknas det enligt hovrätten tillräckliga skäl att frångå gällande praxis. Den av L.G.S. i hovrätten begärda ersättningen skall därför minskas med ett belopp motsvarande den tid som åtgått för upprättandet av räkningen. Beloppet bör skäligen uppskattas motsvara arbete under en timme.

Hovrätten tillerkände L.G.S. ersättning av allmänna medel för arbete med 23 760 kr exklusive mervärdesskatt.

Högsta domstolen

L.G.S. överklagade och yrkade att han skulle tillerkännas i hovrätten begärd ersättning.

Justitiekanslern motsatte sig ändring.

Betänkande

HD avgjorde målet efter föredragning.

Föredraganden, rev.sekr. Sara Rosén, föreslog i betänkande följande beslut:

Domskäl

Skäl

L.G.S. var förordnad som offentlig försvarare i ett mål om grov misshandel. Efter huvudförhandling i hovrätten begärde han ersättning bl.a. för arbete med upprättande av arbetsredogörelsen i sin kostnadsräkning. Hovrätten har anfört att arbete med att upprätta kostnadsräkning enligt rådande praxis inte är ersättningsgillt och lämnat yrkandet utan bifall.

Frågan i detta mål är om en offentlig försvarare har rätt till ersättning för arbete med att upprätta den i kostnadsräkningen ingående arbetsredogörelsen.

En offentlig försvarare har rätt till skälig ersättning av allmänna medel för arbete, tidsspillan och utlägg som uppdraget har krävt. Ersättningen för arbete ska bestämmas med utgångspunkt i den tidsåtgång som är rimlig med hänsyn till uppdragets art och omfattning och med tillämpning av den timkostnadsnorm som regeringen fastställer. (21 kap. 10 § första stycket RB.)

Den domstol som ska bestämma ersättningen ska göra en noggrann prövning av kostnadsanspråket. Prövningen förutsätter att domstolen har det beslutsunderlag som behövs och det har därför ställts upp särskilda krav på kostnadsräkningen (se prop. 1987/88:73 s. 68 f. och prop. 1981/ 82:28 s. 18).

I kostnadsräkningen ska den offentlige försvararen i skilda poster ta upp den ersättning som begärs för arbete, tidsspillan och utlägg. Om ersättningen inte ska bestämmas enligt taxa eller den begärda ersättningen avviker från fastställd taxa, ska kostnadsräkningen innehålla en arbetsredogörelse. Denna ska vara så utförlig att ersättningsanspråkets skälighet kan bedömas. Sedan år 2005 ska arbetsredogörelsen också innefatta uppgift om tidsåtgången för varje åtgärd som inte är rutinmässig. Om den som begär ersättning åberopar några särskilda omständigheter, såsom att uppdraget varit särskilt svårt eller krävande, ska dessa anges. Av kostnadsräkningen ska även framgå den tid som har lagts ned på uppdraget och när arbetet påbörjades. (3 § förordningen [1997:406] om offentlig försvarare m.m. jämförd med 20 § rättshjälpsförordningen [1997:404].)

I syfte att förhindra ofullständiga kostnadsräkningar föreskrivs i 21 kap. 10 a § RB att en offentlig försvarare som överklagat ett beslut om ersättning i den högre instansen får åberopa nya omständigheter till stöd för sitt anspråk endast om det finns särskilda skäl för det (se prop. 1987/88:73 s. 113).

Regeringen har vidare i 2 § förordningen (2005:77) om kontroll av vissa ersättningsanspråk m.m. föreskrivit att en domstol som sätter ned en offentlig försvarares ersättningsanspråk med betydande del ska rapportera detta till Sveriges advokatsamfund. Rapporteringsskyldigheten angavs bl.a. ha den positiva effekten att advokater tvingas vara mycket noggranna i sin utformning av arbetsredogörelsen (se prop. 2004/05:41 s. 24).

Om kostnadsräkningen inte motsvarar de uppställda kraven, kan följden bli att ersättningen sätts ned. En offentlig försvarare som vill vara säker på att undgå nedsättning av yrkad ersättning måste således lägga ned avsevärd tid och kraft på sin arbetsredogörelse (jfr prop. 2004/05:41 s. 18, och NJA 1984 s. 877, 1987 s. 58 och 2008 s. 223).

Upprättandet av en kostnadsräkning är förvisso något som ligger i den offentlige försvararens eget intresse för att få betalning. Uppgiften är dock förenad med betydande krav som följer av bestämmelser i lag och förordning. Syftet med bestämmelserna rörande kostnadsräkningars utformning är att förse domstolen med ett fullgott underlag för prövningen av ersättningsfrågan och för att åstadkomma en effektiv kostnadskontroll (se prop. 1981/82:28 s. 12 ff.). Mot bakgrund av de nämnda kraven och syftena bakom dessa måste upprättande av kostnadsräkningen anses utgöra arbete som uppdraget har krävt i den mening som avses i 21 kap. 10 § RB.

Enligt nämnda bestämmelse ska ersättning för arbete bestämmas med tilllämpning av den timkostnadsnorm som regeringen fastställer. I beräkningen av normen ingår bl.a. kostnadskomponenter som lönekostnader för såväl jurister som annan personal, lokalkostnader, porto- och telefonkostnader, bokföringskostnader och kontorsmaterial (DV-RAPPORT 2006:1, Uppföljning av metoden för beräkning av timkostnadsnorm). När ersättning för arbete till en offentlig försvarare fastställs med tillämpning av normen, kommer således sådana kostnader för försvararens verksamhet som nu nämnts att ingå i ersättningen. Åtminstone i fall där kostnadsräkningen är relativt okomplicerad torde det ofta vara annan personal än den offentlige försvararen själv som utför arbetet med att upprätta kostnadsräkningen. Detta innebär att det i ersättning till en offentlig försvarare som fastställs med tillämpning av normen i viss mån får anses ingå ersättning med upprättande av kostnadsräkning.

Kraven på en kostnadsräkning varierar dock från fall till fall och måste ställas i relation till målets och uppdragets karaktär. Generellt sett bör kraven på en arbetsredogörelse ställas högre när målet är omfattande och det begärda arvodet högt (se prop. 1981/82:28 s. 18 och NJA 2008 s. 223). Det ligger i sakens natur att den arbetsinsats som i sådana fall läggs ned på kostnadsräkningen är mer betydande än i enkla och mindre tidskrävande mål. Ofta torde försvararen själv i dessa situationer utföra arbetet helt eller delvis. En sådan mer betydande arbetsinsats kan inte anses ingå i timkostnadsnormen utan bör ersättas särskilt inom ramen för den ersättning som fastställs för försvararens arbete.

Särskild ersättning bör endast utgå om den arbetsinsats som läggs ned på kostnadsräkningens upprättande är mer betydande. Detta innebär att arbete med att upprätta en kostnadsräkning som inte innehåller någon arbetsredogörelse i allmänhet inte bör ersättas särskilt. Ersättningen får i sådant fall anses ingå i timkostnadsnormen. Detsamma bör gälla för arbete med kostnadsräkning som innehåller endast en kortare arbetsredogörelse. Endast i de fall där arbetsredogörelsen är mer omfattande och föranleder en mer betydande arbetsinsats bör särskild ersättning utgå. Även i andra fall där särskilda omständigheter åberopas kan det föreligga skäl att tillerkänna försvararen särskild ersättning för arbete med kostnadsräkningen.

Omfattningen av det arbete som en offentlig försvarare måste lägga ned på en kostnadsräkning påverkas inte endast av uppdragets karaktär utan också av hur denne har organiserat sin verksamhet. Vissa har som ovan nämnts personal till hjälp med sammanställningar och utskrifter av kostnadsräkningar medan andra advokater utför allt arbete själva. Vidare förekommer skillnader i tidsredovisnings- och faktureringssystem, vilket också påverkar omfattningen av det arbete som måste nedläggas på kostnadsräkningarna.

Även om det saknas anledning att ifrågasätta att den offentlige försvararen verkligen utfört arbete av den omfattning som anges, måste domstolen i varje enskilt fall ställa sig frågan om det varit rimligt att ägna kostnadsräkningen den tid och det arbete som angetts. Ersättning för arbete med upprättande av kostnadsräkning ska - liksom för arbete i allmänhet - bestämmas med utgångspunkt i den tidsåtgång som är rimlig. Om arbetsuppgiften tagit orimligt lång tid på grund av att försvararen saknar moderna och effektiva tidsredovisnings- och faktureringssystem eller att verksamheten av andra skäl inte är effektivt organiserad bör ersättningen sättas ned. Vid bedömningen av om tidsåtgången är rimlig bör domstolen således utgå från vilken tid motsvarande uppgift tar för en försvarare med en effektivt organiserad verksamhet.

I förevarande fall hade L.G.S. yrkat ersättning för 25,5 timmars arbete jämte viss tidsspillan för uppdrag som offentlig försvarare i ett mål om grov misshandel. Den ingivna kostnadsräkningen består inledningsvis av några anteckningar med uppgift om när arbetet påbörjades, om försvararbyte och ersättning som utgått som förskott samt något i allmänna ordalag om vilka åtgärder uppdraget föranlett. I kostnadsräkningen har vidare redovisats sju poster avseende åtgärder av icke rutinmässig karaktär med ett kort angivande av åtgärd och tidsåtgång, samt en kortare redogörelse för övriga vidtagna åtgärder. Kostnadsräkningen avslutas med en sedvanlig sammanställning och summering av de olika posterna. Hovrätten fastställde ersättning i enlighet med yrkandet med undantag för den tid som bedömdes avse upprättande av arbetsredogörelsen.

Arbetsredogörelsen i den i målet ingivna kostnadsräkningen kan inte anses omfattande. Några särskilda omständigheter, såsom att uppdraget varit särskilt svårt eller krävande, har inte åberopats. Med de ovan angivna utgångspunkterna kan den arbetsinsats som har erfordrats för upprättande av kostnadsräkningen inte anses vara sådan att den bör ersättas särskilt. L.G.S:s överklagande ska därför lämnas utan bifall.

Domslut

HD:s avgörande

HD lämnar överklagandet utan bifall.

Domskäl

HD (justitieråden Marianne Lundius, Kerstin Calissendorff, referent, Per Virdesten, Gudmund Toijer och Stefan Lindskog) meddelade den 27 januari 2010 följande slutliga beslut:

Skäl

L.G.S. var förordnad som offentlig försvarare i ett mål i hovrätten om grov misshandel. L.G.S:s yrkande om ersättning av allmänna medel för arbete (som inte skulle bestämmas enligt brottmålstaxan) innefattade även ersättning för att upprätta arbetsredogörelsen i kostnadsräkningen. Hovrätten uppskattade beloppet skäligen motsvara en timmes arbete och lämnade ersättningsyrkandet i denna del utan bifall.

Den första frågan i detta mål är om en offentlig försvarares arbete med att upprätta den i kostnadsräkningen ingående arbetsredogörelsen kan anses omfattas av dennes uppdrag och därmed principiellt berättiga till ersättning av allmänna medel.

I kostnadsräkningen ska den offentlige försvararen i skilda poster ta upp den ersättning som begärs för arbete, tidsspillan och utlägg. Av kostnadsräkningen ska även framgå den tid som har lagts ned på uppdraget och när arbetet påbörjades. Om ersättningen inte ska bestämmas enligt taxa eller den begärda ersättningen avviker från fastställd taxa, ska kostnadsräkningen innehålla en arbetsredogörelse. Denna ska vara så utförlig att ersättningsanspråkets skälighet kan bedömas. Arbetsredogörelsen ska också innefatta uppgift om tidsåtgången för varje åtgärd som inte är rutinmässig. Om den som begär ersättning åberopat några särskilda omständigheter, såsom att uppdraget varit särskilt svårt eller krävande, ska dessa anges. (3 § förordningen, 1997:406, om offentlig försvarare m.m. jämförd med 20 § rättshjälpsförordningen, 1997:404.)

Åtgärden att upprätta en arbetsredogörelse kan visserligen inte sägas ha vidtagits för att ta tillvara den misstänktes rätt. Emellertid följer uppgiften av bestämmelser i lag och förordning. Syftet med bestämmelserna rörande kostnadsräkningars utformning är att förse domstolen och i förekommande fall Justitiekanslern och den överprövande domstolen med ett fullgott underlag för prövningen av ersättningsfrågan samt för att åstadkomma en effektiv kostnadskontroll (se t.ex. prop. 2004/05:41 s. 17 ff.). Eftersom det förutsätts att den domstol som ska bestämma ersättningen gör en noggrann prövning av kostnadsanspråket ställs kraven på kostnadsräkningen (och den däri ingående arbetsredogörelsen) relativt högt, särskilt i fråga om de delar av arbetet som domstolen saknar egentlig inblick i (se NJA 2008 s. 223).

Mot bakgrund av de nämnda kraven och syftena bakom dessa måste upprättande av arbetsredogörelsen anses utgöra arbete som uppdraget har krävt i den mening som avses i 21 kap. 10 § första stycket RB.

Nästa fråga blir då i vilken omfattning ersättning ska utgå för åtgärden att upprätta arbetsredogörelsen.

I beräkningen av den timkostnadsnorm som ska tillämpas vid bestämmandet av den offentlige försvararens ersättning för uppdraget ingår bl.a. kostnadskomponenter som lönekostnader för personal, lokalkostnader, porto- och telefonkostnader och bokföringskostnader (DV- RAPPORT 2006:1, Uppföljning av metoden för beräkning av timkostnadsnorm). När ersättning för arbete till en offentlig försvarare fastställs med tillämpning av normen, kommer således omkostnader för försvararens verksamhet av nu nämnt slag att ingå i ersättningen.

Åtminstone i de fall där kostnadsräkningen (inklusive arbetsredogörelsen i denna) inte är komplicerad torde annan personal än den offentlige försvararen kunna utföra arbetet med att upprätta den. Detta innebär att den offentlige försvararen i flertalet fall får anses vara ersatt för upprättande av arbetsredogörelsen i kostnadsräkningen redan genom en tillämpning av timkostnadsnormen för utförande av uppdraget i övrigt. Det sagda gäller även det fallet att försvararen inte har någon kontorspersonal.

10.

Kraven på en arbetsredogörelse varierar dock. Generellt ställs det höga krav när målet är omfattande och det begärda arvodet högt (se prop. 1981/82:28 s. 18) men även målets karaktär kan ha betydelse för det underlag som den beslutande domstolen kan behöva för att kunna ta ställning till yrkandet om ersättning. Även om en sammanställning av tidsåtgång för sådana åtgärder som inte varit av rutinmässig karaktär får antas kunna utföras av försvararens kontorsorganisation (och därmed i normalfallet omfattas av timkostnadsnormen) så kan arbetet med arbetsredogörelsen i övrigt (i synnerhet uppgiften att redogöra för de särskilda omständigheter som motiverar tidsåtgången) i vissa fall vara av sådan karaktär att endast den offentlige försvararen kan utföra det. En sådan arbetsinsats kan inte anses omfattas av den ersättning för kontorsomkostnader som ingår i timkostnadsnormen, utan bör ersättas särskilt inom ramen för den ersättning som fastställs för försvararens arbete.

11.

L.G.S:s kostnadsräkning består inledningsvis av några anteckningar med uppgift om när arbetet påbörjades, om försvararbyte och ersättning som utgått som förskott samt något i allmänna ordalag om vilka åtgärder uppdraget föranlett. I kostnadsräkningen har vidare redovisats sju poster avseende åtgärder av icke rutinmässig karaktär med ett kort angivande av åtgärd och tidsåtgång, samt en kortare redogörelse för övriga vidtagna åtgärder. Kostnadsräkningen avslutas med en sedvanlig sammanställning och summering av de olika posterna.

12.

Med de ovan angivna utgångspunkterna kan den arbetsinsats som har erfordrats för upprättande av arbetsredogörelsen i kostnadsräkningen inte anses ha varit av sådant slag att den bör ersättas särskilt.

13.

L.G.S. har inte invänt mot hovrättens uppskattning av den tid som skulle ha lagts ned på upprättande av arbetsredogörelsen.

14.

L.G.S:s överklagande ska mot bakgrund av det anförda lämnas utan bifall.

Domslut

HD:s avgörande

HD lämnar överklagandet utan bifall.

HD:s beslut meddelat: den 27 januari 2010.

Mål nr: Ö 579-08.

Lagrum: 21 kap. 10 § RB, 3 § förordningen (1997:406) om offentlig försvarare m.m. samt 20 § rättshjälpsförordningen (1997:404).

Rättsfall: NJA 2008 s. 223.