NJA 2011 s. 858

Domskäl

Tingsrätten (ordförande rådmannen Lars-Ola Högsborn) anförde i dom den 5 maj 2009 bl.a.:

Domskäl

O.U. har förnekat gärningarna. Han har inte anordnat något lotteri och han har aldrig gjort någon vinstutbetalning. Vidare är de apparater som han haft uppställda endast terminaler som inte innehåller något spelprogram. Terminalerna går inte att spela på eftersom servern som kommunicerar med dem finns i Luxemburg eller annat EU-land och dragningen sker där.

Åklagaren har som muntlig bevisning åberopat förhör med O.U. Som skriftlig bevisning har åberopats kontrollrapport, beslagsprotokoll, undersökningsprotokoll, samarbetsavtal, kontrollrapport, beslagsprotokoll och undersökningsprotokoll.

O.U. har uppgivit att han ägde butiken från början av april 2008 till den 1 januari 2009. Han hyrde ut videofilmer samt sålde godis, läsk, tobak, tidningar m.m. Rörelsen bedrevs under enskild firma. De spelautomater som fanns i butiken den 24 april 2008 fanns där även när han köpte rörelsen i början av april 2008. Han hade intryck av att det var lovlig spelverksamhet. Han visste inte vem A.H. på IVT Sweden AB var och han var inte i kontakt med denne. Den ende han pratat med är den förre ägaren till butiken. Enligt samarbetsavtalet skulle han få 45 procent av intäkterna men han hann aldrig få någon förtjänst och han vet inte om någon spelade på automaterna. Maskinerna kom aldrig igång. Han kommer inte ihåg om den förre ägaren nämnde något om förtjänsten av spelautomaterna. Han tror att vinsten var kontanter. - - -.

Tingsrättens bedömning

Enligt 1 § 1 st. lotterilagen (1994:1000) ska lotterilagen tillämpas på lotterier som anordnas för allmänheten. Enligt tredje stycket i nämnda paragraf tillämpas lotterilagen även på lotterier som anordnas i form av bl.a. automatspel om spelet anordnas i förvärvssyfte.

Av 6 § lotterilagen framgår att med automatspel avses spel på mekaniska eller elektroniska spelautomater som betalar ut vinst i form av varor, pengar eller värdebevis.

Enligt 3 § 2 st. 3 p. lotterilagen hänförs automatspel till lotteri och av 9 § nämnda lag framgår att lotterier får anordnas bara efter tillstånd, om inte annat följer av lag.

Enligt 54 § lotterilagen framgår att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet olovligen anordnar lotteri döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

I målet är inte annat visat än att de spelautomater som fanns i O.U:s lokaler vid tidpunkterna för de i målet aktuella beslagen endast är datorskärmar eller terminaler, som saknar eget spelprogram. Tingsrätten har vidare inte någon anledning att ifrågasätta att den server där dragningen sker är belägen i Luxemburg eller - vad avser åtalet enligt stämningsansökan den 25 mars 2009 - i annat EU-land. Det är för tingsrätten uppenbart att syftet med uppställande av terminalerna varit att i förvärvssyfte möjliggöra spelverksamhet för allmänheten.

Tingsrätten menar att den omständigheten att en server, som kommunicerar med terminaler uppställda i Sverige och som innehåller programvaran för spelen, är uppställd i Luxemburg eller i annat land och att spelverksamheten därmed skulle kunna anses tillhandahållas från utlandet inte fråntar terminalerna dess karaktär av automatspel i lotterilagens mening (jfr även HD:s dom den 17 april 2009 i mål B 32-08 s. 4 sista stycket ).

I målet torde vara ostridigt att terminalerna har stått uppställda i O.U:s lokal i Skara, att spelinsatser har betalats eller skulle betalas genom att pengar lades i terminalen, att utbetalning av vinster har skett eller skulle ske från O.U:s lokal i Skara samt att O.U. skulle erhålla del av nettointäkterna från automaterna. Nu nämnda förhållanden är tillräckliga skäl för att spelautomattypen i detta fall utgör ett automatspel och därmed hänförs till lotteri i lotterilagens mening samt att spelverksamheten inte kan anses ha anordnats i annat land än Sverige.

O.U. ska sålunda anses ha anordnat lotteri för allmänheten och det anordnade lotteriet har varit olovligt eftersom tillstånd har saknats.

Av samarbetsavtalet (bilaga till stämningsansökan 2009-01-23) med IVT in Sweden AB framgår att O.U. tagit del av det rättsliga läget gällande terminalprodukterna samt att ”båda parter är överens om att vid en rättslig prövning av terminalprodukterna, i samråd utföra och bevaka sin rätt, samt försvara sin gemensamma uppfattning att förbudet mot terminalprodukterna vad gäller främjandeförbudet av utländskt lotteri inte notifierats enligt 98/34 EG eller 83/189/EEG och inte heller i övrigt är i överensstämmelse med EG-rätten vad gäller fria utbytet av tjänster. Därmed är det vår uppfattning att förbudet inte får tillämpas mot enskild enligt rättspraxis i EG Domstolen.” Tingsrätten kan inte uppfatta avtalsinnehållet på annat sätt än att någon oklarhet vid avtalstillfället förelegat beträffande spelverksamhetens laglighet. Trots detta har inte O.U. vidtagit någon ytterligare åtgärd för att förvissa sig om att erforderliga tillstånd fanns vare sig ifråga om de apparater avtalet avsåg eller de apparater som senare installerades. Men hänsyn härtill finner tingsrätten att O.U. i vart fall av grov oaktsamhet olovligen anordnat lotteri.

Tingsrätten finner sålunda styrkt att O.U. gjort sig skyldig till brott mot lotterilagen i enlighet med åklagarens påståenden.

Påföljden bör bestämmas till böter.

Domslut

Domslut

Tingsrätten dömde O.U. enligt 54 § 1 st. 1 p. lotterilagen (1994:1000) för brott mot lotterilagen till 40 dagsböter å 50 kr.

I beslag tagna spelautomater m.m. förklarades förverkade.

Domskäl

Hovrätten (hovrättslagmannen Mats Lundeholm, hovrättsrådet Maud Olander Blom och tf. hovrättsassessorn Madeleine Karlsson, referent) anförde i dom den 15 april 2010 bl.a.:

Parternas utveckling av sin talan

O.U., IVT och CIDRA har anfört i huvudsak följande. Maskinerna är inte spelautomater i lotterilagens mening. Enligt lotterilagens 21 a § är ett lotteri som förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor att anse som ett s.k. egentligt lotteri. Med elektromagnetiska vågor avses lotterier som förmedlas över Internet. Bestämmelsen infördes för att utöka lotterilagens tillämpningsområde till att även gälla sådana lotterier som förmedlas över Internet och det är sådana spel som det har varit fråga om i detta fall. Anordnaren ska med hjälp av elektromagnetiska vågor möjliggöra för spelaren att delta i lotteriet över Internet. Detsamma gäller också när spelaren använder sig av sådana datorer med Internetuppkoppling som finns placerade hos spelombud. I 4 § lotterilagen anges att med egentliga lotterier avses i denna lag ett sådant lotteri som anges i 3 § andra stycket 1 och 2. Automatspel är ett lotteri enligt 3 § andra stycket 3. I förarbetena uttalas att när det gäller spel, som är utformade som automatspel som drivs via Internet, kommer dessa närmast att tillhöra den kategori av spel som avses i 3 § andra stycket 1. Även om spelen kan synas likna dem som förekommer i vanliga spelautomater sker spelet i detta fall med elektromagnetiska vågor över Internet och det är därför inte fråga om automatspel i lotterilagens mening. Åklagaren har dock påstått att det är fråga om spelautomater i lotterilagens mening och gärningspåståendena omfattar inte otillåtna egentliga lotterier. Att åklagaren angett att O.U. anordnat lotteri är inte tillräckligt, åklagaren måste även precisera hur O.U. har anordnat lotteriet, vilket åklagaren inte har gjort. Åtalet ska redan på den grunden ogillas.

Vidare är spelet på maskinerna inte anordnat i Sverige. Lotterilagen är därför inte tillämplig och spelet är inte tillståndspliktigt. Alltsedan Svea hovrätts dom den 17 september 1998 i mål B 2482-97, det s.k. SSP- målet, har lagstiftningens uppfattning varit att spel anses anordnat i utlandet när det går via Internet och servern finns utomlands. Man ska dock inte bara fästa uppmärksamheten på var servern står, utan också ta hänsyn till det land där anordnarens huvudsakliga verksamhet bedrivs. Med verksamheten avses inte något annat än var den utländska aktören bedriver sin verksamhet i övrigt.

CIDRA anordnar inga spel och är endast ägare och tillverkare av spel. Det är två andra utländska bolag som anordnar spelen. - - -.

IVT anordnar inte några spel utan äger endast utrustningen, dvs. spelterminalerna. IVT har ett avtal med den utländska spelarrangören Finurm Ltd, som har sitt säte i England. IVT hyr ut terminalerna samt utför service för Finurm Ltd:s räkning. IVT är alltså enbart ett serviceföretag åt anordnaren. De aktuella terminalerna är, via en helt vanlig Internetuppkoppling, kopplade till en spelserver som finns i Luxemburg. Spelet sker alltså inte i terminalerna, utan på en renodlad spelserver på Internet. Spelet på servern bedrivs av Finurm Ltd, vars organisation är förlagd utomlands i sin helhet och utan kopplingar till Sverige.

Bolagen som anordnar spelen är således utländska bolag, som har hela sin verksamhet utomlands och helt saknar anknytning till Sverige. Bolagen har tillstånd i sina hemländer. Att spelaren och spelterminalerna finns i Sverige är ovidkommande för frågan var lotteriet är anordnat, liksom att insatser och utbetalningar sker i Sverige. En jämförelse kan göras med det statliga bolaget Svenska Spel, som är det enda bolaget i Sverige som får bedriva lotteri med värdeautomater. Spelen kallas Jack Vegas och Miss Vegas och finns på restauranger runt om i landet. Ingen annan än Svenska Spel får enligt lag bedriva och därmed anses anordna dessa lotterier. Med åklagarens resonemang är däremot varje restaurangägare anordnare av lotteriet. De har spelen i sina lokaler och tar emot insatser och förmedlar vinster. Ingen har hittills påstått att ombuden bedriver olaglig verksamhet. Begreppet anordnare måste bedömas på samma sätt oavsett om denne befinner sig i Sverige eller i ett annat EU-land. EU-rätten accepterar inte diskriminering av utländska rättssubjekt.

Vidare har väsentliga och nu aktuella bestämmelser i lotterilagen inte notifierats till EU-kommissionen, vilket innebär att bestämmelserna inte får tillämpas mot den enskilde. Slutligen kan ifrågasättas om den svenska spellagstiftningen står i överensstämmelse med EU-rätten.

O.U. har därutöver anfört i huvudsak följande. En anordnare kan bestämma spelets namn och omfattning, antal lotter, antal vinster och vinsternas storlek och fördelning. Vidare bör anordnaren kunna bestämma insatsernas storlek och maximal insats samt även spelets marknadsföring. Han uppfyller inte kriterierna för att han ska anses ha anordnat något lotteri. Han har inte organiserat spelet, utan endast upplåtit plats. Han har inte sett någon spela på apparaterna och vet inte hur de fungerade. Han har aldrig gjort någon vinstutbetalning. När det gäller de tre spelterminalerna av typen ”The Bomb” kopplades dessa aldrig in. De har därmed aldrig varit i förbindelse med spelservern i Tjeckien, vilket varit en förutsättning för spel. Av det skälet kan han inte anses ha anordnat något spel. Vidare kan han inte vid något av tillfällena anses ha handlat uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.

Åklagaren

De aktuella maskinerna är att anse som elektroniska spelautomater och spelet är anordnat i Sverige och omfattas av lotterilagen. Maskinerna är helt och hållet utformade för spel. I annat fall kan det vara fråga om ett egentligt lotteri enligt 21 a § lotterilagen och även detta omfattas av gärningsbeskrivningen. Ett egentligt lotteri kräver också tillstånd vilket inte har funnits. Spelautomaterna har stått uppställda i Skara, insatserna har gjorts i Skara, spelandet har skett i Skara och vinsterna har betalats ut i Skara. Lotteriet kan därmed inte anses anordnat någon annanstans än i Skara.

Hovrättens domskäl

Utredningen i hovrätten

I hovrätten har ljud- och bildupptagningen från tingsrättsförhöret med O.U. spelats upp. Samma skriftliga bevisning som vid tingsrätten har åberopats i hovrätten.

Hovrättens bedömning

Bilaga 1 till tingsrättens dom (O.U., IVT)

Åklagaren har påstått att O.U. den 24 april 2008 olovligen har anordnat lotteri för allmänheten genom spel på fyra spelautomater.

Av Lotteriinspektionens rapport framgår att vid kontroll på DVD-City den 31 mars 2008 påträffades två stycken spelapparater av typerna ”Royal Games Casino” och ”Poker”. O.U. övertog enligt egen uppgift butiken den 2 april 2008. Polisen gjorde husrannsakan i DVD-Citys lokaler den 24 april 2008. I polisens undersökningsprotokoll anges bland annat att fyra stycken spelautomater av typen ”Fungames.nu” påträffades i butiken, att alla automater var påkopplade och att det fanns kontanter i apparaterna.

Utgör de beslagtagna maskinerna spelautomater i lotterilagens mening?

Spel på mekaniska eller elektroniska spelautomater är att betrakta som automatspel enligt 6 § lotterilagen. I lotterilagen finns också en specialreglering av lotterier som förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor, såsom över Internet. Enligt 21 a § lotterilagen är ett sådant lotteri att anse som ett egentligt lotteri. Av förarbetena till 21 a § framgår att spel som är utformade som automatspel och som bedrivs via Internet närmast kommer att tillhöra den sistnämnda gruppen av spel, dvs. egentliga lotterier, och att regleringen där automatspel nämns inte tar sikte på något annat än de traditionella formerna av dessa spel; inte på sådana spel som uppstår när man med datateknikens hjälp på en datorskärm presenterar spel med en grafisk utformning som anspelar på de traditionella versionerna av spelen (se prop. 2001/02:153 s. 18 f.). Båda typerna av lotterierna är visserligen tillståndspliktiga vilket framgår av 9 § och 21 b §lotterilagen, men en förutsättning för att lotterilagen ska vara tillämplig och att lotteriet till följd av detta är tillståndspliktigt, är att lotteriet är anordnat i Sverige.

Det är klarlagt att de aktuella maskinerna inte kan användas till annat än spel och att det inte går att surfa på Internet med dessa maskiner. Spelmaskinerna består av datorskärmar som är uppkopplade till en server i Luxemburg och de har inte innehållit någon egen programvara avsedd för spel. Utgången för spelet har i stället avgjorts på servern. Maskinerna liknar således inte typiska spelautomater där maskinerna själva avgör utgången av spelet. Även om spelen såvitt framkommit liknar dem som förekommer i traditionella spelautomater sker spelet med elektroniska vågor över Internet. Enligt hovrättens mening är det därför inte fråga om ett automatspel i lotterilagens mening utan om ett lotteri anordnat med elektromagnetiska vågor, ett s.k. egentligt lotteri. För att kunna delta i lotteriet har spelarna fått använda sig av de aktuella maskinerna som stått uppställda i O.U:s lokal. Hovrätten finner att även denna typ av anordnande av lotteri täcks av åklagarens gärningsbeskrivning.

Är lotteriet anordnat i Skara av O.U.?

I 1 § första stycket lotterilagen föreskrivs att lagen är tillämplig på spel som anordnas för allmänheten. Av 11 § andra stycket samma lag framgår att tillstånd ska lämnas till den som anordnar lotteriet. Lotterilagen innehåller inte någon definition av begreppet anordna. Möjligen kan viss ledning hämtas i den äldre lotterilagen (1982:1011), i vilken lagstiftaren skilde på innehavaren av spellokalen och anordnaren. Att tillståndet ska lämnas till just anordnaren var nämligen en nyhet i den nu gällande lotterilagen (1994:1000). Tidigare gällde i fråga om automatspel, roulettspel, tärningsspel och kortspel att tillståndet skulle lämnas till innehavaren av spellokalen. Som skäl till ändringen angavs att såväl tillståndsgivning som kontroll och tillsyn underlättas om det är den som bedriver spelverksamheten som får tillståndet (se prop. 1993/94:182 s. 35 och 57).

I förarbetena till 21 a § lotterilagen (prop. 2001/02:153 s. 15) anges att lotterilagen är tillämplig endast på lotterier som anordnas här i landet. Angående rekvisitet anordnande anförs följande.

När det gäller att fastställa om ett lotteri som finns att tillgå över exempelvis Internet skall anses anordnat här i landet bör avseende fästas vid följande omständigheter. Anordnandet av Internetspel kan inte sällan hänföras till flera olika länder. Spelanordnaren kan exempelvis ha sitt bolag registrerat i ett land, bedriva sin verksamhet och ha sitt huvudkontor i ett annat land samtidigt som spelservern står uppställd i ett tredje land. Att ta placeringen av den tekniska utrustningen till utgångspunkt för bedömningen förefaller mindre lämpligt. Dels kan det mot bakgrund av dagens tekniska möjligheter vara svårt att bestämma den tekniska utrustningens geografiska placering. Dels är det mycket enkelt att snabbt flytta den till en annan ort. I stället torde anordnandet av lotteriet i ett sådant fall som det nu nämnda få hänföras till det land där den huvudsakliga verksamheten bedrivs. Vid bedömningen av denna fråga framstår det som naturligt att den del av verksamheten som omfattar organiserandet och ledningen av verksamheten tillmäts särskild vikt. Ytterst är detta dock frågor som får avgöras i rättstilllämpningen.

Vid bedömningen av om ett lotteri ska anses anordnat i Sverige bör också nämnas bestämmelsen i 54 § andra stycket lotterilagen, i vilken främjande av deltagande i ett utom landet anordnat lotteri är straffbelagt. Ett sådant främjande återkriminaliserades efter Svea hovrätts dom den 17 september 1998 i det s.k. SSP-målet (B 2482-97). Av förarbetena till bestämmelsen (prop. 1998/99:29 s. 8) framgår att främjande av deltagande i ett utom landet anordnat lotteri kan ske på flera olika sätt, t.ex. genom att utbjuda, avyttra eller tillhandahålla lotter eller delaktighetsbevis i lotterierna, genom att uppbära eller förmedla insatser eller genom att förmedla vinster. För straffbarhet krävs att främjandet ska ha skett i yrkesmässig verksamhet eller annars i förvärvssyfte. Vidare anges att den som säljer lotter, tar emot insatser, överför vad till anordnaren och förmedlar kvitton och eventuella vinster till spelaren, träffas av kriminaliseringen, och att detta oftast utgörs av s.k. spelombud. Anordnandebegreppet har också diskuterats i bl.a. SOU 2006:11 s. 206 f.

Som tingsrätten konstaterat har terminalerna stått uppställda i O.U:s lokal i Skara, där insatser, spel och utbetalning av vinster har skett. I enlighet med det mellan IVT och O.U. ingångna samarbetsavtalet har O.U. haft rätt till 45 procent av nettointäkterna från spelet. Terminalerna tillhör dock inte O.U., utan det svenska bolaget IVT in Sweden AB. Utgången för spelet har avgjorts på en spelserver som är belägen i Luxemburg. Annat är inte visat än att spelet på servern bedrivs av det brittiska bolaget Finurm Ltd och att detta är ett seriöst spelföretag som saknar all anknytning till Sverige såvitt avser organisation och ledning.

Utredningen visar således att de aktuella Internetspelen kan hänföras till flera olika länder. Mot bakgrund av det ovan citerade förarbetsuttalandet finner hovrätten att den huvudsakliga verksamheten i vart fall inte bedrivits i Skara av O.U.

Att O.U. inte ska anses som anordnare enligt lotterilagen stöds vidare av den i målet gjorda jämförelsen med det statliga bolaget AB Svenska Spels organisation, enligt vilken O.U. närmast skulle vara att anse som ett s.k. spelombud. De åtgärder som O.U. har vidtagit i DVD-Citys lokaler innebär således inte att han kan anses ha anordnat lotteriet. HD:s avgörande NJA 1972 s. 267, som avsåg tillämpning av annan lagstiftning, föranleder inte till annan bedömning. I vad mån O.U:s förfarande skulle kunna utgöra ett främjande enligt 54 § andra stycket lotterilagen är inte föremål för hovrättens prövning.

Sammanfattningsvis konstaterar hovrätten att det finns oklarheter i lotterilagstiftningen och dess anordnandebegrepp. Med hänsyn till det ovan anförda menar dock hovrätten att övervägande skäl talar för att lotteriet i förevarande fall inte kan anses anordnat av O.U. Åtalet mot O.U. i denna del ska därför ogillas.

Bilaga 2 till tingsrättens dom (O.U., CIDRA)

Åklagaren har påstått att O.U. under perioden den 19 augusti 2008 till den 1 januari 2009 har innehaft tre spelautomater av typen ”The Bomb” på vilka han anordnat lotteri för allmänheten samt att detta har krävt tillstånd, vilket O.U. inte har haft.

- - -.

O.U. har gjort gällande att de tre maskinerna aldrig har varit i drift. I vad mån någon av de beslagtagna apparaterna fanns i lokalen även vid Lotteriinspektionens besök är inte utrett. Hovrätten finner att åklagaren inte har motbevisat O.U:s påstående och det har inte heller presenterats någon närmare utredning om hur maskinerna fungerade. För att ett anordnande ska anses ha skett måste enligt hovrätten åtminstone krävas bl.a. att lotteriet har gjorts tillgängligt för allmänheten. I detta fall har åklagaren inte styrkt att installationen av maskinerna har kommit så långt att spelen blivit tillgängliga för allmänheten. Därmed har det inte förekommit något anordnande av lotteriverksamhet och åtalet ska därför ogillas redan på den grunden.

Hovrättens domslut

Med ändring av tingsrättens dom ogillade hovrätten åtalen.

Hovrätten ogillade också åklagarens yrkanden om förverkande och hävde beslagen.

Domskäl

HD (justitieråden Severin Blomstrand, Johnny Herre, referent, Agneta Bäcklund och Svante O. Johansson) meddelade den 16 december 2011 följande dom:

Domskäl

Bakgrund

Lotterilagen

Anordnande av lotteri

Bedömningen i målet

Domslut

Domslut

Med ändring av hovrättens dom dömer HD O.U. för brott mot lotterilagen enligt 54 § första stycket 1 lotterilagen (1994:1000) till 40 dagsböter om 50 kr.