NJA 2015 s. 578
Låneförbudet i aktiebolagslagen. Vid bedömningen av om ett penninglån har lämnats i strid med låneförbudet är förhållandena vid tidpunkten för låneavtalets ingående avgörande. En styrelsesuppleant ska vid tillämpning av låneförbudet jämställas med en styrelseledamot.
Falu tingsrätt
Nordic Gas Cleaning AB:s konkursbo förde vid Falu tingsrätt den talan mot J.H. som framgår av tingsrättens dom.
Domskäl
Tingsrätten (rådmannen Petter Granqvist) anförde följande i dom den 24 september 2013.
Yrkanden m.m.
Nordic Gas Cleaning AB:s konkursbo (konkursboet) har yrkat förpliktande för J.H. att till konkursboet betala 52 480 euro jämte ränta - - -.
J.H. har bestritt käromålet.
Konkursboet har anfört följande omständigheter till grund för käromålet.
J.H. har enligt ett utställt skuldebrev av den 6 september 2011 lånat 65 600 euro av Nordic Gas Cleaning AB (bolaget). J.H. har gjort två amorteringar på lånet om 6 560 euro vardera, dvs. totalt 13 120, och är alltså idag skyldig bolaget 52 480 euro. - - -.
När lånet utbetalades var J.H. styrelsesuppleant i bolaget. Utbetalningarna träffas därför av låneförbudet i 21 kap. 1 § andra punkten aktiebolagslagen och ska återbetalas enligt 21 kap. 11 § i samma lag. Av 8 kap. 3 § aktiebolagslagen och prop. 2004/05:85 s. 802 framgår att låneförbudet även omfattar styrelsesuppleanter.
Bolaget försattes i konkurs av Falu tingsrätt den 28 september 2012, varvid advokat B.W. utsågs till förvaltare. Trots begäran har J.H. inte betalat tillbaka det resterande skuldbeloppet till konkursboet. Villkoren i skuldebrevet vad gäller återbetalningstakten gäller inte eftersom det är fråga om ett lån i strid mot aktiebolagslagen. J.H. var styrelsesuppleant när lånet utbetalades i omgångar under tidsperioden den 29 september 2011-den 4 november 2011. Utbetalningarna har varit förbjudna och ska återbäras.
J.H. har anfört följande omständigheter till grund för sitt bestridande.
Lånet är inte förbjudet då det beviljades samt skuldebrev upprättades och undertecknades innan han utsågs till styrelsesuppleant. Lånet ska återbetalas i enlighet med villkoren i skuldebrevet. Det är tidpunkten för lånets beviljande och skuldebrevets undertecknande som är avgörande för om lånet är tillåtet, inte den tidpunkt när beloppen utbetalades.
Konkursboet har i genmäle anfört att det är låntagarens status när utbetalningarna görs som är avgörande, inte när lånet beviljas eller skuldebrevet upprättas och undertecknas.
Domskäl
Handläggning och bevisning
Målet har med parternas samtycke tagits till avgörande på handlingarna med stöd av 42 kap. 18 § femte punkten RB.
Tingsrättens bedömning
Av 21 kap. 1 § och 8 kap. 3 §aktiebolagslagen framgår att ett aktiebolag inte får lämna penninglån till en styrelsesuppleant i bolaget (utom i vissa undantagsfall som inte är aktuella här). Av 21 kap. 11 § aktiebolagslagen framgår vidare att lån som lämnats i strid mot 21 kap. i aktiebolagslagen ska återbetalas av mottagaren.
I målet är det ostridigt att J.H. beviljats ett lån av bolaget om 65 600 euro, av vilket idag 52 480 euro kvarstår obetalt. Det har inte hävdats annat än att lånet beviljats den 6 september 2011, samma dag som skuldebrevet upprättats och undertecknats. När lånet beviljades var J.H. ostridigt inte styrelsesuppleant. Det var han däremot när lånet betalades ut under perioden den 29 september 2011-den 4 november 2011, registreringen av honom som suppleant i styrelsen gjordes vid förstnämnda datum.
Frågan tingsrätten har att bedöma är huruvida lånet vid dessa förhållanden träffas av låneförbudet i 21 kap. 1 § aktiebolagslagen. Enligt stadgandets lydelse får ett aktiebolag inte lämna penninglån till vissa angivna personer. Vad som närmare avses med detta är inte klart definierat i lagen. Som anges i Carl Svernlövs bok Aktiebolagets suppleanter svarar varken lag, förarbeten eller praxis på frågan vad som händer med lån som lämnats till en styrelseledamot (eller som här till en suppleant) innan denne har accepterat uppdraget i styrelsen, se angivet arbete, andra upplagan, s. 89. Den relevanta tidpunkten för att avgöra om en person tillhör den förbjudna lånekretsen anses dock i doktrinen vara tidpunkten för låneavtalets ingående, ibidem, se även Rolf Skog, Rodhes Aktiebolagsrätt, 21 uppl., s. 119, Stefan Lindskog, Aktiebolagslagen, 12:e och 13:e kap. Kapitalskydd och likvidation, 2 uppl., s. 165, samt SvJT 1995 s. 697, jämför med Erik Nerep, Aktiebolagsrättsliga studier, särskilt om kapitalskyddet s. 160 ff., där motsatt ståndpunkt framförts.
Enligt tingsrättens bedömning står doktrinens övervägande ståndpunkt, att den avgörande tidpunkten är den då låneavtalet ingåtts, bäst i överensstämmelse med ordalydelsen i 21 kap. 1 § aktiebolagslagen. Även rättsfallen NJA 1980 s. 311 och NJA 1995 s. 418, som visserligen gällde mål om otillåtna säkerheter, talar i samma riktning. Tingsrätten gör därför sammantaget bedömningen att lånet till J.H. inte träffas av aktiebolagslagens låneförbud eftersom han inte tillhörde den förbjudna kretsen när lånet beviljades den 6 september 2011. Käromålet ska därför ogillas.
Domslut
Domslut
Käromålet ogillas.
Svea hovrätt
Nordic Gas Cleaning AB:s konkursbo överklagade i Svea hovrätt och yrkade att hovrätten skulle bifalla konkursboets talan.
J.H. motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.
Domskäl
Hovrätten (hovrättspresidenten Fredrik Wersäll samt hovrättsråden Stefan Nyman, referent, och Lena Blixt) anförde följande i dom den 1 juli 2014.
Grunder och utveckling av talan
Parterna har i hovrätten åberopat samma omständigheter som i tingsrätten och när det gäller dessa omständigheter utvecklat sin talan på i allt väsentligt samma sätt som de gjorde där.
I hovrätten har konkursboet anfört att något bindande låneavtal inte träffats mellan Nordic Gas Cleaning AB och J.H. innan J.H. inträdde som styrelsesuppleant i bolaget. Fråga har uppkommit om konkursboet härigenom i hovrätten har åberopat en ny omständighet till stöd för sin talan.
Konkursboet har hävdat att det inte är fråga om en ny omständighet utan endast en avtalsrättslig kvalifikation av de omständigheter som boet åberopade i tingsrätten.
J.H. får anses ha gjort gällande att det är fråga om en ny omständighet. Enligt J.H. har boet varken gjort sannolikt att det inte kunnat åberopa omständigheten i tingsrätten eller annars haft giltig ursäkt att inte göra det.
Hovrättens domskäl
Har konkursboet åberopat en ny omständighet till stöd för sin talan?
Enligt 50 kap. 25 § tredje stycket RB får en part i ett dispositivt tvistemål i hovrätten till stöd för sin talan åberopa en omständighet som inte har lagts fram tidigare endast om han gör sannolikt att han inte kunnat åberopa omständigheten i tingsrätten eller om han annars haft giltig ursäkt att inte göra det.
I tingsrättens dom har antecknats att det inte hävdats annat än att lånet beviljats den 6 september 2011, samma dag som skuldebrevet upprättades och undertecknades. Detta kan inte förstås på annat sätt än att det var parternas uppfattning att ett låneavtal då ingicks. Tingsrätten har också prövat målet med den utgångspunkten.
Genom att i hovrätten påstå att något bindande låneavtal inte träffades innan J.H. inträdde som styrelsesuppleant i bolaget åberopar konkursboet ett nytt faktiskt förhållande som utgör en ny omständighet i rättegångsbalkens mening. Konkursboet har inte gjort sannolikt att boet inte kunnat åberopa denna omständighet till stöd för sin talan i tingsrätten eller att boet annars haft giltig ursäkt att inte göra det. Hovrätten tillåter därför inte konkursboet att först i hovrätten åberopa denna omständighet.
Har lånet till J.H. lämnats i strid med aktiebolagslagens låneförbud?
Enligt 21 kap. 1 § och 8 kap. 3 §aktiebolagslagen får ett aktiebolag inte lämna penninglån till den som är styrelsesuppleant i bolaget. Låneförbudet är förenat med vissa undantag, men de är inte tillämpliga i detta fall. Syftet med låneförbudet torde i första hand vara att skydda ett aktiebolags borgenärer och att motverka illojala transaktioner.
Den fråga som då inställer sig är när ett penninglån ska anses lämnat vid tillämpning av den aktuella bestämmelsen. Två tidpunkter torde därvid kunna bli aktuella; tidpunkten när ett låneavtal ingås och tidpunkten när ett lån betalas ut. Konkursboet har gjort gällande att tidpunkten för låneutbetalningen är avgörande för om ett lån är tillåtet. J.H. har hävdat att den avgörande tidpunkten är när ett lån beviljas och skuldebrev undertecknas.
I enlighet med vad som anförts ovan får låneavtalet anses ha ingåtts innan J.H. blev styrelsesuppleant i bolaget och därmed trädde in i den förbjudna kretsen.
Vad som närmare avses med uttrycket ”lämna penninglån” framgår inte av lagtexten och besvaras inte heller av förarbetena eller i refererad praxis. Den förhärskande uppfattningen i doktrinen (se tingsrättens hänvisningar) synes vara att den relevanta tidpunkten för att avgöra om en person tillhör den förbjudna kretsen är när ett låneavtal ingås. Detta talar för att ett penninglån enligt den aktuella bestämmelsen ska anses lämnat när låneavtal ingås. Denna ståndpunkt låter sig också väl förenas med bestämmelsens ordalydelse.
Å andra sidan talar syftet bakom låneförbudet för ett vidsträckt tillämpningsområde i fråga om vilka transaktioner som bör omfattas av förbudet. Mot den bakgrunden framstår det i och för sig som naturligt att det är förhållandena när ett lån betalas ut som bör vara avgörande för om ett lån är tillåtet eller inte. Samtidigt bör beaktas att ett avtal om försträckning av penningmedel i normala fall blir bindande mellan parterna oavsett vad de har bestämt i fråga om tidpunkten för utbetalning av lånet. Frågan om ett avtal är giltigt kan därtill ha betydelse inte bara för avtalsparterna, utan även för tredje man, t.ex. genom att låntagarens fordran på utbetalning av lånet mäts ut för dennes skulder. Om giltigheten av ett låneavtal i ett sådant fall skulle kunna hållas svävande och vara beroende av om låntagaren träder in i den förbjudna kretsen, skulle det öppna upp för illojala förfaranden. Ett generellt förbud för aktiebolag att betala ut i och för sig giltiga lån, med ogiltighet som rättsföljd, till någon som trätt in i den förbjudna kretsen efter att låneavtalet ingåtts kan således få negativa konsekvenser också för andra intressen än de som låneförbudet i första hand är avsedda att skydda.
Sammantaget talar övervägande skäl för att låneförbudsbestämmelsen ska tillämpas på det sättet att ett penninglån anses lämnas när ett låneavtal ingås. Ett sådant synsätt ligger i linje med de bedömningar som HD har gjort i närliggande frågor i rättsfallen NJA 1980 s. 311 och NJA 1995 s. 418. Det innebär i detta fall att J.H. inte hade trätt in i den förbjudna kretsen när penninglånet lämnades. Lånet har därför inte lämnats i strid med låneförbudet. Tingsrättens dom ska således fastställas.
Hovrättens domslut
Hovrätten tillåter inte den av Nordic Gas Cleaning AB:s konkursbo först i hovrätten åberopade omständigheten att det inte har träffats något bindande låneavtal mellan Nordic Gas Cleaning AB och J.H. innan J.H. inträdde som styrelsesuppleant i bolaget.
Hovrätten fastställer tingsrättens dom.
Högsta domstolen
Nordic Gas Cleaning AB:s konkursbo överklagade och yrkade att HD skulle bifalla konkursboets talan.
J.H. motsatte sig att hovrättens dom ändrades.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, justitiesekreteraren Alexander Nilsson, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom.
Domskäl
Domskäl
Bakgrund och frågorna i HD
Punkterna 1-4 överensstämmer i huvudsak med punkterna 1-5 i HD:s domskäl.
Den rättsliga regleringen
Enligt 21 kap. 1 § aktiebolagslagen får ett aktiebolag inte lämna penninglån till vissa personer som är närstående till bolaget, även kallad den förbjudna kretsen. Av bestämmelsen framgår inte uttryckligen om låneförbudet även gäller lån till styrelsesuppleant. Däremot anges att förbudet omfattar styrelseledamot.
I vilken mån styrelsesuppleant ska likställas med styrelseledamot regleras av 8 kap. 3 §. Enligt detta lagrum ska vad i lagen är stadgat om styrelseledamot i tillämpliga delar gälla beträffande suppleant. Bestämmelsen innebär en uppdelning på regler som gäller suppleanter i allmänhet och regler som inträder först då de tjänstgör i ordinarie befattningshavares ställe. Mot bakgrund av äldre förarbetsuttalanden bör utgångspunkten vara att lagens bestämmelser om styrelseledamot ska tillämpas endast på suppleant som tjänstgör i styrelsen, såvida inte annat framgår av sammanhanget eller av bestämmelsens motiv (se NJA 1985 s. 439). I förarbetena till 21 kap. 1 § uttalas att förbudet gäller även lån till suppleant (se prop. 2004/05:85, s. 802). Genom uttalandet får lagstiftaren anses ha gett uttryck för att låneförbudet ska vara tillämpligt på suppleant oavsett om denne inträtt i ordinarie ledamots ställe eller inte.
Åsidosättande av låneförbudet är såväl civilrättsligt som straffrättsligt sanktionerat. Civilrättsligt är följden ogiltighet, vilket innebär att mottagaren ska återbära vad han eller hon har uppburit (21 kap. 11 §). Straffrättsligt är påföljden böter eller fängelse ett år för den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot förbudet (30 kap. 1 §).
Låneförbudet har till syfte att skydda aktiebolagets kapital i borgenärernas intresse.
Låneförbudets tillämplighet på styrelsesuppleant
Mot bakgrund av att låneförbudet är straffsanktionerat har det i den juridiska litteraturen uttalats att förbudet ska tolkas återhållsamt och med iakttagande av den straffrättsliga legalitetsprincipen. I linje med detta har det ifrågasatts om styrelsesuppleanter kan anses ingå i den förbjudna kretsen av personer eftersom suppleanter inte omfattas av låneförbudsbestämmelsens ordalydelse (se t.ex. Stefan Lindskog, Aktiebolagslagen 12:e och 13:e kap. Kapitalskydd och likvidation, 2 uppl. 1995, s. 162 f. och Erik Nerep, Aktiebolagsrättsliga studier - särskilt om kapitalskyddet, 1994, s. 280).
Av förutsebarhetsskäl bör om möjligt tolkningen av låneförbudet vara oberoende av vilken rättsföljd det är fråga om. Mot bakgrund av borgenärsskyddsintresset är det emellertid inte ändamålsenligt att i civilrättsligt hänseende tolka bestämmelsen på samma sätt som när det är fråga om en straffrättslig talan. I detta mål har HD att ta ställning till låneförbudets tillämplighet på styrelsesuppleant när återbäringstalan väckts mot denne i egenskap av mottagare. Under sådana omständigheter saknas det principiella skäl för att styrelsesuppleant inte ska omfattas av låneförbudet.
Vilken tidpunkt ska vara bestämmande för att bedöma om en låntagare tillhör den förbjudna kretsen?
I praktiken är det två tidpunkter som kommer i fråga; tidpunkten när låneavtal ingås och tidpunkten för utbetalning av lånet.
Vid försträckningsavtal utgör avtalslagens regler om avtals ingående och dess bindande verkan utgångspunkten. Det normala i ett fall där avtal ingås vid viss tidpunkt och utbetalning ska ske vid senare tillfälle är att bindande avtal föreligger mellan parterna redan då avtalet ingås. Utbetalningen utgör i dessa fall enbart borgenärens huvudsakliga prestation enligt avtalet.
Att låneförbudet inte blir tillämpligt i de situationer då en person är låntagare och därefter inträder i den förbjudna kretsen följer av bestämmelsens ordalydelse. Såväl parterna som en eventuell tredje man bör kunna förlita sig på att ett ingånget avtal behåller sin giltighet oavsett om låntagaren inträder i den förbjudna kretsen före eller efter utbetalningen. Detta uppnås om tidpunkten knyts till låneavtalets ingående.
HD har i två rättsfall tagit ställning till den relevanta tidpunkten i närliggande frågor. I det ena rättsfallet uttalades att giltigheten av en vederlagsfri pantsättning ska bedömas med utgångspunkt i förhållandena vid tidpunkten för pantsättningen (se NJA 1980 s. 311). På motsvarande sätt uttalades, när det var fråga om vederlagsfri borgensförbindelse, att den relevanta tidpunkten är tidpunkten då borgensförbindelsen ställdes (se NJA 1995 s. 418). I syfte att nå en enhetlig praxis bör den relevanta tidpunkten i detta mål överensstämma med bedömningen i dessa rättsfall. Genom att låta tidpunkten vid avtalets ingående vara styrande uppnås sådan överensstämmelse.
Mot det sagda står att låneförbudets syfte bäst tillgodoses om låntagarens status vid utbetalningen är avgörande. De aktiebolagsrättsliga skälen kan emellertid inte anses vara så starka att de motiverar någon annan tidpunkt än avtalets ingående.
Slutsats
Om låntagaren står utanför den förbjudna kretsen när bindande försträckningsavtal ingås ska lånet inte omfattas av låneförbudet.
Hovrättens domslut ska alltså fastställas.
Domslut
Domslut
HD fastställer hovrättens domslut.
Domskäl
HD (justitieråden Ann-Christine Lindeblad, Kerstin Calissendorff, Martin Borgeke, Dag Mattsson och Anders Eka, referent) meddelade den 9 juli 2015 följande dom.
Domskäl
Bakgrund och frågorna i HD
Den 6 september 2011 lånade J.H. 65 600 euro av Nordic Gas. Ett skuldebrev utställdes av J.H. samma dag. Enligt skuldebrevet skulle lånebeloppet utbetalas under september och oktober 2011.
J.H. utsågs den 20 september 2011 till styrelsesuppleant i Nordic Gas. Utbetalning av lånet skedde vid flera tillfällen under perioden den 29 september-4 november 2011.
Efter det att Nordic Gas hade försatts i konkurs väckte konkursboet talan mot J.H. Enligt konkursboet hade utbetalningarna skett i strid med låneförbudet i aktiebolagslagen (2005:551). Utbetalningarna var därför ogiltiga och skulle återbäras. J.H. bestred yrkandet. Som grund för bestridandet anförde han att lånet inte hade lämnats i strid med låneförbudet eftersom han utsetts till styrelsesuppleant först efter det att låneavtalet hade ingåtts.
Konkursboets talan ogillades av tingsrätten. Hovrätten har fastställt tingsrättens domslut.
Frågorna i målet är dels om en styrelsesuppleant ingår i den personkrets som träffas av aktiebolagslagens låneförbud, dels vid vilken tidpunkt som ett lån ska anses ha lämnats vid tillämpningen av låneförbudet.
Regleringen avseende låneförbudet
Enligt 21 kap. 1 § aktiebolagslagen får ett aktiebolag inte lämna penninglån till en styrelseledamot eller till vissa andra personer som är närstående till bolaget. Av 3 § framgår att bestämmelsen gäller även i fråga om ställande av säkerhet för penninglån.
Om ett aktiebolag har lämnat lån i strid med låneförbudet följer av 21 kap. 11 § aktiebolagslagen att mottagaren ska återbära vad han eller hon har uppburit. I detta ligger att den civilrättsliga rättsföljden är ogiltighet (se prop. 2004/05:85 s. 435 f.).
Ett åsidosättande av låneförbudet är också straffbelagt. Av 30 kap. 1 § aktiebolagslagen framgår att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot låneförbudet döms till böter eller fängelse i högst ett år.
Låneförbudets tillämplighet på styrelsesuppleant
I 8 kap. 3 § andra stycket aktiebolagslagen anges att lagens bestämmelser om styrelseledamot i tillämpliga delar också gäller suppleant. I förarbetena till 21 kap. 1 § uttalas att låneförbudet är avsett att gälla även lån till suppleant (se a. prop. s. 802). Uttalanden med samma innebörd gjordes i förarbetena till motsvarande bestämmelser i den tidigare aktiebolagsrättsliga lagstiftningen (se prop. 1973:93 s. 133 och prop. 1997/98:99 s. 209).
Regleringen bör mot denna bakgrund ges den innebörden att en styrelsesuppleant ska jämställas med en styrelseledamot när det gäller tillämpningen av låneförbudet i 21 kap. 1 § aktiebolagslagen.
Vid vilken tidpunkt ska ett lån anses ha lämnats vid tillämpning av låneförbudet?
I 21 kap. 1 § aktiebolagslagen beskrivs det otillåtna förfarandet på så sätt att aktiebolaget inte får ”lämna penninglån” till den krets som träffas av låneförbudet. Den fråga som då måste besvaras är när ett lån ska anses ha lämnats.
Vid försträckningsavtal utgör avtalslagens regler om avtals ingående och bindande verkan utgångspunkten. I ett fall där avtal om lån ingås vid en viss tidpunkt och utbetalning ska ske vid ett senare tillfälle uppstår normalt redan vid avtalstillfället en förpliktelse för långivaren att utbetala lånebeloppet. En därefter följande utbetalning utgör då långivarens huvudsakliga prestation enligt avtalet.
En tydlig fördel med att låta den avgörande tidpunkten vara då låneavtalet ingås är att den osäkerhet som det skulle innebära, om avtalets giltighet är svävande fram till utbetalningstillfället, kan undvikas. Såväl parterna som tredje man bör kunna förlita sig på att verkningarna av ett ingånget avtal inte påverkas av när låntagaren, i förhållande till avtalets ingående, inträder i eller utträder ur den krets som berörs av låneförbudet. Att knyta tidpunkten till avtalets ingående är också mest förenligt med allmänna principer (jfr NJA 1980 s. 311 och NJA 1995 s. 418). En sådan ordning ligger dessutom väl i linje med lagtextens uttryck att ”lämna penninglån”.
Mot att knyta tidpunkten till låneavtalets ingående talar att låneförbudets kapitalskyddande syfte i vissa situationer tillgodoses bättre om låntagarens status vid utbetalningen är avgörande, även om förpliktelsen för aktiebolaget uppkommer redan i och med avtalets ingående. I samma riktning talar att den föreskrivna rättsföljden i 21 kap. 11 § aktiebolagslagen är återbäring av belopp som har betalats ut.
Sammantaget framstår emellertid de skäl som talar för att tidpunkten för låneavtalets ingående ska vara avgörande som så starka att det är denna tidpunkt som bör väljas. Vid tillämpning av låneförbudet i 21 kap. 1 § aktiebolagslagen ska ett penninglån således anses ha lämnats när ett bindande låneavtal har ingåtts. Om låntagaren då ingår i den krets som omfattas av förbudet är lånet otillåtet.
Bedömningen i detta fall
När låneavtalet ingicks var J.H. inte styrelsesuppleant i Nordic Gas. Bolagets lån till honom träffades därmed inte av låneförbudet i 21 kap. 1 § aktiebolagslagen. Det innebär att hovrättens domslut ska fastställas.
Domslut
Domslut
HD fastställer hovrättens domslut.
HD:s dom meddelad: den 9 juli 2015.
Mål nr: T 3935-14.
Lagrum: 8 kap. 3 § och 21 kap. 1 §aktiebolagslagen (2005:551).
Rättsfall: NJA 1980 s. 311 och NJA 1995 s. 418.