NJA 2016 s. 962

Domskäl

Tingsrätten (rådmannen Helga Hullmann, f.d. chefsrådmannen Richard Ljungqvist, referent, och tingsfiskalen Sophie Welander) anförde i dom den 8 januari 2013 följande.

Bakgrund

Hälsokraft H.K. Ekonomisk förening (föreningen), som bildades år 1993, bestod av ett sextiotal medlemmar som drev butiker runt om i Sverige för försäljning av egenvårdsprodukter. Föreningen hade ett helägt dotterbolag, Hälsokraft H.K. AB (dotterbolaget), som hade till uppgift att marknadsföra och främja utvecklingen av föreningen. Dotterbolaget hade sedan år 2007 i sin tur ett dotterbolag, EgenvårdDistribution AB (EVD), som skulle utgöra lagercentral och bedriva grossistverksamhet avseende produkter till Hälsokraftbutikerna.

Under år 2008 påbörjades ett arbete med att förändra Hälsokraftsorganisationen på så sätt att den ekonomiska föreningen skulle ersättas med ett aktiebolag, Hälsokraft HK Holding AB (holdingbolaget). Det skulle gå till på det sättet att föreningen skulle träda i frivillig likvidation och tillgångarna omvandlas till aktier i holdingbolaget, vilka skulle fördelas bland föreningens medlemmar. Det beslutades att samtliga medlemmar inför den förestående bolagiseringen skulle ingå dels ett samarbetsavtal mellan den enskilda butiken och dotterbolaget med huvudsakligt syfte att tydligare reglera föreningens medlemmars skyldigheter och rättigheter, bl.a. gentemot EVD, dels ett aktieägaravtal, som skulle reglera de framtida aktieägarnas inbördes förhållanden i holdingbolaget.

Den 14 november 2008 hölls en extra föreningsstämma i föreningen för att besluta om frivillig likvidation. Eftersom inte samtliga röstberättigade stödde förslaget, krävdes det att frågan prövades på ytterligare en föreningsstämma, vilken hölls den 14 december 2008. Då stöddes förslaget av en erforderlig majoritet av de röstberättigade, varför beslut fattades om att föreningen skulle träda i frivillig likvidation den 31 december 2008 och att advokaten M.B. skulle föreslås som likvidator.

I ett e-postmeddelande den 14 november 2008 från styrelseledamoten L.K. till samtliga medlemmar i föreningen upplystes dessa om att samarbetsavtal och aktieägaravtal skulle sändas till dem den 18-20 november 2008 och att de hade tiden fram till den 8 december 2008 på sig att ta ställning till samarbetsavtalet med dotterbolaget.

På ett styrelsemöte den 22 december 2008 beslutade föreningens 
styrelse att skicka en skriftlig varning till de medlemmar, som inte returnerat ett undertecknat samarbetsavtal. I varningen erinrades medlemmarna om att uteslutning skulle ske, om inte rättelse vidtogs senast den 29 december 2008. Som grund för uteslutning angavs att om rättelse inte vidtogs innebar det att medlemmen:

- bröt mot föreningens styrelses beslut om att samarbetsavtal skulle ingås

- skadade såväl föreningen som dess dotterbolag

- motverkade såväl föreningens som dess dotterbolags intressen.

Vid ett styrelsemöte i föreningen den 30 december 2008 beslutade styrelsen att samma dag utesluta de medlemmar som inte undertecknat samarbetsavtalen (det första uteslutningsbeslutet).

Den 30 april 2009 mottog föreningens styrelse ett brev från advokat J.Å. som ombud för uteslutna medlemmar. I brevet bestred de uteslutna medlemmarna att det förelegat giltig grund för uteslutning och meddelade att de emotsåg ett besked om att beslutet skulle upphävas. Genom en skrivelse från advokat J.S., dagtecknad den 15 maj 2009, upphävdes uteslutningsbeslutet. Anledningen som angavs var att föreningen inte hade något intresse av att vidmakthålla en konflikt men det vidhölls samtidigt att giltig grund för uteslutningsbeslutet förelegat.

Årsstämma i Hälsokraft H.K Ekonomisk förening i likvidation hölls den 1 juni 2009. Vid denna beslutade stämman i enlighet med ett av L.K. framlagt förslag att samtliga medlemmar, som inte redan hade gjort det, skulle ingå samarbetsavtal och aktieägaravtal senast den 16 juni 2009. Medlemmarna som ännu inte ingått samarbetsavtal och aktieägaravtal underrättades genom en skrivelse från likvidatorn M.B. om att de måste efterkomma föreningsstämmans beslut för att inte uteslutas som medlemmar ur föreningen i likvidation. Likvidatorn sände senare på nytt ut en skriftlig varning till de medlemmar som inte undertecknat avtalen. Därefter, den 30 juni 2009, uteslöt föreningen genom likvidatorn på nytt de medlemmar som inte undertecknat samarbetsavtal och aktieägaravtal (det andra uteslutningsbeslutet).

Yrkanden m.m.

Kärandena yrkar att tingsrätten ska fastställa

Svarandena bestrider att skadeståndsskyldighet föreligger samt yrkar i vart fall att skadeståndet ska jämkas.

Kärandena bestrider jämkningsyrkandet.

-  -  -

Rättsliga grunder

Kärandena

Uteslutningsbesluten innebär att kärandenas medlemskap inte har respekterats.

Styrelsen har uppsåtligen eller av grov oaktsamhet i strid med lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (föreningslagen) och föreningens stadgar beslutat att utesluta kärandena ur föreningen. De åberopade uteslutningsgrunderna avseende båda uteslutningsbesluten saknar stöd i stadgarna och föreningslagen. Föreningens ändamål är att främja medlemmarnas ekonomiska intressen såsom detaljister inom verksamhetsområdet egenvårdsprodukter och föreningen saknar vinstsyfte. Ett aktiebolag har till ändamål att ge vinst till aktieägarna.

Uteslutningsbesluten grundas på att kärandena vägrat ingå samarbetsavtal men i samarbetsavtalet förutsätts att medlemmarna biträder aktieägaravtalet. Samarbetsavtalet innebär längre gående skyldigheter än vad som har följt av föreningens stadgar. Det första beslutet om uteslutning har därmed inte kunnat fattas av styrelsen.

Kärandenas vägran att ingå samarbetsavtalen och aktieägaravtalen avseende en framtida sammanslutning utgör inte giltig grund för uteslutning. Deras vägran kan inte anses strida mot föreningens eller dotterbolagets intressen, eftersom föreningen ska likvideras.

Uteslutningsbesluten har varit ägnade att bereda otillbörlig fördel för kvarvarande medlemmar till nackdel för kärandena. Genom besluten har föreningen/styrelsen gjort sig av med de medlemmar som inte velat byta associationsform. Besluten strider därmed mot generalklausulerna i föreningslagen och mot den associationsrättsliga likabehandlingsprincipen.

Styrelsen har inte iakttagit den omsorg som krävs av en syssloman eller uppdragstagare i allmänhet. Styrelsen har fattat det första uteslutningsbeslutet på föreningens vägnar och föreningen är därför solidariskt ansvarig för uppkommen skada.

En förening kan åläggas skadestånd på inomobligatorisk grund genom det avtalsförhållande som kan anses föreligga mellan föreningen och dess medlemmar.

Föreningen har genom föreningsstämmans uteslutningsbeslut i strid mot föreningslagen och föreningens stadgar beslutat att utesluta kärandena ur föreningen.

Föreningen hade ett betydande värde, framförallt dotterbolaget EVD. Genom att bli felaktigt uteslutna ur föreningen har kärandena förlorat sina andelar i föreningen. Uteslutningsbesluten har vidare medfört intäktsförluster och ökade kostnader för de uteslutna medlemmarna. Skadans omfattning går inte att beräkna i dagsläget, eftersom det ännu inte finns bokslut som kan visa de nya verksamheternas ekonomiska resultat efter uteslutningen. Skadan har dock varit adekvat och kausal. Medvållande har inte förekommit. Grund för jämkning saknas.

Svarandena

Styrelsen i föreningen har inte uppsåtligen eller av oaktsamhet brutit mot föreningens stadgar eller föreningslagen eller likabehandlingsprincipen.

Något skadeståndsansvar för en förening på föreningsrättslig grund följer inte enligt svensk rätt. Kärandenas påstådda skador utgör därmed s.k. rena förmögenhetsskador. Ersättning för ren förmögenhetsskada utgår endast vid brott. Kärandena har inte påstått att brottslig gärning har begåtts och deras eventuella skador är därmed inte ersättningsgilla.

Om tingsrätten skulle finna att föreningen, trots vad som anförts ovan, kan bära ett skadeståndsansvar på föreningsrättslig grund gentemot kärandena bestrids det att föreningen genom det första uteslutningsbeslutet, uppsåtligen eller av oaktsamhet, har brutit mot stadgarna eller lagen om ekonomiska föreningar eller likabehandlingsprincipen.

För det fall tingsrätten skulle finna att styrelsen och/eller föreningen har brutit mot föreningslagen genom det första uteslutningsbeslutet ska ansvaret jämkas eftersom beslutet grundats på ett tidigare beslut som fattats av styrelsen i dotterbolaget (dvs. inte av styrelseledamöterna i deras egenskap av styrelseledamöter i föreningen) och varit sanktionerat av föreningens medlemmar genom beslut på två föreningsstämmor.

Kärandena har inte drabbats av någon ekonomisk skada till följd av uteslutningsbesluten. För det fall kärandena skulle kunna visa att de lidit någon ekonomisk skada har skadan varken varit en direkt följd (dvs. kausal) av uteslutningsbesluten eller varit förutsägbar (dvs. adekvat).

För det fall tingsrätten skulle finna att kärandena lidit skador för vilka föreningen och/eller styrelsen svarar ska betalningsansvaret jämkas på grund av kärandenas medvållande till sina respektive skador.

Utveckling av talan

Kärandena

Varken styrelsen eller föreningsstämman har haft rätt att utesluta kärandena ur föreningen på den grund att kärandena vägrat underteckna samarbetsavtal och aktieägaravtal. Hanteringen av ombildningen har inte fattats i “god demokratisk ordning”. Förfarandet är under alla förhållanden inte förenligt med föreningslagen.

En ekonomisk förening och ett aktiebolag är två helt skilda associationsformer. Kärandena har valt att ingå som medlemmar i en ekonomisk förening och gemensamt byggt upp det värde som föreningen representerar. Under förutsättning att beslut fattas i behörig ordning finns möjligheten att likvidera en förening mot minoritetens vilja. Syftet med en likvidation är att föreningen ska upplösas och att medlemmarna ska erhålla sina andelar av föreningen. Därefter kan de medlemmar som önskar använda sina andelar till att bygga upp en ny association. Att utesluta medlemmar på grund av att de inte önskar ingå i någon annan associationsform än den de valt, den ekonomiska föreningen, strider mot gällande rätt.

Sedan kärandena återupptagits som medlemmar i föreningen uteslöts de på nytt i juni 2009, under pågående likvidation. Att utesluta medlemmar under pågående likvidation med hänvisning till att de skadar föreningen, som ändå är på väg att upplösas, är anmärkningsvärt. Föreningen och dess styrelse har på ett mycket medvetet och planerat sätt sett till att göra sig av med de medlemmar som inte önskat byta associationsform och samtidigt sett till att de uteslutna medlemmarna inte har fått tillgång till de andelar i föreningen, som de har varit med och byggt upp och som de skulle haft rätt till vid en likvidation.

Generalklausulerna i föreningslagen stadgar att styrelsen respektive föreningsstämman inte får företa rättshandlingar, som är ägnade att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller annan till nackdel för annan medlem. Genom att utesluta kärandena från föreningen dagen före föreningen trädde i likvidation (första uteslutningsbeslutet) försökte styrelsen att bereda de kvarvarande medlemmarna fördelar och kärandena nackdelar på så sätt att de uteslutna medlemmarna skulle komma att förlora sina andelar i föreningen till fördel för de kvarvarande medlemmarna. Syftet torde också ha varit att i strid mot lagen kunna överföra föreningens tillgångar till ett aktiebolag. För att ett sådant förfarande skall tillåtas krävs att samtliga medlemmar i föreningen är överens om det.

Av föreningens medlemmar var det inte enbart kärandena som inte undertecknade samarbetsavtalet och aktieägaravtalet i december 2008. Även en annan föreningsmedlem, Hälsoapoteket i Göteborg, underlät att underteckna avtalen. Hälsoapoteket uteslöts dock inte ur föreningen i samband med det första uteslutningsbeslutet. Styrelsen har alltså brutit mot den allmänna associationsrättsliga likabehandlingsprincipen och därigenom även på den grunden brutit mot föreningslagen.

Uteslutningsbesluten var inte sanktionerade av föreningens medlemmar genom beslut på föreningsstämmor. Ett flertal medlemmar var starkt kritiska till ombildningen. Styrelseledamoten V.S. motsatte sig såväl beslutet om att sända en skriftlig varning per den 22 december 2008 som det första uteslutningsbeslutet.

Oavsett vilka eller vem som fattade beslut om att samarbetsavtal och aktieägaravtal skulle undertecknas, var det föreningens styrelse som fattade det första uteslutningsbeslutet. Styrelsemedlemmarna har uppsåtligen agerat i strid med föreningslagen och föreningens stadgar. Styrelsemedlemmarnas agerande har i vart fall varit oaktsamt. Utgångspunkten är att styrelsen har varit skyldig att iaktta den omsorg som krävs av en syssloman eller uppdragstagare i allmänhet. Genom att agera i strid mot föreningslagen och stadgarna har styrelsen således agerat oaktsamt.

Exempel på skador som kärandena har drabbats av under perioden januari- maj 2009 är förlust av inarbetat varumärke, kundförlust på grund av ”okänt” nytt firmanamn, byte av stämplar, dekaler på skyltfönster och trottoarställ, plastkassar, ljusskyltar m.m., ommärkning av hela butikssortimentet, förlust på grund av att nedlagda marknadsföringskostnader blev onyttiga och kostnader för ny marknadsföring, kostnader för extraarbete med att finna nya leverantörer, då det endast var en begränsad period som de uteslutna medlemmarna kunde handla genom EVD, samt högre inköpskostnader från andra leverantörer.

Kärandena har inte medverkat till att fatta besluten om uteslutning. Det är inte kärandenas agerande som har orsakat dem skada. Det var uppenbart att utträdet ur föreningen inte skedde frivilligt. Svarandena måste också ha insett att den felaktiga uteslutningen skulle kunna komma att orsaka skada för kärandena. Det kan inte förväntas att kärandena omedelbart efter uteslutningen borde ha insett att uteslutningen saknade giltig grund.

Svarandena

Ombildningen har hanterats i demokratisk ordning och noggrant förankrats hos medlemmarna. Genomförandet av ombildningen av Hälsokraftkoncernen har bestått av ett flertal åtgärder, som måste bedömas i ett sammanhang. Frågan om en strukturell förändring hade behandlats under en längre tid. En fortsatt utveckling av grossistverksamheten i EVD krävde betydligt större resurser och en striktare organisation. Bankerna visade sig vara ovilliga att ställa ut erforderliga krediter till en butikskedja med en förening som moderorganisation. Det framkom tydligt att bankerna föredrog aktiebolagsformen. En annan omständighet som beaktades var möjligheten till strukturaffärer eller mer omfattande samarbeten.

Styrelsen i dotterbolaget initierade därför ett projekt, som syftade till att föreningen skulle ersättas med ett aktiebolag. Avsikten var att ett tomt aktiebolag skulle förvärvas och att föreningens tillgångar och skulder, inklusive aktierna i dotterbolaget, skulle överlåtas till holdingbolaget. Föreningen skulle därefter träda i likvidation, varvid aktierna i holdingbolaget skulle överföras till medlemmarna i proportion till deras medlemsandelar. Det uppmärksammades därvid att frånvaron av mer detaljerade stadgar, vilka hade utgjort det redskap som föreningen haft för samordning och enhetlighet, kunde utgöra ett hot mot Hälsokraftkedjans fortsatta existens. Det ansågs därför nödvändigt att reglera det fortsatta samarbetet mellan butikerna och den centrala organisationen i samarbetsavtal. I samband med detta noterades att stadgarna inte hade varit föremål för revision på många år samt att stadgarna erbjöd långtgående möjligheter för föreningens styrelse att lämna för medlemmarna bindande direktiv. Syftet med att reglera samarbetet på ett nytt sätt har varit att öka transparensen, inte att försämra medlemmarnas situation. Samarbetsavtalet utgjorde en väsentlig komponent i ombildningen. Medlemmarna upplystes den 14 november 2008 i e-postmeddelandet från L.K. om möjligheten att ingå ett justerat samarbetsavtal med kortare uppsägningstid. Det ställdes aldrig som krav att medlemmarna skulle ingå aktieägaravtal. Efter att samarbetsavtalen hade skickats ut skickades även påminnelser ut till medlemmarna. Det kom som en överraskning för föreningen att inte samtliga medlemmar undertecknade samarbetsavtalet, eftersom beslutet hade förankrats i demokratisk ordning.

Genom de båda besluten har föreningens medlemmar inte bara beslutat att föreningen ska träda i likvidation utan dessutom - åtminstone indirekt - biträtt förslaget att ett aktiebolag skulle ersätta föreningen som moderorganisation i Hälsokraftkedjan samt att medlemmarna skulle ingå de samarbetsavtal, som krävdes för att upprätthålla förutsättningarna för ett effektivt och insiktsfullt samarbete i fråga om marknadsföring och grossistverksamhet. Inför behandlingen av ärendet på de extra föreningsstämmorna hade stor kraft lagts på diskussion och förankring av samarbetsavtalet bland medlemmarna och det var uppenbart att samarbetsavtalet var en integrerad del i ombildningsprocessen och en förutsättning för likvidationen. Det stämmer dock att viss kritik har riktats mot ombildningen.

Besluten att utesluta kärandena togs i enlighet med såväl föreningslagen som föreningens stadgar. Av verksamhetsbeskrivningen i stadgarna framgår att viss makt har delegerats till dotterbolaget. Hur föreningens ändamål ska genomföras framgår av bl.a. 20 § i stadgarna, där även medlemmarnas skyldigheter beskrivs. Det kan knappast ha varit okänt för kärandena att styrelsen genom stadgarna hade behörighet att binda föreningens medlemmar och att den rätt som delegerats var relativt omfattande. Dessa möjligheter utnyttjades även i hög utsträckning.

Av föreningslagen följer att beslut om uteslutning av föreningsmedlem kan delegeras i föreningens stadgar. En sådan delegering har skett i 7 § i stadgarna.

Sålunda hade föreningens styrelse en mycket långtgående frihet beträffande möjligheten att utesluta medlemmar. I ljuset av ändamålet med föreningens verksamhet, den långtgående anvisnings- och beslutanderätt som respektive styrelse har erhållit genom stadgarna och de beslut som dessförinnan hade fattats av dotterbolaget och föreningens medlemmar har föreningens styrelse haft rätt att utesluta de medlemmar som inte följde beslutet om undertecknande av samarbetsavtalet.

Redan den 23 och 24 oktober 2008 hade medlemmarna i föreningen informerats om att bakgrunden till förslaget om frivillig likvidation var den omstrukturering och det närmare samarbete som föreslogs genom ombildningen och introduktionen av holdingbolaget. Den 14 november 2008 föll 87 procent av rösterna på förslaget om frivillig likvidation. Den 14 december 2008 lades 76 procent av rösterna för förslaget. En stor majoritet av medlemmarna har således indirekt godkänt omstruktureringen i vilken samarbetsavtalen var en integrerad del. Besluten om likvidation, samarbetsavtal och uteslutning utgjorde delar i arbetet för att uppnå det affärsmässiga målet med ombildningen - att säkra koncernens överlevnad och skapa en möjlighet för den att nå sin fulla potential. De medlemmar som inte ställt sig bakom detta har därmed riskerat att allvarligt skada verksamheten.

Genom att inte efterkomma beslutet om att ingå samarbetsavtal har kärandena brutit både mot föreningens stadgar och mot stämmans uppfattning om den framtida strukturen för Hälsokraftkedjan. Därmed förelåg objektiv grund för uteslutning.

Beslutet om att medlemmarna skulle ingå samarbetsavtal har fattats av dotterbolagets styrelse den 2 oktober 2008, och således inte av föreningens styrelse. Styrelseledamöterna kan, i sin egenskap av styrelseledamöter i föreningen, inte hållas ansvariga för beslut som har fattats av dotterbolagets styrelse. De kan inte heller hållas ansvariga för beslut som fattats med stor majoritet av föreningens medlemmar på inte mindre än två föreningsstämmor.

Det är riktigt att Hälsoapoteket i Göteborg inte uteslöts i december 2008. I samband med de föreningsstämmor som hölls för att fatta beslut om ombildning av Hälsokraftkedjan var företrädaren för Hälsoapoteket bortrest. Eftersom det vid det tillfället inte fanns någon anledning att anta att Hälsoapoteket inte skulle komma att ingå samarbetsavtal när dess företrädare senare återkom till Sverige, ansåg inte styrelsen att det fanns anledning att vare sig varna eller utesluta Hälso-apoteket i december 2008. Så skedde emellertid senare.

Det första uteslutningsbeslutet fattades den 30 december 2008. Inte förrän den 30 april 2009 invände kärandena mot beslutet. Beslutet om att upphäva beslutet om uteslutning fattades redan den 15 maj 2009, två veckor från att invändningen mottogs av föreningen. Under en övergångsperiod hade kärandena möjlighet att fortsatta handla sina varor från EVD. Genom att tillåta inköp från EVD har föreningen gjort vad den har kunnat för att underlätta en eventuell övergång till andra leverantörer för kärandena. Genom att dröja i fyra månader med att rikta formella invändningar mot beslutet har kärandena själva vållat sin påstådda skada.

Domskäl

Kärandena har åberopat skriftlig bevisning. Vid huvudförhandlingen har förhör under sanningsförsäkran ägt rum, på kärandenas begäran, med V.S. och, på svarandenas begäran, med L.K. och B.L.

Det är kärandena som har bevisbördan för sina påståenden, dvs. att visa att besluten om uteslutning av kärandena har stått i strid med föreningens stadgar och/eller föreningslagen och/eller likabehandlingsprincipen, att styrelsen och/eller föreningen därvid har agerat uppsåtligen eller av oaktsamhet samt att förfarandet har lett till skada för kärandena.

Vad tingsrätten nu ska pröva är alltså om det är visat att uteslutningsbesluten vilat på oriktig grund. Såsom talan är utformad har tingsrätten däremot inte till uppgift att här pröva själva beslutet om likvidation av föreningen eller verksamhetens ombildning till ett aktiebolag.

Av utredningen framgår att det första uteslutningsbeslutet i december 2008 grundades på att kärandena inte hade skrivit på samarbetsavtalen men att likvidatorn i samband med sitt beslut i juni 2009 grundade detta på att kärandena inte hade skrivit på vare sig samarbetsavtalen eller aktieägaravtalen. Eftersom det i samarbetsavtalen hänvisas till medlemmarnas skyldighet att ingå aktieägaravtal kan knappast denna skillnad ha någon avgörande betydelse i sammanhanget.

I 3 kap. 4 § tredje stycket föreningslagen föreskrivs att medlem får uteslutas ur föreningen på sådan grund som anges i stadgarna samt att föreningsstämman ska besluta om uteslutning, om inte annat föreskrivs i stadgarna.

I föreningens stadgar finns under 7 § bestämmelser om uteslutning. Där anges bl.a. följande: Om medlem bryter mot eller inte uppfyller föreningens stadgar, föreningens styrelses - eller dess dotterbolags styrelses - beslut eller beslut av föreningsstämman, skadar föreningen eller dess dotterbolag eller motverkar dess - eller dess dotterbolags - intressen eller ändamål och inte inom en (1) vecka rättar sig efter av föreningens styrelse skriftligen meddelad varning, har föreningens styrelse rätt att utesluta medlem. Det framgår också att inbetalda avgifter inte återbetalas till utesluten medlem, om inte tvingande lag föreskriver något annat.

Redan av föreningslagen framgår att föreningsstämman har behörighet att fatta beslut om uteslutning. Tingsrätten konstaterar vidare att styrelsen i föreningen enligt 7 § i stadgarna har varit behörig att pröva en fråga om uteslutning. Av utredningen i målet framgår också att styrelsen haft långtgående rätt att fatta bindande och betungande beslut för medlemmarna, t.ex. i fråga om förbud att bedriva e-handel, och att medlemmar som inte följt styrelsens beslut uteslutits ur föreningen av styrelsen.

Det framgår av samarbetsavtalets lydelse att det reglerar förhållandet mellan de enskilda medlemmarna, dvs. butikerna, och dotterbolaget. Det har inte visats i målet att dotterbolagets verksamhet skulle undergå någon förändring i samband med den tänkta ombildningen. Av avtalstexten framgår vidare att avtalet inte träder i kraft förrän föreningen likviderats och dess tillgångar i form av aktier utskiftats till föreningsmedlemmarna. Därefter ska avtalet gälla i tre tolvmånadersperioder och, om avtalet inte sägs upp, förlängas med tre år i taget. Därtill innehåller samarbetsavtalet en koppling till aktieägaravtalet avseende aktierna i det planerade holdingbolaget samt en skiljeklausul som inte torde gällt tidigare i förhållandet mellan medlemmarna och dotterbolaget. Även med beaktande härav samt vad som i övrigt stadgas i samarbetsavtalet finner dock tingsrätten att kärandena inte har visat att samarbetsavtalet ställer högre ekonomiska krav på medlemmarna än vad som gällt tidigare. Tvärtom har det genom förhören med L.K. och B.L. framkommit att flertalet av de villkor som uppställts i samarbetsavtalet utgör kodifieringar av vad som redan gällt mellan de enskilda medlemmarna och dotterbolaget till följd av styrelsens beslut.

Tingsrätten konstaterar också att aktieägaravtalen får aktualitet först om och när föreningen har likviderats och tillgångarna förts över till det planerade holdingbolaget. Frågan om ombildningen av Hälsokraftkoncernen hade varit föremål för diskussion under 2008. För medlemmarna stod det klart att beslutet om att föreningen skulle träda i frivillig likvidation syftade till att ombilda föreningen till ett aktiebolag. Likvidationsbeslutet på föreningsstämman har inte blivit föremål för klandertalan. Inte heller har det beslut klandrats, som föreningsstämman fattade den 1 juni 2009 om att de medlemmar som inte hade undertecknat samarbetsavtal och aktieägaravtal skulle göra det senast den 16 juni samma år med påföljd att de annars skulle uteslutas ur föreningen.

Vidare har det av förhören med L.K. och B.L. framgått att det fanns goda skäl att ombilda Hälsokraftkoncernen till ett aktiebolag med ett holdingbolag i toppen samt att det låg i medlemmarnas intressen att förhållandet mellan dessa och dotterbolaget och EVD reglerades på ett tydligare sätt. L.K. och B.L. har också uppgett att det närmare upplägget för ombildningen gjordes av Setterwalls Advokatbyrå och företrädare på revisionsbyrån PriceWaterhouseCoopers.

Oavsett om beslutet om samarbetsavtalen ursprungligen fattades av dotterbolagets styrelse eller föreningens styrelse, finner tingsrätten att kärandenas vägran i december 2008 att skriva under avtalen innebär att de bröt mot eller i vart fall inte följde detta beslut. På motsvarande sätt finner tingsrätten att kärandena bröt mot eller i vart fall inte uppfyllde föreningsstämmans beslut, när de i juni 2009 underlät att underteckna avtalen.

Genom förhören med L.K. och B.L. har det vidare framkommit bl.a. att Hälsokraftkoncernen hade högre inköpskostnader än dess konkurrenter, att det därför ansågs nödvändigt att skapa en egen grossistverksamhet i EVD, att det fanns ett behov av att skapa tätare kundrelationer mellan butikerna och grossistverksamheten, att det krävdes gemensam marknadsföring avseende t.ex. kampanjerbjudanden samt att uppfattningen var att verksamheten skulle skadas om inte samtliga medlemmar accepterade att använda det sortiment som EVD tillhandahöll och därmed inte fullt ut deltog i Hälsokrafts kampanjer. Genom dessa uppgifter finner tingsrätten utrett att det skulle ha varit till skada för såväl föreningen som dotterbolaget om kärandena hade fått finnas kvar i föreningen utan att vara bundna vid samarbetsavtal med dotterbolaget. Det får därför också anses utrett att ifrågavarande avtal låg såväl i medlemmarnas som i dotterbolagets intresse, låt vara att det i strikt mening kan ifrågasättas om det legat i föreningens intresse om denna skulle upplösas genom en frivillig likvidation.

Vid en samlad bedömning av vad som sålunda framkommit finner tingsrätten att bägge uteslutningsbesluten har varit förenliga med föreningens stadgar.

I 6 kap. 13 § föreningslagen föreskrivs att styrelsen inte får företa en rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att bereda en otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem. En likartad bestämmelse finns för föreningsstämmans beslutsfattande i 7 kap. 16 § föreningslagen. Dessa bestämmelser brukar kallas för generalklausulerna i lagen.

Av utredningen framgår att kraven på undertecknande av samarbetsavtal och aktieägaravtal har riktat sig till samtliga medlemmar i föreningen. Som tingsrätten har funnit har uteslutningsbesluten varit stadgeenliga. Av stadgarna framgår vidare att medlem som utträder ur föreningen eller som utesluts ur denna, med visst undantag, inte har rätt till återbetalning av inbetalda avgifter. Tingsrätten noterar också att kärandena, mot svarandenas bestridande, inte har visat att föreningen haft något betydande värde och därmed inte heller haft några tillgångar att dela ut till medlemmarna vid en likvidation. Mot denna bakgrund anser tingsrätten att kärandena inte har visat att uteslutningsbesluten har stått i strid med generalklausulerna i föreningslagen.

Tingsrätten finner att ingenting i utredningen tyder på att andra medlemmar än kärandena inte skulle ha uteslutits ur föreningen vid vägran om undertecknande av avtalen. Tvärtom är det utrett att den medlem som ursprungligen inte undertecknade samarbetsavtalet med dotterbolaget senare uteslöts ur föreningen på samma grund som kärandena. Kärandena har således inte visat att uteslutningsbesluten stått i strid med likabehandlingsprincipen.

Sammanfattningsvis konstaterar tingsrätten att kärandena inte har visat att styrelsen eller föreningsstämman saknat rätt att fatta uteslutningsbesluten eller att något av uteslutningsbesluten stått i strid med föreningens stadgar och/eller föreningslagen och/eller likabehandlingsprincipen. Av detta följer att uteslutningsbesluten inte har inneburit någon kränkning av kärandenas medlemskap. Käromålet ska därför ogillas.

Tingsrätten vill dock anmärka även följande. Av utredningen framgår att föreningen och styrelsen haft kvalificerade rådgivare under hela ombildningsprocessen, som har inneburit flera och förhållandevis komplicerade ställningstaganden. Mot den bakgrunden finner tingsrätten att det inte heller är visat att uppsåt eller oaktsamhet att utesluta någon medlem utan grund har förekommit. Tingsrätten konstaterar också att kärandena inte lagt fram någon bevisning som visar att de har drabbats av någon skada till följd av uteslutningsbesluten.

Domslut

Domslut

Käromålet ogillas.

Domskäl

Hovrätten (hovrättslagmannen Jan Öhman, hovrättsrådet Maria Wetterstrand Hagström, referent, samt tf. hovrättsassessorerna Anna Spinnell och Karin Lundqvist) anförde i dom den 10 februari 2014 följande.

Parternas talan och utredning

Parterna har åberopat samma omständigheter och utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som i tingsrätten, dock med följande förtydliganden och tillägg.

Klagandena gör inte gällande att styrelsens i Hälsokraft Ekonomisk förening i likvidation (föreningen) handlande i fråga om beslutet att utesluta klagandena ur föreningen har varit grovt oaktsamt.

Klagandena hävdar att deras vägran att ingå samarbetsavtalen och aktieägaravtalen inte kan anses strida mot föreningens eller dotterbolagets intressen, eftersom föreningen ska likvideras.

Klagandena anser att uteslutningen av dem strider mot likabehandlingsprincipen därför att Hälsoapoteket, som också motsatte sig att ingå samarbetsavtal och aktieägaravtal, till skillnad från klagandena inte uteslöts ur föreningen.

Båda parter är överens om att den påstådda skadan är att bedöma som en ren förmögenhetsskada och att den inte har vållats genom brott.

Parterna har lagt fram samma utredning i hovrätten som i tingsrätten.

Domskäl

Den första fråga som hovrätten har att ta ställning till är om styrelsen och föreningsstämman, som klagandena påstått, saknat giltig grund för att utesluta klagandena ur föreningen. Det är klagandena som har bevisbördan för att så varit fallet.

Klagandena har gjort gällande att samarbetsavtalet och aktieägaravtalet i vissa avseenden medför mera långtgående förpliktelser för medlemmarna än vad som följer av föreningens stadgar. Motparterna har å sin sida hävdat att samarbetsavtalet endast innebar en kodifiering av vad som redan gällde för medlemmarna.

Till stöd för sitt påstående har klagandena pekat på bl.a. följande skillnader mellan innehållet i stadgarna å ena sidan samt innebörden av samarbetsavtalet och aktieägaravtalet å andra sidan.

- I stadgarnas 5 § begränsas insatsen för medlem till 5 000 kr per butik och den årliga serviceavgiften får uppgå till högst 200 000 kr per butik. Enligt samarbetsavtalet, punkt 3.1.1, uppgår den årliga serviceavgiften däremot till 3 100 kr per butik och månad. Enligt punkten 5.15 i samarbetsavtalet tillkommer därutöver en marknadsföringsavgift på minst 2 procent av butikens totala omsättning (exklusive mervärdesskatt). Någon motsvarande bestämmelse finns inte i föreningens stadgar.

- I stadgarnas 20 § föreskrivs att butikerna är skyldiga att lojalt följa de rekommendationer om sortiment som styrelsen eller dotterbolagets styrelse ger. Enligt punkten 5.8.2 i samarbetsavtalet ska butikerna däremot inköpa de varor som finns i EgenVårdsdistribution i Stockholm AB:s (EVD) sortiment av EVD och inte hos någon annan leverantör.

- Enligt 6 § i stadgarna kan en medlem utträda ur föreningen sex månader efter det att den skriftligen anmält detta till styrelsens ordförande. I punkten 15 i samarbetsavtalet föreskrivs däremot att detta avtal gäller i tre år, att uppsägning av avtalet ska ske senast 12 månader före avtalstidens utgång och att det förlängs automatiskt för det fall att part inte sagt upp avtalet inom angiven tid.

- Enligt punkten 17 i samarbetsavtalet ska tvistlösning i anledning av avtalet avgöras genom skiljedom. Någon skiljedomsklausul finns inte i föreningens stadgar.

- Enligt punkten 19 i aktieägaravtalet (Drag-Along) kan parter som sammanlagt äger mer än två tredjedelar av samtliga aktier i bolaget (Drag-Along Parterna) tvinga samtliga aktieägare att sälja sitt aktieinnehav till tredje man på samma villkor som Drag-Along Parterna. Något motsvarande åtagande för föreningens medlemmar finns inte i stadgarna.

- Enligt 14 § i föreningens stadgar har varje medlem (med undantag av medlem som uteslutits sagt upp sig till utträde, se 9 §) en röst per butik, varvid en medlem dock högst får medräkna det antal butiker som motsvarar 10 procent av medlemmarnas totala antal butiker. Denna begränsning i rösträtten upphävs genom aktieägaravtalet.

Genom nu angivna exempel anser hovrätten, till skillnad från tingsrätten, att klagandena har visat att samarbetsavtalet och aktieägaravtalet i väsentliga avseenden medför mera långtgående förpliktelser för medlemmarna än vad som följer av föreningens stadgar. Genom aktieägaravtalet rubbas också den rösträttsbegränsning i stadgarna, som är till fördel för de medlemmar som inte har så många butiker.

I rättspraxis har en ekonomisk förenings styrelse eller föreningsstämma inte ansetts kunna binda medlemmarna i vidare mån än vad som följer av föreningens stadgar, se bl.a. NJA 1958 s. 438 och RH 2005:35. I motsats till vad som gällde i sistnämnda rättsfall måste den nu aktuella övergången från ekonomisk förening till verksamhet uteslutande i aktiebolagsform anses vara en förändring av stor betydelse.

Mot denna bakgrund anser hovrätten att styrelsen i det fall som det nu är fråga om inte har haft rätt att kräva av medlemmarna att de skulle ingå samarbets- och aktieägaravtalet. Detta leder i sin tur till att klagandenas vägran att ingå nämnda avtal inte utgjort en giltig grund för att utesluta dem från föreningen. Detsamma gäller för det beslut om uteslutning som har fattats av föreningsstämman.

Vid denna bedömning saknas det skäl att pröva om uteslutningsbesluten strider mot bestämmelserna i 6 kap. 13 § och 7 kap. 16 § (generalklausulerna) i lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen) eller mot den associationsrättsliga likabehandlingsprincipen.

Nästa fråga blir då om styrelseledamöterna genom att utesluta klagandena ur föreningen uppsåtligen eller av oaktsamhet tillfogat dem skada på det sätt som krävs för att de ska kunna ådra sig skadeståndsansvar enligt 13 kap. 1 § föreningslagen.

Det framgår av utredningen i målet att ombildningen från ekonomisk förening till aktiebolag med flera dotterbolag har inrymt ett flertal och förhållandevis komplicerade frågor. Vidare är klarlagt att styrelseledamöterna inte själva har haft de kunskaper som varit nödvändiga för att kunna genomföra denna ombildning och att de därför under hela förfarandet anlitat kvalificerade rådgivare, som de har haft skäl att förlita sig på. Hovrätten anser därför, i likhet med tingsrätten, att det inte är visat att det förelegat något uppsåt eller någon oaktsamhet från styrelseledamöternas sida när de fattade beslutet att utesluta klagandena på grund av att de motsatte sig att ingå samarbets- och aktieägaravtalet.

Käromålet gentemot styrelseledamöterna ska därför ogillas.

Klagandena har också gjort gällande att föreningen kan åläggas skadestånd på inomobligatorisk grund genom det avtalsförhållande som kan anses föreligga mellan föreningen och dess medlemmar. Till stöd för denna ståndpunkt har de åberopat rättsfallen NJA 1936 s. 672 och Svea hovrätts dom den 18 december 2009 i mål T 9218-08.

Beträffande ekonomiska föreningars skadeståndsskyldighet finns inte några särskilda regler i föreningslagen. En ekonomisk förening kan dock naturligen bli skadeståndsskyldig gentemot den som föreningen skadat, t.ex. i kontrakträttsliga förhållanden enligt köplagen eller enligt annan lag (se Anders Mallmén, Lagen om ekonomiska föreningar. En kommentar, 3 uppl. 2002, s. 532). Någon sådan annan lag är dock inte tillämplig i detta fall.

När det sedan gäller rättsfallet NJA 1936 s. 672 är det så gammalt att redan detta är ägnat att minska dess prejudikatvärde. Vidare kan förhållandena i rättsfallet inte anses vara jämförbara med omständigheterna i det mål som nu är aktuellt; i 1936 års fall var det fråga om en ideell förening, föreningens beslut ansågs strida mot kollektivavtal, medlemmen förlorade till följd av föreningens beslut sitt understöd under en byggnadskonflikt och medlemmen nödgades slutligen lämna sin anställning. Mot denna bakgrund anser hovrätten att 1936 års rättsfall inte ger tillräckligt stöd för att ålägga föreningen i detta mål skadeståndsansvar på inomobligatorisk grund. Inte heller förhållandena i åberopat rättsfall från Svea hovrätt - i vilket det för övrigt hänvisas till 1936 års fall - är sådana att föreningen bör åläggas någon skadeståndsskyldighet på avtalsrättslig grund.

Även käromålet mot föreningen ska därför ogillas.

Sammanfattningsvis innebär hovrättens bedömningar att tingsrättens domslut inte ska ändras i någon del.

Hovrättens domslut

Hovrätten fastställer tingsrättens domslut.

Domskäl

HD (justitieråden Gudmund Toijer, Ella Nyström, Kerstin Calissendorff, Lars Edlund, referent, och Stefan Johansson) meddelade den 11 november 2016 följande dom.

Domskäl

Bakgrund

Ramar för HD:s prövning

Frågorna i HD

Om styrelseledamöters ansvar

Bedömningen i detta fall av styrelseledamöternas ansvar

Om ekonomisk förenings ansvar för uteslutningsbeslut

Bedömningen i detta fall av föreningens ansvar

Slutsatser

Domslut

Domslut

HD meddelar prövningstillstånd i den del som frågan om detta har förklarats vilande.

HD ändrar hovrättens domslut i huvudsaken på så sätt att HD fastställer att Hälsokraft H.K. Ekonomisk förening i likvidation är skyldig att ersätta Anybody i Kramfors AB, -  -  - för den ekonomiska skada de har lidit till följd av styrelsens beslut den 30 december 2008 respektive föreningsstämmans beslut den 1 juni 2009 att utesluta dem som medlemmar ur föreningen.

HD fastställer hovrättens domslut i huvudsaken beträffande den talan som förts av Anybody i Kramfors AB, -  -  - mot R.B., L.K., B.L. och M.Z.