NJA 2017 s. 1094

Domskäl

Tingsrätten (tingsfiskalen Michael Mackiewicz) anförde följande i dom den 21 september 2015.

BAKGRUND

Ta.A. har den 23 april 2012 överfört 600 000 kr till A.A:s bankkonto. Det föreligger tvist mellan parterna om dessa medel utgör ett penninglån eller en betalning för aktier i Terrys Restaurang AB.

YRKANDEN OCH INSTÄLLNING

Ta.A. har yrkat att tingsrätten ska förplikta A.A. att till honom betala

A.A. har bestritt käromålet.

- - -

GRUNDER

Ta.A.

A.A. har den 23 april 2012 lånat 600 000 kr av Ta.A.

Ta.A. har den 23 oktober 2014 sagt upp lånet, som skulle betalas vid anfordran, varefter det har förfallit till betalning. A.A. har emellertid inte betalat tillbaka lånet. Rätt till ränta följer av lag.

A.A.

Penningöverföringen har utgjort betalning för aktier i Terrys Restaurang AB. A.A. är således inte skyldig att betala tillbaka det mottagna penningbeloppet.

UTVECKLING AV TALAN

Ta.A.

Parterna är goda vänner sedan länge. På grund av att A.A. var intresserad av att köpa aktierna i Terrys Restaurang AB lånade Ta.A. ut 600 000 kr

till honom som skulle betalas tillbaka inom kort. Ta.A. har ingen närmare kännedom om verksamheten i Terrys Restaurang AB. Inte heller har Ta.A. någon närmare kännedom om sin sons, Tu.A., inblandning i Terrys Restaurang AB eller hans eventuella förvärv av aktierna i bolaget. Ta.A. är inte part i något aktieöverlåtelseavtal rörande Terrys Restaurang AB och kan således inte bindas av tredje mans åtgärder.

A.A.

Parterna är goda vänner sedan länge. Parterna var i mitten av april 2012 överens om att tillsammans med M.A gå in som aktieägare i Terrys Restaurang AB. Av aktierna skulle A.A. och hans hustru äga 50 procent, Ta.A. 30 procent och M.A., som sedan tidigare varit kock och anställd i verksamheten, 20 procent. Strax före det tänkta förvärvet meddelade Ta.A. att han på grund av sin pension inte kunde stå som aktieägare för Terrys Restaurang AB. Istället skulle hans son, Tu.A., träda in som aktieägare. Detta resulterade i att A.A. för egen och för Ta.A:s räkning förvärvade 80 procent av aktierna med syfte att senare överföra 30 procent till Ta.A:s son, Tu.A., vilket också senare skedde den 28 maj 2012. Tu.A. har alltså trätt in i Ta.A:s ställe. Överföringen om 600 000 kr motsvarar 30 procent av köpeskillingen för aktierna i Terrys Restaurang AB.

ÅBEROPAD BEVISNING

Ta.A.

Ta.A. har som skriftlig bevisning åberopat bokföringsavi, låneuppsägning och köpeavtal för aktier. Som muntlig bevisning har han åberopat partsförhör med sig själv under sanningsförsäkran och vittnesförhör med G.L.

A.A.

A.A. har som skriftlig bevisning åberopat aktieöverlåtelseavtal, skuldebrev, depositionsavtal, bokföringsavi, mail och brev. Som muntlig bevisning har han åberopat partsförhör med sig själv under sanningsförsäkran och vittnesförhör med G.L. och M.A.

DOMSKÄL

Tingsrätten ska pröva om Ta.A:s överföring om 600 000 kr den 23 april 2012 till A.A. utgör ett lån. Om svaret är ja ska tingsrätten bifalla käromålet. Om svaret är nej ska tingsrätten ogilla käromålet.

Bevisbördans fördelning

Av rättsfallet NJA 2014 s. 364 framgår att mottagaren av ett penningbelopp har bevisbördan för att beloppet utgör en gåva istället för ett lån när det står klart att en överföring skett men det råder oenighet om överföringens innebörd. I detta fall har istället påståtts att den aktuella transaktionen avser en betalning för ett aktieköp. Frågan är om bevisbördan för överföringens innebörd också i detta fall ska åligga mottagaren.

I rättsfallet NJA 2012 s. 804 som rörde en påstådd benefik rättshandling i form av efterskänkt regressrätt fastställdes att bevisbördan för transaktionens syfte åvilade gäldenären. Som skäl för en sådan ordning anfördes bland annat intresset av att hindra förmögenhetsöverföringar som sker oöverlagt och till skada för tredje man. Också det ökade behovet av bevissäkring berättigade en sådan fördelning av bevisbördan.

I det aktuella fallet är inte samtliga de skäl för en sådan fördelning av bevisbördan som vid gåvohandlingar lika relevanta. Behovet av bevissäkring är däremot lika angeläget i det nu aktuella fallet liksom vad som sagts i NJA 2014 s. 364 om strävandet att minska risken för missbruk från mottagarens sida när det råder oklarhet om bakgrunden till att ett belopp har överförts.

Ett ytterligare synsätt är att låta en gäldenärs invändning om att ett överfört belopp till honom avsett betalning för ett köp istället för ett lån likställas med ett påstående om att gäldenären har haft en fordran (på grund av köp) på borgenären som denne sedan har betalat. Detta har gäldenären bevisbördan för (jfr NJA 1975 s. 577 och NJA 2009 s. 64).

Tingsrätten finner att bevisbördan för påståendet om att den i målet aktuella transaktionen utgör något annat än lån åligger mottagaren A.A. De beviskrav som normalt gäller i tvistemål ska gälla.

Bevisvärderingen

Ta.A. och A.A. har bekräftat de sakomständigheter som framgår av deras respektive talan.

Vittnet G.L. har berättat att han varit rådgivare åt säljaren för Terrys Restaurang AB men sedan fortsatt sitt uppdrag åt de nya ägarna och att det är han som upprättat och formulerat samtliga överlåtelsehandlingar som behövts i samband med överlåtelserna av aktierna. G.L. har uppgett att han uppfattat att Ta.A., som han träffat för första gången i samband med tillträdet av aktierna i Terrys Restaurang AB, lånat ut pengar till A.A. för att denne skulle kunna finansiera sitt köp av aktierna.

Vittnet M.A. har bekräftat A.A:s uppgift om att Ta.A. avsett att träda in som aktieägare och att den aktuella överföringen utgjort betalning för aktierna.

Av de handlingar som A.A. har åberopat i målet framgår bland annat att Ta.A:s son, Tu.A., den 28 maj 2012 har köpt aktier i bolaget av A.A. I aktieöverlåtelseavtalet från samma dag hänvisas till en inbetalning den 23 april 2012 om 600 000 kr som skett till A.A:s konto, det vill säga den tvistiga transaktionen.

Enligt tingsrättens mening framstår det som mindre sannolikt att Ta.A., som han själv har uppgett, inte haft någon närmare vetskap om eller medverkat vid transaktionen som inneburit att hans son kommit att förvärva aktier i Terrys Restaurang AB. Det verkar vidare inte heller troligt att Ta.A. inte har haft ett större engagemang i Terrys Restaurang AB än vad han själv har medgett. I övrigt kan ingen av parternas berättelse vinna företräde framför den andres. Av betydelse vid målets prövning är emellertid snarare att bedöma om A.A. har lyckats bevisa att Ta.A:s penningöverföring till honom utgör någonting annat än ett lån.

Det finns ingen faktisk utredning som tydliggör syftet med överföringen den 23 april 2012. A.A:s uppgift om att överföringen avsett ett köp av aktier stöds av M.A:s berättelse. Samtidigt stöds Ta.A:s uppgift om att transaktionen handlat om ett lån av det som G.L. har berättat. Det upprättade aktieöverlåtelseavtalet som hänvisar till den tidigare överföringen den 23 april 2012 talar i stor mån för att transaktionen utgjort en betalning för aktier. Samtidigt har Ta.A. inte varit part i det avtalet. Det framgår inte heller att Ta.A. har accepterat att hans penningöverföring den 23 april 2012 fick användas som vederlag för Tu.A:s aktieförvärv. Tingsrätten finner således att A.A. inte har bevisat (styrkt) att överföringen utgjort betalning för aktier. Det sagda innebär således att transaktionen avsett ett lån som numera förfallit till betalning. Käromålet ska därför bifallas. Rätt till ränta följer av lag.

DOMSLUT

Tingsrätten förpliktade A.A. att till Ta.A. betala 600 000 kr jämte ränta.

Domskäl

Hovrätten (hovrättsråden Niklas Wågnert och Vibeke Sylten samt tf. hovrätts------assessorn Maria Winblad von Walter, referent) anförde följande i dom den 17 oktober 2016.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Parterna har åberopat samma omständigheter och utvecklat sin talan på i huvudsak samma sätt som i tingsrätten. Bevisningen är i stort densamma. Dessutom har Ta.A. åberopat ny bevisning i form av vittnesförhör med M.E. och ett yttrande från ombudet B.B. i ett annat mål som pågår i Stockholms tingsrätt mellan Tu.A. och Terrys Restaurang AB.

Av utredningen har till en början följande framkommit.

Det är ostridigt att 600 000 kr har överförts från Ta.A. till A.A. genom en banktransaktion den 23 april 2012. Samma månad förvärvade A.A. aktier i Terrys Restaurang AB (fortsättningsvis Terrys Restaurang). Den 28 maj 2012 skedde en aktieöverlåtelse i vilken A.A. överlät aktier i

Terrys Restaurang till Ta.A:s son, Tu.A. Av aktieöverlåtelseavtalet

framgår bl.a. följande:

"Aktierna överlåts för en köpeskilling om 394 200 kronor. Därutöver löser Köparen 75 % av A.A:s lån till bolaget (Terrys Restaurang AB) med 240 000 kronor.

Köpeskillingen och lösen av lånet (600 000 kr) har erlagts 2012-04-23 genom inbetalning till A.A:s konto - - - i Swedbank. Resterande 34 200 kronor erläggs 2012-05-29 till samma konto."

Ta.A. har gjort gällande att överföringen den 23 april 2012 avsåg ett lån, medan A.A. har gjort gällande att överföringen avsåg betalning för aktier.

Utöver vad som redovisats i tingsrättens dom har följande framkommit i förhör med parterna.

Ta.A. har uppgett att A.A. under år 2012 ville köpa aktier i en restaurang men denne hade inte tillräckligt med pengar för förvärvet. A.A. frågade om Ta.A. ville vara med som ägare. Ta.A. ville inte det men erbjöd A.A. ett lån och sa att han ville ha tillbaka pengarna så snabbt som möjligt. Ta.A. följde med till banken vid ett tillfälle för att få tillbaka sina pengar, men A.A. tillät honom inte att närvara vid bankmötet. Ta.A. har därefter försökt få tillbaka pengarna men A.A. ville inte prata med honom. Ta.A. försökte också genom gemensamma bekanta förmå A.A. att betala tillbaka pengarna. Ta.A. kände inte till att sonen trätt in i som aktieägare i Terrys Restaurang.

A.A. har å sin sida uppgett att bl.a. han och Ta.A. diskuterade köp av Terrys Restaurang. Ta.A. skulle äga 30 % av aktierna. I april 2012 var allt klart men Ta.A. uppgav då att han inte ville stå med som aktieägare eftersom det kunde leda till problem med hans pension. I stället bestämdes att Ta.A:s son, Tu.A., skulle stå som aktieägare. Ta.A. förde över 600 000 kr.

Hela affären gick sedan genom A.A. som förvärvade 80 % av aktierna och därefter skulle aktieöverlåtelse ske beträffande 30 % av aktierna. Aktieöverlåtelsen skedde den 28 maj 2012. Det var Ta.A. som finansierade aktierna men aktierna stod på sonen så att Ta.A. inte skulle riskera att förlora sin pension.

Bevisbördans placering

Hovrätten har först att ta ställning till om Ta.A. har bevisbördan för sitt påstående om lån eller om det ska åligga A.A. att lägga fram bevisning för att visa att penningöverföringen inte har utgjort lån utan en betalning för aktier i en restaurangrörelse.

Som alltid får frågan om bevisbördans placering avgöras efter en avvägning av de skäl som talar för och emot att lägga bevisbördan på käranden respektive svaranden.

Den som framställer krav på betalning på grund av lån har bevisbördan för påståendet (se NJA 1975 s. 577 och NJA 2009 s. 64). Denna huvudregel ligger i linje med den s.k. bevissäkringsteorin som innebär att bevisbördan läggs på den part som typiskt sett har lättast eller särskild anledning att säkerställa bevisning. En borgenär kan t.ex. se till att det upprättas ett skuldebrev mellan parterna. Bevisskyldigheten omfattar förpliktelsens uppkomst, medan gäldenären sedan kan ha bevisbördan för omständigheter som medfört att förpliktelsen har upphört (Per Olof Ekelöf m.fl., Rättegång IV, 2009, s. 81).

Som framgår av NJA 2014 s. 364 gäller denna huvudregel inte utan vidare när det står klart att ett visst belopp har förts över från en person till en annan och det endast råder oenighet kring överföringens innebörd. När oenigheten gäller om en överföring utgjort lån eller gåva har

HD funnit att det finns starkare skäl att lägga bevisbördan på gåvomottagaren än på den som påstår lån (se NJA 2012 s. 804 och NJA 2014 s. 364).

I detta mål har det inte gjorts gällande från någon sida att den aktuella överföringen utgjort en gåva, skett av misstag eller eftergivits på något sätt. Enligt hovrättens mening kan A.A:s invändning inte heller likställas med en sådan situation och de skäl som gör sig gällande för att placera bevisbördan på mottagaren i ovan nämnda fall gör sig inte på samma sätt gällande i detta mål, när mottagaren påstår att överföringen utgjort betalning och inte ett lån.

Hovrätten anser att det ligger närmast till hands att anse att Ta.A., som var den som överförde pengarna, hade störst möjlighet att säkra bevisning om att det var fråga om ett lån. Tidpunkten för överföringen sammanfaller också med förvärvet av den i målet aktuella restaurangen och Ta.A. har därmed också haft störst anledning att säkra bevisning om lånet. A.A:s invändning att överföringen utgjort betalning får i stället anses utgöra ett motfaktum till Ta.A:s påstående. A.A. har inte någon egentlig bevisbörda för att styrka omständigheterna kring betalningen, utan i stället kvarstår bevisbördan för påståendet om lån på Ta.A.

Sammanfattningsvis anser hovrätten därför, till skillnad från tingsrätten, att bevisbördan för påståendet om att den i målet aktuella överföringen utgör ett lån åligger Ta.A. och han har att styrka detta påstående. Det räcker då inte att käranden kan visa att han har gjort en insättning på motpartens konto (se Ekelöf m.fl., Rättegång IV, s. 109, och NJA 2009 s. 64).

Hovrättens bedömning

Av utredningen i målet framgår att något skuldebrev eller skriftligt avtal om lån inte har upprättats. Någon annan skriftlig dokumentation, utöver ett kvitto på den ostridiga transaktionen, som stödjer Ta.A:s talan har heller inte presenterats. Vad gäller den muntliga bevisningen har Ta.A. och A.A. lämnat motstridiga uppgifter. Båda parterna har dock berättat att överföringen hade att göra med köp av aktier i Terrys Restaurang.

Den enda bevisning som Ta.A. har åberopat när det gäller omständigheterna kring hur lånet ingicks är hans egna uppgifter. Han har dock endast lämnat knapphändiga uppgifter kring hur detta gick till och vad som ska ha avtalats mellan parterna. Exempelvis har han inte uppgett något om hur och när återbetalning skulle ske, bara att pengarna skulle återbetalas inom kort. Hovrätten konstaterar också att det dröjt flera år innan han, i vart fall mer formellt, gjorde gällande sitt påstådda krav mot A.A.

Vad gäller övrig bevisning anser hovrätten att vittnet G.L. inte ger något avgörande stöd för Ta.A:s påstående om lån. G.L. var involverad i upprättandet av köpehandlingarna och aktieöverlåtelseavtalet i Terrys Restaurang. I samband med ett besök på banken inför försäljningen träffade han Ta.A. G.L. fick klart för sig att Ta.A. hade gett ett lån till A.A. och han uppfattade att Ta.A. var med på banken i april 2012 för att bevaka sina intressen. G.L. ger alltså visst stöd för Ta.A:s påstående om lån. G.L. har dock inte kunnat lämna några närmare uppgifter om lånet. Hans uppgifter motsäger inte heller att det kan ha varit som A.A. har påstått, nämligen att Ta.A. var ett slags finansiär och att han av den anledningen kan ha varit intresserad av försäljningen och mötet på banken. G.L. har inte heller kunnat lämna några närmare uppgifter om bakgrunden till den senare aktieöverlåtelsen.

Vittnet M.A., som också var aktieägare i restaurangen efter försäljningen, har bekräftat A.A:s uppgifter om att Ta.A. skulle köpa aktier i restaurangen men att sonen Tu.A. trädde in i stället och att Ta.A. finansierade köpet. Hovrätten anser inte att vittnesförhöret med M.E. förtar värdet av M.A:s uppgifter då M.E:s uppgifter inte gett någon upplysning om, och i sådant fall på vilket sätt, M.A. skulle ha lämnat felaktiga uppgifter vid förhöret i tingsrätten.

Sammantaget anser hovrätten därför att Ta.A., mot A.A:s bestridande och version om vad insättningen avsåg, inte har styrkt sitt påstående om att parterna ingått ett avtal om lån. När det gäller det överförda beloppet talar utredningen – och då främst det aktieöverlåtelseavtal som A.A. har åberopat – i stället starkt för att pengarna avsåg betalning för aktier.

Käromålet ska därför ogillas och tingsrättens dom ändras i enlighet med detta.

HOVRÄTTENS DOMSLUT

Hovrätten ändrade tingsrättens dom på så sätt att hovrätten lämnade Ta.A:s talan utan bifall.