NJA 2022 s. 819
En part framställde ett yrkande om ersättning för rättegångskostnad med ett belopp som senare skulle anges, men preciserade inte sitt yrkande i slutskriften. Det fanns inte underlag för att uppfatta partens passivitet på så sätt att yrkandet hade frånfallits. Domstolen var därför skyldig att utöva ytterligare materiell processledning i syfte att klarlägga yrkandet.
Skaraborgs tingsrätt
Nordbro AB ansökte vid Skaraborgs tingsrätt om säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. 3 § RB och yrkade att Aptic Aktiebolag skulle förpliktas att vid vite utge en licensnyckel till viss programvara. Aptic bestred Nordbros yrkande och anförde i bestridandet att Aptic yrkade ersättning för rättegångskostnad med belopp som skulle anges senare.
Domskäl
Tingsrätten (rådmannen Liselotte Johansson) meddelade beslut den 24 maj 2021.
På anförda skäl avslog tingsrätten ansökan om säkerhetsåtgärd. I tingsrättens protokoll från handläggningen antecknades att Aptic i en skrift hade yrkat ersättning för rättegångskostnader men att bolaget inte hade framställt yrkande därom i samband med slutförande av talan.
Göta hovrätt
Aptic Aktiebolag överklagade i Göta hovrätt och yrkade att hovrätten i första hand skulle förplikta Nordbro AB att ersätta Aptics rättegångskostnader vid tingsrätten med 257 700 kr jämte ränta eller, i andra hand, återförvisa målet såvitt avser frågan om rättegångskostnad till tingsrätten för erforderlig behandling. Aptic anförde att bolaget såväl i sitt svaromål som i sitt skriftliga slutförande av talan yrkat ersättning för sin rättegångskostnad med belopp som senare skulle anges och att tingsrätten under sådana förhållanden borde berett Aptic tillfälle att inkomma med ett specificerat kostnadsyrkande innan målet avgjordes.
Nordbro motsatte sig Aptics yrkanden och anförde att Aptic inte framställt något specificerat kostnadsyrkande innan tingsrätten avslutat handläggningen.
Prövningstillstånd i hovrätten meddelades av HD i beslut den 30 september 2021.
Aptic yrkade ersättning för sina rättegångskostnader i hovrätten och HD.
Nordbro yrkade ersättning för sina rättegångskostnader i hovrätten.
Domskäl
Hovrätten (hovrättsråden Ulrik Lönnmyr och Magnus Mannerback, referent) anförde i beslut den 11 januari 2022 följande.
HOVRÄTTENS SKÄL FÖR BESLUTET
I målet aktualiseras frågan hur långt rättens processledningsskyldighet sträcker sig då en part har framställt yrkande om ersättning för rättegångskostnader men inte preciserar dessa innan målets handläggning avslutas.
Enligt 18 kap. 14 § första stycket RB ska en part, som vill ha ersättning för rättegångskostnad, framställa sitt yrkande innan handläggningen avslutas. Han ska därvid uppge vari kostnaden består. Om han inte har framställt sitt yrkande inom den angivna tiden, får han inte därefter föra talan om kostnad som har uppkommit vid samma rätt.
Av 42 kap. 8 § andra stycket RB framgår att rätten ska, allt efter målets beskaffenhet, vid förberedelsen verka för att tvistefrågorna blir klarlagda och att parterna anger allt som de vill åberopa i målet. Rätten ska genom frågor och påpekanden försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar.
När en part har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges åvilar det domstolen att innan målet avgörs bereda parten möjlighet att slutföra sin talan i detta avseende ( jfr NJA 1994 s. 7, NJA 1996 Not C 63, och NJA 2006 Not N 88 samt HD:s beslut den 31 augusti 2011 i mål nr Ö 5597-10).
Enligt 42 kap. 18 § andra stycket RB ska parterna beredas tillfälle att slutföra sin talan innan ett mål avgörs utan huvudförhandling. Innebörden av ett sådant förläggande måste vara att parten, när fristen löpt ut, får räkna med att domstolen kan komma att avsluta handläggningen av målet. Det spelar i det sammanhanget inte någon roll om domstolen i föreläggandet angett att målet ska avgöras utan huvudförhandling eller att detta endast övervägs. Föreläggandet ger inte i sig upphov till något särskilt beslut om hur målet ska avgöras. En annan sak är att den part som förelagts att slutföra sin talan kan begära anstånd i visst avseende eller framföra uppgifter av vilka framgår att parten inte har slutfört sin talan, varvid domstolen kan behöva vidta ytterligare handläggningsåtgärder.
Aptic har i sitt svaromål yrkat ersättning för rättegångskostnader med belopp som senare skulle anges, men har i samband med slutförandet av talan inte framställt något specificerat kostnadsyrkande. Av tingsrättens slutföreläggande framgår att domstolen avsett att avgöra målet utan huvudförhandling och att så kunnat ske omedelbart efter att fristen för föreläggandet löpt ut. Aptic har vid sådant förhållande haft att räkna med att tingsrätten efter denna frist skulle komma att avsluta handläggningen av målet. I sin slutskrift har Aptic visserligen hänvisat till det svaromål vari bolaget yrkat ersättning för sina rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges. Av innehållet i skriften kan emellertid inte dras slutsatsen att Aptic begärt anstånd med att inkomma med ett specificerat kostnadsyrkande. Inte heller i övrigt kan innehållet i Aptics slutskrift anses ha gett upphov till någon otydlighet eller ofullständighet som det åvilat tingsrätten att avhjälpa inom ramen för sin processledningsskyldighet innan målets handläggning avslutades. Överklagandet ska därför avslås.
– – –
BESLUT
Hovrätten avslår överklagandet.
Aptic Aktiebolag ska ersätta Nordbro AB för dess rättegångskostnad i hovrätten – – –.
Aptic Aktiebolag ska stå sina rättegångskostnader i hovrätten och HD.
Tf. hovrättsassessorn Rebecca Haenflein var skiljaktig och anförde:
Jag ansluter mig till majoritetens uppfattning kring den principiella innebörden av ett slutföreläggande. Jag anser även att när handläggningen gått så långt att parterna slutfört sin talan, ska materiell processledning i princip inte behöva tillgripas. När det kvarstår oklarheter kring parternas talan, särskilt ifråga om vad de yrkar i målet, kan det dock ändå finnas behov av att domstolen agerar ( jfr beträffande rättens materiella processledning när hand-läggningen av målet kommit så långt som till huvudförhandling 43 kap. 4 § RB och prop. 1986/87:89 s. 216 f.). Frågan är om det kvarstått en sådan oklarhet i detta mål.
Aptic har i svaromål framställt ett yrkande om rättegångskostnader i enlighet med 18 kap. 14 § RB och uttryckt en avsikt att senare precisera yrkat belopp. Sedan Aptic slutförelagts har Aptic angett att bolaget vidhåller vad som anförts i svaromålet, men inte berört frågan om rättegångskostnader närmare eller preciserat sitt yrkande. Även om det får förutsättas att part som företräds av ombud efter slutföreläggande faktiskt slutför sin talan, har Aptic inte under handläggningen gett uttryck för att ha återkallat sitt yrkande om rättegångskostnader. Det har således varit fråga om en ren oklarhet i fråga om vad Aptic yrkat i detta avseende (se rättsfallen NJA 1985 s. 738 och NJA 1998 Not C 15, jfr NJA 1987 s. 450). Jag anser att tingsrätten varit skyldig att klarlägga om yrkandet frånfallits och att tingsrättens underlåtenhet i detta avseende utgör ett rättegångsfel som, mot bakgrund av att Nordbro ifrågasatt skäligheten av kostnadsanspråket, föranleder återförvisning av målet såvitt avser frågan om rättegångskostnader. Överröstad i denna del är jag i övrigt ense med majoriteten.
Högsta domstolen
Aptic Aktiebolag överklagade och yrkade att HD skulle förplikta Nordbro AB att ersätta Aptic för rättegångskostnad i tingsrätten, befria Aptic från skyldigheten att ersätta Nordbro för rättegångskostnad i hovrätten samt förplikta Nordbro att ersätta Aptic för rättegångskostnader i hovrätten samt i HD. Aptic yrkade i andra hand att HD skulle återförvisa målet till tingsrätten för prövning av frågan om rättegångskostnad där.
Nordbro motsatte sig att hovrättens beslut ändrades.
Parterna yrkade ersättning för sina rättegångskostnader i HD.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, justitiesekreteraren Petter Selberg, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.
SKÄL
Bakgrund och frågan i HD
Punkterna 1–5 motsvarar i huvudsak punkterna 1–6 i HD:s skäl.
Bedömningen i detta fall
En part som vill ha ersättning för rättegångskostnad ska enligt 18 kap. 14 § första stycket RB framställa sitt yrkande innan handläggningen avslutas och därvid uppge vari kostnaden består. Om parten inte har framställt sitt yrkande inom den angivna tiden, får parten inte därefter föra talan om kostnad som har uppkommit vid samma rätt.
Aptic, som vunnit målet såvitt avsett ansökan om säkerhetsåtgärd, har i tingsrätten framställt ett yrkande om ersättning för rättegångskostnad, men inte preciserat kostnaden innan handläggningen där avslutats.
Av HD:s praxis följer att rätten har en skyldighet att, innan handläggningen avslutas, genom materiell processledning klarlägga innehållet i ett yrkande om ersättning för rättegångskostnad som en part förklarat sig vilja precisera senare (se bl.a. NJA 1994 s. 7, NJA 2003 s. 445 och NJA 2006 N 88).
Aptic har inte i samband med slutförandet av talan återkallat sitt i svaromålet framställda yrkande om ersättning för rättegångskostnad. Omstän-digheterna har inte heller varit sådana att tingsrätten kunnat utgå från att ersättningsyrkandet frånfallits. Målets karaktär och komplexitet, omfattningen av skriftväxlingen samt det förhållandet att Aptic företrätts av två advokater har tvärtom utgjort starka indikationer på att det hos bolaget funnits upparbetade kostnader för ombudsarvode. Vid angivna förhållanden ålåg det tingsrätten att, innan handläggningen avslutades, klarlägga Aptics ersättningsyrkande. Tingsrättens underlåtenhet utgör ett rättegångsfel.
Aptic har preciserat sin rättegångskostnad i tingsrätten till 257 700 kr avseende ombudsarvode. Eftersom Nordbro invänt mot skäligheten av det begärda arvodet, bör frågan om ersättningens storlek i första hand prövas av tingsrätten ( jfr NJA 2006 N 88).
Vid denna utgång ska tingsrätten i samband med målets återupptagande pröva frågan om rättegångskostnader i hovrätten och HD (18 kap. 15 § tredje stycket RB).
HD:S AVGÖRANDE
Med undanröjande av hovrättens beslut återförvisar HD målet till tingsrätten för prövning av frågan om rättegångskostnad i tingsrätten.
Tingsrätten ska pröva frågan om skyldighet för part att ersätta motparten för rättegångskostnader i hovrätten och HD.
Domskäl
HD ( justitieråden Anders Eka, Agneta Bäcklund, Sten Andersson, Stefan Johansson, referent, och Petter Asp) meddelade den 29 november 2022 följande beslut.
SKÄL
Bakgrund
Nordbro ansökte hos tingsrätten om att Aptic vid vite skulle förpliktas att vidta en viss säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. 3 § RB. Aptic motsatte sig ansökan och angav i sin svarsskrift att bolaget yrkade ersättning för rättegångskostnad med ett belopp som skulle anges senare.
Tingsrätten förklarade att avsikten var avgöra målet utan förhandling och gav parterna tillfälle att slutföra sin talan.
I sin slutskrift vidhöll Aptic det som hade anförts i svarsskriften. Bolaget berörde inte särskilt frågan om rättegångskostnader.
Tingsrätten, som avgjorde målet på handlingarna, avslog Nordbros ansökan om säkerhetsåtgärd utan att ta ställning i frågan om ersättning för rättegångskostnad. I redogörelsen för parternas talan angav tingsrätten att Aptic i svaromålet hade yrkat ersättning för rättegångskostnad, men att bolaget i samband med slutförandet av talan inte hade framställt något ersättningsyrkande.
Aptic överklagade tingsrättens beslut och yrkade i hovrätten ersättning för sin rättegångskostnad i tingsrätten. Hovrätten har av-slagit överklagandet.
Frågan i HD
Frågan i HD är om en domstol är skyldig att genom materiell processledning klarlägga ett sedan tidigare framställt yrkande om rättegångskostnad när parten inte – varken då yrkandet framställdes eller då han eller hon slutförde sin talan – har preciserat sitt yrkande.
Materiell processledning avseende yrkanden om rättegångskostnad
En part som vill ha ersättning för rättegångskostnad ska framställa sitt yrkande innan handläggningen avslutas och uppge vad kostnaden består i. Om parten inte har framställt något yrkande inom den angivna tiden, får han eller hon inte därefter föra talan om kostnad som har uppkommit vid samma rätt. (Se 18 kap. 14 § första stycket RB.)
Domstolen är skyldig att utöva materiell processledning under förberedelsen och ska, allt efter målets beskaffenhet, verka för att tvistefrågorna blir klarlagda och att parterna anger allt som de vill åberopa. Domstolen ska genom frågor och påpekanden försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar. (Se 42 kap. 8 § andra stycket RB.)
Det är inte ovanligt att den som är part i ett mål i någon av sina första skrifter till domstolen anger att han eller hon yrkar ersättning för sin rättegångskostnad med ett belopp som senare kommer att anges. En part ska i så fall ges tillfälle att precisera sitt yrkande. Detta kan ofta ske genom att parterna föreläggs att slutföra sin talan.
HD har i flera avgöranden tagit ställning till vad en domstol ska göra när en part tidigare under handläggningen har framställt ett yrkande om ersättning för sin rättegångskostnad och uppgett att beloppet kommer att anges senare. Domstolen har klargjort att rätten i en sådan situation har en skyldighet att, innan handläggningen avslutas, genom materiell processledning klarlägga innehållet i yrkandet (se bl.a. ”Smådalarös rättegångskostnad” NJA 1994 s. 7 och ”Ridsportförbundets rättegångskostnad” NJA 2003 s. 445).
Domstolen kan då inte alltid nöja sig med att meddela parten ett slutföreläggande. Om parten trots föreläggandet inte preciserar sitt yrkande måste domstolen normalt utöva ytterligare materiell processledning i syfte att klarlägga innehållet i yrkandet om rätte-gångskostnad.
Situationen är annorlunda om det finns underlag för att uppfatta partens passivitet på så sätt att yrkandet har frånfallits. Det kan exempelvis vara fallet om domstolen i ett slutföreläggande särskilt har uppmanat parten att ange innehållet i sitt kostnadsyrkande och något preciserat yrkande trots detta inte kommer in.
Bedömningen i detta fall
Aptic framställde i sin svarsskrift till tingsrätten ett yrkande om ersättning för rättegångskostnad med ett belopp som senare skulle anges.
När Aptic därefter slutförde sin talan i målet angav bolaget inte något preciserat rättegångskostnadsyrkande. Aptic angav emellertid att bolaget vidhöll vad som tidigare hade anförts och återkallade således inte sitt i svarsskriften framställda yrkande om ersättning för rättegångskostnad.
Omständigheterna var inte heller sådana att det fanns underlag att uppfatta Aptic så att bolaget hade frånfallit yrkandet. Tvärtom fanns det – med anledning av bl.a. målets karaktär och komplexitet, omfattningen av skriftväxlingen samt det förhållandet att Aptic företräddes av två advokater – skäl att anta att Aptics underlåtenhet att precisera sitt yrkande berodde på ett förbiseende.
Mot den nu angivna bakgrunden var tingsrätten skyldig att fortsätta sin materiella processledning och, innan handläggningen avslutades, vidta ytterligare åtgärder för att klarlägga Aptics yrkande.
Tingsrättens underlåtenhet utgör ett sådant rättegångsfel som medför att hovrättens beslut ska undanröjas och frågan om rät-tegångskostnad i tingsrätten återförvisas till tingsrätten för erforderlig behandling. Vid denna utgång ska tingsrätten i samband med att målet tas upp pröva frågan om rättegångskostnader i hovrätten och HD (se 18 kap. 15 § tredje stycket RB).
HD:S AVGÖRANDE
HD undanröjer hovrättens beslut och visar målet åter till tingsrätten för prövning av frågan om rättegångskostnad i tingsrätten.
Det ankommer på tingsrätten att i samband med att målet tas upp pröva frågan om ersättning för rättegångskostnader i hovrätten och HD.