NJA 2022 s. 934

Det är typiskt sett lämpligt att besluta om löpande vite vid förelägganden om att vidta rättelse vid olovligt byggande.

Byggnadsnämnden i Västerås kommun beslutade den 12 december 2019 att förelägga Ja.M. och Ju.M. vid äventyr av vite om 50 000 kr, att ta bort det olovligt uppförda pooltaket från fastigheten H 1 senast den dag som inföll sex månader efter dagen då beslutet vunnit laga kraft. Ja.M. och Ju.M. förelades även att betala vite om 50 000 kr för varje period om tre månader därefter under vilket pooltaket stod kvar. Vitesbeloppet skulle i båda fallen fördelas med 25 000 kr var för Ja.M. och Ju.M.

Ja.M. och Ju.M. överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Västmanlands län. Länsstyrelsen avslog överklagandena i beslut den 25 maj 2020. I fråga om vitesbeloppen anförde länsstyrelsen bl.a. följande.

Enligt 11 kap. 37 § plan- och bygglagen får ett rättelseföreläggande förenas med vite.

Ett vite ska enligt 3 § viteslagen fastställas till ett belopp som med hänsyn till vad som är känt om adressatens ekonomiska förhållanden och till omständigheterna i övrigt kan antas förmå honom eller henne att följa det föreläggande som är förenat med vite.

Enligt 4 § viteslagen får vite föreläggas som löpande vite om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna. Vitet bestäms då till ett visst belopp för varje tidsperiod av viss längd under vilken föreläggandet inte har följts eller, om föreläggandet avser en återkommande förpliktelse, för varje gång adressaten underlåter att fullgöra denna. Om vitesföreläggandet innefattar ett förbud eller någon liknande föreskrift eller det annars är lämpligt, kan i stället bestämmas att vitet ska betalas för varje gång föreskriften överträds. Löpande vite får inte tillämpas, om det av någon särskild föreskrift följer att vitet inte får överstiga ett visst högsta belopp.

– – –

Utifrån vad som framkommit i ärendet om klagandenas ekonomiska förhållanden, och till omständigheterna i övrigt, bedömer Länsstyrelsen att nämndens beslutade vitesbelopp är skäliga för att kunna förmå klagandena att följa det föreläggande som är förenat med vite. Vidare bedömer Länsstyrelsen att det med hänsyn till omständigheterna är lämpligt att förelägga vitet som löpande vite. Länsstyrelsen instämmer därför i nämndens bedömning avseende skäligheten av vitesbeloppets storlek samt lämpligheten att förelägga vitet som löpande vite.

Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen

Ja.M. och Ju.M. (klagandena) yrkade i första hand att mark- och miljödomstolen, med ändring av Länsstyrelsen i Västmanlands läns beslut, skulle undanröja Byggnadsnämnden i Västerås kommuns beslut om rättelseföreläggande förenat med vite. I andra hand yrkade de att domstolen med ändring av länsstyrelsens beslut skulle upphäva den del av nämndens beslut som avsåg det löpande vitet.

Mark- och miljödomstolen (rådmannen Erika Ekman och tekniska rådet Jonas T Sandelius) anförde i dom den 9 oktober 2020 följande.

DOMSKÄL

– – –

Länsstyrelsen har i sitt beslut redogjort för tillämplig lagstiftning och utförligt motiverat sina ställningstaganden i fråga om huruvida konstruktionen utgör en tillbyggnad, om bygglov kan beviljas i efterhand, om det löpande vitet som rättelseföreläggandet är förenat med, samt frågan om beslutets proportionalitet i ljuset av den praxis som finns på området. Mark- och miljödomstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning med de skäl länsstyrelsen har angett och tillägger för egen del följande.

I praxis har det visuella intrycket av en konstruktion ansetts ha betydelse vid prövningen av om bygglovsplikt föreligger eller inte, se Mark- och miljööverdomstolens dom den 5 juni 2020 i mål nr P 3567-19. I utdraget läge liknar konstruktionen enligt domstolens mening en inglasad altan. Den omständigheten att delar av konstruktionen kan dras in så att det visuella intrycket blir ett annat förändrar enligt domstolen inte bedömningen i det här fallet. Mark- och miljödomstolen finner vidare i detta fall, även oavsett det visuella intrycket, att pooltaket utgör en lovpliktig konstruktion med väggar och tak som tillsammans bildar ett rum. Länsstyrelsens beslut ska därför fast-ställas.

Inte heller vad klagandena anfört i övrigt leder mark- och miljödomstolen till någon annan slutsats. Överklagandet ska därför avslås.

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Svea hovrätt

Ja.M. och Ju.M. (klagandena) överklagade i Svea hovrätt och yrkade att Mark- och miljööverdomstolen skulle upphäva nämndens beslut i sin helhet eller, i andra hand, upphäva nämndens beslut avseende löpande vite. De invände även att vitesbeloppet var för högt.

Byggnadsnämnden i Västerås kommun motsatte sig att mark- och miljödomstolens dom ändrades.

Mark- och miljööverdomstolen (hovrättsråden Lars Borg, Lars Olsson, referent,

och Margaretha Gistorp samt tekniska rådet Inga-Lill Segnestam) anförde i dom den 18 november 2021 följande.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Klagandena har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg:

– – –

Föreläggandet ska inte förenas med löpande vite eftersom det saknas anledning att tro att de inte kommer att följa föreläggandet. Om rättelseföreläggandet inte upphävs avser de att följa det. Enbart den omständigheten att möjligheten till ytterligare ingripanden preskriberades under 2020 kan inte anses medföra att det framstår som lämpligt att utdöma ett löpande vite. Storleken på vitet är för högt i förhållande till att deras gemensamma pensionsgrundande inkomster per månad är 39 474 kr.

Nämnden har anfört i huvudsak följande:

– – –

I detta fall har det bedömts vara lämpligt med ett löpande vite. Under sommaren 2020 preskriberades nämndens möjlighet att utfärda ytterligare rättelseföreläggande. I en sådan situation finns det en uppenbar risk att den som ett vitesföreläggande med fast belopp riktas mot väljer att betala vitet för att undgå en rättelse. Att föreläggandet förenas med ett löpande vite i stället för ett fast vite påverkar föreläggandets övriga utformning. Med ett löpande vite behöver nämnden inte utfärda nya förelägganden om det första inte efterlevs. Det möjliggör en längre tid för rättelse. I aktuellt fall har klagandena sex månader på sig från att beslutet fått laga kraft. Med ett fast vite hade tiden för rättelse eventuellt varit kortare för att ge nämnden tid att utfärda ett nytt vitesföreläggande om det första inte efterlevs. Ett löpande vite ger i detta fall bättre möjligheter till ett skäligt och välavvägt vitesbelopp. Det är ett viktigt allmänintresse att åtgärder inte vidtas i strid mot lag eller gällande detaljplan samt är av vikt att sådana åtgärder rättas. Det allmänna intresset talar för användandet av ett löpande vite.

– – –

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Rättelseföreläggande

– – –

Mark- och miljööverdomstolen anser i likhet med underinstanserna att konstruktionen är en bygglovspliktig tillbyggnad.

Av skäl som länsstyrelsen har redovisat saknas det förutsättningar att bevilja bygglov i efterhand.

Mark- och miljööverdomstolen anser att nämnden har haft fog för sitt beslut om rättelseföreläggande.

Vitet

Nämnden har förelagt klagandena att ta bort pooltaket senast den dag som infaller sex månader efter dagen då beslutet fått laga kraft. Föreläggandet är förenat med dels ett fast vite om 50 000 kr, dels ett löpande vite om 50 000 kr för varje period om tre månader därefter under vilket taket står kvar. Vitesbeloppen ska i båda fallen fördelas med 25 000 kr var för Ju.M. och Ja.M.

Vite ska fastställas till ett belopp som med hänsyn till vad som är känt om adressatens ekonomiska förhållanden och till omständigheterna i övrigt kan antas förmå honom att följa det föreläggande som är förenat med vitet. Vitet ska enligt huvudregeln fastställas till ett bestämt belopp. Om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna, får vite föreläggas som löpande vite. Detta framgår av 4 och 5 §§viteslagen (1985:206).

Löpande vite kan bli aktuellt bl.a. om det finns skäl att befara att vites­adressaten vid upprepade tillfällen kommer att åsidosätta föreläggandet ( jfr prop. 1984/85:96 s. 50 f. och rättsfallet NJA 2018 s. 883).

Mark- och miljööverdomstolen anser att det i en situation som denna, när bestämmelserna om preskription gör att det inte går att utfärda ytterligare förelägganden, typiskt sett får anses vara lämpligt att förelägga löpande vite. Domstolen anser därför att det inte föreligger skäl att upphäva föreläggandet i den del det avser löpande vite. Domstolen anser även att vitets storlek får anses skäligt.

Sammanfattning

Mark- och miljööverdomstolen anser att det inte har framkommit skäl för att upphäva eller ändra nämndens rättelseföreläggande. Överklagandet ska därför avslås.

Övrigt

Frågan om löpande vite bör bli aktuellt i den nu aktuella situationen har inte tillräckligt belysts i praxis. Det får därför anses vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att målet prövas av HD.

Mark- och miljööverdomstolen tillåter enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar att domen överklagas till HD.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

Högsta domstolen

Ju.M. och Ja.M. överklagade och yrkade att HD helt skulle upphäva Byggnadsnämnden i Västerås kommuns beslut om rättelseföreläggande eller, i andra hand, upphäva beslutet i den del det avser löpande vite. De yrkade vidare att HD skulle sätta ned de beslutade vitesbeloppen.

Byggnadsnämnden motsatte sig att Mark- och miljööverdomstolens dom ändrades.

HD meddelade, med utgångspunkt i det rättelseföreläggande som hade beslutats, prövningstillstånd i frågan om vite.

Betänkande

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Anna Eberstål, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom.

DOMSKÄL

Bakgrund

Punkterna 1–4 motsvarar i huvudsak punkterna 1–3 i HD:s domskäl.

Vad målet gäller

Punkten 5 motsvarar i huvudsak punkten 4 i HD:s domskäl.

6.

Den fråga som särskilt aktualiseras i målet är om det finns skäl att förena ett föreläggande med löpande vite när det saknas möjlighet att utfärda yt-terligare förelägganden på grund av preskription.

Föreläggande om rättelse

7.

När pooltaket uppfördes 2010 gällde den äldre plan- och bygglagen (1987:10). I samband med att den nya plan- och bygglagen (2010:900) trädde i kraft den 2 maj 2011 upphörde den äldre lagen att gälla. För överträdelser som har ägt rum före ikraftträdandet ska dock de äldre bestämmelserna tilllämpas på prövningen i sak, om inte den nya lagen leder till lindrigare påföljd (se punkten 3 i övergångsbestämmelserna).

8.

I 10 kap. äldre plan- och bygglagen regleras påföljder och ingripanden vid överträdelser. Om någon utan lov har vidtagit en åtgärd som kräver bygglov får byggnadsnämnden förelägga fastighetsägaren att inom viss tid vidta rättelse. Ett sådant föreläggande får förenas med vite. Möjligheten att besluta om rättelseföreläggande preskriberas tio år efter det att åtgärden vidtogs. (Se 10 kap. 14, 18 och 27 §§ äldre plan- och bygglagen.)

9.

Regleringen i den äldre plan- och bygglagen överensstämmer i dessa delar med vad som gäller enligt den nuvarande plan- och bygglagen ( jfr 11 kap.20 och 37 §§plan- och bygglagen).

10.

Om ett föreläggande att vidta rättelse förenas med vite, är lagen (1985:206) om viten tillämplig.

Viteslagen

Förelägga vite

11.

Ett vitesföreläggande ska vara riktat till en eller flera namngivna fysiska eller juridiska personer (adressater). När ett vitesföreläggande innebär en skyldighet för adressaten att vidta en viss åtgärd ska det av föreläggandet framgå vid vilken tidpunkt eller inom vilken tidsfrist åtgärden ska vidtas. (Se 2 § första stycket viteslagen.) Tidsfristen ska normalt bestämmas med hänsyn till åläggandets omfattning, styrkan och arten hos de intressen som har föranlett beslutet samt adressatens faktiska möjlighet att iaktta meddelade föreskrifter (se prop. 1984/85:96 s. 48).

12.

Vite får inte föreläggas om adressaten kan antas sakna faktisk eller rättslig möjlighet att följa föreläggandet (se 2 § andra stycket viteslagen). Regleringen innebär bl.a. att adressaten måste ha erforderlig faktisk rådighet över den egendom som avses med föreläggandet (se a. prop. s. 48). Om adressaten inte har nödvändiga tillgångar för att uppfylla föreläggandets föreskrifter, saknar han eller hon faktisk möjlighet att efterkomma detsamma (se Rune Lavin, Viteslagstiftningen, Version 3C, JUNO, Kommentaren till 2 § under rubriken Rätt adressat). Ett påstående att adressaten saknar ekonomiska resurser att följa föreläggandet ska styrkas av adressaten.

Vitesbelopp

Punkterna 13 och 14 motsvarar i huvudsak punkterna 15 och 16 i HD:s domskäl.

15.

När föreläggandet riktas mot någon i dennes egenskap av fastighetsägare ska vitet bestämmas så att beloppet inte understiger kostnaden för åtgärdens vidtagande eller den vinst eller besparing som adressaten normalt kan antas få genom att inte följa föreläggandet (se a. prop. 49).

Löpande vite

16.

Vite får föreläggas som löpande vite om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna. Vite kan då utgå med visst belopp för varje tidsperiod av viss längd som föreläggandet inte följts. (Se 4 § viteslagen.)

17.

Det löpande vitet infördes i syfte att effektivisera vitesinstitutet. I förarbetena framhålls bl.a. att ett löpande vite kan motverka överklaganden i förhalningssyfte och leda till effektivitetsvinster genom att den ekonomiska påtryckningen kvarstår även efter dagen för förpliktelsens fullgörande. (Se a. prop. s. 29.) Fördelen med ett löpande vite är således att detta – till skillnad mot ett ordinärt vite – kan dömas ut flera gånger.

18.

Det löpande vitet ska inte användas schablonmässigt utan med viss försiktighet, efter en prövning av om det är lämpligt i det enskilda fallet (se a. prop. s. 51). Löpande vite kan bli aktuellt om det finns skäl att anta att vitesadressaten vid upprepade tillfällen kommer att åsidosätta föreläggandet (se ”Marknadsföringsvitet”, p. 19). Även när omständigheterna är sådana att det saknas möjlighet att utfärda ytterligare vitesförelägganden på grund av preskription, kan det finnas skäl att meddela löpande vite för att förmå adressaten att efterkomma föreläggandet.

19.

Tidsperioden i ett föreläggande med löpande vite ska bestämmas med hänsyn till vad som skäligt i det enskilda fallet. Tidsperioden bör emellertid inte göras kortare än att det finns en reell möjlighet att kontrollera om föreläggandet har efterlevts och i förekommande fall reagera på överträdelsen innan det samlade vitet blir orimligt stort i förhållande till handlingens allvar. (Se a. prop. s. 28 och 50.)

Bedömning i detta fall

20.

Makarna Ja.M. och Ju.M. har inte styrkt att de saknar ekonomiska resurser att följa rättelseföreläggandet. Det finns därmed förutsättningar att förelägga vite.

21.

Eftersom det har gått mer än tio år sedan pooltaket uppfördes innebär preskriptionsreglerna att byggnadsnämnden är förhindrad att besluta om nya rättelseförelägganden mot makarna Ja.M. och Ju.M. Om föreläggandet enbart förenas med ett ordinärt vite, är vitet förbrukat om det döms ut och fö-reläggandet kvarstår därefter osanktionerat. Med ett löpande vite finns däremot den ekonomiska påtryckningen att vidta rättelse kvar till dess att pooltaket har tagits bort. Med beaktande av dessa omständigheter är det i detta fall lämpligt att förena rättelseföreläggandet med både ett ordinärt och ett löpande vite.

22.

Vitesbeloppen är sådana att de kan antas förmå både Ja.M. och Ju.M. att följa föreläggandet och beloppen är även i övrigt rimligt avvägda. Angivna tidsperioder är skäliga med hänsyn till omständigheterna.

23.

Överklagandet ska därför avslås.

DOMSLUT

Se HD:s domslut.

Domskäl

HD ( justitieråden Anders Eka, Agneta Bäcklund, referent, Petter Asp, Johan Danelius och Christine Lager) meddelade den 12 december 2022 följande dom.

DOMSKÄL

Bakgrund

1.

Makarna Ja.M. och Ju.M. äger fastigheten H 1 i Västerås kommun. Under sommaren 2010 byggde de ett tak över sin pool på fastigheten. Åtgärden vidtogs utan bygglov. I februari 2019 kom det in en anmälan till byggnadsnämnden i Västerås om att pooltaket hade uppförts utan lov.

2.

Byggnadsnämnden gjorde bedömningen att pooltaket utgjorde en tillbyggnad som krävde bygglov och beslutade i december 2019 att förelägga makarna Ja.M. och Ju.M. att vid äventyr av vite om 50 000 kr ta bort pooltaket senast den dag som infaller sex månader efter dagen då beslutet fått laga kraft. Föreläggandet förenades även med ett löpande vite om 50 000 kr för varje period om tre månader därefter som taket står kvar. Vitesbeloppen fördelades i båda fallen med 25 000 kr för var och en av makarna.

3.

Länsstyrelsen, mark- och miljödomstolen samt Mark- och miljööverdomstolen har avslagit överklagandena. Mark- och miljöö-verdomstolen har uttalat att det, i en situation som den aktuella, typiskt sett får anses vara lämpligt att förelägga löpande vite eftersom preskriptionsbestämmelserna hindrar möjligheten att utfärda ytterligare förelägganden.

HD:s prövningstillstånd och frågan i målet

4.

HD har, med utgångspunkt i det rättelseföreläggande som har beslutats, meddelat prövningstillstånd i frågan om vite.

5.

Den fråga som aktualiseras i målet är när det finns skäl att förena förelägganden med löpande vite i de fall åtgärder som kräver bygglov har vidtagits utan lov.

Talan i HD

6.

Makarna Ja.M. och Ju.M. har i huvudsak angett följande. De har för avsikt att följa föreläggandet om det inte upphävs och det finns inget som ger anledning att tro att de kommer att göra på något annat sätt. Mot den bakgrunden är det inte motiverat att förena föreläggandet med ett löpande vite. Deras sammanlagda inkomst uppgår till cirka 39 000 kr per månad och vitesbeloppet är varken motiverat eller skäligt.

7.

Av utredningen framgår att pooltaket är drygt 100 kvadratmeter stort och att byggnationen kostade cirka 400 000 kr.

Den äldre plan- och bygglagen är tillämplig

8.

Plan- och bygglagen (2010:900) trädde i kraft den 2 maj 2011 och den äldre plan- och bygglagen (1987:10) upphörde då att gälla. För överträdelser som har ägt rum före detta datum ska äldre bestämmelser tillämpas på prövningen i sak. Den nya lagen ska dock tillämpas om den leder till lindrigare påföljd. (Se punkten 3 i övergångsbestämmelserna.)

9.

De bestämmelser i den äldre plan- och bygglagen som aktualiseras i detta fall överensstämmer i allt väsentligt med de som gäller enligt den nuvarande plan- och bygglagen.

Påföljder och ingripanden

10.

I 10 kap.plan- och bygglagen (1987:10) regleras påföljder och ingripanden vid överträdelser av lagens bestämmelser om byggande. Byggnadsnämnden ska ta upp frågan om påföljd eller ingripande så snart det finns anledning att anta att en överträdelse av någon sådan bestämmelse har skett. När en åtgärd som kräver bygglov har vidtagits utan lov ska nämnden se till att det som har utförts blir undanröjt eller på annat sätt rättat, om inte lov till åtgärden meddelas i efterhand. (Se 10 kap. 1 §.)

11.

Byggnadsnämnden får förelägga ägaren till den fastighet, byggnad eller anläggning som frågan gäller att inom viss tid vidta rättelse när en bygglovspliktig åtgärd har utförts utan lov (se 10 kap. 12 och 14 §§).

12.

Sedan tio år har förflutit från det att den olovliga åtgärden vidtogs får byggnadsnämnden inte längre besluta om ett föreläggande om rättelse (se 10 kap. 27 §). Möjligheten att besluta om nya förelägganden preskriberas alltså efter tio år. Vid olovligt byggande börjar preskriptionsfristen att löpa när byggnadsarbetet är färdigt och alltså inte när åtgärden påbörjas ( jfr prop. 1985/86:1 s. 787 f.).

13.

Byggnadsnämndens beslut om föreläggande får överklagas till länsstyrelsen, vars beslut får överklagas till mark- och miljödomstolen (se 13 kap.3 och 6 §§plan- och bygglagen, 2010:900).

14.

Ett föreläggande om rättelse får förenas med vite. När vite har förelagts får nytt vite i samma sak inte föreläggas förrän det tidigare föreläggandet har vunnit laga kraft (se 10 kap. 18 § plan- och bygglagen, 1987:10, och 2 § lagen, 1985:206, om viten).

Vitesbelopp och löpande vite

15.

När vite föreläggs ska det fastställas till ett belopp som med hänsyn till vad som är känt om adressatens ekonomiska förhållanden och till omständigheterna i övrigt kan antas förmå honom eller henne att följa det föreläggande som är förenat med vitet (se 3 § lagen om viten).

16.

En utgångspunkt när vitet bestäms är att det ska sättas till ett belopp som gör att vitet blir verkningsfullt. Domstolens bestämmande av vitets storlek bör, så långt det låter sig göras, ske efter en nyanserad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Det hindrar inte att domstolen i viss utsträckning kan använda schablonmässiga hållpunkter för vitesbeloppets storlek. När det gäller adressatens ekonomiska förhållanden är det ofrånkomligt att underlaget många gånger kan vara bristfälligt. ( Jfr ”Marknadsföringsvitet” NJA 2018 s. 883 p. 20–22 och prop. 1984/85:96 s. 26 f.)

17.

Vitet ska som huvudregel fastställas till ett bestämt belopp. Om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna, får vite föreläggas som löpande vite. Vitet bestäms då till ett visst belopp för varje tidsperiod under vilken föreläggandet inte har följts eller, om föreläggandet avser en återkommande förpliktelse, för varje gång adressaten underlåter att fullgöra denna. Löpande vite får inte tillämpas, om det av någon särskild föreskrift följer att vitet inte får överstiga ett visst högsta belopp. (Se 3 och 4 §§.)

18.

Om det finns särskilda skäl till det, får vitet jämkas. Den frågan prövas i samband med att domstolen bedömer om det förelagda vitet ska dömas ut. (Se 9 §.)

Införandet av lagen om viten, m.m.

19.

Lagen om viten infördes 1985. Dessförinnan var vitesinstitutet i stor utsträckning oreglerat, förutom befogenheten att förelägga vite.

20.

Den allmänna översyn som ledde fram till lagen initierades bl.a. på grund av att vitesinstitutet ansågs ha brister från effektivitetssynpunkt. Miljöskydd och samhällsplanering pekades ut som två områden där vitesinstitutet är viktigt för att ge eftertryck åt myndigheters beslut och där problem från effektivitetssynpunkt fanns. Viteskommittén, som hade till uppgift att förutsättningslöst pröva olika vägar att förstärka vitesinstitutets effektivitet, presenterade ett förslag som endast gällde viten enligt hälsovårdsstadgan (1958:663) och lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m. Förslaget innebar att löpande vite skulle göras till huvudregel, men att det inte skulle finnas något hinder att förelägga enstaka vite. (Se dir. 1978:89 samt SOU 1982:21 s. 9 f. och 43 f.)

21.

Regeringen valde dock att utforma lagen om viten som en generell reglering, utan den begränsning av tillämpningsområdet som kommittén hade föreslagit. Mot den bakgrunden ansåg regeringen inte att löpande vite skulle utgöra huvudregeln. Bland annat ansågs löpande vite mindre lämpligt för den typ av viten som tar sikte på att förbjuda en viss handling, exempelvis vissa förbud enligt marknadsföringslagen. Bestämmelsen utformades därför på så sätt att löpande vite får föreläggas om det är lämpligt med hänsyn till omständigheterna. ( Jfr prop. 1984/85:96 s. 27 ff.)

22.

Vid bedömningen av om vitet ska vara enstaka eller löpande måste det alltså beaktas vilket förbud eller påbud som vitet är kopplat till och vilken situation som föreligger. När det gäller marknadsrättsliga viten har HD uttalat att det inte schablonmässigt bör beslutas att ett vite ska vara löpande utan att ställningstagandet ska göras efter en prövning i varje enskilt fall (se ”Marknadsföringsvitet” p. 19).

Närmare om löpande vite vid olovligt byggande

23.

När det gäller åtgärder vid olovligt byggande ligger det på byggnadsnämnden att se till att rättelse sker om en åtgärd har vidtagits, t.ex. en byggnad uppförts, utan lov. Byggnadsnämndens skyldighet sträcker sig tio år efter det att byggnaden har uppförts. Därefter inträder preskription och nämnden har då inte några möjligheter att ingripa med ett föreläggande för att åstadkomma rättelse.

24.

För den enskilde som har utfört åtgärden uppkommer kostnader för att riva byggnaden och dessutom går de medel som har använts för att uppföra byggnaden förlorade. Till detta kommer att han eller hon inte får behålla den byggnad som har uppförts. Det finns alltså goda skäl att utgå från att den enskilde i många fall helst skulle vilja avstå från att vidta rättelse.

25.

Vid olovligt byggande kan det därför ofta vara svårt att bedöma hur högt ett enstaka vite behöver vara för att utgöra en effektiv ekonomisk påtryckning. Om beloppet har satts för lågt finns det en risk att den enskilde väljer att betala ett enstaka vite i stället för att vidta rättelse.

26.

Som regleringen om förelägganden vid olovligt byggande och bestämmelserna om vite är utformade finns möjligheter att överklaga beslut om föreläggande. Något nytt vite får inte föreläggas förrän ett tidigare beslutat föreläggande har fått laga kraft. Om den enskilde använder sin rätt att överklaga kan det leda till att möjligheten att besluta om ett nytt föreläggande vid vite går förlorad på grund av preskription.

27.

Som tidigare har berörts föreslog Viteskommittén också – med hänvisning till framför allt effektivitetsskäl – en huvudregel som innebar att vite som används vid ingripanden mot olovligt byggande skulle vara löpande (se p. 20). Och i förarbetena till lagen om viten anges att förelägganden att vidta en viss åtgärd, exempelvis ett föreläggande att riva en byggnad, utgör ett typfall där löpande vite kan få användning (se prop. 1984/85:96 s. 90).

28.

Slutsatsen blir att förutsättningen i 4 § viteslagen att det ska vara lämpligt med hänsyn till omständigheterna att besluta om löpande vite typiskt sett föreligger just vid förelägganden om att vidta rättelse vid olovligt byggande.

29.

Denna slutsats påverkas inte av om föreläggandet om löpande vite beslutas i nära anslutning till att möjligheterna att ingripa preskriberas.

Bedömningen i detta fall

30.

Det finns i detta fall förutsättningar att förena föreläggandet med vite. Och det finns inte någon föreskrift om att vitet inte får överstiga ett visst högsta belopp, vilket gör att det är lagligen möjligt att förelägga löpande vite.

31.

Föreläggandet avser en skyldighet att ta bort ett pooltak som har uppförts utan bygglov. Ett löpande vite får med hänsyn till omständigheterna anses lämpligt ( jfr p. 28).

32.

De förelagda vitesbeloppen, 25 000 kr var för Ja.M. och Ju.M., är skäliga med hänsyn till vad som har framkommit om deras ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. Det finns inte skäl att ändra de tidsperioder som har angetts i föreläggandet.

33.

Överklagandet ska därför avslås.

DOMSLUT

HD avslår överklagandet.