PMÖD 2019:14

RÄTTEN Hovrättslagmannen Peter Strömberg samt hovrättsråden Per Claréus och Adrian Engman, referent

FÖREDRAGANDE OCH PROTOKOLLFÖRARE Föredraganden Christian Ekmer

PARTER

Sökande Göteborg Energi Gothnet AB, 556406-4748 Box 53 401 20 Göteborg

Ombud: Advokaterna S.P.L. och F.S. Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB IT Tower Avenue Louise 480 BE-1050 Bryssel Belgien

Motpart Konkurrensverket 103 85 Stockholm

SAKEN Resning

BERÖRT AVGÖRANDE Patent- och marknadsdomstolens dom 2016-12-21 i mål nr PMT 17299-14

______________

År 2014 väckte Konkurrensverket talan mot Göteborg Energi Gothnet AB (Gothnet) och Telia Sverige AB (Telia). Konkurrensverket yrkade att bolagen skulle dömas att betala konkurrensskadeavgift för att de hade samordnat sitt beteende i en upphandling av fasta datakommunikationstjänster i strid med 2 kap. 1 § konkurrenslagen (2008:579) och artikel 101 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Patent- och marknadsdomstolen meddelade dom i målet den 21 december 2016 och förpliktade Telia och Gothnet att betala 8 miljoner kr vardera i konkurrensskadeavgift. Enbart Telia överklagade domen som alltså vann laga kraft mot Gothnet.

Genom dom den 13 februari 2018 upphävde Patent- och marknadsöver-domstolen Patent- och marknadsdomstolens dom såvitt avsåg Telia och lämnade Konkurrensverkets talan utan bifall.

Gothnet har nu ansökt om resning i Patent- och marknadsdomstolens mål och i första hand yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska ogilla Konkurrensverkets talan. Gothnet har i andra hand yrkat att Patent- och marknadsöverdomstolen ska förordna att målet ska tas upp till förnyad prövning i Patent- och marknadsdomstolen såvitt gäller Gothnet. Vidare har Gothnet begärt ersättning för sina rättegångskostnader.

Gothnet har som grund för resningsansökan anfört att Patent- och marknads-överdomstolens dom i målet mellan Telia och Konkurrensverket innebär att inte heller Gothnet kan ha gjort sig skyldig till ett konkurrensbegränsande samarbete, varför domen utgör en ny omständighet, vars förebringande sannolikt skulle ha lett till en annan utgång. Gothnet har vidare anfört att de motstridiga avgörandena medfört att bolaget ensamt drabbas av en mycket kännbar offentligrättslig sanktion, varför det även föreligger synnerliga skäl att bevilja resning med stöd av reglerna om resning i brottmål samt motsvarande bestämmelse i 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291).

Konkurrensverket har motsatt sig att resning beviljas. Verket har som skäl för sin inställning anfört i huvudsak att enbart reglerna om resning i tvistemål är tillämpliga och att en senare dom, grundad på samma processmaterial som den tidigare, inte är en ny omständighet som innebär grund för resning.

Efter föredragning fattar Patent- och marknadsöverdomstolen följande

BESLUT (att meddelas 2019-06-03)

1. Patent- och marknadsöverdomstolen avslår Göteborg Energi Gothnet AB:s ansökan om resning.

2. Patent- och marknadsöverdomstolen avslår Göteborg Energi Gothnet AB:s yrkande om ersättning för rättegångskostnader.

Skälen för beslutet

Av 8 kap. 2 § konkurrenslagen följer att rättegångsbalkens regler om tvistemål där förlikning om saken inte är tillåten ska tillämpas i mål om konkurrensskade-avgift. Detta innebär att rättegångsbalkens bestämmelser om resning i tvistemål är tillämpliga på Gothnets ansökan.

Enligt 58 kap. 1 § första stycket 3 rättegångsbalken får resning i tvistemål beviljas om omständighet eller bevis, som inte tidigare har lagts fram, åberopas och dess framläggande sannolikt skulle ha lett till en annan utgång. Med omständighet avses i detta sammanhang främst ett rättsfaktum eller moment i ett rättsfaktum. Ny praxis från t.ex. Högsta domstolen anses i regel inte utgöra sådan omständighet eller sådant bevis som kan medföra resning. (Se NJA 2013 s. 42, punkten 6, med hänvisningar.)

Under vissa särskilda förutsättningar kan en senare tillkommen dom utgöra en sådan omständighet som kan leda till resning (se Processlagberedningen, SOU 1938:44 s. 573 samt t.ex. NJA 1998 s. 148 och NJA 2018 s. 97). När det senare avgörandet grundar sig på samma processmaterial är det emellertid tydligt att resningsansökan i själva verket tar sikte på felaktig bevisvärdering eller rättstillämpning i det tidigare avgörandet. Oriktig bevisvärdering utgör inte i sig en resningsgrund och felaktig rättstillämpning kan i tvistemål endast leda till resning om den uppenbart strider mot lag. (Se t.ex. Welamson & Munck, Processen i hovrätt och Högsta domstolen, Zeteo 2016-08-05, s. 200 f.)

I detta fall framgår det av Patent- och marknadsöverdomstolens dom att Telia och Konkurrensverket åberopade samma omständigheter och bevisning i Patent- och marknadsöverdomstolen som de åberopade i Patent- och marknadsdomstolen. Det senare avgörandet har inte heller ändrat något prejudiciellt förhållande som det tidigare avgörandet var grundat på. Vidare avsåg Konkurrensverkets talan mot Telia och Gothnet inte ett s.k. odelbart rättsförhållande, dvs. det var inte fråga om en situation med nödvändig partsgemenskap mellan bolagen. Vid nu angivna förhållanden bedömer Patent- och marknadsöverdomstolen att den senare domen inte utgör en ny omständighet som kan leda till resning enligt 58 kap. 1 § första stycket 3 rättegångsbalken.

Även om Gothnets talan skulle kunna anses omfatta även att den rätts-tillämpning som ligger till grund för domen uppenbart strider mot lag, konstaterar Patent- och marknadsöverdomstolen att den grunden i så fall inte har anförts i rätt tid för att kunna prövas (58 kap. 1 § första stycket 4 och 4 § andra stycketrättegångsbalken).

Frågan är om det ändå finns synnerliga skäl att bevilja resning genom direkt eller analog tillämpning av bestämmelsen i 58 kap. 2 § första stycket 4 rättegångsbalken. Enligt den bestämmelsen får resning i brottmål beviljas, såvitt nu är aktuellt, om det finns synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om den tilltalade har förövat det brott, för vilket han dömts.

Resning är ett extraordinärt rättsmedel. Härav följer att utrymmet för en utvidgad tillämpning av en resningsbestämmelse måste anses ytterst begränsat. I rättspraxis har en analog tillämpning skett när det förekommit ett behov att lösa frågor som lämnats oreglerade av lagstiftaren (se t.ex. NJA 2007 s. 82 angående advokats disciplinansvar och NJA 2018 s. 97 angående företagsbot).

Bestämmelserna om rättegången i mål om konkurrensskadeavgift innefattar hänvisningar till straffprocessuella bestämmelser t.ex. när det gäller Konkurrensverkets ställning som part och reglerna om rättegångskostnader (se 8 kap. 12 och 15 § konkurrenslagen). Det finns emellertid också tydliga civilprocessuella inslag i förfarandet så som möjligheten till preklusion av nya omständigheter och bevis (se 3 kap. 9 § lagen, 2016:188, om patent- och marknadsdomstolar).

Även med beaktande av de straffprocessuella inslagen i ett mål om konkurrens-skadeavgift och sanktionens straffrättsliga karaktär, är det tydligt att reglerna för indispositiva tvistemål ska tillämpas. Vid sådana förhållanden är bestäm-melsen i 58 kap. 2 § första stycket 4 rättegångsbalken varken direkt eller analogt tillämplig i målet. Det finns inte heller skäl att – som Gothnet har argumenterat – låta bestämmelsen inverka på tillämpningen av vad som utgör en ny omständighet enligt 58 kap. 1 § första stycket 3 rättegångsbalken.

Eftersom det är tydligt att reglerna för indispositiva tvistemål ska tillämpas finner Patent- och marknadsöverdomstolen att det inte heller finns laga skäl för att direkt eller analogt tillämpa 37 b § i förvaltningsprocesslagen.

Patent- och marknadsöverdomstolens slutsats är att Gothnet inte har anfört någon omständighet som utgör grund för resning. Gothnets resningsansökan ska därför avslås.

Vid denna utgång kan Gothnet inte få ersättning för sin rättegångskostnad.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga A Överklagande senast 2019-07-01

Christian Ekmer Protokollet uppvisat/