NJA 2018 s. 97
Resning har i mål om företagsbot beviljats enligt grunderna för 58 kap. 2 § 4 första ledet Rättegångsbalken.
Stockholms tingsrätt dömde den 11 januari 2011 P.L. för bl.a. bokföringsbrott begångna i den näringsverksamhet som hade bedrivits i EU IT - Trading Aktiebolag. I en ny dom den 18 februari 2011 ålade tingsrätten aktiebolaget och Förenade Vattensyndikat KB företagsbot. Denna dom överklagades inte.
P.L. överklagade domen avseende bokföringsbrott och i en dom den 19 december 2012 ogillade hovrätten åtalen mot P.L. för bokföringsbrott hänförliga till aktiebolaget.
Svea hovrätt
EU IT - Trading Aktiebolag och Förenade Vattensyndikat KB ansökte i Svea hovrätt om resning i tingsrättens mål angående företagsbot. Grunden för ansökan var förbudet mot dubbelbestraffning. Det gjordes gällande att bolagen hade påförts skattetillägg och sedan ålagts företagsbot för samma brottslighet.
Åklagaren motsatte sig att resning beviljades.
Domskäl
Hovrätten (hovrättslagmannen Katarina Påhlsson, hovrättsrådet Hans Cappelen-Smith, referent, och tf. hovrättsassessorn Erica Forsberg) anförde följande i beslut den 7 april 2016.
SKÄL FÖR BESLUTET
- - -
Enligt artikel 6.1 i den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) ska var och en, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol, som upprättats enligt lag. Rätten till domstolsprövning omfattar såväl fysiska som juridiska personer. Av betydelse i förevarande sammanhang är vidare att till anklagelse för brott har ansetts höra frågor om påförande av skattetillägg (Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 5 uppl., 2015, s. 178).
Artikel 6.1 kompletteras av det sjunde tilläggsprotokollet till EKMR. I protokollets artikel 4.1 fastslås att ingen får lagföras eller straffas på nytt i en brottmålsrättegång i samma stat för ett brott för vilket han redan blivit slutligt frikänd eller dömd i enlighet med lagen och rättegångsordningen i denna stat. En motsvarande bestämmelse finns i artikel 50 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, enligt vilken ingen får lagföras eller straffas på nytt för en lagöverträdelse för vilken han eller hon redan har blivit frikänd eller dömd i unionen genom en lagakraftvunnen brottmålsdom i enlighet med lagen. Med utgångspunkt i dessa förbud mot dubbla lagföringar och dubbla straff fann HD i NJA 2013 s. 502 att det svenska systemet vid oriktiga uppgifter i skatteförfarandet med dubbla sanktioner i form av skattetillägg och brottspåföljd i två olika förfaranden mot en och samma person stred såväl mot EKMR som mot unionsrätten. Genom sitt avgörande i resningsärendet NJA 2013 s. 746 fastslog HD att det ändrade rättsläget hade inträtt den 10 februari 2009 då Europadomstolen meddelade sin dom i målet Zolothukin mot Ryssland. HD fann därför att en person som hade åtalats för skattebrott efter att ha ålagts skattetillägg och som hade dömts för skattebrottet efter den 10 februari 2009 hade rätt till resning.
Frågan om det europarättsliga förbudet mot dubbelbestraffning kan åberopas av en juridisk person som till följd av brott i sin näringsverksamhet påförts både skattetillägg och företagsbot har prövats av Hovrätten över Skåne och Blekinge i en dom den 24 september 2014 i mål B 151-14. Hovrätten fann i den domen att artikel 4 i det sjunde tilläggsprotokollet till EKMR medförde att ett bolag som påförts skattetillägg på grund av oriktiga uppgifter, för vilka bolagets ställföreträdare dömts till ansvar för grovt skattebrott, inte dessutom kunde åläggas företagsbot. Svea hovrätt har däremot i en dom den 29 april 2015 i mål B 7863-14 ålagt bolag företagsbot trots att dessa påförts skattetillägg för samma brott. Domen överklagades till HD. En av klagandena anförde - utan att hänvisa till EKMR - som skäl för prövningstillstånd att det vore av vikt för rättstillämpningen att HD prövade om ett beslut om skattetillägg hindrade ett åläggande av företagsbot mot samma juridiska person. HD beslöt emellertid den 16 september 2015 att inte meddela prövningstillstånd (mål B 2726-15).
Även om skäl talar för den tolkning som gjorts av Hovrätten över Skåne och Blekinge, kan rättsläget rörande dubbelbestraffningsförbudets tillämplighet i förevarande fall mot bakgrund av det anförda inte anses klart. Varken EU IT - Trading AB eller Förenade Vattensyndikat KB har emellertid - trots föreläggande - inkommit med någon utredning om vilka skattetillägg som bolagen påförts eller vilka perioder som dessa skulle ha avsett. Det saknas därmed förutsättningar att pröva om bolagen ålagts företagsbot och påförts skattetillägg för samma brottslighet. Redan på grund härav ska resningsansökan lämnas utan bifall.
- - -
Hovrätten avslog resningsansökningen.
Högsta domstolen
EU IT - Trading Aktiebolag överklagade och yrkade att HD, med ändring av hovrättens beslut, skulle bevilja resning i Stockholms tingsrätts mål angående företagsbot.
Riksåklagaren motsatte sig att hovrättens beslut ändrades.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, justitiesekreteraren Andreas Lööf, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.
SKÄL
Punkterna 1-10 överensstämmer i huvudsak med punkterna 1-9 i HD:s skäl.
Ny omständighet som resningsgrund
Sedan en dom i brottmål vunnit laga kraft får resning beviljas till förmån för den tilltalade om någon omständighet, som inte tidigare har förebringats, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade frikänts (se 58 kap. 2 § 4 RB). En senare dom kan utgöra en sådan ny omständighet som avses i bestämmelsen (jfr t.ex. Lars Welamson och Johan Munck, Processen i hovrätt och Högsta domstolen, 5 uppl. 2016, s. 200).
Enligt bestämmelsen krävs det alltså att den nya omständigheten sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade frikänts. Formule-ringen att den tilltalade sannolikt skulle ha "frikänts" passar mindre väl in på den situationen att den tidigare domen avser företagsbot. Detta bör dock inte hindra att resning, enligt grunderna för 58 kap. 2 § 4 RB, kan beviljas om den nya omständigheten sannolikt skulle ha lett till att talan om företagsbot hade ogillats.
Bedömningen i detta fall
Tingsrätten anförde i domen avseende företagsbot att ställföreträdaren P.L., genom domen från januari 2011, dömts för bokföringsbrott begångna i den näringsverksamhet som bedrivits i bolaget. Dessa avsåg dels bokföring av fem osanna fakturor, dels oriktig beteckning av ett visst belopp som koncernbidrag. Av tingsrättens dom framgår att det är detta som har lagts till grund för företagsboten.
Hovrätten ogillade aktuella åtal mot P.L. för bokföringsbrott. Detta skedde efter tingsrättens dom avseende företagsbot. P.L. har alltså frikänts av hovrätten för den brottslighet som tingsrätten har lagt till grund för företagsboten.
Genom hovrättsdomen har frågan om företagsbot kommit i ett annat läge än då tingsrätten prövade om bolaget skulle åläggas företagsbot. Om hovrättens dom hade funnits vid tidpunkten för tingsrättens prövning av frågan om företagsbot, hade det inte förelegat förutsättningar för tingsrätten att ålägga bolaget företagsbot av det skälet att P.L. dömts för bokföringsbrott i den näringsverksamhet som bedrivits i bolaget. Med hänsyn till detta och till att företagsboten, såvitt framgår av tingsrättens domskäl, enbart grundats på att P.L. dömts för sådan brottslighet, blir bedömningen att den nya omständigheten (dvs. hovrättens dom) sannolikt skulle ha lett till att talan om företagsbot hade ogillats (jfr p. 12).
Mot bakgrund av det anförda blir slutsatsen att det förhållandet att P.L. frikänts av hovrätten för den brottslighet som tingsrätten har lagt till grund för företagsboten medför att resning bör beviljas.
Vid denna bedömning saknas det anledning att ta ställning till övriga grunder för resning som bolaget har åberopat. Målet bör på nytt tas upp vid tingsrätten.
HD:S AVGÖRANDE
HD ändrar hovrättens beslut på det sättet att HD beviljar EU IT - Trading Aktiebolag den sökta resningen och förordnar att målet på nytt ska tas upp vid tingsrätten.
Domskäl
HD (justitieråden Johnny Herre, Agneta Bäcklund, Lars Edlund, Stefan Johansson, referent, och Malin Bonthron) meddelade den 2 mars 2018 följande beslut.
SKÄL
Bakgrund
P.L. dömdes i januari 2011 av tingsrätten för bl.a. bokföringsbrott begångna i den näringsverksamhet som bedrivits i EU IT - Trading Aktiebolag.
Bolaget ålades därefter i en dom som meddelades av tingsrätten i februari 2011 företagsbot med 300 000 kr. I den domen angavs att P.L., genom domen från januari 2011, i egenskap av ställföreträdare dömts för bokföringsbrott begångna i bolagets näringsverksamhet och att han i egenskap av sin ledande ställning i bolaget haft befogenhet att företräda det och besluta på dess vägnar. Enligt tingsrätten förelåg det förutsättningar att bifalla åklagarens talan om företagsbot. Domen överklagades inte.
P.L. överklagade däremot domen från januari 2011. Hovrätten ändrade tingsrättens dom och ogillade åtalen för bokföringsbrott. P.L. dömdes emellertid för annan brottslighet till fängelse. Hovrättens dom meddelades efter det att tingsrättens dom i fråga om företagsbot hade vunnit laga kraft.
Bolaget ansökte om resning i tingsrättens mål avseende företagsbot och åberopade förbudet mot dubbelbestraffning med hänvisning till att bolaget ålagts att betala såväl företagsbot som skattetillägg. Hovrätten konstaterade att bolaget inte hade kommit in med någon utredning avseende vilka skattetillägg bolaget hade påförts eller vilka perioder som dessa skulle ha avsett och avslog ansökan.
I HD har bolaget bl.a. anfört, att om företagsboten skulle anses vara grundad på bokföringsbrott begångna av P.L. innebär redan detta att resning ska beviljas, eftersom han frikändes i hovrätten.
Frågan i HD
Frågan i HD är om resning enligt 58 kap. 2 § 4 första ledet RB kan beviljas avseende företagsbot.
Den rättsliga regleringen
Företagsbot utgör en särskild rättsverkan av brott (se 1 kap. 8 § BrB) och är alltså en rättsföljd som grundar sig på det av åklagaren angivna brottet.
Riktar sig en talan om företagsbot mot någon som samtidigt är åtalad för brott tillämpas vanliga regler för rättegången i brottmål. Förs en talan endast om företagsbot ska i tillämpliga delar de regler i rättegångsbalken tillämpas som gäller åtal för brott på vilket inte kan följa svårare straff än böter (se 2 § lagen, 1986:1009, om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m.). Vid en sådan talan ska svaranden, även när denne är en juridisk person, betraktas som tilltalad och offentlig försvarare kan förordnas om det i övrigt finns förutsättningar för det enligt 21 kap. 3 a § RB (jfr prop. 2005/06:59 s. 49 och NJA 2016 s. 714 p. 5).
Bestämmelserna om resning till förmån för en tilltalad i 58 kap. 2 § RB gäller vid resning i en ansvarsfråga och omfattar således särskild rättsverkan av brott (se t.ex. NJA 1985 s. 540). Enligt fjärde punktens första led får resning beviljas om någon omständighet eller något bevis, som inte tidigare har förebringats, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade frikänts. Visserligen är det inte helt förenligt med lagtextens ordalydelse att tillämpa bestämmelsen vid företagsbot eftersom det i ett sådant fall blir fråga om att talan om företagsbot skulle ha ogillats, inte att den tilltalade skulle ha frikänts. Det framstår emellertid som naturligt att tillämpa grunderna för bestämmelsen om den nya omständigheten sannolikt skulle ha lett till att talan om företagsbot hade ogillats (jfr NJA 2002 s. 619).
En senare dom kan utgöra en sådan ny omständighet som avses i bestämmelsen (se NJA 1998 s. 148).
Bedömningen i detta fall
Tingsrätten anförde i domen avseende företagsbot att ställföreträdaren P.L., genom domen från januari 2011, dömts för bokföringsbrott begångna i den näringsverksamhet som bedrivits i bolaget och lade dessa brott till grund för företagsboten. Hovrätten har emellertid efter det att tingsrättens dom på företagsbot vann laga kraft ogillat åtalen för bokföringsbrott.
Om hovrättens dom hade funnits vid tidpunkten för tingsrättens prövning av frågan om företagsbot, hade det inte funnits förutsättningar för tingsrätten att ålägga bolaget företagsbot på den grunden att P.L. dömts för bokföringsbrott i den näringsverksamhet som bedrivits i bolaget. Med hänsyn till detta och till att företagsboten enbart grundats på att P.L. dömts för sådan brottslighet är det sannolikt att talan om företagsbot hade ogillats. Resning ska därför beviljas enligt grunderna för 58 kap. 2 § 4 första ledet RB.
Vid denna bedömning saknas det anledning att ta ställning till de övriga grunder för resning som bolaget har åberopat. Målet bör på nytt tas upp vid tingsrätten.
HD:S AVGÖRANDE
HD ändrar hovrättens beslut på det sättet att HD beviljar EU IT - Trading Aktiebolag den sökta resningen i Stockholms tingsrätts mål B 15051-08, deldom den 18 februari 2011, mot EU IT - Trading Aktiebolag och förordnar att målet i den delen på nytt ska tas upp vid tingsrätten.