RÅ 2000 not 8

Not 8. Överklagande av S. av förhandsbesked ang. inkomstskatt. - I ansökan om förhandsbesked anförde S bl.a. följande. Han överväger att förvärva ett av X i juni 1998 emitterat värdepapper ("Värdepapperet"). Värdepapperet ger rätt att en viss dag i juni 2001 erhålla ett kontantbelopp (kontantavräkning) motsvarande värdet av ett på visst sätt beräknat antal aktier i ett antal bolag ("aktiekorg") eller att erhålla aktierna i korgen (aktieavräkning). I bägge fallen uttas en lösenavgift motsvarande 0,5 procent av värdet på aktierna. - Värdepapperet avsåg vid emissionen värdet av aktier i tio noterade s.k. IT-bolag med en initialvikt om vardera 10 procent. Genomsnittliga betalkurser under perioden den 27 maj - den 10 juni 1998 bestämde antalet aktier per korg. Värdepapperets löptid är den 11 juni 1998 - den 11 juni 2001. Vid emissionen betalades 40 kr för varje värdepapper (aktiekorg) med tillägg för courtage och arrangemangsavgift. - Utdelning på i korgen ingående aktier (minus eventuell kupongskatt) påverkar antalet aktier i korgen på så sätt att utdelat belopp "återinvesteras" i aktier i utdelande bolag. Antalet aktier i korgen justeras även vid fondemissioner m.m. i "korgbolagen". Sammansättningen av aktiekorgen förändras också av att bolag, vars aktier ingår i korgen, blir föremål för uppköp. - Sökanden har ställt följande frågor om den skattemässiga behandlingen av Värdepapperet. - 1. "Är Värdepapperet ett sådant finansiellt instrument som omfattas av 27 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL?" - 2. "Enligt vilka regler skall Värdepapperet behandlas om det inte är ett sådant finansiellt instrument som omfattas av 27 § 1 mom. SIL?" - 3. "Är Värdepapperet att anse som marknadsnoterat enligt reglerna i SIL?" - 4. "Får anskaffningsvärdet på Värdepapperet beräknas enligt den s.k. schablonregeln i 27 § 2 mom. andra stycket SIL?" - 5. "Kommer avyttring anses ske om jag väljer att förvärva aktierna i korgen vid löptidens slut, eller gäller skattemässig kontinuitet, på så sätt att anskaffningsvärdet på Värdepapperet förs över till de förvärvade aktierna?" - 6. "Är sökanden skattskyldig för utdelning på aktierna i korgen under Värdepapperets löptid?" - 7. "Skall någon del av värdeökningen anses utgöra utdelning då sökanden vid löptidens slut erhåller kontanter alternativt aktier eller skall värdeökningen i sin helhet hänföras till realisationsvinst?" - 8. "Vilket värde skall Värdepapperet åsättas vid förmögenhetsbeskattningen? - I emissionsprospektets allmänna villkor anges vad som gäller vid uppköp av "korgbolag". Om betalning sker i form av aktier i köpande bolag skall dessa aktier ingå i korgen i stället för aktierna i det uppköpta bolaget. Vid rena kontantbud skall aktierna i det uppköpta bolaget utgå ur korgen och skall antalet aktier i kvarvarande korgbolag justeras som om kontantbeloppet hade använts för förvärv av aktier i dessa bolag. Vad som gäller för det fall samtliga korgbolag skulle köpas upp kontant framgår ej på annat sätt än att - i de fall som ej direkt anges i de allmänna villkoren - X skall besluta om lämpligt tillvägagångssätt och därvid i första hand försöka tillämpa de tidigare i de allmänna villkoren beskrivna principerna. Det kan således inte helt uteslutas att samtliga "korgbolag" kan komma att köpas upp kontant och att korgen därefter kommer att "innehålla" endast kontanter. Som enallmän förutsättning för förhandsbeskedet gäller att korgen, vid sökandens förvärv av Värdepapperet, innehåller endast aktier. - Skatterättsnämnden (1999-02-05, Ersson, Wingren, Johansson, Silfverberg, Svensson, Tollerz): Fråga 1. Värdepapperet är ett sådant finansiellt instrument som avses i 27 § 1 mom. SIL. - Fråga 3. Värdepapperet är marknadsnoterat enligt 27 § 2 mom. andra stycket SIL. - Fråga 4. Anskaffningsvärdet får beräknas enligt bestämmelsen i 27 § 2 mom. andra stycket SIL. - Fråga 5. Om sökanden förvärvar aktierna i korgen vid löptidens slut skall han anses ha avyttrat Värdepapperet. - Fråga 6. Sökanden är inte skattskyldig för utdelning på aktierna i korgen under Värdepapperets löptid. - Fråga 7. Ingen del av vederlaget vid avyttring av Värdepapperet skall beskattas som utdelning hos sökanden. Eventuell värdeökning skall beskattas såsom realisationsvinst. - Fråga 8. Värdepapperet skall vid förmögenhetsbeskattningen tas upp till 80 procent av det vid beskattningsårets utgång senast noterade värdet. - Motivering. - Fråga 1. Som en förutsättning enligt ansökan gäller att Värdepapperet inte är en andel i en värdepappersfond, som omfattas av lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Såvitt framgår av det i ärendet ingivna emissionsprospektet har X inte förbundit sig att under Värdepapperets löptid inneha de aktier som svarar mot den aktiekorg som representeras av Värdepapperet utan i prospektet anges endast att utfärdaren systematiskt skyddar de kursrisker som uppstår i samband med utgivandet av Värdepapperet. I civilrättsligt hänseende får Värdepapperet anses representera en fordran på X att en viss dag utbetala ett kontant belopp motsvarande värdet av aktierna i korgen eller utge dessa aktier. Värdepapperet får således anses vara ett sådant finansiellt instrument som till konstruktion eller verkningssätt liknar flera av de finansiella instrument som särskilt räknas upp i 27 § 1 mom. SIL. Det omfattas därför av de regler som gäller för sådana instrument. - Fråga 3. Såvitt framgår av lämnade uppgifter uppfyller Värdepapperet de i 27 § 2 mom. andra stycket SIL uppställda villkoren för att anses vara marknadsnoterat. - Fråga 4. Enligt 27 § 2 mom. andra stycket SIL får, utom såvitt avser optioner och terminer avseende aktie eller aktieindex, anskaffningsvärdet på sådana finansiella instrument som avses i 1 mom., och som är marknadsnoterade, bestämmas till 20 procent av avyttringspriset minus vissa kostnader (schablonregeln). Om Värdepapperet anses vara en sådan option eller termin omfattas det alltså inte av schablonregeln. - Sökanden gör gällande att Värdepapperet uppfyller (den senare delen av) definitionen av termin i 24 § 4 mom. fjärde stycket SIL. Enligt den definitionen avses med termin ett finansiellt instrument i form av ett avtal om köp av aktier, obligationer eller annan egendom vid en viss framtida tidpunkt och till ett bestämt pris eller en rätt att erhålla betalning, vars storlek beror på värdet av egendomen, aktieindex eller liknande. - Värdepapperet representerar visserligen en rätt att erhålla betalning, vars storlek beror på värdet av vissa aktier och skulle i så måtto kunna sägas uppfylla (den senare delen av) definitionen av termin. Med en sådan tolkning av definitionen skulle Värdepapperet emellertid omfattas av även (den senare delen av) definitionen av option i 24 § 4 mom. tredje stycket sista meningen SIL. Enligt nämndens mening bör därför definitionen av termin inte tolkas på nu angivet sätt. - Som utmärkande för ett terminsavtal (eller termin) brukar anges att det är ett avtal som binder bägge parter och att någon betalning mellan parterna ej utgår vid avtalets ingående, jfr prop. 1989/90:110 Del 1 s. 447-448 och 713. Detta framgår - vad gäller rena betalningar - tydligare än av den i SIL givna definitionen av den definition som ges i 1 kap. 4 § 8 lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet, jfr också prop. 1990/91:142 s. 88-89. - Såvitt framgår representerar Värdepapperet en ensidig förpliktelse för utgivaren att en viss dag utge ett på visst sätt beräknat kontantbelopp eller vissa aktier. Efter ett förvärv av Värdepapperet har en innehavare därav inga förpliktelser gentemot utfärdaren. Förvärvet kan därför inte ses som ett avtal om framtida köp. Den lösenavgift som innehavaren av Värdepapperet har att erlägga vid utfående av aktier (eller kontanter) kan inte anses som en sådan förpliktelse som kännetecknar ett terminsavtal. Värdepapperet bör därför inte anses vara en termin avseende aktie eller aktieindex. Det bör inte heller ses som en option avseende aktie eller aktieindex. Däremot är det, såsom framgår av svaret på fråga 1, ett sådant finansiellt instrument som avses i 27 § 1 mom. SIL. Det omfattas därför av schablonregeln i 27 § 2 mom. andra stycket SIL. - Fråga 5. Enligt bestämmelsen i 24 § 2 mom. sjätte stycket första meningen SIL medför ett utnyttjande av vissa finansiella instrument - däribland köpoptioner, terminer och optionsrätter - för förvärv av aktier eller annan egendom ej att det utnyttjade instrumentet skall anses ha avyttrats. Som framgått av det ovan sagda bör Värdepapperet inte anses som en option eller termin. Det är inte heller något sådant annat i bestämmelsen nämnt instrument. - Även om ett finansiellt instrument inte är ett sådant instrument som särskilt anges i nyss nämnda bestämmelse är det inte givet att ett utnyttjande av det för förvärv av aktier eller annan egendom alltid skall anses som en avyttring av instrumentet. Gemensamt för de fall (utom de som nämns i bestämmelsen) där avyttring inte anses ske är det att utnyttjandet av instrumentet kan ses som ett led i ett "sammanhållet" förfarande. Detta gäller exempelvis utnyttjande av s.k. inlösenrätter och aktier för förvärv av s.k. inlösenaktier, se RÅ 1997 ref. 43 II. Inte heller ett utnyttjande av s.k. teckningsaktier (interimsaktier) för förvärv av "vanliga" aktier synes anses vara en avyttring av teckningsaktierna, jfr RÅ 1994 ref. 1. - Genom att delta i emissionen får den som därigenom förvärvar Värdepapperet en rätt att (mot erläggande av den ovan nämnda lösenavgiften) senare utfå aktier av emittenten. Ett sådant förvärv av Värdepapperet skulle alltså i någon mening kunna ses som ett köp av aktier av emittenten. Värdepapperet kan fritt överlåtas på tredje man och ett senare förvärv av Värdepapperet skulle kunna ges samma innebörd. Med ett sådant synsätt skulle ett utfående av aktier från emittenten vid löptidens utgång kunna ses som ett överlämnande av tidigare inköpta aktier och därmed inte anses som en avyttring av Värdepapperet i skattemässigt hänseende. - Mot nyss angivna synsätt talar emellertid följande. Som framgått av det tidigare sagda är det visserligen vid ett förvärv av Värdepapperet klart vilka aktier som ingår i korgen. Det är däremot osäkert vilka aktier som kan komma att ingå i korgen vid löptidens utgång. Korgen kan ju - helt eller delvis - vid löptidens utgång innehålla aktier i andra bolag än vad den gör vid ett förvärv av Värdepapperet. Därtill kommer att endast helt antal aktier kommer att överlämnas av emittenten till innehavaren vid aktieavräkning av Värdepapperet och om innehavaren är berättigad till delar av aktier skall han erhålla kontant ersättning härför. Vidare gäller att en aktieavräkning förutsätter att innehavaren av Värdepapperet gör en särskild anmälan till emittenten en kortare tid före löptidens utgång medan en kontantavräkning synes vara det alternativ som i första hand är avsett att komma i fråga. Mot angivna bakgrund bör ett förvärv av Värdepapperet - antingen vid emissionen eller av tredje man vid en senare tidpunkt - inte jämställas med ett förvärv av de aktier som kan komma att erhållas vid en aktieavräkning. Som tidigare nämnts kan en förvärvare av Värdepapperet inte ens vid förvärvet 'med full säkerhet veta att aktiekorgen vid löptidens utgång kommer att innehålla några aktier. Detta gäller även för det - teoretiskt sett tänkbara - fall att samtliga "korgbolag" försätts i konkurs som avslutas utan överskott före löptidens utgång. Värdepapperet har därför närmast karaktären av en penningfordran vars storlek beror på värdet av ett på visst sätt bestämt aktieindex. Vid angivna förhållanden finner nämnden därför vid en samlad bedömning att ett utfående av aktier vid utgången av löptiden för Värdepapperet inte bör ses som endast en leverans av tidigare inköpta aktier utan som en avyttring av Värdepapperet i utbyte mot de aktier som erhålls och eventuell kontant ersättning för "överskjutande" aktier. - Frågorna 6 och 7. Under Värdepapperets löptid äger sökanden inte aktierna i fråga och han har inte heller på annan grund sådan rätt till utdelning att han bör beskattas för utdelning på angivna aktier. Eventuell värdeökning, som realiseras vid en avyttring av Värdepapperet, bör beskattas såsom realisationsvinst. - Fråga 8. Svaret följer av 3 § första stycket 7. och 12 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt. - Fråga 2. Fråga 2 förfaller. - (Ledamoten Virin var skiljaktig såvitt avsåg svaret på fråga 5 och anförde. Genom sökandens förvärv mot omedelbar betalning av det värdepapper förhandsbeskedet avser, träffar han ett avtal med emittenten om leverans av vissa aktier vid en framtida tidpunkt. Någon annan rätt ger inte värdepapperet. Sedan leverans skett saknar värdepapperet ekonomiskt och rättsligt innehåll. Den ekonomiska och juridiska innebörden av värdepapperet är således ett leveransavtal. Exakt vilka aktier som slutligen kommer att levereras och hur många avgörs av omständigheter som parterna inte råder över, utan regleras av de detaljerade villkor som överenskommits mellan parterna i enlighet med redogörelsen i emissionsprospektet. Detsamma gäller för övrigt i princip vid varje köp av en komplicerad produkt. Den omständigheten, att det exakta utseendet av den produkt (aktier och kontanter), som skall levereras, inte är känd på förhand ändrar därför inte avtalets karaktär. Vad som främst skiljer värdepapperet från vanliga leveransavtal är, att avtalet är så standardiserat och avser ett så väl preciserat värde att det lämpar sig för omsättning. Denna egenskap motiverar dock inte att leveransen av aktier skall ses som ett byte som föranleder beskattning. - Det kan diskuteras om den omständigheten, att en viss del av värdestegringen på värdepapperet kan hänföras till ackumulerad och återinvesterad aktieutdelning, föranleder annan bedömning. Denna värdestegring uppkommer - såvida emittenten inte äger de aktuella aktierna, vilket inte är nödvändigt - genom att emittenten tillskjuter ett belopp motsvarande den utdelning som lämnats på så många aktier som åtagandet avser. I princip skiljer sig inte beräkningen av detta tillskott från andra avtalskonstruktioner om hur leveransåtaganden skall uppfyllas, t.ex. med årlig uppräkning, relatering till prisindex el.dyl. Kostnaden för detta tillskott finansieras på ett eller annat sätt av emittenten och återspeglas i prissättningen på värdepapperet. Det torde förekomma liknande konstruktioner där värdepapperet (leveransavtalet) inte omfattar mellankommande utdelningar. Jag anser inte att tillägget för utdelningar innebär en sådan principiell skillnad mot ett värdepapper utan sådant tillägg, att detta kan föranleda att värdepapperet har sådan karaktär att leveransen av aktier föranleder beskattning. Om avtalet fullföljs med leverans av aktier bör således enligt min mening ingen beskattning inträda, utan får de levererade aktierna anses förvärvade för ett pris motsvarande respektive aktiers andel av marknadsvärdet av samtliga levererade aktier multiplicerad med köpeskillingen för värdepapperet. Det kan diskuteras om därvid hänsyn skall tas till eventuellt utbetalt kontantbelopp. Eftersom någon värdestegring inte kan vara hänförlig till ett nominellt värderat penningbelopp, bör så normalt inte ske. - Av de skäl majoriteten anfört under fråga 1 skall avyttring av värdepapperet beskattas enligt reglerna i 27 § 1 mom. SIL. Till den del avyttring sker genom kontantinlösen uppkommer dock som nyss sagts varken vinst eller förlust, såvida inte kontantbeloppet överstiger anskaffningskostnaden. Kontantbetalning upp till ett belopp motsvarande anskaffningskostnaden för värdepapperet bör därför inte föranleda annan skatterättslig konsekvens, än att anskaffningsvärdena av levererade aktier fördelas på resterande del av anskaffningskostnaden för värdepapperet. Vad därutöver utbetalas kontant utgör dock skattepliktig reavinst. - Mot bakgrund av det anförda anser jag att fråga 5 skall besvaras så att avyttring inte skall anses ske till den del aktier levereras vid löptidens slut. - I övrigt instämmer jag i de svar som majoriteten lämnat.) - S överklagade Skatterättsnämndens beslut såvitt avsåg frågorna 4 och 5. - Han yrkade att fråga 4 skulle besväras med att anskaffningsvärdet inte får beräknas enligt bestämmelsen i 27 § 2 mom. andra stycket lagen SIL samt att fråga 5 skulle besvaras med att det inte skulle medföra några skattekonsekvenser om han förvärvar aktierna i korgen vid löptidens slut, förutom eventuell beskattning av partiell kontantdel (i den mån denna överstiger Värdepapperets anskaffningsvärde). - Till stöd för sina yrkanden anförde S., utöver vad han tidigare anfört, i huvudsak följande. Skatterättsnämnden har fäst avgörande vikt vid att han erlagt betalning vid avtalets ingående. Nämnden har ansett att det gör att Värdepapperet inte är en termin och har därvid hänvisat till uttalanden i prop. 1989/90:110 Del 1 s. 447-448 och 713. Rekvisiten för termin enligt SIL:s definition är emellertid uppfyllda. De förarbetsuttalanden som nämnden hänvisar till har inte täckning i lagtexten. Att han erlägger betalning vid löptidens början fråntar inte enligt SIL:s definition Värdepapperet dess karaktär av termin. En annan sak är att det normalt på värdepappersmarknaden avtalas om att betalning skall erläggas först på slutdagen. Även förutsättningarna enligt den civilrättsliga definitionen av termin i 1 kap. 4 § 8 lagen om börs- och clearingverksamhet, BCL, torde vara uppfyllda eftersom båda parter enligt avtalet har en förpliktelse att vid löptidens slut utge betalning, han skall betala en lösenavgift och emittenten skall betala i natura och kontant eller enbart kontant. Att betalning även sker vid löptidens början utgör enligt lagtexten i BCL inget hinder mot att en termin föreligger. - Även om Värdepapperet inte skulle utgöra en termin eller något annat finansiellt instrument som explicit räknas upp i 24 § 2 mom. sjätte stycket SIL skall, med stöd av grunderna för den bestämmelsen, beskattning inte ske om han bestämmer sig för att förvärva aktierna i korgen. Det finns som nämnden uttalat fall, vid sidan av de instrument som räknas upp i 24 § 2 mom. sjätte stycket SIL, där det godtas att ingen avskattning sker vid utnyttjande av ett värdepapper för förvärv av aktier. Värdepapperet har i huvudsak samma karaktärsdrag som en termin. Starka ändamålsskäl talar därför för att avskattning inte bör ske. Värdepapperet bör på motsvarande sätt kunna konverteras till aktier utan beskattning. Skatterättsnämnden har som skäl för sin bedömning av fråga 5 angett att det kan tänkas att kontanter delvis eller uteslutande erhålls vid konvertering. Han kan inte se att det är en faktor av betydelse eftersom eventuell ersättning i kontanter, vare sig den utgår helt eller delvis i denna form, i princip medför beskattning av honom. Huruvida beskattning sker vid konverteringstidpunkten är beroende på om kontantdelen överstiger Värdepapperets anskaffningsvärde eller ej. Skatterättsnämnden har vidare som ett skäl anfört att korgen vid löptidens utgång kan innehålla aktier i andra bolag än vad den gör vid tidpunkten för förvärvet av värdepapperet. Konvertering utan avskattning kräver visserligen likhet mellan vad som innehas av honom och vad som erhålls vid konverteringen. Det avgörande är emellertid att det är värdemässigt likartade objekt som byts. Likheten skall vidare bedömas vid tidpunkten för konverteringen. Att en mindre del eventuellt kan erhållas i kontanter som ersättning för "överskjutande" aktier bör inte förändra bedömningen eftersom en partiell kontantdel i princip medför beskattning av honom. - Riksskatteverket bestred bifall till överklagandet. - Regeringsrätten (2000-01-28, Björne, Holstad, Rundqvist, Hulgaard, Wennerström): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten gör med avseende på de frågeställningar som överklagats samma bedömning som Skatterättsnämnden. - Sedan ansökan om förhandsbesked ingavs till Skatterättsnämnden har genom SFS 1998:1606 och 1999:201 vissa författningsändringar skett som berör 24 § 2 mom. och 27 § 2 mom. SIL. Bl.a. har den s.k. schablonregeln i 27 § 2 mom. andra stycket SIL, med oförändrad lydelse, flyttats till tredje stycket i samma moment. Härtill kommer att från och med 2002 års taxering inkomstskattelagen (1999:1229), IL, skall tillämpas i stället för SIL. Nu redovisade författningsändringar påverkar dock inte svaren på de frågor som förhandsbeskedet avser. Det saknas därför anledning att begränsa giltighetstiden för förhandsbeskedet i anledning av författningsändringarna. - Med hänsyn till att innebörden av svaret på fråga 4, oavsett lagtexthänvisningen, får anses vara att den i såväl SIL som IL intagna schablonregeln (20-procentsregeln) får tillämpas vid beräkning av realisationsvinst (kapitalvinst) skall förhandsbeskedet fastställas i de delar som överklagats. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked i vad det överklagats. - Regeringsrätten förordnar att sekretessen enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) skall bestå utom i fråga om vad som står under rubriken Regeringsrättens avgörande. (fd I 2000-01-11, Eke)

*REGI

*INST