RÅ 2002:60

Länsrätten i Västerbottens län

Enligt godkänt strafföreläggande hade L.O.N. den 6 december 1999 kört personbil mot rött ljus på Riksvägen i Umeå kommun. - L.O.N. hade tidigare, den 6 oktober 1999, gjort sig skyldig till en hastighetsöverträdelse (95 km/tim på 70-väg) vilket föranledde länsstyrelsen att återkalla hans körkort i en månad. Han hade även meddelats varning den 19 januari 1999 på grund av hastighetsöverträdelse (118 km/tim på 90-väg) den 30 november 1998. - L.O.N. anförde att han hade stort behov av körkort i sitt arbete samt även behov av körkort på grund av sin hustrus sjukdom.

I beslut den 28 september 2000 återkallade Länsstyrelsen i Västerbottens län L.O.N:s körkort med stöd av 5 kap. 3 § 3 och 4 samt 6 § körkortslagen (1998:488) och bestämde spärrtiden till tre månader. Länsstyrelsen anförde följande: Enligt 5 kap. 3 § 4 körkortslagen ska ett körkort återkallas bl.a. om körkortshavaren har kört mot rött ljus och överträdelsen inte kan anses som ringa. Enligt 5 kap. 3 § 3 körkortslagen ska ett körkort återkallas om körkortshavaren genom upprepade brott i väsentlig grad har visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet fordon. Enligt 5 kap. 9 § samma lag ska körkortshavaren meddelas varning i stället om detta av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd. - I motiven till körkortslagen framhålls att allvarliga trafiköverträdelser, såsom körning mot rött ljus, oavsett trafikfaran i det enskilda fallet visar en påtaglig brist i förarens insikter om och förståelse för vad trafiksäkerheten kräver. Det sägs vidare i fråga om detta slags överträdelser att i och med att överträdelsen har skett är risken stor för att en allvarlig olycka är ett faktum. Oskyddade trafikanter - såsom vid övergångsställen - kan bli offer för dessa överträdelser. Återkallelse av körkortet ska enligt departementschefen vara den normala åtgärden i dessa fall medan meddelande av varning förutsätter att det föreligger särskilda skäl (prop. 1985/86:115 s. 7 ff). - Länsstyrelsen anser att Ni genom rödljuskörningen har brutit mot en regel som är väsentlig för trafiksäkerheten. Er förseelse är inte ringa. Med hänsyn till överträdelsens art så kan varken omständigheterna vid körningen eller Ert behov av körkort medföra att Ni får en varning. - Rödljuskörningen och tidigare hastighetsöverträdelser visar att Ni inte vill eller kan rätta Er efter de bestämmelser som gäller. Länsstyrelsen anser därför att Ert körkort ska återkallas och att spärrtiden inte bör understiga tre månader. - Länsstyrelsen bestämmer återkallelsetiden - den så kallade spärrtiden - till tre (3) månader räknat från dag Ni tar del av detta beslut. Länsstyrelsen har därvid tagit hänsyn till Ert behov av körkort. - Beslutet gäller omedelbart, även om det överklagas.

I överklagande yrkade L.O.N. i första hand att han skulle tilldelas varning och i andra hand att den s.k. spärrtiden för återkallelse av hans körkort skulle sättas ned. Till stöd för sin talan anförde han i huvudsak följande. Den typ av korsning som han färdades genom är speciell på grund av att det i färdriktningen inte finns några trafikljus. Trafikljusen är inte helt lätta att upptäcka. Det viktigaste är att hålla kontroll över trafikanter i korsningen. Det har inte vid framförandet av fordonet förelegat någon risk för någon trafikant. Förseelsen måste anses som ringa. - Han har fått i uppdrag av Umeå kommun att bistå sin hustru enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, med tio timmar/vecka vilket inte går att genomföra om han inte får behålla sitt körkort. Vidare har hans mor nedsatt syn. Han är den enda anhöriga som bor på orten. Vad gäller behov av körkort i övrigt vidhåller han de omständigheter han anfört hos länsstyrelsen.

Länsstyrelsen bestred bifall till överklagandet.

Domskäl

Länsrätten i Västerbottens län (2001-02-12, ordförande Granholm) yttrade: L.O.N. har genom att köra mot rött ljus brutit mot en för trafiksäkerheten väsentlig regel. Överträdelsen kan, trots vad som upplysts angående trafikförhållandena vid platsen, inte anses som ringa. Vid val av ingripande finner länsrätten att varning, mot bakgrund av tidigare överträdelser, inte kan anses som en tillräcklig åtgärd. Hans körkort skall därför återkallas. Vid bedömningen av under hur lång tid hans körkort skall återkallas skall å ena sidan beaktas att L.O.N. tidigare gjort sig skyldig till två hastighetsöverträdelser, å andra sidan hans behov av körkort i sitt arbete och för att fullgöra sin insats gentemot hustrun. Enligt länsrättens mening får, med beaktande av L.O.N:s behov av körkort, trots förevarande och tidigare överträdelser en spärrtid om en månad anses väl avvägd. Överklagandet skall därför bifallas på så sätt att spärrtiden sätts ned till en månad. - Länsrätten bifaller överklagandet på sådant sätt att spärrtiden sätts ned till en månad.

Kammarrätten i Sundsvall

Länsstyrelsen överklagade och yrkade att kammarrätten skulle upphäva länsrättens dom och fastställa länsstyrelsens beslut den 28 september 2000, varigenom bestämdes en spärrtid på tre månader räknat från den dag då L.O.N. tog del av beslutet, dvs. den 24 januari 2001. Länsstyrelsen anförde till stöd för sitt överklagande i huvudsak följande. Enbart en rödljuskörning föranleder enligt normal praxis en spärrtid på två månader. L.O.N. har inom ett års tid gjort sig skyldig till en rödljuskörning och två hastighetsöverträdelser, vilka inte kan anses som ringa. Av Regeringsrättens praxis (RÅ 1985 ref. 2:59 och RÅ 1994 ref. 70) framgår att det inte finns något hinder mot att vid bedömningen av frågan om det föreligger grund för återkallelse av körkort beakta även sådana förseelser som föranlett tidigare körkortsingripanden. Överträdelserna visar sammantaget att L.O.N. brister i vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafiken. En spärrtid på tre månader är väl avvägd, även med hänsyn till L.O.N:s behov av körkort.

L.O.N. yrkade att överklagandet skulle avslås och anförde bl.a. följande. Det har inte anförts att det förelegat någon risk för andra trafikanter. Gärningen bör därför bedömas som ringa. - De hastighetsöverträdelser som länsstyrelsen åberopar har redan föranlett körkortsingripanden. Det nu aktuella körkortsingripandet bör därför grundas endast på rödljuskörningen. I annat fall blir innebörden en dubbelbestraffning, vilket inte bör accepteras.

Enligt inhämtade uppgifter från länsstyrelsen hade L.O.N. enligt 5 kap. 14 § körkortslagen erhållit nytt körkort den 25 februari 2001.

Domskäl

Kammarrätten i Sundsvall (2001-10-17, Ling, Forkman, referent, Mathiasson) yttrade: Vid körkortsåterkallelse på grund av bland annat trafikbrott skall det enligt 5 kap. 6 § körkortslagen bestämmas en tid inom vilken ett nytt körkort inte får utfärdas (spärrtid). Spärrtiden skall var lägst en månad och högst ett år. Frågan i målet är hur lång spärrtid som bör bestämmas. - Körning mot rött ljus får anses vara en allvarlig överträdelse av trafikföreskrifterna, som ger stark anledning att ifrågasätta förarens lämplighet att inneha körkort, och kan endast under speciella omständigheter uppfattas som en ringa förseelse (RÅ 1995 ref. 3). Det har visserligen inte påståtts att det vid den rödljuskörning som L.O.N. gjort sig skyldig till förelåg någon överhängande risk för medtrafikanter, men det kan enligt kammarrättens mening inte heller sägas att omständigheterna vid körningen var så speciella att överträdelsen kan bedömas som ringa. Därför föreligger grund för återkallelse av L.O.N:s körkort. - Av Regeringsrättens praxis - som länsstyrelsen refererat till i sitt överklagande - framgår att även sådana tidigare hastighetsöverträdelser som har föranlett körkortsingripande i form av varning eller återkallelse får beaktas vid körkortsingripande på grund av upprepade hastighetsöverträdelser. Kammarrätten ser mot denna bakgrund och med beaktande även av vad L.O.N. i övrigt anfört inget hinder mot att de båda hastighetsöverträdelser som redan tidigare har föranlett körkortsingripanden beaktas vid bedömningen av spärrtidens längd i det nu aktuella målet. - Vad som anförts i länsrätten om L.O.N:s behov av körkort väger enligt kammarrättens mening inte tillräckligt tungt för att påverka spärrtidens längd. - Efter en samlad bedömning av det anförda och vad som i övrigt förekommit i målet finner kammarrätten att den av länsstyrelsen bestämda spärrtiden på tre månader var väl avvägd. Överklagandet skall därför bifallas. - Kammarrätten upphäver länsrättens dom och fastställer länsstyrelsens beslut. Det noteras att spärrtiden numera har löpt ut.

Länsstyrelsen överklagade kammarrättens dom och yrkade att spärrtiden skulle beräknas från delgivningen av kammarrättens dom med avräkning av den tid under vilken körkortet varit återkallat till följd av länsstyrelsens beslut den 28 september 2000. Till stöd för sin talan anförde länsstyrelsen i huvudsak följande. Tillämplig bestämmelse vid beräkning av spärrtid är 7 kap. 8 § körkortslagen. Av bestämmelsen framgår att i fall där körkortet återkallas och det inte föregås av ett omhändertagande löper spärrtiden från den dag som anges i beslutet. Kammarrätten utgår från att tidpunkten för spärrtiden skall räknas från dagen för delgivningen av länsstyrelsens beslut och fäster inget avseende vid att körkortet då rent faktiskt endast varit återkallat en månad. Det korrekta hade varit att räkna spärrtiden från dagen för delgivning av kammarrättens beslut och sedan avräkna den tid som L.O.N. redan haft körkortet återkallat. Kammarrättens tolkning av från vilken tidpunkt spärrtiden skall beräknas får den följden att den faktiska återkallelsetidens längd beror på hur snabbt kammarrätten handlägger ett ärende. Syftet med en återkallelsetid, att av trafiksäkerhetsskäl hålla körkortshavaren ur trafiken under en viss tid, förfelas genom kammarrättens tolkning.

Prövningstillstånd meddelades.

L.O.N. bestred bifall till överklagandet.

Regeringsrätten (2002-09-12, Billum, Nordborg, Ersson, Dexe, Nord) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Bestämmelser om beräkning av spärrtid finns i 7 kap. 8 § körkortslagen. Giltighetstid för återkallelse tills vidare och spärrtid med anledning av återkallelse räknas enligt första stycket från den dag då beslutet delges körkortshavaren eller från den tidigare dag när körkortshavaren överlämnar körkortet till länsstyrelsen. Har beslutet föregåtts av ett beslut om omhändertagande av körkortet eller av ett beslut om återkallelse tills vidare, räknas spärrtiden från det först delgivna beslutet. Har giltighetstiden av beslut om återkallelse tills vidare löpt ut när slutligt beslut om körkortsingripande fattas skall den tid under vilket körkortet varit ogiltigt räknas av från spärrtiden. Av andra stycket framgår att spärrtiden i andra fall löper från den dag som anges i beslutet.

L.O.N. har gjort sig skyldig till att ha fört fordon mot rött ljus den 6 december 1999. Han har tidigare meddelats varning på grund av hastighetsöverträdelse samt haft sitt körkort återkallat en månad på grund av ytterligare en hastighetsöverträdelse.

Genom beslut den 28 september 2000 återkallade Länsstyrelsen i Västerbottens län med stöd av 5 kap. 3 § 3 och 4 körkortslagen L.O.N:s körkort och bestämde spärrtiden till tre månader räknat från den dag L.O.N. tog del av beslutet. Av delgivningskvitto framgår att L.O.N. tog del av beslutet den 24 januari 2001. Sedan L.O.N. överklagat länsstyrelsens beslut nedsatte Länsrätten i Västerbottens län genom dom den 12 februari 2001 spärrtiden till en månad. L.O.N. fick nytt körkort den 25 februari 2001. Länsstyrelsen överklagade domen hos Kammarrätten i Sundsvall och yrkade att kammarrätten, med upphävande av länsrättens dom, skulle fastställa länsstyrelsens beslut att återkalla L.O.N:s körkort med en spärrtid om tre månader. Genom dom den 17 oktober 2001 upphävde kammarrätten länsrättens dom och fastställde länsstyrelsens beslut. I domslutet angavs vidare: "Det noteras att spärrtiden numera har löpt ut".

Såsom framgår ovan har kammarrätten funnit att de förseelser L.O.N. gjort sig skyldig till motiverar att körkortet återkallas med en spärrtid om tre månader. Kammarrätten har inte uttalat sig om från vilken dag spärrtiden skall gälla. Kammarrättens uttalande att spärrtiden löpt ut får emellertid enligt Regeringsrättens mening förstås så att spärrtiden ansetts löpa från den dag som angavs i länsstyrelsens beslut, dvs. från dagen för delgivningen av detta beslut. L.O.N. delgavs länsstyrelsens beslut den 24 januari 2001. Kammarrättens avgörande medför att L.O.N., trots en spärrtid om tre månader, endast varit fråntagen förarbehörigheten under en månad.

Bestämmelser om beräkning av spärrtid finns, såsom angetts ovan, i 7 kap. 8 § körkortslagen. Huvudfrågan i målet är under vilken tid spärrtiden skall löpa när högre instans bestämmer en längre spärrtid än lägre instans och spärrtiden enligt det tidigare beslutet redan löpt ut. Författningstexten reglerar inte uttryckligen den situationen. Kammarrättens dom innebär att spärrtiden räknas från delgivningen av det första beslutet. Ett sådant förfaringssätt leder enligt Regeringsrättens uppfattning till orimliga resultat eftersom tid under vilken nytt körkort innehafts då kan komma att inräknas i spärrtiden (jfr RÅ 1997 ref. 39).

Mot bakgrund av det anförda finner Regeringsrätten att spärrtiden inte bör räknas från delgivningen av det första beslutet om återkallelse i det fall spärrtiden enligt detta beslut hunnit löpa ut innan frågan om spärrtidens längd avgörs av högre instans. I stället skall spärrtiden räknas från delgivningen av den högre instansens beslut. Vidare bör den tid under vilken körkortshavaren varit fråntagen förarbehörigheten till följd av det tidigare beslutet räknas av från spärrtiden.

Någon omständighet som skulle utgöra grund för att sätta ned den av kammarrätten bestämda spärrtiden har inte framkommit. Mot bakgrund härav och med beaktande av det ovan anförda bör L.O.N:s körkort återkallas med en spärrtid om tre månader räknat från delgivningen av denna dom. Eftersom han till följd av det första beslutet om återkallelse saknat förarbehörighet under en månad skall en månad räknas av från spärrtiden.