Statens invandrarverk avslog i beslut den 9 september 1999 en ansökan från T.W.F. om uppehållstillstånd m.m. Något överklagande inkom inte till verket.

T.W.F. ansökte hos Kammarrätten i Göteborg om återställande av den försuttna tiden för att överklaga Statens invandrarverks beslut den 9 september 1999. Till stöd för sin talan anförde han bl.a. följande. Hans ombud och offentliga biträde, advokaten C.R-A., upprättade den 18 oktober 1999 ett överklagande som hon samma dag sände med post till Statens invandrarverk i Malmö. Emellertid lär denna skrivelse inte ha kommit verket tillhanda och avvisningsbeslutet har således vunnit laga kraft. All post på advokatbyrån avsänds alltid samma dag som originalet undertecknas och en anteckning därom görs. Det är sålunda höljt utom allt tvivel att överklagandet avsänts därifrån. Det är av stor vikt för honom att få en omprövning av sitt ärende till stånd. Då detta fall kan jämställas med en tilltalads intresse i ett brottmål hänvisas till rättsfallen NJA 1995 s. 553 och NJA 1997 s. 20. Han gör gällande att det förelegat fel i posthanteringen och att han har laga förfall för sin underlåtenhet att i rätt tid överklaga beslutet.

Kammarrätten i Göteborg (2000-03-02, Kärrström, Hansson, referent, Bontin) yttrade: Enligt 37 c § förvaltningsprocesslagen får tiden för överklagande återställas om den har försuttits på grund av omständighet som utgör giltig ursäkt. T.W.F. kan inte anses ha visat att någon sådan omständighet föreligger. Kammarrätten avslår därför ansökningen.

I överklagande till Regeringsrätten fullföljde T.W.F. sin talan och åberopade, förutom de förut angivna rättsfallen, även NJA 2000 s. 75.

Prövningstillstånd meddelades.

Vid föredragning på en av Regeringsrättens avdelningar förordnades att målet skulle avgöras av Regeringsrätten i dess helhet.

Regeringsrätten (2003-10-01, Ragnemalm, Lindstam, Lavin, Billum, Nordborg, Sandström, Eliason, Hulgaard, Nilsson, Schäder, Wennerström, Ersson, Almgren, Dexe, Melin, Nord, Stävberg, Kindlund) yttrade: Regeringsrätten fastställer kammarrättens beslut.

Skattemyndigheten i Norrköping taxerade år 1991 L.B. med avvikelse från hans självdeklaration såvitt avsåg försäljning av andelar i Aktiv Placerings Obligationskonsortium nr 20. I skrivelse som kom in till skattemyndigheten den 16 maj 2001 begärde L.B. att omprövning skulle ske och överklagandet eventuellt överlämnas till länsrätten, varvid han hänvisade till en begäran om omprövning/överklagande, som skulle ha sänts in till skattemyndigheten den 20 december 1996. Skattemyndigheten avvisade i beslut den 6 juni 2001 begäran med motiveringen att begäran om omprövning eller överklagande av 1991 års taxering skulle ha kommit in senast under år 1996, varvid angavs att den åberopade tidigare skrivelsen inte fanns registrerad hos myndigheten.

L.B. ansökte hos Kammarrätten i Jönköping om återställande av den försuttna tiden för att överklaga skattemyndighetens beslut avseende hans inkomsttaxering år 1991. Till stöd för sin talan anförde han bl.a. följande. Han är en av hundratals kunder (nästan 1 000 st.) som bankjuristen C.G. sedan 1991 varit ombud för i mål rörande Aktiv Placerings Obligationskonsortier. Målen har drivits med pilotmål som två gånger under perioden 1991-1999 har förts ända upp till Regeringsrätten. Det gällde obligationer av tre olika slag. Inledningsvis, under år 1991, hade C.G. bara överklagat de mål där den skattskyldige ville ha anstånd med betalning av skatten. I december 1996 ansökte hon om omprövning och överklagade alla de taxeringar som inte tidigare hade överklagats eftersom klagofristen löpte ut vid utgången av 1996. Däribland fanns hans taxering. I början av år 2001 blev C.G. varse att det inte hade kommit någon dom beträffande honom och att överklagandet inte kunde återfinnas hos skattemyndigheten. Vid processandet i dessa tusentals mål har det hittills i två fall hänt att akten har förkommit hos skattemyndigheten och att målen har kunnat avgöras först sedan C.G. har skickat in kopia av handlingarna. I de fallen har det funnits ett överklagande registrerat hos skattemyndigheten. I förevarande fall synes det ha uppstått något fel redan vid inregistreringen av hans ärende. Trots upprepade telefonsamtal har man på skattemyndigheten inte kunnat hitta handlingarna. Han anhåller nu om att kammarrätten medger återställande av försutten tid och att ärendet prövas med stöd av de av honom ingivna kopiorna av handlingar.

Kammarrätten i Jönköping (2002-03-20, Lindgren, Mattsson, Petkovska, referent) yttrade: Enligt 37 c § förvaltningsprocesslagen gäller att, om tiden för överklagande eller en därmed jämförbar åtgärd har försuttits på grund av omständighet som utgör giltig ursäkt, tiden får återställas.

Vad L.B. anfört finner kammarrätten inte visa att det föreligger någon omständighet som kan utgöra giltig ursäkt för hans underlåtenhet att i rätt tid överklaga skattemyndighetens beslut angående inkomsttaxeringen 1991. L.B:s ansökan bör således inte bifallas. - Kammarrätten avslår ansökningen.

I överklagande hos Regeringsrätten fullföljde L.B. sin talan.

Prövningstillstånd meddelades, varvid förordnades att målet skulle avgöras av Regeringsrätten i dess helhet.

Regeringsrätten (2003-10-01, Ragnemalm, Lindstam, Lavin, Billum, Nordborg, Sandström, Eliason, Hulgaard, Nilsson, Schäder, Wennerström, Ersson, Almgren, Dexe, Melin, Nord, Stävberg, Kindlund) yttrade: Regeringsrätten fastställer kammarrättens beslut.

Föredragna 2003-09-15, föredragande Hedin, målnummer 2346-2000 och 2680-2002