RÅ 2004:122

Rätt till presstöd har ansetts som en civil rättighet och Presstödsnämnden som en domstol i Europakonventionens mening.

Presstödsnämnden avslog i beslut den 20 februari 2002 ansökningar om avtrappat driftstöd för nyhetstidningarna Ludvika Allehanda och Falu- Borlänge Allehanda för år 2002.

Länsrätten i Stockholms län

S.D. överklagade och yrkade att Presstödsnämndens beslut skulle undanröjas samt att ärendet skulle återförvisas till nämnden för beviljande av presstöd.

Domskäl

Länsrätten i Stockholms län (2002-03-28, ordförande Brickman) yttrade: I 5 kap. 4 § presstödsförordningen (1990:524) föreskrivs att Presstödsnämndens beslut enligt denna förordning inte får överklagas. S.D. har emellertid åberopat rätten till domstolsprövning i Europakonventionen som grund för att beslutet skall vara överklagbart till länsrätten. - I artikel 6.1 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) stadgas följande. - - - Länsrätten gör följande bedömning. - En grundläggande förutsättning för att rätt till domstolsprövning skall föreligga enligt artikel 6.1 Europakonventionen är att det är fråga om prövning av en civil rättighet eller skyldighet. I Europadomstolens praxis har fastslagits att begreppet civil rättighet skall tolkas autonomt. Detta innebär att en konventionsstats klassifikation av en rättighet som civil eller offentlig i den inhemska rättsordningen inte är avgörande för tillämpningen av artikel 6.1. - Under begreppet civila rättigheter i Europakonventionens mening faller inte bara rättstvister mellan enskilda. Även tvister mellan enskilda och det allmänna kan röra civila rättigheter. Således har t.ex. skadeståndstalan mot staten, förvärvstillstånd, expropriation, behörighet att utöva yrke och näring samt socialförsäkringsfrågor ansetts ge rätt till domstolsprövning enligt artikel 6.1. - Frågan i målet blir därmed om presstödet kan anses utgöra en civil rättighet i Europakonventionens mening. - Presstödsförordningen innehåller bestämmelser om statens direkta stöd till företag som ger ut dagstidningar. Tidningsföretag ansöker om presstöd i form av driftsstöd eller distributionsstöd hos Presstödsnämnden. Presstöd beviljas om de i förordningen angivna förutsättningarna är uppfyllda. Av förarbetena till presstödsförordningen (prop. 1989/90:78) framgår att målet med presstödet är att bidra till dagstidningarnas fria och obundna nyhetsförmedling och opinionsbildning. Tvister om rätt till statliga subventioner för viss verksamhet är typiskt sett av offentligrättslig natur. Det saknas stöd i Europadomstolens praxis för att anse presstöd som en civil rättighet i Europakonventionens mening. På grund av detta kan artikel 6.1 i konventionen inte ge rätt till domstolsprövning i tvister om presstöd. Eftersom det därför inte finns laglig möjlighet att åsidosätta överklagandeförbudet i 5 kap. 4 § presstödsförordningen skall S.D:s överklagande avvisas. - Länsrätten avvisar överklagandet.

Kammarrätten i Stockholm

S.D. överklagade länsrättens dom och yrkade att Presstödsnämndens beslut skulle undanröjas. Han anförde bl.a. följande. Beslutet strider mot presstödsförordningen, Presstödsnämndens föreskrifter samt nämndens egen praxis. Enligt Europadomstolen finns en rätt till domstolsprövning av beslutet.

Presstödsnämnden bestred bifall till överklagandet. Nämnden anförde bl.a. följande till stöd för sin talan. I första hand åberopas att presstöd inte är någon civil rättighet i Europakonventionens mening. Det saknas stöd i Europadomstolens praxis för att anse att presstöd utgör en civil rättighet. Med hänsyn till de omständigheter som föreligger kan S.D:s överklagande inte anses vara reellt och seriöst. Det saknas grundläggande förutsättningar för att bevilja presstöd till en tidning som har färre än tio abonnenter och för vilka presstödet i första hand uppenbarligen har varit nödvändigt för att undvika ägarbolagets konkurs. En "tidning" med en upplaga på mindre än tio exemplar saknar naturligtvis betydelse för nyhetsförmedling och opinionsbildning. - Om kammarrätten finner att presstöd utgör en civil rättighet åberopar Presstödsnämnden i andra hand att den är att anse som domstol i konventionens mening. S.D:s rätt att få sin sak prövad av domstol har därmed uppfyllts och överklagandeförbudet i presstödsförordningen äger oinskränkt tillämplighet. Europadomstolen har vid flera tillfällen tagit ställning till om en statligt inrättad nämnd eller annat institut innehar ställning av domstol enligt konventionens mening. Vid upprepade tillfällen har domstolen klargjort att begreppet domstol inte innebär ett krav på att det beslutande organet är en domstol som utgör en integrerad del i en stats ordinarie domstolsorganisation. Domstolen har även uttalat att en stat mycket väl kan skapa nämnder för att ta hand om specifika frågor i de fall dessa lämpar sig för hantering utanför det ordinarie domstolssystemet. Av avgörande betydelse är att den nämnd eller det institut som prövar en fråga beaktar de grundläggande rättsliga garantier som erfordras enligt konventionen. Av konventionspraxis framgår vidare att artikel 6.1 inte ger enskilda en ovillkorlig rätt att överklaga ett organs beslut. I de fall där den prövning som en enskild har haft tillgång till enligt en stats interna ordning i sig uppfyller kravet på domstolsprövning kan den enskilde inte därutöver med stöd av Europakonventionen begära att ett ytterligare organ skall pröva saken. Inte heller ligger det i det krav som domstolen har uppställt för att en statlig nämnd skall anses utgöra en domstol i konventionens mening att dess beslut går att överklaga. I varje enskilt fall skall beaktas de omständigheter under vilka en fråga behandlas av en nämnd eller annat institut. Av förordningen (1988:673) med instruktion för Presstödsnämnden framgår att nämndens ledamöter utses av regeringen för bestämd tid. Förordnanden ges för treårsperioder. Det finns inte något formellt krav på att nämndens ordförande skall vara lagfaren. I praktiken har dock ordföranden utan avbrott sedan år 1993 varit ordinarie domare. Varken ordförande eller ledamöter kan avsättas under sin mandatperiod. För att nämnden skall vara beslutför krävs att ordförande och minst fem andra ledamöter är närvarande. Som en garanti för ledamöternas opartiskhet gäller jävsreglerna i 11 och 12 §§förvaltningslagen. Presstödsnämnden är oavhängig och opartisk i förhållande till regeringen och andra statliga organ samt i förhållande till sökanden och andra parter. Nämndens sammansättning och föreskrifterna för utseende av dess ledamöter svarar för att varje ärende ges en korrekt hantering. Precis som alla andra beslut som meddelas av förvaltningsmyndighet är Presstödsnämndens beslut offentliga och tillgängliga för envar. Detta gäller naturligtvis också, såvitt annat inte följer av sekretesslagen, för de handlingar som inkommer till och upprättas av nämnden. Sökanden har i princip oinskränkt rätt att ta del av samtliga handlingar i det ärende som berör denne. Högsta domstolen har i beslut den 30 maj 2002 i mål nr Ö 1062-00 funnit att den ordning som gäller för Presstödsnämnden får anses innebära att de krav som uppställs på domstolsprövning enligt artikel 6 i Europakonventionen är uppfyllda. Enligt Presstödsnämndens - av Högsta domstolen bekräftade - uppfattning tillgodoses de krav på rättsliga garantier som ställs upp i artikel 6.1 i konventionen av de regler som gäller för nämndens prövning av frågor om presstöd.

S.D. invände bl.a. följande. Presstödsnämnden är inte upprättad enligt lag. De författningar som konstituerar nämnden har lägre konstitutionell valör. Det betyder att regeringen utan hörande av riksdagen när som helst kan ändra regelverket för nämnden och t.o.m. bestämma att nämnden skall upphöra. Nämnden skiljer sig i detta avseende från Brottsskadenämnden som enligt Europadomstolen uppfyllde kraven på en domstol enligt konventionen. Nämnden kan därmed inte anses motsvara kraven vare sig på att vara upprättad enligt lag eller på oavhängighet. Därtill kommer att instruktionen för nämnden saknar föreskrift om att ordföranden skall vara lagfaren domare. Att en sådan föreskrift finns har Europadomstolen tillmätt stor betydelse vid bedömningen av Brottsskadenämnden. Slutsatsen av detta måste således bli att hans överklagande bör prövas inom det ordinära domstolsväsendet.

Domskäl

Kammarrätten i Stockholm (2002-11-13, Berglin, Lagebrant Torén, Schön- Engqvist, referent) yttrade: - - - Vad gäller frågan om presstöd utgör en civil rättighet enligt Europakonventionen gör kammarrätten följande bedömning. Utgångspunkten vid bedömningen är att begreppet civil rättighet skall tolkas autonomt, dvs. det skall ges ett allmängiltigt innehåll som är oberoende av de skillnader som föreligger mellan olika nationella rättssystem (jfr Europadomstolens dom den 16 juli 1971 i fallet Ringeisen mot Österrike). Europadomstolens praxis på området ger vid handen att artikel 6.1 är tillämplig under förutsättning att det föreligger en reell och seriös tvist, att tvisten gäller en rättighet som har sin grund i den nationella rätten och att rättigheten kan karaktäriseras som en civil rättighet (Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, s. 125). Av Europadomstolens avgöranden framgår vidare att statliga bidrag och subventioner under vissa förutsättningar kan vara att anse som civila rättigheter i konventionens mening. Sålunda har domstolen i många fall funnit artikel 6.1 tillämplig när det nationella avgörandet, även om utrymme funnits för diskretion, innefattat en tillämpning av rättsliga regler eller principer (Danelius, s. 126 ff. och Europadomstolens dom den 16 november 2000 i fallet Sotiris och Nikos Koutras ATTEE mot Grekland). - Det nu aktuella presstödet ges för att bidra till dagstidningarnas fria och obundna nyhetsförmedling och opinionsbildning. Driftsstöd, som är en form av presstöd, lämnas enligt de närmare förutsättningar som anges i presstödsförordningen. Rätten till presstöd är utförligt reglerad och fastställs enligt objektiva kriterier, dvs. den kan på rimliga grunder göras gällande enligt svensk rätt. Tvistens utgång har varit av direkt betydelse för de aktuella tidningarnas fortsatta verksamhet. Tvisten måste därför enligt kammarrättens mening anses vara av reell och seriös natur. Med hänsyn till det sagda finner kammarrätten att rätten till presstöd får anses vara en sådan civil rättighet som avses i konventionens artikel 6.1. S.D. har därför en på konventionen grundad rätt att få tvisten prövad i domstol (jfr Högsta domstolens beslut den 30 maj 2002 i mål nr Ö 1062-00). - Av Europadomstolens praxis framgår att kravet på rätt till domstolsprövning kan uppfyllas inte endast genom prövning av traditionella domstolar utan att även andra prövningsorgan kan komma i fråga förutsatt att de uppfyller de rättssäkerhetsgarantier som krävs enligt konventionen. Enligt 3 § förordningen med instruktion för Presstödsnämnden består nämnden av högst tio ledamöter. En av ledamöterna är ordförande och två är vice ordförande. För varje ledamot finns en personlig suppleant. Nämnden är enligt huvudregeln i 7 § nämnda förordning beslutför när ordföranden och minst fem andra ledamöter är närvarande. Enligt förordningens 13 § utses ordföranden och övriga ledamöter samt suppleanter av regeringen för en bestämd tid. Av utredningen i målet framgår att ordföranden vid tiden för aktuellt beslut var en ordinarie domare. Utredningen ger vidare inte stöd för annat än att grundläggande rättssäkerhetsgarantier såsom möjlighet att argumentera för sin sak och rätt att ta del av och yttra sig över det material som legat till grund för beslutet har tillgodosetts. Möjlighet till muntlighet i förfarandet har förelegat. Avsikten får vidare antas ha varit att nämnden allsidigt och slutgiltigt skall pröva de frågor som faller inom dess behörighet (se prop. 1975/76:131 s. 167). Vid en sammantagen bedömning får nämndens sammansättning och arbetsformer enligt kammarrättens bedömning anses uppfylla kraven på en domstol i Europakonventionens mening. Annat har inte framkommit än att Presstödsnämnden vid sin handläggning av detta fall har varit opartisk. Fullföljdsförbudet i 5 kap. 4 § presstödsförordningen står därmed inte i strid med konventionen. Ytterligare stöd för denna bedömning ger Högsta domstolens ovannämnda beslut, där den ordning som gäller för Presstödsnämnden bedömts innebära att de krav som uppställs på domstolsprövning enligt artikel 6 i konventionen är uppfyllda samt att det därför i och för sig finns anledning att godta nämnden som en domstol och nämndens prövning av där aktuell ansökan som en domstolsprövning. - - - Kammarrätten avslår överklagandet.

Excitement AB i konkurs yrkade att Regeringsrätten, med ändring av underinstansernas beslut, skulle återförvisa målet till Presstödsnämnden för prövning alternativt bifalla bolagets ansökan om avvecklingsstöd. I andra hand fick bolaget anses ansöka om resning i det ärende som avgjorts genom Presstödsnämndens beslut. Bolaget anförde bl.a. att Presstödsnämnden inte uppträtt opartiskt samt att den handläggning och rättstillämpning som låg till grund för nämndens beslut var uppenbart felaktig.

Presstödsnämnden anförde i yttrande att den var att anse som en domstol i Europakonventionens mening, varför kravet på domstolsprövning uppfyllts och överklagandeförbudet i presstödsförordningen skulle tillämpas fullt ut.

Regeringsrätten (2004-12-02, Ragnemalm, Ersson, Dexe, Stävberg, Hamberg) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten delar kammarrättens uppfattning att rätt till presstöd är att anse som en civil rättighet och att Presstödsnämnden är att anse som en domstol i Europakonventionens mening. Överklagandet skall därför avslås.

Enligt 8 § första stycket 3 lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar skall en ansökan om resning prövas av kammarrätten bl.a. om ärendet slutligt avgjorts av en förvaltningsmyndighet. Eftersom Presstödsnämnden i den mening som avses i denna lag utgör en förvaltningsmyndighet skall ansökningen prövas av kammarrätten.

Domslut

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet.

Regeringsrätten avvisar ansökningen om resning och överlämnar handlingarna i målet till Kammarrätten i Stockholm för vidare handläggning av denna ansökan.

Föredraget 2004-11-10, föredragande Lokrantz, målnummer 7080-02