Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa förändringar av det direkta presstödet. Syste- met renodlas till att omfatta tre stödformer: driftsstöd. utvecklingsstöd och distributionsstöd. Stödreglerna förenklas och antalet avsteg från hu- vudreglema blir färre. Kostnaderna för presstödet beräknas för budgetåret 1990/91 uppgå till ca 550 milj. kr., vilket är ca 50 milj. kr. mer än vad som anvisats för innevarande budgetår.

Nuvarande dagstidningsdcfinition bibehålls oförändrad. Vidare bör en tidning som skall vara berättigad till driftsstöd ha en andel eget redaktio- nellt material som överstiger 55 % av det totala redaktionella materialet.

Driftsstödet bör för hög- och medelfrekventa dagstidningar (3—7 num- mer per vecka) vara upplagebaserat. För lågfrekventa tidningar (1 —2 nummer per vecka) lämnas schablonbelopp. I förhållande till dagstid- ningskommitténs förslag höjs bidragssatser och maximibelopp inom driftsstödet med ca 10% för såväl högfrekventa storstadstidningar som för lågfrekventa tidningar. För övriga högfrekventa och för samtliga medelfrek- _venta tidningar höjs nivåerna med ca 16%. Kostnaderna för driftsstödet beräknas för nästkommande budgetår sammanlagt uppgå till ca 435 milj. kr., vilket är ca 25 milj. kr. eller drygt 60/0 mer än vad som anvisats för motsvarande anslag i innevarande års budget.

Ett nytt utvecklingsstöd införs för att stimulera strukturrationalisering- ar. l stödformen ingår stöd till förpressinvesteringar, stöd till och kreditga- rantier avseende investeringar i gemensamma tryckerianläggningar, stöd till samverkan genom legotryckning samt stöd till övriga investeringar. En

• Sida 2
•  Original

engångsinsats görs för utbildning i tidningsledning. Kostnaderna för bud- Prop. 1989/90: 78 getåret 1990/91 beräknas till sammanlagt ca 35 milj.kr. Distributionsstödet fördelas efter en fyrgradig skala och höjs med ca 20 milj. kr. i förhållande till innevarande budgetårs anslag. Kostnaderna för budgetåret 1990/91 beräknas uppgå till sammanlagt ca 80 milj. kr. Förslagen överensstämmer i huvudsak med vad dagstidningskommittén förordat. De bör träda i kraft den ljuli 1990.

fx.)

• Sida 3
•  Original

Utbildningsdepartementet Prop. 1989/90:78

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 mars 1990

Närvarande: statsministern Carlsson. ordförande, och statsråden Eng- ström. Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lind- qvist. G. Andersson, Lönnqvist, Thale'n, Freivalds, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Göransson

Proposition om reformerat presstöd

1. Inledning

Dagstidningskommittén (U 1985: 1 1) har genomfört en översyn av det statliga stödet till dagspressen. Kommittén har haft en parlamentarisk sammansättning. Direktiven för utredningsarbetet (dir. 1985: 52) fastställ- des den 7 november 1985 och kommittén lämnade den 9 december 1988 sitt betänkande (SOU 1988148) Reformerat presstöd. Kommitténs sam- manfattning av betänkandet återfinns som bilaga 1.

Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissin- stansernas synpunkter görs i bilaga 2.

Skrivelser har även inkommit från Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) och Dalarnas Tidningar AB.

Kommittén har i sitt betänkande utförligt behandlat framväxten av indirekta och direkta statliga stödformer för dagspressen. Vidare finns en redogörelse för det nuvarande systemets utformning och de bakomliggan- de motiven varförjag inte här går in på detta.

En redovisning av grunderna för presstödet återfinns i betänkandet på s. 21 —26. En genomgång av de nuvarande stödformema görs på s. 26—31.

1 det följande kommer jag främst att behandla de punkter inom det direkta stödet till dagspressen där jag avser att föreslå förändringar. Dessa förslag gäller främst de nuvarande stödformema Produktionsbidrag, Ut- vecklingsbidrag, Stöd till samverkan inom produktion. annonsförsäljning och större branschprojekt (samverkansbidrag) och möjligheten till lån ur Pressens lånefond. För stödformen Samdistributionsrabatt innebär än- dringsförslagen främst en ändring av namnet till Distributionsstöd och en höjning av stödet.

Mina förslag ansluter i huvudsak till vad kommittén förordat. Sammantaget innebär förslagen att stödet till dagspressen för budgetåret 1990/91 totalt beräknas uppgå till nära 550 milj. kr., vilket är en ökning med ca 50 milj. kr. i förhållande till vad som anvisats för innevarande budgetår.

• Sida 4
•  Original

2. Presspolitikens förutsättningar 2.1 Mångfald och konkurrens

Vi har en lång tryckfrihetstradition i Sverige att vara stolta över. Dagstid- ningarna har där spelat — och spelar alltjämt — en betydelsefull roll. Tidningarna är viktiga för den fria och obundna nyhetsförmedlingen och opinionsbildningen. Genom att tidningarna informerar om och kommen- terar vad som sker i samhället, genom att de granskar makthavare både inom den offentliga och den privata sektorn samt genom att de främjar kommunikation inom och mellan politiska, fackliga och andra ideella grupper, förstärks och fördjupas demokratin. Dagstidningsutgivning och journalistisk verksamhet har format en fruktbar struktur där bl.a. traditio- ner, publicistiska värden och demokratisk grundsyn är några av många kännetecken. Dagspressen spelar också en viktig roll i kulturlivet.

Ett tecken på att medborgarna värderar dagstidningarna högt är den — i ett internationellt perspektiv — stora andelen hushåll i Sverige som prenu- mererar på dagstidningar.

Dagspressen fyller även andra syften än dem jag nämnt nu, men det är pressens roll i fråga om information, kommentarer, granskning samt kom- munikation mellan olika grupper — kort sagt dagstidningarnas roll för demokratin — som motiverar ett statligt stöd.

Även om andra medier än dagspressen fyller viktiga funktioner för rapportering, kommentarer och debatt kan de knappast ersätta dagspres- sen när det gäller dess roll och betydelse för samhällsdebatten på såväl riks- som Iokalplanet. Utvecklingen av nya medieformer torde under överskåd- lig framtid inte förändra dessa förutsättningar. Dagstidningen kommer därför sannolikt att behöva vara ett oförändrat starkt massmedium. Mot denna bakgrund bör statens ambitioner vad gäller presstrukturen och mångfalden upprätthållas även i fortsättningen.

De tidningar som befinner sig i ett konkurrensmässigt underläge behö- ver även i fortsättningen presstöd, eftersom de annars skulle sakna tillräck- lig ekonomisk kraft att kunna fortsätta sin utgivning. Om inte stödet funnes skulle mångfalden minska. vilket skulle få negativa konsekvenser för läsarnas valfrihet och för opinionsbildningen.

Staten har i mer än fyrtio års tid markerat att dagspressen bör ges en särställning i förhållande till andra varor och tjänster. Exempelvis har dagstidningar undantagits från olika former av indirekt beskattning. Sedan tjugo år finns även ett direkt stöd till dagspressen med syftet att behålla mångfalden i nyhetsförmedling och opinionsbildning.

Allmänna nyhetstidningar förutsätts i den remiss till lagrådet om refor- merad mervärdeskatt m.m. som regeringen överlämnade för yttrande den 25 januari 1990 även i fortsättningen vara befriade från mervärdeskatt. Tidningsutgivning i allmänhet bör alltså ha en gynnad ställning ijämförel- se med andra näringar. Den lokala tidningskonkurrensen i fråga om nyhe- ter, debatt m.m. bör stimuleras.. Det direkta statliga stödet bör därför, liksom nu, till sin huvuddel fördelas selektivt eftersom det endast är de konkurrensmässigt utsatta tidningarna som är i behov av ekonomisk hjälp.

• Sida 5
•  Original

Inom det selektiva systemets ram bör generellt verkande regler gälla. Det är viktigt att reglerna är sådana att utrymmet för inte avsett utnyttjande och missbruk minimeras.

Det finns ingen anledning att föreslå förändringar av dessa förutsätt- ningar. Grunderna för presspolitiken står således fast.

3. Tidningsbranschens utveckling 3.1 Marknadsutveckling, annonskonjunktur m.m.

Dagstidningarna i Sverige är generellt sett i hög grad beroende av annons- intäkter. För morgontidningama svarar annonsförsäljningen för mellan 60 och 75 % av de samlade tidningsintäkterna. Försäljningen av tidningar genom abonnemang och lösnummer svarar således för mellan 25 och 40 % av de totala intäkterna.

Annonsintäkterna för tidningsbranschen i sin helhet har ökat på ett markant sätt under hela 1980-talet. Störst har ökningen varit för högtäck- ningstidningarna, men även lågtäckningstidningar med presstöd har under den goda annonskonjunkturen kunnat förbättra sina intäkter.

Upplageutvecklingen under denna period har också varit positiv och har i det närmaste hållit jämna steg med befolkningsutvecklingen. Den inter- nationellt sett höga hushållstäckningen i Sverige gör att marknaden får anses vara nära nog mättad.

Även lönsamheten för tidningsbranschen har förbättrats. Om värdet av det utbetalade presstödet räknas bort skulle dock de stödmottagande tid- ningarna visa betydande underskott.

Under sommaren och hösten 1989 har man kunnat iaktta en tendens till avmattning i den sedan länge goda annonskonjunkturen. Denna märks tydligast för lågtäckningstidningarna vars ekonomiska situation också har försvagats. Det är för ögonblicket omöjligt att avgöra om avmattningen också är inledningen till en nedåtgående utveckling. Läget kännetecknas således av osäkerhet. Detsamma gäller vilka konsekvenser medieutveck- lingen i övrigt kan komma att få för dagspressen. En försämrad annons- konjunktur med hårdare priskonkurrens på annonsförsäljningsmarknaden ställer de stödmottagande dagstidningarna inför stora utmaningar när det gäller att rationalisera produktionen m.m. för att rätta ambitionerna efter de möjliga intäkterna.

3.2. Teknisk utveckling

Den rent tekniska delen av tidningsproduktionen kan jämföras med den som försiggår i en processindustri. Från journalister, annonstjänstemän och fotografer går ett flöde av texter och bilder genom olika bearbetnings- stationer för layout, sättning, bildhantering m.m. Efter framtagning av sidoriginal och bearbetning till tryckplåt följer bl.a. tryckning, packning och utbärning. För att klara det snabba produktionsförloppet har dessa moment infogats i en strikt uppdelad organisation som i grunden varit

• Sida 6
•  Original

oförändrad under lång tid. Förbättrad teknik har lett till kvalitets- och rationaliseringsvinster inom olika delmoment. Blysättmaskiner har t.ex. ersatts av datorstyrda fotosättare. Dagstidningskommittén bedömer emel- lertid att användningen av ny teknik hos flertalet svenska tidningar inte har nått lika långt som hos en del utländska tidningar.

Sedan kommittén lämnade sitt betänkande har omdaningen inom lan- dets dagstidningar fortsatt med bl. a. investeringar i det 5. k. förpressledet, dvs. de moment som föregår tryckningen. Några mindre tidningar och nystartade publikationer synes ha nått längre än övrig press i detta rationa- liseringsarbete genom att konsekvent utnyttja persondatorbaserad teknik med främst standardprogramvaror. De vinster som kunnat göras vid såda- na rationaliseringar utnyttjas i form av kortare produktionstidcr, ökad kvalitet eller kostnadsreduceringar. Trösklarna för att etablera nya dags- tidningar har således blivit lägre.

Utvecklingen inom persondatorområdet på såväl teknik- som program- varusidorna förväntas av initierade exempelvis kunna resultera i utrust- ning som förenklar framställning av tidningssidor innehållande färgbilder. Vidare blir det möjligt att överföra redigerade tidningssidor direkt till tryckplåt utan något traditionellt reproarbete. På sikt närmar man sig vad som brukar kallas helintegrerad elektronisk tidningsframställning. Prisut- vecklingen på persondatorutrustning har ur tidningarnas synvinkel hittills varit positiv. Kostnaderna för nya system har sänkts väsentligt i jämförelse med de minidatorbaserade utrustningar som tidigare dominerat markna- den. I takt med att tekniken förbättras och förbilligas ökar möjligheterna att göra rationaliseringsvinster.

Utvecklingen när det gäller try-cknings- och packningsleden i tidnings- framställningen fortgår i något långsammare takt. lnvesteringari nya tryck- pressar är också väsentligt dyrbar-are och långsiktigare än investeringar i datorer och program för inskrivning, redigering och sättning. Den aktuella utvecklingen på tryckpressidan innebär bl. a. förbättrad arbetsmiljö, större möjligheter till färgtryck, ökad flexibilitet vad gäller ibladning av bilagor, buntning och packning m.m. Möjlighetema att trycka flera olika tidningar på en och samma press underlättas också av den nya tekniken. Förbättrade förutsättningar för datakommunikation med hög kapacitet gynnar även utvecklingen inom fjärrtryckningsområdet. Tidningar med riksspridning kan samtidigt trycka delar av upplagan på olika orter i landet.

När det exempelvis gäller produktionsstyming, annonsbokning, fakture- ring, registerhållning, arkivhantering, övrig administration etc. skiljer sig möjligheterna till teknikförbättringar inte från vad som gäller för annan produktion. Även inom dessa områden utvecklas datorstödet fortlöpande.

Hittills gjorda erfarenheter vid teknikinvesteringar pekar på vikten av att anpassa tidningens organisation efter de nya produktionsförutsättning— arna om några rationaliseringsvinster skall kunna tillgodogöras.

Den tekniska utvecklingen får givetvis inte ses isolerad i förhållande till tidningsekonomin i övrigt. Exempelvis kan en investering i ny tryckpress uppgå till mer än hundra miljoner kronor, vilket ställer höga krav på lönsamhet. Reserver kan behöva byggas upp under lång tid. 1 en försämrad

• Sida 7
•  Original

ekonomisk situation med lägre intäkter ökar kraven på att prioritera Prop. 1989/90:78 kostnadseffektiva teknikförbättringar.

4. Definitioner 4.1 Dagstidningsbegreppet

Mitt förslag: Med dagstidning skall avses allmän nyhetstidning och publikation av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmän politisk opinionsbildning.

En dagstidning skall normalt komma ut med minst ett nummer varje vecka. Den skall också ha ett innehåll som i huvudsak är skrivet på svenska och den skall i huvudsak distribueras inom landet. Presstöd skall dock inte lämnas till publikationer som utges i statlig eller kommunal regi.

Kommitténs förslag: Kommittén anser att dagstidningsbegreppet bör ändras. Benämningen allmän nylwtslidning bör enligt kommittén använ- das för att avgränsa det tidningskollektiv som kan komma i fråga för presstöd. Definitionen av detta begrepp bör utgå från hittillsvarande prax- is. En tidning är en allmän nyhetstidning om den uppfyller minst två av följande tre kriterier, nämligen att tidningen har en bred nyhetsbevakning, att tidningen fortlöpande deltar i den politiska opinionsbildningen och/el- ler att tidningen kritiskt granskar den verksamhet som utövas av de infly- telserika i samhället.

När det gäller den redaktionella inriktningen bör en avgränsning göras mot sådana publikationer som till övervägande del behandlar ett enstaka eller några få intresseområden eller delar av samhällslivet medan övriga lämnas obeaktade. Om den redaktionella bevakningen i stort sett är be- gränsad, till exempelvis förhållanden inom näringsliv och affärsverksam- het eller till konsumentpolitik eller miljöfrågor eller idrott och friluftsliv eller frågor med anknytning till kyrkoliv och religion, faller tidningen enligt kommittéförslaget utanför kategorin allmänna nyhetstidningar. Vi- dare bör en allmän nyhetstidning vända sig till allmänheten utan inskränk- ningar inom det geografiska område där den har sin spridning. En tidning som uteslutande riktar sig till vissa socialt eller intressemässigt avgränsade grupper av befolkningen faller inte in under den av kommittén föreslagna definitionen. Denna omfattar inte heller publikationer som utges i statlig regi.

Remissinstanserna: Kritik riktas från flera håll mot kommitténs defini- tionsförslag eftersom tidningar som behandlar näringslivet — exempelvis Dagens Industri — inte inbegrips i det föreslagna begreppet allmän nyhets— tidning. Särskilt pekas på svårigheterna för sådana tidningar att även fortsättningsvis kunna delta i den statligt rabatterade samdistributionen av dagstidningar på de villkor som gäller för dessa. Presstödsnämnden 7

• Sida 8
•  Original

anser det vara olämpligt att förändra definitionen om någon ändring i sak inte avses. Det är bättre att även i fortsättningen tillämpa nuvarande praxis.

Bakgrunden och skälen för mitt förslag: Frågan om hur begreppet dags- tidning skall definieras har berörts i tidigare utredningar, propositioner och utskottsbetänkanden angående såväl direkt presstöd som skattelag- stiftning.

Den definition som numera används i presstödssammanhang föreslogs av presstödsnämnden i dess remissvar på fjärde prcssutredningens betän- kande (SOU 1980: 32) Stödet till dagspressen och godkändes av riksdagen våren 1981 (prop. 1980/81: 137, KU 19. rskr. 289). Med dagstidning menas en allmän nyhetstidning och publikation av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling och/eller allmän politisk opinionsbildning. Ut- över denna karaktärsbestämning giiller för att en tidning skall vara en dagstidning att den normalt skall komma ut med minst ett nummer varje vecka. Den skall också ha ett innehåll som i huvudsak är skrivet på svenska och den skall i huvudsak distribueras inom landet.

[ skattelagstiftningen förekommer en dagstidningsdeflnition som något skiljer sig från denna. Enligt 85 i lagen (1968:430) om mervärdeskatt är allmän nyhetstidning undantagen från skatteplikt. Likartade definitioner av begreppet gäller både i mervärdeskattesammanhang och i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. Med allmän nyhetstidning förstås enligt 1 5 första stycket punklen 5 i reklamskattelagen en periodisk publikation av dagspresskaraktär som normalt kommer ut med minst ett nummer varje vecka och som inte är ett annonsblad.

Presstödsnämnden har enligt dagstidningskommittén i sin praxis hittills tillämpat dagstidningsdefinitionen på följande vis (betänkandet s. 127).

lin allmän n_t-'hat.s'lidning är en dagstidning som vänder sig till allmän— heten och innehåller allmänna nyheter. Något antingen/eller är det inte frågan om.

Nyhelsjörmedlingen måste vara fortlöpande och aktuell (”reguljär dagsaktuell nyhetsförmedling"). Detta gäller oavsett periodiciteten. För t. ex. endagstidningar gäller aktualiteten tiden mellan två nummer.

Opinionsbi/dningen måste vara allmänpolitisk, dvs. riktas till med- borgare i allmänhet och avse hela samhällsspektret.

.itvgränrningari begreppet ”allmän” kan vara geografiska (t.ex. ny- heter och opinionsbildning kring aktualiteter i en kommun) men aldrig ämnesmässiga.

Bestämning av definitionens tillämplighet på en tidning får inte bygga på tryckmetod. format, typografiskt utseende eller redaktionella ståndpunkter. Den genomgående redigeringen är helt avgörande.

1 likhet med flera remissinstanser anser jag att det vore olyckligt om ambitionen att anpassa dagstidningsdefinitionen till gällande praxis får som konsekvens att begreppet stödberättigad tidning snävas in utan att det egentligen blir fråga om en ändring av den sakliga grundvalen för stödet. Den praxis presstödsnämnden har utvecklat finner jag väl tjäna stödets syfte. Huvudprinciperna i den nuvarande definitionen bör därför bibehål— las. En redaktionell ändring bör dock göras för tydlighetens skull genom att "och/eller” ändras till ”eller”. Vidare bör det särskilt anges att de press-

• Sida 9
•  Original

stödjande insatserna inte avser publikationer som utges i statlig eller kommunal regi.

För att en tidning skall vara berättigad till driftsstöd, dvs. den stödform som föreslås ersätta produktionsbidrag, bör den också uppfylla vissa vill- kor. Reduceringsregler kan dock tillämpas i särskilda fall. Mina förslag medför exempelvis att det i princip inte bör beviljas driftsstöd till en vinstgivande tidning. Jag återkommer till dessa villkor i avsnitten 5.3.1, 5.4.1, 5.5 och 5.7.

De dagstidningsdeflnitioner som förekommer i skattelagstiftningen har delvis andra syften än presstödsdefinitionen. Mot denna bakgrund bedö— mer jag det inte vara möjligt att uppnå en bestämning som fyller båda ändamålen. Vid tolkningsproblem har, som kommittén noterar, riksskat— tcverket möjlighet att samråda med presstödsnämnden.

4.2. Hur stödberättigade dagstidningar kan särskiljas (editionsregler)

Mitt förslag: En tidnings namn skall i presstödssammanhang avgöra dess identitet. För att en tidning skall vara berättigad till driftsstöd skall den ha en andel eget redaktionellt material som överstiger 55% av det totala redaktionella materialet. Två editioner av samma tidning kan betraktas som två separata tidningar om innehållet i tillräcklig om— fattning skiljer dem åt.

Kommitténs förslag skiljer sig delvis från mitt. Kommittén föreslår att identiteten hos en tidning knyts till det namn vederbörande utgivare valt att redovisa inför allmänheten i tidningens vinjett och inför myndigheter- na i den anmälan som avser att klargöra det tryckfrihetsrättsliga ansvaret. Huruvida tidningens innehåll i större eller mindre utsträckning också kan återfinnas i någon annan publikation är i detta sammanhang av underord- nad betydelse.

Nuvarande regel som innebär att en andel av en tidnings upplaga — en edition — anses som en särskild dagstidning om den har ett redaktionellt innehåll som till övervägande del är ett annat än i en annan edition, föreslås upphöra. Härigenom undviks omfattande och till viss del osäkra mätningar av andelen redaktionellt material.

För att förebygga utpräglade skenkonstruktioner bör presstödsnämnden vid sin prövning av stödärendcn åläggas att särskilt beakta om det i något visst fall genomförts en uppsplittring på flera titlar av en tidning som förut utgivits under en enhetlig beteckning och där utgåvorna alltjämt har ett klart administrativt, produktionstekniskt och redaktionellt samband. Om detta är fallet och det inte kan påvisas andra motiv för den formella konstruktionen än möjligheten att bidragstilldelningen skulle kunna öka, skall bidrag inte beviljas i vidare mån än som skulle ha skett med det gemensamma tidningsnamnet bevarat.

• Sida 10
•  Original

En särskild regel bör emellertid finnas som i praktiken endast tar sikte på att göra det möjligt för tidningarna Arbetet, Bergslagsposten och Fol- ketl att fortsätta med den editionering som hittills bedrivits.

Remissinstanserna: Flertalet är positiva till huvudregeln att en tidnings namn bör ange dess identitet. Kritik mot detta framförs bl.a. av A- pressen.

Presstödsnämnden, riksrevisionsverket (RRV) och statskontoret är ne- gativa till förslaget om att nämnden skall bedöma när en editionering, dvs. uppdelning av en tidnings upplaga i två eller flera versioner, är att betrakta som en skenkonstruktion. En sådan prövning kan dels bli svår, dels inne- bära att nämnden åläggs göra känsliga diskretionära bedömningar. Flera remissinstanser förordar en mer tolkningsfri spärr än vad kommittén föreslagit. Presstödsnämnden föreslår att principen för nuvarande edi- tionsbestämning bibehålls. Den stadgar att andelen eget redaktionellt ma- terial måste vara lägst 65 % för att en edition skall gälla som en självständig tidning. Avtrappning av stödet sker med en femtondedel för varje procent- enhet som andelen eget material understiger 65%. Nämnden föreslår att kravet på eget redaktionellt material sänks från 65 till 60% eftersom det för många tidningsföretag är svårt att klara 65%-nivån då en betydande mängd material som måste finnas med i olika editioner definitionsmässigt betraktas som gemensamt redaktionellt innehåll. Avtrappning bör enligt nämnden ske med en tiondel för varje procentenhet som andelen eget material understiger 60% och helt: upphöra vid 50%. Presstödsnämnden och TU anser att det bör finnas: en preciserad regel för de befintliga editionstidningama Arbetet och Bergslagsposten. A-pressen är dock kritisk till att en specialregel skall gälla för de befintliga editionema. Tidningar med olika namn bör emellertid förhindras att ha identiskt innehåll. A- pressen anser att den nuvarande gränsen för unikt innehåll vid 65% är olämplig. eftersom förekomsten av radio- och TV-program, nyhetsbyråte- legram, börstabeller, lotteridragningar, Sporttabeller, föreningsnotiser in- formation om skolmåltider etc. leder till att tidningars eget redaktionella innehåll kommer i närheten av denna gräns. Ett omfattande arbete måste läggas ned på kontroll. Gränsen för när en edition är en självständig tidning bör därför sättas vid 50%.

Skälen för mitt förslag: Enligt min mening är en tidnings namn det som bäst identifierar en tidning. ] presstödssammanhang bör man därför utgå från tidningens namn såsom det presenteras för allmänheten i vinjetten.

Vidare bör regelsystemet vara så entydigt att det motverkar uppkomsten av utpräglade skenarrangemang utan att för den skull förhindra förenk- lingar och rationaliseringar. Jag anser att dessa krav uppfylls bäst om man som komplement till huvudregeln behåller det nuvarande systemet med en väl definierad gräns för andelen eget redaktionellt material i förhållande till totalt redaktionellt material.

Med hänvisning till att en betydande mängd redaktionellt material

'_Tidningen Folket har sedan betänkandet lämnades valt att upphöra med editione- ringen.

• Sida 11
•  Original

naturligen måste tillåtas ingå i olika editioner bör dock kravet på eget redaktionellt material sänkas från den nuvarande 65 0/o—gränsen. Ett gränsvärde på 55 % blir enligt min bedömning lämpligt för att undvika att tidningsföretagen i samma utsträckning som tidigare måste lägga ned arbete på att mäta varje utgåva och beakta det aktuella gränsvärdet. Samtidigt torde en sådan gräns verka avhållande på eventuella planer att etablera editioner som inte har tillräckligt underlag på marknaden. De mät- ningar som skall ligga till grund för presstödsnämndens beslut bör liksom hittills avse förhållandena under föregående år.

Däremot anserjag det inte vara nödvändigt att förena 55%-gränsen med någon form av successiv avtrappning. En avtrappning som sker i täta steg medför ett stort behov av kontinuerliga innehållsmätningar och kan även, som kommittén påvisar, leda till att grannlaga ställningstaganden i olika tolkningsfrågor fortlöpande aktualiseras. Mitt förslag innebär att mätning- ar endast blir aktuella för tidningar som väljer att befinna sig nära det föreslagna gränsvärdet.

Erfarenheten får visa om 55%-gränsen är väl avvägd eller om nivån behöver justeras. Jag förutsätter att presstödsnämnden följer utvecklingen och rapporterar eventuella negativa konsekvenser. För riksdagens infor- mation vill jag nämna att kontrollen av regeln om andelen eget redaktio- nellt material för en tidning av mättekniska skäl främst genomförs i förhållande till innehållet i tidningar inom samma företag, koncern, kedje- bildning eller annan association med uppenbar affärsmässig bindning till den aktuella publikationen.

Två editioner av samma tidning kan alltså, liksom hittills, i presstöds- sammanhang betraktas som två separata tidningar om innehållet i tillräck- lig omfattning skiljer dem åt. Med ett bibehållande av denna regel förelig- ger inget behov av särskilda lösningar för nu existerande editionstidningar.

• Sida 12
•  Original

5. Dr-iftsstöd 5.1 Stödformens allmänna inriktning

Mitt förslag: Driftsstöd får lämnas till sådana dagstidningar som har ett konkurrensmässigt underläge till följd av låg spridning bland hushållen på utgivningsorten och därmed är mindre attraktiva på annonsmarknaden.

Dagstidningarna indelas i tre grupper efter utgivningsfrekvens, nämligen högfrekventa (6—7 nrrmmer per vecka), medelfrekventa (3—5 nummer per vecka) och lågfrekventa (1 —2 nummer per vec- ka). Bland de högfrekventa behandlas storstadstidningama för sig och bland de lågfrekventa görs åtskillnad mellan tidningar med riksspridning och övriga tidningar.

För att en dagstidning skall räknas in i gruppen högfrekventa storstadstidningar bör även gälla att tidningen under två år före det kalenderår stödet avser utgivits med ett redaktionellt textomfång motsvarande mer än 30000 spaltmeter per år.

Kommitténs förslag överensstämmer till stor del med mitt förslag.

Remissinstanserna: Presstödsnämnden, TU, Journalistförbundet, LO, A-pressen, Föreningen Centerpress m.fl. stöder förslaget. RRV efterlyser ytterligare analyser av vilken effekt lörslagen får för statskassan. Argument för att reducera driftsstödet framförs av statens pris- och konkurrensverk, Svenska Högerpressens Förening och Förenade Landsortstidningar (FLT).

Centerpress anser att det föreslagna stödet till lågfrekventa tidningar är otillräckligt.

Skälen för mitt förslag: Även om ett mål för det statliga presstödet är att tidningsföretagen i växande utsträckning skall kunna finansiera sin verk- samhet genom egna intäkter, ter det sig ofrånkomligt att vissa företag även i fortsättningen behöver ett direkt bidrag till produktionen för att kunna fortsätta med tidningsutgivningen. En väsentlig del av de resurser staten ställer till förfogande för stödinsatser på pressområdet bör därför även fortsättningsvis användas för ett driftsstöd. Detta bör i huvudsak motsvara det hittillsvarande produktionsbidraget. Mitt förslag innebär således att driftsstödet blir en selektiv stödform med i huvudsak automatiskt verkande regler.

Den föreslagna indelningen i högfrekventa, medelfrekventa och lågfrek- venta dagstidningar visar att gruppen driftsstödsberättigade tidningar inte är enhetlig. Det är mot denna bakgrund inte möjligt att utforma villkor och beräkningsgrunder för driftsstödet som blir tillämpliga för samtliga kate- gorier. Regelverket bör dock innehålla så få separata beräkningsklasser och särbestämmelser som möjligt. Mitt förslag innebär att tredagarstidningar inte behandlas i samma grupp som en- och tvådagarstidningar. Skälet för detta är att tredagarstidningar, som kommittén påpekat, i många avseen- den är jämförbara med andra flerdagarstidningar. Det gäller exempelvis i fråga om dagsaktuell nyhetsrapportering. Tredagarstidningar har inte hel-

• Sida 13
•  Original

ler, till skillnad från en- och tvådagarstidningar, i samma utsträckning karaktär av komplementtidningar.

Vid den nuvarande beräkningen av produktionsbidrag gäller förmånli- gare regler för dagstidningar utgivna i Stockholm, Göteborg och Malmö än för tidningar med annan utgivningsort. Anledningen till de gynnsammare villkoren för storstadstidningama har inte varit att huvudredaktionens geografiska belägenhet i sig skulle ge dessa tidningar en särställning. I stället är motivet att de dagligen utkommandc tidningarna i dessa städer, när presstödet infördes, allmänt sett hade en påtagligt annan uppläggning i fråga om format, omfång och redaktionell bredd än tidningar utgivna på andra orter. Kostnaderna för att ge ut en sådan storstadstidning översteg också väsentligt kostnaderna för en sex- eller sjudagarstidning i någon annan del av landet. Det står klart att denna olikhet alltjämt föreligger när det gäller de nuvarande högfrekventa storstadstidningama. Därför innebär mitt förslag — till vilket jag strax återkommer — att beräkningsgrunderna för driftsstöd föreslås bli något annorlunda för tidningar utgivna i de tre storstäderna än för övriga tidningar.

Den beräkningsmetod som jag kommer att föreslå baseras enbart på upplaga och utgivningsfrekvens. Den skulle emellertid teoretiskt kunna medföra att nytillkommande tidningar i gruppen högfrekventa storstads- tidningar får ett oskäligt högt stödbelopp om inte en viss ytterligare preci- sering av kategoribcgreppen införs. Det jag tänker på är att en tidning som tidigare har uppburit produktionsbidrag eller driftsstöd och som visserli- gen utges från någon av de nämnda orterna men i fråga om omfång, upplaga och redaktionell bredd avviker så mycket från det som typiskt sett karaktäriserar en storstadstidning, att den i dessa hänseenden är mer likvärdig med övriga högfrekventa tidningar. Jag anser det inte vara rim- ligt att i ett sådant fall vid bestämningen av driftsstödet enbart utgå från den omständigheten att tidningens redaktion är lokaliserad till en av de tre orterna Stockholm, Göteborg och Malmö.

Mot denna bakgrund föreslår jag att man i gruppen högfrekventa stor- stadstidningar inräknar endast sådana tidningar, som under två år före det kalenderår stödet avser, har utgivits med ett redaktionellt textomfång motsvarande mer än 30000 spaltmeter per år. Om detta villkor inte är uppfyllt bör sålunda samma beräkningsnormcr tillämpas som för det stora flertalet högfrekventa tidningar. För nystartade storstadstidningar bör om— fångsvillkoret avse det första utgivningsåret eller årgången.

Även om det inte nu finns någon tidning där detta villkor skulle vara tillämpligt vill jag med mitt förslag förebygga möjligheten av att det enbart i syfte att manipulera presstödet etableras tidningar som i övrigt uppfyller villkoren för högfrekventa storstadstidningar. Mitt förslag kan även jäm fö- ras med den i dag gällande omfångsregeln för lågfrekventa tidningar vartill jag återkommer i avsnitt 5.4.1. 1 det senare fallet är syftet att undvika att annonsblad med visst redaktionellt innehåll skall kunna erhålla presstöd. På motsvarande vis är den här föreslagna regeln för högfrekventa stor- stadstidningar en spärr mot att stora belopp betalas ut till andra slags tidningar än vad som ursprungligen avsetts med driftstödct till denna kategori.

• Sida 14
•  Original

Liksom hittills bör presstödsnämnden kunna bevilja driftsstöd även om en veckovis utkommandc tidning rrndantagsvis ställer in utgivningen nå- gon vecka under året. t. ex. vid en längre helg.

Av de 78 tidningar som budgetåret 1989/90 uppbär produktionsbidrag tillhör merparten, eller 46 stycken, den lågfrekventa gruppen. Denna grupps andel av samtliga bidragsmottagande tidningar har successivt ökat. Trots den numerära övervikten för dessa tidningar går för närvarande endast en mindre del, dvs. 13 % (ca 52 milj. kr.), av statens totala kostnader för produktionsbidrag till denna grupp. De lågfrekventa tidningarna har stor betydelse för mångfalden när det gäller nyhetsförmedling och opi- nionsbildning. De bör därföri fortsättningen erhålla en något större andel än för närvarande av de medel som staten ställer till förfogande för produktionsbidrag/driftsstöd.

Jag kommer nu att först beröra de allmänna ekonomiska förutsättning- arna för presstödet. Därefter övergår jag till att närmare redovisa mina förslag rörande de olika stödformema.

5.2. Driftsstödets storlek

Vid avvägningarna i de ekonomiska frågorna har dagstidningskommittén utgått från de då aktuella förhållandena, dvs. tidningsbranschens läge under år 1988. Enligt betänkandet beräknas det sammanlagda driftsstödet för det tänkta ikraftträdandet år 1989 uppgå till ca 402 milj. kr. Om kommitténs beräkningar uppdateras till att avse år 1990, blir summan ca 390 milj. kr. främst till följd av att några stödmottagande tidningar upp— hört. Kommittén anser att effekterna av det nya utvecklingsstödet i ett tioårsperspektiv bör medge att driftsstödet kan sänkas till ca 350 milj. kr. i oförändrat prisläge.

Några remissinstanser har framfört invändningar mot möjligheterna att på sikt och med hjälp av koncentrerade utvecklingsinsatser minska drifts- stödet. LO och Centerpress menar att det måste vara möjligt att ompröva stödets ramar och inriktning en bit in på 1990-talet om mångfalden skulle äventyras. Bl.a. Svenska Arbetsgivareförcningen (SAF), och Högerpres- sens Förening argumenterar däremot för en nedtrappning av presstödet.

Vid sidan av driftsstödet kommer jag att i det följande föreslå inrättan- det av ett utvecklingsstöd (jfr avsnitt 6) varigenom medel avsätts för stöd till rationaliseringar och andra effek'tivitetsfrämjande åtgärder hos de eko- nomiskt svaga dagstidningarna. Genom detta stöd till strukturförändring- ar, vilket syftar till kostnadsbesparingar och ett effektivare resursutnytt- jande, underlättas branschens möjligheter att på några års sikt kunna förbättra lönsamheten.

För driftsstödets vidkommande överensstämmer mitt förslag till stor del med kommitténs. Vid min bedömning av vilka bidragssatser och maximital som är lämpliga inom driftsstödet hai'jag utgått från förslagen i kommitténs betänkande. Dessa nivåer lades emellertid fast för ett och ett halvt år sedan. De ekonomiska förutsättningarna för tidningsutgivning har sedan dess för- sämrats både vad gäller annonsintäkter och kostnadsutveckling. Dessa för- sämringar ärtydligast hos lågtäckningstidningarna, varförjag i det följande

• Sida 15
•  Original

kommer att förorda en generell uppräkning av bidragssatser och maximital med ca 10% i förhållande till kommittéförslaget för högfrekventa storstads- tidningar och för lågfrekventa tidningar. Situationen för övriga högfrek- venta och samtliga medelfrekventa dagstidningar, dvs. de dagstidningar som ges ut på andra orter än i storstäder och som har tre eller fler nummer per vecka, är sådan attjag finner det påkallat med en nivåhöjning om 16%. Det sammanlagda utfallet av driftsstödet för år 1990 kan preliminärt beräk- nas uppgå till ca 434 milj. kr. Driftsstödct ökar därmed med drygt 6% i jämförelse med innevarande budgetårs anvisade medel för produktionsbid— rag.

Till följd av övergångs- och avvecklingsregler kommer det att ta några år innan stödet har nått den stadigvarande, något lägre nivå som är en direkt konsekvens av de nya huvudreglerna. Om inga förändringar sker i fråga om antal stödberättigade tidningar. utgivningsfrekvens etc. uppnås detta totalbelopp 1992.

Mot bakgrund av svårigheterna att i ett längre perspektiv med tillräcklig säkerhet bedöma annonskonjunkturer. marknadsförutsättningar i övrigt samt effekterna av det nya utvecklingsstöd jag senare kommer att föreslå, ärjag inte beredd att nu uttala mig om hur driftsstödet bör utformas under den kommande tioårsperioden. Ambitionen bör dock, i likhet med vad kommittén har red0visat, vara att utvecklingsinsatserna på sikt skall åstadkomma ett minskat behov av driftsstöd.

5.3. Allmänt driftsstöd till hög- och medelfrekventa tidningar

5.3.1. Kvalifikationskriterier

Mitt förslag: Huvudregeln för att en hög- eller medelfrekvent dags- tidning skall vara berättigad till driftsstöd är att den abonnerade upplagan uppgår till minst 2000 exemplar och att täckningsgraden på utgivningsorten får vara högst 40%. Tidningens totala upplaga skall i huvudsak vara abonnerad. Tidningens abonnemangspris skall inte vara uppenbart lägre än vad som i allmänhet tas ut av tidningar i motsvarande kategori.

En dagstidning som skulle vara berättigad till driftsstöd kan ändå uteslutas från stöd, eller få stödet minskat, om det med hänsyn till förhållandena inom tidningens hela spridningsområde är uppenbart att täckningstalet ger en missvisande bild av tidningens konkurrens- förmåga på annonsmarknaden.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt förslag och innebär bl.a. att det hittillsvarande villkoret om stödtagande tidningars annonsbladsut- givning slopas. Detsamma gäller den nuvarande regeln om högsta tillåtna andel annonser av en tidnings totala innehåll.

Remissinstanserna är i huvudsak positiva till de delar av förslaget som inte rör annonsbladsutgivning.

Förslaget att en tidning med driftsstöd samtidigt skall ha rätt att ge ut

• Sida 16
•  Original

annonsblad tillstyrks av bl.a. statskontoret, RRV, näringsfrihetsombuds- mannen (NO) och TU. Däremot anser Högerpressens Förening, Förening- en Liberal Press, Journalistförburidet samt FLT att presstödsreglema bör utformas så att annonsbladsutgivning motverkas. Liberal Press betonar att frågan bör bevakas då det finns en risk för att presstöd kan utnyttjas för en medveten satsning på annonsbladsutgivning utan journalistiskt informa- tionsansvar, vilket skulle hota mångfalden.

1 övrigt föreslår TU att en avtrappningsmetod bör tillämpas när tidning- ar överskrider gränsen för högsta tillåtna täckningstal.

Skälen för mitt förslag: Jag anser att de allmänna kvalifikationskriterier- na för hög- och medelfrekventa dagstidningar bör överensstämma med de principer som nu gäller. Villkoren avseende upplaga och abonnemangspris bör enligt min mening inte förändras. Däremot finns det anledning att närmare beröra skillnaderna mellan högfrekventa storstadstidningar och övriga högfrekventa tidningar.

De nuvarande möjligheterna att under vissa omständigheter få stöd även om täckningsgraden överstiger 40 % bör upphöra. Detta täckningstal har enligt kommittén visat sig vara ett väl avvägt gränsvärde uppåt. En tidning som på sin utgivningsort når mer än 40% av hushållen kan påräk- na en så stark ställning på annonsmarknaden att annonsintäkterna blir av tillräcklig storlek för att garantera produktionen.

Procentandelen bör, liksom hittills, beräknas som ett genomsnitt för de senaste tre kalenderåren så att effekten av tillfälliga svängningar elimine- ras. Likaså bör täckningsgraden beräknas för tidningens utgivningsort. Denna bör som nu vara den kommun där tidningens huvudredaktion ligger.

Det bör dock även i fortsättningen finnas en spärr mot skenkonstruk- tioner i detta avseende. Det bör inte vara möjligt att en tidning enbart i bidragsmaximerande syfte förlägger huvudredaktionen till en viss ort. Presstödsnämnden bör i sådana fall ha möjlighet att göra en helhetsbe- dömning av tidningens styrka inom hela spridningsområdet. Nämnden bör, i enlighet med nuvarande ordning, ges rätt att undantagsvis beräkna täckningstalet på grundval av spridningen inom ett annat område än den kommun där huvudredaktionen ligger. När det gäller avläggare till en huvudtidning kan det ibland vara svårt att fastställa var en avläggares huvudredaktion faktiskt är belägen. Vid beräkning av hushållstäckningen för sådana tidningar bör då väljas den kommun där täckningsgraden procentuellt sett är högst. Med avläggare avser jag när ägaren till en större tidning också ger ut en tidning under annat namn, men med en omfattan- de del identiskt innehåll.

Jag anser också att det i fortsättningen inte bör finnas något hinder för stödmottagande tidningar att ge ut annonsblad. Inte heller bör nuvarande villkor om en högsta tillåten andel annonser finnas kvar i fortsättningen. Detta bör ses som en rättvisef råga i förhållande till högtäckningstidningar vilka inte hindras av några sådana begränsningar. Jag förutsätter dock att presstödsnämnden följer utvecklingen och rapporterar eventuella negativa konsekvenser.

Jag vill dessutom tillägga att det knappast ligger i linje med presstödets

• Sida 17
•  Original

intentioner att försvåra stödmottagande tidningars utnyttjande av kom- pletterande intäktskällor. Tvärtom kan sådana vara önskvärda om de leder till förbättrad ekonomi för tidningsföretagen och därmed på sikt minskar kraven på statligt stöd.

De kostnadsdrivande effekter som påtalats för den nu gällande regeln om högst 50 % annonser för hög- och medelfrekventa tidningar bortfaller också med mitt förslag. Stödmottagande tidningar kommer därför inte längre att tvingas utöka sitt redaktionella material om annonsingången skulle vara exceptionellt god. Därmed försvinner även de indirekta konse- kvenser detta kan få för konkurrerande tidningars redaktionella omfång.

De kvalifikationskrav som i övrigt ställs på stödberättigade hög— och medelfrekventa dagstidningar torde utesluta möjligheten att annonsblad med viss redaktionell text kan bli driftsstödsberättigade.

5.3.2. Ny beräkningsmetod

Mitt förslag: Driftsstöd skall i fortsättningen beräknas genom en metod som bygger på en tidnings upplaga. Stödbeloppet räknas ut genom att den aktuella tidningens volym uttryckt i tusental exemplar och antal nummer per vecka multipliceras med en generellt gällande bidragssats. En maximigräns sätts för möjlig bidragsnivå.

Presstödsnämnden ges rätt att fastställa vilka uppgifter som skall ingå i underlag för ansökan om driftsstöd.

Kommitténs förslag överensstämmer i allt väsentligt med mitt förslag. Remissinstanserna: En enig remissopinion tillstyrker förslaget.

Skälen för mitt förslag: Nuvarande produktionsbidrag har i debatten anklagats för att vara kostnadsdrivande eftersom den bidragsberättigade tidningens pappersförbrukning, efter frånräknande av annonsutrymmet, styr bidragets storlek. Pappersförbrukningen anses därigenom ha stimule- rats. Till följd av konkurrenssituationen har tidningar utan presstöd också dragits med i denna utveckling.

Även den föreslagna bidragskonstruktionen kan i och för sig sporra till olika åtgärder i syfte att öka en tidnings upplagetal och därmed få ett större driftsstöd. På sikt skulle dock effekten av detta normalt bli att tidningens ekonomiska ställning förstärks även genom ökade försäljnings- och an- nonsintäkter. Med tiden minskar därmed beroendet av presstöd. En annan effekt kan bli ökad mångfald vilket är positivt från presspolitisk utgångs- punkt. Det är också rimligt att anta att övergången till en ny beräknings- grund kommer att leda till ett mer ekonomiskt utnyttjande av tidningsut- rymmet. Sammantaget torde ett upplagebaserat bidragssystem — i jämfö- relse med nuvarande konstruktion — avsevärt minska de negativa konse- kvenserna av sådana regelanpassadc beteenden. Dessutom medför den nya stödkonstruktionen att bidragsadministrationen, både hos tidningarna och presstödsnämnden, förenklas.

Det upplagebegrepp jag här avser innefattar i princip den fullt betalda upplagan, vilket exempelvis utesluter att gratisutdelade exemplar läggs till grund för beräkningen av driftsstöd.

• Sida 18
•  Original

För riksdagens information vill jag nämna att presstödsnämnden vid inhämtandet av upplageuppgifter — såväl rörande drifts— och utvecklings- som distributionsstöden — torde komma att utgå från den av Tidningssta- tistik AB fastställda dagspressupplagan. Denna avser tidningarnas uppla- gor under första halvåret av det kalenderår beräkningen gäller samt ett vägt genomsnitt av söndags- och vardagsupplagoma när dessa varierar inbördes. Det detaljerade regelsystem som Tidningsstatistik AB tillämpar för att urskilja den fullt betalda upplagan för en tidning innehåller olika slags gränser för friexemplar, gratisutdelning, prenumerationsrabatter etc. Syftet med reglerna är att en tidning inte skall kunna manipulera fram missvisande upplagetal. För det fall att dessa regler i framtiden skulle komma att förändras bör presstödsnämnden följa utvecklingen på områ- det och _ om det blir nödvändigt — infordra sådana upplageuppgifter från de berörda tidningarna som behövs. Enligt vad jag erfarit har Tid- ningsstatistik AB för avsikt att erbjuda presstödsnämnden fortlöpande information om den översyn av regelutformningen som för närvarande pågår. Vidare förutsätter jag att presstödsnämnden i vissa fall (jfr avsnitt 5.7.1) exempelvis kan erhålla sådana uppgifter om stödberättigade tid- ningar att tidningsrörelsen kan särskiljas från annan verksamhet. Nämn- den kan i form av tillämpningsföresikrifter ange vilka uppgifter som skall åtfölja ansökningar om driftsstöd.

Driftsstödet bör som nu avse kalenderår och beräknas på grundval av upplaga under föregående kalenderår. För att undvika onödiga påfrest- ningar för en stödmottagande tidnings ekonomi bör utbetalningsreglerna för driftsstödet inte skilja sig från dem som nu gäller för produktionsbidra- get. Utbetalning bör ske efter den 1 juli det kalenderår stödet avser. Stöd utbetalas normalt med hela det belopp en tidning beviljats.

Driftsstöd bör beräknas genom att en tidnings upplaga (uttryckt i tusen- tal exemplar) och antal nummer per vecka multipliceras med aktuell bidragssats. Stöd beviljas dock högst med ett maximibelopp. Systemet blir också enklare att administrera än det hittillsvarande.

5.3.3. Bidragssats för högfrekventa storstadstidningar

Mitt förslag: För högfrekventa storstadstidningar skall bidragssat- sen vara 225000 kr. Maximibeloppet sätts till 49,5 milj. kr.

Kommitténs förslag skiljer sig från mitt förslag. Bidragssatsen för denna grupp av tidningar föreslås vara 170000 kr. Maximibeloppet anges till 45 milj. kr.

Remissinstanserna: Ett antal remissinstanser har uppmärksammat en felräkning i den bilaga till betänkandet som redovisar det teoretiska utfal- let av det föreslagna driftsstödet. Felräkningen innebar att tidningen Arbe- tet Västsverige med den föreslagna bidragssatsen skulle få ett avsevärt lägre bidrag än vad kommittén avsett. Viss kritik riktas även mot maximi- beloppet som anses vara alltför lågt.

• Sida 19
•  Original

Skälen för mitt förslag: Vid beräkningen av den generella bidragssatsen har jag först utgått från en något högre bidragssats än vad kommittén föreslagit för att samtliga berörda tidningar skall kunna erhålla stödbelopp som minst uppgår till de nivåer som utredningen inriktat sig på. Därutöver har jag tagit hänsyn till kostnadsutvecklingen och de förändrade mark- nadsvillkoren för lågtäckningstidningar.

5.3.4. Bidragssats för andra högfrekventa och samtliga medelfrekventa tidningar

Mitt förslag: För andra högfrekventa dagstidningar än storstadstid- ningar och för samtliga medelfrekvcnta dagstidningar skall bidrags- satsen vara 162000 kr. Maximibeloppet sätts till 11,6 milj. kr.

Kommitténs förslag skiljer sig från mitt förslag. Kommittén föreslår en bidragssats om 140000 kr. och ett maximibelopp på 10 milj. kr.

Remissinstanserna: Viss kritik riktas mot det av kommittén föreslagna maximibeloppet som anses vara alltför lågt.

Skälen för mitt förslag: Vid min medelsberäkning harjag tagit hänsyn till att utgivningsvillkoren för övriga hög- och medelfrekventa tidningar i kon- kurrensutsatt läge har försämrats. Det nya driftsstödets utfall i kronor blir väl avvägt i förhållande till nu gällande produktionsbidrag. Något särskilt minimibidrag behöver därför inte fastställas.

5.4. Allmänt driftsstöd till lågfrekventa tidningar

5.4.1. Kvalifikationskriterier

Mitt förslag: För att en lågfrekvent dagstidning skall vara berättigad till driftsstöd skall den abonnerade upplagan vara minst 2000 exem- plar. Täckningsgraden på utgivningsorten får vara högst 25%. Den totala upplagan bör till övervägande del vara abonnerad. Abonne- mangspriset för helår får inte understiga ett belopp som presstöds- nämnden fastställer. Det redaktionella innehållets omfång skall uppgå till minst 1000 spaltmeter per kalenderår. Det betalda an- nonsutrymmet under ett år får maximalt uppgå till 50% av en tidnings hela omfång.

Kommitténs förslag: Överensstämmeri huvudsak med mitt. Enligt kom- mittén bör dock abonnemangspriset per helår för en endagstidning anges till lägst 150 kr. resp. ungefär det dubbla vid tvådagarsutgivning.

Remissinstanserna: Viss kritik framförs när det gäller kvalifikationskra- ven. RRV anser exempelvis att de i och för sig välmotiverade förändring- arna i förhållande till nuvarande ordning på sikt kan komma att leda till att färre tidningar slås ut ur driftsstödet och att det blir lättare för nya

• Sida 20
•  Original

tidningar att komma in i systemet. RRV anser även att det föreslagna lägsta abonnemangspriset bör sättas högre, alternativt ersättas med någon form av koppling mellan bidragsbelopp och abonnemangspris.

Presstödsnämnden anser att det nuvarande omfångskravet på 1 300 spaltmeter per årgång bör bestå. Centerpress anser att villkoret om att upplagan till övervägande del skall vara abonnerad bör slopas.

Skälen för mitt förslag: Utformningen av kvalifikationskraven överens- stämmer delvis med nu gällande system. På följande punkter föreslår jag vissa förändringar.

Den maximalt tillåtna täckningsgraden på utgivningsorten höjs från 20 till 25 %. Det lägsta abonnemangspriset anges som ett fast belopp i kronor och inte som nu i form av en allmän jämförelse med tidningar i samma kategori. Kravet på en undre gräns för volymen redaktionellt material sänks från 1 300 till 1000 spaltmeter per år. Den högsta andelen betalt annonsutrymme höjs från 40 till 50%. Mitt förslag innebär också att det i fortsättningen inte bör finnas något hinder för stödmottagande tidningar att ge ut annonsblad av en vis:; omfattning samtidigt som de erhåller driftsstöd. Motiven för det sistnämnda är desamma som jag redogjort för (tidigarejfr avsnitt 5.3.1).

Jag menar, liksom kommittén, att förändringen av täckningstalet bör ses i ljuset av att motsvarande regel för hög- och medelfrekventa dagstidningar tillåter upp till 40% täckningsgrad innan driftsstödet upphör. På sikt kan en 25%-gräns underlätta etablerandet av nya lågfrekventa tidningar. För tidningar som exempelvis är inriktade på en utpräglat lokal nyhetsförmed- ling och vars spridning är starkt begränsad till ett mindre geografiskt område eller en glest befolkad del av landet är det också så att även ett relativt högt täckningstal endast kan motsvara en liten utgivningsvolym mätt i absoluta tal. Procentandelen bör, liksom hittills, beräknas som ett genomsnitt för de senaste tre kalenderåren så att effekten av tillfälliga svängningar kan elimineras.

Det är viktigt att det finns en spärr mot att stödmottagande tidningar kraftigt sänker sitt abonnemangspris i syfte att öka upplagan. I likhet med kommittén anser jag det vara rimligt att det lägsta tillåtna abonnemangs- priset ligger på en sådan nivå att det inte kan anses som enbart symboliskt. Härigenom får staten en bekräftelse på att en stödmottagande tidning verkligen tillgodoser ett informationsbehov hos läsarna.

Den nuvarande regeln om lägsta abonnemangspris för en stödmottagan- de tidning innebär att en stödtidnings pris inte uppenbart får avvika från priset på andra tidningar i den kategori som tidningen tillhör. Svårigheter- na att i fråga om de lågfrekventa tidningarna tolka denna regel talar för att den i fortsättningen för dessa tidningars vidkommande ges en mer entydig utformning. Till skillnad från kommittén ärjag emellertid inte beredd att ange ett visst lägsta belopp utan anser att det bör fastställas av presstöds- nämnden. Den av kommittén angivna nivån 150 kr. för en endagstidning resp. ungefär det dubbla för en tvådagarstidning har dessutom noterats i 1988 års penningvärde. Beräkningarna grundade sig på en undersökning av 1987 års abonnemangspriser. Enligt min mening är det med tanke på den tid som gått rimligt att nämnden får göra en ny skäliglretsbedömning för att

• Sida 21
•  Original

senare regelbundet, bl.a. mot bakgrund av förändringar i penningvärdet, ompröva lägstbeloppets storlek. Eftersom denna regel för närvarande har en mer allmän utformning, och den i betänkandet omtalade 150- kronorsgränsen har varit den enda kända föreslagna förändringen. utgårjag från att nämnden inledningsvis utformar villkoret så att berörda tidningar inte drabbas av retroaktivt verkande kvalifikationskrav som de inte hunnit förbereda sig på.

Den nuvarande gränsen för andelen redaktionellt material vid lägst 1 300 spaltmeter tillkom ursprungligen i syfte att hålla undan annonsblad med viss redaktionell text. Kravet har omfattat tidningar med en utgiv- ningsfrekvens på mellan en och tre dagar i veckan. 1 betänkandet för kommittén en diskussion i frågan och menar bl. a. att det vore tilltalande om denna regel kunde avskaffas. Mot detta anförs att presstödsnämnden i så fall kan komma att tvingas göra svåra diskretionära bedömningar i förhållande till annonsblad. Kommittén stannar slutligen för att regeln bör bibehållas, men på en lägre nivå. När det gäller andelen redaktionellt innehåll anser jag att ett villkor avseende denna bör finnas även i fortsätt- ningen. För att klart avgränsa lågfrekventa dagstidningar i förhållande till annonsblad med viss redaktionell text räcker det med en minimigräns om 1000 spaltmeter. En sådan nivå torde heller inte av tidningarna uppfattas som kostnadsdrivande vad gäller redaktionsutgifterna.

1 linje med de övriga förenklingarna föreslår jag att gränsen för högsta annonsandel höjs något. Även i fortsättningen bör det dock finnas en spärr mot att de lågfrekventa tidningarna till mycket stor del fylls med annonser. En höjning till den nivå som hittills gällt för flerdagarstidningar synes kunna godtas utan påtagliga nackdelar.

• Sida 22
•  Original

5.4.2. Beräkningsmetod och stödbelopp

Mitt förslag: För lågfrekventa dagstidningar skall driftsstöd beviljas med årsvis beräknade schablonbelopp. Beloppen bör i likhet med nu gällande ordning vara högre för tidningar med riksspridning än för övriga tidningar.

För lågfrekventa rikstidningar skall utöver generella villkor för driftsstöd krävas att en tidning avsätter huvuddelen av sin upplaga i minst hälften av blockregionema utanför utgivningsregionen och i olika delar av landet. För att en sådan tidning skall få fullt stöd krävs en abonnerad upplaga på minst 10000 exemplar. Om uppla- gan är mellan 9 999 och 7000 exemplar beviljas bidrag med stegvis minskade belopp.

För en riksspridd lågfrekvent tidning med ett nummer per vecka bör följande bidragsskala gälla. 3050000 kr. vid minst 10000 abonnerade exemplar 2750000 ” ' 9000 ” 2 400 000 ” 8 000 ” 2 090 000 ” 7 000 ”

För en riksspridd lågfrekvent tidning med två nummer per vecka bör följande bidragsskala gälla. 3400000 kr. vid minst 10000 abonnerade exemplar 3 050 000 ” 9 000 ” 2 750000 ” 8 000 ” 2 400000 " 7 000 ”

För lågfrekventa tidningar med lokal och regional spridning skall driftsstödet vara 1 540000 kr.

Kommitténs förslag skiljer sig från mitt endast i fråga om stödbeloppen. För riksspridda lågfrekventa tidningar tried ett eller två nummer per vecka är i övrigt stödstrukturen densamma.

För lågfrekventa tidningar med lokal och regional spridning bör driftsstö- det exempelvis vara 1 400000 kr.

Remissinstanserna: Kommitténs förslag godtas överlag av remissinstan- scrna. Från något håll anges att beloppet till lågfrekventa tidningar med lokal och regional spridning bör höjas.

Skälen för mitt förslag: Stödet till lågfrekventa tidningar bör liksom nu utgå med ett schablonbelopp. Jag anser det också vara rimligt att tidningar med riksspridning får ett större bidrag än övriga lågfrekventa tidningar bl.a. med tanke på de högre kostnader som i allmänhet hänger samman med produktionen av en tidning med riksspridning.

Kvalifikationsvillkoret för rikstidningar är liksom hittills kopplat till spridningen i blockrcgioner. Blockregion motsvaras för närvarande av det i tidningsstatistiksammanhang använda begreppet A-region. Hur riket indelas i A-regioner framgår av kartan i bilaga 3.

Det nuvarande kvalifikationskravet för rikstidningar om minst 10000 exemplar i abonnerad upplaga anses, enligt vad kommittén har inhämtat,

• Sida 23
•  Original

vara alltför stelt. Även om detta gränstal underskrids med bara något eller några hundratal minskas den aktuella tidningens produktionsbidrag kraft- igt. Jag anser att denna tröskeleifekt är onödigt kännbar. Olägenheterna bör i betydande grad kunna elimineras genom att bidragsbeloppet avtrappas successivt för varje tusental exemplar, dock inte längre ned än till minimian- talet 7000 exemplar. Vid lägre upplagetal beräknas driftsstöd som för tid- ningar mcd lokal och regional spridning.

Många lågfrekventa tidningar har enligt kommittén stora svårigheter att säkra sin existens. Dessa tidningar spelar en betydande roll för mångfalden inom pressen. Det är viktigt att de lågfrekventa tidningarna inte bara kan leva vidare utan också kan utvecklas i framtiden. Eftersom möjligheterna till kostnadssänkande rationaliseringar för många tidningar i denna grupp redan är långt utnyttjade kan det utvecklingsstöd som jag föreslår i det följande (avsnitt 6) sannolikt ge endast små effekter. Som kommittén noterat finns det för vissa tidningar en möjlighet att höja abonnemangspri- sema. Det intäktstillskott som kan bli följden är dock av mindre avgöran- de omfattning.

Vid min medelsberäkning har jag — liksom för andra tidningskategorier — tagit hänsyn till kostnadsutvecklingen och förändringen av marknads- villkoren. Förutsättningama för utgivning av lågfrekventa dagstidningar torde därmed förbättras i förhållande till de villkor som gäller inom hittillsvarande stödordning.

5.5. Särregler 5.5.1 Begränsat driftsstöd

Mitt förslag: 1 undantagsfall får ett begränsat driftsstöd beviljas även för dagstidningar vars täckningstal överstiger 40 % och ges ut i vissa glesbygdsområden som kännetecknas av en extraordinär "marknadsstruktur där var och en av tidningarna fyller en särskild funktion för mångfalden inom dagspressen. Dessa områden är Got- land, Öland och Laholmsområdet. Dagstidningar i Tornedalen som till väsentlig men inte övervä- gande del är skrivna på finska bör kunna erhålla ett begränsat driftsstöd även om täckningstalet överstiger 40%. Andelen finsk text bör uppgå till minst 25 %.

Presstödsnämnden bör fastställa driftsstödets storlek enligt dessa särregler mot bakgrund av de särskilda villkor som råder på resp. utgivningsort. Bidrag får högst uppgå till den beloppsgräns (1,54 milj. kr.) som gäller för lågfrekventa tidningar med lokal och regio- nal spridning.

Kommitténs förslag överensstämmer delvis med mitt förslag. När det gäller stödets storlek förordar kommittén att de hittills tillämpade nivåer- na enligt nuvarande särregler för bidrag till dessa tidningar bör användas som utgångspunkt vid presstödsnämndens prövning. Stödet till Gotlands- tidningama år 1988 (900000 kr.) bör tjäna som riktmärke. Stödet till

• Sida 24
•  Original

tidningari Tornedalen bör motsvaras av 1988 års bidrag till Haparanda- bladet (550000 kr.).

Remissinstanserna: Merparten av remissvaren innehåller inga invänd- ningar mot förslaget. Kritik framförs från några av de tidningar som berörs av förändringarna. TU föreslår att tidningsutgivningen i Skövde och Ludvika också bör innefattas av särregeln.

Presstödsnämnden förordar att det bör ankomma på nämnden att efter en förutsättningslös prövning fastställa de belopp som skall utbetalas enligt särregeln.

Skälen för mitt förslag: Jag anser att det finns starka skäl för att bevilja dagstidningar som ges ut i Gotlands, Borgholms, Mörbylånga och Laholms kommuner driftsstöd trots att täckningsgraden kan överstiga de föreskriv- na gränserna för resp. stödkategori. [ dessa utgivningsområden råder, som kommittén framhåller, sådana geografiska eller befolkningsmässiga förhål- landen att den till en viss procentandel beräknade hushållstäckningen inte ger en rättvisande bild av vederbörande tidnings faktiska konkurrenssitua- tion. Även ett högt täckningstal representerar en tämligen liten upplaga mätt i absoluta tal.

I enlighet med nuvarande stödord ning erhåller tidningen Haparandabla- det ett visst produktionsbidrag trots en förhållandevis hög hushållstäck- ning. Jag anser att det finns starka skäl för att en tidning som ges ut under sådana betingelser även fortsättningsvis bör kunna beviljas driftsstöd. Motiven för detta är främst att tidningen till inte obetydlig del är skriven på finska och därmed fyller en funktion för den finskspråkiga befolkningen i Tornedalen samtidigt som den ingår i gruppen av svenskspråkiga dagstid- ningar.

När det gäller tidningar i Tornedalen, dvs. Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå kommuner, med högre täckningsgrad än gällande gränsvärde bör det liksom hittills krävas en minsta andel finsk text för att kunna erhålla begränsat driftsstöd. Jag anser att den nuvarande regeln som innebär att stödet ökar med ett visst belopp för varje procentenhet finsk text inom intervallet 20— 30 % är onödigt krånglig och föreslår att kvalifi- kationskravet skall vara uppfyllt om den finska texten uppgår till minst 25 % av innehållet. Några altemativa bidragsnivåer knutna till vissa pro- centtal bör inte förekomma.

Förslaget innebär på dessa punkter såväl regelförenklingar som en be- gränsning av det antal tidningar vilka ges en särbehandling i jämförelse med nu gällande system.

I likhet med presstödsnämnden anser jag att nämnden bör få besluta om vilka belopp som skall utbetalas med stöd av denna särregel. Bidrag bör högst kunna beviljas med det belopp som jag i det föregående har föreslagit för lågfrekventa tidningar med lokal och regional spridning, dvs. 1 540000 kr. per år.

Mitt motiv för förändringen av maximibeloppen är att presstödsnämn- den när det gäller begränsat driftsstöd och driftsstöd i särskilda fall, såväl för hög- och medelfrekventa som för lågfrekventa dagstidningar, fritt bör kunna pröva bidragsbehovet i förhållande till de särskilda villkor som gäller för resp. tidning på utgivningsorten. Denna princip tillämpas även

• Sida 25
•  Original

nu men med olika maximibelopp för de skilda särreglerna och tidningska- tegorierna. Ytterligare argument för en förenkling är att utgivningsvillkor och andra förutsättningar fortlöpande ändras för de tidningar som är berörda. Ett och samma maximibelopp bör fortsättningsvis gälla för nämndens prövning enligt dessa särregler. För tidningar på andra språk än svenska gäller däremot särskilda villkor för bestämningen av stödbelopp, vilketjag strax återkommer till. '

Förslaget innebär att några utpräglade högtäckningstidningar nu förs bort från den krets av tidningar som har rätt till driftsstöd. Stödet till dessa motiverades ursprungligen med hänvisning till att förstatidningen på en ort skulle ges en särbehandling när upplagedifferensen till andratidningen var relativt liten. Denna särregel förlorade sitt berättigande när hushålls- täckning blev den fördelningsgrundande faktorn. Genom ett riksdagsbe- slut år 1984 fick de tidningar som uppburit sådant stöd rätt att övergångs- vis — i avvaktan på kommande utredning — behålla sina då utgående produktionsbidrag på 1983 års oförändrade nominella nivå. Eftersom dessa tidningar har en täckningsgrad som överstiger 40 %, uppfyller de inte föreslagna kvalifikationer för driftsstöd. Kommittén bedömer att de berör- da tidningsföretagen är ekonomiskt stabila företag vilkas materiella behov av subventionering för den löpande driften måste anses obefintligt. Enligt min mening behövs inte längre några särskilda övergångsregler.

5.5.2. Driftsstöd i särskilda fall

Mitt förslag: Driftsstöd får också beviljas två andra tidningskatego- rier även om de inte uppfyller samtliga villkor för att vara dagstid- ning.

1. En tidning som huvudsakligen är skriven på annat språk än svenska och som vänder sig till en språklig minoritetsgrupp i landet får uppbära driftsstöd. om den till övervägande del innehåller nyhe- ter, annan information och debatt, som rör förhållanden i Sverige och om tidningen har sin huvudredaktion här i landet. Kvalifika— tions— och beräkningsnormer i övrigt skall vara desamma som för dagstidningar med allmänt driftsstöd och motsvarande utgivnings- täthet.

2. En tidning som i huvudsak distribueras till svenska medborgare utomlands får uppbära driftsstöd om den behöver detta för att kunna fortsätta med sin utgivning. Kvalifikationskraven i övrigt skall vara desamma som för andra dagstidningar med motsvarande utgivningstäthet. Stödbeloppet skall fastställas av presstödsnämn— den och får högst uppgå till den beloppsgräns som gäller för lågfre— kventa tidningar med lokal och regional spridning.

Kommitténs förslag överensstämmer i stort med mitt förslag. När det gäller den förstnämnda kategorin tidningar föreligger en skillnad i förhål- lande till mitt förslag. Kommittén föreslår att tidningar på annat språk än

• Sida 26
•  Original

svenska, med ett innehåll som ”till övervägande del innehåller nyheter, annan information och debatt, som rör förhållanden i Sverige eller är av allmänt intresse”, skall kunna uppbära presstöd.

Vad gäller den andra kategorin skiljer sig kommitténs förslag från mitt endast när det gäller prcciseringcm av stödbeloppets storlek. Enligt kom- mittén bör presstödsnämnden besluta om stöd inom en ram för högsta tillåtna bidrag efter i stort samma principer som hittills tillämpats.

Remissinstanserna: Presstödsnämnden förespråkar när det gäller tid- ningar på andra språk än svenska att en sådan tidning för att vara bidrags- berättigad till övervägande del skall avhandla förhållanden i Sverige. Nämnden har konstaterat att åtminstone någon av tidningarna i denna kategori endast till obetydlig del handlar om förhållanden i Sverige. Den formulering som föreslogs i den senaste propositionen om invandrarpoliti- ken bör därför införas.

Tidningen Sverige-Nytt vill jämställas med övriga lågfrekventa tidning- ar eftersom tidningens distributionskostnader är avsevärt högre än för annan press.

Skälen för mitt förslag: I likhet med vad som nu gäller bör driftsstöd i särskilda fall kunna beviljas tidningar som hör till de två här nämnda kategorierna även om de inte uppfyller samtliga övriga kvalifikationskrav.

l prop. 1985/86:98 om invandrarpolitiken anförde jag (5. 108) följande när det gällde särreglerna för tidningar på andra språk än svenska i förhål- lande till presstödet.

Motivet för dessa regler är att garantera att stöd endast utgår till sådana tidningar som riktar sig till invandrare i Sverige. Reglerna tjänar stö- dets huvudsyfte, nämligen att skapa bättre förutsättningar för informa- tion, debatt och opinionsbildning bland invandrare i Sverige. — — — Slutligen bör tidningen till övervägande del innehålla nyheter och an- nan information samt debatt om förhållanden i Sverige. Med anledning därav uttalade konstitutionsutskottet (KU 1985/86:23, s. 3) att kravet på att invandrartidningama för att få statsbidrag till övervägande del skall innehålla nyheter och information samt debatt om förhållandena i Sverige främst motiveras med att stöd inte skall kunna utgå till tidningar som ensidigt är inriktade på ett eller flera andra länders förhållanden. Utskottet ansåg att detta var ett bärande skäl och att man därför liksom hittills måste godta ett stödvillkor som i någon mån tar sikte på innehållet i tidningen. Vidare anförde utskottet att invandrartidningar- na självfallet också borde kunna. innehålla internationella nyheter och debatter i stora internationella frågor och ansåg därför att den i propositio- nen föreslagna formuleringen av villkoret var väl snäv. Syftet med bestäm- melsen borde klarare tillgodoses med en formulering som innebär att en sådan tidning till övervägande del bör innehålla nyheter, annan informa- tion och debatt, som rör förhållanden i Sverige eller är av allmänt intresse. Förslaget från kommittén överensstämmer med vad utskottet framförde vid 1985/86 års riksmöte och innebär inte några förändringar. Presstöds- nämnden har emellertid påtalat att villkoret ”...eller är av allmänt intres- se" i praktiken har tolkats så att tidningar på andra språk än svenska ändå till endast obetydlig del har kunnat handla om svenska förhållanden utan

• Sida 27
•  Original

att bryta mot särregeln. Jag delar presstödsnämndens uppfattning om att villkoret bör skärpas för att bättre tillgodose det ursprungliga syftet, nämli- gen att främja nyhetsförmedling och opinionsbildning i den svenska demo- kratiska processen. Jag föreslår därför att denna del av villkorsbestämning- en fortsättningsvis utgår. En tidning på annat språk än svenska bör kunna uppbära driftsstöd om den till övervägande del innehåller nyheter, annan information och debatt, som rör förhållanden i Sverige. Formuleringen "till övervägande del" medger ett betydande utrymme för material som rör förhållanden i andra länder.

Trots vad jag i övrigt anför om förenklade och enhetliga regler för fastställandet av stödbelopp när det gäller begränsat driftsstöd och drifts- stöd i särskilda fall finnerjag inga skäl att ändra villkoren för beräkningen av stödbelopp till tidningar på annat språk än svenska. Sådana tidningar fyller en viktig funktion för invandrare i Sverige och bör även i framtiden kunna erhålla driftsstöd fastän de inte helt uppfyller villkoren enligt hu- vudreglerna. Dessa tidningar skall därför när det gäller driftsstöd likställas med dagstidningar. För de tidningar som hittills uppburit bidrag betyder detta — med nuvarande utgivningstäthet — att stöd bör beviljas enligt reglerna för lågfrekventa tidningar, dvs. 1 540000 kr. per år.

När det gäller tidningar som i huvudsak distribueras till svenska med— borgare utomlands bör ett villkor för stödet liksom nu vara att tidningen är beroende av stöd för att kunna upprätthålla utgivningen. Därutöver gäller övriga villkor för allmänt driftsstöd, med undantag för villkoret att en tidning i huvudsak skall distribueras inom landet. Ett motiv för stöd till denna kategori tidningar är att de fyller en viktig funktion för svenskar som tillfälligt eller mer permanent är bosatta i utlandet.

1 avsnitt 5.5.1 föreslogjag beträffande begränsat driftsstöd att presstöds- nämnden mot bakgrund av utgivningsvillkoren för sådana tidningar bör kunna bevilja bidrag med högst det belopp jag har föreslagit för lågfrekven- ta tidningar med lokal och regional spridning, dvs. 1 540000 kr. per år. Jag anser att samma motiv rörande behovet av förenkling och flexibilitet gör sig gällande även här, varför motsvarande villkor bör gälla för presstöds- nämndens beslut om stödbelopp för denna tidningskategori.

• Sida 28
•  Original

5.6. Avveckling av driftsstöd

Mitt förslag: En dagstidning som uppburit oreducerat driftsstöd enligt den nya stödordningen men som inte längre uppfyller kvalifi- kationskraven skall, under det första året efter det att tidningen upphört att vara stödberättigad enligt huvudreglema, få stöd mot- svarande två tredjedelar av senast erhållna oreducerade belopp och under det därpå följande året en tredjedel av detta belopp. Skulle förhållandena ändras så att tidningen enligt huvudreglema åter blir kvalificerad för oreducerat stöd skall denna avtrappningsregel inte längre tillämpas.

Om en hög— eller medelfrekvent dagstidning övergår till att bli en lågfrekvent tidning bör driftsstöd övergångsvis kunna beviljas med en motsvarande avtrappning.

Kommitténs förslag överensstämmer i stort med mitt förslag. Remissinstanserna: Inga invändningar riktas mot förslaget.

Skälen för mitt förslag: Om en tidning som varit berättigad till driftsstöd enligt den nu föreslagna stödordningen utvecklas så att den inte längre uppfyller kvalifikationema och därför inte längre skall ha stöd, bör detta avvecklas successivt. Genom den föreslagna avvecklingsregeln slår huvud- reglema igenom fullt ut först det tredje året efter beslutet att tidningen inte längre skall uppbära stöd. Härigenom ges tidningsföretagen rimliga plane- ringsförutsättningar.

Den föreslagna stegvisa bidragsnedtrappningen gör att någon glidande reduceringsskala i vissa täckningstalsintervall inte heller blir nödvändig. Därigenom förenklas regelsystemet och tidningsföretagen kan lättare be- räkna omfattningen av framtida presstöd.

I likhet med vad som nu gäller anser jag att en tidning som drar ned utgivningstätheten och därigenom byter kategori från hög- eller medelfre- kvent till lågfrekvent, också bör kun na erhålla ett successivt avtrappat stöd ned till den nya stödnivån. Det nedtrappade stödbeloppet bör fastställas efter samma modell som i den generella avtrappningsregeln.

Avvecklingsregeln bör inte vara tillämplig för sådana tidningar som hit- tills uppburit produktionsbidrag men som inte blir berättigade till allmänt driftsstöd i det nya systemet. För flertalet sådana tidningar föreslår jag särskilda övergångsbestämmelser (jfr avsnitt 8.1).

Vad jag nu har föreslagit om avveckling av driftsstöd bör däremot inte gälla när vissa särskilda omständigheter föreligger. Jag kommer nu att redogöra för dessa fall.

5.7. Reduktion av stödbelopp i särskilda fall m.m.

I vissa undantagsfall bedömer jag att presstödsnämnden bör ges befogen- het att reducera eller helt dra in ett stödbelopp som enligt huvudnormerna annars skulle ha beviljats. Detta bör givetvis ske endast efter noggrann prövning och grundas på särskilda omständigheter.

• Sida 29
•  Original

Jag övergår nu till att närmare redovisa när jag anser det kan vara berättigat med reduktion av driftsstöd eller nedsättning av andra slags stödbelopp eller när det skall vara möjligt att hålla inne beviljat stöd.

5.7.1. Företag med särskilt goda resultat

Mitt förslag: En tidnings driftsstöd skall under tre års tid reduceras successivt om tidningens resultat — sedan det belopp som uppburits i driftsstöd frånräknats — under föregående räkenskapsår varit po- sitivt och uppgått till mer än hälften av stödbeloppet. Stödet skall helt upphöra efter tre år. Vidare bör vissa villkor rörande ekono- misk styrka vara uppfyllda innan en sådan tidning åter kan erhålla driftsstöd enligt huvudreglerna.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna invänder endast undantagsvis mot förslaget. TU fö- reslår att man bör utgå från genomsnittet av de tre senaste årens rörelsere- sultat.

Skälen för mitt förslag: Avsikten med presstödet är enligt min mening inte att bevilja bidrag till tidningar som på egen hand lyckas uppnå en vinst av viss storlek i förhållande till driftsstödet. Om ett tidningsföretags ekonomi utvecklas så gynnsamt att en fortsatt tilldelning av driftsstöd måste betraktas som helt överflödig bör stödet därför reduceras trots att tidningen i övrigt uppfyller kvalifikationema enligt huvudreglerna.

Enligt min mening bör driftsstödet till en tidning under sådana omstän- digheter minskas successivt och helt upphöra efter tre år. Regeringen bör få besluta närmare om hur nedtrappningen bör ske. För riksdagens infor- mation vill jag nämna att jag vid bifall till förslaget senare avser att föreslå regeringen bestämmelser som innebär att driftsstödet minskas med en tredjedel av vad publikationen skulle ha fått om tidningsföretagets resul- tat, med avseende på tidningsrörelsen under det räkenskapsår som föregår det kalenderår presstödet avser, varit positivt och uppgått till mer än hälften av det oreducerade stödbelopp som annars skulle ha utbetalats. Vid denna jämförelse skall först det belopp tidningen uppburit i driftsstöd räknas bort. Gäller motsvarande förhållande mellan resultat och det orc- ducerade stödbelopp som teoretiskt kan beräknas även under nästkom- mande kalenderår bör det driftsstöd som då skall betalas ut reduceras med två tredjedelar i förhållande till vad publikationen annars skulle ha fått. Det tredje året bör vid motsvarande förhållande stödet helt dras in. Med resultat avser jag i detta sammanhang resultatet före bokslutsdispositioner och skatt. Fördelen med en sådan bestämning är att man får ett i presstöds- sammanhang entydigt begrepp för justerad vinst, vilket är viktigt för att kunna göra jämförbara bedömningar. Vad jag nu har anfört gäller det normalfall där ett tidningsföretag enbart ägnar sig åt tidningsutgivning. Det bör ankomma på presstödsnämnden att meddela föreskrifter i detta avseende vid avvikelser från normalfallet. För att jämförelser av detta slag

• Sida 30
•  Original

skall kunna göras förutsätter jag att det i ansökan om driftsstöd klart går att skilja tidningsutgivningsverksamhet från annan verksamhet.

Föreligger inte längre den nämnda grunden för reduktion bör i princip driftsstöd åter kunna beräknas enligt huvudreglerna. Som en spärr mot extraordinära bokslutsdispositioner bör dock gälla att rätten att åter erhål- la driftsstöd kan senareläggas ett år beroende på företagets ekonomiska styrka. För riksdagens information vill jag nämna att jag senare avser att föreslå regeringen att presstödsnämnden får besluta om den närmare till- lämpningen av denna regel. Jag anser dock att en tidning i det nyssnämnda normalfallet åter skall få driftsstöd om företagets ekonomiska styrka, eller soliditet, understiger en viss nivå. Denna gräns kan för närvarande sättas till ca 20%. Om det inte längre finns några skäl till reduktion lämnas alltså åter driftsstöd under det andra budgetåret.

Jag är däremot inte beredd att föreslå att rörelseresultatet för en tidning skall beräknas som ett genomsnitt över flera år. Den föreslagna avveck- lingsformen som sträcker sig över tre år ger en rimlig tid för anpassning. Modellen överensstämmer också med vad jag i övrigt föreslår vid överskri- dandet av de flesta andra slags kvalifikationsgränser.

5.7 .2 Vinstutdelning

Mitt förslag: Ett tidningsföretag som beslutar om vinstutdelning till aktieägarna skall med omedelbar verkan mista sin rätt att uppbära driftsstöd.

Huvudreglema skall åter tillämpas om aktieutdelning ett senare år inte är aktuell. Vissa villkor rörande ekonomisk styrka bör dock vara uppfyllda innan en tidning åter kan erhålla driftsstöd enligt huvudreglerna.

Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Remissinstanserna: Viss kritik riktas mot förslaget. A-pressen anser att stödmottagande tidningar blir missgynnade när det gäller möjligheterna att anskaffa riskvilligt kapital. TU föreslår att regeln endast bör gälla vid en aktieutdelning som överskrider diiskontot med 1 %.

Skälen för mitt förslag: Det är inte rimligt att en dagstidning som uppbär presstöd skall kunna använda härigenom frigjorda ekonomiska resurser så att de istället för den egentliga tidningsutgivningen kommer utomstående parter till godo. Någon aktieutdelning bör därför inte tillåtas om tidningen fortfarande skall vara driftsstödsberättigad.

Som en spärr mot extraordinära bokslutsdispositioner bör även här gälla att rätten till driftsstöd blir beroende av tidningsföretagets ekonomiska styrka eller soliditet. Regeringen bör få besluta i denna fråga.

Jag förutsätter att presstödsnämnden följer utvecklingen och underrät- tar regeringen om exempelvis koncernbidrag eller liknande åtgärder före- faller utnyttjas på ett sätt som strider mot presstödets syfte.

• Sida 31
•  Original

5.7.3. Pantförskrivning

Mitt förslag: Om en tidning sätter ett framtida, ännu inte beviljat driftsstöd i pant får stödbeloppet inte bestämmas till högre belopp än till hälften av vad som annars skulle ha beviljats.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: lnga invändningar riktas mot förslaget.

Skälen för mitt förslag: Det har undantagsvis förekommit att en stöd- mottagande tidning pantsatt ett ännu inte beviljat eller tilldelat produk- tionsbidrag, vilket förorsakat presstödsnämnden ett inte obetydligt admi- nistrativt merarbete. Nämnden har ifrågasatt om pantsättning är försvarlig från presspolitisk och företagsckonomisk synpunkt eftersom vederbörande tidningsföretags ekonomi urholkas genom att stödet används till äldre skul- der i stället för att möjliggöra framtida produktion.

Jag anser det vara mindre lämpligt att ett tidningsföretag i förväg avhän- der sig rätten att ta emot ett för verksamheten behövligt tillskott, som presstödsnämnden ännu inte har beviljat. En regel bör därför införas som fungerar kraftigt återhållande när det gäller en tidnings intresse för ett sådant förfarande. Pantföreskrivningen som sådan kan inte förhindras men stödbeloppet bör därvid få uppgå endast till hälften av vad som annars skulle ha beviljats. Det bör ankomma på presstödsnämnden att med den begränsningen närmare bestämma om stödet i det konkreta fallet.

Underrättas presstödsnämnden om att en stödmottagande tidning trots detta har pantsatt kommande driftsstöd bör en sådan handling enligt min mening uppfattas som en tydlig varningssignal om att tidningens fortsatta existens även i ett mycket kort perspektiv kan vara hotad. Jag förutsätter därför att sådana pantförskrivningar leder till att nämnden gör en särskilt noggrann undersökning av de närmare förhållandena innan beslut i press— stödsärendet fattas.

Jag kommer strax att föreslå en motsvarande regel för utvecklingsstöd (avsnitt 6.1).

Vid en enventuell pantsättning av driftsstöd anserjag även att det kan vara lämpligt att aktualisera det undantagsförfarande som jag kommer att ta upp i nästa avsnitt. '

5.7.4. Möjligheten att hålla inne beviljat driftsstöd

Mitt förslag: Om det finns anledning att anta att utgivningen av en stödberättigad tidning kommer att upphöra under året kan en viss del av ett beviljat stöd hållas inne av presstödsnäm nden till slutet av det kalenderår bidraget avser och utbetalas först då, om förutsätt- ningama för stöd alltjämt består.

Kommitténs förslag överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: lnga invändningar riktas mot förslaget.

• Sida 32
•  Original

Skälen för mitt förslag: Om presstödsnämnden vid sin prövning finner att det finns risk för att utgivningen av en tidning kommer att upphöra under året får nämnden liksom nu kunna besluta om att hålla inne upp till så många tolftedelar av ett beviljat driftsstöd för kalenderåret som antalet återstående hela kalendermånadcr av samma år.

Om stödförutsättningarna inte har ändrats kan det innehållna beloppet betalas ut senast före utgången av det kalenderår stödet avser. Nämnden ges därmed tid att klargöra om tidningen uppfyller de villkor som gäller för att vara berättigad till driftsstöd.

Denna undantagsbestämmelse bör fortfarande finnas eftersom det enligt min mening vore olämpligt att betala ut presstödsmedel om en tidning löper risk att gå i konkurs eller av andra skäl avser att lägga ned utgivning- en.

6. Utvecklingsstöd 6.1 Inledning och allmänna. grunder

Mitt förslag: Ett nytt utvecklingsstöd för tidningar med svag ekono- mi skall inrättas för att stimulera investeringar i förpressledet och tryckeriledet.

Stöd-till lågfrekventa tidningar skall även kunna utgå på grundval av en grupp tidningars gemensamt redovisade projektplaner. Rätt till beviljat utvecklingsstöd upphör om stödförutsättningarna inte längre föreligger. Om en tidning sätter ett ännu ej utbetalat utveck- lingsstöd i pant får stödbeloppet inte bestämmas till högre belopp än till hälften av vad som annars skulle beviljas.

Det bör ankomma på presstödsnämnden att fastställa vilka upp- gifter som skall bifogas ansökan om utvecklingsstöd.

Kommitténs förslag överensstämmer delvis med mitt förslag. Enligt kommittén bör vidare det föreslagna utvecklingsstödet uppgå till 60 milj.kr. Härav bör 5 milj.kr. avsättas för utbildningsinsatscr avseende tidningsledning. [ avvaktan på en permanent utbildning bör bidrag om högst 3 milj. kr. lämnas till ej permanenta projekt av generell betydelse för bransehutvecklingen.

1 ett tioårsperspektiv bör stödet successivt ökas till 100 milj. kr. Under de sista åren i perioden minskas beloppet åter gradvis ned till 60 milj. kr.

Remissinstanserna: Kommittéförslaget tillstyrks bl. a. av NO, TU, Jour- nalistförbundet och A-presscn. Kritik framförs bl.a. av presstödsnämn- den, statskontoret. RRV, Centerpress, Liberal Press och Högerpressens Förening. Några av kritikerna förordar ett bibehållande av pressens låne- fond.

Skälen för mitt förslag: Jag anser att det allmänna driftsstödet bör kombineras med möjligheter till stöd för mer långsiktiga åtgärder, främst rationaliseringar och omstruktureringar som syftar till kostnadsreduk-

• Sida 33
•  Original

tioner. Enligt min mening bör tidningar i konkurrensutsatt läge härigenom på sikt kunna minska sitt behov av externt stöd och kanske också visa lönsamhet. även om de inte kan bli dominerande på resp. marknader. En allmän förbättring av utgivningsvillkoren underlättar också nyetablering- ar. 1 ett vidare perspektiv är målet att minska det rådande kostnadstrycket och öka förutsättningarna för lönsamhet inom branschen i stort.

En ny stödform — ett utvecklingsstöd — bör inrättas med syftet att stimulera till och underlätta större, nödvändiga investeringar i såväl för- pressledet som tryckeriledet. Jag anser att utvecklingsstödet bör utformas så att det skapar ekonomiska motiv för rationaliseringar, både systemmäs- sigt och ekonomiskt. Stödet bör därför inriktas på åtgärder som ger positi- va långsiktiga effekter och är ekonomiskt attraktiva för tidningsföretagen. På båda dessa punkter kan det nuvarande stödsystemet sägas vara otill- räckligt. Rådande förhållanden inom tidningsbranschen har medfört att t.ex. samverkansåtgärder, som sett i ett vidare perspektiv, är gynnsamma både för den ekonomiskt svagare och den starkare parten. ändå inte kommer till stånd, eftersom den förstnämnda slår vakt om sin självstän- dighet och den sistnämnda ser till att bibehålla en konkurrensfördel.

Utvecklingsstödet bör inriktas på dagstidningar som har svag ekonomi och därmed har svårt att finansiera nödvändiga investeringar. När det gäller samverkansprojckt i tryckeriledet bör dock stöd även kunna ges till ekonomiskt starka tidningar. Projekt som innebär samverkan mellan en- ban starka tidningsföretag bör inte vara stödberättigade.

Enligt min mening har det föreslagna utvecklingsstödet förutsättningar att fungera mer flexibelt och anpassat till de konkurrensutsatta tidningar- nas behov än vad motsvarande stödformer kan göra i dag. Exempelvis har det under flera år förekommit att anvisade medel för de hittillsvarande stödformema inte har kunnat utnyttjats fullt ut.

Jag anser, i motsats till kommittén, att det i dagsläget inte är befogat med nära nog en fördubbling av de ekonomiska resurserna på detta områ- de. Medelsanvisningen för utvecklingsstödet bör tills vidare vara oföränd- rad i förhållande till vad som nu anvisas för motsvarande stödformer, dvs. ca 35 milj. kr. Inom denna ram bör presstödsnämnden kunna fördela medlen till de olika stödformer som jag strax skall redogöra för.

Jag är inte heller beredd att tillstyrka de utbildningsinsatscr som kom- mittén föreslår. Jag återkommer närmare om detta i avsnitt 6.6.

Till skillnad från det generellt verkande driftsstödet kräver utvecklings- stödet en ingående prövning av förutsättningarna för stöd. Eftersom ut- vecklingsstödet består av flera skilda delar behövs olika slags uppgifter för bedömningen av om stöd skall beviljas eller inte. Det kan exempelvis röra sig om en fullständig beskrivning av den planerade investeringen inkl. så utförliga kostnadskalkyler för projektets olika delmoment och redogörelser för tänkta kreditvillkor i den planerade upplåningen på marknaden etc. att bidragstilldelningen kan anpassas till projektet i dess helhet. Vidare kan bidragsgivningen också innefatta krav på efterkalkyler, där en stödmotta- gande tidning redovisar eventuellt uppkomna skillnader mot kalkylen. Jag utgår från att ansökningar från tidningar utan driftsstöd dessutom relate- ras till en fullständig redovisning av företagets ekonomiska ställning så att

• Sida 34
•  Original

presstödsnämnden kan pröva om det behövs ett statligt tillskott utöver tidningens egna resurser för att genomföra det aktuella projektet. l vissa fall kan det vara befogat att inhämta sådana uppgifter att tidningsrörelsen kan särskiljas från annan verksamhet. Det bör ankomma på presstödsnämn- den att i form av tillämpningsföreskrifler ange vilka uppgifter som skall åtfölja ansökningar om utvecklingsstöd.

För att undvika en onödig administrativ belastning bör lågfrekventa tidningar som planerar ett gemensamt projekt kunna komma in med en gemensam ansökan.

För att säkerställa att tillgängliga medel används på ett ändamålsenligt sätt bör det fastslås att rätt till beviljat utvecklingsstöd upphör om stödför- utsättningar inte längre föreligger. Vid pantförskrivning av utvecklings- stöd bör stödet reduceras på samma sätt som jag förordat vid pantförskriv- ning av driftsstöd (avsnitt 5.7.3).

Mitt förslag om att inrätta ett utvecklingsstöd innebär att de nuvarande möjligheterna till utvecklingsbidrag, samverkansbidrag och lån ur pressens lånefond bör upphöra. ".,-"*

Dagstidningskommittén har utförligt redovisat hur frågor om ny teknik och teknisk samverkan tidigare har behandlats i presstödssammanhang varför jag inte här går närmare ir. på området. Genomgången. som även innefattar internationella förhållanden. återfinns i betänkandet (s. 181 — 193).

Några aktuella ställningstaganden inom tidningsbranschen ger exempel på fruktbara samverkansformer. Sålunda planerar tidningen Folket att inleda ett långsiktigt samarbete med köp av tryckeritjänster från Vestman- lands Läns Tidning. Härigenom kan Folket få tillgång till ökad tryckerika- pacitct utan att behöva investera i den egna pressen. Dessa planer ligger helt i linje med mina förslag och bekräftar kommitténs bedömning om att samtryckning kan ge fördelar för båda de medverkande parterna förutsatt att vissa traditionsbetingade hinder kan övervinnas.

Jag övergår nu till att närmare redovisa mina förslag om utvecklingsstö- dets olika delformer. nämligen Stöd till förpressinvesteringar, Stöd till samverkan vid gemensamma investeringar i tryckerianläggningar, Stöd till samverkan genom legotryck och Stöd till övriga investeringar samt, som en engångsinsats, Stöd till utbildning i tidningsledning.

• Sida 35
•  Original

6.2. Stöd till förpressinvesteringar

Mitt förslag: Presstödsnämnden skall kunna bevilja utvecklingsstöd till sådana förpressinvesteringar som är presspolitiskt och företags- ekonomiskt befogade, dvs. bidrar till fortlevnad och förbättrat kost- nadsläge för en tidning i konkurrensmässigt underläge.

Berättigade att söka stöd skall vara tidningar som uppbär allmänt driftsstöd eller sådana tidningar vars marknads— och konkurrenssi- tuation gör det presspolitiskt motiverat med en särskild insats.

Stödet skall kunna uppgå till högst 75% av de vid ansökningstill- fället beräknade totala kostnaderna för ett projekt. dock högst 7.5 milj. kr. per tidningsföretag. Nytt stöd får tidigast beviljas ett tid- ningsföretag som uppnått maximalt stödbelopp när tre år har förflu- tit sedan stöd senast lämnades. Utbetalning av bidrag bör ske i takt med investeringarnas genomförande och i den ordning presstöds- nämnden finner lämplig i det enskilda fallet.

Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Remissinstanserna: De flesta som accepterar principen om utvecklings- stöd godtar kommitténs förslag. RRV och statskontoret anser dock att endast en begränsad statlig subvention i form av kreditgarantier och låne- möjligheter bör tillåtas. '

Skälen för mitt förslag: Enligt min mening bör en del av utvecklingsstö- det avsättas för investeringar i förpressledet. Det kan exempelvis röra sig om insatser för att möjliggöra datorstödd annonsbokning, produktions- styming, ekonomiadministration, layout och sättning. Stödet bör kunna avse såväl totala systembyten som kompletteringar av redan modernisera- de delsystem. Allmänt bör åtgärderna sikta på största möjliga integrering av de olika momenten i förpressproduktionen. Ett initialt stöd som stimu- lerar tidningar till teknisk förnyelse kan leda till en mer rationell produk- tion vilken på sikt bör kunna resultera i sänkta kostnader.

Kommitténs undersökningar, inkl. internationella jämförelser, har visat att det är fullt möjligt att framställa dagstidningar med oförändrat hög kvalitet i enklare tekniska former än vad som nu ofta förekommer,_t.ex. genom introduktion och fullt utnyttjande av datoriserade framställnings— system. Vid fullt genomslag kan sådana åtgärder föra med sig lägre kostna- der för ledningsfunktioner, minskade personal— och lokalbehov m. m. och i övrigt förbättra kopplingen mellan produktionsapparaten och den mark- nadsförda tidningen. De undersökningar kommittén låtit utföra vid ett antal svenska flerdagarstidningar har också visat på att betydande rationa- liseringsmöjligheter skulle kunna uppnås genom införande av bl. a. dator- baserad teknik inom produktion och administration.

Enligt kommitténs bedömning kan också projekteringar av systembyten i förpressledet underlättas och effektiviseras om utomstående experter konsulteras. Därigenom kan erfarenheter från kända modeller och redan genomförda investeringar hos andra jämförbara företag utnyttjas.

Enligt min mening bör en tidning med allmänt driftsstöd vara berättigad

Prop. 1989/90: 78

• Sida 36
•  Original

att söka utvecklingsstöd för förpressinvesteringar. Vid sidan av denna huvudregel bör stöd även kun na lämnas till en tidning som inte har driftsstöd, men vars marknads- och konkurrenssituation gör det presspoli- tiskt motiverat med en särskild insats. Det kan t. ex. gälla små och medel- stora tidningar som opererar på lokalt begränsade marknader och är träng- da av större tidningar. Härigenom medverkar stödet till att förbättra produktiviteten hos ekonomiskt svaga tidningar. Möjligheterna för dessa tidningar att i framtiden överleva som självständiga redaktionella produk- ter blir större.

För att de rationaliseringsvinster som stödet syftar till skall uppnås anser jag att den statliga insatsen bör ske i bidragsform. Härigenom kan ekono- miskt svaga tidningar finansiera investeringar på ett sätt som annars inte skulle vara möjligt att klara med de villkor sådana tidningar kan erhålla på den allmänna kreditmarknaden. .Jag föreslår därför att bidrag inkl. eventu- ella tilläggsbidrag till ett projekt bör kunna ges med upp till 75 % av de vid ansökningstillfället beräknade totala kostnaderna, dock högst 7.5 milj. kr. per tidningsföretag. Som en spärr mot att enstaka tidningar söker erhålla en alltför hög andel av de samlade utvecklingsstödsmedlen, bör ett företag som erhållit maximalt stöd till förpressinvesteringar inte kunna beviljas stöd på nytt förrän tidigast tre år efter det att stöd senast beviljades.

• Sida 37
•  Original

6.3. Stöd till samverkan vid gemensamma investeringari tryckerianläggningar

Mitt förslag: Presstödsnämnden skall kunna bevilja utvecklingsstöd ' till gemensamma tryckeriinvesteringar i form av räntebidrag till lån som tas på den allmänna kreditmarknaden. Nämnden bör också inom en bestämd ekonomisk ram kunna besluta om statlig kreditga- ranti för tagna lån.

För att sådant utvecklingsstöd skall kunna beviljas skall minst en av de deltagande tidningarna i projektet ha allmänt driftsstöd. Vida- re bör det normalt inom ett stödberättigat projekt råda balans mellan tidningar med driftsstöd och övriga i projektet ingående tidningar.

Bidraget får högst avse den totala räntekostnaden under låneti- dens första fem år för tidningsföretag som söker utvecklingsstöd för en gemensam tryckeriinvestering. Om samverkande tidningar, eller någon enskild tidning som är part i ett samverkansprojckt, med hänvisning till resp. tidnings ekonomiska ställning, kan påvisa att ett räntebidrag under en tid av fem år inte utgör tillräcklig ekono- misk trygghet för medverkan i projektet, bör presstödsnämnden kunna pröva huruvida bidraget bör beviljas under ytterligare något eller några år, dock högst tre utöver vad som medgivits vid huvud- prövningen. Utbetalning av bidrag bör ske i takt med investeringar- nas genomförande och i den ordning presstödsnämnden finner lämplig i det enskilda fallet.

Stöd bör inte beviljas för samverkansprojckt där medverkande tidningar har samma ägare eller ingår i samma koncern.

Om tidningar med allmänt driftsstöd ansöker om utvecklingsstöd till gemensamma tryckeriinvesteringar och projektet framstår som särskilt värdefullt i presspolitiskt avseende får presstödsnämnden lämna stöd även om villkoren inte är uppfyllda på samtliga punkter.

Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Remissinstanserna: De flesta som accepterar principen om utvecklings- stöd godtar kommitténs förslag. Vissa anser att lånemöjlighetema i pres- sens lånefond bör bibehållas då nuvarande möjligheter att få lån på den allmänna kreditmarknaden kan försvåras. Presstödsnämnden och A-pres— sen menar att en tidning bör ha rätt till utvecklingsstöd även om det inte är möjligt att uppbringa någon samverkanspartner.

Skälen för mitt förslag: Jag bedömer", i likhet med kommittén, att det finns en stor potential för samarbete inom tryckeriledet i tidningsbran- sohen. Hittills har möjligheterna till teknisk samverkan tilldragit sig ett begränsat intresse i Sverige, medan utvecklingen i andra länder kommit betydligt längre. ] realiteten har flertalet hög- och medelfrekventa dagstid- ningar i riket byggt upp en egen komplett teknisk produktion varav ett stort antal har skaffat sig överkapacitet. Kommittén bedömer att tidningar med svag ekonomi har fått göra investeringar som i många fall både är för

• Sida 38
•  Original

dyra och för omfattande för behovet. Samproduktion skulle kunna medfö- ra ett väsentligt förbättrat kostnadsläge för samarbetande tidningar, utan att den redaktionella självstänrligheten eller konkurrensen på läsarmark- naden behöver äventyras.

De hinder som anförts mot ett utbyggt samarbete gäller främst problem med pressläggningstider och svårigheter beroende på att tänkbara samar- betspartner har investeringsbehov som infaller vid skilda tillfällen. Kom- mittén anser dock inte dessa hinder vara oöverstigliga.

Med tanke på mångfalden i nyhetsförmedling och opinionsbildning vill jag betona att jag anser den redaktionella utformningen av en dagstidning vara mer väsentlig än de former under vilka den produceras. Tidningens kvalitet och redaktionella halt avgör dess betydelse för allmänheten och läsarna. Den tekniska produktionen kan från såväl presspolitiskt som företagsekonomiskt perspektiv betraktas som ett medel och inte ett mål i sig.

Mitt förslag innebär därför att: tidningsföretag bör kunna få utvecklings- stöd för gemensamma tryckeriinvesteringar i form av räntebidrag för lån som förutsätts tas på den allmänna kreditmarknaden. De initiala kapital- kostnadema vid en sådan investering är höga. Ett räntebidrag under de fem första åren kan hjälpa till att överbrygga även andra tröskelsvårighe- ter. 1 särskilda fall bör presstödsnämnden kunna förlänga ett sådant bidrag med högst tre år.

Utöver detta bör presstödsnämnden kunna besluta om en statlig kredit- garanti för en del av det tagna lånet. En statlig garanti kan underlätta för banker och kreditinstitut att gå in i investeringsprojekt avseende ekono- miskt svaga tidningsföretag. En statlig garanti kan även leda till att lägre räntesatser kan förhandlas fram.

Vägledande vid bedömningen av ansökningar bör vara hur väl ett pro- jekt är presspolitiskt och företagsekonomiskt motiverat, dvs. om det kan bidra till mångfalden inom dagspressen genom att medföra tryggad fort- levnad eller förbättrat kostnadsläge för i första hand deltagande företag med svag ekonomi.

I likhet med andra delar av utvecklingsstödet bör stödet till gemensam- ma tryckeriinvesteringar främst avse tidningar som har allmänt driftsstöd. Vid samarbetsprojekt som innefattar minst en driftsstödsberättigad tid- ning bör stöd kunna utgå även om övriga parter är ekonomiskt starka tidningar.

Ekonomiskt starka tidningar som planerar samtryckning bör dock inte kunna lägga över investeringskostnader på staten genom att exempelvis knyta en enstaka lågfrekvent tidning med allmänt driftsstöd till projektet eftersom en sådan tidning enbart representerar en obetydlig del av de volymer som skall tryckas. För att motverka detta bör den tidning som erhåller driftsstöd normalt ges ut under likartade former i fråga om redak- tionella ambitioner, periodicitet eller upplaga som övriga i projektet med- verkande tidningar. Om däremot ett samverkansprojckt t. ex. omfattar en högtäckningstidning och flera lågtäckningstidningar med driftsstöd bör projektet likväl kunna anses stödberättigat eftersom den samlade samver- kansfördelen för stödtagande tidningar från presspolitiska utgångspunkter

• Sida 39
•  Original

i ett sådant fall kan sägas uppväga den obalans det förstnämnda villkoret avser att förhindra.

För att förhindra att lönsamma tidningsföretag för över kostnader på staten bör även följande omständigheter utesluta stöd. Om såväl en tid- ning med allmänt driftsstöd som en eller flera tidningar utan driftsstöd i ett anmält samverkansprojckt har samma ägare, eller direkt eller indirekt kontrolleras av samma aflärsintressen, bör projektet inte vara stödberätti- gat. Denna bedömning bör avse exempelvis kedjor och koncerner eller andra associationer med uppbenbara affärsmässiga bindningar. Motivet är att ägare av tidningar och andra företag där flera enheter är lönsamma bör kunna klara angelägna investeringar inom sin totala verksamhet utan statlig hjälp.

Möjligheterna att bevilja kreditgarantier bör ske inom en s.k. engage- mangsram, dvs. en flerårig totalram med möjlighet att inom ramen förnya kreditanvändningen. Summan av beviljade och löpande krediter får alltså högst uppgå till maximibeloppet för ramen. Förluster till följd av infriade garantier minskar rambeloppet i motsvarande mån. Återbetalningar till följd av infriade garantier såsom utdelningar i konkurser Ökar det tillåtna rambeloppet, dock högst till den ursprungliga garantiramens nivå.

Med tanke på att investeringar i tryckeriutrustning har en relativt lång livslängd blir garantigivningen också av långsiktig natur. Presstödsnämn- den bör disponera en engagemangsram som uppgår till 300 milj.kr. Jag återkommer till denna fråga i avsnitt 13.

Eftersom möjligheten till statlig kreditgaranti bör ses som en stödform inom utvecklingsstödet och de medel som bör få användas för detta avser jag att, som kommittén föreslår, väga in de under ett år eventuellt upp- komna förlusterna inom garantisystemet vid min beräkning av anslaget till utvecklingsstöd för det därpå följande budgetåret. På denna punkt är kommitténs bedömning att garantiåtagandet. särskilt under ett inledande skede, endast kommer att få begränsade ekonomiska konsekvenser för det samlade utvecklingsstödet.

Kreditgarantin bör utformas i enlighet med vad som generellt gäller för statliga kreditgarantier. Under förutsättning av att riksdagen bifaller mitt förslag kommer presstödsnämnden således att administrera garantidelen enligt förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet. Bestäm- melserna innebär exempelvis att garantier endast bör kunna lämnas om verksamheten bedöms vara eller kunna bli lönsam från företagsckonomisk synpunkt. En garanti får högst omfatta hela krediten varvid statens andel av risken normalt utgör 75 %. Statens andel av risken får överstiga 75 % om sysselsättnings— eller regionalpolitiska skäl föreligger. Långivaren skall vi- dare i förskott betala en avgift om en procent årligen av den utestående garanterade kapitalskulden.

Eftersom det nu föreslagna utvecklingsstödet för gemensamma tryckeri- investeringar syftar till att främja samverkan, bör de riktlinjer jag nu angivit tillämpas flexibelt. Vid bedömningen bör hänsyn även tas till om stödmottagaren uppbär allmänt driftsstöd och därmed hör till den grupp av tidningar som medverkar till att säkra konkurrens och mångfald. Hänsyn bör också tas till om en föreslagen samverkan på en ort inte kan komma till

• Sida 40
•  Original

stånd till följd av att exempelvis en av tidningarna är negativt inställd till sådan samverkan. Om tidningar med allmänt driftsstöd ansöker om utveck- lingsstöd och projektet framstår som särskilt värdefullt i presspolitiskt av- seende bör stöd kunna beviljas även om villkoren inte är uppfyllda på samt- liga punkter.

6.4. Stöd till samverkan genom legotryck

Mitt förslag: Presstödsnämnden skall kunna bevilja stöd till samver- kan genom legoproduktion av dagstidningar. Stödet bör bidra till minskade tryckkostnader för både den säljande och den köpande parten och därför normalt utbetalas till båda parter. Samtrycknings- bidrag skall beviljas endast då en tidning upphör med egen tryck- ning. dvs. bidrag får inte utgå om en tidning enbart byter externt tryckeri.

För att vara berättigade till sådant samtryckningsbidrag skall i normalfallet båda parter vara tidningsföretag som ger ut en dagstid- ning varav minst den ena har allmänt driftsstöd. Samtryckningsbi- drag skall även kunna bevilja-; företag som ägs gemensamt av två eller flera tidningsföretag och som producerar dagstidningar genom samverkan. Minst ett av ägarföretagen skall i sådana fall vara en tidning som uppbär allmänt driftsstöd. Om säljaren av trycktjänsten är ett rent tryckeriföretag, vars verksamhet inte omfattar dagstid- ningsutgivning, skall samtryckningsbidrag i princip endast lämnas till den tidning som köper tjänsten. Samtryckningsbidrag skall inte lämnas för legotryckning mellan parter som har samma ägare eller som direkt eller indirekt kontrolleras av samma affärsintressen, t. ex. i form av kedjor och koncerner.

Bidrag beviljas med 12 öre per tryckt och betalat tidningscx- emplar och utbetalas i normalfallet till var och en av de samverkan- de parterna. Bidrag bör lämnas för högst tio miljoner tryckta och betalade exemplar per år och företag och till samma företag under en tid av högst sju år. Utbetalning av bidrag bör ske en gång om året och med ett belopp som motsvarar den stödberättigade verksamhe- ten under hela detta år.

Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Remissinstanserna: De flesta som accepterar principen om utvecklings- stöd godtar kommitténs förslag. Presstödsnämnden anmärker att sam- tryckningsbidrag bör kunna beviljas endast då en tidning upphör med egen tryckning och inte då den bara byter från ett utomstående tryckeri till ett annat.

Skälen för mitt förslag: För att främja ett effektivare och mer rationellt kapacitetsutnyttjande på tryckerisidan anser jag att utvecklingsstödet ock- så bör innefatta en möjlighet att stimulera mindre tidningar att köpa trycktjänster av andra dagstidningar (s.k. legotryckning). Härigenom kan båda parter uppnå ekonomiska fördelar genom att den säljande tidningen höjer avkastningen på investerat kapital och den köpande tidningen slip- per driva ett eget tryckeri.

• Sida 41
•  Original

Bakgrunden till mina överväganden om vilka som bör vara berättigade att söka samtryckningsbidrag är att stödet främst skall syfta till ett effektivt utnyttjande av den samlade tryckerikapaciteten inom dagspressen. Stödet är vidare selektivt i så måtto att endast projekt som innefattar ekonomiskt svaga tidningar är stödberättigade. Däremot bör stöd inte beviljas i sådana fall där samtryckningen kan betraktas som en intern rationalisering där vinsten stannar hos ägaren eller företagsgruppen. Om säljaren av tryck- tjänsten är ett rent tryckeriföretag, vars hela verksamhet omfattar tryck- ning av olika publikationer, bör samtryckningsbidrag i princip endast lämnas till den dagstidning som köper tjänsten. Bedömningssvårigheter kan, som kommittén redovisar, uppkomma om t.ex. ett civiltryckeri ut- vecklats inom ramen för en tidningsutgivning, men sedan av olika skäl fått en självständig status. Jag utgår från att samtryckningsbidrag i sådana fall — i enlighet med Stödformens huvudsyfte att främja ökad samtryckning mellan tidningsföretag — kommer att lämnas för tryckning vid tryckerier som har ställning av kompletterande verksamhet till tidningsutgivning. Jag ansluter mig vidare till presstödsnämndens förslag till förtydligande innebärande att samtryckningsbidrag endast bör kunna beviljas då en tidning upphör med egen tryckning. Ekonomiskt stöd bör inte ges till tidningar som endast byter ett externt tryckeri mot ett annat. _

Mindre tidningars farhågor om minskad självständighet torde motver- kas av om samtryckning exempelvis sker i ett separat bolag med egen administration och med stöd av ett statligt bidrag som medför ekonomiska incitament för båda parter. Det här föreslagna samtryckningsbidraget bygger därför på principerna för den samdistributionsmodell som visat sig vara framgångsrik och till vilken jag återkommer i avsnitt 7.

Samtryckningsbidraget bör relateras till kostnaden för att trycka en dagstidning. Kommitténs bedömning är att ett schablonmässigt bestämt bidrag om 12 öre per tryckt och betalat exemplar motsvarar en minskning av tryckkostnaderna med ca 10% för köparen och medför en i kronor räknat lika stor intäktsökning för säljaren. Mitt förslag om en gräns vid högst tio miljoner tidningsexemplar per år hänger samman med att model- len är inriktad på mindre och medelstora tidningars behov. För tidningar med större volymer kan den nyss nämnda möjligheten till gemensamma investeringar i tidningstryckerier ligga närmare till hands.

Bidrag bör kunna lämnas under en tid av högst sju år. Denna tidsrymd bör ge berörda företag goda möjligheter att utvärdera samarbetet och överväga fortsatta åtgärder.

• Sida 42
•  Original

6.5. Stöd till övriga investeringar

Mitt förslag: Utvecklingsstöd skall även kunna lämnas för särskilda rationaliseringsprojekt som är avsedda att på längre sikt förbättra ett tidningsföretags ekonomi.

Sådant stöd skall kunna lämnas till en tidning som har allmänt driftsstöd men däremot inte några andra former av utvecklingsstöd. Stöd skall även kunna lämnas till en tidning som varken har drifts- stöd eller utvecklingsstöd, men vars marknads- och konkurrenssi- tuation gör det befogat med en särskild insats.

Stödet skall avse rationaliseringsåtgärder som inte faller under huvudreglema för utvecklingsstöd och stöd får uppgå högst till 75 % av de totala kostnaderna. Stödet får vara högst 1 milj. kr. för lågfrekventa tidningar och högst 2 milj.kr. för hög- och medelfre- kventa tidningar. Nytt stöd får beviljas ett tidningsföretag tidigast när fem år har förflutit sedan beslut senast fattades om sådant stöd. Utbetalning av stöd bör ske i takt med investeringarnas genomfö- rande och i den ordning presstödsnämnden finner lämplig i det enskilda fallet.

Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Enligt kommittén bör dock ett tidningsföretag kunna få utvecklingsstöd av detta slag endast en gång.

Remissinstanserna: De flesta som accepterar principen om utvecklings- stöd godtar kommitténs förslag. RRV anser att kommittén är oklar i frågan om tidningarna själva skall bidra till finansieringen. Centerpress anser att en tidning bör kunna få stöd enligt denna regel mer än en gång.

Skälen för mitt förslag: De tidigare föreslagna delarna av utvecklingsstö- det avser några väl definierade områden där statliga insatser kan få bety- dande strukturella och ekonomiska effekter som kan bidra till ett förbätt- rat kostnadsläge för tidningsföretag med svag ekonomi. lnte desto mindre kan det vara möjligt att vissa tidningar med delvis andra åtgärder kan uppnå rationaliseringar och produktionsförbättringar. Därför föreslår jag att det inom utvecklingsstödet också bör finnas en möjlighet att ge stöd till särskilda rationaliseringsprojekt som är avsedda att på längre sikt förbättra ett tidningsföretags ekonomi.

Det övergripande syftet är — liksom för övriga delar av utvecklingsstö- det — att stimulera till långsiktiga effektivitets— och produktivitetsförbätt- ringar för ekonomiskt svaga tidningar. Stödberättigade bör därför dels vara tidningar som har allmänt driftsstöd, dels tidningar utan sådant stöd men vars marknads- och konkurrenssituation gör det presspolitiskt moti- verat med en särskild insats. Det kan exempelvis gälla små och medelstora tidningar som opererar på lokalt begränsade marknader där de är trängda av större region- eller överspridda tidningar. Om en tidning uppbär ut- vecklingsstöd i andra former bör den dock inte vara berättigad att söka stöd för särskilda rationaliseringsprojekt.

Denna del av utvecklingsstödet bör ges en kompletterande roll i förhål-

• Sida 43
•  Original

lande till övriga delar av stödformen. Följaktligen föreslår jag relativt låga maximibelopp för de olika tidningskategorierna. Stödets undantagska- raktär framgår också av att det endast bör kunna beviljas ett tidningsföre- tag när det förflutit minst fem år sedan stöd senast beviljades. Vidare innebär mitt förslag att stöd bara bör kunna lämnas till sådana investe- ringsprojekt som också innebär ekonomiska insatser från stödmottagarens sida. Villkoret för detta bör lämpligen vara detsamma som för stöd till förpressinvesteringar, dvs. stöd bör kunna beviljas med högst 75 % av de totala kostnaderna.

6.6. Stöd till utbildning i tidningsledning

Mitt förslag: Som en engångsinsats bör medel inom ramen för utvecklingsstödet avsättas för utveckling av utbildning i tidningsled- ning vid universitetet i Göteborg. Efter introduktionsskedet tillförs inte några ytterligare medel ur presstödet. Tidningsbranschen förut- sätts liksom hittills bekosta eventuella utbildningsinsatser.

Kommitténs förslag skiljer sig från mitt förslag. Utbildning i tidningsled- ning bör enligt kommittén ingå i utvecklingsstödet. För att statliga sats- ningar på utveckling och strukturomvandling inom branschen skall få ett verkligt genomslag, krävs det enligt kommitténs bedömning att företag som strävar i denna riktning kan inhämta den kompetens och de kunska- per som behövs för att tänkbara rationaliseringsmodeller skall kunna omsättas i praktiken inom den löpande verksamheten.

Universitets— och högskoleämbetet (UHÄ) bör ges i uppdrag att tillsam- mans med företrädare för branschen på såväl arbetsgivar- som arbetsta- garsidorna utforma en lämplig utbildningsmodell. För denna undersök- ning bör 2 milj. kr. avsättas. Beroende på vilket resultat som redovisas bör en permanent verksamhet antingen finansieras av branschen eller över statsbudgetens ordinarie utbildningsanslag. Kombinationer däremellan kan också bli aktuella.

l avvaktan på att verksamheten kommer i gång anser kommittén att presstödsnämnden bör kunna lämna bidrag för särskilda utbildningsinsat- ser. För budgetåret 1989/90 föreslår kommittén att sammanlagt 5 milj. kr. anvisas för utbildningsinsatser inom ramen för utvecklingsstödet.

Remissinstanserna: Meningarna om detta förslag är delade. Det till- styrks av SPK. TU, Joumalistförbundet m.fl. Även UHÄ ansluter sig till förslaget och framhåller de goda förutsättningar som finns för en sådan utbildning inom högskolan. Universiteten i Stockholm och Göteborg re- dovisar den utveckling som nu sker vid resp. högskola och framhåller bl.a. vikten av att utbildningen ges forskningsanknytning och att den blir av tvärvetenskaplig karaktär. Det sistnämnda universitetet framhåller den breda erfarenhet som finns inom området vid joumalisthögskolan, avdel- ningen för masskommunikation-samt företagsekonomiska institutionen vid universitetet i Göteborg.

Andra anser att utbildning i tidningsledning inte bör ingå som en sär- skild bidragsform i det statliga presstödet. Utbildning bör skötas i högsko-

• Sida 44
•  Original

lan och inom tidningsbranschen. Denna ståndpunkt företräds av RRV, A- pressen, Liberal Press, Högerpressens Förening och FLT.

Skälen för mitt förslag: För egen del anser jag att kunskaper i tidnings- ledning och tidningsekonomi har stor betydelse för att utvecklingsinsatser skall kunna ge största möjliga utdelning. Jag anser emellertid inte att en reguljär utbildning skall bekostas av det statliga presstödet eller att ett särskilt utbildningsstöd skall hanteras av presstödsnämnden. Sådana in- satser kan i stället, liksom nu, göras inom ramen för högskolornas upp- dragsverksamhet eller genomföras i form av branschintema kurser och seminarier. Någon särskild stödform inom utvecklingsstödet bör därför inte etableras. Det bör emellertid noteras att tidningar som tar emot presstöd härigenom disponerar ett ekonomiskt tillskott som bl.a. kan användas för vidareutbildning av personal, exempelvis genom att köpa kursplatser från högskolan eller andra utbildningsanordnare.

Detta hindrar inte att jag finner utbildningsfrågan viktig. Jag har erfarit att det vid universitetet i Göteborg finns planer som till stor del överens- stämmer med vad kommittén föreslagit. För att stimulera denna utveck- ling föreslår jag en engångsinsats om högst 500000 kr., ett förslag som jag återkommer till i avsnitt 13. Därigenom kan vissa utvecklingsinsatser avseende utbildning i tidningsledning samt en försöksverksamhet genom- föras. Dessutom ges tillfälle att pejla branschens betalningsvilja för det kursutbud som kan erbjudas.

7. Distributionsstöd

Mitt förslag: Ett distributionsstöd motsvarande nu gällande sam- distributionsrabatt skall även fortsättningsvis ingå i presstödet. En fyrgradig bidragsskala skall införas. ] övrigt anser jag att stödvillko- ren skall vara oförändrade.

För vart och ett av de första. 7000000 bidragsberättigade tid- ningsexemplaren skall distributionsstöd beviljas med 10 öre per exemplar. För volymer mellan 7 000000 och 14000000 exemplar skall 8 öre per tidningsexemplar beviljas. Mellan 14000000 och 21000000 exemplar skall 6 öre per tidningsexemplar beviljas. För

volymer över 21 000000 exemplar skall 5 öre per exemplar beviljas. |

Kommitténs förslag överensstämmer i princip med mitt förslag. Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av flertalet remissinstanser. TU, Liberal Press, PS Distributions AB och Tidningstjänst AB förordar en betydligt större höjning för att motverka avhopp från systemet. Stödet bör enligt de sistnämnda organisationerna återställas till 1980 års reella nivå. Vidare bör höjningen ske proportionerligt och inte missgynna de större tidningarna. A-pressen anser däremot att en höjning av distributionsstödet inte får gå ut över driftsstödet. Om totalramen för presstödet inte kan

• Sida 45
•  Original

höjas bör istället en regel införas som leder till att tidningar som ställer sig utanför samdistributionen mister förmånen av reducerad reklamskatt. Därutöver bör enligt A-pressen anges att det största tidningsföretaget på en ort inte bör användas som underentreprenör av samdistributionsföretaget.

Flera framhåller att systemet bör utformas så att Dagens Industri inte förhindras att delta i samdistributionen. Fackpressens Tidningsutgivare- förening yrkar på att det blir tillåtet med fysisk samdistribution även för titlar som inte tillerkänns distributionsstöd.

Skälen för mitt förslag: Den nuvarande samdistributionsrabatten bör i fortsättningen benämnas distributionsstöd eftersom det inte finns något normalpris som en rabatt kan relatera till. Distributionsstödets syfte är. i likhet med nu gällande systems, att gynna ekonomiskt mindre konkurrens- kraftiga dagstidningar. Dessa har den största nyttan av att det praktiska distributionsarbetet samordnas med en eller flera andra tidningar. För att syftet skall kunna uppnås bör ekonomiska incitament för att delta i sam- distributionen erbjudas för alla berörda tidningar — även dem med vid spridning. Stödformen får därmed även fortsättningsvis generell karaktär.

Jag bedömer i likhet med kommittén att den hittillsvarande samdistri- butionsrabatten har haft positiva effekter på flera plan. Dess grundläggan- de betydelse ligger i att den över hela landet har stimulerat till införandet av en organiserad, samordnad utbärning av alla inom ett visst område spridda, abonnerade dagstidningar. Härigenom har utbämingen kunnat avföras som konkurrensmedel tidningar emellan och medborgarna i större utsträckning kunnat välja tidning med utgångspunkt från de enskilda tidningarnas framtoning och redaktionella innehåll. Stödformen har med- verkat till att upprätthålla en eftersträvansvärd mångfald inom dagspres- sen utan att inkräkta på den redaktionella integriteten.

Jag anser det vara betydelsefullt att det även i fortsättningen upprätt- hålls en samordnad tidningsdistribution. För att säkra modellens fortbe— stånd bör stödbeloppen — som i fråga om örestalen varit nominellt oför- ändrade sedan budgetåret 1981/82 — totalt höjas med omkring en tredje- del. Denna prioritering av distributionsstödet innebär att jag fäster bety- dande vikt vid att samdistributionen även i fortsättningen skall fungera på avsett sätt.

Den föreslagna fyrgradiga bidragsskalan tillsammans med de föreslagna" öresbeloppen vid olika volymer, ger totalt sett en jämnare profil åt stödet än vad som skulle ha varit möjligt med hittillsvarande tregradiga skala och endast en justering av öresnivåema. Därutöver innebär mitt förslag att de mindre tidningarna inom stödformen ges en viss prioritering. Stödbelop— pet till de allra största tidningarna ökar exempelvis mindre procentuellt sett än beloppet till övriga tidningar.

Jag bedömer att den föreslagna bidragsskalan och den volymutveckling som kan förutses under nästa budgetår kommer att leda till en anslagsbe- lastning om knappt 80 milj. kr., vilket innebär en höjning av totalbeloppet med ca 20 milj. kr. eller omkring 35 %.

Villkoren för distributionsstödet i övrigt bör även fortsättningsvis över- ensstämma med vad som nu gäller för samdistributionsrabatten. Dessa villkor framgår av den hittillsvarande stödförordningens 37—45 55 och

• Sida 46
•  Original

utvecklas närmare av kommittén i betänkandet (s. 217 f.). Jag ser inte nu någon anledning att frångå de av kommittén redovisade och på mångåriga erfarenheter grundade reglerna. Av detta följer också att tidningar som inte är dagstidningar inte bör tillåtas ingå i samdistributionen. Det är olämpligt att utsätta utbämingssystemet för de påfrestningar i form av ökat antal exemplar och högre vikter som detta skulle kunna medföra.

Eftersom frågan om tidningen Dagens Industris möjligheter att även fortsättningsvis kunna ingå i samdistributionen har debatterats med an- ledning av kommitténs betänkande, vill jag framhålla att mitt förslag inte innebär några hinder för att denna tidning även i fortsättningen skall kunna delas ut på samma villkor som andra tidningar i samdistributionen.

Jag utgår från att presstödsnämnden noga följer utvecklingen på samdi- stributionsområdet och snarast inkommer till regeringen med förslag till åtgärder om förändringar ger anledning till det.

8. Övergångsbestämmelser 8.1 Övergångsbestämmelser inom driftsstödet

Mitt förslag: Det nya driftsstödet bör träda i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas för hela kalenderåret 1990.

Dagstidningar, vilkas allmänna driftsstöd till följd av den ändra- de beräkningsmetoden skulle bli mer än 5% lägre än produktions- bidraget året före omläggningen. skall under det första året med det nya systemet få sitt stödbelopp minskat endast med 5%. Under de två följande åren genomförs resterande del av reduktionen med hälften av återstående belopp under vartdera året.

Dagstidningar som tidigare uppburit produktionsbidrag men som vid övergången till det nya systemet inte längre uppfyller villkoren för att vara stödberättigade till allmänt driftsstöd, skall få reducerat driftsstöd under en övergångsperiod. Under det första året enligt den nya ordningen skall en sådan tidning få uppbära två tredjedelar av det senast beviljade produktionsbidraget. Under det därpå föl- jande året lämnas en tredjedel av sistnämnda belopp i stöd.

Dessa successiva avtrappningsregler skall dock inte gälla tidning- ar som nyligen har upphört. De skall heller inte gälla för dels de utpräglade högtäckningstidningar som haft särskilt produktionsbi- drag enligt 135 hittillsvarande förordning, dels de tidningar som ti- digare erhållit produktionsbidrag eftersom de haft ett täckningstal som överstigit 41% och som i fortsättningen bör erhålla begränsat driftsstöd. Reglerna skall heller inte avse de tidningar som har fått driftsstödet nedsatt på grund av reglerna om reduktion av driftsstöd.

Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Remissinstanserna: Inga invändningar riktas mot förslaget.

• Sida 47
•  Original

Skälen för mitt förslag: Eftersom beräkningsgrunden för driftsstödet som en konsekvens av mitt förslag torde komma att utgöras av upplageta- len under året före det kalenderår som stödet avser. möter det inga hinder att låta den nya ordningen träda i kraft i och med kommande budgetårs början.

Mitt förslag är så avvägt att flertalet tidningar fortsättningsvis kommer att få stödbelopp som motsvarar eller är högre än vad som under förra året utgick i produktionsbidrag. För vissa enstaka dagstidningar kan den nya beräkningsmetoden — under i övrigt oförändrade villkor — dock leda till något lägre belopp. För att ge de berörda tidningarna rimliga planerings- förutsättningar bör förändringen slå igenom successivt under loppet av tre år. Vid större reduktioner blir avtrappningen lägst under det första året efter omläggningen, vilket ytterligare underlättar anpassningen.

Det är även rimligt att tidningar som tidigare uppburit produktionsbi- drag men som inte längre uppfyller stödvillkoren ges en rimlig tid för anpassning till de nya ekonomiska förutsättningarna. Reduktionen av stödbelopp bör ske efter samma principer som för det tidigare redovisade förslaget till avvecklingsregel rörande driftsstödet (jfr avsnitt 5.6), dvs. med en tredjedel per år under en treårsperiod.

Dessa övergångsregler bör enligt min mening inte tillämpas för sådana tidningar som nyligen har upphört. De bör heller inte gälla för dels de utpräglade högtäckningstidningar som haft särskilt produktionsbidrag en- ligt 135 hittillsvarande förordning, (jfr avsnitt 5.5.1), dels de tidningar som tidigare erhållit produktionsbidrag eftersom de haft ett täckningstal som överstigit 41 % och som i fortsättningen bör erhålla begränsat driftsstöd. Reglerna bör heller inte avse de tidningar som har fått driftsstödet nedsatt på grund av reglerna om reduktion av driftsstöd (jfr avsnitt 5.7).

8.2. Övergångsbestämmelser inom utvecklingsstödet

Mitt förslag: Det nya utvecklingsstödet bör träda i kraft den 1 juli 1990.

För tidningsföretag som beviljats samverkansbidrag eller lån ur pressens lånefond enligt hittillsvarande ordning gäller de tidigare reglerna oförändrade till dess ärendet har slutförts i enlighet med presstödsnämndens bidragsbeslut. Om tidningsföretag så begär får tidigare beviljade lån ur pressens lånefond eller samverkansbidrag överföras till den nya stödformen.

Kommitténs förslag överensstämmer i princip med mitt förslag. Remissinstanserna: De flesta som accepterar principen om utvecklings- stöd godtar kommitténs förslag.

Skälen för mitt förslag: I likhet med det föreslagna driftsstödet bör även utvecklingsstödet träda i kraft i och med nästa budgetårs början.

Införandet av den nya stödordningen bör inte påverka tidigare bevilja-

• Sida 48
•  Original

de. men ännu inte slutförda åtaganden när det gäller samverkansbidrag och lån ur pressens lånefond. Förvaltningen av återstående medel i den sist- nämnda stödformen bör tills vidare ligga under kammarkollegiet. Eventu- ellt resterande kostnader och intäkter bokförs under utvecklingsstödet. Detta gäller dock inte i fråga om lånet till Aftonbladet och Svenska Dagbla- det som bör redovisas separat i enlighet med riksdagens särskilda medels- anvisning för ändamålet.

Om ett tidningsföretag med samverkansbidrag eller lån ur pressens lånefond önskar överföra bidraget eller lånet till ett utvecklingsstöd enligt de av mig föreslagna, nya formerna bör presstödsnämnden kunna pröva frågan som ett nytt ansökningsärende.

8.3. Övergångsbestämmelser inom distributionsstödet

Mitt förslag: Det nya distributionsstödet bör träda i kraft den 1 juli 1990.

Kommitténs förslag överensstämmer i princip med mitt förslag. Remissinstanserna har i de flesta fall inte berört denna fråga.

Skälen för mitt förslag: Övergången till det nya systemet bör ske samti- digt som övriga stödformer träder i kraft.

9. Indirekta förmåner 9.1 Befrielse från mervärdeskatt

Dagstidningskommittén utgår i sitt betänkande från att dagspressen även fortsättningsvis skall vara befriad från mervärdeskatt. Flertalet remissin- stanser avstyrker också från någon beläggning av dagspressen med mervär- deskatt. Jag konstaterar att dagspressen sedan länge har haft en förmånlig skattebehandling jämfört med andra varor och tjänster. De argument som tidigare har anförts när det gäller denna skattebefrielse av dagspressen äger alltjämt giltighet.

1 en lagrådsremiss den 25 januari 1990 om reformerad mervärdeskatt m. ni. har chefen för finansdeparte mentet förutsatt att allmänna nyhetstid- ningar även fortsättningsvis skall vara s.k. kvalificerat undantagna från mervärdeskatt, dvs. tidningarna behöver inte påföra någon mervärdeskatt på sitt försäljningspris. Samtidigt kan tidningarna återfå den mervärde- skatt som erlagts vid inköp av varor och tjänster.

9.2. Reducerad reklamskatt

Dagstidningskommittén föreslår att grundavdraget i beräkningsunderlaget för reklamskatten för dagstidningar bör höjas från 12 till 15 milj.kr.

• Sida 49
•  Original

Grundavdraget innebär att dagstidningar av riksskatteverket återfår den skatt som utgått på de första 12 milj. kr. i annonsomsättning. dvs. maxi- malt 480000 kr.

Flertalet remissinstanser godtar förslaget. A-pressen vill höja grundav- draget till 25 milj.kr. Däremot avstyrker riksskattevcrket förslaget om avdragshöjning innan en analys gjorts av avdragets effekter och kostnads- konsekvenser. RRV diskuterar möjligheten av att öka grundavdraget sam- tidigt som reklamskattesatsen för dagspressen höjs. '

SAF och Grafiska arbetsgivare- och industriorganisationerna menar att reklamskatten helt kan avskaffas. Fack- och veckopressens arbetsgivaror- ganisationcr anser att samma skatteregler bör gälla för dagspress och annan press.

Reklamskatteutredningens betänkande (SOU 1988: 17) Reklamskatt be'- reds för närvarande inom regeringskansliet. Jag finner därför ingen anled- ning att nu gå in på frågan om reducerad reklamskatt.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för finansdepartementet.

10. Tidningstaxan och postens tidningsrörelse

Kommittén anser att hela tidningstaxefrågan bör tas upp till förnyad prövning. Kostnadsbilden i postens tidningsrörelse behöver klarläggas och postens samhällsansvar preciseras. '

Flertalet remissinstanser instämmer i kommitténs slutsatser eller anför liknande problem i relationerna till postverket. Posten och TU ser inget behov av att utreda dessa frågor utan har enats om former och principer för taxekonstruktion och förhandlingsordning.

Avvecklingen av den hittillsvarande modellen där postverket varje år har erhållit ett bidrag över statsbudgeten för att täcka underskottet i postens tidningsrörelse är nu inne i sitt slutskede. Regeringen har tidigare givit verket i uppdrag att. efter förhandlingar med tidningsutgivarna. föreslå nya principer för fastställande av taxorna i postverkets tidningsrö- relse. Mot bakgrund av att kommittén (K 198822) för utredning av statens regionalpolitiska och sociala ansvar på tele- och postområdcna delvis behandlar de punkter dagstidningskommittén tar upp i avsnittet om tid- ningstaxan och postens tidningsrörelse samt att — efter det att dagstid- ningskommittc'n lämnat sitt betänkande — posten och TU under hösten 1989 kommit överens i frågan. finns det ingen anledning att nu lägga fram några förändringsförslag.

Från presspolitisk synpunkt är det väsentligt att bevaka villkoren i postens tidningsrörelse. Jag utgår från att presstödsnämnden kommer att följa utvecklingen inom området.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för kommunikationsdeparte- mentet.

• Sida 50
•  Original

11. Samhällsannonsering

Dagstidningskommitténs direktiv innebar bl. a. att de ekonomiska konse- kvenserna för dagspressen av eventuella ändringar i samhällsannonsering- en borde utredas närmare innan informationsdelegationens (B 1982:01) förslag läggs till grund för ytterligare åtgärder. De av informationsdelega- tionen föreslagna förändringar som berör dagspressen innebär att den s.k. totalitetsprincipen modifieras till en rekommendation och att reglerna för den statliga kungörandeannonseringen mjukas upp.

Dagstidningskommittén har funnit att sådana förändringar knappast synes kunna få någon större direkt betydelse för de allra flesta flerdagars- tidningars ekonomi. 1 enstaka fall kan konsekvenserna förtidningar med låg hushållstäckning på en ort bli allvarligare. För endagstidningar kan intäkterna och läsvärdet av samhällsannonseringen betyda mer.

Totalitetsprincipen innebär enligt informationsdelegationens betänkan- de (SOU 1984:68) Samordnad samhällsinformation. Stat-landsting—kom- mun, att

statliga myndigheter eller annat statligt organ som använder dagspress- annonsering för sådan information rörande rättigheter och skyldigheter som är avsedd att nå alla medborgare skall annonsera i samtliga dags- tidningar. Avser sådan information medborgarna i ett visst område skall annonseringen ske i samtliga dagstidningar som har spridning av någon betydelse inom området.

Flertalet remissinstanser berör inte frågan. Centerpress menar att totali- tetsprincipen bör förstärkas. TU och FLT motsätter sig att samhällsannon- seringen betraktas som en del av presstödet.

Frågan om samhällsannonsering hör samman med de förslag informa- tionsdelegationen lämnat i sitt betänkande. Eftersom beredning inom regeringskansliet pågår i ärendet är jag inte nu beredd att ta upp några förslag till förändringar.

Jag har i denna fråga samrått med chefen för civildepartemcntet.

12. Faktaunderlag, uppföljning m.m

Min bedömning: Prcsstödsnämndens insamling och tillhandahållan- de av uppgifter om tidningsföretagens ekonomiska och strukturella förhållanden bör i ännu högre grad inriktas på en utveckling av effektivitets- och produktivitetsanalyser.

Kommitténs förslag skiljer sig delvis från mitt. På sikt bör presstöds- nämnden även på konsultbasis kunna anlitas av enskilda tidningsföretag och mot ersättning medverka till en fördjupad analys av ekonomiska och strukturella förhållanden hos företagen. En databas med uppgifter om tidningsföretagens ekonomi m.m. bör byggas upp.

• Sida 51
•  Original

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget om en databas. Några framför kritik mot att presstödsnämnden både skall upp— träda som rådgivare och bidragsfördelare.

Skälen för min bedömning: Presstödsnämnden skall enligt sin instruk- tion (SFS 1988:673) följa och analysera den ekonomiska utvecklingen för olika tidningsgrupper och övriga väsentliga förändringar inom dagspres- sen. Detta uppdrag fullgörs bl.a. genom att nämnden ger ut serien Dags- prexsrapporl. 1 sammanhanget kan nämnas att jag erfarit att nämnden har för avsikt att ge ut en mer omfattande översikt över hela 1980-talets dagspressekonomiska utveckling.

Förbättrade och aktuella uppgifter om ekonomiska och strukturella förhållanden inom tidningsbranschen är värdefulla för bl.a. statens möj- ligheter att värdera presstödets funktion. Sådana uppgifter kan också vara av intresse inom branschen i den fortlöpande utvärderingen av en tidnings ekonomiska läge. Uppgifterna ger exempelvis möjligheter att jämföra nyc- keltal för produktivitets- och effektivitetsmål mellan olika grupper av tidningar. Jag bedömer att en utökad företagsekonomisk analys av det slag som diskuteras i betänkandet (s. 235 f.) väl torde kunna inrymmas i nämndens uppdrag. De uppgifter som aktualiseras vid bedömningen av ansökningar om såväl drifts— som utvecklingsstöd kan exempelvis ge un- derlag för fördjupade studier om stödmottagande tidningar. Sådana analy- ser torde kunna komplettera den bredare redovisning som kan göras för hela dagspresskollektivet på grundval av bokslutsmaterial m.m. Jag utgår från att nämnden inom ramen för detta arbete och med kommitténs ekonomiska undersökning som förebild även bör kunna utveckla former för ekonomisk redovisning som kan användas i samband med ansökningar om presstöd. Vid denna typ av studier är det av effektivitetsskäl viktigt att begränsa sig till sådana värden och jämförelsetal som är de mest relevanta för användarna av rapporteringen, dvs. riksdag och regering samt tidnings- branschen.

När det gäller presstödsnämndens föreslagna konsultroll instämmer jag emellertid med de kritiska remissinstanserna. Nämnden bör således inte mot ersättning erbjuda konsulttjänster. Vad jag nu sagt hindrar inte att nämnden fortsättningsvis utformar de ekonomiska och strukturella upp- gifterna i sin rapportering på sådant sätt att informationsvärdct för tid- ningsbranschen blir så stort som möjligt.

Mina förslag i övrigt innebär för presstödsnämndens vidkommande att prövningar i vissa fall kan behöva göras tämligen ingående och bl.a. innefatta bankmässiga bedömningar. Jag finner att nämnden både har kompetens för och erfarenheter av sådana bedömningar.

När det gäller presstödsnämndens kansli innebär mina förslag inga behov av organisatoriska förändringar.

• Sida 52
•  Original

13. Anslagsberäkningar för budgetåret 1990/91

] prop. 1989/90:100 (bil. 10 s. 425) upptogs i avvaktan på förevarande särskilda propOSition anslagen H 4. Presstödsnämnden och taltidnings- nämnden och H 5. Stöd till dagspressen med oförändrade belopp. Anslaget H 6. Lån till dagspressen togs upp med oförändrat belopp reducerat med den engångsanvisning om 62,5 milj. kr. som lånet till KB Aftonbladets AB och HB Svenska Dagbladet AB & Co för uppförande av en gemensam tryckerianläggning motsvarar under innevarande budgetår (jfr prop. 1988/89:100 bil. 10 s. 436). Slutliga förslag till anslagsanvisningar kan nu föreläggas riksdagen.

För att underlätta en jämförelse mellan de två stödsystemen följer här en översikt av de olika stödformema. Beloppen anges i milj. kr.

Anvisat för 1989/90 Förslag för 1990/91-

Driftsstöd till Produktionsbidrag 407.0 dagspressen 433,7 Utvecklingsbidrag 5.8 Utvecklingsstöd 35 8 Samverkansbidrag 5,0 35 8 till dagspressen ' Lån till dagspressen 25.0

Täckande av förluster vid statlig kre- ditgaranti till dagspressen (ny

— — stödform) 0.001 .

_ . _ Distributionsstöd Samdrstributionsrabatt 58.5 till dagspressen 79.5

Jag övergår nu till de enskilda anslagen.

Åttonde huvudtiteln Massmedier m.m.

H 4. Presstödsnämnden och. taltidningsnämnden

1988/89 Utgift 2460000 1989/90 Anslag 3960000 1990/91 Förslag 4170000

Presstödsnämnden har till uppgift att fördela det statliga stödet till dagspressen i enlighet med förordningen (1981:409) om statligt stöd till dagstidningar och förordningen (1988: 673) med instruktion för presstöds- nämnden. Därutöver har nämnden enligt sin instruktion till uppgift att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen för olika tidningsgrupper och övriga väsentliga förändringar inom pressen samt att rapportera om. utfallet av de presstödjande åtgärderna och om förändringar inom tid- ningsägandet.

Taltidningsnämnden har till uppgift att fördela det statliga stödet till radio- och kassettidningar i enlighet med förordningen (1988z582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar och förordningen (1988:674) med instruktion för taltidningsnämnden.

• Sida 53
•  Original

De två nämndernas förvaltningsuppgifter fullgörs av presstödsnämn- dens kansli.

1989/90 Beräknad ändring 1990/91 Föredraganden 1. Förvaltningskostnader 3 793 000 + 204 000 (därav lönekostnader) (2 231 000) (+ 131000) 2. Lokalkostnader 167000 + 6000 3960 000 + 210000

Presstödsnämnden

Nämndens anslagsframställning har utarbetats mot bakgrund av att en särskild proposition om stödet till dagspressen förväntas under våren 1990 och innehåller inga förslag om förändringar. Nämnden anser att, om huvudförslaget skall tillämpas, en besparing om 2% eller 25000 kr. bör beräknas för budgetåret 1990/91. För budgetåren 1991/92 och 1992/93 föreslås en neddragning med 1% resp. 2%. Besparingen bör tas ut på övriga förvaltningskostnader. '

Dagstidningskommittén

Dagstidningskommitténs förslag förutsätter inte några organisatoriska för- ändringar inom presstödsnämnden.

F öredragandens överväganden

Jag har i det föregående redovisat mina överväganden med anledning av dagstidningskommitténs förslag om reformerat presstöd. Inte heller mina förslag föranleder några förändringar av presstödsnämndens organisation.

Ett begränsat ettårigt huvudförslag bör tillämpas för presstödsnämnden och taltidningsnämnden under budgetåret 1990/91.

Budgetförslaget beträffande statens löne- och pensionsverk innebär att kostnaderna för pensionsadministrationen skall täckas av avgifter fr.o.m. budgetåret 1990/91. Jag har vid min medelsberäkning tagit hänsyn till dessa avgifter. Anslaget för nästa budgetår bör föras upp med 4 170000 kr.

H. Driftsstöd till dagspressen Nytt anslag (förslag) 433 700000

Presstödsnämnden

För år 1989 har t. o. m. augusti månad 77 dagstidningar beviljats samman- lagt 401096 800 kr. i produktionsbidrag. Ytterligare bidrag för år 1989 beräknas uppgå till ca 1,9 milj. kr., dvs. totalt för året ca 403 milj. kr.

För år 1990 beräknas behovet av produktionsbidrag minska med ca 2

• Sida 54
•  Original

milj. kr. Nämnden har i sina bedömningar utgått från gällande regler. För budgetåret 1990/91 begär nämnden 401 milj. kr. (—6 milj. kr.).

Dagstidningskommittén

Inför ett tänkt ikraftträdande av sana förslag budgetåret 1989/90 beräknar dagstidningskommittén medelsbehovet för driftsstöd till 402,4 milj. kr. för kalenderåret 1989.

F öredragandens överväganden

Jag har i det föregående redovisat mina överväganden med anledning av dagstidningskommitténs förslag om reformerat presstöd.

Ett nytt förslagsanslag, benämnt Driftsstöd till dagspressen, bör föras upp i statsbudgeten för nästa budgetår. [ nuvarande system motsvaras anslaget närmast av den under anslaget Stöd till dagspressen uppförda anslagsposten Produktionsbidrag.

Mina beräkningar av medel under det nya anslaget påverkas av aktuella upplagesiffror och de förändringar i övrigt inom presstrukturen som in- träffat sedan kommittén lämnade sitt betänkande. Med hänsyn tagen till den föreslagna beräkningsmetoden samt till avvecklings- och övergångs- regler beräknarjag medelsbehovet för nästa budgetår till 433,7 milj. kr.

H. Utvecklingsstöd till dagspressen Nytt anslag (förslag) 35 800000

Presstödsnämnden

1. Under budgetåret 1988/89 har utvecklingsbidrag beviljats och betalats ut till elva tidningar med sammanlagt 5800000 kr. Nämnden begär för budgetåret 1990/91 oförändrat 5,8 milj. kr. för utvecklingsbidrag (of).

2. Under budgetåret 1988/89 beviljades samverkansbidrag till två branschprojekt. För närvarande är sammanlagt 5,1 milj. kr. intecknade för ännu ej utbetalda samverkansbidrag. För budgetåret 1990/91 begär nämn- den oförändrat 5 milj.kr., varav högst 500000 kr. för samverkansutred- ningar och högst 500 000 kr. för större branschprojekt. (of.)

3. Under budgetåret 1989/90 har 2775 000 kr. betalats ut för lån som beviljats under tidigare budgetår. Hittills har under budgetåret två nya lån beviljats med ett sammanlagt lånebelopp på 22 480000 kr. Genom riksdagsbeslut under åren 1987—1989 har totalt 175 milj.kr. anvisats i syfte att möjliggöra lån till KB Aftonbladet AB och HB Svenska Dagbladet AB & Co för uppförande av en gemensam tryckerianläggning. Lånet beräknas bli utbetalat under våren 1990. För budgetåret 1989/90 begär nämnden oförändrat 25 milj. kr. för ordi- narie långivning (—62,5 milj. kr.).

• Sida 55
•  Original

Dagstidningskommittén

Inför ett tänkt ikraftträdande av sina förslag budgetåret 1989/90 beräknar dagstidningskommittén medelsbehovet för utvecklingsstöd under kalen- deråret 1989 till 60 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag har i det föregående redovisat mina överväganden med anledning av dagstidningskommitténs förslag om reformerat presstöd. Mitt förslag skiljer sig något från kommitténs och innebär att stöd skall kunna utgå för förpressinvesteringar, samverkan vid gemensamma investeringar i trycke- rianläggningar, samverkan genom legotryck och för övriga investeringar samt. som en engångsinsats, 500000 kr., för utbildning i tidningsledning.

För ändamålet bör ett nytt reservationsanslag, benämnt Utvecklingsstöd till dagspressen. föras upp i statsbudgeten för nästa budgetår. I nuvarande system motsvaras anslaget närmast av de under anslaget Stöd till dagspres- sen uppförda anslagsposterna Utvecklingsbidrag och Samverkansbidrag samt av anslaget Lån till dagspressen.

Det nya anslaget bör föras upp med 35,8 milj. kr. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1989/90 kan finnas kvar på anslaget G 6. Lån till dagspressen, bör föras över till det nya anslaget.

H. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen

Nytt anslag (förslag) 1 000 Föredragandens överväganden

Jag har i det föregående redovisat mina överväganden med anledning av dagstidningskommitténs förslag om reformerat presstöd.

Som en del av utvecklingsstödet föreslår jag att presstödsnämnden, inom tillgänglig ekonomisk ram, även bör kunna besluta om en statlig kreditgaranti för tidningsföretags lån. Summan av beviljade och löpande krediter får uppgå till högst 300 milj.kr. En engagemangsram om detta belopp bör Således fastställas. Förluster till följd av infriade garantier minskar rambeloppet i motsvarande mån. Återbetalningar ökar rambelop- pet, dock högst till den ursprungliga nivån.

Ett nytt förslagsanslag, benämnt Täckande av förluster vid statlig kredit- garanti till dagspressen, bör föras upp i statsbudgeten för nästa budgetår. Från anslaget betalas utgifter för att täcka förluster på grund av infriade garantier.

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 1 000 kr.

• Sida 56
•  Original

H. Distributionsstöd till dagspressen

Nytt anslag (förslag) 79 500000

Presstödsnämnden Under budgetåret 1988/89 betalade nämnden ut sammanlagt 58 885 175 kr. i samdistributionsrabalt för drygt 992 miljoner samdistribuerade tid- ningsexemplar. För budgetåret 1990/91 begär nämnden 59,5 milj. kr. (+l milj. kr.) -

Dagstidningskommittén

Inför ett tänkt ikraftträdande av sina förslag budgetåret 1989/90 beräknar dagstidningskommittén medelsbehovet för samdistibutionsrabatt till 78,9 milj. kr. för kalenderåret 1989.

F öredragandens överväganden

Jag har i det föregående redovisat mina överväganden med anledning av dagstidningskommitténs förslag om reformerat presstöd. Jag har bl.a. föreslagit att ett distributionsstöd motsvarande nu gällande stöd till tid- ningarnas samdistribution även fortsättningsvis bör ingå i presstödet. Den av mig föreslagna realförstärkningen av stödet motsvarar 20 milj. kr.

För ändamålet bör ett nytt förslagsanslag, benämnt Distributionsstöd till dagspressen föras upp i statsbudgeten för nästa budgetår. I nuvarande system motsvaras anslaget närmast av den under anslaget Stöd till dags- pressen uppförda anslagsposten Samdistributionsrabatt.

Med hjälp av uppgifter som jag har inhämtat från presstödsnämnden harjag beräknat att det nya anslaget bör föras upp med 79,5 milj. kr.

14. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen dels föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat om 1. definitionen av en dagstidning (avsnitt 4.1), 2. principerna för hur stödberättigade dagstidningar skall särskiljas (avsnitt 4.2), 3. principerna för driftsstöd (avsnitten 5 och 8.1), 4. principerna för utvecklingsstöd m. m. (avsnitten 6 och 8.2), 5. principerna för distributionsstöd (avsnitten 7.1 och 8.3), dels föreslår riksdagen att 6. till Presstödsnämnden och taltidningsnämnden för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 4 170000 kr., 7. till Dri/lsslöd till dagspressen för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 433 700000 kr., 8. tillUtvecklingsstöd lill dagspressen för budgetåret 1990/91 anvisa

• Sida 57
•  Original

ett reservationsanslag på 35 800000 kr.. 9. fastställa en engagemangsram för statlig kreditgaranti för lån till tidningsföretags investeringar i gemensamma tryckerianläggningar på 300 000000 kr. (avsnitt 6.3), 10. till Täckande avjö'rluster vid statlig kreditgaranti till dagspres- sen för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr., 1 1. till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 79 500000 kr.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

15. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och-beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta" de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1989/90: 78

• Sida 58
•  Original