RÅ 2004:65

Domskäl

Länsrätten i Jönköpings län (1999-03-17, ordförande Ivarsson) yttrade: Avdragsrätt för ingående mervärdesskatt - Bolaget har inte gjort gällande att mobiltelefonerna har funnits i Sverige. Med hänsyn härtill och till övriga omständigheter finner länsrätten att de inte har omsatts i landet och att mervärdesskatt därför rätteligen inte skall betalas för dem enligt 1 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200), ML. Huvudfrågan i målet blir därför om bolaget trots detta har rätt till avdrag för debiterad ingående mervärdesskatt. Enligt ordalydelsen av 8 kap. 2 § ML föreligger ingående skatt definitionsmässigt (endast) om omsättningen har medfört skattskyldighet för leverantören av varan. Regeringsrätten har dock i avgörandet RÅ84 1:67 medgivit ett bolag avdrag för ingående skatt som betalats till ett annat bolag fastän detta inte var skattskyldigt till mervärdesskatt. Regeringsrätten anförde att omständigheterna inte gav vid handen att det första bolaget haft grundad anledning ifrågasätta huruvida det andra bolaget var skattskyldigt. Utgången i rättsfallet RÅ 1988 ref. 74 stämmer emellertid överens med ovannämnda definition av ingående mervärdesskatt. Regeringsrätten anförde följande. De rättigheter m.m. som bolaget B förvärvade genom avtal den 28 september 1980 utgjorde inte skattepliktiga varor enligt mervärdesskattelagen. Med hänsyn härtill och då annat inte framkommit än att det av bolaget A betalade beloppet 11 730 kr återförts till detta bolag genom avräkning mot obetalda skatter, har bolaget B inte rätt till avdrag för samma belopp såsom ingående mervärdeskatt. - Länsrätten utgår från att skattemyndigheten inte avkräver TBH-Kanalen AB utgående skatt för mobiltelefonerna. Under denna förutsättning synes omständigheterna i förevarande mål överensstämma i allt väsentligt med de som förelåg i RÅ 1988 ref. 74. Länsrätten finner mot bakgrund härav och med hänsyn till övriga omständigheter att bolaget inte är berättigat till avdrag för ingående mervärdesskatt för mobiltelefonerna. Överklagandet kan således inte bifallas i denna del. - Skattetillägg - Enligt 15 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:483) skall en särskild avgift (skattetillägg) tas ut, om en skattskyldig på något annat sätt än muntligen under förfarandet har lämnat en uppgift till ledning för beskattningen och uppgiften befinns oriktig. Av 15 kap. 7 § samma lag framgår att den skattskyldige skall befrias helt från skattetillägg om felaktigheten eller underlåtenheten kan antas ha sådant samband med den skattskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller liknande förhållande att den framstår som ursäktlig, om felaktigheten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till uppgiftens art eller någon annan särskild omständighet eller om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut skattetillägget. - Länsrätten gör följande bedömning. - Bolaget har formellt sett lämnat en oriktig uppgift till ledning för beskattningen genom att inte omnämna att mobiltelefonerna inte omsatts i Sverige. Av utredningen i målet framgår emellertid inte att bolaget känt till detta förhållande. Enligt länsrättens mening kan det inte heller sägas att bolaget borde ha gjort några efterforskningar om det med hänsyn bl.a. till att leverantören var ett svenskt bolag. Mot bakgrund härav framstår den oriktiga uppgiften som ursäktlig varför bolaget skall befrias från skattetillägg. - Ersättning för biträdeskostnader - Bolaget yrkar ersättning för biträdeskostnader med 92 425 kr. - Enligt 3 § lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m., skall den skattskyldige beviljas ersättning för kostnader som han haft i mål eller ärende för ombud eller biträde, utredning eller annat som skäligen behövts för att ta till vara hans rätt. För att ersättningen skall beviljas krävs att någon av följande tre förutsättningar är uppfyllda: den skattskyldige vinner helt eller delvis bifall till sina yrkanden, ärendet eller målet avser fråga som är av betydelse för rättstillämpningen eller det föreligger synnerliga skäl för ersättning. Av 5 § andra stycket framgår att ersättning får jämkas om den skattskyldige vinner bifall endast till en del av sina yrkanden i ärendet eller målet, såvida inte övriga yrkanden är av endast ringa betydelse. - Länsrätten gör följande bedömning. - Bolaget har fått delvis bifall till sina yrkanden, varför ersättning för biträdeskostnader skall utgå enligt huvudregeln. Ersättningen får dock jämkas enligt 5 §. Länsrätten finner att bolaget skäligen bör få ersättning med 10 000 kr för sina kostnader. - Länsrätten avslår överklagandet i fråga om avdrag för ingående mervärdesskatt. - Länsrätten befriar bolaget från skattetillägget. - Länsrätten tillerkänner bolaget ersättning för biträdeskostnader med 10 000 kr.

Domskäl

Kammarrätten i Jönköping (2002-02-08, Alkman, Falkelius, Svensson, referent) yttrade: Bolaget anför huvudsakligen följande. - Avdragsrätt för ingående skatt - Det föreligger inte någon skillnad mellan skattskyldighetsbegreppet i gamla mervärdeskattetagen (GML) och den nya mervärdesskattelagen (ML). Däremot finns en skillnad beträffande skattepliktsbegreppet. I GML var varan eller tjänsten skattepliktig. I ML är omsättningen skattepliktig. Tillkomsten av ML ändrade inte möjligheten att tillämpa RÅ84 1:67 och RÅ 1988 ref. 74. - Det kan inte krävas att köparen skall känna till var varorna finns när transporten påbörjas. Köparen måste kunna lita på säljarens uppgifter. De aktuella leveranserna avser mobiltelefoner som har funnits i Danmark hela tiden. Någon omsättning har inte skett i Sverige. Leverantören var därför inte skattskyldig för omsättningen. Vid revision hos leverantören TBH-Kanalen AB har det visat sig att leverantören lämnat felaktiga uppgifter om leveransen av varorna. Vad leverantören uppgav avseende försäljningen föranledde inte bolaget att tro annat än att varorna transporterades från leverantörens lager i Sverige och att försäljningen därför skulle beläggas med svensk mervärdesskatt. Inte heller fakturornas utformning var sådan att den debiterade mervärdesskatten hade bort ifrågasättas. Bolaget var i god tro angående TBH-Kanalen AB:s skattskyldighet. Avdrag skall därför medges för ingående mervärdesskatt. Varken lag, förarbeten eller praxis föreskriver undersökningsplikt för köparen vid transportköp. Bolaget saknade anledning att tro annat än att varor från en svensk leverantör levererades från Sverige. - Skattetillägg - De aktuella mobiltelefonerna har inte varit föremål för brottslig hantering, inte heller har bolagets företrädare delgetts misstanke om skattebrott. Omsättningen av mobiltelefonerna har inte inneburit någon vinst. Bolaget har hela tiden utgått från att det var fråga om transportköp, varför platsen för leverans och leveransvillkor saknar betydelse. Bakgrunden till transaktionerna med mobiltelefonerna är följande. Bolaget handlar normalt inte med mobiltelefoner utan med tillbehör därtill. Eftersom deras moderbolag hade förlorat en stor kund försökte de få till stånd en affär som kunde höja omsättningen. Moderbolaget fick kontakt med TBH-Kanalen AB som erbjöd försäljning av mobiltelefoner men inte utan att debitera mervärdesskatt. Affären gjordes inte av skatteskäl utan av likviditetsskäl från TBH-Kanalen AB:s sida. Transaktionen kan inte betecknas som karusellhandel. Den eventuella kunskap om transaktionen som fanns i moderbolaget kan inte anses ha "smittat" andra bolag i koncernen. Det saknas stöd i såväl lag som praxis för skattemyndighetens uppfattning att alla bolag inom en koncern kan anses ha samma kännedom om ett förhållande. För det fall grund för eftergift av skattetillägget inte anses föreligga, skall det undanröjas eftersom det står i strid med artikel 6 i Europakonventionen. I vart fall skall skattetillägget sättas ned med hänsyn till proportionalitetsprincipen i konventionen.

Skattemyndigheten anför huvudsakligen följande. - Avdragsrätt för ingående skatt - Definitionen av ingående skatt i 8 kap. 2 § ML fanns inte i GML. En direkt förutsättning för att ingående skatt skall föreligga är att den hänför sig till ett förvärv, som medfört skattskyldighet för säljaren. Att avdragsrätten inte är beroende av köparens goda tro stöds av Kammarrättens i Jönköping dom den 8 september 1997 i mål nr 2927-1996. De ifrågavarande telefonerna har inte omsatts i Sverige av leverantören TBH-Kanalen AB. Någon avdragsgill ingående skatt har därför inte uppkommit för bolaget. Även om förekomsten av god tro skall tillmätas betydelse saknas sådan i bolagets fall. - Skattetillägg - Genom att tillgodogöra sig avdrag för ingående skatt har bolaget lämnat en oriktig uppgift. Enligt skattemyndighetens uppfattning saknas skäl för eftergift av följande skäl. Trots vad som angivits på fakturorna levererades mobiltelefonerna aldrig till bolagets adress i Sverige. Detta kan inte bolaget ha varit omedvetet om. Enbart denna omständighet borde ha medfört en undersökningsplikt för bolaget. Det är inte tillräckligt att bolaget konstaterat att inköpet gjordes från ett svenskt bolag. Bolaget avyttrade senare mobiltelefonerna till moderbolaget i Norge utan att debitera utgående mervärdesskatt. För att kunna hävda skattefri export hade det varit nödvändigt för bolaget att ta reda på hur det förhållit sig med leveransen såväl till som från bolaget. En sådan undersökning hade visat att varorna aldrig funnits i Sverige. Under den aktuella tiden (januari-mars 1998) hade bolaget endast lager i Danmark. Det måste naturligtvis ha varit känt för bolaget, liksom att någon leverans aldrig skedde till bolagets svenska adress. Bolaget borde till följd därav också ha varit medvetet om att mervärdesskattedebiteringen från TBH-Kanalen AB var felaktig. Polisförhör med företrädare för bolaget, dess moderbolag i Norge och TBH-Kanalen AB bekräftar att både bolaget och dess moderbolag kände till att faktureringen via bolaget gjordes av skattemässiga skäl. Upplägget följer det mönster som är typiskt för sådan karusellhandel inom EU som syftar till att pressa ned marknadspriset genom obehöriga avdrag eller återbetalningar av mervärdesskatt.

Kammarrätten gör följande bedömning. - Avdragsrätt för ingående skatt - I målet är ostridigt att mobiltelefonerna i fråga inte har varit föremål för sådan omsättning inom landet som krävs för att skatteplikt skall föreligga. Härav följer att bolaget, oavsett om bolaget har varit i god tro eller ej, saknar rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt. Bolagets yrkande härom skall därför avslås. - Skattetillägg - Lika med länsrätten finner kammarrätten att bolaget har lämnat sådan oriktig uppgift som föranleder att bolaget skall påföras skattetillägg. Regeringsrätten har slagit fast att det svenska skattetilläggsförfarandet är förenligt med artikel 6 i Europakonventionen (RÅ 2000 ref. 66). Det föreligger därför inte skäl att undanröja eller sätta ned påfört skattetillägg med hänsyn till Europakonventionens krav. Fråga uppkommer härefter om skäl för eftergift av skattetillägget föreligger. Det förhållandet att bolaget vid tidpunkten i fråga saknade lager i Sverige samt den för bolaget kända omständigheten att någon leverans till den svenska adress som angivits på fakturorna aldrig ägde rum, borde enligt kammarrättens mening rimligen föranlett bolaget att undersöka omständigheterna kring leveransen. Den oriktiga uppgiften framstår mot bakgrund härav inte som ursäktlig. Den omständigheten att leverantören var ett svenskt bolag medför inte i sig någon annan bedömning. Eftersom det inte heller i övrigt har framkommit omständigheter som gör att grund för eftergift föreligger skall skattemyndighetens överklagande bifallas. - Ersättning för skattskyldigs kostnader i målet - Bolagets överklagande bifölls delvis av länsrätten varvid bolaget tillerkändes viss jämkad ersättning för sina kostnader i den instansen. Med hänsyn till utgången i kammarrätten saknas skäl att låta länsrättens beslut i ersättningsfrågan bestå samt att bevilja ersättning för i kammarrätten uppkomna kostnader. Skattemyndighetens yrkande att bolaget inte skall tillerkännas ersättning för kostnader i länsrätten skall därför bifallas och bolagets yrkande om ersättning för kostnader i kammarrätten avslås. - Kammarrätten avslår bolagets yrkande om avdrag för ingående mervärdesskatt. - Kammarrätten fastställer, med ändring av länsrättens dom, skattemyndighetens beslut den 7 juli 1998 att påföra bolaget skattetillägg. - Kammarrätten bifaller, med ändring av länsrättens dom, skattemyndighetens yrkande att bolaget ej skall tillerkännas ersättning för kostnader i länsrätten och avslår bolagets yrkande om ersättning för kostnader i kammarrätten.