RÅ 2006:87

P.H. begärde hos Riksrevisionen utlämnande av handlingar från de senaste avslutande rekryteringarna av en chef respektive en revisor. P.H:s begäran avsåg dels den person som fick tjänsten, dels en person som inte fick tjänsten i respektive rekrytering. De handlingar P.H. begärde att få utlämnade var ifyllda test av personlighetstestet Perspektiv, testresultat samt eventuella tolkningar och bedömningar.

Riksrevisionen beslutade att avslå begäran med följande motivering. Testförfarandet har vid chefsrekryteringen ombesörjts hos PAT Management AB (konsultbolaget). Vid revisorsrekryteringen har testförfarandet utförts hos Riksrevisionen. - De test som av de arbetssökande skickats direkt till konsultbolaget i chefsrekryteringen har destruerats av konsultbolaget. Någon kopia av dessa test förvaras inte vid Riksrevisionen, jfr 2 kap. 3 § första stycket tryckfrihetsförordningen. Riksrevisionen avslår därför P.H:s begäran avseende ifyllda test vid chefsrekryteringen. - I ärendet som rör revisorsrekryteringen har inte någon handling innehållande tolkning av testresultaten upprättats av Riksrevisionen, jfr 2 kap. 3 § första stycket med 2 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen. Riksrevisionen avslår därför Er begäran beträffande handlingar innehållande tolkning av testresultaten vid revisorsrekryteringen. - Övriga efterfrågade handlingar förvaras hos Riksrevisionen och utgör allmän handling enligt tryckfrihetsförordningen. - Enligt 7 kap. 11 § tredje stycket sekretesslagen (1980:100) råder inte någon sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden i ett anställningsärende. Vid lagens tillkomst diskuterades frågan om psykologiska undersökningar i bl.a. anställningsärenden (se specialmotiveringen till 7 kap. 11 § sekretesslagen, prop. 1979/80:2, del A s. 203). Där framgår att det tidigare har gällt sekretess för sådana handlingar. Det uttalades dock att det inte torde finnas ett behov av att låta sekretessen på det personaladministrativa området omfatta också psykologiska undersökningar. Skälet till denna bedömning var dels att användningen av sådana undersökningar i samband med anställning i offentlig civil tjänst "synes numera förekomma i ytterst begränsad omfattning" och dels att om det skulle förekomma så hanteras dessa i regel inte av myndigheten utan av utomstående enskilda organ. - Riksrevisionen anser dock att ett utlämnande av de efterfrågade handlingarna kan strida mot artikel 8 i Europakonventionen. - Vid genomgång av de begärda handlingarna gör Riksrevisionen bedömningen att handlingarna både sammantaget och i enskilda delar måste uppfattas som integritetskänslig information. Mot bakgrund av det ovannämnda resonemanget i förarbetena till sekretesslagen drar Riksrevisionen slutsatsen att psykologtester i anställningsärenden visserligen ansågs skyddsvärda men att detta inte behövde regleras av två skäl. De skäl som angavs torde inte vara giltiga idag. Numera är det vanligt förekommande att psykologtester utförs även inom offentlig sektor i anställningsärenden. Dessutom anses även ansökningar som kommit in till ett anlitat konsultföretag redan där som allmänna (se RÅ 1989 ref. 29). Med hänsyn till att de skäl som medförde att psykologiska undersökningar i anställningsärenden inte blev sekretesskyddade enligt sekretesslagen inte längre är giltiga, och att de begärda handlingarna måste betraktas som integritetskänsliga, sammantaget med artikel 8 i Europakonventionen, gör Riksrevisionen bedömningen att de övriga efterfrågade handlingarna inte får lämnas ut. - Därutöver konstaterar Riksrevisionen att sekretess enligt 8 kap. 10 § sekretesslagen gäller för testresultaten i de båda rekryteringarna. - Konsultbolaget har lämnat följande uppgifter om varför ett utlämnande av testresultaten kan antas medföra skada för konsultbolaget. Personlighetstestet Perspektiv är ett resultat av flera års vetenskapligt och praktiskt arbete med testutveckling och personbedömning. Testresultaten erhålls genom registrering från det ifyllda testet på visst sätt i en av konsultbolaget utvecklad programvara. Tillgång till testresultaten i kombination med respektive ifyllt test kan leda till att programmets konstruktion röjs för konkurrenter, vilket skadar konsultbolaget. - Riksrevisionen avslår därför P.H:s framställning om utlämnande av testresultaten beträffande båda rekryteringsärendena även med stöd av 8 kap. 10 § sekretesslagen.

P.H. överklagade hos Regeringsrätten och yrkade i första hand att Riksrevisionen skulle lämna ut ifyllda personlighetstester och testresultat från de senaste rekryteringarna av en chef respektive en revisor. I andra hand yrkade han att handlingarna skulle lämnas ut med förbehåll om att de inte fick användas i kommersiellt syfte eller på något annat sätt som kunde skada det konsultbolag som skapat testet. Vid avslag på första- och andrahandsyrkandena yrkade P.H. att enbart testresultaten skulle lämnas ut. Han anförde bl.a. följande. Det finns ingen särskild sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i anställningsärenden. Lagstiftaren har uttryckligen avstått från att sekretessbelägga psykologiska undersökningar i sådana ärenden. Att dessa tester nu har blivit vanliga utgör inte grund för sekretess. Riksrevisionen har inte hänvisat till någon praxis från Europadomstolen som ger stöd för att artikel 8 i Europakonventionen kan användas för att inskränka offentlighetsprincipen. Enligt artikeln kan skyddet för privatlivet inskränkas genom lag, vilket i Sverige har gjorts bl.a. genom den grundlagsfästa principen om allmänna handlingars offentlighet. Det har inte framgått att svensk lag på området står i strid med Europakonventionen. Risken för den enskildes integritet skall vägas mot värdet av insyn i tjänstetillsättningsärenden hos offentliga arbetsgivare. Allmänheten har ett intresse av att veta om rätt personer får anställning hos myndigheterna och enskilda som nekats anställning måste få tillgång till beslutsunderlaget om de vill överklaga tillsättningsbesluten. Om tester av detta slag inverkar på vem som blir anställd är det intressant att granska testerna och resultaten. Det är dessutom intressant att undersöka hur stor betydelse testerna tillmäts eftersom värdet av dem är omdiskuterat. Risken för att konsultbolaget skulle skadas kan undanröjas genom att handlingarna lämnas ut med förbehåll om att de inte får användas i kommersiellt syfte eller för att skada bolaget alternativt genom att han endast får tillgång till testresultaten.

Riksrevisionen anförde bl.a. följande. I det aktuella fallet föreligger inte något av de legitima syften som räknas upp i artikel 8 i Europakonventionen. Skyddet för privatlivet har behandlats av Europadomstolen bl.a. i målet Z mot Finland (dom den 25 februari 1997). Ett motsvarande skydd bör i detta fall, utan hinder av 7 kap. 11 § sekretesslagen, kunna grundas direkt på nämnda artikel. En arbetssökande har själv kontroll över sin ansökan, vad han vill säga i en intervju och vem han vill ange som referens men inte över hur ett personlighetstest är uppbyggt, vilket resultat det ger och vem som tolkar resultaten. En utbildad testanvändare har insikt i testets möjligheter och begränsningar. Om formuläret används på annat sätt måste emellertid svaren betraktas som mycket integritetskänsliga. Vid prövningen gjordes bedömningen att uppgifterna inte kunde lämnas ut med förbehåll.

Regeringsrätten (2006-11-27, Nordborg, Sandström, Hamberg, Brickman, Knutsson) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av Riksrevisionens beslut framgår att de sökande i chefsrekryteringen har skickat de ifyllda testformulären direkt till konsultbolaget, att bolaget har förstört formulären och att det inte finns någon kopia av dessa formulär hos Riksrevisionen. Överklagandet skall därför avslås såvitt gäller dessa handlingar. Den återstående frågan i målet är om de övriga handlingar som klaganden har begärt att få ut, dvs. de ifyllda testformulären i revisorsrekryteringen och testresultaten i båda rekryteringsärendena, omfattas av sekretess.

Regeringsrätten finner i likhet med Riksrevisionen att det enligt 7 kap. 11 § tredje stycket andra meningen sekretesslagen inte råder sekretess till skydd för de sökande för de aktuella uppgifterna eftersom de förekommer i ärenden om anställning. Riksrevisionen har emellertid funnit att ett förordnande om sekretess för samma skyddsändamål kan grundas direkt på bestämmelserna i artikel 8 i Europakonventionen. Enligt artikeln har var och en rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens (punkt 1). Offentlig myndighet får inte inskränka åtnjutandet av denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller för andra personers fri- och rättigheter (punkt 2).

Europakonventionen införlivades med svensk lag genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Enligt lagens förarbeten skall eventuella konflikter med interna svenska bestämmelser hanteras med hjälp av gängse metoder för lösande av konflikter mellan motstridiga lagar. Om EG-rättsliga frågor aktualiseras krävs särskilda överväganden.

Den svenska principen om allmänna handlingars offentlighet är grundlagsreglerad. Bestämmelserna finns i första hand i 2 kap.tryckfrihetsförordningen. Av huvudregeln i 1 § följer att envar skall ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Enligt 2 § skall en begränsning av denna rätt noga angivas i bestämmelser i en särskild lag eller, om så i visst fall befinns lämpligare, i annan lag till vilken den särskilda lagen hänvisar. Den särskilda lag som avses är sekretesslagen. Denna innehåller inte någon hänvisning till Europakonventionen. Regleringen i tryckfrihetsförordningen gör att sekretess inte kan grundas på artikel 8 i konventionen.

Enligt det överklagade beslutet är testresultaten hemliga också enligt 8 kap. 10 § sekretesslagen. Där sägs att sekretess gäller hos myndighet för uppgift om affärs- eller driftförhållanden för enskild, som i annat fall än som avses i 8 och 9 §§ har trätt i affärsförbindelse med myndigheten, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Frågan om det föreligger särskild anledning att anta att den enskilde, dvs. konsultbolaget, lider skada av ett utlämnande bör enligt Regeringsrättens mening bedömas vid en prövning som omfattar utlämnandet av såväl testresultat som testformulär. Någon sådan samlad prövning har inte gjorts av Riksrevisionen. Målet bör därför återförvisas till Riksrevisionen för ny handläggning.