Förbättrade ersättningsmöjligheter vid oljeskador till sjöss

Promemorians huvudsakliga innehåll

I denna promemoria behandlas vissa frågor om ersättning vid oljeskador som orsakas genom utsläpp från tankfartyg. Regler om ersättning för sådana skador finns redan i dag i 10 kap. sjölagen (1994:1009) och i lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden. Dessa bestämmelser grundar sig dels på 1992 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja, dels på 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja. Sverige är part i båda konventionerna.

Ersättning för oljeskador betalas enligt dessa regler i första hand av ägaren av det tankfartyg från vilket det skadeorsakande oljeutsläppet har skett. Fartygsägarens ansvar är begränsat till ett belopp som bestäms av fartygets bruttotonnage. En skadelidande som inte kunnat få full ersättning från fartygsägaren kan få ytterligare ersättning från 1992 års oljeskadefond. Sammanlagt finns enligt båda dessa steg ett belopp om 203 miljoner särskilda dragningsrätter (cirka 2,3 miljarder kr) tillgängligt för ersättning till skadelidande.

Vid en diplomatkonferens i den Internationella sjöfartsorganisationen i maj 2003 antogs 2003 års protokoll till 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja. Genom protokollet upprättas 2003 års kompletterande oljeskadefond. Den kompletterande oljeskadefonden skall tillhandahålla ersättning när den ersättning som betalas av fartygsägaren och 1992 års oljeskadefond inte räcker till full täckning av

skadorna. Sammanlagt kommer enligt dessa tre steg ett belopp om 750 miljoner särskilda dragningsrätter (cirka 8,2 miljarder kr) att finnas tillgängligt för ersättning åt skadelidande som drabbas av oljeskador.

I promemorian föreslås att Sverige skall tillträda 2003 års fondprotokoll. Vidare föreslås att lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden ersätts av en ny lag om ersättning från de internationella oljeskadefonderna. Promemorian innehåller också förslag till de övriga lagändringar som föranleds av ett tillträde till 2003 års fondprotokoll.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

1¶Författningsförslag

1.1¶Förslag till lag om ersättning från de internationella oljeskadefonderna

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelse

1 § Som lag här i landet skall gälla originaltexterna av 1. bestämmelserna i artiklarna 1–13 och 36 ter i den i London

den 27 november 1992 antagna konventionen om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja, med de ändringar som har gjorts genom den i Internationella sjöfartsorganisationen den 18 oktober 2000 antagna resolutionen om ändringar i konventionens ansvarsbelopp (1992 års fondkonvention), och

2. bestämmelserna i artiklarna 1–12, 15 och 18 i det i London den 16 maj 2003 antagna protokollet till 1992 års fondkonvention (2003 års fondprotokoll).

Detta gäller dock inte till den del bestämmelserna uteslutande reglerar de fördragsslutande staternas inbördes förpliktelser.

Originaltexterna skall ha samma giltighet. Den engelska originaltexten av 1992 års fondkonvention i angivna delar samt av resolutionen och 2003 års fondprotokoll i angivna delar finns tillsammans med svenska översättningar intagna som bilaga 1–4 till denna lag.

Författningsförslag Ds 2004:00

Oljeskadefondernas regressrätt

2 § Ett belopp som 1992 års internationella oljeskadefond har betalat i ersättning enligt artikel 4 i 1992 års fondkonvention eller som 2003 års kompletterande oljeskadefond har betalat enligt artikel 4 i 2003 års fondprotokoll, får respektive fond kräva åter av en person som anges i 10 kap. 4 § andra stycket a, b eller e–g sjölagen (1994:1009) endast under de förutsättningar som anges i dessa lagrum. I övrigt får fonderna kräva åter ett belopp som de har betalat i ersättning av någon annan än fartygsägaren eller dennes garant endast i den utsträckning som följer av 25 § första stycket lagen (1927:77) om försäkringsavtal.

Behörig domstol

3 § Talan om ersättning för en skada genom förorening, som enligt artikel 7.1 eller 7.3 i 1992 års fondkonvention eller enligt artikel 7 i 2003 års fondprotokoll får tas upp i Sverige, väcks vid den domstol som enligt 21 kap. 5 § sjölagen (1994:1009) är behörig att ta upp en talan mot fartygets ägare i anledning av samma olycka.

Underrättelse om rättegång

4 § I fråga om underrättelser som avses i artikel 7.6 i 1992 års fondkonvention och i artikel 7.1 i 2003 års fondprotokoll skall bestämmelserna i 14 kap. 12 och 13 §§ rättegångsbalken om kungörande av rättegång tillämpas.

Erkännande och verkställighet av dom

5 § Vid verkställighet enligt artikel 8 i 1992 års fondkonvention av en dom i ett mål om ersättning för skada genom förorening tillämpas 21 kap. 6 § sjölagen (1994:1009).

Ds 2004:00 Författningsförslag

Bestämmelserna i 21 kap. 6 § sjölagen gäller också vid verkställighet enligt artikel 8 i 2003 års fondprotokoll av en dom i mål om ersättning för skada genom förorening. Har domen meddelats av en domstol i en stat som är bunden av rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, gäller dock detta endast om en tillämpning av förordningen skulle innebära att erkännande och verkställighet vägras i större utsträckning än som följer av 21 kap. 6 § sjölagen.

Beräkningsenheter

6 § I artiklarna 4 och 12 i 1992 års fondkonvention samt i artikel 4 i 2003 års fondprotokoll avses med beräkningsenheter de av Internationella valutafonden använda särskilda dragningsrätterna.

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom lagen upphävs lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden.

2. I fråga om händelser som har inträffat före ikraftträdandet skall äldre lag tillämpas.

Författningsförslag Ds 2004:00

1.2¶Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1975:1083) om

uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

I denna lag avses med

Med olja avses i denna lag olja: råolja och eldningsolja, råolja och eldningsolja.

Med råolja avses varje råolja: varje flytande flytande kolväteblandning som kolväteblandning som föreförekommer i naturligt till- kommer i naturligt tillstånd i stånd i jorden, oberoende av jorden, oberoende av om den om den är behandlad för att bli är behandlad för att bli lämplig tjänlig för transport. I uttrycket för transport och råoljor från inbegripes också råoljor från vilka vissa destillationsprovilka vissa destillationsprod- dukter har avlägsnats (ibland ukter har avlägsnats (ibland benämnda ”topped crudes”) benämnda ”topped crudes”) eller till vilka har tillsatts vissa eller till vilka har tillsatts vissa destillationsprodukter (ibland destillationsprodukter (ibland benämnda ”spiked crudes” benämnda ”spiked crudes”) eller ”reconstituted crudes”), eller ”reconstituted crudes”).

Med eldningsolja avses tunga eldningsolja: tunga destillat destillat eller restar av råolja eller rester av råolja eller eller blandningar av sådana blandningar av sådana produkter, som är avsedda för produkter, som är avsedda för användning som bränsle för användning som bränsle för framställning av värme eller framställning av värme eller kraft och som är av en kvalitet kraft och som är av en kvalitet som motsvarar den som den 18 som motsvarar den som den 18 december 1971 av American december 1971 av American

Ds 2004:00 Författningsförslag

Society for Testing and Society for Testing and Materials betecknades eld- Materials betecknades eldningsolja nr 4 (beteckning ningsolja nr 4 (beteckning D 396-69) eller tjockare. D 396-69) eller tjockare,

1971 års fondkonvention: den i Bryssel den 18 december 1971 antagna konventionen om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja,

1992 års fondkonvention: den i London den 27 november 1992 antagna konventionen om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja,

2003 års fondprotokoll: det i London den 16 maj 2003 antagna protokollet till 1992 års fondkonvention.

2 § Den som under ett visst Den som under ett visst

kalenderår i en svensk hamn kalenderår i en svensk hamn eller i en annan i Sverige eller i en annan i Sverige belägen anläggning har tagit belägen anläggning har tagit emot sammanlagt mer än emot sammanlagt mer än 150 000 ton olja som har 150 000 ton olja som har transporterats sjöledes till transporterats sjöledes till hamnen eller anläggningen hamnen eller anläggningen, skall senast den 1 mars året skall senast den 1 mars året därpå lämna Sjöfartsverket därpå lämna Sjöfartsverket uppgifter om den oljemängd uppgifter om den mottagna

1 Senaste lydelse 1995:1083 (jfr 1996:11).

Författningsförslag Ds 2004:00

som han har tagit emot. oljemängden.

Med olja som har trans- Med olja som har transporterats sjöledes till anlägg- porterats sjöledes till anläggningen jämställs olja som har ningen jämställs olja som har transporterats till anläggningen transporterats till anläggningen från utlandet på annat sätt än från utlandet på annat sätt än sjöledes, om oljan dessförinnan sjöledes, om oljan dessförinnan har varit föremål för sjötrans- har varit föremål för sjötransport och inte därefter har port och inte därefter har tagits emot i en hamn eller tagits emot i en hamn eller anläggning belägen i en stat, anläggning belägen i en stat, som har tillträtt den i Bryssel som har tillträtt den 18 december 1971 avslutade a) 1971 års fondkonvention, konventionen om upprättandet b) 1992 års fondkonvention av en internationell fond för eller ersättning av skada orsakad av c) 2003 års fondprotokoll. förorening genom olja eller som har tillträtt 1992 års ändringsprotokoll till konventionen.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Ds 2004:00 Författningsförslag

1.3¶Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall skall ha följande lydelse.

Bilaga

Immunitet och/eller privilegier Tillämplig internationell gäller för följande överenskommelse

Internationella organ Fysiska personer

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

18 Internationella --- Konventionen den oljeskadefonden, 18 december 1971 1992 års internatio- om upprättandet av nella oljeskadefond en internationell och 2003 års fond för ersättning internationella kom- av skada orsakad av pletterande olje- förorening genom skadefond olja, konventionen

den 27 november

1992 om upprätt-

andet av en

internationell fond

för ersättning av

skada orsakad av

förorening genom

olja och protokollet

2 Lagen omtryckt 1994:717. 3 Senaste lydelse 2002:621 (jfr 2002:622).

Författningsförslag Ds 2004:00

den 16 maj 2003 till

denna konvention.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Ds 2004:00 Författningsförslag

1.4¶Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 11 § och rubriken närmast före 10 kap. 11 § sjölagen (1994:1009) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.

Ersättning från 1992 års Ersättning från de interinternationella oljeskadefond nationella oljeskadefonderna

11 §

Om rätt till ersättning från Om rätt till ersättning från 1992 års internationella 1992 års internationella oljeskadefond finns bestäm- oljeskadefond och 2003 års melser i lagen (1973:1199) om internationella kompletterande ersättning från den inter- oljeskadefond finns bestämmnationella oljeskadefonden. elser i lagen (2004:000) om

ersättning från de internationella oljeskadefonderna.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

4 Senaste lydelse 1995:1081 (jfr 1996:11).

2¶Ärendet

I Sverige regleras rätten till ersättning för skador som har orsakats av oljeutsläpp från tankfartyg och vissa så kallade kombinationsfartyg dels i 10 kap. sjölagen (1994:1009), dels i lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden. Dessa regler bygger på bestämmelserna i två internationella överenskommelser.

Den ena överenskommelsen är 1992 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja (1992 års ansvarighetskonvention) , som trädde i kraft den 30 maj 1996.

Den andra överenskommelsen är 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja (1992 års fondkonvention) . Också denna konvention trädde i kraft den 30 maj 1996.

Enligt 1992 års ansvarighetskonvention är ägare av oljetankfartyg strikt men begränsat ansvariga för oljeskador. Kompletterande ersättning betalas av 1992 års internationella

5 Benämningen avser 1969 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja i dess lydelse enligt ett år 1992 avslutat ändringsprotokoll. 1969 års ansvarighetskonvention och 1992 års ändringsprotokoll finns publicerade i Sveriges internationella överenskommelser, SÖ 1975:46 respektive SÖ 1995:20. Angående terminologin, se artikel 11 i 1992 års ändringsprotokoll. 6 Benämningen avser 1971 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja i dess lydelse enligt ett år 1992 avslutat ändringsprotokoll. 1971 års fondkonvention och 1992 års ändringsprotokoll finns publicerade i Sveriges internationella överenskommelser, SÖ 1975:43 respektive SÖ 1995:19. Angående terminologin, se artikel 27 i 1992 års ändringsprotokoll.

Ärendet Ds 2003:000

oljeskadefond enligt bestämmelserna i 1992 års fondkonvention. Även fondens ansvarighet är begränsad.

Vid en diplomatkonferens anordnad av den Internationella sjöfartsorganisationen (International Maritime Organization, IMO) den 12–16 maj 2003 i London antogs ett protokoll till 1992 års fondkonvention. Genom detta upprättas en internationell kompletterande oljeskadefond. Protokollet i dess engelska lydelse jämte en översättning till svenska som har gjorts i Justitiedepartementet finns i bilaga 1. En vid diplomatkonferensen antagen resolution om översyn av det internationella ansvarighets- och ersättningssystemet i svensk översättning gjord i Justitiedepartementet har intagits som bilaga 2. En redogörelse för de enskilda artiklarna i protokollet finns i bilaga 3.

I denna promemoria föreslås att Sverige skall tillträda 2003 års fondprotokoll. Samtidigt presenteras förslag till de lagändringar som nödvändiggörs av ett svenskt tillträde till fondprotokollet.

I ärendet har förekommit överläggningar med företrädare för ansvariga ministerier och departement i Danmark, Finland och Norge. Viss information har också inhämtats från 1971 respektive 1992 års internationella oljeskadefond.

3¶Gällande bestämmelser om ansvarighet och ersättning för oljeskador

3.1¶Internationella regler

Internationella överenskommelser med regler om ersättning för skador som orsakats genom utsläpp från oljetankfartyg har funnits sedan slutet av 1960-talet. 1969 antogs en internationell konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja (1969 års ansvarighetskonvention). Denna konvention kompletterades 1971 med en internationell konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja (1971 års fondkonvention). Under 1984 antogs ändringsprotokoll till de båda konventionerna, men protokollen har aldrig trätt i kraft. År 1992 antogs nya ändringsprotokoll till vardera konventionen: 1. 1992 års protokoll till 1969 års ansvarighetskonvention och 2. 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention.

De båda protokollen från 1992 skapade två helt nya internationella konventioner: 1992 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja (1992 års ansvarighetskonvention) respektive 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja (1992 års fondkonvention). Sverige ratificerade konventionerna den 25 maj 1995 och de trädde därefter i kraft den 30 maj 1996.

I det följande lämnas en översiktlig redogörelse för innehållet i 1992 års konventioner. För en mer fullständig bild av ansvarighets- och ersättningssystemet hänvisas framförallt till

Gällande bestämmelser om ansvarighet och ersättning för oljeskador Ds 2003:000

prop. 1994/95:169 Ändrade regler om ersättningsansvaret för oljeskador till sjöss.

I denna promemoria används ordet ”ansvarsbelopp” som ett samlingsbegrepp för begränsningsbeloppen enligt 1992 års ansvarighetskonvention och för den beloppsgräns som gäller i fråga om den ersättning som kan betalas enligt 1992 års fondkonvention.

Ansvarighetskonventionen är tillämplig på oljeskador som har orsakats genom utsläpp av beständig olja från tankfartyg och som uppkommer i en konventionsstats territorium, inbegripet territorialhavet, och i exklusiv ekonomisk zon. Skadeståndsansvaret är kanaliserat till ägaren av det fartyg som släppt ut den skadegörande oljan. Ansvaret är strikt, det vill säga fartygsägaren är ansvarig oberoende av uppsåt eller oaktsamhet. Ägaren är fri från ansvar i vissa speciella situationer, bland annat om skadan beror på en krigshändelse eller på sabotage av utomstående. Ansvarigheten är begränsad till ett belopp som bestäms av fartygets bruttotonnage (bruttodräktighet), beräknat enligt bestämmelserna i 1969 års internationella skeppsmätningskonvention. Det högsta begränsningsbelopp som kan komma i fråga för en fartygsägare uppgår sedan den 1 november 2003 till 89 770 000 särskilda dragningsrätter (SDR), det vill säga drygt 900 miljoner kr. Rätten till ansvarsbegränsning går emellertid förlorad om fartygsägaren själv har orsakat skadan uppsåtligen eller av grov oaktsamhet och med insikt om att skadan sannolikt skulle uppstå.

Ägaren av ett tankfartyg som transporterar mer än 2 000 ton beständig olja som last är skyldig att täcka sitt ansvar enligt konventionen med försäkring eller annan ekonomisk säkerhet. En skadelidande har rätt att rikta sina ersättningsanspråk direkt mot fartygsägarens försäkringsgivare eller den som annars ställt säkerhet för fartygsägarens ansvar.

Genom fondkonventionen har 1992 års Internationella oljeskadefond upprättats. Oljeskadefonden betalar kompletterande ersättning till de skadelidande som inte har kunnat få full ersättning enligt ansvarighetskonventionen. En situation då

Ds 2003:000 Gällande bestämmelser om ansvarighet och ersättning för oljeskador

inträde av fonden är påkallat är när skadornas omfattning överskrider det begränsningsbelopp som gäller för fartygsägarens ansvarighet.

Den högsta sammanlagda ersättning som kan betalas i anledning av en och samma olycka enligt ansvarighetskonventionen och fondkonventionen uppgår sedan den 1 november 2003 till 203 miljoner SDR, cirka 2,3 miljarder kr. Fondens ansvarighet är begränsad till skillnaden mellan detta belopp och vad som har betalats av fartygsägaren eller dennes försäkringsgivare enligt ansvarighetskonventionen.

De ekonomiska medel som 1992 års internationella oljeskadefond behöver för att fullgöra sina uppgifter tillförs den genom att avgifter läggs på sjötransporterad råolja eller tjock eldningsolja. Avgift skall betalas av envar fysisk och juridisk person som i en stat som är medlem i oljeskadefonden under ett kalenderår har tagit emot mer än 150 000 ton olja av angivet slag. Skyldigheten att lämna oljeskadefonden underlag om mängden mottagen olja och vilka som har mottagit den åvilar de stater som är medlemmar i fonden.

Fonden har sitt säte i London. Dess löpande verksamhet sköts av ett sekretariat under ledning av en direktör. Fondens högsta organ är församlingen (”Assembly”) och utgörs av fondens medlemsstater. Medlem i fonden är varje stat som är part i 1992 års fondkonvention. Inom oljeskadefonden finns även en verkställande kommitté (”Executive Committee”), som består av 15 medlemsstater valda av församlingen. Kommitténs främsta uppgift är att besluta i frågor om skadereglering.

Den 1 januari 2004 var 84 stater samtidigt parter i både 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention.

3.2¶Den svenska regleringen

Sverige är som redan har nämnts part i 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention.

Gällande bestämmelser om ansvarighet och ersättning för oljeskador Ds 2003:000

Ansvarighetskonventionen har införlivats med svensk rätt genom 10 kap. sjölagen (1994:1009) . Sjölagens bestämmelser överensstämmer naturligtvis med bestämmelserna i ansvarighetskonventionen. Vissa av bestämmelserna i 10 kap. har emellertid gjorts tillämpliga också i fråga om oljeutsläpp från andra fartyg än tankfartyg. Detta innebär att ägaren av till exempel ett torrlastfartyg som släpper ut bunkerolja är strikt ansvarig för de skador oljan orsakar i Sverige eller i svensk ekonomisk zon. Fartygsägaren har i dessa fall rätt att begränsa sitt ansvar enligt reglerna om globalbegränsning i 9 kap. sjölagen.

Fondkonventionen har införlivats med svensk rätt genom att vissa av dess bestämmelser enligt lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden skall gälla som svensk lag.

Skyldigheten att lämna den internationella oljeskadefonden de uppgifter som den behöver för beräkning av avgifter till fonden åvilar som tidigare har nämnts de stater som är parter i 1992 års fondkonvention. För Sverige fullgörs denna skyldighet genom Sjöfartsverkets försorg på grundval av uppgifter som verket får från oljemottagarna. Skyldigheten att förse Sjöfartsverket med dessa uppgifter regleras i lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja.

För en närmare beskrivning av den svenska lagstiftningen hänvisas till den tidigare nämnda prop. 1994/95:169.

10 kap. sjölagen och lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden ändrades senast i samband med att Sverige godkände två inom IMO antagna resolutioner varigenom ansvarsbeloppen enligt 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention höjdes med drygt 50 % till de nivåer som omnämnts i föregående avsnitt. Dessa höjningar trädde i kraft den 1 november 2003. En redogörelse för

7 Se lagen (1995:1081) om ändring i sjölagen (1994:1009) och förordningen (1996:11) om ikraftträdande av lagen (1995:1081) om ändring i sjölagen (1994:1009) och viss följdlagstiftning. 8 Se lagen (1995:1082) om ändring i lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden och den i föregående not angivna förordningen. 9 Lagen (2002:610) om ändring i sjölagen (1994:1009), lagen (2002:611) om ändring i lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden samt

Ds 2003:000 Gällande bestämmelser om ansvarighet och ersättning för oljeskador

ändringarna finns i prop. 2001/02:139 Höjda ansvarsbelopp vid oljeskador till sjöss.

förordningen (2003:189) om ikraftträdande av lagen (2002:610) om ändring i sjölagen (1994:1009) och lagen (2002:611) om ändring i lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden.

4 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

4.1¶Bakgrunden till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

Det internationella ansvarighets- och ersättningssystem som skapats av 1992 års konventioner, och före dem av 1969 års ansvarighetskonvention och 1971 års fondkonvention, har tjänat sitt syfte väl. I merparten av de olyckor som har inträffat under de nästan 30 år det internationella ansvarighets- och ersättningssystemet har varit i kraft, har de skadelidande fått full ersättning inom rimlig tid.

Vid vissa olyckor har emellertid ansvarsbeloppen visat sig vara otillräckliga. Att denna situation kunde uppkomma var man medveten om redan vid tillkomsten av konventionerna. Upphovsmännen till konventionerna valde att inte rangordna olika skadetyper utan bestämde att alla skadetyper skall anses likvärdiga vid tillämpningen av konventionerna. Man önskade emellertid inte heller ha en ordning som medförde att den, eller de, som var först med att framställa sina krav skulle kunna ta i anspråk hela ansvarsbeloppet på bekostnad av övriga skadelidande. Mot denna bakgrund innehåller 1971 respektive 1992 års fondkonvention en bestämmelse, som innebär att om skadorna överstiger det tillgängliga ansvarsbeloppet skall ersättningarna sättas ned proportionellt för alla skadelidande. Såvitt gäller 1992 års ansvarighetskonvention återspeglas denna likabehandlingsprincip i reglerna om fördelning av fartygsägarens begränsningsfond (artikel V.4 i 1992 års ansvarighetskonvention).

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention Ds 2003:000

Detta innebär i praktiken att när osäkerhet råder om skadornas totala omfattning beslutar oljeskadefonderna att tills vidare bara betala ut en på visst sätt reducerad ersättning för varje styrkt fordran. Dessa beslut omprövas sedan regelbundet.

I de fall där de skadelidande har drabbats av en preliminär nedsättning av ersättningen utvecklar sig skadebilden förhoppningsvis på ett sådant sätt att full ersättning kan betalas. Detta har dock inte alltid varit fallet. Vid sådana tillfällen har de skadelidande alltså också slutligt fått sin ersättning reducerad.

I vissa olyckor har det förekommit att utbetalning av full ersättning varit möjlig enbart för att vissa grupper av skadelidande har valt att inte driva sina anspråk för att på så sätt motverka att andra skadelidande drabbas av en minskad ersättning. Om det är en stat som håller tillbaka sina i och för sig berättigade anspråk innebär det att kostnaderna för skadorna sannolikt får stanna på staten i stället för att – som när ansvarsbeloppen räcker till – bäras av de branscher som enligt ansvarighets- och ersättningssystemet står risken för skada.

Ett sätt att komma till rätta med de nu beskrivna problemen vore naturligtvis att höja ansvarsbeloppen. Redan beslutade höjningar, senast de som beskrivs i avsnitt 3.1 och 3.2, har emellertid på goda grunder befarats inte vara tillräckliga vid alla olyckor. Detta har blivit tydligt vid olyckan med tankfartyget Prestige i november 2002.

För att snabbt åstadkomma en lösning på problemen med otillräckliga ansvarsbelopp beslutade sig parterna i 1992 års fondkonvention därför för att utöka det befintliga ansvarighetsoch ersättningssystemet med ett tredje ersättningssteg i form av en internationell kompletterande oljeskadefond. Ett arbete med denna inriktning inleddes under våren 2001 i en särskild arbetsgrupp inom 1992 års internationella oljeskadefond. I arbetsgruppens uppgifter ingår i övrigt att se över olika delar av ansvarighets- och ersättningssystemet.

Ungefär samtidigt som diskussionerna om en kompletterande internationell oljeskadefond inleddes hade Europeiska gemenskapens kommission presenterat ett förslag till en europeisk

Ds 2003:000 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

oljeskadefond, KOM(2000)802 slutlig. Denna fond skulle enligt förslaget tillhandahålla kompletterande ersättning vid oljeskador som uppkom i europeiska vatten. EU:s medlemsstater delade kommissionens uppfattning om behovet av förbättrade möjligheter till ersättning, men ansåg det lämpligare och mer ändamålsenligt att bygga vidare på det redan kända och väl fungerande internationella ansvarighets- och ersättningssystemet. En gemensam inriktning med denna innebörd antogs vid ett rådsmöte i juni 2001, det vill säga under det svenska ordförandeskapet. Sedan dess har kommissionens förslag inte varit föremål för överläggningar mellan medlemsstaterna.

Arbetet med att utveckla regler för den kompletterande oljeskadefonden överflyttades efter en tid till IMO. Arbetet i denna organisation avslutades med en internationell konferens under tiden 12–16 maj 2003 som resulterade i antagandet av 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention (2003 års fondprotokoll).

4.2¶Det huvudsakliga innehållet i 2003 års fondprotokoll

2003 års fondprotokoll innehåller i 31 artiklar bestämmelser om bland annat tillämpningsområde, kompletterande ersättning, preskription, avgifter, organisation och förvaltning. Nedan lämnas en redogörelse för protokollets huvudsakliga innehåll. Protokollets samtliga bestämmelser återges i bilaga 1. En utförlig genomgång av bestämmelserna presenteras i bilaga 3.

Förhållandet till 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention

Som redan framgått av den tidigare redovisningen skapas genom 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention ett internationellt ansvarighets- och ersättningssystem för oljeskador. Systemet verkar i princip i två steg och det finns därför en stark koppling mellan de båda konventionerna. 2003 års

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention Ds 2003:000

protokoll till 1992 års fondkonvention är avsett att fungera som ett komplement till detta ansvarighets- och ersättningssystem genom att utgöra dess tredje steg.

2003 års fondprotokoll är som tidigare angivits ett självständigt instrument. Denna självständighet kan emellertid sägas vara begränsad. Fondprotokollet kan nämligen bara tillträdas av de stater som är parter i 1992 års fondkonvention (artikel 19.3 i fondprotokollet). Dessutom är dispositionen i 2003 års fondprotokoll i stort sett densamma som i 1992 års fondkonvention. Ytterligare bevis för den nära kopplingen mellan de båda instrumenten är att flera av bestämmelserna i 2003 års fondprotokoll är hämtade från 1992 års fondkonvention och i många fall har konventionens bestämmelser inkorporerats med fondprotokollet.

Upprättandet av 2003 års kompletterande oljeskadefond

Genom artikel 2 i protokollet upprättas en internationell kompletterande fond från vilken ersättning skall kunna betalas för oljeskador. Fonden benämns 2003 års internationella kompletterande oljeskadefond (”The International Oil Pollution Compensation Supplementary Fund, 2003”). Fonden är en juridisk person och besitter rättskapacitet samt är partshabil.

2003 års kompletterande oljeskadefonds uppgifter

Den kompletterande oljeskadefonden har till uppgift att betala ersättning till skadelidande som inte har kunnat få full ersättning enligt bestämmelserna i 1992 års fondkonvention på grund av att skadorna överstiger, eller riskerar att överstiga, ansvarsbeloppet i den konventionen, det vill säga 203 miljoner SDR.

Den kompletterande oljeskadefonden kommer att betala ersättning enbart för styrkta fordringar (artikel 4.1 och 4.4). Med ”styrkt fordran” (”established claim”) avses ett krav som har godkänts av 1992 års oljeskadefond eller godtagits som

Ds 2003:000 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

ersättningsgillt av behörig domstol genom avgörande som är bindande för 1992 års oljeskadefond (artikel 1.8). Den kompletterande oljeskadefonden kommer inte att göra någon egen bedömning av om ett krav är i och för sig ersättningsgillt.

Detta innebär bl.a. dels att en skadelidande inte kan rikta krav direkt mot den kompletterande fonden, dels att en skadelidande vid avslag på ett krav mot 1992 års oljeskadefond inte kan vända sig med sitt anspråk till den kompletterande oljeskadefonden för att försöka få det tillgodosett därifrån.

Nära förknippad med frågan om den kompletterande oljeskadefondens funktion är frågan om när fonden skall börja verkställa betalningar för framställda anspråk. Ett viktigt syfte med tillskapandet av den kompletterande oljeskadefonden har ju varit att komma till rätta med de problem som den temporära, och i vissa fall slutliga, nedsättning av ersättningen som 1992 års oljeskadefond måste besluta om vid vissa olyckor (se avsnitt 4.1) för med sig. I 2003 års fondprotokoll föreskrivs därför att den kompletterande oljeskadefonden skall betala ersättning från den tidpunkt vid vilken församlingen i 1992 års oljeskadefond har bestämt att det sammanlagda värdet av de styrkta fordringarna överstiger, eller riskerar att överstiga, det sammanlagda ansvarsbeloppet enligt fondkonventionen, och att, som en följd av detta, endast en reducerad ersättning skall betalas till de skadelidande (artikel 5). Det ankommer sedan på församlingen i den kompletterande oljeskadefonden att fatta nödvändiga beslut i fråga om den kompletterande ersättningen. Om det senare visar sig att skadorna ryms inom det ansvarsbelopp som gäller för 1992 års oljeskadefond får en reglering ske fonderna emellan (jfr artikel 9.2).

För att underlätta för skadelidande anses ett anspråk som riktas mot 1992 års oljeskadefond också som ett anspråk mot 2003 års kompletterande oljeskadefond (artikel 6).

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention Ds 2003:000

Ansvarsbeloppet Tillsammans med 1992 års konventioner tillhandahålls genom fondprotokollet ett belopp på 750 miljoner SDR (artikel 4.2 a), drygt 8 miljarder kr. Detta är en markant höjning i förhållande till den nivå som gäller enligt 1992 års fondkonvention, 203 miljoner SDR.

Beloppet 750 miljoner SDR var ett starkt önskemål främst från EU-staterna. Beloppet motsvarar värdet av 1 miljard euro i december 2002 då EU:s transportministrar uttalade att målet skulle vara att den kompletterande oljeskadefondens ansvarsbelopp skulle uppgå till 1 miljard euro.

Även den kompletterande oljeskadefondens ansvar är alltså begränsat. Ansvarsbeloppet kan förutses vara fullt tillräckligt i det övervägande antalet olyckor som kan inträffa i framtiden. Det går emellertid inte att bortse från att en olycka någon gång kan få en sådan omfattning att inte heller detta belopp är tillräckligt för att ge full ersättning till de skadelidande. Det har därför ansetts önskvärt att också den kompletterande oljeskadefonden i ett sådant fall har möjlighet att sätta ned ersättningen för alla ersättningsberättigade (jfr avsnitt 4.1). Detta innebär alltså att om skadornas totala omfattning överstiger 750 miljoner SDR skall ersättningen till envar skadelidande sättas ned proportionellt (artikel 4.3).

Preskription

Rätten till ersättning enligt 1992 års ansvarighetskonvention och 1992 års fondkonvention går förlorad om inte talan om anspråket väcks inom tre år från skadans uppkomst, dock senast inom sex år från skadehändelsen.

Preskriptionen avbryts således genom att talan väcks. Ett anspråk framställt utom rätta har inte preskriptionsavbrytande verkan. I fråga om anspråk mot 1992 års oljeskadefond skall noteras att preskriptionen också avbryts om en underrättelse till fonden om rättegång mellan den skadelidande och fartygsägaren

Ds 2003:000 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

har gjorts inom treårsfristen (artikel 6 jämförd med artikel 7.6 i 1992 års fondkonvention).

Också rätten till ersättning från den kompletterande oljeskadefonden kan preskriberas. Det har dock ansetts rimligt att en skadelidande inte skall behöva bevaka preskriptionstiden gentemot två organisationer, särskilt som ett anspråk mot 1992 års oljeskadefond också anses som ett anspråk mot 2003 års kompletterande oljeskadefond (artikel 6.2). Ett krav mot den kompletterande oljeskadefonden preskriberas därför endast om kravet är preskriberat i förhållande till 1992 års oljeskadefond (artikel 6.1). En preskriptionsavbrytande åtgärd mot 1992 års fond har också denna verkan i förhållande till 2003 års kompletterande fond.

En rätt till ersättning från den kompletterande oljeskadefonden kan emellertid gå förlorad utan hinder av att kravet inte är preskriberat, se nedan angående artikel 15.

Behörig domstol samt erkännande och verkställighet av domar

Genom artikel 7 i 2003 års fondprotokoll inkorporeras vissa av domsrättsreglerna i artikel 7 i 1992 års fondkonvention. Av detta följer bland annat att talan mot den kompletterande oljeskadefonden skall väckas vid domstol i den stat där oljeskadan uppkom. Vidare innebär regleringen bland annat att den kompletterande oljeskadefonden skall kunna intervenera i en tvist mellan en skadelidande och fartygsägaren eller dennes försäkringsgivare.

Frågor om domstols behörighet omfattas till följd av rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen) av gemenskapens exklusiva behörighet. De regler som upptas i artikeln avviker på vissa punkter från förordningen. Vid överläggningar i rådet har medlemsstaterna emellertid enat sig om att den specialreglering som fondprotokollet innebär i dessa frågor bör ges företräde framför förordningen, detta främst på

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention Ds 2003:000

grund av önskvärdheten av att ha likalydande behörighetsregler i 1992 års konventioner och i 2003 års fondprotokoll.

En dom mot 2003 års kompletterande oljeskadefond skall, när den blivit verkställbar i ursprungsstaten och där vunnit laga kraft, erkännas och verkställas i varje fördragsslutande stat på samma villkor som anges i artikel X i 1992 års ansvarighetskonvention (artikel 8.1). Detta innebär att erkännande och verkställighet skall vägras om domen har erhållits genom svikligt förfarande eller om svaranden inte hade fått skäligt rådrum och en rimlig möjlighet att föra sin talan.

Bryssel I-förordningen innehåller också regler om erkännande och verkställighet av domar. Således har gemenskapen också på detta område förvärvat exklusiv behörighet. Ett viktigt mål för EU-staterna vid diplomatkonferensen var att fondprotokollet skulle göra det möjligt att tillämpa Bryssel I-förordningen i fråga om erkännande och verkställighet av domar på ersättning från 2003 års kompletterande oljeskadefond. Detta önskemål har tillgodosetts på så sätt att de fördragsslutande staterna får tillämpa särskilda regler för erkännande och verkställighet, förutsatt dock att reglerna har som effekt att domar erkänns och verkställs minst i samma utsträckning som enligt huvudregeln (artikel 8.2).

Bryssel I-förordningen kommer endast att tillämpas vid erkännande och verkställighet i en EU-stat av en dom som har meddelats av en domstol i en annan EU-stat inom ramen för de villkor som artikel 8.2 ställer upp. I övrigt kommer fondprotokollets bestämmelser att tillämpas, det vill säga i de fall då domen har givits eller begärts erkänd eller verkställd i en annan stat än i en EU-stat samt när Bryssel I-förordningens regler medför att erkännande och verkställighet vägras.

I avsnitt 5.1 behandlas följden av EG:s behörighet på detta område för medlemsstaternas tillträde till fondprotokollet.

En närmare redogörelse för Bryssel I-förordningen finns i prop. 2001/02:146 Verkställighet av utländska domar på privaträttens område.

Ds 2003:000 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

Finansieringen av 2003 års kompletterande oljeskadefond

De medel som 2003 års kompletterande oljeskadefond behöver för att fullgöra sina åligganden skall tillföras den genom att avgifter läggs på sjötransporterad olja som tas emot i de stater som är parter i 2003 års fondprotokoll.

Skyldigheten att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden regleras i artiklarna 10 och 11. Dessa bestämmelser bygger på artiklarna 10 och 12 i 1992 års fondkonvention. Avgiftsskyldigheten åvilar således envar som under ett kalenderår har tagit emot mer än 150 000 ton avgiftspliktig olja i en fördragsslutande stat. När det gäller avgiftssystemet i övrigt hänvisas till prop. 1973:140 s. 109 f. och 145 samt till prop. 1994/95:169 s. 37.

Med ”avgiftspliktig olja” avses råolja och eldningsolja (artikel 1.7 i 2003 års fondprotokoll jämförd med artikel 1.3 i 1992 års fondkonvention).

Avgiftssystemet enligt 1992 års fondkonvention och 2003 års fondprotokoll bygger på tanken att oljemottagarna skall betala samma avgift per ton mottagen olja. Vid tillkomsten av 1992 års fondkonvention diskuterades främst på initiativ från Japan frågan om att bestämma en övre gräns för de avgifter en stats avgiftsskyldiga skall betala till fonden. Detta ledde till en övergångsbestämmelse enligt vilken ett lands oljemottagare inte skulle behöva svara för mer än 27,5 procent av oljeskadefondens behov av årsavgifter (artikel 36 ter i 1992 års fondkonvention). Se till det anförda prop. 1994/95:195 s. 42 f.

Denna diskussion uppkom också vid utarbetandet av 2003 års fondprotokoll. Även denna gång var det Japan som förde frågan på tal med hänvisning till de mycket höga ansvarsbelopp som övervägdes. Den japanska delegationen förklarade att landets regering troligen inte var beredd att överväga ett tillträde till 2003 års fondprotokoll om det inte möjliggjorde en begränsning av de avgifter ett lands avgiftspliktiga skulle vara skyldiga att betala till denna fond. Motivet för denna uppfattning var naturligtvis att oljemottagarna i Japan svarar för den överlägset största delen av avgifterna till 1992 års oljeskadefond och

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention Ds 2003:000

kommer att göra det också till 2003 års kompletterande oljeskadefond. Såvitt gäller 1992 års oljeskadefond svarade Japan år 2001 för drygt 20 % av behovet av årsavgifter. Vid ett medlemskap i den kompletterande oljeskadefonden kommer andelen, åtminstone till en början, att bli högre än så för Japan.

Den bestämmelse om begränsning av avgiftsskyldigheten som upptagits i fondprotokollet, artikel 18, har artikel 36 ter i 1992 års fondkonvention som förebild. Bestämmelsen innebär att de avgifter som en stats avgiftspliktiga skall betala till den kompletterande oljeskadefonden inte får överstiga 20 % av fondens behov av avgifter (artikel 18.1 och 18.2). Överskrids denna andel skall den överskjutande delen fördelas mellan de avgiftsskyldiga i övriga protokollsstater till lika del så att fondens fastställda behov av avgifter kan tillgodoses (artikel 18.3). Begränsningssystemet skall vara i kraft till dess att mängden olja som tas emot i protokollsstaterna uppgår till 1 miljard ton. Systemet kan dock längst vara i kraft till dess att 10 år har förflutit från protokollets ikraftträdande (artikel 18.4).

En nyhet i förhållande till 1992 års fondkonvention är att det införs en regel enligt vilken det i varje stat skall anses ha tagits emot minst 1 miljon ton avgiftspliktig olja (artikel 14). Detta innebär således att avgifter kommer att tillföras den kompletterande oljeskadefonden från alla stater som är medlemmar i fonden. Om den sammanlagda mängd olja som tas emot i en fördragsslutande stat understiger 1 miljon ton övergår de skyldigheter enligt fondprotokollet som skulle ha åvilat en oljemottagare på staten, till den del olja inte tas emot av någon person i den staten i sådan mängd att avgiftsskyldighet föreligger för denne enligt artikel 10 (artikel 14.2). I de stater där ingen olja tas emot eller olja tas emot i mängder som inte överstiger 150 000 ton för någon mottagare, innebär detta att staten blir ensam avgiftsbetalare.

Tanken bakom denna bestämmelse är att förmånen av det extra skydd som den kompletterande oljeskadefonden innebär bör motsvaras av en viss ekonomisk insats från alla medlemsstater. Förhoppningen är också att bestämmelsen skall bidra till

Ds 2003:000 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

att medlemsstaterna i fonden vårdar ersättningsordningen genom att iaktta de övriga förpliktelser som åläggs dem enligt fondprotokollet (jfr nedan).

Skyldigheten att lämna uppgifter om mottagen olja till den kompletterande oljeskadefonden

Precis som för 1992 års oljeskadefond är det av avgörande vikt för den kompletterande oljeskadefonden att fastställandet och uttaxeringen av avgifter till fonden grundas på korrekta uppgifter om den mängd avgiftspliktig olja som tas emot i fondstaterna.

Enligt 2003 års fondprotokoll är det protokollsstaterna som är ansvariga för att den kompletterande oljeskadefonden förses med uppgifter om mängden mottagen olja (artikel 13). Den rapportering som sker enligt 1992 års fondkonvention skall emellertid också anses innefatta rapportering till den kompletterande oljeskadefonden (artikel 13.1 i fondprotokollet jämförd med artikel 15 i 1992 års fondkonvention). Härigenom besparas staterna och de avgiftsskyldiga oljemottgarna visst arbete. Om det inte tas emot olja i avgiftsgrundande kvantiteter i en fondstat skall den staten rapportera om det förhållandet (artikel 15.1).

Ett problem som både 1971 års oljeskadefond och 1992 års oljeskadefond har ställts inför är att vissa fondstater inte fullgör sina skyldigheter att inrapportera mängden mottagen olja till respektive fond. I takt med att fler stater anslutit sig till ersättningssystemet har detta problem ökat. Detta är mycket otillfredsställande, särskilt som brister i rapporteringen kan medföra att avgiftsberäkningarna blir felaktiga. Det har ansetts angeläget att dessa problem inte förs över till den kompletterande oljeskadefonden, inte minst för att den kommer att hantera ansenliga belopp. Konsekvenserna av att avgiftsberäkningen grundas på ett bristfälligt underlag kan bli betydande för de oljemottagare som påförs avgifter. I syfte att åstadkomma en hög rapporteringsmoral hos de stater som tillträder 2003 års fondprotokoll har det ansetts viktigt att

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention Ds 2003:000

protokollet möjliggör någon form av sanktion mot den stat som brister i detta hänseende.

Efter att ha övervägt flera alternativ enade sig staterna om att införa en bestämmelse enligt vilken ersättning kan vägras för skador som uppkommit i en stat som inte har fullgjort sin rapporteringsskyldighet (artikel 15).

Av bestämmelsen följer att ingen ersättning tills vidare skall betalas av den kompletterande oljeskadefonden till skadelidande i den försumliga staten (artikel 15.2). Om bristen inte har läkts inom ett år från det att förhållandet har påtalats skall ersättningen vägras permanent (artikel 15.3). Av bestämmelsen framgår att det är alla skadelidande i den försumliga staten som nekas ersättning och således inte bara staten i fråga. De skadelidandes medborgarskap eller hemvist tillmäts ingen betydelse.

Ändring av ansvarsbeloppen

2003 års fondprotokoll innehåller i likhet med 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention ett förenklat förfarande för ändring av ansvarsbeloppen (artikel 24). Förfarandet bygger i allt väsentligt på bestämmelserna i dessa konventioner och för en närmare beskrivning av detta kan hänvisas till prop. 1994/95:195 s. 40–41.

Förfarandet för ändring av ansvarsbeloppen enligt 2003 års fondprotokoll avviker dock på några punkter från förfarandena enligt 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention.

Den första avvikelsen gäller den första tidpunkt vid vilken ändringar enligt det förenklade förfarandet får övervägas. Enligt 2003 års protokoll gäller en tid om tre år från dess ikraftträdande medan 1992 års konventioner föreskriver fem år från konventionens ikraftträdande (artikel 24.6 a i 2003 års protokoll).

Den andra avvikelsen gäller gränsen för hur stora ändringar som kan göras enligt det förenklade förfarandet. Taket för höjningen på sex procent per år skall beräknas från och med den

Ds 2003:000 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

31 juli 2003 och till dagen då IMO:s juridiska kommittés beslut om höjningen träder i kraft (artikel 24.6 b i 2003 års protokoll). Enligt 1992 års konventioner finns ingen sluttidpunkt angiven.

Ytterligare avvikelser gäller i fråga om tiderna för när ett beslut om höjning skall anses ha godtagits respektive träda i kraft. Enligt fondprotokollet har dessa angivits till tolv månader efter dagen för underrättelse enligt bestämmelsens fjärde punkt respektive tolv månader efter den dag då beslutet ansågs godtaget (artikel 24.7 och 24.8). Enligt 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention gäller i båda fallen en tid om 18 månader.

Dessa avvikelser i förhållande till 1992 års konventioner har stor betydelse för det förenklade ändringsförfarandet som därmed kommer att kunna utnyttjas oftare och för att besluta större höjningar än vad som är fallet med förfarandet enligt 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention.

Den kompletterande oljeskadefondens organisation och förvaltning

Den kompletterande oljeskadefonden är organiserad och förvaltas på samma sätt som 1992 års oljeskadefond. Den kommer således att ha en församling, som kan inrätta underordnade organ, och ett sekretariat under ledning av en direktör (artikel 16). Det förutsätts att de båda fonderna kan ha ett gemensamt sekretariat och en gemensam direktör (artikel 17).

Ikraftträdande

2003 års protokoll träder i kraft tre månader efter den dag då åtta stater har uttryckt sin vilja att bli bundna av protokollet och IMO:s generalsekreterare har underrättats av direktören för 1992 års internationella oljeskadefond att de personer som enligt artikel 10 i fondprotokollet skulle vara skyldiga att betala avgifter till fonden under närmast föregående kalenderår har tagit emot

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention Ds 2003:000

sammanlagt minst 450 miljoner ton avgiftspliktig olja (artikel 21). Det bör påpekas att en stat som tillträder protokollet är skyldig att i samband därmed förse IMO:s generalsekreterare med information om mängden mottagen avgiftspliktig olja, och vilka som mottagit oljan, under föregående kalenderår och årligen därefter till dess att 2003 års fondprotokoll träder i kraft (artikel 20).

5¶Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

5.1¶Skall Sverige tillträda 2003 års protokoll till

1992 års fondkonvention?

Förslag: Sverige skall tillträda 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention.

Skälen för förslaget

Inledning

Som har påtalats i avsnitt 4.2 har EG exklusiv behörighet i frågor som gäller domstols behörighet samt erkännande och verkställighet av domar. Fondprotokollets regler på dessa områden påverkar förordningen. Medlemsstaterna kan därför enligt EG-domstolens rättspraxis inte utan vidare tillträda 2003 års fondprotokoll. I förevarande fall möjliggör inte protokollet att EG tillträder detta. Dess behörighet måste därför utövas genom medlemsstaterna. För detta ändamål förelade kommissionen rådet den 9 september 2003 ett förslag till rådsbeslut med bemyndigande för medlemsstaterna att i gemenskapens intresse tillträda 2003 års fondprotokoll (KOM[2003]534 slutlig). Den 2 mars 2004 antog den Europeiska unionens råd – med Europaparlamentets samtycke – ett beslut som innebär bland annat att medlemsstaterna

Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention Ds 2003:00

bemyndigas att i EG:s intresse tillträda 2003 års fondprotokoll. Beslutet innebär också att medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att inom rimlig tid och om möjligt före den 30 juni 2004 uttrycka sitt samtycke till att bli parter i 2003 års fondprotokoll.

Rådets beslut innebär ingen skyldighet för medlemsstaterna att tillträda 2003 års fondprotokoll. Beslutanderätten i tillträdesfrågan ligger med andra ord kvar hos de enskilda medlemsstaterna. För Sveriges del innebär detta att ett tillträde till 2003 års fondprotokoll skall följa reglerna i 10 kap. regeringsformen. Inom ramen för den ordning som de bestämmelserna föreskriver diskuteras i det följande skälen för och emot ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll.

Faktorer som talar för ett tillträde till 2003 års fondprotokoll

Vid Sveriges tillträde till 1969 och 1971 års konventioner samt 1992 års konventioner framhölls överenskommelsernas betydelse för att ge dem som drabbas av oljeskador ett tillfredsställande skadeståndsrättsligt skydd (prop. 1973:140 s. 32 f.). Vid tillträdet till 1992 års konventioner framhölls dessutom höjningarna av ansvarsbeloppen som särskilt viktiga (prop. 1994/95:169 s. 48). Sverige har således haft en mycket positiv syn på det internationella ansvarighets- och ersättningssystemet för oljeskador. Denna hållning bildar en naturlig utgångspunkt vid bedömningen av om Sverige också bör tillträda 2003 års fondprotokoll.

Det mest framträdande draget i 2003 års fondprotokoll är det mycket höga ansvarsbeloppet, 750 miljoner SDR (ca 8,2 miljarder kr). Detta innebär förstås en avsevärd förstärkning av det ersättningsrättsliga skyddet vid oljeskador. Förutsättningarna för att skadelidande även vid de mest svårartade olyckorna skall erhålla full ersättning har härigenom förbättrats avsevärt. Det höjda ansvarsbeloppet medför också att skadelidande i färre fall än som hittills förekommit riskerar att få sin ersättning reducerad under viss tid på grund av osäkerheten

Ds 2003:00 Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

om i vad mån tillgängliga ansvarsbelopp täcker uppkomna skador.

Ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll skulle alltså innebära att ersättningsskyddet för dem som drabbas av oljeskada i Sverige stärks påtagligt. Sverige har förvisso varit förskonat från större utsläpp från tankfartyg under de senaste decennierna. Risken för att ett omfattande oljeutsläpp sker i farvatten nära Sverige och skadar svenska intressen måste emellertid tas på fullt allvar. Oljetransporterna främst till och från olika hamnar och terminaler i Östersjön har ökat kraftigt under senare tid och kan förväntas öka ytterligare under kommande år. Dessa transporter går ibland inte långt från känsliga svenska havs- och kustområden. Flera av de fartyg som transporterar olja i de havsområden som omger Sverige har dessutom kapacitet för betydande oljelaster. Utsläpp från dessa fartyg kan få allvarliga följder. Beträffande vissa havs- och kustområden torde dock redan mindre mängder av olja kunna orsaka betydande skador.

Behovet av att stärka skyddet mot oljeskador i Östersjön har framhållits vid flera tillfällen (se exempelvis bet. 2002/03MJU6 och rskr. 2002/03:97). I det nationella miljökvalitetsmålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” (prop. 2000/01:30) har lyfts fram att Östersjön är ett särskilt känsligt hav där ett oljeutsläpp skulle få vådliga konsekvenser för djurliv och ekosystemen samt för olika näringsintressen såsom fiske och turism. Havsmiljökommissionen har i sitt betänkande Havet – tid för en ny strategi (SOU 2003:72) lämnat förslag på hur man genom nationella och internationella åtgärder skall kunna nå det nationella miljökvalitetsmålet för havet. Till detta kan läggas att IMO den 2 april 2004 beslutade att i princip klassificera Östersjön som ett särskilt känsligt havsområde (”particularly sensitive sea area”, PSSA).

Ett förstärkt ersättningsrättsligt regelverk får anses ligga väl i linje med strävandena att stärka skyddet mot oljeskador i Östersjön. Kostnaderna för att avlägsna olja från öar och skär,

Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention Ds 2003:00

stränder och andra områden samt förlusterna för bland annat fiske och turism kan uppgå till mycket stora belopp.

För skadelidande – både enskilda och det allmänna – innebär alltså 2003 års fondprotokoll en klar förbättring av det befintliga ansvarighets- och ersättningssystemet. Det välkomnande av en sådan förstärkning av ersättningsmöjligheterna som kom till uttryck vid tillträdet till 1969/1971 års konventioner och 1992 års konventioner är berättigat också i fråga om 2003 års fondprotokoll.

Information från övriga nordiska länder visar att Danmark och Norge (enligt uppgifter per den 31 mars 2004) har tillträtt fondprotokollet och att Finland kommer att göra det i en nära framtid. Också på området för ersättning för oljeskador gör sig naturligtvis intresset av nordisk rättslikhet gällande.

Även övriga medlemsstater i EU har en positiv inställning till fondprotokollet. I de flesta länderna pågår också arbete för ett tidigt tillträde. Inom EU har för övrigt såväl före som efter antagandet av 2003 års fondprotokoll tydliga uttalanden gjorts om värdet av detta instrument och den kompletterande fonden samt att medlemsstaterna bör verka för att snabbt få fondprotokollet att träda i kraft. Vidare kan länder som Australien, Japan och Kanada förväntas arbeta med siktet inställt på ett tidigt tillträde till 2003 års fondprotokoll.

Vad som nu anförts talar med styrka för ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll.

Omständigheter som kan anföras mot ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

Vad som kan föranleda en tvekan inför ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll är att det är svårt att överblicka de ekonomiska konsekvenserna för dem som är skyldiga att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden, det vill säga oljemottagarna. Viss anledning till tvekan ger också de tidigare redovisade begränsningarna avseende skyldigheten att betala

Ds 2003:00 Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

avgifter till den kompletterande fonden. Dessa frågor diskuteras i det följande.

Om det inträffar en olycka som ger upphov till skada i en stat som är part i fondprotokollet och som kräver att den kompletterande oljeskadefonden inträder, kommer avgifter att behöva tas ut av oljemottagarna i fondstaterna. Vilka belopp det kommer att röra sig om är emellertid svårt att förutse med någon större grad av säkerhet. Avgifternas storlek beror nämligen på antalet inträffade olyckor och hur omfattande skador dessa leder till. Den ekonomiska bördan för de avgiftsskyldiga beror också på hur många stater som vid varje enskilt tillfälle är parter i 2003 års fondprotokoll och vilken mängd avgiftspliktig olja som tas emot i dessa stater.

Under de senaste åren har oljemottagare i Sverige årligen tagit emot i genomsnitt cirka 21 miljoner ton avgiftspliktig olja och svarat för omkring 1,7 % av avgifterna till fonden.

Man får räkna med att till en början kommer inte alls lika många stater att vara parter i 2003 års fondprotokoll som i 1992 års fondkonvention. Den kompletterande fondens behov av avgifter kommer därför att få fördelas på ett färre antal avgiftsbetalare och på en mindre mängd avgiftspliktig olja.

Även om det är svårt att säkert förutse vilka stater som kommer att ansluta sig till 2003 års fondprotokoll i ett tidigt skede – än mindre hur många olyckor som kommer att kräva ianspråktagande av den kompletterande oljeskadefonden – kan emellertid följande uppskattningar om svenska avgiftsbetalares andel göras. Uppskattningarna grundar sig på uppgifter om mottagna mängder olja under år 2001.

Skulle samtliga EU-stater, inklusive de nya medlemsstater per den 1 maj 2004 som är parter i 1992 års fondkonvention, Norge, Australien, Japan och Kanada tillträda 2003 års fondprotokoll kommer svenska avgiftspliktiga att svara för uppskattningsvis 2,3 % av den kompletterande oljeskadefondens behov av avgifter (härvid har beaktats att Japan skulle få förmånen av en begränsning av avgifterna, se avsnitt 5.2 och nedan). Svenska avgiftsbetalare skulle därmed, om hela det ansvarsbelopp som

Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention Ds 2003:00

tillhandahålls av den kompletterande oljeskadefonden skulle tas i anspråk, svara för ca 140 miljoner kr.

Om bara EU-staterna, inklusive de nya medlemsstater per den 1 maj 2004 som är parter i 1992 års fondkonvention, och Norge tillträder 2003 års fondprotokoll skulle oljemottagarna i Sverige uppskattningsvis ansvara för 3,3 % av behovet av avgifter, eller knappt 200 miljoner kr.

Dessa uppskattningar har utgått från att hela det ansvarsbelopp som gäller för den kompletterande oljeskadefonden måste tas i anspråk. Detta kommer emellertid sannolikt endast att bli aktuellt i ett fåtal fall. Av de olyckor som hanterats av 1971 års oljeskadefond och 1992 års oljeskadefond är det endast olyckan med tankfartyget Prestige utanför Spaniens kust i november 2002 som möjligen skulle behöva ta ett så högt belopp i anspråk (det skall dock noteras att omfattningen av den olyckan är långt ifrån fastställd).

En klar nackdel med 2003 års fondprotokoll är den begränsning av avgiftsskyldigheten som medges enligt artikel 18. Vid övervägande av ett svenskt tillträde till 1992 års fondkonvention uttalade regeringen följande i anslutning till den begränsningsregel som finns i konventionen (artikel 36 ter):

Vad som däremot med säkerhet kan konstateras är att den temporära begränsning i avgiftsskyldigheten till oljeskadefonden som införts i det nya systemet kan komma ett lands oljemottagare till godo medan övriga länders importörer solidariskt får svara för den överskjutande delen. Självfallet kan, som Industriförbundet också framhåller i sitt remissyttrande, principiella invändningar riktas mot denna reglering eftersom en begränsningsmöjlighet för avgifterna leder till olika avgiftsnivåer, vilket i sin tur kan snedvrida konkurrensvillkoren mellan de företag i olika länder som tar emot olja. Det skall dock särskilt uppmärksammas att begränsningsmöjligheten är av temporär natur. (Prop. 1994/95:169 s. 51.)

Dessa uttalanden gör sig i hög grad gällande även nu. De

reaktioner på bestämmelsen om avgiftsbegränsning som kom till

Ds 2003:00 Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

uttryck under remissförfarandet i det tidigare lagstiftningsärendet har också kommit till uttryck vid remittering av protokollsutkastet inför diplomatkonferensen. Sverige och en rad stater motsatte sig vid denna att en begränsningsregel infördes, dock utan framgång. Begränsningsregeln var delvis priset för att åstadkomma den höga ansvarsnivån i fondprotokollet. Bestämmelsen godtogs därför. Alternativet hade varit att acceptera en väsentligt lägre ansvarsnivå, vilket troligen hade föranlett ett återupptagande av arbetet med kommissionens förslag till en europeisk oljeskadefond (se avsnitt 4.2) med ett begränsat antal avgiftsbetalare, eller att en mycket stor avgiftsbetalare till den kompletterande oljeskadefonden hade fallit bort. Följden av det senast sagda skulle bli en ökad belastning på avgiftsbetalarna i de länder som önskat tillträda 2003 års fondprotokoll. Avgiftsbegränsningen är dessutom av tillfällig natur, även om man får räkna med att begränsningsregeln kommer att vara i kraft under 10 år från fondprotokollets ikraftträdande.

Ställningstagande

Vid en avvägning av vad som nu har anförts framstår skälen för ett tillträde till 2003 års fondprotokoll som väsentligt starkare än de omständigheter som kan anföras mot ett tillträde. Särskilt starkt för ett tillträde talar den allmänna, och behövliga, förbättring för skadelidande som 2003 års fondprotokoll innebär. Från svensk utgångspunkt bör vidare särskilt framhållas att Sverige mycket väl, med tanke på de oljetransporter som utförs nära våra kuster, kan drabbas av ett omfattande oljeutsläpp med allvarliga skador som följd, vilka vid ogynnsamma förhållanden kanske inte får full täckning inom ramen för 1992 års ansvarighets- och ersättningssystem. Det har också ett särskilt värde att den kompletterande ersättningsordningen inrättas globalt. Detta innebär att den inte är begränsad till vissa stater utan kan expandera. Detta skapar i sin tur förutsättningar

Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention Ds 2003:00

för en breddad bas för uttag av avgifter till den kompletterande oljeskadefonden.

Slutsatsen av detta blir att Sverige bör tillträda 2003 års fondprotokoll. Detta förutsätter dock enligt 10 kap. 2 § regeringsformen att riksdagen godkänner fondprotokollet.

Ds 2003:00 Frågor om ett svenskt tillträde till 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

5.2¶Hur skall 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention införlivas med svensk rätt?

Förslag: Bestämmelserna i 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention inkorporeras med svensk rätt.

Skälen för förslaget: En internationell överenskommelse som Sverige tillträder blir inte omedelbart en del av den svenska rättsordningen utan måste på något sätt införlivas med denna. För detta ändamål finns två olika metoder, nämligen transformering och inkorporering. Den förstnämnda metoden innebär att bestämmelserna i den internationella överenskommelsen ges motsvarighet i svenska föreskrifter. Inkorporeringsmetoden däremot innebär att det i författning föreskrivs att bestämmelserna i överenskommelsen skall gälla som svensk lag. För en närmare beskrivning av dessa båda metoder hänvisas till SOU 1974:100 s. 44 ff. och 85 ff. samt prop. 1974:130 s. 36 f. och prop. 1994/95:169 s. 53 ff.

Det gällande ansvarighets- och ersättningssystemet för oljeskador har införlivats med svensk rätt genom användning av båda dessa metoder. 1969 och 1992 års ansvarighetskonventioner tranformerades till svensk rätt medan inkorporering användes i fråga om 1971 och 1992 års fondkonventioner.

När det gäller genomförandet av 2003 års fondprotokoll framstår det som rimligt att använda samma metod som vid införlivandet av de båda fondkonventionerna, det vill säga inkorporering. Åtgärden bör omfatta de bestämmelser i fondprotokollet som inte uteslutande reglerar de fördragsslutande staternas inbördes förpliktelser (jfr prop. 1994/95:169 s. 55). I avsnitt 6.1 anges vilka bestämmelser som med denna utgångspunkt bör omfattas av inkorporeringen.

6¶Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

6.1¶En ny lag om ersättning från de internationella oljeskadefonderna

Förslag: Den nuvarande lagen från år 1973 om ersättning från 1992 års oljeskadefond ersätts med en ny lag om ersättning från de internationella oljeskadefonderna, det vill säga 1992 års oljeskadefond och 2003 års kompletterande oljeskadefond.

Bestämmelserna som rör 1992 års oljeskadefond i den nuvarande lagen förs över till den nya lagen. I den nya lagen anges vidare att artiklarna 1–12 samt 15 och 18 i 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention skall gälla som svensk lag. Det införs också några särskilda bestämmelser som kompletterar dessa artiklar.

Skälen för förslagen

Gällande ordning

Bestämmelserna i 1971 års fondkonvention har inkorporerats genom lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden (1973 års fondlag). Lagen ändrades i samband med införlivandet av 1992 års fondkonvention och den höjning av ansvarsbeloppen i denna konvention som redovisats i avsnitten 3.1 och 3.2.

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll Ds 2003:000

I 1973 års fondlag anges vilka bestämmelser i 1971 års fondkonvention i dess lydelse enligt 1992 års protokoll och 2000 års resolution om höjning av ansvarsbeloppen som skall gälla som svensk lag (1 §). Dessa bestämmelser är artiklarna 1–13 och 36 ter. Där ges föreskrifter om skyldigheten för 1992 års oljeskadefond att betala ersättning till skadelidande, om vissa processuella frågor, domstols behörighet samt erkännande och verkställighet av domar samt om skyldigheten att betala avgifter till 1992 års oljeskadefond. I paragrafen slås fast att bestämmelserna endast gäller till den del de inte uteslutande reglerar de fördragsslutande staternas inbördes mellanhavanden.

1973 års fondlag innehåller vidare kompletterande bestämmelser om oljeskadefondens regressrätt mot vissa rättssubjekt (2 §), om rättegången (3 och 4 §§), verkställighet av domar (5 §) och beräkningsenhet (6 §).

Vilka bestämmelser i 2003 års fondprotokoll bör införlivas med svensk rätt?

Inkorporeringen av 2003 års fondprotokoll bör begränsas till de bestämmelser som reglerar enskildas rättigheter och skyldigheter gentemot den kompletterande oljeskadefonden och alltså inte de bestämmelser som uteslutande reglerar de fördragsslutande staternas inbördes mellanhavanden. Med denna utgångspunkt bör inkorporeringen omfatta de bestämmelser som innehåller definitioner samt föreskrifter om upprättandet av 2003 års kompletterande oljeskadefond, fondprotokollets geografiska tillämpningsområde, betalning av kompletterande ersättning och tidpunkten för detta, preskription, domstols behörighet, erkännande och verkställighet av domar, regressrätt, avgiftsplikt, årsavgifter, dröjsmål med betalning av avgifter och förlust av rätten till ersättning till följd av försummad uppgiftsskyldighet.

Vidare bör fondprotokollets regler om begränsning av skyldigheten att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden omfattas av lagstiftningen. Härigenom säkerställs att den kompletterande oljeskadefonden – vid behov – kan

Ds 2003:000 Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

föra talan vid svensk domstol om svenska oljemottagares skyldighet att svara för den överskjutande delen av avgifter till den kompletterande oljeskadefonden som kan uppkomma till följd av begränsningsregeln (jfr avsnitt 4.2 under ”Finansieringen av 2003 års kompletterande oljeskadefond” och prop. 1994/95:169 s. 55).

Sammanfattningsvis innebär detta att artiklarna 1–12, 15 och 18 bör inkorporeras med svensk rätt.

En ny lag om ersättning från de internationella oljeskadefonderna

1973 års fondlag genomgick inte några mer betydande ändringar vid Sveriges tillträde till 1992 års fondkonvention. I samband med att Sverige godkände 2000 års resolution om höjning av ansvarsbeloppen i 1992 års fondkonvention genomgick däremot lagens första paragraf en ganska omfattande redaktionell bearbetning.

Trots detta är den första paragrafen i dag tämligen omfattande och mindre lättillgänglig. Det framstår av denna anledning som mindre lämpligt att i paragrafen också uppta bestämmelserna i 2003 års fondprotokoll. Inkorporeringen av detta protokoll borde därför ske genom en särskild bestämmelse i lagen. Genomförandet av 2003 års fondprotokoll förutsätter emellertid ändringar också i samtliga övriga paragrafer i 1973 års fondlag och av lagens rubrik. Sammantaget framstår det som lämpligast att 1973 års fondlag ersätts med en ny lag om ersättning från de internationella oljeskadefonderna. Detta bör bidra till en mer överskådlig reglering.

En ny fondlag bör till sin struktur bygga på gällande lag. Den bör innehålla bestämmelser varigenom såväl 1992 års fondkonvention som 2003 års fondprotokoll i angivna delar inkorporeras med svensk rätt.

I likhet med 1973 års fondlag bör den nya lagen uppta särskilda kompletterande bestämmelser. Några av dessa behandlas i det följande. Vad gäller utformingen av den nya lagen i övrigt hänvisas till författningskommentaren.

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll Ds 2003:000

6.1.1 Oljeskadefondernas regressrätt

Förslag: Bestämmelsen i 2 § i 1973 års fondlag som reglerar 1992 års oljeskadefonds regressrätt förs över till den nya lagen om ersättning från de internationella oljeskadefonderna. Bestämmelsen kompletteras med en regel som innebär att 2003 års kompletterande oljeskadefond har rätt till regress i lika stor utsträckning som 1992 års oljeskadefond.

Skälen för förslaget: I artikel 9.1 i 1992 års fondkonvention finns en bestämmelse om fondens subrogationsrätt mot en fartygsägare eller dennes garant. Där föreskrivs att fonden, såvitt avser ett belopp som fonden har betalat enligt artikel 4.1 i konventionen, inträder i den rätt som den som har fått sådan ersättning kan ha enligt 1992 års ansvarighetskonvention mot fartygsägaren eller denns garant. Denna bestämmelse har en motsvarighet i artikel 9.1 i 2003 års fondprotokoll. Där föreskrivs således att den kompletterande fonden, såvitt avser ett belopp som den fonden har betalat enligt artikel 4.1 i fondprotokollet, inträder i den rätt som den som har fått sådan ersättning kan ha enligt 1992 års ansvarighetskonvention mot fartygsägaren eller dennes garant.

Dessa bestämmelser om oljeskadefondernas subrogationsrätt gentemot fartygsägaren eller dennes garant skall enligt förslaget i avsnitt 6.1 gälla som svensk lag. De behöver inte kompletteras med några särskilda bestämmelser i den nya lagen om ersättning från de internationella oljeskadefonderna.

I 2 § i 1973 års fondlag finns regler om 1992 års oljeskadefonds regressrätt mot andra rättssubjekt än fartygsägaren och dennes garant. Dessa regler har sin grund i artikel 9.2 i 1992 års fondkonvention. Där föreskrivs att ingenting i konventionen inskränker oljeskadefondens regresseller subrogationsrätt mot andra än fartygsägaren eller dennes garant. Dock gäller att oljeskadefondens subrogationsrätt inte får vara mindre förmånlig än den som tillkommer en försäkringsgivare för den person som fått ersättning. I övrigt har

Ds 2003:000 Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

det i stor utsträckning lämnats åt de fördragsslutande staterna att i nationell rätt reglera frågor om regressrätt.

Av 2 § i 1973 års fondlag framgår att förutsättningarna för 1992 års oljeskadefonds regressrätt varierar beroende på mot vem återkravet riktas.

Enligt paragrafens första mening sammanfaller 1992 års oljeskadefonds regressrätt med fartygsägarens enligt 10 kap. 4 § sjölagen när det gäller de personer som anges i det lagrummets andra stycke a, b och e–g. Denna grupp av personer utgörs bland annat av anställda hos fartygsägaren, lotsar och bärgare. Detta innebär alltså att 1992 års oljeskadefond mot dessa personer har en rätt till regress om de har orsakat oljeskadan uppsåtligen eller av grov oaktsamhet och med insikt om att sådan skada sannolikt skulle uppstå. Med sistnämnda rekvisit avses en kvalificerad grov oaktsamhet (prop. 1994/95:169 s. 60), eller något annorlunda uttryckt, en grov oaktsamhet på gränsen till uppsåt (prop. 1982/83:159 s. 48).

När det sedan gäller den andra grupp av regressvarande som omfattas av regleringen i 2 § i 1973 års fondlag, det vill säga andra personer än de som anges i bestämmelsens första mening, föreskrivs i andra meningen att 1992 års oljeskadefond får utöva regress mot dem endast i den utsträckning som följer av 25 § första stycket lagen (1927:77) om försäkringsavtal. Denna begränsning innebär att återkrav endast kan riktas mot, förutom den som svarar oberoende av vållande, den som har orsakat skadan uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.

I anslutning till det senast sagda kan nämnas att det inte råder någon fullständig nordisk rättslikhet i frågan. Medan den finska regleringen är identisk med den svenska gäller både i Danmark och Norge att återkrav är möjligt redan vid vållande på svarandens sida.

För en mera fullständig bild av regressreglerna hänvisas till prop. 1974:130 s. 63 och 181 samt prop. 1994/95:169 s. 61 f. och 65 f.

Vad härefter gäller omfattningen av 2003 års oljeskadefonds regressrätt finns bestämmelser i artikel 9.3 i 2003 års

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll Ds 2003:000

fondprotokoll. Den bestämmelsen är sakligt sett identisk med artikel 9.2 i 1992 års fondkonvention. Det finns ingen anledning att tillämpa olika kriterier för de båda fondernas respektive regressrätt. Vidare saknas anledning att ändra det sakliga innehållet i 2 § i 1973 års fondlag. De regler som nu gäller för 1992 års oljeskadefond bör alltså behållas och utvidgas till att omfatta 2003 års kompletterande oljeskadefond. En bestämmelse av denna innebörd tas in i den nya fondlagen. Detta synsätt kan emellertid av skäl som framgår i det följande komma att behöva justeras något.

Regeringen beslutade den 22 maj 2003 lagrådsremissen Ny försäkringsavtalslag. Lagförslaget innehåller i likhet med 1927 års försäkringsavtalslag en bestämmelse om försäkringsgivares regressrätt. Bestämmelsen finns i 7 kap. 9 § och innebär en utvidgning av regressrätten i förhållande till 25 § i 1927 års lag. Av förslaget följer nämligen att en försäkringsgivare inträder i den försäkrades rätt till skadestånd med anledning av skadan, i den mån skadan omfattas av försäkringen och har ersatts av försäkringsgivaren. Vidare så innehåller lagrådsremissen ett förslag till ändring av 2 § i 1973 års fondlag. Förslaget innebär att hänvisningen till 25 § första stycket i 1927 års lag ersätts med en hänvisning till 7 kap. 9 § i förslaget till ny försäkringsavtalslag. Detta innebär en utvidgning av 1992 års oljeskadefonds regressrätt. Om en försäkringsgivares regressrätt utvidgas i enlighet med 7 kap. 9 § i förslaget till ny försäkringsavtalslag, är ändringen nödvändig för att Sverige skall uppfylla sina förpliktelser enligt 1992 års fondprotokoll. Oljeskadefondens regressrätt får ju som redan nämnts inte vara mindre förmånlig än den som tillkommer en försäkringsgivare för den som fått ersättning.

En utvidgning av oljeskadefondernas regressrätt i överensstämmelse med den bestämmelse som finns i 7 kap. 9 § i förslaget till ny försäkringsavtalslag skulle innebära att fonderna ges samma ställning som en fartygsägare i förhållande till den berörda personkretsen. En sådan utvidning kan vara av betydelse

Ds 2003:000 Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

från ekonomisk synpunkt för oljeskadefonderna och därmed för de avgiftspliktiga oljemottagarna.

Förslaget till ny försäkringsavtalslag har emellertid ännu inte föranlett lagstiftning. En proposition är planerad att kunna överlämnas till riksdagen i maj 2004. Om förslaget avseende 7 kap. 9 § i den nya försäkringsavtalslagen antas av riksdagen måste den nya fondlagens motsvarighet till 2 § i 1973 års fondlag ändras så att oljeskadefonderna ges samma möjlighet till regress som en försäkringsgivare enligt förstnämnda bestämmelse. Tills vidare måste dock den nya fondlagen innehålla en hänvisning till 25 § i 1927 års försäkringsavtalslag.

6.1.2 Erkännande och verkställighet av domar mot den

kompletterande oljeskadefonden

Förslag: I den nya fondlagen införs bestämmelser om erkännande och verkställighet här i landet av domar på ersättning från den kompletterande oljeskadefonden.

Skälen för förslaget

Allmänna regler om erkännande och verkställighet av dom

I 5 § i 1973 års fondlag finns regler om förfarandet vid verkställighet av domar enligt artikel 8 i 1992 års fondkonvention.

Artikel 8 i 1992 års fondkonvention hänvisar i huvudsak till artikel X i 1992 års ansvarighetskonvention, som har införlivats med svensk rätt genom 21 kap. 6 § sjölagen. Detta lagrum innehåller bestämmelser om förfarandet när fråga uppkommer om verkställighet i Sverige av en dom som har meddelats i en annan stat som har tillträtt 1992 års ansvarighetskonvention. I fråga om bestämmelsens närmare innehåll hänvisas till förarbetena till paragrafen (prop. 1994/95:169 s. 80) och dess äldre motsvarighet (prop. 1974:130 s. 183).

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll Ds 2003:000

Genom hänvisningen i 5 § i 1973 års fondlag gäller bestämmelserna i 21 kap. 6 § sjölagen också verkställighet här i landet av domar på ersättning från 1992 års oljeskadefond som har meddelats utomlands.

När det gäller verkställighet av domar på ersättning från den kompletterande oljeskadefonden bör artikel 8.1 i 2003 års fondprotokoll genomföras i svensk rätt på samma sätt som artikel 8 i 1992 års fondkonvention. I den nya fondlagen bör därför föras in en bestämmelse av innebörden att också domar som meddelats mot den kompletterande oljeskadefonden skall verkställas här i landet med tillämpning av förfarandet i 21 kap. 6 § sjölagen.

Domar som har meddelats i en EU-stat

Som närmare redovisas i avsnitt 4.2 medger artikel 8.2 i 2003 års fondprotokoll att en fördragsslutande stat tillämpar andra regler för erkännande och verkställighet av domar än de som följer av bestämmelsens första punkt. Detta förutsätter att de andra reglerna innebär att domar erkänns och verkställs minst i samma utsträckning som enligt den första punkten. Denna föreskrift är av särskild betydelse för EU:s medlemsstater för vilka särskilda regler för erkännande och verkställighet ju gäller till följd av Bryssel I-förordningen (se avsnitt 4.2).

Bryssel I-förordningen gäller som varje annan EG-förordning direkt i medlemsstaterna när den har trätt i kraft. Bryssel Iförordningen har dock ansetts kräva vissa kompletterande föreskrifter, vilka för svenskt vidkommande huvudsakligen ges i lagen (2002:460) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av vissa utländska avgöranden.

Bestämmelserna om erkännande och verkställighet i fondprotokollet och i Bryssel I-förordningen skiljer sig något åt. Artikel 8.1 i 2003 års fondprotokoll innebär att en dom skall erkännas i en annan fördragsslutande stat om den har meddelats av en domstol som är behörig enligt fondprotokollet, om den är

Ds 2003:000 Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

verkställbar i ursprungslandet och har vunnit laga kraft där. Detta gäller dock endast under förutsättning att domen inte erhållits genom svikligt förfarande och att svaranden har beretts skäligt rådrum och skälig möjlighet att föra sin talan. Om domen erkänns skall den också vara verkställbar i samtliga fördragsslutande stater så snart de formella krav som kan uppställas i dessa är uppfyllda.

Bryssel I-förordningens vägransgrunder anges i artiklarna 34 och 35. Sistnämnda bestämmelse avser fall där domen har meddelats i strid med tvingande behörighetsregler i förordningen. Ingen av dessa synes emellertid vara av relevans för domar på ersättning från den kompletterande oljeskadefonden. Enligt artikel 34 skall erkännande vägras om ett erkännande uppenbart strider mot grunderna för rättsordningen (ordre public) i den medlemsstat där domen görs gällande (punkt 1) eller om domen har meddelats som tredsko- eller utevarodom och svaranden inte har delgivits stämningsansökan eller annan handling i tillräcklig tid och på ett lämpligt sätt för att kunna förbereda sitt svaromål, såvida inte svaranden haft möjlighet att överklaga men underlåtit detta (punkt 2). Erkännande kan också vägras vid vissa fall av domskonflikter (punkterna 3 och 4). Något uttryckligt krav på att domen skall ha vunnit laga kraft uppställs inte. För en närmare beskrivning av Bryssel I-förordningens regler hänvisas till prop. 2001/02:146 s. 28 ff.

Det anförda visar att vägransgrunderna enligt Bryssel Iförordningen och 2003 års fondprotokoll inte är identiska. Även i övrigt föreligger vissa skillnader mellan regelverken. Skillnaderna skall emellertid inte överdrivas. Det torde endast vara i ett begränsat antal fall där en tillämpning av 2003 års fondprotokoll leder till att en dom erkänns i vidare utsträckning än enligt Bryssel I-förordningen. Som utgångspunkt kan man därför räkna med att domar på ersättning från 2003 års kompletterande oljeskadefond i det stora flertalet fall kommer att kunna erkännas och verkställas enligt Bryssel I-förordningen,

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll Ds 2003:000

under förutsättning naturligtvis att övriga förutsättningar för en tillämpning av förordningen är uppfyllda.

Trots det senast sagda får man räkna med att det kan förekomma fall där Bryssel I-förordningen till följd av lydelsen av artikel 8.2 i 2003 års fondprotokoll inte kan tillämpas fullt ut och att protokollets regler därför skall gälla. Svensk rätt bör därför innehålla en bestämmelse där begränsningarna i tillämpningen av Bryssel I-förordningen framgår. En sådan bestämmelse bör lämpligen föras in i den nya fondlagen. Beträffande den närmare utformningen och innebörden av bestämmelsen hänvisas till författningskommentaren.

6.2¶Lagändringar i övrigt

6.2.1 Skyldigheten att lämna uppgifter om mottagen olja

Förslag: Lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagen olja anpassas till att Sverige tillträder 2003 års fondprotokoll.

Skälen för förslaget: Bestämmelser om skyldigheten för de fördragsslutande staterna att lämna uppgifter till den kompletterande oljeskadefonden finns i artikel 13 i 2003 års fondprotokoll. Föreskriften överensstämmer med artikel 15 i 1992 års fondkonvention.

För att Sverige skall kunna fullgöra sina rapporteringsskyldigheter krävs att uppgifter om oljemottagare och mängden olja hålls tillgängliga. För detta ändamål har lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja tillkommit.

Lagen innebär i korthet att envar som för visst kalenderår tar emot mer än 150 000 ton råolja eller eldningsolja, som har transporterats sjövägen till svensk hamn eller annan terminal, senast den 1 mars året därpå skall lämna uppgift om mottagandet till Sjöfartsverket (2 § första stycket). Detsamma gäller i fråga om olja som på något annat sätt har transporterats till Sverige efter att dessförinnan ha tagits emot, efter sjötransport, i en stat

Ds 2003:000 Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

som inte är part i vare sig 1971 års eller 1992 års fondkonvention (2 § andra stycket). Lagen innehåller vidare särskilda regler om mottagande av olja i vissa koncernförhållanden eller annan intressegemenskap (3 §). Enligt lagen kan Sjöfartsverket ålägga envar som under visst kalenderår har mottagit olja att lämna uppgift om mängden (4 §). Skyldigheten att lämna uppgifter är straffsanktionerad och Sjöfartsverket kan förelägga en uppgiftsskyldig vite (5 §).

En närmare redogörelse för lagen finns i prop. 1975/76:28. Mot bakgrund av förslaget att Sverige skall tillträda 2003 års

fondprotokoll, bör uppgiftslagen ändras så att också sådan olja som tas emot här i landet efter att ha transporterats hit på annat sätt än till sjöss, om oljan dessförinnan har varit föremål för sjötransport till en stat som inte är part i 2003 års fondprotokoll omfattas av lagen. Härigenom ges i svensk rätt genomslag åt artikel 10.1 a och b i 2003 års fondprotokoll.

I sammanhanget kan erinras om att de uppgifter som lämnas till 1992 års oljeskadefond också skall anses lämnade till 2003 års kompletterande oljeskadefond (artikel 13.1 i 2003 års fondprotokoll).

6.2.2 Lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i

vissa fall

Förslag: 2003 års kompletterande oljeskadefond skall ha samma immunitet och privilegier i Sverige, bland annat i fråga om skattefrihet, som 1992 års oljeskadefond har.

Skälen för förslaget: Enligt 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall har de internationella organ och personer med anknytning till sådana organ, som anges i en bilaga till lagen, rätt till immunitet och privilegier enligt vad som bestämts i stadga eller avtal som är i kraft för Sverige.

Enligt artikel 34 i 1971 och 1992 års fondkonventioner skall 1971 och 1992 års oljeskadefonder i de fördragsslutande staterna vara befriade från all direkt beskattning samt från tullar och

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll Ds 2003:000

import- och exportavgifter. Staterna skall också närhelst detta är möjligt vidta lämpliga åtgärder för att efterskänka eller återbetala indirekta skatter i vissa fall. (För en närmare redogörelse för innehållet i artikel 34 hänvisas till prop. 1973:140 s. 115.) De båda fonderna har mot denna bakgrund tagits upp i den förteckning över internationella organ som finns i bilagan till lagen om immunitet och privilegier i vissa fall (punkt 18 i bilagan).

2003 års fondprotokoll innehåller i artikel 16.3 en bestämmelse enligt vilken artikel 34 i 1992 års fondkonvention skall vara tillämplig även på den kompletterande oljeskadefonden. Denna fond skall alltså ha rätt till samma frihet från skatt med mera som 1992 års oljeskadefond. Mot den bakgrunden bör också 2003 års kompletterande oljeskadefond föras in i förteckningen över internationella organ i bilagan till lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Innebörden av de nu diskuterade bestämmelserna är – såvitt gäller indirekta skatter – att befrielse från skattskyldighet eller återbetalning av redan betalad skatt skall medges ”närhelst detta är möjligt” (se härovan). De aktuella artikeltexterna ger ingen vägledning för tolkningen av detta rekvisit. De får dock anses ge utrymme för att viss hänsyn kan tas till nationell rätt i fråga om befrielse från indirekta skatter. För svensk del innebär detta följande.

Regler om återbetalning av indirekt skatt till internationella organisationer finns bland annat i 10 kap. 6 § mervärdesskattelagen (1994:200). Genom denna bestämmelse har en internationell organisation – som avses i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall – rätt till återbetalning av ingående skatt som gäller förvärv av en rad varor och tjänster, till exempel inventarier och teletjänster. Vissa typer av tjänster som den kompletterande oljeskadefonden kan tänkas komma att förvärva här i landet, såsom advokattjänster, omfattas inte av denna bestämmelse. I ett sådant fall kan emellertid frihet från mervärdesskatt gälla om den kompletterande oljeskadefonden är befriad från mervärdesskatt för motsvarande tjänst i det land där

Ds 2003:000 Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll

fonden har sitt säte, förutsatt att det rör sig om ett EG-land (3 kap. 30 a § tredje stycket mervärdesskattelagen).

Det kan på goda grunder antas att den kompletterande oljeskadefonden – i likhet med 1971 och 1992 års oljeskadefonder – kommer att ha sitt säte i Storbritannien (London). På likaledes goda grunder kan det antas att den kompletterande oljeskadefonden och den brittiska staten sluter ett värdlandsavtal som bland annat medför direkt skattefrihet eller rätt till återbetalning av betalad mervärdesskatt för omsättning i Storbritannien. Ett avtal med denna innebörd gäller nämligen sedan den 30 maj 1996 mellan 1992 års oljeskadefond och Storbritannien.

Slutsatsen av det anförda blir att de svenska reglerna får anses ge 2003 års kompletterande oljeskadefond direkt skattefrihet eller rätt till återbetalning av indirekta skatter i en utsträckning som innebär att Sverige uppfyller sina åtaganden enligt 2003 års fondprotokoll.

Som redovisas i avsnitt 7 kvarstår för svenska oljemottagare vissa förpliktelser enligt 1971 års fondkonvention. Dessa förpliktelser skulle kunna medföra att 1971 års oljeskadefond i Sverige till exempel utnyttjar mervärdesskattepliktiga tjänster för vilka skattefrihet skall gälla enligt vad som föreskrivs i artikel 34 i 1971 års fondkonvention. Mot denna bakgrund bör 1971 års oljeskadefond kvarstå i punkten 18 i bilagan till lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

6.2.3 Sjölagen (1994:1009)

Förslag: 10 kap. 11 § sjölagen (1994:1009) ändras för att återspegla Sveriges tillträde till 2003 års fondprotokoll och tillkomsten av den nya fondlagen.

Skälen för förslaget: I 10 kap. 11 § sjölagen ges en upplysning om att det finns särskilda bestämmelser om rätt till ersättning från 1992 års internationella oljeskadefond. Denna hänvisning bör nu ändras för att återspegla dels att ersättning också

Lagändringar vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll Ds 2003:000

tillhandahålls av 2003 års kompletterande oljeskadefond, dels att

rätten till ersättning från de internationella oljeskadefonderna

regleras i en ny fondlag.

7¶Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslag: Lagen om ersättning från de internationella oljeskadefonderna och övriga lagförslag träder i kraft den dag då 2003 års fondprotokoll träder i kraft för Sverige. Regeringen bemyndigas att bestämma dagen för ikraftträdandet.

Äldre bestämmelser tillämpas i fråga om skadehändelser som har inträffat innan lagändringarna har trätt i kraft.

Skälen för förslagen: De olika lagförslagen bör träda i kraft vid den tidpunkt då 2003 års fondprotokoll träder i kraft för Sverige. När denna tidpunkt inträffar kan inte bestämmas på förhand eftersom fondprotokollets ikraftträdande också är avhängigt andra staters tillträde. Regeringen bör därför få möjlighet att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet av lagarna.

2003 års fondprotokoll innehåller inte någon bestämmelse om protokollets tillämpning i tiden. Det får antas att avsikten vid tillkomsten av fondprotokollet varit att det inte skall ges tillbakaverkande kraft utan gälla för skador som orsakats av händelser som inträffar efter ikraftträdandet (jfr artikel 28 i Wienkonventionen om traktaträtten). Denna bedömning har också gjorts i de övriga nordiska staterna och förordas därför också för svensk del.

Den nya fondlag som föreslagits i avsnitt 6.1 bör därför gälla i fråga om olyckor som inträffar efter ikraftträdandet. I fråga om tidigare händelser som grundar rätt till ersättning från 1992 års internationella oljeskadefond bör äldre lag tillämpas. Detsamma

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Ds 2003:000

gäller för avgiftsskyldighet och andra förpliktelser mot denna fond som sådana händelser kan ge upphov till.

Sverige har som tidigare har nämnts varit part i 1971 års fondkonvention. Denna konvention sades upp med verkan från och med den 15 maj 1998. Enligt artikel 41.5 i denna konvention består dock vissa förpliktelser i fråga om olyckor som har inträffat innan uppsägningen träder i kraft, det vill säga för Sveriges del före den 15 maj 1998. Detta betyder alltså att 1971 års oljeskadefond har rätt att erhålla avgifter från svenska avgiftspliktiga i den mån 1971 års oljeskadefond handlägger någon olycka som inträffat före den 15 maj 1998. Enligt uppgifter från 1971 års oljeskadefond finns en sådan olycka, nämligen den som inträffade den 28 februari 1997 med oljetankfartyget Nissos Amorgos. Även med avseende på denna olycka bör äldre lag tillämpas.

Vad gäller utformningen och den närmare innebörden av övergångsbestämmelserna hänvisas till författningskommentaren.

8¶Ekonomiska och andra konsekvenser

Bedömning: Förslagen medför inte några ökade kostnader för det allmänna.

För enskilda oljemottagare (oljebolag och raffinaderier) medför förslagen ökade kostnader om det inträffar fartygsolyckor med omfattande oljeskador som följd. Dessa kostnader drabbar i förekommande fall företag som tar emot mer än 150 000 ton olja per år. De ökade kostnaderna bedöms inte ge några näringspolitiska konsekvenser.

Förslagen är fördelaktiga från miljösynpunkt.

Skälen för bedömningen: De ekonomiska medel som 2003 års kompletterande oljeskadefond behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter tillförs den, i likhet med vad som gäller för 1992 års internationella oljeskadefond, genom att avgifter tas ut av mottagare av olja i de stater som är parter i fondprotokollet. De företag – exempelvis oljebolag och raffinaderier – som tar emot mer än 150 000 ton olja per år, kan i händelse av en större olycka med ett tankfartyg bli skyldiga att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden. Något ansvar för en stat att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden åläggs inte genom fondprotokollet, utom i de fall som avses i artikel 14.2 (se avsnitt 4.2 vid ”Finansieringen av 2003 års kompletterande oljeskadefond”). Den bestämmelsen innebär emellertid inte någon betalningsskyldighet för den svenska staten, eftersom den sammanlagda kvantitet olja som tas emot i Sverige överstiger 1 miljon ton. En fördragsslutande stat kan därutöver enligt artikel 12.2 i fondprotokollet frivilligt påta sig

Ekonomiska och andra konsekvenser Ds 2003:000

skyldigheten att i stället för oljemottagarna betala avgifter till den kompletterande fonden, men i denna promemoria föreslås inte att svenska staten skall göra det.

Genom 2003 års kompletterande oljeskadefond kommer ett belopp om ytterligare cirka 6 miljarder kr att finnas tillgängligt för ersättning av oljeskador. Härigenom ökar möjligheterna för skadelidande att få full ersättning. Detta gäller också det allmännas kostnader, exempelvis för Kustbevakningens insatser vid miljöräddningstjänst och kommunernas åtgärder vid sanering av förorenade stränder.

Ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll och den därav föranledda nya lagen om ersättning från de internationella oljeskadefonderna (avsnitt 6.1) bedöms inte medföra några ökade kostnader för det allmänna.

Skyldigheten att lämna uppgifter till den kompletterande oljeskadefonden om den mängd avgiftspliktig olja som tas emot i Sverige bedöms inte medföra något merarbete för Sjöfartsverket, och således inte heller några ökade kostnader. Skälet för detta är att den rapportering som redan i dag utförs av verket till 1992 års oljeskadefond vid ett svenskt tillträde till 2003 års fondprotokoll kommer att anses gjord också i förhållande till den kompletterande oljeskadefonden (artikel 13.2 i 2003 års fondprotokoll).

De statsfinansiella följderna av den frihet från skatt med mera som den kompletterande oljeskadefonden skall ha förmånen av i Sverige enligt artikel 16.3 i 2003 års fondprotokoll (se avsnitt 6.2.2) bedöms bli marginella.

De ekonomiska konsekvenserna för svenska oljebolag och raffinaderier har behandlats i avsnitt 5.1. I Sverige rör det sig om knappt tio företag som årligen tar emot olja i en sådan mängd att avgiftsplikt föreligger. Som framgår i nämnda avsnitt beror de ekonomiska konsekvenserna för dessa företag på antalet framtida olyckor och hur omfattande skador dessa leder till samt hur många stater som tillträder 2003 års fondprotokoll och vilken mängd avgiftspliktig olja som tas emot i dessa stater. Trots svårigheterna att i nuläget bedöma de närmare ekonomiska

Ds 2003:000 Ekonomiska och andra konsekvenser

konsekvenserna med hänsyn till dessa faktorer, kan det antas att de berörda företagen kan bära de ökade kostnader som uppstår i händelse av en omfattande fartygsolycka.

Några negativa effekter för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt bedöms förslagen inte innebära. För att avgiftsskyldighet till den kompletterande oljeskadefonden skall inträda krävs alltså att företaget i fråga tagit emot mer än 150 000 ton olja under ett kalenderår. De mindre oljeimportörerna drabbas alltså inte av några ökade kostnader. Vidare kommer små näringsidkare, exempelvis fiskare och innehavare av kustnära rekreationsanläggningar, att kunna dra fördel av förbättrade ersättningsmöjligheter vid oljeskador.

Förslagen bedöms ha konsekvenser som är positiva för miljön. Det förstärkta ersättningsskyddet som ett tillträde till 2003 års fondprotokoll innebär ökar förutsättningarna för skadelidande att få full ersättning för sina skador, exempelvis i form av kostnader för oljebekämpning, upprensning och återställande av skadad miljö.

9¶Författningskommentar

9.1¶Förslaget till lag om ersättning från de internationella oljeskadefonderna

Inledande bestämmelse

1 § Som lag här i landet skall gälla originaltexterna av

1. bestämmelserna i artiklarna 1–13 och 36 ter i den i London den 27 november 1992 antagna konventionen om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja, med de ändringar som har gjorts genom den i Internationella sjöfartsorganisationen den 18 oktober 2000 antagna resolutionen om ändringar i konventionens ansvarsbelopp (1992 års fondkonvention), och

2. bestämmelserna i artiklarna 1–12, 15 och 18 i det i London den 16 maj 2003 antagna protokollet till 1992 års fondkonvention (2003 års fondprotokoll).

Detta gäller dock inte till den del bestämmelserna uteslutande reglerar de fördragsslutande staternas inbördes förpliktelser.

Originaltexterna skall ha samma giltighet. Den engelska originaltexten av 1992 års fondkonvention i angivna delar samt av resolutionen och 2003 års fondprotokoll i angivna delar finns tillsammans med svenska översättningar intagna som bilaga 1–4 till denna lag.

Genom paragrafen inkorporeras 1992 års fondkonvention och

2003 års fondprotokoll med svensk rätt.

Författningskommentar Ds 2003:000

I första stycket anges vilka bestämmelser i de båda överenskommelserna som skall gälla som lag här i landet. Dessa bestämmelser redovisas i avsnitt 6.1. Punkt 1 överensstämmer i sak med 1 § första stycket lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden medan punkten 2 är ny och föranleds av Sveriges tillträde till 2003 års fondprotokoll. Bestämmelserna som anges i punkten 2 kommenteras i bilaga 3 till denna promemoria. I anslutning till de båda överenskommelserna anges även deras kortformer, som används i övriga bestämmelser i lagen.

I andra stycket föreskrivs att bestämmelserna som anges i första stycket bara gäller som svensk lag till den del de inte uteslutande reglerar staternas inbördes förpliktelser. Bestämmelsen har utan någon saklig ändring förts över från 1 § andra stycket i 1973 års fondlag.

I tredje stycket slås fast att originaltexterna av de angivna instrumenten har samma giltighet. Föreskriften överensstämmer med 1 § tredje stycket andra meningen i 1973 års fondlag med tillägg för originaltexterna av 2003 års fondprotokoll. Den grundar sig på artikel 36 quinqies i 1992 års fondkonvention (artikel 39 i 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention) och artikel 31 i 2003 års fondprotokoll.

Vidare anges i det tredje stycket att 1992 års fondkonvention, 2000 års resolution och 2003 års fondprotokoll finns intagna som bilagor till lagen tillsammans med en svensk översättning av respektive instrument. Att endast foga den engelska språkversionen till lagen är förenligt med 14 § andra stycket lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar. Föreskriften överensstämmer så när som på att en bilaga (2003 års fondprotokoll) har tillkommit med 1 § tredje stycket första meningen i 1973 års fondlag. De berörda instrumenten, utom resolutionen, har också publicerats eller, såvitt gäller 2003 års fondprotokoll, kommer att publiceras i Sveriges internationella överenskommelser. Denna publicering innefattar också den franska originaltexten av 1992 års fondkonvention och 2003 års fondprotokoll.

Ds 2003:000 Författningskommentar

Oljeskadefondernas regressrätt

2 § Ett belopp som 1992 års internationella oljeskadefond har betalat i ersättning enligt artikel 4 i 1992 års fondkonvention eller som 2003 års kompletterande oljeskadefond har betalat enligt artikel 4 i 2003 års fondprotokoll, får respektive fond kräva åter av en person som anges i 10 kap. 4 § andra stycket a, b eller e–g sjölagen (1994:1009) endast under de förutsättningar som anges i dessa lagrum. I övrigt får fonderna kräva åter ett belopp som de har betalat i ersättning av någon annan än fartygsägaren eller dennes garant endast i den utsträckning som följer av 25 § första stycket lagen (1927:77) om försäkringsavtal.

Paragrafen anger omfattningen av 1992 års oljeskadefonds och 2003 års kompletterande oljeskadefonds regressrätt mot andra personer än fartygsägaren eller dennes garant. Bestämmelser om fondernas subrogationsrätt gentemot fartygsägaren eller dennes garant finns i artikel 9.1 i 1992 års fondkonvention och artikel 9.1 i 2003 års fondprotokoll, vilka enligt 1 § första stycket gäller som svensk lag.

Paragrafen motsvarar 2 § i 1973 års fondlag, dock med den ändringen att tillägg har gjorts för den regressrätt som skall tillkomma 2003 års kompletterande oljeskadefond. Innebörden av bestämmelsen, som grundar sig på artikel 9.2 i 1992 års fondkonvention och artikel 9.3 i 2003 års fondprotokoll, har redovisats i avsnitt 6.1.1.

I det avsnittet har också redogjorts för 7 kap. 9 § i förslaget till ny försäkringsavtalslag. Om detta förslag leder till lagstiftning bör som anförs i det avsnittet utformningen av denna paragraf justeras så att omfattningen av oljeskadefondernas regressrätt stämmer överens med en försäkringsgivares enligt 7 kap. 9 §. Förevarande paragraf bör då ges följande lydelse:

2 § Ett belopp som 1992 års internationella oljeskadefond har betalat i ersättning enligt artikel 4 i 1992 års fondkonvention eller som 2003 års kompletterande oljeskadefond har betalat enligt artikel 4 i 2003 års

Författningskommentar Ds 2003:000

fondprotokoll får respektive fond kräva åter av en person som anges i 10 kap. 4 § andra stycket a, b eller e–g sjölagen (1994:1009) endast under de förutsättningar som anges i dessa lagrum. I övrigt får fonderna kräva åter ett belopp som de har betalat i ersättning av någon annan än fartygsägaren eller dennes garant endast i den utsträckning som följer av 7 kap. 9 § lagen (0000:00) om försäkringsavtal.

Behörig domstol

3 § Talan om ersättning för en skada genom förorening, som enligt artikel 7.1 eller 7.3 i 1992 års fondkonvention eller enligt artikel 7 i 2003 års fondprotokoll får tas upp i Sverige, väcks vid den domstol som enligt 21 kap. 5 § sjölagen (1994:1009) är behörig att ta upp en talan mot fartygets ägare i anledning av samma olycka.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vilken domstol som är behörig att pröva talan om ersättning mot 1992 års oljeskadefond eller 2003 års kompletterande oljeskadefond. Bestämmelsen motsvarar 3 § i 1973 års fondlag, med tillägg för 2003 års kompletterande oljeskadefond.

Underrättelse om rättegång

4 § I fråga om underrättelser som avses i artikel 7.6 i 1992 års fondkonvention och i artikel 7.1 i 2003 års fondprotokoll skall bestämmelserna i 14 kap. 12 och 13 §§ rättegångsbalken om kungörande av rättegång tillämpas.

Paragrafen innehåller kompletterande bestämmelser till artikel

7.6 i 1992 års fondkonvention och artikel 7.1 i 2003 års fondprotokoll och reglerar sättet för underrättelser till 1992 års internationella oljeskadefond och 2003 års kompletterande oljeskadefond. Underrättelserna avser att upplysa fonderna om

Ds 2003:000 Författningskommentar

att talan har väckts mot ägaren av det fartyg från vilket den skadeorsakande oljan har släppts ut. I dessa fall gäller alltså rättegångsbalkens regler om parts kungörande av rättegång.

Har underrättelse till fonderna skett på detta sätt blir en lagakraftvunnen dom i målet mot fartygsägaren bindande för fonderna även om dessa inte har inträtt som parter i målet. Men detta gäller bara om underrättelserna har gjorts på ett sådant sätt och inom sådan tid att fonderna har haft faktisk möjlighet att på ett verkningsfullt sätt inträda som parter. Innebörden av bestämmelserna i de båda överenskommelserna är att en underrättelse om rättegång skall riktas till vardera fonden.

Erkännande och verkställighet av dom

5 § Vid verkställighet enligt artikel 8 i 1992 års fondkonvention av en dom i ett mål om ersättning för skada genom förorening tillämpas 21 kap. 6 § sjölagen (1994:1009).

Bestämmelserna i 21 kap. 6 § sjölagen gäller också vid verkställighet enligt artikel 8 i 2003 års fondprotokoll av en dom i mål om ersättning för skada genom förorening. Har domen meddelats av en domstol i en stat som är bunden av rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, gäller dock detta endast om en tillämpning av förordningen skulle innebära att erkännande och verkställighet vägras i större utsträckning än som följer av 21 kap. 6 § sjölagen.

Paragrafen behandlar frågor om verkställighet av domar på ersättning från 1992 års internationella oljeskadefond respektive 2003 års kompletterande oljeskadefond.

I första stycket behandlas verkställighet mot 1992 års oljeskadefond. Bestämmelsen har sin motsvarighet i 5 § i 1973 års fondlag. I fråga om förutsättningarna för verkställighet och förfarandet gäller alltså 21 kap. 6 § sjölagen. Denna föreskrift har såvitt gäller förutsättningarna för verkställighet sin motsvarighet

Författningskommentar Ds 2003:000

i artikel X i 1992 års ansvarighetskonvention. Genom artikel 8 i 1992 års fondkonvention gäller dessa förutsättningar också i fråga om domar mot 1992 års oljeskadefond. Innebörden av reglerna berörs i avsnitt 6.1.2.

I 21 kap. 6 § sjölagen hänvisas till 1992 års ansvarighetskonvention. Vid tillämpning av detta lagrum på domar mot 1992 års oljeskadefond skall denna hänvisning i stället läsas som 1992 års fondkonvention.

Det andra stycket grundar sig på artikel 8 i 2003 års fondprotokoll och innehåller regler om verkställighet av domar på ersättning från 2003 års kompletterande oljeskadefond. Innebörden av bestämmelsen behandlas utförligt i avsnitt 6.1.2.

I styckets första mening slås fast att föreskriften i paragrafens första stycke också skall gälla i fråga om sådana domar. Detta innebär således att 21 kap. 6 § sjölagen blir tillämplig i fråga om förutsättningarna för och förfarandet vid verkställighet. Vid tillämpningen av 21 kap. 6 § sjölagen skall hänvisningen där till 1992 års ansvarighetskonvention i nu avsett fall i stället läsas som 2003 års fondprotokoll.

Till skillnad från vad som är fallet med 1992 års fondkonvention ger 2003 års fondprotokoll en möjlighet för de fördragsslutande staterna att i viss utsträckning tillämpa andra regler för erkännande och verkställighet av domar än som följer av huvudregeln. För svensk del gäller sådana särskilda regler till följd av rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel Iförordningen). Detta redovisas utförligt i avsnitt 6.1.2. En förutsättning för tillämpning av dessa särskilda bestämmelser är enligt artikel 8.2 i 2003 års fondprotokoll att de medför att domar erkänns och verkställs i minst samma utsträckning som enligt huvudregeln i artikelns första punkt. Eftersom Bryssel Iförordningen och 2003 års fondprotokoll inte till fullo stämmer överens när det gäller reglerna om erkännande och verkställighet har det bedömts nödvändigt att införa en särskild bestämmelse som klargör gränserna för tillämpningen av Bryssel I-

Ds 2003:000 Författningskommentar

förordningen i fråga om domar mot 2003 års kompletterande oljeskadefond.

I andra styckets andra mening anges därför att 21 kap. 6 § sjölagen endast skall tillämpas om en tillämpning av Bryssel Iförordningen skulle innebära att erkännande och verkställighet av en dom som meddelats i en stat som är bunden av Bryssel Iförordningen vägrades i större utsträckning än en tillämpning av reglerna i 21 kap. 6 § sjölagen medför.

I fråga om en dom mot den kompletterande oljeskadefonden som har meddelats av en domstol i en främmande stat som är bunden av Bryssel I-förordningen och som begärs erkänd och verkställd i Sverige är alltså huvudregeln att Bryssel Iförordningens bestämmelser skall tillämpas. En tillämpning av bestämmelserna i 21 kap. 6 § sjölagen kan aktualiseras endast om en tillämpning av Bryssel I-förordningen leder till att erkännande och verkställighet skall vägras. Vid ett sådant förhållande måste prövas om en tillämpning av 21 kap. 6 § sjölagen leder till samma resultat. Gör den inte det skall domen erkännas och verkställas med tillämpning av sjölagens bestämmelser, det vill säga i strid med Bryssel I-förordningen. Detta är nödvändigt för att Sverige skall uppfylla sina internationella förpliktelser enligt 2003 års fondprotokoll.

Beräkningsenheter

6 § I artiklarna 4 och 12 i 1992 års fondkonvention samt i artikel 4 i 2003 års fondprotokoll avses med beräkningsenheter de av Internationella valutafonden använda särskilda dragningsrätterna.

Paragrafen anger att med beräkningsenhet avses vid tillämpningen av de båda överenskommelserna den särskilda dragningsrätten (SDR) som den definieras av Internationella valutafonden. Bestämmelsen motsvarar 6 § i 1973 års fondlag.

Författningskommentar Ds 2003:000

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Genom lagen upphävs lagen (1973:1199) om ersättning från den internationella oljeskadefonden.

2. I fråga om händelser som har inträffat före ikraftträdandet skall äldre lag tillämpas.

Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 7.

I punkten 1 anges att regeringen får bestämma när den nya lagen skall träda i kraft.

Av punkten 2 framgår att lagen inte har någon retroaktiv verkan. Äldre lag skall tillämpas om skadehändelsen har inträffat innan lagen har trätt i kraft. Ersättning från 2003 års kompletterande oljeskadefond står således till buds endast i fråga om skadehändelser som inträffat efter att lagen har trätt i kraft. Detsamma gäller i fråga om de förpliktelser som följer av 2003 års fondprotokoll, till exempel att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden.

Bestämmelsen täcker också rättigheter och skyldigheter gentemot 1992 års internationella oljeskadefond i fråga om händelser som inträffat före den nya lagens ikraftträdande. Detsamma gäller den kvardröjande skyldigheten för svenska oljemottagare att betala avgifter till 1971 års oljeskadefond med anledning av olyckor som har inträffat före den 15 maj 1998, det vill säga den dag då konventionen i övrigt upphörde att gälla för Sverige.

Ds 2003:000 Författningskommentar

9.2¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja

1 § I denna lag avses med

olja: råolja och eldningsolja, råolja: varje flytande kolväteblandning som förekommer i naturligt

tillstånd i jorden, oberoende av om den är behandlad för att bli lämplig för transport och råoljor från vilka vissa destillationsprodukter har avlägsnats (ibland benämnda ”topped crudes”) eller till vilka har tillsatts vissa destillationsprodukter (ibland benämnda ”spiked crudes” eller ”reconstituted crudes”),

eldningsolja: tunga destillat eller rester av råolja eller blandningar av sådana produkter, som är avsedda för användning som bränsle för framställning av värme eller kraft och som är av en kvalitet som motsvarar den som den 18 december 1971 av American Society for Testing and Materials betecknades eldningsolja nr 4 (beteckning D 396-69) eller tjockare,

1971 års fondkonvention: den i Bryssel den 18 december 1971 antagna konventionen om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja,

1992 års fondkonvention: den i London den 27 november 1992 antagna konventionen om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja,

2003 års fondprotokoll: det i London den 16 maj 2003 antagna protokollet till 1992 års fondkonvention.

I paragrafen definieras vissa för lagen centrala begrepp. Bestämmelsen har ändrats dels genom att begreppet 1992 års fondkonvention har införts, dels genom att tillägg gjorts för

2003 års fondprotokoll. Paragrafen har också ändrats i redaktionellt hänseende.

Författningskommentar Ds 2003:000

2 § Den som under ett visst kalenderår i en svensk hamn eller i en annan i Sverige belägen anläggning har tagit emot sammanlagt mer än 150 000 ton olja som har transporterats sjöledes till hamnen eller anläggningen, skall senast den 1 mars året därpå lämna Sjöfartsverket uppgifter om den mottagna oljemängden.

Med olja som har transporterats sjöledes till anläggningen jämställs olja som har transporterats till anläggningen från utlandet på annat sätt än sjöledes, om oljan dessförinnan har varit föremål för sjötransport och inte därefter har tagits emot i en hamn eller anläggning belägen i en stat, som har tillträtt

a) 1971 års fondkonvention,

b) 1992 års fondkonvention eller

c) 2003 års fondprotokoll.

I paragrafen regleras skyldigheten att lämna uppgifter om den mängd avgiftspliktig olja som tas emot här i landet. De överväganden som ligger bakom ändringarna redovisas i avsnitt 6.2.1. I andra stycket har tillägg gjorts för 2003 års fondprotokoll. I övrigt har redaktionella ändringar genomförts.

9.3¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Bilaga

Immunitet och/eller privilegier Tillämplig internationell gäller för följande överenskommelse

Internationella organ Fysiska personer

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Ds 2003:000 Författningskommentar

18 Internationella --- Konventionen den oljeskadefonden, 18 december 1971 om 1992 års internatio- upprättandet av en nella oljeskadefond internationell fond och 2003 års för ersättning av internationella komp- skada orsakad av letterande oljeskade- förorening genom fond olja, konventionen

den 27 november

1992 om upprättandet

av en internationell

fond för ersättning av

skada orsakad av

förorening genom

olja och protokollet

den 16 maj 2003 till

denna konvention.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Punkt 18 i bilagan har ändrats genom att 2003 års kompletterande oljeskadefond har tagits med i förteckningen över internationella organ. Genom artikel 16.3 i 2003 års fondprotokoll införlivas artikel

34 i 1992 års fondkonvention med protokollet. Av detta följer att också 2003 års kompletterande oljeskadefond skall ha rätt till skattefrihet med mera i den utsträckning som följer av dessa bestämmelser på samma sätt som 1992 års internationella oljeskadefond (se avsnitt 6.2.2). 2003 års kompletterande oljeskadefond har därför tagits med i den förteckning över internationella organ som finns i bilagan till lagen. Av skäl som anges i avsnitt 6.2.2 har 1971 års internationella oljeskadefond behållits i punkten 18.

Författningskommentar Ds 2003:000

9.4¶Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)

10 kap.

Ersättning från de internationella oljeskadefonderna

11 § Om rätt till ersättning från 1992 års internationella oljeskadefond och 2003 års internationella kompletterande oljeskadefond finns bestämmelser i lagen (2004:000) om ersättning från de internationella oljeskadefonderna.

Paragrafen innehåller en upplysning om att det finns särskilda bestämmelser om rätt till ersättning från de internationella oljeskadefonderna. Bestämmelsen har ändrats för att återspegla Sveriges tillträde till 2003 års fondprotokoll och den nya lagen om ersättning från de internationella oljeskadefonderna. Rubriken till paragrafen har också ändrats för att återspegla dessa justeringar.

2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention

PROTOCOL OF 2003 TO 2003 ÅRS PROTOKOLL THE INTERNATIONAL TILL 1992 ÅRS INTER- CONVENTION ON THE NATIONELLA KONVEN- ESTABLISHMENT OF AN TION OM UPPRÄTTAND- INTERNATIONAL FUND ET AV EN INTER- FOR COMPENSATION NATIONELL FOND FÖR

FOR OIL POLLUTION ERSÄTTNING AV SKADA DAMAGE, 1992 ORSAKAD AV OLJA

GENOM FÖRORENING

THE CONTRACTING De stater som är parter i detta STATES TO THE PRESENT protokoll, PROTOCOL,

BEARING IN MIND the som erinrar om 1992 års International Convention on internationella konvention om Civil Liability for Oil ansvarighet för skada orsakad Pollution Damage, 1992 av förorening genom olja (hereinafter "the 1992 Liability (nedan kallad ”1992 års Convention"), ansvarighetskonvention”),

HAVING CONSIDERED som har beaktat 1992 års the International Convention internationella konvention om on the Establishment of an upprättandet av en inter- International Fund for nationell fond för ersättning av Compensation for Oil skada orsakad av förorening Pollution Damage, 1992 genom olja (nedan kallad (hereinafter "the 1992 Fund ”1992 års fondkonvention”),

Bilaga 1 Ds 2003:000

Convention"),

AFFIRMING the import- som bekräftar vikten av att ance of maintaining the vidmakthålla styrkan i det viability of the international oil internationella ansvarighetspollution liability and compen- och ersättningssystemet för sation system, oljeskador,

NOTING that the som konstaterar att det maximum compensation af- högsta ersättningsbelopp som forded by the 1992 Fund tillhandahålls genom 1992 års Convention might be insuf- fondkonvention kan vara otillficient to meet compensation räckligt för att möta ersättneeds in certain circumstances ningsbehoven under vissa in some Contracting States to omständigheter i vissa av de that Convention, stater som är fördragsslutande

parter i den konventionen,

RECOGNIZING that a som är medvetna om att ett number of Contracting States antal stater som är parter i to the 1992 Liability and 1992 1992 års ansvarighets- Fund Conventions consider it konvention och 1992 års necessary as a matter of fondkonvention anser att det urgency to make available är nödvändigt och brådskande additional funds for compen- att ställa till förfogande sation through the creation of ytterligare medel för ersättning a supplementary scheme to genom att inrätta ett which States may accede if kompletterande system som they so wish, staterna kan ansluta sig till om

de så önskar,

BELIEVING that the som är av uppfattningen att supplementary scheme should det kompletterande systemet seek to ensure that victims of bör syfta till att garantera att oil pollution damage are de som drabbas av skada compensated in full for their orsakad av förorening genom loss or damage and should also olja får full ersättning för alleviate the difficulties faced förlust eller skada; det bör by victims in cases where there också lindra de svårigheter som is a risk that the amount of skadelidande möter i de fall då

Ds 2003:000 Bilaga 1

compensation available under det finns en risk för att det the 1992 Liability and 1992 ersättningsbelopp som är Fund Conventions will be tillgängligt enligt 1992 års insufficient to pay established ansvarighetskonvention och claims in full and that as a 1992 års fondkonvention är consequence the International otillräckligt för full ersättning Oil Pollution Compensation av styrkta fordringar, och att Fund, 1992, has decided 1992 års internationella provisionally that it will pay oljeskadefond, som en följd av only a proportion of any detta, provisoriskt beslutat att established claim, den endast kommer att betala

ut en andel av varje styrkt fordran, CONSIDERING that som anser att möjligheten

accession to the supplementary att ansluta sig till det scheme will be open only to kompletterande systemet skall Contracting States to the 1992 stå öppen endast för stater som Fund Convention, är fördragsslutande parter i

1992 års fondkonvention,

HAVE AGREED AS har kommit överens om FOLLOWS: följande.

General provisions Allmänna bestämmelser

Article 1 Artikel 1

For the purposes of this I detta protokoll avses med: Protocol:

1. "1992 Liability Con- 1. 1992 års ansvarighetskonvention" means the Inter- vention: 1992 års international Convention on Civil nationella konvention om Liability for Oil Pollution ansvarighet för skada orsakad Damage, 1992; av förorening genom olja.

2. "1992 Fund Conven- 2. 1992 års fondkonvention: tion" means the International 1992 års internationella kon-

Bilaga 1 Ds 2003:000

Convention on the Establish- vention om upprättandet av en ment of an International Fund internationell fond för for Compensation for Oil ersättning av skada orsakad av Pollution Damage, 1992; förorening genom olja.

3. "1992 Fund" means the 3. 1992 års fond: 1992 års International Oil Pollution internationella oljeskadefond, Compensation Fund, 1992, upprättad genom 1992 års established under the 1992 fondkonvention. Fund Convention;

4. "Contracting State" 4. fördragsslutande stat: en means a Contracting State to stat som är part i detta this Protocol, unless stated protokoll, om inte annat anges. otherwise;

5. When provisions of the 5. När bestämmelser i 1992 1992 Fund Convention are års fondkonvention införlivas incorporated by reference into med detta protokoll genom this Protocol, "Fund" in that hänvisning skall med fond i Convention means "Supple- den konventionen avses mentary Fund", unless stated kompletter ande fond, om inte otherwise; annat anges.

6. "Ship", "Person", 6. Fartyg, person, ägare, olja, "Owner", "Oil", "Pollution skada genom förorening, före- Damage", "Preventive Measur- byggande åtgärder och olycka es" and "Incident" have the har samma betydelse som i same meaning as in Article I of artikel I i 1992 års ansvarigthe 1992 Liability Convention; hetskonvention.

7. "Contributing Oil", 7. Avgiftspliktig olja, beräk- "Unit of Account", "Ton", ningsenhet, ton, garant och "Guarantor" and "Terminal terminal har samma betydelse installation" have the same som i artikel 1 i 1992 års meaning as in Article 1 of the fondkonvention, om inte annat 1992 Fund Convention, unless anges. stated otherwise;

8. "Established claim" 8. styrkt fordran: en fordran means a claim which has been som har godkänts av 1992 års recognised by the 1992 Fund fond, eller godtagits genom ett

Ds 2003:000 Bilaga 1

or been accepted as admissible för 1992 års fond bindande by decision of a competent beslut av behörig domstol court binding upon the 1992 vilket inte längre kan Fund not subject to ordinary överklagas med ordinära forms of review and which rättsmedel, och som skulle ha would have been fully ersatts fullt ut om inte den compensated if the limit set gräns som anges i artikel 4.1 i out in Article 4(4), of the 1992 1992 års fondkonvention hade Fund Convention had not tillämpats för den aktuella been applied to that incident; olyckan.

9. "Assembly" means the 9. församling: församlingen Assembly of the International för 2003 års internationella Oil Pollution Compensation kompletterande oljeskadefond, Supplementary Fund, 2003, om inte annat anges. unless otherwise indicated;

10. "Organization" means 10. organisation: Internatio the International Maritime nella sjöfartsorganisationen. Organization;

11. "Secretary-General" 11. generalsekreteraren: orgmeans the Secretary-General anisationens generalsekreterof the Organization. are.

Article 2 Artikel 2

1. An International 1. En internationell Supplementary Fund for kompletterande fond för compensation for pollution ersättning av skada genom damage, to be named "The förorening, som skall heta International Oil Pollution ”2003 års internationella Compensation Supplementary kompletterande oljeskade- Fund, 2003" (hereinafter "the fond” (nedan kallad ”den Supplementary Fund"), is kompletterande fonden”) hereby established. upprättas härmed.

2. The Supplementary Fund 2. Den kompletterande shall in each Contracting State fonden skall i varje be recognized as a legal person fördragsslutande stat erkännas

Bilaga 1 Ds 2003:000

capable under the laws of that som juridisk person med State of assuming rights and behörighet enligt lagen i den obligations and of being a staten att förvärva rättigheter party in legal proceedings och åta sig skyldigheter samt before the courts of that State. att vara part i rättegång inför Each Contracting State shall domstol i denna stat. Varje recognise the Director of the fördragsslutande stat skall Supplementary Fund as the erkänna den kompletterande legal representative of the fondens direktör som Supplementary Fund. ställföreträdare för den

kompletterande fonden.

Article 3 Artikel 3

This Protocol shall apply Detta protokoll gäller endast exclusively:

(a) to pollution damage a) skada genom förorening caused: som har uppkommit

(i) in the territory, i) inom en fördragsslutande including the territorial sea, of stats territorium, inbegripet a Contracting State, and dess territorialvatten, och

(ii) in the exclusive ii) inom en fördragseconomic zone of a slutande stats exklusiva Contracting State, established ekonomiska zon, som in accordance with inter- fastställts i enlighet med national law, or, if a folkrättens regler, eller, om en Contracting State has not fördragsslutande stat inte har established such a zone, in an fastställt någon sådan zon, area beyond and adjacent to inom ett område utanför och the territorial sea of that State angränsande till den statens determined by that State in territorialvatten, vilket har accordance with international bestämts av den staten i law and extending not more enlighet med folkrättens regler than 200 nautical miles from och vilket inte sträcker sig the baselines from which the längre ut än 200 sjömil från de breadth of its territorial sea is baslinjer varifrån statens

Ds 2003:000 Bilaga 1

measured; territorialvatten mäts,

(b) to preventive measures, b) förebyggande åtgärder, wherever taken, to prevent or var de än vidtas, för att minimise such damage. förhindra eller begränsa sådan

skada.

Supplementary Kompletterande ersättning

compensation

Article 4 Artikel 4

1. The Supplementary Fund 1. Den kompletterande shall pay compensation to any fonden skall betala ersättning person suffering pollution till var och en som har lidit damage if such person has been skada genom förorening, om unable to obtain full and denna person inte har kunnat adequate compensation for an få full ersättning för en styrkt established claim for such fordran beträffande sådan damage under the terms of the skada enligt 1992 års 1992 Fund Convention, fondkonvention, på grund av because the total damage att de sammanlagda skadorna exceeds, or there is a risk that överstiger, eller riskerar att it will exceed, the applicable överstiga, den tillämpliga limit of compensation laid ersättningsgränsen enligt down in Article 4(4) of the artikel 4.4 i 1992 års 1992 Fund Convention in fondkonvention för en och respect of any one incident. samma olycka.

2. (a) The aggregate amount 2. a) Det sammanlagda of compensation payable by ersättningsbelopp som den the Supplementary Fund under kompletterande fonden skall this Article shall in respect of betala enligt denna artikel är any one incident be limited, so för en och samma olycka that the total sum of that begränsat så att summan av amount together with the detta belopp och det amount of compensation ersättningsbelopp som faktiskt actually paid under the 1992 har betalats enligt 1992 års

Bilaga 1 Ds 2003:000

Liability Convention and the ansvarighetskonvention och 1992 Fund Convention within 1992 års fondkonvention inom the scope of application of this tillämpningsområdet för detta Protocol shall not exceed 750 protokoll inte överstiger 750 million units of account. miljoner beräkningsenheter.

(b) The amount of 750 b) Det belopp om 750 million units of account miljoner beräkningsenheter mentioned in paragraph 2(a) som anges i punkt 2 a skall shall be converted into räknas om till inhemsk valuta national currency on the basis på grundval av det värde of the value of that currency valutan hade i förhållande till by reference to the Special den särskilda dragningsrätten Drawing Right on the date den dag som fastställs av determined by the Assembly församlingen för 1992 års fond of the 1992 Fund for för omräkning av det högsta conversion of the maximum ersättningsbelopp som får amount payable under the betalas enligt 1992 års 1992 Liability and 1992 Fund ansvarighetskonvention och Conventions. 1992 års fondkonvention.

3. Where the amount of 3. Om summan av styrkta established claims against the fordringar mot den komplet- Supplementary Fund exceeds terande fonden överstiger det the aggregate amount of sammanlagda ersättningsbecompensation payable under lopp som får betalas enligt paragraph 2, the amount punkt 2, skall det tillgängliga available shall be distributed in beloppet fördelas så att such a manner that the förhållandet mellan varje styrkt proportion between any fordran och det ersättningsestablished claim and the belopp som fordringsägaren amount of compensation faktiskt erhåller enligt detta actually recovered by the protokoll är detsamma för alla claimant under this Protocol fordringsägare. shall be the same for all claimants.

4. The Supplementary Fund 4. Den kompletterande shall pay compensation in fonden skall betala ersättning

Ds 2003:000 Bilaga 1

respect of established claims as för styrkta fordringar enligt defined in Article 1(8), and definitionen i artikel 1.8, och only in respect of such claims. endast för sådana fordringar.

Article 5 Artikel 5

The Supplementary Fund Den kompletterande fonden shall pay compensation when skall betala ersättning när the Assembly of the 1992 församlingen för 1992 års fond Fund has considered that the har funnit att det sammanlagda total amount of the established beloppet av styrkta fordringar claims exceeds, or there is a överstiger, eller att det risk that the total amount of föreligger risk för att det established claims will exceed sammanlagda beloppet av the aggregate amount of styrkta fordringar kommer att compensation available under överstiga, det ersättnings- Article 4(4) of the 1992 Fund belopp som finns tillgängligt Convention and that as a enligt artikel 4.4 i 1992 års consequence the Assembly of fondkonvention och att förthe 1992 Fund has decided samlingen för 1992 års fond, provisionally or finally that som en följd av detta, har payments will only be made beslutat interimistiskt eller for a proportion of any slutligt att utbetalningar endast established claim. The kommer att göras för en del av Assembly of the Supple- varje styrkt fordran. Den mentary Fund shall then kompletterande fondens fördecide whether and to what samling skall därefter besluta extent the Supplementary huruvida och i vilken utsträck- Fund shall pay the proportion ning den kompletterande of any established claim not fonden skall betala den del av paid under the 1992 Liability en styrkt fordran som inte har Convention and the 1992 ersatts enligt 1992 års Fund Convention. ansvarighetskonvention och

1992 års fondkonvention.

Bilaga 1 Ds 2003:000

Article 6 Artikel 6

1. Subject to Article 15(2) 1. Om inte annat följer av and (3), rights to compen- artikel 15.2 och 15.3 upphör sation against the Supple- rätten till ersättning från den mentary Fund shall be kompletterande fonden endast extinguished only if they are om rätten har upphört i extinguished against the 1992 förhållande till 1992 års fond Fund under Article 6 of the enligt artikel 6 i 1992 års 1992 Fund Convention. fondkonvention.

2. A claim made against the 2. En fordran som riktas 1992 Fund shall be regarded as mot 1992 års fond skall a claim made by the same betraktas som en fordran claimant against the Supple- framställd av samma fordringsmentary Fund. ägare mot den kompletterande

fonden.

Article 7 Artikel 7

1. The provisions of Article 1. Bestämmelserna i 7(1), (2), (4), (5) and (6) of artikel 7.1-2 och 7.4-6 i 1992 the 1992 Fund Convention års fondkonvention skall shall apply to actions for tillämpas i fråga om en talan compensation brought against om ersättning som har väckts the Supplementary Fund in mot den kompletterande accordance with Article 4(1) of fonden i enlighet med artikel this Protocol. 4.1 i detta protokoll.

2. Where an action for 2. Om en talan om compensation for pollution ersättning för skada genom damage has been brought förorening har väckts mot before a court competent fartygsägaren eller dennes under Article IX of the 1992 garant vid en domstol som är Liability Convention against behörig enligt artikel IX i 1992 the owner of a ship or his års ansvarighetskonvention, är guarantor, such court shall denna domstol med avseende have exclusive jurisdictional på samma skada ensam behörig

Ds 2003:000 Bilaga 1

competence over any action att pröva en talan mot den against the Supplementary kompletterande fonden om Fund for compensation under ersättning enligt bestämthe provisions of Article 4 of melserna i artikel 4 i detta this Protocol in respect of the protokoll. Om emellertid talan same damage. However, where om ersättning för skada genom an action for compensation for förorening har väckts enligt pollution damage under the 1992 års ansvarighetskon- 1992 Liability Convention has vention vid domstol i en stat been brought before a court in som har tillträtt 1992 års a Contracting State to the 1992 ansvarighetskonvention men Liability Convention but not inte detta protokoll, skall talan to this Protocol, any action mot den kompletterande against the Supplementary fonden enligt artikel 4 i detta Fund under Article 4 of this protokoll enligt kärandens val Protocol shall at the option of väckas antingen vid en domstol the claimant be brought either i den stat där den kompletbefore a court of the State terande fonden har sitt säte where the Supplementary eller vid en enligt artikel IX i Fund has its headquarters or 1992 års ansvarighetskonvenbefore any court of a tion behörig domstol i en stat, Contracting State to this som har tillträtt detta proto- Protocol competent under koll. Article IX of the 1992 Liability Convention.

3. Notwithstanding para- 3. Om en talan mot 1992 graph 1, where an action for års fond om ersättning för compensation for pollution skada genom förorening har damage against the 1992 Fund väckts vid en domstol i en stat has been brought before a som är part i 1992 års court in a Contracting State to fondkonvention men inte i the 1992 Fund Convention but detta protokoll, skall, utan not to this Protocol, any hinder av punkt 1, en related action against the anknytande talan mot den Supplementary Fund shall, at kompletterande fonden, efter the option of the claimant, be kärandens val, väckas antingen

Bilaga 1 Ds 2003:000

brought either before a court vid en domstol i den stat där of the State where the den kompletterande fonden Supplementary Fund has its har sitt säte eller vid en enligt headquarters or before any punkt 1 behörig domstol i en court of a Contracting State fördragsslutande stat. competent under paragraph 1.

Article 8 Artikel 8

1. Subject to any decision 1. En dom som har concerning the distribution meddelats mot den referred to in Article 4(3) of kompletterande fonden av en this Protocol, any judgment domstol som är behörig enligt given against the Supple- artikel 7 i detta protokoll skall, mentary Fund by a court om domen kan verkställas i having jurisdiction in accord- den stat där den meddelades ance with Article 7 of this och där inte längre kan Protocol, shall, when it has överklagas med ordinära rättsbecome enforceable in the medel, erkännas och verkställas State of origin and is in that i alla fördragsslutande stater State no longer subject to under de förutsättningar som ordinary forms of review, be anges i artikel X i 1992 års recognized and enforceable in ansvarighetskonvention samt each Contracting State on the med iakttagande av beslut om same conditions as are fördelningen enligt artikel 4.3 i prescribed in Article X of the detta protokoll. 1992 Liability Convention.

2. A Contracting State may 2. En fördragsslutande apply other rules for the stat får tillämpa andra recognition and enforcement bestämmelser om erkännande of judgments, provided that och verkställighet av domar, their effect is to ensure that om tillämpningen av dessa judgments are recognised and bestämmelser leder till att enforced at least to the same domar erkänns och verkställs i extent as under paragraph 1. minst samma utsträckning som

i enlighet med punkt 1.

Ds 2003:000 Bilaga 1

Article 9 Artikel 9

1. The Supplementary 1. Den kompletterande Fund shall, in respect of any fonden inträder, såvitt avser amount of compensation for belopp som den kompletpollution damage paid by the terande fonden har betalat i Supplementary Fund in ersättning för skada genom accordance with Article 4(1), förorening enligt artikel 4.1 i of this Protocol, acquire by detta protokoll, i den rätt som subrogation the rights that the den som har fått sådan person so compensated may ersättning kan ha enligt 1992 enjoy under the 1992 Liability års ansvarighetskonvention Convention against the owner mot ägaren eller dennes garant. or his guarantor.

2. The Supplementary 2. Den kompletterande Fund shall acquire by sub- fonden inträder i den rätt som rogation the rights that the den som har fått ersättning person compensated by it may från den kompletterande enjoy under the 1992 Fund fonden kan ha enligt 1992 års Convention against the 1992 fondkonvention mot 1992 års Fund. fond.

3. Nothing in this Protocol 3. Bestämmelserna i detta shall prejudice any right of protokoll inskränker inte den recourse or subrogation of the kompletterande fondens reg- Supplementary Fund against ress- eller subrogationsrätt persons other than those mot annan person än som referred to in the preceding avses i de föregående punkparagraphs. In any event the terna. Under alla förhållanden right of the Supplementary skall den kompletterande Fund to subrogation against fondens subrogationsrätt mot such person shall not be less en sådan person inte vara favourable than that of an mindre förmånlig än den rätt insurer of the person to whom som tillkommer en försäkcompensation has been paid. ringsgivare för den som erhållit

ersättning.

Bilaga 1 Ds 2003:000

4. Without prejudice to any 4. Om en fördragsother rights of subrogation or slutande stat eller en recourse against the Supple- myndighet i en sådan stat mentary Fund which may enligt bestämmelser i nationell exist, a Contracting State or lag har betalat ersättning för agency thereof which has paid skada genom förorening skall compensation for pollution staten eller myndigheten damage in accordance with inträda i den rätt som den som provisions of national law shall erhållit ersättning skulle ha acquire by subrogation the haft enligt detta protokoll. rights which the person so Detta får dock inte hindra att compensated would have andra subrogations- eller enjoyed under this Protocol. regressrätter som kan finnas

görs gällande mot den

kompletterande fonden.

Contributions Avgifter

Article 10 Artikel 10

1. Annual contributions to 1. Årsavgifter till den the Supplementary Fund shall kompletterande fonden skall, i be made in respect of each fråga om varje fördrags- Contracting State by any slutande stat, betalas av var och person who, in the calendar en som under det kalenderår year referred to in Article som avses i artikel 11.2 a eller 11(2)(a) or (b), has received in 11.2 b tagit emot sammanlagt total quantities exceeding 150 mer än 150 000 ton 000 tons:

(a) in the ports or terminal a) avgiftspliktig olja som installations in the territory of transporterats till sjöss till en that State contributing oil hamn eller en terminal inom carried by sea to such ports or den statens område, och terminal installations; and

(b) in any installations b) avgiftspliktig olja i en situated in the territory of that anläggning som är belägen

Ds 2003:000 Bilaga 1

Contracting State contributing inom den fördragsslutande oil which has been carried by statens område, om denna olja sea and discharged in a port or transporterats till sjöss och terminal installation of a non- lossats i en hamn eller en Contracting State, provided terminal i en stat som inte är that contributing oil shall only fördragsslutande stat, varvid be taken into account by virtue denna olja endast skall tas med of this subparagraph on first i beräkningen enligt denna receipt in a Contracting State bestämmelse när den första after its discharge in that non- gången tas emot i en Contracting State. fördragsslutande stat efter att

ha lossats i en stat som inte är en fördragsslutande stat. 2. The provisions of Article 2. Bestämmelserna i

10(2), of the 1992 Fund artikel 10.2 i 1992 års Convention shall apply in fondkonvention skall gälla i respect of the obligation to pay fråga om skyldigheten att contributions to the betala avgifter till den Supplementary Fund. kompletterande fonden.

Article 11 Artikel 11

1. With a view to assessing 1. För att fastställa den the amount of annual årsavgift som, om årsavgifter contributions due, if any, and skall utgå, skall betalas, skall taking account of the necessity församlingen med beaktande to maintain sufficient liquid av nödvändigheten av att funds, the Assembly shall for tillräckliga likvida medel finns, each calendar year make an för varje kalenderår göra en estimate in the form of a beräkning i form av en budget budget of: av:

(i) Expenditure i) Utgifter (a) costs and expenses of a) kostnader och utgifter

the administration of the för den kompletterande Supplementary Fund in the fondens förvaltning under året relevant year and any deficit samt eventuellt underskott

Bilaga 1 Ds 2003:000

from operations in preceding från verksamheten under years; föregående år,

(b) payments to be made b) utbetalningar från den by the Supplementary Fund in kompletterande fonden under the relevant year for the året för betalning av fordringar satisfaction of claims against mot den kompletterande the Supplementary Fund due fonden enligt artikel 4, däri under Article 4, including inbegripet återbetalning av lån repayments on loans som tidigare har tagits upp av previously taken by the den kompletterande fonden Supplementary Fund for the för att betala sådana fordringar. satisfaction of such claims;

(ii) Income ii) Inkomster (a) surplus funds from a) överskott från verk-

operations in preceding years, samheten under föregående år, including any interest; däri inbegripet eventuell ränta,

(b) annual contributions, if b) årsavgifter, om sådana required to balance the budget; erfordras för att balansera

budgeten, och

(c) any other income. c) andra inkomster.

2. The Assembly shall 2. Församlingen skall decide the total amount of fastställa det sammanlagda contributions to be levied. On beloppet av de avgifter som the basis of that decision, the skall tas ut. På grundval av det Director of the Supplementary beslutet skall den komplet- Fund shall, in respect of each terande fondens direktör för Contracting State, calculate for varje fördragsslutande stat each person referred to in beräkna den årsavgift som var Article 10, the amount of that och en som avses i artikel 10 person's annual contribution: skall betala,

(a) insofar as the contri- a) i den utsträckning bution is for the satisfaction of avgiften är avsedd att användas payments referred to in till betalning av fordringar som paragraph 1(i)(a) on the basis avses i punkt 1 i a, på grundval of a fixed sum for each ton of av ett bestämt belopp per ton

Ds 2003:000 Bilaga 1

contributing oil received in the avgiftspliktig olja som den relevant State by such person avgiftsskyldige under föreduring the preceding calendar gående kalenderår mottagit i year; and ifrågavarande stat, och

(b) insofar as the contri- b) i den utsträckning bution is for the satisfaction of avgiften är avsedd att användas payments referred to in till betalning av fordringar som paragraph 1(i)(b) on the basis avses i punkt 1 i b, på grundval of a fixed sum for each ton of av ett bestämt belopp per ton contributing oil received by avgiftspliktig olja som den such person during the avgiftsskyldige mottagit under calendar year preceding that in kalenderåret före det då which the incident in question ifrågavarande olycka inträffade, occurred, provided that State om denna stat vid tidpunkten was a Contracting State to this för olyckan var part i detta Protocol at the date of the protokoll. incident.

3. The sums referred to in 3. De belopp som avses i paragraph 2 shall be arrived at punkt 2 erhålls genom att dela by dividing the relevant total det sammanlagda avgiftsbelopp amount of contributions som erfordras med den required by the total amount sammanlagda mängden avgiftsof contributing oil received in pliktig olja som mottagits i alla all Contracting States in the fördragsslutande stater under relevant year. ifrågavarande år.

4. The annual contribution 4. Årsavgiften förfaller shall be due on the date to be till betalning enligt vad som laid down in the Internal bestäms i den kompletterande Regulations of the Supple- fondens interna reglemente. mentary Fund. The Assembly Församlingen får besluta om may decide on a different date ett annat datum för of payment. betalningen.

5. The Assembly may 5. Församlingen får decide, under conditions to be besluta, enligt vad som laid down in the Financial fastställts i den

Bilaga 1 Ds 2003:000

Regulations of the kompletterande fondens Supplementary Fund, to make ekonomiska reglemente, att transfers between funds överföra medel mellan de received in accordance with fonder som upprättats enligt paragraph 2(a) and funds punkt 2 a och 2 b. received in accordance with paragraph 2(b).

Article 12 Artikel 12

1. The provisions of Article 1. Bestämmelserna i 13 of the 1992 Fund artikel 13 i 1992 års fond- Convention shall apply to konvention tillämpas på contributions to the Supple- avgifter till den kompletmentary Fund. terande fonden.

2. A Contracting State 2. En fördragsslutande itself may assume the stat kan själv ta på sig obligation to pay contributions skyldigheten att betala avgifter to the Supplementary Fund in till den kompletterande fonden accordance with the procedure i enlighet med det förfarande set out in Article 14 of the som anges i artikel 14 i 1992 1992 Fund Convention. års fondkonvention.

Article 13 Artikel 13

1. Contracting States shall 1. De fördragsslutande communicate to the Director staterna skall underrätta of the Supplementary Fund direktören för den kompletinformation on oil receipts in terande fonden om motaccordance with Article 15 of tagande av olja i enlighet med the 1992 Fund Convention artikel 15 i 1992 års provided, however, that fondkonvention, varvid undercommunications made to the rättelser till direktören för Director of the 1992 Fund 1992 års fond enligt artikel under Article 15(2), of the 15.2 i 1992 års fondkonvention 1992 Fund Convention shall även skall anses ha lämnats

Ds 2003:000 Bilaga 1

be deemed to have been made enligt detta protokoll. also under this Protocol.

2. Where a Contracting 2. Om en fördrags- State does not fulfil its slutande stat inte fullgör obligations to submit the skyldigheten att lämna den communication referred to in underrättelse som avses i paragraph 1 and this results in punkt 1 detta resulterar i a financial loss for the ekonomisk förlust för den Supplementary Fund, that kompletterande fonden, är den Contracting State shall be staten skyldig att ersätta den liable to compensate the kompletterande fonden denna Supplementary Fund for such förlust. Församlingen skall loss. The Assembly shall, on efter rekommendation från the recommendation of the den kompletterande fondens Director of the Supplementary direktör besluta om en sådan Fund, decide whether such ersättning skall betalas av den compensation shall be payable fördragsslutande staten. by that Contracting State.

Article 14 Artikel 14

1. Notwithstanding Article 1. Utan hinder av artikel 10, for the purposes of this 10 skall vid tillämpningen av Protocol there shall be deemed detta protokoll varje fördragsto be a minimum receipt of 1 slutande stat anses ta emot million tons of contributing oil minst en miljon ton in each Contracting State. avgiftspliktig olja.

2. When the aggregate 2. Om den sammanlagda quantity of contributing oil mängd avgiftspliktig olja som received in a Contracting State tas emot i en fördragsslutande is less than 1 million tons, the stat understiger en miljon ton, Contracting State shall assume skall de förpliktelser som the obligations that would be skulle ha åvilat var och en som incumbent under this Protocol varit skyldig att bidra till den on any person who would be kompletterande fonden för olja liable to contribute to the som tagits emot inom den

Bilaga 1 Ds 2003:000

Supplementary Fund in respect statens område, övertas av den of oil received within the fördragsslutande staten, i den territory of that State in so far utsträckning det inte finns as no liable person exists for någon person som är ansvarig the aggregated quantity of oil för den sammanlagda mängd received. olja som tas emot.

Article 15 Artikel 15

1. If in a Contracting State 1. Om det i en fördragsthere is no person meeting the slutande stat inte finns någon conditions of Article 10, that person som uppfyller kraven i Contracting State shall for the artikel 10, skall den fördragspurposes of this Protocol slutande staten, vid tillämpinform the Director of the ningen av detta protokoll, Supplementary Fund thereof. informera den kompletterande

fondens direktör om detta.

2. No compensation shall 2. Den kompletterande be paid by the Supplementary fonden skall inte betala Fund for pollution damage in ersättning för skada genom the territory, territorial sea or förorening inom en fördragsexclusive economic zone or slutande stats territorium, area determined in accordance territorialvatten eller exklusiva with Article 3(a)(ii), of this ekonomiska zon eller område Protocol, of a Contracting som bestämts i enlighet med State in respect of a given artikel 3 a ii i detta protokoll incident or for preventive för en bestämd olycka eller för measures, wherever taken, to förebyggande åtgärder, var de prevent or minimize such än vidtas, för att förhindra eller damage, until the obligations begränsa sådan skada, innan to communicate to the skyldigheten att underrätta den Director of the Supplementary kompletterande fondens direk- Fund according to Article tör i enlighet med artikel 13.1 13(1) and paragraph 1 of this och punkt 1 i denna artikel har Article have been complied fullgjorts av den fördragswith in respect of that slutande staten för alla år före

Ds 2003:000 Bilaga 1

Contracting State for all years denna olycka. prior to the occurrence of that incident.

The Assembly shall Församlingen skall i det determine in the Internal interna reglementet fastställa Regulations the circumstances under vilka omständigheter en under which a Contracting fördragsslutande stat skall State shall be considered as anses ha brustit i sina having failed to comply with skyldigheter. its obligations.

3. Where compensation has 3. Om ersättning har been denied temporarily in vägrats tillfälligt i enlighet med accordance with paragraph 2, punkt 2, skall ersättning vägras compensation shall be denied slutligt i fråga om den olyckan permanently in respect of that om skyldigheterna att underincident if the obligations to rätta den kompletterande communicate to the Director fondens direktör enligt artikel of the Supplementary Fund 13.1 och punkt 1 i denna under Article 13(1) and artikel inte har fullgjorts inom paragraph 1 of this Article, ett år efter det att den have not been complied with kompletterande fondens direkwithin one year after the tör har underrättat den Director of the Supplementary fördragsslutande staten om Fund has notified the dess underlåtenhet att Contracting State of its failure rapportera. to report.

4. Any payments of 4. Alla avgifter som skall contributions due to the betalas till den kompletterande Supplementary Fund shall be fonden skall räknas av från set off against compensation ersättning som skall betalas till due to the debtor, or the gäldenären eller dennes debtor's agents. företrädare.

Bilaga 1 Ds 2003:000

Organization and Organisation och

administration förvaltning

Article 16 Artikel 16

1. The Supplementary 1. Den kompletterande Fund shall have an Assembly fonden skall ha en församling and a Secretariat headed by a och ett sekretariat som leds av Director. en direktör.

2. Articles 17 to 20 and 28 2. Artiklarna 17–20 och to 33 of the 1992 Fund 28–33 i 1992 års fond- Convention shall apply to the konvention skall tillämpas på Assembly, Secretariat and församlingen, sekretariatet och Director of the Supplementary den kompletterande fondens Fund. direktör.

3. Article 34 of the 1992 3. Artikel 34 i 1992 års Fund Convention shall apply fondkonvention skall tillämpas to the Supplementary Fund. på den kompletterande fonden.

Article 17 Artikel 17

1. The Secretariat of the 1. Sekretariatet för 1992 1992 Fund, headed by the års fond, som leds av Director of the 1992 Fund, direktören för 1992 års fond, may also function as the får också fungera som Secretariat and the Director of sekretariat och direktör för the Supplementary Fund. den kompletterande fonden.

2. If, in accordance with 2. Om sekretariatet och paragraph 1, the Secretariat and direktören för 1992 års fond the Director of the 1992 Fund också utför uppgifter enligt also perform the function of punkt 1 som sekretariat och Secretariat and Director of the direktör för den komplet- Supplementary Fund, the terande fonden, skall den Supplementary Fund shall be kompletterande fonden vid represented, in cases of intressekonflikter mellan 1992 conflict of interests between års fond och den

Ds 2003:000 Bilaga 1

the 1992 Fund and the kompletterande fonden Supplementary Fund, by the företrädas av församlingens Chairman of the Assembly. ordförande.

3. The Director of the 3. Den kompletterande Supplementary Fund, and the fondens direktör och den staff and experts appointed by personal och de experter som the Director of the den kompletterande fondens Supplementary Fund, perfor- direktör har utsett, skall när de ming their duties under this fullgör sina uppgifter enligt Protocol and the 1992 Fund detta protokoll och 1992 års Convention, shall not be fondkonvention inte anses ha regarded as contravening the brutit mot bestämmelserna i provisions of Article 30 of the artikel 30 i 1992 års 1992 Fund Convention as fondkonvention, som de applied by Article 16(2) of this tillämpas genom artikel 16.2 i Protocol insofar as they detta protokoll, när de fullgör discharge their duties in sina uppgifter i enlighet med accordance with this Article. denna artikel.

4. The Assembly shall 4. Församlingen skall endeavour not to take sträva efter att inte fatta beslut decisions which are incom- som är oförenliga med beslut patible with decisions taken by som har fattats av församlingen the Assembly of the 1992 för 1992 års fond. Om olika Fund. If differences of opinion meningar uppkommer rörande with respect to common gemensamma förvaltningsadministrative issues arise, the frågor skall församlingen söka Assembly shall try to reach a nå enighet med 1992 års fonds consensus with the Assembly församling i en anda av of the 1992 Fund, in a spirit of ömsesidigt samarbete och med mutual cooperation and with de båda organisationernas the common aims of both gemensamma mål för ögonen. organizations in mind.

5. The Supplementary 5. Den kompletterande Fund shall reimburse the 1992 fonden skall till 1992 års fond Fund all costs and expenses återbetala alla kostnader och arising from administrative utgifter som 1992 års fond har

Bilaga 1 Ds 2003:000

services performed by the 1992 haft för administrativa tjänster Fund on behalf of the vilka den har utfört för den Supplementary Fund. kompletterande fondens

räkning.

Transitional provisions Artikel 18

Article 18 Övergångsbestämmelser

1. Subject to paragraph 4, 1. Om inte annat följer av the aggregate amount of the punkt 4, skall det sammanlagda annual contributions payable beloppet av årsavgifter för in respect of contributing oil avgiftspliktig olja som har received in a single tagits emot i en enskild Contracting State during a fördragsslutande stat under ett calendar year shall not exceed kalenderår inte överstiga 20 % 20% of the total amount of av det totala beloppet av annual contributions pursuant årsavgifter enligt detta prototo this Protocol in respect of koll för det kalenderåret. that calendar year.

2. If the application of the 2. Om tillämpningen av provisions in Article 11(2) and bestämmelserna i artikel 11.2 (3) would result in the och 11.3 leder till att det aggregate amount of the sammanlagda beloppet av contributions payable by avgifter som skall betalas av de contributors in a single avgiftsskyldiga i en enskild Contracting State in respect of fördragsslutande stat för ett a given calendar year exceeding kalenderår överstiger 20 % av 20% of the total annual summan av årsavgifter, skall de contributions, the contri- avgifter som skall betalas av de butions payable by all avgiftsskyldiga i den staten contributors in that State shall minskas proportionellt så att be reduced pro rata so that deras sammanlagda avgifter their aggregate contributions motsvarar 20 % av den totala equal 20% of the total annual summan av årsavgifter till den contributions to the Supple- kompletterande fonden för det

Ds 2003:000 Bilaga 1

mentary Fund in respect of året. that year.

3. If the contributions 3. Om de avgifter som payable by persons in a given skall betalas av de Contracting State shall be avgiftsskyldiga i en förreduced pursuant to paragraph dragsslutande stat skall 2, the contributions payable by minskas enligt punkt 2, skall persons in all other de avgifter som skall betalas av Contracting States shall be de avgiftsskyldiga i övriga increased pro rata so as to fördragsslutande stater ökas ensure that the total amount of proportionellt så att den totala contributions payable by all summan av avgifter som skall persons liable to contribute to betalas av de som är skyldiga the Supplementary Fund in att betala avgifter till den respect of the calendar year in kompletterande fonden för question will reach the total kalenderåret i fråga kommer amount of contributions att uppgå till den summa av decided by the Assembly. avgifter som har beslutats av

församlingen.

4. The provisions in para- 4. Bestämmelserna i graphs 1 to 3 shall operate punkterna 1–3 skall tillämpas until the total quantity of till dess att den totala mängden contributing oil received in all avgiftspliktig olja som har Contracting States in a tagits emot i de fördragscalendar year, including the slutande staterna under ett quantities referred to in Article kalenderår, med de mängder 14(1), has reached 1 000 som anges i artikel 14.1 million tons or until a period inräknade, uppgår till 1 000 of 10 years after the date of miljoner ton, dock längst till entry into force of this dess att tio år har gått från det Protocol has elapsed, which- att detta protokoll trädde i ever occurs earlier. kraft.

Bilaga 1 Ds 2003:000

Final clauses Slutbestämmelser

Article 19 Artikel 19

Signature, ratification, Undertecknande, ratifikation,

acceptance, approval and godtagande, godkännande och

accession anslutning

1. This Protocol shall be 1. Detta protokoll skall open for signature at London stå öppet för undertecknande i from 31 July 2003 to 30 July London från och med den 31 2004. juli 2003 till och med den 30

juli 2004.

2. States may express their 2. En stat får uttrycka sitt consent to be bound by this samtycke till att vara bunden Protocol by: av detta protokoll genom

(a) signature without a) undertecknande utan reservation as to ratification, förbehåll för ratifikation, acceptance or approval; or godtagande eller godkännande,

eller

(b) signature subject to b) undertecknande med ratification, acceptance or förbehåll för ratifikation, approval followed by godtagande eller godkännande ratification, acceptance or följt av ratifikation, godapproval; or tagande eller godkännande,

eller (c) accession. c) anslutning. 3. Only Contracting States 3. Enbart stater som är

to the 1992 Fund Convention parter i 1992 års fondmay become Contracting konvention får ansluta sig till States to this Protocol. detta protokoll.

4. Ratification, acceptance, 4. Ratifikation, godtagapproval or accession shall be ande, godkännande eller effected by the deposit of a anslutning skall verkställas formal instrument to that genom att ett formellt effect with the Secretary- instrument för detta ändamål

Ds 2003:000 Bilaga 1

General. deponeras hos general-

sekreteraren.

Article 20 Artikel 20

Information on contributing Information om avgiftspliktig

oil olja

Before this Protocol comes En stat skall innan detta into force for a State, that State protokoll träder i kraft för shall, when signing this staten, när den undertecknar Protocol in accordance with protokollet i enlighet med Article 19(2)(a), or when artikel 19.2 a, eller deponerar depositing an instrument ett instrument som avses i referred to in Article 19(4) of artikel 19.4 i detta protokoll, this Protocol, and annually och därefter årligen den dag thereafter at a date to be som generalsekreteraren besdetermined by the Secretary- tämmer, underrätta general- General, communicate to the sekreteraren om namn och Secretary-General the name adress på personer som för den and address of any person who staten är skyldiga att betala in respect of that State would avgifter till den kompletbe liable to contribute to the terande fonden enligt artikel Supplementary Fund pursuant 10. Staten skall också lämna to Article 10 as well as data on uppgift om de mängder the relevant quantities of avgiftspliktig olja som tagits contributing oil received by emot av en sådan person inom any such person in the den statens territorium under territory of that State during det närmast föregående kalenthe preceding calendar year. deråret.

Article 21 Artikel 21

Entry into force Ikraftträdande

1. This Protocol shall enter 1. Detta protokoll träder

Bilaga 1 Ds 2003:000

into force three months i kraft tre månader efter det att following the date on which följande förutsättningar är the following requirements are uppfyllda: fulfilled:

(a) at least eight States a) När minst åtta stater have signed the Protocol har undertecknat protokollet without reservation as to utan förbehåll för ratifikation, ratification, acceptance or godtagande eller godkännande, approval, or have deposited eller har deponerat sina instruments of ratification, ratifikations-, godtagande-, acceptance, approval or godkännande- eller anslutaccession with the Secretary- ningsinstrument hos general- General; and sekreteraren.

(b) the Secretary-General b) När generalsekreterhas received information from aren har fått information från the Director of the 1992 Fund direktören för 1992 års fond that those persons who would om att de som är skyldiga att be liable to contribute betala avgift enligt artikel 10 pursuant to Article 10 have tog emot sammanlagt minst received during the preceding 450 miljoner ton avgiftspliktig calendar year a total quantity olja under det närmast of at least 450 million tons of föregående kalenderåret med contributing oil, including the de mängder som anges i artikel quantities referred to in Article 14.1 inräknade. 14(1).

2. For each State which 2. För de stater som signs this Protocol without undertecknar detta protokoll reservation as to ratification, utan förbehåll för ratifikation, acceptance or approval, or godtagande eller godkännande, which ratifies, accepts, eller som ratificerar, godtar, approves or accedes to this godkänner eller ansluter sig till Protocol, after the conditions detta protokoll efter det att in paragraph 1 for entry into villkoren i punkt 1 har force have been met, the uppfyllts, träder protokollet i Protocol shall enter into force kraft tre månader efter det att three months following the staten har deponerat veder-

Ds 2003:000 Bilaga 1

date of the deposit by such börligt instrument. State of the appropriate instrument.

3. Notwithstanding 3. Utan hinder av paragraphs 1 and 2, this punkterna 1 och 2 träder detta Protocol shall not enter into protokoll inte i kraft för en force in respect of any State stat förrän 1992 års until the 1992 Fund fondkonvention träder i kraft Convention enters into force för den staten. for that State.

Article 22 Artikel 22

First session of the Assembly Första mötet med

församlingen

The Secretary-General shall Generalsekreteraren skall convene the first session of the sammankalla församlingens Assembly. This session shall första möte. Mötet skall äga take place as soon as possible rum så snart som möjligt efter after the entry into force of det att detta protokoll har trätt this Protocol and, in any case, i kraft och i varje fall inte not more than thirty days after senare än trettio dagar efter such entry into force. ikraftträdandet.

Article 23 Artikel 23

Revision and amendment Revision och ändring

1. A conference for the 1. Organisationen får purpose of revising or sammankalla en konferens för amending this Protocol may be att revidera eller ändra detta convened by the Organization. protokoll.

2. The Organization shall 2. Organisationen skall convene a Conference of sammankalla en sådan Contracting States for the konferens med de fördrags-

Bilaga 1 Ds 2003:000

purpose of revising or slutande staterna för att amending this Protocol at the revidera eller ändra detta request of not less than one protokoll om minst en third of all Contracting States. tredjedel av dem begär det.

Article 24 Artikel 24

Amendment of compensation Ändring av

limit begränsningsbelopp

1. Upon the request of at 1. På begäran av minst en least one quarter of the fjärdedel av de fördrags- Contracting States, any slutande staterna skall ett proposal to amend the limit of förslag till ändring av the amount of compensation ansvarsgränserna enligt artikel laid down in Article 4(2)(a), 4.2 a genom general-sekshall be circulated by the reterarens försorg sändas till Secretary-General to all alla medlemmar i Members of the Organization organisationen och till alla and to all Contracting States. fördragsslutande stater.

2. Any amendment pro- 2. Ett förslag till ändring posed and circulated as above som sänts enligt ovan skall shall be submitted to the Legal senast inom sex månader från Committee of the översändandet lämnas över till Organization for consideration organisationens juridiska at a date at least six months kommitté för övervägande. after the date of its circulation.

3. All Contracting States to 3. Alla stater som är this Protocol, whether or not parter i detta protokoll har, Members of the Organization, oavsett om de är medlemmar i shall be entitled to participate organisationen eller inte, rätt in the proceedings of the Legal att delta i juridiska kommitténs Committee for the förhandlingar för övervägande consideration and adoption of och antagande av ändringar. amendments.

4. Amendments shall be 4. Ändringar skall antas

Ds 2003:000 Bilaga 1

adopted by a two-thirds med två tredjedels majoritet av majority of the Contracting de fördragsslutande stater som States present and voting in är närvarande och som röstar i the Legal Committee, juridiska kommittén, med den expanded as provided for in ökning i antalet som föranleds paragraph 3, on condition that av punkt 3, dock under at least one half of the förutsättning att minst hälften Contracting States shall be av de fördragsslutande staterna present at the time of voting. är närvarande vid

omröstningstillfället.

5. When acting on a pro- 5. När juridiska komposal to amend the limit, the mittén behandlar ett förslag till Legal Committee shall take ändring av gränserna skall den into account the experience of ta hänsyn till inträffade incidents and in particular the olyckor och i synnerhet amount of damage resulting omfattningen av de skador therefrom and changes in the som orsakats av dem samt till monetary values. förändringar i penningvärdena.

6.(a) No amendments of the 6. a) Ändringar i gränserna limit under this Article may be med stöd av denna artikel får considered before the date of inte övervägas förrän detta entry into force of this protokoll har trätt i kraft och Protocol nor less than three inte heller förrän tre år har years from the date of entry förflutit från den dag en into force of a previous tidigare ändring med stöd av amendment under this Article; denna artikel har trätt i kraft.

(b) The limit may not be b) Gränsen får inte höjas increased so as to exceed an så att beloppet kommer att amount which corresponds to överstiga den gräns som lagts the limit laid down in this fast i detta protokoll ökat med Protocol increased by six per sex procent per år, inklusive cent per year calculated on a den procentuella höjningen compound basis from the date från föregående år, räknat från when this Protocol is opened och med den dag protokollet for signature to the date on öppnades för undertecknande

Bilaga 1 Ds 2003:000

which the Legal Committee's till och med den dag juridiska decision comes into force; kommitténs beslut träder i

kraft.

(c) The limit may not be c) Gränsen får inte höjas increased so as to exceed an så att den med tre gånger amount which corresponds to överstiger den gräns som lagts the limit laid down in this fast i detta protokoll. Protocol multiplied by three.

7. Any amendment adop- 7. En ändring som har ted in accordance with para- antagits i enlighet med punkt 4 graph 4 shall be notified by the skall av organisationen delges Organization to all Con- de fördragsslutande staterna. tracting States. The amend- Ändringen skall anses godment shall be deemed to have tagen när tolv månader har been accepted at the end of a förflutit från underrättelsen period of twelve months after om inte inom den tidsperioden the date of notification, unless minst en fjärdedel av de stater within that period not less som var fördragsslutande stater than one quarter of the States då ändringen antogs av that were Contracting States at juridiska kommittén har the time of the adoption of the underrättat organisationen om amendment by the Legal att de inte godtar ändringen. I Committee have com- sådant fall är ändringen municated to the Organization förkastad och får ingen verkan. that they do not accept the amendment, in which case the amendment is rejected and shall have no effect.

8. An amendment deemed 8. En ändring som har to have been accepted in godtagits i enlighet med punkt accordance with paragraph 7 7 träder i kraft tolv månader shall enter into force twelve efter det att den godtogs. months after its acceptance.

9. All Contracting States 9. Alla fördragsslutande shall be bound by the stater är bundna av ändringen amendment, unless they om de inte säger upp detta

Ds 2003:000 Bilaga 1

denounce this Protocol in protokoll i enlighet med artikel accordance with Article 26(1) 26.1 och 26.2, senast sex and (2), at least six months månader innan ändringen before the amendment enters träder i kraft. En sådan into force. Such denunciation uppsägning får verkan när shall take effect when the ändringen träder i kraft. amendment enters into force.

10. When an amendment 10. En stat som blir has been adopted by the Legal fördragsslutande stat när Committee but the twelve- juridiska kommittén har month period for its antagit en ändring men innan acceptance has not yet expired, tolvmånadersperioden för dess a State which becomes a godtagande har löpt ut, blir Contracting State during that bunden av ändringen om den period shall be bound by the träder i kraft. En stat som blir amendment if it enters into fördragsslutande stat efter den force. A State which becomes a perioden blir bunden av en Contracting State after that ändring som har godtagits i period shall be bound by an enlighet med punkt 7. I de fall amendment which has been som anges i denna punkt blir accepted in accordance with en stat bunden av en ändring paragraph 7. In the cases när den träder i kraft eller när referred to in this paragraph, a protokollet träder i kraft för State becomes bound by an den staten, om detta sker amendment when that senare. amendment enters into force, or when this Protocol enters into force for that State, if later.

Article 25 Artikel 25

Protocols to the 1992 Fund Protokoll till 1992 års

Convention fondkonvention

1. If the limits laid down in 1. Om de ansvarsgränser

Bilaga 1 Ds 2003:000

the 1992 Fund Convention som fastställts i 1992 års have been increased by a fondkonvention har höjts Protocol thereto, the limit laid genom ett protokoll till down in Article 4(2)(a), may konventionen, får den be increased by the same ansvarsgräns som anges i amount by means of the artikel 4.2 a höjas med samma procedure set out in Article 24. belopp med tillämpning av The provisions of Article förfarandet i artikel 24. I 24(6), shall not apply in such sådana fall skall inte cases. bestämmelserna i artikel 24.6

gälla.

2. If the procedure referred 2. Om det förfarande to in paragraph 1 has been som punkt 1 hänvisar till har applied, any subsequent tillämpats, skall en amendment of the limit laid efterföljande ändring av den down in Article 4(2), by ansvarsgräns som har lagts fast application of the procedure in i artikel 4.2 med användning av Article 24 shall, for the förfarandet i artikel 24, vid purpose of Article 24(6)(b) tillämpningen av artikel 24.6 b and (c), be calculated on the och 24.6 c beräknas på basis of the new limit as grundval av de nya ansvarsincreased in accordance with gränser som höjts i enlighet paragraph 1. med punkt 1.

Article 26 Artikel 26

Denunciation Uppsägning

1. This Protocol may be 1. Detta protokoll får denounced by any Contracting sägas upp av en fördrags- State at any time after the date slutande stat när som helst on which it enters into force efter det att det har trätt i kraft for that Contracting State. för den fördragsslutande

staten.

2. Denunciation shall be 2. Uppsägning verkställs effected by the deposit of an genom att ett instrument

Ds 2003:000 Bilaga 1

instrument with the Secretary deponeras hos general- General. sekreteraren.

3. A denunciation shall 3. En uppsägning får take effect twelve months, or verkan tolv månader efter such longer period as may be deponeringen hos generalspecified in the instrument of sekreteraren, eller den längre denunciation, after its deposit tidrymd som har angetts i with the Secretary General. uppsägningsinstrumentet.

4. Denunciation of the 4. En uppsägning av 1992 1992 Fund Convention shall års fondkonvention skall anses be deemed to be a innebära uppsägning av detta denunciation of this Protocol. protokoll. En sådan Such denunciation shall take uppsägning får verkan den dag effect on the date on which då uppsägningen av 1992 års denunciation of the Protocol ändringsprotokoll till 1971 års of 1992 to amend the 1971 fondkonvention får verkan Fund Convention takes effect enligt artikel 34 i det according to Article 34 of that protokollet. Protocol.

5. Notwithstanding a de- 5. Utan hinder av att en nunciation of the present fördragsslutande stat säger upp Protocol by a Contracting detta protokoll i enlighet med State pursuant to this Article, denna artikel, skall bestämany provisions of this Protocol melserna i protokollet om relating to the obligations to skyldigheter att betala avgifter make contributions to the till den kompletterande fonden Supplementary Fund with fortsätta att gälla för sådana respect to an incident referred olyckor som avses i artikel 11.2 to in Article 11(2)(b), and b och som har inträffat innan occurring before the uppsägningen träder i kraft. denunciation takes effect, shall continue to apply.

Bilaga 1 Ds 2003:000

Article 27 Artikel 27

Extraordinary sessions of the Extra möten med

Assembly församlingen

1. Any Contracting State 1. Inom nittio dagar efter may, within ninety days after deponeringen av ett uppsägthe deposit of an instrument of ningsinstrument får varje denunciation the result of fördragsslutande stat som which it considers will anser att uppsägningen significantly increase the level kommer att leda till en of contributions for the betydande höjning av avremaining Contracting States, gifterna för de kvarvarande request the Director of the fördragsslutande staterna, be- Supplementary Fund to gära att direktören för den convene an extraordinary kompletterande fonden samsession of the Assembly. The mankallar ett extra möte med Director of the Supplementary församlingen. Direktören skall Fund shall convene the sammankalla församlingen att Assembly to meet not later mötas inom sextio dagar från than sixty days after receipt of det att han tog emot denna the request. begäran.

2. The Director of the 2. Direktören för den Supplementary Fund may take kompletterande fonden får på the initiative to convene an eget initiativ sammankalla extraordinary session of the församlingen till ett extra möte Assembly to meet within sixty som skall hållas inom sextio days after the deposit of any dagar efter deponeringen av ett instrument of denunciation, if uppsägningsinstrument, om the Director of the direktören för den komp- Supplementary Fund considers letterande fonden anser att that such denunciation will uppsägningen kommer att leda result in a significant increase till en betydande höjning av in the level of contributions of avgifterna för de kvarvarande the remaining Contracting fördragsslutande staterna. States.

Ds 2003:000 Bilaga 1

3. If the Assembly at an 3. Om församlingen vid extraordinary session conven- ett extra möte som sammaned in accordance with kallats enligt punkterna 1 och 2 paragraph 1 or 2 decides that fastställer att uppsägningen the denunciation will result in kommer att leda till en a significant increase in the betydande höjning av avlevel of contributions for the gifterna för de kvarvarande remaining Contracting States, fördragsslutande staterna, får any such State may, not later var och en av dessa stater than one hundred and twenty senast 120 dagar före den dag days before the date on which då uppsägningen får verkan the denunciation takes effect, säga upp detta protokoll med denounce this Protocol with verkan från samma dag. effect from the same date.

Article 28 Artikel 28

Termination Upphörande

1. This Protocol shall cease 1. Detta protokoll uppto be in force on the date when hör att gälla när antalet the number of Contracting fördragsslutande stater under- States falls below seven or the stiger sju, eller när den totala total quantity of contributing mängden av avgiftspliktig olja oil received in the remaining som tagits emot i de Contracting States, including kvarvarande fördragsslutande the quantities referred to in staterna, med de mängder som Article 14(1), falls below 350 anges i artikel 14 inräknade, million tons, whichever occurs understiger 350 miljoner ton, earlier. om detta inträffar tidigare.

2. States which are bound 2. Stater som är bundna by this Protocol on the day av detta protokoll dagen innan before the date it ceases to be det upphör att gälla skall in force shall enable the möjliggöra för den komplet- Supplementary Fund to terande fonden att utöva sina exercise its functions as funktioner enligt artikel 29 och

Bilaga 1 Ds 2003:000

described in Article 29 and förblir endast för detta shall, for that purpose only, ändamål bundna av detta remain bound by this Protocol. protokoll.

Article 29 Artikel 29

Winding up of the Avveckling av den

Supplementary Fund kompletterande fonden

1. If this Protocol ceases to 1. Om detta protokoll be in force, the Supplementary upphör att gälla skall den Fund shall nevertheless: kompletterande fonden dock

(a) meet its obligations in a) infria sina förpliktelser respect of any incident för de olyckor som har occurring before the Protocol inträffat innan protokollet ceased to be in force; upphörde att gälla, och

(b) be entitled to exercise b) få utöva sin rätt till its rights to contributions to avgifter i den utsträckning som the extent that these dessa avgifter är nödvändiga contributions are necessary to för att infria de förpliktelser meet the obligations under som avses i a, inklusive de paragraph 1(a), including förvaltningskostnader som är expenses for the adminis- nödvändiga för detta ändamål. tration of the Supplementary Fund necessary for this purpose.

2. The Assembly shall take 2. Församlingen skall all appropriate measures to vidta alla lämpliga åtgärder för complete the winding up of att avveckla den kompletthe Supplementary Fund, terande fonden, inklusive en including the distribution in an rättvis fördelning av resterande equitable manner of any tillgångar bland dem som har remaining assets among those betalat avgifter till fonden. persons who have contributed to the Supplementary Fund.

3. For the purposes of this 3. Den kompletterande

Ds 2003:000 Bilaga 1

Article the Supplementary fonden skall förbli en juridisk Fund shall remain a legal person i enlighet med bestämperson. melserna i denna artikel.

Article 30 Artikel 30

Depositary Depositarie

1. This Protocol and any 1. Detta protokoll och de amendments accepted under ändringar som godtagits i Article 24 shall be deposited enlighet med artikel 24 skall with the Secretary-General. deponeras hos general-

sekreteraren.

2. The Secretary-General 2. Generalsekreteraren shall: skall

(a) inform all States which a) informera alla stater have signed or acceded to this som har undertecknat eller Protocol of: anslutit sig till detta protokoll

om

(i) each new signature or i) varje nytt underteckdeposit of an instrument nande eller ny deponering av together with the date thereof; ett instrument samt dagen för

detta,

(ii) the date of entry into ii) dagen för ikraftforce of this Protocol; trädandet av detta protokoll,

(iii) any proposal to amend iii) ett förslag om ändring the limit of the amount of av gränsen för ersättningscompensation which has been beloppet och som har gjorts i made in accordance with enlighet med artikel 24.1, Article 24(1);

(iv) any amendment which iv) en ändring som har has been adopted in antagits i enlighet med artikel accordance with Article 24(4); 24.4,

(v) any amendment v) en ändring som anses deemed to have been accepted ha godtagits med stöd av under Article 24(7), together artikel 24.7, samt den dag då

Bilaga 1 Ds 2003:000

with the date on which that ändringen träder i kraft enligt amendment shall enter into punkterna 8 och 9 i den force in accordance with artikeln, paragraphs 8 and 9 of that Article;

(vi) the deposit of an vi) deponering av ett instrument of denunciation of uppsägningsinstrument som this Protocol together with the rör detta protokoll samt dagen date of the deposit and the för deponeringen och den dag date on which it takes effect; då uppsägningen får verkan,

(vii) any communication vii) en underrättelse som called for by any Article in this krävs enligt någon av artiklarna Protocol; i detta protokoll,

(b) transmit certified true b) översända bestyrkta copies of this Protocol to all kopior av detta protokoll till Signatory States and to all alla stater som har under- States which accede to the tecknat det och till alla stater Protocol. som ansluter sig till detta

protokoll.

3. As soon as this Protocol 3. Så snart som detta enters into force, the text shall protokoll träder i kraft skall be transmitted by the generalsekreteraren överlämna Secretary-General to the texten till Förenta nationernas Secretariat of the United sekretariat för registrering och Nations for registration and offentliggörande i enlighet publication in accordance with med artikel 102 i Förenta Article 102 of the Charter of nationernas stadga. the United Nations.

Article 31 Artikel 31

Languages Språk

This Protocol is established Detta protokoll är upprättat

Ds 2003:000 Bilaga 1

in a single original in the i ett enda original på arabiska, Arabic, Chinese, English, engelska, franska, kinesiska, French, Russian and Spanish ryska och spanska språken, languages, each text being vilka alla texter är lika giltiga. equally authentic.

DONE AT LONDON this Som skedde i London den sixteenth day of May, two 16 maj 2003. thousand and three.

IN WITNESS WHEREOF Till bekräftelse härav har the undersigned, being duly undertecknade, därtill vederauthorised by their respective börligen befullmäktigade, un- Governments for that purpose, dertecknat detta protokoll. have signed this Protocol.

Resolution om en översyn av det internationella ansvarighets- och ersättningssystemet för oljeskador

Vid diplomatkonferensen den 12–16 maj 2003 i den Internationella sjöfartsorganisationen antogs i samband med 2003 års protokoll till 1992 års fondkonvention en resolution angående en översyn av det internationella ansvarighets- och ersättningssystemet för oljeskador till sjöss av följande innehåll.

”Diplomatkonferensen,

Som har antagit 2003 års protokoll till 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja (hädanefter benämnd ”Protokollet”) i syfte att upprätta 2003 års internationella kompletterande oljeskadefond (hädanefter benämnd ”den kompletterande oljeskadefonden”),

Som erinrar om det mandat som utfärdats av församlingen i 1992 års internationella oljeskadefond (i det följande benämnd ”1992 års fondförsamling”) rörande behovet av och möjligheterna till ytterligare förbättringar av det internationella ersättningssystem som tillskapats av 1992 års internationella konvention om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja (i det följande benämnd 1992 års ansvarighetskonvention) och 1992 års internationella konvention om upprättandet av en internationell fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja (i det följande benämnd 1992 års fondkonvention),

Ds 2003:000 Bilaga 2

Som konstaterar att de stater som är parter i 1992 års fondkonvention också är parter i 1992 års ansvarighetskonvention (i det följande samfällt benämnda ”1992 års konventioner”),

Som är medvetna om att 1992 års konventioner antogs för att skapa enhetliga internationella regler och förfaranden för avgörande av frågor om ansvarighet och att tillhandahålla rimlig ersättning i sådana fall,

Som inser behovet av att tillförsäkra att skälig och effektiv ersättning finns omedelbart tillgänglig för personer som lider skada som härrör från olyckor i samband med sjötransport av beständig olja som last i fartyg,

Som är uppmärksamma på de pågående undersökningarna som genomförs av 1992 års fondförsamling av kostnaderna för oljeutsläpp och förhållandet mellan fartygsägarens ansvar och bidrag från oljemottagare,

1. Anmodar 1992 års fondförsamling att fortsätta att överväga förbättringar av 1992 års ansvarighetskonvention och 1992 års fondkonvention,

2. Tillråder alla stater som är parter i 1992 års ansvarighetskonvention och i 1992 års fondkonvention att ge hög prioritet åt det pågående arbetet mot en övergripande revidering av 1992 års konventioner, och

3. Anmodar den Internationella sjöfartsorganisationen att överväga resultatet av överläggningarna i 1992 års fondförsamling och att vidta de lämpliga åtgärder som krävs.”

Bestämmelserna i 2003 års fondprotokoll

Inledning I denna bilaga görs en genomgång artikel för artikel av bestämmelserna i 2003 års fondprotokoll.

Bestämmelserna i 2003 års fondprotokoll Artikel 1

Artikeln innehåller definitioner av för fondprotokollet centrala begrepp. Flertalet av dessa definieras inte direkt i fondprotokollet utan i 1992 års ansvarighetskonvention och fondkonvention men skall tillämpas i fondprotokollet med den innebörd begreppen har i dessa konventioner. Några begrepp är nya. Detta gäller bland annat begreppet ”styrkt fordran” (”established claim”).

Artikel 2

Artikelns första punkt anger att genom fondprotokollet upprättas en internationell kompletterande fond för ersättning av skada orsakad av förorening genom olja. Bestämmelsen bygger på artikel 2 i 1971 års fondkonvention och 1992 års fondkonvention. Till skillnad från dessa bestämmelser anger inte fondprotokollets artikel 2 den kompletterande fondens syfte. Denna fråga regleras emellertid i artikel 4.

Ds 2003:000 Bilaga 3

I andra punkten fastställs bland annat att den kompletterande oljeskadefonden i varje fördragsslutande stat skall erkännas som en juridisk person och enligt dessa staters respektive rättsordning kunna förvärva rättigheter och skyldigheter samt vara part i rättegång. Bestämmelsen har sin motsvarighet i artikel 2 i 1971 års fondkonvention och 1992 års fondkonvention.

Artikel 3

Denna artikel anger fondprotokollets geografiska tillämpningsområde. Bestämmelsen överensstämmer med artikel 3 i 1992 års fondkonvention som i sin tur bygger på artikel 3 i 1971 års fondkonvention. Motsvarande bestämmelse finns också i andra IMO-instrument såsom HNS-konventionen och bunkerkonventionen.

Artikel 4

I denna bestämmelse, som är en av de viktigaste i protokollet, regleras den kompletterande oljeskadefondens skyldighet att betala ersättning för oljeskada.

I artikelns första punkt anges att den kompletterande fonden skall betala ersättning till skadelidande som inte har kunnat få full ersättning för föroreningsskada avseende ett krav som godkänts enligt reglerna i 1992 års fondkonvention, till följd av att den sammanlagda skadan överstiger, eller riskerar att överstiga, begränsningsbeloppet enligt artikel 4.4 i 1992 års fondkonvention.

Genom denna bestämmelse fastställs fondens kompletterande karaktär. Ersättning betalas bara om inte full ersättning har kunnat betalas enligt 1992 års fondkonvention och endast för sådana anspråk som har godkänts av den fonden, så kallade styrkta fordringar.

I den andra punkten anges under a den högsta sammanlagda ersättning som kan betalas enligt fondprotokollet och enligt

Bilaga 3 Ds 2003:000

1992 års ansvarighetskonvention och 1992 års fondkonvention. Beloppet har bestämts till 750 miljoner särskilda dragningsrätter. Den kompletterande fondens ”ansvarsbelopp” uppgår till skillnaden mellan detta belopp och vad som betalats enligt 1992 års konventioner.

Under b i denna punkt fastställs att det i särskilda dragningsrätter angivna begränsningsbeloppet skall räknas om till nationell valuta enligt närmare angivna grunder (jfr artikel 4.4 e i 1992 års fondkonvention).

Den tredje punkten upptar en bestämmelse som ger uttryck för principen att alla skadelidande skall behandlas lika. Bestämmelsen innebär att om de totala skadorna överstiger det belopp som anges i andra punkten a skall detta belopp fördelas på ett sådant sätt alla skadelidande får en lika stor andel av ersättningen. En motsvarande bestämmelse finns i 1992 års fondkonvention, se artikel 4.5.

I fjärde punkten fastställs att ersättning skall betalas endast för styrkta fordringar (detta begrepp definieras i artikel 1.8).

Artikel 5

I denna artikel regleras från vilken tidpunkt den kompletterande fonden skall börja betala ut ersättning till skadelidande. Det som utlöser den kompletterande oljeskadefondens inträde är församlingens i 1992 års oljeskadefond beslut att endast betala ut en på visst sätt proportionerad ersättning till de skadelidande. Församlingen i den kompletterande oljeskadefonden skall därefter ta ställning till om och i vilken utsträckning den kompletterande fonden skall betala den del av ersättningen som inte fått täckning enligt 1992 års konventioner.

Ds 2003:000 Bilaga 3

Artikel 6

Artikelns första punkt innehåller en preskriptionsbestämmelse, som innebär att ett anspråk mot den kompletterande oljeskadefonden preskriberas endast om det är preskriberat i förhållande till 1992 års oljeskadefond. Denna regel inverkar emellertid inte på vad som föreskrivs i artikel 15.2 och 15.3 enligt vilka regler rätten till ersättning kan upphöra tidigare (se nedan).

Den andra punkten föreskriver att ett anspråk som har riktats mot 1992 års oljeskadefond skall anses också som ett anspråk riktat mot den kompletterande oljeskadefonden. Den skadelidande behöver alltså inte bemöda sig om att ge in två ansökningar. Detta underlättar naturligtvis för den skadelidande.

Artikel 7

Artikeln anger vilken domstol som är behörig att pröva en talan om ersättning mot den kompletterande oljeskadefonden. Det har ansetts nödvändigt att processer mot den kompletterande oljeskadefonden hänvisas till de domstolar som är behöriga att pröva anspråk mot 1992 års oljeskadefond och mot fartygsägaren enligt 1992 års ansvarighetskonvention.

Genom den första punkten inkorporeras vissa bestämmelser i artikel 7 i 1992 års fondkonvention i protokollet. Detta innebär bland annat att talan skall väckas vid den domstol som är behörig enligt artikel IX i 1992 års ansvarighetskonvention, det vill säga i första hand domstolarna i skadestaten (jfr artikel 7.1 i 1992 års fondkonvention). Bestämmelsen innebär också att den kompletterande fonden kan inträda som part i en rättegång som inletts i enlighet med artikel IX i 1992 års ansvarighetskonvention mot fartygsägaren eller dennes försäkringsgivare (jfr artikel 7.4 i 1992 års fondkonvention). Slutligen betyder bestämmelsen dels att utom i de fall som särskilt angivits är den kompletterande fonden inte bunden av ett avgörande i en rättegång där den inte har varit part eller av en förlikning i vilken den inte har deltagit (jfr artikel 7.5 i 1992 års

Bilaga 3 Ds 2003:000

fondkonvention), dels att parterna i en rättegång enligt 1992 års ansvarighetskonvention kan underrätta den kompletterande fonden om rättegången med verkan att den blir bunden av avgörandet i målet på så sätt att domstolens avgörande i saken inte får ifrågasättas av fonden, under förutsättning att fonden haft möjlighet att inträda i rättegången som part (jfr artikel 7.6 i 1992 års fondkonvention).

Vissa ytterligare behörighetsbestämmelser ges i andra punkten. Om talan förs mot fartygsägaren vid en domstol i en skadestat har enligt punktens första mening den domstolen exklusiv behörighet vid en talan mot den kompletterande oljeskadefonden. Om emellertid domstolsstaten inte är part i protokollet skall enligt andra meningen en talan mot den kompletterande fonden väckas vid en domstol i den stat där fonden har sitt huvudkontor (Storbritannien) eller i en stat som är part i protokollet och som är behörig enligt artikel IX i 1992 års ansvarighetskonvention. En motsvarande bestämmelse finns i artikel 7.3 i 1992 års fondkonvention.

Det har vidare ansetts nödvändigt med en bestämmelse som tar fasta på det förhållandet att talan har väckts i en stat som är part i 1992 års fondkonvention men inte i protokollet. Enligt tredje punkten skall en talan mot den kompletterande fonden då, enligt kärandens val, väckas antingen vid en domstol i den stat där den kompletterande oljeskadefonden har sitt huvudkontor eller vid en domstol i en fördragsslutande stat som är behörig enligt bestämmelsens första punkt.

I de frågor som regleras av denna bestämmelse har EG förvärvat exklusiv behörighet genom rådets förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel Iförordningen).

Ds 2003:000 Bilaga 3

Artikel 8

Artikeln innehåller regler om erkännande och verkställighet av domar som har meddelats mot fonden av en domstol som är behörig enligt artikel 7. I första punkten föreskrivs att varje sådan dom skall erkännas och verkställas i varje fördragsslutande stat i enlighet med artikel X i 1992 års ansvarighetskonvention och under förutsättning att domen inte är föremål för ordinära rättsmedel i ursprungsstaten. Erkännandet och verkställigheten av en dom är vidare underkastat protokollets regler om proportionering av ersättningen enligt artikel 4.3, det vill säga när de sammanlagda ersättningsbeloppen överstiger det begränsningsbelopp som gäller för den kompletterande oljeskadefonden.

Artikeln hänvisar som framgår till artikel X i 1992 års ansvarighetskonvention. Av detta stadgande följer att en dom inte skall erkännas, och följaktligen inte heller verkställas, om den erhållits genom svikligt förfarande eller om svaranden inte hade fått skäligt rådrum och en rimlig möjlighet att föra sin talan.

Genom Bryssel I-förordningen har EG exklusiv behörighet också i frågor om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. Dess sakliga tillämpningsområde har således relevans för den nu behandlade artikeln. EU-staterna har enats om att det är nödvändigt att försöka upprätthålla Bryssel Iförordningen i vad gäller erkännande och verkställighet av domar också inom området för specialkonventioner. Till följd av detta har EU försökt verka för att åstadkomma en ordning som möjliggör en tillämpning av förordningen. Det är mot denna bakgrund bestämmelsen i andra punkten skall ses. Enligt denna föreskrift får de fördragsslutande staterna tillämpa andra regler för erkännande och verkställighet än de som meddelas i första punkten, givet att särreglerna har som resultat att domar erkänns och verkställs minst i samma utsträckning som enligt första punkten.

Bilaga 3 Ds 2003:000

Bestämmelsen i andra punkten medger alltså att domar erkänns i vidare mån än som följer av första punkten medan det omvända förhållandet inte gäller.

Artikel 9

I artikeln finns bestämmelser om subrogationsrätt och regressrätt.

Enligt första punkten inträder den kompletterande oljeskadefonden i fråga om ersättning för föroreningsskada som den har betalat enligt artikel 4.1 i den rätt som den som erhållit ersättning kan ha mot fartygsägaren eller dennes garant enligt 1992 års ansvarighetskonvention.

Den kompletterande oljeskadefonden har vidare enligt andra punkten rätt att inträda i de rättigheter vilka den person till vilken ersättning har betalats kan ha mot 1992 års oljeskadefond enligt 1992 års fondkonvention.

Det torde finnas flera fall då den kompletterande oljeskadefonden kan utnyttja sin subrogerade rätt mot fartygsägaren, eller dennes garant, eller 1992 års fond. Ett fall är det då 1992 års fond betalat ersättning på grund av att den bedömt att full ersättning inte kan betalas av fartygsägaren. Om inte heller 1992 års fonds begränsningsbelopp förslår kan den kompletterande fonden betala ersättning. Sjunker sedan det totala skadebeloppet kan den kompletterande oljeskadefonden med tillämpning av denna bestämmelse få tillbaka vad den betalat.

I tredje punkten slås fast att bestämmelserna i protokollet inte inverkar på den rätt till regress i förhållande till andra än de personer som anges i bestämmelsen. Den regressrätt som sålunda kan tillkomma den kompletterande fonden får inte vara mindre förmånlig än den regressrätt som kan tillkomma en försäkringsgivare för den till vilken ersättning har betalats.

Slutligen stadgas i fjärde punkten att om en stat eller myndighet har betalat ersättning enligt föreskrifter i nationell lag, inträder staten eller myndigheten i den rätt till ersättning

Ds 2003:000 Bilaga 3

från den kompletterande oljeskadefonden som tillkommit den person som på detta sätt har erhållit ersättning.

Artikel 10

Artikeln inleder ett avsnitt i protokollet som handlar om avgifter till den kompletterande oljeskadefonden. Som tidigare har nämnts har staterna stannat för att låta den nya fonden finansieras på samma sätt som 1992 års oljeskadefond, det vill säga genom avgifter från oljemottagare i de stater som är medlemmar i fonden.

Artikeln bygger på artikel 10 i 1992 års fondkonvention. Likt denna konvention föreskriver protokollet att avgiftsskyldigheten åvilar envar fysisk eller juridisk person som under ett kalenderår har tagit emot mer än 150 000 ton sjötransporterad avgiftspliktig olja. Vad gäller bestämmelsen i övrigt kan hänvisas till redogörelserna i prop. 1973:140 s. 109 f och prop. 1994/95:169 s. 206 för 1971 respektive 1992 års fondkonvention.

Artikel 11

I denna artikel finns regler om beräkning av avgifter till den kompletterande oljeskadefonden. Artikeln är frånsett några smärre justeringar identisk med artikel 12 i 1992 års fondkonvention. Det kan därför räcka med att här hänvisa till tidigare redogörelser för avgiftssystemet enligt 1971 års fondkonvention och 1992 års fondkonvention, se prop. 1973:140 s. 110 ff. och prop. 1994/95:169 s. 206.

Artikel 12

Genom hänvisningen i första punkten till artikel 13 i 1992 års fondkonvention inkorporeras dess regler om dröjsmål med

Bilaga 3 Ds 2003:000

betalning av avgifter, om staternas ansvar i fråga om betalning av avgifter och om indrivning av avgifter.

I artikelns andra punkt föreskrivs att en fördragsslutande stat kan ta på sig skyldigheten att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden. Detta skall ske med iakttagande av den ordning som föreskrivs i artikel 14 i 1992 års fondkonvention. Den bestämmelsen föreskriver bland annat att ett åtagande av en stat att betala avgifter skall vara skriftligt.

Artikel 13

Genom första punkten åläggs de fördragsslutande staterna att förse den kompletterande fondens direktör med information om mottagande av olja i enlighet med artikel 15 i 1992 års fondkonvention.

Underrättelser som lämnats till direktören enligt artikel 15.2 i 1992 års fondkonvention skall anses ha gjorts också enligt fondprotokollet. Detta innebär alltså att en oljemottagare inte behöver – i praktiken – lämna en underrättelse till 1992 års oljeskadefond och en underrättelse till den kompletterande oljeskadefonden. Detta underlättar naturligtvis både för den enskilde oljemottagaren och för fonderna.

I andra punkten finns en bestämmelse enligt vilken den stat som underlåter att underrätta direktören enligt första stycket och detta leder till förlust för den kompletterande oljeskadefonden är skyldig att ersätta denna förlust. Den kompletterande oljeskadefondens församling åläggs att på förslag av direktören avgöra om staten i fråga skall betala ersättning. En motsvarande bestämmelse finns i artikel 15.4 i 1992 års fondkonvention.

Artikel 14

Denna artikel innehåller bestämmelser om att det i varje fördragsslutande stat skall anses ha tagits emot en viss minsta

Ds 2003:000 Bilaga 3

mängd olja. Bestämmelsen har inte någon motsvarighet i 1992 års fondkonvention.

Enligt första punkten skall det i varje stat som är part i protokollet anses ha tagits emot minst 1 miljon ton avgiftspliktig olja. I den andra punkten slås fast att om den sammanlagda mängd olja som tas emot i en protokollsstat understiger 1 miljon ton övergår de skyldigheter enligt protokollet som skulle ha åvilat en oljemottagare på staten (se vidare här nedan).

Syftet med bestämmelsen är att ålägga varje stat en skyldighet att bidra med avgifter till fonden. Detta har ansetts motiverat med tanke på det mycket höga belopp som tillhandahålls av fonden. Den stat som önskar komma i åtnjutande av den extra försäkring som protokollet kan sägas utgöra skall enligt denna uppfattning också betala något för denna förmån. Bakom förslaget finns också i någon mån en tanke på förstärkt disciplin hos staterna i vad gäller iakttagande av systemets regler, men den tanken är mer framträdande i artikel 15 (se nedan).

Bestämmelsen innebär en nyhet också på det sättet att de fördragsslutande staterna åläggs avgiftsskyldighet. Som framgår av bestämmelsen är staten ansvarig i den mån det inte finns någon avgiftspliktig enligt artikel 10 som tar emot 1 miljon ton.

Artikel 15

Artikeln innehåller ytterligare bestämmelser om rapportering till den kompletterande oljeskadefonden men också om följden av utebliven rapportering.

Genom första punkten införs ett åliggande för varje fondstat att om det inte finns någon mottagare av olja i sådan mängd som avses i artikel 10 informera direktören för den kompletterande oljeskadefonden om detta förhållande.

Såväl 1971 års som 1992 års oljeskadefond har under lång tid haft problem med att vissa stater inte inkommer med rapporter om mängden mottagen olja. Flera av dessa stater antas inte ta emot någon avgiftspliktig olja men andra tros göra det. Detta är naturligtvis besvärligt för fonderna eftersom det kan ifrågasättas

Bilaga 3 Ds 2003:000

om avgiftsberäkningen blir riktig. Åtskilliga försök har gjorts att rätta till problemen, men framgången har uteblivit. Det har ansetts angeläget att dessa problem inte förs över till den nya fonden, i synnerhet som den kommer att hantera ansenliga belopp. Någon form av sanktionsmöjlighet har ansetts nödvändig.

Det är mot denna bakgrund bestämmelserna i andra och tredje punkterna skall ses. Av dessa bestämmelser följer att ingen ersättning skall betalas för skador i en stat som inte har fullgjort sina rapporteringsskyldigheter enligt artikel 13.1 och artikel 15.1. Om inte detta rättas till inom ett år skall ersättningen vägras permanent. Ett sådant beslut drabbar inte bara staten i fråga utan samtliga skadelidande i den staten, oberoende av medborgarskap och hemvist.

Enligt fjärde punkten skall betalning av utestående avgifter till den kompletterande fonden räknas av från ersättning till gäldenären som har förfallit till betalning.

Artikel 16

Denna artikel innehåller bestämmelser om den kompletterande oljeskadefondens organisation och förvaltning. Genom hänvisning inkorporeras en rad bestämmelser från 1992 års fondkonvention.

Av första punkten framgår att den kompletterande oljeskadefonden i likhet med 1992 års oljeskadefond skall ha en församling och ett sekretariat som leds av en direktör.

I den andra punkten föreskrivs att ett antal artiklar i 1992 års fondkonvention skall gälla den kompletterande oljeskadefondens församling, sekretariat och direktör. Det innebär följande för den kompletterande oljeskadefonden. Den skall ha en församling som är sammansatt av alla parter i fondprotokollet (jfr artikel 17 i 1992 års fondkonvention) och församlingens uppgifter skall bland annat vara att utnämna en direktör, att anta budget varje år och fastställa årliga avgifter samt att ge instruktioner till direktören och underställda organ om fondens förvaltning (jfr

Ds 2003:000 Bilaga 3

artikel 18 i 1992 års fondkonvention). Församlingen skall hålla ordinarie möten varje år och vid behov också extra möten (jfr artikel 19 i 1992 års fondkonvention).

Den kompletterande oljeskadefondens sekretariat skall bestå av direktören och den personal som behövs för fondens förvaltning. Direktören är fondens ställföreträdare (jfr artikel 28 i 1992 års fondkonvention). Direktören samt den personal och experter direktören har anlitat skall inte ta emot instruktioner från enskilda stater eller något utomstående organ. De skall avstå från åtgärder som kan sätta deras ställning som internationella tjänstemän i fråga (jfr artikel 30 i 1992 års fondkonvention).

Varje medlem har en röst i församlingen. Med undantag för vissa typer av beslut sker beslutsfattande med enkel majoritet (jfr artikel 32 i 1992 års fondkonvention).

Slutligen föreskrivs i den tredje punkten att artikel 34 i 1992 års fondkonvention skall tillämpas i fråga om den kompletterande oljeskadefonden. Den bestämmelsen reglerar vissa frågor om skattefrihet för den kompletterande oljeskadefonden.

För en fullständig bild av vilka bestämmelser som skall gälla för den kompletterande oljeskadefonden hänvisas till texten i fondprotokollet och texten i 1992 års fondkonvention i relevanta delar.

Artikel 17

I artikeln finns närmare bestämmelser om den kompletterande oljeskadefondens förvaltning och organisation.

I första punkten fastställs att 1992 års fonds direktör och sekretariat också kan verka i dessa egenskaper för den kompletterande fonden. Detta har ansetts motiverat från praktiska utgångspunkter och bland annat för att en hel del effektivitetsvinster kan uppnås med ett sådant arrangemang samtidigt som det skapas goda förutsättningar för en enhetlig regeltillämpning. Regeln har sin förebild i artikel 36 quater i 1992 års fondkonvention.

Bilaga 3 Ds 2003:000

Den andra punkten innehåller en regel om förvaltningen av den kompletterande oljeskadefonden i händelse av intressekonflikt med 1992 års oljeskadefond. Den kompletterande oljeskadefonden skall då företrädas av församlingens ordförande.

I artikelns tredje punkt har tagits in en bestämmelse som fastställer att när direktören samt den personal och experter han eller hon har anlitat utför sina åligganden enligt artikeln skall de inte anses handla i strid med artikel 30 i 1992 års fondkonvention som inkorporerats i protokollet genom dess artikel 16 (jfr artikel 36 quater c i 1992 års fondkonvention).

Enligt fjärde punkten skall den kompletterande oljeskadefonden sträva efter att inte fatta beslut som är oförenliga med beslut som har fattats av 1992 års oljeskadefond.

För den händelse de båda fonderna skulle ha avvikande uppfattningar i någon fråga skall den kompletterande fondens församling söka uppnå en samförståndslösning med 1992 års oljeskadefonds församling, varvid ledstjärnan skall vara de båda organisationernas gemensamma syfte.

Artikel 18

Artikeln innehåller bestämmelser om avgiftstak (”capping”), det vill säga en begränsning i skyldigheten att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden under en övergångsperiod.

Idén om ett avgiftstak är inte ny. Också vid antagandet av 1992 års fondkonvention diskuterades denna fråga. Resultatet blev att en bestämmelse i ämnet togs in i konventionen som artikel 36 ter (se prop. 1994/95:169 s. 42 f.)

I artikelns första punkt föreskrivs att de sammanlagda avgifter som skall betalas för olja som har tagits emot i en protokollsstat inte får överstiga 20 % av den kompletterande oljeskadefondens totala behov av avgifter.

Om tillämpningen av artikel 11.2 och 11.3 leder till att de sammanlagda avgifter som skall betalas av oljemottagarna i en viss protokollsstat överstiger 20 % av det totala behovet av

Ds 2003:000 Bilaga 3

avgifter, skall de avgifter som enligt dessa beräkningar faller på mottagare i den staten sättas ned med lika del så att de sammanlagda avgifterna uppgår till 20 % av de totala avgifterna till den kompletterande oljeskadefonden (andra punkten).

Vid en reducering enligt andra punkten skall, stadgar den tredje punkten, den överskjutande delen fördelas mellan avgiftsskyldiga i övriga protokollsstater till lika del så att det avgiftsbehov som fastställts av församlingen kan tillgodoses.

I den fjärde punkten anges att avgiftsbegränsningen skall gälla till dess att mängden olja som har tagits emot i protokollsstaterna uppgår till 1 miljard ton, varvid också den mängd som anses mottagen enligt artikel 14.1 inräknas, eller, om det inträffar tidigare, 10 år har förflutit från det att protokollet trädde i kraft.

Artikel 19

Artikeln innehåller sedvanliga regler om undertecknande och tillträde.

Det kan anmärkas att innan EU-staterna kan underteckna och tillträda protokollet krävs bemyndigande av gemenskapen på grund av gemenskapens kompetens i fråga om domstols behörighet samt erkännande och verkställighet av domar.

Slutligen bör uppmärksammas regeln i tredje punkten att protokollet får tillträdas endast av stater som är parter till 1992 års fondkonvention.

Artikel 20

Artikeln ålägger en stat som uttryckt sin avsikt att bli bunden av protokollet på något av de sätt som anges i artikel 19 att vid deponering av tillträdesinstrument och årligen därefter, och till dess att fondprotokollet träder i kraft, rapportera till IMO:s generalsekreterare om den mängd avgiftspliktig olja som tas emot i staten. Denna bestämmelse gör det möjligt för IMO att

Bilaga 3 Ds 2003:000

avgöra när förutsättningarna för protokollets ikraftträdande föreligger. Vidare är kännedom om mängden olja och vilka som tar emot avgiftspliktig olja viktig vid händelse av att fonden skulle behöva betala ut ersättning strax efter protokollets ikraftträdande.

Bestämmelser av motsvarande innebörd finns i artikel 36 quinquies i 1992 års fondkonvention (artikel 29 i 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention).

Artikel 21

Artikeln innehåller regler om protokollets ikraftträdande.

I första punkten föreskrivs att protokollet träder i kraft tre månader efter den dag då åtta stater har förklarat sin vilja att bli bundna av protokollet på något av de sätt som föreskrivs av artikel 19 och IMO:s generalsekretare fått uppgifter från direktören för 1992 års oljeskadefond att de personer som är skyldiga att betala avgifter enligt artikel 10 under det föregående året har tagit emot sammanlagt minst 450 miljoner ton avgiftspliktig olja, inkluderat de mängder som anges i artikel 14.1.

För en stat som tillträder protokollet efter den tidpunkt då villkoren för dess ikraftträdande har blivit uppfyllda, träder protokollet enligt andra punkten i kraft tre månader efter den dag då staten deponerade sitt tillträdesinstrument.

Slutligen fastställs i tredje punkten att protokollet, trots bestämmelserna i första och andra punkterna, inte träder i kraft för en stat innan 1992 års fondkonvention gjort det.

Artikel 22

I artikeln ges föreskrifter om församlingens första möte. Denna bestämmelse överensstämmer, så när som med någon redaktionell avvikelse, med artikel 36 i 1992 års fondkonvention.

Ds 2003:000 Bilaga 3

Artikel 23

I artikeln ges regler för översyn och ändring av fondprotokollet. En konferens för detta ändamål får sammankallas av IMO (första punkten). IMO är skyldig att sammankalla en sådan konferens på begäran av minst en tredjedel av de fördragsslutande staterna (andra punkten). Bestämmelsen motsvarar artikel 36 quinquies i 1992 års fondkonvention (artikel 32 i 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention).

Artikel 24

Artikeln innehåller bestämmelser om ett förenklat förfarande för att ändra begränsningsbeloppet enligt fondprotokollet. En motsvarande bestämmelse finns i 1992 års ansvarighetskonvention (artikel 15) och i 1992 års fondkonvention (artikel 36 quinquies; artikel 33 i 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention). Det förenklade ändringsförfarandet i dessa instrument är utförligt beskrivet i prop. 1994/95:169 s. 40 f., vartill hänvisas. Nedan skall endast pekas på de delar av bestämmelsen som innehåller avvikelser i förhållande till 1992 års instrument.

Den första avvikelsen finns i sjätte punkten a där enligt protokollet ändringar enligt artikeln inte får övervägas tidigare än tre år från dagen för ikraftträdandet av en tidigare ändring enligt artikeln. I 1992 års konvention är tidsgränsen fem år.

Den andra skillnaden finns i sjätte punkten b där det föreskrivs att den procentuella höjningen skall beräknas från och med den dag protokollet öppnades för undertecknande. I 1992 års konventioner anges ett specifikt datum, nämligen den 15 januari 1993. Vidare fastställs i detta moment att sluttidpunkten för beräkningen av höjningen är dagen då den juridiska kommitténs beslut träder i kraft. 1992 års konventioner innehåller ingen bestämmelse om detta.

Ytterligare avvikelser finns i sjunde och åttonde punkterna där tiderna för när ett beslut om höjning skall anses ha godtagits

Bilaga 3 Ds 2003:000

respektive träder i kraft har angivits till tolv månader efter dagen för underrättelse enligt fjärde punkten och tolv månader efter den dag då beslutet ansågs godtaget. I 1992 års konventioner gäller för dessa moment en tid om 18 månader vardera.

Som en följd av detta har i tionde punkten också tiden tolv månader angivits (också här gäller 18 månader enligt 1992 års konventioner).

Artikel 25

I artikeln ges bestämmelser om ändringar av begränsningsbeloppet enligt fondprotokollet efter en föregående ändring av begränsningsbeloppen i 1992 års fondkonvention genom protokoll.

I första punkten stadgas att om begränsningsbeloppen i 1992 års fondkonvention har höjts genom ett protokoll till konventionen, får begränsningsbeloppet i artikel 4.2 a i fondprotokollet ändras med tillämpning av det förenklade ändringsförfarandet i artikel 24. Begränsningsbestämmelserna i artikel 24.6 är inte tillämpliga i sådant fall.

Om en höjning av begränsningsbeloppen har företagits enligt artikelns första punkt, kan det vid någon tidpunkt därefter bli aktuellt att tillämpa förfarandet enligt artikel 24. För detta fall föreskriver den andra punkten att vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 24.6 b och c skall beräkningen göras på grundval av de belopp som fastställts genom förfarandet i första punkten. Begränsningen till en sexprocentig höjning respektive tre gånger det belopp som anges i protokollet gäller således inte i detta fall.

Ds 2003:000 Bilaga 3

Artikel 26

Artikeln behandlar uppsäggning av fondprotokollet.

Första–tredje punkterna motsvarar med någon redaktionell justering artikel 34 i 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention (artikel 36 quinquies i 1992 års fondkonvention).

I enlighet med regeln att endast stater som är parter i 1992 års fondkonvention kan vara parter till fondprotokollet föreskrivs i fjärde punkten att en uppsägning av konventionen skall anses vara en uppsägning också av fondprotokollet.

Femte punkten slår fast att trots att en uppsägning har skett kvarstår skyldigheten att betala avgifter till den kompletterande oljeskadefonden i fråga om olyckor som inträffar innan uppsägningen har trätt i kraft (jfr artikel 36 quinquies i 1992 års fondkonvention).

Artikel 27

Artikeln innehåller regler om extra möten med församlingen. Dessa extra möten har en annan grund än de möten som avses i artikel 16.2 (som inkorporerar artikel 19.2 i 1992 års fondkonvention). Artikeln har en motsvarighet i artikel 35 i 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention (artikel 36 quinquies i 1992 års fondkonvention).

De nu aktuella extra mötena kan hållas på begäran av en enskild stat eller efter initiativ av direktören och motiveras av att en stats uppsägning av protokollet anses eller befaras få till följd att bördan för övriga stater att betala avgifter ökar påtagligt. Delar församlingen denna mening har varje stat möjlighet att säga upp protokollet inom 120 dagar innan den uppsägning som utlöst det extra mötet får verkan. En sådan efterföljande uppsägning får verkan samma dag som den första uppsägningen. Bestämmelsen skapar alltså en möjlighet för en stat att bli fri från sina traktatförpliktelser genom en form av förenklat uppsägningsförfarande.

Bilaga 3 Ds 2003:000

Artikel 28

Artikeln innehåller regler om protokollets upphörande.

Enligt första punkten upphör protokollet när antalet fördragsslutande stater understiger 7 eller mängden avgiftspliktig olja som tas emot i de fördragsslutande staterna understiger 350 miljoner ton. Det förhållande som inträder tidigast gäller.

De stater som är parter i fondprotokollet dagen före dess upphörande skall enligt andra punkten göra det möjligt för fonden att fullgöra de uppgifter som anges i artikel 29 och skall för detta syfte, men endast för det syftet, vara fortsatt bundna av protokollet.

Motsvarande regler finns i artikel 36 i 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention (artikel 36 quinquies i 1992 års fondkonvention).

Artikel 29

Artikeln innehåller bestämmelser om likvidation av fonden när protokollet har upphört att gälla. Vid den tidpunkten kan naturligtvis ersättningsanspråk som härrör från olyckor som inträffade innan protokollet upphörde att gälla vara anhängiga och kräva handläggningsåtgärder. Vidare kan det finnas tillgångar i fonden som måste skiftas ut. Genom denna bestämmelse behåller fonden delar av sin rättsliga handlingsförmåga. Vidare åläggs församlingen att vidta nödvändiga åtgärder för att avsluta likvidationen och att skifta tillgångarna på ett rättvist sätt mellan de personer som har betalat avgifter till fonden.

Artikel 30

Genom denna artikel utses IMO:s generalsekreterare till protokollets depositarie. I artikeln anges vilka skyldigheter som åvilar generalsekreteraren i detta hänseende. Bestämmelsen har

Ds 2003:000 Bilaga 3 sin motsvarighet i artikel 36 quinquies i 1992 års fondkonvention (artikel 38 i 1992 års protokoll till 1971 års fondkonvention).

Artikel 31 Artikeln anger protokollets språk, vilka alla är lika giltiga.