Uppehållstillstånd för vårdnadshavare som sammanbor med barn i Sverige

Uppehållstillstånd för vårdnadshavare som sammanbor med barn i Sverige

Justitiedepartementet

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss – hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad

2009-05-02)

– En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/

Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2013

ISBN 978-91-38-24046-5 ISSN 0284-6012

Sammanfattning

Promemorian innehåller förslag till en särskild bestämmelse om uppehållstillstånd för en utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor med ett barn som är bosatt i Sverige.

Promemorian innehåller också förslag till ändringar i utlänningslagen om när en ansökan om uppehållstillstånd ska vara gjord i dessa fall och om uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning. Förslag till följdändringar föreslås också i utlänningslagens bestämmelser om DNA-analys.

Slutligen föreslås att Migrationsverkets beslut om främlingspass ska kunna överklagas till en migrationsdomstol i samband med att ett beslut om uppehållstillstånd överklagas och att bestämmelsen om när Migrationsverket kan utfärda främlingspass flyttas från utlänningsförordningen till utlänningslagen.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

Sammanfattning

Promemorian innehåller förslag till en särskild bestämmelse om uppehållstillstånd för en utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor med ett barn som är bosatt i Sverige.

Promemorian innehåller också förslag till ändringar i utlänningslagen om när en ansökan om uppehållstillstånd ska vara gjord i dessa fall och om uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning. Förslag till följdändringar föreslås också i utlänningslagens bestämmelser om DNA-analys.

Slutligen föreslås att Migrationsverkets beslut om främlingspass ska kunna överklagas till en migrationsdomstol i samband med att ett beslut om uppehållstillstånd överklagas och att bestämmelsen om när Migrationsverket kan utfärda främlingspass flyttas från utlänningsförordningen till utlänningslagen.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.

5

1 Författningsförslag

Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716)

dels att 5 kap. 3 a och 18 §§, 12 kap. 18 § samt 13 kap. 15 och 16 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 2 kap. 1 a § och 14 kap. 6 a § samt närmast före 14 kap. 6 a § en ny rubrik, av följande lydelse.

1 Författningsförslag

Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716)

dels att 5 kap. 3 a och 18 §§, 12 kap. 18 § samt 13 kap. 15 och 16 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 2 kap. 1 a § och 14 kap. 6 a § samt närmast före 14 kap. 6 a § en ny rubrik, av följande lydelse.

hänsyn till den nationella säker- Om en utlänning har getts uppehållstillstånd enligt första

heten eller den allmänna ord- stycket 1 ska uppehållstillstånd för samma tid också ges till utlän-

ningen. ningens ogifta barn.

Migrationsverket får utfärda När det finns synnerliga skäl får uppehållstillstånd också i andra

främlingspass även i andra fall, fall än som avses i första och andra styckena beviljas en utlänning

om det finns särskilda skäl. som

1. är adopterad i Sverige i vuxen ålder,

2. är anhörig till en utlänning, som är flykting eller annan

5 kap. skyddsbehövande, eller

3 a § 3. på annat sätt har särskild anknytning till Sverige.

Uppehållstillstånd får, om inte annat anges i 17 § andra stycket, ges till 18 §

1. en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ett samboförhållande med en person som är bosatt eller som har ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om förhållandet ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan. framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd Det som föreskrivs i första stycket gäller dock inte om ges, 1. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd här som flykting

2. en utlänning som på något annat sätt än som avses i 3 § eller i eller annan skyddsbehövande enligt 1 § eller kan beviljas uppehållsdenna paragraf är nära anhörig till någon som är bosatt eller som tillstånd här med stöd av 21 kap. 2, 3 eller 4 §, har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om han 2. utlänningen med stöd av 6 § bör beviljas uppehållstillstånd eller hon har ingått i samma hushåll som den personen och det här, finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna som 3. en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett fanns redan i hemlandet, tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats en utlänning med 3. en utlänning som ska utöva 3. en utlänning som är förälder familjeanknytning med stöd av 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a umgänge, som inte är av begrän- till och vårdnadshavare för samt § första stycket 1 eller andra stycket, sad omfattning, med ett i Sverige sammanbor med ett barn som är 4. utlänningen kan beviljas eller har tidsbegränsat uppehållstillbosatt barn, och bosatt i Sverige, stånd här med stöd av 15 §, 4. en utlänning som har svenskt 5. utlänningen enligt 3 § 5. utlänningen enligt 3 § ursprung eller som har vistats i 4. en utlänning som ska utöva första stycket 1–4, 3 a § första första stycket 1–4, 3 a § första Sverige under lång tid med uppe- umgänge, som inte är av begrän- stycket 1–3 eller andra stycket stycket 1–4 eller andra stycket hållstillstånd. sad omfattning, med ett barn som har stark anknytning till en per- har stark anknytning till en per-

är bosatt i Sverige, och son som är bosatt i Sverige och son som är bosatt i Sverige och 5. en utlänning som har svenskt det inte skäligen kan krävas att det inte skäligen kan krävas att ursprung eller som har vistats i utlänningen reser till ett annat utlänningen reser till ett annat Sverige under lång tid med uppe- land för att ge in ansökan där, land för att ge in ansökan där, hållstillstånd.

2

Senaste lydelse 2013:648.

1 Senaste lydelse 2009:1542.

8 9

hänsyn till den nationella säker- Om en utlänning har getts uppehållstillstånd enligt första

heten eller den allmänna ord- stycket 1 ska uppehållstillstånd för samma tid också ges till utlän-

ningen. ningens ogifta barn.

Migrationsverket får utfärda När det finns synnerliga skäl får uppehållstillstånd också i andra

främlingspass även i andra fall, fall än som avses i första och andra styckena beviljas en utlänning

om det finns särskilda skäl. som

1. är adopterad i Sverige i vuxen ålder,

2. är anhörig till en utlänning, som är flykting eller annan

5 kap. skyddsbehövande, eller

3 a § 3. på annat sätt har särskild anknytning till Sverige.

Uppehållstillstånd får, om inte annat anges i 17 § andra stycket, ges till 18 §

1. en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ett samboförhållande med en person som är bosatt eller som har ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om förhållandet ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan. framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd Det som föreskrivs i första stycket gäller dock inte om ges, 1. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd här som flykting

2. en utlänning som på något annat sätt än som avses i 3 § eller i eller annan skyddsbehövande enligt 1 § eller kan beviljas uppehållsdenna paragraf är nära anhörig till någon som är bosatt eller som tillstånd här med stöd av 21 kap. 2, 3 eller 4 §, har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om han 2. utlänningen med stöd av 6 § bör beviljas uppehållstillstånd eller hon har ingått i samma hushåll som den personen och det här, finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna som 3. en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett fanns redan i hemlandet, tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats en utlänning med 3. en utlänning som ska utöva 3. en utlänning som är förälder familjeanknytning med stöd av 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a umgänge, som inte är av begrän- till och vårdnadshavare för samt § första stycket 1 eller andra stycket, sad omfattning, med ett i Sverige sammanbor med ett barn som är 4. utlänningen kan beviljas eller har tidsbegränsat uppehållstillbosatt barn, och bosatt i Sverige, stånd här med stöd av 15 §, 4. en utlänning som har svenskt 5. utlänningen enligt 3 § 5. utlänningen enligt 3 § ursprung eller som har vistats i 4. en utlänning som ska utöva första stycket 1–4, 3 a § första första stycket 1–4, 3 a § första Sverige under lång tid med uppe- umgänge, som inte är av begrän- stycket 1–3 eller andra stycket stycket 1–4 eller andra stycket hållstillstånd. sad omfattning, med ett barn som har stark anknytning till en per- har stark anknytning till en per-

är bosatt i Sverige, och son som är bosatt i Sverige och son som är bosatt i Sverige och 5. en utlänning som har svenskt det inte skäligen kan krävas att det inte skäligen kan krävas att ursprung eller som har vistats i utlänningen reser till ett annat utlänningen reser till ett annat Sverige under lång tid med uppe- land för att ge in ansökan där, land för att ge in ansökan där, hållstillstånd.

2

Senaste lydelse 2013:648.

1 Senaste lydelse 2009:1542.

8 9

6. en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett får Migrationsverket, om hindret är bestående, bevilja permatidsbegränsat uppehållstillstånd som med stöd av 10 § har beviljats nent uppehållstillstånd. en utlänning i fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket, Föreligger endast ett tillfälligt hinder mot verkställighet, får

7. utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd enligt 15 a eller 15 verket bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. d §, Vid bedömningen enligt Vid bedömningen enligt

8. utlänningen med stöd av 10 § har beviljats ett tidsbegränsat första stycket 3 av om det finns första stycket 3 av om det finns uppehållstillstånd för studier och antingen slutfört studier som annan särskild anledning att ett någon annan särskild anledning motsvarar 30 högskolepoäng eller fullföljt en termin vid forskarut- beslut inte bör verkställas ska att ett beslut inte bör verkställas bildning, eller konsekvenserna för ett barn av ska konsekvenserna för ett barn

9. det annars finns synnerliga skäl. att skiljas från sin förälder sär- av att skiljas från sin förälder Det som föreskrivs i första stycket gäller inte heller om utlän- skilt beaktas, om det står klart särskilt beaktas, om det står

ningen har beviljats en visering för att besöka en arbetsgivare i att uppehållstillstånd på grund klart att uppehållstillstånd på Sverige eller är undantagen från kravet på visering om han eller hon av stark anknytning enligt 5 kap. grund av stark anknytning enligt ansöker om ett uppehållstillstånd för arbete inom ett slag av arbete 3 § första stycket 1–4, 5 kap. 3 a 5 kap. 3 § första stycket 1–4 där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. En ytterligare förut- § första stycket 1–3 eller andra eller 5 kap. 3 a § första stycket sättning är att arbetsgivaren skulle förorsakas olägenheter om stycket skulle ha beviljats om 1–4 eller andra stycket skulle ha utlänningen måste resa till ett annat land för att ge in ansökan där prövningen gjorts före inresan i beviljats om prövningen gjorts eller att det annars finns särskilda skäl. Sverige. före inresan i Sverige.

Vid skälighetsbedömningen enligt andra stycket 5 ska konse- Migrationsverket får också besluta om inhibition. kvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om 13 kap. prövningen gjorts före inresan i Sverige. 15 §

I fråga om uppehållstillstånd för en utlänning som ska avvisas I ärenden om uppehållstill- I ärenden om uppehållstilleller utvisas enligt ett beslut som har vunnit laga kraft gäller före- stånd på grund av familje- stånd på grund av familjeanskrifterna i 15 a och 20 §§ samt 12 kap. 16 b, 16 c och 18–20 §§. anknytning enligt 5 kap. 3 § knytning enligt 5 kap. 3 § första

första stycket 2 och 3 a § första stycket 2 och 3 a § första

12 kap. stycket 2 och 3 samt tredje stycket 2–4 samt tredje stycket

18 § stycket 2 och 3 skall Migra- 2 och 3 ska Migrationsverket ge

Om det i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning tionsverket ge sökanden och sökanden och den person till eller utvisning som vunnit laga kraft kommer fram nya omständig- den person till vilken anknyt- vilken anknytning åberopas heter som innebär att ning åberopas tillfälle att få en tillfälle att få en DNA-analys

1. det finns ett hinder mot verkställighet enligt 1, 2 eller 3 §, DNA-analys utförd avseende utförd när det gäller det biolo- 2. det finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet det biologiska släktskap som giska släktskap som åberopas i

inte kommer att vara villigt att ta emot utlänningen, eller åberopas i ansökan, om ansökan, om

3. det finns medicinska hinder eller annan särskild anledning att 1. den övriga utredningen om 1. den övriga utredningen om

6. en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett får Migrationsverket, om hindret är bestående, bevilja permatidsbegränsat uppehållstillstånd som med stöd av 10 § har beviljats nent uppehållstillstånd. en utlänning i fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket, Föreligger endast ett tillfälligt hinder mot verkställighet, får

7. utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd enligt 15 a eller 15 verket bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. d §, Vid bedömningen enligt Vid bedömningen enligt

8. utlänningen med stöd av 10 § har beviljats ett tidsbegränsat första stycket 3 av om det finns första stycket 3 av om det finns uppehållstillstånd för studier och antingen slutfört studier som annan särskild anledning att ett någon annan särskild anledning motsvarar 30 högskolepoäng eller fullföljt en termin vid forskarut- beslut inte bör verkställas ska att ett beslut inte bör verkställas bildning, eller konsekvenserna för ett barn av ska konsekvenserna för ett barn

9. det annars finns synnerliga skäl. att skiljas från sin förälder sär- av att skiljas från sin förälder Det som föreskrivs i första stycket gäller inte heller om utlän- skilt beaktas, om det står klart särskilt beaktas, om det står

ningen har beviljats en visering för att besöka en arbetsgivare i att uppehållstillstånd på grund klart att uppehållstillstånd på Sverige eller är undantagen från kravet på visering om han eller hon av stark anknytning enligt 5 kap. grund av stark anknytning enligt ansöker om ett uppehållstillstånd för arbete inom ett slag av arbete 3 § första stycket 1–4, 5 kap. 3 a 5 kap. 3 § första stycket 1–4 där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. En ytterligare förut- § första stycket 1–3 eller andra eller 5 kap. 3 a § första stycket sättning är att arbetsgivaren skulle förorsakas olägenheter om stycket skulle ha beviljats om 1–4 eller andra stycket skulle ha utlänningen måste resa till ett annat land för att ge in ansökan där prövningen gjorts före inresan i beviljats om prövningen gjorts eller att det annars finns särskilda skäl. Sverige. före inresan i Sverige.

Vid skälighetsbedömningen enligt andra stycket 5 ska konse- Migrationsverket får också besluta om inhibition. kvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om 13 kap. prövningen gjorts före inresan i Sverige. 15 §

I fråga om uppehållstillstånd för en utlänning som ska avvisas I ärenden om uppehållstill- I ärenden om uppehållstilleller utvisas enligt ett beslut som har vunnit laga kraft gäller före- stånd på grund av familje- stånd på grund av familjeanskrifterna i 15 a och 20 §§ samt 12 kap. 16 b, 16 c och 18–20 §§. anknytning enligt 5 kap. 3 § knytning enligt 5 kap. 3 § första

första stycket 2 och 3 a § första stycket 2 och 3 a § första

12 kap. stycket 2 och 3 samt tredje stycket 2–4 samt tredje stycket

18 § stycket 2 och 3 skall Migra- 2 och 3 ska Migrationsverket ge

Om det i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning tionsverket ge sökanden och sökanden och den person till eller utvisning som vunnit laga kraft kommer fram nya omständig- den person till vilken anknyt- vilken anknytning åberopas heter som innebär att ning åberopas tillfälle att få en tillfälle att få en DNA-analys

1. det finns ett hinder mot verkställighet enligt 1, 2 eller 3 §, DNA-analys utförd avseende utförd när det gäller det biolo- 2. det finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet det biologiska släktskap som giska släktskap som åberopas i

inte kommer att vara villigt att ta emot utlänningen, eller åberopas i ansökan, om ansökan, om

3. det finns medicinska hinder eller annan särskild anledning att 1. den övriga utredningen om 1. den övriga utredningen om

beviljas, och jas, och Beslut angående ersättning Beslut när det gäller ersätt-

2. det inte är uppenbart att det åberopade släktskapsförhållandet meddelas av Migrationsverket ning meddelas av Migrationsinte föreligger. efter särskild ansökan. Ansökan verket efter särskild ansökan.

Om ansökningen skall avslås Om ansökningen ska avslås om ersättning skall framställas Ansökan om ersättning ska av andra skäl än på grund av av andra skäl än på grund av senast sex månader efter det att göras senast sex månader efter otillräcklig utredning om släkt- otillräcklig utredning om släkt- ärendet om uppehållstillstånd det att ärendet om uppehållstillskapet, behöver tillfälle till skapet, behöver tillfälle till har avgjorts slutligt. stånd har avgjorts slutligt. DNA-analys enligt första DNA-analys enligt första stycket inte lämnas. stycket inte lämnas.

En DNA-analys får utföras En DNA-analys får utföras 14 kap. endast om den som skall under- endast om den som ska under- Främlingspass sökas har informerats om syftet sökas har informerats om syftet 6 a § med DNA-analysen och har med DNA-analysen och har Migrationsverkets beslut om gett sitt skriftliga samtycke. gett sitt skriftliga samtycke. avslag på en ansökan om främ-

Kostnaden för provtagning, Kostnaden för provtagning, lingspass får överklagas till en transport av prover och analys transport av prover och analys migrationsdomstol om frågan om skall betalas av staten. ska betalas av staten. främlingspass har behandlats i

samband med ett beslut om avslag

13 kap. på en ansökan om uppehållstill-

16 § stånd.

Har DNA-analys i ett annat Har DNA-analys i något fall än som avses i 15 § åbero- annat fall än de som avses i 15 § pats i ett ärende om uppehålls- åberopats i ett ärende om uppe-

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014. tillstånd på grund av familjean- hållstillstånd på grund av familknytning enligt 5 kap. 3 § första jeanknytning enligt 5 kap. 3 § stycket 2 och 3 a § första första stycket 2 och 3 a § första stycket 2 och 3 samt tredje stycket 2–4 samt tredje stycket stycket 2 och 3 har den som 2 och 3, har den som bekostat bekostat en DNA-analys rätt till en DNA-analys rätt till ersättersättning från staten för skälig ning från staten för skälig kostkostnad för provtagning, trans- nad för provtagning, transport port av prover och analys, om av prover och analys, om

1. sökanden inte har getts tillfälle att få en DNA-analys utförd enligt 15 §,

2. analysen visar det åberopade släktskapet, och

3. uppehållstillstånd beviljas på grund av den åberopade familjeanknytningen.

5 Senaste lydelse 2006:220.

12 13

beviljas, och jas, och Beslut angående ersättning Beslut när det gäller ersätt-

2. det inte är uppenbart att det åberopade släktskapsförhållandet meddelas av Migrationsverket ning meddelas av Migrationsinte föreligger. efter särskild ansökan. Ansökan verket efter särskild ansökan.

Om ansökningen skall avslås Om ansökningen ska avslås om ersättning skall framställas Ansökan om ersättning ska av andra skäl än på grund av av andra skäl än på grund av senast sex månader efter det att göras senast sex månader efter otillräcklig utredning om släkt- otillräcklig utredning om släkt- ärendet om uppehållstillstånd det att ärendet om uppehållstillskapet, behöver tillfälle till skapet, behöver tillfälle till har avgjorts slutligt. stånd har avgjorts slutligt. DNA-analys enligt första DNA-analys enligt första stycket inte lämnas. stycket inte lämnas.

En DNA-analys får utföras En DNA-analys får utföras 14 kap. endast om den som skall under- endast om den som ska under- Främlingspass sökas har informerats om syftet sökas har informerats om syftet 6 a § med DNA-analysen och har med DNA-analysen och har Migrationsverkets beslut om gett sitt skriftliga samtycke. gett sitt skriftliga samtycke. avslag på en ansökan om främ-

Kostnaden för provtagning, Kostnaden för provtagning, lingspass får överklagas till en transport av prover och analys transport av prover och analys migrationsdomstol om frågan om skall betalas av staten. ska betalas av staten. främlingspass har behandlats i

samband med ett beslut om avslag

13 kap. på en ansökan om uppehållstill-

16 § stånd.

Har DNA-analys i ett annat Har DNA-analys i något fall än som avses i 15 § åbero- annat fall än de som avses i 15 § pats i ett ärende om uppehålls- åberopats i ett ärende om uppe-

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2014. tillstånd på grund av familjean- hållstillstånd på grund av familknytning enligt 5 kap. 3 § första jeanknytning enligt 5 kap. 3 § stycket 2 och 3 a § första första stycket 2 och 3 a § första stycket 2 och 3 samt tredje stycket 2–4 samt tredje stycket stycket 2 och 3 har den som 2 och 3, har den som bekostat bekostat en DNA-analys rätt till en DNA-analys rätt till ersättersättning från staten för skälig ning från staten för skälig kostkostnad för provtagning, trans- nad för provtagning, transport port av prover och analys, om av prover och analys, om

1. sökanden inte har getts tillfälle att få en DNA-analys utförd enligt 15 §,

2. analysen visar det åberopade släktskapet, och

3. uppehållstillstånd beviljas på grund av den åberopade familjeanknytningen.

5 Senaste lydelse 2006:220.

12 13

2 Ärendet

Enligt nuvarande ordning saknas en särskild bestämmelse om uppehållstillstånd på grund av anknytning för utlänningar som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor med ett barn som är bosatt i Sverige. Uppehållstillstånd i dessa situationer kan dock beviljas med stöd av bestämmelsen i 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen, förkortad UtlL, dvs. om utlänningen på annat sätt än de i paragrafen angivna situationerna har särskild anknytning till Sverige och det föreligger synnerliga skäl. Bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av anknytning påverkar även bestämmelserna om när ansökan om uppehållstillstånd ska vara gjord, bestämmelserna om uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning samt bestämmelserna om DNA-analys.

Fråga har uppkommit om bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av anknytning är ändamålsenligt utformade eller om det finns omotiverade skillnader mellan olika grupper av föräldrar och barn.

Ett beslut av Migrationsverket att inte utfärda främlingspass kan inte överklagas. Det finns behov av att överväga om bestämmelserna om främlingspass bör justeras för att undvika att överprövningen av en ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd i vissa fall blir illusorisk.

I promemorian behandlas dessa frågeställningar.

2 Ärendet

Enligt nuvarande ordning saknas en särskild bestämmelse om uppehållstillstånd på grund av anknytning för utlänningar som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor med ett barn som är bosatt i Sverige. Uppehållstillstånd i dessa situationer kan dock beviljas med stöd av bestämmelsen i 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 utlänningslagen, förkortad UtlL, dvs. om utlänningen på annat sätt än de i paragrafen angivna situationerna har särskild anknytning till Sverige och det föreligger synnerliga skäl. Bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av anknytning påverkar även bestämmelserna om när ansökan om uppehållstillstånd ska vara gjord, bestämmelserna om uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning samt bestämmelserna om DNA-analys.

Fråga har uppkommit om bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av anknytning är ändamålsenligt utformade eller om det finns omotiverade skillnader mellan olika grupper av föräldrar och barn.

Ett beslut av Migrationsverket att inte utfärda främlingspass kan inte överklagas. Det finns behov av att överväga om bestämmelserna om främlingspass bör justeras för att undvika att överprövningen av en ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd i vissa fall blir illusorisk.

I promemorian behandlas dessa frågeställningar.

15

3 Nuvarande ordning

3.1¶Familjeåterförening

En grundprincip inom den svenska migrationsrätten är att hålla samman familjen, vilket främst kommer till uttryck i bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning enligt 5 kap. 3 och 3 a §§ UtlL (prop. 2005/06:72 s. 68). Principen om familjeåterförening härstammar från folkrätten och EU-rätten. I artikel 8 i Europakonventionen anges att var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv. En offentlig myndighet får inte inskränka åtnjutande av denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn bl.a. till statens säkerhet eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. Europakonventionen är inkorporerad i svensk rätt (lagen [1994:1219] om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna). Respekt för privatlivet och familjelivet återfinns även i artikel 7 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Bestämmelserna i stadgan gäller enligt artikel 51.1 för medlemsstaterna endast när dessa tillämpar unionsrätten. Vidare ska staten enligt artikel 9 i FN:s konvention om barns rättigheter (barnkonventionen) säkerställa att ett barn inte skiljs från sin förälder mot deras vilja utom i de fall då ett sådant åtskiljande är nödvändigt för barnets bästa. I artikel 10 i barnkonventionen anges att ansökningar från ett barn eller dess föräldrar om att resa in i eller lämna en konventionsstat för familjeåterförening ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt.

3 Nuvarande ordning

3.1¶Familjeåterförening

En grundprincip inom den svenska migrationsrätten är att hålla samman familjen, vilket främst kommer till uttryck i bestämmelserna om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning enligt 5 kap. 3 och 3 a §§ UtlL (prop. 2005/06:72 s. 68). Principen om familjeåterförening härstammar från folkrätten och EU-rätten. I artikel 8 i Europakonventionen anges att var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv. En offentlig myndighet får inte inskränka åtnjutande av denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn bl.a. till statens säkerhet eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. Europakonventionen är inkorporerad i svensk rätt (lagen [1994:1219] om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna). Respekt för privatlivet och familjelivet återfinns även i artikel 7 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Bestämmelserna i stadgan gäller enligt artikel 51.1 för medlemsstaterna endast när dessa tillämpar unionsrätten. Vidare ska staten enligt artikel 9 i FN:s konvention om barns rättigheter (barnkonventionen) säkerställa att ett barn inte skiljs från sin förälder mot deras vilja utom i de fall då ett sådant åtskiljande är nödvändigt för barnets bästa. I artikel 10 i barnkonventionen anges att ansökningar från ett barn eller dess föräldrar om att resa in i eller lämna en konventionsstat för familjeåterförening ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt.

17

3.2 Barnperspektivet i utlänningsärenden uppehållstillståndet till make vara tidsbegränsat vid det första

beslutstillfället. Detsamma gäller uppehållstillstånd som beviljas Enligt den s.k. portalparagrafen i 1 kap. 10 § UtlL ska i fall som rör

makens barn (5 kap. 8 § första stycket UtlL). Den som har haft ett ett barn särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och tidsbegränsat uppehållstillstånd i två år får ges ett permanent uppe-

utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Bestämmelsen ska hållstillstånd. Om det finns särskilda skäl får permanent uppehålls-

alltid tillämpas vid prövningen av ärenden som rör barn (prop. tillstånd ges före tvåårsperiodens slut. Förfarandet benämns upp-

2004/05:170 s. 194) och omfattar alla ärendetyper i utlänningslagen skjuten invandringsprövning och regleras i 5 kap. 16 § UtlL. En

(prop. 1996/97:25 s. 248). Bestämmelsen har sin bakgrund i ansökan om fortsatt uppehållstillstånd får ges in och beviljas i

Sveriges anslutning till FN:s konvention om barns rättigheter, Sverige (se vidare nedan).

barnkonventionen, vilken Sverige ratificerade år 1990. Principen

I 5 kap. 3 a § UtlL finns ytterligare bestämmelser om uppehållsom barnets bästa återges även i artikel 24.2 i Europeiska unionens tillstånd på grund av anknytning. Dessa bestämmelser har inte sin

stadga.

grund i familjeåterföreningsdirektivet och innebär, till skillnad från

bestämmelserna i 5 kap. 3 § UtlL, inte en rätt utan en möjlighet att

beviljas uppehållstillstånd. Sökanden får beviljas uppehållstånd om 3.3 Uppehållstillstånd på grund av anknytning han eller hon har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett

samboförhållande (s.k. snabbanknytningar). Uppehållstillstånd kan Europeiska unionens direktiv om rätt till familjeåterförening

också ges till sökande som på annat sätt är nära anhöriga till en (rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till

6 anknytningsperson om de har ingått i samma hushåll och det finns familjeåterförening , familjeåterföreningsdirektivet) ligger till

ett särskilt beroendeförhållande mellan dem som fanns redan i grund för den nuvarande regleringen i utlänningslagen om uppe-

hemlandet. Vidare kan en utlänning som ska utöva umgänge av en hållstillstånd på grund av anknytning.

inte begränsad omfattning med ett i Sverige bosatt barn beviljas

Av 5 kap. 3 § UtlL framgår att uppehållstillstånd ska ges till

uppehållstillstånd, om utlänningen är vårdnadshavare eller har make eller sambo och ogifta barn till någon som är bosatt eller har

tillerkänts rätt till umgänge med barnet och inte har för avsikt att beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (s.k. anknyt-

bo tillsammans med barnet (MIG 2008:30). En utlänning som har ningsperson). Bestämmelsen ger också rätt till uppehållstillstånd

svenskt ursprung eller som har vistats i Sverige under lång tid med för en utlänning som är förälder till ett ensamkommande barn som

uppehållstillstånd kan också beviljas uppehållstillstånd med stöd av är flykting eller annan skyddsbehövande. Dessa personer har såle-

5 kap. 3 a § UtlL. När det finns synnerliga skäl får uppehållsdes en rätt att få uppehållstillstånd, om det inte finns särskilda skäl

tillstånd även i andra fall ges till en utlänning som är adopterad i mot att bevilja tillstånd enligt 5 kap. 17-17 b §§ UtlL. Exempel på

Sverige i vuxen ålder, en anhörig till en utlänning som är flykting sådana särskilda skäl är att sökanden utgör ett hot mot allmän ord-

eller annan skyddsbehövande, eller till en utlänning som på annat ning och säkerhet eller om det medvetet har lämnats oriktiga upp-

sätt har särskild anknytning till Sverige. gifter som är av betydelse för att få uppehållstillstånd.

Om en utlänning har beviljats uppehållstillstånd på grund av en

Ett uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 § UtlL ska gälla minst ett

snabbanknytning ska uppehållstillstånd för samma tid också ges till år. Uppehållstillstånd som beviljas ett ogift barn som har en föräl-

utlänningens ogifta barn. Ett sådant uppehållstillstånd ska, precis der som är gift eller sambo med någon som är bosatt eller som har

som för makar som inte stadigvarande sammanbott utomlands, vara beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, ska gälla för

tidsbegränsat vid det första beslutstillfället både för föräldern och samma tid som förälderns tillstånd (5 kap. 3 § tredje stycket UtlL).

för barnet (5 kap. 8 § andra stycket UtlL). Efter två år beviljas som Om makar inte stadigvarande har sammanbott utomlands ska

regel ett permanent uppehållstillstånd. Även i dessa fall tillämpas

6 alltså förfarandet med uppskjuten invandringsprövning. EUT L 251, 3.10.2003, s. 12, Celex nr 32003L086.

18 19

3.2 Barnperspektivet i utlänningsärenden uppehållstillståndet till make vara tidsbegränsat vid det första

beslutstillfället. Detsamma gäller uppehållstillstånd som beviljas Enligt den s.k. portalparagrafen i 1 kap. 10 § UtlL ska i fall som rör

makens barn (5 kap. 8 § första stycket UtlL). Den som har haft ett ett barn särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och tidsbegränsat uppehållstillstånd i två år får ges ett permanent uppe-

utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. Bestämmelsen ska hållstillstånd. Om det finns särskilda skäl får permanent uppehålls-

alltid tillämpas vid prövningen av ärenden som rör barn (prop. tillstånd ges före tvåårsperiodens slut. Förfarandet benämns upp-

2004/05:170 s. 194) och omfattar alla ärendetyper i utlänningslagen skjuten invandringsprövning och regleras i 5 kap. 16 § UtlL. En

(prop. 1996/97:25 s. 248). Bestämmelsen har sin bakgrund i ansökan om fortsatt uppehållstillstånd får ges in och beviljas i

Sveriges anslutning till FN:s konvention om barns rättigheter, Sverige (se vidare nedan).

barnkonventionen, vilken Sverige ratificerade år 1990. Principen

I 5 kap. 3 a § UtlL finns ytterligare bestämmelser om uppehållsom barnets bästa återges även i artikel 24.2 i Europeiska unionens tillstånd på grund av anknytning. Dessa bestämmelser har inte sin

stadga.

grund i familjeåterföreningsdirektivet och innebär, till skillnad från

bestämmelserna i 5 kap. 3 § UtlL, inte en rätt utan en möjlighet att

beviljas uppehållstillstånd. Sökanden får beviljas uppehållstånd om 3.3 Uppehållstillstånd på grund av anknytning han eller hon har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett

samboförhållande (s.k. snabbanknytningar). Uppehållstillstånd kan Europeiska unionens direktiv om rätt till familjeåterförening

också ges till sökande som på annat sätt är nära anhöriga till en (rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till

6 anknytningsperson om de har ingått i samma hushåll och det finns familjeåterförening , familjeåterföreningsdirektivet) ligger till

ett särskilt beroendeförhållande mellan dem som fanns redan i grund för den nuvarande regleringen i utlänningslagen om uppe-

hemlandet. Vidare kan en utlänning som ska utöva umgänge av en hållstillstånd på grund av anknytning.

inte begränsad omfattning med ett i Sverige bosatt barn beviljas

Av 5 kap. 3 § UtlL framgår att uppehållstillstånd ska ges till

uppehållstillstånd, om utlänningen är vårdnadshavare eller har make eller sambo och ogifta barn till någon som är bosatt eller har

tillerkänts rätt till umgänge med barnet och inte har för avsikt att beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige (s.k. anknyt-

bo tillsammans med barnet (MIG 2008:30). En utlänning som har ningsperson). Bestämmelsen ger också rätt till uppehållstillstånd

svenskt ursprung eller som har vistats i Sverige under lång tid med för en utlänning som är förälder till ett ensamkommande barn som

uppehållstillstånd kan också beviljas uppehållstillstånd med stöd av är flykting eller annan skyddsbehövande. Dessa personer har såle-

5 kap. 3 a § UtlL. När det finns synnerliga skäl får uppehållsdes en rätt att få uppehållstillstånd, om det inte finns särskilda skäl

tillstånd även i andra fall ges till en utlänning som är adopterad i mot att bevilja tillstånd enligt 5 kap. 17-17 b §§ UtlL. Exempel på

Sverige i vuxen ålder, en anhörig till en utlänning som är flykting sådana särskilda skäl är att sökanden utgör ett hot mot allmän ord-

eller annan skyddsbehövande, eller till en utlänning som på annat ning och säkerhet eller om det medvetet har lämnats oriktiga upp-

sätt har särskild anknytning till Sverige. gifter som är av betydelse för att få uppehållstillstånd.

Om en utlänning har beviljats uppehållstillstånd på grund av en

Ett uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 § UtlL ska gälla minst ett

snabbanknytning ska uppehållstillstånd för samma tid också ges till år. Uppehållstillstånd som beviljas ett ogift barn som har en föräl-

utlänningens ogifta barn. Ett sådant uppehållstillstånd ska, precis der som är gift eller sambo med någon som är bosatt eller som har

som för makar som inte stadigvarande sammanbott utomlands, vara beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, ska gälla för

tidsbegränsat vid det första beslutstillfället både för föräldern och samma tid som förälderns tillstånd (5 kap. 3 § tredje stycket UtlL).

för barnet (5 kap. 8 § andra stycket UtlL). Efter två år beviljas som Om makar inte stadigvarande har sammanbott utomlands ska

regel ett permanent uppehållstillstånd. Även i dessa fall tillämpas

6 alltså förfarandet med uppskjuten invandringsprövning. EUT L 251, 3.10.2003, s. 12, Celex nr 32003L086.

18 19

Barn har således enligt bestämmelser i utlänningslagen en i behövande och för utlänningar som bör beviljas uppehållstillstånd princip ovillkorlig rätt att komma till Sverige för att återförenas på grund av synnerligen ömmande omständigheter. När det gäller med en förälder som har uppehållstillstånd här. En förälder har förlängning av tidsbegränsade uppehållstillstånd som beviljats en däremot inte motsvarande ovillkorliga rätt att bosätta sig i Sverige utlänning på grund av familjeanknytning efter uppskjuten invandtillsammans med sitt barn. I många fall anses tvärtom att det är ringsprövning kan han eller hon ansöka om och beviljas uppehållsbarnet som bör återförenas med sin förälder i hemlandet, vilket tillstånd efter inresan. Undantag gäller också för en utlänning som överensstämmer med tidigare praxis på området (MIG 2008:33). har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det Regeringen tog i prop. 1996/97:25 s. 249 avstånd från inställningen inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att barn närmast regelmässigt anses ha det bäst i Sverige, oavsett att ge in ansökan där. Med stark anknytning avses här make, språklig, kulturell och nationell bakgrund och tillhörighet. En sambo, ogift barn, förälder till ensamkommande barn som är flyksådan inställning ansågs strida inte minst mot det synsätt barnkon- ting eller annan skyddsbehövande, nära anhörig med tidigare husventionen ger uttryck för. För det fall barnet är svensk medborgare hållsgemenskap och utlänning som ska utöva umgänge med ett här och därmed även unionsmedborgare kan emellertid vissa EU-rätts- i Sverige bosatt barn (5 kap. 3 § första stycket 1-4, 5 kap. 3 a § liga aspekter aktualiseras, se vidare avsnitt 5.1.4. första stycket 1-3 eller andra stycket). Vid skälighetsbedömningen

I 13 kap. 15 och 16 §§ UtlL finns bestämmelser om tillfälle att få ska konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder sären DNA-analys utförd avseende det biologiska släktskapet i vissa skilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd skulle ha familjeanknytningsfall. beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige. Konsekven-

För familjemedlemmar till EES-medborgare eller schweiziska serna av en familjeseparation behandlas i avsnitt 5.2.4. Undantag medborgare och för familjemedlemmar till tredjelandsmedborgare kan vidare göras för en utlänning som ansöker om förlängt uppemed ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat gäller hållstillstånd för arbete och för den som ansöker om tidsbegränsat särskilda regler om anhöriginvandring. uppehållstillstånd för arbete efter att en ansökan om uppehållstill-

stånd som flykting eller annan skyddsbehövande avslagits genom

ett lagakraftvunnet beslut. Uppehållstillstånd får också beviljas 3.4 När en ansökan om uppehållstillstånd ska vara efter inresan om det annars finns synnerliga skäl. I 5 kap. 18 § UtlL

gjord femte stycket upplyses bl.a. om 12 kap. 18 § UtlL i fråga om uppe-

hållstillstånd för en utlänning som ska avvisas eller utvisas enligt En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt dom eller beslut som har vunnit laga kraft (se avsnitt 3.5). om och beviljats tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan. Detta framgår av 5 kap. 18 § UtlL. Från denna regel finns det dock ett antal undantag. 3.5 Uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet beslut Inledningsvis omfattade undantagen s.k. klara familjesamman-

om avvisning eller utvisning

föringsfall, vilket avsåg make, maka eller barn som kom hit för att förena sig med den make, maka eller förälder som fanns här. I för- Om det i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning arbetena uttalades att i andra familjesammanföringsfall kunde eller utvisning som vunnit laga kraft kommer fram nya omständigskälen vara så ömmande att det skulle vara stötande att kräva att heter av visst slag kan det utgöra hinder mot verkställighet. Om utlänningen återvänder hem. Allmänt sett ansågs det angeläget att verkställighetshindret är bestående får Migrationsverket bevilja ett undantagsfallen begränsades genom en strikt tillämpning (prop. permanent uppehållstillstånd. Föreligger endast ett tillfälligt hinder 1979/80:96 s. 34). Undantagen i dess nuvarande lydelse gäller bl.a. mot verkställighet, får verket bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillför utlänningar som har rätt till uppehållstillstånd som skydds- stånd. Migrationsverket får också besluta om inhibition (12 kap. 18

20 21

Barn har således enligt bestämmelser i utlänningslagen en i behövande och för utlänningar som bör beviljas uppehållstillstånd princip ovillkorlig rätt att komma till Sverige för att återförenas på grund av synnerligen ömmande omständigheter. När det gäller med en förälder som har uppehållstillstånd här. En förälder har förlängning av tidsbegränsade uppehållstillstånd som beviljats en däremot inte motsvarande ovillkorliga rätt att bosätta sig i Sverige utlänning på grund av familjeanknytning efter uppskjuten invandtillsammans med sitt barn. I många fall anses tvärtom att det är ringsprövning kan han eller hon ansöka om och beviljas uppehållsbarnet som bör återförenas med sin förälder i hemlandet, vilket tillstånd efter inresan. Undantag gäller också för en utlänning som överensstämmer med tidigare praxis på området (MIG 2008:33). har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det Regeringen tog i prop. 1996/97:25 s. 249 avstånd från inställningen inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att barn närmast regelmässigt anses ha det bäst i Sverige, oavsett att ge in ansökan där. Med stark anknytning avses här make, språklig, kulturell och nationell bakgrund och tillhörighet. En sambo, ogift barn, förälder till ensamkommande barn som är flyksådan inställning ansågs strida inte minst mot det synsätt barnkon- ting eller annan skyddsbehövande, nära anhörig med tidigare husventionen ger uttryck för. För det fall barnet är svensk medborgare hållsgemenskap och utlänning som ska utöva umgänge med ett här och därmed även unionsmedborgare kan emellertid vissa EU-rätts- i Sverige bosatt barn (5 kap. 3 § första stycket 1-4, 5 kap. 3 a § liga aspekter aktualiseras, se vidare avsnitt 5.1.4. första stycket 1-3 eller andra stycket). Vid skälighetsbedömningen

I 13 kap. 15 och 16 §§ UtlL finns bestämmelser om tillfälle att få ska konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder sären DNA-analys utförd avseende det biologiska släktskapet i vissa skilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd skulle ha familjeanknytningsfall. beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige. Konsekven-

För familjemedlemmar till EES-medborgare eller schweiziska serna av en familjeseparation behandlas i avsnitt 5.2.4. Undantag medborgare och för familjemedlemmar till tredjelandsmedborgare kan vidare göras för en utlänning som ansöker om förlängt uppemed ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat gäller hållstillstånd för arbete och för den som ansöker om tidsbegränsat särskilda regler om anhöriginvandring. uppehållstillstånd för arbete efter att en ansökan om uppehållstill-

stånd som flykting eller annan skyddsbehövande avslagits genom

ett lagakraftvunnet beslut. Uppehållstillstånd får också beviljas 3.4 När en ansökan om uppehållstillstånd ska vara efter inresan om det annars finns synnerliga skäl. I 5 kap. 18 § UtlL

gjord femte stycket upplyses bl.a. om 12 kap. 18 § UtlL i fråga om uppe-

hållstillstånd för en utlänning som ska avvisas eller utvisas enligt En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt dom eller beslut som har vunnit laga kraft (se avsnitt 3.5). om och beviljats tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan. Detta framgår av 5 kap. 18 § UtlL. Från denna regel finns det dock ett antal undantag. 3.5 Uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet beslut Inledningsvis omfattade undantagen s.k. klara familjesamman-

om avvisning eller utvisning

föringsfall, vilket avsåg make, maka eller barn som kom hit för att förena sig med den make, maka eller förälder som fanns här. I för- Om det i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning arbetena uttalades att i andra familjesammanföringsfall kunde eller utvisning som vunnit laga kraft kommer fram nya omständigskälen vara så ömmande att det skulle vara stötande att kräva att heter av visst slag kan det utgöra hinder mot verkställighet. Om utlänningen återvänder hem. Allmänt sett ansågs det angeläget att verkställighetshindret är bestående får Migrationsverket bevilja ett undantagsfallen begränsades genom en strikt tillämpning (prop. permanent uppehållstillstånd. Föreligger endast ett tillfälligt hinder 1979/80:96 s. 34). Undantagen i dess nuvarande lydelse gäller bl.a. mot verkställighet, får verket bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillför utlänningar som har rätt till uppehållstillstånd som skydds- stånd. Migrationsverket får också besluta om inhibition (12 kap. 18

20 21

§ UtlL). Av förarbetena framgår att det ska vara fråga om rena 3.6 Innehav av pass för beviljande av undantagssituationer där en verkställighet inte bör eller kan ske. uppehållstillstånd Migrationsverket har ex officio att beakta om det föreligger verkställighetshinder (prop. 2004/05:170 s. 299). Vid denna prövning Ett grundläggande villkor för att en utlänning ska få resa in i eller aktualiseras de omständigheter som utgör hinder mot verkställighet vistats i Sverige är enligt 2 kap. 1 § UtlL att utlänningen har ett enligt 12 kap. 1-3 §§ UtlL, exempelvis om det finns skälig anled- pass. Nordiska medborgare är undantagna från passkravet (2 kap. ning att anta att utlänningen sänds till ett land där han eller hon 8 § UtlL) och regeringen har bemyndigats att meddela föreskrifter skulle vara i fara att utsättas för dödsstraff, tortyr eller förföljelse om att andra utlänningar får undantas (2 kap. 9 § UtlL). Rege- (12 kap. 18 § första stycket 1 UtlL). Ytterligare omständigheter ringen har med stöd av bemyndigandet föreskrivit sådana ytterlisom får betydelse för prövningen av verkställighetshinder är om gare undantag. I 2 kap. 1 § utlänningsförordningen (2006:97), fördet finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kortad UtlF, föreskrivs bl.a. att utlänning som beviljats permanent kommer att vara villigt att ta emot utlänningen (12 kap. 18 § första uppehållstillstånd eller som beviljats uppehållstillstånd med tillfälstycket 2 UtlL). Svårigheterna i en sådan situation att verkställa ligt skydd med stöd av 21 kap. UtlL, är undantagen från kravet på beslutet får dock inte till någon del bero på den enskildes vägran att pass vid vistelse i Sverige. medverka till verkställigheten (a. prop. s. 299). Det kan vidare Om en utlänning saknar möjlighet att skaffa ett pass får finnas sådana nya omständigheter som innebär att det finns medi- Migrationsverket enligt 2 kap. 12 § UtlF utfärda ett främlingspass cinska hinder eller annan särskild anledning att beslutet inte bör för honom eller henne. Möjligheten att utfärda främlingspass gäller verkställas (12 kap. 18 § första stycket 3 UtlL). Det kan i verk- även i andra fall om det finns särskilda skäl. Enligt förordningsmoställighetsärendet kommit fram att utlänningen blivit så svårt sjuk tiven (regeringens förordningsmotiv 1989:3 s. 11) krävs att utlänatt det av den anledningen inte går att genomföra en verkställighet. ningen har en viss anknytning till Sverige, i allmänhet genom att Avgörande är inte svårighetsgraden av sjukdomen i sig utan om det han eller hon har uppehållstillstånd, för att ett främlingspass ska aktuella sjukdomstillståndet utgör ett hinder mot verkställighet i utfärdas. Som exempel på särskilda skäl nämns att en resa till det enskilda fallet. Ytterligare exempel på situationer där verk- Sverige ska kunna möjliggöras. Om en utlänning har ett omedelställighet i det enskilda fallet framstår som orimlig är om ett barn bart behov av att resa till eller från Sverige får Migrationsverket inte kan tas om hand i hemlandet på ett lämpligt sätt sedan dess utfärda ett provisoriskt främlingspass för honom eller henne (2 vårdnadshavare avlidit eller där det inte går att fastställa var föräld- kap. 14 § UtlF). En ansökan om främlingspass ska lämnas in till rarna uppehåller sig eller när ett barn riskerar att skiljas från en Migrationsverket eller, om utlänningen inte befinner sig i Sverige, förälder under en lång tidsperiod om barnet inte kan bosätta sig i till en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat. Migrationsförälderns hemland (a. prop. s. 226, 299). När verkställighetsären- verkets beslut i fråga om främlingspass kan inte överklagas. det rör barn är det enligt förarbetsuttalandena viktigt att påpeka att I utlänningslagen finns inte något uttryckligt krav på att en sådana omständigheter, liksom i grundärendet, måste tillmätas person ska ha ett giltigt pass för att kunna beviljas uppehållsextra tyngd (a. prop. s. 226). Utrymmet är mycket begränsat för att tillstånd. Migrationsöverdomstolen har dock i ett flertal avgörani bedömningen om det föreligger särskild anledning mot att den uttalat att ett uppehållstillstånd inte kan beviljas om inte utlängenomföra verkställigheten ta hänsyn till faktorer som t.ex. famil- ningen med stöd av en uttrycklig bestämmelse är undantagen från jeanknytning som uppstått efter det att beslutet om avvisning eller det krav på innehav av pass som 2 kap. 1 § UtlL föreskriver när det utvisning meddelats. Det finns alltid möjlighet att i sådana fall få gäller inresa och vistelse i Sverige (MIG 2007:54, MIG 2009:1 och tillståndsfrågan prövad genom att en ansökan om uppehållstillstånd MIG 2011:11). Migrationsöverdomstolen har slagit fast att ett görs vid en svensk beskickning, alltså efter det att utlänningen läm- tidsbegränsat uppehållstillstånd inte kan beviljas den som inte har nat landet (a. prop. s. 299). ett giltigt pass och att passet ska vara giltigt under hela den tid som

22 23

§ UtlL). Av förarbetena framgår att det ska vara fråga om rena 3.6 Innehav av pass för beviljande av undantagssituationer där en verkställighet inte bör eller kan ske. uppehållstillstånd Migrationsverket har ex officio att beakta om det föreligger verkställighetshinder (prop. 2004/05:170 s. 299). Vid denna prövning Ett grundläggande villkor för att en utlänning ska få resa in i eller aktualiseras de omständigheter som utgör hinder mot verkställighet vistats i Sverige är enligt 2 kap. 1 § UtlL att utlänningen har ett enligt 12 kap. 1-3 §§ UtlL, exempelvis om det finns skälig anled- pass. Nordiska medborgare är undantagna från passkravet (2 kap. ning att anta att utlänningen sänds till ett land där han eller hon 8 § UtlL) och regeringen har bemyndigats att meddela föreskrifter skulle vara i fara att utsättas för dödsstraff, tortyr eller förföljelse om att andra utlänningar får undantas (2 kap. 9 § UtlL). Rege- (12 kap. 18 § första stycket 1 UtlL). Ytterligare omständigheter ringen har med stöd av bemyndigandet föreskrivit sådana ytterlisom får betydelse för prövningen av verkställighetshinder är om gare undantag. I 2 kap. 1 § utlänningsförordningen (2006:97), fördet finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kortad UtlF, föreskrivs bl.a. att utlänning som beviljats permanent kommer att vara villigt att ta emot utlänningen (12 kap. 18 § första uppehållstillstånd eller som beviljats uppehållstillstånd med tillfälstycket 2 UtlL). Svårigheterna i en sådan situation att verkställa ligt skydd med stöd av 21 kap. UtlL, är undantagen från kravet på beslutet får dock inte till någon del bero på den enskildes vägran att pass vid vistelse i Sverige. medverka till verkställigheten (a. prop. s. 299). Det kan vidare Om en utlänning saknar möjlighet att skaffa ett pass får finnas sådana nya omständigheter som innebär att det finns medi- Migrationsverket enligt 2 kap. 12 § UtlF utfärda ett främlingspass cinska hinder eller annan särskild anledning att beslutet inte bör för honom eller henne. Möjligheten att utfärda främlingspass gäller verkställas (12 kap. 18 § första stycket 3 UtlL). Det kan i verk- även i andra fall om det finns särskilda skäl. Enligt förordningsmoställighetsärendet kommit fram att utlänningen blivit så svårt sjuk tiven (regeringens förordningsmotiv 1989:3 s. 11) krävs att utlänatt det av den anledningen inte går att genomföra en verkställighet. ningen har en viss anknytning till Sverige, i allmänhet genom att Avgörande är inte svårighetsgraden av sjukdomen i sig utan om det han eller hon har uppehållstillstånd, för att ett främlingspass ska aktuella sjukdomstillståndet utgör ett hinder mot verkställighet i utfärdas. Som exempel på särskilda skäl nämns att en resa till det enskilda fallet. Ytterligare exempel på situationer där verk- Sverige ska kunna möjliggöras. Om en utlänning har ett omedelställighet i det enskilda fallet framstår som orimlig är om ett barn bart behov av att resa till eller från Sverige får Migrationsverket inte kan tas om hand i hemlandet på ett lämpligt sätt sedan dess utfärda ett provisoriskt främlingspass för honom eller henne (2 vårdnadshavare avlidit eller där det inte går att fastställa var föräld- kap. 14 § UtlF). En ansökan om främlingspass ska lämnas in till rarna uppehåller sig eller när ett barn riskerar att skiljas från en Migrationsverket eller, om utlänningen inte befinner sig i Sverige, förälder under en lång tidsperiod om barnet inte kan bosätta sig i till en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat. Migrationsförälderns hemland (a. prop. s. 226, 299). När verkställighetsären- verkets beslut i fråga om främlingspass kan inte överklagas. det rör barn är det enligt förarbetsuttalandena viktigt att påpeka att I utlänningslagen finns inte något uttryckligt krav på att en sådana omständigheter, liksom i grundärendet, måste tillmätas person ska ha ett giltigt pass för att kunna beviljas uppehållsextra tyngd (a. prop. s. 226). Utrymmet är mycket begränsat för att tillstånd. Migrationsöverdomstolen har dock i ett flertal avgörani bedömningen om det föreligger särskild anledning mot att den uttalat att ett uppehållstillstånd inte kan beviljas om inte utlängenomföra verkställigheten ta hänsyn till faktorer som t.ex. famil- ningen med stöd av en uttrycklig bestämmelse är undantagen från jeanknytning som uppstått efter det att beslutet om avvisning eller det krav på innehav av pass som 2 kap. 1 § UtlL föreskriver när det utvisning meddelats. Det finns alltid möjlighet att i sådana fall få gäller inresa och vistelse i Sverige (MIG 2007:54, MIG 2009:1 och tillståndsfrågan prövad genom att en ansökan om uppehållstillstånd MIG 2011:11). Migrationsöverdomstolen har slagit fast att ett görs vid en svensk beskickning, alltså efter det att utlänningen läm- tidsbegränsat uppehållstillstånd inte kan beviljas den som inte har nat landet (a. prop. s. 299). ett giltigt pass och att passet ska vara giltigt under hela den tid som

22 23

4 Behovet av en översyn

tillståndet gäller (MIG 2007:30, se även dom den 4 januari 2010 i mål UM 1014-09). Domstolen har vidare anfört att passkravet beträffande tidsbegränsat uppehållstillstånd innebär att utlänningen ska ha en giltig passhandling vid tidpunkten för beviljandet av tillståndet (beslut den 27 november 2009 i UM 8296-09). I avgörandet MIG 2007:54 vägrades en utlänning som ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en i Sverige bosatt maka ett tidsbegränsat uppehållstillstånd redan på grund av att han saknade pass.

4.1¶Uppehållstillstånd för förälder till barn i Sverige

Som redogjorts för ovan är en grundprincip inom den svenska

migrationsrätten att hålla samman familjen. För vissa föräldrar

finns en möjlig grund för uppehållstillstånd på grund av anknytning

till ett i Sverige bosatt barn enligt bestämmelserna i 5 kap. 3 och 3 a

§§ UtlL. Vid familjeåterförening mellan underåriga barn och deras

föräldrar ska Migrationsverket i vissa situationer ge sökanden och

anknytningspersonen tillfälle att få en DNA-analys utförd avse-

ende det biologiska släktskapet på statens bekostnad. Detta fram-

går av 13 kap. 15 och 16 §§ UtlL.

Sveriges internationella åtaganden innebär en skyldighet att

kontrollera personer som reser in i landet. Syftet med kontrollerna

är bl.a. att förhindra olaglig invandring och människohandel. Som

regel gäller därför att uppehållstillstånd ska ha sökts och beviljats

före inresan i Sverige, 5 kap. 18 § UtlL. Från denna regel finns ett

antal undantag, exempelvis för familjemedlemmar som anses ha en

stark anknytning, se avsnitt 3.4. Bestämmelsen i 5 kap. 18 § UtlL

har ändrats vid ett flertal tillfällen för att uppnå en rimlig balans

mellan den reglerade invandringen och möjligheten till undantag av

praktiska och ömmande skäl. Barns intresse av en sammanhållen

familj gavs större tyngd vid avvägningen mot intresset att upprätt-

hålla den reglerade invandringen när bestämmelsen i 5 kap. 18 §

fjärde stycket UtlL infördes, dvs. att konsekvenserna för ett barn

av att skiljas från sin förälder särskilt ska beaktas vid skälighetsbe-

dömningen (prop. 2009/10:137 s. 16). I MIG 2011:23 och MIG

2011:27 har Migrationsöverdomstolen anfört att detta normalt ska

vara den tyngst vägande omständigheten vid skälighetsbedöm-

ningen (se avsnitt 5.2.2).

24 25

4 Behovet av en översyn

tillståndet gäller (MIG 2007:30, se även dom den 4 januari 2010 i mål UM 1014-09). Domstolen har vidare anfört att passkravet beträffande tidsbegränsat uppehållstillstånd innebär att utlänningen ska ha en giltig passhandling vid tidpunkten för beviljandet av tillståndet (beslut den 27 november 2009 i UM 8296-09). I avgörandet MIG 2007:54 vägrades en utlänning som ansökte om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en i Sverige bosatt maka ett tidsbegränsat uppehållstillstånd redan på grund av att han saknade pass.

4.1¶Uppehållstillstånd för förälder till barn i Sverige

Som redogjorts för ovan är en grundprincip inom den svenska

migrationsrätten att hålla samman familjen. För vissa föräldrar

finns en möjlig grund för uppehållstillstånd på grund av anknytning

till ett i Sverige bosatt barn enligt bestämmelserna i 5 kap. 3 och 3 a

§§ UtlL. Vid familjeåterförening mellan underåriga barn och deras

föräldrar ska Migrationsverket i vissa situationer ge sökanden och

anknytningspersonen tillfälle att få en DNA-analys utförd avse-

ende det biologiska släktskapet på statens bekostnad. Detta fram-

går av 13 kap. 15 och 16 §§ UtlL.

Sveriges internationella åtaganden innebär en skyldighet att

kontrollera personer som reser in i landet. Syftet med kontrollerna

är bl.a. att förhindra olaglig invandring och människohandel. Som

regel gäller därför att uppehållstillstånd ska ha sökts och beviljats

före inresan i Sverige, 5 kap. 18 § UtlL. Från denna regel finns ett

antal undantag, exempelvis för familjemedlemmar som anses ha en

stark anknytning, se avsnitt 3.4. Bestämmelsen i 5 kap. 18 § UtlL

har ändrats vid ett flertal tillfällen för att uppnå en rimlig balans

mellan den reglerade invandringen och möjligheten till undantag av

praktiska och ömmande skäl. Barns intresse av en sammanhållen

familj gavs större tyngd vid avvägningen mot intresset att upprätt-

hålla den reglerade invandringen när bestämmelsen i 5 kap. 18 §

fjärde stycket UtlL infördes, dvs. att konsekvenserna för ett barn

av att skiljas från sin förälder särskilt ska beaktas vid skälighetsbe-

dömningen (prop. 2009/10:137 s. 16). I MIG 2011:23 och MIG

2011:27 har Migrationsöverdomstolen anfört att detta normalt ska

vara den tyngst vägande omständigheten vid skälighetsbedöm-

ningen (se avsnitt 5.2.2).

24 25

Bestämmelsen i 12 kap. 18 § UtlL om uppehållstillstånd vid från Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. Regeringen verkställighetshinder infördes i och med 2005 års utlänningslag. anförde att det i ett annat sammanhang kunde finnas anledning att Även denna bestämmelse justerades på motsvarande sätt som 5 överväga om bestämmelserna i 5 kap. 3 och 3 a §§ UtlL är ändakap. 18 § fjärde stycket för att undvika familjeseparation i vissa målsenligt utformade eller om de leder till omotiverade skillnader familjeanknytningsfall (prop. 2009/10:137 s. 21 f.). mellan olika grupper av föräldrar och barn (prop. 2009/10:137 s.

18). Socialförsäkringsutskottet såg positivt på regeringens utta-

lande och förutsatte att regeringen skulle låta utreda frågan så snart 4.2 Främlingspass som möjligt (bet. 2009/10:Sfu18 s. 9).

Som redovisats ovan har Migrationsöverdomstolen vid flera tillfällen understrukit att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd inte kan

4.4¶Behovet av en översyn

beviljas en utlänning som inte har ett giltigt pass. I avsaknad av ett giltigt pass kan Migrationsverket under vissa förutsättningar

Bedömning: Bestämmelserna i utlänningslagen om uppehållsutfärda ett främlingspass för utlänningen. Det är endast Migra-

tillstånd på grund av anknytning behöver justeras för att mottionsverket som kan utfärda främlingspass. Om Migrationsverket

verka familjeseparation och säkerställa att barnets bästa beaktas. avslår ansökan om uppehållstillstånd och beslutet överklagas till en

Vidare bör frågan om överklagande av främlingspass övervägas. migrationsdomstol kan således inte domstolen fatta beslut i fråga om främlingspass och följaktligen inte heller bevilja sökanden ett

Skälen för bedömningen: Enligt nuvarande lydelse av utläntidsbegränsat uppehållstillstånd.

ningslagen finns det, som redogjorts för ovan, en särskild grund för

uppehållstillstånd för en förälder till ett ensamkommande barn som

är flykting eller annan skyddsbehövande (5 kap. 3 § första stycket 4

4.3¶Synpunkter på nuvarande reglering

UtlL), en förälder till ett barn som ingått i tidigare hushållsgemen- Svenska Röda Korset och Rädda Barnen har i en gemensam skri- skap där det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan dem och velse till regeringen framställt krav på en tydligare reglering av för en förälder som ska utöva umgänge av inte begränsad omfattuppehållstillstånd för föräldrar med anknytning till barn ning med ett i Sverige bosatt barn (5 kap. 3 a § första stycket 2 och (Ju2009/3418/EMA). Av skrivelsen framgår att organisationerna 3 UtlL). De föräldrar som inte omfattas av en särskild grund för anser att förarbetsuttalandena är otydliga om uppehållstillstånd på uppehållstillstånd på grund av anknytning till ett barn är i dagsläget grund av sådan anknytning kan prövas enligt 5 kap. 3 a § tredje hänvisade till bestämmelsen i 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 UtlL, dvs. stycket 3 UtlL (om utlänningen på annat sätt har särskild anknyt- situationen när det på annat sätt finns en särskild anknytning till ning till Sverige och det föreligger synnerliga skäl). Vidare anförs Sverige och det föreligger synnerliga skäl. Det kan exempelvis röra att en tolkning av nuvarande bestämmelser synes medföra att sig om en utlänning som under asylprocessen fått barn med en föräldrar endast i undantagsfall kan beviljas uppehållstillstånd person i Sverige men där förutsättningar för att få uppehållsgrundat på anknytning i de fall som inte särskilt regleras i utlän- tillstånd på grund av asyl eller anknytning till den andre föräldern ningslagen. Organisationerna anser också att gällande lagstiftning inte föreligger. strider mot barnkonventionens bestämmelser om barnets bästa, Migrationsöverdomstolen har konstaterat att 5 kap. 3 a § tredje familjesplittring och familjeåterförening. stycket 3 UtlL kan vara tillämplig vid anknytning till ett barn som

Även i samband med remissbehandlingen av Ds 2009:39, Åtgär- den sökande sammanbor med i Sverige (MIG 2012:5). I praxis har å der mot familjeseparation inom migrationsområdet, uppmärksam- andra sidan uttalanden gjorts om att 5 kap. 18 § andra stycket 5 mades frågan om oklarheter i nuvarande reglering, bl.a. i remissvar UtlL inte omfattar den situationen att en utlänning åberopar

26 27

Bestämmelsen i 12 kap. 18 § UtlL om uppehållstillstånd vid från Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. Regeringen verkställighetshinder infördes i och med 2005 års utlänningslag. anförde att det i ett annat sammanhang kunde finnas anledning att Även denna bestämmelse justerades på motsvarande sätt som 5 överväga om bestämmelserna i 5 kap. 3 och 3 a §§ UtlL är ändakap. 18 § fjärde stycket för att undvika familjeseparation i vissa målsenligt utformade eller om de leder till omotiverade skillnader familjeanknytningsfall (prop. 2009/10:137 s. 21 f.). mellan olika grupper av föräldrar och barn (prop. 2009/10:137 s.

18). Socialförsäkringsutskottet såg positivt på regeringens utta-

lande och förutsatte att regeringen skulle låta utreda frågan så snart 4.2 Främlingspass som möjligt (bet. 2009/10:Sfu18 s. 9).

Som redovisats ovan har Migrationsöverdomstolen vid flera tillfällen understrukit att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd inte kan

4.4¶Behovet av en översyn

beviljas en utlänning som inte har ett giltigt pass. I avsaknad av ett giltigt pass kan Migrationsverket under vissa förutsättningar

Bedömning: Bestämmelserna i utlänningslagen om uppehållsutfärda ett främlingspass för utlänningen. Det är endast Migra-

tillstånd på grund av anknytning behöver justeras för att mottionsverket som kan utfärda främlingspass. Om Migrationsverket

verka familjeseparation och säkerställa att barnets bästa beaktas. avslår ansökan om uppehållstillstånd och beslutet överklagas till en

Vidare bör frågan om överklagande av främlingspass övervägas. migrationsdomstol kan således inte domstolen fatta beslut i fråga om främlingspass och följaktligen inte heller bevilja sökanden ett

Skälen för bedömningen: Enligt nuvarande lydelse av utläntidsbegränsat uppehållstillstånd.

ningslagen finns det, som redogjorts för ovan, en särskild grund för

uppehållstillstånd för en förälder till ett ensamkommande barn som

är flykting eller annan skyddsbehövande (5 kap. 3 § första stycket 4

4.3¶Synpunkter på nuvarande reglering

UtlL), en förälder till ett barn som ingått i tidigare hushållsgemen- Svenska Röda Korset och Rädda Barnen har i en gemensam skri- skap där det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan dem och velse till regeringen framställt krav på en tydligare reglering av för en förälder som ska utöva umgänge av inte begränsad omfattuppehållstillstånd för föräldrar med anknytning till barn ning med ett i Sverige bosatt barn (5 kap. 3 a § första stycket 2 och (Ju2009/3418/EMA). Av skrivelsen framgår att organisationerna 3 UtlL). De föräldrar som inte omfattas av en särskild grund för anser att förarbetsuttalandena är otydliga om uppehållstillstånd på uppehållstillstånd på grund av anknytning till ett barn är i dagsläget grund av sådan anknytning kan prövas enligt 5 kap. 3 a § tredje hänvisade till bestämmelsen i 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 UtlL, dvs. stycket 3 UtlL (om utlänningen på annat sätt har särskild anknyt- situationen när det på annat sätt finns en särskild anknytning till ning till Sverige och det föreligger synnerliga skäl). Vidare anförs Sverige och det föreligger synnerliga skäl. Det kan exempelvis röra att en tolkning av nuvarande bestämmelser synes medföra att sig om en utlänning som under asylprocessen fått barn med en föräldrar endast i undantagsfall kan beviljas uppehållstillstånd person i Sverige men där förutsättningar för att få uppehållsgrundat på anknytning i de fall som inte särskilt regleras i utlän- tillstånd på grund av asyl eller anknytning till den andre föräldern ningslagen. Organisationerna anser också att gällande lagstiftning inte föreligger. strider mot barnkonventionens bestämmelser om barnets bästa, Migrationsöverdomstolen har konstaterat att 5 kap. 3 a § tredje familjesplittring och familjeåterförening. stycket 3 UtlL kan vara tillämplig vid anknytning till ett barn som

Även i samband med remissbehandlingen av Ds 2009:39, Åtgär- den sökande sammanbor med i Sverige (MIG 2012:5). I praxis har å der mot familjeseparation inom migrationsområdet, uppmärksam- andra sidan uttalanden gjorts om att 5 kap. 18 § andra stycket 5 mades frågan om oklarheter i nuvarande reglering, bl.a. i remissvar UtlL inte omfattar den situationen att en utlänning åberopar

26 27

5 Uppehållstillstånd för vissa

anknytning till barn som han eller hon har vårdnaden om eller lever tillsammans med (MIG 2008:33). För de aktuella fallen föreligger

föräldrar med anknytning till

alltså situationen att uppehållstillstånd sannolikt kan meddelas men att ansökan om uppehållstillstånd inte kan ges in medan utlän- barn i Sverige

ningen befinner sig i Sverige.

Det har mot den angivna bakgrunden framkommit otydligheter i nuvarande regelsystem och det finns anledning att ställa sig frågan om aktuella bestämmelser är ändamålsenligt utformade. Utländska föräldrar, som är vårdnadshavare och sammanbor med ett barn som är bosatt i Sverige, kan redan ha påbörjat integrationen i det svenska samhället. Det framstår inte som ändamålsenligt om de på grund av avsaknad av en särskild tillståndsgrund ska tvingas lämna landet och vara åtskilda från sina barn för att ansöka om och bevil-

5.1¶En särskild bestämmelse om uppehållstillstånd

jas uppehållstillstånd från utlandet. För att motverka familjesepa-

för vissa föräldrar med anknytning till barn i

ration och säkerställa att barnets bästa beaktas i dessa ärenden kan

Sverige

det därför finnas anledning att justera nuvarande bestämmelser, liksom bestämmelserna om uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet beslut enligt 12 kap. 18 § UtlL samt bestämmelserna om möjlighet

5.1.1¶Utvecklingen av migrationsrättens bestämmelse om

till DNA-analys i 13 kap. 15-16 §§ UtlL. Detta innebär inte något

uppehållstillstånd på grund av anknytning

avsteg från principen om den reglerade invandringen eller att personer som inte följer regelsystemet ska hamna i ett mer fördel- Före införandet av 1989 års utlänningslag (1989:529) fanns med aktigt läge än personer som rättar sig efter myndigheternas beslut stöd av ett bemyndigande bestämmelser om uppehållstillstånd i den och återvänder till ett annat land för att därifrån ansöka om uppe- då gällande utlänningsförordningen (1980:377). Av förordningens hållstillstånd. 31 § framgick att uppehållstillstånd fick beviljas bl.a. om utlän-

Vad gäller främlingspass bör det övervägas om det ska vara möj- ningen hade familjeanknytning till en person som var bosatt i ligt att överklaga Migrationsverkets beslut att inte utfärda sådant. Sverige (prop. 1983/84:144 s. 64 f.).

Vid införandet av 1989 års utlänningslag angavs i 2 kap. 4 §

första stycket 1 att uppehållstillstånd fick ges till en utlänning som

är nära anhörig till en i Sverige bosatt person eller som annars har

särskild anknytning till Sverige. Bestämmelsen motsvarade 31 § i

1980 års utlänningsförordning. Vid beaktande av ”annan särskild

anknytning” kunde, förutom släktanknytning, en tidigare längre

vistelse i Sverige, svenskt ursprung eller en längre tids anställning

på ett svenskt fartyg eller svenskt rederi ha betydelse vid pröv-

ningen (prop.1988/89:86 s. 59, 147).

När 2005 års utlänningslag trädde i kraft den 31 mars 2006

överfördes bestämmelsen i 2 kap. 4 § första stycket i 1989 års

utlänningslag om uppehållstillstånd på grund av annan särskild

anknytning till Sverige till den nya lagen. Stycket förtydligades med

28 29

5 Uppehållstillstånd för vissa

anknytning till barn som han eller hon har vårdnaden om eller lever tillsammans med (MIG 2008:33). För de aktuella fallen föreligger

föräldrar med anknytning till

alltså situationen att uppehållstillstånd sannolikt kan meddelas men att ansökan om uppehållstillstånd inte kan ges in medan utlän- barn i Sverige

ningen befinner sig i Sverige.

Det har mot den angivna bakgrunden framkommit otydligheter i nuvarande regelsystem och det finns anledning att ställa sig frågan om aktuella bestämmelser är ändamålsenligt utformade. Utländska föräldrar, som är vårdnadshavare och sammanbor med ett barn som är bosatt i Sverige, kan redan ha påbörjat integrationen i det svenska samhället. Det framstår inte som ändamålsenligt om de på grund av avsaknad av en särskild tillståndsgrund ska tvingas lämna landet och vara åtskilda från sina barn för att ansöka om och bevil-

5.1¶En särskild bestämmelse om uppehållstillstånd

jas uppehållstillstånd från utlandet. För att motverka familjesepa-

för vissa föräldrar med anknytning till barn i

ration och säkerställa att barnets bästa beaktas i dessa ärenden kan

Sverige

det därför finnas anledning att justera nuvarande bestämmelser, liksom bestämmelserna om uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet beslut enligt 12 kap. 18 § UtlL samt bestämmelserna om möjlighet

5.1.1¶Utvecklingen av migrationsrättens bestämmelse om

till DNA-analys i 13 kap. 15-16 §§ UtlL. Detta innebär inte något

uppehållstillstånd på grund av anknytning

avsteg från principen om den reglerade invandringen eller att personer som inte följer regelsystemet ska hamna i ett mer fördel- Före införandet av 1989 års utlänningslag (1989:529) fanns med aktigt läge än personer som rättar sig efter myndigheternas beslut stöd av ett bemyndigande bestämmelser om uppehållstillstånd i den och återvänder till ett annat land för att därifrån ansöka om uppe- då gällande utlänningsförordningen (1980:377). Av förordningens hållstillstånd. 31 § framgick att uppehållstillstånd fick beviljas bl.a. om utlän-

Vad gäller främlingspass bör det övervägas om det ska vara möj- ningen hade familjeanknytning till en person som var bosatt i ligt att överklaga Migrationsverkets beslut att inte utfärda sådant. Sverige (prop. 1983/84:144 s. 64 f.).

Vid införandet av 1989 års utlänningslag angavs i 2 kap. 4 §

första stycket 1 att uppehållstillstånd fick ges till en utlänning som

är nära anhörig till en i Sverige bosatt person eller som annars har

särskild anknytning till Sverige. Bestämmelsen motsvarade 31 § i

1980 års utlänningsförordning. Vid beaktande av ”annan särskild

anknytning” kunde, förutom släktanknytning, en tidigare längre

vistelse i Sverige, svenskt ursprung eller en längre tids anställning

på ett svenskt fartyg eller svenskt rederi ha betydelse vid pröv-

ningen (prop.1988/89:86 s. 59, 147).

När 2005 års utlänningslag trädde i kraft den 31 mars 2006

överfördes bestämmelsen i 2 kap. 4 § första stycket i 1989 års

utlänningslag om uppehållstillstånd på grund av annan särskild

anknytning till Sverige till den nya lagen. Stycket förtydligades med

28 29

två exempel, utlänningar som är adopterade i Sverige i vuxen ålder 5.1.3 Praxis från Migrationsöverdomstolen och personer som är anhöriga till skyddsbehövande. Tillämpningen

Det finns flera avgöranden från Migrationsöverdomstolen där av bestämmelsen som tidigare gällt lagfästes genom införandet av

bestämmelsen om särskild anknytning till Sverige och synnerliga rekvisitet synnerliga skäl. Genom det kravet framgår att det ska

skäl i 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 UtlL har tillämpats i praxis. I röra sig om ömmande och udda situationer för att uppehålls-

MIG 2012:5 hade en man under tiden hans ansökan om asyl tillstånd ska beviljas. Tillståndsgrunden för en utlänning som ska

behandlades, fått barn med en kvinna som beviljats permanent utöva umgänge av en inte begränsad omfattning med ett i Sverige

uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsöverdomstolen ansåg inte att bosatt barn togs upp i en egen punkt i syfte att tydliggöra vad som

mannen kunde beviljas uppehållstillstånd som flykting eller gällt enligt praxis (prop. 2004/05:170 s. 183 och 276 f.).

skyddsbehövande. Mannen och kvinnan hade inte stadigvarande

Bestämmelserna i 5 kap. 3 och 3 a §§ fick sin nuvarande lydelse

sammanbott i utlandet, varför endast ett tidsbegränsat uppehållsvid genomförandet av familjeåterföreningsdirektivet. För att upp-

tillstånd skulle kunna beviljas mannen på grund av anknytning till fylla kraven i direktivet infördes rätten till uppehållstillstånd för

sambon. Eftersom mannen inte hade ett giltigt pass, kunde han inte föräldrar till ett ensamkommande barn som är flykting eller annan

beviljas ett sådant uppehållstillstånd. Migrationsöverdomstolen skyddsbehövande i 5 kap. 3 § första stycket 4 (prop. 2005/06:72 s.

konstaterade att 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 UtlL kan vara tillämp- 45). Vid genomförandet av familjeåterföreningsdirektivet infördes

lig vid anknytning till ett barn som den sökande sammanbor med i också bestämmelser om DNA-analys i utlänningslagen (a. prop. s

Sverige och att ett uppehållstillstånd med stöd av den bestämmel- 62 ff.).

sen kan beviljas permanent. Därmed skulle mannen inte behöva ha

pass för vistelse i Sverige. Eftersom förutsättningarna för uppe-

5.1.2 Närmare om bestämmelsen om uppehållstillstånd på hållstillstånd på grund av anknytning till barnet i första hand borde

grund av särskild anknytning till Sverige prövas av Migrationsverket, återförvisades målet dit.

I MIG 2008:33 ansåg Migrationsöverdomstolen att det förelåg Som redan nämnts i avsnitt 3.3 är de föräldrar som inte omfattas av synnerliga skäl att bevilja en mamma uppehållstillstånd på grund av

en särskild grund för uppehållstillstånd på grund av anknytning till anknytning till hennes son, som tidigare kommit till Sverige till-

ett barn i Sverige enligt nuvarande lydelse av utlänningslagen hän- sammans med fadern. Vid bedömningen beaktades sonens låga visade till bestämmelsen i 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 UtlL, dvs. ålder (sju år vid prövningen), hans faktiska anknytning till Sverige

situationen när det på annat sätt finns en särskild anknytning till och hans behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Sverige och det föreligger synnerliga skäl. I MIG 2008:2 beviljades inte en moder uppehållstillstånd på

Av förarbetena till bestämmelsen och av praxis framgår att den grund av anknytning till sin i Sverige bosatta dotter och dotterär avsedd som en ventil i varierande situationer när uppehålls- dotter. Migrationsdomstolen konstaterade att omständigheterna

tillstånd inte kan ges på någon annan grund. Bestämmelsen är såle- var ömmande, men att det inte förelåg synnerliga skäl för att bevilja des subsidiär i förhållande till tillståndsgrunderna i 5 kap. 3 och 3 a modern uppehållstillstånd. Dottern led av en psykisk sjukdom och

§§ UtlL. Som exempel på när bestämmelsen kan tillämpas nämns dotterdottern var lindrigt förståndshandikappad. Dottern fick stöd

en förälder som vill återförenas med sitt barn men inte ingått i det av sociala myndigheter och syskon i Sverige. Något skäl hänförligt härvarande barnets hushållsgemenskap. Gemensamt för de fall som till moderns egen person hade inte anförts.

ryms inom begreppet ”annan särskild anknytning” är att tillståndsprövningen görs inom en snäv ram och att det ska röra sig om udda

och ömmande situationer för att uppehållstillstånd ska beviljas (prop. 2004/05:170 s. 183 f och 277).

30 31

två exempel, utlänningar som är adopterade i Sverige i vuxen ålder 5.1.3 Praxis från Migrationsöverdomstolen och personer som är anhöriga till skyddsbehövande. Tillämpningen

Det finns flera avgöranden från Migrationsöverdomstolen där av bestämmelsen som tidigare gällt lagfästes genom införandet av

bestämmelsen om särskild anknytning till Sverige och synnerliga rekvisitet synnerliga skäl. Genom det kravet framgår att det ska

skäl i 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 UtlL har tillämpats i praxis. I röra sig om ömmande och udda situationer för att uppehålls-

MIG 2012:5 hade en man under tiden hans ansökan om asyl tillstånd ska beviljas. Tillståndsgrunden för en utlänning som ska

behandlades, fått barn med en kvinna som beviljats permanent utöva umgänge av en inte begränsad omfattning med ett i Sverige

uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsöverdomstolen ansåg inte att bosatt barn togs upp i en egen punkt i syfte att tydliggöra vad som

mannen kunde beviljas uppehållstillstånd som flykting eller gällt enligt praxis (prop. 2004/05:170 s. 183 och 276 f.).

skyddsbehövande. Mannen och kvinnan hade inte stadigvarande

Bestämmelserna i 5 kap. 3 och 3 a §§ fick sin nuvarande lydelse

sammanbott i utlandet, varför endast ett tidsbegränsat uppehållsvid genomförandet av familjeåterföreningsdirektivet. För att upp-

tillstånd skulle kunna beviljas mannen på grund av anknytning till fylla kraven i direktivet infördes rätten till uppehållstillstånd för

sambon. Eftersom mannen inte hade ett giltigt pass, kunde han inte föräldrar till ett ensamkommande barn som är flykting eller annan

beviljas ett sådant uppehållstillstånd. Migrationsöverdomstolen skyddsbehövande i 5 kap. 3 § första stycket 4 (prop. 2005/06:72 s.

konstaterade att 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 UtlL kan vara tillämp- 45). Vid genomförandet av familjeåterföreningsdirektivet infördes

lig vid anknytning till ett barn som den sökande sammanbor med i också bestämmelser om DNA-analys i utlänningslagen (a. prop. s

Sverige och att ett uppehållstillstånd med stöd av den bestämmel- 62 ff.).

sen kan beviljas permanent. Därmed skulle mannen inte behöva ha

pass för vistelse i Sverige. Eftersom förutsättningarna för uppe-

5.1.2 Närmare om bestämmelsen om uppehållstillstånd på hållstillstånd på grund av anknytning till barnet i första hand borde

grund av särskild anknytning till Sverige prövas av Migrationsverket, återförvisades målet dit.

I MIG 2008:33 ansåg Migrationsöverdomstolen att det förelåg Som redan nämnts i avsnitt 3.3 är de föräldrar som inte omfattas av synnerliga skäl att bevilja en mamma uppehållstillstånd på grund av

en särskild grund för uppehållstillstånd på grund av anknytning till anknytning till hennes son, som tidigare kommit till Sverige till-

ett barn i Sverige enligt nuvarande lydelse av utlänningslagen hän- sammans med fadern. Vid bedömningen beaktades sonens låga visade till bestämmelsen i 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 UtlL, dvs. ålder (sju år vid prövningen), hans faktiska anknytning till Sverige

situationen när det på annat sätt finns en särskild anknytning till och hans behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Sverige och det föreligger synnerliga skäl. I MIG 2008:2 beviljades inte en moder uppehållstillstånd på

Av förarbetena till bestämmelsen och av praxis framgår att den grund av anknytning till sin i Sverige bosatta dotter och dotterär avsedd som en ventil i varierande situationer när uppehålls- dotter. Migrationsdomstolen konstaterade att omständigheterna

tillstånd inte kan ges på någon annan grund. Bestämmelsen är såle- var ömmande, men att det inte förelåg synnerliga skäl för att bevilja des subsidiär i förhållande till tillståndsgrunderna i 5 kap. 3 och 3 a modern uppehållstillstånd. Dottern led av en psykisk sjukdom och

§§ UtlL. Som exempel på när bestämmelsen kan tillämpas nämns dotterdottern var lindrigt förståndshandikappad. Dottern fick stöd

en förälder som vill återförenas med sitt barn men inte ingått i det av sociala myndigheter och syskon i Sverige. Något skäl hänförligt härvarande barnets hushållsgemenskap. Gemensamt för de fall som till moderns egen person hade inte anförts.

ryms inom begreppet ”annan särskild anknytning” är att tillståndsprövningen görs inom en snäv ram och att det ska röra sig om udda

och ömmande situationer för att uppehållstillstånd ska beviljas (prop. 2004/05:170 s. 183 f och 277).

30 31

5.1.4 Praxis från EU-domstolen – som också är tredjelandsmedborgare och som är lagligen bosatt i

denna medlemsstat och som i ett första äktenskap har fått ett barn I några avgörande från EU-domstolen har frågan om anknytning

med unionsmedborgarskap – och det barn som fötts i deras äktentill barn som är medborgare i en medlemsstat och därmed unions-

skap och som likaledes är tredjelandsmedborgare, förutsatt att medborgare behandlats. I mål C-34/09 (Zambrano) konstaterade

detta avslag inte leder till att den berörda unionsmedborgaren EU-domstolen att artikel 20 i fördraget om Europeiska unionens

berövas möjligheten att faktiskt åtnjuta kärnan i de rättigheter som funktionssätt ska tolkas på så sätt att den utgör hinder för nation-

ställningen som unionsmedborgare ger. Vid prövningen, som det ella åtgärder som innebär att unionsmedborgare berövas möjlig-

ankommer på den nationella domstolen att göra, ska enligt EUheten att faktiskt åtnjuta kärnan i de rättigheter som är knutna till

domstolen hänsyn tas både till att modern har permanent uppeställningen som unionsmedborgare. Att neka en tredjelands-

hållstillstånd och att tredjelandsmedborgaren inte har den rättsliga medborgare, som är underhållsskyldig för minderåriga barn vilka är

vårdnaden om unionsmedborgaren och inte heller försörjer denne unionsmedborgare, uppehållsrätt och arbetstillstånd i den med-

ekonomiskt eller utövar den känslomässiga omvårdnaden. Det är lemsstat barnen bor skulle innebära ett sådant berövande eftersom

nämligen beroendeförhållandet mellan unionsmedborgaren i låg barnen då måste lämna unionen för att följa med sina föräldrar.

ålder och tredjelandsmedborgaren som nekas uppehållsrätt som

Mål C-256/11 (Dereci m.fl.) handlade om tredjelandsmed-

kan medföra att unionsmedborgarskapet förlorar sin ändamålsborgare med anknytning till unionsmedborgare bosatta i Österrike,

enliga verkan i och med att det är denna beroendeställning som vilka inte var beroende av tredjelandsmedborgarna för sin försörj-

skulle leda till att unionsmedborgaren, som en följd av beslutet att ning. På nytt konstaterades att artikel 20 i fördraget om Europeiska

neka uppehållsrätt, blev tvungen att lämna inte bara den medlemsunionen utgör hinder för nationella åtgärder som medför att

stat där han eller hon är medborgare utan unionen i sin helhet. unionsmedborgare berövas möjligheten att faktiskt åtnjuta kärnan i

I de redovisade fallen hade inte någon av unionsmedborgarna de rättigheter som ställningen som unionsmedborgare ger dem.

utnyttjat sin rätt till fri rörlighet, utan de hade enbart uppehållit sig Domstolen konstaterade vidare att kriteriet att någon berövas

i den medlemsstat där de var medborgare. denna möjlighet hänför sig till sådana situationer som känneteck-

nas av att unionsmedborgaren i praktiken blir tvungen att lämna inte bara den medlemsstat där han eller hon är medborgare utan 5.1.5 En särskild grund om uppehållstillstånd för förälder

hela unionen. Det avser situationer i vilka en tredjelandsmedbor- som är vårdnadshavare för och sammanbor med ett

gare, som är familjemedlem till en medborgare i en medlemsstat, i barn som är bosatt i Sverige undantagsfall inte får nekas uppehållsrätt eftersom det skulle inne-

bära att unionsmedborgarskapet förlorar sin ändamålsenliga verkan. Förslag: Bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av Domstolen angav vidare att den situationen att en unionsmedbor- anknytning justeras så att uppehållstillstånd får ges till en utlän-

gare kan finna det önskvärt att bosätta sig i unionen med en famil- ning som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanjemedlem som inte är medlem i en medlemsstat, inte i sig räcker för bor med ett barn som är bosatt i Sverige. Bestämmelserna om

att unionsmedborgaren ska anses tvungen att lämna unionen om en DNA-analys redigeras så att även dessa vårdnadshavare och barn sådan rätt inte beviljas. ska ges tillfälle att få en DNA-analys utförd när det gäller det

I de förenade målen C-356/11 och C-357/11 (O., S., L.) fram- biologiska släktskapet.

höll EU-domstolen att artikel 20 ska tolkas så, att den inte utgör hinder för att en medlemsstat avslår en tredjelandsmedborgares

ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeåterförening när nämnde tredjelandsmedborgare avser bo tillsammans med sin maka

32 33

5.1.4 Praxis från EU-domstolen – som också är tredjelandsmedborgare och som är lagligen bosatt i

denna medlemsstat och som i ett första äktenskap har fått ett barn I några avgörande från EU-domstolen har frågan om anknytning

med unionsmedborgarskap – och det barn som fötts i deras äktentill barn som är medborgare i en medlemsstat och därmed unions-

skap och som likaledes är tredjelandsmedborgare, förutsatt att medborgare behandlats. I mål C-34/09 (Zambrano) konstaterade

detta avslag inte leder till att den berörda unionsmedborgaren EU-domstolen att artikel 20 i fördraget om Europeiska unionens

berövas möjligheten att faktiskt åtnjuta kärnan i de rättigheter som funktionssätt ska tolkas på så sätt att den utgör hinder för nation-

ställningen som unionsmedborgare ger. Vid prövningen, som det ella åtgärder som innebär att unionsmedborgare berövas möjlig-

ankommer på den nationella domstolen att göra, ska enligt EUheten att faktiskt åtnjuta kärnan i de rättigheter som är knutna till

domstolen hänsyn tas både till att modern har permanent uppeställningen som unionsmedborgare. Att neka en tredjelands-

hållstillstånd och att tredjelandsmedborgaren inte har den rättsliga medborgare, som är underhållsskyldig för minderåriga barn vilka är

vårdnaden om unionsmedborgaren och inte heller försörjer denne unionsmedborgare, uppehållsrätt och arbetstillstånd i den med-

ekonomiskt eller utövar den känslomässiga omvårdnaden. Det är lemsstat barnen bor skulle innebära ett sådant berövande eftersom

nämligen beroendeförhållandet mellan unionsmedborgaren i låg barnen då måste lämna unionen för att följa med sina föräldrar.

ålder och tredjelandsmedborgaren som nekas uppehållsrätt som

Mål C-256/11 (Dereci m.fl.) handlade om tredjelandsmed-

kan medföra att unionsmedborgarskapet förlorar sin ändamålsborgare med anknytning till unionsmedborgare bosatta i Österrike,

enliga verkan i och med att det är denna beroendeställning som vilka inte var beroende av tredjelandsmedborgarna för sin försörj-

skulle leda till att unionsmedborgaren, som en följd av beslutet att ning. På nytt konstaterades att artikel 20 i fördraget om Europeiska

neka uppehållsrätt, blev tvungen att lämna inte bara den medlemsunionen utgör hinder för nationella åtgärder som medför att

stat där han eller hon är medborgare utan unionen i sin helhet. unionsmedborgare berövas möjligheten att faktiskt åtnjuta kärnan i

I de redovisade fallen hade inte någon av unionsmedborgarna de rättigheter som ställningen som unionsmedborgare ger dem.

utnyttjat sin rätt till fri rörlighet, utan de hade enbart uppehållit sig Domstolen konstaterade vidare att kriteriet att någon berövas

i den medlemsstat där de var medborgare. denna möjlighet hänför sig till sådana situationer som känneteck-

nas av att unionsmedborgaren i praktiken blir tvungen att lämna inte bara den medlemsstat där han eller hon är medborgare utan 5.1.5 En särskild grund om uppehållstillstånd för förälder

hela unionen. Det avser situationer i vilka en tredjelandsmedbor- som är vårdnadshavare för och sammanbor med ett

gare, som är familjemedlem till en medborgare i en medlemsstat, i barn som är bosatt i Sverige undantagsfall inte får nekas uppehållsrätt eftersom det skulle inne-

bära att unionsmedborgarskapet förlorar sin ändamålsenliga verkan. Förslag: Bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av Domstolen angav vidare att den situationen att en unionsmedbor- anknytning justeras så att uppehållstillstånd får ges till en utlän-

gare kan finna det önskvärt att bosätta sig i unionen med en famil- ning som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanjemedlem som inte är medlem i en medlemsstat, inte i sig räcker för bor med ett barn som är bosatt i Sverige. Bestämmelserna om

att unionsmedborgaren ska anses tvungen att lämna unionen om en DNA-analys redigeras så att även dessa vårdnadshavare och barn sådan rätt inte beviljas. ska ges tillfälle att få en DNA-analys utförd när det gäller det

I de förenade målen C-356/11 och C-357/11 (O., S., L.) fram- biologiska släktskapet.

höll EU-domstolen att artikel 20 ska tolkas så, att den inte utgör hinder för att en medlemsstat avslår en tredjelandsmedborgares

ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeåterförening när nämnde tredjelandsmedborgare avser bo tillsammans med sin maka

32 33

Skälen för förslaget Som en rimlig avvägning mellan faktorer som familjens enhet,

barnets bästa och den reglerade invandringen bör förslaget avgrän-

Utgångspunkter

sas till att avse utlänningar som är föräldrar till och vårdnadshavare

för samt bor tillsammans med ett underårigt barn i Sverige. Ett Den fakultativa bestämmelsen i 5 kap. 3 a § UtlL innehåller, som

sådant förslag ligger vidare i linje med den senaste utvecklingen av redogjorts för ovan, inte någon särskild grund för uppehållstill-

praxis inom EU-rätten. Den nya tillståndsgrunden föreslås således stånd för utlänningar som är föräldrar till och vårdnadshavare för

omfatta föräldrar till underåriga barn om föräldern är vårdnadshasamt bor tillsammans med ett barn bosatt i Sverige. Dessa utlän-

vare för barnet och bor tillsammans med barnet i Sverige. Med ningar är hänvisade till tillståndsgrunden i 5 kap. 3 a § tredje

sammanboende avses att utlänningen och barnet varaktigt bor tillstycket 3 UtlL, dvs. situationen att utlänningen på annat sätt har

sammans. Växelvis boende bör också anses vara ett sammanboende särskild anknytning till Sverige och det finns synnerliga skäl.

av inte obetydlig varaktighet. Sammanboende mellan utlänningen

och barnet måste vidare föreligga vid prövningen av ansökan om

uppehållstillstånd. Om däremot utlänningen och barnet sporadiskt

Syftet med ändringen

bor några dagar tillsammans bör det inte anses vara ett samman-

För att förtydliga gällande regelverk bör situationen när utlän- boende enligt lagförslaget. I dessa fall kan däremot enligt gällande

ningar är föräldrar till och vårdnadshavare för samt sammanbor rätt uppehållstillstånd beviljas om utlänningen ska utöva umgänge

med ett barn bosatt i Sverige anges som en särskild grund för med barnet och umgänget inte är av begränsad omfattning. Förut-

uppehållstillstånd. En sådan särskild bestämmelse skulle kunna sättningen att barnet är bosatt i Sverige finns också i bestämmelsen

förhindra att tillståndsgrunderna kan uppfattas innehålla omotive- om att uppehållstillstånd kan beviljas en utlänning som ska utöva

rade skillnader i fråga om förutsättningarna för att få uppehållstill- umgänge av inte begränsad omfattning.

stånd för föräldrar som är vårdnadshavare för och bor med sitt barn Förslaget aktualiserar behov av vissa följdändringar. Bestämmel-

och för de föräldrar som ska utöva umgänge med barn här. Lagför- serna om DNA-analys i 13 kap. 15 och 16 §§ UtlL bör justeras så

slaget skulle också innebära ett framhävande av principen om att de föräldrar som är vårdnadshavare som genom förslaget får en

barnets bästa enligt portalparagrafen i 1 kap. 10 § UtlL. uttrycklig grund för uppehållstillstånd under vissa förutsättningar

ska ges tillfälle att få en DNA-analys utförd avseende det biolo-

giska släktskapet på statens bekostnad. Som anfördes vid bestäm- Föräldrar som omfattas av ändringen melsernas införande är ett av de främsta syftena med DNA-analys

att skydda barn mot utnyttjande och hindra att barn sammanförs Förslaget bör ta sikte på föräldrar som är vårdnadshavare för och

med personer som inte är deras föräldrar (prop. 2005/06:72 s. 69 sammanbor med sitt underåriga barn i Sverige. Anledningen till det

f.). Föräldrar som är vårdnadshavare och barn som omfattas av nu är att en avvägning bör göras mellan å ena sidan syftet att sträva

föreslagen tillståndsgrund bör därför också ges tillfälle att få en efter att familjer hålls samman och å andra sidan systemet med

DNA-analys utförd på statens bekostnad. Vad gäller följdändringreglerad invandring. Principen om barnets bästa måste också beak-

arna i bestämmelserna om när ansökan om uppehållstillstånd ska tas. En förälder har enligt nationell och internationell praxis inte en

vara gjord samt bestämmelserna om uppehållstillstånd efter ovillkorlig rätt att komma till ett land för att återförenas med sitt

lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning, se avsnitt 5.2 barn där utan i många fall är det tvärtom barnet som bör återföre-

och 5.3. nas med sin förälder i hemlandet, förutsatt att det är till barnets

Avsikten är att de föräldrar eller vårdnadshavare som inte bästa. Nu föreslagen lagändring avser inte att frångå denna praxis.

omfattas av lagförslaget även fortsättningsvis i udda och ömmande Om barnet är svensk medborgare och därmed unionsmedborgare

undantagsfall ska kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av kan dock vissa EU-rättsliga aspekter aktualiseras, se avsnitt 5.1.4.

34 35

Skälen för förslaget Som en rimlig avvägning mellan faktorer som familjens enhet,

barnets bästa och den reglerade invandringen bör förslaget avgrän-

Utgångspunkter

sas till att avse utlänningar som är föräldrar till och vårdnadshavare

för samt bor tillsammans med ett underårigt barn i Sverige. Ett Den fakultativa bestämmelsen i 5 kap. 3 a § UtlL innehåller, som

sådant förslag ligger vidare i linje med den senaste utvecklingen av redogjorts för ovan, inte någon särskild grund för uppehållstill-

praxis inom EU-rätten. Den nya tillståndsgrunden föreslås således stånd för utlänningar som är föräldrar till och vårdnadshavare för

omfatta föräldrar till underåriga barn om föräldern är vårdnadshasamt bor tillsammans med ett barn bosatt i Sverige. Dessa utlän-

vare för barnet och bor tillsammans med barnet i Sverige. Med ningar är hänvisade till tillståndsgrunden i 5 kap. 3 a § tredje

sammanboende avses att utlänningen och barnet varaktigt bor tillstycket 3 UtlL, dvs. situationen att utlänningen på annat sätt har

sammans. Växelvis boende bör också anses vara ett sammanboende särskild anknytning till Sverige och det finns synnerliga skäl.

av inte obetydlig varaktighet. Sammanboende mellan utlänningen

och barnet måste vidare föreligga vid prövningen av ansökan om

uppehållstillstånd. Om däremot utlänningen och barnet sporadiskt

Syftet med ändringen

bor några dagar tillsammans bör det inte anses vara ett samman-

För att förtydliga gällande regelverk bör situationen när utlän- boende enligt lagförslaget. I dessa fall kan däremot enligt gällande

ningar är föräldrar till och vårdnadshavare för samt sammanbor rätt uppehållstillstånd beviljas om utlänningen ska utöva umgänge

med ett barn bosatt i Sverige anges som en särskild grund för med barnet och umgänget inte är av begränsad omfattning. Förut-

uppehållstillstånd. En sådan särskild bestämmelse skulle kunna sättningen att barnet är bosatt i Sverige finns också i bestämmelsen

förhindra att tillståndsgrunderna kan uppfattas innehålla omotive- om att uppehållstillstånd kan beviljas en utlänning som ska utöva

rade skillnader i fråga om förutsättningarna för att få uppehållstill- umgänge av inte begränsad omfattning.

stånd för föräldrar som är vårdnadshavare för och bor med sitt barn Förslaget aktualiserar behov av vissa följdändringar. Bestämmel-

och för de föräldrar som ska utöva umgänge med barn här. Lagför- serna om DNA-analys i 13 kap. 15 och 16 §§ UtlL bör justeras så

slaget skulle också innebära ett framhävande av principen om att de föräldrar som är vårdnadshavare som genom förslaget får en

barnets bästa enligt portalparagrafen i 1 kap. 10 § UtlL. uttrycklig grund för uppehållstillstånd under vissa förutsättningar

ska ges tillfälle att få en DNA-analys utförd avseende det biolo-

giska släktskapet på statens bekostnad. Som anfördes vid bestäm- Föräldrar som omfattas av ändringen melsernas införande är ett av de främsta syftena med DNA-analys

att skydda barn mot utnyttjande och hindra att barn sammanförs Förslaget bör ta sikte på föräldrar som är vårdnadshavare för och

med personer som inte är deras föräldrar (prop. 2005/06:72 s. 69 sammanbor med sitt underåriga barn i Sverige. Anledningen till det

f.). Föräldrar som är vårdnadshavare och barn som omfattas av nu är att en avvägning bör göras mellan å ena sidan syftet att sträva

föreslagen tillståndsgrund bör därför också ges tillfälle att få en efter att familjer hålls samman och å andra sidan systemet med

DNA-analys utförd på statens bekostnad. Vad gäller följdändringreglerad invandring. Principen om barnets bästa måste också beak-

arna i bestämmelserna om när ansökan om uppehållstillstånd ska tas. En förälder har enligt nationell och internationell praxis inte en

vara gjord samt bestämmelserna om uppehållstillstånd efter ovillkorlig rätt att komma till ett land för att återförenas med sitt

lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning, se avsnitt 5.2 barn där utan i många fall är det tvärtom barnet som bör återföre-

och 5.3. nas med sin förälder i hemlandet, förutsatt att det är till barnets

Avsikten är att de föräldrar eller vårdnadshavare som inte bästa. Nu föreslagen lagändring avser inte att frångå denna praxis.

omfattas av lagförslaget även fortsättningsvis i udda och ömmande Om barnet är svensk medborgare och därmed unionsmedborgare

undantagsfall ska kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av kan dock vissa EU-rättsliga aspekter aktualiseras, se avsnitt 5.1.4.

34 35

anknytning till barn i Sverige med stöd av 5 kap. 3 a § tredje stycket före inresan i landet (prop. 2009/10: 137 s. 16 f.). Samtidigt fram- 3 UtlL. Det kan t.ex. röra sig om en vårdnadshavare, utan tidigare höll regeringen att den reglerade invandringen är en grundläggande hushållsgemenskap med barnet, som ansöker om uppehållstillstånd princip i den svenska invandringspolitiken och att det inte kunde för att kunna bo tillsammans med och vara delaktig i vårdnaden av komma ifråga att göra ett generellt avsteg från kravet på barnet beroende på omständigheter, exempelvis sjukdom, hänför- uppehållstillstånd före inresan för medlemmar i familjer med barn liga till härvarande vårdnadshavaren eller barnet. som ansöker om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning,

utan utgångspunkten var att finna en mer balanserad lösning (prop.

2009/10: 137 s. 12.) Som en rimlig avvägning mot vikten av att 5.2 Uppehållstillstånd efter inresa i landet upprätthålla den reglerade invandringen begränsades ändringen till

att avse sådana klara fall, dvs. när det står klart att uppehållstillstånd

hade beviljats om prövningen gjorts före inresan i landet (prop. 5.2.1 Utvecklingen av bestämmelsen om ansökan om och 2009/10: 137 s. 17.) Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2010 (bet.

beviljande av uppehållstillstånd efter inresan i landet 2009/10:SfU18, rskr. 2009/10:284, SFS 2010:440).

I 2 kap. 5 § i 1989 års utlänningslag föreskrevs vid lagens tillkomst som huvudregel att om utlänningen befann sig i Sverige när

5.2.2¶Närmare om bestämmelsen om ansökan om och

ansökan om uppehållstillstånd gjordes eller prövades, fick ansökan

beviljande av uppehållstillstånd efter inresan i landet

inte bifallas. Vissa undantag fanns från detta principiella krav.

I prop. 1994/95:179 Ändringar i utlänningslagen m.m. anfördes Avgörande för prövningen enligt 5 kap. 18 § andra stycket 5 UtlL bl.a. att undantagsbestämmelserna som anger när uppehållstillstånd av om en ansökan om uppehållstillstånd kan beviljas efter inresan i får beviljas efter inresan hade kommit att få en alltför snäv utform- landet för en person med s.k. stark anknytning till en person som ning. I propositionen föreslogs därför att möjligheten att få uppe- är bosatt i Sverige är om det är skäligt att kräva att utlänningen hållstillstånd efter inresa i Sverige skulle vidgas till att omfatta fall återvänder till ett annat land för att ge in ansökan där. där det var uppenbart att tillstånd skulle ha beviljats om prövningen I förarbetena till denna bestämmelse ges ett flertal exempel på gjorts före inresan. Vidare ändrades utformningen av ”särskilda när det inte kan anses skäligt att kräva att sökanden återvänder till skäl” till ”synnerliga skäl” för att markera att det rörde sig om hemlandet eller ett annat land för att ge in ansökan där. Ett sådant absoluta undantagsfall (a. prop. s. 43 och 75). Den nya ordningen fall är att sökanden efter hemkomsten kan antas få svårigheter att trädde i kraft den 1 juli 1995. få pass eller utresetillstånd och att detta beror på någon form av

Ett nytt fjärde stycke infördes senare i 5 kap. 18 § UtlL för att i trakasserier från hemlandets myndigheter. Ytterligare exempel är större utsträckning motverka familjeseparation i vissa familje- att sökanden måste fullgöra en mycket lång värnpliktstjänstgöring anknytningsfall där barn riskerar att skiljas från en förälder. Enligt eller tjänstgöring under osedvanligt stränga förhållanden. Det kan dåvarande domstolspraxis vägde betydelsen av en lång tids vistelse i även röra sig om att en person skulle behöva återvända till ett land landet utan tillstånd tyngre än barnets intresse av en sammanhållen där det inte finns någon svensk utlandsrepresentation och där det familj. Regeringen ifrågasatte om reglerna var ändamålsenliga. Det är förenat med stora praktiska svårigheter och betydande kostnader som enligt regeringen främst fick ordningen att framstå som stel- att resa till något grannland för att ge in en ansökan där. Omstänbent och onödigt formalistisk var kravet på ordnat uppehållstill- digheter som talar mot att huvudregeln ska frångås är att sökanden stånd även i ömmande fall där barn riskerar att skiljas från en föräl- har vistats olagligt i Sverige, att den sökandes identitet är oklar eller der, trots att det står klart att uppehållstillstånd på grund av om det finns en stark anknytning till hemlandet genom nära anhöfamiljeanknytning skulle ha beviljats om prövningen hade gjorts riga där (prop. 1999/2000:43 s. 55 ff.).

36 37

anknytning till barn i Sverige med stöd av 5 kap. 3 a § tredje stycket före inresan i landet (prop. 2009/10: 137 s. 16 f.). Samtidigt fram- 3 UtlL. Det kan t.ex. röra sig om en vårdnadshavare, utan tidigare höll regeringen att den reglerade invandringen är en grundläggande hushållsgemenskap med barnet, som ansöker om uppehållstillstånd princip i den svenska invandringspolitiken och att det inte kunde för att kunna bo tillsammans med och vara delaktig i vårdnaden av komma ifråga att göra ett generellt avsteg från kravet på barnet beroende på omständigheter, exempelvis sjukdom, hänför- uppehållstillstånd före inresan för medlemmar i familjer med barn liga till härvarande vårdnadshavaren eller barnet. som ansöker om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning,

utan utgångspunkten var att finna en mer balanserad lösning (prop.

2009/10: 137 s. 12.) Som en rimlig avvägning mot vikten av att 5.2 Uppehållstillstånd efter inresa i landet upprätthålla den reglerade invandringen begränsades ändringen till

att avse sådana klara fall, dvs. när det står klart att uppehållstillstånd

hade beviljats om prövningen gjorts före inresan i landet (prop. 5.2.1 Utvecklingen av bestämmelsen om ansökan om och 2009/10: 137 s. 17.) Ändringarna trädde i kraft den 1 juli 2010 (bet.

beviljande av uppehållstillstånd efter inresan i landet 2009/10:SfU18, rskr. 2009/10:284, SFS 2010:440).

I 2 kap. 5 § i 1989 års utlänningslag föreskrevs vid lagens tillkomst som huvudregel att om utlänningen befann sig i Sverige när

5.2.2¶Närmare om bestämmelsen om ansökan om och

ansökan om uppehållstillstånd gjordes eller prövades, fick ansökan

beviljande av uppehållstillstånd efter inresan i landet

inte bifallas. Vissa undantag fanns från detta principiella krav.

I prop. 1994/95:179 Ändringar i utlänningslagen m.m. anfördes Avgörande för prövningen enligt 5 kap. 18 § andra stycket 5 UtlL bl.a. att undantagsbestämmelserna som anger när uppehållstillstånd av om en ansökan om uppehållstillstånd kan beviljas efter inresan i får beviljas efter inresan hade kommit att få en alltför snäv utform- landet för en person med s.k. stark anknytning till en person som ning. I propositionen föreslogs därför att möjligheten att få uppe- är bosatt i Sverige är om det är skäligt att kräva att utlänningen hållstillstånd efter inresa i Sverige skulle vidgas till att omfatta fall återvänder till ett annat land för att ge in ansökan där. där det var uppenbart att tillstånd skulle ha beviljats om prövningen I förarbetena till denna bestämmelse ges ett flertal exempel på gjorts före inresan. Vidare ändrades utformningen av ”särskilda när det inte kan anses skäligt att kräva att sökanden återvänder till skäl” till ”synnerliga skäl” för att markera att det rörde sig om hemlandet eller ett annat land för att ge in ansökan där. Ett sådant absoluta undantagsfall (a. prop. s. 43 och 75). Den nya ordningen fall är att sökanden efter hemkomsten kan antas få svårigheter att trädde i kraft den 1 juli 1995. få pass eller utresetillstånd och att detta beror på någon form av

Ett nytt fjärde stycke infördes senare i 5 kap. 18 § UtlL för att i trakasserier från hemlandets myndigheter. Ytterligare exempel är större utsträckning motverka familjeseparation i vissa familje- att sökanden måste fullgöra en mycket lång värnpliktstjänstgöring anknytningsfall där barn riskerar att skiljas från en förälder. Enligt eller tjänstgöring under osedvanligt stränga förhållanden. Det kan dåvarande domstolspraxis vägde betydelsen av en lång tids vistelse i även röra sig om att en person skulle behöva återvända till ett land landet utan tillstånd tyngre än barnets intresse av en sammanhållen där det inte finns någon svensk utlandsrepresentation och där det familj. Regeringen ifrågasatte om reglerna var ändamålsenliga. Det är förenat med stora praktiska svårigheter och betydande kostnader som enligt regeringen främst fick ordningen att framstå som stel- att resa till något grannland för att ge in en ansökan där. Omstänbent och onödigt formalistisk var kravet på ordnat uppehållstill- digheter som talar mot att huvudregeln ska frångås är att sökanden stånd även i ömmande fall där barn riskerar att skiljas från en föräl- har vistats olagligt i Sverige, att den sökandes identitet är oklar eller der, trots att det står klart att uppehållstillstånd på grund av om det finns en stark anknytning till hemlandet genom nära anhöfamiljeanknytning skulle ha beviljats om prövningen hade gjorts riga där (prop. 1999/2000:43 s. 55 ff.).

36 37

5.2.3 Praxis från Migrationsöverdomstolen Migrationsverket. Ett återsändande av föräldern till Somalia för

ansökan om uppehållstillstånd skulle i praktiken innebära att han I senare avgöranden från Migrationsöverdomstolen (MIG 2011:23

sannolikt inte skulle kunna återvända till Sverige. Även om föräloch 2011:27) har konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin

dern uppfyllde förutsättningarna för att beviljas uppehållstillstånd förälder normalt ansetts vara den tyngst vägande omständigheten

på grund av anknytning till barnet, skulle han inte ens kunna få sin vid skälighetsbedömningen enligt 5 kap. 18 § andra stycket 5 UtlL.

ansökan om uppehållstillstånd prövad. Under dessa omständig- I MIG 2011:27 anförde Migrationsöverdomstolen att paragrafens

heter, och med beaktande av principen om barnets bästa, ansåg fjärde stycke ger större utrymme än tidigare för att frångå huvud-

Migrationsöverdomstolen det stötande mot rättskänslan att kräva regeln om att uppehållstillstånd ska vara ordnat före inresan i

att föräldern skulle lämna Sverige innan hans ansökan prövats. Det Sverige. I målet hade en förälder vistats olagligt i Sverige under

förelåg därmed synnerliga skäl för undantag från huvudregeln i 5 cirka fyra år. En förmildrande omständighet ansågs vara att utlän-

kap. 18 § första stycket UtlL. ningen rest in med sin mamma som underårig och innan vistelsen

Är barnet svensk medborgare och därmed unionsmedborgare blev olaglig anpassat sig i Sverige utan att själv vara ansvarig för sin

skulle vidare barnet kunna berövas möjligheten att faktiskt åtnjuta situation. Migrationsöverdomstolen ansåg inte att ett återvändande

de rättigheter som ställningen som unionsmedborgare ger om bartill hemlandet med risk för att få genomföra en militärtjänst under i

net tvingas lämna unionen tillsammans med sin förälder. vart fall 18 månader och eventuellt ett påföljande fängelsestraff på

grund av att ha undanhållit sig tjänstgöringen skulle göra det oskä-

ligt att kräva att utlänningen ansökte om uppehållstillstånd utanför 5.2.4 Förälder som är vårdnadshavare för och sammanbor Sverige (jfr MIG 2009:2 I och II). Den tid barnet riskerade att med ett barn som är bosatt i Sverige kan undantas från

skiljas från föräldern tillsammans med faktorer som barnets ålder kravet om att uppehållstillstånd ska ha sökts och samt att den andre föräldern var i behov av extra stöd i sin föräldra- beviljats före inresan i landet

roll och fick stort stöd av utlänningen, som tog aktiv del i omvårdnaden av barnet, medförde dock att det var oskäligt att utlänningen Förslag: Bestämmelsen om undantag från kravet om att uppe-

skulle resa till hemlandet eller ett annat land för att därifrån ansöka hållstillstånd ska ha sökts och beviljats före inresan i landet ska om uppehållstillstånd. Migrationsöverdomstolen uttalade i MIG även omfatta en utlänning som är förälder till och vårdnads-

2011:23 att förutom de omständigheter som enligt förarbetena ska havare för samt sammanbor med ett barn som är bosatt i

beaktas vid konsekvensbedömningen måste hänsyn även tas till Sverige. vem som troligen skulle komma att ta hand om barnet under en

separation och den personens förmåga att ta hand om barnet. Till följd av mammans hälsotillstånd och barnets låga ålder skulle i det

Skälen för förslaget

aktuella fallet en separation från fadern kunna medföra allvarliga konsekvenser för barnet även om separationen skulle bli relativt Utgångspunkter

kortvarig. Migrationsöverdomstolen ansåg därför att det inte skäligen kunde krävas att fadern reste till utlandet för att ge in ansökan Enligt gällande lydelse kan huvudregeln om att uppehållstillstånd

om uppehållstillstånd där. ska vara ordnat före inresan i Sverige frångås om utlänningen har

stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte

I MIG 2012:5, som rörde en somalisk förälder med legal vistelse i Sverige, se vidare avsnitt 5.1.3, konstaterade Migrationsöverdom- skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att

ge in ansökan där. Det är make, sambo, ogift barn, förälder till stolen att Sverige inte godtar somaliska pass och att frågan om föräldern kunde beviljas främlingspass endast kunde avgöras av ensamkommande barn som är flykting eller annan skyddsbehö-

vande, nära anhörig med tidigare hushållsgemenskap och utlänning

38 39

5.2.3 Praxis från Migrationsöverdomstolen Migrationsverket. Ett återsändande av föräldern till Somalia för

ansökan om uppehållstillstånd skulle i praktiken innebära att han I senare avgöranden från Migrationsöverdomstolen (MIG 2011:23

sannolikt inte skulle kunna återvända till Sverige. Även om föräloch 2011:27) har konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin

dern uppfyllde förutsättningarna för att beviljas uppehållstillstånd förälder normalt ansetts vara den tyngst vägande omständigheten

på grund av anknytning till barnet, skulle han inte ens kunna få sin vid skälighetsbedömningen enligt 5 kap. 18 § andra stycket 5 UtlL.

ansökan om uppehållstillstånd prövad. Under dessa omständig- I MIG 2011:27 anförde Migrationsöverdomstolen att paragrafens

heter, och med beaktande av principen om barnets bästa, ansåg fjärde stycke ger större utrymme än tidigare för att frångå huvud-

Migrationsöverdomstolen det stötande mot rättskänslan att kräva regeln om att uppehållstillstånd ska vara ordnat före inresan i

att föräldern skulle lämna Sverige innan hans ansökan prövats. Det Sverige. I målet hade en förälder vistats olagligt i Sverige under

förelåg därmed synnerliga skäl för undantag från huvudregeln i 5 cirka fyra år. En förmildrande omständighet ansågs vara att utlän-

kap. 18 § första stycket UtlL. ningen rest in med sin mamma som underårig och innan vistelsen

Är barnet svensk medborgare och därmed unionsmedborgare blev olaglig anpassat sig i Sverige utan att själv vara ansvarig för sin

skulle vidare barnet kunna berövas möjligheten att faktiskt åtnjuta situation. Migrationsöverdomstolen ansåg inte att ett återvändande

de rättigheter som ställningen som unionsmedborgare ger om bartill hemlandet med risk för att få genomföra en militärtjänst under i

net tvingas lämna unionen tillsammans med sin förälder. vart fall 18 månader och eventuellt ett påföljande fängelsestraff på

grund av att ha undanhållit sig tjänstgöringen skulle göra det oskä-

ligt att kräva att utlänningen ansökte om uppehållstillstånd utanför 5.2.4 Förälder som är vårdnadshavare för och sammanbor Sverige (jfr MIG 2009:2 I och II). Den tid barnet riskerade att med ett barn som är bosatt i Sverige kan undantas från

skiljas från föräldern tillsammans med faktorer som barnets ålder kravet om att uppehållstillstånd ska ha sökts och samt att den andre föräldern var i behov av extra stöd i sin föräldra- beviljats före inresan i landet

roll och fick stort stöd av utlänningen, som tog aktiv del i omvårdnaden av barnet, medförde dock att det var oskäligt att utlänningen Förslag: Bestämmelsen om undantag från kravet om att uppe-

skulle resa till hemlandet eller ett annat land för att därifrån ansöka hållstillstånd ska ha sökts och beviljats före inresan i landet ska om uppehållstillstånd. Migrationsöverdomstolen uttalade i MIG även omfatta en utlänning som är förälder till och vårdnads-

2011:23 att förutom de omständigheter som enligt förarbetena ska havare för samt sammanbor med ett barn som är bosatt i

beaktas vid konsekvensbedömningen måste hänsyn även tas till Sverige. vem som troligen skulle komma att ta hand om barnet under en

separation och den personens förmåga att ta hand om barnet. Till följd av mammans hälsotillstånd och barnets låga ålder skulle i det

Skälen för förslaget

aktuella fallet en separation från fadern kunna medföra allvarliga konsekvenser för barnet även om separationen skulle bli relativt Utgångspunkter

kortvarig. Migrationsöverdomstolen ansåg därför att det inte skäligen kunde krävas att fadern reste till utlandet för att ge in ansökan Enligt gällande lydelse kan huvudregeln om att uppehållstillstånd

om uppehållstillstånd där. ska vara ordnat före inresan i Sverige frångås om utlänningen har

stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte

I MIG 2012:5, som rörde en somalisk förälder med legal vistelse i Sverige, se vidare avsnitt 5.1.3, konstaterade Migrationsöverdom- skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att

ge in ansökan där. Det är make, sambo, ogift barn, förälder till stolen att Sverige inte godtar somaliska pass och att frågan om föräldern kunde beviljas främlingspass endast kunde avgöras av ensamkommande barn som är flykting eller annan skyddsbehö-

vande, nära anhörig med tidigare hushållsgemenskap och utlänning

38 39

som ska utöva umgänge med ett här i Sverige bosatt barn som anses Förslagets innebörd vara starka anknytningar (5 kap. 18 § andra stycket 5 jfr med 5 kap.

Att konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder sär- 3 § första stycket 1-4, 5 kap. 3 a § första stycket 1-3 eller andra

skilt beaktas vid skälighetsbedömningen enligt 5 kap. 18 § andra stycket UtlL).

stycket 5 UtlL även vid de anknytningar förslaget omfattar över- Vad som anfördes vid införandet om undantag för stark ensstämmer med den senaste utvecklingen i praxis. Där har angetts

anknytning har fortfarande bärighet. Huvudregeln ska alltså fort-

att konsekvenserna av en familjeseparation normalt ska vara den farande vara att uppehållstillstånd ska vara beviljat före inresan även

tyngst vägande omständigheten vid skälighetsbedömningen samt vid stark familjeanknytning. Som regeringen framhöll i prop.

att det nu finns ett större utrymme än tidigare för att frångå 2009/10:137 är den reglerade invandringen en grundläggande prin-

huvudregeln om att uppehållstillstånd ska vara ordnat före inresan i cip i den svenska invandringspolitiken och det är inte rimligt att

Sverige (jfr MIG 2011:23 och MIG 2011:27 i avsnitt 5.1.3). personer som inte följer regelsystemet kommer i en bättre situation

Lagändringarna år 2010 och utvecklingen i praxis har således lett till än personer som gör det (prop. 2009/10:137 s. 12).

att föräldrar med barn i Sverige i större utsträckning medges Samtidigt kan det inte vara ändamålsenligt att upprätthålla undantag från huvudregeln om att uppehållstillstånd inte får bifal-

kravet på att uppehållstillstånd ska vara ordnat före inresan i landet

las efter inresan i Sverige. för en utlänning som tvingas skiljas från sitt barn för att ansöka om

Justeringen bör inriktas på de fall där ett barn riskerar att skiljas uppehållstillstånd utanför Sverige och därmed avbryta en påbörjad

från en förälder, trots att det står klart att uppehållstillstånd på integration (prop. 2009/10:137 s. 12).

grund av anknytning skulle ha beviljats om prövningen gjorts före

inresan i landet. Som regeringen framhöll i prop. 2009/10:137 inne-

bär dessa klara fall att när ärendet är färdigutrett ska det gå att kon-

Förslagets närmare utformning

statera att förutsättningarna för uppehållstillstånd, enligt gängse Som en följd av förslaget i avsnitt 5.1.5 om en särskild grund för bedömning av omständigheterna i ärendet, är uppfyllda. I detta uppehållstillstånd för en utlänning som är förälder till och vård- ligger att utlänningen bedöms uppfylla de krav som vid tidpunkten nadshavare för samt sammanbor med ett barn som är bosatt i för prövningen uppställs för uppehållstillstånd bl.a. i fråga om stark Sverige, bör nuvarande undantagsbestämmelse i 5 kap. 18 § andra familjeanknytning. Det ska också gå att konstatera att det inte stycket UtlL justeras så att också dessa utlänningar omfattas av framkommit särskilda skäl mot uppehållstillstånd (prop. uppräkningen av starka anknytningar. Därigenom framhävs barn- 2009/10:137 s. 17). rättsperspektivet och en ändamålsenlig reglering som inte är onö- Konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder får digt formalistisk uppnås. bedömas utifrån förhållandena i den aktuella relationen med beak-

De föräldrar eller vårdnadshavare som även framdeles inte tande bl.a. av hur lång tid den befarade situationen väntas bestå, hur kommer att ingå i uppräkningen av starka anknytningar är hänvi- sammanlevnaden ser ut i vanliga fall och barnets särskilda behov sade till undantaget i 5 kap. 18 § andra stycket 9 UtlL, dvs. situa- sett utifrån bl.a. barnets ålder (prop. 2009/10:137 s. 16 f.). En rimtionen att uppehållstillstånd kan bifallas efter inresan om det utöver lig utgångspunkt är att en separation som tidsmässigt motsvarar angivna undantag annars finns synnerliga skäl. Självfallet är portal- vad som annars förekommer i relationen inte kan bedömas ha paragrafen om barns bästa i 1 kap. 10 § UtlL tillämplig även i detta sådana konsekvenser för barnet att den ska inverka vid bedömfall. ningen. I ett enskilt fall kan dock även konsekvenserna av en kor-

tare tids separation inverka vid bedömningen, med utgångspunkt i

det enskilda barnets behov. Som anges i MIG 2011:23 bör hänsyn

också tas till vem som troligen skulle komma att ta hand om barnet

40 41

som ska utöva umgänge med ett här i Sverige bosatt barn som anses Förslagets innebörd vara starka anknytningar (5 kap. 18 § andra stycket 5 jfr med 5 kap.

Att konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder sär- 3 § första stycket 1-4, 5 kap. 3 a § första stycket 1-3 eller andra

skilt beaktas vid skälighetsbedömningen enligt 5 kap. 18 § andra stycket UtlL).

stycket 5 UtlL även vid de anknytningar förslaget omfattar över- Vad som anfördes vid införandet om undantag för stark ensstämmer med den senaste utvecklingen i praxis. Där har angetts

anknytning har fortfarande bärighet. Huvudregeln ska alltså fort-

att konsekvenserna av en familjeseparation normalt ska vara den farande vara att uppehållstillstånd ska vara beviljat före inresan även

tyngst vägande omständigheten vid skälighetsbedömningen samt vid stark familjeanknytning. Som regeringen framhöll i prop.

att det nu finns ett större utrymme än tidigare för att frångå 2009/10:137 är den reglerade invandringen en grundläggande prin-

huvudregeln om att uppehållstillstånd ska vara ordnat före inresan i cip i den svenska invandringspolitiken och det är inte rimligt att

Sverige (jfr MIG 2011:23 och MIG 2011:27 i avsnitt 5.1.3). personer som inte följer regelsystemet kommer i en bättre situation

Lagändringarna år 2010 och utvecklingen i praxis har således lett till än personer som gör det (prop. 2009/10:137 s. 12).

att föräldrar med barn i Sverige i större utsträckning medges Samtidigt kan det inte vara ändamålsenligt att upprätthålla undantag från huvudregeln om att uppehållstillstånd inte får bifal-

kravet på att uppehållstillstånd ska vara ordnat före inresan i landet

las efter inresan i Sverige. för en utlänning som tvingas skiljas från sitt barn för att ansöka om

Justeringen bör inriktas på de fall där ett barn riskerar att skiljas uppehållstillstånd utanför Sverige och därmed avbryta en påbörjad

från en förälder, trots att det står klart att uppehållstillstånd på integration (prop. 2009/10:137 s. 12).

grund av anknytning skulle ha beviljats om prövningen gjorts före

inresan i landet. Som regeringen framhöll i prop. 2009/10:137 inne-

bär dessa klara fall att när ärendet är färdigutrett ska det gå att kon-

Förslagets närmare utformning

statera att förutsättningarna för uppehållstillstånd, enligt gängse Som en följd av förslaget i avsnitt 5.1.5 om en särskild grund för bedömning av omständigheterna i ärendet, är uppfyllda. I detta uppehållstillstånd för en utlänning som är förälder till och vård- ligger att utlänningen bedöms uppfylla de krav som vid tidpunkten nadshavare för samt sammanbor med ett barn som är bosatt i för prövningen uppställs för uppehållstillstånd bl.a. i fråga om stark Sverige, bör nuvarande undantagsbestämmelse i 5 kap. 18 § andra familjeanknytning. Det ska också gå att konstatera att det inte stycket UtlL justeras så att också dessa utlänningar omfattas av framkommit särskilda skäl mot uppehållstillstånd (prop. uppräkningen av starka anknytningar. Därigenom framhävs barn- 2009/10:137 s. 17). rättsperspektivet och en ändamålsenlig reglering som inte är onö- Konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder får digt formalistisk uppnås. bedömas utifrån förhållandena i den aktuella relationen med beak-

De föräldrar eller vårdnadshavare som även framdeles inte tande bl.a. av hur lång tid den befarade situationen väntas bestå, hur kommer att ingå i uppräkningen av starka anknytningar är hänvi- sammanlevnaden ser ut i vanliga fall och barnets särskilda behov sade till undantaget i 5 kap. 18 § andra stycket 9 UtlL, dvs. situa- sett utifrån bl.a. barnets ålder (prop. 2009/10:137 s. 16 f.). En rimtionen att uppehållstillstånd kan bifallas efter inresan om det utöver lig utgångspunkt är att en separation som tidsmässigt motsvarar angivna undantag annars finns synnerliga skäl. Självfallet är portal- vad som annars förekommer i relationen inte kan bedömas ha paragrafen om barns bästa i 1 kap. 10 § UtlL tillämplig även i detta sådana konsekvenser för barnet att den ska inverka vid bedömfall. ningen. I ett enskilt fall kan dock även konsekvenserna av en kor-

tare tids separation inverka vid bedömningen, med utgångspunkt i

det enskilda barnets behov. Som anges i MIG 2011:23 bör hänsyn

också tas till vem som troligen skulle komma att ta hand om barnet

40 41

under en separation och den personens förmåga att ta hand om hänsyn till familjeanknytning i Sverige som uppstått efter det att barnet. En förälder ska inte behöva lämna sitt barn för att ansöka beslutet om avvisning eller utvisning meddelats är mycket begränom uppehållstillstånd utanför Sverige utan att omvårdnaden och sat och att utlänningen i dessa fall i stället är hänvisad till att ansöka tillsynen om barnet är tillgodosedd med utgångspunkt i barnets om uppehållstillstånd vid en svensk beskickning utomlands. I bästa. Med hänvisning till den senaste utvecklingen av rättspraxis bestämmelsens tredje stycke anges att konsekvenserna för ett barn inom EU bör vidare hänsyn tas till att ett unionsmedborgarskap för av att skiljas från sin förälder i vissa fall särskilt ska beaktas vid barnet inte förlorar sin ändamålsenliga verkan genom att barnet bedömningen av om det har kommit fram nya omständigheter som tvingas lämna unionen tillsammans med sin förälder. Som anges i innebär att det finns särskild anledning att ett lagakraftvunnet prop. 2009/10:137 s. 19 är det de sammantagna konsekvenserna för beslut om avvisning eller utvisning inte bör verkställas. Detta gäller barnet som ska vara avgörande vid bedömningen. om det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om pröv-

ningen gjorts före inresan i Sverige.

5.3¶Uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet beslut

5.3.3¶Vid bedömningen av verkställighetshinder ska

om avvisning eller utvisning

konsekvenserna av en separation särskilt beaktas även för ett barn som bor i Sverige tillsammans med sin

5.3.1 Nuvarande bestämmelse om uppehållstillstånd efter förälder som är vårdnadshavare lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning

Förslag: Vid bedömningen enligt 12 kap. 18 § första stycket 3 Nuvarande ordning enligt 12 kap. 18 § UtlL infördes genom 2005 UtlL ska konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälårs utlänningslag och innebär att åberopade eller i övrigt aktuali- der särskilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd skulle serade hinder mot verkställigheten av ett lagakraftvunnet avvis- ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige även för nings- eller utvisningsbeslut prövas av Migrationsverket inom en utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt ramen för verkställighetsärendet. Syftet med införandet av sammanbor med ett barn som är bosatt i Sverige. bestämmelsen var bl.a. en strävan att förkorta tiden från ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning till dess verk-

Skälen för förslaget: Införandet av den särskilda tillståndsgrunställighet sker (prop. 2004/05:170 s. 222 f.). Samtidigt som den

den för en förälder som är vårdnadshavare för och sammanbor med tidigare nämnda justeringen av 5 kap. 18 § UtlL infördes ett nytt

ett barn som är bosatt i Sverige, bör som ovan föreslagits medföra stycke även i 12 kap. 18 § UtlL för att i större utsträckning mot-

att anknytningar mellan dessa utlänningar och deras barn också verka familjeseparation i vissa familjeanknytningsfall där barn ris-

benämns som starka. Därmed ingår anknytningarna i uppräkningen kerar att skiljas från en förälder (prop. 2009/10:137 s. 21 f.).

av undantag från huvudregeln om att uppehållstillstånd ska ha

sökts och beviljats före inresan i landet. För att säkerställa att barn-

rättsperspektivet beaktas bör 12 kap. 18 § tredje stycket justeras på

5.3.2¶Närmare om bestämmelsen om uppehållstillstånd efter

motsvarande sätt så att även den starka anknytningen mellan ovan

lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning på

nämnda utlänningar och deras barn beaktas vid bedömningen av

grund av familjeanknytning

om det finns annan särskild anledning till att ett beslut om avvis- De hinder mot verkställighet som Migrationsverket ska beakta ex ning eller utvisning inte bör verkställas. Även i fråga om uppehållsofficio eller efter yrkande framgår av 12 kap. 18 § UtlL och har tillstånd efter lagakraftvunnet beslut bör konsekvenserna för ett redogjorts för i avsnitt 3.5. Där anges också att utrymmet för att ta barn av att skiljas från sin förälder normalt vara den tyngst vägande

42 43

under en separation och den personens förmåga att ta hand om hänsyn till familjeanknytning i Sverige som uppstått efter det att barnet. En förälder ska inte behöva lämna sitt barn för att ansöka beslutet om avvisning eller utvisning meddelats är mycket begränom uppehållstillstånd utanför Sverige utan att omvårdnaden och sat och att utlänningen i dessa fall i stället är hänvisad till att ansöka tillsynen om barnet är tillgodosedd med utgångspunkt i barnets om uppehållstillstånd vid en svensk beskickning utomlands. I bästa. Med hänvisning till den senaste utvecklingen av rättspraxis bestämmelsens tredje stycke anges att konsekvenserna för ett barn inom EU bör vidare hänsyn tas till att ett unionsmedborgarskap för av att skiljas från sin förälder i vissa fall särskilt ska beaktas vid barnet inte förlorar sin ändamålsenliga verkan genom att barnet bedömningen av om det har kommit fram nya omständigheter som tvingas lämna unionen tillsammans med sin förälder. Som anges i innebär att det finns särskild anledning att ett lagakraftvunnet prop. 2009/10:137 s. 19 är det de sammantagna konsekvenserna för beslut om avvisning eller utvisning inte bör verkställas. Detta gäller barnet som ska vara avgörande vid bedömningen. om det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om pröv-

ningen gjorts före inresan i Sverige.

5.3¶Uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet beslut

5.3.3¶Vid bedömningen av verkställighetshinder ska

om avvisning eller utvisning

konsekvenserna av en separation särskilt beaktas även för ett barn som bor i Sverige tillsammans med sin

5.3.1 Nuvarande bestämmelse om uppehållstillstånd efter förälder som är vårdnadshavare lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning

Förslag: Vid bedömningen enligt 12 kap. 18 § första stycket 3 Nuvarande ordning enligt 12 kap. 18 § UtlL infördes genom 2005 UtlL ska konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälårs utlänningslag och innebär att åberopade eller i övrigt aktuali- der särskilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd skulle serade hinder mot verkställigheten av ett lagakraftvunnet avvis- ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige även för nings- eller utvisningsbeslut prövas av Migrationsverket inom en utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt ramen för verkställighetsärendet. Syftet med införandet av sammanbor med ett barn som är bosatt i Sverige. bestämmelsen var bl.a. en strävan att förkorta tiden från ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning till dess verk-

Skälen för förslaget: Införandet av den särskilda tillståndsgrunställighet sker (prop. 2004/05:170 s. 222 f.). Samtidigt som den

den för en förälder som är vårdnadshavare för och sammanbor med tidigare nämnda justeringen av 5 kap. 18 § UtlL infördes ett nytt

ett barn som är bosatt i Sverige, bör som ovan föreslagits medföra stycke även i 12 kap. 18 § UtlL för att i större utsträckning mot-

att anknytningar mellan dessa utlänningar och deras barn också verka familjeseparation i vissa familjeanknytningsfall där barn ris-

benämns som starka. Därmed ingår anknytningarna i uppräkningen kerar att skiljas från en förälder (prop. 2009/10:137 s. 21 f.).

av undantag från huvudregeln om att uppehållstillstånd ska ha

sökts och beviljats före inresan i landet. För att säkerställa att barn-

rättsperspektivet beaktas bör 12 kap. 18 § tredje stycket justeras på

5.3.2¶Närmare om bestämmelsen om uppehållstillstånd efter

motsvarande sätt så att även den starka anknytningen mellan ovan

lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning på

nämnda utlänningar och deras barn beaktas vid bedömningen av

grund av familjeanknytning

om det finns annan särskild anledning till att ett beslut om avvis- De hinder mot verkställighet som Migrationsverket ska beakta ex ning eller utvisning inte bör verkställas. Även i fråga om uppehållsofficio eller efter yrkande framgår av 12 kap. 18 § UtlL och har tillstånd efter lagakraftvunnet beslut bör konsekvenserna för ett redogjorts för i avsnitt 3.5. Där anges också att utrymmet för att ta barn av att skiljas från sin förälder normalt vara den tyngst vägande

42 43

omständigheten vid skälighetsbedömningen (jfr MIG 2011:23 och

6 Främlingspass

MIG 2011:27).

För att motverka familjeseparation finns i likhet med föreslagen justering av 5 kap. 18 § UtlL flera skäl för en revidering av 12 kap. 18 § tredje stycket UtlL när utlänningen klart uppfyller villkoren för uppehållstillstånd. Om utlänningen måste lämna Sverige för att ansöka om uppehållstillstånd från ett annat land kommer barnet att skiljas från sin förälder. Vidare avbryts en påbörjad integration. Om Migrationsverket vid prövningen av om det föreligger verkställighetshinder kan konstatera att familjesituationen har ändrats i förhållande till vad som var fallet vid den första prövningen och det 6.1 Nuvarande bestämmelser om främlingspass står klart att utlänningen uppfyller villkoren för uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning, kan det också anses som slöseri I 2 kap. 2 § första stycket UtlL har regeringen bemyndigats att

meddela föreskrifter om i vilka fall svenska myndigheter får utfärda med myndigheternas tid och resurser att upprätthålla kravet på återvändande och ny ansökan. Självfallet är det viktigt att lagakraft- pass för utlänningar. Enligt 2 kap. 12 § första stycket UtlF får

Migrationsverket utfärda ett främlingspass för en utlänning under vunna beslut respekteras för att upprätthålla legitimiteten i asyl-

vissa förutsättningar. Migrationsverket ska, enligt andra stycket i systemet. Samtidigt bör dock förutsättningarna för att särskilt

samma paragraf, utfärda ett främlingspass för en utlänning som har beakta konsekvenserna av separationen mellan förälder och barn i

beviljats uppehållstillstånd enligt 4 kap. 2 eller 2 a § UtlL eller verkställighetsärendet motsvara förutsättningarna som uppställs i grundärendet. Tillämpningen av bestämmelserna för att motverka erhållit skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 c § UtlL om utlän-

ningen inte kan få ett nationellt pass och det uppstår allvarliga separationer mellan föräldrar och barn blir därmed enhetlig och överblickbar (jfr prop. 2009/10:137 s. 21 f.). humanitära skäl som kräver utlänningens närvaro i ett annat land.

Detta gäller dock inte om tvingande hänsyn till den nationella

För de föräldrar eller vårdnadshavare som inte ingår i uppräkningen av starka anknytningar gäller även här portalparagrafen i 1 säkerheten eller den allmänna ordningen kräver något annat.

Som redogjorts för i avsnitt 3.6 kan ett tidsbegränsat uppehållskap. 10 § UtlL, dvs. barnets bästa ska alltid beaktas i alla ärende-

tillstånd enligt Migrationsöverdomstolens praxis inte beviljas en typer enligt utlänningslagen.

sökande som saknar ett giltigt pass. Om en utlänning ansöker om

uppehållstillstånd och saknar pass kan dock Migrationsverket

utfärda ett främlingspass för honom eller henne. För att ett främ-

lingspass ska utfärdas krävs enligt förordningsmotiven och

Migrationsverkets praxis att sökanden har någon anknytning till

Sverige. Bedömningen av om det finns en sådan anknytning görs

vanligtvis i anslutning till prövningen av en ansökan om uppehålls-

tillstånd på grund av anknytningen. Om Migrationsverket bedömer

anknytningen som tillståndsgrundande är kravet på anknytning till

Sverige uppfyllt och ett främlingspass kan utfärdas. Om Migrat-

ionsverket finner att uppehållstillstånd inte bör beviljas på grund av

något annat skäl än att sökanden inte innehar ett giltigt pass finns

därmed inte heller förutsättningar för att bevilja utlänningen ett

44 45

omständigheten vid skälighetsbedömningen (jfr MIG 2011:23 och

6 Främlingspass

MIG 2011:27).

För att motverka familjeseparation finns i likhet med föreslagen justering av 5 kap. 18 § UtlL flera skäl för en revidering av 12 kap. 18 § tredje stycket UtlL när utlänningen klart uppfyller villkoren för uppehållstillstånd. Om utlänningen måste lämna Sverige för att ansöka om uppehållstillstånd från ett annat land kommer barnet att skiljas från sin förälder. Vidare avbryts en påbörjad integration. Om Migrationsverket vid prövningen av om det föreligger verkställighetshinder kan konstatera att familjesituationen har ändrats i förhållande till vad som var fallet vid den första prövningen och det 6.1 Nuvarande bestämmelser om främlingspass står klart att utlänningen uppfyller villkoren för uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning, kan det också anses som slöseri I 2 kap. 2 § första stycket UtlL har regeringen bemyndigats att

meddela föreskrifter om i vilka fall svenska myndigheter får utfärda med myndigheternas tid och resurser att upprätthålla kravet på återvändande och ny ansökan. Självfallet är det viktigt att lagakraft- pass för utlänningar. Enligt 2 kap. 12 § första stycket UtlF får

Migrationsverket utfärda ett främlingspass för en utlänning under vunna beslut respekteras för att upprätthålla legitimiteten i asyl-

vissa förutsättningar. Migrationsverket ska, enligt andra stycket i systemet. Samtidigt bör dock förutsättningarna för att särskilt

samma paragraf, utfärda ett främlingspass för en utlänning som har beakta konsekvenserna av separationen mellan förälder och barn i

beviljats uppehållstillstånd enligt 4 kap. 2 eller 2 a § UtlL eller verkställighetsärendet motsvara förutsättningarna som uppställs i grundärendet. Tillämpningen av bestämmelserna för att motverka erhållit skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 c § UtlL om utlän-

ningen inte kan få ett nationellt pass och det uppstår allvarliga separationer mellan föräldrar och barn blir därmed enhetlig och överblickbar (jfr prop. 2009/10:137 s. 21 f.). humanitära skäl som kräver utlänningens närvaro i ett annat land.

Detta gäller dock inte om tvingande hänsyn till den nationella

För de föräldrar eller vårdnadshavare som inte ingår i uppräkningen av starka anknytningar gäller även här portalparagrafen i 1 säkerheten eller den allmänna ordningen kräver något annat.

Som redogjorts för i avsnitt 3.6 kan ett tidsbegränsat uppehållskap. 10 § UtlL, dvs. barnets bästa ska alltid beaktas i alla ärende-

tillstånd enligt Migrationsöverdomstolens praxis inte beviljas en typer enligt utlänningslagen.

sökande som saknar ett giltigt pass. Om en utlänning ansöker om

uppehållstillstånd och saknar pass kan dock Migrationsverket

utfärda ett främlingspass för honom eller henne. För att ett främ-

lingspass ska utfärdas krävs enligt förordningsmotiven och

Migrationsverkets praxis att sökanden har någon anknytning till

Sverige. Bedömningen av om det finns en sådan anknytning görs

vanligtvis i anslutning till prövningen av en ansökan om uppehålls-

tillstånd på grund av anknytningen. Om Migrationsverket bedömer

anknytningen som tillståndsgrundande är kravet på anknytning till

Sverige uppfyllt och ett främlingspass kan utfärdas. Om Migrat-

ionsverket finner att uppehållstillstånd inte bör beviljas på grund av

något annat skäl än att sökanden inte innehar ett giltigt pass finns

därmed inte heller förutsättningar för att bevilja utlänningen ett

44 45

främlingspass. Migrationsverkets beslut om avslag på ansökan om uppehållstillstånd. Möjligheten att överklaga beslut om avslag på en uppehållstillstånd kan enligt 14 kap. 3 § UtlL överklagas till en ansökan om främlingspass är således avhängig avslag på ansökan migrationsdomstol. Bestämmelser som ger möjlighet att överklaga om uppehållstillstånd. Samtliga ansökningar om uppehållstillstånd Migrationsverkets beslut om främlingspass finns däremot inte omfattas av förslaget, dvs. både ansökningar om tillfälliga- och enligt nu gällande ordning. Migrationsöverdomstolen har uttalat att permanenta uppehållstillstånd samt ansökningar om förlängning av sökanden för att kunna beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd uppehållstillstånd. måste ha ett giltigt pass vid tidpunkten för prövningen, vilket leder För det fall Migrationsverket inte finner skäl att meddela uppetill att migrationsdomstolarna, vid överprövningen av frågan om hållstillstånd blir en följd att verket inte heller utfärdar främlingstidsbegränsat uppehållstillstånd, inte kan tillgodose passkravet pass. Frågan om främlingspass behandlas i samma ärende som frågenom att bevilja ett främlingspass och har därför inte möjlighet att gan om uppehållstillstånd. Migrationsdomstolen kan vid ett överbevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. klagande komma fram till en annan bedömning i fråga om uppe-

hållstillstånd och därmed också i fråga om främlingspass. Migrat-

ionsverket bör därför vid processen i migrationsdomstolarna förse 6.2 Möjlighet att överklaga beslut om avslag på en domstolarna med fullgott processmaterial så att domstolarna kan

ansökan om främlingspass pröva förutsättningarna för både uppehållstillstånd och främlings-

pass.

Förslag: Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om Den grundläggande bestämmelsen om när Migrationsverket får

främlingspass ska kunna överklagas till en migrationsdomstol utfärda främlingspass bör placeras i utlänningslagen eftersom det

om frågan om främlingspass har behandlats i samband med ett föreslås att ett beslut om avslag på en ansökan om främlingspass

beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd. ska kunna överklagas till en migrationsdomstol i samband med ett

Den grundläggande bestämmelsen om när Migrationsverket överklagande av ett beslut om avslag på en ansökan om uppehålls-

får utfärda främlingspass ska flyttas från utlänningsförordningen tillstånd. Övriga bestämmelser om främlingspass, som är av mer

till utlänningslagen. perifert slag, bör även i fortsättningen placeras i utlänningsförord-

ningen.

Skälen för förslaget: Det är inte ändamålsenligt att avslag på ansökan om främlingspass inte kan överklagas i samband med ett beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd. För att exempelvis en överprövning av en ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd ska vara meningsfull bör Migrationsverkets beslut om främlingspass, på samma sätt som ett beslut om uppehållstillstånd, kunna överklagas till en migrationsdomstol. Migrationsverket avgör ett stort antal ärenden om främlingspass varje år. Många av dessa gäller ansökningar om främlingspass från personer som har uppehållstillstånd. I dessa fall finns inte anledning att ändra nu gällande ordning innebärande att det enbart är Migrationsverket som prövar möjligheten att få ett främlingspass. Det föreslås därför att Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om främlingspass endast ska få överklagas till en migrationsdomstol i samband med ett överklagande av ett beslut om avslag på en ansökan om

46 47

främlingspass. Migrationsverkets beslut om avslag på ansökan om uppehållstillstånd. Möjligheten att överklaga beslut om avslag på en uppehållstillstånd kan enligt 14 kap. 3 § UtlL överklagas till en ansökan om främlingspass är således avhängig avslag på ansökan migrationsdomstol. Bestämmelser som ger möjlighet att överklaga om uppehållstillstånd. Samtliga ansökningar om uppehållstillstånd Migrationsverkets beslut om främlingspass finns däremot inte omfattas av förslaget, dvs. både ansökningar om tillfälliga- och enligt nu gällande ordning. Migrationsöverdomstolen har uttalat att permanenta uppehållstillstånd samt ansökningar om förlängning av sökanden för att kunna beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd uppehållstillstånd. måste ha ett giltigt pass vid tidpunkten för prövningen, vilket leder För det fall Migrationsverket inte finner skäl att meddela uppetill att migrationsdomstolarna, vid överprövningen av frågan om hållstillstånd blir en följd att verket inte heller utfärdar främlingstidsbegränsat uppehållstillstånd, inte kan tillgodose passkravet pass. Frågan om främlingspass behandlas i samma ärende som frågenom att bevilja ett främlingspass och har därför inte möjlighet att gan om uppehållstillstånd. Migrationsdomstolen kan vid ett överbevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. klagande komma fram till en annan bedömning i fråga om uppe-

hållstillstånd och därmed också i fråga om främlingspass. Migrat-

ionsverket bör därför vid processen i migrationsdomstolarna förse 6.2 Möjlighet att överklaga beslut om avslag på en domstolarna med fullgott processmaterial så att domstolarna kan

ansökan om främlingspass pröva förutsättningarna för både uppehållstillstånd och främlings-

pass.

Förslag: Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om Den grundläggande bestämmelsen om när Migrationsverket får

främlingspass ska kunna överklagas till en migrationsdomstol utfärda främlingspass bör placeras i utlänningslagen eftersom det

om frågan om främlingspass har behandlats i samband med ett föreslås att ett beslut om avslag på en ansökan om främlingspass

beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd. ska kunna överklagas till en migrationsdomstol i samband med ett

Den grundläggande bestämmelsen om när Migrationsverket överklagande av ett beslut om avslag på en ansökan om uppehålls-

får utfärda främlingspass ska flyttas från utlänningsförordningen tillstånd. Övriga bestämmelser om främlingspass, som är av mer

till utlänningslagen. perifert slag, bör även i fortsättningen placeras i utlänningsförord-

ningen.

Skälen för förslaget: Det är inte ändamålsenligt att avslag på ansökan om främlingspass inte kan överklagas i samband med ett beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd. För att exempelvis en överprövning av en ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd ska vara meningsfull bör Migrationsverkets beslut om främlingspass, på samma sätt som ett beslut om uppehållstillstånd, kunna överklagas till en migrationsdomstol. Migrationsverket avgör ett stort antal ärenden om främlingspass varje år. Många av dessa gäller ansökningar om främlingspass från personer som har uppehållstillstånd. I dessa fall finns inte anledning att ändra nu gällande ordning innebärande att det enbart är Migrationsverket som prövar möjligheten att få ett främlingspass. Det föreslås därför att Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om främlingspass endast ska få överklagas till en migrationsdomstol i samband med ett överklagande av ett beslut om avslag på en ansökan om

46 47

7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2014.

Bedömning: Det behövs inte några övergångsbestämmelser.

Skälen för förslaget och bedömningen: De föreslagna lagändringarna bör kunna träda i kraft den 1 juli 2014. De föreslagna reglerna ska, om inte annat särskilt föreskrivs, tillämpas vid prövning som sker från den dag då de nya reglerna träder i kraft (jfr RP 1991 ref 1). Något behov av övergångsbestämmelser finns inte.

7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2014.

Bedömning: Det behövs inte några övergångsbestämmelser.

Skälen för förslaget och bedömningen: De föreslagna lagändringarna bör kunna träda i kraft den 1 juli 2014. De föreslagna reglerna ska, om inte annat särskilt föreskrivs, tillämpas vid prövning som sker från den dag då de nya reglerna träder i kraft (jfr RP 1991 ref 1). Något behov av övergångsbestämmelser finns inte.

49

8 Kostnader och andra konsekvenser

Bedömning: Förslaget i promemorian om en särskild grund för uppehållstillstånd för utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor med ett barn som är bosatt i Sverige bedöms inte medföra några ökade kostnader.

Förslaget att införa en rätt att överklaga beslut om avslag på främlingspass bedöms medföra begränsade kostnader för Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Kostnaderna bedöms rymmas inom myndigheternas befintliga ekonomiska ramar.

Skälen för bedömningen

Samhällsekonomiska konsekvenser

Den föreslagna bestämmelsen om en särskild grund för uppehållstillstånd för en utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor med ett barn i Sverige bedöms inte medföra några ökade kostnader. Dessa utlänningar har redan enligt nuvarande ordning möjlighet att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd när det finns synnerliga skäl och de på annat sätt har särskild anknytning till Sverige (jfr 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 UtlL). Vid denna bedömning har hänsyn även tagits till de följdändringar som föreslås i bestämmelserna om DNA-analys och när ansökan om uppehållstillstånd ska vara gjord samt uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning.

Kostnaden för möjligheten att överklaga avslagsbeslut om främlingspass bedöms rymmas inom myndigheternas befintliga ekonomiska ramar.

8 Kostnader och andra konsekvenser

Bedömning: Förslaget i promemorian om en särskild grund för uppehållstillstånd för utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor med ett barn som är bosatt i Sverige bedöms inte medföra några ökade kostnader.

Förslaget att införa en rätt att överklaga beslut om avslag på främlingspass bedöms medföra begränsade kostnader för Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Kostnaderna bedöms rymmas inom myndigheternas befintliga ekonomiska ramar.

Skälen för bedömningen

Samhällsekonomiska konsekvenser

Den föreslagna bestämmelsen om en särskild grund för uppehållstillstånd för en utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor med ett barn i Sverige bedöms inte medföra några ökade kostnader. Dessa utlänningar har redan enligt nuvarande ordning möjlighet att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd när det finns synnerliga skäl och de på annat sätt har särskild anknytning till Sverige (jfr 5 kap. 3 a § tredje stycket 3 UtlL). Vid denna bedömning har hänsyn även tagits till de följdändringar som föreslås i bestämmelserna om DNA-analys och när ansökan om uppehållstillstånd ska vara gjord samt uppehållstillstånd efter lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning.

Kostnaden för möjligheten att överklaga avslagsbeslut om främlingspass bedöms rymmas inom myndigheternas befintliga ekonomiska ramar.

51

9 Författningskommentar

Konsekvenser för myndigheterna

Eftersom det redan enligt nuvarande ordning finns möjlighet för föräldrar som är vårdnadshavare för och sammanbor med ett barn i Sverige att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning, torde den särskilda tillståndsgrunden med nämnda följdändringar inte innebära fler beviljade uppehållstillstånd. Tillståndsgrunden bedöms därmed inte få några ekonomiska konsekvenser för de myndigheter som hanterar utlänningsärenden. Anknytningen till barnet kan leda till ett permanent uppehållstill-

Förslag till ändring i utlänningslagen (2005:716)

stånd jämfört med ett tidsbegränsat som anknytning till partnern med uppskjuten invandringsprövning innebär. Sammantaget skulle 2 kap.

1 a § Om en utlänning inte har någon handling som gäller som pass och saknar möjförändringen kunna medföra minskad handläggningstid och re-

lighet att skaffa en sådan handling, får Migrationsverket utfärda ett främlingspass för sursåtgång för Migrationsverket som får ett ärende att handlägga

honom eller henne. istället för två. Om en utlänning har beviljats uppehållstillstånd enligt 4 kap. 2 eller 2 a § eller

Förslaget om främlingspass bedöms medföra begränsade kost- skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 c § och det finns allvarliga humanitära skäl som nader för de myndigheter som kommer att hantera dessa ärenden. kräver utlänningens närvaro i ett annat land, ska Migrationsverket utfärda ett främ-

lingspass för utlänningen om han eller hon inte kan få ett nationellt pass och det inte Frågan om främlingspass behandlas i samma ärende som uppe-

möter något hinder med hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna hållstillstånd. Den eventuella påverkan på myndigheternas hand-

ordningen. läggningstider och resursåtgång bedöms bli marginell. När Migrationsverket får utfärda främlingspass även i andra fall, om det finns sär- Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om främlings- skilda skäl. pass överklagas till migrationsdomstolarna, i samband med ett beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd, är det rimligt Paragrafen, som är ny, behandlar utfärdande av främlingspass. Den har sin

förebild i 2 kap. 12 § utlänningsförordningen (2006:97), förkortad UtlF. att anta att Migrationsverket utformar sin talan så att det finns full-

Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 6.2. gott processmaterial för domstolarna att pröva förutsättningarna

Av första stycket framgår att Migrationsverket får utfärda ett främför både uppehållstillstånd och främlingspass.

lingspass för en utlänning som inte har någon handling som gäller som

Föreslagen ordning bedöms därmed medföra begränsade kost-

pass och som saknar möjlighet att skaffa en sådan handling. nader för Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Migra-

Andra stycket härrör från artikel 25.2 skyddsgrundsdirektivet (rådets tionsöverdomstolen. Kostnaderna bedöms rymmas inom myndig- direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredheternas befintliga ekonomiska ramar. jelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar

eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt

om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade Konsekvenser för jämställdhet mellan kvinnor och män skyddet ). Enligt artikel 25.2 i skyddsgrundsdirektivet ska medlems-

staterna utfärda dokument som gör det möjligt att resa för personer som Förslagen bedöms inte ha några särskilda konsekvenser för jäm- innehar status som alternativt skyddsbehövande och inte kan få nationellt ställdheten mellan män och kvinnor. pass, åtminstone om det uppstår allvarliga humanitära skäl som kräver

deras närvaro i en annan stat, om inte tvingande hänsyn till den nationella

säkerheten eller den allmänna ordningen kräver något annat.

7

EUT L 304, 30.9.2004, s. 2-2, 12-23, Celex nr 32004L0083

52 53

9 Författningskommentar

Konsekvenser för myndigheterna

Eftersom det redan enligt nuvarande ordning finns möjlighet för föräldrar som är vårdnadshavare för och sammanbor med ett barn i Sverige att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning, torde den särskilda tillståndsgrunden med nämnda följdändringar inte innebära fler beviljade uppehållstillstånd. Tillståndsgrunden bedöms därmed inte få några ekonomiska konsekvenser för de myndigheter som hanterar utlänningsärenden. Anknytningen till barnet kan leda till ett permanent uppehållstill-

Förslag till ändring i utlänningslagen (2005:716)

stånd jämfört med ett tidsbegränsat som anknytning till partnern med uppskjuten invandringsprövning innebär. Sammantaget skulle 2 kap.

1 a § Om en utlänning inte har någon handling som gäller som pass och saknar möjförändringen kunna medföra minskad handläggningstid och re-

lighet att skaffa en sådan handling, får Migrationsverket utfärda ett främlingspass för sursåtgång för Migrationsverket som får ett ärende att handlägga

honom eller henne. istället för två. Om en utlänning har beviljats uppehållstillstånd enligt 4 kap. 2 eller 2 a § eller

Förslaget om främlingspass bedöms medföra begränsade kost- skyddsstatusförklaring enligt 4 kap. 3 c § och det finns allvarliga humanitära skäl som nader för de myndigheter som kommer att hantera dessa ärenden. kräver utlänningens närvaro i ett annat land, ska Migrationsverket utfärda ett främ-

lingspass för utlänningen om han eller hon inte kan få ett nationellt pass och det inte Frågan om främlingspass behandlas i samma ärende som uppe-

möter något hinder med hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna hållstillstånd. Den eventuella påverkan på myndigheternas hand-

ordningen. läggningstider och resursåtgång bedöms bli marginell. När Migrationsverket får utfärda främlingspass även i andra fall, om det finns sär- Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om främlings- skilda skäl. pass överklagas till migrationsdomstolarna, i samband med ett beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd, är det rimligt Paragrafen, som är ny, behandlar utfärdande av främlingspass. Den har sin

förebild i 2 kap. 12 § utlänningsförordningen (2006:97), förkortad UtlF. att anta att Migrationsverket utformar sin talan så att det finns full-

Någon ändring i sak är inte avsedd. Övervägandena finns i avsnitt 6.2. gott processmaterial för domstolarna att pröva förutsättningarna

Av första stycket framgår att Migrationsverket får utfärda ett främför både uppehållstillstånd och främlingspass.

lingspass för en utlänning som inte har någon handling som gäller som

Föreslagen ordning bedöms därmed medföra begränsade kost-

pass och som saknar möjlighet att skaffa en sådan handling. nader för Migrationsverket, migrationsdomstolarna och Migra-

Andra stycket härrör från artikel 25.2 skyddsgrundsdirektivet (rådets tionsöverdomstolen. Kostnaderna bedöms rymmas inom myndig- direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredheternas befintliga ekonomiska ramar. jelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar

eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt

om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade Konsekvenser för jämställdhet mellan kvinnor och män skyddet ). Enligt artikel 25.2 i skyddsgrundsdirektivet ska medlems-

staterna utfärda dokument som gör det möjligt att resa för personer som Förslagen bedöms inte ha några särskilda konsekvenser för jäm- innehar status som alternativt skyddsbehövande och inte kan få nationellt ställdheten mellan män och kvinnor. pass, åtminstone om det uppstår allvarliga humanitära skäl som kräver

deras närvaro i en annan stat, om inte tvingande hänsyn till den nationella

säkerheten eller den allmänna ordningen kräver något annat.

7

EUT L 304, 30.9.2004, s. 2-2, 12-23, Celex nr 32004L0083

52 53

Av tredje stycket framgår att Migrationsverket får utfärda ett främ- Första stycket 4 motsvarar tidigare 5 kap. 3 a § första stycket 3 UtlL. lingspass även i andra fall om det finns särskilda skäl, exempelvis för att Någon ändring i övrigt är inte avsedd. möjliggöra en resa till Sverige eller om det av praktiska skäl skulle vara Första stycket 5 motsvarar tidigare 5 kap. 3 a § första stycket 4 UtlL. omöjligt för utlänningen att återvända till hemlandet för att söka pass.

5 kap.

5 kap. 18 § En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och

3 a § Uppehållstillstånd får, om inte annat anges i 17 § andra stycket, ges till beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd

1. en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboför- får inte bifallas efter inresan. hållande med en person som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för Det som föreskrivs i första stycket gäller dock inte om bosättning i Sverige, om förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl 1. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd här som flykting eller annan talar mot att tillstånd ges, skyddsbehövande enligt 1 § eller kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 21

2. en utlänning som på något annat sätt än som avses i 3 § eller i denna paragraf kap. 2, 3 eller 4 §, är nära anhörig till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd 2. utlänningen med stöd av 6 § bör beviljas uppehållstillstånd här, för bosättning i Sverige, om han eller hon har ingått i samma hushåll som den 3. en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat personen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna som uppehållstillstånd som beviljats en utlänning med familjeanknytning med stöd av fanns redan i hemlandet, 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a § första stycket 1 eller andra stycket,

3 en utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor med 4. utlänningen kan beviljas eller har tidsbegränsat uppehållstillstånd här med ett barn som är bosatt i Sverige, stöd av 15 §,

4. en utlänning som ska utöva umgänge, som inte är av begränsad omfattning, 5. utlänningen enligt 3 § första stycket 1–4, 3 a § första stycket 1–4 eller andra med ett barn som är bosatt i Sverige, och stycket har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte

5. en utlänning som har svenskt ursprung eller som har vistats i Sverige under skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan lång tid med uppehållstillstånd. där,

Om en utlänning har getts uppehållstillstånd enligt första stycket 1 ska uppe- 6. en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat hållstillstånd för samma tid också ges till utlänningens ogifta barn. uppehållstillstånd som med stöd av 10 § har beviljats en utlänning i fall som avses i

När det finns synnerliga skäl får uppehållstillstånd också i andra fall än som 6 kap. 2 § första stycket, avses i första och andra styckena beviljas en utlänning som 7. utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd enligt 15 a eller 15 d §,

1. är adopterad i Sverige i vuxen ålder, 8. utlänningen med stöd av 10 § har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstill-

2. är anhörig till en utlänning, som är flykting eller annan skyddsbehövande, stånd för studier och antingen slutfört studier som motsvarar 30 högskolepoäng eller eller fullföljt en termin vid forskarutbildning, eller

3. på annat sätt har särskild anknytning till Sverige. 9. det annars finns synnerliga skäl.

Det som föreskrivs i första stycket gäller inte heller om utlänningen har bevil- Paragrafen reglerar när uppehållstillstånd kan beviljas på grund av anknyt- jats en visering för att besöka en arbetsgivare i Sverige eller är undantagen från

kravet på visering om han eller hon ansöker om ett uppehållstillstånd för arbete

ning i fall som inte styrs av familjeåterföreningsdirektivet och är fakulta-

inom ett slag av arbete där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. En ytterligare

tivt utformad. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

förutsättning är att arbetsgivaren skulle förorsakas olägenheter om utlänningen

I första stycket 3, som är ny, föreskrivs att uppehållstillstånd får ges till

måste resa till ett annat land för att ge in ansökan där eller att det annars finns

en utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor

särskilda skäl. med ett barn som är bosatt i Sverige. Denna situation omfattas av nuva- Vid skälighetsbedömningen enligt andra stycket 5 ska konsekvenserna för ett rande 5 kap. 3 a § tredje stycket 3, där det föreskrivs att uppehållstillstånd barn av att skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehålls-

får beviljas en utlänning i andra fall än som avses i första och andra styck- tillstånd skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige. ena när det finns synnerliga skäl och utlänningen på annat sätt har särskild I fråga om uppehållstillstånd för en utlänning som ska avvisas eller utvisas

anknytning till Sverige. Dessa fall regleras nu uttryckligen i en egen punkt enligt ett beslut som har vunnit laga kraft gäller föreskrifterna i 15 a och 20 §§

samt 12 kap. 16 b, 16 c och 18–20 §§.

och omfattar alltså föräldrar som är vårdnadshavare för underåriga barn och som bor tillsammans med barnen i Sverige. Att barnet är bosatt i Paragrafen reglerar när en ansökan om uppehållstillstånd får beviljas efter Sverige har samma innebörd som i de fall uppehållstillstånd kan beviljas inresan i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. för en utlänning som ska utöva umgänge av inte begränsad omfattning.

54 55

Av tredje stycket framgår att Migrationsverket får utfärda ett främ- Första stycket 4 motsvarar tidigare 5 kap. 3 a § första stycket 3 UtlL. lingspass även i andra fall om det finns särskilda skäl, exempelvis för att Någon ändring i övrigt är inte avsedd. möjliggöra en resa till Sverige eller om det av praktiska skäl skulle vara Första stycket 5 motsvarar tidigare 5 kap. 3 a § första stycket 4 UtlL. omöjligt för utlänningen att återvända till hemlandet för att söka pass.

5 kap.

5 kap. 18 § En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och

3 a § Uppehållstillstånd får, om inte annat anges i 17 § andra stycket, ges till beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd

1. en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboför- får inte bifallas efter inresan. hållande med en person som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för Det som föreskrivs i första stycket gäller dock inte om bosättning i Sverige, om förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl 1. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd här som flykting eller annan talar mot att tillstånd ges, skyddsbehövande enligt 1 § eller kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 21

2. en utlänning som på något annat sätt än som avses i 3 § eller i denna paragraf kap. 2, 3 eller 4 §, är nära anhörig till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd 2. utlänningen med stöd av 6 § bör beviljas uppehållstillstånd här, för bosättning i Sverige, om han eller hon har ingått i samma hushåll som den 3. en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat personen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna som uppehållstillstånd som beviljats en utlänning med familjeanknytning med stöd av fanns redan i hemlandet, 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a § första stycket 1 eller andra stycket,

3 en utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor med 4. utlänningen kan beviljas eller har tidsbegränsat uppehållstillstånd här med ett barn som är bosatt i Sverige, stöd av 15 §,

4. en utlänning som ska utöva umgänge, som inte är av begränsad omfattning, 5. utlänningen enligt 3 § första stycket 1–4, 3 a § första stycket 1–4 eller andra med ett barn som är bosatt i Sverige, och stycket har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte

5. en utlänning som har svenskt ursprung eller som har vistats i Sverige under skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan lång tid med uppehållstillstånd. där,

Om en utlänning har getts uppehållstillstånd enligt första stycket 1 ska uppe- 6. en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat hållstillstånd för samma tid också ges till utlänningens ogifta barn. uppehållstillstånd som med stöd av 10 § har beviljats en utlänning i fall som avses i

När det finns synnerliga skäl får uppehållstillstånd också i andra fall än som 6 kap. 2 § första stycket, avses i första och andra styckena beviljas en utlänning som 7. utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd enligt 15 a eller 15 d §,

1. är adopterad i Sverige i vuxen ålder, 8. utlänningen med stöd av 10 § har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstill-

2. är anhörig till en utlänning, som är flykting eller annan skyddsbehövande, stånd för studier och antingen slutfört studier som motsvarar 30 högskolepoäng eller eller fullföljt en termin vid forskarutbildning, eller

3. på annat sätt har särskild anknytning till Sverige. 9. det annars finns synnerliga skäl.

Det som föreskrivs i första stycket gäller inte heller om utlänningen har bevil- Paragrafen reglerar när uppehållstillstånd kan beviljas på grund av anknyt- jats en visering för att besöka en arbetsgivare i Sverige eller är undantagen från

kravet på visering om han eller hon ansöker om ett uppehållstillstånd för arbete

ning i fall som inte styrs av familjeåterföreningsdirektivet och är fakulta-

inom ett slag av arbete där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. En ytterligare

tivt utformad. Övervägandena finns i avsnitt 5.1.

förutsättning är att arbetsgivaren skulle förorsakas olägenheter om utlänningen

I första stycket 3, som är ny, föreskrivs att uppehållstillstånd får ges till

måste resa till ett annat land för att ge in ansökan där eller att det annars finns

en utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor

särskilda skäl. med ett barn som är bosatt i Sverige. Denna situation omfattas av nuva- Vid skälighetsbedömningen enligt andra stycket 5 ska konsekvenserna för ett rande 5 kap. 3 a § tredje stycket 3, där det föreskrivs att uppehållstillstånd barn av att skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehålls-

får beviljas en utlänning i andra fall än som avses i första och andra styck- tillstånd skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige. ena när det finns synnerliga skäl och utlänningen på annat sätt har särskild I fråga om uppehållstillstånd för en utlänning som ska avvisas eller utvisas

anknytning till Sverige. Dessa fall regleras nu uttryckligen i en egen punkt enligt ett beslut som har vunnit laga kraft gäller föreskrifterna i 15 a och 20 §§

samt 12 kap. 16 b, 16 c och 18–20 §§.

och omfattar alltså föräldrar som är vårdnadshavare för underåriga barn och som bor tillsammans med barnen i Sverige. Att barnet är bosatt i Paragrafen reglerar när en ansökan om uppehållstillstånd får beviljas efter Sverige har samma innebörd som i de fall uppehållstillstånd kan beviljas inresan i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. för en utlänning som ska utöva umgänge av inte begränsad omfattning.

54 55

Ändringen i andra stycket 5 är en följdändring på grund av införandet Paragrafen reglerar vilka åtgärder Migrationsverket får vidta om det i ett av den särskilda grunden för uppehållstillstånd i 5 kap. 3 a § första stycket ärende om verkställighet kommer fram nya omständigheter som enligt 3. En utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt samman- verkets bedömning innebär hinder mot verkställighet av ett avlägsnandebor med ett i Sverige bosatt barn faller nu in under begreppet stark beslut. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. anknytning. Av tredje stycket framgår att bedömningen där konsekvenserna för ett

Precis som för övriga fall av stark anknytning krävs att det ska stå klart barn av att skiljas från sin förälder särskilt ska beaktas också ska omfatta att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om ansökan hade gjorts före inre- föräldrar som är vårdnadshavare för och bor med ett barn som är bosatt i san. Bedömningen av om det står klart att uppehållstillstånd skulle ha Sverige. Sådana anknytningar anses genom justeringen vara starka anknytbeviljats ska göras utifrån förhållandena vid tidpunkten för prövningen. ningar. Stark anknytning har här samma innebörd som i 5 kap. 18 § andra Att det ska stå klart att utlänningen skulle ha beviljats uppehållstillstånd stycket 5 UtlL. innebär att det när ärendet är färdigutrett ska gå att konstatera att förut- Dessutom krävs att det ska stå klart att uppehållstillstånd skulle ha sättningarna för uppehållstillstånd, enligt gängse bedömning av omstän- beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige. Beträffande denna digheterna i ärendet är uppfyllda, bl.a. kraven på stark familjeanknytning prövning och om det föreligger risk för att ett barn skiljs från sin förälder och att särskilda skäl mot att bevilja uppehållstillstånd inte är för handen. samt bedömningen av konsekvenserna för barnet av en sådan separation,

Om det står klart att uppehållstillstånd kan beviljas, ska Migrations- se författningskommentaren till 5 kap. 18 § UtlL. verket därefter bedöma om det föreligger en risk för att ett barn skiljs från sin förälder om ansökan om uppehållstillstånd inte beviljas. Konsekven- 13 kap. serna av att ett barn skiljs från sin förälder får bedömas utifrån förhållan- 15 § I ärenden om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning enligt 5 kap.

3 § första stycket 2 och 3 a § första stycket 2–4 samt tredje stycket 2 och 3 ska dena i den aktuella relationen med beaktande av bl.a. hur lång tid den

Migrationsverket ge sökanden och den person till vilken anknytning åberopas befarade separationen väntas bestå, hur sammanlevnaden ser ut i vanliga

tillfälle att få en DNA-analys utförd när det gäller det biologiska släktskap som fall och barnets särskilda behov sett utifrån bl.a. barnets ålder. Det är de

åberopas i ansökan, om sammantagna konsekvenserna för barnet som ska vara avgörande vid

1. den övriga utredningen om släktskapet inte är tillräcklig för att uppehållsbedömningen (se prop. 2009/10:137 s. 27). tillstånd ska beviljas, och

2. det inte är uppenbart att det åberopade släktskapsförhållandet inte före-

12 kap. ligger.

18 § Om det i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvis- Om ansökningen ska avslås av andra skäl än på grund av otillräcklig utredning ning som vunnit laga kraft kommer fram nya omständigheter som innebär att om släktskapet, behöver tillfälle till DNA-analys enligt första stycket inte lämnas.

1. det finns ett hinder mot verkställighet enligt 1, 2 eller 3 §, En DNA-analys får utföras endast om den som ska undersökas har informe- 2. det finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kommer att rats om syftet med DNA-analysen och har gett sitt skriftliga samtycke.

vara villigt att ta emot utlänningen, eller Kostnaden för provtagning, transport av prover och analys ska betalas av

3. det finns medicinska hinder eller annan särskild anledning att beslutet inte staten. bör verkställas,

får Migrationsverket, om hindret är bestående, bevilja permanent uppehållstill- Paragrafen reglerar förutsättningarna för att få en DNA-analys utförd stånd. avseende det biologiska släktskapet mellan sökanden och den person till

Föreligger endast ett tillfälligt hinder mot verkställighet, får verket bevilja ett

vilken anknytning åberopas. Skälen till regleringen finns i avsnitt 5.1. Av tidsbegränsat uppehållstillstånd.

första stycket framgår att Migrationsverket på grund av den uttryckliga

Vid bedömningen enligt första stycket 3 av om det finns någon annan särskild

uppehållstillståndsgrund som införs i utlänningslagen för föräldrar som är anledning att ett beslut inte bör verkställas ska konsekvenserna för ett barn av att

vårdnadshavare för och bor med ett barn i Sverige, även i dessa fall ska ges skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd på grund av stark anknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket 1–4 eller 5 kap. 3 a § tillfälle till DNA-analys om förutsättningarna i paragrafen är för handen. I första stycket 1–4 eller andra stycket skulle ha beviljats om prövningen gjorts före övrigt ändras paragrafen endast redaktionellt. inresan i Sverige.

Migrationsverket får också besluta om inhibition.

56 57

Ändringen i andra stycket 5 är en följdändring på grund av införandet Paragrafen reglerar vilka åtgärder Migrationsverket får vidta om det i ett av den särskilda grunden för uppehållstillstånd i 5 kap. 3 a § första stycket ärende om verkställighet kommer fram nya omständigheter som enligt 3. En utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt samman- verkets bedömning innebär hinder mot verkställighet av ett avlägsnandebor med ett i Sverige bosatt barn faller nu in under begreppet stark beslut. Övervägandena finns i avsnitt 5.3. anknytning. Av tredje stycket framgår att bedömningen där konsekvenserna för ett

Precis som för övriga fall av stark anknytning krävs att det ska stå klart barn av att skiljas från sin förälder särskilt ska beaktas också ska omfatta att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om ansökan hade gjorts före inre- föräldrar som är vårdnadshavare för och bor med ett barn som är bosatt i san. Bedömningen av om det står klart att uppehållstillstånd skulle ha Sverige. Sådana anknytningar anses genom justeringen vara starka anknytbeviljats ska göras utifrån förhållandena vid tidpunkten för prövningen. ningar. Stark anknytning har här samma innebörd som i 5 kap. 18 § andra Att det ska stå klart att utlänningen skulle ha beviljats uppehållstillstånd stycket 5 UtlL. innebär att det när ärendet är färdigutrett ska gå att konstatera att förut- Dessutom krävs att det ska stå klart att uppehållstillstånd skulle ha sättningarna för uppehållstillstånd, enligt gängse bedömning av omstän- beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige. Beträffande denna digheterna i ärendet är uppfyllda, bl.a. kraven på stark familjeanknytning prövning och om det föreligger risk för att ett barn skiljs från sin förälder och att särskilda skäl mot att bevilja uppehållstillstånd inte är för handen. samt bedömningen av konsekvenserna för barnet av en sådan separation,

Om det står klart att uppehållstillstånd kan beviljas, ska Migrations- se författningskommentaren till 5 kap. 18 § UtlL. verket därefter bedöma om det föreligger en risk för att ett barn skiljs från sin förälder om ansökan om uppehållstillstånd inte beviljas. Konsekven- 13 kap. serna av att ett barn skiljs från sin förälder får bedömas utifrån förhållan- 15 § I ärenden om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning enligt 5 kap.

3 § första stycket 2 och 3 a § första stycket 2–4 samt tredje stycket 2 och 3 ska dena i den aktuella relationen med beaktande av bl.a. hur lång tid den

Migrationsverket ge sökanden och den person till vilken anknytning åberopas befarade separationen väntas bestå, hur sammanlevnaden ser ut i vanliga

tillfälle att få en DNA-analys utförd när det gäller det biologiska släktskap som fall och barnets särskilda behov sett utifrån bl.a. barnets ålder. Det är de

åberopas i ansökan, om sammantagna konsekvenserna för barnet som ska vara avgörande vid

1. den övriga utredningen om släktskapet inte är tillräcklig för att uppehållsbedömningen (se prop. 2009/10:137 s. 27). tillstånd ska beviljas, och

2. det inte är uppenbart att det åberopade släktskapsförhållandet inte före-

12 kap. ligger.

18 § Om det i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvis- Om ansökningen ska avslås av andra skäl än på grund av otillräcklig utredning ning som vunnit laga kraft kommer fram nya omständigheter som innebär att om släktskapet, behöver tillfälle till DNA-analys enligt första stycket inte lämnas.

1. det finns ett hinder mot verkställighet enligt 1, 2 eller 3 §, En DNA-analys får utföras endast om den som ska undersökas har informe- 2. det finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kommer att rats om syftet med DNA-analysen och har gett sitt skriftliga samtycke.

vara villigt att ta emot utlänningen, eller Kostnaden för provtagning, transport av prover och analys ska betalas av

3. det finns medicinska hinder eller annan särskild anledning att beslutet inte staten. bör verkställas,

får Migrationsverket, om hindret är bestående, bevilja permanent uppehållstill- Paragrafen reglerar förutsättningarna för att få en DNA-analys utförd stånd. avseende det biologiska släktskapet mellan sökanden och den person till

Föreligger endast ett tillfälligt hinder mot verkställighet, får verket bevilja ett

vilken anknytning åberopas. Skälen till regleringen finns i avsnitt 5.1. Av tidsbegränsat uppehållstillstånd.

första stycket framgår att Migrationsverket på grund av den uttryckliga

Vid bedömningen enligt första stycket 3 av om det finns någon annan särskild

uppehållstillståndsgrund som införs i utlänningslagen för föräldrar som är anledning att ett beslut inte bör verkställas ska konsekvenserna för ett barn av att

vårdnadshavare för och bor med ett barn i Sverige, även i dessa fall ska ges skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd på grund av stark anknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket 1–4 eller 5 kap. 3 a § tillfälle till DNA-analys om förutsättningarna i paragrafen är för handen. I första stycket 1–4 eller andra stycket skulle ha beviljats om prövningen gjorts före övrigt ändras paragrafen endast redaktionellt. inresan i Sverige.

Migrationsverket får också besluta om inhibition.

56 57

13 kap.

16 § Har DNA-analys i något annat fall än de som avses i 15 § åberopats i ett ärende om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning enligt 5 kap. 3 § första stycket 2 och 3 a § första stycket 2–4 samt tredje stycket 2 och 3, har den som bekostat en DNA-analys rätt till ersättning från staten för skälig kostnad för provtagning, transport av prover och analys, om

1. sökanden inte har getts tillfälle att få en DNA-analys utförd enligt 15 §, 2. analysen visar det åberopade släktskapet, och 3. uppehållstillstånd beviljas på grund av den åberopade familjeanknytningen.

Beslut när det gäller ersättning meddelas av Migrationsverket efter särskild ansökan. Ansökan om ersättning ska göras senast sex månader efter det att ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts slutligt.

Paragrafen innehåller regler om rätt till ersättning från staten för skälig kostnad för provtagning, transport av prover och analys i vissa fall för den som bekostat en DNA-analys. Som en konsekvens av att föräldrar som är vårdnadshavare för och sammanbor med ett barn som är bosatt i Sverige ges en uttrycklig grund för uppehållstillstånd och därmed tillfälle till DNA-analys, ändras första stycket så att de även omfattas av möjligheten till ersättning för utförd DNA-analys. I övrigt ändras paragrafen endast redaktionellt.

14 kap. Främlingspass

6 a § Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om främlingspass får överklagas till en migrationsdomstol om frågan om främlingspass har behandlats i samband med ett beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd.

Paragrafen, som är ny, behandlar överklagande av Migrationsverkets beslut om främlingspass. Övervägandena finns i avsnitt 6.2. Av paragrafen framgår att Migrationsverkets beslut om avslag på en ansökan om främlingspass kan överklagas till en migrationsdomstol om frågan om främlingspass har behandlats i samband med ett beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd.

58

Departementsserien 2013

Kronologisk förteckning

1. På vägen till en grönare framtid – utmaningar 22. Behandlingen av personuppgifter vid Statens och möjligheter. kriminaltekniska laboratorium. Ju. Delutredning från Framtidskommissionen. SB. 23. Tid för undervisning 2. Delaktighet i framtiden – utmaningar för – lärares arbete med skriftliga individuella jämställdhet, demokrati och integration. utvecklingsplaner. U. Delutredning från Framtidskommissionen. SB. 24. Ersättning för polisbevakning. Ju. 3. Framtida utmaningar för sammanhållning och 25. Skriftlig bekräftelse av vissa telefonavtal. Ju. rättvisa. 26. Viss kreditgivning till konsumenter. Fi. Delutredning från Framtidskommissionen. SB. 27. Ett teknikoberoende skydd för den enskildes 4. Fysioterapeut integritet vid kreditupplysning. Ju. – ny skyddad yrkestitel för sjukgymnaster. S. 28. Straffansvar för eftersupning 5. Permanent utvidgad målgrupp för etablerings- – om användning av alkohol och andra lagen. A. berusande medel efter färd. Ju. 6. Utbildningar för nyanlända elever. Mottagande 29. Märkning av textilprodukter. Ju. och skolgång. U. 30. Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden 7. Om katastrofmedicin som en del av svenska med unga misstänkta och unga målsägande. Ju. insatser utomlands m.m. S. 31. Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters 8. Framtidens välfärd och den åldrande finansiering. Ju. befolkningen. 32. Genomförande av det ändrade direktivet om Delutredning från Framtidskommissionen. SB varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares 9. Lätt byte. Enklare att välja ny leverantör av ställning. Ju. elektroniska kommunikationstjänster. N. 33. Vägval i en globaliserad värld. Fö. 10. Domstolsdatalag. Ju. 34. Den nya polisorganisationen – kompletterande 11. Ändringar i bestämmelser om straff och författningsändringar. Ju administrativa sanktioner vid fiske. L. 35. Vägval för premiepensionen. Fi. 12. Marknadskontroll av varor och annan 36. Förändrade åldersgränser och ökad flexibilitet närliggande tillsyn. UD. i föräldraförsäkringen. S. 13. Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrlands 37. Ett uppföljningssystem för jämställdhets län och Norrbottens län. S. politiken. U. 14. Regionalt utvecklingsansvar i Örebro län och 38. Ränteskillnadsersättning m.m. vid bolån. Ju. Gävleborgs län. S. 39. Kompletterande bestämmelser till EU- 15. Gemensamt konsumentskydd i EU. Ju. förordningen om sprängämnesprekursorer. Fö. 16. Prospektansvar. Fi. 40. En samlad organisation på det funktions- 17. Straffavgift vid bristande kreditprövning. Ju. hinderspolitiska området. +Lättläst + 18. Genomförande av Europaparlamentets och Daisy. S. rådets direktiv om rätten till information vid 41. Mellanchefsstrukturen i domstol och nya straffrättsliga förfaranden. Ju. befordrade domaranställningar utan chefskap 19. Svenska framtidsutmaningar m.m. Ju. slutrapport från regeringens Framtids- 42. Utbetalning av barnbidrag och flerbarnstillägg. S. kommission. SB. 43. Olovlig hantering av avkodningsutrustning. Ku. 20. Vissa lagförslag med anledning av treparts- 44. Lag om resenärers rättigheter samtalen. A. – kompletterande bestämmelser. Ju. 21. Lagvalsregler på obligationsrättens område 45. Finansiell stabilitetspolitik – Rom I- och Rom II-förordningarna. Ju. – ett nytt politikområde under utveckling. Fi.

46. Förslag på förändringar inom det statliga 70. Förslag till fritidspeng till barn i hushåll med bilstödet. S. försörjningsstöd. S. 47. Skydd av personuppgifter för hotade och 71. Säkerheter och avräkningar – ett alternativt förföljda personer. Ju. genomförande av två direktiv. Fi. 48. Informationsutbyte för bekämpning av 72. Genomförande av det omarbetade allvarlig brottslighet skyddsgrundsdirektivet. Ju. – genomförande av samarbetsavtal med 73. Uppehållstillstånd för vårdnadshavare som Förenta staterna. Ju. sammanbor med barn i Sverige. Ju. 49. Högskolestiftelser – en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet. U. 50. Tid för undervisning – lärares arbete med åtgärdsprogram. U. 51. En översyn av läkemedelslagen. S. 52. Den nationella organisationen för Horisont 2020. U. 53. Gymnasieingenjörsutbildning – Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. U. 54. Kommunal medfinansiering av forsknings infrastruktur inom Eric-konsortier. Fi. 55. Skärpt straff för mord. Ju. 56. Sweden’s sixth national report under the Convention on Nuclear Safety Swedish implementation of the obligations of the Convention. M. 57. Åtgärder mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Ju. 58. Informationsförfaranden i samband med organtransplantationer. S. 59. Åtgärder inom aktivitetsstödet m.m. A. 60. Tillsyn över civila statsfartyg. N. 61. Ökat fokus på arbete för vissa nyanlända invandrare och avveckling av sfi-bonus. A. 62. Genomförande av direktivet om ansökningsförfarandet för vissa uppehållsoch arbetstillstånd. Ju. 63. Herrelösa verk i kulturarvsinstitutionernas samlingar. Ju. 64. Vem ska göra vad? – Om fördelningen av arbetsuppgifter mellan polisens anställda. Ju. 65. Elektronisk kommunikation vid rättspsykiatrisk vård m.m. S. 66. Redovisningscentraler för taxi. N. 67. Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands län, Kronobergs län och Jämtlands län. S. 68. Säkerheter vid clearing hos central motpart. Fi. 69. Förlängd etableringsplan efter föräldraledighet på deltid och ändring i lagen om samhällsorientering. A.

Departementsserien 2013

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Genomförande av det ändrade direktivet om

varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares På vägen till en grönare framtid – utmaningar och

ställning. [32]

möjligheter.

Delutredning från Framtidskommissionen. [1] Den nya polisorganisationen – kompletterande

författningsändringar. [34] Delaktighet i framtiden – utmaningar för

jämställdhet, demokrati och integration. Ränteskillnadsersättning m.m. vid bolån. [38]

Delutredning från Framtidskommissionen. [2] Mellanchefsstrukturen i domstol och nya

Framtida utmaningar för sammanhållning befordrade domaranställningar utan chefskap

och rättvisa. m.m. [41]

Delutredning från Framtidskommissionen. [3] Lag om resenärers rättigheter

Framtidens välfärd och den åldrande – kompletterande bestämmelser. [44]

befolkningen. Skydd av personuppgifter för hotade och

Delutredning från Framtidskommissionen. [8] förföljda personer. [47]

Svenska framtidsutmaningar Informationsutbyte för bekämpning av allvarlig

slutrapport från regeringens Framtids- brottslighet

kommission. [19] – genomförande av samarbetsavtal med

Förenta staterna. [48]

Justitiedepartementet Skärpt straff för mord. [55]

Domstolsdatalag. [10] Åtgärder mot missbruk av reglerna för

arbetskraftsinvandring. [57] Gemensamt konsumentskydd i EU. [15] Straffavgift vid bristande kreditprövning. [17] Genomförande av direktivet om

ansökningsförfarandet för vissa uppehålls- Genomförande av Europaparlamentets och

och arbetstillstånd. [62]

rådets direktiv om rätten till information vid

straffrättsliga förfaranden. [18] Herrelösa verk i kulturarvsinstitutionernas

samlingar. [63] Lagvalsregler på obligationsrättens område

Vem ska göra vad?

– Rom I- och Rom II-förordningarna. [21]

– Om fördelningen av arbetsuppgifter mellan Behandlingen av personuppgifter vid Statens

polisens anställda. [64]

kriminaltekniska laboratorium. [22]

Genomförande av det omarbetade Ersättning för polisbevakning. [24]

skyddsgrundsdirektivet. [72] Skriftlig bekräftelse av vissa telefonavtal. [25]

Uppehållstillstånd för vårdnadshavare som Ett teknikoberoende skydd för den enskildes

sammanbor med barn i Sverige. [73]

integritet vid kreditupplysning. [27]

Straffansvar för eftersupning

Utrikesdepartementet

– om användning av alkohol och andra

Marknadskontroll av varor och annan närliggande

berusande medel efter färd. [28]

tillsyn. [12] Märkning av textilprodukter. [29]

Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med

Försvarsdepartementet

unga misstänkta och unga målsägande. [30] Vägval i en globaliserad värld. [33]

Allmänhetens insyn i partiers och valkandidaters

finansiering. [31] Kompletterande bestämmelser till EU-förord-

ningen om sprängämnesprekursorer. [39]

Socialdepartementet Tid för undervisning

– lärares arbete med åtgärdsprogram. [50] Fysioterapeut

– ny skyddad yrkestitel för sjukgymnaster. [4] Den nationella organisationen för Horisont 2020.

[52] Om katastrofmedicin som en del av svenska

insatser utomlands m.m. [7] Gymnasieingenjörsutbildning

– Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrlands län

år i gymnasieskolan. [53]

och Norrbottens län. [13] Regionalt utvecklingsansvar i Örebro län och

Gävleborgs län. [14] Landsbygdsdepartementet Förändrade åldersgränser och ökad flexibilitet Ändringar i bestämmelser om straff och

i föräldraförsäkringen. [36] administrativa sanktioner vid fiske. [11] En samlad organisation på det funktionshinders-

politiska området. [40] Miljödepartementet Utbetalning av barnbidrag och flerbarnstillägg. [42] Sweden’s sixth national report under the

Convention on Nuclear Safety Förslag på förändringar inom det statliga

Swedish implementation of the obligations of

bilstödet. [46]

the Convention. [56] En översyn av läkemedelslagen. [51] Informationsförfaranden i samband med

Näringsdepartementet

organtransplantationer. [58] Lätt byte. Enklare att välja ny leverantör av

Elektronisk kommunikation vid rättspsykiatrisk

elektroniska kommunikationstjänster. [9]

vård m.m. [65]

Tillsyn över civila statsfartyg. [60] Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands län,

Kronobergs län och Jämtlands län. [67] Redovisningscentraler för taxi. [66] Förslag till fritidspeng till barn i hushåll med

försörjningsstöd. [70] Kulturdepartementet

Olovlig hantering av avkodningsutrustning. [43]

Finansdepartementet

Prospektansvar. [16] Arbetsmarknadsdepartementet Viss kreditgivning till konsumenter. [26] Permanent utvidgad målgrupp för etablerings- Vägval för premiepensionen. [35] lagen. [5] Finansiell stabilitetspolitik Vissa lagförslag med anledning av treparts-

– ett nytt politikområde under utveckling. [45] samtalen. [20] Kommunal medfinansiering av forsknings- Åtgärder inom aktivitetsstödet m.m. [59]

infrastruktur inom Eric-konsortier. [54] Ökat fokus på arbete för vissa nyanlända invand- Säkerheter vid clearing hos central motpart.[67] rare och avveckling av sfi-bonus. [61] Säkerheter och avräkningar – ett alternativt Förlängd etableringsplan efter föräldraledighet

genomförande av två direktiv. [71] på deltid och ändring i lagen om samhälls-

orientering. [69]

Utbildningsdepartementet

Utbildningar för nyanlända elever. Mottagande

och skolgång. [6] Tid för undervisning

– lärares arbete med skriftliga individuella

utvecklingsplaner. [23] Ett uppföljningssystem för jämställdhets-

politiken. [37] Högskolestiftelser

– en ny verksamhetsform för ökad handlings-

frihet. [49]