Ds 2017:20

Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län

1. Sammanfattning

Enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ansvarar landstingen i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län samt Gotlands kommun för insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling samt för upprättande och fastställande av länsplaner för regional transportinfrastruktur.

Stockholms, Kalmar och Blekinge läns landsting har nu hos regeringen ansökt om att få överta det regionala utvecklingsansvaret i sina respektive län. I denna promemoria föreslås att lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ändras så att lagen även omfattar dessa län. Förslaget innebär även att berörda landsting får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige respektive regionstyrelse. Vid val ska dock beteckningen landstingsfullmäktige alltjämt användas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

2. Författningsförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län

Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 4 §§ lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

1

I denna lag finns bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner för regional transportinfrastruktur i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Gotlands, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län.

I denna lag finns bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner för regional transportinfrastruktur i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands,

Blekinge, Skåne, Hallands,

Västra Götalands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län.

3 §

2

Denna lag gäller för Uppsala läns landsting, Östergötlands läns landsting, Jönköpings läns

Denna lag gäller för

Stockholms läns landsting,

Uppsala läns landsting, Öster-

1 Senaste lydelse 2016:945. 2 Senaste lydelse 2016:945.

landsting, Kronobergs läns landsting, Skåne läns landsting, Hallands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Örebro läns landsting, Västmanlands läns landsting, Gävleborgs läns landsting, Västernorrlands läns landsting, Jämtlands läns landsting och Norrbottens läns landsting. Lagen gäller också, med undantag för 8 § 1, för Gotlands kommun. Det som sägs om ett landsting i 5–10 §§ gäller i sådant fall kommunen.

götlands läns landsting, Jönköpings läns landsting, Kronobergs läns landsting, Kalmar

läns landsting, Blekinge läns landsting, Skåne läns landsting,

Hallands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Örebro läns landsting, Västmanlands läns landsting, Gävleborgs läns landsting, Västernorrlands läns landsting, Jämtlands läns landsting och Norrbottens läns landsting. Lagen gäller också, med undantag för 8 § 1, för Gotlands kommun. Det som sägs om ett landsting i 5–10 §§ gäller i sådant fall kommunen.

4 §

3

De landsting som avses i denna lag får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen. Det som sägs i andra författningar om landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen gäller i sådant fall regionfullmäktige och regionstyrelsen.

Gotlands kommun får besluta att kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen. Det som sägs i andra författningar om kommunfullmäktige och kommunstyrelsen gäller i sådant fall regionfullmäktige och regionstyrelsen.

Vid genomförande av val enligt vallagen (2005:837) ska dock beteckningen landstingsfullmäktige användas vid val i Uppsala läns landsting, Östergötlands läns landsting, Jönköpings läns landsting, Kronobergs läns landsting, Skåne läns

Vid genomförande av val enligt vallagen (2005:837) ska dock beteckningen landstingsfullmäktige användas vid val i

Stockholms läns landsting, Upp-

sala läns landsting, Östergötlands läns landsting, Jönköpings läns landsting, Krono-

3 Senaste lydelse 2016:945.

landsting, Hallands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Örebro läns landsting, Västmanlands läns landsting, Gävleborgs läns landsting, Västernorrlands läns landsting, Jämtlands läns landsting och Norrbottens läns landsting. Vid val i Gotlands kommun ska beteckningen kommunfullmäktige användas.

bergs läns landsting, Kalmar

läns landsting, Blekinge läns landsting, Skåne läns landsting,

Hallands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Örebro läns landsting, Västmanlands läns landsting, Gävleborgs läns landsting, Västernorrlands läns landsting, Jämtlands läns landsting och Norrbottens läns landsting. Vid val i Gotlands kommun ska beteckningen kommunfullmäktige användas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

3. Ärendet

Stockholms, Kalmar och Blekinge läns landsting har hos regeringen ansökt om att få överta det regionala utveckningsansvaret för respektive län enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (Fi2016/04651/SFÖ, Fi2016/01101/SFÖ respektive Fi2016/01223/SFÖ). I samtliga landsting har landstingsfullmäktige beslutat om ansökan. Besluten har föregåtts av ett remissförfarande i frågan, som omfattat kommunerna i respektive län. En majoritet av kommunerna har tillstyrkt landstingens förslag om att hos regeringen ansöka om att överta det regionala utvecklingsansvaret.

4. Bakgrund

4.1. Det regionala utvecklingsansvaret

Det regionala utvecklingsansvaret omfattar dels uppgifter i det regionala tillväxtarbetet, dels uppgiften att fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur.

Enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län har landstingen i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län det regionala utvecklingsansvaret i respektive län. I Gotlands län har Gotlands kommun samma ansvar. I Stockholms län har länsstyrelsen det regionala utvecklingsansvaret, medan olika former av samverkansorgan tilldelats ansvaret i Södermanlands, Kalmar, Blekinge, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens län.

Med samverkansorgan avses en kommunal beslutande församling inom ett län vars uppgifter regleras i lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen. Utöver de uppgifter som följer av det regionala utvecklingsansvaret kan samverkansorganens medlemmar tilldela organet kommunala uppgifter. Möjligheten för kommuner och landsting att bilda samverkansorgan har funnits sedan 2003. Samtliga kommuner i ett län måste ingå i samverkansorganet.

Regionalt tillväxtarbete

Målet för den regionala tillväxtpolitiken är att skapa utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft (prop. 2016/17:1 utg.omr. 19). Det regionala tillväxtarbete som utförs enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län syftar till att uppfylla den regionala tillväxtpolitikens mål

och främja en hållbar regional tillväxt. Regionalt tillväxtarbete omfattar därmed insatser för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling. Inriktningen för den regionala tillväxtpolitiken har slagits fast i den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020 (N2015/5297/RT). Strategin är vägledande för arbetet med hållbar regional tillväxt och attraktionskraft i hela landet fram till 2020. Vidare ska strategin bidra till att uppnå målet för den regionala tillväxtpolitiken, vilket regeringen anfört i bl.a. budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 19). Strategin och dess prioriteringar ska även vara vägledande vid utvecklingen och genomförandet av regionala utvecklingsstrategier (även kallade regionala utvecklingsprogram) samt andra strategier och program inom det regionala tillväxtarbetet. Prioriteringarna ska också ligga till grund för de nationella myndigheternas medverkan i arbetet.

De landsting och samverkansorgan som omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län respektive lagen om samverkansorgan i länen har till uppgift att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling samt samordna insatser för genomförandet av strategin. Detsamma gäller Gotlands kommun. De får även besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete. Ansvarig aktör ska därutöver följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län får berörda landsting och Gotlands kommun även utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och lagen om samverkansorgan i länen innehåller även bestämmelser som ålägger berörda landsting och samverkansorgan att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur.

Det regionala tillväxtarbetet regleras även i bl.a. förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete, förordningen (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken, förordningen (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar, förordningen (2015:210) om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag och förordningen (2015:212) om statligt stöd inom Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Det regionala tillväxtarbetet finansieras av flera aktörer, ofta genom olika former av medfinansiering. Anslaget 1:1 Regionala

tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt används

bl.a. för projektverksamhet och regionala företagsstöd. Fördelningen av medel och villkoren för anslagets användning regleras i anslagets regleringsbrev.

Det finns även skillnader mellan länen när det gäller vem som beslutar om de regionala företagsstöden. De landsting som omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län samt Gotlands kommun och samverkansorganet i Kalmar län beslutar om regionala företagsstöd. Uppgiften omfattar även kommersiell service och de regionala serviceprogrammen. Nämnda aktörer kan även hantera stöd enligt förordningen (2008:81) om stöd till anläggning av kanalisation för att främja utbyggnad av infrastruktur för informationsteknik. I övriga län beslutar länsstyrelserna om de regionala företagsstöden. Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och lagen om samverkansorgan i länen ger regeringen samma möjligheter att fördela anslagsmedel till berörda landsting, Gotlands kommun och samverkansorgan för att besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete, inklusive de regionala företagsstöden.

Utöver de uppgifter som regleras i lag och förordning har de aktörer som har det regionala utvecklingsansvaret i länen genom särskilda regeringsbeslut fått uppgifter inom den regionala tillväxtpolitiken. Aktörerna har bl.a. fått i uppgift att upprätta regionala kompetensplattformar för att främja kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt samt att utarbeta och genomföra handlingsplaner för jämställd regional tillväxt (N2009/9378/RT respektive N2011/6562/RT).

Länsplaner för regional transportinfrastruktur

Trafikverket ansvarar enligt förordningen (2009:236) om en nationell plan för transportinfrastruktur för att upprätta en nationell och trafikslagsövergripande plan för transportinfrastruktur till ledning för fördelningen av statliga medel. Inom varje län ska det därutöver enligt förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur upprättas en länsplan till led-

ning för fördelningen av medel för investeringar och förbättringsåtgärder. Länsplaner upprättas och fastställs av de landsting som utpekas i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län eller av samverkansorgan enligt lagen om samverkansorgan i länen. I Stockholms län, som inte omfattas av någon av dessa lagar, har länsstyrelsen uppgiften.

Länsplanen ska upprättas med hänsyn till de samlade transportbehoven inom en region och omfatta de tolv närmaste åren. Planen ska bl.a. omfatta investeringar i statliga vägar som inte ingår i stamvägnätet och åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur. Länsplanen får även avse investeringar och förbättringsåtgärder som Trafikverket ansvarar för enligt förordningen om en nationell plan för transportinfrastruktur.

Länsstyrelsernas roll

I Stockholms län har länsstyrelsen samma uppgifter som de landsting som omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län samt Gotlands kommun och samverkansorganen. I Blekinge län har samverkansorganet Region Blekinge det regionala utvecklingsansvaret men delar av de regionala tillväxtmedlen fördelas genom länsstyrelsen.

Därutöver har länsstyrelserna i samtliga län uppgifter inom det regionala tillväxtarbetet och vid planeringen av transportinfrastruktur. Enligt 18 § 1 förordningen om regionalt tillväxtarbete ansvarar länsstyrelsen för att följa upp hur andra statliga myndigheter tillämpar det regionala utvecklingsprogrammet. Länsstyrelsen ska vidare enligt 18 § 2 samma förordning främja och samordna andra statliga myndigheters insatser för regional tillväxt i länet samt informera samverkansorganen, de landsting som omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och Gotlands kommun om andra statliga myndigheters insatser för regional tillväxt i respektive län.

I arbetet med planering av transportinfrastruktur har länsstyrelserna i samtliga län ett prövningsansvar kopplat till den fysiska planeringsprocessen. Detta innebär bl.a. att myndigheterna

ska godkänna upprättade miljökonsekvensbeskrivningar, avge yttranden över arbetsplaner för vägar och järnvägar samt pröva vissa tillstånd enligt miljöbalken.

4.2. Det regionala utvecklingsansvaret i Stockholms, Kalmar och Blekinge län

I Stockholms län har, som ovan framgått, länsstyrelsen de uppgifter som ingår i det regionala utvecklingsansvaret. Stockholms läns landsting har dock, enligt lagen (1987:147) om regionplanering för kommunerna i Stockholms län, ett särskilt ansvar för kommunernas regionplanering. Det innebär att landstinget redan i dagsläget delvis har funktion som ett särskilt regionplaneorgan för länet.

I Kalmar län har sedan 2003 ett samverkansorgan det regionala utvecklingsansvaret. År 1997–2003 bedrev ett regionalt självstyrelseorgan samma verksamhet som en försöksverksamhet enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning. Det regionala självstyrelseorganet övertog vid starten 1997 det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen i Kalmar län samt vissa verksamheter från landstinget och kommunförbundet i länet. Kommunförbundet integrerades helt i samverkansorganet den 1 januari 2003. Syftet med den förändrade ansvarsfördelningen var att utveckla nya former för en ökad demokratisk förankring av de regionala utvecklingsfrågorna.

I Blekinge län har sedan 2001 ett samverkansorgan det regionala utvecklingsansvaret. Samverkansorganet, Region Blekinge, ansvarar för att fördela delar av de regionala tillväxtmedlen, samt för regionala kulturfrågor och kollektivtrafik. Resterande delar av de regionala tillväxtmedlen hanteras av länsstyrelsen. Region Blekinge beslutar också om den regionala utvecklingsstrategin, Blekingestrategin, och ansvarar för att samordna insatser med koppling till denna.

5. Övertagande av det regionala utvecklingsansvaret

Promemorians förslag: Landstingen i Stockholms, Kalmar och

Blekinge län ska överta det regionala utvecklingsansvaret i respektive län.

Skälen för promemorians förslag: Målet för den regionala

tillväxtpolitiken är, som anförts i avsnitt 4.1, att skapa utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. Regeringen har i budgetpropositionen för 2017 angett att det behövs en modern och aktiv politik för hela landet som inriktas på att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Detta gäller såväl städer och stadsregioner, tätorter och tätortsregioner av olika storlek som olika typer av landsbygd och landsbygdsregioner (prop. 2016/17:1 utg.omr. 19).

I propositionen Regionalt utvecklingsansvar i vissa län gjorde regeringen bedömningen att en ändrad ansvarsfördelning kunde ske i de län som bl.a. kunde uppvisa ett lokalt och regionalt initiativ att ta över vissa statliga uppgifter. De län som avsågs var Skåne och Västra Götalands län. Förutsättningarna för en ändrad ansvarsfördelning bedömdes också finnas i Hallands och Gotlands län. I propositionen framhölls vidare att förslaget om att berörda landsting och Gotlands kommun skulle få det regionala utvecklingsansvaret inte innebar att några nya organisationsformer skulle skapas. Det konstaterades dessutom att landstingen i huvudsak har hälso- och sjukvårdsuppgifter och att de uppgifter som följer av det regionala utvecklingsansvaret därför utgör en mindre del av landstingens verksamhet (prop. 2009/10:156 s. 16).

I propositionen Ändrat regionalt utvecklingsansvar i vissa län gjorde regeringen bedömningen att en överföring av det regionala utvecklingsansvaret från ett samverkansorgan i Uppsala län respektive länsstyrelserna i Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län till landstingen i dessa län innebar att en tydligare och mer enhetlig organisation för dessa frågor uppnås (prop. 2015/16:176 s. 11).

Enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län har numera det regionala utvecklingsansvaret ålagts 13 landsting och Gotlands kommun. I Stockholm har länsstyrelsen det regionala utvecklingsansvaret, i Kalmar respektive Blekinge län är det samverkansorgan som har detta ansvar.

Regeringen har tidigare framfört betydelsen av den demokratiska förankringen av det regionala tillväxtarbetet (prop. 2009/10:156 s. 15 och prop. 2015/16:176 s. 11). Om ansvaret för det regionala utvecklingsarbetet i de berörda länen förs över till landstingen blir den demokratiska förankringen för dessa uppgifter tydligare. Vidare är det viktigt att en ändrad ansvarsfördelning i länen vilar på ett lokalt och regionalt initiativ. De tre ansökningar som behandlas i denna promemoria är att betrakta som sådana initiativ och i samtliga fall har en majoritet av kommunerna inom respektive län uttryckt sig positivt om en överföring av ansvaret till landstinget.

Det bedöms mot denna bakgrund finnas skäl att, i enlighet med landstingens önskemål, även för de nu nämnda länen överföra det regionala utvecklingsansvaret till respektive landsting. Som anförts ovan har samverkansorgan enligt lagen om samverkansorgan i länen det regionala utvecklingsansvaret i Kalmar respektive Blekinge län. Ansvaret har således i dessa län till övervägande del redan förts över från staten till den kommunala nivån.

Sammanfattningsvis föreslås att Stockholms, Kalmar och Blekinge läns landsting, genom ändringar i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län, ska överta det regionala utvecklingsansvaret. De aktuella landstingen bör, i likhet med de övriga landsting som har det regionala utvecklingsansvaret, få använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. Vid allmänna val ska dock fortfarande beteckningen landstingsfullmäktige användas.

6. Ikraftträdande

Promemorians förslag: Ändringarna i lagen om regionalt

utvecklingsansvar i vissa län ska träda i kraft den 1 januari 2019.

Promemorians bedömning: Det saknas behov av

övergångsbestämmelser.

Skälen för promemorians förslag och bedömning:

Landstingen i Stockholms, Kalmar och Blekinge län har i sina ansökningar anfört att de vill överta ansvaret för regionala utvecklingsfrågor fr.o.m. den 1 januari 2019.

Regeringen anser att det är viktigt att förslag av det aktuella slaget lämnas och beslutas i god tid innan de ska träda i kraft. De aktuella ändringarna bör lämpligen träda i kraft vid ett årsskifte. Med hänsyn till detta, och med beaktande av den tid för planering som de aktuella landstingen kan behöva, bör de aktuella ändringarna träda i kraft den 1 januari 2019.

Några övergångsbestämmelser bedöms inte behövas.

7. Konsekvenser

Promemorians bedömning: Promemorians förslag medför inte

några konsekvenser utifrån sociala eller miljömässiga perspektiv eller ur ett jämställdhetsperspektiv. Förslagen medför inte heller behov av ytterligare medel. Förslagen innebär däremot en ändrad fördelning av medel mellan berörda länsstyrelser respektive samverkansorgan och landstinget. Vidare innebär förslagen konsekvenser för personalen på de berörda länsstyrelserna respektive samverkansorganen.

Skälen för promemorians bedömning: De aktuella över-

föringarna av det regionala utvecklingsansvaret innebär inte att några nya organisationsformer skapas. De berörda landstingen har själva ansökt om att få överta ansvaret, som innebär ett nytt åliggande och därmed en viss inskränkning i den kommunala självstyrelsen. Enligt 14 kap. 3 § regeringsformen får en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de syften som föranlett den. Syftet med att föra över ansvaret är att skapa ett större kommunalt inflytande i det regionala utvecklingsarbetet, vilket inte bedöms kunna uppnås på ett mindre ingripande sätt. Förslaget innebär också att ansvaret, sett till hela riket, fördelas på ett mer enhetligt sätt. Regeringen bedömer mot denna bakgrund att överföringen av ansvaret är en godtagbar inskränkning i den kommunala självstyrelsen.

I och med förslagen erhåller landstingen i Stockholms län, Kalmar län och Blekinge län nya uppgifter enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Med hänsyn till att de uppgifter som omfattas av förslaget avser verksamheter som redan bedrivs i länen bedömer regeringen att en överföring av ansvaret till landstingen

inte innebär några konsekvenser utifrån sociala eller miljömässiga perspektiv, eller ur ett jämställdhetsperspektiv. Förslaget innebär inte heller att några nya uppgifter tillkommer i det regionala utvecklingsansvaret. Överföringen ryms därmed inom befintliga ekonomiska ramar. Den kommer dock att föranleda en omfördelning av medel från de länsstyrelser respektive samverkansorgan som tidigare haft det regionala utvecklingsansvaret till de landsting som övertar dessa uppgifter. Medel bör därför föras över till respektive landsting från anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Överföringen av utvecklingsansvaret kommer även att föranleda en omfördelning av medel under anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Det bör även fortsättningsvis vara en uppgift för regeringen att fördela medlen från dessa anslag och att utfärda de föreskrifter som behövs med anledning av det regionala utvecklingsansvaret. Utgångspunkten är att alla regioner kan och ska bidra till Sveriges hållbara tillväxt och utveckling.

Personella konsekvenser kommer att uppstå i och med att uppgifter förs över från länsstyrelserna respektive samverkansorganen till landstingen. Vid genomförandet av förändringen ska de berörda arbetsgivarna beakta 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Vid en övergång av en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan övergår enligt denna reglering de rättigheter och skyldigheter, som på grund av de anställningsavtal och de anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången, på den nya arbetsgivaren.

Vidare kan landstingens övertagande av de aktuella uppgifterna påverka hanteringen av de allmänna handlingarna i respektive verksamhet. Landstingen och länsstyrelserna respektive samverkansorganet förutsätts, i god tid före övertagandet, inleda diskussioner om hur hanteringen av de allmänna handlingar som verksamheterna genererar bäst överförs till landstingen.

8. Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län

1 §

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.

I paragrafen läggs Stockholms, Kalmar och Blekinge län till i förteckningen över de län som omfattas av lagens bestämmelser.

3 §

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.

I paragrafen läggs Stockholms, Kalmar och Blekinge läns landsting till i förteckningen över de landsting som omfattas av lagens bestämmelser.

4 §

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.

I tredje stycket läggs Stockholms, Kalmar och Blekinge läns landsting till i uppräkningen av landsting för vilka beteckningen landstingsfullmäktige alltjämt ska användas vid genomförande av val enligt vallagen (2005:837).

Ikraftträdandebestämmelse

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.

Bestämmelsen anger att lagen träder i kraft den 1 januari 2019.