FFFS 2019:23

Finansinspektionens författningssamling

Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se

ISSN 1102-7460

1

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd

om årsredovisning i försäkringsföretag och

tjänstepensionsföretag;

beslutade den 10 december 2019.

Finansinspektionen föreskriver¹följande med stöd av 4, 5, 7 och 8 §§ förordningen

(1995:1600) om årsredovisning i kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkrings-

företag samt 19 b § förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

Finansinspektionen lämnar även följande allmänna råd.

1 kap. Tillämpningsområde och definitioner

1 § Dessa föreskrifter och allmänna råd gäller för försäkringsaktiebolag, ömsesidiga

försäkringsbolag och försäkringsföreningar som omfattas av försäkringsrörelselagen

(2010:2043), samt för tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidiga tjänstepensionsbolag

och tjänstepensionsföreningar som omfattas av lagen (2019:742) om tjänste-

pensionsföretag, om inget annat följer av femte stycket.

Bestämmelserna i 2 och 3 §§ samt 7 och 8 kap. gäller för sådana finansiella holding-

företag som enligt 1 kap. 1 § andra stycket lagen (1995:1560) om årsredovisning i

försäkringsföretag ska tillämpa 7 kap. samma lag, när de upprättar koncern-

redovisning.

Bestämmelserna i 2 och 3 §§ samt 2–4 och 6 kap. gäller för sådana filialer till

utländska försäkringsföretag och utländska tjänstepensionsinstitut som ska tillämpa

lagen om årsredovisning i försäkringsföretag när de upprättar årsredovisning enligt

6 kap. 3 a § bokföringslagen (1999:1078). Bestämmelserna i 2–4 kap. gäller för

filialer till utländska försäkringsföretag och tjänstepensionsinstitut som ska tillämpa

lagen om årsredovisning i försäkringsföretag när de upprättar årsbokslut enligt 6 kap.

3 b § bokföringslagen.

Bestämmelserna i 2 och 3 §§ samt 2–4 kap. tillämpas även på årsbokslut som upp-

rättas för sådan verksamhet som avser skadeförsäkring, återförsäkring av skade-

försäkring, eller verksamhet som drivs av tjänstepensionsinstitut, och som drivs från

fasta driftställen av generalagenter eller generalrepresentationer enligt 2 kap. 8 §

bokföringslagen och tillämpas på motsvarande sätt som anges i den paragrafen.

Dessa föreskrifter och allmänna råd ska inte tillämpas av sådana ömsesidiga för-

säkringsbolag och försäkringsföreningar som har undantag enligt 1 kap. 1 § tredje

stycket lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och får tillämpa bestämmelser

om förenklad årsredovisning. Detta gäller om inte annat följer av

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:27) om förenklad

årsredovisning i försäkringsföretag som har undantag.

¹

Jfr rådets direktiv 91/674/EEG av den 19 december 1991 om årsbokslut och sammanställd

redovisning för försäkringsföretag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv

2006/46/EG.

FFFS 2019:23

Utkom från trycket

den 17 december 2019

FFFS 2019:23

2

Dessa föreskrifter och allmänna råd ska inte tillämpas av sådana specialföretag som

avses i 1 kap. 12 § 11 försäkringsrörelselagen.

Allmänna råd

Tillägget i fjärde stycket innebär att dessa föreskrifter och allmänna råd

tillämpas på motsvarande sätt som för en filial. Varje skadeförsäkringsföretag

som driver verksamhet genom en generalrepresentation anses utgöra en

självständig filial i förhållande till ett annat skadeförsäkringsföretag som

driver verksamhet genom samma generalrepresentation. Se 4 kap. 8 § bok-

föringslagen.

Definitioner

2 § I dessa föreskrifter och allmänna råd betyder

1. direktförsäkringsföretag: sådana försäkringsföretag som uteslutande eller huvud-

sakligen driver direkt försäkringsrörelse,

2. försäkringsavtal: försäkringsavtal enligt definitionen i godkända internationella

redovisningsstandarder, traditionella livförsäkringsavtal och andra avtal om försäk-

ring som får redovisas som försäkringsavtal enligt internationella redovisnings-

standarder, jämför IFRS 4 Försäkringsavtal,

3. företag: försäkringsaktiebolag, ömsesidiga försäkringsbolag, försäkrings-

föreningar, tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidiga tjänstepensionsbolag, tjänste-

pensionsföreningar och finansiella holdingföretag när dessa tillämpar bestäm-

melserna om koncernredovisning, samt filialer och verksamheter som drivs från

fasta driftställen av generalagenter eller generalrepresentationer när dessa tillämpar

bestämmelserna om årsredovisning eller årsbokslut, om inte något annat anges,

4. försäkringsföretag: sådana företag som har tillstånd att driva försäkringsrörelse

enligt försäkringsrörelselagen (2010:2043),

5. godkända internationella redovisningsstandarder: internationella redovisnings-

standarder som antagits av Europeiska kommissionen i enlighet med Europaparla-

mentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning

av internationella redovisningsstandarder (IAS-förordningen),

6. internationella redovisningsstandarder: International Accounting Standards

(IAS), International Financial Reporting Standards (IFRS), tolkningar från Standing

Interpretations Committee (SIC) och tolkningar från IFRS Interpretations

Committee (IFRIC Interpretations),

7. investeringsavtal: sådana avtal om försäkring som redovisas som finansiella

instrument i enlighet med IFRS 9 Finansiella instrument,

8. livförsäkringsföretag: detsamma som i försäkringsrörelselagen.

9. noterade försäkringsföretag: sådana försäkringsföretag som omfattas av artikel 4

i IAS-förordningen,

10. noterade tjänstepensionsföretag: sådana tjänstepensionsföretag som omfattas av

artikel 4 i IAS-förordningen,

FFFS 2019:23

3

11. onoterade försäkringsföretag: sådana försäkringsföretag som inte är noterade

försäkringsföretag,

12. onoterade tjänstepensionsföretag: sådana tjänstepensionsföretag som inte är

noterade tjänstepensionsföretag,

13. tjänstepensionsföretag: sådana företag som har tillstånd att driva tjänste-

pensionsverksamhet enligt 2 kap. 11 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag,

och

14. tjänstepensionsverksamhet: tjänstepensionsverksamhet som drivs enligt 1 kap.

4 § och 2 kap. 11 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

Allmänna råd

Definitionen av försäkringsavtal har endast betydelse för redovisningen enligt

dessa föreskrifter och allmänna råd. Definitionen kan alltså inte direkt läggas

till grund för tillsynsrapportering eller tillämpning av rörelseregler enligt

andra föreskrifter och allmänna råd.

De företag som omfattas av artikel 4 i IAS-förordningen är företag vars

värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad inom Europeiska

ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Undantag

3 § Finansinspektionen beslutar om undantag från dessa föreskrifter, om det finns

särskilda skäl.

2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisningen

Tillämpning av internationella redovisningsstandarder

Allmänna råd

1. Alla företag bör tillämpa godkända internationella redovisningsstandarder

om inte något annat krävs enligt lag eller annan författning, eller följer av

dessa föreskrifter och allmänna råd.

För följande standarder lämnas detta förtydligande:

IAS 33 Resultat per aktie. Standarden behöver endast tillämpas av företag

som omfattas av standardens tillämpningsområde.

IFRS 9 Finansiella instrument och IFRS 4 Försäkringsavtal. Ett försäkrings-

företag som utnyttjar det tidsbegränsade undantaget i IFRS 4 från

tillämpningen av IFRS 9 bör under den perioden, i stället för vad som anges

om IFRS 9 i dessa föreskrifter och allmänna råd och i RFR 2 Redovisning för

juridiska personer, tillämpa motsvarande bestämmelser i IAS 39. Det tids-

begränsade undantaget medges enligt punkterna 20A–20K i IFRS 4.

FFFS 2019:23

4

Internationella redovisningsstandarder som inte är godkända får tillämpas i

den utsträckning de inte strider mot godkända standarder, lag, annan för-

fattning eller mot dessa föreskrifter och allmänna råd.

2. Alla företag bör tillämpa rekommendationen RFR 2 Redovisning för

juridiska personer från Rådet för finansiell rapportering, om inte annat följer

av lag, annan författning eller av dessa föreskrifter och allmänna råd.

Uttalanden från Rådet för finansiell rapportering (UFR) bör tillämpas på

samma sätt som RFR 2, om inte annat följer av lag, annan författning eller

dessa föreskrifter och allmänna råd.

3. Utöver vad som följer av punkten 2 tillämpas internationella redovisnings-

standarder med följande begränsningar på grund av lagen (1995:1560) om års-

redovisning i försäkringsföretag:

a) Företag redovisas inte som moderföretag och dotterföretag om en ägarandel

saknas. Se 1 kap. 3 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och

1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Om ett företag saknar ägar-

andel, men ändå har ett bestämmande inflytande över ett annat företag, bör det

förstnämnda företaget lämna tilläggsupplysningar för att ge en rättvisande

bild. Se 2 kap. 2 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och 2 kap. 3 §

årsredovisningslagen. I så fall bör det andra företaget ange vilket företag som

har bestämmande inflytande utan ägarandel och hur inflytandet kan utövas.

b) Redovisningen av ett instrument eller dess delar som en skuld eller eget

kapital, i enlighet med den ekonomiska innebörden av villkoren, tillämpas inte

hos utgivaren till den del instrumentet avser vad som ska klassificeras som ett

eget kapital enligt lag eller annan författning. Se 3 kap. 4 § lagen om års-

redovisning i försäkringsföretag och 3 kap. 10 a och 10 b §§ årsredovisnings-

lagen.

Utgivaren bör i en not lämna upplysningar om klassificeringen i

enlighet med den ekonomiska innebörden.

c) Placeringstillgångar för vilka försäkringstagarna bär risk, ska enligt lagen

om årsredovisning i försäkringsföretag alltid värderas till verkligt värde. Se

4 kap. 2 § samma lag.

d) Förutbetalda anskaffningskostnader för avtal om försäkring ska enligt lagen

om årsredovisning i försäkringsföretag under vissa förutsättningar tas upp som

en tillgång. Se 4 kap. 8 § samma lag.

e) Nedskrivningar som har gjorts innan lagen om årsredovisning i försäkrings-

företag trädde i kraft får inte återföras. Se punkten 5 i övergångsbestäm-

melserna vid införande av årsredovisningslagen. Upplysningar om att en

nedskrivning inte har återförts av detta skäl och bedömningen av effekten på

företagets ställning och resultat bör lämnas i en not.

f) IFRS 8 Rörelsesegment behöver inte tillämpas i årsredovisningen, oavsett

om företaget upprättar en koncernredovisning eller inte. För försäkrings-

företag och tjänstepensionsföretag vars rörelse omfattar flera försäkrings-

grenar finns i stället bestämmelser om resultatanalys i 2 kap. 1 § och 6 kap.

3 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag samt 6 kap. 3 § dessa före-

skrifter och allmänna råd.

FFFS 2019:23

5

g) Upplysningar om väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget

står för ska lämnas i förvaltningsberättelsen enligt 6 kap. 1 § lagen om års-

redovisning i försäkringsföretag. Dessa upplysningar omfattar även de upp-

lysningar som bör lämnas enligt IFRS 4 om karaktären och omfattningen av

de risker som härrör från försäkringsavtal. Enligt IFRS 4 ska dessa upplys-

ningar lämnas i en not. Upplysningarna får lämnas i förvaltningsberättelsen

om en notupplysning lämnas med en hänvisning till den plats där dessa

uppgifter lämnas.

h) Upplysningar om eget kapital enligt 3 kap. 4 § lagen om årsredovisning i

försäkringsföretag behöver inte lämnas i en not till den del informationen

ingår i en rapport över förändring i eget kapital eller i en rapport som

specificerar övrigt totalresultat, om en notupplysning lämnas med hänvisning

till rapporten.

i) Onoterade försäkringsföretag och onoterade tjänstepensionsföretag behöver

inte upprätta en kassaflödesanalys, jämför IAS 1 Utformning av finansiella

rapporter.

4. Utöver vad som följer av punkterna 2 och 3 tillämpas internationella

redovisningsstandarder, rekommendationen RFR 2 Redovisning för juridiska

personer från Rådet för finansiell rapportering samt uttalanden från Rådet för

finansiell rapportering (UFR) med följande anpassningar.

a) Avistaköp och avistaförsäljningar bör redovisas per affärsdagen även om

det inte krävs enligt lag. När det gäller transaktioner på den svenska

marknaden innebär avistaköp och avistaförsäljning avtal med leverans inom

två bankdagar på penning- och obligationsmarknaden, aktiemarknaden,

råvarumarknaden samt valutamarknaden.

b) Sådana Placeringstillgångar (C) som inte är finansiella instrument får

försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag omvärdera till verkligt värde

med stöd av särskilda bestämmelser i lagen om årsredovisning i försäkrings-

företag. Byggnader och Mark (C.1) kan därför värderas till verkligt värde, om

samtliga tillgångar i posten värderas på samma sätt. Se 4 kap. 5 § samma lag.

Rörelsefastigheter får till skillnad från det som anges i internationella

redovisningsstandarder redovisas och värderas på samma sätt som

förvaltningsfastigheter. Om undantaget utnyttjas bör upplysningarna om en

alternativ värdering med utgångspunkt i anskaffningsvärdet enligt 4 kap. 7 §

samma lag lämnas uppdelade på rörelsefastigheter och förvaltnings-

fastigheter.

c) Vad som anges om balanserade vinstmedel i internationella redovisnings-

standarder eller i rekommendationerna från Rådet för finansiell rapportering

bör i stället avse konsolideringsfond i livförsäkringsföretag och tjänste-

pensionsföretag som inte får dela ut vinst, se 3 kap. 4 § lagen om års-

redovisning i försäkringsföretag.

d) Innehav för handel enligt IFRS 9 Finansiella instrument, bör redovisas som

Innehav för handelsändamål enligt årsredovisningslagen.

e) Ett företag bör inte tillämpa punkt 2 om IFRS 9 i RFR 2 Redovisning för

juridiska personer.

FFFS 2019:23

6

f) Företag får tillämpa lättnadsreglerna i IFRS 1 Första gången International

Financial Reporting Standards tillämpas, i den utsträckning det är förenligt

med punkt 1 om IFRS 1 i RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

g) Även företag som tillämpar undantaget från IAS 19 Ersättning till anställda

i RFR 2 Redovisning för juridiska personer, och som redovisar förmåns-

bestämda pensionsplaner enligt där angivna principer, får redovisa räntedelen

av årets pensionskostnad som driftskostnad enligt 3 kap. 5 §.

Oavsett vad som följer av godkända internationella redovisningsstandarder

eller RFR 2, behöver inte IAS 19 eller punkt 1 om IAS 19 i RFR 2 tillämpas

på försäkringsföretags och tjänstepensionsföretags avtal om försäkring som

gäller ersättningar efter avslutad anställning till egna anställda, jämför IFRS 4

punkt 4 b, IFRS 7 punkt 3 b, IAS 32 punkt 4 b och IFRS 9 punkt 2.1.c. Om

undantaget utnyttjas redovisas avtalen i stället enligt bestämmelserna om

försäkringsavtal eller, i förekommande fall, bestämmelserna om investerings-

eller servicekontrakt.

h) Ett företag bör inte tillämpa punkt 1 om IAS 32 i RFR 2 Redovisning för

juridiska personer om klassificering av ett finansiellt instrument, såsom skuld

respektive eget kapital. I stället bör 3 b tillämpas.

5. Onoterade försäkringsföretag och onoterade tjänstepensionsföretag, vars

balansomslutning för de två senaste räkenskapsåren inte överstiger 1 000 pris-

basbelopp enligt 2 kap. 7 § socialförsäkringsbalken (2010:110), behöver

enbart lämna upplysningar enligt följande godkända internationella redo-

visningsstandarder:

– IFRS 4 Försäkringsavtal,

– IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar,

– IFRS 13 Värdering till verkligt värde,

– IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, i den del som avser upplysningar

om kapital, och

– IAS 40 Förvaltningsfastigheter, med det tillägg som framgår av punkt 3 vad

gäller IAS 40 i RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

Bestämmelserna i första stycket bör inte tillämpas om företaget

– upprättar en koncernredovisning eller omfattas av en sådan,

– har en internationell anknytning,

– är ett livförsäkringsföretag som driver verksamhet som avser tjänste-

pensionsförsäkringar enligt punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen

(2015:700) om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043), eller

– är ett tjänstepensionsföretag.

Företaget bör i redogörelsen för tillämpade redovisningsprinciper ange om det

har tillämpat dessa bestämmelser.

I andra stycket betyder en internationell anknytning att företaget

– driver gränsöverskridande verksamhet eller har filial utomlands,

– ingår i samma koncern som minst ett utländskt finansiellt företag (ett

försäkringsföretag, tjänstepensionsinstitut, kreditinstitut eller värdepappers-

bolag), eller

FFFS 2019:23

7

– har en sådan verksamhet som avser skadeförsäkring, återförsäkring av

skadeförsäkring eller verksamhet som drivs i tjänstepensionsinstitut, och som

drivs från fasta driftställen av generalagenter eller generalrepresentationer

enligt 2 kap. 8 § bokföringslagen (1999:1078).

Oavsett första stycket behöver inte filialer till ett utländskt företag lämna några

upplysningar enligt godkända internationella redovisningsstandarder eller

RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

Undantaget i femte stycket får även tillämpas för sådan verksamhet som avser

skadeförsäkring, återförsäkring av skadeförsäkring eller verksamhet som

drivs i tjänstepensionsinstitut, och som drivs från fasta driftställen av

generalagenter eller generalrepresentationer enligt 2 kap. 8 § bokföringslagen.

Repor och andra återköpstransaktioner

1 § Med en återköpstransaktion avses ett avtal genom vilket parter kommit överens

om dels försäljning av tillgångar (exempelvis växlar, fordringar eller överlåtbara

värdepapper), dels ett efterföljande återköp av motsvarande tillgångar till ett bestämt

pris. Med överförande part avses den part som säljer i avistaledet av en

återköpstransaktion. Med mottagande part avses den part som köper i avistaledet av

en återköpstransaktion.

Om den mottagande parten förbinder sig att sälja tillbaka tillgångarna på en dag som

har bestämts eller ska bestämmas av den överförande parten, är transaktionen en äkta

återköpstransaktion. Tillgångarna ska i så fall också fortsättningsvis redovisas i den

överförande partens balansräkning och den mottagna köpeskillingen redovisas som

skuld. Den mottagande parten ska inte ta upp tillgångarna i sin balansräkning utan

redovisa den erlagda köpeskillingen som en fordran på den överförande parten.

Om den mottagande parten har rätt, men inte skyldighet, att återlämna tillgångarna

till ett i förväg fastställt pris, är transaktionen en försäljning med option att sälja

tillbaka tillgångarna (oäkta återköpstransaktion). I så fall ska inte den överförande

parten utan den mottagande parten redovisa tillgångarna i sin balansräkning.

En oäkta återköpstransaktion ska ändå redovisas som en äkta återköpstransaktion,

om det är uppenbart att optionen att återlämna tillgångarna kommer att utnyttjas.

Följande transaktioner ska inte anses som återköpstransaktioner:

1. Valutaterminstransaktioner.

2. Optionsinstrument.

3. Transaktioner som omfattar emission av skuldebrev med förbindelse att före

förfallodagen återköpa hela emissionen eller delar av denna.

4. Andra liknande transaktioner.

Vid en äkta återköpstransaktion ska den överförande parten lämna upplysningar om

överförda tillgångar i en not. Vid en oäkta återköpstransaktion ska den överförande

parten lämna upplysningar om det lösenpris som överenskommits för ett eventuellt

återköp. Upplysningarna ska lämnas i samband med övriga upplysningar som ska

anges enligt 5 kap. 2 § 3 lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

om återköpstransaktioner.

FFFS 2019:23

8

Allmänna råd

En avgränsning görs i femte stycket för att skilja återköpstransaktioner från

vissa andra slag av finansiella avtal. Om däremot de angivna tillgångarna

själva omfattas av återköpsavtal, gäller bestämmelserna också för ett sådant

återköpsavtal.

Övertagna försäkringsbestånd

2 § Om ett försäkringsföretag eller ett tjänstepensionsföretag under räkenskapsåret

har tagit över försäkringstekniska avsättningar från ett annat försäkringsföretag eller

tjänstepensionsföretag, enligt bestämmelserna i 14 kap. 1–17 §§ försäkringsrörelse-

lagen (2010:2043) eller 11 kap.1–12 och 26–28 §§ lagen (2019:742) om tjänste-

pensionsföretag, ska beståndsöverlåtelsen redovisas över balansräkningen.

3 kap. Balansräkning och resultaträkning

Balansräkningen

1 § Balansräkningen ska upprättas enligt balansräkningsschemat i bilaga 1. Utöver

vad som följer av bilaga 1 till lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkrings-

företag, ska företag infoga posterna C.III.6a Derivat (positivt värde) och HH.IV.a

Derivat (negativt värde), om det inte är lämpligt att redovisa derivaten under någon

annan post.

En försäkringsförening eller en tjänstepensionsförening som har tillskjutet verksam-

hetskapital enligt 13 kap. 5 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller 10 kap. 51 §

lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, ska infoga posten AA.I.a Verksamhets-

kapital, se 3 kap. 2 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och 3 kap. 4 §

årsredovisningslagen (1995:1554).

Ett ömsesidigt försäkringsbolag, ett ömsesidigt tjänstepensionsbolag, en försäkrings-

förening eller en tjänstepensionsförening som har tillskjutna förlagsinsatser enligt

11 kap. 1 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, ska infoga posten AA.I.b

Förlagsinsatser, jämför 12 kap. 23 § och 13 kap. 2 §försäkringsrörelselagen samt

10 kap. 21 och 48 §§ lagen om tjänstepensionsföretag.

Ett försäkringsföretag eller ett tjänstepensionsföretag som ger ut kapitalandelslån

eller vinstandelslån som klassificeras som eget kapital, ska infoga posten AA.V.a

Kapitalandelslån och vinstandelslån. Ett försäkringsföretag eller ett tjänstepensions-

företag som ger ut kapitalandelslån och vinstandelslån som klassificeras som

skulder, ska infoga posten HH.IV.b Kapitalandelslån och vinstandelslån.

Balansräkningens poster ska ha det innehåll som anges i bilaga 3.

Omvandling till ett tjänstepensionsföretag

2 § Ett tjänstepensionsföretag som driver verksamhet som gäller andra försäkringar

än tjänstepensionsförsäkringar, med stöd av punkten 3 i övergångsbestämmelserna

till lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, ska i balansräkningen redovisa de

försäkringarna på följande sätt:

– Försäkringar som avser skadeförsäkring, enligt försäkringsklasserna i 2 kap. 11 §

försäkringsrörelselagen (2010:2043), redovisas enligt bestämmelserna om skade-

försäkring.

FFFS 2019:23

9

– Försäkringar som avser livförsäkring, enligt försäkringsklasserna i 2 kap. 12 §

försäkringsrörelselagen, redovisas enligt bestämmelserna om livförsäkring.

Resultaträkningen

3 § Resultaträkningen ska upprättas enligt resultaträkningsschemat i bilaga 2 och

innehålla, utöver vad som följer av bilaga 2 till lagen (1995:1560) om årsredovisning

i försäkringsföretag, även följande poster i teknisk redovisning av liv-

försäkringsrörelse:

– 6.b. aa.i. / 6.b. bb.i. Före avgiven återförsäkring, och

– 6.b. aa.ii. / 6.b. bb.ii. Återförsäkrares andel (−).

Resultaträkningens poster ska ha det innehåll som anges i bilaga 4.

Allmänna råd

Parenteser med orden ”efter avgiven återförsäkring” får i årsredovisningen

ersättas med förkortningen f.e.r. (för egen räkning).

Resultaträkningen delas in i en teknisk redovisning, uppdelad mellan skade-

försäkringsrörelse och livförsäkringsrörelse, samt en icke-teknisk redovis-

ning. De poster som endast avser någon av rörelserna eller vars innehåll skiljer

sig åt mellan de olika verksamheterna kommenteras särskilt i bilaga 4.

4 § Ett tjänstepensionsföretag ska upprätta resultaträkningen enligt den tekniska

redovisningen för livförsäkringsrörelse i resultaträkningsschemat i bilaga 2 till lagen

(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

5 § Ett tjänstepensionsföretag som redovisar försäkringstekniska avsättningar för ej

intjänade premier och kvardröjande risker för tjänstepensionsverksamheten, ska

utöver vad som följer av bilaga 2 till lagen (1995:1560) om årsredovisning i

försäkringsföretag, infoga följande poster i teknisk redovisning av livförsäkrings-

rörelse:

– II.1.c Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker,

(+/-), och

– II.1. d i Återförsäkrarens andel av Förändring för ej intjänade premier och

kvardröjande risker (+/-).

Omvandling till ett tjänstepensionsföretag

6 § Ett tjänstepensionsföretag som driver verksamhet som gäller andra försäkringar

än tjänstepensionsförsäkringar, med stöd av punkten 3 i övergångsbestämmelserna

till lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, ska i resultaträkningen redovisa de

försäkringarna på följande sätt:

– Försäkringar som avser skadeförsäkring, enligt försäkringsklasserna i 2 kap. 11 §

försäkringsrörelselagen (2010:2043), redovisas enligt bestämmelserna om skade-

försäkring.

– Försäkringar som avser livförsäkring, enligt försäkringsklasserna i 2 kap. 12 §

försäkringsrörelselagen, redovisas enligt bestämmelserna om livförsäkring.

FFFS 2019:23

10

Redovisning av kapitalavkastning

7 § Intäkter och kostnader på placeringstillgångar som hänger samman med skade-

försäkringsrörelse redovisas i den icke-tekniska redovisningen. En rimlig avkastning

på den aktuella försäkringsrörelsens kassaflöden förs därefter över till den tekniska

redovisningen (försäkringsrörelsen). Det överförda beloppet särredovisas under

posterna III.6 och I.2.

I traditionell livförsäkringsrörelse och tjänstepensionsverksamhet redovisas kapital-

avkastningen i den tekniska redovisningen av livförsäkringsrörelsen.

Ett livförsäkringsföretag eller ett tjänstepensionsföretag som får dela ut vinst ska

redovisa kapitalavkastning som är hänförlig till placeringstillgångar relaterade till

ägarna i den icke-tekniska redovisningen. Det överförda beloppet särredovisas under

posterna II.12 och III.4.

För fondförsäkringsrörelse redovisas kapitalavkastning på sådana placeringstill-

gångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisken, i den tekniska redovis-

ningen av livförsäkringsrörelsen, medan kapitalavkastning på placeringstillgångar

för egen räkning redovisas i den icke-tekniska redovisningen.

Försäkringsföretag som bedriver såväl traditionell livförsäkringsrörelse som skade-

försäkringsrörelse redovisar kapitalavkastningen i den rörelse där den är intjänad.

Allmänna råd

Enligt första stycket förs avkastning på den aktuella försäkringsrörelsens

kassaflöden över till den tekniska redovisningen. Normalt kan ett genomsnitt

av de försäkringstekniska avsättningarna f.e.r. vara en tillräcklig approxima-

tion av dessa flöden, efter avdrag för den kapitalbindning som försäkrings-

rörelsen medför i form av exempelvis premiefordringar.

Försäkringstekniska avsättningar i utländsk valuta

8 § Om det vid beräkning av utgående försäkringstekniska avsättningar och åter-

försäkrares andel därav, kvarstår förpliktelser i utländsk valuta som också ingick i

den ingående balansen, ska denna del av den ingående balansen räknas om till

balansdagens kurs. Valutakursvinsten eller valutakursförlusten vid sådan omräkning

ska redovisas som kapitalavkastning.

Funktionsindelning av driftskostnader

9 § Företagets samtliga driftskostnader ska funktionsindelas enligt tredje stycket.

Med driftskostnader avses i denna paragraf såväl direkta som indirekta kostnader för

anställd eller inhyrd personal (löner, sociala avgifter, pensioner och arvoden m.m.),

hyror (lokaler, leasinginventarier m.m.), planenliga avskrivningar på andra tillgångar

än placeringstillgångar (C) samt andra verksamhetsrelaterade kostnader.

Driftskostnaderna delas in i följande funktioner:

a) anskaffning

Driftskostnader för anskaffning eller förnyelse av försäkringsavtal och investe-

ringsavtal tas upp under posten Anskaffningskostnader, som ingår som en delpost i

resultatposten I.7/II.8 Driftskostnader.

FFFS 2019:23

11

b) skadereglering

Driftskostnader för skadereglering tas upp under resultatposten I.4.a/II.5.a Utbetalda

försäkringsersättningar.

c) administration

Driftskostnader för gemensam administration tas upp under posten Admini-

strationskostnader, som ingår som en delpost i resultatposten I.7/II.8 Drifts-

kostnader.

d) finansförvaltning

Driftskostnader för finansförvaltningen tas upp under posten Kapitalförvaltnings-

kostnader, som ingår som en delpost i resultatposten II.9/III.5.a Kapitalavkastning,

kostnader.

e) fastighetsförvaltning

Driftskostnader för fastighetsförvaltningen tas upp under resultatposten Kapital-

avkastning, kostnader II.9/III.5.a.

Pensionsförpliktelser till anställda

10 § Ett försäkringsföretag och ett tjänstepensionsföretag ska göra avsättningar i

balansräkningen för sådana pensionsförpliktelser till anställda som inte har täckning

i en pensionsförsäkring eller i särskilt avskilda tillgångar (pensionsstiftelse eller

motsvarande).

Ett försäkringsföretag och ett tjänstepensionsföretag vars redovisade pensionsskuld

i balansräkningen, eller kapital i särskilt avskilda tillgångar, överstiger kapitalvärdet

av pensionsförpliktelserna till anställda, ska inte redovisa överskottet i balans-

räkningen.

Första och andra styckena gäller inte för förmånsbestämda planer som redovisas

enligt IAS 19 Ersättningar till anställda.

4 kap. Värderingsregler

Nettoförsäljningsvärde och verkligt värde på byggnader och mark

1 § När nettoförsäljningsvärde och verkligt värde ska bestämmas för fastigheter, ska

försäljningsvärdet vara det pris som skulle uppnås på balansdagen vid en frivillig,

offentligt utbjuden försäljning på en marknad som tillåter försäljning i normal

ordning och där det ges skälig tid för förhandlingar.

Försäljningsvärdet ska åtminstone fastställas årligen genom en individuell värdering.

Om det finns särskilda skäl, får värderingen av småhus med begränsat värde grundas

på generella uppgifter om prisnivåer för sådana objekt.

Värderingen ska utföras av en kompetent värderingsman och med erkända och

accepterade värderingsmetoder. För varje enskild fastighet ska den metod eller den

kombination av metoder väljas som bäst återspeglar försäljningsvärdet på balans-

dagen. Värderingen ska dokumenteras skriftligen för varje fastighet med uppgifter

om när och hur samt på vilka grunder värderingen utförts och av vem.

FFFS 2019:23

12

Allmänna råd

Värdering får utföras av såväl internt anställd personal som externt anlitade

värderingskonsulter, om de uppfyller det allmänna kvalifikationskravet. Detta

innebär att värderingsmannen måste ha tillräcklig teoretisk och praktisk

kunskap om hur värderingen utförs samt i övrigt vara väl förtrogen med

fastighetsmarknaden i allmänhet och den enskilda fastighetens lokala

marknadsförhållanden i synnerhet.

Värderingsmannen kan tillämpa följande metoder eller kombinationer av

metoder för att fastställa försäljningsvärdet:

1. Ortsprismetoden

Metoden har sin utgångspunkt i marknadsanalyser. Detta innebär att fastig-

hetens värde bedöms med ledning av priser som betalats för likartade fas-

tigheter, jämförelseobjekt, på en fri och öppen marknad. Tillgången på

relevanta marknadsdata är därför avgörande för värderingsresultatets kvalitet.

För att möjliggöra analysen, måste priserna relateras till värdepåverkande

faktorer.

2. Kassaflödesmetoden

Metoden bygger också den på marknadsanalyser, men den har formen av en

investeringskalkyl. Metoden utgår från en bestämd kalkylperiod, där betal-

ningsströmmarna och det framtida restvärdet diskonteras till ett nuvärde, dvs.

ett bedömt försäljningsvärde.

De framtida betalningsströmmarna bedöms och fastställs utifrån de rådande

förhållandena för respektive fastighet. I dessa fall bedöms bland annat hyror,

hyresutveckling, vakanser och vakansutveckling, utvecklingen av drifts- och

underhållskostnader, inklusive eftersatt underhåll. Räntekostnader och andra

finansieringskostnader beaktas inte i flödena. Bedömningarna av framtida

hyresnivåer, vakanser och kostnadsutveckling bör återspegla marknadens

förväntningar och synsätt.

Risker som är förknippade med respektive fastighet beaktas i flödena. Risk

därutöver beaktas när kalkylränta respektive avkastningskrav fastställs. Av-

kastningskravet motsvarar marknadens förräntningskrav för liknande objekt.

Nuvärdet av eventuella räntebidrag bör beräknas separat i flödet.

Periodisering av premier enligt återförsäkringsavtal

2 § Direktförsäkringsföretag ska periodisera premier som hänför sig till försäk-

ringsavtal som gäller återförsäkring av skadeförsäkring, så att premierna intäkts-

eller kostnadsförs över avtalstiden i förhållande till det försäkringsskydd som hänför

sig till perioden.

Tjänstepensionsföretag ska periodisera premier som hänför sig till försäkringsavtal

som gäller återförsäkring av tjänstepensionsförsäkring enligt lagen (2019:742) om

tjänstepensionsföretag, så att premierna kostnadsförs över avtalstiden i förhållande

till det försäkringsskydd som hänför sig till perioden.

FFFS 2019:23

13

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar

3 § Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar ska tas upp till belopp

som motsvarar återförsäkrares ansvar för försäkringstekniska avsättningar enligt

ingångna återförsäkringsavtal.

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar ska skrivas ned till åter-

vinningsvärdet, om ett direktförsäkringsföretags eller ett tjänstepensionsföretags

redovisade värden enligt ett avtal om avgiven återförsäkring av skadeförsäkring eller

avgiven återförsäkring av tjänstepensionsförsäkring väsentligt överstiger summan av

förväntade framtida inbetalningar (+), utbetalningar (−) och marknadsmässig åter-

försäkringspremie (+) för framtida återförsäkringsskydd (återvinningsvärdet [+/−]).

Om återvinningsvärdet är negativt och inte kan beaktas genom en nedskrivning, ska

beloppet redovisas som en ökning av posten Skulder avseende återförsäkring

(HH.II). Nedskrivningen eller skuldökningen ska belasta periodens resultat.

Återvinningsvärdet ska beräknas enligt en vedertagen försäkringsmatematisk metod.

Betalningar ska diskonteras endast om återförsäkrarens ansvar avser försäk-

ringstekniska avsättningar som diskonterats.

Nedskrivningen eller skuldökningen ska återföras när det skett en väsentlig förän-

dring i de antaganden som ledde fram till beslutet om nedskrivning eller skuldföring.

En återföring får inte medföra att det redovisade värdet överstiger vad som skulle ha

redovisats i balansräkningen om försäkringsföretaget eller tjänstepensionsföretaget

inte hade gjort någon nedskrivning eller skuldföring. Återföringen ska redovisas som

en intäkt i resultaträkningen.

Vid tillämpningen av andra–fjärde styckena ska återförsäkringsavtal som har ett

direkt samband med varandra värderas tillsammans.

Allmänna råd

Definitionen av återförsäkringsavtal finns i internationella redovisnings-

standarder, jämför bilaga A i IFRS 4 Försäkringsavtal.

Andra stycket är också tillämpligt när värdet av ett återförsäkringsavtal har

redovisats som en skuld i balansräkningen. När ett negativt återvinningsvärde

väsentligt överstiger den redovisade skulden, redovisas således en skuld-

ökning.

Med marknadsmässig återförsäkringspremie menas den premie som med

hänsyn till förhållandena när återförsäkringsavtalet ingicks skulle ha bestämts

mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse

av att transaktionen genomförs. Premien avser överföring av försäkringsrisk

samt täckande av återförsäkrarens omkostnader och vinstmarginal.

När ett försäkringsföretag eller ett tjänstepensionsföretag bedömer om

beräkningarna görs enligt en vedertagen försäkringsmatematisk metod bör det

beakta tillämpningen vid beräkningen av försäkringstekniska avsättningar

enligt 6–16 §§. Vid en diskontering av framtida betalningar bör försäkrings-

företaget eller tjänstepensionsföretaget använda de ränteantaganden som

anges i 14 § om diskonteringsränta.

Av paragrafen följer att återförsäkringsavtal som huvudregel värderas var för sig.

Sådana återförsäkringsavtal som har ett direkt samband med varandra värderas dock

kollektivt enligt femte stycket. Det bör anses att ett sådant samband finns, om avtalen

FFFS 2019:23

14

på ett naturligt sätt kan betraktas som en enhet för att de avser återförsäkring av en

och samma försäkringsrisk.

Anskaffningskostnader

4 § När ett försäkringsföretag eller ett tjänstepensionsföretag aktiverar anskaff-

ningskostnader för tecknande av försäkringsavtal gäller följande.

Med anskaffningskostnader menas sådana driftskostnader enligt 11 § i bilaga 4,

(a Anskaffningskostnader), som varierar med och som direkt eller indirekt är

relaterade till anskaffning eller förnyelse av försäkringsavtal. Driftskostnader av

allmän karaktär, såsom kostnader för allmän marknadsföring, ska inte medräknas.

Försäkringsföretaget och tjänstepensionsföretaget ska bara aktivera sådana

anskaffningskostnader för försäkringsavtal, eller homogena och uppföljningsbara

grupper av avtal, som bedöms generera en marginal som minst täcker anskaffnings-

kostnaderna.

Försäkringsföretag som driver livförsäkringsrörelse, och tjänstepensionsföretag, ska

upprätta en plan som anger hur aktiverade anskaffningskostnader för enskilda avtal,

eller homogena och uppföljningsbara grupper av avtal, ska täckas. Planens

förutsättningar ska prövas årligen. Om inte något annat följer av andra och tredje

styckena ska aktiveringen av anskaffningskostnader grundas på den gällande planen.

Allmänna råd

Exempel på driftskostnader som kan aktiveras är

– provisioner till säljare och försäkringsförmedlare,

– kostnader för marknadsföring av försäkringsprodukter,

– löner och andra kostnader för säljare,

– kostnader för handläggning av nya försäkringsavtal, och

– kostnader för så kallad underwriting.

Försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag bör även aktivera

anskaffningskostnader som är relaterade till investeringsavtal, jämför 4 kap.

8 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Utgifter för it-system för nya försäkringsprodukter bör inte aktiveras som

förutbetald anskaffningskostnad. Under vilka förutsättningar sådana utgifter

får tas upp som en immateriell tillgång behandlas i internationella redovis-

ningsstandarder, jämför IAS 38 Immateriella tillgångar.

5 § När ett försäkringsföretag eller ett tjänstepensionsföretag bestämmer avskriv-

ningsplanen för förutbetalda anskaffningskostnader som aktiverats gäller följande.

Avskrivningsplanen ska ta hänsyn till förväntade annulleringar.

I försäkringsföretag som driver skadeförsäkringsrörelse ska ett aktiverat belopp

periodiseras på ett sätt som svarar mot periodiseringen av den ej intjänade premien

för försäkringen i fråga.

I tjänstepensionsföretag ska ett aktiverat belopp periodiseras på ett sätt som svarar

mot den ej intjänade premien för försäkringen i fråga.

FFFS 2019:23

15

I försäkringsföretag som driver livförsäkringsrörelse, och i tjänstepensionsföretag,

ska ett aktiverat belopp periodiseras enligt en plan som upprättas i enlighet med 4 §.

Försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag ska iaktta rimlig försiktighet när de

bedömer hur stor del av anskaffningskostnaderna som ska aktiveras och hur lång

avskrivningstiden ska vara.

Om förutsättningarna för att få redovisa anskaffningskostnader som tillgång inte

längre är uppfyllda, ska beloppet skrivas ned.

Anskaffningskostnader kan fördelas på grupper av försäkringsavtal under förutsätt-

ning att dessa är homogena såväl till sitt försäkringstekniska innehåll som till

teckningstidpunkt.

Allmänna råd

I skadeförsäkringsrörelse bör den planenliga avskrivningen på anskaffnings-

kostnaden endast undantagsvis överstiga tolv månader.

Försäkringstekniska avsättningar

Allmänt

6 § För försäkringsavtal ska försäkringstekniska avsättningar redovisas enligt 4 kap.

9 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, och bestämmelserna

i 7–16 §§.

Avvikelser från första stycket får göras för att beräkna livförsäkringsavsättningar

enligt 7 § och vid diskontering av framtida betalningar som gäller avsättning för

oreglerade skador enligt 14 § om

a) det är förenligt med 4 kap. 9 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag,

b) avvikelsen ger en redovisning som är mer relevant men inte mindre tillförlitlig

eller som är mer tillförlitlig men inte mindre relevant, samt

c) upplysningar lämnas i not om vilken avvikelse som görs, skälen för avvikelsen

och effekten på berörda poster i balansräkningen, resultaträkningen och resultat-

analysen samt relevanta nyckeltal.

Beräkning av försäkringstekniska avsättningar ska utföras av en aktuarie eller annan

specialist med tillräckliga aktuariella kunskaper på grundval av erkända försäkrings-

matematiska metoder.

Allmänna råd

I fråga om vad som är en mer relevant och tillförlitlig redovisning än den som

tidigare tillämpats finns vägledning i internationella redovisningsstandarder,

jämför IFRS 4.

Bestämmelserna i 6 § andra stycket tillämpas bland annat på ränta för att

beräkna försäkringstekniska avsättningar.

Företag som avser att tillämpa undantaget i 6 § andra stycket, bör så snart som

möjligt lämna in en skriftlig redogörelse till Finansinspektionen med sådana

upplysningar som anges i 6 § andra stycket c.

FFFS 2019:23

16

Andra belopp än de som anges i 19 och 20 §§ i bilaga 4, som kan komma att

gottskrivas som återbäring och som inte följer av avtal om försäkring, bör

redovisas som eget kapital till dess bolagsstämman fastställt storleken.

Beloppet bör då omföras från eget kapital till villkorad eller garanterad

återbäring.

Livförsäkring

Beräkning av livförsäkringsavsättning

7 § Livförsäkringsavsättningen (post DD.2) för direkt försäkring ska beräknas så att

den alltid motsvarar summan av avsättningarna för varje livförsäkringsavtal

beräknad enligt tredje stycket. Detsamma gäller för beräkningen av livförsäkrings-

avsättningen för tjänstepensionsförsäkring. Det tillägg som behövs för att täcka alla

förluster på grund av att försäkringarna upphör i förtid, ska ingå i avsättningen.

En annan försäkringsmatematisk vedertagen beräkningsmetod för kollektiv beräk-

ning av avsättningarna får användas, om den ger i stort sett samma resultat som om

avsättningen hade beräknats för varje försäkring.

Livförsäkringsavsättningen för ett livförsäkringsavtal om direkt försäkring eller för

en tjänstepensionsförsäkring, utgörs av skillnaden mellan det förväntade kapital-

värdet av företagets framtida utgifter för försäkringsavtalet och det förväntade

kapitalvärdet av de premier som företaget ytterligare kan ha att ta ut för försäkrings-

avtalet (prospektiv beräkningsmetod).

En annan försäkringsmatematiskt vedertagen beräkningsmetod får användas, om

avsättningen beräknad enligt en sådan metod inte blir lägre än om en prospektiv

beräkningsmetod hade använts, eller om den metoden inte är möjlig att tillämpa för

försäkringsavtalet.

Allmänna råd

Livförsäkringsavsättningarna bör motsvara företagets ansvar för försäkrings-

fall, förvaltningskostnader och andra kostnader, inklusive sådan återbäring

som är garanterad i nominella eller reala belopp (garanterad återbäring) under

resten av avtalsperioden för löpande försäkringar i livförsäkringsrörelse.

Beräkningen av livförsäkringsavsättningarna bör grundas på antaganden om

dödlighet och andra riskmått, räntesats samt driftkostnader som var för sig är

betryggande. För tjänstepensionsförsäkringar i ett tjänstepensionsföretag bör

dessa antaganden göras på ett aktsamt sätt.

Ett försäkringsföretag som har tjänstepensionsförsäkringar får använda akt-

samma antaganden när det beräknar livförsäkringsavsättningen för dessa

försäkringar.

Ett försäkringsföretag som driver verksamhet som avser tjänstepensions-

försäkringar enligt punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen

(2015:700) om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043), bör använda

aktsamma antaganden när det beräknar livförsäkringsavsättningen för dessa

försäkringar.

FFFS 2019:23

17

8 § Till den del livförsäkringsavsättningen (post DD.2) avser försäkringsföretagets

eller tjänstepensionsföretagets ansvar för löpande försäkringar, ska den beräknas

enligt så kallad ozillmerad metod. En zillmerad metod får dock användas som en

approximation under förutsättning att negativa värden sätts till 0. Särskilda

bestämmelser om förutbetalda anskaffningskostnader finns i 4 och 5 §§.

Oreglerade skador i livförsäkringsföretag och tjänstepensionsföretag

9 § Livförsäkringsföretag och tjänstepensionsföretag som har försäkringstekniska

avsättningar för oreglerade skador på grund av sin verksamhet ska beräkna dessa

enligt 14 §.

Ej intjänade premier och kvardröjande risker i tjänstepensionsföretag

10 § Tjänstepensionsföretag som har försäkringstekniska avsättningar för ej in-

tjänade premier och kvardröjande risker, ska beräkna dessa enligt 13 §.

Livförsäkringar och tjänstepensionsförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär

risk

11 § Försäkringstekniska avsättningar för livförsäkringar för vilka försäkrings-

tagaren bär risk (EE), ska värderas till verkligt värde till den del som villkoren är

kopplade till finansiella tillgångar och skulder. Till de delar som villkoren är

kopplade till aktuariella och övriga risker ska värderingen göras konsistent med

bolagets värderingsprinciper vid redovisning av sådana riskers inverkan på resultat

och ställning.

Skulder enligt avtal om försäkring för vilka försäkringstagaren bär risk, ska värderas

till verkligt värde till den del som villkoren är kopplade till finansiella tillgångar och

skulder. Detta gäller även om avtalet redovisas som ett finansiellt instrument.

Bestämmelserna gäller även för tjänstepensionsföretag som har försäkringar som

avser försäkringstekniska avsättningar för vilka försäkringstagaren bär risk.

Skadeförsäkring

Allmänt

12 § Bestämmelserna om posten ”Ej intjänade premier och kvardröjande risker”

(DD.1) ska inte gälla för sådana försäkringsklasser, eller delar av försäkringsklasser,

som försäkringstekniska avsättningar har beräknats för enligt en försäkringsteknisk

metod med betryggande antaganden, exempelvis brandförsäkring för all framtid eller

skadelivräntor. Föreskrifternas bestämmelser om posten ”Oreglerade skador”

(DD.3) gäller allmänt för all skadeförsäkringsrörelse.

Beräkning av försäkringstekniska avsättningar för ej intjänade premier och

kvardröjande risker

13 § För försäkringar med terminsbetald premie ska vid beräkning av avsättning för

ej intjänade premier också medräknas ansvarighet för sådana terminer av den

återstående löptiden som ligger efter balansdagen.

FFFS 2019:23

18

Förutbetalda anskaffningskostnader får inte dras av från avsättningen för ej intjänade

premier.

För försäkringar med flerårsbetald premie ska avsättningen för ej intjänade premier

beräknas på grundval av en noggrann uppskattning av dels försäkringsföretagets

eller tjänstepensionsföretagets ansvarighet för löpande avtal, dels det förväntade

utbetalningsmönstret. Avsättningen för ej intjänade premier får uppskattas med hjälp

av den ej intjänade andelen av premien för löpande försäkringar, dvs. pro rata

temporis.

Till statistiska metoder som får användas räknas en bråkdelsmetod, normalt 24-

delsmetoden samt en bloc- eller pauschalmetod. Den sistnämnda metoden, som

innebär att den ej intjänade premien uppskattas som en fast andel av premiein-

komsten under redovisningsperioden, får tillämpas om den fasta andelen värderas på

nytt vart tredje år eller vid en tidigare tidpunkt om det är nödvändigt.

Om försäkringsföretaget eller tjänstepensionsföretaget bedömer att premienivån för

löpande försäkringar är otillräcklig, ska en avsättning göras för kvardröjande risker.

Med kvardröjande risker menas risken för att försäkringsavtalets ersättningskrav och

kostnader inte kommer att täckas av ej intjänade och förväntade premier efter

räkenskapsårets utgång.

Avsättningen för ej intjänade premier får redovisas sammantaget för försäkrings-

företagets eller tjänstepensionsföretagets totala verksamhet.

Med löpande försäkringar menas försäkringar enligt ingångna avtal oavsett om dessa

helt eller delvis avser senare försäkringsperioder.

Allmänna råd

Avsättningen för ej intjänade premier motsvarar värdet av försäkringsföre-

tagets eller tjänstepensionsföretagets ansvarighet för löpande försäkringar.

Försäkringsföretaget och tjänstepensionsföretaget behöver uppskatta de

förväntade kostnaderna för skador som kan komma att inträffa under dessa

försäkringars återstående löptid samt förvaltningskostnaderna under denna

tid.

Dessa kostnadsuppskattningar bör bygga på försäkringsföretagets och

tjänstepensionsföretagets erfarenheter, men bör också ta hänsyn till såväl den

observerade som den prognostiserade utvecklingen av relevanta kostnader.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt sådana försäkringsavtal där premien

avtalats för längre tid än ett år med hjälp av diskontering av förväntade fram-

tida utbetalningar.

Beräkning av försäkringstekniska avsättningar för oreglerade skador

14 § De försäkringstekniska avsättningarna för oreglerade skador ska uppgå till

försäkringsföretagets eller tjänstepensionsföretagets uppskattade slutliga kostnad för

att tillgodose alla krav som beror på händelser som inträffat före räkenskapsårets

utgång, oavsett om dessa krav har anmälts eller inte. Avdrag görs för de belopp som

företaget redan har betalat ut med anledning av ersättningskrav.

FFFS 2019:23

19

I beloppet för oreglerade skador ska försäkringsföretaget eller tjänstepensions-

företaget räkna in beräknade framtida driftskostnader för att reglera inträffade, men

vid balansdagen ännu inte slutreglerade, skador och återbäring som förfallit till

betalning.

Avsättningen för inträffade men ännu inte inrapporterade skador (IBNR), ska

baseras på försäkringsföretagets eller tjänstepensionsföretagets erfarenhet och

skadeutfall. Avsättningen ska omfatta kostnader för skador som har inträffat men

som är okända för företaget.

Om ett försäkringsföretag eller tjänstepensionsföretag tillämpar statistiska metoder

för att beräkna avsättningen för oreglerade skador, ska företaget fortlöpande pröva

tillförlitligheten i de tillämpade metoderna.

I sådan verksamhet där en skada kan komma att slutregleras först avsevärd tid efter

det att den inträffade, exempelvis olika slag av ansvarsförsäkring, ska försäkrings-

företaget eller tjänstepensionsföretaget ta den hänsyn som krävs till förväntad

utveckling som kan påverka skadekostnaderna.

Endast under följande förutsättningar får värdet av framtida betalningar diskonteras

när avsättningen för oreglerade skador beräknas för en grupp av skador:

a) Diskonteringen ska göras öppet, med redovisning av gjorda antaganden om fram-

tida direktavkastning och inflation.

b) Den förväntade genomsnittliga återstående tiden till skadeutbetalning ska vara

minst fyra år för den berörda gruppen av skador.

c) Diskonteringen ska följa erkänd aktuariell praxis och planerade förändringar av

den tillämpade modellen ska förhandsanmälas till Finansinspektionen.

d) Hänsyn ska tas till alla faktorer som kan förväntas medföra att kostnaderna för

gruppen av skador ökar i framtiden.

e) Försäkringsföretaget och tjänstepensionsföretaget ska ha tillräckliga uppgifter för

att kunna konstruera en rimlig modell för skadeavvecklingens tidsförlopp.

f) Antagandet om diskonteringsränta ska vara en försiktig uppskattning av direkt-

avkastningen på de placeringar som motsvarar avsättningarna för oreglerade skador

under perioden för skadeavvecklingen.

g) Antagandet om diskonteringsränta får högst uppgå till det lägsta värdet på direkt-

avkastningen för den typ av placeringar som avses i punkten f, beräknad som ett

genomsnitt för de senaste fem åren respektive för det senaste året före balansdagen.

h) Försäkringsföretaget och tjänstepensionsföretaget ska i en not till årsredovis-

ningen ange det odiskonterade beloppet av avsättningen för oreglerade skador.

Beloppet ska delas upp på de grupper för vilka olika diskonteringsmetoder har

använts. Vidare ska dessa metoder specificeras när det gäller antaganden om

framtida skadekostnader och kapitalavkastning samt kriterier för att bestämma

skadeavvecklingstidens längd.

Begränsningarna i sjätte stycket f och g gäller inte för oreglerade skador hänförliga

till tjänstepensionsförsäkring eller försäkring som värderas enligt bestämmelserna

om livförsäkringsavsättning; till exempel skadelivräntor och sjukräntor.

FFFS 2019:23

20

Allmänna råd

För att undvika implicit diskontering bör antagandet om inflation och

direktavkastning inte göras i form av enbart ett realränteantagande. Om det

ändå är naturligt att referera till ett realränteantagande, bör också ett antagande

om framtida inflation för den relevanta perioden anges. Om försäk-

ringsföretaget utnyttjar ett realränteantagande, bör också förhållandet mellan

skadeinflation och allmän inflation beskrivas.

Genomsnittlig tid för skadeavveckling bör avspegla tyngdpunkten i motsva-

rande betalningsflöde, dvs. bör beräknas som ett vägt medeltal.

Vid beräkning av försäkringstekniska avsättningar för oreglerade skador bör

försäkringsföretag som bedriver kreditförsäkringsrörelse värdera pant i

fastighet och bostad eller annan säkerhet till nettoförsäljningsvärdet. Netto-

försäljningsvärde för fastighet framgår av 4 kap. 1 §.

Ett tjänstepensionsföretag bör använda aktsamma antaganden vid beräkning

av oreglerade skador.

Beräkning av försäkringstekniska avsättningar för mottagen återförsäkring

15 § Avsättningarna för mottagen återförsäkring får bedömas med ledning av

tidigare års redovisning och övriga kända förhållanden som angår återförsäkringen.

Allmänna råd

Ett försäkringsföretag bör bedöma om uppgifter per balansdagen från

cedenten är tillräckliga, i den mån sådana uppgifter är tillgängliga. Det gäller

uppgifter om avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker,

livförsäkringsavsättningar och avsättning för oreglerade skador för mottagen

återförsäkring. En högre avsättning kan vara motiverad om försäkrings-

företaget inte känner till eller vill godta de grunder eller metoder som cedenten

tillämpat vid beräkningen av sina avsättningar.

Beräkning av avsättning för oreglerade skador vid koassurans

16 § Vid koassurans (samförsäkring) mellan EES-försäkringsgivare som uppfyller

kraven i artikel 190 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den

25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och åter-

försäkringsverksamhet (Solvens II), ska avsättningen för oreglerade skador för ett

svenskt försäkringsföretags andel uppgå till minst den nivå som skulle uppnås om

man tillämpade de bestämmelser som gäller för den ledande samförsäkraren.

Säkerhetsreserv

17 § Bestämmelser om avsättningar till och upplösningar av säkerhetsreserven för

skadeförsäkringsföretag finns i särskilda föreskrifter.

FFFS 2019:23

21

5 kap. Noter m.m.

Balansräkningen

Byggnader och mark

1 § För posten ”Byggnader och mark” (C.I) ska upplysningar lämnas om redovisat

värde för rörelsefastigheter och deras andel av redovisat värde för samtliga fastig-

heter.

Allmänna råd

I paragrafen preciseras kravet på upplysningar enligt 5 kap. 3 § 1 lagen

(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag om hur stor andel av

fastigheter som används i den egna verksamheten.

Rörelsefastigheter definieras i IAS 40 Förvaltningsfastigheter.

Placeringstillgångar för villkorad återbäring

2 § I samband med att ett försäkringsföretag eller ett tjänstepensionsföretag lämnar

upplysning om uppdelningen i direkt och indirekt placeringsrisk för ”Tillgångar för

villkorad återbäring” (D.I), ska det också upplysa om enligt vilka principer

uppdelningen gjorts.

3 § Om ”Tillgångar för villkorad återbäring” (D.I) avviker beloppsmässigt från

”Avsättning för villkorad återbäring” (EE.I), ska försäkringsföretaget och tjänste-

pensionsföretaget redogöra för orsakerna till avvikelserna i en not till balans-

räkningen.

Fordringar avseende direkt försäkring

4 § Posten ”Fordringar avseende direkt försäkring” (F.I) ska i balansräkningen eller

i en not delas upp på fordringar hos försäkringstagare, försäkringsförmedlare, för-

säkringsföretag och tjänstepensionsföretag.

Eget kapital och villkorad återbäring

5 § Livförsäkringsföretag och tjänstepensionsföretag ska i känslighetsanalysen

beakta hur marknadsförändringar påverkar villkorad återbäring.

6 § I samband med att ett försäkringsföretag eller ett tjänstpensionsföretag lämnar

upplysning om uppdelningen i direkt och indirekt risk för ”Villkorad åter-

bäring” (EE.1), ska det också lämna upplysning om principerna för denna upp-

delning.

Livförsäkringsavsättning

7 § I noter till balansräkningen ska en sammanfattning av de viktigaste beräknings-

antagandena för livförsäkringar i livförsäkringsföretag och för försäkringsavtal i

tjänstepensionsföretag lämnas.

FFFS 2019:23

22

Försäkringstekniska avsättningar som härrör från investeringsavtal

8 § I noter till respektive balansräkningspost ska förändringar i de försäkrings-

tekniska avsättningar som härrör från investeringsavtal specificeras.

Val av räntesats vid beräkning av försäkringstekniska avsättningar

9 § I noter till balansräkningen ska upplysningar om vald räntesats som används i

beräkningarna av försäkringstekniska avsättningar lämnas. Vidare ska uppgifter

lämnas om hur den valda räntesatsen har fastställts.

Omvandling till ett tjänstepensionsföretag

10 § I noter till respektive balansräkningspost ska ett tjänstepensionsföretag som

tillämpar punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (2019:742) om tjänste-

pensionsföretag specificera förändringen i de försäkringstekniska avsättningar och

förutbetalda anskaffningskostnader som härrör från försäkringar som inte är tjänste-

pensionsförsäkringar enligt den lagen.

Resultaträkningen

Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen

11 § I noter till resultaträkningen ska ett försäkringsföretag som bedriver skade-

försäkringsrörelse lämna uppgifter som beskriver hur kapitalavkastningen överförts

från finansförvaltningen till försäkringsrörelsen. En sådan beskrivning ska innehålla

uppgifter om hur kapitalunderlaget och kalkylräntan fastställts. Uppgifter ska vidare

lämnas om vilket eller vilka finansiella instrument som försäkringsföretaget lagt till

grund för att bestämma kalkylräntan samt löptiderna för dessa instrument.

Motsvarande uppgifter ska lämnas för beräkningar i väsentliga utländska valutor.

Driftskostnader

12 § Posten Driftskostnader (I.7/II.8) ska i resultaträkningen eller i not specificeras

på följande sätt:

a) Anskaffningskostnader.

b) Förändring av Förutbetalda anskaffningskostnader (+/−).

c) Administrationskostnader.

d) Provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring (−).

Omvandling till ett tjänstepensionsföretag

13 § I noter till resultaträkningen ska ett tjänstepensionsföretag som tillämpar

punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (2019:742) om tjänstepensions-

företag specificera intäkter och kostnader som härrör från försäkringar som inte är

tjänstepensionsförsäkringar enligt den lagen.

FFFS 2019:23

23

Ersättningar och förmåner till ledningen

14 § För upplysningar om ersättningar och förmåner till personer i ledningen finns

bestämmelser i 5 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Allmänna råd

Upplysningar om ersättningar och förmåner till nyckelpersoner i ledande

ställning bör också lämnas enligt IAS 24 Upplysningar om närstående som

gäller enligt de allmänna råden till första rubriken i 2 kap.

Upplysningar om väsentliga villkor i avtal med nyckelpersoner i ledande

ställning om framtida pensioner och liknande förmåner efter avslutad anställ-

ning bör även omfatta följande upplysningar:

– huruvida pensioner är avgiftsbestämda eller förmånsbestämda,

– räkenskapsårets kostnad i förhållande till pensionsgrundande ersättning för

avgiftsbestämda pensioner,

– räkenskapsårets kostnad i förhållande till pensionsgrundande ersättning för

förmånsbestämda pensioner, samt

– för förmånsbestämda pensioner, pensionsnivån uttryckt i förhållande till

pensionsgrundande ersättning eller, i förekommande fall, i kronor och om

pensionen är villkorad av framtida anställning.

Upplysningar om andra ersättningar enligt 5 kap. 40 § årsredovisningslagen

(1995:1554) omfattar även annat arbete än som styrelseledamot eller annan

ledande befattningshavare. Dessa ersättningar avser även arvoden för uppdrag

som tillhör styrelseledamotens normala yrkesverksamhet, exempelvis som

advokat eller konsult. Det saknar betydelse om ersättningen för arbetet betalas

direkt till personen, till ett bolag eller till annan tredje man.

Begreppet nyckelpersoner i ledande ställning bör definieras enligt god-

kända internationella redovisningsstandarder, jämför IAS 24. Dessa personer

bör även anses ingå i ledningen vid tillämpning av 5 kap. 40 § tredje stycket,

41 § andra stycket och 44 §årsredovisningslagen.

Närståendeupplysningar i vissa företag

15 § Bestämmelser om upplysningar om transaktioner med närstående finns i 5 kap.

1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag och 5 kap. 23 § första

stycket samt 5 kap. 24 § årsredovisningslagen (1995:1554). Livförsäkringsföretag

och tjänstepensionsföretag som inte får dela ut vinst och som har närstående ska

lämna följande tilläggsupplysningar.

För väsentliga avtal med närstående och, i förekommande fall, andra företag i en

företagsgrupp av motsvarande slag som en koncern (ett så kallat närståendeavtal),

ska upplysningar alltid lämnas om avtalets

1. karaktär och ekonomiska innebörd,

2. värde i relation till balansräkningen och resultaträkningen,

3. motpart eller, i förekommande fall, motparter,

FFFS 2019:23

24

4. väsentliga villkor, särskilt sådana som är ovanliga med hänsyn till liknande avtal

på marknaden,

5. vederlag, metod för att bestämma vederlaget, tillämpningen av metoden samt

närmare upplysningar om

a) hur jämförelsen gjorts när vederlaget bestämts genom en hänvisning till jämför-

bara varor eller tjänster på marknaden, eller

b) skälen för vald metod när vederlaget inte bestämts med hänsyn till vederlaget för

jämförbara varor eller tjänster på marknaden.

När upplysningar lämnas om närståendeavtal får likartade avtal redovisas tillsam-

mans.

Upplysningar ska också lämnas om de instruktioner och rutiner som tillämpas för att

ingå och följa upp närståendeavtal.

Allmänna råd

Kretsen ”företag av motsvarande slag som en koncern” sammanfaller med

sådana koncernliknande strukturer som ett företag har att beakta enligt 11 kap.

7 § och 12 kap. 25 §försäkringsrörelselagen (2010:2043) samt 10 kap. 2 och

21 §§ lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

Upplysningarna om närståendeavtal bör lämnas genom en översiktlig upp-

ställning som grupperar avtalen i väsentlighetsordning. Avtalsförhållandena

bör också anges schematiskt i en koncernöversikt eller, i förekommande fall,

i en motsvarande gruppöversikt.

Föreskriftsenlighet

16 § Ett företag ska i sin årsredovisning ange författningsrubrik samt författnings-

nummer till de av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd som det

tillämpat. Företaget ska även ange huruvida det upprättat sin årsredovisning och sin

koncernredovisning enligt dessa föreskrifter.

Allmänna råd

Företaget bör närmare ange vilken normgivning på redovisningsområdet som

det har tillämpat utöver lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkrings-

företag och dessa föreskrifter och allmänna råd.

6 kap. Förvaltningsberättelse och resultatanalys

Förvaltningsberättelse

1 § Bestämmelserna i bilaga 5 ska tillämpas när det gäller förvaltningsberättelsens

innehåll.

FFFS 2019:23

25

Upplysningar som ska lämnas i förvaltningsberättelsen enligt dessa föreskrifter och

allmänna råd får lämnas på annan plats i årsredovisningen. I sådana fall ska förvalt-

ningsberättelsen innehålla en hänvisning till den plats där uppgifterna lämnas.

Särskilda upplysningar i förvaltningsberättelsen

2 § Ett försäkringsföretag eller ett tjänstepensionsföretag ska upprätta en

femårsöversikt enligt de redovisningsprinciper som tillämpats i den senaste

årsredovisningen för de upplysningar som är relaterade till uppgifter om resultat,

ekonomisk ställning, avkastning och konsolideringskapital, om det inte är förenat

med särskilda svårigheter att göra en sådan omräkning. Om försäkringsföretaget

eller tjänstepensionsföretaget inte har gjort någon omräkning, ska det upplysa om

detta och ange skälen för det.

Allmänna råd

Enligt 6 kap. 2 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag

ska en femårsöversikt lämnas. Femårsöversikten bör ställas upp i schematisk

form och, med hänsyn till om företaget driver livförsäkringsrörelse, skade-

försäkringsrörelse eller tjänstepensionsverksamhet, bör den innehålla minst

följande uppgifter om försäkring för egen räkning.

Resultatrelaterade uppgifter:

a) Premieintäkt (skadeförsäkringsföretag), premieinkomst (skade- och liv-

försäkringsföretag samt tjänstepensionsföretag).

b) Kapitalavkastning netto i försäkringsrörelsen.

c) Försäkringsersättningar.

d) Återbäring och rabatter.

e) Försäkringsrörelsens tekniska resultat.

f) Årets resultat.

Uppgifter om ekonomisk ställning:

a) Placeringstillgångar (värderade till verkligt värde).

b) Försäkringstekniska avsättningar.

c) Konsolideringskapital.

Konsolideringskapital utgörs av i balansräkningen redovisat eget kapital,

obeskattade reserver, förlagslån samt övervärden och undervärden i place-

ringstillgångar som inte redovisats i balansräkningen. När övervärden och

undervärden som inte redovisas i balansräkningen medtas i konsoliderings-

kapitalet görs detta utan beaktande av uppskjuten skatt. Uppskjutna skatte-

fordringar och skulder som i redovisningen påverkat eget kapital återläggs vid

beräkningen av konsolideringskapitalet.

Vid angivande av konsolideringskapitalet bör anges hur stor del av konsoli-

deringskapitalet som utgörs av uppskjuten skatt. Övervärdet i placerings-

tillgångar bör anges uppdelat på byggnader och mark, placeringar i koncern-

företag och intresseföretag samt andra finansiella placeringstillgångar.

Nyckeltal

Försäkringsföretaget och tjänstepensionsföretaget bör lämna uppgifter om

resultat av försäkringsrörelsen och resultat av kapitalförvaltningen.

FFFS 2019:23

26

Skadeförsäkringsrörelsen

a) Skadeprocent (försäkringsersättningar i procent av premieintäkter).

b) Driftskostnadsprocent (driftskostnader, enligt 11 § i bilaga 4, i procent av

premieintäkter).

c) Totalkostnadsprocent (summan av försäkringsersättningar enligt a och

driftskostnader enligt b i procent av premieintäkter).

Livförsäkringsrörelsen och tjänstepensionsverksamheten

Förvaltningskostnadsprocent (Driftskostnader, enligt 11 § i bilaga 4, jämte

skaderegleringskostnader, i förhållande till det genomsnittliga verkliga värdet

på posterna C Placeringstillgångar, D Placeringstillgångar för vilka försäk-

ringstagaren bär placeringsrisk och G.II Kassa och bank).

Resultat av kapitalförvaltningen

a) Direktavkastning, i procent (Kapitalavkastning, intäkter, enligt 14 § a–c i

bilaga 4, minskat med driftskostnader för byggnader och mark, enligt 22 § i

bilaga 4, i förhållande till det genomsnittliga verkliga värdet på posterna

C Placeringstillgångar, D Placeringstillgångar för vilka försäkringstagaren

bär placeringsrisk och G.II Kassa och bank).

b) Totalavkastning, i procent (Kapitalavkastning, intäkter enligt a jämte

värdeförändringar och realisationsresultat vid försäljning av placerings-

tillgångar i förhållande till det genomsnittliga verkliga värdet på posterna

C Placeringstillgångar, D Placeringstillgångar för vilka försäkringstagaren

bär placeringsrisk och G.II Kassa och bank).

Försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag bör i anslutning till publicerade

nyckeltal, lämna information om hur direktavkastning och totalavkastning är

beräknad, om inte detta klart framgår av resultat- och balansräkningen samt

noter.

Om direktavkastning och totalavkastning beräknas på annat sätt än enligt

a och b bör upplysning lämnas om detta samt om skälen till avvikelsen, se

2 kap. 3 § årsredovisningslagen (1995:1554). Försäkringsföretag och tjänste-

pensionsföretag bör då i anslutning till dessa publicerade nyckeltal ange vilka

poster i balans- och resultaträkningen som ingår i beräkningarna.

Försäkringsföretaget och tjänstepensionsföretaget bör lämna uppgifter om

ekonomisk ställning.

Skadeförsäkringsrörelsen

Konsolideringsgrad (konsolideringskapitalet i procent av premieinkomsten

för egen räkning).

3 § Enligt 6 kap. 2 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag ska

upplysningar lämnas om företagets kapitalstyrka i femårsöversikten.

De solvensrelaterade uppgifterna i femårsöversikten ska överensstämma med de

uppgifter som försäkringsföretaget årligen ska offentliggöra i sin solvens- och

verksamhetsrapport, enligt 16 kap. 1 § samt 19 kap. 54 och 55 §§ försäkrings-

rörelselagen (2010:2043).

FFFS 2019:23

27

Bestämmelserna om omräkningar av de upplysningar som ska lämnas enligt 2 § om

solvensrelaterade uppgifter i femårsöversikten, ska inte tillämpas av ett försäkrings-

företag eller en understödsförening som har omvandlat sig till ett tjänstepensions-

företag eller av ett tjänstepensionsföretag som har omvandlat sig till ett försäkrings-

företag som driver verksamhet enligt försäkringsrörelselagen.

Allmänna råd

Ett försäkringsföretag som omfattas av försäkringsrörelselagen bör lämna

följande solvensrelaterade beloppsuppgifter i femårsöversikten:

a) Kapitalbas för företaget med särskilda uppgifter om primärkapital respek-

tive tilläggskapital.

b) Minimikapitalkrav för företaget.

c) Solvenskapitalkrav för företaget.

d) Kapitalbas för gruppen.

e) Solvenskapitalkrav för gruppen.

f) Kapitalbas för det finansiella konglomeratet (med uppgift om den metod

som använts för beräkningen).

g) Kapitalkrav för det finansiella konglomeratet (med uppgift om den metod

som använts för beräkningen).

Kapitalbas för företaget beräknas enligt 7 kap.försäkringsrörelselagen.

Minimikapitalkrav respektive solvenskapitalkrav för företaget beräknas enligt

8 kap.försäkringsrörelselagen. Gruppbaserad kapitalbas och solvenskapital-

krav för gruppen beräknas enligt 19 kap.försäkringsrörelselagen.

Ett försäkringsföretag som avses i punkten 2 tredje stycket i övergångs-

bestämmelserna till lagen (2015:700) om ändring av försäkringsrörelselagen

(2010:2043), bör lämna solvensrelaterade beloppsuppgifter i enlighet med

första stycket i punkten.

Ett tjänstepensionsföretag som omfattas av lagen (2019:742) om tjänste-

pensionsföretag bör lämna följande solvensrelaterade beloppsuppgifter i

femårsöversikten:

a) Kapitalbas för företaget.

b) Minimikapitalkrav för företaget.

c) Riskkänsligt kapitalkrav för företaget.

d) Gruppbaserad kapitalbas.

e) Gruppbaserat kapitalkrav.

f) Kapitalbas för det finansiella konglomeratet (med uppgift om den metod

som använts för beräkningen).

g) Kapitalkrav för det finansiella konglomeratet (med uppgift om den metod

som använts för beräkningen).

Kapitalbas för företaget beräknas enligt 7 kap. lagen om tjänstepensions-

företag. Minimikapitalkrav, respektive riskkänsligt kapitalkrav för företaget,

beräknas enligt 8 kap. samma lag. Gruppbaserad kapitalbas och gruppbaserat

kapitalkrav beräknas enligt 16 kap. lagen om tjänstepensionsföretag.

Kapitalbas och kapitalkrav för ett finansiellt konglomerat beräknas enligt

5 kap. lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat och

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:26) om

särskild tillsyn över finansiella konglomerat. Upplysningarna behöver endast

FFFS 2019:23

28

lämnas av företag som är skyldiga att rapportera konglomeratets kapitalbas

och kapitalkrav till en tillsynsmyndighet.

Resultatanalys

4 § Resultatanalys enligt 6 kap. 3 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i

försäkringsföretag ska upprättas enligt bilaga 6.

7 kap. Koncernredovisning

Dotterföretag som inte konsolideras

1 § Moderföretag ska ange vilka dotterföretag som inte omfattas av koncern-

redovisningen. För sådana dotterföretag ska väsentliga nyckeltal anges.

Koncernredovisning

2 § Oavsett om ett försäkringsföretag eller ett tjänstepensionsföretag är noterat eller

onoterat ska det, när en koncernredovisning upprättas, tillämpa internationella

redovisningsstandarder som antagits av Europeiska kommissionen i enlighet med

artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19

juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (IAS-

förordningen).

Försäkringsföretaget och tjänstepensionsföretaget ska i koncernredovisningen

tillämpa bestämmelserna i

a) 5 kap. 2 och 3 §§ om placeringstillgångar för villkorad återbäring,

b) 5 kap. 5 och 6 §§ om eget kapital och villkorad återbäring,

c) 5 kap. 14 § om ersättningar och förmåner till ledningen,

d) 6 kap. 1 § om förvaltningsberättelse, varvid första stycket ska tillämpas i den del

stycket hänvisar till följande föreskrifter och allmänna råd i bilaga 5:

– 1 § om upplysningar om verksamheten,

– 3 § om nya redovisningsstandarders konsekvenser för tillämpning av rörelseregler,

och

– de allmänna råden under 4 § om upplysningar om övervärden i fondförsäkrings-

verksamhet, samt

e) 6 kap. 2 § om särskilda upplysningar i förvaltningsberättelsen.

Allmänna råd

Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande

redovisningsregler för koncerner, och specificering av bundet och fritt eget

kapital enligt 3 kap. 4 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkrings-

företag, bör tillämpas av alla försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag

som upprättar en koncernredovisning enligt IAS-förordningen. Rådets rekom-

mendation RFR 1 tillämpas med de avvikelser och tillägg som följer av

FFFS 2019:23

29

paragrafen och bestämmelserna i lagen om årsredovisning i försäkrings-

företag, se 7 kap. 5 § samma lag.

De uttalanden från Rådet för finansiell rapportering som anges i punkten 2 i

de allmänna råden till rubriken 2 kap. i dessa föreskrifter, bör tillämpas på

^{samma sätt som RFR 1.}

För följande standarder lämnas dessa förtydliganden:

a) IFRS 8 Rörelsesegment. Standarden behöver endast tillämpas i koncern-

redovisningen av försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag som omfattas

av standardens tillämpningsområde.

b) IAS 33 Resultat per aktie. Standarden behöver endast tillämpas i koncern-

redovisningen av försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag som omfattas

av standardens tillämpningsområde.

3 § När en koncernredovisning upprättas ska bestämmelserna i 2 § tillämpas med

följande anpassningar:

1. Sådana upplysningar som avser särskilt angivna poster i balansräkningen eller

resultaträkningen ska lämnas för motsvarande tillgångar eller skulder respektive för

intäkter och kostnader i andra poster.

2. Trots det som anges i 6 kap. 2 §, ska redovisningsprinciperna i den senaste

koncernredovisningen tillämpas i femårsöversikten, om det inte är förenat med

särskilda svårigheter.

Allmänna råd

I en koncernredovisning enligt 2 § kan avvikelser göras från de uppgifter som

bör lämnas i femårsöversikten enligt de allmänna råden till 6 kap. 2 §, om

1. avvikelserna är nödvändiga med hänsyn till rubriceringen och klassifice-

ringen av posterna i balansräkningen eller resultaträkningen,

2. avvikelserna anges, och

3. informationen är likvärdig med de uppgifter som bör lämnas enligt de all-

männa råden.

8 kap. Delårsrapport

Allmänna råd

Onoterade försäkringsföretag och onoterade tjänstepensionsföretag

1. Onoterade försäkringsföretag och onoterade tjänstepensionsföretag, vars

balansomslutning enligt fastställd balansräkning för det närmaste föregående

räkenskapsåret överstiger 1 miljard kronor, bör minst en gång under ett räken-

skapsår som omfattar mer än tio månader lämna en delårsrapport. Delårs-

rapporten bör omfatta en period av minst hälften och högst två tredjedelar av

räkenskapsåret.

FFFS 2019:23

30

2. Försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag enligt punkten 1, bör

tillämpa 9 kap.årsredovisningslagen (1995:1554) med undantag för 9 kap. 1 §

första och andra styckena och 2 § i den lagen.

3. Bestämmelserna i 2–4 kap. bör tillämpas även i fråga om delårsrapporter

för juridisk person. Onoterade försäkringsföretag och onoterade tjänste-

pensionsföretag behöver inte lämna uppgifter enligt IAS 34 Delårs-

rapportering för den juridiska personen.

4. Moderföretag som är dotterföretag till ett annat företag behöver inte lämna

upplysningar om koncernen under förutsättning

– att företaget, i enlighet med 7 kap. 3 § lagen (1995:1560) om årsredovisning

i försäkringsföretag, inte har upprättat någon koncernredovisning för närmast

föregående räkenskapsår,

– att det moderföretag vars koncernredovisning har getts in till registrerings-

myndigheten enligt 7 kap. 2 § årsredovisningslagen, har upprättat en delårs-

rapport som omfattar samma rapportperiod som företagets delårsrapport,

– att moderföretagets delårsrapport innehåller likvärdiga uppgifter som

omfattar även koncernen, och

– att företaget i sin egen delårsrapport lämnar uppgifter om moderföretagets

namn, organisationsnummer eller, i förekommande fall, personnummer samt

säte.

5. Upplysningar om ersättningar och förmåner till ledningen bör lämnas om

sådana ersättningar och förmåner som förändrats i en inte oväsentlig om-

fattning under delårsperioden.

6. Översiktliga upplysningar enligt 3 § i bilaga 5 om nya redovisnings-

standarders konsekvenser för tillämpning av rörelseregler, bör lämnas i

delårsrapporten.

7. Onoterade försäkringsföretag och onoterade tjänstepensionsföretag bör

lämna uppgifter om konsolideringskapital och väsentliga nyckeltal enligt de

allmänna råden till 6 kap. 2 §. Solvensrelaterade uppgifter bör beräknas enligt

de allmänna råden till 6 kap. 3 §. Företaget bör vidare specificera väsentliga

förändringar under året av övervärden på placeringstillgångar.

8. Onoterade försäkringsföretag och onoterade tjänstepensionsföretag bör

tillämpa Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1

Kompletterande redovisningsregler för koncerner, samt uttalanden från Rådet

för finansiell rapportering (UFR), vid upprättande av delårsrapport för

koncernen.

9. Onoterade försäkringsföretag och onoterade tjänstepensionsföretag bör

tillämpa IAS 34 Delårsrapportering i koncernredovisningen vid upprättande

av delårsrapport för koncernen.

10. Utöver punkterna 8 och 9 bör onoterade försäkringsföretag och onoterade

tjänstepensionsföretag i delårsrapporten för koncernen enbart tillämpa

följande bestämmelser i detta kapitel.

– Punkten 5 om upplysningar om ersättningar och förmåner till ledningen som

förändrats i en inte oväsentlig omfattning under delårsperioden.

– Punkten 6 om översiktliga upplysningar om nya redovisningsstandarders

konsekvenser för tillämpning av rörelseregler.

FFFS 2019:23

31

– Punkten 7 om konsolideringskapital, väsentliga nyckeltal och solvens-

relaterade uppgifter, varvid 7 kap. 3 § 2 och de allmänna råden till nämnda

paragraf får beaktas.

– Punkten 11 om insändande av delårsrapport.

11. Försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag som inte enligt lag ska

lämna delårsrapport till registreringsmyndigheten, bör lämna den delårs-

rapport som avses i punkten 1 till Finansinspektionen snarast efter att den är

färdigställd. Den bör ha kommit in till myndigheten senast inom två månader

från delårsperiodens utgång.

Noterade försäkringsföretag och noterade tjänstepensionsföretag

12. Noterade försäkringsföretag och noterade tjänstepensionsföretag bör i

delårsrapporten tillämpa följande allmänna råd som avser onoterade

försäkringsföretag och onoterade tjänstepensionsföretag.

– Punkten 5 om upplysningar om ersättningar och förmåner till ledningen som

förändrats i en inte oväsentlig omfattning under delårsperioden.

– Punkten 6 om översiktliga upplysningar om nya redovisningsstandarders

konsekvenser för tillämpning av rörelseregler.

– Punkten 7 om konsolideringskapital, väsentliga nyckeltal och solvens-

relaterade uppgifter, varvid 7 kap. 3 § 2 och de allmänna råden till nämnda

paragraf får beaktas.

_______________

Dessa föreskrifter och allmänna råd träder i kraft den 1 januari 2020, då

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2015:12) om års-

redovisning i försäkringsföretag ska upphöra att gälla.

ERIK THEDÉEN

Greta Wennerberg

FFFS 2019:23

32

Bilaga 1

Uppställningsform för balansräkningen

Tillgångar

A. Tecknat ej inbetalt kapital

B. Immateriella tillgångar

I. Goodwill

II. Andra immateriella tillgångar

C. Placeringstillgångar

I.

Byggnader och mark

II.

Placeringar i koncernföretag, intresseföretag, gemensamt styrda

företag och övriga företag som det finns ett ägarintresse i

1. Aktier och andelar i koncernföretag

2. Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till, koncern-

företag

3. Aktier och andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag

4. Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till, intresse-

företag och gemensamt styrda företag

5. Aktier och andelar i övriga företag som det finns ett ägarintresse i

6. Räntebärande värdepapper emitterade av, och lån till, övriga företag

som det finns ett ägarintresse i

III.

Andra finansiella placeringstillgångar

1. Aktier och andelar

2. Obligationer och andra räntebärande värdepapper

3. Andelar i investeringspooler

4. Lån med säkerhet i fast egendom

5. Övriga lån

6. Utlåning till kreditinstitut

7. Övriga finansiella placeringstillgångar

IV.

Depåer hos företag som avgivit återförsäkring

D. Placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisk

1.

Tillgångar för villkorad återbäring

2.

Fondförsäkringstillgångar

E. Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar

1.

Ej intjänade premier och kvardröjande risker

2.

Livförsäkringsavsättning

3.

Oreglerade skador

4.

Återbäring och rabatter

5.

Övriga försäkringstekniska avsättningar

6.

Avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär risk

a) Villkorad återbäring

b) Fondförsäkringsåtaganden

F. Fordringar

I.

Fordringar avseende direkt försäkring

II.

Fordringar avseende återförsäkring

III.

Övriga fordringar

G. Andra tillgångar

FFFS 2019:23

33

I.

Materiella tillgångar och varulager

II.

Kassa och bank

III.

Övriga tillgångar

H. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

I.

Upplupna ränte- och hyresintäkter

II.

Förutbetalda anskaffningskostnader

III.

Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

SUMMA TILLGÅNGAR

Eget kapital, avsättningar och skulder

AA.

Eget kapital

I. Aktiekapital eller Garantikapital

I.a. Verksamhetskapital

I.b. Förlagsinsatser

II. Överkursfond

III. Uppskrivningsfond

IV. Konsolideringsfond

V. Andra fonder

1.

Reservfond

2.

Kapitalandelsfond

3.

Fond för verkligt värde

4.

Fond för utvecklingsutgifter

5.

Övriga fonder

V.a. Kapitalandelslån och vinstandelslån

VI. Balanserad vinst eller förlust

VII. Årets resultat

BB.

Obeskattade reserver

CC.

Efterställda skulder

DD.

Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring)

1. Ej intjänade premier och kvardröjande risker

2. Livförsäkringsavsättning

3. Oreglerade skador

4. Återbäring och rabatter

5. Utjämningsavsättning

6. Övriga försäkringstekniska avsättningar

EE.

Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkrings-

tagaren bär risk (före avgiven återförsäkring)

1. Villkorad återbäring

2. Fondförsäkringsåtaganden

FF.

Andra avsättningar

1. Pensioner och liknande förpliktelser

2. Skatter

3. Övriga avsättningar

GG.

Depåer från återförsäkrare

HH.

Skulder

I. Skulder avseende direkt försäkring

FFFS 2019:23

34

II. Skulder avseende återförsäkring

III. Obligationslån

IV. Skulder till kreditinstitut

IV.b Kapitalandelslån och vinstandelslån

V. Övriga skulder

II.

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

I. Återförsäkrares andel av Förutbetalda anskaffningskostnader

II. Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

FFFS 2019:23

35

Bilaga 2

Uppställningsform för resultaträkningen

I. TEKNISK REDOVISNING AV SKADEFÖRSÄKRINGSRÖRELSE

1. Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring)

a) Premieinkomst

b) Premier för avgiven återförsäkring (−)

c) Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker,

(+/−)

d) Återförsäkrares andel av Förändring i avsättning för ej intjänade premier

och kvardröjande risker (+/−)

2. Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen (III.6)

3. Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring)

4. Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring)

a) Utbetalda försäkringsersättningar

aa) Före avgiven återförsäkring

bb) Återförsäkrares andel (−)

b) Förändring i Avsättning för oreglerade skador

aa) Före avgiven återförsäkring

bb) Återförsäkrares andel (−)

5. Förändring i Övriga försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven

återförsäkring) (+/−)

aa) Före avgiven återförsäkring

bb) Återförsäkrares andel (−)

6. Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring)

7. Driftskostnader

8. Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring)

9. Förändring i Utjämningsavsättning

10. Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat (införs som post III.1)

II. TEKNISK REDOVISNING AV LIVFÖRSÄKRINGSRÖRELSE

1. Premieinkomst (efter avgiven återförsäkring)

a) Premieinkomst

b) Premier för avgiven återförsäkring (−)

2. Kapitalavkastning, intäkter

3. Orealiserade vinster på placeringstillgångar

3a. Värdeökning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär

placeringsrisk

aa) Värdeökning på tillgångar för villkorad återbäring

bb) Värdeökning på fondförsäkringstillgångar

3b. Värdeökningar på övriga placeringstillgångar

4. Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring)

5. Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring)

a) Utbetalda försäkringsersättningar

aa) Före avgiven återförsäkring

bb) Återförsäkrares andel (−)

b) Förändring i Avsättning för oreglerade skador

aa) Före avgiven återförsäkring

bb) Återförsäkrares andel (−)

6. Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven

återförsäkring) (+/−)

a) Livförsäkringsavsättning

aa) Före avgiven återförsäkring

FFFS 2019:23

36

bb) Återförsäkrares andel (−)

b) Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkring för vilka försäkringstagaren

bär risk

aa) Villkorad återbäring

i) Före avgiven återförsäkring

ii) Återförsäkrares andel (−)

bb) Fondförsäkringsåtagande

i) Före avgiven återförsäkring

ii) Återförsäkrares andel (−)

c) Övriga försäkringstekniska avsättningar

aa) Före avgiven återförsäkring

bb) Återförsäkrares andel (−)

7. Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring)

8. Driftskostnader

9. Kapitalavkastning, kostnader

10. Orealiserade förluster på placeringstillgångar

10a.Värdeminskning på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär

placeringsrisk

aa) Värdeminskning på tillgångar för villkorad återbäring

bb) Värdeminskning på fondförsäkringstillgångar

10b.Värdeminskning på övriga placeringstillgångar

11. Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring)

12. Kapitalavkastning överförd till finansrörelsen (införs som post III.4)

13. Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat (införs som post III.2)

III. ICKE-TEKNISK REDOVISNING

1. Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat (post I.10)

2. Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat (post II.13)

3a. Kapitalavkastning, intäkter

3b. Orealiserade vinster på placeringstillgångar

4. Kapitalavkastning överförd från livförsäkringsrörelsen (post II.12)

5a. Kapitalavkastning, kostnader

5b. Orealiserade förluster på placeringstillgångar

6. Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen (post I.2)

7. Övriga intäkter

8. Övriga kostnader

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt

9. Bokslutsdispositioner

Resultat före skatt

10. Skatt på årets resultat

11. Övriga skatter

12. Årets resultat

FFFS 2019:23

37

Bilaga 3

Balansräkningens poster

1 § Posterna i 2–60 §§ avser uppställningsformen för balansräkningen, enligt bi-

laga 1 till lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, med de tillägg

som följer av 3 kap. 1 och 2 §§.

Tillgångar

2 § Post A – Tecknat ej inbetalt kapital. Posten omfattar fordringar som avser

ännu inte fullgjorda betalningar för tecknat aktie- eller garantikapital.

Allmänna råd

I försäkringsaktiebolag och tjänstepensionsaktiebolag är posten endast

tillämplig vid nyemission.

Innan ett nyemissionsbeslut har registrerats, redovisas motsvarande belopp på

skuldsidan under posten Övriga skulder (post HH.V). Efter registrering

omföres beloppet till Aktiekapital eller Garantikapital (post AA.I).

Under denna post får redovisas tecknat ej inbetalt kapital även om inte alla

förutsättningar är uppfyllda för att i balansräkningen få redovisa det som en

tillgång enligt godkända internationella redovisningsstandarder.

Ej inbetalda insatser i ömsesidiga försäkringsbolag, försäkringsföreningar,

ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsföreningar får inte tas

upp som tillgång, se 3 kap. 2 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i

försäkringsföretag.

3 § Post B.I – Goodwill. Posten omfattar goodwill och koncerngoodwill som

förvärvats mot vederlag.

4 § Post B.II – Andra immateriella tillgångar. Posten omfattar

1. balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande,

2. koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter och till-

gångar,

3. hyresrätter och liknande rättigheter, samt

4. förskott avseende immateriella tillgångar.

Allmänna råd

Vad som får redovisas som immateriell anläggningstillgång och vad som är

goodwill anges i 4 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i

försäkringsföretag, jämför 4 kap. 2 § årsredovisningslagen (1995:1554).

Kompletterande regler finns i godkända internationella redovisnings-

standarder, jämför IAS 38 Immateriella tillgångar och Rådet för finansiell

rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer.

En avtalsenlig rätt att förvalta finansiella tillgångar för annans räkning är ett

exempel på en sådan liknande rättighet som avses i punkten 2. Dessa kan även

redovisas när företag delar upp försäkringskontrakt i en försäkringsdel och en

depositionsandel, jämför IFRS 4 Försäkringsavtal.

FFFS 2019:23

38

Immateriella tillgångar som uppstår när försäkringsavtal förvärvats via ett

företagsförvärv eller i en portföljöverlåtelse kan även redovisas här, jämför

IFRS 4 Försäkringsavtal.

5 § Post C.I – Byggnader och mark. Posten omfattar

– byggnader och mark,

– byggnad under uppförande, och

– erlagd handpenning avseende byggnader och mark.

Allmänna råd

Posten omfattar också fastigheter där den egna verksamheten bedrivs.

6 § Posterna C.II.1, C.II.3 och C.II.5 – Aktier och andelar i koncernföretag och

Aktier och andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag samt Aktier

och andelar i övriga företag som det finns ett ägarintresse i. Här redovisas

innehav av aktier och andelar samt teckningsrätter och delrätter på aktier i

koncernföretag, intresseföretag och gemensamt styrda företag samt övriga företag

som det finns ett ägarintresse i, jämför 1 kap.4–5 a §§årsredovisningslagen

(1995:1554).

Allmänna råd

Under posten C.II.1

bör även derivatinstrument på aktier och andelar i

koncernföretag redovisas.

Under posten C.II.3 bör även derivatinstrument på aktier i intresseföretag och

gemensamt styrda företag redovisas.

Under posten C.II.5

bör även derivatinstrument på aktier och andelar i övriga

företag som det finns ett ägarintresse i redovisas. Ägarintressen definieras i

4 kap. 4 a § årsredovisningslagen.

7 § Posterna C.II.2, C.II.4 och C.II.6 – Räntebärande värdepapper emitterade

av, och lån till, koncernföretag och Räntebärande värdepapper emitterade av,

och lån till, intresseföretag och gemensamt styrda företag samt Räntebärande

värdepapper emitterade av, och lån till, övriga företag som det finns ett

ägarintresse i. Dessa poster omfattar obligationer och andra räntebärande

värdepapper (inklusive nollkupongs- och diskonteringsinstrument) emitterade av

koncernföretag, intresseföretag, gemensamt styrda företag och övriga företag som

det finns ett ägarintresse i samt lån till sådana företag.

8 § Post C.III.1 – Aktier och andelar. Här redovisas innehav av aktier och andelar

samt teckningsrätter och delrätter på aktier.

Allmänna råd

Andra aktieoptioner än teckningsrätter och delrätter kan redovisas antingen i

denna post eller i en egen post Derivat, (post C.III.6a).

Derivat som har ett negativt värde, bör redovisas på skuldsidan genom att

posten Derivat, (post HH.IV.a) infogas i uppställningsformen för balansräk-

ningen.

FFFS 2019:23

39

Andelar i så kallade blandade värdepappersfonder får ingå i denna post, om

det redovisade värdet på de förvaltade tillgångarna till minst hälften utgörs av

aktier eller aktierelaterade instrument.

9 § Post C.III.2 – Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Denna

post omfattar sådana omsättningsbara obligationer och andra räntebärande värde-

papper (inklusive nollkupongs- och diskonteringsinstrument) som emitterats av

kreditinstitut, andra företag eller offentliga organ.

Allmänna råd

Vid gränsdragningen mellan posten Obligationer och andra räntebärande

värdepapper (C.III.2) och posterna Lån med säkerhet i fast egendom, Övriga

lån och Utlåning till kreditinstitut (C.III.4–6) bör det primära kriteriet vara om

företagets fordran är omsättningsbar eller överlåtbar. Placeringar som

motsvaras av löpande skuldebrev bör därför normalt redovisas under posten

Obligationer och andra räntebärande värdepapper (C.III.2), medan enkla

skuldebrev normalt redovisas som lån under posterna Lån med säkerhet i fast

egendom (C.III.4), Övriga lån (C.III.5) eller Utlåning till kreditinstitut

(C.III.6).

Andelar i så kallade blandade värdepappersfonder får ingå i denna post om det

redovisade värdet på de förvaltade tillgångarna till mer än hälften utgörs av

räntebärande värdepapper eller liknande instrument.

10 § Post C.III.3 – Andelar i investeringspooler. Posten omfattar ett företags

andel i en investering som är gemensam med andra företag eller pensionsfonder och

som förvaltas av en eller flera av dessa företag eller pensionsfonder.

11 § Post C.III.4 – Lån med säkerhet i fast egendom. Här redovisas lån vars

säkerheter helt eller delvis utgörs av inteckningar i fast egendom. Om ett företag har

tagit emot flera säkerheter för ett lån, ska lånet redovisas i denna post om minst

hälften av säkerheternas värde utgörs av fast egendom.

12 § Post C.III.5 – Övriga lån. Här redovisas lån med andra erhållna säkerheter än

fast egendom, t.ex. livförsäkringslån.

13 § Post C.III.6 – Utlåning till kreditinstitut. Posten omfattar sådan utlåning till

kreditinstitut (banker, kreditmarknadsbolag, finansbolag och hypoteksinstitut) där

insatta medel är disponibla först efter en viss uppsägningstid.

Tillgodohavanden utan någon sådan begränsning ska, oavsett om de är räntebärande

eller ej, tas upp under posten Kassa och bank (G.II).

Allmänna råd

Marknadsbevis är ett exempel på utlåning som redovisas i denna post. Här

redovisas också sådana medel som företaget kan säga upp direkt, men där

detta i så fall medför ett kompensationskrav till den externa kreditgivaren i

form av räntekompensation eller en likvärdig ersättning.

FFFS 2019:23

40

14 § Post C.III.6a – Derivat.

Allmänna råd

Posten omfattar derivat som har ett positivt värde, jämför IFRS 9 Finansiella

instrument.

Derivat med positivt värde och negativt värde får nettoredovisas om det finns

en legal rätt att kvitta beloppen samt att posterna kommer att regleras med ett

nettobelopp, jämför IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering.

Bestämmelserna i 3 kap. 1 § innebär att aktie- och ränterelaterade derivat får

redovisas separat från underliggande instrument. Detta gäller dock inte för

Teckningsrätter (teckningsoptioner) och delrätter som redovisas enligt 6 och

8 §§.

15 § Post C.III.7 – Övriga finansiella placeringstillgångar. I denna post

redovisas sådana finansiella placeringstillgångar som inte omfattas av 6–14 §§.

Allmänna råd

Fordringar på överförande part vid så kallad äkta återköpstransaktion enligt 2

kap. 1 §, kan redovisas i denna post.

16 § Post C.IV – Depåer hos företag som avgivit återförsäkring. Försäkrings-

företag som mottagit återförsäkring ska under denna post redovisa antingen ford-

ringar hos cedenten eller tredje man eller belopp som hållits inne av ett sådant före-

tag, motsvarande värdet på de deponerade medlen hos företaget. Fordran får inte

läggas samman med andra fordringar hos eller avräknas mot andra skulder till

cedenten.

Värdepapper som deponerats hos cedenten ska redovisas under respektive delpost

under placeringstillgångar.

Allmänna råd

Värdepapper som deponerats anges också som ställd pant.

Förbudet mot att nettoredovisa fordran mot andra skulder till cedenten tilläm-

pas även om det innebär en avvikelse från godkända internationella redo-

visningsstandarder, jämför IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering.

Försäkringsföretag som mottagit återförsäkring bör pröva om överförda

finansiella tillgångar bör bokas bort från balansräkningen, jämför IFRS 9

Finansiella instrument. Om de överförda finansiella tillgångarna inte bör

bokas bort, anses de vara deponerade hos cedenten och redovisas under

respektive delpost under placeringstillgångar. Om motparten har rätt enligt

avtal eller sedvänja att sälja eller pantsätta säkerheten bör cedenten om-

klassificera tillgången och redovisa den skilt från andra tillgångar i sin

balansräkning, jämför IFRS 9 Finansiella instrument.

17 § Post D.1 – Tillgångar för villkorad återbäring. Här redovisar försäkrings-

företag som bedriver livförsäkringsrörelse och tjänstepensionsföretag placerings-

tillgångar motsvarande ansvarigheten för villkorad återbäring och för vilka

FFFS 2019:23

41

försäkringstagaren eller någon annan ersättningsberättigad bär en väsentlig del av

placeringsrisken.

Allmänna råd

Placeringstillgångar redovisas under denna post endast om försäkringstagaren

eller andra ersättningsberättigade bär en placeringsrisk för klart definierade

tillgångar, eller sammansättningar av tillgångar som separerats från den övriga

kapitalförvaltningen. I övriga fall bör placeringstillgångarna redovisas enligt

5–16 §§.

18 § Post D.2 – Fondförsäkringstillgångar. Posten avser fondförsäkringsrörelse

och omfattar sådana placeringstillgångar som är avsedda för skuldtäckning av posten

EE.2 Fondförsäkringsåtaganden.

Allmänna råd

Fondtillgångar som innehas för egen räkning redovisas inte under denna post.

19 § Post E – Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar.

Posterna E.1–E.6 omfattar återförsäkrares andel av de försäkringstekniska avsätt-

ningar som tas upp under posten DD Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven

återförsäkring) och EE Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka

försäkringstagaren bär risk (före avgiven återförsäkring).

20 § Post F.I – Fordringar avseende direkt försäkring. Här redovisas sådana

fordringar hos försäkringstagare, försäkringsförmedlare, tjänstepensionsföretag och

andra försäkringsföretag som avser direkt försäkring.

21 § Post G.I – Materiella tillgångar och varulager. Posten omfattar materiella

tillgångar, såsom maskiner och inventarier, förskott som avser materiella tillgångar

samt varulager.

22 § Post G.II – Kassa och bank. Posten omfattar betalningsmedel, inklusive

utländska sedlar och mynt, som kan disponeras fritt.

23 § Post G.III – Övriga tillgångar. Här redovisas andra tillgångar som inte kan

placeras under posterna G.I–G.II.

24 § Post H.I – Upplupna ränte- och hyresintäkter. Denna post omfattar ränta

och hyra som på balansdagen är intjänad men ännu inte inbetald.

25 § Post H.II – Förutbetalda anskaffningskostnader. Posten omfattar sådana

anskaffningskostnader som har ett samband med tecknande av försäkringsavtal som

enligt 4 kap. 8 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag ska tas

upp som tillgång.

Allmänna råd

En avtalsenlig rätt att förvalta finansiella tillgångar som tillhör någon annan

bör redovisas under Andra immateriella tillgångar (post B.II).

Förutbetalda anskaffningskostnader hänförliga till investeringsavtal, kan

redovisas under denna post. Detsamma gäller depositionsandelen när företag

delar upp ett avtal i en försäkringsdel och en depositionsandel, jämför IFRS 4.

FFFS 2019:23

42

26 § Post H.III – Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. Posten

omfattar sådana utgifter som bokförts under räkenskapsåret men som utgör

kostnader för perioder efter balansdagen samt sådana intäkter som bokförts under

räkenskapsåret men som utgör inkomster efter balansdagen.

Eget kapital, avsättningar och skulder

27 § Post AA.I – Aktiekapital eller Garantikapital. Posten omfattar sådant

kapital som enligt lag räknas som eget kapital tecknat av aktieägare eller, i

ömsesidiga försäkringsbolag och ömsesidiga tjänstepensionsbolag, kapital tecknat

av garanter.

28 § Post AA.I.a – Verksamhetskapital. Posten omfattar sådant kapital som enligt

lag räknas som eget kapital vid bildande av en försäkringsförening enligt 13 kap. 5 §

försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller vid bildande av en tjänstepensions-

förening enligt 10 kap. 51 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

29 § Post AA.I.b – Förlagsinsatser. Posten omfattar sådana förlagsinsatser som

får tillskjutas i ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar samt i

ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsföreningar enligt 11 kap. 1 §

lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Endast betalda förlagsinsatser får

redovisas under denna post, jämför 3 kap. 2 § lagen (1995:1560) om årsredovisning

i försäkringsföretag och 3 kap. 6 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554).

30 § Post AA.II – Överkursfond. Under denna post redovisas överkurs vid emis-

sion av aktier, jämför 3 kap. 2 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i

försäkringsföretag och 3 kap. 5 a § årsredovisningslagen (1995:1554).

Försäkringsaktiebolag som får dela ut vinst redovisar medel som har tillförts

överkursfonden före den 1 april 2011 under reservfonden.

Ett försäkringsaktiebolag som ombildar sig till ett tjänstepensionsaktiebolag som får

dela ut vinst, fortsätter att redovisa medel som har tillförts överkursfonden i företaget

före den 1 april 2011 under reservfonden.

31 § Post AA.III – Uppskrivningsfond. Posten omfattar belopp som satts av till en

uppskrivningsfond enligt bestämmelserna i 4 kap.1 och 2 §§ lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag, jämför 4 kap. 6 § årsredovisningslagen

(1995:1554).

32 § Post AA.IV – Konsolideringsfond. Här redovisar livförsäkringsaktiebolag,

ömsesidiga livförsäkringsbolag och livförsäkringsföreningar som inte får dela ut

vinst, sådana belopp som får användas för förlusttäckning och andra ändamål som

följer av bestämmelser i bolagsordningen enligt 11 kap. 19 §, 12 kap. 70 § och

13 kap. 22 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Här redovisar tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidiga tjänstepensionsbolag och

tjänstepensionsföreningar som inte får dela ut vinst, sådana belopp som får användas

för förlusttäckning och andra ändamål som följer av bestämmelser i bolagsordningen

enligt 10 kap.2, 21 och 49 §§ lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

Livförsäkringsaktiebolag och tjänstepensionsaktiebolag som inte får dela ut vinst,

ska redovisa utgifter och inkomster för egna aktier mot konsolideringsfonden under

bundet eget kapital.

FFFS 2019:23

43

Allmänna råd

Livförsäkringsaktiebolag, ömsesidiga livförsäkringsbolag, livförsäkrings-

föreningar, tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidiga tjänstepensionsbolag och

tjänstepensionsföreningar som får göra avsättningar av årets vinst till

konsolideringsfond, behöver inte redovisa en uppdelning av diskretionära

delar avseende årets vinst och eget kapital, jämför IFRS 4.

33 § Post AA.V.1 – Reservfond. Här redovisar försäkringsaktiebolag och tjänste-

pensionsaktiebolag som får dela ut vinst avsättningar till reservfonden.

Här redovisar även ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar samt

ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsföreningar avsättningar till

reservfond enligt 13 kap. 8 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, jämför

12 kap. 71 § och 13 kap. 24 §försäkringsrörelselagen (2010:2043) respektive

10 kap.21 och 49 §§ lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag.

Försäkringsaktiebolag och tjänstepensionsaktiebolag som får dela ut vinst, redovisar

medel som har tillförts överkursfonden före den 1 april 2011 under denna post.

34 § Post AA.V.2 – Kapitalandelsfond. Vid redovisningen av kapitalandelsfonden

ska försäkringsföretaget eller tjänstepensionsföretaget göra avsättningar till och

nedsättningar av kapitalandelsfonden genom att flytta belopp inom eget kapital som

en justering av posten Balanserad vinst eller förlust (post AA.VI). Sådana av- och

nedsättningar ska således inte redovisas över resultaträkningen.

Avsättningar till en kapitalandelsfond ska redovisas efter skatt.

35 § Post AA.V.3 – Fond för verkligt värde. I denna post redovisas värdeförän-

dringar på vissa finansiella instrument enligt 4 kap. 1 § lagen (1995:1560) om

årsredovisning i försäkringsföretag, jämför 4 kap. 14 d § årsredovisningslagen

(1995:1554).

Allmänna råd

Följande värdeförändringar bör redovisas i posten Fond för verkligt värde:

1. Värdeförändringar som avser ett säkringsinstrument och som inte redovisas

direkt i resultaträkningen.

2. Värdeförändring orsakad av kursändring på en monetär post som utgör en

del av företagets nettoinvestering i en utländsk enhet.

3. Värdeförändringar på finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde

enligt 4 kap. 2 § 11 lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och som inte

redovisas direkt i resultaträkningen, jämför 4 kap. 14 a § årsredovisnings-

lagen.

Fonden för verkligt värde redovisas under bundet eget kapital i livförsäk-

ringsföretag, jämför 5 kap. 4 § 1 och 2 lagen om årsredovisning i försäkrings-

företag.

36 § Post AA.V.4 – Fond för utvecklingsutgifter. Posten omfattar belopp som

satts av till en fond för utvecklingsutgifter enligt bestämmelserna i 4 kap. 1 och 2 §§

lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag, jämför 4 kap. 2, 7 och

8 §§ årsredovisningslagen (1995:1554).

37 § Post AA.V.5 – Övriga fonder. Här redovisar försäkringsföretag och tjänste-

pensionsföretag som får dela ut vinst, sådana fonder som inte omfattas av 30–36 §§.

FFFS 2019:23

44

38 § Post AA.V.a – Kapitalandelslån och vinstandelslån. Här redovisar

försäkringsaktiebolag och tjänstepensionsaktiebolag som får dela ut vinst, samt

ömsesidiga försäkringsbolag och ömsesidiga tjänstpensionsbolag, utgivna kapital-

andelslån och vinstandelslån som ska redovisas som eget kapital.

Allmänna råd

Ett kapitalandelslån är ett finansiellt instrument där återbetalning bestäms på

annat sätt än genom ett nominellt eller indexerat penningbelopp. Det belopp

som företaget ska betala tillbaka är helt eller delvis beroende på utdelningen

till aktieägarna, kursutvecklingen på bolagets aktier, företagets resultat eller

finansiella ställning.

Ett vinstandelslån är ett lån där rätt till ränta är beroende av företagets

utdelning eller vinst (vinstandelsbevis).

Trots benämningen kapitalandelslån respektive vinstandelslån kan de

klassificeras både som eget kapital och skulder beroende på det finansiella

instrumentets egenskaper. Kapitalandelslån respektive vinstandelslån som

inte uppfyller egenskaperna för eget kapital redovisas som skuld under post

HH.IV.b

– Kapitalandelslån och vinstandelslån.

39 § Post AA.VI – Balanserad vinst eller förlust. Här redovisar försäkringsföre-

tag och tjänstepensionsföretag som får dela ut vinstbalanserade vinstmedel eller

förluster från tidigare räkenskapsår.

Allmänna råd

Om ett försäkringsaktiebolag eller ett tjänstepensionsaktiebolag som får dela

ut vinst, förvärvar egna aktier ska fritt eget kapital minskas med utgiften för

förvärvet. Vid överlåtelse av egna aktier ska fritt eget kapital ökas med

inkomsten av överlåtelsen, se 4 kap. 1 § lagen (1995:1560) om årsredovisning

i försäkringsföretag och 4 kap. 14 § andra stycket årsredovisningslagen

(1995:1554).

40 § Post AA.VII – Årets resultat. Här redovisas nettovinst eller nettoförlust för

räkenskapsåret.

41 § Post BB – Obeskattade reserver.

Allmänna råd

Posten omfattar ackumulerade överavskrivningar, ersättningsfonder, period-

iseringsfonder, uppskovsbelopp, säkerhetsreserv och andra obeskattade

reserver.

Varje obeskattad reserv bör redovisas separat i balansräkningen eller i not.

I koncernbalansräkningen delas obeskattade reserver upp i en uppskjuten

skatteskuld, som redovisas under Avsättningar för skatter (Post FF.2) och i en

bunden kapitaldel. Den bundna kapitaldelen bör redovisas under Övriga fon-

der Post AA.V.5 i försäkringsföretag och tjänstpensionsföretag som får dela

ut vinst, och under Konsolideringsfond (post AA.IV) i försäkringsföretag och

tjänstepensionsföretag som inte får dela ut vinst.

FFFS 2019:23

45

42 § Post CC – Efterställda skulder. Under denna post ska sådana skulder redo-

visas som, vare sig de representeras av värdepapper eller inte, i händelse av

likvidation eller konkurs enligt avtal ska återbetalas först efter det att övriga borge-

närer tillgodosetts.

43 § Post DD.1 – Ej intjänade premier och kvardröjande risker. Här redovisar

försäkringsföretag som bedriver skadeförsäkringsrörelse och tjänstepensionsföretag

avsättningar som motsvarar bolagets ansvarighet för försäkringsfall, förvaltnings-

kostnader och andra kostnader under resten av avtalsperioden för löpande

försäkringsavtal.

Försäkringstekniska avsättningar för skadelivräntor och sjukräntor ska redovisas

under posten Oreglerade skador (DD.3).

44 § Post DD.2 – Livförsäkringsavsättning. Här redovisar försäkringsföretag som

bedriver livförsäkringsrörelse och tjänstepensionsföretag avsättningar för

försäkringsfall, förvaltningskostnader och andra kostnader för löpande försäkrings-

avtal och skulder avseende investeringsavtal under den resterande avtalsperioden.

Beloppet ska redovisas inklusive garanterad återbäring. Försäkringsföretaget och

tjänstepensionsföretaget ska beakta värdet av de ytterligare premier som

försäkringstagarna ska betala. Med garanterad återbäring menas sådan återbäring

som utgör visst eller vissa i framtiden utfallande nominellt eller realt bestämda

belopp som försäkringstagaren eller någon annan ersättningsberättigad har en

ovillkorlig rätt till.

Försäkringstekniska avsättningar för skadelivräntor och sjukräntor ska redovisas

under posten Avsättning för oreglerade skador (DD.3).

45 § Post DD.3 – Oreglerade skador. Här redovisas försäkringsföretagets och

tjänstpensionsföretagets uppskattade slutliga kostnad för att tillgodose alla krav som

beror på händelser som har inträffat före räkenskapsårets utgång med avdrag för

belopp som bolaget redan betalat med anledning av ersättningskrav.

Posten ska också innefatta avsättningar för skadelivräntor och sjukräntor samt av-

sättningar för framtida särskild löneskatt på ersättning från sjukpensionsförsäkring

under förtidspensionstiden.

46 § Post DD.4 – Återbäring och rabatter. Här redovisas avsättningar för ej

förfallen återbäring samt rabatter till försäkringstagare eller andra förmånstagare i

skadeförsäkringsrörelse och tjänstepensionsverksamhet.

Allmänna råd

Ett försäkringsavtal kan innehålla både en diskretionär del och en garantidel,

jämför IFRS 4. När den diskretionära delen redovisas separat från garanti-

delen bör den tas upp här som en särskild delpost, om den inte får redovisas

under posten Konsolideringsfond (post AA.IV.) eller Övriga fonder (post

AA.V.5).

47 § Post DD.5 – Utjämningsavsättning. Här redovisar försäkringsföretag som

bedriver kreditförsäkringsrörelse avsättningar enligt avtal om försäkring för att ut-

jämna variationer i skadefrekvenser mellan åren eller för att täcka speciella risker.

Endast sådana avsättningar till utjämningsreserv som skett enligt försäkrings-

rörelselagen (2010:2043) och som avsatts före den 1 januari 2016 redovisas i denna

post.

FFFS 2019:23

46

48 § Post DD.6 – Övriga försäkringstekniska avsättningar. Under denna post

redovisas sådana försäkringstekniska avsättningar som inte redovisas i posterna

DD.1–DD.5.

49 § Post EE.1 – Villkorad återbäring. Här redovisas sådan återbäring där för-

säkringstagaren, en grupp av försäkringstagare eller försäkringstagarkollektivet bär

en finansiell, aktuariell eller någon annan försäkringsteknisk risk som påverkar

storleken på återbäringen eller rätten till återbäring överhuvudtaget.

50 § Post EE.2 – Fondförsäkringsåtagande. Här redovisas sådana försäkrings-

tekniska avsättningar avseende försäkringsavtal och skulder avseende investerings-

avtal i fondförsäkringsrörelse som gjorts för att täcka åtaganden inom livförsäkring

och tjänstepensionsverksamhet, vars värde eller avkastning bestäms med ledning av

placeringstillgångar för vilka försäkringstagarna bär risken.

Allmänna råd

Andra avsättningar med syfte att täcka dödsfallsrisker, driftskostnader eller

andra risker enligt försäkringsavtal, bör redovisas under posten Livförsäk-

ringsavsättning (DD.2). Villkorad återbäring redovisas under posten Villkorad

återbäring (EE.1).

Om fördelning av försäkringsavtal sker i en försäkringsdel och en deposi-

tionsandel, bör skulder avseende depositionsandelen redovisas här, jämför

IFRS 4.

51§ Post FF.1 – Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Posten

omfattar avsättningar enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse

m.m. och andra avsättningar för ersättningar till anställda efter avslutad anställning.

I 3 kap. 10 § finns bestämmelser om när avsättning för pensionsförpliktelser till

anställda ska tas upp i balansräkningen.

Allmänna råd

Avsättningar för sådana finansiella garantier som inte är derivat kan tas upp

under delpost FF.3 Övriga avsättningar.

52 § Post FF.2 – Avsättningar för skatter. Posten omfattar avsättningar för in-

komstskatt, avkastningsskatt, uppskjuten skatt och därmed jämförliga skatter.

En avsättning för framtida särskild löneskatt på ersättning från sjukpensions-

försäkring under förtidspensionstiden (tjänstepension) redovisas under posten DD.3.

Allmänna råd

Skulder avseende källskatt, mervärdesskatt, fastighetsskatt m.fl. redovisas

som post HH.V Övriga skulder.

53 § Post GG – Depåer från återförsäkrare. Försäkringsföretag och tjänste-

pensionsföretag som avgivit återförsäkring ska under denna post redovisa ett belopp

som motsvarar värdet på kontanter, eller andra värdehandlingar som deponerats av

försäkringsföretag som mottagit återförsäkring enligt återförsäkringsavtal eller som

försäkringsföretaget eller tjänstepensionsföretaget hållit inne av samma skäl.

FFFS 2019:23

47

Försäkringsföretaget eller tjänstepensionsföretaget som mottagit värdehandlingen

får inte, oavsett om det står som ägare eller inte, redovisa något annat belopp än vad

företaget är skyldigt enligt depositionen.

Allmänna råd

Försäkringsföretag eller tjänstepensionsföretag som avgivit återförsäkring bör

pröva om överförda finansiella skulder bör tas upp i balansräkningen enligt

IFRS 9 Finansiella instrument, jämför post C.IV – Depåer hos företag som

avgivit återförsäkring.

54 § Post HH.I – Skulder avseende direkt försäkring. Här redovisas skulder till

försäkringstagare, försäkringsförmedlare, försäkringsföretag och tjänstepensions-

företag som avser direkt försäkring.

55 § Post HH.III – Obligationslån. Posten omfattar obligationslån och konvertibla

lån som försäkringsföretaget och tjänstepensionsföretaget har utelöpande.

Allmänna råd

Om en emittent av ett skuldinstrument återköper detta instrument utsläcks

skulden även om emittenten har för avsikt att återsälja det inom en nära

framtid, jämför IFRS 9 Finansiella instrument.

56 § Post HH.IV.a — Derivat.

Allmänna råd

Posten omfattar derivat som har ett negativt värde, jämför IFRS 9 Finansiella

instrument.

Bestämmelserna i 3 kap 1 § innebär att aktie- och ränterelaterade derivat får

redovisas separat från underliggande instrument.

57 § Post HH.IV.b – Kapitalandelslån och vinstandelslån. Här redovisar

försäkringsaktiebolag och tjänstepensionsaktiebolag som får dela ut vinst, samt

ömsesidiga försäkringsbolag och ömsesidiga tjänstepensionsbolag, utgivna kapital-

andelslån och vinstandelslån som inte ska redovisas som eget kapital.

Allmänna råd

Ett kapitalandelslån är ett finansiellt instrument där återbetalning bestäms på

annat sätt än genom ett nominellt eller indexerat penningbelopp. Det belopp

som företaget ska betala tillbaka är helt eller delvis beroende på utdelningen

till aktieägarna, kursutvecklingen på företagets aktier, företagets resultat eller

finansiella ställning.

Ett vinstandelslån är ett lån där rätt till ränta är beroende av företagets

utdelning eller vinst (vinstandelsbevis).

Trots benämningen kapitalandelslån respektive vinstandelslån kan de klassi-

ficeras både som eget kapital och skulder beroende på det finansiella

instrumentets egenskaper. Kapitalandelslån respektive vinstandelslån som

FFFS 2019:23

48

uppfyller egenskaperna för eget kapital redovisas under post AA.V.a

–

Kapitalandelslån och vinstandelslån.

58 § Post HH.V – Övriga skulder. Under denna post redovisas skulder som inte

kan placeras under någon annan post.

Allmänna råd

Här kan även redovisas skulder till mottagande part vid så kallad äkta åter-

köpstransaktion enligt 2 kap. 1 §.

59 § Post II.I – Återförsäkrares andel av Förutbetalda anskaffningskostnader.

Om ett försäkringsföretag eller ett tjänstepensionsföretag har återförsäkrat en sådan

förpliktelse för vilken anskaffningskostnader tagits upp under Förutbetalda

anskaffningskostnader (H.II), ska den återförsäkrade andelen redovisas under denna

post.

60 § Post II.II – Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Posten

omfattar kostnader som avser räkenskapsåret men som innebär utgifter först efter

balansdagen, samt inkomster som bokförts under räkenskapsperioden men som utgör

intäkter för perioder efter balansdagen.

FFFS 2019:23

49

Bilaga 4

Resultaträkningens poster

1 § Posterna i 2–30 §§ avser uppställningsformen för resultaträkningen enligt bi-

laga 2 till lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag med de tillägg

som följer av 3 kap. 3–6 §§.

2 § Post I.1.a – Premieinkomst (före avgiven återförsäkring). Försäkrings-

företag som driver skadeförsäkringsrörelse ska som premieinkomst redovisa den

totala bruttopremien för direkt försäkring och mottagen återförsäkring som har

inbetalats eller kan tillgodoföras företaget för försäkringsavtal där försäkrings-

perioden påbörjats före räkenskapsårets utgång.

Som premieinkomst räknas också premier för försäkringsperioder som påbörjas först

efter räkenskapsårets utgång, om de enligt avtal förfaller till betalning under

räkenskapsåret.

Med bruttopremie menas den avtalsbestämda premien för hela försäkringsperioden

efter avdrag för sedvanliga kundrabatter. Bruttopremien omfattar bland annat

a) ej aviserade premier som kan beräknas först vid räkenskapsårets utgång,

b) terminspremier som betalas in halvårsvis, kvartalsvis eller månadsvis och

ersättningar från försäkringstagare för utgifter som försäkringsföretaget haft i

samband med att försäkringsavtalet tecknades,

c) företagets andel av det totala premiebeloppet vid koassurans,

d) ersättningar från andra försäkringsföretag som avser övertagna försäkrings-

tekniska avsättningar enligt 2 kap. 2 § som inte redovisas över balansräkningen, och

e) återförsäkringspremier från cedenten och retrocedenten, inklusive portfölj-

premier, med avdrag för

– återförsäkringspremier som återbetalts till eller gottskrivits cedenten och

retrocedenten vid portföljåterdragning, eller förändring av andelen i återförsäk-

ringsavtalen, och

– annullationer.

Förnyelsepremier som inte är bekräftade av försäkringstagaren och premier för

nytecknade försäkringsavtal ska räknas in med de belopp som de beräknas inflyta

med.

Annullationer ska reducera premieinkomsten så snart beloppet är känt. Tilläggs-

premier ska räknas in med de belopp som de beräknas inflyta med.

Posten ska redovisas exklusive skatter och andra offentliga avgifter som belastar

försäkringspremien.

Intäkter från avtal om försäkring som avser investeringsavtal redovisas inte här.

Allmänna råd

Vilka belopp som kan tillgodoföras räkenskapsåret bestäms av innehållet i

respektive avtal, oavsett om premierna har aviserats eller inte vid boksluts-

tillfället. Som premieinkomst tar försäkringsföretaget upp samtliga premier

där ansvarighet inträtt. Enligt första stycket bär försäkringsföretaget ansvar

när försäkringsperioden börjat löpa eller premien förfallit till betalning. Ett

exempel på det senare är vissa konsumentförsäkringar (teve, radio och

FFFS 2019:23

50

vitvaror) som tecknas och betalas vid inköpstillfället trots att försäkrings-

skyddet inträder först efter att den sedvanliga garantin löpt ut.

Tidsperioden som försäkringsföretaget bär ansvar för framgår normalt av

försäkringsavtalet. För en terminspremie som aviseras och/eller förfaller till

betalning först efter räkenskapsårets utgång, avgörs frågan om ansvarighet av

om motsvarande termin är att betrakta som ett nytt försäkringsavtal eller som

en delbetalning av en årspremie. Om försäkringsföretaget enligt avtalet har

möjlighet att ändra villkoren vid varje termin, bör avtalet normalt betraktas

som ett nytt avtal.

Paragrafens första stycke innebär att vissa premier inte kommer att räknas in

i premieinkomsten. Det gäller premier som betalats in under räkenskapsåret

men vars förfallodag inträffar och vars försäkringsperiod inleds efter räken-

skapsårets utgång. En sådan premie betraktas som ett förskott och redovisas

som skuld till försäkringstagaren.

Med portföljpremie menas en avräkningspost mellan cedenten och återför-

säkraren som har till syfte att täcka återförsäkrarens ansvar för ännu inte in-

träffade skador enligt ett proportionellt återförsäkringsavtal – såväl vid byte

av återförsäkrare som vid ändring av återförsäkrarens andel av avtalet.

Belopp som uttaxerats på försäkringstagare i ömsesidiga försäkringsbolag och

på medlemmar i försäkringsföreningar enligt 12 kap. 11 § 9 respektive

13 kap. 6 § 8 försäkringsrörelselagen (2010:2043), ska tas upp som premie-

inkomst det år som förlusten uppstått och som uttaxeringen avser att täcka.

Paragrafens sjunde stycke innebär att intäkter från investeringsavtal lämpligen

redovisas som en egen post. Posten bör namnges så att det tydligt framgår att

den avser intäkter från investeringsavtal, jämför 3 kap. 4 § tredje stycket

årsredovisningslagen (1995:1554) samt IAS 1 Utformning av finansiella rap-

porter, IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder och IFRS 4 Försäkringsavtal.

3 § Post II.1.a – Premieinkomst (före avgiven återförsäkring). Försäkrings-

företag som driver livförsäkringsrörelse och tjänstepensionsföretag ska som

premieinkomst redovisa belopp som betalats in under räkenskapsåret enligt

försäkringsavtal för direkt försäkring samt inbetalda och tillgodoförda belopp för

försäkringsavtal om mottagen återförsäkring, oavsett om dessa helt eller delvis avser

ett senare räkenskapsår.

Denna post omfattar bland annat

a) återbäring som gottskrivits i form av premiereduktion och som enligt försäk-

ringsföretagets eller tjänstepensionsföretagets redovisningsprinciper ska tas upp här,

b) tilläggspremier vid terminsbetalningar samt ersättningar från försäkringstagare

för utgifter som försäkringsföretaget eller tjänstpensionsföretaget haft,

c) försäkringsföretagets eller tjänstpensionsföretagets andel av det totala premie-

beloppet vid koassurans,

d) ersättningar från andra försäkringsföretag som avser övertagna försäkrings-

tekniska avsättningar och konsolideringsfonder enligt 2 kap. 2 § som inte redo-

visas över balansräkningen, och

e) återförsäkringspremier från cedenten och retrocedenten, inklusive portfölj-

premier, efter avdrag för återförsäkringspremier som återbetalats till cedenten och

retrocedenten vid portföljåterdragning eller förändring av andelen i återförsäkrings-

avtalen.

FFFS 2019:23

51

Posten ska redovisas exklusive skatter och andra offentliga avgifter som belastar

försäkringspremien.

Intäkter från avtal om försäkring som avser investeringsavtal redovisas inte här.

Ett tjänstepensionsföretag som har tillstånd att driva tjänstepensionsverksamhet

enligt klass 1 b i 2 kap. 11 § lagen om (2019:742) tjänstepensionsföretag, får tilläm-

pa 2 § andra–femte styckena vid redovisning av premieinkomst.

Allmänna råd

Med portföljpremie menas en avräkningspost mellan cedenten och åter-

försäkraren som har till syfte att täcka återförsäkrarens ansvar för ännu inte

inträffade skador enligt ett proportionellt återförsäkringsavtal såväl vid byte

av återförsäkrare som vid ändring av återförsäkrarens andel av avtalet.

Paragrafens fjärde stycke innebär att intäkter från investeringsavtal lämpligen

redovisas som en egen post. Posten bör namnges så att det tydligt framgår att

den avser intäkter från investeringsavtal, jämför 3 kap. 4 § tredje stycket

årsredovisningslagen (1995:1554) samt IAS 1, IFRS 15 Intäkter från avtal

med kunder och IFRS 4 Försäkringsavtal.

4 § Post I.1.b respektive II.1.b – Premier för avgiven återförsäkring. Ett för-

säkringsföretag eller ett tjänstepensionsföretag som avgivit återförsäkring ska under

denna post redovisa belopp som betalats ut under räkenskapsåret eller belopp som

tagits upp som en skuld till försäkringsföretag som mottagit återförsäkring enligt

ingångna återförsäkringsavtal, inklusive portföljpremier.

Försäkringsföretaget eller tjänstpensionsföretaget ska göra avdrag för belopp som

gottskrivits på grund av portföljåterdragning eller en förändring av återförsäkrares

andel av proportionella återförsäkringsavtal.

5 § Post I.1.c och d – Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och

kvardröjande risker samt återförsäkrares andel av denna förändring. Under

posten I.1.c redovisas årets förändring av posten Avsättning för ej intjänade premier

och kvardröjande risker (DD.1) och under posten I.1.d redovisas årets förändring av

posten Återförsäkrares andel av Avsättning för ej intjänade premier och kvar-

dröjande risker (E.1).

Förändringar som förklaras av att avsättningsposterna omräknats till balansdagens

valutakurs redovisas som valutakursvinst eller valutakursförlust under posten

Kapitalavkastning.

6 § Post II.1.c och d – Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och

kvardröjande risker samt återförsäkrares andel av denna förändring. Under

posten II.1.c redovisar ett tjänstepensionsföretag årets förändring av posten

Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker (DD.1) och under posten

II.1.d redovisas årets förändring av posten Återförsäkrares andel av Avsättning för

ej intjänade premier och kvardröjande risker (E.1).

Förändringar som förklaras av att avsättningsposterna omräknats till balansdagens

valutakurs redovisas som valutakursvinst eller valutakursförlust under posten

Kapitalavkastning.

FFFS 2019:23

52

7 § Post I.4.a respektive II.5.a – Utbetalda försäkringsersättningar (efter

avgiven återförsäkring). Posten aa: Före avgiven återförsäkring omfattar alla för-

säkringsersättningar som betalats ut till försäkringstagare eller andra förmånstagare

under räkenskapsåret på grund av försäkringsavtal eller inträffade försäkringsskador,

oberoende av när skadan inträffat. Som utbetald försäkringsersättning redovisas

också återköp.

I posten ingår driftskostnader för skadereglering enligt 3 kap. 9 §.

De utbetalda ersättningarna ska minskas med värdet av sådan egendom som för-

säkringsföretaget övertagit vid skadereglering och likaså med de belopp som

försäkringsföretaget räknar med att återvinna genom regress eller någon annan

åtgärd.

Posten bb: Återförsäkrares andel omfattar belopp som försäkringsföretaget eller

tjänstepensionsföretaget tagit emot från återförsäkrare eller tagit upp som fordran på

återförsäkrare enligt ingångna återförsäkringsavtal.

Ett tjänstepensionsföretag ska redovisa utbetalda försäkringsersättningar (efter

avgiven återförsäkring) under post II.5.a.

Allmänna råd

Exempel på driftskostnader för utbetalda försäkringsersättningar är bland

annat interna och externa kostnader för besiktning och värdering av inträffade

skador, utgifter för att ersätta skadad egendom eller för sjukvård, reha-

bilitering etc. vid personskada, arvoden till personal och andra konsulter samt

övriga kostnader för reglering av skador eller ersättningar.

8 § Post I.4.b respektive II.5.b – Förändring i Avsättning för oreglerade skador

(efter avgiven återförsäkring). Under posten aa, Före avgiven återförsäkring,

redovisas årets förändring av posten Avsättning för oreglerade skador (DD.3) och

under bb, Återförsäkrares andel, årets förändring av posten Återförsäkrares andel av

denna avsättning (E.3).

Förändringar som förklaras av att avsättningsposterna omräknats till respektive

balansdags valutakurs redovisas som valutakursvinst eller valutakursförlust under

posten Kapitalavkastning.

Ett tjänstepensionsföretag ska redovisa förändring i avsättningen för oreglerade

skador (efter avgiven återförsäkring) under post II.5.b.

9 § Post I.5 respektive II.6.c – Förändring i Övriga försäkringstekniska avsätt-

ningar (efter avgiven återförsäkring). Försäkringsföretag ska infoga följande

delposter under posten I.5 (skadeförsäkring) respektive II.6.b (livförsäkring) i

uppställningsschemat för resultaträkningen:

– Post I.5.aa respektive II.6.c.aa Före avgiven återförsäkring.

– Post I.5.bb respektive II.6.c.bb Återförsäkrares andel (−).

Tjänstepensionsföretag ska infoga följande delposter under posten II.6.b (liv-

försäkring) i uppställningsschemat för resultaträkningen:

– Post II.6.c.aa Före avgiven återförsäkring.

– Post II.6.c.bb Återförsäkrares andel (−).

Under posten I.5.aa respektive II.6.c.aa, Före avgiven återförsäkring, redovisas årets

förändring av posten Övriga försäkringstekniska avsättningar (DD.6) och under

FFFS 2019:23

53

I.5.bb respektive II.6.c.bb årets förändring av posten Återförsäkrares andel av övriga

försäkringstekniska avsättningar (E.5).

Förändringar som förklaras av att avsättningsposterna omräknats till respektive

balansdags valutakurs redovisas som valutakursvinst eller valutakursförlust under

posten Kapitalavkastning.

10 § Post I.6 respektive II.7 – Återbäring och rabatter (efter avgiven åter-

försäkring). Posten omfattar återbäring och rabatter i skadeförsäkringsrörelse och

tjänstepensionsverksamhet som betalats ut under räkenskapsåret eller som ska

betalas ut till försäkringstagare eller andra förmånstagare. Posten omfattar också

återbäring under året i form av premiereduktion i skadeförsäkringsrörelse och

tjänstepensionsverksamhet.

Posten inkluderar årets förändring av posterna Avsättning för återbäring och rabatter

(DD.4) och Återförsäkrares andel av avsättning för återbäring och rabatter (E.4).

Förändringar som förklaras av att avsättningsposterna omräknats till respektive

balansdags valutakurs redovisas som valutakursvinst eller valutakursförlust under

posten Kapitalavkastning.

Allmänna råd

Här kan försäkringsföretag som bedriver livförsäkringsrörelse och tjänste-

pensionsföretag redovisa återbäring som gottskrivits i form av premie-

reduktion.

11 § Post I.7 respektive II.8 – Driftskostnader. Posten indelas i följande del-

poster:

a) Anskaffningskostnader.

b) Förändring i posten Förutbetalda anskaffningskostnader (+/−).

c) Administrationskostnader.

d) Provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring (−).

Med anskaffningskostnader menas driftskostnader som ett försäkringsföretag eller

ett tjänstepensionsföretag har haft för att teckna försäkringsavtal. Posten omfattar

såväl direkta kostnader som anskaffningsprovisioner, kostnader för att upprätta

försäkringsavtal och att föra in försäkringsavtalet i beståndet, som indirekta

kostnader som annonskostnader och administrativa kostnader för att handlägga

offerter och utfärda försäkringsbrev.

Med förändring i posten Förutbetalda anskaffningskostnader (+/−) menas avsätt-

ningar till samt av- och nedskrivning av posterna Förutbetalda anskaffningskost-

nader (H.II) och Återförsäkrares andel av förutbetalda anskaffningskostnader (II.I)

enligt 4 kap. 8 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Med administrationskostnader menas sådana driftskostnader för premieuppbörd,

förvaltning av bestånd, hantering av återbäring och rabatter samt mottagen och av-

given återförsäkring som inte kan relateras till skadereglerings-, anskaffnings- eller

kapitalförvaltningskostnader.

Ett tjänstepensionsföretag ska redovisa driftskostnader under post II.8.

FFFS 2019:23

54

Allmänna råd

I posten redovisas gemensamma driftskostnader, som definierats i 3 kap. 9 §

andra stycket, för personaladministration, adb/it, ekonomi/finans/juridik,

generell marknadsföring, revision, företagsledning och styrelse, avgifter till

Finansinspektionen m.m.

Förändring i posten Förutbetalda anskaffningskostnader bör även omfatta

investeringsavtal samt depositionsandelar när företag delar upp ett avtal i en

försäkringsdel och depositionsandel.

Förändringar i posten Andra immateriella tillgångar som avser tillgångsförda

kostnader som ett försäkringsföretag haft för att säkerställa en avtalsenlig

rätt att förvalta finansiella tillgångar för annans räkning, bör redovisas här.

12 § Post I.8 – Övriga tekniska kostnader. Här redovisas bland annat obliga-

toriska finansieringsbidrag till Trafikförsäkringsföreningen (TFF).

13 § Post I.9 – Förändring i Utjämningsavsättning. Här redovisar försäkrings-

företag som bedriver kreditförsäkringsrörelse årets förändring av posten Utjäm-

ningsavsättning (DD.5).

14 § Post II.2 respektive III.3a – Kapitalavkastning, intäkter. Posten avser

avkastning på placeringstillgångar och omfattar

a) hyresintäkter från byggnader och mark,

b) utdelning på aktier och andelar,

c) ränteintäkter m.m.,

d) valutakursvinster, netto,

e) återförda nedskrivningar, och

f) realisationsvinster, netto.

Med hyresintäkter från byggnader och mark menas intäkter av fastigheter upptagna

under posten C.I Byggnader och mark.

Räntebidrag ska inte räknas in i hyresintäkterna utan ses som en räntesubvention.

Med utdelning på aktier och andelar menas utdelning på aktier och andelar som

redovisas under posterna C.II.1, C.II.3 och C.II.5 (koncernföretag, intresseföretag,

gemensamt styrda företag och övriga företag som det finns ett ägarintresse i) samt

C.III.1.

Med ränteintäkter m.m. menas ränteintäkter på räntebärande placeringstillgångar

som tjänats in under räkenskapsåret, inklusive ränteintäkter för belopp upptagna

under Kassa och bank (G.II).

Den mottagande parten i en äkta återköpstransaktion ska ta upp den periodiserade

mellanskillnaden mellan köpeskilling i avistaledet och terminsledet.

Med valutakursvinster, netto, menas såväl realiserade som orealiserade värde-

förändringar som förklaras av förändringar i valutakurser.

Ett tjänstepensionsföretag ska redovisa kapitalavkastning, intäkter under post II.2.

FFFS 2019:23

55

Allmänna råd

Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta delas upp i en

del som kan hänföras till värdeförändringen och en annan del som kan hän-

föras till den värdeförändring som förklaras av valutakursförändringar.

Posten omfattar också valutakursförändringar som förklaras av att balans-

posters ingående balanser räknats om till balansdagens valutakurs.

Återförda nedskrivningar omfattar belopp som återförts efter tidigare ned-

skrivningar, om nedskrivningen tidigare kostnadsförts under någon av pos-

terna II.9 och III.5a Kapitalavkastning, kostnader.

Realisationsvinster, netto, avser vinster vid avyttring av placeringstillgångar.

Vid värdering till anskaffningsvärde bör realisationsvinsten vara den positiva

skillnaden mellan försäljningspris och bokfört värde.

För räntebärande värdepapper bör anskaffningsvärdet vara det upplupna

anskaffningsvärdet och för övriga tillgångar det historiska anskaffningsvärdet.

Vid värdering till verkligt värde bör realisationsvinsten inkludera tidigare

redovisad orealiserad värdeförändring. Dessa värdeförändringar kan ha

redovisats i resultaträkningen eller i fond för verkligt värde (se 35 § i bilaga

3). De orealiserade värdeförändringar som tidigare har redovisats i resultat-

räkningen förs som justeringspost under posterna Orealiserade vinster på

placeringstillgångar (II.3 och III.3b), respektive Orealiserade förluster på

placeringstillgångar (II.10 och III.5b). Orealiserade värdeförändringar som

har redovisats i fond för verkligt värde återförs.

Realisationsvinster på andra tillgångar än placeringstillgångar redovisas under

posten III.7 Övriga intäkter.

Valutakursvinster som uppkommer på grund av att garantikapital,

verksamhetskapital och förlagsinsatser är i annan valuta än redovisnings-

valutan redovisas inte här. Ömsesidiga livförsäkringsbolag, försäkrings-

föreningar, ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsföreningar

som inte får dela ut vinst, redovisar valutakursvinsten under post

AA.V.5 Övriga fonder. Ömsesidiga liv- och skadeförsäkringsbolag samt

försäkringsföreningar som får dela ut vinst, redovisar valutakursvinsten under

post AA.VI Balanserad vinst eller förlust. Ömsesidiga tjänstepensionsbolag

och tjänstepensionsföreningar som får dela ut vinst, redovisar valutakurs-

vinsten under samma post. Jämför 5 kap. 4 § 7 lagen (1995:1560) om årsredo-

visning i försäkringsföretag.

15 § Post III.3b – Orealiserade vinster på placeringstillgångar. Vid värdering av

placeringstillgångar till verkligt värde, då värdeförändringen ska redovisas i

resultaträkningen, ska försäkringsföretag som bedriver skadeförsäkringsrörelse

under denna post redovisa positiva värdeförändringar under året. Vid avyttring av

sådana placeringstillgångar redovisas här återläggning av tidigare redovisade men

orealiserade värdeförändringar, jämför 14 §.

Orealiserade vinster redovisas netto per tillgångsslag. Förändringar som förklaras av

valutakursförändringar redovisas som valutakursvinst eller valutakursförlust under

posten Kapitalavkastning.

FFFS 2019:23

56

16 § Post II.3a.aa – Värdeökning på tillgångar för villkorad återbäring. Under

posten II.3a.aa förs såväl realiserade som orealiserade värdeökningar på tillgångar

för villkorad återbäring (D.1). Värdeökningen redovisas netto per tillgångsslag. I not

ska den delas upp på direkt och indirekt risk.

17 § Post II.3a.bb – Värdeökning på fondförsäkringstillgångar. Under posten

II.3a bb förs såväl realiserade som orealiserade värdeökningar på fondförsäk-

ringstillgångar (D.2).

18 § Post II.3b – Värdeökningar på övriga placeringstillgångar. Vid värdering

till verkligt värde ska försäkringsföretag som bedriver livförsäkringsrörelse och

tjänstepensionsföretag, i denna post redovisa positiva värdeförändringar på

placeringstillgångar som inte redovisas i post II.3a.aa. eller II.3a.bb.

Vid avyttring redovisas här återläggning av tidigare redovisade men orealiserade

värdeförändringar. Orealiserade vinster redovisas netto per tillgångsslag. Föränd-

ringar som förklaras av valutakursförändringar redovisas som valutakursvinst eller

valutakursförlust under posten Kapitalavkastning.

19 § Post II.6.a – Livförsäkringsavsättning. Under posten aa, Före avgiven

återförsäkring, redovisas årets förändring av posten Livförsäkringsavsättning (DD.2)

och under posten bb, Återförsäkrares andel, årets förändring av posten

Återförsäkrares andel av livförsäkringsavsättningen (E.2). I årets förändring ingår

garanterad återbäring som gottskrivits under året till följd av bestämmelser i avtal

om försäkring. Här redovisas också sådan återbäring vars storlek är beroende av ett

visst ekonomiskt utfall och som enligt en bestämmelse i bolagsordningen ska

gottskrivas försäkringstagare eller andra ersättningsberättigade med ett visst belopp.

Vidare ingår värdeförändringar på garanterad återbäring som avsatts under tidigare

år.

Förändringar som förklaras av att avsättningsposterna räknats om till respektive

balansdags valutakurs redovisas som valutakursvinst eller valutakursförlust under

posten Kapitalavkastning.

20 § Post II.6.b.aa – Villkorad återbäring. Under posten i Före avgiven åter-

försäkring, redovisas årets förändring av Avsättning för villkorad återbäring (EE.1)

och under posten ii, Återförsäkrares andel, årets förändring av Återförsäkrares andel

av avsättning för villkorad återbäring (E.6.a). I årets förändring ingår villkorad

återbäring som under året gottskrivits enligt villkor i avtal om försäkring.

Här redovisas också sådan återbäring vars storlek är beroende av ett visst ekonomiskt

utfall och som enligt en bestämmelse i bolagsordningen ska gottskrivas för-

säkringstagare eller andra ersättningsberättigade med ett visst belopp. Vidare ingår

värdeförändringar på villkorad återbäring som avsatts under tidigare år.

21 § Post II.6.b.bb – Fondförsäkringsåtaganden. Under posten i Före avgiven

återförsäkring, redovisas årets förändring av posten Avsättning för fondförsäkrings-

åtaganden (EE.2) och under posten ii, Återförsäkrares andel, årets förändring av

posten Återförsäkrares andel av denna avsättning (E.6.b).

22 § Post II.9/III.5a – Kapitalavkastning, kostnader. Posten avser kostnader för

placeringstillgångar och omfattar

– driftskostnader för byggnader och mark,

– kapitalförvaltningskostnader,

– räntekostnader m.m.,

FFFS 2019:23

57

– valutakursförluster, netto,

– av- och nedskrivningar, och

– realisationsförluster, netto.

Med driftskostnader för byggnader och mark menas kostnader för fastigheter upp-

tagna under Byggnader och mark (C.1) avseende fastighetsförvaltningen, inklusive

underhåll, hyresgästanpassningar, tomträttsavgäld och fastighetsskatt. Däremot in-

går inte räntekostnader och andra finansiella kostnader, avskrivningar eller central

administration.

Med kapitalförvaltningskostnader menas driftskostnader som kan hänföras till fi-

nansförvaltningen.

Med räntekostnader m.m. menas bland annat räntekostnader för fastighetslån, redu-

cerade med eventuella räntebidrag.

Den överförande parten i en äkta återköpstransaktion ska ta upp den periodiserade

mellanskillnaden mellan köpeskillingen i avistaledet och terminsledet.

Med valutakursförluster, netto, menas såväl realiserade som orealiserade värdeför-

ändringar som förklaras av förändringar i valutakurser.

Ett tjänstepensionsföretag ska redovisa kostnader för placeringstillgångar under post

II.9.

Allmänna råd

Värdeförändringar på tillgångar och skulder i utländsk valuta delas upp i en

del som kan hänföras till värdeförändringen och en annan del som kan hän-

föras till den värdeförändring som förklaras av valutakursförändringar.

Posten omfattar också sådana valutakursförändringar som förklaras av att

balansposters ingående balanser räknats om till balansdagens valutakurs.

Med av- och nedskrivningar menas värdejusteringar enligt 4 kap. 1 § lagen

(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Realisationsförluster, netto, avser förluster vid avyttring av placeringstill-

gångar.

Vid värdering till anskaffningsvärde bör realisationsförlusten vara den nega-

tiva skillnaden mellan försäljningspriset och det bokförda värdet.

För räntebärande värdepapper bör anskaffningsvärdet vara det upplupna

anskaffningsvärdet och för övriga tillgångar det historiska anskaffningsvärdet.

Vid värdering till verkligt värde bör realisationsförlusten inkludera tidigare

redovisad orealiserad värdeförändring. Dessa värdeförändringar kan ha

redovisats i resultaträkningen eller i fond för verkligt värde (se 35 § i bilaga

3). De orealiserade värdeförändringar som tidigare har redovisats i resultat-

räkningen förs som justeringspost under posterna Orealiserade vinster på

placeringstillgångar, respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar.

Orealiserade värdeförändringar som har redovisats i fond för verkligt värde

återförs.

FFFS 2019:23

58

Placeringstillgångar som värderats till verkligt värde där värdeförändringarna

redovisats i fond för verkligt värde, kan ha skrivits ned. Dessa nedskrivningar

bör inte återföras vid beräkning av realisationsförlusten.

Realisationsförluster på andra tillgångar än placeringstillgångar redovisas

under post III.8 Övriga kostnader.

Valutakursförluster som uppkommer på grund av att garantikapital, verk-

samhetskapital och förlagsinsatser är i annan valuta än redovisningsvalutan

redovisas inte här. Ömsesidiga livförsäkringsbolag, försäkringsföreningar,

ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänstepensionsföreningar som inte får

dela ut vinst, redovisar valutakursförlusten under post AA.V.5 Övriga fonder.

Ömsesidiga liv- och skadeförsäkringsbolag samt försäkringsföreningar som

får dela ut vinst, redovisar valutakursförlusten under post AA.VI Balanserad

vinst eller förlust. Ömsesidiga tjänstepensionsbolag och tjänstepensions-

föreningar som får dela ut vinst, redovisar valutakursförlusten under samma

post. Jämför 5 kap. 4 § 7 lagen om årsredovisning i försäkringsföretag.

23 § Post III.5b – Orealiserade förluster på placeringstillgångar. Vid värdering

av placeringstillgångar till verkligt värde, då värdeförändringen ska redovisas i

resultaträkningen, ska försäkringsföretag som bedriver skadeförsäkringsrörelse

under denna post redovisa negativa värdeförändringar under året. Vid avyttring av

sådana placeringstillgångar redovisas här återläggning av tidigare redovisade men

orealiserade värdeförändringar, jämför 22 §.

Orealiserade förluster redovisas netto per tillgångsslag. Sådana förändringar som

förklaras av valutakursförändringar redovisas som valutakursvinst eller valutakurs-

förlust under posten Kapitalavkastning.

24 § Post II.10a.aa – Värdeminskning på tillgångar för villkorad återbäring.

Under posten II.10a.aa redovisas såväl realiserade som orealiserade värdemin-

skningar på placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisken

(D.1). Värdeminskningen redovisas netto per tillgångsslag och delas upp på direkt

och indirekt risk.

25 § Post II.10a.bb – Värdeminskning på fondförsäkringstillgångar. Under

posten II.10a.bb redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeminskningar på

placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär placeringsrisken (D.2).

Värdeminskningen redovisas netto per tillgångsslag.

26 § Post II.10b – Värdeminskning på övriga placeringstillgångar. Vid värde-

ring till verkligt värde ska försäkringsföretag som driver livförsäkringsrörelse och

tjänstepensionsföretag under denna post redovisa negativa värdeförändringar på

placeringstillgångar som inte redovisas i post II.10a.aa eller II.10a.bb. Vid avyttring

redovisas här återläggning av tidigare redovisade men orealiserade värde-

förändringar.

Orealiserade förluster redovisas netto per tillgångsslag. Sådana förändringar som

förklaras av valutakursförändringar redovisas som valutakursvinst eller valutakurs-

förlust under posten Kapitalavkastning.

27 § Post II.12 respektive III.4 – Kapitalavkastningen överförd till finans-

rörelsen respektive Kapitalavkastning överförd från livförsäkringsrörelse

(post II.12). Om försäkringsföretag som bedriver livförsäkringsrörelse eller

tjänstepensionsföretag är vinstutdelande, överförs den del av kapitalavkastningen

som är hänförlig till placeringstillgångar relaterade till ägarna till den icke-tekniska

FFFS 2019:23

59

redovisningen under denna post. Det överförda beloppet redovisas under post III.4

Kapitalavkastning överförd från livförsäkringsrörelse (post II.12).

28 § Post III.7 respektive III.8 – Övriga intäkter respektive Övriga kostnader.

Här redovisas sådana rörelseintäkter respektive rörelsekostnader som inte ska

redovisas under någon annan post.

29 § Post III.9 – Bokslutsdispositioner. Här ska avsättning till och upplösning av

säkerhetsreserv redovisas. När en koncern tillämpar alternativregeln i 1 kap. 6 §

Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:8) om normalplan för

skadeförsäkringsföretags beräkning av säkerhetsreserv, ska varje företag redovisa

sin del av den upplösta säkerhetsreserven.

30 § Post III.10 – Skatt på årets resultat. Här redovisas skatt på årets resultat och

uppskjuten skatt.

Skatt på årets resultat innebär inkomstskatt i försäkringsföretag som driver skadeför-

säkringsrörelse. I försäkringsföretag som driver livförsäkringsrörelse och i tjänste-

pensionsföretag innebär skatt på årets resultat inkomstskatt och avkastningsskatt, i

den mån dessa företag inte redovisar avkastningsskatt som driftskostnad.

Allmänna råd

Livförsäkringsföretag och tjänstepensionsföretag bör i denna post redovisa

sådan avkastningsskatt som beräknats på kapitalunderlaget vid räkenskaps-

årets ingång enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

Avkastningsskatt på pensionsavsättningar för anställda som tagits upp under

posten FF.1 samt särskild löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löne-

skatt på vissa förvärvsinkomster, bör i den tekniska redovisningen redovisas

fördelade på samma sätt som personalkostnaderna fördelas på försäkrings-

ersättningar, driftskostnader och kapitalförvaltningskostnader.

FFFS 2019:23

60

Bilaga 5

Upplysningar i förvaltningsberättelsen

Upplysningar om verksamheten

1 § Ett försäkringsföretag eller ett tjänstepensionsföretag ska i förvaltnings-

berättelsen lämna upplysningar om verksamhetens inriktning samt om företagets och

koncernens struktur. Företaget ska även lämna upplysningar om väsentliga för-

ändringar i verksamheten, exempelvis köp och försäljning av dotterföretag, ingångna

viktiga avtal och större investeringar. Upplysningarna ska också omfatta väsentliga

aspekter på bland annat likviditeten och kapitalbehovet samt på personalsituationen,

både för företaget och koncernen.

Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen

2 § Ett försäkringsföretag och ett tjänstepensionsföretag ska lämna upplysningar om

principerna för att bestämma ersättningar och förmåner till personer i ledande

ställning. Försäkringsföretaget och tjänstepensionsföretaget ska också lämna

upplysningar om de berednings- och beslutsprocesser som tillämpas, om det inte

redan framgår av de upplysningar om riktlinjer för ersättningar som ska

offentliggöras enligt solvens- och verksamhetsrapporten enligt 16 kap. försäkrings-

rörelselagen (2010:2043) eller av den information om styrdokument för ersättningar

som tjänstepensionsföretaget ska offentliggöra enligt 9 kap. lagen (2019:742) om

tjänstepensionsföretag. Med ersättning jämställs överlåtelse av värdepapper och

upplåtelse av rätt att i framtiden förvärva värdepapper från företaget.

Om upplysningarna enligt första stycket med stöd av 6 kap. 1 § andra stycket inte

anges i förvaltningsberättelsen, får de redovisas i anslutning till de uppgifter om

ersättningar och förmåner som ska lämnas enligt 5 kap. 14 § i en bilaga till års-

redovisningen eller på företagets webbplats. Om upplysningarna lämnas på

företagets webbplats, ska årsredovisningen innehålla en hänvisning till denna.

Allmänna råd

Följande upplysningar bör lämnas om företagets ersättningar:

1. Det senaste räkenskapsårets kostnadsförda totalbelopp för ersättningar,

fördelat på kategorierna anställda i ledande positioner, övriga anställda som

påverkar företagets risknivå och alla anställda – uppdelat på fast och rörlig

ersättning och med uppgift om antal personer som har fått fast och rörlig

ersättning – samt i förekommande fall uppdelat i affärsområden eller mot-

svarande resultatenheter.

2. Procentuell fördelning av rörlig ersättning på

a) kontanter,

b) aktier, aktierelaterade instrument och andra finansiella instrument, samt

c) övrigt.

3. Ersättningar intjänade under det senaste räkenskapsåret, utbetalda ersätt-

ningar specificerade på ersättningar som intjänats under det senaste räken-

skapsåret och utbetalda ersättningar som intjänats under tidigare räkenskapsår

samt justerad intjänad ersättning som inte har betalats ut,

FFFS 2019:23

61

4. Det senaste räkenskapsårets ackumulerade utestående uppskjutna er-

sättningar, i förekommande fall uppdelade på utnyttjade och outnyttjade

rättigheter.

5. Det senaste räkenskapsårets kostnadsförda totalbelopp för avgångsvederlag

och garanterade rörliga ersättningar, antal personer som har omfattats av

sådana ersättningar och en motivering till varför.

6. Det senaste räkenskapsårets ackumulerade totalbelopp för avgångsvederlag

och garanterade rörliga ersättningar som har utfästs, antal personer som

omfattas av sådana utfästelser och det högsta utfästa enskilda beloppet av det

slaget.

7. Det senaste räkenskapsårets utbetalda avgångsvederlag och garanterade

rörliga ersättningar.

Uppgifterna i 1–7 bör lämnas i en form som inte riskerar att avslöja enskilda

personers ekonomiska förhållanden.

Följande definitioner gäller upplysningarna i 1–7:

1. Anställd i ledande position: I försäkringsföretag innebär det en

verkställande direktör, vice verkställande direktör och en person i företagets

ledning som är ansvarig direkt inför styrelsen, verkställande direktören eller

vice verkställande direktören. I tjänstepensionsföretag innebär det de som

ingår i styrelsen för företaget, är verkställande direktör i det eller ersättare för

någon av dem.

2. Anställd som kan påverka företagets risknivå: I försäkringsföretag innebär

det en anställd som tillhör en personalkategori som i tjänsten utövar eller kan

utöva ett inte oväsentligt inflytande på företagets risknivå. Dessa

personalkategorier definieras i företagets ersättningspolicy och bör normalt

omfatta bland annat anställda i ledande positioner, centrala funktioner och

ledande strategiska befattningar (t.ex. affärsområdeschef), handlare och

mäklare inom kapitalmarknad och anställda med ansvar för kreditgivning

(t.ex. ledamot i en kreditkommitté). I tjänstepensionsföretag innebär det en

anställd som ansvarar för, eller utför arbete i, centrala funktioner och andra

som påverkar företagets riskprofil.

3. Ersättning: Det som ett företag betalar ut direkt eller indirekt till en person

inom ramen för en anställning (kontant lön, andra kontanta ersättningar,

ersättningar i form av aktier eller aktierelaterade instrument, pensionsavsätt-

ningar, avgångsvederlag, bilförmåner, m.m.).

Nya redovisningsstandarders konsekvenser för tillämpning av rörelseregler

3 § Upplysningar ska lämnas om vilka konsekvenser en övergång till nya eller än-

drade internationella redovisningsstandarder får för värderingen av skuldtäcknings-

tillgångar och andra förhållanden enligt tillämpliga rörelseregler. Beloppsuppgifter

ska lämnas om det inte finns särskilda hinder.

Avtal om försäkring som inte redovisas som försäkringsavtal

4 § Om en redovisad skuld för ett investeringsavtal avviker från 4 kap. 6–16 §§, ska

ett försäkringsföretag eller ett tjänstepensionsföretag lämna en upplysning om det i

FFFS 2019:23

62

en not. I upplysningen ska det framgå vilken avvikelse som görs, skälen för av-

vikelsen och effekten på berörda poster i balansräkningen, resultaträkningen och

resultatanalysen samt relevanta nyckeltal.

Upplysningar om övervärden i fondförsäkringsverksamhet

Allmänna råd

De försäkringsföretag och tjänstepensionsföretag som i årsredovisningen

använder resultatmått som innefattar periodens förändring i övervärden i

fondförsäkringsverksamhet bör i förvaltningsberättelsen eller i not till denna

lämna upplysningar enligt dessa allmänna råd.

Upplysningar bör lämnas om viktiga ekonomiska antaganden som legat till

grund för beräkningen av övervärdena, såsom val av diskonteringsränta, för-

väntad värdeutveckling i fonder, inflation, dödlighet, driftskostnader samt

valutakurser vid omräkning av övervärden i utlandet. Försäkringsföretaget

och tjänstepensionsföretaget bör i en känslighetsanalys redogöra för effekten

av förändringar i de viktigaste antagandena, jämfört med de antaganden som

legat till grund för beräkningen. Vidare bör det upplysas om annullations-

frekvensen under räkenskapsåret.

Försäkringsföretagen och tjänstepensionsföretagen bör specificera periodens

förändring i övervärden i fondförsäkringsrörelse genom att ange:

1. nuvärdet av årets nytecknade affärer,

2. förändring i nuvärdet av avtal som ingåtts under tidigare år,

3. faktiskt utfall jämfört med gjorda beräkningsantaganden,

4. förändring i antaganden om diskonteringsränta,

5. förändring i antaganden om förväntad värdeutveckling i fonder, och

6. andra faktorer som väsentligt påverkat periodens förändring.

FFFS 2019:23

63

Bilaga 6

Resultatanalysens uppställningsform och innehåll

1 § Resultatanalysen ska upprättas enligt följande:

Skadeförsäkringsrörelse

Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat

Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring)

Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen

Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring)

Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring)

Förändring i Övriga försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven

återförsäkring)

Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring)

Driftskostnader

Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring)

Förändring av Utjämningsavsättning

Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat

Avvecklingsresultat (före avgiven återförsäkring) enligt 5 kap. 4 § 3 lagen

(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring

Ej intjänade premier och kvardröjande risker

Oreglerade skador

Återbäring och rabatter

Utjämningsavsättning

Övriga försäkringstekniska avsättningar

Summa försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar

Ej intjänade premier och kvardröjande risker

Oreglerade skador

Återbäring och rabatter

Utjämningsavsättning

Övriga försäkringstekniska avsättningar

Summa återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar

Noter till Resultatanalys för skadeförsäkringsrörelse

Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring)

Premieinkomst (före avgiven återförsäkring)

Premier för avgiven återförsäkring (−)

Förändring i Ej intjänade premier och kvardröjande risker

Återförsäkrares andel av Förändring i Ej intjänade premier och kvardröjande risker

(−)

FFFS 2019:23

64

Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring)

Utbetalda försäkringsersättningar

Före avgiven återförsäkring

Återförsäkrares andel (−)

Förändring i oreglerade skador

Före avgiven återförsäkring

Återförsäkrares andel (−)

Livförsäkringsrörelse och tjänstepensionsverksamhet

Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat

Premieinkomst (efter avgiven återförsäkring)

Kapitalavkastning, intäkter

Orealiserade vinster på placeringstillgångar

Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring)

Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring)

Förändring i andra försäkringstekniska avsättningar (efter avgiven

återförsäkring)

Återbäring och rabatter (efter avgiven återförsäkring)

Driftskostnader

Kapitalavkastning, kostnader

Orealiserade förluster på placeringstillgångar

Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring)

Kapitalavkastning överförd till finansrörelsen

Livförsäkringsrörelsens tekniska resultat

Avvecklingsresultat (före avgiven återförsäkring) enligt 5 kap. 4 § 3 lagen om

årsredovisning i försäkringsföretag.

Försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring

Livförsäkringsavsättningar

Ej intjänade premier och kvardröjande risker

Oreglerade skador

Återbäring och rabatter

Övriga försäkringstekniska avsättningar

Summa försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring

Försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkringstagaren bär

risk (före avgiven återförsäkring)

Villkorad återbäring

Fondförsäkringsåtaganden

Summa försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkrings-

tagaren bär risk

Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar

Livförsäkringsavsättningar

Ej intjänade premier och kvardröjande risker

Oreglerade skador

Återbäring och rabatter

FFFS 2019:23

65

Övriga försäkringstekniska avsättningar

Summa återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar

Återförsäkrares andel av försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka

försäkringstagaren bär risk

Villkorad återbäring

Fondförsäkringsåtaganden

Summa försäkringsteknisk avsättning för livförsäkringar för vilka försäkrings-

tagaren bär risk

Konsolideringsfond

Noter till resultatanalys för livförsäkringsrörelse och

tjänstepensionsverksamhet

Premieinkomst (efter avgiven återförsäkring)

Premieinkomst (före avgiven återförsäkring)

Premier för avgiven återförsäkring (−)

Förändring i Ej intjänade premier och kvardröjande risker

Återförsäkrares andel av Förändring i Ej intjänade premier och kvardröjande risker

(−)

Försäkringsersättningar efter avgiven återförsäkring

Utbetalda försäkringsersättningar

Före avgiven återförsäkring

Återförsäkrares andel (−)

Förändring i oreglerade skador

Före avgiven återförsäkring

Återförsäkrares andel (−)

2 § Resultatanalysens samtliga poster ska fördelas på följande försäkringsgrenar.

Skadeförsäkringsrörelse

Direkt försäkring av svenska risker

Sjukvård

Sjuk- och olycksfall

TFA

Motorfordon

Trafik

Sjöfart, luftfart och transport

Egendom, specificerad på

– företag och fastighet

– hem och villa

– övrig egendom

Ansvar

Kredit och borgen

Rättsskydd

Assistans

Inkomst och avgångsbidrag

FFFS 2019:23

66

Direkt försäkring av utländska risker

Mottagen återförsäkring

Livförsäkringsrörelse

Direkt försäkring av svenska risker

Förmånsbestämd traditionell försäkring

Avgiftsbestämd traditionell försäkring

Fondförsäkring

Depåförsäkring

Grupplivförsäkring

Sjukförsäkring

Premiebefrielseförsäkring

Direkt försäkring av utländska risker

Mottagen återförsäkring

Tjänstepensionsverksamhet

Svenska försäkringar

Förmånsbestämd traditionell försäkring

Avgiftsbestämd traditionell försäkring

Fondförsäkring

Depåförsäkring

Tjänstegrupplivförsäkring

Sjukförsäkring

Premiebefrielseförsäkring

Olycksfallsförsäkring

Inkomst- och avgångsbidragsförsäkring

Övriga försäkringar

Utländska försäkringar

3 § När uppgifterna fördelas på försäkringsgrenar ska följande gälla.

Vid fördelning på direkt försäkring av svenska respektive utländska risker ska landet

bestämmas på följande sätt:

a) Risken för en försäkring som avser byggnad eller byggnad och dess innehåll

hänförs till det land i vilket byggnaden är belägen.

b) Risken för en försäkring som avser registreringspliktigt fordon hänförs till det

land där registreringen har skett.

c) Risken för en försäkring som är giltig högst fyra månader och som oberoende av

försäkringsklass täcker rese- eller semesterrisker hänförs till det land där

försäkringstagaren har tecknat försäkringen.

FFFS 2019:23

67

d) Risken eller åtagandet i andra fall än dem som uttryckligen omfattas av a–c,

inklusive livförsäkring och tjänstepensionsförsäkring, hänförs till det land där

försäkringstagaren har sin vanliga vistelseort eller, om försäkringstagaren är en

juridisk person, det land där det driftställe som avtalet gäller för är beläget.

Allmänna råd

För en försäkring som tecknas av en juridisk person bör risker som inte kan

hänföras till ett visst land enligt a–d hänföras till det land där den juridiska

personen har sitt säte.

För en livförsäkring eller en tjänstepensionsförsäkring som tecknas av en

fysisk person bör risken eller åtagandet hänföras till det land där personen har

sin vanliga vistelseort när försäkringen tecknas.

Skadeförsäkringsrörelse

När försäkringsgrenarna i resultatanalysen för skadeförsäkringsrörelsen be-

stäms, gäller följande.

– Sjukvårdsförsäkring samt sjuk- och olycksfallsförsäkring avser fristående

försäkring som inte är knuten till någon annan försäkringsgren.

– Till hem- och villaförsäkring hänförs också fritidshus-, fritidsbåts-, rese-,

smycke-, päls- och urförsäkringar.

– Trafikförsäkring avser obligatorisk ansvarsförsäkring för motorfordon

enligt trafikskadelagen.

– Motorfordonsförsäkring avser övrig ansvarsförsäkring för motorfordon

samt delkaskoförsäkring och vagnskadeförsäkring. Till grenen förs också

olycksfallsförsäkring för fordonets förare.

– Sjöfartsförsäkring avser sjökaskoförsäkring och ansvarsförsäkring samt

därtill knuten olycksfallsförsäkring.

– Transportförsäkring avser försäkring av gods under transport oavsett

transportmedel.

– Luftfartsförsäkring avser kaskoförsäkring och ansvarsförsäkring samt därtill

knuten olycksfallsförsäkring.

– För hem- och villaförsäkring samt andra försäkringar än ovan nämnda gäller

följande: Om en försäkring innehåller ett underordnat moment av ansvars-

försäkring får detta moment inkluderas i uppgifterna för huvudriskens

försäkringsgren.

Livförsäkringsrörelse och tjänstepensionsverksamhet

När försäkringsgrenarna i resultatanalysen för livförsäkringsrörelse respektive

tjänstepensionsverksamhet bestäms, gäller följande:

– Försäkringsgrenarna under rubriken tjänstepensionsverksamhet gäller

enbart för tjänstepensionsföretag.

– Med förmånsbestämd traditionell försäkring avses en försäkring för vilken

förmånen bestäms t.ex. som ett fast periodiskt belopp eller en viss procent av

lönen.

– Med avgiftsbestämd traditionell försäkring avses försäkring för vilken

avgiften (premien) t.ex. bestäms som ett fast periodiskt belopp eller en viss

procent av lönen.

FFFS 2019:23

68

– Med depåförsäkring avses en livförsäkring, vars premier placeras i

värdepapper eller fondandelar. Försäkringstagaren kan själv välja vilka värde-

papper eller fondandelar som premierna ska placeras i. Dessa placeras i en

depå. Om premier enbart får placeras i fondandelar anses försäkringen vara en

fondförsäkring.

– Med sjuk- och olycksfallsförsäkring i livförsäkringsrörelsen avses

försäkringsklass IV för livförsäkring enligt 2 kap. 12 § försäkringsrörelse-

lagen (2010:2043).

– Sjuk- och olycksfallsförsäkring som kan hänföras till försäkrings-

klass 1 och 2 för skadeförsäkring enligt 2 kap. 11 § försäkringsrörelselagen

ska redovisas i resultatanalysen för skadeförsäkringsrörelsen.

– Med grupplivförsäkringar i försäkringsföretag avses även tjänstegrupp-

livförsäkringar.

– Med sjuk- och olycksfallsförsäkring i tjänstepensionsverksamheten avses

försäkringsklass I.b och IV för försäkring enligt lagen om tjänstepensions-

företag.

– Med inkomst- och avgångsbidragsförsäkring och övriga försäkringar i

tjänstepensionsverksamheten avses försäkringsklass 1.b för tillägg till för-

säkring som meddelas enligt klass I.a enligt lagen om tjänstepensionsföretag.

4 § Ett försäkringsföretag och ett tjänstepensionsföretag ska upplysa om föränd-

ringar i försäkringsgrenar i resultatanalysen jämfört med tidigare år. Upplysningarna

ska gälla vilka grenar som har utgått respektive tillkommit.