Föreskrifter och allmänna råd om ordningsvakter
Bemyndigande
Bestämmelser om ordningsvakter finns i – lagen (1980:578) om ordningsvakter, – ordningsvaktsförordningen (1980:589), – polislagen (1984:387), – ordningslagen (1993:1617), – lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol, – lagen (2010:294) om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting, – offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), – lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m., – lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker, och – förordningen (1988:842) om ersättning och belöning åt den som hjälper polisen.
Vid polisregion och nationella operativa avdelningen (NOA), rättsavdelningen (RA) och HR-avdelningen ska det finnas en medarbetare med uppgift att vara ordningsvaktsansvarig. Vid polisområde, rättsenhet och kompetenscentrum ska det finnas en medarbetare med uppgift att vara ordningsvaktssamordnare. Vid lokalpolisområde ska det finnas minst en person med uppgift att vara kontaktpolis.
2 kap. Ansökan om förordnande och utbildning till ordningsvakt
Ansökan om förordnande och utbildning till ordningsvakt ska göras på Polismyndighetens formulär Ansökan till utbildning/förordnande till ordningsvakt. Formuläret ska finnas på www.polisen.se.
Vid urvalet av sökanden ska, förutom kraven på laglydnad och lämplighet enligt 3 kap. denna föreskrift, hänsyn endast tas till sakliga grunder såsom den sökandes skicklighet.
Om en sökande som uppfyller kraven enligt 2 kap. 2 § på grund av konkurrens inte kan beredas en utbildningsplats ska ansökan gälla fortsatt för kommande utbildningstillfällen i ett år från det datum den lämnades in.
3 kap. Laglydnads- och lämplighetsprövning
Av 4 § lagen (1980:578) om ordningsvakter följer att endast den får förordnas till ordningsvakt som fyllt 20 år och med hänsyn till laglydnad och övriga omständigheter är lämplig för uppdraget. Prövningen enligt 4 § lagen om ordningsvakter ska bl.a. ske genom att uppgifter hämtas in från de register som förs med stöd av lagen (1998:620) om belastningsregister och lagen (1998:621) om misstankeregister. Utöver registerkontroll ska Polismyndigheten i sin bedömning även ta hänsyn till övriga tillgängliga uppgifter för att bedöma den sökandes lämplighet för uppdraget.
Laglydnadsprövning
Beslut om avslag på en ansökan med anledning av bristande laglydnad ska grunda sig på en lagakraftvunnen dom, ett godkänt strafföreläggande, ett godkänt föreläggande om ordningsbot eller ett beslut om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. rättegångsbalken eller motsvarande bestämmelse i annan författning.
Lämplighetsprövning
Beslut om avslag på en ansökan med anledning av bristande lämplighet ska grunda sig på 1. skälig misstanke om brott, 2. omhändertagande enligt lag, 3. att sökanden inte har de kunskaper i svenska språket som krävs enligt 3 kap. 4 §, 4. att sökanden inte har den fysik som krävs enligt 3 kap. 5 §§, 5. att sökanden inte bedömts som lämplig avseende personliga egenskaper och mognad, 6. att sökanden inte genomgått föreskriven utbildning med godkänt resultat, eller 7. någon annan omständighet som har betydelse vid bedömningen av om sökanden kommer att kunna utföra arbetsuppgifterna på ett godtagbart sätt.
För att bedömas som lämplig avseende kunskaper i svenska språket ska sökanden i tal och skrift kunna redogöra för juridiska och andra överväganden som föregått ett ingripande. Det fordras vidare att sökanden har så god kännedom om svenska förhållanden att han eller hon har goda förutsättningar att kunna utföra sitt uppdrag som ordningsvakt på ett rättssäkert och tillfredsställande sätt.
För att bedömas som lämplig ska den sökande ha sådan fysik som ordningsvaktsarbetet ställer krav på. Den som prövas för första gången bör anses vara lämplig om han eller hon vid prov som anordnats av Polismyndigheten kan – springa 2 000 meter på högst 12 minuter och – lyfta och i minst 15 meter dra en docka som väger 77 kg eller motsvarande belastning.
För att bedömas som lämplig avseende personliga egenskaper och mognad ska sökanden genomgå en intervju i syfte att bedöma om han eller hon kan antas komma att utöva myndighet vid tjänstgöring som ordningsvakt på ett sätt som är förenligt med uppdraget som ordningsvakt.
Polismyndigheten ska under grundutbildning och fortbildning fortlöpande pröva den sökandes lämplighet för uppdraget såsom omdömesgillhet, språkkunskaper och fysisk förmåga.
4 kap. Utbildning
Polismyndigheten fastställer årligen i särskilda beslut de avgifter som får tas ut för grundutbildningen och fortbildningen. I utbildningsbilagorna till denna föreskrift utgör en lektionstimme 45 minuter.
Grundutbildning
Grundutbildning för ordningsvakt ska ha det innehåll som anges i bilaga 1. 5
Om en sökande har genomgått föreskriven väktar- eller skyddsvaktsutbildning med godkänt resultat inom den senaste treårsperioden får de utbildningsmoment som innebär en upprepning av redan inhämtade kunskaper undantas från grundutbildningen för ordningsvakter.
Fortbildning
Ordningsvakt ska genomgå fortbildning för att på nytt kunna förordnas till ordningsvakt. Polismyndigheten ska anordna fortbildning för ordningsvakter i den utsträckning som behövs för att en ordningsvakt utan verksamhetsuppehåll ska kunna få ett nytt förordnande. Fortbildningen ska omfatta minst 20 lektionstimmar, innehålla en repetition av grundutbildningen och avslutas med ett kunskapsprov.
Särskild utbildning
Endast den som inom de tre senaste åren med godkänt resultat har genomgått grundutbildning eller fortbildning för ordningsvakt får ges tillträde till utbildning för säkerhetskontroll enligt bilaga 2.
Endast den som inom de tre senaste åren med godkänt resultat har genomgått grundutbildning eller fortbildning för ordningsvakt får ges tillträde till utbildning i ordningshållning på arena enligt bilaga 3.
5 kap. Förordnande
Endast den får förordnas som ordningsvakt som – godkänts avseende laglydnad och lämplighet enligt 4 § lagen (1980:578) om ordningsvakter och 3 kap. denna föreskrift, samt med godkänt resultat som inte är äldre än ett år genomgått grundutbildning för ordningsvakt enligt bilaga 1 eller – genomgått fortbildning enligt 4 kap. 4 § avseende den som på nytt ska förordnas. Har mer än fem år förflutit sedan en ordningsvakt med godkänt resultat avslutade en grundutbildning eller fortbildning ska en ny grundutbildning genomföras innan ett nytt förordnande får utfärdas.
Endast den får förordnas för säkerhetskontroll enligt 2 a och 2 b §§ lagen (1980:578) om ordningsvakter som
– med godkänt resultat inom de tre senaste åren har genomgått grundutbildning eller fortbildning för ordningsvakter och – med godkänt resultat har genomgått särskild utbildning enligt bilaga 2.
Endast den får utföra ordningsvaktsarbete vid idrottsevenemang som av Polismyndigheten bedömts vara av högriskkaraktär som – är förordnad enligt 2 § lagen (1980:578) om ordningsvakter och – med godkänt resultat har genomgått särskild utbildning enligt bilaga 3.
6 kap. Förordnandeområde
Förordnandeområde enligt 2 § lagen (1980:578) om ordningsvakter
Förordnandeområde enligt 2 a eller 2 b §§ lagen (1980:578) om ordningsvakter
Förordnande enligt 3 § lagen (1980:578) om ordningsvakter
7 kap. Ordningsvakts åligganden
Uppträdande
En ordningsvakt ska i sitt arbete uppträda på ett sätt som inger förtroende och aktning. Han eller hon ska uppträda hövligt, hänsynsfullt och med fasthet samt iaktta självbehärskning och undvika vad som kan uppfattas som utslag av ovänlighet eller småaktighet.
Sidouppgifter
En ordningsvakt får utföra andra uppgifter än ordningshållning endast om sidouppgiften inte innebär att uppdraget att upprätthålla allmän ordning försummas.
Anmodan
Ordningsvakt ska på begäran visa upp sitt bevis om förordnande för envar. Bevis om förordnande behöver inte visas upp om begäran uppenbarligen framställs i trakasseringssyfte eller om begäran inte föranleds av ordningsvaktens utförande av bevakningsuppdraget. Identitetshandling och bevis om förordnande ska på begäran visas upp för polis och myndighet som utför tillsyn av tjänstgöringsstället.
Polismans ledning
Av 6 § andra meningen lagen (1980:578) om ordningsvakter följer att en ordningsvakt är skyldig att lyda en order som en polis meddelar i tjänsten.
Ordningsvakt ska anmäla tjänstgöring till Polismyndigheten i förväg.
Befogenheter
Bestämmelser om en ordningsvakts befogenheter att använda tvångsmedel och våld finns i – 24 kap. 7 § och 27 kap. 4 § rättegångsbalken, – 24 kap. 1, 2 och 5 §§ brottsbalken, – 35 § lagen (1964:167) om unga lagöverträdare, – 2 § tredje stycket 3 lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker, – 1 och 10 §§ lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m., – 10 § 2 och 4, 10 a, 13, 19 och 29 §§ polislagen (1984:387), och – 4 kap. 9 § ordningslagen (1993:1617).
Avrapportering
Vid fullgörande av rapporteringsskyldigheten enligt 7 § lagen (1980:578) om ordningsvakter ska en ordningsvakt skriftligen dokumentera bl.a. när han eller hon har
– gripit med stöd av 24 kap. 7 § rättegångsbalken, – gripit med stöd av 35 § lagen (1964:167) om unga lagöverträdare, – avvisat, avlägsnat eller omhändertagit med stöd av 13 § polislagen (1984:387), – omhändertagit enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m., – avvisat eller avlägsnat enligt 4 kap. 9 § ordningslagen (1993:1617), – genomfört kroppsvisitation enligt 19 § första stycket 1 polislagen (1984:387), – genomfört kroppsvisitation enligt lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol, – genomfört kroppsvisitation enligt lagen (2010:294) om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting, – tagit gods i beslag enligt 27 kap. 4 § rättegångsbalken, – tagit alkoholhaltiga drycker i beslag enligt 2 § tredje stycket 3 lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. eller – använt handfängsel enligt 29 § tredje stycket polislagen (1984:387).
Rapporteringsskyldigheten enligt första stycket ska innehålla uppgifter om – vem som har fattat beslutet om ingripandet, – grunden för beslutet och tidpunkten när det har fattats, – vem eller vilka som har deltagit i ingripandet, – beslagtaget gods, – vem eller vilka som ingripandet har riktat sig mot, – tidpunkten för ingripandet, och – vad som i övrigt har förekommit vid ingripandet samt, – andra omständigheter under uppdraget som bör komma till Polismyndighetens kännedom.
Av 24 kap. 7 § rättegångsbalken, 29 § polislagen (1984:387) och 10 § lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. följer att en ordningsvakt som gripit eller omhändertagit en person skyndsamt ska överlämna denne till polisen. Om en ordningsvakt gripit eller omhändertagit en person och därefter frigivit honom eller henne utan att ha kontaktat Polismyndigheten ska utöver vad som anges i 7 § denna föreskrift även redogöras för vilka överväganden som föregått frigivandet och varför polisen inte kontaktats.
8 kap. Tillsyn, avstängning och återkallelse m.m.
Polismyndigheten ska löpande pröva en ordningsvakts lämplighet för uppdraget genom inre och yttre tillsyn.
Den inre tillsynen ska ske genom att uppgifter minst en gång per år hämtas in från de register som förs med stöd av lagen (1998:620) om belastningsregister och lagen (1998:621) om misstankeregister. Den inre tillsynen bör även omfatta kontroll av att de rapporter som ordningsvakt enligt 7 kap. 7 § denna föreskrift ska ge in till Polismyndigheten håller tillräcklig hög kvalitet. Den yttre tillsynen ska bl.a. ske genom besök på de platser i polisregionen där ordningsvakter tjänstgör. Den yttre tillsynen ska främst tillse att ordningsvakts uppträdande, eventuella sidouppdrag, våldsanvändning mm. är förenligt med vad som föreskrivs av 7 kap. 1–3 §§ samt att uniform och utrustning bärs i enlighet med 9 kap, och bilaga 4.
Bestämmelser om avstängning och återkallelse av förordnande finns i 9 § lagen (1980:578) om ordningsvakter.
9 kap. Uniformering och utrustning m.m.
En ordningsvakt ska bära den uniform som föreskrivs enligt bilaga 4.
En ordningsvakt ska vara utrustad med handfängsel och batong.
Handfängsel ska vara av metall av den typ som Polismyndigheterna tilldelar poliser. Under ledning av och i samverkan med polis får dock ordningsvakt använda andra typer av handfängsel om dessa tilldelats av polisen vid särskilda insatser.
En ordningsvakt får endast bära och använda sådan batong som uppfyller kraven i bilaga 5.
Polismyndigheten får fatta ett särskilt beslut att medge en ordningsvakt rätt att under viss tid och för ett specifikt uppdrag använda hund i arbetet om – det finns särskilda skäl och – han eller hon med godkänt resultat har genomgått sådan hundförarutbildning som föreskrivs i Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd (PMFS 2017:10) om bevakningsföretag och bevakningspersonal, FAP 573-1 samt att – hunden och ekipaget har prövats och godkänts i den ordning som anges i nämnda föreskrifter och allmänna råd.
Polismyndigheten får fatta ett särskilt beslut att medge en ordningsvakt rätt att under viss tid och för ett specifikt uppdrag bära skjutvapen i arbetet om – det finns synnerliga skäl och – han eller hon med godkänt resultat har genomgått sådan utbildning i hantering av skjutvapen som anges i Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd (PMFS 2017:10) om bevakningsföretag och bevakningspersonal, FAP 573-1).
Särskilda regler om skjutvapen
En ordningsvakt får endast bära och använda enhandsvapen som inte är helautomatiskt med en kaliber på högst 9 mm. Ammunitionen ska vara av den typ som polisen får använda i sina tilldelade enhandsvapen.
Den som tilldelats skjutvapen ska ges regelbundna tillfällen till träning i vapenhantering. Kompetensskjutning ska genomföras årligen och får genomföras i bevakningsföretaget regi eller motsvarande om den leds av en person med behörighet att vara instruktör i utbildningsföretag avseende hantering av skjutvapen för ordningsvakt eller skyddsvakt.
En ordningsvakt som avlossat skott med avsikt eller våda eller riktat vapnet mot någon person ska omedelbart rapportera detta till Polismyndigheten och i förekommande fall till bevakningsföretagets vapenansvarige eller till föreståndaren. Är ordningsvakten inte anställd av ett bevakningsföretag ska rapporten lämnas till motsvarande funktion hos arbetsgivaren. Den vapenansvarige ska, med eget yttrande över situationen, skyndsamt lämna rapporten vidare till Polismyndigheten. Vid träning eller utbildning i handhavande av skjutvapen ska istället instruktör lämna rapport till Polismyndigheten samt det företag ordningsvakten är anställd hos om det framstår som olämpligt att ordningsvakten ska bära skjutvapen.
Omständigheterna vid ingripandet, anledningen till att våldsanvändning var nödvändig och skälen till att skjutvapen användes m.m. ska, oavsett annan dokumentation i ärendet, dokumenteras utförligt.
En ordningsvakt får inte använda andra hjälpmedel avsedda för våldsanvändning än dem som nämns i 2–6 §§.
Ordningsvakt får bära skyddshjälm efter beslut av Polismyndighet eller när förhållandena så kräver. Hjälmen ska vara blå och av den typ som Polismyndigeten tilldelar poliser.
Varje polisregion ska utöva tillsyn av att rätt uniform och utrustning används.
10 kap. Undantag
Polismyndigheten får, om särskilda skäl finns, efter ansökan medge undantag från bestämmelserna i denna föreskrift.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
1. Denna föreskrift träder ikraft den 1 februari 2018 då Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordningsvakter (RPSFS 2012:17, FAP 692-1), ska upphöra att gälla.
På Polismyndighetens vägnar
DAN ELIASSON Lars Sjöberg (Rättsavdelningen)
Bilaga 1
Bilaga 1 – Grundutbildning för ordningsvakter
80 lektionstimmar
| Ämne | Yrkesetik |
|---|---|
| Innehåll | – Värderingar och människosyn. – Begreppsdefinitioner, etik och moral. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningen ha fått en god yrkesetisk grund att utgå ifrån i sitt ordningsvaktsarbete. Deltagaren ska kunna föra en diskussion som visar att han eller hon kan reflektera över de etiska och moraliska aspekterna av ett dilemma. |
| Genomförande | Målet ska uppnås genom att i diskussioner och rollspel analysera situationer som bygger på verkliga händelser. |
| Beräknad tid | 6 timmar |
| Ämne | Juridik |
| Innehåll | – Europakonventionen och regeringsformen. – Rättegångsbalken. – FN:s konvention om barnets rättigheter – Brottsbalken och relevant specialstraffrättslig lagstiftning. – Lagen (1980:578) om ordningsvakter. – Ordningsvaktsförordningen (1980:589). – Polislagen (1984:387). – Ordningslagen (1993:1617). – Lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol. – Lagen (2010:294) om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting. – Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). – Lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. – Lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker. – Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. – Förordningen (1988:842) om ersättning och belöning åt den som hjälper polisen. – Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ordningsvakter FAP 670-1. |
| Mål | Deltagaren ska efter genomförd utbildning kunna PMFS 2017:12 redogöra för – behovs- och proportionalitetsprinciperna, samt – vilka regler som styr ordningsvaktens brukande av våld. Deltagaren ska också kunna redogöra för under vilka omständigheter en ordningsvakt – har rätt att gripa en person, och – kan omhänderta en person. Deltagaren ska också – kunna redogöra för vad som särskilt ska beaktas vid ingripande mot barn och unga lagöverträdare, och – i övrigt ha sådana juridiska kunskaper att han eller hon på ett fullgott sätt kan tillämpa de regler som styr en ordningsvakts arbete. |
| Genomförande | De nödvändiga juridiska kunskaperna ska inhämtas dels genom problembaserad inlärning och undervisning, dels genom seminariediskussioner med utgångspunkt från verklighetsbaserade händelser. |
| Beräknad tid | 20 timmar |
| Ämne | Arbetsledning, arbetsmiljö samt risk- och hotbildsanalys |
| Innehåll | – Polisens arbetsledning enligt 6 § ordningsvaktsförordningen. – Information om relevanta delar av arbetsmiljölagen (1977:1160) med betoning på 3 kap. 7 d och e §§. – Information om polisens arbete med risk och hotbildsanalys. |
| Mål | Efter genomgången utbildning ska deltagaren ha kunskap om vad polismans ledning innebär både i fråga om arbetsledning och om arbetsgivaransvar samt ansvarsfördelning i arbetsmiljöarbetet vid gemensamma arbetsställen. Kännedom om hur risk och hotbildsanalysen påverkar det gemensamma arbetet. |
| Genomförande | Målet ska uppnås genom teoretisk undervisning. |
| Beräknad tid | 2 timmar |
| Ämne | Akutsjukvård |
| Innehåll | – LABC (livshotande läge, andning, blödning och chock). – Hjärt- och lungräddning. 15 |
| PMFS 2017:12 Mål | Efter genomgången utbildning ska deltagaren kunna ge första hjälpen. |
| Genomförande | Målet ska uppnås genom teori och praktiska övningar. |
| Beräknad tid | 6 timmar |
| Ämne | Droger |
| Innehåll | – Svensk narkotikapolitik. – Preparatkännedom. – Symptom. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningen ha fått en övergripande kunskap om svensk narkotikapolitik, hur de vanligaste förekommande drogerna ser ut och symptom på påverkan av dessa. |
| Genomförande | Målet ska uppnås genom teoretisk undervisning. De vanligaste narkotikapreparaten eller bilder på dem ska förevisas. |
| Beräknad tid | 2 timmar |
| Ämne | Olaga diskriminering |
| Innehåll | – 16 kap. 9 § brottsbalken m.m. – Diskrimineringslagen (2008:567). |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningen ha kunskap om – vad som avses med olaga diskriminering, – de värderingar som denna lagstiftning och diskrimineringslagen bygger på samt – kunna redogöra för hur dessa lagar skiljer sig åt. |
| Genomförande | Genom problembaserad inlärning, undervisning och diskussioner utifrån rättsfall ska relevanta delar av diskrimineringslagen och brottet olaga diskriminering analyseras. |
| Beräknad tid | 4 timmar |
Ämne Konflikthantering och självskydd
| Innehåll | – Konflikthantering och annan yrkespsykologi. – Säkerhetstänkande. – Greppteknik. – Användande av utrustning bl.a. batong och handfängsel. – Rollspel. – Medicinska risker. |
| Mål | Deltagaren ska efter genomförd utbildning kunna – redogöra för beskrivningsmodellen konflikttrappan, – ge praktiska exempel på hur man vid ingripanden kan undvika beteenden som motsvaras av trappans steg 3, 4 och 6, – redogöra för vad som kännetecknar ett aktivt lyssnande, – redogöra för minst tre konfliktreducerande strategier, – genomföra utlärda grepptekniker korrekt, och – i ett scenario uppvisa ett säkerhetsmässigt beteende genom att tillämpa lämplig placering, avstånd, kommunikation m.m. |
| Genomförande | Med utgångspunkt i Polismyndighetens handbok i självskydd ska lämpliga metoder läras ut både i teori och i praktik. |
| Beräknad tid | 14 timmar |
| Ämne | Expanderbar batong |
| Innehåll | – Grundställning. – Högt och lågt utslag. – Ihopslag. – Färdigställning. – Forehand- och backhandslag. – Blockering. – Skaderisker. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningen ha god – färdighet i att använda expanderbar batong, och – kunskap om vilka skador som batongslag kan orsaka. |
| Genomförande | Förflyttningsövningar och händelsestyrda övningar ska ingå som metod. Kursen ska avslutas med ett prov i form av en tillämpad övning. |
| Beräknad tid | 8 timmar 17 |
| PMFS 2017:12 Ämne | Problemorienterat ordningsvaktsarbete |
| Innehåll | – Polisens problemorienterade arbete. – Social brottsprevention. – Situationell brottsprevention. |
| Mål | Deltagaren ska förstå sin roll – i polisens problemorienterade arbete, – hur han eller hon kan öka tryggheten, och – minimera riskerna för brott inom förordnandeområdet. |
| Genomförande | Målet bör nås genom undervisning och diskussioner om hur man i praktiken kan skapa trygghet genom att förebygga ordningsstörningar och brott. |
| Beräknad tid | 2 timmar |
| Ämne | Brand |
| Innehåll | – Brandförlopp. – Släckteknik. – Släckmedel. – Brandsyn. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningen ha kunskap om hur bränder kan förebyggas och hur man vidtar primära brandbekämpande åtgärder. |
| Genomförande | Målet ska uppnås genom teoretisk undervisning och genom att deltagaren praktiskt får öva att släcka en brand samt leda en utrymning av en eldhärjad lokal. Ämnet bör ledas av en representant från kommunens räddningskår. |
| Beräknad tid | 8 timmar |
| Ämne | Samhällsorientering |
| Innehåll | – Polisens organisation. – Ordningsvaktens roll och förpliktelser gentemot polisen. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningen ha fått en övergripande kunskap om rättsväsendet i allmänhet och om Polisens och ordningsvakters roll i samhället i synnerhet. |
| Genomförande | Målet ska nås genom diskussioner och teoretisk undervisning. |
| 18 Beräknad tid | 2 timmar |
Ämne Skriftligt och praktiskt prov
Genomförande Deltagaren ska för att bli godkänd klara såväl ett skriftligt som ett praktiskt prov. Det praktiska provet bör utföras i form av ett rollspel där deltagaren på ett lämpligt sätt ska lösa en konstruerad konfliktsituation.
Beräknad tid 6 timmar
Bilaga 2
Bilaga 2 – Utbildning för förordnande enligt 2 a och 2 b §§ lagen
(1980:578) om ordningsvakter
16 lektionstimmar
Endast den som inom de tre senaste åren med godkänt resultat har genomgått grundutbildning eller fortbildning för ordningsvakter får ges tillträde till utbildningen.
| Ämne | Introduktion och samverkan |
|---|---|
| Innehåll | Övergripande om arbetet med säkerhetskontroller och definitioner samt begrepp. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningen ha fått en god grund att utgå ifrån i sitt arbete med säkerhetskontroll. |
| Genomförande | Målet ska uppnås genom teoretisk undervisning. |
| Beräknad tid | 2 timmar |
| Ämne | Juridik |
| Innehåll | – Rättegångsbalken. – Brottsbalken och relevant specialstraffrättslig lagstiftning. – Polislagen (1984:387). – Lagen (1981:1064) om säkerhetskontroll i domstol. – Lagen (2010:294) om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting. – Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ordningsvakter FAP 670-1. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningen ha sådana juridiska kunskaper att han eller hon på ett fullgott sätt kan tillämpa de regler som styr en ordningsvakts arbete med säkerhetskontroll. |
| Genomförande | De nödvändiga juridiska kunskaperna ska inhämtas dels genom repetition av de kunskaper deltagaren redan besitter, dels genom teoretisk undervisning och seminariediskussioner om de regler som särskilt gäller vid säkerhetskontroll. |
| Beräknad tid | 6 timmar |
Ämne Teknisk utrustning
| Innehåll | – Introduktion till hur larmbågar och handhållna detektorer ska hanteras. – Bemötande, uppförande och genomförande. |
| Mål | Efter genomgången utbildning ska deltagaren förstå hur den tekniska utrustningen ska hanteras i säkerhetskontroll och kunna förklara både åtgärden samt vilka regler som gäller för den som blir kontrollerad. |
| Genomförande | Målet ska uppnås genom teoretisk undervisning. |
| Beräknad tid | 2 timmar |
| Ämne | Arbetsmiljö |
| Innehåll | Information om relevanta delar av arbetsmiljölagen (1977:1160) med betoning på 3 kap. 7 d och e §§. |
| Mål | Efter genomgången utbildning ska deltagaren ha kunskap om vad polismans ledning innebär både i fråga om arbetsledning och om arbetsgivaransvar samt ansvarsfördelning i arbetsmiljöarbetet vid gemensamma arbetsställen. |
| Genomförande | Målet ska uppnås genom teoretisk undervisning. |
| Beräknad tid | 1 timme |
| Ämne | Praktisk övning och prov |
| Innehåll | Övning och prov ska omfatta – Taktiskt uppträdande vid säkerhetskontroll. – Samverkan och kontakt med polis. – Överlämnande av person eller gods till polis. – Avrapportering. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningen på ett korrekt, rättsenligt och säkert sätt kunna utföra säkerhetskontroll. |
| Genomförande | Målet ska uppnås genom praktiska övningar samt ett skriftligt prov. Polismyndigheten ska göra en sammanfattande bedömning av om deltagaren har nått målet och ska godkännas. |
| Beräknad tid | 5 timmar 21 |
Bilaga 3
Bilaga 3 – Utbildning i ordningshållning på arena
30 lektionstimmar
Endast den som inom de tre senaste åren med godkänt resultat har genomgått grundutbildning eller fortbildning för ordningsvakter får ges tillträde till utbildningen.
| Ämne | Introduktion och samverkan |
|---|---|
| Innehåll | – Övergripande om arbetet på arenor. – Definitioner och begrepp. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningen ha fått en god grund att utgå ifrån i sitt arbete med arenabevakning. |
| Genomförande | Målet ska uppnås genom teoretisk undervisning. |
| Beräknad tid | 1 timme |
| Ämne | Arbetsledning, arbetsmiljö samt risk- och hotbildsanalys |
| Innehåll | – Polisens arbetsledning enligt 6 § ordningsvaktsförordningen (1980:589). – Information om relevanta delar av arbetsmiljölagen (1977:1160) med betoning på 3 kap. 7 d och e §§. – Information om polisens arbete med risk- och hotbildsanalys. |
| Mål | Efter genomgången utbildning ska deltagaren ha kunskap om vad polismans ledning innebär både i fråga om arbetsledning och om arbetsgivaransvar samt ansvarsfördelning i arbetsmiljöarbetet vid gemensamma arbetsställen. Kännedom om hur risk- och hotbildsanalysen påverkar det gemensamma arbetet. |
| Genomförande | Målet ska uppnås genom teoretisk undervisning. |
| Beräknad tid | 1 timme |
Ämne Juridik
| Innehåll | – Rättegångsbalken. – Brottsbalken och relevant specialstraffrättslig lagstiftning. – Polislagen (1984:387). – Lag (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang. – Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ordningsvakter, FAP 670-1. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningen ha sådana juridiska kunskaper att han eller hon på ett fullgott sätt kan tillämpa de regler som styr en ordningsvakts arbete på arena. |
| Genomförande | De nödvändiga juridiska kunskaperna ska inhämtas genom teoretisk undervisning och seminariediskussioner. Kursen ska omfatta relevanta rättsfall som underlag för seminariediskussionerna. |
| Beräknad tid | 6 timmar |
| Ämne | Introduktion till konfliktreducerande metoder |
| Innehåll | Metoder, definitioner och begrepp. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningen ha fått en god kännedom om de arbetsmetoder, definitioner och begrepp som polisen använder vid arenabevakning. |
| Genomförande | Målet ska uppnås genom teoretisk undervisning. |
| Beräknad tid | 4 timmar |
| Ämne | Konfliktreducerande strategier |
| Innehåll | Konfliktreducerande strategier och metoder vid arbete med folksamlingar enligt polistaktik, Polisiär konflikthantering (POLKON) eller motsvarande kompetens. 23 |
| PMFS 2017:12 Mål | Deltagaren ska – kunna redogöra för de grundläggande konfliktreducerande principerna, – under scenarioövningar visa prov på förmåga att arbeta i grupp, och – som deltagare i grupp kunna genomföra korrekta frihetsberövanden både under lugna förhållanden och akuta situationer samt vid dessa tillfällen visa prov på kommunikativ förmåga och tempoväxling. |
| Genomförande | Teoretisk och praktisk undervisning. |
| Beräknad tid | 10 timmar |
| Ämne | Praktiska övningar |
| Innehåll | Tillämpade bastaktiska och konfliktreducerande metoder. |
| Mål | Deltagaren ska efter utbildningen ha relevanta kunskaper för att flexibelt och i grupp kunna tillämpa bastaktiska och konfliktreducerande metoder vid arbete med folksamlingar. Övningarna ska anpassas efter ordningsvaktens roll och främst utveckla ordningsvaktens arbete med att förebygga ordningsstörningar. |
| Genomförande | Teoretisk och praktisk undervisning. Polismyndigheten bör genomföra den praktiska delen på arena eller motsvarande. |
| Beräknad tid | 8 timmar |
Bilaga 4
Bilaga 4 – Uniform för ordningsvakt
Endast de färger som föreskrivs i denna bilaga är tillåtna för ordningsvakts uniform om inte annat anges. – Med blå i denna bilaga avses blå enligt NCS 7015-R90B. – Med ljusblå i denna bilaga avses ljusblå enligt NCS 2142-R83B. – Med blå i denna bilaga för vapensköld på ärmemblem avses blå enligt NCS S 3560-R80B. – Med gul i denna bilaga för funktionsbeteckning, ärmemblem och fyrkantssnöre på båtmössa avses gul enligt NCS S 1060-Y10R. – För svart i denna bilaga anges ingen kod. Uppmätt avvikelse på produktionsplagg från angiven NCS-färgkod enligt 2 3 färgrapport får vara högst 1.5 Δ/E CMC (2:1) .
Mätvillkor: Mätgeometri: diffus belysning, glanskomponenten inkluderad (di:8°). Mätvärden utvärderas enligt CIE (publ. 15.2004). CIE standard dagsljus (D65) och CIE 10 graders standardobservatör används. Δ/ECMC(2:1)värden beräknas i enlighet med British Standard, BS 6923:1988. Ordningsvakt som är arbetsledare får även bära armbindel, axelmarkering eller bricka som visar hans eller hennes funktion eller uppgift.
Natural Colour System, www.ncscolour.com. Färgrapport är en mätning av en färgs exakta position i NCS-systemet. ΔEXMX(1:c)-formeln standardiserad i British Standard, BS 6923:1988. ΔE läses som Delta/E. 25
Tjänstetecken Bärandeföreskrift Beskrivning
Funktionsbeteckning, Ska vara fast monterat ORDNINGSVAKT,
| bröst. | på plaggets vänstra svart botten med gul bröst. Inga andra funk- text, maximalt yttertionsbeteckningar är mått 110 x 33 mm. tillåtna att kombinera Broderat i gult och med denna. svart. Se bild 1 och 2. Bild 1 Bild 2 |
| Tjänstetecken | Bärandeföreskrift Beskrivning |
| Funktionsbeteckning, rygg. | På plagg där ryggdelen ORDNINGSVAKT, är synlig ska funk- väl synligt centrerat på tionsbeteckning rygg ryggens bredaste vara fast monterad. punkt. Undantagna är kostym, Maximalt yttermått kostymväst, O-ringad 340 x 130 mm, typsnitt eller V-ringad tröja där Arial Narrow, bold. funktionsbeteckning Ska vara reflekterande. rygg får finnas. Se bild 3. |
Bild 3
Tjänstetecken mm. Bärandeföreskrift Beskrivning
Knappar, plast Där så erfordras. I plaggets färg. Knappar, tryckknappar Där så erfordras. Blå, svart eller oxiderad metall. Knappar, guldfärgade Ska finnas på skjortors Guldfärgade. ficklock och manschetter, dock utan logotyper.
| Namnhållare | Monterat på höger Passande hälla med bröst enligt föreskrif- innermått 80 x 35 mm. ten. Namnbricka får bäras i hållaren. |
| Radio- och telefonhållare | Får finnas på samtliga Passande hälla. plagg ovanför namnhållare och/eller funktionsbeteckning. |
| Ärmemblem | Ärmemblem ska vara ORDNINGSVAKT, fast monterat på plag- rektangulärt märke gets båda ärmar. Em- med böjd övre kant på blemets övre kant ska svart botten bestående vara placerad 50 mm av en sköld med lilla nedanför ärmkullen riksvapnet lagd över och centrerad på är- två korsande fasces men. vilande på eklöv. Ovanför skölden texten ORDNINGS och under skölden texten VAKT med gul text. Broderat i gult, svart och blått garn. Se bild 4. 27 |
| PMFS 2017:12 | Bild 4 |
| Tjänstetecken Bärandeföreskrift | Beskrivning |
| Kostymemblem Kostymemblem ska vara kostym och kostymväst. Emblemets övre kant ska vara placerad 10 mm rakt nedanför funktionsbeteckning bröst och centrerad. | Runt märke på svart fast monterat på botten bestående av en sköld med lilla riksvapnet lagd över två korsande fasces vilande på eklöv. Broderat i gult, svart och blått garn. Se bild 5. Bild 5 |
Företagsemblem Bärandeföreskrift Beskrivning
Företagsemblem 10 mm nedanför ärm- Maximalt mått av 90 x emblem ska, i före- 45 mm. kommande fall, bevakningsföretagets och/eller uppdragsgivarens namn eller logotyp finnas. Valfria färger. Inga andra emblem är tillåtna.
Uniformsplagg Bärandeföreskrift Beskrivning
Byxa Får bäras vid all tjänst- Blå. Rak klassisk byxa. göring. Byxan får vara försedd med hällor och benfickor i valfri utformning. Se bild 6.
Bild 6
Uniformsplagg Bärandeföreskrift Beskrivning
| Byxa | Får bäras vid all tjänst- Blå. Rak byxa. Reflexgöring. band 50 mm breda ska finnas 200 mm från fållens nederkant. Byxan får vara försedd med hällor och benfickor i valfri utformning. Får vara försedda med s.k. snörlås i nederkant. Se bild 7. Bild 7 |
| Uniformsplagg | Bärandeföreskrift Beskrivning |
| Bälte | Får bäras vid all tjänst- Svart med svarta bärgöring. anordningar. |
| Halsduk | Får bäras vid all tjänst- Blå. göring. |
| Handskar | Får bäras vid all tjänst- Svarta. Handskar som göring. ger extra skydd mot stick- och skärskador får bäras. Handskar får inte vara förstärkta över knogarna el. dyl. |
Jacka Får bäras vid all tjänst- Blå. Fast monterade göring. ärmemblem, funktionsbeteckning och namnhållare. Reflexband 50 mm breda ska finnas 50 mm från fållens nederkant både på ärm och på bål. Placering av fickor får inte påverka placering av funktionsbeteckning och ärmemblem. Krage av valfritt snitt. Jackan måste som minimum nå ned till höften men får inte vara längre än till precis nedanför knäet. Huva får finnas och får vara avtagbar. Se bild 8 och 9. Jackan får ha löstagbara ärmar och då bäras som väst ovanför föreskriven skjorta eller föreskriven tröja med ärmemblem.
Bild 8 Bild 9
Uniformsplagg Bärandeföreskrift Beskrivning
| Kjol | Får bäras vid all tjänst- Blå. Ska sträcka sig göring. nedanför knäet. Eventuella fickor och hällor placeras på valfritt sätt. Se bild 10. Bild 10 |
| Uniformsplagg | Bärandeföreskrift Beskrivning |
| Kostym | Får bäras vid all tjänst- Blå kavaj med fast göring. monterade ärmemblem, kostymemblem, Kostymväst får bäras funktionsbeteckning tillsammans med och namnhållare. kostym eller som yttersta plagg utanpå Blå kostymväst med föreskriven skjorta i fast monterade koskombination med tymemblem, funkslips. tionsbeteckning och namnhållare. Kostymväst får innehålla skyddsväst. Placering av fickor på kavaj och väst får inte påverka placering av funktionsbeteckningar. Blå byxa, rak med eller utan benfickor. |
Kängor Får bäras vid all tjänst- Svarta. göring. Skaft får endast synas vid bärande av föreskriven overall.
| Livrem | Får bäras vid all tjänst- Svart. göring. |
| Uniformsplagg | Bärandeföreskrift Beskrivning |
| Huvudbonad, generella regler. | Ska bäras vid all tjänst- Alternativ se bild 11, göring utomhus Får 12, 12 b och 13 vid behov bäras till kostym. Ska alltid bäras vid idrottsevenemang och bevakning i kollektivtrafik utom då hjälm används. |
| Uniformsplagg | Bärandeföreskrift Beskrivning |
| Huvudbonad | Blå, kepsmodell. Ska vara försedd med mössemblem. Se bild 11. Bild 11 |
| Uniformsplagg | Bärandeföreskrift Beskrivning |
| Mössa | Blå, båtmössa. Ska vara försedd med mössemblem och gult fyrkantssnöre. Se bild 12. 33 |
| PMFS 2017:12 | Bild 12 |
| Uniformsplagg Bärandeföreskrift | Beskrivning |
| Mössa | Blå, virkad eller stickad mössa. Ska vara försedd med mössemblem. Se bild 12 b. Bild 12 b |
| Uniformsplagg Bärandeföreskrift | Beskrivning |
| Mössa, vinter . | Blå, kepsmodell. Ska vara försedd med mössemblem. Får vara fodrad. Se bild 13. Bild 13 |
Tjänstetecken Bärandeföreskrift Beskrivning
Mössemblem av tyg Mössemblemet ska ORDNINGSVAKT, vara fast monterat rakt rektangulärt märke fram på mössan. med böjd övre kant på svart botten bestående av en sköld med lilla riksvapnet lagd över två korsande fasces vilande på eklöv. Höjd 55 mm, bredd 40 mm. Ovanför skölden texten ORDNINGS och under skölden texten VAKT med gul text. Broderat i gult, svart och blått garn. Se bild 14.
Bild 14
Uniformsplagg Bärandeföreskrift Beskrivning
Overall Får bäras vid all tjänst- Blå. Fast monterade göring. ärmemblem, funktionsbeteckning och namnhållare. Reflexband 50 mm breda ska finnas på varje ärm 50 mm från fållens nederkant.
Motsvarande reflexband ska finnas 200 mm från byxfållens nederkant. Placering av fickor får inte påverka placering av funktionsbeteckningar. Får vara försedd med benfickor och s.k. snörlås. Får vara försedd med stretchmaterial i mörkblå eller svart färg diagonalt över ländrygg. Huva får finnas och får vara avtagbar. Se bild 15 och 16.
Uniformsplagg Bärandeföreskrift Beskrivning
Skjorta, kortärmad Får bäras vid all tjänst- Ljusblå. Fast montegöring. Skjortan får rade ärmemblem, bäras med översta funktionsbeteckning knappen uppknäppt, och namnhållare. Pladock ej i kombination cering av fickor får med kostym. inte påverka placering av funktionsbeteckning. Se bild 17.
Bild 17
Uniformsplagg Bärandeföreskrift Beskrivning
Skjorta, långärmad Får bäras vid all tjänst- Ljusblå. Fast montegöring tillsammans rade ärmemblem, med slips. funktionsbeteckning och namnhållare. Placering av fickor får inte påverka placering av funktionsbeteckning. Se bild 18.
Bild 18
Uniformsplagg Bärandeföreskrift Beskrivning
| Skor | Får bäras vid all tjänst- Svarta. Högst 5 cm göring. klack. |
| Slips | Får bäras i kombina- Blå. Ska vara försedd tion med skjorta. med säkerhetslösning för att minska strypningsrisk. |
| Slipshållare | Får bäras i kombina- Guldfärgad. Tillåtna tion med slips. dekorationer är lilla riksvapnet eller anställningsföretagets logotyp, maximalt mått 60 x 10 mm. |
| Strumpor | Ska bäras vid all tjänst- Enfärgade svarta eller göring. mörkblå. Ska täcka anklarna. |
| Strumpbyxor | Ska bäras till kjol. Hudfärgade. |
| Stövlar, gummi | Får bäras vid behov. Svarta. |
| Stövlar | Får bäras i kombina- Enfärgade svarta. Får tion med kjol. ha högst 5 cm klack och ska ej vara högre än till knäet. |
| Uniformsplagg | Bärandeföreskrift Beskrivning |
| Tröja, O-ringad | Får bäras vid all tjänst- Blå. Fast monterade göring. ärmemblem, funktionsbeteckning och namnhållare. Rund halsringning. Kragen får vara av polotyp och får ha dragkedja. Slätstickad tröja med förstärkningar i vävt material på axlar och armbågar. Får även vara av s.k. funktionsmaterial. Placering av fickor får inte påverka placering av funktionsbeteckning. Se bild 19. 39 |
Bild 19
Uniformsplagg Bärandeföreskrift Beskrivning
Tröja, V-ringad Får bäras vid all tjänst- Blå. Fast monterade göring. ärmemblem, funktionsbeteckning och namnhållare. V-ringad halsringning. Får ha dragkedja. Slätstickad tröja med förstärkningar i vävt material på axlar och armbågar. Får även vara av s.k. funktionsmaterial. Placering av fickor får inte påverka placering av funktionsbeteckning. Se bild 20.
Bild 20
Uniformsplagg Bärandeföreskrift Beskrivning
Tröja, piké, kort- eller Får bäras vid all tjänst- Blå. Fast monterade långärmad. göring. ärmemblem, funktionsbeteckning och namnhållare. Trikåtröja med stickad krage. Får även vara av s.k. funktionsmaterial. Se bild 21 och 22.
Bild 21
Bild 22
Uniformsplagg Bärandeföreskrift Beskrivning
Tröja, polo Får bäras vid all tjänst- Blå. Slätstickad med göring, dock ej som dubbelvikt krage. Får yttersta plagg. Får ej även vara i s.k. funkbäras i synlig kombi- tionsmaterial samt ha nation med kortämad dragkedja. skjorta eller pikétröja. Se bild 23 och 24.
Bild 23
Bild 24
Uniformsplagg Bärandeföreskrift Beskrivning
| Tröja, T-shirt | Får bäras vid all tjänst- Blå. göring, dock ej som Se bild 25. yttersta plagg. Bild 25 |
| Uniformsplagg | Bärandeföreskrift Beskrivning |
| Varselväst lång | Får bäras vid all tjänst- Fluorescerande gul göring. Om tjänstgö- väst med reflexer. ring kräver synlighet ORDNINGSVAKT enligt EN 471 klass 2 tryckt i reflekterande ska västen vara utfor- material på blå botten mad enligt 3 och 4. fram- och baktill på plagget. Får innehålla skydds- Se bild 26 och 27. väst. Västen får även förses med text ”ARBETS- LEDARE” eller ”GRUPPLEDARE”, |
Bild 26 Bild 27
| Varselväst kort | Får bäras vid all tjänst- Fluorescerande gul väst PMFS 2017:12 göring. Om tjänstgö- med reflexer. ORDring inte kräver synlig- NINGSVAKT tryckt i het enligt EN 471 klass reflekterande material 2 får midjekort väst en- på blå botten fram- och ligt klass 1 bäras. baktill på plagget. Se bild 28 och 29 Får innehålla skydds- Västen får även förses väst. med text ”ARBETS- LEDARE” eller ”GRUPPLEDARE”, |
| Bild 28 | Bild 29 |
| Uniformsplagg | Bärandeföreskrift Beskrivning |
| Varseljacka | Får bäras vid all tjänst- Fast monterade ärmgöring. Ska bäras vid emblem. Fluorescetjänstgöring som krä- rande gul väst med ver synlighet enligt EN reflexer. ORDNINGS- 471 klass 3 (exempel- VAKT tryckt i reflekvis trafiksituationer terande material på blå och på spårområde) botten fram- och bakeller vid enskilda till- till på plagget. fällen då Polismyndig- Se bild 30 och 31 heten gett order om att Västen får även förses varseljacka ska bäras. med text ”ARBETS- LEDARE” eller Får innehålla skydds- ”GRUPPLEDARE”,. väst. 43 |
Bild 30 Bild 31
Bilaga 5
Batonger som får bäras av ordningsvakt
Batonger som uppfyller kraven i avsnitt 1 och 2 får bäras av ordningsvakt som genomgått föreskriven utbildning för detta.
1. Teknisk beskrivning av gummibatong för ordningsvakt
Ordningsvakt får när han eller hon tjänstgör endast bära och använda gummibatong med följande egenskaper. Färg: svart.
Material: 1. Gummi – homogent utan blåsor för handtaget: svart yt- eller genomfärgat naturgummi hårdhetsgrad 70–75 grader IRH för övrigt: svart naturgummi, hårdhetsgrad ca 60 grader IRH. 2. Stålrör, härdat: SIS 142225, 18 dy X 1 mm. Stålröret ska vara koncentriskt belagt med gummi på sådant sätt att en jämn tjockleksökning erhålls från handtaget till batongens spets. Vid handtaget ska gummitjockleken vara minst 4 mm (från stålröret) och vid batongens tjockaste del minst 10 mm. 3. Handrem av nylonband. 4. Bärbygel av rostfritt stål 18/8. 5. Uniformsknapp av förgylld metall med horisontellt gående räfflor på konvex matterad botten med upphöjd polerad kant. 2. Teknisk beskrivning av expanderbar batong för ordningsvakt Ordningsvakt får när han eller hon tjänstgör endast bära och använda expanderbar batong med följande egenskaper. Batongen ska – vara tillverkad av stål, – vara högst 26 tum i utfällt läge, – ha svart ytbeläggning, – inte ha en konstruktion som kan orsaka oavsiktliga personskador,
– kunna användas utan att driftstörningar uppstår eller att batongen eller dess ingående delar börjar rosta, – vara användarvänlig och ha en greppyta som är tillverkad i ett halksäkert material, – ha en greppyta (gummimaterial eller dylikt) som är fastsatt på sådant sätt att det inte kan glida eller lossna utan användande av verktyg, – vara konstruerad på sådant sätt att den håller sig kvar i infällt respektive utfällt läge när så krävs, och – kunna motstå skador som kan uppstå om batongen tappas från cirka 1 meters höjd vid upprepade tillfällen i hårt underlag.
Elanders Sverige AB, 2018