Prop. 1975/76:109
om anslag till Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1976/77, m.m.
Prop. 1975/76: 109 Regeringens proposition 1975/76: 109 om anslag till Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1976/77, m. m.
. beslutad den 19 februari 1976.
Regeringen föreslår riksdagen att. antaga de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringSprotokoll. På regeringens vägnar
OLOF PALME BENGT NORLING
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås anslag till AB Atomenergi om sammanlagt 56,5 milj. kr. för budgetåret 1976/77.
Vidare föreslås att en fordran på AB Atomenergi om 26 milj-. kr. omvandlas till eget kapital.
Prop. .19'75/76£ 109. ' ' , 2
- 'Utdrag "- INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde ' 1976-02-19
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng.". Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Bengtsson, Norling. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon. Hjelm—Wallén. Peter-. son
Föredragande: statsrådet Norling
Proposition om anslag till Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1976/77, m. m.
I prop. 1975/76: 100 (bil. 15 s. 246) har regeringen föreslagit riks- dagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet; till Aktiebolaget Atomenergi: Stöd till svensk kärnkraftindustri och till Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet för budgetåret 1976/77 beräkna två reservationsansiag om resp. 24,1 och 13,1 milj. kr.
Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.
Verksamheten vid AB Atomenergi
AB Atomenergi bildades år 1947 med huvudsaklig uppgift att handha det målbundna forsknings- och utvecklingsarbetet på kämenergiområ— det. Det stod redan från början klart att verksamheten skulle kräva sådana insatser att staten måste träda in som huvudintressent. För att underlätta samarbetet med industrin och samtidigt ge det en effektiv och flexibel organisationsform beslöts att verksamheten skulle bedrivas inom ramen för ett aktiebolag med enskilda företag som delägare ( prop. 1947: 313 , SU 1947: 217, rskr 1947: 403). Av det ursprungliga aktie— kapitalet på 3,5 milj. kr. tecknade staten fyra sjundedelar och 24 in- dustri- och kraftföretag tre sjundedelar. År 1956 höjdes aktiekapitalet till 14 milj. kr. med bibehållande av relationen mellan staten och en- skilda aktieägare ( prop. 1956: 99 , SU 1956: 75, rskr 1956: 199). Dessas antal ökades till ca 70 genom att ett antal kommuner, försäkringsbolag m.fl. inträdde som intressenter. Staten övertog år 1969 samtliga aktier iAtomenergi (jfr prop. 1969: 101 , SU 1969: 99, rskr 1969: 245).
Prop. 1975/76: 109 3
Riksdagen godkände år 1956 ( prop. 1956: 176 , 3 LU 1956: 22, rskr 1956: 344) allmänna riktlinjer för bolagets verksamhet. Dessa riktlinjer har vid flera tillfällen modifierats i samband med riksdagens prövning av anslag till bolaget.
Till följd av ett konsortialavtal år, 1968 mellan staten och Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget (ASEA) överfördes Atomenergis resur- ser för tillverkning av' bränsleelement och vissa projekteringsresurser' den 1. januari 1969 till ett- av staten" och ASEA samägt företag, AB Asea-Atom ( prop. 1968: 160 , SU 1968: 199, rskr 1968: 408). Enligt det— ta konsortialavtal åtar sig staten att verka för att forsknings- och ut- vecklingsresurserna hos Atomenergi kan stödja svensk industris kom- mersiella verksamhet på kärnenergiområdet. Asea-Atom skulle 'liksom andra intressenter få möjlighet att inom ett särskilt programråd delta i utformningen av Atomenergis utvecklingsprogram ino'm reaktor- och reaktorbränsleområdet. Asea-Atom, andra tillverkande företag och kraftindustrin förutsattes vidare kunna utnyttja Atomenergis resurser i form av betalda uppdrag.
Riksdagen godkände år 1970 (prop. 1970: 1, bil. 15 s. 97, SU 1970: 13, rskr 1970: 13) särskilda riktlinjer för bolagets kärnenergiverksamhet under femårsperioden 1970/71—1974/75. Dessa riktlinjer'innebar bl.a. att bolaget skulle utgå från en anslagsram för perioden om 290 milj. kr. inberäknat kostnadsökningar. I samband med utbyte av vissa skuldför- bindelser har bolagets ränteutgifter till staten minskats. Den förutsedda anslagsramen reducerades med hänsyn härtill (prop. 1971: 1 bil. 15 s. 114, NU 1971: 13, rskr 1971: 120).
De av riksdagen år 1970 godkända riktlinjerna innebar att bolaget i samarbete med kraftföretagen och verkstadsindustrin skulle bedriva såväl forsknings- och utvecklingsarbete beträffande reaktorer och bräns- leelement som arbeten inom olika avsnitt av bränslecykeln. Bolaget skulle även upprätthålla resurser på säkerhetsområdet och — i den ut— sträckning särskilda medel ställdes till förfogande — bedriva viss lång- siktig forskning. Härjämte skulle bolaget sträva efter att i ökad om- fattning ställa sina resurser till förfogande för andra verksamheter. Bolaget skulle intensifiera ansträngningarna att uppnå en mera mark- nadsinriktad verksamhet och öka volymen betalda uppdrag.
Atomenergi hade intill den 31 december 1969 för vissa investeringar i anläggningstillgångar erhållit lån från statens utlåningsfonder på sam- manlagt 120 milj. kr. mot skuldförbindelser på motsvarande belopp. Lånen löpte med normalränta för lånfrån statens utlåningsfonder. För att bolaget skulle kunna göra planenliga avskrivningar på sina anlägg- ningstillgångar utbyttes dessa skuldförbindelser per den 1 juli 1971 mot en icke räntebärande skuldförbindelse till staten på 120 milj. kr. I den mån bolaget har gjort avskrivningar på anläggningstillgångar i sina ' bokslut har skuldförbindelsens belopp årligen justerats genom att staten
Prop. 1975/76: 109 4
efterskänkt den del av sin fo'r'dran- på bolaget 'som svarat mot verkställd ' avskrivning. I anslutning till lånevillkoren's ändring minskades den tidi- gare nämnda anslagsra—men för femårsperioden 1970/71—1974/75 med' 7,2 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1971/72—1974/75. Bolagets icke räntebärande skuldförbindelse till staten uppgår f.n. till 51,7 milj. . ' kr. ' . ' ' ' ' ' . ' '
Under sexårsperioden 1969/70—1974/75 har Atomenergi" erhållit särskilda medel för utvecklingsarbete'n rörande utvinning av uran u'r skifferfyndigheterna vid'Ranstad. Under senare delen av denna period har även statens vattenfallsverk bidragit till kos'tnaderna'för dessa ar-' beten. Vattenfallsverkets bidrag har lämnats inöm ramen för ett av statsmakterna godkänt avtal (prop. 1972:"57, NU 1972: 39, rskr 1972: 200). På grundval av dessa arbeten har Luoss'avaara-Kiirunavaara' AB' (LKAB) budgetåret 1975/76 inlett. projektering av ett uranverk vid Ran— stad i samarbete med Atomenergi och vattenfallsver'ket. Verksamheten ' finansieras genom ett särskilt statligt lån '(prop. 1975: 30 bil. 1, NU 1975: 30, rskr 1975: 202). ' '
I enlighet med ett i oktober 1972 träffat avtal mellan statens vattcn- '. fallsverk, Sydsvenska Kraft AB och Oskarshamnsverkets kraftgrupp AB genomfördes under åren 1973—'1975ett särskilt program för forskning och utveckling kring frågor av betydelse för bedömning av kraftreak— torers, främst lättvattenreaktorers, säkerhet och inverkan på miljön så- vitt avser radioaktiva utsläpp. Den närmare inriktningen och omfatt- ningen av programmet fastställdes av ett särskilt organ, delegationen för forskning rörande kärnkraftens säkerhets- och miljöfrågor (Kärnsäk- forsk). Huvuddelen av arbetena inom programmet har utförts vid Atom- energi. För särskilda säkerhetsarbet'en inom kär'nenergiområdet har ut- gått även direkta statsanslag (jfr prop. 1974: 1 bil. 15 s. 151).
Atomenergis sedan många år "bedrivna tillverkning av radiofarmaka överfördes den 1 juli 1975 till ett nytt företag, AB Kabi Diagnostica, med Atomenergi och KABI'som delägare. '
Räkenskapsåret för Atomenergi sammanföll t.o.m. år 1973 med kalenderåret. Påföljande räkenskapsperiod förlängdes efter framställ- ning från bolaget till att omfatta 18 månader. Fr.o.m. den 1 juli 1975 överensstämmer bolagets räkenskapsår med det statliga budgetåret.
Enligt riksdagens besluti anledning av regeringens proposition om ' energihushållning m.m. (prop. 1975: 30 bil. ], NU 1975: 30, rskr 1975: 202) ändrades med ingången av budgetåret 1975/76 vissa delar av fi- ' nansieringen av arbetena 'vid Atomenergi. Till Atomenergi utgår f.n. ' direkta statsanslag dels; över anslaget Aktiebolaget Atomenergi: Stöd till svensk kärnkraftindustri, dels över. anslaget "Aktiebolaget Atom-_ energi: Övrig verksamhet; ' '
Till Atomenergi utgår vidare medel från anslaget Energiforskning ' inom ramen för programmet Energiproduktion och från anslaget Grund-J
Prop. 1975/76:109 .. 5 '
läggande forskning för energiområdet. Därutöver utför bolaget bl. a. ar- beten av betydelse för bedömning av säkerheten. hos kärnkraftverk för. vilka koncession har beviljats-eller koncessionsansökan ingivits. Dessa
arbeten beställs av statens kämkraftinspektion, som för ändamålet dispo- ' nerar särskilda avgiftsmedel från kärnkraftproducenterna. ..
Regeringen har beträffande Atomenergis arbeten inom delprogram- met Fissionsenergi inom'programmet Energiproduktion meddelat sär- skilda föreskrifter beträffande bl. a._arbetets inriktning och samråd med nämnden för energiproduktionsforskning. .
Bolagets verksamhet är koncentrerad till Studsvik. Här ligger bola- gets huvudkontor och forskningsstation med .bl. a. reaktorerna R2, R 2-0 och Kritz samt olika laboratorier. Utvecklingsarbete rörandeut- . vinning av uran bedrivs vid uranverket i Ranstad. Kostnaderna härför bestrids fr.o.m. budgetåret 1975/76 av LKAB (jfr prop. 1:975/76 100 bil. 15 s. 300). _ . '
Atomenergis verksamhet .har kraftigt förändrats under den senaste femtonårsperioden. År 1963lhade bolaget ca 1 560 personer anställda medan antalet anställda den.1 januari 1976 var 994. Personalminsk- ningen hänger samman bl.a. med att vissa verksamhetsgrenar överförts till andra huvudmän. Andelen direkt statsfinansierad verksamhet i bo- laget har sjunkit.
Atomenergi har i bokslut för 18- -månadersperioden den 1 januari 1974—den 30 juni 1975 redovisat underskott i den löpande verksam- heten. Genom bl.a. ianspråktagande av realisationsvinster och vissa bokslutsdispositioner har dock detta underskott kunnat utjämnas.
Såsom förutskickades i prop. 1975:-30” (bil. 1 s. 486) har regeringen _ beslutat att låta göra en översyn av Atomenergis verksamhet och ar- betsformer. För detta ändamål har tillkallats särskilda sakkunniga (Studsviksutredningen, I 1975:05). De sakkunnigas arbete skall vara slutfört senast vid halvårsskiftet år 1977.
Aktiebolaget Atomenergi
Utöver de framställningar från AB Atomenergi som redovisats i årets budgetproposition ( prop. 1975/76: 100 bil. 15 s. 182, 227—228 och 245) har bolaget för budgetåret 1976/77 i augusti 1975 hemställt om medel- m.m. under följande rubriker.
1. Stöd till svensk kärnkraftindustri
2. Forsknings- och bestrålningstjänster, Viss produktutveckling m. m.
3. Driftkostnader för forskningsrådens laboratorium i Studsvik '
Framställningama 1 och 2 ansluter i huvudsak till de under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1975/76 uppförda anslagen Aktiebolaget Atomenergi: Stöd till svensk kärnkraftindustri och Aktiebolaget Atom- energi: Övrig verksamhet... , '
Prop. 1975/76: 109 6
Stöd till svensk kärnkraftindustri-
Enligt konsortialavtalet mellan staten och ASEA åtar sig staten att. verka för att forsknings- och utvecklingsresursema hos Atomenergi kan stödja svensk industris kommersiella verksamhet på kärnenergiområdet. Enligt riksdagens beslut i maj 1975 om energihushållning m. m. ( prop. 1975: 30 bil. 1 s. 487, NU 1975: 30, rskr 1975: 202) bör i fortsättningen forsknings- och utvecklingsarbeten på lättvattenreaktorområdet, som inte är direkt säkerhetsinriktade, ske inom ramen för samarbetsavtal, där kostnaderna delas mellan kärnkraftindustrin och bolaget. Den övervä- gande delen av dessa arbeten förutsätts bli utförd av bolaget.
Regeringen har i beslut den 12. juni 1975 föreskrivit att arbeten får finansieras från detta anslag endast på villkor att samarbetsavtal utfor- mas enligt vissa av Atomenergi föreslagna riktlinjer. Förhandlingar i syfte att sluta erforderliga samarbetsavtal pågår.
Enligt Atomenergi är det en viktig förutsättning för programmets ge- nomförande att medelsbehovet för drift av de tunga kärnenergitekniska resurserna i Studsvik (R2-reaktorn, bränslelaboratoriet, värmelaborato- riet) säkras. Dessa kännetecknas av höga fasta kostnader, som måste kunna täckas om anläggningarna i rimlig utsträckning skall kunna stäl- las till de svenska intressenternas förfogande. Det är bolagets mål att för budgetåret 1975/76 använda anvisade statsmedel 24,1 milj. kr. så att ca 7 milj. kr. utnyttjas som driftbidrag för dessa tunga resurser och resterande 17 milj. kr. för bolagets andelar av etablerade samarbetsupp- gifter.
För budgetåret 1976/77 bedömer bolaget att det kommer att råda en fortsatt stark efterfrågan på forsknings- och utvecklingsinsatser inom lättvattenreaktorområdet, speciellt vad avser bränslefrågor. Bolaget fö- reslår ett anslag om 31,8 milj. kr. I detta belopp ingår ränte- och amor- teringskostnader med 1,8 milj. kr.
Forsknings- och bcstrålningstjänster m.m.
Beträffande forsknings- och bestrålningstjänster framhåller Atomenergi att bolaget i många fall åtar sig en värdfunktion åt forsknings- och utvecklingsgrup-per, vilkas arbete finansieras och leds av andra huvudmän. Detta kan innebära att bolaget tillhandahåller 10- kaler, utrustning, personal och teknisk service —- inkl. strålskyddsscr- vice — samt även bistår med förvaltnings- och redovisningstjänster. Verksamheten inriktas på grupper inom t. ex. miljövård och fysikforsk- ning, där bolagets tillgång på utrustning och kompetens är av betydan- de värde.
Dessa gruppers forskare får sina anslag tilldelade av olika forsknings- råd i konkurrens med forskare från universitet och högskolor. Dessa senare har, menar Atomenergi, fördelen av att endast behöva ta upp en
Prop. 1975/76:109 7 "
mindre del av de totala kostnaderna i sina ansökningar. Av den anled- ningen debiterar bolaget dessa grupper mindre än de totala kostnaderna för ovan exemplifierad service. Som viktigaste exempel på detta' för— hållande anger bolaget forskningsrådens laboratorium i Studsvik.
Förutom bestrålningstjänster för forskningsgrupper som arbetar vid reaktorerna utnyttjas R2 och R2-0 för framställning av isotoper för medicinsk eller industriell användning. Stöd till dessa områden är enligt bolaget av väsentligt nationellt intresse.
Under denna rubrik upptas också anslag till drift av bolagets van de Graaff—gencrator. Verksamheten kring denna har flera likheter med den vid forskningsrådens laboratorium. Även generatorn utnyttjas av forskare från universitet och högskolor.
Behovet av statsmedel för forsknings- och bestrålningstjänster under budgetåret 1976/77 beräknas av bolaget till 15,4 milj. kr.
Beträffande p r o d u k t u tv e c kl in g framhåller Atomenergi att det är väsentligt att resurser avsätts för bearbetning av uppslag som ' '
kan leda till värdefulla produkter eller metoder inom bolagets arbets- område. Som exempel anges bl. a. kontroll av utsläpp i vatten och luft, elektromagnetisk flödes-' och hastighetsmätning m. m. Behovet av stats-' medel beräknas för budgetåret 1976/77 till 3 milj. kr. I det totalt äska- de beloppet under detta anslag, 18,4 milj. kr., ingår ränte- och amorte- ringskostnader med 1,1 milj. kr.
I förhållandet till vad som innevarande budgetår är upptaget under anslaget Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet har i bolagets be- räkningar inte inkluderats kostnader för långsiktig kärnteknisk forsk— ning. Dessa har bolaget redovisat i framställningen om medel för grundläggande forskning för energiområdet. An'slagsbehovet anges där till 2,3 milj. kr. (jfr prop. 1975/76: 100 bil. 15 s. 245). '
Drift av forskni-n-gsrådenslaboratorium
Verksamheten vid forskningsrådens laboratorium 'finansierasgenom driftanslag från statens'råd för atomforskning och styrelsen för tek- nisk utveckling. Atomenergi och laboratoriets styrelse anser denna finan- sieringsform otillfredsställande, bl. a.'därför att verksamheten har fått en mer permanent prägel än vad som från början förutsågs och att det i en hårdnande anslagskonkurrens är svårt för råden att säkerställa drift- anslag till den minoritet av anslagssökande, som inte har sina drift- kostnader täckta av anslag över statsbudgeten.
Atomenergi och styrelsen för forskningsrådens laboratorium hemstäl- ler att forskningsrådens"laboratorielokaler den'1 juli 1976 överförs från statens allmänna fastighetsfond till bolaget och att det för budgetåret 1976/77 till Atomenergi anvisas 1,7 milj. kr. för drift av forsknings-' rådens laboratorium och täckande av de berörda grundforskningsgrup- ' pernas avgifter för utnyttjande av reaktorerna R2 och R2-0.
Prop. 1975/76:109 .' '8 "'-:: -'
Reviderad anslagsframställnin'g-
Atomenergi har i skrivelse-den 26 jant'tari 1976'kor'nr'nit in med 'en. kompletterad och överarbetad aznslagsframställning i vad avser bola-- ' gets direkta statsanslag. I skrivel.sen-redovisas bl; a. 'följande' resultat- prognos för bolagets löpande' verksamhet budgetåret 1975/76 (milj. kr.).
Statsanslag ' _ 68
Övriga intäkter 72 140 Lön _ ' __ 95 Material och övriga externa ' tjänster —— 59 - --154 Underskott ' —— 14 " "
Atomenergi anmäleratt en rad kortsiktiga åtgärder har vidtagits för att förbättra det ekonomiska resultatet. För att skapa förutsättningar för en målmedveten och— långsiktig marknads- och produktutveckling har en omfattande långsiktsplanering inletts.-Ett nytt budget- och redo-. "
visningssystem har tagits i bruk. Anställningsstopp råder sedan som- maren 1975.
Av Atomenergiföreslag-na åtgärder _ Atomenergi föreslår i sin reviderade anslagsframställning, att den vid". utgången av budgetåret 1'975/76 kvarvarande delen av den räntefria reversskulden till staten skall omvandlas till eget kapital. Vidare före- slås att den av regeringen tidigare medgivna rätten för bolaget- att belåna anläggningstillgångar skall utökas från f.n. 10 milj. kr. till 50 milj. kr. Vad gäller direkta statsanslag till Atomenergi föreslås att för bud- getåret 1976/77 medel. för stöd. till svensk kämkraftindustri-skall utgå ' ' med 30 milj. kr. och att medel för övrig verksamhetskall utgå 'med- ,, 22 milj. kr. . . . '. . .. Atomenergi beräknar vidare behovet av investeringar under _budget- . året 1976/77 till sammanlagt 15,2 milj. kr. Härav avser 6,7. milj." kr. - teknisk utrustning för den löpande verksamheten, 3,9 milj. kr..fortsatt upprustning av bränslelaboratoriet samt 4,6 milj. kr. anläggningsinves- teringar. . För finansiering av de planerade investeringarna föreslår Atomenergi - att bolaget skall få uppta lån. från fonden för 1åneunderstöd.-Vidare föreslås att Atomenergi skall beviljas ett årligt driftanslag för täckande . av bolagets räntenetto och bokförda avskrivningar.'Detta anslag syftar- till att ge bolaget den kapitalkoslnadsersättning som det inte, på grund av den med staten överenskomnaprissättningen, erhåller för anslags-
Prop. 1975/76: 109 9
baserade och övriga statliga uppdrag'och som det inte heller erhåller för uppgifter inom ramen för isamarbetsavtalen med svensk kärnkraft-' industri. Anslaget föreslås för budgetåret 1976/77 utgå med 14. milj; .kr. '. . Sammanlagt föreslår Atomenergi66 milj. kr. i direkta statsanslag:för— . budgetåret 1976/77.
De av Atomenergi föreslagna åtgärderna Och anslagen skulle enligt '. .. bolaget ge följande beräknade resultaträkning för budgetåret 1976/77 (milj. kr.). " ' '
Statsanslag - 82
Övriga intäkter 83
165 Rörelsekostnader - . 169 Rörelseresultat . _ 4 Finansiellt netto ' — 2 Kapitalkostnadsersättning . . + 14- Bruttoresultat + 8 Bokförda avskrivningar ' _ 12' Nettoresultat . . —' 4 Föredraganden
Verksamheten vid -AB Atomenergi har alltsedan bolaget bildades år 1947 huvudsakligen varit inriktad'på att stödja de svenska forsknings— ' och utvecklingsinsatserna' inom kämkraftområdet. Dessa insatser har va- rit motiverade av främst energi- och industripolitiska skäl. Den närmare inriktningen av Atomenergis arbete har starkt kommit att präglas av den snabba tekniska utvecklingen och av" marknadsmässigt motiverade struk- ' turella förändringar. Dessa "successiva förändringar har' inneburit bl. a'.' att antalet anställda i bolaget har varierat kraftigt och också att olika former för finansiering av verksamheten har använts. '
Atomenergi har under en följd av år verkat huvudsakligen inom käm- kraftområdct. Till följda-v senare års utveckling har efterfrågan på 'bo- ' lagets tjänster emellertid ändrat'karaktär, 'och denna utveckling vän- tas fortsätta. År 1979 utlöper "det konsortialavtal mellan staten 'och ASEA enligt vilket staten' åtar sig' att'verka för att forsknings- och ut- vecklingsresurserna hos-Atomenergi kan stödja ”svensk industriskom- mersiella verksamhet på kärnenergiområdet.' Mot denna bakgrund har såsom förutskickades i prop. 1975: 30 (bil."1 s. 486) med 'stöd 'av rege- ringens bemyndigande den'518- september 1975" tillkallats sakkunniga, Studsviksutredningen (I 1975:--05),'för att utreda Atomenergis framtida' verksamhet. En huvuduppgift för utredningen är att på grundval 'av' ' alternativa antaganden om den framtida kärnkraftutbyggnaden i Sverige göra en bedömning av den sannolika och möjliga efterfrågan på bola-
Prop. 1975/76: 109 . 10
gets tjänster främst fr.o.m. verksamhetsåret 1978/79. Härvid skall bl. a. . klarläggas i vilken omfattning personal och andra resurser i Studsvik kan utnyttjas för verksamhet utanför det nuvarande kärnenergiområd'et. Till utredningens uppgifter hör också att bl.a. analysera vissa kapital- försörjnings- och kapitalkostnadsfrågor samt frågan om lämplig verk- samhetsform. Enligt direktiven skall utredningen lämna en samlad slutredovisning av sitt arbete senast den 1 juli 1977. Jag har erfarit att vissa delar av arbetet avses rapporteras etappvis före detta datum.
I det tidigare nämnda femårsprogrammet för budgetåren 1970/71— 1974/75 fastställdes en ekonomisk ram om sammanlagt 290 milj. kr. i löpande priser för bolagets kämenergiverksamhet. Bl.a. kostnadsut- vecklingen under åren 1970—1975 medförde att bolagets ekonomi kom att bli mycket hårt ansträngd trots att vissa ytterligare medel tillfördes under perioden. Vid utgången av femårsperioden redovisade Atomener- gi ett underskott i den löpande verksamheten om ca 40 milj. kr., som be- lastade bokslutet för 18-månadersperioden den 1 januari 19'74—den 30 juni 1975. Rörelseunderskottet täcktes främst genom realisationsvinster på avyttrad egendom. Även för innevarande budgetår förutses ett under- skott i bolagets löpande verksamhet, vilket likaså torde täckas av realisa— tionsvinster.
De senaste årens rörelscunderskott i bolaget och behovet att genom- föra vissa underhållsinvesteringar i syfte att vidmakthålla anläggning- arna i Studsvik nödvändiggör att vissa-åtgärder _vidtas utan avvaktan på resultatet av Studsviksutredningens arbete. För att underbygga för— slag om åtgärder har personal in-om industridepartementet med biträde av utomstående konsulter och med Atomenergis och personalorganisa- tionernas medverkan gjort en detaljerad genomgång av bolagets ekono— _. miska s.ituation på kort sikt. I anslutning till vad som framkommit har Atomenergi kommit in med en reviderad anslagsframställni'ng för bud- getåret 1976/77. . . _
Jag vill i detta sammanhang peka på att Atomenergi har-till uppgift att dels utföra arbeten av allmänt: samhällsintresse— t. ex. olika forsk- nings- och utvecklingsprojekt inom kärnsäkerhetsområdet —'dels fun- gera som ett företag som har att konkurrera med andra företag på en internationell konsultmarknad. Till en del kan de senaste årens resultat- utveckling hänföras till de samhällsuppgifter som bolaget utför. Den genomgång av bolagets ekonomiska situation som gjorts visar dock att vissa företagsekonomiska åtgärder krävs för att Atomenergi skall kunna uppnå ett tillfredsställande ekonomiskt resultat.
Mot bakgrund av vad jag nu redovisat får jag framlägga följande förslag, vilka med hänsyn till pågående utredningsarbete i första hand avser budgetåren 1976/77 och 197'7/78. '
Prop. 1975/76: 109 - 11 *
Riktlinjer för Atomenergis verksamhet .
I avvaktan på dels de förslag som successivt kan komma att läggas fram av Studsviksutredningen, dels resultatet av inom Atomenergi pågående långsiktiga planeringsarbete anser jag det inte vara lämpligt att nu föreslå väsentligt ändrade riktlinjer för verksamheten vid Atom- energi. Jag anser att Atomenergis huvudsakliga verksamhet t.v., liksom hit- tills, bör falla inom följande områden — Forsknings- och utvecklingsarbete inom kärnenergiområdoet —— där Atomenergi i dag har för landet centrala uppgifter -— på uppdrag. av myndigheter, företag och organisationer. ' — Forsknings- och utvecldingsarbete' 1nom energiområdet' 1 övrigt med utnyttjande av inom bolaget tillgängliga personella och materiella 1esurser ochi övrigt i den utsträckning som efterfrågan på bolagets . tjänster gör sådana insatser motiverade. — Kommersiell verksamhet med anknytning till bolagets huvudupp- gifter.
Inom dessa tre områden faller f.n. huvuddelen av verksamheten'vid Atomenergi.
Vad gäller verksamheten inom. kärnenergiområdet vill jag erinra om den uppdelning som jag redovisade i prop. 1975: 30 (bil. 1 s. 484) mellan energipolitiskt resp. industripolitiskt motiverade arbeten vid Atomenergi.
Den energipolitiskt motiverade forsknings- och utvecklingsverksam— heten. vid Atomenergi utgör en del av,energiforskningsprogrammet och medel härför utgår under anslaget Energiforskning. Jag beräknar att Atomenergi —— jämte samarbetande forskningsorganisationer —— under budgetåret 1976/77 kan komma att utföra arbeten för ca 29 milj. kr. inom energiforskningsprogrammet.
Till den energipolitiskt motiverade verksamheten vid Atomenergi hör också de delar av bolagets omfattande arbeten inom kärnsäkerhetsom- rådet, vilka finansieras av statens kämkraftinspektion och som'gäller säkerheten hos sådana kämkraftanläggningar för vilka koncession be- viljats eller koncessionsansökan ingivits. '
Enligt konsortialavtalet mellan staten- och ASEA åtar sig staten att verka för att forsknings- och utvecklingsresurserna hos Atomenergi kan stödja svensk industris kommersiella verksamhet på kämenergiom- rådet. Enligt riksdagens beslut (prop. 1975: 30 bil. ], NU 1975: 30, rskr 1975: 202) har ett särskilt anslag förts upp för de statsmedel som anvisas till Atomenergi för stöd till svensk kärnkraftindustri. Jag anförde vid ' min behandling av denna fråga (prop. 1975: 30 bil. 1 s. 487) att det tekniska utvecklingsarbete på lättvattenreaktorområdet som inte är di- rekt säkerhetsinriktat bör ske inom ramen för samarbetsavtal mellan Atomenergi och industri- resp. laaftföretag. Regeringen har i beslut den 12 juni 1975 föreskrivit att arbeten får finansieras från detta anslag en-
Prop. 1975/76: 109 .= . 12 " '
dast under'villkor att samarbetsavtal utformas i enlighet med'Viss'a av -' ' Atomenergi föreslagna riktlinjer. . ' ' ' Enligt riksdagens beslut med-. anledning av prop. 19.72 5'7. angående" -
Sveriges försörjning med kärnbränsle (NU ,1972: 3.9, rskr 1'973:.200) .. har väsentliga delar av ansvaret för upphandling r'n. m.'-inom kärnbränsle- området lagts'på ett särskilt bolag, Svensk kärnbränsleförsörjning AB. I propositionen angav'föredraganden emellertid "att Atomenergi .även fortsättningsvis borde ha huvudansvaret för den statliga verksamhet som' syftar till att främja den tekniska och industriella utvecklingen,—inom,den' svenska kämbränsleindus'tr-in. Detta-ansvar har genom". de senaste årens utveckling fått en mer begränsad omfattning.- Således har de utveck-Z' lingsinsatser som bolaget har bedrivit rörande utvinning av" uran i Ran— stad nu nått en industriell karaktär. Huvudansvaret for detta projekt har därvid övergått på LKAB. Atomenergi utför dock alltjämt vissa. upp-_ - gifter inom området. Likaså _vilar det energipolitiska programansvaret för utvecklingsarbeten. inom-andra delar av kärnbränslecykeln på andra organ, vilka dock kan beräknas komma att anlita Atomenergi i bety- dande utsträckning. . '
Sålunda har regeringen, på förslag av utredningen (I 1972: 08) om radioaktivt avfall, under hösten 1975 inrättat ett programråd för radio- . aktivt avfall (jfr prop.: 1975/76: 100 bil. 15 s. 193) med; uppgift att an-- svara för att pågående utvecklingsarbete rörande' radioaktivt 'avfall fullföljs och att nödvändigt ytterligare sådant-utvecklingsarbete kommer till stånd, i den mån. sådant arbete finansierasavkärnkra'ftproducen- terna. ' '
Jag vill här också kort beröra vissa speciella grenar av Atomenergis verksamhet, vilkas anknytning till bolaget har diskuterats i olika sam-' manhang. Jag syftar härvid på den grundläggande forskningen i Studs- vik, dels inom Atomenergi, dels vid'forskningsrådens laboratorium, samt biblioteksverksamheten vid-Atomenergi.
Jag har erfarit att Studsviksutredningen med förtur avser att behand- - la dessa frågor. Med den arbetsplan som har antagits'.av utredningen bör det bli möjligt att i 1976/77 års budgetproposition anmäla eventuella förslag på dessa punkter.
Den instrur'nenttillverkning som .drivs av Atomenergi och som under '. flera år visat mindre god lönsamhet har behandlats i olika sammanhang". senast i prop. 1974: 1 (bil.. 15 s. 150). Jag har erfarit'att bolaget nu ser över denna verksamhetoeh jag utgår från att Atomenergi därvid'noga ." prövar i vilken utsträckning som instrumenttillverknin'g.i fortsättningen bör bedrivas inom bolaget." Denna fråga bör ges hög prioritet i Atom-. energis planering.
Prop. 1975/76: 109 ., 13 .
Kapital försörjning
Atomenergis kapitalbehov har väsentligen tillgodosetts genom stat—- - . '
liga anslag eller lån. Huvuddelen av"anlä'ggningarna i Studsvik finan- sierades under den tid bolaget var endast delvis. statsägt med statliga lån om sammanlagt 120 milj. kr. För bl. a. de' anläggningar. som under
åren 1959—1965 uppfördes i, Ranstad har- likaså anvisats särskilda. . .
statsmedel. . Atomenergi har till staten 'lämna't 'skuldförbindelser som motsvarar".
det bokförda värdet av huvuddelen av bolagets anläggningstillgångar. .' -' Skuldförbindelserna utgörs av .dels-etträntefritt lån om f.n. 51,7..milj..-'- kr., dels räntebärande f. n. amorteringsfriailån om 11,7 milj. kr.
Det räntefria lånet-avskrivs i. samma takt som bolaget gör avs'kriv- ' ningar på sina anläggningstillgångar (jfr prop. 1971: 1 bil. 15 s. 114); Lånet ökas vidare med belopp motsvarande av bolaget gjorda investe- ' ringar i den mån dessa-inte finansieras med'särskilda lånemedel..:Ja'g-... beräknar att den räntefria reversens belopp —— genom tillämpning av ' hittillsvarande nedskrivningsregler — vid utgången av innevarande bud- getår kommer att uppgå till ca 36- milj. kr. .
De av riksdagen år '1970 godkända riktlinjerna för Atomenergis kärn- energiverksamhet under femårsperioden 1970/71—1974/75 angav eri ram för bolagets rörelsekostnader-men innebar att prövning av bolagets- investeringar och finansiering av dessa i huvudsak fick ske i särskild ordning. . '
Under budgetåren 1970/71 och.'1.971/72 anvisades således från fon-" den för låneunderstöd sammanlagt 6,5 milj. kr. som lån till Atomenergi— för uppförande av ett materialforskningslaboratorium i Studsvik: Sär- skilda investeringsmedel har därefter inte' utifrån'tillförts bolaget. Vid' flera tillfällen i samband med anmälan av. anslag till Atomenergi, senast i prop. 1975: 30 (bil. 155. 486), har frågan om AtOmenergis behov avin-'
vesteringsmcdel behandlats. [ den nämnda propositionen uttalades att den nettointäkt som erhålls vid den avsedda försäljningen av .bolagets fastighet på Liljeholmen i Stockholm och de medel som frigjordes ge- nom nedläggningen av Ågestaverket borde'kunna användas för utrust- nings- och anläggningsinvesteringar i Studsvik.
Genom att bolaget sedan år 1970 inte utifrån har tillförts nämnvärda -. investeringsmedel har de kapitalvärden 'som under tidigare år byggdes upp i bolaget för de då avsedda forsknings- och utvecklingsinsatserna - successivt minskats. Sedan dessa insatser delvis antingen slutförts eller ' ' överförts till annat huvudmannaskap har det varit önskvärt att anpassa." '- Atomenergis realkapital till den verksamhetsvolym som kunnat förutses. Denna process har påskyndats genom att det blivit nödvändigt att del.-'- vis utnyttja de genom försäljningar frigjorda kapitalmedl'en för. att täcka ' ' kostnader i bolagets rörelse. Bolaget disponerar inte längre-över"någ'r'a
Prop. 1975/76: 109 14
mera betydande realkapitalreserver av sådan art att det nu kan anses aktuellt att avyttra dem.
För att fortsättningsvis 'vidmakthålla forskningsstationen i Studsvik är det nu nödvändigt att tillföra Atomenergi medel för underhåll och viss upprustning av anläggningar och för viss modernisering av utrust- ningen i Studsvik. I avvaktan på de förslag som kan komma att fram- läggas av Studsviksutredningen bör Atomenergi under budgetåren 1976/77 och 1977/78 få anslag över driftbudgeten för dessa ändamål. Jag beräknar medelsbehovet under budgetåret 1976/77 till 8,5 milj. kr.
I samband med det tidigare nämnda räntefria lånet till Atomenergi har bolaget förbundit sig att inte utan regeringens medgivande ta upp' lån mot inteckning i bolaget tillhörig egendom. Sådant medgivande har lämnats för lån intill f.n. 1.0 milj. kr. För sådana investeringar som beräknas bli lönsamma även i beaktande av .kapitalkostnaderna avses bolaget även framgent få visa möjligheter att på marknadsmässiga vill- kor ta upp ytterligare lån. Det ankommer på regeringen att besluta om villkor härför. '
Atomenergi föreslog i augusti 1974 vissa nya principer för finansie- ringen av bolagets verksamhet och därmed sammanhängande frågor beträffande bolagets aktiekapital m.m. I prop. 1975: 30 (bil. 1 s. 486) anfördes emellertid att ställning till det förslag som Atomenergi hade lagt fram inte borde tas i avvaktan på den avsedda översynen av Atom- energis verksamhet.
Jag är av samma skäl inte heller nu beredd att föreslå genomgripan- de ändringar i de för Atomenergi gällande finansieringsförhållandena. Jag vill i sammanhanget erinra om att konsortialavtalet mellan staten och ASEA förutsätter att tidigare tillämpade grunder för Atomenergis debitering av utförda arbeten för svensk industri inom kärnenergiom- rådet i huvudsak skall fortsätta att gälla. Debiteringsgrunderna innebär bl.a. att kapitalkostnader ej debiteras beställaren. Avtalet gäller intill utgången av år 1979. '
Atomenergi har även i övrigt, till följd av beslut av statsmakterna i annan ordning. inte möjlighet att från vissa statliga uppdragsgivare be- gära full täckning av kapitalkostnaderna. Jag utgår emellertid från att betydande delar av Atomenergis kommersiella verksamhet ger full ka— pitalkostnadstäckning och att bolaget i sin interna kalkylering beaktar kalkylmässiga kapitalkostnader.
Atomenergis egna kapital är f.n. begränsat till ett aktiekapital av 14 milj. kr. Härutöver har bolaget givits långfristiga lån från staten. De principer som har kommit att tillämpas beträffande omräkningen av Atomenergis räntefria reversskuld till staten med hänsyn till gjorda av— ' skrivningar och investeringar försvårar emellertid ett normalt företags— ekonomiskt tänkande i bolaget. Härtill kommer att bolagets egna kapi- tal är påtagligt lågt i förhållande till nuvarande omsättning. Jag föror-
Prop. 1975/76: 109 ; 15
dar därför att huvuddelen av den vid utgången av budgetåret 1975/76 kvarvarande räntefria reversskulden till staten omvandlas till eget kapi-. tal på så sätt att staten genom eftergivande av motsvarande fordran- tecknar ytterligare aktier i bolaget. Bolagets aktiekapital bör på så sätt höjas från 14 till 30 milj. kr. Aktierna bör tecknas till en överkurs av 62,5 % och skillnaden mellan denna överkurs och aktiernas nominella värde tillföras en reservfond i bolaget. Reservfondens storlek 'blir där.- vid 10 milj. kr. Sammanlagt bör alltså statens fordran skrivas ned med 26 milj. kr. Den del av den räntefria skulden till staten som efter aktie- teckningen återstår bör t.v. få kvarstå som ett långfristigt lån till bo- . laget. Lånet bör liksom hittills t.v. vara ränte- och amorteringsfritt. Jag vill i detta sammanhang framhålla att den förordade ökningen av- Atomenergis egna kapital statsfinansiellt inte innebär någon budget- belastning.
Utöver de åtgärder jag här har angivit torde Atomenergi tidvis be- höva ta upp kortfristiga lån för att möta skiftande likviditetsbehov.
Den löpande verksamheten
Atomenergi har uppskattat rörelsekostnaderna under budgetåren [976177 och 1977/78 till 169 milj. kr. resp. 183 milj. kr. Häravberäk- nar bolaget att 83 milj. kr. resp. 94 milj. kr. skall täckas av andra in- täkter än statsanslag. Med statsanslag avses här dels de två anslag som direkt utgår till AB Atomenergi för stöd till svensk kärnkraftindustri och för övrig verksamhet, dels de medel som utgår inom huvudprogram Energiforskning, programmet Energiproduktion, samt medel som an- visas till Atomenergi inom anslaget Grundläggande forskning för energi- området. Jag beräknar att Atomenergi inom sistnämnda två områden skall kunna utföra arbeten för totalt ca 30 milj. kr. under budgetåret 1976/77.
Statens stöd till svensk kärnkraftindustri utgår dels i form av direkta bidrag till projekt som utförs i samarbete mellan Atomenergi och käm- kraftindustrin, dels i form av att staten direkt finansierar vissa delar av verksamheten vid Atomenergi. För bidrag till kostnader för samarbets- projekt bör under budgetåret 1976/77 utgå anslag med 20 milj. kr.
Jag har beräknat kostnaden för driften av R2-rcaktorn i Studsvik till ca 21 milj. kr. under budgetåret 1976/77. Reaktorn är av utomordent- lig betydelse för den övervägande delen av verksamheten vid Atom- energi och för det svenska kärnkraftprogrammet, bl. a. för en mängd säkerhetstekniska undersökningar. Det internationella konkurrensläge't medger emellertid inte att fulla kostnader för bestrålningstjänster i reaktorn debiteras kunderna. Vid överväganden om Atomenergis verk- samhet på längre sikt är frågan om det framtida utnyttjandet av R2- reaktorn av avgörande betydelse. I Studsviksutredningens arbete ingår
Prop. 1975/76: 109 .' _' 16
att överväga på vad sätt en förändring av -verksamhetsom'rådet för Atomenergi påverkas 'av livslängden hos 'de 'tunga basresurserna i Studsvik. . .
I avvaktan på bl. a.:utredningens förslag och de förslag som kan komma att framläggas beträffande riktlinjer för energihushållningen un- der senare delen av 1980-talet bör under de två närmaste budgetåren visst bidrag utgå till Atomenergis reaktorkostnader. Jag har funnit det lämpligt att bolaget ges möjlighet att täcka högst halva kostnaden för reaktorn direkt med statsmedel. Detta-bör möjliggöra en. rimligt kon- kurrenskraftig taxesättning a'v bestrålningstjänsterna. .
Atomenergis ställning som centralt kämforskningscentrum har inne- burit att i bolaget har-kommit att rymmas även sådan verksamhet som vid en rent företagsekonomisk bedömning inte kan motiveras. .Hit'hör t. ex. driften av viss forskningsutrustning och av ett stort bibliotek lik— som vissa kostnader för nationell. strålskyddsberedskap m.m. Även vis- sa av bolagets lokalisering betingade kostnadsfördyringar måste hänföras till denna kategori. För dessa'kostnader bör bolaget liksom hittills ges särskild ersättning. Jag beräknar behovet av ersättning för dessa än— damål till 12,5 milj. kr. under budgetåret 1976/77. Ersättningen bör utgå under anslaget Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet. Denna ersättning till bolaget innebär redovisningsmässigt att deför bolaget gemensamma omkostnaderna minskar. Detta förbättrar bolagets konkur- renskraft och bör kunna göra det möjligt för bolaget att för övriga delar av verksamheten uppvisa ett tillfredsställande ekonomiskt resultat.
För budgetåret 1977l78 bör enligt min mening en anslagstilldelning av i huvudsak samma storlek som jag nu redovisat för budgetåret 1976/77 vara tillfyllest. . '
De riktlinjer och anslagsberäkningar jag har redovisat innebär krav på en påtaglig begränsning och rationalisering av verksamheten vid Atom- energi. Jag bedömer det emellertid inte som möjligt för Atomenergi att omedelbart och utan extra kostnader genomföra alla .de åtgärder som härvid kan erfordras. Därför anser jag att särskilda medel bör utgå för att bestrida vissa omställningskostnader m.m. Jag beräknar behovet av sådana medel till 5 milj. kr. för budgetåret 1976/77.
J ag vill i detta sammanhang framhålla att jag räknar med att Atom-. energis styrelse och bolagsledning löpande anpassar bolagets resurser och kostnader till den faktiska efterfrågan på bolagets tjänster från stats- makterna och andra beställare. Med de anslag som jag nu föreslår för budgetåret 1976/77 utgår jag från att Atomenergis löpande verksamhet inte skall komma att uppvisa underskott eller överskott av någon bety- delse.
Prop. 1975/76: 109 -.— . 17
Sammanfattning _. , .
De av mig beräknade behoven av direkta statsanslag till Atomenergi." " under budgetåret 1976/77. jämte motsvarande uppgifter från Atomener- gis reviderade anslagsframställning och om anslag för budgetåret 1975/76' '. '
framgår av följande sammanställning-(milj. kr.).
1975/76 1976/77 beräknar
Anslag ___—_. Atom- Föredra- ' energi "ganden - ' Stöd till svensk kärnkraft- industri, samarbetsbidrag 24 1 30 20 Bidrag till drift av * . R 2-reaktom 10, 52 Omställningskostnader — 22 -5* Övrig verksamhet 13,1 12, 5 Summa anslag för rörelsen 37,2 52 48 Avskrivningar och räntenetto ' _ .. ——1 ' 14 —— .' Underhåll —.1 — 8,5= . Summa ' " . 66 . 56,5
1 Finansierat i särskild ordning.. = Anslaget Aktiebolaget Atomenergi: Särskilt bidrag.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att ]. godkänna vad jag har anfört om verksamheten vid Aktiebo- laget Atomenergi. 2. medge att 26 000 000 kr. av per den 30 juni 1976 återstående del av till AB Atomenergi lämnat räntefritt lån från fonden .: för låneunderstöd används för teckning av aktier i bolaget i enlighet med vad jag har angivit i det föregående.
Anslagsfrågor för budgetåret '1976/77 Aktiebolaget Atomenergi:--Stöd till svensk kärnkraftindustri -- 1975/76 Anslag 24100 000 1976/77 Förslag 20000 000
Enligt konsortialavtalet mellan staten och' AS'EA åtar sig staten att verka för att forsknings- och utvecklingsresurse'rna' hos' Atomenergi
kan stödja svensk industris kommersiella verksamhet på kärnenergiom-r" ' '
rådet. Bolagets forsknings- och'utvec'klingsa'rbete med detta syfte utförs. i huvudsak dels inom ramen för samarbetsavtal med Asea—Ato'm' och
Prop. 1975/76: 109 18
annan industri på kärnkraftområdet, dels genom helt statsfinansierat arbete med mer långsiktig inriktning.
Under detta anslag beräknar jag för budgetåret 1976/77 medel endast för direkta bidrag till projekt som utförs i samarbete mellan Atom- energi och svensk industri eller kraftföretag. Jag beräknar medelsbeho- vet till 20 milj. kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Aktiebolaget Atomenergi: Stöd till svensk kärnkraftindustri för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.
Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet
1975/76 Anslag 13 100 000 1976/77 Förslag 12 500 000
Anslaget avser bidrag till sådan verksamhet inom Atomenergi, som" är motiverad av olika nationella skäl och vars kostnader inte kan be- stridas av bolaget inom ramen för dess huvudsakliga verksamhet.
Med hänvisning till vad jag tidigare har anfört beräknar jag medels- behovet under anslaget till 12,5 milj. kr. .
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Aktiebolaget Atomenergi: Övrig verksamhet för budget- året 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reserva- tionsanslag av 12 500 000 kr.
Aktiebolaget Atomenergi: Särskilt bidrag Nytt anslag (förslag) 24 000 000
I enlighet med vad jag tidigare har redovisat föreligger-under bud- getåren 1976/77 och 1977/78 behov av att i särskild ordning finansiera- vissa delar av Atomenergis verksamhet. Jag förordar därför att ett sär- skilt reservationsanslag förs upp på statsbudgeten för detta ändamål.
Jag beräknar medelsbehovet under anslaget till 24 milj. kr. med föl- jande fördelning på skilda ändamål (milj. kr.).
Bidrag till drift av forskningsreaktorn R2 10,5 Underhåll och upprustning av anläggningar och utrustning i Studsvik ' 8,5 Ersättning för omställningskostnader m. 111. 5,0 -- 24 .
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Aktiebolaget Atomenergi: Särskilt bidrag för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsan- slag av 24 000 000 kr.
Prop. 1975/76: 109 19
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som före- draganden har lagt fram.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM l976 760101
