Till statsrådet Berit Andnor

Genom beslut den 7 april 2004 bemyndigade regeringen statsrådet Berit Andnor att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av reglerna för föräldraförsäkringen. Översynen skall enligt direktiven göras med utgångspunkt i att föräldraförsäkringen skall verka för barnets bästa och bidra till en ökad jämställdhet mellan könen.

Med stöd av bemyndigandet utsågs den 4 maj 2004 undertecknad till särskild utredare.

Som sakkunniga i utredningen förordnades den 14 juni 2004 departementssekreteraren Anna Holmqvist, Socialdepartementet, kanslirådet Anna-Lena Hultgård Sancini, Näringsdepartementet, kanslirådet Anna Middelman, Näringsdepartementet, departementssekreteraren Frida Widmalm, Finansdepartementet, ämnesrådet Lars Wittenmark, Näringsdepartementet, departementssekreteraren Siv Tillander, Socialdepartementet och kanslirådet Mikael Åsell, Finansdepartementet. Frida Widmalm entledigades från sitt uppdrag den 26 april 2005.

Som experter i utredningen förordnades den 14 juni 2004 jur. kand. Sofia Bergström, Svenskt näringsliv, filosofie doktorn i psykologi Ylva Elvin-Nowak, docenten i pedagogik Lars Jalmert och försäkringsansvarige Mats Mattsson, Försäkringskassan.

Som huvudsekreterare förordnades den 1 juli 2004 ämnesrådet Kristina Reinholdsson, Socialdepartementet. Som sekreterare förordnades den 1 januari 2005 rådmannen Dag Feurst, den 13 september 2004 departementssekreteraren Mårten Hultin, Finansdepartementet, den 13 september 2004 kanslirådet Eva Löfbom, Finansdepartementet, den 1 maj 2005 kammarrättsassessorn Maria Norberg, den 13 september 2004 filosofie doktorn i nationalekonomi Anna Thoursie och den 1 augusti 2004 fil.kand. Anna Karin Wallberg. Utredningens assistent har varit Lena Enstam.

Utredningen har antagit namnet Föräldraförsäkringsutredningen. Föräldraförsäkringsutredningen överlämnar betänkandet Reformerad föräldraförsäkring – Kärlek, omvårdnad, trygghet (SOU 2005:73). Uppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i september 2005

Karl-Petter Thorwaldsson

/Kristina Reinholdsson

Dag Feurst Mårten Hultin Eva Löfbom Maria Norberg Anna Thoursie Anna Karin Wallberg

Innehåll

Förkortningar..................................................................... 11

Sammanfattning ................................................................ 13

Författningsförslag ............................................................. 19

1 Utredningens uppdrag och arbete ................................ 51

1.1 Utredningens direktiv.............................................................. 51

1.2 Utredningens uppdrag............................................................. 51

1.3 Utredningens arbete ................................................................ 52

2 Utgångspunkter och mål för utredningen ...................... 53

2.1 Inledning................................................................................... 53

2.2 För barnets bästa...................................................................... 55

2.3 För ökad jämställdhet .............................................................. 63

2.4 Arbetslinjen .............................................................................. 67

2.5 Att uppnå olika mål och syften............................................... 69

2.6 Olika typer av kunskapsunderlag............................................ 71

3 Gällande rätt.............................................................. 77

3.1 Föräldraförsäkringen ............................................................... 77 3.1.1 Havandeskapspenning.................................................. 79 3.1.2 Föräldrapenning............................................................ 80 3.1.3 Tillfällig föräldrapenning.............................................. 82 3.1.4 Sjukpenninggrundande inkomst.................................. 85 3.1.5 Föräldraförsäkring och föräldraledighet ..................... 86

5

Innehåll SOU 2005:73

3.2 Föräldraledighetslagen .............................................................86 3.2.1 Rätt till ledighet.............................................................88 3.2.2 Rätt till ledighet med föräldrapenning.........................90 3.2.3 Ledighetens förläggning ...............................................91 3.2.4 Anmälan och beslut om ledighet..................................92 3.2.5 Återgång i arbete...........................................................94 3.2.6 Anställningsskydd.........................................................94 3.2.7 Särskilda bestämmelser om gravida m.m. ....................95

3.3 Adoption, förälder och vårdnad ..............................................96 3.3.1 Adoption .......................................................................96 3.3.2 Förälder .........................................................................98 3.3.3 Vårdnad........................................................................100 3.3.4 EG-rättsliga implikationer..........................................104

4 Fakta om föräldraförsäkringen .................................... 107

4.1 Föräldraförsäkringen – historik och idéer ............................107 4.1.1 Föräldraförsäkringens utveckling ..............................107 4.1.2 Idéer och politik..........................................................115 4.1.3 Barnomsorgens utveckling .........................................118

4.2 Fakta om föräldraförsäkringen..............................................119 4.2.1 Antal födda barn och föräldrarnas ålder....................120 4.2.2 Nyttjandet av föräldraförsäkringen ...........................123 4.2.3 Tiden före förlossning ................................................134 4.2.4 Kostnaden för föräldraförsäkringen ..........................137

5 Orsaker till nyttjande och fördelning av föräldrapenning ........................................................ 141

5.1 Regler och rekommendationer ..............................................141 5.1.1 Hur många dagar tas ut?.............................................142 5.1.2 När och hur används dagarna? ...................................143 5.1.3 Fördelning mellan mamma och pappa .......................145 5.1.4 Regeländringars betydelse för mäns uttag av föräldrapenningdagar ..................................................147 5.1.5 Föräldrarnas syn på familjens val och regler kring fördelning ....................................................................156 5.1.6 Den särskilda beräkningsgrundens betydelse för födelseintervall mellan barn........................................158

6

Innehåll

5.2 Föräldrars föreställningar om föräldraledighet, föräldraskap och jämställdhet ............................................... 159

5.3 Föreställningar och kunskap kring barn............................... 165

5.4 Arbetet och arbetsgivarens attityd till föräldraledighet ...... 175 5.4.1 Arbetsgivarens inställning till kvinnors och mäns föräldraledighet........................................................... 176 5.4.2 Betydelse av arbetsgivarens inställning för uttag av föräldraledighet ...................................................... 180

5.5 Familjens ekonomi................................................................. 183 5.5.1 Familjernas ekonomiska standard ............................. 183 5.5.2 Ekonomiska konsekvenser av föräldraledighet på kort sikt ....................................................................... 187

5.6 Yrkesliv och hemmaliv........................................................... 208 5.6.1 Vad styr fördelningen mellan betalt och obetalt arbete? ......................................................................... 209

5.7 Kvinnans och barnets hälsa ................................................... 214 5.7.1 Gravid och sjuk........................................................... 214 5.7.2 Efter förlossningen ..................................................... 217 5.7.3 Amning som hälsoindikator....................................... 220

5.8 Ohälsa som hinder för föräldraansvar .................................. 223 5.8.1 Föräldrar som missbrukar droger .............................. 223 5.8.2 Psykiskt sjuka föräldrar.............................................. 223

5.9 Information och kommunikation ......................................... 224 5.9.1 Samhällsinformation till blivande föräldrar............... 224 5.9.2 Föräldrabudskap ......................................................... 224 5.9.3 Försäkringskassornas arbete med opinionsbildning ......................................................... 227 5.9.4 En statlig kommunikationskampanj.......................... 229 5.9.5 Sammanfattning .......................................................... 237

Appendix.......................................................................................... 238

7

Innehåll SOU 2005:73

6 Föräldraförsäkringens måluppfyllelse och resultat ........ 241

6.1 Föräldraförsäkringen och barnkonventionens princip om barnets bästa.....................................................................241

6.2 Förena familj och arbete ........................................................245 6.2.1 Kvinnor och män arbetar ungefär lika mycket..........245 6.2.2 Utredningens bedömning...........................................250

6.3 Jämställd arbetsmarknad ........................................................251 6.3.1 Hur påverkar en föräldraförsäkring arbetsmarknaden? .......................................................251 6.3.2 Olika förklaringar till löneskillnader mellan kvinnor och män .........................................................253 6.3.3 Empiriska studier om föräldraförsäkringens påverkan på sysselsättning och löner .........................260 6.3.4 Kvinnors och mäns deltagande på arbetsmarknaden .........................................................267 6.3.5 Könsuppdelningen på den svenska arbetsmarknaden .........................................................270 6.3.6 Löner och förvärvsinkomster för kvinnor respektive män.............................................................274 6.3.7 Utredningens bedömning...........................................278

6.4 Kvinnans och barnets hälsa....................................................280 6.4.1 Graviditet.....................................................................280 6.4.2 Efter förlossningen .....................................................280 6.4.3 Amning ........................................................................280

6.5 Föräldraledigas ekonomiska situation...................................281

7 Föräldraförsäkring, barnomsorg och födelsetal – internationella jämförelser ......................................... 287

7.1 Åldrande befolkning och låga fruktsamhetstal.....................288

7.2 Orsaker till låga fruktsamhetstal ...........................................292

7.3 Utvecklingen i EU-länderna och vissa OECD-länder.........296

7.4 Familjepolitik – dess betydelse och omfattning...................303

7.5 Utredningens bedömning ......................................................310

8

Innehåll

8 Förslag .................................................................... 313

8.1 Allmänna utgångspunkter för utredningens överväganden.......................................................................... 313

8.2 Föräldraförsäkringen får en ny inriktning............................ 320

8.3 Graviditetspenning och graviditetsledighet införs............... 325 8.3.1 Graviditetspenning ..................................................... 326 8.3.2 Graviditetsledighet ..................................................... 331 8.3.3 Studerande och arbetslösa .......................................... 334 8.3.4 Särskilt om de lagtekniska lösningarna ..................... 335

8.4 Förlängning av föräldrapenning på sjukpenningnivå och jämnare fördelning av ersättningstiden m.m. ....................... 336

8.5 Särskilda dubbeldagar införs i föräldrapenningen och pappadagarna tas bort från den tillfälliga föräldrapenningen .................................................................. 348

8.6 Grundnivån i föräldrapenningen höjs................................... 352

8.7 De 90 dagarna med ersättning enligt lägstanivån tas bort och lägstanivån ersätts helt av begreppet grundnivå............ 353

8.8 Åttondelsnivån tas bort ......................................................... 355

8.9 Den sjukpenninggrundande inkomsten förändras .............. 358

8.10 Föräldrapenning utges fram tills barnet har fyllt fyra år ..... 363

8.11 Barndagar och barnledighet införs........................................ 367 8.11.1 Barndagar .................................................................... 367 8.11.2 Barnledighet m.m........................................................ 369

8.12 De tio särskilda dagarna i den tillfälliga föräldrapenningen bibehålls till viss del................................ 373

8.13 Särskild föräldrapenning införs ............................................. 375 8.13.1 Särskild föräldrapenning införs i föräldraförsäkringen ................................................... 376 8.13.2 Ny rätt till ledighet införs i föräldraledighetslagen................................................. 383

9

Innehåll SOU 2005:73

10

8.14 Andra insatser m.m. ...............................................................384 8.14.1 Information och kommunikation ..............................384 8.14.2 Förenklad administrativ hantering m.m. ...................387

9 Konsekvenser av utredningens förslag ......................... 393

9.1 Ekonomiska konsekvenser ....................................................393

9.2 Administrativa konsekvenser ................................................401

9.3 Barnkonsekvenser ..................................................................403

9.4 Jämställdhetskonsekvenser ....................................................408

9.5 Effekter för företagens villkor...............................................408

9.6 Konsekvenser för förmånsfusk och kontroll........................411

9.7 Övriga konsekvenser..............................................................413

Appendix ......................................................................................414

10 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ................ 419

11 Författningskommentar ............................................. 421

11.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring....................................................................422

11.2 Förslaget till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)...............................................................................432

11.3 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799)...............................................................................434

11.4 Förslaget till lag om ändring i semesterlagen (1977:480) ....434

Särskilda yttranden .......................................................... 435

Litteraturförteckning......................................................... 443

Bilaga 1 Kommittédirektiv (Dir. 2004:44) ..............................459

Förkortningar

AFL Lagen (1962:381) om allmän försäkring AMS Arbetsmarknadsstyrelsen BB Barnbördsavdelningen ursprungligen – numera För lossningsavdelning BVC Barnavårdscentral dir. Direktiv Ds Departementsserien EU Europeiska unionen FB Föräldrabalken HSB Hyresgästernas Sparkasse och Byggnadsförening MVC Mödravårdscentral WHO World Health Organisation UNICEF the United Nation Children´s Fund TCO Tjänstemännens centralorganisation LO Landsorganisationen LSS Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade OECD Organisation for Economic Co-operation and Development prop. Proposition SamSol Utredningen om samordning av socialförsäkrings lagarna (S2001:04) SCB Statistiska centralbyrån SIFO ett internationellt konsult- och undersökningsföretag SFS Svensk författningssamling SfU Socialförsäkringsutskottet SIG Sjukpenninggrundande inkomst SOU Statens offentliga utredningar RFV Riksförsäkringsverket RÅ Regeringsrättens årsbok

11

Sammanfattning

Översynen av föräldraförsäkringen är gjord med utgångspunkt i att föräldraförsäkringen skall verka för barnets bästa och bidra till en ökad jämställdhet mellan könen. Utredningens huvudsakliga uppdrag är att göra en översyn av hur föräldraförsäkringen bättre kan bidra till att barnen får tillgång till båda sina föräldrar. Utredningen skall bl.a. också se över och belysa i vilken utsträckning föräldraförsäkringen uppfyller syftet att båda föräldrarna på lika villkor har möjlighet att kombinera föräldraskap med förvärvsarbete eller studier samt vilka incitament som kan vara verkningsfulla för att skillnaderna i uttag av föräldrapenning mellan barnets föräldrar skall minska med beaktande av hur det samlade uttaget av föräldrapenning för barnet påverkas. I detta sammanhang skall effekterna av de reserverade månaderna belysas.

Utredningen har valt att gå fram med förslag som i huvudsak innebär regeländringar inom föräldraförsäkringen. Utredningen har också valt att föreslå insatser för informationsspridning och attitydpåverkan som ett komplement till de föreslagna regeländringarna. Därutöver bedömer utredningen det viktigt att stärka föräldrarollen genom särskilda myndighetsåtgärder.

Utredningens förslag

Utredningen lämnar förslag inom olika delar av föräldraförsäkringen. Utredningen vill betona betydelsen av att se förslagen i sin helhet.

Förslagen följer barnets ålder alltifrån graviditeten till den första tiden med det allra yngsta barnet, under de första småbarnsåren fram till barnet fyller fyra år och slutligen ett särskilt stöd till föräldrar med barn i åldrarna fyra till tio år. Utredningen lämnar också förslag som rör arbetstagares rätt till ledighet från förvärvsarbete.

13

Sammanfattning SOU 2005:73

Dessa förslag korresponderar med de ändringar som föreslås inom föräldraförsäkringen.

Under graviditeten

För många föräldrar är det i samband med graviditeten som det första mötet sker med mödravården, barnhälsovården och Försäkringskassan. Försäkringskassan som förmedlare av socialförsäkringen har en viktig roll för föräldrarnas kunskap om föräldraförsäkringen. Mödra- och barnhälsovårdens uppgift att svara för förberedande föräldrautbildning, kontrollera graviditeten, verka stödjande vid amning samt följa upp förlossningen är också viktig. Föräldrar möter även andra i sin omgivning som under graviditeten har stor betydelse för föräldrars val kring föräldraledigheten.

Utredningen föreslår att åtgärder vidtas i form av offentliga informationsinsatser. Dessa skall syfta till att sprida, samordna och utvärdera information och kunskap om föräldraförsäkring och föräldraledighet. Utredningen lämnar ett särskilt förslag där Försäkringskassan ges i uppdrag att utforma förutsättningarna för att båda föräldrarna bättre skall få likvärdig information om föräldrapenningförmånerna. Utredningen pekar också på behov av förenklingar inom den administrativa hanteringen kring faderskapet.

Utredningen lämnar förslag om införande av en ny förmån till gravida, kallad graviditetspenning. Graviditetspenningen får nyttjas tidigast från och med 30:e dagen före beräknad förlossning och längst till och med dagen före den faktiska förlossningen. Graviditetspenningen syftar till att möta gravida kvinnors behov av vila under slutet av graviditeten och samtidigt komma tillrätta med de regionala skillnader som finns i tillämpningen av socialförsäkringsförmånerna för gravida kvinnor.

Den första tiden med föräldrapenning

Det är väsentligt att föräldrapenningen i så stor utsträckning som möjligt nyttjas under barnets första tidiga levnadsår då grunden för en djup och varaktig relation mellan barn och föräldrar läggs. Utredningen föreslår därför en utvidgad rätt för föräldrar att nyttja föräldrapenning samtidigt för vård av samma barn, s.k. dubbel-

14

SOU 2005:73 Sammanfattning

dagar. Barn har behov av en tidig och nära kontakt med båda sina föräldrar. Föräldrars tidiga engagemang i sina barn är viktigt. Goda relationer och tillgång till båda föräldrarna främjar en mognad och trygghet hos barnet. Barn kan tidigt i livet ha flera betydelsefulla anknytningar samtidigt. Utredningen föreslår att de tio särskilda s.k. pappadagarna i samband med barns födelse eller adoption slopas. Dubbeldagarna fyller samma funktion som pappadagarna, utan att särbehandla någon förälder, samtidigt som föräldrarna ges en utökad möjlighet till anknytning.

Föräldrapenning tills barnet har fyllt fyra år

Föräldraförsäkringens uppgift är primärt att vara ett stöd för föräldrar med de yngsta barnen. Föräldraförsäkringen ska ge båda föräldrarna möjlighet att med ersättning vårda sitt barn i samband med barns födelse eller adoption. Denna tid bör enligt utredningens mening framför allt vara koncentrerad till barnens första år. Utredningen föreslår därför att den tid under vilken föräldrarna kan ta ut ersättning begränsas till barnet har fyllt fyra år. Förslaget verkar för ett tidigt nyttjande av föräldrapenningen från föräldrarnas sida samtidigt som det i princip följer det nyttjande av föräldrapenning som föräldrarna väljer idag. För adoptivbarn räknas tidpunkten från när föräldern får barnet i sin vård.

Utredningen föreslår också en förlängning av föräldrapenningen på sjukpenningnivå från 13 till 15 månader. Det är en utökning av barnets möjligheter till omvårdnad av sina föräldrar. Förslaget ger föräldrarna större ekonomiska möjligheter att vårda barn. Rätten till föräldrapenning fördelas, liksom idag, lika mellan föräldrarna samtidigt som den reserverade tiden med föräldrapenning utökas för respektive förälder. Utredningen föreslår att 5 månader reserveras för vardera föräldern.

Föräldrapenning på lägstanivå slopas liksom de 90 dagar med ersättning på lägstanivå. Föräldrapenning betalas fortsättningsvis endast med ersättning på förälderns sjukpenningnivå. Lägstanivådagarna ersätts till viss del med barndagar. Barndagarna har en annan utformning men fyller delvis samma funktion, se nästa avsnitt.

Utredningen föreslår också förändringar av den sjukpenninggrundande inkomsten. Bl.a. förlängs skyddet för den sjukpenninggrundande inkomsten till dess att barnet fyller

15

Sammanfattning SOU 2005:73

18 månader. Åttondelsnivån inom föräldraförsäkringen och föräldraledighetslagen tas bort.

Såväl den föreslagna sammanlagda tiden med föräldrapenning som fördelningen av dagarna mellan föräldrarna är betydelsefulla ur ett barnperspektiv. Utredningen anser att de förändringar som föreslås gynnar flertalet barn och stärker barns ställning i allmänhet. Samtidigt är utredningen medveten om att alla barn inte gynnas och föreslår därför en utökning av de undantagsbestämmelser som finns.

Barndagar och barnledighet för barn som fyllt fyra år

Utredningen anser det angeläget att komplettera förslaget om en begränsad tid för rätt till föräldrapenning med ett förslag om en utvidgad rätt till föräldraledighet och införande av barndagar. Det är väsentligt att föräldrar får tillfälle att besöka förskola och skola. Det är positivt för både barn och föräldrar att föräldrarna får insikt i barnets vardag. Det ger en ömsesidig trygghet och möjlighet att närvara i särskilda skolsituationer. En förälder till barn som har fyllt fyra år men inte tio år har rätt till ledighet under tio dagar per år, varav två dagar med ersättning i form av tillfällig föräldrapenning. Rätten till barndagar och barnledighet tar vid då rätten till föräldrapenning med anledning av barns födelse upphör och varar för de flesta barn fram till barnet avslutat tredje klass i skolan. Utredningen bedömer att behovet av barndagar är störst i dessa åldrar.

Ensamstående föräldrars situation

Utredningen konstaterar att barn till ensamstående föräldrar är en särskilt utsatt grupp som lever under mer sårbara förhållanden än andra barn. Utredningen lämnar två förslag som särskilt riktar sig till ensamstående föräldrar. Utredningen anser att en ensamstående förälder under vissa förutsättningar ska kunna få hjälp i samband med barns födelse genom att en annan försäkrad än en förälder kan få rätt till tillfällig föräldrapenning under tio dagar. Vidare föreslår utredningen att en ny förmån införs, särskild föräldrapenning. En ensamstående förälder som på grund av egen sjukdom eller smitta

16

SOU 2005:73 Sammanfattning

inte själv kan vårda barnet kan under vissa förutsättningar få hjälp av en annan försäkrad som vårdar barnet i förälderns ställe.

Ekonomiskt utsatta barnfamiljer

Föräldraförsäkringen som välfärdssystem bidrar till att färre barn hamnar i ekonomisk utsatthet. En relativt hög ersättningsnivå i föräldraförsäkringen under barnets första år bidrar till en lägre andel ekonomiskt utsatta barn. Utredningens förslag syftar till att stärka de mest ekonomiskt utsatta barnfamiljerna. Ekonomiska skäl skall inte vara ett hinder för att föräldrarna skall kunna nyttja föräldraförsäkringen som de önskar.

Utredningen förutsätter att den aviserade höjningen av inkomsttaket i föräldrapenningen till tio prisbasbelopp genomförs. Utredningens förslag innebär att inkomstbortfallsprincipen bibehålls och förstärks. Utredningen föreslår också att grundnivån höjs till 230 kronor per dag. Familjer med tvillingar och fler barn får en förstärkning av föräldrapenningen, då de extra dagar på lägstanivå som utges vid flerbarnsfödsel föreslås betalas med ersättning på grundnivå.

Barn och jämställdhet

Sverige har ur ett barnafödande perspektiv en gynnsam välfärdspolitisk blandning på det familjepolitiska området genom en kombination av hög sysselsättning, låg arbetslöshet, omfattande föräldraförsäkring och barnomsorg. Hur familjepolitiken utformas är mycket viktigt för barnafödandet. Tillgången till betald föräldraledighet påverkar barnafödandet. Ledighetens längd och ersättningsnivån i föräldraförsäkringen är betydelsefulla. Försäkringens flexibilitet mellan arbete och ledighet har betydelse för utvecklingen av antalet födda barn.

Den kunskap utredningen har om föräldrars föreställningar och attityder till föräldraförsäkring och föräldraledighet visar att föreställningar om kön är synnerligen närvarande i föräldraskapet och i många avseenden styrande för hur kvinnor och män förhåller sig till dessa frågor. En av de viktigaste slutsatserna är att attitydförändringar inte nödvändigtvis leder till beteendeförändringar. Att föräldrar har en i princip jämställd attityd till föräldraledighet inne-

17

Sammanfattning SOU 2005:73

18

bär inte med nödvändighet att de agerar i enlighet med denna. Genom att få föräldrar att i praktiken bli mer jämställda i föräldraskapet stöds processen mot ökad jämställdhet i samhället. Det finns goda skäl att tro att en ökad reserverad tid av föräldrapenning för respektive förälder kommer att leda till ett ändrat beteende vilket i sin tur på sikt bidrar till ett verkligt jämställt föräldraskap och en mer jämställd arbetsmarknad.

Utredningen bedömer också att en del av skillnaderna mellan kvinnor – såväl med som utan barn – och män vad gäller löneutveckling, möjligheter till fast heltidsanställning och karriärmöjligheter kan ha sin grund i att frånvaro från arbetet på grund av vård av barn i genomsnitt är mycket skevt fördelad mellan könen. Således kan det olika nyttjandet av föräldraförsäkringen ge olika effekter på sysselsättning och löner för kvinnor och män. Utredningen bedömer dessa möjliga könsspecifika konsekvenser som så allvarliga att de har beaktats vid utformningen av förslagen.

Sammantaget så verkar utredningens förslag i riktning mot en mer jämn fördelning av föräldrapenningen mellan barnets föräldrar. Detta leder till att föräldrarna i högre utsträckning kommer att ta ett gemensamt ansvar för barnets omvårdnad. Generellt mår barn bra av en tidig och nära kontakt med sina föräldrar. Att föräldrarna tidigt kan etablera en god kontakt med barnet främjar en positiv utveckling av barnets relation till sina föräldrar. Goda relationer och god tillgång till båda föräldrarna verkar för en fördjupad och harmonisk identitetsutveckling för barn och främjar barnets mognad och trygghet. Utredningens bedömning är således att förslagen generellt bidrar till att utöka små barns möjlighet till tidig och nära anknytning till sina föräldrar.

Författningsförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring

1

dels att 3 kap. 5, 9 och 9 a §§, 4 kap. 1–3, 5–7, 8, 10, 12, 14, 14 a, 16, 17 och 18 §§ skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 3 kap. 9 b och 9 c §§ samt 4 kap. 4 a och 4 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §

2

Försäkringskassan skall besluta om en försäkrads tillhörighet till sjukpenningförsäkringen och fastställa sjukpenninggrundande inkomst. För en försäkrad som inte är bosatt i Sverige gäller detta så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos Försäkringskassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas

a) när Försäkringskassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,

b) när sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt denna lag eller särskild efterlevandepension enligt lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efter-

1

Lagen omtryckt 1982:120.

2

Senaste lydelse 2005:334.

19

Författningsförslag SOU 2005:73

levandestöd till barn beviljas den försäkrade eller sådan ersättning eller pension som redan utges ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid särskild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- eller inkomstförhållanden,

d) när tjänstepension beviljas den försäkrade,

e) när ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 16 kap. 16 § upphör, samt

f) när livränta beviljas den försäkrade enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller redan utgående livränta ändras.

Ändring som avses i första stycket skall gälla från och med den dag då anledningen till ändringen uppkommit. Den sjukpenninggrundande inkomst som ändrats enligt första stycket a får dock läggas till grund för ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som inträffar i anslutning till att Försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen.

Under tid som anges under 1-6 får, om inte första stycket b–d eller f är tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om Försäkringskassan då känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade

1. bedriver studier enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer,

2. erhåller periodiskt ekonomiskt stöd, utgivet enligt särskilda avtal mellan arbetsmarknadens parter, enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer,

3. deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller står till arbetsmarknadens förfogande enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

20

SOU 2005:73 Författningsförslag

5. helt eller delvis avstår från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § föräldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård,

5. helt eller delvis avstår från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § föräldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte har fyllt ett och ett halvt år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård,

6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 2 eller deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd skall Försäkringskassan, vid sjukdom under den aktuella tiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete under den aktuella tiden.

För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som avses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid får livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt en annan författning skall Försäkringskassan, vid sjukdom under den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.

För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär studiesocial förmån för studier som avses i tredje stycket 1, sjukpenningen beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första–tredje styckena, om sjuk-

21

Författningsförslag SOU 2005:73

penningen blir högre än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.

Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6 när den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar.

Omprövning av sjukpenningförsäkringen enligt första stycket a skall ej omfatta ändring av den försäkrades inkomstförhållanden på grund av sådant förvärvsarbete som avses i 16 kap. 15 §.

9 §

3

En försäkrad kvinna har rätt till havandeskapspenning, om havandeskap har satt ned hennes förmåga att utföra uppgifterna i sitt förvärvsarbete med minst en fjärdedel och hon inte kan omplaceras till annat mindre ansträngande arbete enligt 19 § föräldraledighetslagen (1995:584).

En kvinna har även rätt till havandeskapspenning om hon inte får sysselsättas i sitt förvärvsarbete på grund av en föreskrift om förbud mot arbete under havandeskap, som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160), om hon inte kan omplaceras till annat arbete enligt 18 § föräldraledighetslagen.

Havandeskapspenning utges i fall som avses i första stycket för varje dag som nedsättningen består, dock tidigast från och medden sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnetsfödelse, och i fall som avses i andra stycket för varje dag som förbudet gäller.

En försäkrad kvinna har rätt till graviditetspenning om hon

1. på grund av graviditet avstår från förvärvsarbete, eller

2. inte får sysselsättas i sitt förvärvsarbete på grund av en föreskrift om förbud mot arbete under graviditet, som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160),om hon inte kan omplaceras till annat arbete enligt 18 § föräldraledighetslagen (1995:584).

Graviditetspenning enligt första stycket 1 utges tidigast från och med den trettionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse och betalas längst ut till och med dagen före förlossningsdagen.

Graviditetspenning enligt första stycket 2 utges för varje dag som förbudet gäller och betalas längst ut till och med dagen före förlossningsdagen.

3

Senaste lydelse 2003:372.

22

SOU 2005:73 Författningsförslag

Havandeskapspenning utges längst till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

Havandeskapspenning utges med belopp som motsvarar kvinnanssjukpenning enligt 4 §.

9 a §

4

En kvinna som önskar erhålla havandeskapspenning skall göra ansökan därom. Försäkringskassan får påfordra att kvinnan till stöd för sin rätt till havandeskapspenning inger utlåtande av sin arbetsgivare samt läkarutlåtande.

I beslutet om havandeskapspenning skall anges under vilken tid ersättning kan utges.

Vad i lag eller annan författning föreskrivs om sjukpenninggäller i fråga om havandeskapspenning med undantag av bestämmelserna om ersättning för merutgifter i 7 a § och om karenstid i 11 §. Vidare skall havandeskapspenningen, med avvikelse från vad som anges i 4 § första stycket och 10 a §, utges med 80 procent även för den första dagen. Havandeskapspenning utges inte i den mån kvinnan för samma tid uppbär sjukpenning eller sjuklön eller annan ersättning enligt lagen (1991:1047) om sjuklön.

Graviditetspenning utges per dag med belopp som motsvarar kvinnans sjukpenning enligt 4 §.

Hel graviditetspenning för dag utges när kvinnan inte förvärvsarbetar. Tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels graviditetspenning utges när kvinnan förvärvsarbetar högst en fjärdedel, hälften eller tre fjärdedelar av normal arbetstid.

Graviditetspenning utges även för tid som normalt är arbetsfri, om kvinnan i direkt anslutning till den arbetsfria tiden uppbär motsvarande eller högre graviditetspenning.

4

Senaste lydelse 2004:781.

23

Författningsförslag SOU 2005:73

9