Prop. 1975:24

Regeringens proposition om viss försöksverksamhet inom lärarutbildningen m.m.

Regeringens proposition nr 24 år 1975 Prop. 1975: 24

Nr 24

Regeringens proposition om viss försöksverksamhet inom lärarut- bildningen m. m.

beslutad den 13 februari 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

LENA HJ ELM-WALLEN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att en försöksverksamhet påbörjas läsåret 1977/78 med utbildning av lärare i dels gymnastik, dels hemkunskap, kostkunskap, bostads,/miljökunskap och konsumentkunskap i kombina- tion med annat ämne. För behörighet till tjänst med avsedd ämneskom— bination skall krävas ämnesstudier i gymnastik jämte annat ämne resp. kostkunskap och miljö- och konsumentkunskap jämte annat ämne.

Försöksutbildningen i gymnastik skall enligt förslaget förläggas till Örebro och försöksutbildningen i kostkunskap och miljö- och konsu- mentkunskap till Umeå. Ämnesstudierna föreslås omfatta studiekurser motsvarande 60—80 poäng vid nuvarande filosofisk fakultet. Studierna skall bygga på tvåårig linje i gymnasieskolan. Ämnesutbildningen i gym- nastik kombineras i förslaget med engelska, biologi, kemi eller matema- tik. Utbildningen i ämnena kostkunskap och miljö- och konsumentkun- skap kombineras med biologi, kemi, matematik eller samhällskunskap. Utbildningen skall kunna tillgodoräknas i nuvarande filosofie kandidat— examen.

Parallellt med ämnesstudierna i gymnastik resp. kostkunskap m.fl. ämnen föreslås fyra veckors lärarinriktad yrkesförbercdelse äga rum. Efter avslutade ämnesstudier skall de studerande genomgå praktisk- pedagogisk utbildning.

1 Riksdagen 1975. ] saml. Nr 24

Prop. 1975: 24

l—J

För antagning till utbildningen och urval bland de sökande föreslås de regler gälla som i proposition om reformering av högskoleutbildning— en m.m. ( prop. 1975: 9 ) föreslagits att gälla första gången vid antag- ningen till höstterminen 1977.

I propositionen föreslås vidare att tcckningslärarutbildning av det slag som bedrivs vid tcckningslärarinstitutet skall byggas ut. Utbyggnaden skall enligt förslaget förläggas till Umeå. Vidare föreslås att skolöver- styrelsen undersöker behovet av att anordna en särskild utbildning av icke-behöriga lärare i teckning, som i viss omfattning tjänstgjort i sko- lan. Skolöverstyrelsen skall därvid undersöka om en sådan utbildning kan förläggas till Umeå.

Prop. 1975: 24 3

. Utdrag UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1975-02-13

Närvarande: Statsministern Palme, ordförande, och statsråden. Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm- Wallén. '

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén.

Proposition om viss försöksverksamhet inom lärarutbildningen m.m.'

Föredraganden anför

1. Inledning

Lärarutbildningskommitténx har i december 1972 lagt fram betän- kandena (SOU 1972: 92 och 93) Fortsatt reformering av lärarutbild- ningen (del I) och Förslag till studieplaner (del II). Betänkandena avser utbildning av lärare i barnkunskap, barn- och ungdomskunskap, bo- stads/miljökunskap, dramatik, ergonomi, familjekunskap," formgivning, gymnastik, hemkunskap, konsumentkunskap, kostkunskap, slöjd, teck- ning och textilkunskap samt i delar av ämnen ekonomi, konst och konst- och musikhistoria.1 Även utbildningen av lärare i musik är delvis be- handlad. I fortsättningen kommer dessa ämnen att sammanfattas under benämningen LUK-ämnen i överensstämmelse med den terminologi som utredningen har använt. -

Lärarutbildningskommittén har vidare i oktober 1973 lagt fram slut- betänkandet (SOU 1973: 42) Utbildning av lärarutbildare. Slutbetänkan- det avser behörighet för och utbildning av lärarutbildare som skall med- verka i den av utredningen i huvudbetänkandet föreslagna ämnesutbild— ningen och praktisk-pedagogiska utbildningen av lärare i LUK-ämnen.

Efter remiss har yttranden över betänkandena avgetts av Statistiska centralbyrån (SCB), riksrevisionsverket (RRV), universitetskanslersäm- betet (UKÄ), samarbetsnämnden för lokal- och utrustningsprogramkom—

1Riksdagsledamoten Stig Alemyr, ordförande, utbildningssekreteraren Carl Tomas Edam, riksdagsledamoten Lars Gustafsson, rektorn Paul Högberg, f. d. skolrådet Bertil Junel, f.d. riksdagsledamoten Ernst Olsson, folkskollä- raren Jan-Olof Olsson, sekreteraren Henry Persson samt skoldirektören Britta Stenholm.

Prop. 1975: 244 mittéerna för universitet och högskolor (LUP-nämnden), skolöverstyrel- sen (SÖ) efter hörande av samtliga lärarhögskolor samt seminarierna för huslig utbildning, slöjdlärarseminariet och styrelsen för konstfack- skolan samt ett antal länsskolnämnder och 'skolstyrelser, kulturrådet, dåvarande centrala studiehjälpsnämnden (CSN), arbetsmarknadsstyrel- sen (AMS), styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna, dåvarande teater- och musikrådet (TMR) efter hörande av statens scenskolor och statens dansskola, dramatiska institutet (DI), konsumentverket, länssty- relserna i Stockholms län, Uppsala län, Östergötlands län, Kronobergs län, Kalmar län, Malmöhus län, Göteborgs och Bohus län, Värmlands län, Örebro län, Västerbottens län och Norrbottens län, akademien för de fria konsterna, konstnärsutbildningssakkunniga (KUS), 1968 års barn- stugeutredning, filmutredningen, organisationskommittén för högre mu- sikutbildning (OMUS) efter hörande av musikhögskolorna, utredningen om skolans inre arbete (SIA), kompetenskommittén, 1973 års expert— grupp för konstutbildning, Svenska kommunförbundet, Landstingsför- bundet, Sveriges industriförbund (SIF), Sveriges riksidrottsförbund, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Statstjänstemännens riksför- bund (SR), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Landsor- ganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Kooperativa Förbundet (KF), Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd, Riksförbundet Hem och Skola, Sveriges förenade stu- dentkårer (SFS), Elevförbundet, Sveriges elevers centralorganisation (SECO), Vuxenstuderandes riksorganisation (VRO) och Sveriges social- demokratiska ungdomsförbund (SSU).

TCO har till sitt yttrande bifogat yttrande från Svenska facklärarför- bundet. Yttranden har även inkommit från Biologilärarnas förening, Fredrika-Bremer-Förbundet, Föreningen Sveriges vävlärare, Konstnä- rernas riksorganisation, Kulturarbetarnas Socialdemokratiska Förening, länsstyrelsen i Västernorrlands län, Nordisk husholdningshojskole, Sven— ska gymnastikläraresällskapet, Svenska hemslöjdsföreningars riksför- bund, Teckningslärarnas och TI-e-levernas förening och Teckningslä- rarnas riksförbund.

I propositionen behandlas även en skrivelse från SÖ den 3 oktober 1973 med förslag till bestämmelser om lärartjänster i nya ämneskombi- nationer i gymnasieskolan avsedda att möjliggöra för vissa lärare i yrkes- inriktat ämne att kombinera sitt huvudämne med annat undervisnings- ämne. Förslaget har föregåtts av remissförfarande.

2. Utbildning av lärare i LUX-ämnen

2.1. Nuvarande förhållanden

2.1.1 Organisation och lörläggning Utbildningen av lärare i LUK-ämnen äger rum vid särskilda semina- rier eller högskolor, där lärare i endast ett eller några få ämnen utbildas.

Prop. 1975: 24 5

Både ämnesutbildning och utbildning i pedagogik och metodik meddelas vid dessa lärarutbildningsanstalter, som också svarar för de studeran- des praktiktjänstgöring. De blivande teckningslärarna fullgör en stor del av sin praktiktjänstgöring vid teckningslärarinstitutets interna öv- ningsskola.

I följande sammanställning redovisas var lärare i olika LUK-ämnen utbildas.

Seminarier och högskolor vid vilka lärare i LUK-ämnen utbildas

Ämne Lärarutbildningsanstalt

Teckning Teckningslärarinstitutet i Stockholm Musik1 Musikhögskolorna i Göteborg, Malmö och Stockholm Gymnastik Gymnastik- och idrottshögskolorna i Stockholm och Örebro

Trä- och metallslöjd Slöjdlärarseminariet i Linköping Konsumentkunskap Textillärarlinjens allmänna gren vid seminarierna för Textilkunskap huslig utbildning i Göteborg, Stockholm, Umeå och Textilslöjd Uppsala

Textilkunskap Textillärarlinjens vävinriktade gren vid seminariet för Vävning huslig utbildning i Stockholm Bostads/miljökunskap Hushållslärarlinjen vid seminarierna för huslig utbild- Ekonomi ning i Göteborg, Stockholm, Umeå och Uppsala Familjekunskap

Hemkunskap Konsumentkunskap Kostkunskap Produktionsteknik

Barnkunskap Barnavårdslärarlinjen vid seminarierna för huslig ut- Barn- och ungdoms- bildning i Göteborg, Stockholm, Umeå och Uppsala kunskap Familjekunskap

* Provisorisk ämnesutbildning i musik anordnas för närvarande i Göteborg och Malmö under särskild ledning (OMUS).

Skolöverstyrelsen har enligt sin instruktion inom sitt verksamhetsom- råde inseende över utbildning, fortbildning och vidareutbildning av lärare och andra tjänstemän. Särskild styrelse finns för konstfackskolan i Stockholm, som omfattar även teckningslärarinstitutet, samt för gym- nastik- och idrottshögskolorna. Motsvarande uppgifter för musikhögsko- lorna åvilar för närvarande organisationskommittén för högre musikut- bildning (OMUS).

Den närmaste ledningen av utbildningen utövas av rektor. Vid gym- nastik- och idrottshögskolan i Stockholm finns vidare en professur och två tjänster som biträdande professor samt vid musikhögskolan i Stock- holm två professurer. Vid var och en av gymnastik- och idrottshögsko- lorna i Stockholm och Örebro finns tjänster som universitetslektor. I övrigt finns bland annat tjänster som huvudlärare, lektor, metodiklärare,

Prop. 1975 : 24 6

pedagogiklärare, speciallärare och lärare i enskilda ämnen samt admi- nistrativ personal.

2.1.2. Inträdeskrav och utbildningstiden: längd

För tillträde till flertalet av nämnda utbildningar krävs inte endast grundläggande skolkunskaper utan också någon form av förutbildning.

I följande sammanställning redovisas formella inträdesfordringar och utbildningstidens längd för olika utbildningar. På grund av att antalet sökande till samtliga utbildningar under de senaste åren i regel varit mycket stort har de reella inträdesfordringarna oftast blivit högre än de i sammanställningen angivna formella.

För tillträde till utbildningen av lärare i teckning, musik och gym- nastik krävs dessutom goda färdigheter i ämnet. Sökande till tecknings- lärarinstitutet får dokumentera dessa färdigheter genom arbetsprov. För— kunskaper och färdigheter hos sökande till musiklärarutbildningen prö- vas vid inträdesprov till musikhögskoloma.

Inträdeskrav och utbildningstidens längd vid olika seminarier och högskolor för utbildning av lärare i LUX-ämnen

Inträdeskrav Utbild- ———————————————————'———— ningstidens Lärarutbild- Ålder Allmän skol- Förutbildning längd ningsanstalt underbyggnad Teckningslärar- 18— åk 9 1 år vid konstindu- 3 år institutet 31 år särskild kurs i mate- striella dagskolan matik eller motsva- vid konstfackskolan rande (fack VIII) Musikhögskola 15— åk 9 4 år 25 år Gymnastik- och 18 år åk 9, särskild kurs i -— 2 år idrottshögskola matematik eller engels-

ka, förkunskaper i vissa ämnen enligt vad som gäller för tillträde till naturvetenskaplig eller teknisk linje i gymna- sieskolan samt i biologi eller naturkunskap och ett språk lägst betyget 2 på treårig linje i

gymnasieskolan Slöjdlärar- 20 år åk 9 med lägst betyget 3+l år i verkstads- 1 år seminariet 2 i svenska, engelska, skola för möbelsnicka- historia, samhällskun- re och metallarbetare1

skap, matematik, fysik, kemi och teckning

Seminarium för 19 år åk 9 med lägst betyget 1 termin yrkeskurs i 3 år huslig utbild- 2 i ämnena svenska, sömnad med fackteckr ning: engelska (särskild ning+1 termin väv- 1 Två år av förutbildningen kan ersättas av genomgång av gymnasieskolans trätekniska eller verk- stadstekniska linje.

Prop. 1975: 24 7

Inträdeskrav Lärarutbild- Ålder Allmän skol- Förutbildning ningsanstalt underbyggnad textillärarlinjcn kurs), matematik (sär- ning med fackteck- skild kurs), biologi, ning2 fysik och kemi hushållslärar- 19 år » ] termin hemtcknisk linjen skola+5 månaders praktik i hem+l må- nad i storhushåll+l månad inom socialt verksamhetsområde” barnavårdslärar- 19 år >> 1 termin hemteknisk linjen skola+2 månaders

praktik i barnavård i hem+34 veckors yr- keskurs vid bama- vårdsskola*

Utbild- ningstidens längd

3 år (därav två terminer vid olika institu- tioner)

2 Den angivna förutbildningen i vävning kan ersättas av genomgång av gymnasieskolans konsumtions- linje med textil inriktning. ” Den angivna förutbildningen kan helt ersättas av genomgång av gymnasieskolans konsumtionslinje gren med hemvårdsinriktning. ) * Den angivna förutbildningen kan helt ersättas av genomgång av gymnasieskolans vårdlinje, gren för barn- och ungdomsvård.

2.1.3. Utbildningens huvudsakliga innehåll

Ämnesutbildningen för blivande lärare i LUK-ämnen sker parallellt med den praktisk-pedagogiska utbildningen. Ämnesstudierna är i stor utsträckning integrerade med ämnesmetodik och det är därför inte möj- ligt att ange metodikstudiernas omfattning. Utrymmet för ämnesstudier, för studier i pedagogik och allmän metodik samt för praktisk lärarutbild- ning varierar avsevärt mellan olika LUK-ämnesutbildningar.

Teckning

Utbildningen vid konstfackskolans fack VIII är en förberedande ut- bildning med auskultationer, och viss integrerad ämnesmetodik förekom- mer redan i denna utbildning. Ämnesstudierna omfattar enligt gällande timplan 4104 undervisningstimmar, fördelade på alla fyra utbildnings- åren. Ämnesmetodiken upptar på timplanen 504 undervisningstimmar, fördelade på de tre sista utbildningsåren.

Teckningsundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan omfattar bildframställning, bildkunskap och miljökunskap. I teckningslärarutbild- ningen motsvaras bildframställningen främst av ämnena färg- och form- kunskap, tvådimensionell bild och tredimensionell bild. Bildkunskapen med dess tolkning, värdering och kritiska granskning motsvaras i ämnes- studiema främst av ämnena konsthistoria och estetisk nutidsorientering. Ämnet miljökunskap behandlar främst de kollektiva miljöernas proble- matik. Dessutom omfattar ämnesstudiema följande ämnen: projektions- ritning, skrift, reklam och utställning samt foto- och filmkunskap.

Prop. 1975: 24 8

Pedagogikutbildningen är uppdelad på två ämnen: psykologi och peda- gogik samt konstpsykologi och konstpedagogik. Konstpsykologi och konstpedagogik behandlar översiktligt frågor som sammanhänger med konstupplevelse, bildkommunikation, barnets bilduttryck, demonstration av utställningar, sammanställning av pedagogiska bildsviter osv.

Den praktiska lärarutbildningen omfattar dels undervisningsövningar i intern övningsskola, dels auskultation, övningsundervisning och betyg- satta praktikserier vid grundskolor och gymnasieskolor.

Musik

Utbildningen på musiklärarlinjen består av en treårig ämnesutbildning samt ett års praktisk-pedagogisk utbildning, den S. k. provårskursen. Hela denna utbildning är förlagd till musikhögskoloma. Ämnesutbild- ningen omfattar ämnena piano, sång, instrument, satslära, musiklära, gehörslära, musikhistoria, formlära, kördirigering, orkesterdirigering, körsång, rytmik och talteknik.

Fr.o.m. läsåret 1971/72 anordnas en provisorisk utbildning av lärare i musik och annat ämne ( prop. 1971: 31 , UbU 1971: 5, rskr 1971: 112). Ämnesutbildningen skall för båda ämnena tillsammans omfatta tre år. Utbildningen i musik motsvarar studiekurs om 60 poäng vid filosofisk fakultet och därutöver i förekommande fall påbyggnadskurs motsva- rande 20 poäng. Denna utbildning i musi-k får tillgodoräknas i filosofie kandidatexamen. Vidare ingår praktisk-pedagogisk utbildning ett år vid lärarhögskola.

Gymnastik

Timplanen för gymnastiklärarlinjen vid gymnastik- och idrottshög- skolorna omfattar följande ämnen: anatomi och rörelselära, fysiologi, hälsolära och sjukdomslära, psykologi och pedagogik, kroppsövningarnas historia, röst- och talvård, kroppsövningarnas allmänna teori, gymnastik, musik, idrott samt undervisningsövningar med skolklass m.m. och auskultationer.

På grund av ett eleverna skall utbildas i vinter- och sommaraktiviteter utomhus måste en periodindelning göras så att vinteridrotterna koncen- treras till januari—april, sommaridrotterna till september—oktober och maj—juni.

Ämnesstudierna i gymnastik och idrott är uppdelade i teori och meto- dik-praktik. Gränsdragningen mellan ämnesteori och metodik är svår att göra. Som exempel på vad som menas med ämnesteori i dessa ämnen kan anföras träningslära, rörelselära för olika grenar som gymnastik, fri idrott, skidor, skridsko, simning, bollspel, orientering och friluftsliv.

Den ämnespraktiska utbildningen sker alltid i kombination med un- dervisningen i ämnesmetodik. Någon tid för övning av ren personlig färdighet blir det inte. Denna övning får ske i samband med genomgång av metoder för inlärning eller träning.

Prop. 1975: 24 9

Undervisningen i psykologi och pedagogik är fördelad på samtliga fyra terminer. Huvudvikten ligger på psykologi under första och på pedagogik under andra året. I ämnet ingår avsnitt som behandlar didak- tiska problem, speciellt avseende kroppsövningarnas pedagogik, betyg- sättning, skolkännedom, skolans målsättning, organisation och arbets- sätt.

Avsikten är att eleverna i detta ämne skall få en allmän metodikge- nomgång som sedan skall utgöra grunden för den speciella ämnesmeto- diken. Lärarna i pedagogik blir på detta sätt tillsammans med lärarna i metodik ansvariga för den pedagogiska utvecklingen inom ämnet.

Den praktiska lärarutbildningen sker i form av undervisningsövningar i olika skolformer. Undervisningsövningarna pågår under tre av de fyra terminer utbildningen omfattar.

Trä- och metallslöjd

Slöjdlärarkandidaterna har som tidigare visats genomgått en fyraårig ämnesutbildning när de börjar på Slöjdlärarseminariet. Utbildningstiden vid seminariet behöver därför endast i begränsad omfattning tas i an- språk för ämnesutbildning i slöjd. De ämnen som har det största tim- talet är slöjdmetodik, teckning och ritteknik, samt psykologi och peda- gogik. Ungefär en femtedel av utbildningstiden ägnas åt studier i äm- nena svenska, samhällskunskap, matematik, fysik och kemi.

Undervisningen i metodik bedrivs på fem ”stationer” som samtliga kandidater besöker. Vid varje metodikstation undervisar en metodik— lärare enligt följande fördelning:

a) specialmetodik trä

b) specialmetodik metall

c) specialmetodik i andra material (plast, emalj, skinn etc.) (1) stadiemctodik låg- och mellanstadiet (trä, metall och andra material) e) stadiemctodik högstadiet (trä, metall och andra material).

Av seminariets fem klasser har varje klass en veckodag under hela läsåret till sitt förfogande för den praktiska lärarutbildningen.

Konsumentkunskap, textilkunskap, textilslöjd

Timplanen för textillärarlinjens allmänna gren vid seminarierna för huslig utbildning omfattar följande ämnen: psykologi och pedagogik, metodik (utom ämnesmetodik), kemi, fysik, textilkunskap, hälsolära med skolhygien, allmän konsthistoria, textil- och dräkthistoria, vävteori, ekonomi- och konsumentkunskap, samhälls- och familjekunskap, textil- vård, textilslöjd, mönsterkonstruktion och mönsterformning, klädsöm- nad, hemtextilier, konstsömnad, vävning, fackteckning, arbetsfysiologi med tillämpningsövningar samt föredrag, demonstrationer, auskultatio- ner och undervisningsövningar.

I klädsömnaden utförs olika typer av klädesplagg till barn, ungdom och vuxna.

Prop. 1975: 24 10 Konstsömnaden skall ge allsidig färdighet i broderitekniker och i knyppling. I undervisningen i vävning tränas olika vävtekniker. Möjlig- heter till fritt skapande i dessa ämnen tillvaratas. I såväl vävning som sömnadsämnen sker nära samverkan med fackteckningen.

Kunskaper om de textila materialen utgör grunden för såväl det fort- satta studiet i ämnet som för arbetet med textila material över huvud- taget. Olika fibrers strukturer och allmänna egenskaper, bearbetning av fibrer till garn, tyg och färdig vara behandlas ingående. Undervisningen stöds av laborationer dels i form av analyser, dels undersökningar som påvisar olika fibrers och tygers lämplighet för olika ändamål. Ämnet ges en stark inriktning mot konsumentkunskap på textilområdet.

Undervisningen i textilkunskap och textilvård sker i nära samverkan med kemi— och fysikundervisningen särskilt vad gäller undersökningar av hur textilier påverkas av olika kemikalier, tvättmedel etc. I textil- vårdsundervisningen ingår även konsumentkunskapsmoment.

Allmän konsthistoria, textil- och dräkthistoria ger kunskaper om stil- arter, deras uppkomst och utbredning.

Ett flertal moment i historieämnena stöds av museibesök, besök på utställningar, konstverkstäder m. m.

Den praktiska lärarutbildningen är förlagd till grundskola, special- skola, gymnasieskola, lanthushållsskola, kommunal vuxenutbildning och kursverksamhet inom folkbildningen.

Bostads/miljökunskap, ekonomi, familjekunskap, hemkunskap, konsu- ment/cunskap, kostkunskap, produktionsleknik

Ämnena hemkunskap, kostkunskap och konsumentkunskap förekom- mer inte som separata ämnen i timplanen. Ämnesutbildning för dessa ämnen ges i ämnena näringslära, livsmedelskunskap, matlagningskun- skap. bostads/ miljökunskap, tvättkunskap, arbetsteknik och arbets- organisation, ekonomi- och konsumentkunskap, samt social- och familje- kunskap. Dessutom förekommer på timplanen för hushållslärarlinjen vid seminarierna för huslig utbildning följande ämnen: psykologi och peda- gogik, metodik (utom ämnesmetodik), kemi, fysik, fysiologi med hälso- lära. mikrobiologi, samhällskunskap, arbetsfysiologi med tillämpnings- övningar, svenska med kontorsteknik, tekniska läromedel, demonstratio- ner, auskultationer och undervisningsövningar.

Integrering och samverkan sker allmänt mellan ämnena inom utbild- ningen. Den praktiska lärarutbildningen är förlagd till grundskola, spe- cialskola, gymnasieskola, lanthushållsskola och kursverksamhet inom folkbildningen.

Barnkunskap, barn— och ungdomskunskap och familjekunskap

Ämnesstudierna vid barnavårdslinjen vid seminariema för huslig ut- bildning är koncentrerade till terminema 1, 2, 5 och 6. Under termi-

Prop. 1975: 24 11

nerna 3 och 4 sker utbildningen vid olika institutioner: barnsjukhus, barnbördsavdelning, upptagningshem, bamavårdscentral, spädbarnshem och daghem.

I ämnesstudiema ingår ett stort antal ämnen med tyngdpunkten lagd på barn- och ungdomspsykologi samt socialmedicinsk barnavård med närbesläktade ämnen. Lärarkandidatema bibringas en allsidig kunskap om barns och ungdomars utveckling, beteende och behov samt om rela- tionerna mellan barn och vuxna. Dessa ämnesstudier sker även under de mellanliggande ”praktikterminema”, då lärarkandidaterna fördjupar sina kunskaper om barn i olika åldrar och under skilda miljöbetingelser. Ämnesstudierna under dessa praktikterminer går i timplanen under be- nämningen barnavård.

Den praktiska lärarutbildningen är förlagd till grundskola (högsta- diet), gymnasieskola, lanthushållsskola samt specialskolor. Kursverksam- heten för vuxna utnyttjas också för lärarkandidaternas övningsunder- visning.

Dessutom har lärarkandidaterna — vid barnavårdsskolor i anslutning till daghem och spädbarnshem — arbetsledning samt undervisningsöv- ningar och demonstrationer, vilket innebär att lärarkandidaterna hand— leder barnavårdsskolomas olika elevgrupper i deras utbildning i barna- vård.

2.1.4. Behörighet

För all utbildning av lärare i LUK-ämnen gäller att utbildningen för- varje lärarkategori består av en för alla lärarkandidater gemensam kurs. De lärare som skall tjänstgöra i grundskolan får samma utbildning som de lärare som skall tjänstgöra på högre stadier.

I följande sammanställning anges de vanligaste ämnen och skolformer för vilka utbildningen vid olika seminarier och högskolor ger behörighet. Ämnesbenämningarna varierar från skolform till skolform och det är därför inte möjligt att lämna en fullständig redovisning. I sammanställ- ningen anges endast ämnen i grundskolan och gymnasieskolan. Utbild- ningen ger emellertid också behörighet till tjänster vid bl. a. lärar- utbildningsanstalter.

Ämnen och skolformer för vilka utbildningen vid olika seminarier och högskolor ger behörighet

Utbildning Skolform Undervisningsämne Examen vid tecknings- grundskola teckning, konst lararinstnutet gymnasieskola teckning, konst- och

musikhistoria, dramatik, formgivning

Prop. 1975: 24

Utbildning Skolform Undervisningsämne Musiklärarexamen vid grundskola musik, konst mustkhogskola gymnasieskola musik, konst- och musikhistoria, dramatik Gymnastiklärarexamen grundskola gymnastik, konst vid gymnastik- och - _ . . i dm! tshögskola gymnasreskola gymnastik, dramatik, ergonomi Slöjdlärarexamen vid grundskola trä- och metallslöjd, Slöjdlärarseminariet konst gymnasieskola trä- och metallslöjd Examen vid textillärar- grundskola textilslöjd, konst linjen vid seminarium för huslig utbildning

gymnasieskola konsumentkunskap, textilkunskap textilslöjd, formgivning

Examen vid hushålls- grundskola hemkunskap, ekonomi

lärarlinjen vid semina- , - , . _

rium för huslig utbild- gj mnasreskola Fostadslmiljokunskap, ning amiljekunskap, kon- sumentkunskap, kost- kunskap, produktions- teknik

Examen vid barna- grundskola barnkunskap

viirdslärarlinjen vid - _ ,

seminarium för huslig gymnasreskola barnkunskap, barn- och utbildning

ungdomskunskap, familjekunskap

2.2. Utredningen 2.2.1 Allmänna synpunkter

I direktiven framhåller statsrådet Moberg att personlighetsutveekling är en gemensam målsättning för skilda studievägar. De s. k. övnings— ämnena har speciellt i grundskolan en viktig uppgift att fylla när det gäller elevernas personlighetsutveckling. Målsättningen för de enskilda ämnena måste dock ses i samband med målsättningen för skolan i dess helhet. Indelningen i läroämnen, övningsämnen och yrkesämnen speglar ett föråldrat synsätt. Dessa benämningar bör därför enligt lärarutbild- ningskommittén avskaffas. Kommittén anser att detta nödvändiggör en samordning av de olika slagen av ämneslärarutbildning. Övningslärarut- bildningen bör inte längre stå vid sidan av annan lärarutbildning.

Parallellt med förändringarna i ungdomsskolan har lärarhögskolan fått ständigt växande uppgifter inom lärarutbildningen. Uppdelningen av denna utbildning på en rad olika utbildningsenheter håller på att för- svinna. Samtidigt breddas den högre utbildningen, som tidigare getts vid universitet och högskolor, till att omfatta i princip all utbildning som förutsätter högre skolunderbyggnad än grundskola. Utredningen har i sitt arbete också tagit intryck av den högre utbildningens omvandling och frågat sig vilka förändringar i denna utbildnings uppbyggnad och innehåll som den fortsatta reformeringen av lärarutbildningen kräver.

Prop. 1975: 24 13

Kommitténs arbete är ett led i integreringen av de olika slagen av lä- rarutbildning. De nya utbildningsplanema för grundskola och gymnasie- skola framhäver både utbildningens vetenskapliga grund och den en- skilde eleven som centrum för skolans verksamhet och därmed för lära- rens utveckling. I de av utredningen behandlade ämnena har den sociala inriktningen förstärkts och inslag av orientering och analys har fått ökat utrymme i de nya läroplanerna. Lärarutbildningen måste framhäva det övergripande målet och inte koncentreras i första hand på de enskilda ämnena.

De nya läroplanerna ställer stora och delvis nya krav på lärarna. Läraren skall sålunda i allt mindre grad förmedla information och detaljkontrollera elevernas arbetsresultat. Han skall i stället i högre grad ägna sig åt att organisera elevernas arbete och fungera som hand- ledare i deras skilda aktiviteter. Läraren skall kunna samverka med kollegor, elever och elevernas föräldrar för att skapa förutsättningar för varje elevs personliga utveckling. Han skall kunna stimulera eleverna till aktivt självständigt arbete, utfört i gemenskap med andra och i med- vetande om det gemensamma ansvaret. Han skall kunna planera och leda arbetet för elever med mycket skiftande behov. Samtidigt skall han kritiskt granska sitt eget arbete, förkovra sig själv som lärare och med- verka till att verksamheten i skolan ständigt utvecklas och förbättras. Kommittén framhåller betyde-Isen av att lärarnas grundutbildning blir tillräckligt gedigen för att de skall kunna motsvara de stora och delvis nya krav som ställs på dem enligt läroplanerna.

På senare tid har olika undersökningar gjorts för att utröna lärarnas inställning till sin utbildning. Dessa undersökningar visar entydigt att lärarna anser sig vara otillräckligt rustade för att medverka i elevernas sociala utveckling på det sätt som läroplanerna avser. En orsak till detta kan enligt lärarutbildningskommittén vara att lärarutbildningen, även vid lärarhögskolorna, bedrivs relativt isolerat för varje stadium och för de olika ämnesgrupperna i ämneslärarutbildningen. En helhetssyn på lärarutbildningen måste innefatta samverkan över ämnes— och stadie- gränsema även med avseende på elevernas personliga utveckling. LUK- ämnena utgör inte heller i detta avseende en grupp för sig. Det är vä- sentligt att lärare i dessa ämnen genom utbildning och arbetsvillkor får bästa möjliga förutsättningar att ingå i arbetsgemenskapen i skolan. Av de enkätundersökningar som kommittén utfört bland aktiva lärare i öv- ningsämnen framgår att lärarna anser att de i sin utbildning fått otill- räcklig förberedelse för att kunna främja elevernas personlighetsutveck- ling och förmåga till samverkan samt för elevvårdande uppgifter. Där- emot anser de att lärarutbildningen. gett i stort sett tillräcklig förbe- redelse för elevernas kunskapsinhämtande och färdighetsträning.

Lärarutbildningskommittén anser att de överväganden som har gjorts visar på behov av genomgripande förändringar i utbildningen av lärare-i

Prop. 1975: 24 14

LUK-ämnen. Dessa förändringar berör både ämnesstudier och den praktisk-pedagogiska utbildningen. Även tjänstgöringsvillkoren för lä- rarna påverkas. De blivande lärarna i LUK-ämnen måste ha samma referensram som andra studerande och övriga lärare i skolan. Det be- tyder att den allmänna behörigheten för tillträde till studierna måste bli genomgången minst tvåårig linje av gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper och färdigheter. Stor vikt måste också fästas vid kunskaper om och erfarenheter av olika områden av arbetslivet "och samhället i övrigt.

2.2.2 E "ämnesutbildning -— flerämnesutbildning

Tjänster i de ämnen som ingår i lärarutbildningskommitténs' uppdrag är f.n. regelmässigt konstruerade som ettämnestjänster. I utrednings- direktiven diskuteras fördelar och nackdelar med sådana tjänster. För ett bibehållande av ettämnestjänster talar de stora kraven på både bredd och djup i lärarnas kunskaper i ämnen där frivillig undervisning eller speciellt krävande kurser förekommer. Olägenhete-rna med att en lä- rare i här aktuella ämnen har kompetens i bara ett ämne anses emeller- tid vara större. Timunderlaget i ämnet räcker ofta-inte till heltids- tjänstgöring vid en och samma skolenhet. Lärarens möjlighet att lära känna eleverna försvåras genom att läraren har dem- i bara ett ämne. Det finns vidare med ettämnestjänster risk för att LUK-ämne-na kom— mer att stå utanför den alltmer angelägna integreringen mellan skolans olika ämnen.

De sakkunniga skulle därför enligt direktiven utgå från att lärartjänst i vilken ingår övningsämne i regel skall omfatta minst två ämnen. De skulle utan hinder av nuvarande gruppering av skolans ämnen i läroäm- nen, övningsämnen och yrkesämnen föreslå lämpliga ämneskombinatio- ner. Utgångspunkten skulle därvid enligt direktiven-vara att de i en kom- bination ingående ämnena skall stödja varandra, dvs. närbesläktade ämnen skall i första hand kombineras. Med tanke på sådana personer som skulle vara utmärkt lämpade som lärare i ett LUK-ämne men som tvekar inför utbildning i ytterligare ett ämne borde det inte uteslutas att lärare i enbart ett ämne skall kunna utbildas vid sidan av tvåämnes- lärare.

Lärarutbildningskommittén föreslår att utbildning för ämneskombina- tion med LUK—ämne i regel skall begränsas till två ämnen. Enligt vad som f. n. gäller bör lärare på grundskolans högstadium ha utbild- ning i tre skolämnen av pedagogiska skäl och elevvårdsskäl. Kommit- tén menar att det i dag inte är lika säkert att treämnestjänster är den bästa tjänstetypen för grundskolans högstadium. Det har också visat sig svårt att konstruera ämneskombinationer med utgångspunkt i ämnenas inbördes samband. Utbildningens längd skall enligt direktiven hållas inom den ram av fyra år som f.n. är normal studietid för adjunkter.

Prop. 1975: 24 15

Det innebär att ämnesstudiema endast får omfatta högst 120 poäng. Studier för en treämnestjänst skulle då begränsas till 40 poäng för vart och ett av ämnena. Det skulle inte finnas utrymme för fördjupning i nå- got av ämnena. Enligt kommitténs mening måste en så kort utbildning begränsas till två ämnen om fullgod standard skall kunna uppnås.

I läroplanerna betonas vikten av att skolarbetet klargör sambandet inte bara mellan skilda moment inom ett ämne utan också mellan olika ämnen. Läraren skall kunna visa vägen till förståelse av helheten och sammanhangen i skolans samlade stoffinnehåll. De flesta ämneslärare, även de som har huvudparten av sin undervisning i ett ämne, bör enligt gällande bestämmelser ha utbildning i ytterligare minst ett ämne. Kom- mittén anser att detta bör gälla alla ämneslärare oavsett om de un- dervisar i s.k. övningsämnen eller i s.k. läroämnen. Undervisningen även i LUK-ämnena måste inriktas på att ge lärarna möjligheter att se sitt ämne som en del av skolans samlade verksamhet. Den enkät som utfördes i samband med de av kommittén utförda befattningsanalyserna visar att en klar majoritet av de lärare som besvarat enkäten anser att utbildning i mer än ett ämne är till fördel både för läraren och för ele- verna. En lärare som kan möta sina elever i mer än ett ämne har möj- ligheter att lära känna dem från flera sidor.

Lärarutbildningskommittén menar att föränderligheten i innehåll och arbetsmetoder gör det nödvändigt att lärarna bereds en- kontinuerlig fortbildning. Grundutbildningen är endast början på den kontinuerliga utbildningen. Enligt kommitténs uppfattning talar detta starkt för en begränsning av tiden för grundutbildningen. En kombination av två ämnen i grundstudierna blir därmed naturlig. Kommittén räknar med en normalstudietid om sammanlagt tre år för ämnesstudiema.

I direktiven har nämnts svårigheterna att bereda lärare med utbild- ning i endast ett ämne full tjänst vid en och samma skola. Ett annat skäl för tvåämnesutbildning, som nämns i betänkandet, är att ämnets plats i skolan kan förändras. En ettämneslärare blir betydligt mer sår- bar för sådana förändringar än en lärare som har två ämnen i sin ut- bildning.

Lärarutbildningskommittén rekommenderar att studier i de utredda ämnena regelmässigt skall kombineras med studier i ytterligare något Skolämne för studerande som siktar till att skaffa sig behörighet som lärare. I undantagsfall bör sökande med utbildning i endast ett ämne kunna tas in vid lärarhögskola, men denna möjlighet bör erbjudas oav— sett vilket ämne den studerande har i sin utbildning. LUK-ämnena bör inte ha någon särställning.

Kommittén diskuterar vissa specialfall då ettämnesutbildning kan medföra fördelar. Utbildningen skulle i dessa fall ta sikte på elevernas frivilliga verksamhet utanför skolan. Skolan skulle kanske kunna ha utbyte av att personer med specialbegåvning inom ett LUK-ämne bygger

Prop. 1975: 24 16

ut en ettämnesutbildning med specialisering genom studier av påbygg- nadskurs med inriktning på idrott eller vid konsthögskola, designhög- skola, teaterskola, filmskola eller annan motsvarande högskola eller ämnesinstitution.

Kommittén avvisar däremot tanken på en ettämnesutbildning i LUK- ämne för blivande forskare, konsulenter, lärarutbildare och andra peda- gogiska experter inom ämnet. Kommittén anser att dessa experter bör ha en ingående kännedom om skolan som arbetsplats just för lärare och att de därför bör ha en fullständig lärarutbildning.

2.2.3. Varvad ämneslärarutbildning

I betänkandet beskrivs de olika slagen av varvning, dvs. varvning av ämnesstudier, pedagogik, metodik och praktik under hela studietiden (varvning med fyra komponenter) och varvning av pedagogik, metodik och praktik i en praktisk-pedagogisk utbildning som följer efter avsluta- de ämnesstudier (varvning med tre komponenter). Skälen för och mot de olika slagen av varvning vägs mot varandra.

Det första skäl som brukar anföras för en fullständigt varvad utbild- ning är den stimulans i ämnesstudiema som inriktningen på det kom- mande yrket innebär. Utbytet av studierna blir större, när man prak- tiskt får erfara, hur kunskaper och färdigheter skall användas i kom- mande förvärvsarbete. Ett annat skäl för varvning med fyra komponen- ter är att den studerande får möjlighet att på ett relativt tidigt stadium av utbildningen pröva om yrkesvalet är realistiskt. Den studerande kan få tillfälle att växa in i lärarens många skilda uppgifter och få en klar bild av de krav som ställs på en lärare.

Ett av de skäl som brukar anföras mot varvningen med fyra kompo- nenter är att det krävs av de studerande att de valt yrke före studiernas början. Risken för felval är stor. En pedagogisk nackdel som anförs av Kommittén är att det enskilda ämnet riskerar att få en roll i utbild- ningen som det inte kan ha i den kommande lärarverksamheten. Ut— bildningen blir också lätt splittrad, när fyra komponenter hela tiden varvas. Enligt kommittén kan man vinna väsentliga pedagogiska för- delar genom en samordning av den praktisk—pedagogiska utbildningen för olika slag av ämneslärare. Det blir lättare att samverka med blivan- de lärare i andra ämnen och på andra stadier. Den pedagogiska institu- tionen kan få helt andra personella och materiella resurser och därmed helt andra möjligheter att låta de studerande få kontakt med försöks— verksamhet och utvecklingsarbete och lära känna vetenskaplig metod.

Kommittén har också diskuterat möjligheterna att varva ämnesstu- dier och praktisk-pedagogisk utbildning i en tvåämnesutbildning. De båda ämnena måste då studeras parallellt. Pedagogik, metodik och prak— tik måste under hela studietiden kunna anknytas till båda ämnena. Detta förutsätter att de två ämnena kan läsas på samma ort. Decentralisering—

Prop. 1975: 24 17

en till mindre enheter gör det svårt att generellt organisera lärarutbild- ningen med varvning av fyra komponenter.

Efter sin prövning av olika tänkbara studieorganisationer stannar kommittén för en organisation som i huvudsak överensstämmer med nu- varande ämneslärarutbildning. Kommittén har emellertid funnit det an- geläget att i den framtida utbildningen infoga och vidareutveckla vissa klart positiva faktorer i nuvarande utbildning av LUK-ämneslärare. En sådan faktor är kontakten redan under ämnesstudiema med det yrke den studerande överväger att välja. En annan är möjligheten att konkre- tisera stoffet genom parallelläsning och tillämpningsövningar.

2.2.4. Studieorganisation

Mot bakgrund av de överväganden som framförts föreslår lärarutbild- ningskommittén att den nya utbildningen får följande organisation.

Förkunskapskrav. Den allmänna behörigheten för tillträde till studier i LUK-ämne skall vara fullständigt genomgången minst tvåårig linje av gymnasieskolan eller motsvarande. De särskilda förkunskapskraven defi- nieras som kunskaper motsvarande vad som kan inhämtas i vissa ämnen inom bestämda linjer av gymnasieskolan.

Ämnet—utbildning. Utbildningen i LUK-ämnen infogas i högskolevä- sendet och förläggs till filosofisk fakultet. Studierna skall kunna till- godoräknas i filosofie kandidatexamen.

Szudiegång. För den som avser att bli lärare skall studierna omfatta minst två ämnen som kan ge behörighet att undervisa i grundskola- gymnasieskola. Ämnena skall studeras efter varandra och omfatta sam— manlagt minst 120 studiepoäng (sex terminer). Den praktisk-pedagogiska utbildningen (två terminer) skall i huvudsak ske efter avlagd grund- examen och bli förlagd till lärarhögskolas ämneslärarlinje. Den sam- manlagda studietiden blir alltså fyra år efter gymnasieskolan. Om LUK- ämne ingår i studierna kommer examen i regel att ge behörighet för tvåämneskombination. Studier för lärarbehörighet i LUK-ämnet omfat— tar i flertalet fall minst två år, dvs. minst hälften av den sammanlagda utbildningstiden.

Successiv yrkesinriktning. Studierna bör bli succeSSivt alltmera direkt yrkesinriktade. Den studerande skall inte behöva ha valt yrke, då han påbörjar sina studier. I en studiegång sammansatt av flera artskilda komponenter — två eller tre olika högskoleämnen och praktisk-pedago- gisk utbildning — bör yrkesvalet ske successivt. Den studerande kan börja studierna av intresse för ett ämne och behöver först småningom stanna för ett yrke inom vilket han vill utnyttja sina kunskaper och färdigheter. Han får, bl.a. med hjälp av studie- Och yrkesorientering samt arbetsmarknadsorientering, söka sig fram till ett yrkesval.

För att underlätta ett successivt val av yrke och bidra till att ge skolan

2 Riksdagen 1975. ] saml. Nr 24

Prop. 1975: 24 18

lärare med välgrundad motivering för sitt arbete skall blivande ämnes- lärare få,lärarinriktad yrkesförberedelse parallellt med ämnesstudiema.

De ämnen i högskolan för vilka kommittén utformat förslag till äm- nesstudier framgår av följande uppräkning som också anger vilka skol— ämnen de olika högskoleämnena kan ge behörighet för.

Utbildning i ger ämnesmässig utbildning för att undervisa i barn- och ungdoms— barnkunskap kunskap barn- och ungdomskunskap familjckunskap bildkunskap teckning teckning-estetisk specialisering formgivning konst- och musikhistoria dramatik dramatik idrott gymnastik ergonomi kostkunskap och miljö- hemkunskap och konsumentkunskap kostkunskap ekonomi miljö- och konsument- bostads,/miljökunskap kunskap konsumentkunskap slöjd slöjd

textilkunskap

Kommitténs förslag görs med utgångspunkt i nu gällande studieor- ganisation, dvs. ett system där huvudparten av de studerande i obruten följd genomför studierna fram till grundexamen. Den studiegång man föreslår kan emellertid också infogas i ett system med återkommande utbildning. Grundutbildningen kan inhämtas i etapper.

2.2.5 Ämneskombinationer och utbildningslinjer När lärarutbildningskommittén upprättat sitt förslag till ämneskom- binationer har följande faktorer fått påverka valet av ämnen. ]. De studerandes intresse för olika ämnen. Det har ansetts angeläget att söka tillfredsställa skilda intresseinriktningar. Möjligheterna att inordna ämnet i en viss ämnessektor, den språk- liga, den humanistiska, den matematisk-naturvetenskapliga. Denna faktor har varit mindre framträdande när det gäller LUK-ämnena än i fråga om flertalet andra ämnen.

3. Möjligheterna att så. mycket som möjligt begränsa de särskilda behö- righetskraven inom en och samma ämneskombination. Detta har medfört restriktivitet i förslagen..

4. Möjligheterna att genom utbildningen skapa underlag för ämnes- samverkan i skolan. ro

EI! Möjligheterna att genom ämneskombinationerna skapa underlag för

Prop. 1975 : 24 19

tjänstgöring över stadiegränsema. Detta har medfört att man i första hand sökt utforma kombinationer av ämnen som förekommer på två eller flera stadier i grundskola-gymnasieskola. Ett fåtal rena gymna- sieskolkombinationer förekommer dock i fråga om ämnen som har brett timunderlag i gymnasieskolan.

6. Möjligheterna att, oavsett skolform, få ett högt timunderlag för tjänst. Kommitténs strävan har varit att för varje LUK-ämne föreslå ett begränsat antal kombinationer. Man har emellertid i regel inte ansett sig kunna ange endast ett av de främmande språken i de kombinationer där sådana språk ingår. I fråga om LUK-ämnen som kombineras med bl. a. främmande språk blir antalet kombinationer därför relativt högt. Det övervägande antalet av föreslagna kombinationer upptar endast två ämnen. Detta sammanhänger med att i flertalet LUK-ämnen studiekur- ser om sammanlagt 60 poäng krävs för behörighet att inneha lärartjänst i ämnet.

För varje LUK-ämne föreslås en ny utbildningslinje med LUK-ämnet som första ämne. Vidare föreslås vissa utbildningslinjer bli komplette- rade med LUK-ämne eller LUK-ämnen i andra avdelningen.

Följande sammanställning visar förslagen till ämneskombinationer

Äm/zcskombinationer Barn- och ungdomskunskap Grundskola

l. barnkunskap — ett av ämnena engelska/franska/tyska 2. barnkunskap — religionskunskap

3. barnkunskap — samhällskunskap

Gymnasieskola

1. barnkunskap/ barn- och ungdomskunskap/familjekunskap — ett av äm- nena engelska/franska/tyska

2. barnkunskap/bam- och ungdomskunskap/familjekunskap —— religionskun- skap ——- psykologi

3. barnkunskap/ barn- och ungdomskunskap/familjekunskap — samhällskun- skap — socialkunskap

Bildkunskap

]. teckning — dramatik

2. teckning — historia

3. teckning — samhällskunskap

4. teckning — slöjd

5. teckning -— svenska

Dramatik

1. dramatik — ett eller två av ämnena engelska/franska/tyska 2. dramatik -— svenska

3. dramatik -— teckning

Idrott l. gymnastik — ett av ämnena engelska/ franska/ tyska 2. gymnastik _ biologi

3. gymnastik -— kemi

4. gymnastik — matematik 5 . gymnastik -— musik

Prop. 1975: 24 20

Kostkunskap och miljö- och konsumentkunskap Grundskola

1. hemkunskap — biologi

2. hemkunskap — kemi

3. hemkunskap — matematik

4. hemkunskap — samhällskunskap

Gymnasieskola

1. kostkunskap — biologi1

2. kostkunskap — kemi

3. kostkunskap — matematik

4. älmnesgruppen bostads/miljökunskap/konsumentkunskap — samhällskun- s "ap

Musik 1. musik -— ett av ämnena engelska/franska/tyska 2. musik —- gymnastik

3. musik -— historia

4. musik -—- matematik

5. musik — svenska

Slöjd Grundskola

1. slöjd _ engelska

2. slöjd —— fysik

3. slöjd —- kemi

4. slöjd — matematik

5. slöjd —— teckning Gymnasieskola

1. slöjd/textilkunskapi —— engelska 2. slöjd —— fysik

3. slöjd/textilkunskapz — kemi

4. slöjd/textilkunskap=| — matematik 5. slöjd _— teckning

! Förutsätter att 60 poäng i kostkunskap accepteras som förkunskapskrav för tillträde till studier i biologi. ” Förutsätter studier i slöjd om 80 poäng innefattande påbyggnadskurs med inriktning på textilkunskap.

2.2.6 Behörighetskrav för tillträde till studier i LUX-ämnen

Riksdagens beslut våren 1972 om gymnasieskolans kompetensvärde ( prop. 1972: 84 , UbU 1972: 31, rskr 1972: 240) har varit vägledande för utformningen av lärarutbildningskommitténs förslag om behörighets- krav för tillträde till studier i LUK-ämnen. Som allmänt behörig- hetskrav uppställs alltså fullständigt genomgången minst tvåårig linje av gymnasieskolan med kunskaper i svenska och engelska motsvarande två års studier i denna skola.

Enligt förslaget skall minst ett års erfarenhet av förvärvsarbete efter gymnasieskolan vara särskilt behörighetskrav för tillträde till lärarhög- skolas ämneslärarlinje. Denna erfarenhet kan inhämtas mellan gymna- sieskolan och högskolan eller senare, före inträdet i lärarhögskola. Ut- redningsledamoten Jan Olof Olsson, har reserverat sig mot majoritetens förslag och i stället tills vidare förordat att arbetslivscrfarenhet på frivil- lig grund skall kunna ge meritpoäng vid ansökan till all lärarutbildning.

Vid utformningen av de särskilda behörighetskraven har kommittén

Prop. 1975: 24 01

utgått från att kunskaper som kan inhämtas i gymnasieskolan i princip inte skall meddelas i högskolan. För varje LUK-ämne i högskolan anges en normalväg i gymnasieskolan, där samtliga särskilda behörighetskrav kan inhämtas. De särskilda behörighetskravcn definieras med utgångs- punkt i linjer, grenar och kurser i ämnen som förekommer i gymnasie- skolan. Detta innebär inte, att endast gymnasieskolan ger behörighet för tillträde till studier i LUK-ämne. Erforderliga förkunskaper kan inhäm- tas på annat sätt. Uttrycket ”eller motsvarande” är ett väsentligt tillägg till de särskilda behörighetskraven.

I det följande sammanfattas förslagen till dels särskilda behörighets- krav för tillträde till studier i LUK-ämnen, dels de normalvägar som tillgodoser dessa krav.

Sammanfattning av förslaget till särskilda förkunskapskrav för tillträde1 till studier i LUX-ämnen och förslag till normalvägar Barn- och ungdomskunskap Särskilda förkunskapskrav: barnkunskap och barn- och ungdomskunskap barnavårdspraktik 2-årig åk 1 praktik vid barnstuga eller mot- vårdlinje svarande åk 2 praktik vid annan barnavårdsinstitution eller mot- svarande

2-årig vårdlinje eller motsvarande

psykologi 2-årig vårdlinje eller motsvarande matematik Z-årigt obligatoriskt tillval eller motsvarande

Normalväg: 2-årig vårdlinjc

Bildkunskap Särskilda förkunskapskrav: samhälISkunskap 2-årig social linje eller motsvarande historia 2-årig social linje eller motsvarande teckning 2-årig social linje obligatoriskt tillval eller motsvarande teckning-estetisk 2—årig social linje eller motsvarande specialisering Normalväg: 2-årig social linje

Dramatik

Normalväg: 2-årig social linje Idrott

Särskilda förkunskapskrav: _ .

naturkunskap 2-ärig socral linje eller motsvarande gymnastik 2-årig social linje eller motsvarande samhällskunskap Z-årig social linje eller motsvarande Normalväg: 2-årig social linje

Kostkunskap Särskilda förkunskapskrav: matematik naturkunskap

2-årigt obligatoriskt tillval eller motsvarande 2-årig social linje tillval inom ramen för 12 vtr eller motsvarande

1 För tillträde till samtliga ämnesutbildningar tillkommer _dessutom krav på kunskaper i svenska och engelska från tvåårig linje i gymnasieskolan.

Prop. 1975: 24

22 konsumentkunskap 2-årig konsumtionslinje eller motsvarande kostkunskap konsumtionslinje gren K åk 1 och 2 alt i åk ?.

gren S produktionsteknik eller motsvarande Normalväg: 2-åri g konsumtionslinje

M iljö- och konsument-

kunskap Särskilda förkunskapskrav:

samhällskunskap 2-årigt obligatoriskt tillval eller motsvarande matematik 2-årigt obligatoriskt tillval eller motsvarande konsumentkunskap 2-årig konsumtionslinje eller motsvarande bostads/m1ljökunskap 2-årig konsumtionslinje gren K eller mot- svarande

Normalväg: 2-årig konsumtionslinje

Slöjd Särskilda förkunskapskrav: matematik Z-årig social linje eller motsvarande naturkunskap Z-ärig social linje eller motsvarande teckning 2-årig social linje obligatoriskt tillval eller motsvarande slöjd 2-årig social linje tillval eller motsvarande Normalväg: 2-årig social linjea

2.2.7 Antagning och urval

Tillträdet till utbildning av lärare i LUK-ämnen är för närvarande Spärrat. Den som genomför studierna har en fullständig lärarutbild- ning, men studierna skall i framtiden kunna leda till verksamhet inom skilda områden. Den som börjar sina studier i avsikt att bli lärare skall veta att han har möjlighet att fullfölja studierna fram till full lärarbe— hörighet.

Enligt lärarutbildningskommitténs mening bör tillträdet till studier av LUK-ämnen även i framtiden av re-sursskäl vara spärrat. Kommittén föreslår en spärr vid intagningen till samtliga ämnesstudier i LUK— ämnen. Spärren skall emellertid bara gälla det enskilda LUK-ämnet. Krav skall inte ställas på den studerande att från början bestämma sig för en hel ämneskombination. Han behöver inte heller enligt förslaget vara beredd att inrikta sig på läraryrket. Valet av yrke bör ske succes— sivt med ledning av erfarenheterna under studietiden. Den som från början avser att bli lärare bör emellertid reellt vara tillförsäkrad möj— ligheter att fullfölja utbildningen. Dimensioneringen av intagningen till studier i LUK-ämnen måste därför till en början bli restriktiv och göras på ett sådant sätt att de studerande som vill bli lärare också kan bere- das plats vid lärarhögskolan.

Kommittén hänvisar i fråga om intagning och urval, liksom när det gäller behörighetskraven för tillträde till studier i LUK-ämne, till de principer som anges i riksdagsbeslutet om gymnasieskolans kompetens- värde. Vid urval av behöriga sökande skall alltså som urvalsinstrument användas betyg, studielämplighetsprov och atbetslivserfarenhet. Kom-

Prop. 1975: 24 23

mittén föreslår att, vid sidan av det allmänna studiclämplighetsprovet. försöksverksamhet inleds med speciella studielämplighetsprov för studier inom ett visst område, i första hand vid urval bland sökande till studier i slöjd och bildkunskap. Kommittén tar i princip avstånd från inträdes— prov och arbetsprov av den art som nu förekommer vid intagningen till teckningslärarinstitutet. Sådana prov kan emellertid utgöra ett kom— pletterande urvalsinstrument i avvaktan på ett speciellt studielämplig- hetsprov.

Kommittén understryker vikten av att urvalet bland sökande till studier i LUK-ämnen utformas så att man får en bred information om den studerande. Frågan om intagning och urval av sökande till studier i LUK—ämnen måste emellertid lösas i samband med att hela frågan om intagning och urval till högskolestudier får sin lösning.

2.2.8 Ämnesutbildningens uppbyggnad och innehåll

Som gemensamt mål för studierna i LUK-ämnen uppställs att inom en tidsram som medger studium av i regel ytterligare minst ett Skolämne inom en filosofie kandidatexamen erbjuda en utbildning som gör det möjligt för den studerande att efter avslutade studier framgångsrikt un- dervisa i ämnet i de årskurser av grundskola och gymnasieskola där un- dervisningen i ämnet handhas av lärare med särskild ämnesutbildning samt praktisk-pedagogisk utbildning.

De principer som varit vägledande för utformningen av förslagen till ämnesutbildning kan sammanfattas på följande sätt

1. Utbildning är en ständigt fortgående process, där gränserna mellan förutbildning, grundutbildning och fortbildning kan skifta. Den högre utbildningen är yrkesinriktad.

2. Studierna organiseras så att de väcker intresse för och ger förmåga till kontinuerlig fortbildning som en integrerad del i varje människas yrkesverksamhet.

3. Studierna skall ge både fjärrförberedelse och närförbercdelse, dvs. omfatta både en förhållandevis bred basutbildning och en direkt yrkesförberedelse.

4. Studieorganisationen skall ge möjlighet till successiv differentiering och ett sent definitivt yrkesval. Studierna skall alltså utformas så att de kan intressera studerande med skilda preliminära yrkesplaner. Studiegången byggs upp med inslag av "utbytbara studiecnhe-ter”. Vissa kurser i LUK-ämnena hämtas från andra ämnen. Alternativt

kan delar av nya studiekurser i LUK-ämnen infogas i studierna i andra ämnen.

6. Med hänsyn till den begränsade tid som står till förfogande för ämnesstudiema bör en stor del av tiden användas till yrkesinriktade studier, medan den bredare basutbildningen i regel blir kort. Hu- _Ul

Prop. 1975: 24 24

vudparten av den direkta "närförberedelsen" för läraryrket ges efter ämnesstudiema.

7. Grundstudiema i alla ämnen skall ge möjlighet till viss intresscvald specialisering och fördjupning.

8. Färdighetsträningen individualiseras och ger möjlighet till inriktning på olika yrken.

9. Grundstudierna skall ge övning i att lösa enkla uppgifter med till- lämpning av vetenskaplig metod. 10. Studierna skall öva de studerande i att skapa kontakt, att uppnå kommunikation. De skall också ge dem förmåga att klart uttrycka sig på svenska. Till grund för den konkreta utformningen av förslagen till ämnes- utbildning har —- vid sidan av de principer som redovisats ovan — legat bl. a. två olika analyser utförda av lärarutbildningskommittén, nämligen en läroplansanalys och en befattningsanalys. Utgångspunkt för ämnesstudiernas uppbyggnad i formellt hänseende har varit nu gällande normalstudieplaner vid filosofisk fakultet. Studie- innehållet i varje ämne har disponerats i studiekurser om sammanlagt 80 poäng utom i dramatik där kommittén presenterar studiekurser om 60 poäng. Kommittén har inte eftersträvat att åstadkomma likformigt upp- byggda förslag utan har ansett det vara väsentligt att de vägledande principerna ges olika tyngd i olika ämnen. Erfarenheterna från studier- na i ett ämne kan komma övriga ämnen tillgodo. Den praktiska utpröv- ningen av de olika förslagen kommer att visa i vilken utsträckning de redovisade principerna är hållbara generellt eller i enskilda ämnen. I regel ger ett ämne i högskolan utbildning för bland andra lärare i ett eller flera ämnen i grundskola-gymnasieskola. Undantag är ämnena kostkunskap och miljö- och konsumentkunskap. Dessa båda ämnen till— sammans ger utbildning för hemkunskap och ekonomi i grundskolan samt kostkunskap i gymnasieskolan. Ämnet miljö- och konsumentkun- skap ensamt ger dessutom utbildning för skolämnena bostads/miljökun- skap och konsumentkunskap. Utbildningen för de nämnda skolämnena har alltså i högskolan uppdelats på två huvudområden, det ena inriktat på kostfrågor, det andra på miljö- och konsumentfrågor. I miljö— och konsumentkunskap finns två parallella studiekurser för den första ter- minens studier. Den ena kursen är en ren grundkurs för fortsatta studier i ämnet. Den andra utgör påbyggnadskurs för studerande som läst bild- kunskap eller slöjd. Utom förslag till normalstudieplaner för högskoleämnen som kan ge utbildning för de skolämnen som ingår i utredningsuppdraget framläggs också förslag om en studiekurs på 20 poäng i ”kost och motion”. I flertalet ämnen föreslås alternativa påbyggnadskurser på 80-poängs- nivån. Påbyggnadskursema ger vid sidan av fortsatta studier i ämnet

Prop. 1975: 24 25

också tillfälle till viss vetenskaplig metodskolning genom intressevalda specialarbeten. Några påbyggnadskurser har också ett annat syfte, näm- ligen att ge direkt närförberedelse för vissa yrken eller arbetsuppgifter.

Förslagen till normalstudieplaner avses — sedan de fastställts — kunna ligga till grund för de lokala studieplanerna. Kommittén förutsätter att planerna blir föremål för kontinuerlig utvärdering och bearbetning. Vetenskapliga rön och praktiska erfarenheter bör fortlöpande få påver- ka studieplanernas innehåll och utformning.

2.2.9 Den praktisk-pedagogiska utbildningen

I likhet med ämnesstudiema fram till grundexamen utgör den prak- tisk-pedagogiska grundutbildningen endast ett led i en ständigt fortgå- ende utbildningsproeess i vilken fortbildningen är lika väsentlig som grundutbildningen. Lärarutbildningskommitténs förslag till utformning av den praktisk-pedagogiska grundutbildningcn utgår från detta förhål- lande. Förslaget innebär emellertid en utökning av denna grundutbild- ning för blivande ämneslärare såväl i fråga om omfattningen i dess helhet som i fråga om de lärarledda studierna i pedagogik—metodik.

Grundläggande för utformningen av förslaget till studieplan har varit strävan att integrera de tre komponenterna pedagogik-metodik-praktik under hela utbildningen. Därigenom bör målet för skolans verksamhet — den enskilda elevens personliga utveckling — och det enskilda ämnets, den enskilda lärarens uppgift, när det gäller att uppnå målet, kunna belysas klart.

Den förstärkning kommittén föreslår i utbildningen utgörs av ar- betslivserfarenhet från annat område än skolan, lärarinriktad yrkesför— beredelse och ökad tid för lärarledda studier. Arbetslivserfarenheten skall omfatta ett år efter gymnasieskolan men före inträdet i lärarhög- skolan. Den skall ge de blivande ämneslärarna god erfarenhet av skilda sociala miljöer och gemenskaper. På längre sikt bör enligt kommitténs uppfattning alla blivande lärare ha en tids arbetslivserfarenhet mellan gymnasieskolan och lärarutbildningen. Den lärarinriktade yrkesförbere— delsen skall ske parallellt med ämnesstudiema och ge de studerande en uppfattning om skolan som arbetsplats och om de egna förutsättning- arna för läraryrket. Den skall på så sätt vara ett hjälpmedel i ett väl genomtänkt yrkesval samtidigt som den utgör en början på den egent- liga lärarutbildningen. Den ökade tiden för lärarledda studier i peda- gogik-metodik skall medge en mera inträngande behandling av viktiga moment i dessa studier. Kursomfånget föreslås alltså inte öka, endast den tid som anslås till studierna.

För tillträde till studierna vid lärarhögskolan skall enligt förslaget krävas dels avlagd filosofie kandidatexamen i minst två ämnen som kan ge behörighet till lärartjänst, dels genomgången lärarinriktad yrkesförbe-

Prop. 1975: 24 26

redelse, dels minst ett års arbetslivserfarenhet från annat område än skolan inhämtad efter avgången från gymnasieskolan.

Den praktisk-pedagogiska grundutbildningen för blivande lärare be- står av två led. Det första ledet är den lärarinriktade yrkesförberedelsen, som ges parallellt med ämnesstudiema. Den omfattar sammanlagt åtta veckor och fördelas med två veckor per termin på fyra av de fem sista terminerna av ämnesstudiema. Yrkesförberedelsen förläggs till grund- skola—gymnasieskola och består av dels praktik inom skolans olika verk— samheter, dels 50 timmar lärarledda studier i pedagogik-metodik. Under- visningen meddelas av lektorer från lärarhögskolan och rektor, lärare m. fl. befattningshavare i praktikskolan. Det andra ledet i den praktisk- pedagogiska utbildningen är ett års studier vid lärarhögskola, uppdelade på 16 veckors studier i pedagogik-metodik och 24 veckors praktik i skolor. De tre komponenterna varvas med varandra under hela året och integreras i behandlingen av de olika momenten i studieplanen. Studierna i pedagogik-metodik har dock större omfattning i början och praktiken under den senare delen av utbildningen. Den lärarledda under- visningen i pedagogik-metodik omfattar 240 timmar under lärarhög- skoleåret, sammanlagt i grundutbildningen alltså 290 timmar. Av prak- tiken fullgörs de sista 16 veckorna som praktikanttjänstgöring. Praktiken föreslås så långt möjligt bli förlagd till ett område inom pendlingsavstånd från lärarhögskolan.

2.2.10 Fortbildning och vidareutbildning

Lärarutbildningskommittén diskuterar olika slag av fortbildning för lärare dels i det dagliga arbetet, dels genom särskilda åtgärder. För lärare i LUK-ämnen är fortbildningsmöjligheterna i regel mindre gynnsamma än för lärare i andra ämnen. En förstärkning av fortbildningen för de förstnämnda lärarna är nödvändig. Även andra än de nu vanliga for- merna bör prövas.

Väsentligt är att den första tjänstgöringen efter genomgången grund— utbildning utformas som en direkt fortsättning på denna utbildning. Uppgiften att föra in den nyutbildade läraren i skolarbetet åvilar i första hand rektor, studierektor och huvudlärare men även kollegerna i ett lärarlag eller i annan form av samverkan medverkar.

Kontakt mellan grundutbildning och fortbildning är nödvändig och bör ske genom att lärarhögskola och ämnesinstitutioner i högskolan engageras i fortbildningen. Därigenom skapas också förutsättningar för en växelverkan mellan det allmänna skolväsendet och den- högre utbild- ningen som kan komma hela lärarutbildningen till godo.

Vid övergången till det föreslagna utbildningssystemet för lärare i LUK-ämnen måste olika slag av kompletterade utbildning erbjudas de nu verksamma ettämneslärarna både i det egna ämnet och i andra amnen.

Prop. 1975: 24 27

Studier i LUK-ämne bör kunna ingå i vidareutbildning för mellan- stadielärare. Studierna bör omfatta studiekurser om det poängtal som krävs för behörighet till lärartjänst i resp. ämne.

2.2.1] Bedömning och betygsättning

Beträffande ämnesutbildningen anser lärarutbildningskommittén att i huvudsak samma riktlinjer skall gälla vid bedömning och betygsätt- ning i LUK-ämnen som beträffande studier i andra ämnen vid filosofisk fakultet. En viss modifiering av bestämmelserna om bedömning av kurser om två poäng anses emellertid motiverad med hänsyn till LUK- ämnenas speciella karaktär. Kommittén understryker också vikten av integrerad bedömning elle-r integrerade prov och gemensamt satta ”sam- lingsbetyg”. Vidare föreslås att bestämmelserna i kungörelsen om ut- bildning vid de filosofiska fakulteterna i avvaktan på en översyn av betygsystemet kompletteras med anvisningar om hur många procent av de studerande som bör tilldelas betygen godkänd och väl godkänd.

I och med att den praktisk-pedagogiska utbildningen för blivande lärare i LUK-ämnen förläggs till lärarhögskolornas ämneslärarlinje fin- ner kommittén det naturligt att bedömning och betygsättning sker på samma sätt och efter samma grunder som inom denna linje i övrigt. Vid ämneslärarlinje-n ges nu betyg dels i pedagogik, dels i lärarskicklig- het. Frågan om betyg i lärarutbildningen är under utredning inom SÖ. Kommittén understryker att utbildningen i pedagogik-metodik-praktik skall integreras och föreslår därför att SÖ i samband med sin översyn av betygsättningssystemet även tar upp frågan om hur många betyg som skall ges och vilka som skall delta i betygsättningen.

2.2. 12 Forskning, forskarutbildning och forskningsanknytning

I fråga om forskningsanknytning, tillträde till forskarutbildning och dimensionering av forskningen förutsätter lärarutbildningskommittén att samma regler skall gälla för all högre utbildning i det framtida hög- skoleväsendet.

Enligt den föreslagna utformningen av ämnesutbildning och prak- tisk-pedagogisk utbildning för blivande lärare i LUK-ämnen får de studerande redan i grundstudierna tillfälle att öva sig i vetenskaplig metod. Studerande som inhämtat studiekurser om 80 poäng i något av ämnena barn- och ungdomskunskap, bildkunskap, idrott, kostkunskap, miljö- och konsumentkunskap, musik och slöjd eller 60 poäng i drama- tik föreslås vara behöriga att antas till forskarutbildning under förut- sättning att de utfört ett självständigt arbete av elementär vetenskaplig art. Det skall också finnas möjligheter för "personer med hittillsvarande lärarutbildning och i övrigt lämpliga kvalifikationer att genomgå fors- karutbildning.

Vid uppbyggandet av forskarutbildning i LUK-ämnena är det nödvän-

Prop. 1975: 24 28

digt att samarbeta med besläktade ämnen och ämnesinstitutioner. Kom- mittén anger vissa exempel på samverkansmöjligheter för de olika ämnena.

Vad gäller den undervisningsmetodiska forskningen och forskarutbild- ningen finner kommittén det naturligt att denna sker i samverkan mel- lan en eller flera ämnesinstitutioner, de pedagogiska institutionerna och det lokala skolväsendet.

2.2.13 Lärartjänst och behörighet

För behörighet till lärartjänst i LUK-ämne och annat ämne skall enligt lärarutbildningskommittén krävas studiekurser i minst två äm- nen om tillsammans 120 poäng, dvs. filosofie kandidatexamen. Vidare skall krävas examen från lärarhögskolas ämneslärarlinje. Tjänstebenäm- ningen bör vara adjunkt.

I LUK—ämnet krävs studiekurser om 80 poäng för ämnena kostkun- skap och textilkunskap, 60 poäng för ämnena barnkunskap, barn- och ungdomskunskap, familjekunskap, gymnastik, hemkunskap, musik och teckning samt 40 poäng för ämnena bostads/miljökunskap, dramatik och konsumentkunskap.

Förslaget till ämnesutbildning och behörighet till lärartjänst innebär i flertalet fall, att samma utbildning krävs i LUK-ämnet oavsett i vil— ken skolform och på vilket stadium läraren skall undervisa. Kommittén föreslår att adjunktstjänster i ämneskombination vari LUK-ämne ingår inrättas vid skolväsendet i en kommun och att tjänstgöringen tills vidare förläggs helt eller huvudsakligen till viss skolenhet.

Kommittén föreslår vidare att en ny typ av lektorstjänst inrättas. In- nehavarna av dessa tjänster skall vid sidan av egen undervisning svara för eventuellt lokalt pedagogiskt utvecklingsarbete och sköta kontakter- na med den regionala ledningen av forsknings- och utvecklingsarbetet i ämnet eller ämnesgruppen i fråga. Lektorstjänster i LUK-ämne eller ämnesgrupp inrättas vid skolväsendet i kommunen utan att knytas till viss skolform.

2.2.14 Dimensionering

För närvarande är tillträdet till utbildning av lärare i LUK-ämnen spärrat. Lärarutbildningskommittén föreslår att utbildningen i LUK- ämnen även i framtiden främst av resursskäl skall vara spärrad. Spärren skall emellertid enligt förslaget bara gälla det enskilda LUK-ämnct. Krav skall inte ställas på den studerande att från början bestämma sig för en hel ämneskombination. Han behöver inte heller vara beredd att inrikta sig på läraryrket. Valet av yrke skall enligt förslaget ske succes- sivt med ledning av erfarenheterna under studietiden. Den som från början avser att bli lärare bör emellertid vara tillförsäkrad möjligheten att fullfölja utbildningen. Dimensioneringen av intagningen till studier

Prop. 1975: 24 29

i LUK-ämnen måste därför till en början bli restriktiv och göras på ett sådant sätt att de studerande- som vill bli lärare också kan beredas plats vid lärarhögskola.

Kommittén har vid sina ställningstaganden då det gäller dimensione- ringen utgått från av SÖ gjorda beräkningar av lärarbehovet i LUK- ämnena. Eftersom dessa beräkningar bygger på nuvarande förhållanden och alltså avser ettämneslärare i LUK—ämnen har en bedömning gjorts av vilka förändringar av utbildningsbehovet som kan följa av utred- ningens förslag. Den största förändringen föranleds av införandet av flerämnestjänster i LUK-ämnena.

SÖ beräknade det årliga utbildningsbehovet för uppnående av balans vid vart och ett av prognosåren 1980, 1985, 1990 och 2000.

Kommittén anser att utbildningen bör dimensioneras så att man sna- rast möjligt täcker den lärarbrist, som nu finns i flera LUK-ämnen. Av bl. a. organisatoriska och ekonomiska skäl är det emellertid angeläget att undvika kraftiga variationer i intagningen. Kommittén har därför i förslagen till dimensionering av utbildningen utgått från det beräkna- de utbildningsbehovet för balans år 1985. I följande sammanställning redovisas förslag till intagning i olika ämnen.

Beräknad in tagning

Högskoleämne Intagning till Intagning till ämnes- praktisk-pedago- utbildning gisk utbildning

Barn- och ungdomskunskap 801 40 Bildkunskap 300 270 Dramatik 300 20 Idrott 3002 200

Kostkunskap 3503 ] 270

Miljö- och konsumentkunskap 300 Musik 300 270 Slöjd 350' 315 S:a 1 385

* Inkl. utbildning för andra yrken inom det sociala området, t.ex. social- pedagoger. ” Inkl. utbildning för idrottsledare m. fl. " Inkl. utbildning för dietister m. fl. * Därav 200 i textilslöjd och 150 i trä- och metallslöjd.

2.2.15 Lokalisering

Lärarutbildningskommittén har i fråga om lokaliseringen samrått med 1968 års utbildningsutredning (U 68). Kommittén har varit ense om att en viss decentralisering av lärarutbildningen av flera skäl är önskvärd.

Kommittén har i sina förslag till lokalisering av LUK-ämnesutbild- ning till andra orter än dem som nu har sådan utbildning låtit främst pedagogiska och utbildningspolitiska lokaliseringssynpunkter vara väg-

Prop. 1975: 24 30

ledande. Kommittén anser att en viss decentralisering av flera skäl är önskvärd men har i regel inte föreslagit avveckling av existerande ut- bildningsenheter. De orter dit utbildning i LUK-ämnen förläggs bör ha ett visst utbud av utbildning i andra ämnen, som kan förbereda för lärarbanan. I detta utbud bör helst ingå ämnen som kan kombineras med LUK-ämnena. Kommittén finner det vidare angeläget att de stu- derande så långt möjligt kan fullfölja hela sin lärarutbildning på samma ort. Endast på de större högskoleorterna blir det möjligt att ge ett rela- tivt allsidigt urval av högre utbildning. På mindre orter bör utbildning i näraliggande ämnen ges på samma ort. Utbildning i ämnen som kan leda till lärarbehörighet bör i regel erbjudas på orter som också kan ge praktisk-pedagogisk utbildning.

En sammanfattning av förslagen beträffande ämnesutbildningens lo- kalisering lämnas i följande tabell.

Ämnesutbildningens lokalisering

Ämne Ort Årlig intagning Barn- och ungdomskunskap Malmö 24 Umeå 24 Uppsala 24 Bildkunskap Göteborg 72 Kalmar 72 Stockholm 144 Dramatik Göteborg Lund , Stockholm ” 300 Uppsala Idrott Luleå-området 48 Stockholm 120 Örebro 120 Kostkunskap a) Göteborg a) 144 b) 144 Miljö- och konsumentkunskap h) Umeå 96 72 Uppsala 96 72 M usik Göteborg 96 Luleå-området 48 Malmö 72 Stockholm 72 Slöjd Göteborg 120 Linköping 120 Umeå 96

I fråga om den praktisk-pedagogiska utbildningen innebär förslaget en ökning av den årliga intagningen vid lärarhögskolorna med ca 700 lärar- kandidater. Denna ökning möjliggör inrättande av ämneslärarlinjer på ytterligare några orter utöver de som f. n. finns. Kommittén utgår från att med en viss uppdelning av ämneskombinationer mellan lärarhög- skolorna bör 150 intagningsplatser kunna utgöra riktpunkt vid inrättan— det av nya ämneslärarlinjer. Tillskottet av studerande skulle möjliggöra

Prop. 1975: 24 31

inrättande av två eller tre sådana linjer. Utredningen föreslår att ämneslärarlinjer inrättas vid lärarhögskolorna i Kalmar, Karlstad och Luleå.

Fördelningen av intagningen i olika ämneskombinationer ankommer på den centrala verksmyndigheten och måste göras med hänsyn till ärli- gen reviderade detaljberäkningar av lärarbehov och utbildningsresurser.

2.2.16 Utbildningens ledning, personal m. m.

I betänkandet föreslås att ledningen och förvaltningen vid LUK- ämnenas institutioner i princip skall vara organiserad på samma sätt som vid övriga ämnesinstitutioner vid universitet och högskolor. De uppgifter som enligt nuvarande universitetsstadga åligger prefekt och studierektor läggs enligt förslaget på en och samma befattningshavare, kallad institutionsföreståndare. Vidare föreslås inrättande av bl. a. tio tjänster som studie-vägledare vid de blivande ämnesinstitutionerna i LUK-ämnen.

I den nya organisationen för ämnesutbildning i LUK-ämnen föreslås två typer av tjänster för undervisande personal, nämligen lektorer och adjunkter. Vid ämnesinstitutionerna föreslås vidare tjänster för forsk- ning och forskarutbildning. Med hänsyn till studerandeantalet bör enligt förslaget finnas ca 20 docent- eller forskarassistenttjänster i LUK- ämnen. På längre sikt bör även professurer inrättas i samtliga dessa ämnen.

Lärarutbildningskommittén föreslår att lärarhögskolornas ledning för- stärks med tjänster som biträdande utbildningsledare på ämneslärar- linjen. En av de främsta arbetsuppgifterna för dessa befattningshavare skall vara planering och administration av den lärarinriktade yrkesförbe- redelsen och praktiken under lärarhögskoleåret.

På den kommunala sidan skall enligt förslaget finnas en särskild kontaktman som svarar för administrationen av det kommunala skol- väsendets uppgifter i fråga om all lärarpraktik. Denna befattningshavare kan vara en lärare med särskilt arvode eller en befattningshavare vid skolförvaltningen.

Närmast för klasslärarlinjens behov finns vid lärarhögskolorna redan nu institutioner i bild- och formarbete, gymnastik och musik. Då prak- tisk-pedagogisk utbildning för ämneslärare i gymnastik, musik och teck- ning införs, bör dessa institutioner kunna utvecklas, så att de kan rymma utbildning i metodik även på ämneslärarlinjen. För övriga LUK—ämnen bör enligt förslaget nya institutioner i metodik inrättas. De uppgifter för institutioner i metodik m. m. som nu föreskrivs i lärarhögskolestad- gan bör utvidgas till att gälla även de nyinrättade institutionerna i LUK- ämnen. Institutionerna skall närmast under rektor ledas av en institu- tionsföreståndare och av ett institutionskollegium.

32

2.2.17 Kostnader

Lärarutbildningskommitte'n redovisar kostnaderna för den föreslagna ämnesutbildningen och den praktisk-pedagogiska utbildningen för lärare i LUK-ämnen, kostnaden för lärarinriktad yrkesförberedelse m. m. för andra ämneslärare, samt vissa kostnader för forskning och forskarut- bildning i LUK-ämnen. Kostnaderna för inrättande av adjunkts- och lektorstjänster vid det kommunala skolväsendet redovisas inte, liksom inte heller kostnaderna för vidareutbildning av nu verksamma ett- ämneslärare.

Kommittén beräknar att den föreslagna reformen för flertalet ämnen inte medför några kostnadsökningar. Ett undantag utgör utbildningen av lärare i idrott, som blir dyrare än motsvarande utbildning i dag. För ämneslärarutbildningen i dess helhet innebär förslaget en kostnads— ökning på ca 4 milj. kr. Kostnaden för docent— och forskarassistenttjäns- ter i LUK-ämnen beräknas till ca 1,5 milj. kr.

2.2.18 G cnom förande

Lärarutbildningskommittén föreslår att reformen beträffande utbild- ning av lärare i LUK-ämnen genomförs med början den 1 juli 1975.

En central fråga i samband med övergången till den nya utbildningen är vilka konsekvenser reformen kommer att få för dem som är verk- samma inom det berörda området, när reformen börjar genomföras. Kommittén anser att de rektorer, lärare och andra som är anställda inom seminarier, fackhögskolor och andra enheter för utbildning av lärare i LUK-ämnen så långt möjligt bör få välja om de vill tillträda tjänster inom den nya organisationen eller om de- med bibehållna förmå- ner önskar gå över till tjänster i det allmänna skolväsendet. Enligt för— slaget kommer nuvarande lärare i grundskola och gymnasieskola att erbjudas möjlighet till vidareutbildning, om de önskar skaffa sig behö— righet för de nya två- eller treämnestjänstema. Vidare föreslås att LUK- ämncslärarna genom allmän fortbildning skall få ingående kunskap om reformen och innehållet i' den nya utbildningen.

Frågor om inrättande av nya tjänster och villkoren för dessa samt om de anställdas kvarstående i innehavd tjänst resp. övergång på ny tjänst, fortbildning, vidareutbildning m.m. förutsätts bli föremål för förhandlingar.

Särskilda åtgärder bör vidtas för att under en övergångstid reglera studerandebeläggning och/eller årligt utsläpp av färdigutbildade lärare i hemkunskap och motsvarande ämnen i gymnasieskolan, trä— och metall- slöjd samt teckning.

Inrättande av nya ämnesinstitutioner och ämneslärarlin jer föreslås ske successivt.

Prop. 1975: 24 33

Omfattningen av arbetslivserfarenhet och lärarinriktad yrkesförbere- delse måste under en övergångstid bedömas efter särskilda grunder.

I samband med övergången till den nya utbildningen måste informa- tion lämnas till organisationer, lärare och andra befattningshavare samt till studerande. Kontakter måste vidare tas med arbetsmarknadens orga— nisationer, med arbetsmarknadsmyndigheterna och med enskilda kom- muner om förverkligandet av vissa av kommitténs förslag.

2.3 Remissyttranden

2.3.1 Översikt över remissyttrandena

Lärarutbildningskommitténs förslag till reformering av lärarutbild- ningen i de av utredningen behandlade ämnena tillstyrks helt av föl- jande myndigheter och organisationer: styrelsen för gymnastik- och itlrottshägskolorna, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO och SSU. Ett stort antal remissinstanser tillstyrker förslaget i dess huvuddrag. Somliga av dessa anser att kommittén borde ha lämnat större möjligheter att bibehålla ettämneslärare i LUK-ämnena. Några andra remissinstanser befarar att den förkortade studietiden i LUK- ämnet kommer att medföra en försämrad kvalitet för dessa lärare.

Förslaget avvisas helt av en grupp remissinstanser som framför allt har intresserat sig för teckningsämnet. Dessa instanser anser att den föreslagna studietiden medför en försämring av utbildningens kvalitet som inte kan accepteras.

2.3.2 Ettämnesutbildning — flerämnesutbildning

Förslaget att studier i något av utredningsämnena regelmässigt skall kombineras med studier i ytterligare något Skolämne för studerande som siktar till att skaffa sig behörighet som lärare accepteras helt av Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO, styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna, Elevförbundet, SSU, länsstyrel- serna i Göteborg och Bohus län, Kalmar län och Kronobergs län. Stockholms läns landsting och Stockholms skoldirektion.

Ett stort antal remissinstanser anser att man inte på en gång bör införa endast tvåämnesutbildning och tvåämnestjänster, utan att ettäm- nesutbildning och ettämnestjänster bör behållas som reguljära alterna- tiv. Ett huvudsyfte med tvåämnesutbildning och tvåämnestjänst är den ökade elevkännedomen. Den erhålls naturligtvis endast om läraren undervisar samma elever i båda sina ämnen. SÖ pekar på de organisa- toriska svårigheterna att bereda tvåämnesläraren undervisning i båda ämnena i samma klass.

SÖ och SIA menar att en viss del av lärarna i LUK-ämnen bör ut- bildas och anställas som ettämneslärare. Dessa bör då regelmässigt er- hålla utbildning även för andra aktiviteter i anslutning till skolan än

3 Riksdagen 1975. ] saml. Nr 24

Prop. 1975: 24 34

undervisning, t. ex. kurativa och andra sociala uppgifter, ungdomsledar- skap och fritidsverksamhet samt viss administrativ verksamhet. Svenska facklärarförbundet anser att ettämncsutbildning för skolans behov inte kan bli aktuell om kompetensen bara avser ett ämne, utom i de fall då detta har stark anknytning till andra utbildningsområden t.ex. kom- munal musikskola.

Dramatiska institutet menar att utredningen borde ha undersökt möj- ligheterna att utnyttja LUK-lärarnas kompetens i det kommunala kul— turlivet, fritidsverksamhet etc. Kooperativa förbundet (KF) befarar att lärare med t. ex. konstnärlig eller praktisk bakgrund i mindre grad kom- mer att söka till lärarutbildning om förslaget genomförs. Svenska teater— förbundet anser att den studerande själv bör kunna avgöra om han endast vill undervisa i ett ämne. Beträffande dramatikområdet menar förbundet att det med tanke på kulturrådets betänkande är rimligt att anta att den kommunala verksamheten kommer att växa 'i omfattning både för vuxna och barn. Detta borde medföra stora möjligheter att kombinera lärartjänst med andra uppgifter inom kommunen. Även konsumentverket anser att man bör utbilda ettämneslärare som kan kombinera tjänstgöring inom och utom skolväsendet. En lärare i kon- sumentkunskap kan t. ex. samtidigt vara kommunal konsumentsekrete- rare. Skolans kontaktytor med de övriga samhällssektorerna skulle där- igenom ökas. Kulturarbetarnas socialdemokratiska förening som i prin- cip är positiv till tvåämnesutbildning föreslår att en lärare med ettämnes- utbildning genom smidig organisation kan få sitt timantal för tjänst fyllt genom timmar till förfogande, frivillig undervisning, vuxenundervisning m. m.

Flera remissinstanser som i princip tillstyrker utredningsförslaget be- farar att tvåämnesutbildningen medför att studietiden i LUK-ämnet blir alltför kort, och att färdighetsträningen därmed riskerar att bli för be- gränsad. Till de remissinstanser som är tveksamma inför studietidens längd hör kulturrådet, RRV, Riksförbundet Hem och Skola, slöjd— lärarseminariet, statens dansskola i Stockholm, SAF och teater- och musikrådet.

UKÄ, SACO och SFS pekar på risken att antalet lärartjänster i kom- binationer inom nuvarande ämnesområden vid de filosofiska fakulte- terna kraftigt skärs ned om förslaget genomförs. SACO framhåller att organisationen inte kan acceptera att en förbättring för en grupp sker till priset av arbetslöshet för andra lärargrupper med ämneskombina— tioner som omfattar ämne/n som föreslagits ingå i LUK-kombinationer.

Några remissinstanser och organisationer avstyrker helt förslaget om tvåämnesutbildning med motivering att den föreslagna studie- tiden medför en oacceptabel försämring av utbildningens kvalitet. Till dessa organisationer hör Akademien för de fria konsterna och konsthög- skolan, konstnärsutbildningssakkunniga, Konstnärliga och litterära _vr-

Prop. 1975: 24 35

kesutövares samarbetsnämnd, Konstnärernas riksorganisation, statens scenskola i Stockholm, Teckningslärarnas riksförbund och Teckningslä- rarnas och Tl-elevernas förening.

2.3.3 Studieorganisation

UKÄ tillstyrker att utbildningen i de av utredningen behandlade äm- nena sker inom högskolans ram, att ämnesstudiema byggs upp med stu— diekurser om 20, 40 eller 60 poäng, samt att den praktisk—pedagogiska utbildningen byggs ut till två terminer och förläggs till lärarhögskola. UKÄ är i princip positiv till den lärarinriktade yrkesförberedelsen, men anser att det f. n. inte är möjligt att överblicka de praktiska konsekven- serna av ett genomförande.

SÖ stöder utan reservationer förslaget att förlägga ämnesstudiema före och organisatoriskt skilda från den praktisk-pedagogiska utbild- ningen, samt att ämnesstudiema för att ge- lärarbehörighet skall omfatta 120 studiepoäng. SÖ biträder i princip förslaget om en lärarinriktad yrkesförberedelse som skall vara insprängd i tiden för ämnesstudiema.

Styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna anser det värdefullt att lärarutbildningskommittén i den framtida utbildningen vill infoga och vidareutveckla vissa positiva faktorer i varvningen med fyra kompo- nenter. En avgjord fördel med den nuvarande utbildningen vid gymna— stik- och idrottshögskolorna är möjligheten att på ett mycket tidigt sta- dium uppleva skolan och pröva på hur det är att vara lärare. Det ger en motivation för den fortsatta utbildningen som inte nog kan uppskattas. Därtill kommer möjligheten för den som upptäcker att hon/han satsat på fel häst att sadla om i tid. Även Landstingsförbundet, SACO och SFS tillstyrker att studier i LUK-ämnena samordnas med studier vid filosofisk fakultet. SFS anser dock att man skall bevara fördelarna med seminarieformen genom att söka bibehålla möjligheterna till intensiv samverkan mellan ämnesteoriundervisning, metodikstudier och praktik.

T CO finner lärarutbildningskomrnitténs ställningstagande ändamåls- enligt med hänsyn till direktiven och önskvärdheten av att lärare som skall verka i samma skolformer har en gemensam referensram. Kom- mittén har varit bunden av den snävt tilltagna tidsramen för utbildning- en. Enligt TCO hade det varit rimligare att kommittén fått arbeta fram ett förslag till tjänstekonstruktion och utbildning som motsvarar sko- lans krav och att tidsramen för utbildningen anpassats därefter. TCO har i sitt yttrande föreslagit att en utredning tillsätts med uppgift att företa en översyn av all lärarutbildning. Möjligheten att utfor- ma en lärarutbildning med fyra komponenter varvade bör inte ute- slutas i en kommande utredning. Kommitténs förslag är i hög grad inriktat på att studierna skall genomföras i en följd. TCO fäster emel- lertid stor vikt vid att individen ges möjlighet att varva utbildning och yrkesverksamhet bl.a. av det skälet att tidigare yrkesverksamhet kan

36

ge högre motivation i studierna och att risken för felaktigt yrkesval minskar. Av samma skäl ser TCO positivt på den lärarinriktade yrkes- förberedelse som föreslås ligga parallellt med ämnesförberedelsen.

Facklärarförbunder delar i princip kommitténs uppfattning om de pedagogiska nackdelarna med en varvning med fyra komponenter. Flera av dessa nackdelar skulle dock enligt förbundets mening kunna undanröjas i en reformerad lärarutbildning. En reform grundad på kom- mittéförslaget kan emellertid inte uppskjutas så länge att möjlighe- ten att i en framtid utforma en för all lärare klart yrkesinriktad ut- bildning med fyra komponenter varvade blir föremål för utredning och beslut. Facklärarförbundet tillstyrker därför att den praktisk-pedago- giska utbildningen huvudsakligen skall ske efter avslutade ämnesstudier. Facklärarförbundet tillstyrker också att lärarinriktad yrkesförberedelse bör ske parallellt med ämnesstudiema.

Elevförbundet, konsthögskolan, organisationskommittén för högre musikutbildning (OMUS), SAF, Svenska Teaterförbundet, Tecknings- lärarnas riksförbund och Teckningslärarnas och TI-elevernas förening tar avstånd från den föreslagna studieorganisationen.

SAF ställer sig tveksam till kommitténs påstående att en hög procent av de studerande inom flertalet LUK-ämnesutbildningar skulle vara bättre betjänta av en utbildning med annat innehåll och annan studie- organisation. Det är, enligt SAF, rimligt att anta att en överväldigande majoritet av dem som studerar LUX-ämnen planerar att bli lärare. Därför skulle en utbildning av ”seminarietyp” vara att föredra. Kom- mittén borde i så stor utsträckning som möjligt försöka ta till vara de kvaliteter som finns i ”seminariemodellen”. I övrigt har SAF dock ingen erinran mot den principiella uppläggningen av studieorganisa- tionen.

Konsthögskolan anser att övningslärare bör få en varvad utbildning, där de metodologiska aspekterna kan läggas på själva ämnesområdet, alltså en seminarieutbildning av den typ som nu finns på teckningslärar— institutet. En sådan utbildning har dessutom enligt konsthögskolan karaktär av metodutveckling och forskning i motsats till LUK-model- lernas radbandsundervisning.

Teckningslärarnas och TI-elevernas förening och Teckningslärarnas Riksförbund kräver att nuvarande seminariemodell får finnas kvar och att studerande och lärare ges möjlighet att fortsätta att vidareutveckla den. Teckningslärarnas riksförbund anför vidare:

De avgörande skälen till varför en varvad lärarutbildning är över- lägsen den modell utredningen förordar är att inriktningen mot lärar- rollen hela tiden är aktuell och detta positivt påverkar ämnesstudiema. Praktiken ger en realistisk bakgrund till ämnesstudiema och en oum- bärlig möjlighet att kontinuerligt pröva de teoretiska kunskaperna. Lä— rare och studerande kan därigenom fortlöpande förändra utbildningen mot bakgrund av de krav läraryrket ställer.

Prop. 1975: 24 37

Även Elevförbundet anser att det vore ett misstag att lägga metodik— och pedagogikundervisningen i slutet av undervisningen i stället för att integrera den i utbildningen i de olika ämnena.

Enligt OM US mening är det i högre grad än för andra ämnen natur- ligt att kombinera ämnesundervisningen i musik med information om olika slag av tillämpningar i konkreta undervisningssituationer. Svenska teaterförbundet anser att skälen för en varvning med fyra komponenter är tungt vägande, och att skälen mot en varvad utbildning inte är av intresse när det gäller dramatikutbildningen. Då en studerande bestäm— mer sig för att studera dramatik har han därigenom redan gjort ett yrkesval, eftersom möjligheterna är små att utanför skolan få mer än halvtidstjänst.

2.3.4 Ämneskombinationer och utbildningslinjer Av de remissinstanser och organisationer, som yttrat sig om detta avsnitt, instämmer somliga i utgångspunkterna för lärarutbildningskom- mittens förslag till ämneskombinationer, även om de kan ha invänd- ningar mot vissa kombinationer. Styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna finner det tillfreds- ställande att kommittén vänt sig direkt till lärarna med en enkät angå- ende deras intressen i fråga om ämneskombinationer. Att man sedan av rent praktisk-organisatoriska skäl måste begränsa antalet kombinationer finner styrelsen rimligt, likaså att man. vid valet av kombinationer tagit hänsyn till möjligheterna av samverkan mellan ämnen i skolan. Även TCO finner det nödvändigt att man begränsar antalet kombina- tioner med hänsyn till möjligheterna att få tjänst efter avslutad utbild- ning. Enligt TCO verkar dock vissa av de föreslagna ämneskombinatio- nerna ha ett tämligen begränsat timunderlag. Facklärarförbundet stö- der utredningens uppfattning om vilka faktorer som bör beaktas vid kombination av ämnen. Enligt förbundets mening är emellertid de äm- neskombinationer som lärarutbildningskommittén föreslagit alltför be- gränsade. Kommittén har t. ex. undvikit att föreslå ämneskombinationer mellan utredningsämnen, samt kombinationer med yrkesbetonade äm- nen i gymnasieskolan. SÖ är däremot kritisk mot kommitténs sätt att resonera och vikta de olika kriterierna för förslagen till kombinationer av ämnen i tjänster och utbildningslinjer. Det hade enligt SÖ:s bedömning varit mer natur- ligt att söka sig fram till förslag om ämneskombinationer efter i hu- vudsak följande resonemang:

För skolan finns formulerat ett mål. Läroplanerna beskriver den organisation som skolan skall använda sig av för att uppnå målet. Där anges i vilka ämnen undervisningen skall vara organiserad, och där anges också i vilka konstellationer dessa ämnen främst skall samverka för att målet skall uppnås. Självfallet är varken skolans mål eller dess läroplaner oföränderliga, men det bör ändå vara i dessa planer man

Prop. 1975: 24 38

tar sin utgångspunkt då man söker de lämpliga resurserna för skolans verksamhet. Den främsta resursen är lärarna. Deras utbildning bör då utformas med utgångspunkt i skolans behov ........ Om de stude- rande som avser att bli lärare erbjuds kombinationer av ämnen för sina studier som överensstämmer med skolans behov, finns det anledning att förmoda att dessa kombinationer skall tillfredsställa de studerandes egna intressen och deras krav att med relativt stor trygghet kunna investera i sina studier med skälig förhoppning att senare kunna finna användning för sin examen . . . . . . Innan ämneskombinationer slutli- gen fastställs och ctt utbildningssystem av den typ utredningen föreslår genomförs, måste undersökningar göras i syfte att fastställa de från pc- dagogiska och administrativa synpunkter nödvändiga och tillräckliga villkoren för att kunna bereda lärarna tjänster. Dessa överväganden bör då i högre grad än vad som varit fallet inom lärarutbi-ldningskommittén inrymma kombinationer av LUK—ämne plus LUK-ämne och kombina- tioner av LUK-ämne plus yrkestekniskt ämne.

Enligt utredningsdirektiven bör en allmän utgångspunkt vara att de i en kombination ingående ämnen skall stödja varandra, dvs. närbesläk- tade ämnen bör i första hand kombineras. UKÄ och SA CO ifrågasätter att de utbildningslinjer som föreslås i betänkandet tillgodoser detta krav. SACO anser det med hänsyn härtill tveksamt om skolans mål i nämn- värd grad främjas av att LUK—lärarna blir tvåämneslärare i icke”stöd- jande” ämneskombinationer. SACO anser vidare att arbetsmarknads- situationen måste tillmätas en långt större vikt än vad som gjorts i utredningen. Enligt SACO:s mening får inte ett genomförande av ut- redningens förslag skapa ett utbildningssystcm, som medför att möjlig- heterna till lärarutbildning i kombinationer med enbart teoretiska äm- nen försvinner.

AMS pekar på risken för att rekryteringen till vissa LUK-ämnen förändras så, att personer med konstnärliga intressen inte kommer att söka till en utbildning som också kräver studier inom helt andra ämnes— områden. I så fall kan enligt AMS en utarmning av lärarkåren i de konstnärligt betonade ämnena ske. Kombinationen bildkunskap och slöjd kan dock tilltala många med intresse för kreativ verksamhet.

Slöjdlärarseminariet föreslår att textilslöjd och trä- och metallslöjd kombineras. Enligt seminariet uppfyller den kombinationen direktivens krav att ämnena bör stödja varandra. Vidare skulle en sådan kombina- tion ge större möjligheter till tjänsteunderlag, elever och lärare skulle kunna följas åt termin efter termin. Kombinationen skulle vara befräm— jande för en naturlig inställning till de båda slöjdarternas egenart och ge bättre möjligheter till integration mellan dessa.

Kollegiet vid gymnastik- och idrottshögskolan :” Stockholm och statens scenskola i Göteborg föreslår bl.a. att gymnastik och dramatik skall kunna kombineras. .

OM US föreslår i sitt yttrande att den studerande skall välja sin äm- neskombination redan vid ämnesstudiernas början och att antalet plat-

Prop. 1975: 24 39

ser inom kombinationen vid lärarhögskolorna skall anpassas till arbets- marknadens behov. Mot bakgrund härav anser OMUS att antalet kom- binationer med musik med fördel kan utökas.

De remissinstanser som helt avstyrker förslaget om tvåämnesutbild- ning accepterar naturligtvis inte heller utredningens förslag till ämnes- kombinationer och utbildningslinjer.

2.3.5 Behörighetskrav för tillträde till studier i LUK-ämnen

De flesta remissinstanser som yttrat sig om behörighetskraven instäm- mer i att studier i utredningsämnena liksom i andra universitetsämnen bör grunda sig på genomgången tvåårig gymnasieskola. Liksom i andra ämnen bör betyg i engelska och svenska från tvåårig gymnasielinje fordras.

Förslaget om att minst ett års erfarenhet av förvärvsarbete efter gym- nasieskolan skall vara särskilt behörighetskrav för tillträde till lärarhög- skolas ämneslärarlinje tillstyrks av Elevförbundet, KF, Kommunförbun- det, konsumentverket, Kulturarbetarnas Socialdemokratiska Förening, LO, SFL och SSU. Följande remissinstanser motsätter sig förslaget och förordar i stället att arbetslivserfarenhet på frivillig grund skall kunna ge meritpoäng vid ansökan till all lärarutbildning: kompetens- kommittén, OMUS, RRV, SACO, SAF, SECO, SFS, styrelsen för gym- nastik— och idrottshögskolorna. SÖ och T CO. SACO anser vidare att man inte kan behandla frågan om arbetslivserfarenhet isolerat för just lärarutbildningen. I likhet med UKÄ vill därför SACO utveckla sin uppfattning i denna fråga i samband med remissbehandlingen av U 68.

Flera instanser, däribland SÖ, UKÄ, SA CO och SFS anser att försla- gen om behörighetskrav för de särskilda ämnena, de 5. k. särskilda behö- righetskraven, inte kan behandlas förrän kompetenskommittén avgivit sitt förslag. '

Kritiken mot de föreslagna behörighetskraven koncentreras framför allt på två frågor. Den ena gäller lärarutbildningskommitténs använ— dande av begreppet ”normalväg”, den andra gäller längden och kom- plexiteten i kompletteringskraven.

Många remissinstanser anser att kommittén begagnar begreppet nor- malväg på ett missvisande sätt, eftersom ordet här endast avser ett LUK- ämne, inte en utbildningslinje, trots att utredningen föreslår att alla ämnen skall studeras i kombination med minst ett annat ämne. Kompe- tenskommittén anför att så länge man med normalväg endast avser den snabbaste vägen att få behörighet till en del av en utbildningslinje —— i detta fall ett isolerat LUK-ämne —— begreppet normalväg har ett myc— ket begränsat och tveksamt informationsvärde. Det hade varit önsk- värt med sådana förslag till behörighetsregler att normalvägen kunde garantera behörighet till två kombinerbara LUK-ämnen. När det gäller kombinationer av LUK-ämnen med sådana ämnesområden, för vilka

Prop. 1975: 24 40 kompetenskommittén utreder förkunskapskraven, bör de föreslagna nor- malvägarna i ”informationssammanhang hanteras mycket försiktigt och med tillbörliga reservationer i avvaktan på resultatet av kompetenskom- mitténs arbete".

SÖ noterar att det som lärarutbildningskommittén kallar normalväg inte är en sådan väg fram till en full högskoleutbildning utan normalväg endast fram till en del av denna. Om hela kombinationen beaktas kan i vissa fall alternativa normalvägar utpekas. Även TCO pekar på att för heterogena ämneskombinationer kan flera linjer i gymnasieskolan betraktas som normalvägar och att detta bör framgå i informationen till eleverna. Dä utredningsuppdraget helt inriktas på utbildning av lä- rare som i framtiden skall kombinera ämnen i sin tjänst borde kommit- tén, enligt facklärarförbundets mening, ha behandlat principfrågan om normalvägar för utbildningslinje eller ämneskombination. Facklärarför- bundet anför följande:

I de fall ingen existerande gymnasielinje ger erforderliga förutsätt- ningar för att påbörja studierna i visst högskoleämne eller utbildnings- linje, kan i princip tre vågar vara tänkbara för en lösning. Nya gymna- sielinjer kan tillföras skolväsendet. Inom befintliga gymnasielinjer kan arrangeras grenvalsmöjligheter förutsatt att dessa ej blir för komplice- rade eller för hårt binder den studerande vid ett mycket tidigt definitivt yrkesval. Reguljära gymnasielinjer kan kompletteras med Specialkurser av olika slag som koncentrerat i tid kan ge acceptabel nivå för reste— rande behörighetskrav.

Facklärarförbundet hävdar därför att i de fall den nuvarande gymna— sieskolan betraktas som otillräcklig vad gäller normalvägar för högre studier, gymnasieskolan måste tillföras ytterligare linjer och/eller special- kurser av olika slag, så att dessa i kombination med gymnasielinjer ger behövliga förkunskaper och kan utgöra normalväg för bestämd hög- skoleutbildning. Fastställande av normalväg som grundar sig på tillval av olika ämnen får därför anses orealistiskt.

LO delar lärarutbildningskommitténs uppfattning att man skall söka jämställa behörigheten för utbildning i LUK-ämnen med behörighet till övrig högre utbildning, men pekar på att detta kan få negativa konse- kvenser för elever i gymnasieskolans yrkesinriktade linjer. Dessa linjer kan enligt LO vara väl lämpade som grund för studier i LUK-ämne som t. ex. slöjd, barn- och ungdomskunskap och även annan högre utbild- ning. LO finner vidare i likhet med kompetenskommittén att förslagen till behörighetsregler är alltför komplicerade i ämnena kostkunskap och miljö- och konsumentkunskap. Kommitténs förslag innebär att ingen linje i gymnasieskolan ger fullständig behörighet för studier i dessa ämnen.

Kompetenskommittén anser att kompletteringskraven bör kunna bli av mindre omfattning än vad förslaget anger med en mindre formell syn på frågan om inom vilka ämnen de önskvärda förkunskaperna kan erhållas och efter en systematisk genomgång och bedömning av de olika gymnasieskollinjernas ämnesinnehåll. Alltför omfattande komplet-

Prop. 1975: 24 41

teringskrav liksom svårigheter att få kompletteringskraven tillgodosedda befarar kompetenskommittén kan få negativa konsekvenser. En viktig sådan är att de kan leda till en ekonomisk snedrekrytering beroende på att kompletteringsstudier alltid fordrar extra resurser i form av tid. pengar och motivation. En annan risk är att alltför omfattande komplet- teringskrav kan motverka en bred rekrytering till LUK-lärarutbild- ningarna även av andra skäl än ekonomiskt-sociala.

SÖ anser att antalet föreslagna särskilda behörighetskrav bör kunna väsentligt reduceras. Enligt lärarutbildningskommitténs uppfattning skall det totala kompletteringsbehovet för särskild behörighet till studier inom en utbildningslinje med LUK-ämne och ett annat ämne inte bli större än att tiden kan begränsas till högst ett år. SÖ anser detta vara en op- timistisk bedömning. Om optimala organisatoriska förhållanden rådde, skulle möjligen kompletteringsstudierna kunna begränsas till ett år eller något mera. Den som skall komplettera ett par ämnen med en tvåårig och treårig gymnasieskolkurs, kan dock inte alltid med utnyttjande av gymnasieskolans dagundcrvisning komprimera dessa kompletteringsstu- dier till ett år. Den andra huvudvägen för komplettering som kommit- tén anvisar, nämligen den kommunala vuxenutbildningen, har för när- varande inte den kapacitet som behövs för ändamålet.

AMS framhåller liksom LO att de yrkesinriktade linjerna endast un— dantagsvis ger behörighet för tillträde till utbildning i LUK-ämne. För dem som valt sådana linjer krävs i regel omfattande kompletteringar. Även för dem som valt vissa "andra linjer blir kompletteringar nödvän- diga. Behörighetskraven kommer därför att förutsätta god tillgång på kompletteringskurser. Vidare påpekar AMS att inträdeskrav av den typ som utredningen föreslår kräver betydande informationsinsatser. Be- stämmelserna måste därför utformas så att de lätt kan förstås av allmän- heten och lätt kan beskrivas både vid muntlig "information och i skrift- ligt material.

Facklärar/örbundet och konstnärsutb'ildningssakkunniga avvisar för- slaget till kompletteringsstudier i flera av de ämnen som innehåller stora delar av färdighetstränande moment, t. ex. barnkunskap, bostads/miljö- kunskap, kostkunskap, slöjd och teckning. Enligt deras uppfattning kan koncentrerade ämnesstudier av det slag kommittén föreslår inte accep- teras i ämnen som ställer stora krav på färdigheter.

Teckningslärarnas riksförbund och Teckningslärarnas och TI-elever- nas förening anser den undervisning som gymnasieskolan kan ge på bild- och miljöområdet otillräcklig för tillträde till teckningslärarutbild- ning. Konstfackskolans fack VIII kan inte ersättas av tillval i teckning och estetisk specialisering, vilket utredningens majoritet menar. Resul- tatet av kommitténs förslag innebär oundvikligen att de teore-tiskt och verbalt vältränade eleverna slår ut de mindre vältränade, även om deras kreativa och praktiska förmåga står på topp. Dessa studerande skulle

Prop. 1975: 24 42

utestängas från de studier de är väl lämpade för och från de yrken, som fordrar sådan begåvning och färdighet.

Även Kulturarbetarnas socialdemokratiska förening befarar att en följd av förslaget kommer att bli att som lärarkandidater till de kreativt-estetiskt-praktiska ämnena antages sådana som i sina gymnasie- studier kan uppvisa höga betygspoäng, dvs. studiebegåvningar i teore- tiska ämnen och läroämnen. Sökande med uttalad musikalisk, konst- närlig eller praktisk begåvning får svårighet att hävda sig i konkur- rensen.

2.3.6 .4ntagning och urval

De utbildningar som lärarutbildningskommittén behandlar före-slås in- gå i högskolan. Detta får enligt flera remissinstanser till följd att frågor såsom intagning och urval inte kan behandlas separat för dessa utbild- ningar. Till dessa remissinstanser hör UKÄ, SÖ, TCO, Facklärarför- bundet och SFS.

Kommittén tar avstånd från inträdesprov och arbetsprov av den art som nu förekommer vid intagningen till teckningslärarinstitutet. I stället föreslås att försöksverksamhet inleds med speciella studielämplighets- prov för studier inom ett visst område, i första hand vid urval bland sökande till studier i slöjd och bildkunskap. TCO och SAF är positiva till att intagningen grundas på de föreslagna komponenterna. Styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna och faeklärarförbundet anser att det är viktigt att SÖ snarast får i uppdrag att utpröva särskilda studie- lämplighetsprov av den föreslagna typen. Facklärarförbundet delar ut- redningens uppfattning att bedömningen av arbetsprover i regel blir mer eller mindre subjektiv. SÖ finner det angeläget att utformningen av de speciella studielämplighetsproven blir sådan, att färdighet i be- rörda ämnen kommer att tillmätas stor betydelse.

Kompetenskommittén menar att det i dagens situation måste vara angelägnare att satsa tillgängliga resurser på att fullfölja konstruktion och utprövning av ett generellt användbart studielämplighetsprov. An- vändandet av ett studielämplighetsprov är en så komplicerad och i vårt land förhållandevis oprövad urvalsmetod att det finns all anledning att ”skynda långsamt” när det gäller att tillföra antagningssystemet dessa nya komponenter. Kompetenskommittén anser sig inte ha möjlighet att bedöma om och i vad mån speciella studielämplighetsprov skulle vara överlägsna nuvarande arbets— och inträdesprov som urvalsinstrument. Överhuvudtaget förefaller gränsen mellan de speciella studielämplighets- proven och en mer konventionell typ av inträdes(arbets)prov vara fly- tande. Kompetenskommittén avstyrker därför tills vidare förslaget att SÖ får i uppdrag att utforma för vissa LUK-ämnen speciella studie- lämplighetsprov.

Slöjdh'lrarseminta-let anser att studielämplighetsprov är alltför svåra

Prop. 1975: 24 43

att administrera. De som efter ett urval, grundat på gymnasiebetygen. kommer i fråga, bör genomgå ett lämplighetsprov, som utförs vid den mottagande institutionen före påbörjandet av studierna. SFS kan inte ta ställning till huruvida det är möjligt att utarbeta prov som verkligen möter de faktorer som är väsentliga. SFS vill inte utesluta att arbets- prov skulle kunna ingå som en del i ett studielämplighetsprov.

Konstnärsutbildningssakkunniga (KUS) menar att erfarenheten visar att arbetsprov är ett relativt gott urvalsinstrument. Subjektiviteten i bedömningen av arbetsprover inverkar sannolikt inte mer menligt än vid betygsättning. För att inte riskera att ännu ett utbildningsområde skall komma att prioritera teoretisk-receptiv förmåga före praktisk- kreativ förmåga förordar KUS att arbetsprover skall vara ett av urvals- instrumenten vid antagning till teckningslärarutbildning även vid en eventuellt ökad användning av studielämplighetsprov. Även Konstnärer- nas riksorganisation och T eckningslärarnas och TI—elevernas förening anser att det är olyckligt om arbetsproven utgår.

2.3.7 Spärrad utbildning

Lärarutbildningskommittén föreslår att utbildningen i LUK-ämnen i framtiden, liksom nu, skall vara spärrad. Spärren skall emellertid enligt förslaget bara gälla det enskilda LUK-ämnet. Krav skall inte ställas på den studerande att han/hon från början bestämmer sig för en hel ämnes- kombination. Han behöver inte heller vara beredd att inrikta sig på lä- raryrket, utan yrkesvalet skall ske successivt, med ledning av erfarenhe- terna under studietiden. Dimensioneringen av intagningen till LUK- ämnen måste bli restriktiv för att de studerande som vill bli lärare också skall kunna beredas plats vid lärarhögskola.

Konsumentverket och SSU tillstyrker kommitténs förslag till spärrar i LUK-iimnena. UKÄ', SÖ,'kompetcnskommittén, TCO, facklärarförbun— det och SACO uppger att de avser att återkomma till frågan om spär- rad utbildning och utformningen av spärrarna i samband med sina ut- låtanden över U 68:s betänkande. Kompetenskommittén tillägger där- vid att en reell studictrygghet fordrar att man samtidigt antas till såväl de inledande ämnessudierna som till praktisk-pedagogisk utbildning. En sådan lösning antyds i U 68:s SleS till antagningssystem. Kompetens- kommittén räknar med att få anledning att återkomma till frågan se- nare under sitt utredningsarbete. Problemet rör inte enbart här aktuella lärarkategorier utan alla blivande lärare, som i framtiden får sin prak- tisk—pedagogiska utbildning vid nuvarande lärarhögskolor. En samlad lösning av hela problemet bör därför eftersträvas. I sak samma syn- punkter har framförts av SÖ, TCO och facklärarförbundet. Även RRV ansluter sig till uppfattningen att övervägandena om dimensioneringen bör avse samtliga ämnen i ämneslärarutbildningcn i linje med U 68:s förslag. '

Prop. 1975: 24 44

Styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna, OMUS och SAF understryker betydelsen av att den som antagits till utbildning i LUK- ämne garanteras möjligheter både att fullfölja en ämneskombination och att avsluta utbildningen vid lärarhögskola. SFS och Teckningslärar- nas och TI—elevernas förening menar att spärrar inne i utbildningen inte kan accepteras.

2.3.8 Fortbildning och vidareutbildning

De flesta remissinstanserna ansluter sig till lärarutbildningskommit- téns uppfattning att en förstärkning av fortbildningen för lärare i LUK- ämnen är nödvändig. TCO anser att kommittén vid beräkningen av fortbildningens dimensionering underskattat omfattningen av de erfor- derliga insatsförstärkningarna. SÖ påpekar att feriekursverksamheten i dag endast nått 25 % av den av kommittén föreslagna omfattningen. Styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna och SACO framhåller att en förstärkning av konsulentverksamheten är önskvärd.

SÖ har i sitt remissvar behandlat avsnittet om fortbildning och vidare— utbildning mycket kortfattat, eftersom det inom SÖ pågår en utredning rörande fortbildningens innehåll och organisation. Utredningen beräknas framlägga sina förslag inom en relativt snar framtid. SFS anser att frå- gorna kring fortbildning och vidareutbildning bör diskuteras generellt vad gäller samtliga lärarkategorier, inte bara LUK-lärare.

Lärarutbildningskommittén har i presentationen av sina förslag till grundutbildning understrukit att denna endast utgör en del av den er- forderliga totala utbildningen. Efter grundutbildningen måste följa en en systematiskt uppbyggd fortbildning i olika former. T CO framhåller att man i princip delar kommitténs uppfattning, men vill understryka vikten av att grundutbildningen blir i möjligaste mån yrkesinriktad. TCO menar att det är ”oriktigt-och orealistiskt att-skjuta undan alltför stora delar av grundutbildningen såsom objekt för framtida fortbild- ning”. - . - - SA CO vänder sig bestämt mot tanken att fortbildningen skall bli en ersättning för en kvalitativt mindre värd grundutbildning. Det måste enligt SACO i stället vara så, att grundutbildningen ger en kvalitativt god grund, på vilken fortbildningen sedan-bygger vidare för att uppe- hålla och förnya lärarnas kunskaper.

Teckningslärarnas riksförbund kan inte acceptera förslaget, eftersom detta i realiteten skulle innebära att ca hälften av grundutbildningen måste förläggas till fortbildning. Dessutom anser riksförbundet att ut- redningens tankegångar är orealistiska med avseende på möjligheterna att tidsmässigt utveckla fortbildningen i en sådan omfattning som vore nödvändigt.

Förslaget om kompletterande utbildning för lärare i LUK-ämnen, samt vidareutbildning för mellanstadielärare tillstyrks av styrelsen för

Prop. 1975: 24 45

gymnastik-_ och idrottshögskolorna, TCO och facklärarförbundet. Även Landstingsförbundet anser att de nuvarande lärarna i LUK—ämnen bör erbjudas ämneskomplettering på det sätt som kommittén föreslagit.

2.3.9 Forskning, forskarutbildning och forskningsanknytning

Lärarutbildningskommitténs förslag att forskarutbildning skall an- ordnas inom de av utredningen behandlade ämnesområdena hälsas med tillfredsställelse av följande remissinstanser och organisationer: konsu- mentverket, OM US, SACO, facklärarförbundet, SÖ, Sveriges riksidrotts- förbund och UKÄ.

SÖ vänder sig dock mot kommitténs uppfattning att det i de flesta ämnen blir nödvändigt att börja från början. I stället bör, enligt SÖ, alla möjliga åtgärder vidtas för att länka av och föra vidare impulser, erfarenheter och personal från den forskning som redan bedrivs. Även UKÄ anser att möjligheterna till samverkan med övriga ämnen bör undersökas innan satsningar görs på LUK-områden.

Styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna och SÖ framhåller vikten av att man som kommittén föreslår intar en mycket flexibel håll- ning vid utformningen av de enskilda forskningsprojekten och inte ge- nom en låsning av hittills vanligen tillämpade former och metoder ute- sluter sådant som skulle kunna föra arbetet framåt på olika områden av det praktiskt-konstnärliga fältet.

Facklärarförbundet understryker att tillträde till forskarutbildning under en lång övergångstid bör stå öppen för lärare med hittillsvarande lärarutbildning för att dessa inte skall åsidosättas. Dessutom bör särskild bedömning ske från fall till fall huruvida personer med hittillsvarande lärarutbildning kompletterad med ytterligare utbildning utanför det svenska traditionella högskoleområdet, kan bedömas ha en forskarut- bildning som ger behörighet till bl.a. föreslagna lektorstjänster inom skolväsendet.

OMUS ser samverkan mellan universitetet, lärarhögskola och högre musikutbildning som mycket väsentlig.

Riksidrottsförbundet framhåller att idrotten är det enda LUK-äm-ne där forskning och forskarutbildning i egentlig mening redan finns. Riks- idrottsförbundet understryker behovet av en kraftigt ökad beteendeve- tenskaplig forskning inom idrottsområdet.

2.3.10 Lärartjänster och behörighet

De remissinstanser som tillstyrkt lärarutbildningskommitténs förslag till studieorganisation instämmer naturligtvis också i förslagen till be- hörighetskrav för lärartjänst. De instanser som anser att utbildning i endast LUK-ämnen även i framtiden skall vara ett möjligt alternativ anser i konsekvens härmed att lärartjänst skall kunna omfatta endast LUK-ämnet.

Prop. 1975: 24 46

Kommittén föreslår att adjunkttjänster i ämneskombination vari LUK—ämne ingår inrättas vid skolväsendet i en kommun och att tjänst- göringen tills vidare förläggs helt eller huvudsakligen till viss skolenhet. Förslaget tillstyrks av styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna, kommunförbundet, TCO, facklärarförbundet och SFS. SACO avvisar förslaget. Med de nuvarande trygghetsbestämmelserna anser SACO inte att lärarna vinner mycket i fråga om trygghet. om tjänsten inrättas i kommunen i stället för vid en viss skolform i kommunen. Nuvarande bestämmelser garanterar, inom vissa ramar, att lärarna får tjänstgöra vid den skolform de sökt till.

Kommittén föreslår vidare att en ny typ av lektorstjänst inrättas. Innehavarna av dessa tjänster skall vid sidan av egen undervisning svara för eventuellt lokalt pedagogiskt utvecklingsarbete. Lektorstjänster i LUK-ämne eller ämnesgrupp inrättas vid skolväsendet i kommunen utan att knytas till viss skolform. Förslaget tillstyrks av SACO, facklärarför- bundet, SFS och kommunförbundet. Landstingsförbundet anser att det är värdefullt för LUK-ämnena att tjänster med inriktning mot forsk- ning skapas. Försöksverksamhet bör dock föregå mer definitiva ställ- ningstagandcn.

2.3.11 Dimensionering

Lärarutbildningskommittén har avgivit förslag till dimensionering och lokalisering av dels praktisk-pedagogisk utbildning, dels ämnesutbild— ning i de av utredningen behandlade ämnena. Vid remissförfarandet gavs möjlighet för de myndigheter, utredningar och organisationer som skulle komma att få U 68:s huvudbetänkande på remiss att avge ytt- rande övcr kommitténs förslag om dimensionering och lokalisering i yttrandet över U 68:s betänkande.

Kommitténs förslag till dimensionering av utbildningen av lärare i LUK-ämnen tillstyrks av Landstingsförbundet. Styrelsen för gymnauik- och idrottshögskolorna tillstyrker förslaget till dimensionering av idrotts- lärarutbildning. Länsstyrelserna i Kalmar och i Östergötlands län samt facklärarförbundet understryker nödvändigheten av en fortlöpande över- syn av dimensioneringen, så att mindre justeringar kan göras efter hand.

RRV anser det med hänsyn till nuvarande tjänster som ämneslärare, adjunkter och lektorer samt den nuvarande och planerade dimensione- ringen av den övriga ämneslärarutbildningen tveksamt om tvåämnes- tjänster med LDK-ämnen kan inrättas i den utsträckning som förslaget förutsätter. En bedömning av förslaget försvåras enligt RRV av att ut- redningen inte redovisat de organisatoriska konsekvenserna av den före- slagna LUK-utbildningcn med hänsyn till förekommande två- och tre- ämneskombinationcr inom övrig lärarutbildning och inte heller i fråga om bl. a. tjänstcunderlaget inom grund- och gymnasieskolan.

OMUS framhåller att kommitténs omräkning av det utbildningsbe-

Prop. 1975: 24 47

hov av ettämneslärare, som presenteras i Sözs lärarprognos 1972, till utbildningsbehov av tvåämneslärare- innehåller en rad osäkra faktorer. Man vet således inte hur lärarbenägcnheten kommer att förändras eller om undervisningsskyldigheten kommer att bibehållas vid vad som f.n. gäller. Man vet inte heller hur tjänstgöringen normalt kommer att för- delas mellan de två i tjänsten ingående ämnena. Dessutom måste ställ— ning tas till på vilket sätt utbildningskapaciteten skall minska när den nu mycket stora bristen på behöriga musiklärare har blivit täckt. OMUS menar att dessa problem kräver ytterligare analys innan beslut fattas om dimensioneringen av lärarutbildningen och fördelningen på olika orter.

Med hänvisning till nuvarande arbetsmarknadssituation för ämneslä- rare, adjunkter och lektorer samt till SCB:s prognoser över det framtida utbildningsbehovet framhåller SACO i sitt remissyttrande över U 68:s huvudbetänkande att den föreslagna dimensioneringen av lärarutbild- ningen är för hög. SACO framhåller vidare att om lärarutbildningskom- mitténs förslag skall genomföras måste utbildningens kapacitet vad gäller antalet ämneslärare i andra ämneskombinationer kraftigt reduceras och i vissa fall helt försvinna.

2.3. 12 Lokalisering

SÖ anför att reduktionen av vissa ämneskombinationer till följd av utredningens förslag kommer att bli så kraftig att SÖ inte kan tänka sig praktisk-pedagogisk utbildning förlagd till fler lärarhögskolor än de sex där sådan utbildning f.n. förekommer.

UKÄ har inte avgivit något yttrande över kommitténs förslag i de de- lar som avser dimensionering och lokalisering. I sitt remissvar på U 68:s betänkande anför UKÄ att det inte föreligger förutsättningar att nu fatta konkret beslut med anledning av U68:s lokaliseringsprogram. Under dessa omständigheter anser UKÄ att det nu inte heller erfordras något ställningstagande i princip till förslaget. För den närmaste perio- den förordar UKÄ kraftig satsning främst på nya distributionsformer, men även på utbyggnad av verksamheten på filialorterna samt i Umeå och Linköping. Om det senare skulle föreligga studerandeunderlag och andra förutsättningar, i första hand ekonomiska, för nyetablering av ytterligare fasta enheter bör U 68:s förslag vid lämplig tidpunkt bli före- mål för närmare prövning.

Kommunförbundet tillstyrker den ytterligare decentralisering som föreslås bl. a. genom inrättande av ämneslärarlinjer i Kalmar, Karlstad och Luleå.

Facit-lärarförbundet tillstyrker föreslagen lokalisering av ämnesutbild- ningen. Vidare tillstyrker förbundet att den praktisk-pedagogiska utbild- ningen för lärare i utredningsämnena förläggs till de redan befintliga lärarhögskolorna i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och

Prop. 1975: 24 48

Uppsala samt till två av de tre nya orter utredningen föreslagit, nämli— gen till Karlstad och Luleå. Förbundet anser det väsentligt att lärarhög- skolorna får en sådan storlek att samverkan mellan olika linjer inte för- hindras eller försvåras.

Länsstyrelsen i Örebro län föreslår att tecknings— och musiklärarut- bildningen ytterligare ökas med vardera 48 platser och att denna utbild- ning förläggs till Örebro. Styrelsen för gymnastik- och idrottshögsko- lorna uttalar starka farhågor för såväl idrottsutbildningen som all övrig högre utbildning i Örebro beträffande attraktivitet, kvalitet och stan- dard om inte möjlighet. ges till praktisk-pedagogisk utbildning på orten.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anser att, med hänsyn till den mycket omfattande utbildningsorganisation som finns i Växjö och med hänsyn till ortens centrala läge i sydöstra Sverige, Växjö borde ha valts som lokaliseringsort för bildkunskapsundervisning i stället för Kalmar.

Länsstyrelsen i Malmöhus län föreslår att ämnesutbildning i bildkun- skap förläggs även till Helsingborg. Länsstyrelsen i Värmlands län före- slår med hänvisning till de utomordentliga förutsättningar som finns i länet för musikutbildning att ämnesutbildning i musik förläggs till Folk- liga musikskolan i Ingesund och att ämneslärarlinje i musik förläggs till lärarhögskolan i Karlstad.

Länsstyrelsen i Västerbottens län förordar att utbildning i idrott och dramatik förläggs till Umeå. Skälen för en lokalisering av idrottsämnet till Umeå i stället för till Luleå-området är framför allt outnyttjade resurser på universitetet och möjlighet till forskning, samt tillgång till lärarhögskola med erfarenhet från ämneslärarutbildning.

2.3.13 Utbildningens ledning och personal m. m.

_RR V vänder sig mot lärarutbildningskommitténs förslag till inrättan- de av tjänster som biträdande utbildningsledare vid ämneslärarlinjerna. Enligt RRV bör en eventuell resursförstärkning vid lärarhögskolorna i första hand avse de ekonomi-administrativa uppgifterna.

Styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna anser det ej befogat att prefektens och studierektoms arbetsuppgifter läggs på en person som kommittén föreslagit. Styrelsen förordar en förstärkning av studie- och yrkesorienteringen i enlighet med förslaget. F acklärarförbundet anser an- talet föreslagna studievägledare vara för lågt med tanke på den vikt man inom utredningen tillmätt dessa befattningshavares arbete. Förbun- det tillstyrker förslagen om inrättande av tjänster som biträdande utbild- ningsledare vid lärarhögskolorna, samt om tillsättande av en kommunal kontaktman med uppgift att bl. a. administrera och planera den lärarin- riktade yrkesförberedelsen och praktiken.

2.3.14 Kostnader Enligt RRV:s mening kommer kostnaden för den föreslagna omlägg-

Prop. 1975: 24 49

ningen av LUK-lärarnas utbildning att bli väsentligt högre än vad utred- ningen angett. RRV anför följande motivering för sitt antagande:

I sina kostnadsberäkningar utgår utredningen från den nuvarande ettämnesutbildningen och jämför den med den föreslagna förändrade utbildningen i endast LUK—ämnet samt beräknar utbildningskostnaden per elev. Häremot kan invändas att utredningens huvudalternativ är tvåämnesutbildning, varför även konsekvenserna för kombinationsämnet måste beaktas. I kalkylerna bör hänsyn även tas till dimensioneringen av övrig ämneslärarutbildning inklusive ämnesstudiema i de aktuella ämneskombinationerna. Vidare bör beaktas investeringskostnader samt kostnader för ändrad lönegradsplacering och eventuell nedsättning i undervisningsskyldigheten som kan bli en följd av LUK-lärarnas ändrade tjänsteförhållanden.

2.3.15 Genomförande

Följande remissinstanser anser att ett genomförande av lärarutbild— ningskommitténs förslag bör samordnas i tiden med den av U 68 före- slagna reformeringe-n av hela högskolan: SÖ, UKÄ, styrelsen för gym- nastik- och idrottshögskolorna. SACO och SFS.

SÖ hävdar dessutom att vid en omorganisation av den omfattning som kommittén föreslår en period på ett år mellan riksdagsbeslut och reformens påbörjande knappast är tillräckligt. Facklärarförbundet påpe- kar att studerande som tänker söka sig till de nya utbildningarna i god tid måste få information om vilken typ av förutbildning som krävs för resp. utbildning. Det skulle vara olyckligt om den nya utbildningen fick starta utan kompetenta sökande till de olika utbildningsvägama. Fack- lärarförbundet bedömer det därför som alltför optimistiskt att starta LUK-utbildningen vid högskolorna 1975. Även kompetenskommittén framhåller att ett ikraftträdande redan vid antagningen av studerande höstterminen 1975 skulle innebära att rekryteringsbasen till de flesta LUK-ämnena blir mycket smal.

3. Utbildning av lärarutbildare

3.1. Nuvarande förhållanden

3.1.1. Bestämmelser om behörighet

Lärarutbildningskommittén redogör för behörighetsbestämmelser för lärare vid filosofisk fakultet, lärare vid lärarhögskola, rektor och lärare vid försöks- och demonstrationsskola, rektor och handledare vid prak- tikskola, samt för fortbildningsledare och fortbildningskonsulcnt.

Här skall i korthet redogöras för kommitténs kartläggning av behö- righetsbestämmelser för lärare vid enheter för utbildning av lärare i LUK-ämnen.

Prop. 1975: 24 50

För behörighet till lektors- och adjunkttjänster i ämnen som fysik och kemi, tjänst som lärare i teckning och musik vid andra enheter än resp. fackhögskolor och andra liknande Specialtjänster gäller i prin- cip skolstadgans bestämmelser om motsvarande tjänster i grundskola/ - gymnasieskola. '

Ordinarie tjänster för lärare i pedagogik

Vid gymnastik— och idrottshögskolorna och seminarierna för huslig. utbildning gäller samma behörighetskrav för tjänst som lektor och ad- junkt i pedagogik som för motsvarande tjänster vid lärarhögskola.

Vid Slöjdlärarseminariet fordras för behörighet till tjänst i peda- gogik att ha avlagt filosofisk ämbetsexamen med minst två betyg i vart- dcra av ämnena pedagogik och psykologi samt att ha praktisk—pedago- gisk utbildning och lärarerfarenhet motsvarande vad som fordras för at vara behörig till ordinarie 'adjunktstjänst vid. allmänt läroverk med gymnasium. Innehavare av tjänsten skall också genom vetenskapliga insikter, pedagogisk utbildning och föregående verksamhet ha ådagalagt sin lämplighet som lärarutbildare.

Lärare i ämnesmetodik och motsvarande samt övriga lärare

För behörighet till tjänst som lärare i gymnastikens metodik och i idrottens metodik krävs dels gymnastiklärarexamen eller idrottslärar- examen, dels tjänstgöring som lärare i ämnet motsvarande minst två år- med full tjänstgöring. För behörighet till tjänst som professor och biträ- dande professor gäller f.n. universitetsstadgans bestämmelser (1964: 461). För behörighet till tjänst som universitetslektor vid gymnastik- och idrottshögskolorna gäller stadgan för gymnastik— och idrottshögskolorna (1967: 273).

För behörighet till särskild tjänst som lärare i metodik vid semina- rierna för huslig utbildning gäller skolstadgans bestämmelser om behö- righet till tjänst som lärare i hemkunskap resp. textilslöjd, dvs.. hus- . hållslärarutbildning eller textillärarutbildning.

För lärare i slöjdmetodik på Slöjdlärarseminariet gäller krav på dels realexamen eller motsvarande kunskaper, dels sådan grundlig praktisk och pedagogisk utbildninglsom SÖ prövar erforderlig, dels tjänstgöring av den art och omfattning som SÖ prövar erforderlig.

Formella behörighetskrav har inte uppställtsför tjänst som lärare vid teckningslärarinstitutet på annat sätt än att sökande skall äga ”grundlig insikt i det eller de ämnen, som höra till den sökta tjänsten”. Formella behörighetskrav finns inte heller för tjänst som lärare vid musikhögsko- lorna.

Prop. 1975: 24 51

3.1.2. Befintlig och planerad utbildning av lärarutbildare

Utbildning av lärare inom UKÄ:s område

Pedagogisk utbildning av lärare som undervisar i högskoleutbildning har sedan 1950-talet bedrivits försöksvis i varierande Omfattning. 1 sam- band med reformeringen av universitetens och högskolornas organisa- tion och förvaltning 1964 blev en av UKÄ:s första åtgärder att se över den pedagogiska utbildningen av lärare vid universitet o'ch högskolor. Från 1966 till 1969 har under överinseende av universitetspedagogiska utredningen (UPU) bedrivits försöksvörksamhet med utbildning i univer- sitetspedagogik. Sedan 1969 har ansvaret för planläggning och genomfö- rander av dessa kurser överflyttats till de lokala pedagogiska utveck- lingsenheterna vid universiteten och högskolorna. Resultatet av försöks- verksamheten har varit positivt, och UPU föreslog i ett principbetän- kande ”Den akademiska undervisningen” att det börvara ett tjänste- åliggande för alla nytillkomna lärare vid universiteten att genomgå en pedagogisk grundutbildning samt att det borde vara ett åliggand'e för lä- rare att delta 1 fortbildning inom det egna ämnesområdet.

UKÄ har' 1 de senaste årens petita strukit under att förutsättningen för .. '

en kvalitativ upprustning av undervisningen vid universiteten är att universitetslärama får adekvat utbildning. På grundval av UPU: s betän— . kande hade UKÄ 1 petita för 1972/73 upprättat ett handlingsprogram för" " pedagogiskt utvecklingsarbete. Man föreslog bland annat att före ut- gången av 1976/77 pedagogisk grundutbildning och fortbildning skulle erbjudas samtliga lärare vid universiteten och högskolorna.

1973 års riksdag har anvisat medel för en i huvudsak oförändrad för- söksverksamhet med pedagogisk utbildning av lärare m. fl. vid universi- tet och högskolor.

UKÄ har sedan något år tillbaka anordnat-vissa kurser i enlighet med handlingsprogrammet. Det' gäller bl.a. kurser som ingår i den befatt- ningsinriktade pedagogiska utbildningen för huvudlärare m. fl. och den pedagogisk-administrativa utbildningen för studierektorer. Båda dessa utbildningar är uppbyggda med internatkurser varvade med tjänst- göring. Befattningsutbildningen omfattar för huvudlärare m. fl. samman- lagt ca sex veckor och för studierektorer ytterligare fyra'veckor. UKÄ diskuterar f. 11. om det i framtiden, när ett antal lärare från varjeinstitu- tion genomgått befattningsutbildning, kan vara "mera ändamålsenligt att förlägga grundutbildningen på lokal nivå, eventuellt i form av kurser för hela ”arbetslaget” vid en institution.

Pedagogisk grundutbildning och fortbildning för olika grupper av lärar—. utbildare inom SÖ:s område

Obligatorisk utbildning av lärarutbildare för behörighet till tjänst eller förordnande förekommer knappast i Sverige, förutom den särskilda kurs

Prop. 1975: 24 52

om 18 veckor som utgör krav för behörighet till tjänst som seminarie- lärare vid förskollärarutbildningen.

I prop. 1963: 111 framhöll dåvarande departementschefen att han ansåg att en förutsättning för utbyggnaden av förskoleseminarierna var att lämplig personal fanns att tillgå och att en särskild utbildning av det slag förskollärarutredningen förordade borde komma till stånd. Utbild— ningen anordnades första gången läsåret 1963/64. Den består till mer än hälften av pedagogik och metodik. Dessutom ingår ämnesstudier och praktik. Kursen utgör behörighetskrav för tjänst som seminarielärare vid förskoleserninariema.

SÖ har i de senaste årens petita framhållit vikten av en ökad satsning på grundutbildning och fortbildning av lärare vid lärarutbildningsanstal- ter, fortbildningskonsulenter, handledare vid försöks- och demonstra- tionsskolor (FoD—skolor) samt skolledare.

1973 års riksdag har beslutat om en höjning av anslagen till utbildning och fortbildning av lärare och skolledare (prop. 1973: 1 bil. 10, UbU 1973: 11 och rskr 1973: 114).

Under 1972 och 1973 har anordnats en grundläggande befattnings- utbildning gemensam för olika lärarutbildarkategorier.

För samtliga lärare med minst halv tjänst vid lärarutbildningsanstalt samt för fortbildningskonsulenter anordnas sedan 1972 regionala lärar- utbildningsdagar. Från och med 1973/74 har beviljats anslag till fem sådana dagar under läsåret. Under de senaste åren har också anordnats feriekurser av olika slag och lokala fortbildningskurser under terminstid.

Handledarutbildning förekommer f. 11. till största delen som feriekur- ser omfattande fem dagar. För lärarhögskolomas del har utbildningen anordnats i form av regionala kurser där resp. fortbildningsavdelning organiserat verksamheten i samråd med lärarhögskolorna i regionen. På liknande sätt har viss regional handledarutbildning anordnats vid semina- rierna för huslig utbildning och tidigare vid de yrkespedagogiska institu- ten. Rikskurser för t. ex. handledare inom förskollärarutbildningen har också anordnats av fortbildningsavdelningarna på uppdrag av Sö. Vid sidan av feriekurserna har även lokalt anordnad handledarutbildning bedrivits.

SÖ avser att under 1973/74 inleda såväl en grundläggande utbildning som en kontinuerlig fortbildning av handledare som förberedelse till det nya praktiktjänstgöringsåret. När den nya praktikorganisation-en har trätt i kraft kom-mer en vecka per termin att stå till förfogande för grundutbildning och fortbildning av handledare för praktikantlärare.

Lärare vid FoD—skolor (s. k. Up-lärare) har endast sporadiskt utbildats för de mycket kvalificerade uppgifterna inom lärarutbildningen. Inom SÖ tillsattes i december 1970 en arbetsgrupp (FODRAL-gruppen) för att utreda frågan om försöks— och demonstrationsverksamheten vid lärar- högskolorna. Vid lärarhögskolans fortbildningsavdelning i Linköping har

Prop. 1975: 24 53

planeringsarbete påbörjats för en första befattningsutbildning av rektorer och studierektorer vid FoD-skoloma. Fodralgruppen föreslog att denna utbildning skulle utsträckas till att omfatta även lärarhögskolornas skol- ledning, samt att kurserna skulle genomföras under kalenderåret 1973. Vidare föreslogs regionsvisa uppföljningsseminarier under läsåret 1973/ 74. Slutligen föreslog gruppen att lokalt anordnade kurser under läs- året 1973/74 skulle genomföras för lärare vid FoB-skolor och lärare vid lärarhögskolor.

Den hittills mest omfattande utbildningen anordnas av SÖ sedan 1968/ 69 för skolledare i grundskolan (rektorer och studierektorer). Numera ger dessa kurser en grundläggande utbildning omfattande två veckors grundkurs och en veckas uppföljningskurs. En liknande utbildning har bedrivits på försök fr. o. rn. 1970 för motsvarande skolledare i gymnasie- skolan. Denna utbildning blir reguljär fr.o.m. 1973/74. Obligatorisk fortbildning av skolledare har hittills inte kunnat erbjudas. I 1973 års statsverksproposition prioriteras fortbildningen av skolledare. Enligt vad lärarutbildningskom-mittén erfarit övervägs en utbildning med kortare teoretiska inslag och omfattande praktik vid kommun-ala institutioner och andra arbetsplatser som rektor i egenskap av pedagogisk och adm-i- nistrativ ledare bör känna till. Tyngdpunkten i utbildningen läggs på rektors uppgifter som ledare för skolans pedagogiska verksamhet. Man överväger också om denna utbildning skall vara obligatorisk och om kontinuerlig fortbildning bör erbjudas. Frågan om utbildning av skol- administrativ personal behandlas också.

Utbildning av lärare i LUK—ämneslärarutbildning

Många lärarutbildare vid enheter för utbildning av LUK-ämneslärare har dock breddat sina ämneskunskaper genom att läsa högskoleämnen som har anknytning till det ämne som de undervisar inom. Någon egentlig befattningsutbildning för uppgiften vid seminariet-fackskolan har de inte fått. Undantag utgör den utbildning för lärarutbildare vid gymnastik- och idrottshögskoloma som tillkommit i samarbete med nor- diska kulturkommissionen. '

Det är vanligt att lärarutbildare vid ifrågavarande utbildningsenheter genomgår Sözs fortbildningskurser i olika ämnen. Ett stort antal har också deltagit i Sözs handledarkurser.

3.2 Utredningen 3.2.1 Behörighet till tjänst i ämnesutbildning och praktisk-pedagogisk utbildning av lärare i LUX-ämne Lärarutbildningskommitténs ämnesexperter har utarbetat förslag till tjänster och behörighetskrav för befattningshavare i ämnesutbildningen

Prop. 1975: 24 54

för vart och ett av de ämnen för vilka kommittén tidigare lagt fram för- ' slag till ämnesutbildning (SOU 1972: 92 och 1972: 93). Förslagen gäller endast grundkurser. -

Lärarutbildningskommittén har genomgående räknat med tre grupper av lärare för rekrytering till varje- LUK-ämnesinstitution. Grupp 1 ut- gör de lärare med ämnesutbildning i ämnet filosofie kandidat- eller dok- torsexamen men utan praktisk- -pedagogisk utbildning och i regel utan lärarerfarenhet från grundskola/gymnasieskola. Grupp 2 utgör lärare med ämnesutbildning och examen på samma sätt som grupp 1 men med praktisk- pedagogisk utbildning och lärarerfarenhet från grundskola och! eller gymnasieskola eller annan likvärdig yrkesutbildning och -erfaren- het. Grupp 3 utgör en grupp experter som kan anställas som timlärare eller som heltidsanställda lektorer eller adjunkter.

Lärarutbildningskommittén föreslår att såväl lektorer som adjunkter" utöver grundutbildningen i LUK-ämne skall ha påbyggnadskurs i ämnet, alltså i regel studiekurser om sammanlagt 80 poäng.

En del av lärarna vid LUK-ämnesinstitutionerna bör ha praktisk- pedagogisk utbildning från lärarhögskola och erfarenhet som lärare i grundskola/gymnasieskola.

De flesta tjänster har utformats som alternativt lektors— eller ad junkts— tjänster. Undantag utgör endast några lektorstjänster i "idrott och ett antal adjunktstjänster i bildkunskap.

Lärare m. fl. i den praktisk-pedagogiska utbildningen

Enligt förslaget skall den praktisk- edagogiska utbildningen för bli- vande ämneslärare med kombinationer omfattande även LUK-ämne förläggas till lärarhögskola. Detta medför behov av nya institutioner för ämnen som nu inte är representerade vid lärarhögskola. För de LUK- ämnen som nu ingår i klasslärarutbildningen behöver institutionerna vid . vissa lärarhögskolor byggas ut för att kunna svara även för de blivande ämneslärarnas ämnesmetodiska utbildning.. Kommitténräknari fram- . tiden med följande institutioner i LUK-ämnen för utbildningen _ av klasslärare och ämneslärare vid lärarhögskola:

Institutionen för barn- och ungdomskunskap Institutionen för bildkunskap Dramatikinstitutionen Idrottsinstitutionen Institutionen för kost och miljö Musikinstitutionen Slöjdinstitutionen

Var och en av de uppräknade"institutionerna svarar för metodikutbild- ningen på ämneslärarlinje i de skolämnen för vilka studier i motsvarande ' ' ' ' högskoleämne ger behörighet till lärartjänst. Utbildningen i ämnen som konst, konst- och musikhistoria, formgiv-

Prop. 1975: 24 55

ning, foto, film/TV, rytmik och dans handhas i samverkan mellan två . eller flera institutioner. Institutionerna för bildkunskap, idrott och musik _ svarar också för ämnesutbildning och metodikutbildning på klasslärar-' linjerna i bild- och formarbete, gymnastik och musik. ' ' '

Tjänster som lektor i- LUK-ämnes ämnesutbildning "eeh" metodik före- slås inrättade vid institutionerna för bildkunskap, idrott och musik. Vid dessa institutioner föreslås också tjänster för adjunkter i ämnesutbild— ning vid sidan av tjänster för lektorer i ämnesmetodik. Vid övriga insti-' _ tutioner, dvs. institutionerna för barn- och ungdomskunskap, dramatik, kost och miljö samt slöjd, föreslås endast tjänster för lektorer i ämnes- metodik. '

Vid tillsättningen av tjänst i LUK—ämne bör liksom vid tillsättningen av tjänster i andra ämnen vid lärarhögskola totalbedömningen av skick- ligheten som lärarutbildare bli avgörande. LärarutbildningskommitténI finner att för behörighet till tjänst som lektor i gymnastikens, musikens och tcckningens metodik alltid'bör krävas påbyggnadskurs med inrikt-' ning på ergonomi, konstvetenskap, musikvetenskap eller motsvarande kunskaper, då undervisning i metodik i ergonomi eller konst—' och musikhistoria ingåri tjänsten. Kommittén anser inte att doktorsexamen generellt bör krävas för" behörighet till tjänst som lektor i LUK-ämnes metodik men finner det angeläget att någon befattningshavare vid varje LUK-ämnesinstitution har forskarutbildning i ämnet eller dess metodik. Krav på självständigt vetenskapligt arbete bör enligt utred- ningen uppställas. '

För tjänst som lektor 'i ämnesutbildning och metodik samt för tjänst som adjunkt i ämnesutbildning i LUK-ämne bör samma behö'rig'hetsbe- stämmelser gälla som för motsvarande tjänster i andra ämnen.

För att säkerställa tillräckligt omfattande och bred lärarerfarenhet hos alla lärarutbildare föreslås att- i'stadgan för lärarhögskolorna beträf— fande behörighet till tjänst'som lektor i ämnesutbildning och ämnes- metodik, lektor i ämne'smetodik samt adjunkt utöver kravet på behörig- het till ordinarie tjänst införs ett "krav på" ”gedigen praktisk-pedagogisk erfarenhet”. Samma behörighetskrav föreslås gälla för handledare och e. o. adjunkter i pedagogik.

3.2.2. Befattningsutbildning av medverkande i ämnesutbildningen i LUK- ämnen

De medverkande i den blivande lärarens olika utbildningsfaser. kan med hänsyn till sina funktioner indelas-i följande-huvudgrupper, a') pedagogisk och pedagogisk-administrativ ledningspersonal vid filosofisk ' fakultet, lärarhögskola och FoB-skola, b) institutionsföreståndare, hu- vudlärare och motsvarande vid filosofisk fakultet och lärarhögskola, c) övriga lärare vid filosofisk fakultet och lärarhögskola;FoD-lärare samt handledare vid lärarpraktiken och d) övriga medverkande i utbildningen,

Prop. 1975: 24 55

dvs. personal av olika slag vid högskoleenheterna, vid FoB-skolorna och i det allmänna skolväsendet.

De medverkande i ämnesutbildningen indelas i pedagogisk-administra- tiv ledningspersonal, dvs. prefekt, studierektor och huvudlärare, samt övriga medverkande, dvs. pedagogisk personal samt administrativ och teknisk personal.

Lärarutbildningskommittén föreslår att i princip alla lärare vid äm- nesinstitutioner i LUK-ämne skall få en befattningsutbildning som be- står av dels introduktionsutbildning före och i början av verksamheten som lärare vid institutionen, dels kontinuerligt återkommande fort- bildning. Såväl introduktionsutbildningen som fortbildningen förläggs huvudsakligen till de enskilda institutionerna men bör också innehålla inslag genomförda i ”tvärgrupper” och grupper med företrädare för samma ämne från hela landet.

För den pedagogisk-administrativa ledningspersonalen räknar kom— mittén med en pedagogisk och pedagogisk-administrativ befattningsut- bildning som anordnas gemensamt för befattningshavare med lednings- funktioner inom olika institutioner och högskolor.

3.2.3. Befattningsutbildning av medverkande i den praktisk-pedagogiska utbildningerl

Utgångspunkt för läraru-tbildningskommitténs behandling av frågan om befattningsutbildning för de medverkande i den praktisk-pedagogis- ka grundutbildn-ingen är att de utgör ett lärarlag/arbetslag. Kärnan i lä- rarlaget är pedagogik— och metodiklärarn-a samt handledarna. I arbets- laget ingår också lärarkandidaterna.

För att skapa en enhet av ämnesutbildning och praktisk-pedagogisk utbildning bör enligt kommittén befattningsutbildningen genomföras del- vis gemensamt för ämnesutbildare och lärarutbildare. I syfte att främja kontinuitet mellan grundutbildning och fortbildning i lärarut- bildningen bör befattningsutbildningen utformas så att den kan engagera även andra grupper än dem som medverkar i utbildningen vid lärar- högskolan, nämligen skolledare, huvudlärare och fortbildningskonsulen- ter.

Befattningsutbildning bör anordnas för följande grupper av medver- kande i den blivande lärarens praktisk-pedagogiska utbildning.

Grupp I — introduktionsutbildning (kurs A): för nyutnämnda lärare vid lärarhögskolan och i POD—skolorna, nyutnämnda handledare och rektorer i praktikskolorna samt skolchefer i praktikkommunerna, nyut— nämnda fortbildningsledare och -konsulenter (kurs Aa). Motsvarande utbildning ges i seminarieform åtredanverksamma lärare vid lärarhög- skola (kurs Ab). _ . .

Grupp 11 — fortbildning (kurs B): för skolledare och lärare vid lärar- högskolan och i FoD-skoloma, skolledare och handledare i. praktiksko- lorna, fortbildningsledare och -konsulenter.

Prop. 1975: 24 57

Grupp III —- pedagogisk utbildning (kurs C 1) och pedagogisk-admi- nistrativ utbildning (kurs C 2): gemensam för befattningshavare vid olika utbildningsenheter. Deltagare är bland andra rektorer, studierektorer (utbildningsledare) och institutionsföreståndare vid lärarhögskola, insti- tutionsföreståndare, studierektorer och huvudlärare inom ämnesutbild- ningen.

Grupp IV — skolledarutbildning (kurs D): för rektorer och studie- rektorer i grundskola och gymnasieskola, skolchefer i kommuner samt fortbildningsledare och -konsulenter.

Även för huvudlärare bör viss utbildning anordnas, t. ex. vid studie- dagar och i konferensform.

Fortbildning föreslås också ske i andra former, bland annat genom att lärare vid lärarhögskola ges rätt att i regel vart femte år inom tjäns- ten vid lärarhögskolan ha full tjänst som lärare i grundskola/gymnasie- skola. Vidare föreslås att metodiklektorer under vissa förutsättningar skall kunna antas till ämnesmetodisk forskarutbildning utanför kvoten.

3.2.4. Särskild befattningsutbildning m. m. för nu verksamma lärarutbil- dare i LUK-ämnen

För nuvarande lärarutbildare i LUK-ämnen som avser att medverka också i den nya utbildningen föreslår lärarutbildningskommittén en särskild befattningsutbildning under året närmast före det då över- gången till den nya utbildningen påbörjas. Denna särskilda utbildning omfattar tre komponenter och genomförs i tre led.

De tre innehållskomponenterna är a) information och diskussion av den högre utbildningens mål, organisation och arbetsformer i syfte att ge den nya LUX-ämnesutbildningen en egen profil samtidigt som den integreras i arbetet vid filosofisk fakultet och nya utbildningslinjer utfor- mas med LUK—ämnen och andra ämnen, b) genomgång och diskussion av de nya normalstudieplanema eller underlaget för dessa samt utarbe- tande av lokala studieplaner och förberedande i övrigt av reformen på den enskilda utbildningsorten, c) utarbetande av undervisningsmetoder som möjliggör en vidare yrkesinriktning än nu och som ger elementär vetenskaplig metodskolning i grundstudiema.

Utbildningen består av en inledande-regionalt anordnad kurs om en vecka öppen för alla intresserade lärare i nuvarande utbildning av LUK- ämneslärare. Därefter följer arbete med möjlighet till viss tjänstledighet vid den egna utbildningsenheten under året och vid slutet av året en konferens om en vecka för de lär-are som redan från början skall med- verka i den nya ämnesutbildningen.

När det gäller kompletteringen av ämneskunskaper föreslår kom- mittén, att åtgärder vidtas för att underlätta individuellt planerade så— dana studier vid universitet och högskolor, i första hand inom Sverige men i vissa fall även i utlandet.

Prop. 1975: 24 58

3.2.5. Befattningsutbildningens ledning och genomförande

Huvudparten av befattningsutbildningen planeras och genomförs en- ligt förslaget lokalt och regionalt. Den centrala samordningen, utaibe- tandet av vissa ramprogram m.m. handhas av de centrala ämbetsverken i samverkan med varandra och med representanter för regionala och i vissa fall lokala organ. Vidare svarar de centrala myndigheterna i sam- verkan med berörda befattningshavare för den pedagogiska och peda- gogisk-administrativa utbildningen av högskolornas och institutionernas ' eller utbildningslinjernas pedagogisk- administrativa ledning

Enligt förslaget svarar regionalt utvecklingsenheterna vid universiteten . I och Linköpings högskola" 1 samråd med berörda högskolor och institu- tioner för ämnesutbildarnas befattningsutbildning. Motsvarande uppgif- ter fullgörs lokalt av utbildningsnämnderna. ' .

När mera genomgripande förändringar' 1 högskoleväsendetgenomförs, ' kommer ledningen av befattningshavamas utbildning och fortbildning sannolikt att undergå vissa förändringar. Lärarutbildningskommittén går inte närmare in på denna fråga men understryker vikten av samverkan mellan berörda myndigheter och utbildningsenheter och, när ,det gäller utbildning av medverkande i praktisk-pedagogisk utbildning, med skol- väsendet i praktikkommunerna.

Befattningsutbildningen för ämne'sutbildarna skall enligt förslaget börja genomföras det år då reformen påbörjas. För medverkande i praktisk- pedagogisk utbildning påbörjas den ett år senare. Den särskilda ' befattningsutbildningen för nu verksamma utbildare av LUK- ämneslä- 1a1'c äger rum ett år före reformens början.

3.2.6. Kostnader

Året närmast före reformens början beräknas befattningsutbildningen kosta ungefär 1 milj. kr. Kostnaden stiger därefter fram till och med' det tredje året efter reformens början då den beräknas uppgå till ca ' 2. :) milj. kr. ' ' '

Från och med det femte året efter reformens början beräknas befatt- ' ningsutbildningen få den omfattning som den sedan kontinuerligt kom— ' mer att ha. Den årliga kostnaden uppgår då till ea.1,8 milj. kr. Av detta - belopp går drygt en fjärdedel, 480 000- kr., till utbildningen av ämnesut- bildare och nära tre fjärdedelar, eller över 1,3 milj. kr., till utbildningen av medverkande 1 den praktisk- pedagogiska utbildningen.

Den samlade kostnaden för- den redovisade sexårsperioden uppgår till » ca 10 8 milj. kr. Av detta belopp går ca 3,8 milj. kr till ämnesutbildama och ca 7 milj. kr till medverkande i den praktisk- pedagogiska” utbilda "

n1ngen.

Prop. 1975: 24 59

3.2.7 Reservation Ledamöterna Carl Tomas Edman och Jan-Olof Olsson har reserverat sig mot lärarutbildningskommitténs förslag med följande motivering. Utredningens majoritet har inte dragit konsekvenserna av sin syn på lärarutbildarna som en central' grupp av stor betydelse för skolans arbete. Rescrvantcrna anser att varje lärarutbildare redan från första tjänstgö- ringen bör vara så skickad att uppgifterna kan fullgöras med stora krav på kvalitet i undervisningen. De föreslagna korta kuserna möjliggör inte någon integration mellan teori och praktik under befattningsutbildning- en. Om denna integration inte kan genomföras i befattrnngsutbildningen finns skäl att anta att lärarutbildaren i sin undervisning inte naturligen kombinerar dessa komponenter. Enligt reservanternas uppfattning bör sålunda lärarutbildare själva auskultera, ha egna övningslektioner och genomgå såväl skolpraktik som samhällspraktik på olika institutioner. Detta har inte medtagits' 1 majoritetsförslaget. ' ' Den längre grundutbildningen för lärarutbildare som reservanterna förordar bör omfatta en termin. En sådan utbildning finns f. n. för semi- narielärare inom förskollärarutbildningen oc'h förordades av 1960 års lä- rarutbildningssakkunniga'(SOU 1965: 29). En satsning på befattningsutbildning inom lärarutbildningsområdet bör begränsas till de personalkatcgorier som har störst behov av utbild- ning. Övriga kategoriers utbildningsbehov bör'avvägas med hänsyn till de andra arbetsuppgifter som åligger dessa. ' Lärarutbildaren bör vara väl förtrogen med barn— och ungdomsarbete inom olika verksamhetsområden för att i sin undervisning beakta kravet på lärarna i detta sammanhang. Dessa krav' 'på skolan och därmed på lärarna leder till att samhällsprak'tik 1 olika former bör inga i en befatt- ningsutbildning för lärarutbildare.

Lärarutbildaren bör' genom' specialarbete i undervisriingsplanering kunna erhålla en förutsättningslös uppfattning om' olika undervisnings- metoder och -ifrågasätt-a' traditionella lösningar.

3.3. Remissyttranden 3.3.1 Inledning

Denna sammanställning omfattar framför allt de synpunkter som lagts ' på den föreslagna befattningsutbildningen. '

3.3.2. Befattningsutbildning av medverkande? 1 ämnesutbildningen i LUK-. - . ämnen

Konstfackskolan, Svenska kommunförbundet och SÖ ställer sig posi- ' tiva till förslaget angående befattningsutbildningen. '

F acklärarförbundet och Sveriges Iärarfärbund har i ett gemensamt ytt- rande starkt betonat vikten av att alla ämnesutbildarei har praktisk-peda-

Prop. 1975: 24 60

gogisk utbildning. För befattningshavare som saknar sådan utbildning anser förbunden att sådan måste anordnas som en kombinerad praktisk— pedagogisk utbildning och befattningsutbildning omfattande en termin. Vidare anser man att den föreslagna studieplanen kan användas till vissa delar, men att utbildningen bör få en större praktisk-pedagogisk tyngd- punkt. Kursdeltagarna bör ha egna övningslektioner under ledning av en lärarutbildad högskolelärare. Man anser också att all befattningsut- bildning — både grundutbildning och fortbildning — skall inskrivas som en rättighet och ske på tjänstetid. Lärare som genomgår befattningsut- bildning skall under tid denna pågår vara ledig från ordinarie arbets- uppgifter inom institutionen.

RRV anser att om befattningsutbildningen har specifik betydelse för lärarutbildningsfunktionen bör man som ett alternativ kunna överväga en mer koncentrerad utbildningsinsats inplacerad så tidigt som möjligt.

Även SFS avstyrker den föreslagna befattningsutbildningen till för- män för en enterminsutbildning. Däremot ställer man sig positiv till förslaget om fortbildning. Det är dock enligt SFS synnerligen väsentligt att den görs obligatorisk för alla berörda lärarkategorier. Värdet av fort- bildning i form av regelbundet återkommande tjänstgöring inom det allmänna skolväsendet vill SFS starkt poängtera. Även pedagogiklärare vid lärarhögskolan bör åläggas denna fortbildning.

OMUS anser att förslaget till befattningsutbildning för olika ka- tegorier lärarutbildare är helt otillräckligt för att ersätta tidigare bris- ter på det praktisk-pedagogiska området. Den blivande lärarutbildaren bör genom befattningsutbildningen få kännedom om utbildningens mål, innehåll och olika undervisningsmetoder vad gäller såväl själva lärar- utbildningen som det allmänna skolväsendets verksamhet. Det är nöd- vändigt med både teoretisk undervisning och egen praktisk erfarenhet där de teoretiska kunskaperna och färdigheterna får sin tillämpning. Auskultationer hos erfarna lärare bör vara ett ofta återkommande inslag under befattningsutbildningen. Vid-are anser man att utbildningstiden måste överstiga vad som föreslås i betänkandet och sannolikt uppgå till en termin.

SACO är i princip positivt inställd till att metodiklektorer som ej genomgått forskarutbildning får tillfälle delta i ämnesmetodisk forskar- utbildning. Den forskarutbildning som i form av försöksverksamhet bedrivs i UKÄzs regi bör dock enligt SACO:s uppfattning ges en annan uppläggning för att den skall ge behörighet till lektorstjänst inom det allmänna skolväsendet. SACO ser det vidare som positivt, att befatt-' ningsutbildning reguljärt skall ordnas för lärare inom ämnesutbildningen. I avvaktan på att befattningsutbildningen kommer till stånd bör, vid tillsättning av tjänster, lärare med praktisk-pedagogisk utbildning priori- teras.

UKÄ understryker starkt vikten av en pedagogisk utbildning också för .

Prop. 1975: 24 61

lärarna inom högskolan. Man framhåller emellertid att en sådan utbild- ning inte kan begränsas till att omfatta endast de lärare som berörs av utredningens huvudförslag utan att en generell reform som omfattar all undervisande personal vid högskolan är angelägen.

3.3.3. Befattningsutbildning av medverkande i den praktisk-pedagogiska utbildningen

Facklärarförbundet och Sveriges lärarförbund delar kommitténs åsikt att befattningsutbildningen —— både grundutbildning och fortbildning —— bör syfta till att integrera skapande verksamhet med kunskapsförmed- ling och insikter och träning av färdigheter. I facklärarförbundets ytt— rande över förslaget till ämnesutbildning har starkt understrukits bety- delsen av att kunskaper och färdigheter varvas och integreras med var- andra. Förbunden anser vidare det nödvändigt att lärarhögskolans lärare lever med i det dagliga skolarbetet i alla dess former och att detta endast är möjligt vid full tjänstgöring som lärare. Förbunden tillstyrker förslaget att lärare vid lärarhögskola skall ha rätt — men även skyldig- het — att t. ex. vart femte år tjänstgöra med full tjänst i grundskola/ gymnasieskola.

SFS, Svenska kommunförbundet, konstfackskolan och SÖ instämmer i kommittéförslaget. SÖ avstyrker dock förslaget beträffande handledar- nas fortbildning. SÖ bedömer det mera lämpligt att de treårsförord- nade handledarna deltar i en veckas fortbildning två till tre gånger un- der en förordnandeperiod.

Enligt OMUS” mening måste befattningsutbildningen av blivande lä- rarutbildare inom praktisk-pedagogisk utbildning i stor utsträckning för- ena teori, praktik och auskultationsverksamhet. Eftersom behörighetskra- vet i princip omfattar undervisningserfarenhet från det allmänna skolvä- sendet, kan befattningsutbildningen koncentreras till att ge erfarenheter av och kunskap om undervisningen på lärarutbildningsnivån, såväl äm— nesutbildningen som den praktisk-pedagogiska utbildningen.

Som principmodell accepterar SACO utredningens förslag till befatt- ningsutbildning. Denna är dock enligt SACO:s mening ett absolut mini- mum för personal inom den praktisk-pedagogiska utbildningen vid de nuvarande lärarhögskolorna samt inom ämnesutbildningen. På längre sikt bör därför introduktionsutbildningen för dessa grupper bli mer om- fattande och den återkommande fortbildningen koncentreras tidsmässigt.

3.3.4. Särskild befattningsutbildning m. m. för nu verksamma lärarutbil- dare i LUX-ämnen

SFS anser förslagen rimliga. Facklärarförbundet Och Sveriges lärar- förbund understryker nödvändigheten av särskild befattningsutbildning för nu verksamma lärarutbildare men anser att kommittén inte tagit konsekvenserna av sina uttalanden när den utformat förslaget till befatt-

Prop. 1975: 24 62

ningsutbildningens omfattning varför förbunden bestämt avstyrker det—. samma. Förbunden föreslår följande utbildningsgång/innehåll: 1) Sex- veckors introduktionsutbildning med .det grundinnehåll-;utredningen föreslagit för den inledande veckokursen. Detta innehåll måste utvid- gas. Diskussioner, seminarieövningar och planeringsarbete bör ingå. Vidare bör deltagarna få "följa arbetet inom olika institutioner inom filosofisk fakultet samt den administrativa arbetsgångcn. 2) Deltagarna arbetar vidare med studieplaner på hemorten. Detta arbete skall ske , . under tjänstledighet. I vissa fall kan det vara lämpligt att någon/några befattningshavare fullgör detta arbete medan andra uppehåller under- visningen vid lärarhögskolan. Arbetet med genomförande av reformen får ej läggas till de fortlöpande uppgifterna vid lärarhögskolan. &) Un— der läsåret innan befattningshavaren skall övergå till den nya utbild- ningsorganisationen bör centrala seminarier, konferenser etc. anordnas, då det är synnerligen väsentligt att företrädare för de olika ämnena får tillfälle att tillsammans diskutera uppkommande problem. 4) I slutet av året anordnas en konferens om en vecka för de befattningshavare, som skall övergå till den nya organisationen. Förbunden anser det inte realistiskt att anordna den särskilda befattningsutbildningen vid ett enda tillfälle eftersom man inte kan ”tömma” en skola på lärare. .

SÖ ställer sig positiv. till lärarutbildningskommitténs förslag och an— sluter sig i princip till kommitténs uppfattning ifråga om den särskilda befattningsutbildningens omfattning. SÖ vill särskilt understryka, att till— fälle måste beredas alla som avser övergå till det reformerade systemet att delta i utbildningen utan att detta utgör ett villkor. Utbildningen bör, bl. a. på grund av det successiva tillsättandet av tjänsterna, förläg- gas under arbetsåret före reformens inledande.

OM US anser att en särskild befattningsutbildning för nu verk- samma lärarutbildare i LUK-ämnen bör organiseras så, att lärarna under en längre tid kan delta i utbildningen på deltid, eftersom musika- liska färdigheter normalt måste inhämtas under förhållandevis lång tidsperiod. Det är således inte möjligt att-koncentrera en- fortbildning i musik till ett fåtal veckor. _

Konstfackskolan anser att personalpolitiska hänsyn måste. spela en stor roll vid övergång till ny utbildningsorganisation. Vidare anser man att det bör anförtros åt de berörda utbildningsenheterna att i' lokal eller regional samverkan svara för uppläggning och genomförande av reform- förberedelserna.

SA CO ställer sig principiellt positiv till att en särskild befattningsut- bildning anordnas. Beträffande den särskilda befattningsutbildningens organisation anser SACO att en punkt ytterligare bör utredas. Utred- ningen föreslår en regional princip för uttagande av deltagare till kur- serna. Det bör emellertid närmare övervägas vilken princip som är den riktiga från effektivitetssynpunkt — den regionala, där lärare från när-

Prop. 1975: 24 63

liggande orter men med olika ämnen träffas eller den- där konferenser anordnas och där lärare som undervisar 1 samma ämne får diskutera förändringar i utbildningen. Vid-are ser SACO det som angeläget, att arbetsgivaren arrangerar övergångsåtgärder för de nu verksamma lärar- utbildarna i LDK-ämnen. SACO avstyrker bestämt, att introduktionskursen f_ör ämnesutbildare . skall förläggas till ferietid, .eftersom utbildningen är föranledd av att arbetsgivaren ändrar utbildningens organisation..

4 Tjänster 1 nya ämneskombinationer för lärare i.yrkcsinriktade ämnen i gymnasieskolan ' ' '

Genom beslut den 16 juni 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt SÖ att när- mare utreda och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till bestäm- melser om införande av lärartjänster i nya ämneskombinationer i gym— nasieskolan för att möjliggöra för vissa lärare i yrkesinriktade ämnen att kombinera sitt huvudämne med annat undervisningsämne.

Med skrivelse den 13, oktober 1973 har Skolöverstyrelsen inkommit med förslag i ärendet och därvid förordat att tjänster inrättas i_ett antal nya ämneskombinationer, omfattande .bl. a. förutom yrkesinriktat ämne, sådana ämnen-som svenska, engelska, matematik, fysik, kemi, företagsekonomi och arbetslivsorientering. Bland de föreslagna nya äm- nena finns i vissa kombinationer ävenlteckning och formgivning samt psykologi.

SÖ har för sin del funnit att införandet av lärartjänster i nya ämnes- kombinationer är en konstruktiv åtgärd för att undanröja bristen på . tjänstgöringsunderlag för ifrågavarande lärare även om åtgärden från vissa synpunkter kan inge någon. tveksamhet. Vidtas inte åtgärder som leder till att den partiella övertaligheten för dessa lärare undanröjs, eller i varje fall kraftigt minskas, finns det enligt Sözs mening risk för att det blir svårt att behålla och även att nyrekrytera de lärare som fordras för den yrkesinriktade undervisningen. SÖ framhåller. att förslagets ge- nomförande till stor del kommer att. bli beroende av storleken och for- merna för det ekonomiska stödet till läraren, som skall vidareutbildas, och av den trygghet i anställningen som vederbörande kan räkna med i den nya situationen som lärare. .

Enligt av SÖ inhämtade uppgifter är intresset för de nya ämneskom— binationerna stort bland berörda lärare.

Länsskolnämnderna däremot har ställt sig tveksamma inför frågan om införandet av ifrågavarande tjänster. Endast ett fåtal nämnder är. posi- tiva, helt allmänt, under sådana motiveringar som att åtgärden skapar större anställningstrygghet för läraren, att det är fördelaktigt för små skolor emedan läraren lättare kan placeras och att fler lärare kan få fulla tjänster. Beträffande frågan om det är sannolikt att tjänstgörings—

Prop. 1975: 24 64

underlaget kan beredas ifrågavarande lärargrupper i det nya ämnet, utan att problem uppstår för andra behöriga lärare, har ingen nämnd klart uttalat sig för att utrymme finns.

De flesta myndigheter och organisationer som av SÖ beretts tillfälle att yttra sig i frågan är positiva till förslaget. AMS och kommunförbun- det har inte haft något att invända mot föreslagna åtgärder. Facklärar- förbundet tillstyrker principen liksom lärarutbildningskommittén. Sve- riges lärarförbund anser att man inte kan behandla frågan utan samband med LUK-förslaget. Skolledarförbundet tillstyrker förslaget med be- gränsning av antalet ämneskombinationer. Lärarnas riksförbund anser sig från arbetsmarknadsmässiga bedömningar inte kunna tillstyrka för— slaget.

5. F öredraganden

5.11. Inledning

Utformningen av lärarutbildningen är en central fråga i samband med reformeringen av skolväsendet. Lärarutbildningen är ett betydelsefullt medel för att förverkliga de mål som satts upp för skolans verksamhet. Att lärarnas roll och arbetsmetoder utvecklas och förändras är en förut— sättning för en fortsatt reformering av skolan.

En omfattande diskussion i dessa frågor fördes i samband med för- slaget till 1967 års riksdag om formerna för utbildningen av klasslärare och ämneslärare (prop. 1967:4, SU 1967: 51, rskr 1967: 143). Proposi- tionen innehöll ställningstaganden som var giltiga för alla kategorier av lärare. Enligt dessa ställningstaganden måste målet för lärarutbildning— en fastställas med utgångspunkt i de nya skolformernas målsättning, kurSinnehåll och verksamhetsforrner, såsom de hade angetts i läro- planerna. Samtidigt framhölls att skolan inte får vara statisk. Den måste ständigt utvecklas i takt med förändringarna i samhället. På samma gång bör skolan utveckla de nya generationernas vilja att ytter- ligare förbättra både skolan och samhället. I propositionen erinrades också om att de första lärarna med den nya utbildningen kommer att vara verksamma ännu ett stycke in på 2000-talet. Mycket tyder på att lärarnas roll och formerna för deras verksamhet under denna tid kom- mer att förändras i hög grad. Förändringarna kommer bl. a. att växa fram ur ett allt starkare behov att ta större hänsyn till den enskilde elevens behov och intressen vilket leder till krav på mer differentierade arbetsformer. I propositionen framhölls vidare att det är av största vikt, att den nya lärarutbildningen blir ett led i den fortgående skolreformen, och att den hos läraren grundlägger vilja och förmåga till omvärde- ring och ständig förbättring av skolans arbetssituation, kurser och lärostoff_ Det fordras också att lärarna har förmåga att kritiskt be-

Prop. 1975: 24 65

döma företeelser och problem, liksom att de får goda förutsättningar att följa det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet.

Den reformering av lärarutbildningen som beslöts av 1967 års riks— dag avsåg såväl utbildningens innehåll som dess organisation. 1 organi- satoriskt avseende innebar reformen att både utbildningen av klasslärare och den praktisk-pedagogiska utbildningen av ämneslärare förlades till lärarhögskolor. Ämnesstudierna för blivande ämneslärare på grundsko- lans högstadium och i gymnasieskolan äger i huvudsak rum vid univer- sitet. Studierna bygger i regel på treårig linje i gymnasieskolan. Den praktisk-pedagogiska delen av ämneslärarutbildningen består av en för- beredande, begränsad del förlagd i omedelbar anslutning till den ämnes- teoretiska utbildningen och en avslutande del som omfattar ett studieår.

År 1973 förändrades genom ett beslut av statsmakterna utformningen av praktiken för studerande vid lärarhögskolans lågstadie-, mellanstadie- och ämneslärarlinjer (prop. 1973: 78, UbU 1973: 34, rskr 1973: 274). Även i samband med detta beslut framhölls behovet av förändringar i lärarrollen. I högre grad än tidigare betonades de elevvårdande uppgif— terna, lärarens sätt att fungera i förhållande till elevgruppen och hans be— redskap att möta psykologiska och sociala problem. Sådana inslag i ut- bildningen som undervisning om elevvårdsproblem, barn- och utveck- lingspsykologi, specialundervisning, invandrarfrågor m.m. liksom kon- takter med samhället utanför skolan förstärktes. Pedagogik- och meto- dikundcrvisning skulle enligt propositionen integreras i större utsträck- ning än tidigare både i praktikdelen av utbildningen och i utbildningen i övrigt.

I samband med 1967 års beslut om reformering av klass- och ämnes- lärarutbildningarna betonades också vikten av att i skolsituationcn främ— ja en kontinuerlig samverkan mellan olika lärarkategorier. I propositio- nen framhölls att inledningen av skolans ämnen i grupperna läroämnen, övningsämnen och yrkesämnen motverkar en sådan samverkan. Så länge denna indelning finns kvar är det svårt att undvika uppfattningen att de olika grupperna av ämnen har olika värde. I propositionen föreslogs där- för att benämningarna läroämnen, övningsämnen och yrkesämnen skulle avskaffas. Riksdagen godkände detta liksom vad som föreslogs om möj- lighet att i lärartjänst kombinera läro- och övningsämne. Förslaget inne- har att extra ordinarie lärartjänst skulle få omfatta båda typerna av äm— nen. Åtgärden borde dock ses som ett provisorium av det skälet att en slutgiltig lösning ansågs kunna övervägas först sedan en mer genomgri- pande utredning skett beträffande utformningen av övningslärarutbild- ningen.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 24 april 1970 utfärdat proviso- riska bestämmelser om extra ordinarie tjänster som lärare i övnings- ämne och läroämne. Sådana tjänster har inrättats endast i begränsad utsträckning. Särskilda bestämmelser om tjänster för lärare i musik och

5 Riksdagen 1975. ] saml. Nr 24

Prop. 1975: 24 66

annat ämne i grundskolan och gymnasieskolan m. m. meddelades den 5 maj 1972 sedan 1971 års riksdag beslutat att en provisorisk utbildning av tvåämneslärare i musik och något av ämnena svenska, engelska, matematik eller historia — med möjlighet för dispens i fråga om andra kombinationer _ skulle få anordnas med början läsåret 1971/72 (prop. 1971: 31, UbU 1971: 5, rskr 1971: 112).

För uppgiften att se över utbildningen av de olika slags lärare som kan föras in under begreppet övningslärare tillkallades år 1968 särskilda sakkunniga, som antog namnet lärarutbildningskommittén. Kommitténs utredningsuppdrag avsåg utbildning av lärare för grundskola och gym- nasieskola i ämnena barnkunskap, barn- och ungdomskunskap, bostads/ miljökunskap, dramatik, ergonomi, familjekunskap, formgivning, gym- nastik, hemkunskap, konsumentkunskap, kostkunskap, slöjd, teckning och textilkunskap, samt delar av ämnena ekonomi, konst och konst- och musikhistoria. Uppdraget har redovisats i betänkandena (SOU 1972: 92 och 93) Fortsatt reformering av lärarutbildningen och Förslag till studie- planer samt (SOU 1973: 42) Utbildning av lärarutbildare. I kommitténs uppdrag ingick även vissa delar av musiklärarutbildningen. De delar av utbildningen av musiklärare som avser själva ämnesutbildningen i musik utreds tillsammans med övriga utbildningsfrågor på musikområdet av organisationskommittén för högre musikutbildning (OMUS).

Förändringar i lärarrollen, lärarnas sociala uppgifter och deras för- måga till samverkan tas som utgångspunkter för direktiven till de sak- kunniga som jag med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1974 har tillkallat för att utreda lärarutbildningens mål, struktur, inne- håll m.m. De sakkunniga har antagit namnet 1974 års lärarutbildnings- utredning. I direktiven framhålls bl. a. att de sakkunniga i första hand bör ta upp frågor som rör grundutbildningen för vad som nu benämns lärare för klass på låg— och mellanstadierna samt lärare i de ämnen som tidigare kallades läroämnen för grundskola, gymnasieskola och vuxen- utbildning. I denna del får de sakkunnigas arbete också karaktär av ut- värdernig av 1967 års lärarutbildningsreform liksom av den beslutade nya praktikorganisation-en. I vilken utsträckning de sakkunnigas uppdrag skall komma att omfatta utbildningen av lärare i barnkunskap, drama- tik, hemkunskap, gymnastik, musik, slöjd och teckning skall enligt di- rektiven avgöras sedan ställning tagits till lärarutbildningskommitténs förslag.

Skolöverstyrelsen (SÖ) har i oktober 1973 kommit in med förslag om införande av lärartjänster i nya ämneskombinationer i gymnasieskolan för att möjliggöra för lärare i yrkesinriktade ämnen att kombinera sitt huvudämne med annat undervisningsämne. SÖ anser att införandet av sådana lärartjänster är en konstruktiv åtgärd för att undanröja bristen på tjänstgöringsunderlag för ifrågavarande lärare, även om åtgärden från vissa synpunkter kan inge någon tveksamhet. Enligt av SÖ inhäm-

Prop. 1975: 24 67

tade uppgifter är intresset för de nya ämneskombinationerna stort bland berörda lärare.

I frågor som rör den högre utbildningen och utbildningar på kultur- området har jag särskilt samrått med chefen för utbildningsdepartemen- tet.

5.2 Kommittéförslaget I enlighet med lärarutbildningskommitténs terminologi kommer jag i fortsättningen att använda beteckningen LUK-ämnen för de ämnen som kommittén har behandlat.

Kommittén föreslår en genomgripande förändring av utbildningen av lärare i LUK-ämnen. I korthet innebär förslaget följande.

De blivande lärarna i LUK—ämnen måste ha samma referensram som andra studerande i högskolan och övriga lärare i skolan. Det betyder att den allmänna behörigheten för tillträde till studierna bör vara genom- gång av minst tvåårig linje av gymnasieskolan eller motsvarande kunska- per och färdigheter enligt det vid 1972 års riksdag beslutade allmänna behörighetskravet för tillträde till högre studier (prop. 1972: 84, UbU 1972: 31, rskr 1972: 240). Stor vikt bör också fästas vid kunskaper om och erfarenheter från olika områden av arbetslivet och samhället i öv- rigt. Därför föreslår en majoritet inom kommittén att för tillträde till den praktisk-pedagogiska utbildningen vid lärarhögskolas ämneslärarlinje skall krävas minst ett års arbetslivserfarenhet från annat område än sko- lan.

F. n. är tjänsterna i de ämnen som omfattas av kommitténs uppdrag regelmässigt konstruerade som ettämnestjänster. Kommittén föreslår att studierna i LUK-ämnen för studerande som siktar till att skaffa sig be- hörighet som lärare skall kombineras med studier i ytterligare något skol- ämne. Motiveringen är följande. En bredare utbildning är berikande för lärarens personliga utveckling i sitt yrke. Detta gäller också lärarens in- ställning till skolans mål och hans syn på ämnets uppgift i skolan och dess utveckling. Lärarens möjligheter att samverka med andra lärare ökar. Vidare förbättras förutsättningar att lära känna eleverna. Skolar- betet underlättas för läraren om han får tillfälle att möta eleverna under längre tid. En vidgad behörighet möjliggör för skolan att låta läraren få arbeta med eleverna i mer än ett ämne. Om skolorganisationcn så medger innebär detta att läraren i större utsträckning kommer att un— dervisa samma elever under flera veckotimmar än f. n. Lärarutbildnings- kommittén har i enlighet med direktiven vägt in lärarens möjligheter att få jämn sysselsättning i skolan oavsett timplaneförändringar och ele- vernas val. Pedagogiska och organisatoriska skäl talar enligt lärarut— bildningskommittén för en övergång från ettämnesutbildning till fler- ämnesutbildning.

Förslaget till organisation av studierna överensstämmer i stort med det system som gäller i ämneslärarutbildningen.

Prop. 1975: 24 68

Ämnena skall studeras efter varandra. Studierna skall omfatta sam— manlagt minst 120 studiepoäng, enligt det vid de filosofiska fakulteterna tillämpade poängsystemet, vilka får tillgodoräknas i filosofie kandidat- examen. Färdighetsträningen i LUK-ämnena kräver att tidsomfånget för studierna inte blir alltför kort. Studierna i LUK-ämnet bör därför om- fatta minst 60 studiepoäng. Den praktisk-pedagogiska utbildningen föreslås i huvudsak äga rum efter avlagd grundexamen och bli förlagd till lärarhögskolas ämneslärarlinje. Den sammanlagda studietiden blir alltså fyra år efter gymnasieskolan. Om LUK-ämne ingår i studierna kommer examen i regel att ge behörighet för tjänst i två ämnen. För ämneslärare gäller annars att tjänst i grundskolan regelmässigt skall om- fatta tre ämnen.

En positiv faktor i nuvarande utbildning av LUK-ämneslärare är kon- takten redan under ämnesstudiema med det yrke den studerande över- väger att välja. För att bibehålla den tidiga kontakten föreslås att åtta veckors lärarinriktad yrkesförberedelse infogas i ämnesstudiema.

Kommittén föreslär av resursskäl spärr vid antagningen till samtliga LUK-ämnesstudicr. Antagningsbegränsningen skall gälla det enskilda LUK-ämnet. Krav skall inte ställas på den studerande att från början bestämma sig för en hel ämneskombination. Inte heller behöver den studerande enligt förslaget från början vara beredd att inrikta sig just på läraryrket. Den som vill göra det skall emellertid vara tillförsäkrad möjlighet att fullfölja utbildningen. Dimensioneringen av antagningen till studier i LUK-ämnen måste därför bli restriktiv och göras på ett sådant sätt att de studerande som vill bli lärare också kan beredas plats vid lärarhögskola.

I. fråga om forskningsanknytning, tillträde till forskarutbildning och dimensionering av forskningen förutsätter kommittén att samma förut- sättningar skall gälla för LUK—ämnena som för all högre utbildning i det framtida högskoleväsendet.

5.3. Ställningstaganden

5.3.1. Allmänna synpunkter

I sitt huvudbetänkande har lärarutbildningskommittén lämnat en redogörelse för skolans och LUK-ämnenas utveckling som enligt min mening klart visar den stora betydelse som dessa ämnen har för skolans samlade verksamhet. Teori och praktik integreras inom dessa ämnen på ett sätt som främjar såväl inlärningen som träningen av kunskaper och färdigheter. Detta arbetssätt eftersträvas även inom andra ämnen, vilket bl. a. kommit till uttryck i riksdagen vid behandlingen av vissa motioner (UbU 1972: 45, rskr 1972: 287, UbU 1974: 11, rskr 1974-: 120). Som kommittén framhåller finns det en ökad medvetenhet om betydelsen av att utveckla alla uttrycksformer, inte bara det talade och skrivna ordet. Färg

Prop. 1975: 24 ' 69

och form, ljud och rörelse övas och vidareutvecklas inom LUK-ämnena. Dessa uttrycksformer spelar också stor roll i elevens allsidiga personliga utveckling. Sådana ämnen som hemkunskap, slöjd och barnkunskap är dessutom av särskild betydelse framför allt i grundskolan, genom att undervisningen i dessa ämnen ger eleverna praktiska kunskaper och färdigheter som är viktiga för förmågan att fungera i ett modernt sam— hälle.

Lärarutbildningskommittén menar att den särställning som LUK-äm- nena traditionellt har haft i skolan i viss mån håller på att försvinna. Gränserna mellan dessa ämnen och skolans övriga ämnen blir allt mind- re markerade. LUK-ämnena har i nu gällande läroplaner för grundskola och gymnasieskola fått en annan ställning och struktur och ett annor- lunda innehåll än tidigare. Den sociala inriktningen har förstärkts och in- slag av orientering och analys har fått ökat utrymme. Samtidigt finns det enligt kommittén åtskilligt som måste göras för att ytterligare förbättra LUK-ämnenas ställning. Jag delar denna uppfattning. Indelningen i olika kategorier av ämnen har haft negativa konsekvenser för skolans hela verksamhet. Lokaler för LUK-ämnen och yrkesinriktade ämnen har ofta förlagts till särskilda byggnader eller förts samman till enheter av- skilda frän skolans övriga lokaler. På så sätt har samverkan i skolarbetet försvårats och lärarna har ofta gått miste om den naturliga kontakten med kolleger. Utbildningen av lärare i LUK-ämnen har skett vid fri- stående utbildningsenheter utan närmare kontakt med annan lärarut— bildning.

I likhet med kommittén anser jag det väsentligt att lärare i LUK- ämnen genom utbildning och arbetsförhållanden får bästa möjliga förut- sättningar att ingå i arbetsgemenskapen i skolan. Av remissyttrandena framgår att flertalet remissinstanser anser det önskvärt att lärare i LUK— ämnen i sina studier och senare i sin tjänst kombinerar LUK-ämnet med ett annat ämne. Jag instämmer i uppfattningen att en bredare utbildning och en vidgad tjänstgöring är berikande både för lärarens personliga ut- veckling oeh för hans möjligheter att samverka med andra lärare och med eleverna. En lärare som möter sina elever i mer än ett ämne får ökad möjlighet att lära känna dem. Jag delar därför uppfattningen om värdet av kommittéförslaget i denna del.

På vissa avgörande punkter är emellertid remissinstanserna kritiska mot kommitténs förslag. Kritiken riktar sig främst mot att kommittén inte i tillräcklig omfattning har belyst effekterna för skolan och för annan lärarutbildning av att på en gång införa tvåämnesutbildning och tvåämnestjänster som enda alternativ. Vidare kritiseras kommittén för att i sitt förslag till organisation av utbildningen i alltför hög grad ha anpassat sig till vad som gäller för ämneslärarutbi-ldningen. Kommittén har, framhåller flera remissinstanser, inte tagit tillräcklig hänsyn till LUK-ämnenas speciella karaktär. Även förslaget till behörighetskrav "för tillträde till utbildningen har mött kritik.

Prop. 1975: 24 70

Ett stort antal remissinstanser anser att ettämnesutbildning och ett- ämnestjänster bör bibehållas som reguljära alternativ till vad kommittén föreslår. Flera remissinstanser, däribland SÖ, tar upp och vidareutveck- lar kommitténs resonemang att en viss del av LUK-lärarna bör utbildas och anställas som ettämneslärare och att de bör få utbildning för att i sin tjänst även ha andra uppgifter än undervisning, t. ex. kurativa och andra sociala uppgifter, ungdomsledarskap och fritidsverksamhet, upp- gifter inom det kommunala kulturlivet, konsumentupplysning m. m. SÖ har också i sitt yttrande pekat på de organisatoriska svårigheterna att be- reda en tvåämneslärare undervisning i båda ämnena i samma klass. Kooperativa Förbundet har i sitt remissvar uttalat farhågor för att lärare med t. ex. konstnärlig eller praktisk bakgrund i mindre utsträckning kom- mer att söka sig till lärarutbildning om tvåämnesutbildning blir enda al- ternativet.

Några remissinstanser har helt avstyrkt förslaget om tvåämnesutbild— ning med motivering att förslaget innebär en nedskärning av studietiden i LUK-ämnet, vilket skulle medföra en försämring av utbildningens kvalitet. Detta gäller framför allt remissinstanser som särskilt intresserat sig för teckningsämnet. Även i den allmänna debatten och i skrivelser till utbildningsdepartementet har sådan kritik förts fram. Andra remiss- instanser som i princip är positiva till tvåämnesutbildning har också framfört farhågor för att den tid som kan ägnas åt färdighetsträning blir alltför kort.

Kritiken mot behörighetskraven gäller dels de föreslagna förkun- skapskraven för tillträde till studier i ett enskilt LUK-ämne, dels de kompletteringar som krävs för studier i många av de föreslagna ämnes- kombinationerna. Lärarutbildningskommitténs förslag innebär, som jag redan har nämnt, att den framtida ämnesutbildningen skall grundas på genomgången tvåårig linje i gymnasieskolan i enlighet med 1972 års prin- cipbeslut om allmän behörighet för tillträde till högre studier. I princip- beslutet ingick också att en s. k. normalväg genom gymnasieskolan skul- le säkerställas för varje eftergymnasial utbildningsväg. Med normalväg menas att för varje utbildningsväg inom högskolan de särskilda förkun- skapskraven skall kunna helt uppfyllas på någon linje i gymnasieskolan.

I slöjdämnet föreligger, som kommittén framhåller, stora svårig- heter att inhämta erforderliga förkunskaper inom ramen för en gymna- sielinje. De studerande borde, för att uppfylla önskvärda krav på såväl färdighetsträning som kunskaper inom det naturvetenskapliga området, helst välja moment från olika linjer i gymnasieskolan. Färdighetsträ- ningen tillgodoses bäst inom någon av de mer utpräglade yrkesinriktade linjerna. På dessa linjer kan man emellertid inte inhämta de teoretiska förkunskaper som krävs, dels för studier i LUK-ämnet, dels för allmän behörighet till studier vid högskola. Kommittén har därför föreslagit två- årig social linje som normalväg, trots att färdighetsträningen blir efter-

Prop. 1975: 24 71

satt om man jämför med nuvarande förkunskapskrav. Den föreslagna nor- malvägen ger således förutom allmän behörighet även behörighet för studier i slöjd. För det andra ämnet i en föreslagen kombination, kan därutöver tillkomna omfattande kompletteringskrav. Kommitténs förslag till u-tbildningsgång i slöjd —— såväl trä- och metallslöjd som textilslöjd _ har kritiserats av t. ex. Svenska facklärarförbundet.

Stora svårigheter föreligger även att genom studier i gymnasieskolan uppfylla förkunskapskraven för tillträde till den av kommittén föreslag- na utbildningen för blivande lärare i teckning och annat ämne.

Kompetenskommittén har i sitt betänkande (SOU 1974: 71) Om be— hörighet och antagning till högskolan inte behandlat antagningsbestäm- melserna till de här aktuella lärarutbildningarna. Regeringen har den 6 februari 1975 beslutat proposition angående reformering av högskole- utbildningen m. m. (prop. 1975: 9). I propositionen berörs frågor om be- hörighet och antagning till högre utbildning. Jag avser att återkomma till regeringen i dessa frågor för de lärarutbildningar som behandats av lä- rarutbildningskommittén.

Trots min positiva inställning till en vidgad lärarbehörighet finner jag det inte möjligt att nu föreslå ett genomförande av förslaget i dess helhet. En anledning är att jag anser att det vid remissbehandlingen av förslaget kommit fram övertygande skäl för att i varje fall f. n. bibehålla ettäm- nesutbildning och ettämnestjänster för lärare i LUK—ämnena. Detta be- rörs även under punkten 3 i direktiven till lärarutbildningskommittc'n. Därvid framhålls att det torde finnas personer, som skulle vara utmärkt lämpade som lärare i ett övningsämne men som tvekar inför utbildning i ytterligare ett ämne. Därför bör det inte uteslutas att det jämte två- ämneslärare skall kunna utbildas lärare i enbart ett ämne.

Ett ytterligare skäl är de förändringar på lärarnas arbetsmarknad som har skett sedan betänkandena avgavs. Tillgången på ämneslärare är nu- mera god. Mot denna bakgrund har ämneslärarutbildningen vid lärarhög- skolorna de senaste åren minskats i fråga om kapacitet. I årets budget- proposition (prop 1975: 1 bil 10 s. 380) har regeringen sålunda föreslagit att ämneslärarutbildningen skall omfatta 1 150 intagningsplatser. Därav är högst 150 platser avsedda för vidareutbildning av mellanstadielärare. Utbildningen av lärare i LUK-ämnen föreslås för samma budgetår om- fatta sammanlagt 722 intagningsplatser. Med nuvarande kapacitet på lärarutbildningen skulle — om kommittéförslaget genomfördes — redan från början ett stort antal av de sökande till lärarhögskolorna behöva ha ett LUK—ämne i sin utbildning.

Som jag tidigare har framhållit instämmer jag i de principer som ligger till grund för kommitténs förslag. Av skäl som här framförts finner jag emellertid att förslaget inte nu kan genomföras i dess helhet.

Enligt min mening bör delar av förslaget nu ligga till grund för en försöksverksamhet i ett begränsat antal ämnen. För försöksutbildningen

Prop. 1975: 24 72 har jag valt de ämnen som jag, med hänsyn til-l bl. a. förkunskapskrav och utbildningstid, anser lättast att förena med studier i andra ämnen, näm- ligen gymnastik, kostkunskap samt miljö- och konsumentkunskap. Stu- dier i dessa ämnen förbereder för verksamhet som lärare i gymnastik resp. hemkunskap, kostkunskap, bostads- och miljökunskap samt kon- sumentkunskap. Jag kommer i det följande att redogöra för upplägg- ningen av försöksutbildn-ingen.

Jag avser således inte att föreslå att kommitténs förslag genomförs be- träffande utbildningen av lärare i teckning. För att råda bot på lärar- bristen i ämnet är det enligt min mening nödvändigt att så snar-t som möjligt öka kapaciteten i teckningslärarutbildningen. Jag återkommer till denna fråga i det följande.

Jag kommer vidare i särskilda avsnitt att ta upp frågor som rör lärare i barnkunskap, barn- och ungdomskunskap, dramatik, familjekunskap, musik, slöjd, yrkesinriktade ämnen i gymnasieskolan, samt frågan om utbildning av lärarutbildare.

Majoritetsförslaget om att minst ett års erfarenhet av förvärvsarbete efter gymnasieskolan skall vara särskilt behörighetskrav för tillträde till lärarhögskolas ämneslärarlinje har tillstyrkts av vissa remissinstanser, bl. a. Svenska kommunförbundet, Landsorganisationen i Sverige, fack- lärarförbundet och Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund. Flera remissinstanser, däribland SÖ och Tjänstemännens centralorganisation, har emellertid avstyrkt förslaget och i stället förordat att arbetslivser- farenhet på frivillig grund skall kunna ge meritpoäng vid ansökan till all lärarutbildning.

Kommittén har enligt min mening framfört tungt vägande skäl för sitt förslag. I likhet med kommittén anser jag att lärare genom arbetslivs- erfarenhet kan öka sin förståelse för bl. a. sociala förhållandcns inverkan på elevernas utveckling. Jag är emellertid inte beredd att nu pröva frå— gan om arbetslivserfarenhet som särskilt behörighetskrav enbart för äm- neslärarutbildningen. I den nyss nämnda propositionen om reformering av högskoleutbildningen m. m. (prop. 1975: 9) behandlas frågor angåen- de meritvärdering av arbetslivserfarenhet vid urvalet bland sökande till högre utbildning. Vad som där sägs gäller även sökande till lärarutbild- ning. Erfarenhet från arbetslivet är emellertid enligt min mening särskilt väsentligt för lärare, eftersom dessa annars kanske aldrig får tillfälle att lära känna andra arbetsplatser än skolan. Jag avser därför att återkom- ma till regeringen med förslag om att i tilläggsdirektiv uppdra åt 1974 års lärarutbildningsutredning att pröva frågan om obligatorisk arbets- livserfarenhet som ett led i all lärarutbildning.

I direktiven till lärarutbildningsutredningen har jag angivit att de sak- kunniga, i avvaktan på ställningstagande till lärarutbildningskommitténs förslag, inte bör behandla de utbildningar som omfattats av kommitténs uppdrag. Mot bakgrund av den av mig i direktiven till utredningen redo-

Prop. 1975: 24 73

visade synen på lärarutbildningen bör utredningen nu naturligen även behandla de utbildningar som har utretts av lärarutbildningskommittén. Jag avser att återkomma till regeringen i denna fråga.

Kommittén har framfört vissa synpunkter på möjligheterna till fort— bildning för lärare i LUK-ämnen. Det ankommer på SÖ att i det lö— pande arbetet beakta dessa synpunkter.

Beträffande forskning och forskarutbildning i LUK-ämnen vill jag er- inra om departementschefens uttalande i prop. 197519 att ett samspel mellan grundläggande utbildning och forskning/forskarutbildning bör komma till stånd inom all högskoleutbildning. Som framgår av propo- sitionen kommer chefen för utbildningsdepartementet att i annat sam- manhang föreslå regeringen att uppdra åt den år 1974 tillkallade forskar- utbildningsutrcdningen att utreda konsekvenserna för bl. a. behörighet och urval av en vidgad rekrytering till forskarutbildning. I nämnda pro- position framhålls vidare att frågor om utarbetande av studieplaner m.m. för forskarutbildning inom nya områden i första hand är att se som en angelägenhet för högskol-emyndigheterna i deras fortlöpande planerings- och utvecklingsarbete,

5.3.2. Försöksutbildning

Försöksutbildningen- bör anordnas fr.o.m. budgetåret 1977/78 i hu- vudsak enligt de förslag som har lagts fram .av.kommittén. Ämnesutbild- ningen i LUK-ämnet bör motsvara 60 poäng vid nuvarande filosofisk fakultet. För de här aktuellautbildningarna i gymnastik, kostkunskap och miljö- och konsumentkunskap har närmast berörda remissinstanser tillstyrkt en sådan studieorgan-isation. ,

Studierna i gymnastik resp. kostkunskap och miljö- och konsument— kunskap bör kunna kombineras med studiekurser inom ett ämnesområ- de vid nuvarande filosofisk fakultet som ger ämnesteoretisk behörighet för lärartjänst vid grundskolan och gymnasieskolan. Studierna i LUK- ämnet bör omfatta minst 60 poäng. De börkunna tillgodoräknasi nu- varande filosofie kandidat-examen. ,

I de ämnen, som jag här har föreslagit skall ingå i försöksverksamhe- ten, har kommittén föreslagit en rad påbyggnadskurser motsvarande 20 poäng. Det bör ingå i det fortsatta planeringsarbetetxatt överväga i vil- ken omfattning dessa kurser skall anordnas.

För att de studerande redan under ämnesstudiema skall få kontakt med sitt kommande yrke föreslår kommittén att åtta veckors lärarinrik- tad yrkesförberedelse skall äga rum parallellt med ämnesstudiema. Där-, av skall fyra veckor förläggas till'den tid då studier bedrivs i LUK- ämnet. Jag instämmer i princip i förslagetoch förordar att fyra veckors . yrkesförberedelse anordnas under studierna i gymnastik resp. kostkun- skap och miljö- och konsumentkunskap för de studerande som deltar i försöksutbildningen. På grund av de organisatoriska svårigheterna är jag

6 Riksdagen 1975. ] saml. Nr 24

Prop. 1975 : 24 74

f. n. inte beredd att förorda att yrkesförberedelse anordnas även under studierna i det andra ämnet i de föreslagna ämneskombinationerna. Jag förutsätter att lärarutbildningsutredningen vid sin behandling av frågor om studiernas organisation utreder förutsättn-i-ngarna för att ge de stude- rande inom ämneslärarutbildningen större möjlighet än de nu har att på ett tidigt stadium komma i kontakt med skolans arbete. Härvid bör be- aktas de förbättrade möjligheter att organisera ämneslärarutbildningen i samman-hängande, målinriktade linjer, som kommer att föreligga vid ett bifall till förslagen i propositionen om reformering av högskoleutbild- ningen m. m. (prop. 1975: 9).

Praktisk-pedagogisk utbildning bör äga rum efter avslutade ämnes- studier.

I prop. 1975: 9 behandlas förslag till regler för behörighet och urval vid antagning till grundläggande högskoleutbildning. Enligt förslaget skall de nya reglerna första gången tillämpas vid den antagning som av- ser höstterminen 1977. Jag förordar att dessa regler skall gälla även inom försöksutbildningen. För varje ämnesområde som ingår i utbildningen bör gälla särskilda förkunskapskrav som jag återkommer till i det föl- jande.

Det ankommer på regeringen att meddela bestämmelser om utbild- ningen. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen be- träffande frågan om dimensionering av försöksutbildningen och medels- behov för denna. .

De-t är angeläget att tjänster inrättas med de ämneskombinationer som ingår i försöksutbildningen. För ämnesteoretisk behörighet till lärar- tjänst bör krävas studiekurser motsvarande minst 60 poäng i gymnastik resp. kostkunskap och miljö- och konsumentkunskap samt studiekurser om sammanlagt 60 poäng inom ett eller två andra ämnesområden vid nuvarande filosofisk fakultet. Med hänsyn till att utbildningen har ka- raktär av försöksutbildning bör endast extra ordinarie och extra tjänster inrättas. Beträffande avtalbara löne- och arbetsvillkor för tjänst som lärare i ämneskombination vari LUK-ämne ingår samt för de lärare som medverkar i försöksutbildningen avser jag att ge statens avtalsverk för- handlingsuppdrag. Det ankommer på regeringen att meddela bestämmel- ser om lärartjänster.

Lärarutbildningskommittén har föreslagit att adjunktstjänster i ämnes- kombination, vari LUK-ämne ingår, inrättas vid skolväsendet i kommu- nen -— i stället för som nu vid viss skolform — och att tjänstgöringen tills vidare förläggs helt eller huvudsakligen till viss skolenhet. Lektorstjänst i LUK-ämne skall enligt förslaget inrättas vid skolväsendet i kommunen utan att knytas till viss skolform. Jag är inte beredd att f. n. ta ställning till förslaget om inrättande av adjunkts- och lektorstjänster i LUK-äm- nen. I övrigt finner jag att förslaget, i vad avser frågan om tjänsternas anknytning till skolväsendet i kommunen, har nära samband med arbe-

Prop. 1975: 24 75

tet inom utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK). Jag av- ser därför att i annat sammanhang föreslå att SSK får i uppdrag att prö- va denna fråga.

Jag avser även att i ann-at sammanhang föreslå regeringen att de för utbildningen ansvariga myndigheterna — i samråd med de organisations- kommittéer som förutskickats i prop. 1975: 9 och som är berörda av den här aktuella försöksutbildningen — får i uppdrag att planera för försöksutbildningen. Vidare bör berörda myndigheter följa verksamhe- ten och efter en femårsperiod inkomma med redogörelse för denna.

Lärare i gymnastik

Lärarutbildningskommittén utgår från att gymnastik regelmässigt skall kunna kombineras med ett annat ämne. I förekommande fall kan ett tredje ämnen ingå i tjänsten. I förslaget till ämneskombinationer med ämnet gymnastik ingår kemi som tredje ämne i kombination med bio- logi. Därutöver har kommittén föreslagit att gymnastik skall kunna kom- bineras med ett av ämnena engelska, tyska, franska, kemi och matema- tik. I likhet med berörda remissinstanser har jag i princip ingenting att erinra mot kommitténs förslag. I den här föreslagna försöksverksamhe- ten bör antalet ämnen dock begränsas och endast omfatta ett språk, nämligen engelska, samt biologi, kemi och matematik.

Ämnesutbildningen i gymnastik bör enligt min mening anordnas i Örebro med utnyttjande av tillgängliga resurser på orten.

För särskild behörighet till försöksutbildningen har kommittén före- slagit förkunskaper i gymnastik, naturkunskap och samhällskunskap från minst tvåårig gymnasielinje eller motsvarande. Det bör ankomma på be- rörd myndighet att fastställa de särskilda förkunskapskraven för tillträde till försöksutbildningen. Kommitténs förslag härvidlag förefaller väl av- passat.

Lärarc i hemkunSkap, kostkunskap, bostads/miljökunskap samt konsu- mentkunskap

Utbildningen bör avse studiekurser motsvarande 60—80 poäng i kost- kunskap och miljö- och konsumentkunskap. I enlighet med kommitté- förslaget bör i Studiegången ämnena biologi, kemi, matematik och sam- hällskunskap kunna kombineras med dessa ämnen. Detta har också till- styrkts av berörda remissinstanser.

Ämnesutbildningen i kostkunskap och miljö- och konsumentkunskap bör enligt min mening anordnas i Umeå med utnyttjande av tillgängliga resurser på orten.

Lärarutbildningskommitténs förslag om förkunskapskrav för studier i kostkunSkap och miljö- och konsumentkunskap bör enligt min mening övervägas ytterligare med beaktande av statsmakternas principuttalande om att det bör finnas en s. k. normalväg genom gymnasieskolan för varje

Prop. 1975: 24 76

eftergymnasial utbildningsväg. Det bör ankomma på berörda myndig- heter att fastställa vilka förkunskaper som skall krävas för särskild be- hörighet att studera kostkunskap och miljö- och konsumentkunskap inom försöksutbildningen.

5.3.3. Lärare i barnkunskap, barn- och ungdomskunskap samt familie- kunskap

Undervisning i bamkunskap meddelas dels på grundskolans högsta- dium, dels på gymnasieskolans konsumtionslinje och vårdlinje. Barn- och ungdomskunskap läses endast i årskurs 2 på vårdlinjen. Familje- kunskap förekommer som eget ämne endast inom gymnasieskolan, dels i konsumentlinjens första årskurs, dels i vård-linjens andra årskurs. Det största antalet undervisningstimmar för dessa lärare finns inom den två- åriga vårdlinjen, grenen för barna- och ungdomsvård.

1968 års barnstugeutredning har genom tilläggsdirektiv hösten 1972 fått i uppdrag att utreda de personalutbildningsfrågor som aktualiseras av ett genomförande av utredningens förslag rörande daghem och för- skola (prop. 1973: 136, SoU 1973: 30, rskr 1973: 372). I utredningsupp- draget ingår bl. a. att undersöka den utbildning av barnskötare som an- ordnas på gymnasieskolans vårdlinje. Utredningen, som räknar med att avsluta sitt arbete under år 1975, avser att beröra frågan om utbildning av lärare för denna barnskötarutbildning. Frågan om utbildning av lä-- rare i barn-kunskap med näraliggande ämnen bör bedömas i samband med prövningen a-v barnstugeutredningens förslag.

5.3.4. Lärare i dramatik

Dramatisk verksamhet förekommer i grundskolan inom ämnena svenska, främmande språk,. musik samt framför allt som en viktig del av tillvalsämnet konst. I gymnasieskolan kan eleverna på treårig eko- nomisk, humanistisk och samhällsvetenskaplig linje- genom val av este- tisk variant byta ut ett modernt språk i vardera årskurserna ?. och 3 mot. bl. a. tre veckotimmar dramatik. På tvåårig social och ekonomisk linje kan dramatik läsas som tillvalsämne med tre veckotimmar i var- dera årskursen. Försöksvcrksamhet som medger en mer omfattande specialisering förekommer på den sociala linjen. Dessutom finns viss. möjlighet till frivillig undervisning i gymnasieskolan.

Högre studier i dramatik kan bedrivas som alternativa studiekurser in- om ramen för ämnesområdet litteraturvetenskap vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå. På alla dessa orter utom Stockholm ges alternativ studiekurs om maximalt 40 poäng. I Stockholm ges endast studiekurs om 20 poäng.

Enligt kommitténs förslag skulle dramatik kunna studeras som själv- ständigt ämnesområde vid filosofisk fakultet. I de föreslagna ämnes- kombinationerna ingår studiekurs om 40 poäng i dramatik. För min del

Prop. 1975: 24 , 77

anser jag att behovet av utbildning av lärare i dramatik tills vidare är tillgodosett genom de alternativa studiekurser inom ämnesområdet litte- raturvetenskap som anordnas på flertalet universitetsorter.

Enligt gällande bestämmelser föreligger skyldighet för lärare i gym- nastik, musik, teckning och svenska att undervisa även i ämnet dramatik. Med hänsyn till det begränsade tjänsteunderlaget i ämnet, som förekom- mer endast i gymnasieskolan, är jag inte beredd att föreslå någon ändring på denna punkt. '

5.3.5 Lärare i slöjd

Jag har tidigare nämnt att kritiska synpunkter har framförts av bl. a. faeklärarförbundet mot lärarutbildningskommitténs förslag till behörig- hetskrav för studier i vissa LUK-ämncn. Därvid har de föreslagna för- kunskapskraven i bl. a. slöjdämnet — trä- och metallslöjd samt textil- slöjd — ansetts otillräckliga jämfört med nuvarande förhållanden. Enligt nu gällande inträdeskrav till Slöjdlärarseminariet, där lärare i trä- och - metallslöjd utbildas, skall den sökande ha betyg från nioårig grund- skola cller motsvarande kunskaper, samt ha genomgått fyra års förutbild- ning och/eller praktik dels inom det vcrkstadstekniska området, dels inom det trätckniska området. .

Utbildningen vid Slöjdlärarseminariet är ettårig. Ungefär halva året ägnas åt ämnesstudier, medan resten av tiden åtgår till studier i pedago- gik/psykologi, metodik och praktik. Den sammanlagda tid som en bli- vande slöjdlärare ägnar åt träning och utbildning i ämnet är f.n. unge- fär fyra och ett halvt år.

Kommittén föreslår att ämnesstudiema i slöjd — såväl trä och me- tall som textil — skall-omfatta 60 poäng, motsvarande tre terminers studietid. Enligt förslaget skall normalvägen i gymnasieskolan för att inhämta förkunskaper för ämnesstudier i slöjd vara den tvååriga sociala linjen. Därvid förutsätter kommittén att slöjd läses som tillvalsämne och teckning som obligatoriskt tillval. Den tid som enligt förslaget skul- le ägnas åt ämnesutbildning i slöjd (trä och metall) blir således avse- värt kortare än nu.

Kommittén diskuterar svårigheten att inhämta erforderliga förkun- skaper i slöjd (trä och metall) inom en- och samma linje på gymnasie- skolan. Den mest adekvata färdighetsträningen kan enligt kommittén er- hållas inom de trätekniska och verkstadstekniska linjerna. Dessutom be- höver den studerande vissa förkunskaper i matematik och naturkun- skap. Om förkunskapskrav i de yrkesinriktade ämnena skulle ställas upp tillsammans med kraven på förkunskaper inom det naturvetenskapliga området, måste dessa hämtas från tre olika linjer på gymnasieskolan. Detta strider dock i alltför hög grad mot principen i riksdagsbeslutet om säkerställande av en normalväg genom gymnasieskolan för varje slag av eftergymnasiala studier.

Prop. 1975: 24 . 78

Förhållandena är jämförbara för tillträde till ämnesutbildning i slöjd (textil). Även här framstår de av utredningen föreslagna förkunskaps- kraven som otillräckliga jämfört med nuvarande förhållanden.

Jag anser att den sammanlagda tid som enligt kommitténs förslag till utbildning av lärare i slöjd kan ägnas åt ämnet är alltför kort för att ut- bildningens kvalitet skall kunna bibehållas på en tillfredsställande nivå. I avvaktan på det läroplansarbete med avseende på gymnasieskolan som pågår inom SÖ är jag inte beredd att nu vidta några genomgripande förändringar i denna skolform för att tillgodose förkunskapskraven för studier i slöjd.

Rekryteringen av studerande till Slöjdlärarseminariet har e-n annan karaktär än rekryteringen till de flesta andra lärarutbildningar. För- kunskapskravens betoning på utbildning och praktik från yrkeslivet har medfört att de sökande har förhållandevis kort teoretisk utbildning. I stället har de blivande slöjdlärarna erfarenheter från arbetslivet. I synnerhet inom grundskolan, som efter genomförandet av 1969 års läroplan inte har någon yrkesinriktad undervisning, kan slöjdlärarna tillföra värdefulla kunskaper om samhälle och yrkesliv. Ett genomfö- rande av utredningsförslaget om utbildningsgång i trä- och metallslöjd skulle kunna förändra rekryteringen till slöjdlärarutbildningen, genom att de sökande enligt min mening kommer att ha alltför begränsad erfa- renhet av yrkes- och arbetsliv.

Med de motiveringar som här anförts år jag inte beredd att nu för- orda att slöjdämnet tas med i en tvåämnesutbildning.

Målet för slöjdundervisningen har, liksom skolans övergripande mål, förändrats genom de skolreformer som genomförts under 1960-talet. Slöjdlärarutbildningen utformades redan i slutet av 1950-talet. Jag finner det angeläget att, inom ramen för nuvarande utbildningstid, vidta sådana förändringar att utbildningen i högre grad motsvarar de krav som ställs på dagens skola. Som jag tidigare nämnt avser jag att i annat sam- manhang återkomma till regeringen i frågor rörande behörighet och antagning bl. a. till slöjdlärarutbildningarna.

5.3.6. Lärare i teckning

Behovet av en utbyggnad av teckningslärarutbildningen, som bl.a. är klart redovisat i lärarutbildningskommitténs förslag, har jag redan nämnt. Utbyggnaden bör ske genom en ökning av antagningen till den reguljära teckningslärarutbildningen. Sådan utbildning förekommer nu endast på en ort i landet, i Stockholm, där den anordnas vid tecknings- lärarinstitutet som hör till konstfackskolan. Till utbildningen antas f. n. 72 studerande årligen. I utbildningen, som är treårig, integreras ämnes- utbildning, pedagogik, metodik och praktik. Konstfackskolan anord- nar även särskild förberedande utbildning (det "5. k. fack VIII), som om- fattar ett år vid konstindustriella dagskolan och som i regel ingår i ut-

Prop. 1975: 24 79

bildningen för samtliga studerande. Den nuvarande av SÖ fastställda timplanen för utbildningen har tillämpats sedan läsåret 1968/69.

Mitt förslag innebär att ettämnesutbildningen av teckningslärare i hu- vudsaklig överensstämmelse med den utbildning, som bedrivs vid teck- ningslärarinstitutet, bör byggas ut. Starka skäl talar för en utbyggnad av sådan utbildning utanför Stockholm. Kommittén föreslog att tecknings- lärarutbildningen skulle lokaliseras till tre orter, nämligen Stockholm, Göteborg och Kalmar. Förslaget beträffande Kalmar byggde på förut- sättningen att även annan högre konstnärlig utbildning samtidigt skulle förlägas dit samt att tillgången på lärarutbildare skulle förbättras genom förslaget om en ämneslärarlinje vid lärarhögskolan. I fråga om valet av ort för en utbyggnad får jag för egen del anföra följande.

Kraven på förläggningsort för en utbildning av det slag som teck- ningslärarutbildningen utgör är stora. För det första krävs en aktiv kul- turmiljö både av allmänna skäl och med hänsyn till kraven på personal. Det måste finnas lärare i framför allt olika konstnärliga ämnen, både praktiskt och teoretiskt inriktade, samt möjligheter att utan alltför stora kostnader anlita experter för olika specialuppgifter inom utbildningen. För det andra måste det inom skolväsendet på orten eller på ett begrän- sat avstånd från denna finnas förutsättningar för att genomföra den praktiska delen av lärarutbildningen.

Av naturliga skäl är det lättast att i de största städerna tillgodose de speciella krav som teckningslärarutbildningen ställe-r. Vid lokaliseringen bör emellertid även andra faktorer tas med i bedömningen. Det finns t. ex. anledning att ta hänsyn till i vilken del av landet behovet av ut- bildade är särskilt stort. Vidare är det rimligt att eftersträva en lokalise- ring som bidrar till en geografisk spridning av utbildningsmöjligheterna, motiverad från såväl regionalpolitiska som utbildningspolitiska och kul- turpolitiska synpunkter. Jag hänvisar i sammanhanget till vad som sägs i fråga om lokalisering av högskoleutbildning i propositionen om refor- mering av högskoleutbildningen m. m. (prop. 1975: 9). Jag har med hän- syn till teckningslärarutbildningens krav funnit att det bör finnas förut- sättningar att på ett godtagbart sätt genomföra sådan utbildning i Umeå och att Umeå också med hänsyn till övriga angivna faktorer är en lämp- lig ort för utbyggnaden.

Jag anser det angeläget att betona att mitt val av Umeå för utbyggnad av teckningslärarutbildningen inte betyder ett ställningstagande i frågan om den lämpliga lokaliseringen av ytterligare statlig högskoleutbildning inom bildkonst, konsthantverk och design.

Det bör uppdras åt SÖ att planera för en utbildning av lärare i teck- ning i Umeå som kan påbörjas budgetåret 1976/77. Beträffande dimen- sioneringen av utbildningen avser jag att i ann-at sammanhang återkom- ma till regeringen. Vid riksdagens bifall till prop. 1975: 9 kommer an- svaret för att genomföra utbildningen efter den 1 juli 1977 att ligga på

Prop. 1975: 24 30 högskoleorganisationen i Umeå. Planeringen av utbildningen bör ske i samråd med berörda organisationskommittéer och i kontakt med be- rörda parter i Umeå. Det lokala ansvaret för genomförandet av utbild- ningen bör under det första året ligga på lärarhögskolan i Umeå.

Teekningslärarutbildningen bör omfatta tre är, motsvarande studieti- den vid teckningslärarinstitutet. Det bör uppdras åt SÖ att i sin planering utgå från vad som nu gäller "beträffande utbildningen vid tecknings- lärarinstitutet. Detta utesluter inte enligt min mening att man i den nya utbildningen bör kunna pröva andra vägar för att nå samma utbildningsmål. SÖ bör även planera för antagningen till utbildningen. Jag erinrar i det sammanhanget om de uttalanden som har gjorts i nyss nämnda prop. 1975: 9 i fråga om bchörighetsvillkor och urval till ut- bildningarna på kulturområdet och vissa lärarutbildningar. I inlednings- skedct bör bestämmelserna för tillträde till teckningslärarutbildningen i Umeå i stort motsvara dem som nu gäller för tillträde till teckningslärar- institutct. Krav på ett års särskild förberedande utbildning, i huvudsak motsvarande fack VIII vid konstfackskolan, bör således gälla för till- träde. Förutbildningcn bör dock inte, som nu är fallet vid konstfack- skolan, bedrivas som en del-av den egentliga lärarutbildningen. Den bör i stället kunna ske vid redan existerande skolor som anordnar förbere- dande utbildning med inriktning mot bildkonst och konsthantverk. Jag vill i det sammanhanget erinra om att 1973 års expertgrupp för konstut- bildning gjort en kartläggning av den förberedande konstnärliga utbild- ningen som redovisats i betänkandet (Ds U 1974: 8) Utbildning inom bildkonst, konsthantverk och design. Bedömningen av vilken förutbild- ning som är godtagbar bör ske vid antagningstillfället. I övrigt bör tills vidare urval och antagning till den nya teckningslärarutbildningen kunna ske i huvudsak enligt nuvarande regler.

Budgetåren 1971/ 72 och 1972/73 anordnades en särskild utbildning av lärare i teckning, anpassad för icke-behöriga teckningslärare med konstnärlig utbildning, som i viss omfattning tjänstgjort i skolan. Jag avser att ge SÖ i uppdrag att undersöka behovet av att återuppta en så- dan särskild utbildning. Om det skulle visa sig erforderligt bör utbild- ningen påbörjas läsåret 1976/77. SÖ bör i planeringsarbetet utgå från de bestämmelser som gällde för den senast anordnade utbildningen med de förändringar som kan vara motiverade av erfarenheter som utbild- ningen gett. Bl. a. bör SÖ undersöka om en eventuell särskild utbildning helt eller delvis kan förläggas till Umeå.

5.3.7. Lärare i musik

Utbildningen av musiklärare behandlades av statsmakterna år 1970 i ett principbeslut om allmänna riktlinjer för en successiv reform av den högre musikutbildningen (prop. 1970: 25, SU 1970: 108, rskr 1970: 274). Enligt dessa riktlinjer skall det finnas möjlighet både till utbildning till

Prop. 1975: 24 81

ettämneslärare och till utbildning av det slag läraru-tbildningskommittén har förordat. Som jag tidigare har nämnt anordnas sedan drygt tre år en utbildning av lärare i musik och ett annat ämne vid sidan av den ett- ämnesutbildning som musikhögskolorn-a bedriver. OMUS, som arbetar med utbildnringsfrågorna på musikområdet, har nyligen fått tilläggsdi- rektiv för sitt arbete.

Enligt dessa direktiv skall de år 1970 beslutade allmänna riktlinjerna för arbetet med utbildningen av olika slags lärare i musik fortfarande gälla. I fråga om lärare i musik för skolväsendet bör utbildas både två- ämneslärare och ettämneslärare. Den tvåämnesutbildning av lärare i musik och annat ämne, som nu bedrivs i Göteborg och Malmö, bör t.v. fortsätta som en försöksverksamhct. Enligt förslag i årets budgetpro- position (prop. 1975: 1 bil. 10 s. 105) bör denna utbildning ytterligare byggas ut genom att sådan särskild ämnesutbildning i musik, som ingår i tvåämnesutbildningen, vid en ännu inte angiven tidpunkt får påbörjas i Piteå i anslutning till den musikpedagogiska utbildningen vid Framnäs folkhögskola.

Utbildningen av ettämneslärare skall enligt tilläggsdirektiven utfor- mas på ett sätt som markerar sambandet mellan denna lärarutbildning och utbildningen av musikpedagoger, dvs. lärare i musik med uppgifter som huvudsakligen är förlagda till frivillig musikundervisning utanför skolan. Detta samband, som nämndes redan i 1970 års beslut, innebär att ämnesstudiema i musik i utbildningen av ettämneslärare i stort sett skall motsvara en allmän musikpedagogisk utbildning. Sambandet i ut- bildningen är viktigt bl.a. av det skälet att det bör kunna leda till att ettämneslärare i musik på ett naturligt sätt kan kombinera uppgifter i skolans obligatoriska musikundervisning med uppgifter inom olika for- mer av frivillig undervisning. Genom att frivillig musikundervisning förekommer i stor omfattning, bl. a. i form av kommunal. musikskola, finns det möjlighet för ettämneslärare i musik att använda sin utbild- ning för olika slags uppgifter.

1 tilläggsdirektiven får OMUS även till uppgift att avge förslag om praktisk-pedagogisk utbildning av ettämneslärare i musik, knuten till den institution (musikhögskola eller motsvarande) som anordnar ämnes- utbildningen. .

Tilläggsdirektiven innehåller även en tidSplan för det återstående arbetet för OMUS. Den innebär att kommittén före den 1 mars 1976 skall lägga fram ett principförslag som omfattar hela utredningsupp- draget. Arbetet i dess-helhet bör OMUS lägga upp så att det för kom- mitténs del kan vara avslutat senast i och med utgången av juni 1977.

Vad jag tidigare sagt om vikten av att lärartjänster inrättas i de äm- neskombinationer, som ingår i tvåämnesutbildningen av lärare, gäller givetvis även i fråga omltjänster för lärare imusik och annat ämne.

Prop. 1975: 24 82

5.3.8 Utbildning av lärarutbildare

Lärarutbildningskommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1973: 42) Utbildning av lärarutbildare avgett förslag dels till behörighetsregler för tjänst i ämnesutbildning och praktisk-pedagogisk utbildning av lärare i LUK-äm-ne, dels till befattningsutbildning av medverkande i den av kommittén föreslagna utbildningen i LUK-ärrmen. I slutbetänkandet har kommittén vidare avgett förslag till särskild befattningsutbildning för nu verksamma lärarutbildare i LUK—ämnen. Förslagen är av allmänt in- tresse för lärarutbildningen.

Jag vill erinra om att jag i direktiven till 1974 års lärarutbildnings- utredning anfört att de sakkunniga även bör lägga fram de förslag till ändringar av den inre organisationen för lärarutbildningarna som kan behövas för att förverkliga de sakkunnigas förslag. Jag har därvid fram- hållit att det i denna del av utredningsuppdraget kan visa sig behövligt för de sakkunniga att i sitt arbete inbegripa samtliga lärarutbildningar. De sakkunniga bör enligt direktiven även beakta vilka åtgärder som kan behöva vidtas för t. ex. en återkommande fortbildning av lärarutbil- dare. Lärarutbildningsutredningen bör i sitt arbete beakta de förslag till befattningsutbildning av lärarutbildare som lagts fram av lärarutbild- ningskommittén. Jag avser att ta ställning till dessa förslag i samband med behandlingen av lärarutbildningsutredningens förslag.

Det bör uppdras åt SÖ att ta hänsyn till behovet av fortbildning för de lärarutbildare som kommer att vara verksamma inom den försöksut- bildning jag här har förordat. Fortbildningsbehovet torde gälla såväl ämnesutbildningen som den praktisk-pedagogiska utbildningen.

5.3.9. Tjänster i nya ämneskombinationer för lärare i yrkesinriktade ämnen i gymnasieskolan

Beträffande SÖ:s förslag till bestämmelser om lärartjänster i nya ämneskombinationer i gymnasieskolan, som redovisats i det föregående, vill jag framhålla följande.

Att införa lärartjänster i de nya ämneskombinationer som avses i SÖ:s förslag skulle självfallet underlätta för lärare i yrkesinriktade ämnen att få tillräckligt tjänstgöringsunderlag. Intresset för de nya ämneskombinationerna synes också vara stort bland berörda lärare. Med hänsyn till de förändringar på lärarnas arbetsmarknad som inträtt under senare år finner jag det emellertid inte välbetänkt att nu skapa ett nytt generellt regelsystem, innefattande åtgärder för vidareutbild— ning m.m., som kan komma att öka den redan hårda konkurrensen om tjänstgöringsunderlaget för adjunkter och ämneslärare. Jag är därför inte nu beredd att föreslå regeringen att förelägga riksdagen ett så vittsyftande förslag som det SÖ har utarbetat. Jag är emellertid med- veten om att det bland lärarna i yrkesinriktade ämnen alltid kommer att finnas personer som vidareutbildar sig inom sitt eget eller näralig-

Prop. 1975: 24 83

gande områden. Jag finner det naturligt att man söker ta till vara dessa extra resurser inom skolan och avser att föreslå regeringen att närmare överväga om bestämmelser om lärartjänst kan utfärdas, som i enskilda fall ger förbättrade möjligheter att tillgodose dylika situationer.

6. Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att regeringen före- slår riksdagen att 1. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för försöksverk- samhet med utbildning av lärare i gymnastik jämte ett eller två andra ämnen, . godkänna de av mig förordade riktlinjerna för försöksverk- samhet med utbildning av lärare i hemkunskap, kostkunskap, bostads/miljökunskap och konsumentkunskap jämte ett eller två andra ämnen,

3. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för en utbyggnad

av teckningslärarutbildningen. to

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som före- draganden har lagt fram.

Prop. 1975: 24

Innehåll

1 Inledning .............................................. 2 Utbildning av lärare 1 LUK- -ämnen .......................... 2.1 Nuvarande förhållanden ................................ 2.1.1 Organisation och förläggning .................... 2.1.2 Inträdeskrav och utbildningstidens längd 2.1.3 Utbildningens huvudsakliga innehåll

2.1.4 Behörighet

2.2 Utredningen .......................................... 2.2.1 Allmänna synpunkter ............................ 2.2.2 Ettämnesutbildning —— flerämnesutbildning ........ ...... Varvad ämneslärarutbildning Studieorganisation ............................ Ämneskombinationer och utbildningslinjer ........ Behörighetskrav för tillträde till studier i LUK—ämnen Antagning och urval ............................ Ämnesutbildningcns uppbyggnad och innehåll ...... Den praktisk—..;ucdagogiska utbildningen ............ Fortbildning och vidareutbildning .................. Bedömning och betygsättning .................... ......1_ Forskning, forskarutbildning och forsknings- anknytning

H—kooo'xlaxUlles

x)|—O

QPNPNNPPU orogdtoroggrorob

.13 Lärartjänst och behörighet ...................... 1.4 Dimensionering .15 Lokalisering .................................... 1 .1 6 Utbildningens ledning, personal m. m. .............. 7 Kostnader

2 2..18 Genomförande ................................

2.3 Remissyttranden ...................................... 2.3.1 Översikt över remissyttrandena .................. 2.3.2 Ettämnesutbildning —— flcrämnesutbildning ........ 2.3.3 Studieorganisation ............................ 2.3.4 Ämneskombinationer och utbildningslinjer ........ 2.3.5 Behörighetskrav för tillträde till studier i LUK-ämnen 2.3.6 Antagning och urval .......................... 2.3.7 Spärrad utbildning .............................. 2.3.8 Fortbildning och vidareutbildning ................ 2.3.9 Forskning, forskarutbildning och forskningsanknyt— ning .......................................... 2.3.10 Lärartjänster och behörighet 2 ..3 11 Dimensionering ................................ 2 ..3 12 Lokalisering ....................................

2. 3. 13 Utbildningens ledning och personal m.m. ..........

2.314 Kostnader ....................................

.3 3.15 Genomförande ................................

3 Utbildning av lärarutbildare ................................ 3.1 Nuvarande förhållanden ................................ 3.1.1 Bestämmelser om behörighet .................... 3.1.2 Befintlig och planerad utbildning av lärarutbildare

h) IQ lx) IQ IQ lJ i.) b.) (0 IJ

_!

1

I

84

20

23 25 26 27

27 28 28 29 31 32 32 33 33 33 35 37 39 42 43 44

45 45 46 47 48 48 49 49 49 49 51

Prop. 1975: 24

3.2 Utredningen .......................................... 3.2.1 Behörighet till tjänst i ämnesutbildning och praktisk- pedagogisk utbildning av lärare i LUK-ämne ......

3.2.2 Befattningsutbildning av medverkande i ämnesutbild- ningen i LUK-ämnen ............................ 3.2.3 Befattningsutbildning av medverkande i den praktisk- pedagogiska utbildningen ........................ 3.2.4 Särskild befattningsutbildning m. m. för nu verksamma lärarutbildare i LUK-ämnen ....................

n J

3.2.5 Befattningsutbildningcns ledning och genomförande 3.2.6 Kostnader .................................... 3.2.7 Reservation ....................................

.3 Remissyttranden ...................................... 3.3.1 Inledning ...................................... 3.3.2 Befattningsutbildning av medverkande i ämnesutbild- ningen i LUK-ämnen .......................... 3.3.3 Befattningsutbildning av medverkande i den praktisk- pedagogiska utbildningen ........................ 3.3.4 Särskild befattningsutbildning rn. rn. för nu verksamma lärarutbildare i LUK-ämncn .................... 4 Tjänster i nya ämneskombinationer för lärare i yrkesinriktade ämnen i gymnasieskolan .................................. 5 Föredraganden .......................................... 5.1 Inledning ............................................ 5.2 Kommittéförslaget .................................. 5.3 Ställningstaganden .................................. 5.3.1 Allmänna synpunkter ............................ 5.3.2 Försöksutbildning ............................ 5.3.3 Lärare i barnkunskap, barn- och ungdomskunskap

samt familjekunskap ............................ 5.3.4 Lärare i dramatik .............................. 5.3.5 Lärare i slöjd .................................. 5.3.6 Lärare i teckning .............................. 5.3.7 Lärare i musik ................................ 5.3.8 Utbildning av lärarutbildare ...................... 5.3.9 Tjänster i nya ämneskombinationer för lärare i yrkes-

inriktade ämnen i gymnasieskolan ................

6 Hemställan ..............................................

KUNGL.BOKTR. STOCKHOLM 1975 750088

85

53 53 55 56 57 58 58 59 59 59 59 61 61

63