SOU 1974:20
Förslag till skatteomläggning m.m. : delbetänkande
Statens offentliga utredningar 1974z20 Finansdepartementet
förslag till skatteomläggning mm
Delbetänkande av 1972 års skatteutredning Stockholm 1974
ISBN 91-38-01906-X
Till Statsrådet och chefen för finansdepartementet
Genom beslut den 14 april 1972 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för finansdepartementet att tillkalla tretton sak— kunniga med uppdrag att se över skattesystemet, m.m. Med stöd av detta bemyndigande förordnades såsom ledamöter då- varande riksdagsledamoten Erik Brandt, tillika ordförande, riksdagsledamoten Alvar Andersson, numera kanslirådet Gunnar Björne, riksdagsledamöterna Arne Gadd, Carl—Henrik Hermansson, Gördis Hörnlund, Valter Kristenson och Eric Krönmark, fil.dr Rudolf Meidner, andre vice talmannen Cecilia Nettelbrandt, förbundsdirektören Arne Nilstein, direktören Stig Svensson och direktören Lars Tobisson.
Utredningen har antagit benämningen 1972 års skatteutred- ning.
Sedan Nilstein erhållit begärt entledigande från sitt upp- drag utsågs förbundssekreteraren Sune Tidefelt att fr.o.m. den 25 september 1973 vara ledamot i utredningen. Som le- damot i stället för Cecilia Nettelbrandt, som på egen be- gäran entledigats från utredningsuppdraget, utsågs med verkan fr.o.m. den 1 januari 1974 riksdagsledamoten Ingemar Mundebo.
Såsom experter har departementschefen tillkallat kansli— rådet Bertil Edlund, departementsrådet Gustav Jönsson, kammarrättsassessorn Leif Lindstam och numera departe— mentssekreteraren Alf Nilsson. Som expert i frågor som gäller faktisk sambeskattning och därmed sammanhängande frågor tillkallades den 7 maj 1973 direktören Karl Olov Andersson.
Till sekreterare förordnades fr.o.m. den 15 juni 1972 regeringsrättssekreteraren Anders Swartling och till bi—
trädande sekreterare fr.o.m. den 1 januari 1973 regerings— rättssekreteraren Reidunn Laurén. Avdelningsdirektören Hilding Nygren har förordnats att fr.o.m. den 1 januari 1974 biträda utredningen med särskilda utredningsuppgifter.
Genom tilläggsdirektiv den 12 oktober 1973 har utredning- en fått i uppdrag att som en provisorisk lösning i avvak— tan på utredningens slutliga förslag utarbeta ett särskilt förslag i syfte att lindra marginaleffekterna för inkomst— tagare i mellaninkomstlägena och beakta behovet av en skattesänkning för inkomsttagare med lägre inkomster. I föreliggande delbetänkande redovisar utredningen sitt upp— drag i enlighet med tilläggsdirektiven.
Reservationer har avgivits av ledamöterna Andersson, Gadd, Hermansson, Hörnlund, Krönmark, Mundebo och Svensson. Ledamoten Tobisson har avgivit särskilt yttrande.
Stockholm i mars 1974
Erik Brandt
Alvar Andersson Gunnar Björne
Arne Gadd Carl—Henrik Hermansson Gördis Hörnlund Valter Kristenson Eric Krönmark Rudolf Meidner
Ingemar Mundebo Stig Svensson
Sune Tidefelt Lars Tobisson
/Anders Swartling
Reidunn Laurén
INNEHÅLL _ Sid.
Förkortningsregister 7 1 SAlf'llLAN FATTNIN G 9 2 FÖRFATTNINGSFÖRSLAG 15 3 UPPDRAGET 33 3 Direktiven 33 3.2 Uppdragets omfattning och innebörd 35 4 NUVARANDE ORDNING 38 4.1 Beskattningssystemet 38 4.1.1 Inkomstbeskattningen 38 4.1.2 Socialförsäkrings- och arbetsgivar— 47 avgifter 4.1.3 Mervärdeskatt 54 4.2 Regler angående bostadstillägg m.m. 56 4.2.1 Bostadstillägg till barnfamiljer 56 och låginkomsttagare utan barn m.m. 4.2.2 Avgifter för barntillsyn 61 4.3 Folkpensionärernas förmåner och beskattning 62 4.3.1 Förmåner 62 4.3.2 Beskattningsregler 65 5 REFORMARBETE UNDER SENARE ÄR 68 5.1 Beskattning 68 5.2 Barnbidrag, bostadstillägg m.m. 74 6 INDIVIDUELLA EFFEKTER AV NUVARANDE SYS EN 79 6.1 Definition av vissa begrepp 79 6.2 Inkomstbegrepp och beräkningsmetod 83 6.3 Effekter av skattesystemet 87 6.4 Effekter av barnbidrag, bostadstillägg m.m. 93 6.5 Sammanlagda effekter av skatter, avgifter 97 och bidrag 6.6 Effekter för folkpensionärer 102 7 INKOMSTFÖRDELNING H.M. SAMT LÄGINKOMST— 105 TAGARBEGREPP 7.1 Inkomstfördelning m.m. 105 7.2 Låginkomsttaga:beg:epp m.m. lO7
SOU 1974z20
8 UTREDNINGENS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG 8.1 Åtgärder för skattesänkning och lindring av marginaleffekter 8.1.1 Allmänna överväganden 8.1.2 Inventering av medel Sjukförsäkringsavgiften Beskattningsområdet Det socialpolitiska området 8.1.3 Förslag Sjukförsäkringsavgiften Inkomstbeskattningen Bostadstillägg m.m. 8.1.4 Sammanlagda effekter av förslaget 8.1.5 Kostnadsberäkning 8.2 Finansiering 9 FÖRFATTNINGSKOMHENTAR TABELLBILAGA
Tabellförteckning Tabeller
RESERVATIOFEH OCH SÄRSKILT YTTRANDE
501] 1974: 20
F ö r kho r t n i n g e r e g i s t e r
AFL Lagen (1962:381) om allmän försäkring
JS Fi Departementsserien, finansdepartementet Ds In " , inrikesdepartementet Ei U Finansutskottets betänkande
FP Folkpension
KBT Kommunalt bostadstillägg till folkpension KL Kommunalskattelagen (1928z37o)
Prop. Proposition
PT Pensionstillskott
RRV Riksrevisionsverket
Rskr Riksdagsskrivelse
SCB Statistiska centralbyrån
SfU Socialförsäkringsutskottets betänkande
SI Förordningen (1947:576) om statlig inkomstskat SKU Skatteutskottets betänkande
SOU Statens offentliga utredningar
YFL Lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
SOU 1974:20
Genom tilläggsdirektiv den 12 oktober 1973 fick utredning- en i uppdrag att som en provisorisk lösning i avvaktan på utredningens slutliga förslag utarbeta ett förslag i syfte att lindra marginaleffekterna för inkomsttagare i mellan— inkomstlägena och beakta behovet av skattesänkning för in— komsttagare med lägre inkomster. Som riktpunkt för arbetet angavs en kostnadsram på ca 4 miljarder kr. Vidare ålades utredningen att anvisa lämpliga finanskringsvägar för för- slaget, varvid som en tänkbar finansieringsmetod nämndes uttag på produktionen efter likartade principer som till— lämpats i samband med de senaste årens skattesänkningsre— former.
Det förslag som utredningen nu lägger fram är således en— dast ett provisorium, som inte avses att vara principi— ellt bindande för utredningens fortsatta arbete. Det har därför inte ansetts möjligt eller lämpligt att föreslå lösningar som skiljer sig alltför mycket från nuvarande ordning. Utredningen har i stället sökt inrikta sig på förhållandevis enkla ändringar i nuvarande skatte— och bi— dragssystem. Inte heller har utredningen i detta betänkan- de gått närmare in på prisutvecklingens inverkan på be— skattningens fördelningspolitiska målsättningar eller be— lyst sådana effekter siffermässigt. Denna fråga avser ut— redningen att behandla under sitt fortsatta arbete. Från dessa utgångspunkter framlägger utredningen följande för— slag.
Sjukförsäkringsavgiften slopas för löntagare, vilket för— anleder vissa i huvudsak tekniska ändringar beträffande avgiftsuttaget för övriga inkomsttagare. Som en följd av att avgiften slopas kommer löntagarnas rätt att vid taxe— ringen göra avdrag för avgiften automatiskt att upphöra. Nettoresultatet blir en Skattelättnad i de flesta in— komstlägen på 300-400 kr./år. Uttryckt i procent av den totala inkomstskatten blir lättnaden betydligt större i lägre än i högre inkomstlägen. Reformen kan därför anses ha en uttalad låginkomstprofil.
SOU 1974:20
Beträffande beskattningsreglerna föreslås följande änd— ringar. Statliga och kommunala grundavdrag tillgodoräknas alla skattskyldiga med ett fast belopp på 4 500 kr. Nuva— rande avtrappning av grundavdragen upphör och statsskatte— skalan justeras framför allt i syfte att lindra marginal— skatten i mellaninkomstlägena. Samtidigt har marginalskat— ten skärpts något i högre inkomstskikt för att motverka inte avsedda skattelättnader som annars skulle uppstå i dessa inkomstlägen. För att sänka skatteuttaget vid lägre inkomster föreslås att inkomsttagare i aktiv ålder med statligt taxerad inkomst inte överstigande 36 000 kr./år tillgodoförs ett extra avdrag från skatten, s.k. skatte— avräkning, med 250 kr./år. Avräkningen medges individu— ellt, varför makar som båda är inkomsttagare kan få skat— teavräkning med tillsammans 500 kr./år.
Det sammanlagda resultatet av nu nämnda åtgärder innebär skattesänkningar för alla inkomsttagare utom i de högsta inkomstlägena. Procentuellt är skattesänkningen störst
vid årsinkomster upp till 20 000 kr. Räknat i kronor är den däremot störst i inkomstlägena 50 000 — 100 000 kr./ år; i dessa inkomstlägen uppgår den till drygt 2 000 kr. De föreslagna åtgärderna innebär samtidigt att marginal— skatten sänks i låg— och mellaninkomstlägena, i vissa fall
med drygt 10 procentenheter.
Vad avser de sociala bidragen föreslår utredningen att bostadstillägg till barnfamiljer och låginkomsttagare utan barn avtrappas efter en enhetlig reduktionsfaktor på 15 % och att inkomstprövningsgränsen höjs med 3 000 kr. till 26 000 kr./år för barnfamiljer och 21 000 kr./år för låginkomsttagare utan barn. Detta medför en lindring av den marginaleffekt i form av reducerat bidrag som kan upp— komma vid en inkomstökning och innebär vidare en förstärk— ning av bostadsstödet i synnerhet för barnfamiljer i mel— laninkomstlägena.
För folkpensionärer föreslår utredningen lättnader i form av ändrade inkomstprövningsregler för hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg samt en utvidgning av rätten till
10 SOU 1974:20
extra avdrag vid taxeringen. Ändringen av inkomstpröv— ningsreglerna innebär att avtrappning av hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg sker med en tredjedel i stäl— let för som nu med hälften av den sidoinkomst som översti— ger det s.k. avdragsfria beloppet. Detta medför en sänk— ning av den marginaleffekt som kan uppkomma för folkpen— sionärer i lägre inkomstskikt vid ökning av sidoinkomst och innebär samtidigt en ökning av den disponibla inkomn— ten för många folkpensionärer. Rätten till extra avdrag utvidgas på så sätt att alla folkpensionärer, vars stat— ligt taxerade inkomst inte överstiger 36 000 kr. garante— ras extra avdrag vid taxeringen med 500 kr. Syftet med av— draget är att åstadkomma en samordning med de nyss nämnda reglerna om skatteavräkning för låginkomsttagare i aktiv ålder och avdraget medges därför oberoende av förmögenhet och utan hänsyn till makes inkomster. Detta betyder bl.a. att gift folkpensionär med ingen eller låg sidoinkomst som f.n. på grund av makes inkomst inte har rätt till extra avdrag får ett minimiavdrag på 500 kr. enligt för— slaget.
Vad beträffar finansieringen av de föreslagna åtgärderna får uppdraget anses innebära att reformkostnaden i prin— cip skall erhålla full statsfinansiell täckning. Utred— ningens uppgift är således att ange vilka inkomstkällor som under denna förutsättning bör komma till användning. Vid övervägande av olika finansieringsvägar har utredning— en funnit att det enda möjliga alternativet f.n. är en höjning av arbetsgivaravgifterna. Utredningen föreslår därför dels att finansieringen av sjukförsäkringsavgif- tens slopande sker genom en höjning av socialförsäkrings— avgiften för sjukförsäkringen från 3,8 % till 6,1 % och dels att kostnaderna för övriga åtgärder täcks genom en höjning av den allmänna arbetsgivaravgiften från nuvaran— de 4 % till 5,3 %. För att kompensera kommunerna för skattebortfall och för ökade utgifter för bostadstillägg m.m. har vid beräkningarna avsatts 660 milj. kr.
Förslaget har förutsatts träda i kraft den 1 januari 1975. Finansieringen har emellertid anpassats efter beräknade
SOU 1974:20 11
nomförts. Detta innebär att den eftersläpande avdragsrät— ten för sjukförsäkringsavgift vid 1976 års taxering orsa— kar en bokföringsmässig underbalansering för år 1975 med
ca 1,6 miljarder kr.
Reservationer mit vissa delar av få :lag å ha: a'ririr" av ledamöterna Andersson, Gadd, Hermansson, Hörnlund, Krönmark, Mundebo och Svensson. Ledamoten Tobisson har avgivit särskilt yttrande.
Effekterna av de föreslagna åtgärderna på beskattningsom— rådet och finansieringen av förslaget redovisas i tablåer på följande sidor.
12 SOU 1974:20
ÄrSinkomst Ökning (+) eller minskning (—) av inkomstskatten genom förslaget kr.
p.g.a.slopad p.g.a.ändrade p.g.a.skatte— totalt sjukförsäk- grundavdrag och avräkning,kr. ringsavgift,kr. skatteskala,kr. kr. % 1 2 3 4 5 6 10 000 - 297 — — 250 - 547 - 28.0 20 000 — 366 — 5 - 250 — 5*9 - 12,0 30 000 — 393 - 139 - 250 - 782 — 8,5 40 000 — 306 — 1 029 — — 1 335 — 8,9 50 000 - 358 - 1 784 - — 2 142 — 10,1 60 000 — 411 - 1 790 — — 2 201 - 8,0 70 000 - 441 - 1 773 — - 2 214 — 6,6 80 000 — 337 — 1 891 — — 2 228 - 5,5 90 000 — 337 — 1 791 — - 2 128 — 4,5 100 000 — 337 — 1 691 - - 2 028 3,7 125 000 — 313 — 1 124 - — 1 437 — 2,0 150 000 — 31.3 — 374 — - 687 — 0,8 200 000 — 254 + 447 — + 193 + 0,1 300 000 — 254 + 2 447 — + 2 193 + 1,1
Redovisningen avser löntagare utan förvärvsavdrag och s.k. hemmamakeavdrag (skattereduktion på 1 800 kr.). Den kommunala u: ebite ingen har antagits wa- ra 24 kr. per skattekrona. Basbeloppet har för januari 1975 beräknats till
8 900 kr.
Tablån visar effekten när sjukförsäkringsavgiften slopats och avdragsrätten för denna avgift upphört. Effekten av kvarstående avdragsrätt för sjukför—
säkringsavgift vid 1976 års taxering har inte inräknats.
Det bör uppmärksammas att till redovisade skattelättnader även kommer för- stärkning av bostadstillägg m.m.
Finansieringen av utredningens förslag kan schematiskt sammanfattas enligt följande.
Åtgärd FinanSiell effekt i mkr. för försäkrings— staten kommunerna inkomst— arbets- kassorna tagare givare Slopad sjukförsäkringe— avgift för löntagare — 2 950 + 820 + 780 + 1 350 — Ändringar i skatteska— _ la och grundavdrag - — 1 270 — 1 340 + 2 010 — Skatteavräkning för låg— inkomsttagare och utvid- gat extra avdrag för folkpensionärer — — 570 — 10 + 580 — Enhetlig reduktionsfak— tor och ändrad avtrapp— ningsgräns för bostads— tillägg till barnfamil—
jer m.fl. — — 60 — 20 + 80 —
Lägre reduktionsfaktor för hustrutillägg och kommunalt bostadstill-
lägg för folkpensionärer — — 10 - 70 + 80 -
___________________________________________________________________________ Socialförsäkringsavgiften för sjukför, -;.L "' från 3,8 % till 6,1 % + 2 920 - - - — 2 920 Allmänna arbetsgivarav—
giften höjs från 4 % till 5,3 %
arbetsgivaravgifter: — + 1 730 — — — 1 730
egenavgifter: + 90 - _ » _ 90
Kompensationsbidrag till kommunerna - — 660 + 660 — —
I+ 0 + 4 7001 - 4 7401 ___—___—
Den skillnad mellan utgifter och inkomster som kan utläsas av tablån beror på att utredningen ansett att procentsatsen för avgifterna bör avrundas till närmaste hela tiondels procentenhet. Skillnaden ryms inom felmatginalen för kalkylerna.
1Dessa belopp visar den omedelbara effekten av utredningens förslag utan hänsyn tagen till eventuella övervältringseffekter.
2. FÖRFATTNINGSFÖRSLAG
Förslag till
La om ändrin i kommunalskattela en
1928z370)
Härigenom förordnas, att 48 ä 2 och 3 mom. kommunalskattelagen (1928z370) samt punkt 1 av anvisningarna till 49 5 samma lag skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse 485
g gom.1 Skattskyldig fysisk per— son, som varit här i riket bosatt under större delen av beskattnings— året, äger att å den i hemortskom— munen taxerade inkomsten åtnjuta
kommunalt grundavdrag enligt vad nedan sägs.
Grundavdraget är 4 500 kronor om den skattskyldiges enligt för— ordnin en 1 4 : 6 om statli in— komstskatt taxerade inkomst uppgår till högst 30 000 kronor och: om inkomsten är större än 30 000 kro—
nor, 4 500 kronor minskat med en
femtedel av inkomsten till den del den överstiger 30 000 kronor.
Har skattskyldig under beskatt— ningsåret uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör skatteplik— tig inkomst enligt förordningen (1958:295) om sjömansskatt skall grundavdraget beräknas med hänsyn till summan av den Skatt kvldives
-..—__:L___J__ taxerade inkomst enligt andra
stvcket den beskattnin sbar
1Senaste lydelse 1973z1121.
SOU 1974:20
Föreslagen lydelse
2 mom. Skattskyldig fysisk per—
son, som varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret, äger att å den i hemortskommunen taxe— rade inkomsten åtnjuta kommunalt grundavdrag med 4 500 kronor.
Har skattskyldig under beskatt— ningsåret uppburit lön eller annan gottgörelse som utgör skatteplik— tig inkomst enligt förordningen (1958:295) om sjömansskatt skall grundavdraget minskas med en tglftejel för varje period om trettio dagar för vilken den skattskvldise unpburit beskatt—
Juvarande lvdelse i
inkomsten enligt nämnda för— ordning samt enligt 1 5 2 mom. förordningen skattepliktig dagpenning. Det sålunda be— räknade grundavdraget skall minskas med en tolftedol för
varje period om trettio derar, för vilken den skattSKVId e _—_+d_ u burit beskattningsbar ir—
komst och skattepliktig dar—
oenninv som förut nämnts.
Det belopo för grundavdrag,
som erhålles vid tillämpning
av andra eller tredje stycket, avrundas uppåt till helt tio—
tal kronor.
3 mom.1 Skattskyldig fysisk
person, som varit här i riket bosatt under högst hälften av beskattningsåret, äger i hem— ortskommunen åtnjuta kommunalt
grundavdrag enligt följande. Grundavdraget är 375 kronor för
varje kalendermånad eller del därav, varunder den skattskyl— diqe varit bosatt här i riket, om den skattskvldiges enligt förordningen 1947:576 om
statlig inkomstskatt taxerade inkomst uppgår till högst 15 000 kronor. Är inkomsten större än 15 000 kronor, minskas det avdragsbeloppz som eljest skolat utgå! med en fem—
tedel av inkomsten till den del
Senaste lydelse 1970:162.
ningsbar inkomst enligt nä nda förordning samt enligt 1 G 2 mom. förordningen skattepliktig dagpenning. Det sålunda be—
>
räknade orundavdraget avrundas
:;
uppåt till helt tiotal kronor.
3 mom. Skattskyldig f"
_ v"
person, som varit här i riket
sisk
bosatt endast under en del av
beskattningsåret, äger i hem— ortskommunen åtnjuta kommunalt grundavdrag spm för varje kalendermånad eller del därav, varunder han varit här i riket bosatt, utgör en tolftedel av 4 500 kronor. Det avdragsbelopp, som sålunda erhålles, avrundas uppåt till helt tiotal kronor.
Nuvarande lydelse
den överstiger 15 000 kronor. Det avdragsbelopp, som sålunda erhålles, avrundas uppåt till
helt tiotal kronor.
Anvisningar
till 49 S
1.1 Oskift dödsbo efter per— son, som vid sitt frånfälle va— rit här i riket bosatt, äger på grund av bestämmelserna i 55 G 3 mom. att för det beskattnings— år, under vilket dödsfallet in— träffat, åtnjuta kommunalt grund— avdrag med belopp, som skulle ha— va tillerkänts den avlidne, därest han fortfarande levt. Har nämnda person icke varit under hela ti— den mellan beskattningsårets in— gång och dödsfallet här i riket bosatt, skall avdrag medgivas dels för den tid han varit här— städes bosatt, dels för tiden efter dödsfallet till beskatt— ningsårets utgång och för den sammanlagda tiden beräknas i en— lighet med de i 48 5 2 och 5 mom.
meddelade bestämmelserna. Avdrag, varom nu sagts, medgives
Föreslagen lVdelse
1. Oskift dödsbo efter per— son, som vid sitt frånfälle va— rit här i riket bosatt, äger på grund av bestämmelserna i 53 Q 3 mom. att för det beskattnings— år, under vilket dödsfallet in— träffat, åtnjuta kommunalt grund— avdrag med belopp, som skulle ha— va tillerkänts den avlidne, därest han fortfarande levt. Har nämnda person icke varit under hela ti— den mellan beskattningsårets in- gång och dödsfallet här i riket bosatt, skall avdrag medgivas dels för den tid han varit här— städes bosatt, dels för tiden efter dödsfallet till beskatt— ningsårets utgång och för den sammanlagda tiden beräknas i en— lighet med de i 48 ä 3 mom. meddelade bestämmelserna.
utan hänsyn därtill, att dödsboet
efter den avlidne skiftats före utgången av det beskattningsår, under
vilket dödsfallet ägt rum.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 19
5. Äldre bestämmelser gäl— x]
ler dock vid 1975 och tidigare års taxering samt vid eftertaxering för
nr 1975 eller tidigare år.
.) (1
Senaste lydelse 197O:102.
SOU 1974:20
Förslag till
Förordning om ändrin i förordninyen (1947:576) om statliv inkomstskatt
Härigenom förordnas, att 10 5 1 mom. förordningen (1947:576) om stat— lig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.
10 &
Nuvarande lydelse
1 mom.1 Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta döds—
bon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.
Grundbeloppet utgör:
när beskattningsbar inl :omst icke överstiger 15 000 kronor: 7 procent av den beskattningsbara inkomsten;
när beskattningsbar inkomst överstiger
15 000 men icke 20 000 k?j_ 1 050 kr. för 15 000 kr. och 13 & av återstoden;
20 000 " " 30 000 " : 1 700 " " 20 000 " ". 19 & " " ; 30 000 " " 52 300 " : 3 600 " " 30 000 " " 28 p " " ; 52 500 " " 70 000 " : 9 900 " " 52 500 " " 58 ; " u , 70 000 " " 100 000 " : 16 550 " " 70 000 " " 47 # " " ;
100 000 " " 150 000 " : 30 650 " " 100 000 " " 49 # " " ;
150 000 kr.
U'I
150 " || 150 OOO " || 54 j_; " || '
Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattnings— bara inkomsten belöpande slaatten uppg å tj.ll högre belopp än som mot— svarar 54 p av denna inkomstdel.
Med familjestiftelse avses i denna förordning stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers eko— nomiska intressen.
1Senaste lydelse 19722575.
18. SOU 1974:20
rörcsla"en l dolce
1 mom. JtatEi; inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta döds—
bon och familjestiftelsor med viss i sirs_ild ordilu" beauämd pioccxt
av nedan anfLwia , undbolopr.
Grundbeloppet utgör:
iär beska tningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 7 procent
av den beskattningsbara inkomsten;
.är besxattningsbar inkomst överstig r
15 000 men icke 20 000 kr: 1 050 kr. för 15 000 kr. och 12 A av återstoden; 25 000 " " 50 000 " : 2 500 " " 25 000 " " 22 p " " ; 50 000 " " 40 000 " : 3 600 " " 30 000 " " 28 % " " ; 40 000 " " 45 000 " : 6 400 " " 40 000 " " 53 # " " ; 45 000 " " 65 000 " : 8 050 " " 45 000 " " 58 p " " ; 65 000 " " 70 000 " : 15 650 " " 65 000 " " 43 % " " ; 70 000 " " 100 000 " : 17 800 " " 70 000 " " 48 A " " ; 100 000 " " 150 000 " : 52 200 " " 100 000 " " 52 p " " ; 150 000 kr. 58 200 " " 150 000 " " 56 ;>; " .. _
Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den & någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 2é_é av denna inkomstdel.
Med femiljestiftelse avses i denna förordning stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att till— godose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1975. Äldre bestämmelser gäller dock vid 1975 och tidigare års taxering och vid eftertaxering för år 1975 eller tidigare år.
5011 1974:20 19
Förslag till
Läs om ändrine i ut bördsförordnin en (1955:272)
Härigenom förordnas i fråga om uppbördsförordningen (1953z272) dels att 2 5 2 mom., 4 & 1 mom. och 70 ä 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i förordningen skall införas ett nytt moment, 2 ä 5 mom.,
av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse 2 %
2 mom.1 I denna förordning förstås med slutlig skat_: skatt som påförts slutlig skatt: skatt som på— vid den årliga debiteringen på förts vid den årlig a debiteringm grund av taxerinnsnämnds beslut på grund av taxeringsnämnds besl_ eller på grund av annat besltt, eller på grund av annat beslut, som enligt gällande föreskrifter som enligt gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan debitc— skall beaktas vid sådan debite— rinr,och återstår eft er iaktta— ring och återstår efter iaktta— gande av bestämmelser na om ned- gande av bestämmelserna om ned— sättning av skatt enli gt 4 mom.; sättning av skatt enligt 4 eeh
5 mom.;
preliminär skatt: i 5 & omförmäld skatt, som erlägges i avräkning å slutlig skatt; kvarstående skatt: skatt, som återstår att erlägga, sedan preliminär
.c— ; .L. .
irön slutlig? katt,
,.
katt avräknats
. _ , . n 1 tillkommande skatt: Skatt som skall erläggas pa grund av eftertaxe— 1 rin: eller enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt
avslutats; 1.5 av skatt enligt 4 mom.;
skatteavräkning: nedsättning
av skatt enligt 5 mom.' ___—___— ,
det kalenderf.r, som nö.1re:t föref;ått taxer in_såret;
inloms
:x, mzad ett år tj.*l och med februar
och med m-
uppb rdsår: tiden
månad näs'
i.uvar'and(f,-__L lVdelse ör& J.agen l- dels.e
'kattsiq'ldifz ?sttskyldig som taxcras med tillämpning av 5? ; 1 mom. kommu1313;5=.ttelcgen (1928:3 'O) oc-h 11 g 1 mom. förord— ningen (19CT:5?T) om v'alli irko.stikntt,
' skattskyldig: anna_ sxattskfldig fysisk person än yss sagts.
nerson över 16 år, som under beskaitninvst_et halt A—inkomst
enligtO , ä 5 mom. andra stycket förordningen £1947z576) om stat— lig inkomstskatt med minst 4 500 kronor: åtnjuter skatteavräknine med 250 kronor: om hans taxerade inkomst enligt nämnda förordning icke överstiger 56 000 kronor.
5;atteavräkning åtnjutes dock icke av skattskyldig, som avses i 50 ä 2 mom. fjärde stvcket kommunalskattelagen g1928z5702.
I fråga om skatteavräkning enli igt första stvcket äga bestäm- melserna i 4 mom. femte och sjät- te stxckena motsvarande tillämp—
ning.
4 %
1 mom.1 Har lokal skattemyndighet ej annorledes förordnat, skall, då inkomst av tjänst hänför sig till arbetsanställning som är avsedd att vara kortare tid än en vecka eller då inkomsten eljest avser bestämd tidsperiod och uppbäres vid regelbundet återkommande tillfällen, prelimi— när A—skatt utgå med belopp, som angivas i skattetabeller. Riksskatte— verket fastställer för varje inkomstår sådana tabeller.
Skattetabellerna skola för olika inkomstbelopp, beräknade för vecka eller den längre tid som riksskatteverket bestämmer, angiva därå belöpan— de preliminär skatt. Tabellerna skola grundas på följande förutsättningar, nämligen
1Senaste lydelse 1975:1111.
SOU 1974:20 21
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
att inkomsten samt grundavdraget äro oförändrade under inkomståret, att den skattskyldige icke kommer att taxeras för annan inkomst än som i tabellen angives, ej heller för garantibelopp för fastigheteäler för förmögenhet,
att den skattskyldige icke har att erlägga socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen enligt 19 kap. 5 5 lagen (1962:581) om allmän försäkring eller tilläggspensionsavgift,
att skattskyldig, som avses i 2 mom. första stycket 2) och 4) erhål— ler skattereduktion,
att den skattskvldige erhål— ler skatteavräknin,"z om inkomsten för år räknat icke överstiger äé_OOO kronor eller: såvitt gäl— ler i 2 mom. första stycket 5) och 4) avsedd skattskvldig, 58 000 kronor, samt att vid taxering för inkomsten icke andra avdrag medgivas den
skattskyldige än dels grundavdrag, och, såvitt gäller i 2 mom. första stycket 5) och 4) avsedd skattskyldig, avdrag enligt 46 ä 5 mom. kommu— nalskattelagen.
70å
2 1309.1 Har vid granskning hos 3 mom. Har vid granskning hos riksskatteverket av verkställd rikSSkatteverket av verkställd debitering befunnits, att Skatt debitering befunnits, att skatt eller ränta blivit obehörigen eller ränta blivit obehörigen utesluten från debitering eller utesluten från debitering eller påförd till för ringa belopp el— påförd till för ringa belopp el— ler att skattereduktion, preli— ler att skattereduktion, skatteav— mirär skett eller rö"+ "äknint, preliminär skatt eller gottskriven med för höet bc— ränta blivit gottskriven med för
lopp, skall vederbö1.n* högt belopp, skall vederbörande länSS'yrelse underrättas
Uenaztc lydelse 1970:918.
22. SOU 1974:20
--—— "Cu-,— r— " ..H.L:: ,- ,Ut VCLAava_1C -Jo veinstulla
,innas erforderlig. nas erforderlit. förhållandc,som nyss s förhållande,som" ! länsstyrelsen, efter h" länsstyrelsen, d den skattskyldige när den skattsky_di:e när så finnes kallat, fastställa det påkallat, fastställa det Leloip
denne har att crl' denne har att erläcga. s-
Finner lokal skattemyndighet efter anmälan eller eljest sådan felak-
tighet som avses i förevaende stycke vara för handen eller att motsvaran—
.U de felaktighet föreligger i beslut om arbetsgivares ansvarighet för ar— betstagares skatt, skall myndigheten, efter hörande av den skattskyldige eller arbetsgivaren när så finnes påkallat, fastställa det belopp denne
har att erlä &.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975 och tillämpas första gången vid debitering av preliminär skatt för år 1975 och slutlig skatt på grund av 1976 års taxering. Äldre lydelse gäller fortfarande vid de- bitering av slutlig eller tillkommande skatt på grund av 1975 eller tidi— gare års taxering eller eftertaxering för år 1975 eller tidigare år.
SOU 1974:20 23
Förslag till
Las om ändrinv i taxerinusförordninven
19562623)
Härigenom förordnas, att 68 % taxeringsförordningen (l956:623) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 68 51 Följande taxeringslängder skola föras, nämligen inkomstlängd och för—
mögenhetslängd, vari av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skola in— föras med angivande av taxeringens belopp och den skattskyldiges namn.
I inkomstlängden antecknas särskilt dels i avseende å statlig inkomstskatt inkomst av olika förvärvs—
källor med angivande tillika i fråga om skattskyldiga som avses i 9 Ö