Propositionens huvudsakliga innehåll

I prt.)positionen fi.")reslås att kyrkomötet reformeras. Förslagen bygger på de förslag till grundlagsändringar som nyligen har lagts fram i propositionen (prop. 1981/82z77) om formerna för den kyrkliga lagstiftningen m. m.

Enligt propositionen skall en ny lag om svenska kyrkan stiftas. Lagen innehåller grundläggande. föreskrifter om svenska kyrkan som trossamfund och om kyrkomötet som en församling av valda ombud för svenska kyrkan. I propositionen föreslas också en ny lag om kyrkomötet. Lagen, som ersätter kyrkomötesförordningen (19491174). innehåller regler om val till kyrkomö— tet samt om kyrkomötets sammanträden ochorganisation m. m. I proposi- , tionen föreslås vidare att vissa ändringar görs i lagen (1936:567) om domkapitel samt att det forna prästeståndets privilegier upphävs.

Reformen innebär i huvudsak att kyrkomötet får en bredare förankring - och en mera demokratisk uppbyggnad än f. n. Det föreslås att kyrkomötet skall bestå av 251 fritt valda ledamöter. Kyrkomötet får en treårig valperiod och skall enligt förslaget sammanträda varje år. Det får utökade uppgifter genom att normgivning i vissa kyrkliga ämnen delegeras till kyrkomötet. Enligt förslaget skall kyrkomötet tillsätta en centralstyrelse som verkställan- de och beredande organ.

Den nya ordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1983.

• Sida 4
•  Original

IJ

Prop. 198l/82:192

1. Förslag till Lag om svenska kyrkan

1 & Svenska kyrkan är ett evangeliskt-lutherskt trossamfund.

2 & Genom sina församlingar upprätthåller svenska kyrkan en på demokra- tisk grund uppbyggd riksomfattande verksamhet.

Svenska kyrkans församlingar och stiftsmyndigheter ansvarar lokalt och regionalt för kyrkans verksamhet. Om församlingarna och stiftsmyndighc- terna finns särskilda föreskrifter.

3?) Kyrkomötet består av valda ombud för svenska kyrkan. Det har tvåhundrafemtioen ledamöter. För ledamöterna skall finnas ersättare.

Endast den som tillhör svenska kyrkan och som är myndig kan vara ledamot av kyrkomötet eller ersättare för ledamot.

45 Ledamöterna av kyrkomötet och ersättarna för dessa utses genom indirekta val.

Val till kyrkomötet förrättas vart tredje år. Varje val gäller för tiden från det att det nyvalda kyrkomötet har samlats. till dess det närmast därefter ' valda kyrkomötet samlas. Denna tid är kyrkomötets valperiod.

5 & Kyrkomötet sammanträder varje-år.

Biskoparna i stiften skall närvara "vid kyrkomötets sammanträden och får deltaga i kyrkomötets överläggningar. men i besluten endast om de är ledamöter av kyrkomötet. ' I '

65 Kyrkomötet skall behandla ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet samt kyrkliga ärenden som väcks av någon av' kyrkomötets ledamöter genom motion eller av organ som""enligt lag har tillsatts av kyrkomötet. Kyrkomötet fär besluta i frågor som anges i grundlag eller i annan lag." I övrigt får kyrkomötet besluta om yttranden och framställningar till regeringen.

75 Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i följande ämnen: svenska kyrkans lära. . svenska kyrkans böcker.

. kollekter. . central verksamhet för evangelisation. mission och övrigt utlandsarbete samt diakoni.

1. 2 3. svenska kyrkans sakrament. gudstjänst och övriga handlingar, 4 5

6. kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos organ som enligt lag får tillsättas av kyrkomötet.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1981/82zl92 ' 3.

85 Det ankommer på en centralstyrelse att verställa kyrkomötets beslut. Styrelsen bereder även ärenden som skall avgöras av kyrkomötet. i den mån" uppgiften inte ankommer på eller har överlämnats ät annat organ som tillsätts av kyrkomötet.

9 5 Ledamöter av centralstyrelsen är ärkebiskopen samt högst fjorton andra ledamöter. som för varje valperiod väljs av kyrkomötet. För de valda ledamöterna skall utses lika många ersättare.

Ärkebiskopen är styrelsens ordförande. Bland de valda ledamöterna utser kyrkomötet en vice ordförande. ' '

105 Om kyrkomötet och centralstyrelsen finns ytterligare föreskrifter.

115 Endast den som bekänner svenska kyrkans lära fär utnämnas till prästerlig befattning inom svenska kyrkan. Till ärkebiskop eller biskop utnämner regeringen en av de tre som har . föreslagits i den ordning som föreskrivs i lag. Om tillsättning av prästerliga tjänster i övrigt finns särskilda föreskrifter.

"Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. 3' Utan hinder av 65 skall kyrkomötet vid dess sammanträde är 1983 behandla ärenden. som-1982 års allmänna kyrkomöte kan ha överlämnat till sådan nämnd som avses i'kyrkomötesft'årordningen (1-949:174) och vari nämnden har avgivit betänkande.

• Sida 6
•  Original

Prop. 1981/82:192 4

2. Förslag till Lag om kyrkomötet

Val till kyrkomötet Inledande bestämmelser

i 5 För val till kyrkomötet är riket indelat i valkretsar". Varje stift utgör en valkrets.

25 Mandaten i kyrkomötet utgörs av tvåhundrafemtioen valkretsmandat. Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 25 Vallagen ('l972:620) fastställer antalet valkretsmandat i varje valkrets före utgången av september varje år, då val i hela riket av kyrkofullmäktige skall äga rum. Härvid tillförs varje valkrets ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade kyrkomedlemmar där är jämnt delbart med en tvåhundrafemtioendel av antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i riket. De mandat som härefter återstår. tillförs valkretsarna efter storleken av de överskott som har uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika överskottstal avgörs företrädet genom lottning. Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden. Om någon valkrets, vid den fördelning som sker enligt andra stycket, tillförs färre mandat än två". "skall antalet mandat ändå bestämmas till två. Härvid skall antalet mandat'i övriga kretsar jämkas i motsvarande mån.

35 Centrala valmyndighetens beslut enligt 2 5 får överklagas hos riksdagens valprövningsnänmd genom besvär. Valprövningsnämndens beslut får inte ("'.'werklz'tgas.

45 För varje mandat som en valkrets har erhållit utses en ledamot av kyrkomötet. För ledamöterna utses 'det dubbla antalet ersättare.

5 5 Ledamöterna av kyrkomötet och deras ersättare väljs av elektorer.

Val av elektorer

6 5 För val av elektorer är varje valkrets indelad i valdistrikt. Varje pastorat utgör ett distrikt. Icke-territoriella församlingar bildar distrikt för sig.

I valdistrikt med högst 2 000 kyrkomedlemmar utses två elektorer och i distrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 kyrkomedlemmar utses tre elektorer. För varje påbörjat 4 OOO-tal kyrkomedlemmar utöver 4 000 utses ytterligare en elektor.

För elektorerna skall utses lika många ersättare.

• Sida 7
•  Original

'JI

Prop. 1981/82zl92

75 Om ett valdistrikt består av en enda församling skall elektorer och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet. om kyrkofullmäk- tige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda fullmäktige.

85 Om ett valdistrikt består av två eller flera församlingar skall elektorer och deras ersättare väljas av särskilda delegerade. Dessa skall för varje församling utses av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet. om kyrkofullmäk- tige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda fullmäktige. Antalet delegerade utgör för församling med högst 500 kyrkomedlemmar 5 med mer än 500 men högst 1 000 kyrkomedlemmar 7 med mer än 1 000 men högst 2 000 kyrkomedlemmar 9 med mer än 2 000 men högst 3 500 kyrkomedlemmar 11 med mer än 3 500 men högst 5 500 kyrkomedlemmar 13 med mer än 5 500 men högst 8 000 kyrkomedlemmar 15 med mer än 8 000 men högst 11 000 kyrkomedlemmar 17 med mer än 11 000 men högst 14 500 kyrkomedlemmar 19. med mer än .14 500 . .. ' 21

95 Elektorsval genom delegerade skall ske inför ordföranden i kyrkofull- mäktige eller. om kyrkofullmäktige inte finns. ordföranden i kyrkorådet i den församling i distriktet som har det största medlemsantalet.

105. Valbar till elektor eller ersättare för elektor och till delegerad är den som är medlem av svenska kyrkan och som är myndig samt är kyrkobokförd inom valdistriktet. '

11 5 Val av elektorer och deras ersättare samt av delegerade skall ske .på samma sätt som val av ledamöter i kyrkoråd. Om ersättare inte väljs proportionellt. skall vid valet bestämmas den ordning i vilken de skall inkallas till tjänstgöring.

125 Delegerade skall utses senast den 10 december och elektorer före utgången av december det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.

Protokoll över val av delegerade skall skyndsamt sändas till den som enligt 9.5 skall förrätta val av elektorer. Protokoll över val av elektorer skall ' skyndsamt sändas till domkapitlet.

135 En elektor har i skälig omfattning rätt till traktamente och kostnads- ersättning för resa som påkallas av uppdraget. Kostnaderna skall betalas av pastoraten eller av de icke-territoriella församlingar som bildar valdistrikt för

sig.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1981/82:192 (.

Val av ledamöter och ersättare

145 För val av ledamöter av kyrkomötet och ersättare för dem skall domkapitlet kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde inför en av domkapitlet förordnad valförrä'ttare. Sammanträdet skall hållas före januari månads utgång året'näst efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum. '

155. Val "av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar. _Omröst- ning skall ske med slutna sedlar. Valsedlarna skall vara lika till storlek. material och färg. ' '

Över förrättningen skall föras protokoll.

165 Val av ledamöter av kyrkomötet skall vara proportionellt. om det begärs av minst så många väljande som motsvarar den kvot som erhålls om samtliga väljandes antal delas med det antal personer som valet avser. ökat medl. Om kvoten är ett brutet tal. skall den avrundas till närmast högre hela tal. Vid sådant proportionellt val tillämpas bestämmelserna i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting. ktmimunfull- mäktige m. m. . Om valet inte sker proportionellt skall elektorerna var för sig till ledamöter föreslå så många personer som skall väljas. Vid första omröstningen är den vald som har fått mer än hälften av dic- avgivna rösterna. Om ett tillräckligt antal ledamöter inte har utsetts vid denna. omröstning skall ytterligare en omröstning ske. Valförrättaren skall därvid upprätta en förteckning som _ skall innehålla. för det fall att inte någon har blivit vald vid första omröstningen. de namn som har fått flest röster och i annat fall de namn som vid den första omröstningen har fått högsta röstetalet näst efter dem som har blivit valda. Förteckningen'skall då innehålla två gånger så många namn som det återstår ledamöter att välja. Den nya omröstning som skall företas får inte avse andra personer än dem som finns 'uppförda på förteckningen. De personer som vid denna omröstning får flest röster är valda. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning. .

Vad som föreskrivs i första och andra styckena gäller även _vid val av ersättare. Om ersättare inte väljs proportionellt skall vid valet även bestämmas den ordning i vilken de skall inkallas till tjänstgöring.

175 En valsedel är ogiltig om den 'är försedd med kännetecken som uppenbarligen har satts dit med avsikt.

Om en elektor har lämnat mer än. en valsedel i ett val, är valsedlarna ogiltiga. Har sedlarna samma innehåll. skall dock en av valsedlarna betraktas . som giltig vid sammanräkningen. Namn på valsedeln skall anses obefintligt om kandidaten inte är valbar. namnet är överstruket eller det inte klart framgår vem som avses.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1981/82zl92 7

185 Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet. Därmed är valet avslutat. . Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på betryggande sätt till dess- valet har vunnit laga kraft.. Motsvarande gäller då det görs avbrott i förrättningen.

195 Den som blir vald till ledamot av kyrkomötet för mer än en valkrets skall bestämma för vilken valkrets hon eller han vill anses vald och skyndsamt avsäga sig uppdraget som ledamot för övriga valkretsar. Om en ledamot av kyrkomötet på annat sätt har avgått före utgången av den period för vilken hon eller han har blivit. vald. skall kyrkomötets ordförande skyndsamt anmäla detta till domkapitlet. När domkapitlet har fått underrättelse om att en ledamot av kyrkomötet har avgått, skall domkapitlet till ny ledamot i den avgångnes ställe utse den ersättare som står i tur att .tillträda enligt den mellan ersättarna bestämda ordningen.

20 & För den som har blivit vald till ledamot av kyrkomötet eller till ersättare skall domkapitlet genast utfärda ett bevis om detta. [beviset anges den valdes . namn samt för vilken tid och valkrets ledamoten eller ersättaren har blivit vald. Beviset skall tillställas den som har blivit vald samt riksdagens valprövningsnämnd och kyrkomötets ordförande.

21 & Riksdagens valprövningsnämnd skall granska bevisen för ledamöterna av kyrkomötet och deras ersättare och därvid pröva om bevisen har blivit utfärdade i enlighet med 20 .5. Granskningen skall vara avslutad senast dagen före kyrkomötets första sammanträde under valperioden eller. i fråga om bevis som kommer in till valprövningsnämnden under kyrkomötets valpe- riod. så snart det kan ske. Berättelse om granskningen skall ofördröjligen överlämnas till kyrkomötets ordförande.

Valprövningsnämnden skall i berättelsen anteckna om något har förekom- mit som ger anledning att ifrågasätta någon ledamots eller ersättares behörighet.

Besvär över val

22,5 Beslut, varigenom elektorer och _deras ersättare har utsetts. får överklagas endast i samband med talan mot det beslut varigenom valet till kyrkomötet har fastställts. Detsamma gäller beslut varigenom delegerade har utsetts.

235 Val av ledamöter av kyrkomötet och beslut varigenom ersättare har utsetts till ledamot får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd genom besvär.

• Sida 10
•  Original

Prop. 1981/82: 192

'I

Besvärshandlingen skall ges in till domkapitlet och vara detta tillhanda inom tio dagar efter det att valet avslutades. Om en besvärshandling har kommit in till valprövningsnämnden före besvärstidens utgång. skall den omständigheten att inlagan kommit in till domkapitlet först därefter dock inte föranleda att besvären lämnas utan prövning.

Snarast möjligt efter besvärstidens utgång skall domkapitlet samtidigt kungöra samtliga besvär som har anförts och sända besvärshandlingarmt till valprövningsnämnden. Kungörelsen införs i ortstidning inom valkretsen. I kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring över besvären skall ha kommit in till valprövningsnänmden. Domkapitlet skall dessutom skyndsamt inkomma till valprövningsnämndcn med yttrande över besvären. '

Den som vill anföra besvär har rätt att hos domkapitlet genast fä utdrag av ' protokoll eller annan handling över förrättningen.

24% l fråga om handläggningen och pr'('.'>vningen av besvär som avses i 23 & skall 15 kap. 6. 7 och 9 åå vallagen (l972:620) tillämpas.

25 5 Den som har valts till ledamot av kyrkomötet utövar sitt uppdrag utan hinder av att valet har överklagats. Om valet ändras. skall den nye ledamoten intaga sin plats så snart ändringen har kungjorts. Vad som nu har sagts om ledamot gäller också för ersättare.

Kyrkomötets sammanträden

26 & Kyrkomötet skall sammanträda engång varje år med början den första tisdagen i mars. . ' '

Kyrkomötets första sammanträde under valperioden skall vara avslutat inom femton dagar. De därefter följande sammanträdena skall vara avslutade inom tolv dagar. ' '

27 & Kyrkomötet skall, så snart det kan ske. fatta beslut över anmärkningar som har tagits upp i berättelse som avses i 21 5 första stycket eller som i övrigt förekommer mot en ledamots eller ersättares behörighet. En ledamot vars behörighet prövas. får deltaga i överläggningarna men ej i beslutet. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag.

28 & Kyrkomötet skall för varje valperiod välja en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande. Till dess valen har förrättats. utövas ordförandeskapet av den som har varit ledamot längst tid. Om två eller flera har varit ledamöter lika länge. har den äldste av dem företräde.

29 5 De statsråd som inom regeringen är föredragande i förvaltningsärenden och lagstiftningsärenden rörande svenska kyrkan samt ledamöterna i centralstyrelsen har rätt att närvara och deltaga i kyrkomötets överläggning- ar. men i besluten endast om de är ledamöter av kyrkomötet.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1981/82zl92 9

Ärendenas beredning

30å Ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet skall före avgörandet beredas i centralstyrelsen eller i utskott.

Slå Kyrkomötet skall inom sig för varje valperiod tillsätta ett särskilt heredningsutskott för prövning av frågor som avses i 36 å.

Kyrk(')mötct kan inom sig tillsätta ytterligare utskott för beredning av ärenden som skall behandlas av kyrkomötet. Sådana utskott får ej tillsättas för längre tid än kyrk(')m(".')tets valperiod.

Kyrkomötet väljer ledamöter i utskott till det antal som kyrkmnötet bestämmer. För ledamöterna skall väljas lika många ersättare.

32.5 Kyrkomötet får besluta att en eller flera biskopar. även om de ej är ledamöter av kyrkomötet. vid beredningen av ärenden eller vid prövning av frågor som avses i 36 & får närvara vid ett utskotts sammanträden och deltaga i utskottets överläggningar men ej i besluten.

SJÖ Om det krävs för beredningen av ett ärende. får kyrkomötet medge att ett utskott sammanträder mellan kyrkomötets sammanträden under valpe- rioden. Ett sftdant medgivande får ej avse längre tid än sex dagar mellan två sammanträden.

Ärendenas avgörande

34.5 Ett ärende som riksdagen eller regeringen överlänmar till kyrkomötet skall avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste sammanträde. om ärendet har överlämnats senast en månad före sammanträdets början.. I annat fall skall ärendet avgöras senast vid det därpå följande sammanträdet.

35 & Varje ledamot av kyrkomötet har en röst. Omröstning skall ske öppet utom i ärenden som avser val.

Utom i fall då särskilt flertal krävs enligt 36.8 första stycket gäller som kyrkomötets beslut den mening som mer än hälften av de röstande enar sig om. Vid lika röstetal för olika meningar sker avgörandet genom lottning.

36.5 Ett förslag till kyrklig kungörelse som gäller svenska kyrkans lära eller avser bibelöversättning. psalmbok. evangeliebok. kyrkohandbok eller katekes skall. om det inte förkastas av kyrkomiiitet. på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila till dess nästa nyvalda kyrkomöte sammanträder. Utan hinder härav kan kyrkomötet antaga förslaget om minst fem sjättedelar av de röstande enar sig om beslutet. Detsamma gäller förslag till kyrklig kungörelse om ändring eller upphävande av kungörelse som nu har sagts. Det särskilda bcrcdningsutskottet prövar för kyrkomötets vidkommande om första stycket är tillämpligt i fråga om visst förslag.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1981/82zl92 ' 10

375 Avgörandet av ett ärende skall. om det behövs. delas upp på skilda beslut. Föreligger ett yrkande som avses i 36 å'första stycket att ett förslag skall vila och dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas. skall kyrkomötet pröva sistnämnda yrkande innan förslaget ställs under omröst- ning om omedelbart antagande.

Val inom kyrkomötet

385 Kyrkomötet skall för varje valperiod inom sig utse en valberedning. Valberedningen bereder val av centralstyrelsen och kyrkomötets utskott,

39ä Val inom kyrkomötet skall. om omröstning begärs. ske'med slutna sedlar. Valsedlarna skall vara lika till storlek. material och färg. De skall vara enkla och omärkta samt. om valet ej sker propmtionellt. upptaga namn pä så många personer som valet avser. Vid lilca röstetal sker avgörandet-genom lottning. ' ,

Val av centralstyrelse. utskott och valberedning skall vara proportionellt. om det begärs av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser. ("ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal. skall den avrundas till närmast högre hela tal. Vid sädant proportionellt val skall bestämmelserna i lagen (19551138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting. kommun- fullmäktige m. m. tillämpas.

Om ersättare ej väljs proportionellt skall vid valen även bestämmas den ordning. i vilken de skall inkallas till tjänstgi'iring.

40å Val med slutna sedlar fär överklagas genom besvär hos riksdagens valpri'ivningsnämnd inom fem dagar efter det att resultatet av valet har meddelats. Valet skall gälla-utan hinder av att det har överklagats.

I fråga om handläggningen och prövningen av besvär skall tillämpas bestämmelserna i riksdagsordningen om besvär över val med slutna sedlar inom riksdagen. Vad som därvid sägs om kammarkansliet. kammaren och talmannen skall i stället gälla centralstyrelsen. kyrkomötet och kyrkomötets ordförande..

41 5 Val av centralstyrelse skall förrättas snarast efter valperiodens början och gälla till dess kyrkomötet förrättar nytt val under nästa valperiod.

Centralstyrelse

42 & Ccntralstyrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden. Ordföran- den eller. vid förhinder för denne. vice. ordföranden. är skyldig att sammankalla styrelsen om minst en tredjedel av dess ledamöter begär det.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1981/82:192 11 . , __ _

43% Ccntralstyrelsen fär'handlägga ärenden endast om ordföranden eller. vid förhinder för denne. vice ordföranden samt minst hälften av de övriga _ ledamöterna är närvarande.

]. Denna lagträder i kraft såvitt avser bestämmelserna om fastställande av antalet valkretsmandat samt om val av elektorer och delegerade den 1 december 1982 och i övrigt den 1 januari 1983.

2. Genom lagen upphävs kyrkomötesförmdningen (1949zl74') och instruktionen (1951z505) för allmänt kyrkomötes utredningsnämnd.

3. Den centrala valmyndigheten skall-senast den lt) december 1982 fastställa antalet valkretsmandat i varje valkrets avseende valet till det' kyrkomöte som skall sammanträda är 1983.

4. Om en församling ingåri en kyrklig samfällighet som har bildats enligt lagen (19302259) om församlingsstyrelse skall vad som sägs i 7—9 55 om församling i stället gälla samfälligheten. om samfälligheten avser alla i den nämnda lagen åsyftade kyrkliga angelägenheter och inte omfattar två eller flera pastorat.

• Sida 14
•  Original

Prop. .l98l/82:l92 lZ

3 Förslag till . | Lag om ändring i lagen (1936z567tom domkapitel .

l-lärigenom föreskrivs att 12 s* lagen (19361567) om domkapitel skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Förut/(Igen lydelse

1251 Vid domkapitel skall vara anställd en stiftssekreterar-e'.

.S'tiftssekreterare. vilka skola hava Behörig till tjänst som stifts; avlagt examen medförande behörig- sekreterare iir densorn tillhör svenska het till domarbefattning. lil/sättas av kyrkan och som" har avlagt examen regeringen. som medför behörighet till domarbe-

fattning. Tjänster som siiftssekretcrare rill- siitls av regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

' Senaste lydelse 1975950.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1981/82:192 13 ..

4 Förslag till Lag om upphävande av det forna-prästeståndets privilegier . Härigenom föreskrivs att det forna prästeståndets privilegier. förmåner. rättigheteroeh friheter. i den män'de fortfarande äger bestånd. skall upphöra att gälla vid utgangen av är 19.82.

• Sida 16
•  Original

Prop. l981/82:l92 - 14 . ..

Utdrag

-t- '- PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1982-04-01

Närvarande: statsrådet Ullsten. ordförande, och statsråden Wikström. Friggebo. Dahlgren. Söder. Johansson. Wirtén. Andersson. Boo. Petri. Eliasson. Gustafsson. Elmstedt. Tillander

Föredragande: statsrådet Boo

Proposition om ett reformerat kyrkomöte m. m.

2.2. Den lagtekniska lösningen

Det finns i dag ett flertal författningar med bestämmelser om kyrkomötet. dess sammansättning och arbetsformer. [ punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen stadgas att ombud för svenska kyrkan sammanträder till allmänt kyrkomöte enligt vad som är särskilt föreskrivet. De närmare föreskrifterna finns i kyrkomötesförordningen (19791174. ändrad senast 1971:601 ). Förordningen innehåller bestämmelser om kyrkomötets samman- trädestider och sammansättning. om val till kyrkomötet samt om kyrkomö— tets arbetsformer. Med stöd av 19 & kyrkomötesförordningen har kyrkomö- tet fastställt en arbetsordning med. ytterligare föreskrifter rörande dess arbetssätt. Varje kyrkomöte kan inom sig utse en utredningsnämnd med uppgift att till nästföljande kyrkomöte bereda samt avge yttranden och förslag i sådana ärenden. som kyrkomötet har överlämnat till nämnden. Kungl. Maj:t har utfärdat en instruktion (179511505) för allmänt kyrkomötes utredningsnämnd. Det finns också en särskild författning som rör val till kyrkomötet. Det är kungörelsen (.1950140) angående Lunds stifts indelning i valkretsar för val av lekmannaombud vid allmänt kyrkomöte samt angående det antal sådana lekmannaombud. som skall väljas inom varje valkrets i riket.

Kyrkomöteskommitte'n föreslår att de i punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen intagna bestämmelserna om kyrkomötet upphävs i den för beslut i grundlagsfrågor stadgade ordningen. Kommittén föreslår vidare

• Sida 23
•  Original

Prop. l981/82:l92 21

att de nya bestämmelser om kyrkomötets sammansättning och arbetsformer som följer av kommitténs förslag skall ges i en ny lag. benämnd lagen om svenska kyrkan. Genom lagen skall kyrkomötesförordningen. instruktionen för Utredningsnämnden och kungörelsen angående Lunds stifts indelning i valkretsar etc.. upphävas. Kyrkomötet förutsätts enligt förslaget självt anta de närmare föreskrifterna om kyrkomötets arbetssätt. Kommittén föreslår vidare en särskild lag om den av kommittén föreslagna nämnden för beredning av svenska kyrkans lärofrågor.

Kommitténs förslag till lag om svenska kyrkan omfattar 32 paragrafer. I första paragrafen beskrivs svenska kyrkan som ett evangeliskt-lutherskt trossamfund. Den andra paragrafen anger bl. a. att svenska kyrkan i sin verksamhet bygger på församliii'garna samt att den genom dessa upprätthål= ler en på demokratisk grund riksomfattande verksamhet. Av tredje paragrafen framgår svenska kyrkans lagreglerade organisatoriska struktur. Det anges i paragrafen att särskild lagstiftning reglerar den lokala och regionala verksamheten. Till fjärde paragrafen har kommitten från punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen fört över vissa grundläggan- de bestämmelser om tillsättning av prästerliga tjänster. De återstående 28 paragraferna behandlar det reformerade kyrkomötet och dess beslutsområ- de. val till kyrkomötet samt kyrkomötets sammanträden och arbetsformer. Bestämmelserna utgör till stor del en överarbetning av bestämmelserna i kyrkomötesförordningen.

Remissinstanserna har inte i någon större utsträckning kommenterat den lagtekniska lösning som kommitten har föreslagit. Kammarrätten i Göteborg påpekar dock att de fyra första paragraferna i lagförslaget inte har ett sådant innehållsmässigt samband med övriga paragrafer att bestämmelserna bör föras samman till en lag. Kammarrätten föreslår som ett alternativ att de fyra inledande paragraferna tillsammans med det grundläggande stadgandet om kyrkomötet i övergångsbestämmelserna till regeringsformen får bilda lagen om svenska kyrkan medan återstoden av bestämmelserna förs till en lag om kyrkomöte. '

För egen del vill jag anföra följande. Som jag tidigare har nämnt har regeringen i propositionen om formerna för den kyrkliga lagstiftningen m. m. föreslagit riksdagen vissa grundlags— ändringar på grundval av kyrkomöteskommitténs betänkande. l propositio— nen föreslås att den i punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen intagna regeln om kyrkomötet upphävs. Vidare föreslås att reglerna om kyrkolagstiftning anpassas till regeringsformens huvudprinciper om norm- givning. Huvudregeln blir därigenom att riksdagen ensam stiftar lag på det kyrkliga området. Vissa grundläggande föreskrifter om svenska kyrkan skall dock ges ett särskilt konstitutionellt skydd. Således skall enligt förslaget grundläggande föreskrifter om svenska kyrkan som trossamfund och om kyrkomötet meddelas i lagen om svenska kyrkan. vilken skall stiftas på samma sätt som huvudbestämmelserna i riksdagsordningen. Detta innebär

• Sida 24
•  Original

Prop. 1981/82:l92 33

att lagen skall stiftas antingen genom två beslut av riksdagen med ett mellanliggande riksdagsval eller också genom endast ett beslut fattat med kvalificerad majoritet (8 kap. 16 & regeringsformen). Innan lagen stiftas skall yttrande av kyrkomötet inhämtas. Riksdagen skall enligt förslaget kttnna till kyrkomötet delegera normgivning i vissa kyrkliga angelägenheter. Sådan delegation är avsedd att ske i lagen om svenska kyrkan. I propositionen föreslås också att grundläggande föreskrifter om prästerliga tjänster i svenska kyrkan. om stiftsmyndigheter och om den kyrkliga egendomen samt andra föreskrifter om kyrkomötet än grundläggande föreskrifter skall meddelas i lagen om svenska kyrkan eller i annan lag. som stiftas av riksdagen efter yttrande av kyrkomötet.

Utgångspunkten för den lagtekniska lösningen är därmed given. En lag om svenska kyrkan bör i enlighet med förslaget till nya grttndlagsregler innehålla grundläggande föreskrifter om svenska kyrkan som trossamfund och om kyrkomötet som en församling av valda ombud för svenska kyrkan. Lagen bör vidare innehålla en bestämmelse varigenom riksdagen bemyndigar kyrkomötet att meddela föreskrifter i vissa ämnen. l grundlagsärendet har jag uttalat. att lagen om svenska kyrkan —i enlighet med kommitténs förslag— också bör innehålla grundläggande föreskrifter om kompetenskrav för innehav av prästerliga befattningar (prop. -1981/82:77 s. 42).

Kyrkomöteskommittens förslag till lag om svenska kyrkan innehåller utöver föreskrifter i de nu nämnda ämnena även föreskrifter som närmare reglerar valen till kyrkomötet. kyrkomötets (')rganisation m. m. Enligt det förslag om nya grundlagsregler som har avlämnats till riksdagen är det som jag nyss nämnde formellt möjligt att ta in regler av detta slag i lagen om svenska kyrkan. Under remissbehandlingen av kommittéförslaget har emellertid påpekats att de första paragraferna i kommitténs lagförslag inte har sådant innehållsmässigt samband med övriga paragrafer att bestämmel- serna bör sammanföras till en lag. Jag anser att det finns fog för denna invändning. Dessutom bör det i sammanhanget beaktas att förslaget till nya grundlagsregler har utformats så att lagen om svenska kyrkan skall stiftas. ändras eller upphävas i särskild ordning. nämligen på samma sätt som huvudbestämmelserna i riksdagsordningen. Med anledning härav framhöll jagi grundlagspropositionen (s. 22) att det kan finnas behov av att ändra de föreskrifter som närmare reglerar valen till kyrkomötet och kyrkomötets" organisation på ett enklare sätt än det jag hade förordat i fråga om lagen om svenska kyrkan. Enligt vad jag vidare framhöll borde andra föreskrifter än grundläggande föreskrifter om kyrkomötet inte ingå i denna lag utan tas in i en annan lag. som ersätter den nuvarande kyrkomötesförordningen. Min ståndpunkt i denna fråga är alltså att det i lagen om svenska kyrkan inte bör tas in andra föreskrifter om kyrkomötet än grundläggande föreskrifter. De mera detaljerade föreskrifter sotn kan behövas om val till kyrkomötet samt om kyrkomötets organisation och arbetsformer bör i stället tas in i en annan lag. ' _

• Sida 25
•  Original

Prop. 1981/82: 192 23

2.3. Ett reformerat kyrkomöte 2.3.1 Kyrkomötets arln'rsuppgtfrer

Kyrkomötets uppgifter och befogenheter har lagts fast i 1 & kyrkomötes- förordningen. Av den bestämmelsen framgår att kyrkomötet skall behandla de kyrkliga ärenden som regeringen överlämnar till kyrkomötet. Vidare skall kyrkomötet behandla ärenden som väcks av enskilda ledamöter eller som av föregående kyrkomöte har överlämnats till en särskild utredningsnäntnd och vari denna har avgett ett betänkande. Enligt samma bestämmelse får kyrkomötet inte. utöver vad i grundlag är medgivet. annat eller mera besluta än att hos regeringen anmäla "underdåniga utlåtanden samt ft'ireställningar och ("önskningar".

Enligt punkt 9 övergångsbestätnmelserna till regeringsformen medverkar kyrkomötet vid stiftande av kyrkolag. Sådan lag stiftas av regeringen gemensamt med riksdagen och efter samtycke av alltnänt kyrkomöte. Härutöver bereds kyrkomötet ofta tillfälle att yttra sig i kyrkliga frågor. Regeringen har sålunda låtit inhämta kyrkomötets yttranden i frågor som faller utanför kyrkomötets medbestämmanderätt. men som har bedömts ha stor betydelse för kyrkan. Kyrkomötet fungerar alltså på så sätt som ett opinionsorgan i kyrkliga frågor.

Kyrkomötet har också vissa icke lagreglerade uppgifter som rör verksam- heten hos de fyra centrala kyrkliga styrelserna. svenska kyrkans centralråd för evangelisation och försatnlingsarbete. svenska kyrkans missionsstyrelse. styrelsen för svenska kyrkan i utlandet samt svenska kyrkans diakoninämnd. Kyrkomötet väljer medlemmar i styrelserna. tar emot redovisning för styrelsernas förvaltning. granskar deras verksamhetsberättclser samt prövar frågan om ansvarsfrihet för fi.")rvaltningen. _

Kyrkomöteskommitte'n har föreslagit att kyrkomötets självbestämmande- rätt skall utvidgas till att omfatta normgivning inom en del av det område som i dag regleras i kyrkolag. Vidare skall kyrkomötet enligt förslaget självstän- digt besluta i vissa ämnen som enligt den nuvarande lagstiftningen ankommer på regeringen. Enligt kommitten blir detta centrala arbetsuppgifter för kyrkomötet. Bland andra tänkbara uppgifter nämner kommittén tillsynen över de centrala kyrkliga styrelserna. Därutöver får. enligt vad kommitten framhåller. kyrkomötet antas komma att utgöra svenska kyrkans officiella remissorgan. Kommittén håller för troligt att ett kyrkomöte med ökad självbestämmanderätt kommer att bli kyrkans centrala språkrör i ekono- miska och andra frågor av rikskaraktär. För att kyrkomötet skall få någon avgörande betydelse för svenska kyrkan och kunna spela en enande roll för dess organisationsstruktur krävs enligt kommitten att kyrkomötet också får ett mera avgörande inflytande över den s. k. fria sektorn.

Remissinstanserna har — utöver frågan om kyrkomötets deltagande i kyrkolagstiftning — inte närmare kommenterat frågan om vilka arbetsupp- gifter som bör åvila kyrkomötet.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1981/82:192 - 24

Som jag tidigare har nämnt "har regeringen i propositionen om formerna för den kyrkliga lagstiftningen m. m. föreslagit att kyrkomötet även fortsättningsvis skall medverka iviss kyrklig lagstiftning. Enligt de föreslagna ändringarna i punkt 9 övergångsbestämmelscrna till regeringsformen skall sålunda yttrande av kyrkomötet inhämtas innan lagen om svenska kyrkan stiftas. Kyrkomötet skall också yttra sig i lagstiftningsfrågor som gäller grundläggande föreskrifter om prästerliga tjänster i svenska kyrkan. om stiftsmyndigheter och om den kyrkliga egendom som är avsedd för svenska kyrkans verksamhet. Vidare skall kyrkomötet yttra sig i.lagstiftningsärcnden angående andra än grundläggande föreskrifter om kyrkomötet. ]" fråga om föreskrifter om medlemskap i svenska kyrkan fordras enligt förslaget samtycke av kyrkomötet. Vad som är föreskrivet om kyrkomötets medver- kan vid stiftande av lag gäller också i fråga om ändring eller upphävande av sådan lag. En viktig del av grundlagsförslaget är att riksdagen. föreslås få en möjlighet att i lagen om svenska kyrkan delegera normgivning till kyrkomö- tet i vissa ämnen av utpräglad inomkyrklig natur.

Den i propositionen om formerna för den kyrkliga lagstiftningen m. m. föreslagna möjligheten att delegera viss normgivning till kyrkomötet bör enligt min mening utnyttjas fullt ut i samband med att man genomför reformen. Kyrkomötet bör alltså genom bemyndigande i lagen om svenska kyrkan få kompetens att meddela föreskrifter i alla de ämnen som grundlagsförslaget ger möjlighet till. Grundlagsförslagct öppnar även en möjlighet för riksdagen att i lagen om svenska kyrkan medge att kyrkomötet överlåter sin kompetens åt organ som tillsätts av kyrkomötet. Jag anser att denna möjlighet till 5. k. subdelegation inte omedelbart bör utnyttjas. Enligt min mening bör kyrkomötet under en övergångstid verka i sina nya former innan kyrkomötet bemyndigas att delegera ärenden. Först sedan erfarenhet har vunnits av de nya arbetsformerna kan man avgöra behovet av att låta t. ex. en centralstyrelse meddela föreskrifter i vissa ämnen.

Om reformen genomförs kommer en väsentlig uppgift för kyrkomötet att bli att på olika sätt medverka vid normgivningen på det kyrkliga området. Utan tvivel kommer detta att utgöra en central del av kyrkomötets arbetsuppgifter. Av den bestämmelse om kyrkomötets arbetsuppgifter som enligt vad jag tidigare har sagt bör tas in i lagen om svenska kyrkan bör därför framgå att kyrkomötet skall behandla de ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet. En sådan bestämmelse inrymmer också att regeringen hör kyrkomötet i frågor i vilka kyrkomötets medverkan inte är obligatorisk. Kyrkomötet bör alltså enligt min mening även i fortsättningen kunna fungera som ett opinionsorgan i kyrkliga frågor. Lika naturligt är att kyrkomötets ledamöter och organ som enligt lag tillsätts av kyrkomötet kan ta egna initiativ i kyrkliga ärenden. I den grundläggande bestämmelsen om kyrkomötets arbetsuppgifter bör därför också anges att kyrkomötet skall behandla de kyrkliga ärenden som väcks av någon ledamot eller av organ. som enligt lag har tillsatts av kyrkomötet.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1981/82zl92 25

Vad jag hittills har uppehållit mig vid tillhör den offentligråttsligt reglerade delen av verksamheten. Företrädare för svenska kyrkan har sedan länge framfört önskemål om att kyrkomötet bör få en mera samlande roll på riksplanet i kyrkliga frågor. Kommittén framhåller att det får ankomma på kyrkan själv att besluta om kyrkomötet även skall anförtros andra inte lagreglerade uppgifter, som i dag ligger på olika rikskyrkliga organ. Jag ansluter mig till kommitténs uppfattning att kyrkomötet inom ramen för dess offentligrättsligt reglerade verksamhet inte kan tillföras uppgifter som ligger utanför det lagreglerade området för svenska kyrkans verksamhet. Som kommittén framhåller kan den fria verksamheten inte heller bli föremål för en framtida lagreglering. Det bör liksom nu ankomma på kyrkan själv att bestämma formerna för och innehållet i den verksamhet som inte är - lagreglerad. Jag finner därför inte anledning att gå närmare in på denna fråga.

2.3.2. Kyrkomötets sammansr'itming m. m.

I 2 & kyrkomt'ötesförordningen finns bestämmelser om kyrkomötets sammansättning. Kyrkomötet består av 96 ledamöter. varav 39 prästerliga ombud och 57 lekmannaombud. De prästerliga ombuden är dels samtliga 13 biskopar. dels 26 valda ombud för stiften. Ärkebiskopen iir-(')rdförande i kyrkomötet. Den som har rätt att utöva prästerlig tjänst får" inte vara lekmannaombud. För de valda prästerliga ombuden och för lekmannaom- buden skall suppleanter utses. Om någon biskop har förhinder skall domkapitlet förordna en av stiftets präster att vara ombud i biskopens ställe.

Två grundläggande frågor som bör övervägas i 'detta sammanhang är de som rör kyrkomötets sammansättning och antalet ledamöter i kyrkomötet. Jag behandlar först frågan om hur kyrkomötet bör vara sammansatt och går därefter över till frågan om antalet ledamöter. .

Kyrkomöteskommitte'n anser att kyrkomötet i sin nuvarande sammansätt- ning måste uppfattas både som otidsenligt och odemokratiskt. Kommittén framhåller bl. a. att det är en allmän demokratisk princip att sakkunniga på ett visst område inte enbart i kraft av sin ställning bör ha förtur eller vara självskrivna i representativa organ. Denna princip bör enligt kommittén slå igenom även i fråga om kyrkomötets sammansättning. Den nuvarande kategoriklyvningen mellan prästerliga ombud och lekmannaombud bör därför upphöra. Kyrkomötet bör således enligt kommitten bestå enbart av fritt valda ledamöter. Kommittén förutsätter samtidigt att såväl biskopar och andra präster som lekmän kommer att bli valda till ett sådant fritt valt kyrkomöte. Kommittén föreslår att ärkebiskopen inte längre skall vara självskriven ordförande i kyrkomötet. Till frågan om att skapa ett mera demokratiskt kyrkomöte hör nämligen enligt kommittén att kyrkomötets ordförande skall utses av kyrkomt'jtet genom val.

Enligt kommittén är en viss prästerlig medverkan i kyrkomötets arbete

• Sida 28
•  Original

Prop. 1981/82zl92 26

nödvändig även i fortsättningen. Kommittén hävisar därvid till lärofrägor och liturgiska frågor. Kommittén framhåller att biskoparna har ett särskilt ansvar när det gäller lärans tolkning. Även bland andra präster och lärare vid teologiska fakulteter finns det enligt kommittén ett teologiskt kunnande. vilket kyrkomötet bör dra nytta av. Med hänsyn härtill föreslår" kommitten att det inrättas en särskilt nämnd för lärofrägor. Nämnden bör enligt kommitten bestå av de 1.3 biskoparna och — om kyrkomötet finner det önskvärt — högst sju av kyrkomötet utsedda ledamöter. Enligt förslaget skall kyrkomötet alltid inhämta yttranden av nämnden innan kyrkomötet avgör ärenden rörande lärofrågor.

Vid remissbehandlingen har förslaget om att kyrkomötet skall bestå av endast fritt valda ledamöter mött stark kritik. framför allt från kyrkligt håll. Flera kritiska instanser hänvisar till att svenska kyrkans organisation bygger på en kombination av folkligt förankrad självstyrelse och prästerlig ätnbetsförvaltning. De anser att detta förhållande bör få genomslag i kyrkt'nnötets sammansättning. Av de 33 remissinstanser som har yttrat sig i fråga om kyrkomötets sammansättning anser 23 att biskoparna skall vara självskrivna ledamöter. Av dessa anser några av kyrkomötet utöver biskoparna också bör tillförsäkras annan prästerlig representation. Enligt vad åtskilliga av remissinstanserna framhåller har biskoparna inom svenska kyrkan ett sådant särskilt ansvar för lärofrågornas avgörande att de bör garanteras en ställning som fullvärdiga ledamöter av kyrkomötet. De remissinstanser som förordar att biskoparna skall vara självskrivna ledamö- ter anser överlag att (len föreslagna nämnden för Iärofrågor därmed kan slopas.

I likhet med kommitten anser jag att det från demokratisk synpunkt kan riktas invändningar mot den rådande kategoriklyvningen mellan prästerliga ombud och lekmannaombud i kyrkomötet. Det är nämligen nutnera en vedertagen princip att självskrivna ledamöter eller företrädare för en viss yrkesgrupp inte skall besätta ett visst antal platser i representativa organ. Med denna utgångspunkt finns det starka skäl att införa en ordning med endast fritt valda ledamöter i kyrkomötet. Mot en sådan ordning har flera remissinstanser invänt att man härigenom inte i tillräcklig grad skulle ta hänsyn till kyrkans egenart. De har framhållit att ett för svenska kyrkan grundläggande drag är samspelet mellan folkligt förankrad självstyrelse och prästerlig ämbetsförvaltning. Detta förhållande skulle enligt deras mening motivera en fortsatt prästerlig representation i kyrkomötet. I allmänhet har . de därvid hävdat att biskoparna bör vara självskrivna ledamöter. Enligt min mening finns det ett visst fog för dessa invändningar. Biskoparna har onekligen en särställning inom svenska kyrkan genom sitt ansvar för frågor som hänger samman med kyrkans lära. Jag är emellertid inte beredd att bryta den viktiga grundläggande principen om att endast fritt valda ledamöter skall ingå i ett organ av kyrkomötets karaktär. Samtidigt vill jag framhålla att denna ordning givetvis inte hindrar att biskoparna och även andra präster

• Sida 29
•  Original

PrOp. 1981/82zl92. 27

Väljs till ledamöter av kyrkomötet. Enligt min mening bör biskoparnas särskilda ställning och ansvar inom svenska kyrkan i stället komma till uttryck genom att de får en skyldighet att närvara vid kyrkomötets sammanträden och ges rätt att deltaga i överläggningarna. I lärigenom skapas garantier för att debatten före beslut i t. ex. lärofrågor tillförs den sakkunskap som biskoparna besitter.

Sammanfattningsvi's förordar jag alltså att kyrkomötet skall bestå av endast fritt valda ledamöter. Biskoparna skall enligt min mening vara skyldiga att närvara vid kyrkomötets sammanträden och få rätt att deltaga i överläggningarna men ej "i besluten. om de inte har valts till ledamöter. Som .ett led i demokratiseringen av kyrkomötet anser jag också. i likhet med kommitten och flertalet remissinstanser som har yttrat sig i frågan. att kyrkomötet bör välja en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande. .

Jag övergår nu till frågan om antalet ledamöter i kyrkomötet. Kyrkomöteskommitten föreslår att kyrkomötet skall bestå av 25 l. ledamö- ter. Kommittén anför att svenska kyrkans medlemmar regionalt såväl som i övriga hänseenden bör ges möjlighet till-en .allsidig representation. Genom att utöka antalet ledamöter i kyrkomötet kan man enligt kommitten uppnå den önskvärda demokratiseringen av kyrkomötet. Därigenom kan enligt kommittén kyrkomötet bli det önskade representativa rikskyrkliga orga- net. .

Remissinstanserna är genomgående positiva till att antalet ledamöter i kyrkomötet utökas. Flertalet av dem är dock kritiska mot eller tveksamma till att utöka antalet till 251. Med några få undantag förordar de att antalet bestäms till 151. En sådan inställning redovisar bl.a. kammarkollegiet. teologiska fakultetsnämnden vid universitetet i Lund. flera domkapitel. Biskopsmötet samt andra instanser med anknytning till svenska kyrkan.

Kritiken mot förslaget i denna del riktas till stor del mot att ett så stort antal ledamöter som 251 för med sig administrativa svårigheter och alltför höga kostnader. Flera instanser framhåller att kyrkomötet kan sammanträda _varje år om antalet ledamöter begränsas till 151. I sådant fall skulle enligt dessa instanser det av kommittén föreslagna representantskapet inte behövas.

För egen del ansluter jag mig till kommitténs förslagi denna del. Som jag tidigare har sagt kommer en väsentlig uppgift för kyrkomötet att vara att på olika sätt medverka vid normgivningen på det kyrkliga området. Avsikten är enligt förslaget i propositionen om formerna för den kyrkliga lagstiftningen m. m. att kyrkomötet skall kunna få en egen normgivningskompetens i rent kyrkliga angelägenheter. Med hänsyn till dessa nya arbetsuppgifter för kyrkomötet är det enligt min mening nödvändigt att kyrkomötets beslut är väl förankrade genom en bred representation i kyrkomötet. Av de två alternativa tal. 151 resp. 251 ledamöter. som har diskuterats bör man för att uppnå en sådan bred representation enligt min mening stanna för det högre talet. Jag förordar alltså att kyrkomötet skall bestå av 251 ledamöter.

• Sida 30
•  Original

Prop. 1981/82:l92 . 28

2.3.3. Val till kyrkomötet

Nuvarande ordning innebär att val till kyrkomötet förrättas n'är regeringen har kallat till ett allmänt kyrkomöte. Valet gäller endast detta kyrkomöte. De valda prästerliga ombuden i kyrkomötet utses genom direkta val av resp. stifts präster. Lekmannaombuden väljs genom indirekta val av elektorer. Elektorerna utses av kyrkofullmäktige. kyrkostämma eller av särskilt valda delegerade. I kyrkomötesförordningen finns utförliga bestämmelser om; valen. Vid val av lekmannaombud bildar varje stift en valkrets. Lunds stiff utgör dock två valkretsar i enlighet med vad regeringen bestämmer. Det antal lekmannaombud som skall väljas'inom varje valkrets finns fastlagt i författning som beslutas av regeringen. Som ett kompetensvillkor för ombud vid kyrkomöte gäller att ombudet måste vara myndigt samt tillhöra svenska kyrkan.

Kyrkomöteskommittén föreslår att kyrkomötet får en valperiod. Val till kyrkomötet skall enligt kommittén förrättas vart tredje år. Valperiodens längd blir därmed densamma som för riksdagen och för kommun- och kyrkofullmz'iktige. Kommittén anser att det skulle vara bäst om kyrkomö- tets ledamöter kunde väljas genom direkta val. Kommittén har emellertid funnit att ett stort antal frågor behöver undersökas närmare innan ett sådant valsystem kan införas. En undersökning av detta slag har kommittén inte ansett vara möjlig att genomföra med hänsyn till att kommitténs utrednings- arbete. enligt direktiven. skulle bedrivas med stor skyndsamhet. Kommittén har därför föreslagit att valen till kyrkomötet i ett första skede alltjämt bör vara indirekta. Samtidigt förordar kommitten att förutsz'ittningarna för direkta val utreds ytterligare.

Kommitténs förslag till bestämmelser om val till kyrkomötet grundas i stor utsträckning på de nuvarande bestämmelserna i kyrkomötesförordningen. Således föreslår kommittén att stiften alltjämt skall utgöra valkretsar. Kommittén föreslår en regel som innebär att de 25l valkretsmandaten skall - . fördelas mellan valkretsarna på grundval av en beräkning av förhållandet mellan antalet röstberättigade kyrkomedlemmari varje valkrets och antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i hela riket. Varje valkrets skall dock tilldelas minst två mandat. För ledamöterna skall utses suppleanter. Endast den som tillhör svenska kyrkan och som är myndig skall kunna vara kyrkomötesledamot eller suppleant för denne. Enligt kommitténs förslag -skall kyrk(')mötesledamöterna även i fortsättningen väljas av elektorer. Dessa skall enligt förslaget utses av kyrkofullmäktige. kyrkorådet eller av särskilda delegerade. Genom vissa nya beräkningstal för utseende av delegerade och elektorer bereds enligt kommittén de enskilda församling- arna möjlighet att i betydligt större utsträckning än f. n. påverka valet av ledamöter. En nyhet i kommitténs förslag i förhållande till nuvarande ordning är att tidpunkterna för valen fixeras i lag. Således skall elektorerna

• Sida 31
•  Original

Prop. l981/82:192 29

utses före utgången av december månad det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum. Senast före januari månads utgång året därpå Skall elektorerna välja ledamöterna till kyrkomötet.

Vid remissbehandlingen har kommitténs förslag om val till kyrkomötet fått ett positivt mottagande. Samtliga remissinstanser som uttalar sig i frågan ställer sig bakom förslaget om att valen skall vara indirekta. Flera instanser uttalar att de i princip förordar direktval. men att de under en övergångspe- riod kan godta indirekta val. Några remissinstanser framför synpunkter på de enskilda valbestämmelserna. Teologiska fakultetsnämnden vid universitetet i Lund anser att frågan om valtid och valkorporationer för utseende av kyrkomötesledamötcr bör bearbetas ytterligare. Fakultetsnämnden ifråga- sätter om det är nödvändigt att valen sker under den stora brådska som blir följden av förslaget. Enligt vad fakultetsni-"lmndcn framhåller borde valen av ledamöter kunna sättas i gång på hösten året efter det att kyrkofullmäkti— ge 'al har hållits och mandatperit'xlen för kyrkomötets ledamöter ff.”)rskjutas i . samma mån. Några domkapitel påpekar att beräkningstalen för utseende av elektorer och delegerade kan behöva justeras. Länsstyrelsen i Malmöhus län framhåller att den föreslagna bestämmelsen om mandatfördelning mellan valkretsarna lämpligen bör justeras med 2 kap. 2 & vallagen (19721620) som förebild. Länsstyrelsen anser därutöver att lagen behöver kompletteras med ytterligare bestämmelser om valen.

Jag delar kommitténs uppfattning att kyrkomötet bör få en treårig valperiod. Enligt min mening ligger det ett stort värde i att den rådande opinionen bland kyrkomedlemmarna slår igenom när ledami'iter av kyrko- mötet utses. Den bästa garantin härför är att valen till kyrkomötet så nära som möjligt ansluter sig till valet av kyrkofttllmäktige. Jag är därför inte beredd att i tiden skjuta fram valprocessen som en remissinstans har förordat. Enligt min mening bör valen till kyrkomötet påbörjas redan samma år som val i hela riket av kyrkofullmäktige ltar ägt rum. Jag ansluter mig således till kommitténs förslag i denna del.

I likhet med kommitten och rcmissinstanserna anser jag att det från demokratisk synpunkt finns skäl att övergå till ett system med direkta val. Som kommittén har påpekat krävs det emellertid ett tämligen omfattande utredningsarbete innan ett sådan valsätt kan genomföras. En kyrkomötes- reform bör enligt min mening inte hindras av ett kompletterande utrednings- arbete i valfrågan. Jag anser därför i likhet med en enig remissopinion att en indirekt valmetod för val till kyrkomötet bör tillämpas t. v. Kommitténs valmodell är en modifiering av nu gällande system. Den uppfyller enligt min mening de krav på godtagbar representativitet som kan ställas upp inom tanten för ett indirekt valsystem.

Kommitténs förslag till valregler bör enligt min mening i huvudsak genomföras. Som nägra remissinstanser har påpekat kan dock bestämmel- serna behöva komplettera i vissa avseenden. Erfarenheten visar att valförfattningar bör innehålla förhållandevis detaljerade regler för att man.

• Sida 32
•  Original

Prop. 1981/82: 1 92 30

skall undvika tillämpningssvårigheter. Kommitténs förslag behöver därför enligt min mening kompletteras med ytterligare regler om förfarandet vid val. Som exempel härpå kan jag nämna att bestämmelsen om mandatför- delningen mellan valkretsarna bör justeras. Den måste dock enligt min mening fortfarande garantera att varje stift kan tilldelas minst två mandat.

2.3.4. Kyrkomötets arbetsformer

Enligt 1 & kyrkomt'jtesförordningen skall kyrkomötet sammanträda vart femte år om inte regeringen sammankallar mötet oftare. Regeringen bestämmer tid och plats för kyrkomötets"sammanträde. Utan särskilt medgivande av regeringen får kyrkomötet inte sammanträda under längre tid än 35 dagar. De ärenden som skall behandlas av kyrkomötet bereds i olika utskott som kyrkomötet tillsätter. Vid varje kyrkomöte skall det alltid tillsättas tre utskott. nämligen ett kyrkolz'tgsutskott. ett expeditionsutskott och ett ekonomiutskott. Om det förekommer ärenden om antagande av eller ändring i bibelöversz'ittning. psalmbok. evangelicbok. kyrkt'ihandbok eller katekes skall kyrkomötet för sådana ärenden tillsätta ett beredningsutskott. bestående av ärkebiskopen och 14 ledamöter. Därutöver kan kyrkomötet tillsätta ytterligare utskott för beredning av särskilda frågor. Utskottens sammansättning följer principen att antalet prästerliga ombud och antalet lekmannaombud skall förhålla sig till varandra som tre till fyra. Som jag tidigare har nämnt kan kyrkomötet överlämna ärenden till en särskild utredningsnämnd som mötet tillsätter. Utredningsnämndens uppgift är att till nästföljande kyrkomöte bereda samt avge yttranden och förslag i de ärenden som mötet i anledning av väckta motioner överlämnar till nämnden. Utredningsnämndens verksamhetperiod är begränsad till ett år efter kyrkomötets slut. Med regeringens medgivande kan dock nämnden få sammanträda under högst två månader omedelbart innan ett nytt kyrkomöte börjar. Regeringen fastställer instruktion för nämnden efter förslag av kyrkomötet. Den gällande instruktionen (l9512505) för allmänt kyrkomötes" utredningsnämnd trädde i kraft den I juli 1951.

Kyrkomöteskommittén föreslår att kyrkomötet skall sammanträda vart tredje är. Sammanträdet skall enligt förslaget börja den första tisdagen i mars månad året efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum. Enligt kommitténs mening kan det vara lämpligt att kyrkomötet. sedan det har samlats och erforderliga val har förrättats. ajournerar sig för att sammanträda under senare tid av året. Kommittén förslår också en möjlighet att sammankalla kyrkomötet till urtima sammanträde. Enligt förslaget skall regeringen förordna om sådant sammanträde. Kyrkomötets ordförande skall enligt förslaget vara skyldig att utlysa urtima sammanträde i vissa fall. bl. a. om minst Sl av kyrkomötets ledamöter begär det.

Enligt kommittén bör kyrkomötet självt få bestämma om hur dessa

• Sida 33
•  Original

Prop. 1981/82zl92 31

ärenden skall beredas. Kommittén föreslår att kyrkomötet skall få tillsätta en centralstyrelse som skall kunna verka- även mellan kyrkomötets sammanträ— den. Om kyrkomötet utser en centralstyrelse torde enligt kommittén vissa beredningsuppgiliter kotnma att falla på styrelsen. Kommittén håller dock för troligt att åtminstone vissa ärenden bör beredas i utskott. l kommitténs lagförslag öppnas därför en möjlighet för kyrkomötet att välja utskott. Det bör enligt kommittén liksom nu ankomma på kyrkomötet självt att närmare bestämma om sina arbetsformer.

Kommittén föreslår att en särskild nämnd för lärofrägor inrättas. Denna skall enligt kommitténs förslag bestå av biskoparna i samtliga stift och högst sju av kyrkomötets valda ledami'iter. Före kyrkomötets beslut i ärenden rörande lärofrågor skall enligt kommitténs förslag alltid yttrande inhämtas från nämnden. Vidare föreslår kommittén ett särskilt beslutsförfarande när det gäller förslag som rör svenska kyrkans lära. Kommittén föreslår att sådana förslag. om de inte förkastas av kyrkomötet. skall vila till dess nästa nyvalda kyrkomöte sammanträder på begäran av lägst tio ledamöter. såvida inte minst fem sjättedelar av de röstande förenar sig om att anta förslaget.

Kommittén vill öppna en möjlighet att efter behov samla ett mindre antal av kyrkomötets ledamöter till årliga sammanträden. Enligt förslaget får därför kyrkomötet möjlighet att inom sig välja ett representantskap. Ett sådant skall bestå av minst 41 ledamöter.

Endast ett mindre antal remissinstanser har kommenterat förslaget om kyrkomötets arbetsformer. De har särskilt behandlat frågan om tiden mellan kyrkomötets sammanträden och frågan om att inrätta ett särskilt represen- tantskap och är därvid mer eller mindre kritiska. Några av de kritiska instanserna pekar på att det kan uppkomma kompetenskontlikter mellan kyrkomötet och representantskapet. Flera remissinstanser kopplar samman frågorna om tiden mellan kyrkomötets sarntmtnträden och behovet—av ett representantskapmed frågan om antalet ledamöter i kyrkomötet. Bl. a. flera domkapitel och Biskopmt'jtet anser att kyrkomötet bör sammanträda varje år. Med denna utgångspunkt anser de i allmänhet att det föreslagna representantskapet inte behövs. Domkapitlet i Linköping framhåller att kyrkomötet får större möjligheter att leda kyrkan om det sammantläder varje år.

För egen del vill jag anföra följande. Som jag har nämnt tidigare skall kyrkomötet enligt propositionen om formerna för den kyrkliga lagstiftningen rn. m. genom delegering från riksdagen kunna få normgivningskompetens. För att effektivt kunna utnyttja denna kompetens anser jag att det är nödvändigt att kyrkomötet samman- träder relativt ofta. Enligt min mening är det härvidlag inte tillräckligt att kyrkomötet sammanträder med tre års mellanrum. Liksom flera remissin- stanser förordar jag en ordning enligt vilken kyrkt'mötet sammanträder varje

• Sida 34
•  Original

Prop. 1981/82: 1923 |»)

år. Därigenom kati man undvika kompetenskonflikter och administrativa problem som kan bli följden om man inrättar det av kommittén föreslagna representantskapet. Jag föreslår därför att kyrkomötet skall sammanträda varje år. Härigenom finns varken behov av urtima sammanträden eller- av ett representantskap.

Kyrkomötet sammanträder enligt de nu gällande reglerna på tid och plats som regeringen bestämmer. I likhet med kommittén anser jag att det bör fastställas en viss dag när kyrkomötets sammanträden skall börja. En sådan ordning har flera fördelar. Sålunda underlättas t. ex. planeringen av kyrkomötets arbete under valperioden om varje sammanträdestid är bestämd i förväg. Vidare torde en sådan ordning underlätta för de valda ledamöterna att anpassa sin ordinarie verksamhet till kyrkomötesuppdraget. Den torde också göra det möjligt för regeringen att planera arbetet med lagstiftningsärenden över vilka kyrkomötets yttrande eller samtycke skall inhämtas. För att få ett snabbt valgenomslag är det enligt min mening angeläget att det nyvalda kyrkomt'itet sammanträder så snart som möjligt efter valet. Med hänsyn till det indirekta talförfarande't torde det inte vara möjligt för det nyvalda kyrkomötet att sammanträda tidigare än i början av mars året efter det att val i hela riket till kyrkofullmäktige har ägt rum. I likhet med kommittén anser jag att tiden bör bestämmas till första tisdagen i mars. Eftersom det bör finnas möjlighet för regeringen att senast den 31 mars avlämna proposition till riksdagen i fråga som har underställts kyrkomötet bör denna börjedag gälla även för de följande sammanträdena under valperioden.

Kyrkomötets sammanträdestid är i dag begränsad till 35 dagar om inte regeringen medger annat. Enligt min mening bör en begränsning av sammanträdestiden gälla även framgent. Jag gör den bedömningen att kyrkomötets första sammanträde under valperioden bör vara något längre än de därpå följande sammanträdena. Vid det första sammanträdet torde nämligen de flesta val inom kyrkomötet förrättas. Med hänsyn härtill anser jag att det nyvalda kyrkomötets första sammanträde bör vara avslutat inom 15 dagar. De två därpå följande sammanträdena under valperioden bör vara avslutade inom 12 dagar.

Som jag har nämnt har kyrkomöteskommittén skisserat en ordning enligt ' vilken kyrkomötet. sedan det har samlats och förrättat val. ajournerar sig för att fortsätta sitt sammanträde under senare tid av året. Jag har förståelse för att en sådan ordning kan innebära vissa fördelar från arbetssynpunkt. Med mitt förslag skall kyrkomötet emellertid sammanträda varje år. Därmed torde det inte finnas ett behov av att dela upp ett sammanträde. Därtill kommer. som jag nyss har nämnt. att en förläggning av kyrkomötets sammanträde till annan tid än i "början av mars påverkar regeringens möjligheter att förelägga riksdagen propositioner i frågor som har under- ställts kyrkomötet. Jag är därför inte beredd att genomföra kommitténs förslag på denna punkt.

• Sida 35
•  Original

Prop. 1981/82zl92 33

Vad gäller beredningen av kyrkomötets ärenden vill jag erinra om att kyrkomötet enligt nu gällande regler måste tillsätta ett kyrkolagsutskott för behandling av kyrkolagsfrågor samt frågor om ändring i prästerskapets privilegier. Med hänsyn till att kyrkomötet enligt förslagen i propositionen om formerna för den kyrkliga lagstiftningen m. m. alltjämt skall medverka vid viss lagstiftning. finns det enligt min mening ett fortsatt behov av en obligatorisk beredning av lagstiftningsärenden. Över huvud taget torde det enligt min mening finnas ett behov av ett beredningstvång för sådana ärenden hos kyrkomötet som har överlämnats av riksdagen eller regeringen. Jag föreslår därför att det föreskrivs en skyldigltet för kyrkomötet att bereda sådana ärenden. Däremot bör föreskrifter inte meddelas om att beredning skall ske i ett visst angivet utskott. Det bör enligt min mening ankomma på kyrkomötet att avgöra om beredning av ärenden som överlämnas av riksdagen eller regeringen skall ske i ett eller flera utskott. Jag återkommer till frågan om en centralstyrelse och dess arbetsuppgifter.

När det gäller andra ärenden än dem som överlämnats till kyrkomötet av riksdagen eller regeringen anser jag att det inte i lag bör föreskrivas något beredningstvång. Enligt min mening bör det ankomma på kyrkomötet att bestämma huruvida och på vilket sätt ett ärende skall beredas. Som kommittén framhåller får det antas att ett behov kommer att finnas även i framtiden att bereda ärenden i utskott. I likhet med kommittén anser jag därför att kyrkomötet bör ges möjlighet att tillsätta de utskott som kan behövas. .

Jag har nyss föreslagit att kyrkomötet skall sammanträda varje år under 15 resp. 12 dagar. Man måste räkna med att det under så förhållandevis korta sammanträden ibland inte är möjligt att hinna med en utskottsbehandling av ett ärende som är av större omfattning. Ett utskott kan därför behöva sammanträda under tiden mellan kyrkomötets sammanträden. Enligt min mening bör en sådan möjlighet öppnas. Av bl. a. kostnadsskäl bör emellertid tiden för sådana utskottssammanträden begränsas. Jag återkommer till denna fråga i specialmotiveringen till lagen om kyrkomötet.

Jag övergår nu till frågan om lärofrågornas behandling i kyrkomötet. Som jag har nämnt har kyrkomöteskommitten på denna punkt föreslagit dels ett särskilt beredningsförfarande. dels ett särskilt beslutsförfarande.

Vad gäller beredningen av lärofrågor har kommittén föreslagit att yttrande alltid skall inhämtas från en särskild nämnd för beredning av lärofrågor. I enlighet med vad jag har föreslagit i fråga om andra ärenden som skall behandlas i kyrkomötet anser jag att det i lag inte bör regleras hur lärofrågor skall beredas. Enligt min mening bör det ankomma på kyrkomötet att självt bestämma på vilket sätt och i vilket organ beredningen skall ske. Det ligger i sakens natur att ett utskott som skall behandla lärofrågor får en sådan sammansättning att läroämbetet blir företrätt. Om biskopar väljs till ledamöter av kyrkomötet får det därför antas att de också väljs in i ett sådant utskott. Det kan emellertid inträffa att en eller flera biskopar inte väljs eller

3 Riksdagen 1981/82. ] saml. .Nr 192

• Sida 36
•  Original

Prop. 1981/82zl92 34

önskar bli valda till ledamöter av kyrkomötet. Vid sådant fall kan det finnas behov av att vid behandlingen av ett visst ärende tillgodogöra sig den särskilda kompetens som en eller flera biskopar har. För att ett utskott vid beredningen av ett ärende som rör lärofrågor skall kunna tillgodogöra sig den sakkunskap som biskoparna besitter. anser jag att det bör öppnas en möjlighet för kyrkomötet att besluta att en eller flera biskopar. även om de inte är ledamöter av kyrkomötet. får närvara vid ett utskotts sammanträden och deltaga i utskottets överläggningar. men ej i besluten. Denna möjlighet för biskoparna att deltaga i beredningsarbetet bör enligt min mening inte begränsas till enbart lärofrågorna.

När jag nu övergår till frågan om hur beslut bör fattas i lärofrågor vill jag först erinra om att grundläggande föreskrifter 'om svenska kyrkan som trossamfund enligt det nyligen framlagda grundlagsförslaget skall meddelas i lagen om svenska kyrkan. Denna lag skall beslutas på samma sätt som riksdagsordningens huvudbestämmelser. dvs. antingen genom två beslut av riksdagen med ett mellanliggande riksdagsval eller också genom endast ett beslut fattat med kvalificerad majoritet. Lagen kommer därigenom att få ett särskilt konstitutionellt skydd. Enligt grundlagsförslaget får kyrkomötet med stöd av bestämmelser i lagen om svenska kyrkan genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i vissa kyrkliga angelägenheter bl. a. om svenska kyrkans lära. Jag har redan föreslagit (2.3.1) att denna möjlighet till delegation av normgivningskompetens nu skall utnyttjas. Riksdagen bör alltså i lagen om svenska kyrkan bemyndiga kyrkomötet att meddela föreskrifter om svenska kyrkans lära.

[ fråga om kyrkomötets beslut i lärofrågor har kommittén" föreslagit ett särskilt förfarande. Det föreslagna förfarandet bygger på det som gäller för rättighetsbegränsande lagstiftning enligt 2 kap. 12 % regeringsformen. I likhet med kommittén och de flesta remissinstanser som har yttrat sig i frågan anser jag att ett särskilt skydd bör införas mot förhastade beslut. Ändringar i så grundläggande frågor som dem som rör läran bör enligt min mening inte kunna ske med mindre en bred majoritet står bakom beslutet. Det av kommittén föreslagna förfarandet med minoritetsbordläggning är enligt min mening lämpligt. Genom uppskovsförfarandet får man goda möjligheter att noga överväga föreslagna ändringar av svenska kyrkans lära. Ett uppskov ger vidare tillfälle till en allmän debatt i frågorna. Därigenom skapas ett skydd mot tillfälliga opinioner. Jag förordar alltså att särskilda regler ges för beslutsförfarandet i frågor om svenska kyrkans lära. Det särskilda besluts- förfarandet bör enligt mitt mening omfatta också förslag till föreskrifter om antagande av eller ändring i bibelöversättning. psalmbok. evangeliebok. kyrkohandbok och katekes. Dessa frågor omfattas idag av ett särskilt skydd genom att det för beslut i kyrkomötet krävs kvalificerad majoritet.

En förutsättning för att det särskilda bleslutsförfarandet skall kunna tillämpas måste givetvis vara att ett förslag verkligen avser en fråga som jag nu har nämnt. Enligt min mening bör detta prövas särskilt. I likhet med vad

• Sida 37
•  Original

Prop. 1981/821192 35

som gäller i riksdagen vid rättighetsbegränsande lagstiftning anser jag att denna prövning bör ankomma på ett särskilt utskott. Jag föreslår därför att kyrkomötet för varje valperiod skall tillsätta ett särskilt beredningsutskott med uppgift att för kyrkomötets vidkommande pröva huruvida det särskilda uppskcwsförfarandet år tillämpligt i fråga om vissa förslag.

2.3.5. En kyrklig centralstyrelse

Kyrkomöteskommittén anser att en kyrkostyrelse i egentlig mening svårligen kan skapas med nuvarande relationer mellan staten och kyrkan. Regeringen får nämligen i nuvarande läge sägas utgöra en sådan styrelse. Det torde dock enligt kommitten inte föreligga något hinder mot att kyrkomötet beträffande frågor som faller under dess kompetens får möjlighet att delegera viss beslutanderätt och överlämna verkställigheten av sina beslut till ett särskilt organ. Beslut om att inrätta en centralstyrelse bör alltså enligt kommitten omfattas av kyrkomötets självbestämmanderätt. Endast vissa grundläggande bestämmelser bör ges i lag. Enligt kommitténs mening bör styrelseledamöternas antal begränsas för att det inte skall behöva inrättas något särskilt arbetsutskott. För att garantera en tillräcklig representation bör antalet ledamöter enligt kommittén vara minst elva. Kommittén anser att kyrkomötet bör välja ordförande och vice ordförande särskilt. Valen bör ske vid det nyvalda kyrkomötets första sammanträde och omfatta tiden till dess nästa nyvalda kyrkomöte samlas. Ärkebiskopen har enligt kommitténs uppfattning en sådan rikskyrklig ställning att detär nödvändigt att han — om han inte har valts till ledamot av styrelsen — skall vara skyldig att närvara vid styrelsens sammanträden. Därvid bör ärkebiskopen ha yttrande- och förslagsrätt men inte beslutanderätt. Styrelsens ledamöter bör enligt kommittén ha närvaro- och yttranderätt vid kyrkomötets sammanträden.

Förslaget om en kyrklig centralstyrelse får ett starkt stöd av remissinstan- serna. Många remissinstanser knyter emellertid förbehåll till sina ställnings- taganden. Några anser t. ex. att det bör övervägas att göra centralstyrelsen obligatorisk. Det största intresset rör sig emellertid om ärkebiskopens roll. Åtskilliga remissinstanser ifrågasätter om inte ärkebiskopen bör vara självskriven ordförande eller ledamot i centralstyrelsen. En sådan inställning redovisas bl.a. av länsstyrelsen i Jönköpings län. flera domkapitel och stiftsråd. Svenska kyrkans centralräd för evangelisation och församlingsar- bete samt Biskopmötet. Dessa remissinstanser bygger i allmänhet sina ställningstaganden i denna fråga på att ärkebiskopen framstår som svenska kyrkans främste företrädare. Några få remissinstanser ger uttryck åt en kritisk inställning till förslaget. De anseri regel att en kyrklig centralstyrelse bör få större befogenheter än vad förslaget inrymmer.

Frågan om att inrätta en kyrklig centralstyrelse har varit aktuell länge. Framför allt från kyrkligt håll har man understrukit behovet av en särskild kyrklig styrelse. [ samband med att kyrkomötets arbetsuppgifter och

• Sida 38
•  Original

Prop. 1981/82:192 36

allmänna funktion nu övervägs är det enligt min mening naturligt att ta upp också frågan om en sådan styrelse. Med hänsyn till de arbetsuppgifter som enligt vad jag tidigare har berört bör ankomma på kyrkomötet. är det nödvändigt att kyrkomötet får ett beredande och verkställande organ. En centralstyrelse skulle kunna fylla en sådan funktion. Starka skäl talar också enligt min mening för att centralstyrelsen bör vara obligatorisk. Inte minst det förhållandet att kyrkomötet enligt mitt förslag skall sammanträda varje år torde göra det nödvändigt med ett permanent organ för verkställighet och beredning av kyrkomötets ärenden. En viss fasthet i organisationen krävs med hänsyn-till de offentligrättsliga uppgifter som kyrkomötet skall fullgöra. Det bör ankomma på kyrkomötet att självt avgöra hur fördelningen av ärenden bör ske mellan centralstyrelsen och kyrkomötets utskott när det gäller bcredningsuppgifter. Jag återkommer till denna fråga i specialmoti- veringen till lagen om svenska kyrkan.

Några remissinstanser anser att eentralstyrelsens befogenheter enligt kommitténs förslag blir alltför inskränkta. l denna fråga vill jag framhålla att de befogenheter för centralstyrelsen som anges i lag endast kan hänföra sig till den offentligrättsligt reglerade verksamheten. Det kan inte kommai fråga att statsmakterna inordnar kyrkans fria verksamhet under den offentligrätts- ligt reglerade verksamheten. lnom ramen för den offentligrättsliga reglering- en kan centralstyrelsen inte tillföras uppgifter som ligger utanför det lagreglerade området. Som jag tidigare har sagt bör det liksom nu ankomma på kyrkan själv att bestämma formerna för och innehållet i den verksamhet som inte är Iagreglcrad.

Vid remissbehandlingen här frågan om ordförandeskapet i centralstyrel- sen tilldragit sig stor uppmärksamhet. Kommittén har föreslagit att ordföranden skall väljas av kyrkomötet. Ett stort antal remissinstanser. främst sådana med anknytning till svenska kyrkan. anser däremot att ärkebiskopen bör vara självskriven ordförande. Det finns alltså ett starkt kyrkligt önskemål om att ärkebiskopen. såsom företrädare utåt för hela svenska kyrkan. skall vara styrelsens ordförande. En sådan ordning kan visserligen sägas komma i konflikt med de principer som annars brukar slå igenom inom det borgerliga samhället. Med hänsyn till svenska kyrkans egenart och ärkebiskopens särskilda ställning anser jag emellertid att de önskemål på denna punkt som under remissbehandlingen har förts fram från kyrkans sida bör tillgodoses. Jag fi.")reslår därför att ärkebiskopen blir centralstyrelscns ordförande.

Övriga ledamöter i centralstyrelsen bör enligt min mening väljas av kyrkomötet. Som kommitten har anfört bör antalet begränsas för att särskilda arbetsutskott inte skall behövas. Samtidigt är det viktigt att styrelsen får en bred representation. Jag förordar att antalet ledamöter. förutom ordföranden. bestäms till högst l4. Bland dessa bör kyrkomötet utse en vice ordförande.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1981/82:l92_ 37

2.4. Finansiering av ett reformerat kyrkomöte

Kyrkomöteskommittén har angivit att kostnaderna för det nuvarande kyrkomötet uppgår till ca 3,5 milj. kr. för varje treårsperiod. räknati 1979 års penningvärde. I 1982 års penningvärde motsvarar detta ca 4,5 milj .kr. eller ca 1,5 milj .kr. per år.

Kommittén har beräknat den totala kostnaden för genomförande av sitt förslag om ett reformerat kyrkomöte till ca 4,5 milj. kr. för en treårsperiod. Kommittén har därvid beräknat kostnaderna med utgångspunkt från ett kyrkomöte med 251 ledamöter som sammanträder under sju dagar vart tredje år. I det framräknade beloppet ingår också kostnader för utskott som sammanträder när kyrkomötet inte _är samlat. ett särskilt representantskap, en centralstyrelse och dess kansli samt en nämnd för lärofrågor.

Kommittén har inte funnit det möjligt att ta fram de renodlade kostnaderna för kyrkliga val. Kommittén bedömer det som sannolikt att dessa kostnader kommer att öka genom att flera personer än tidigare kommer att deltaga i valproceduren. Eftersom valen av delegerade och elektorer enligt förslaget i tiden skall samordnas med andra val som skall genomföras enligt församlingsstyrelselagen. torde dock enligt kommittén extra sammanträden i stor utsträckning kunna undvikas. Kostnadsökningar- na får därför enligt kommitténs bedömning antas komma att bli av tämligen blygsam omfattning.

Finansieringen av ett reformerat kyrkomöte kan enligt kommitténs uppfattning ske på olika sätt. Ett sätt som kommittén anvisar är att staten utger statsbidrag till kyrkan med belopp som värdesäkras genom indexupp— räkning. Ett annat sätt kan enligt kommittén vara att finansieringen sker genom kyrkofonden.

För egen del vill jag anföra följande. Det reformerade kyrkomötet som jag i det föregående har förordat ger delvis en annan kostnadsbild än den som kommittén har redovisat. Jag har föreslagit att kyrkomötet skall bestå av 251 ledamöter som sammanträder varje år. Ledamöterna skall väljas för en treårsperiod. Första året inom varje valperiod skall kyrkomötet enligt mitt förslag sammanträda under högst 15 dagar. det andra året under högst 12 dagar och det tredje året likaså under högst 12 dagar. Under en treårsperiod sammanträder alltså kyrkomötet sammanlagt under högst 39 dagar. Kyrkomötet skall enligt mitt förslag i vissa fall kunna medge att utskott sammanträder under en viss kortare tid även då kyrkomötet inte är samlat. Till skillnad från kommittén har jag föreslagit att det skall vara obligatoriskt för kyrkomötet att välja en centralstyrelse för varje valperiod. Med hänsyn bl. a. till förslaget om att kyrkomötet skall sammanträda varje år har jag frångått'kommittc'ns förslag om att ett särskilt representantskap skall kunna inrättas. Jag har också frångått förslaget om att en nämnd för lärofrågor skall inrättas.

• Sida 40
•  Original

Prop. l981/82:l92 38

Kostnaderna för ett reformerat kyrkomöte i enlighet med mitt förslag beräknar jag till närmare 12 milj. kr. för en treårsperiod i 1982 års penningvärde. Detta belopp motsvarar en beräknad kostnad av ca 4 milj. kr. per år. ] beloppet ingår kostnader för arvoden och traktamenten till ledamt'fater av kyrkomötet samt kostnader för deras resor till kyrkomötets sammanträden. Vidare omfattar mina beräkningar motsvarande kostnader för ledamöter av centralstyrelsen. Jag har också tagit hänsyn till trycknings- kostnader och expenser samt kostnader för lokaler och kansli. I jämft'jrelse med kostnaderna för nuvarande kyrkomöte innebär beräkningarna en merkostnad av ca 2.5 milj. kr. per år. Till de nu redovisade kostnaderna för ett reformerat kyrkomt'ite kommer pastoratens kostnader för val av delegerade och elektorer. Som kommittén har påpekat bör dessa val kunna samordnas med andra val som skall hållas inom församlingarna. Det finns dock anledning att räkna med en viss kostnadsökning för pastoraten eftersom betydligt fler elektorer än f. n. skall utses.

Kostnader för allmänt kyrkomöte bestrids f. n. av det under sextonde huvudtiteln (Riksdagen och dess verk m. m.) uppförda anslaget C 1. Allmänt kyrkomöte. Anslaget. som är ett förslagsanslag. är för budgetåret "1982/83 uppfört med 1 000 kr. Riksdagen har beslutat att till allmänt kyrkomöte på tilläggsbudget för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 3 959 000 kr. (KU 1981/82zl7. rskr 1981/82z98).

Om förslaget om ett reformerat kyrkomöte genomförs innebär det onekligen en utökad rikskyrklig verksamhet. Med hänsyn härtill är det enligt min mening naturligt att kostnader för kyrkomötet i princip bestrids ur kyrkofonden med stöd av 12 5 p. 4 lagen (l970:94()) om kyrkliga kostnader. Ett genomförande av mitt förslag innebär att ett kyrkomöte kan samman- träda redan under våren 1983. dvs. under budgetåret 1982/83. Med hänsyn härtill förordar jag att riksdagens medgivande redan nu inhämtas till att_ kostnader för kyrkomötet får bestridas ur kyrkofonden. Anslag för kyrkomötet bör utgå med belopp som regeringen bestämmer för varje budgetår. Det bör vidare ankomma på regeringen att meddela föreskrifter om ersättning till ledamöterna i kyrkomötet.

I enlighet med vad jag tidigare har sagt föreslås kyrkomötet medverka vid viss kyrklig lagstiftning. Kyrkomötet kommer också att överta en del av den normgivning beträffande kyrkan som i dag ligger på regeringen. Med hänsyn härtill är det enligt min mening rimligt att staten bär en del av de kostnader som uppkommer för kyrkomötet. Jag anser att staten bör bidra med ett belopp som motsvarar de kostnader för allmänt kyrkomöte som i dag belastar statsbudgeten. llärigenom blir inte statens kostnadsansvar beroende av de totala" kostnaderna för kyrkomötet. Dessa kan komma att variera allt efter omfattningen av de ärenden som kommer att väckas i kyrkomötet. Frågan om anslag för kyrkomötet för budgetåret 198383 bör tas upp i annat sammanhang. Beslut om indexuppräkning får prövas inom ramen för det ordinarie budgetarbetet.

• Sida 41
•  Original

Prop. 1981/82zl92 39

2.5. Övriga frågor

I propositionen om formerna för den kyrkliga lagstiftningen m. ni. har aviserats vissa lagförslag som kräver beslut i den för kyrkolag stadgade ordningen. Jag tar nu ta upp dessa frågor. De bör för samtycke tillställas det allmänna kyrkomöte som är inkallat till den 15 april 1982.

Jag tar först upp en fråga som gäller bekännelsekravet för innehavare av vissa ämbeten och tjänster och går därefter över till frågan om prästerskapets privilegier.

1 punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen finns en jävsregel för vissa befattningshavare i fråga om handläggningen av ärenden och mål rörande svenska kyrkan. Sålunda föreskrivs att befattningshavare som inte tillhör svenska kyrkan inte får delta i "avgörande av mål eller ärende. som angår kyrkans religionsvård eller religionsundervisning. utövning av präst— ämbetet. befordring eller ämbetsansvar inom kyrkan;". När det gäller ärenden som avgörs av regeringen har jävsregeln inskränkts till att omfatta endast föredragande statsrådet.

Kyrkomöteskommittén har föreslagit att den nyss angivna regeln slopas utom såvitt avser kravet på att föredragande statsråd skall tillhöra svenska kyrkan. Enligt kommittén bör konfessionella behörighetsvillkor som regel undvikas. Remissinstanserna har i allmänhet godtagit kommitténs förslag i denna del. Några instanser anser dock att det bör finnas ett krav på att den som innehar tjänst som stiftssekreterare skall vara medlem av svenska kyrkan. Domkapitlet i Lund anser att en bestämmelse härom lämpligen kan föras in i lagen (19361567) om domkapitel (ändrad senast 19751956).

Vid behandlingen av kommitténs förslag i denna del i den av regeringen beslutade propositionen om formerna för den kyrkliga lagstiftningen m. m. framhöll jag att konfessionella behörighetsvillkor för innehavare av ämbeten och tjänster bör undvikas (prop. 1981/82177 s. 37). Jag påpekade dock att det kan finnas skäl att göra undantag för tjänst som stiftssekreterare. Enligt 2 & 4 mom. lagen om domkapitel kan nämligen stiftssekreteraren vid handlägg- ning av vissa ärenden ha säte och stämma i domkapitlet. Liksom för domkapitlets ledamöter bör det för stiftssekreteraren ställas upp ett krav på. medlemsskap i svenska kyrkan. Jag förordade i den nyss nämnda proposi- tionen att en bestämmelse härom lämpligen tas in i lagen om domkapitel.

Med hänvisning till vad jag sålunda har anfört i grundlagspropositionen föreslår jag nu att det i lagen om domkapitel tas in en bestämmelse som ställer upp ett krav på medlemskap i svenska kyrkan för stiftssekreterare. En sådan bestämmelse har en naturlig plats i 12 & eftersom det där redan finns intaget ett behörighetsvillkor för stiftssekreterare.

Jag övergår nu till frågan om prästerskapets privilegier. l punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen föreskrivs att det forna prästeståndets privilegier, förmåner. rättigheter och friheter fortfaran- de skall gälla. om de inte har ägt oskiljaktigt sammanhang med den ståndet

• Sida 42
•  Original

Prop. 1981/82:l92 40

förut tillkommande representationsrätten och således upphört med denna. Vidare anges att ändring eller upphävande av dessa privilegier. förmåner. rättigheter och friheter inte får ske på annat sätt än genom regeringens och riksdagens sammanstämmande beslut och med bifall av allmänt kyrkomöte. Grunden för prästerskapets privilegier utgörs av 1723 års'privilcgieurkund. En stor del av privilegiestadgandena knyter an till den kyrkliga jorden. Genom förändringar i lagstiftningen under framför allt detta århundrade har vissa privilegier kommit att förlora sin giltighet.

Kommittén har mot bakgrund av en genomgång av privilegiestadgandena konstaterat att det råder stor tveksamth om vilka privilegier som alltjämt gäller. Oavsett hur det må förhålla sig. har kommittén ansett att privilegie- stadgandenas praktiska betydelse i dag är av ringa värde för svenska kyrkan. Därtill anser kommittén att upprätthållande av särskilda privilegiebestäm- melser måste till sin natur vara otidsenligt och föga demokratiskt. Kommit- tén har därför föreslagit att föreskriften om prästerskapets privilegier i punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen upphävs. Vidare har kommittén föreslagit att samtliga i 1723 års privilegieurkund ingående bestämmelser upphävs genom en särskild lag som beslutas i den för kyrkolag stadgade ordningen.

Vid remissbehandlingen av kommitténs förslag har flera remissinstanser med anknytning till svenska kyrkan uttalat att privilegierna kan avskaffas endast om skyddet för kyrkans egendom kan garanteras i annan rättslig form. Dessa instanser menar att den kyrkliga egendomen genom privilegiestadgar- na åtnjuter ett särskilt rättsskydd genom att de garanterar att egendomen bevaras och används för kyrkliga ändamål. _

I propositionen om formerna för den kyrkliga lagstiftningen m. in. har jag instämt i kommitténs uppfattning att prästerskapets privilegier. i den mån de alltjämt formellt äger bestånd. i stort sett saknar praktisk betydelse för svenska kyrkan. Iden mån privilegierna har någon egentlig betydelse gäller det den kyrkliga egendomen. 1 den förut nämnda propositionen har jag framhållit att ett väsentligt syfte med den kyrkliga jordlagstiftningen är att egendomen skall bevaras för sitt ändamål. Jag har också tagit fasta på att det kan finnas ett behov av garantier för att den kyrkliga egendomen behåller ett särskilt rättsskydd. om prästerskapets privilegier upphävs. Jag har därför förordat en lösning enligt vilken föreskrifter som innebär ändring av det ändamål för vilket den kyrkliga egendomen är avsedd skall meddelas genom lag, som stiftas på samma sätt som lagen om svenska kyrkan. Det innebär att lag med sådana föreskrifter stiftas på samma sätt som riksdagsordningens huvudbestämmelser och efter yttrande av kyrkomötet. Härigenom får alltså föreskrifter om den kyrkliga egendomens ändamålsbestämning ett särskilt konstitutionellt skydd.

Med den lösning jag sålunda har förordat har jag ansett att det saknas skäl för att i punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen behålla föreskriften om prästerskapets privilegier. Jag har därför föreslagit att

• Sida 43
•  Original

Prop. l981/82:192 .. 41

bestämmelsen slopas. [ grundlagspropositionen aviserade jag att jag senare för regeringen skulle lägga fram ett förslag om att avskaffa privilegiebestäm- melserna.

I enlighet med vad jag sålunda har anfört i grundlagspropositionen föreslår jag nu en särskild lag om upphävande av det forna prästeståndets privilegier. förmåner, rättigheter och friheter.

3. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom kommundepartementet upprättats förslag till 1. lag om svenska kyrkan. 2. lag om kyrkomötet. . 3. lag om ändring i lagen (1936:567) om domkapitel. . lag om upphävande av det forna prästeståndets privilegier. L'—

Förslagen under 1. 2. och 4. har utarbetats i samråd med chefen för justitiedepartementet.

4 Specialmotivering - 4.1 Lagen om svenska kyrkan

Den lag om svenska kyrkan som nu föreslås bygger på de förslag till grundlagsändringar som har lagts fram i propositionen om formerna för den kyrkliga lagstiftningen m. m. Lagen om svenska kyrkan skall enligt förslaget till grundlagsändringar stiftas på samma sätt som huvudbestämmelserna i riksdagsordningen. Innan lagen stiftas skall yttrande av kyrkomötet inhäm- tas.

Enligt grundlagsförslaget skall grundläggande föreskrifter om svenska kyrkan som trossamfund och om kyrkomötet meddelas i lagen om svenska kyrkan. Om normgivningskompetens skall delegeras till kyrkomötet skall en sådan delegation ske genom föreskrifter i lagen om 'svenska kyrkan. Enligt grundlagsförslaget får i lagen om svenska kyrkan även meddelas grundläg- gande föreskrifter om prästerliga tjänster. om stiftsmyndigheter och om den kyrkliga egendom som är avsedd för svenska kyrkans verksamhet. Vidare får det i lagen meddelas andra än grundläggande föreskrifter om kyrkomötet. 1 vad mån bestämmelseri de sistnämnda ämnena skall tas in i lagen om svenska kyrkan eller i annan lag får delvis bli beroende av å ena sidan behovet av skydd för bestämmelserna och. å den andra. behovet av att i smidiga former kunna ändra dem.

Lagförslaget innehåller sammanlagt elva paragrafer och inleds med en grundläggande bestämmelse om svenska kyrkans religiösa identitet. Vidare innehåller lagförslaget grundläggande regler om svenska kyrkans organisa- tionsstruktur. om kyrkomötet och dess befogenheter samt om svenska

• Sida 44
•  Original

Prop. 1981/82: 192 42

kyrkans centralstyrelse. Lagförslaget innehåller också en föreskrift vari- genom viss normgivning delegeras till kyrkomötet. Slutligen innehåller lagförslaget grundläggande regler om kompetenskrav för innehav av prästerliga befattningar. De sistnämnda reglerna finns nu intagna i punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen.

1.5

Svenska kyrkan är ett evangeliskt-lutherskt trossamfund.

l paragrafen slås fast att svenska kyrkan är ett trossamfund med en evangelisk-luthersk kristendomsuppfattning. Svenska kyrkans bekännelse definieras närmare i 1 kap. l 5 1686 års kyrkolag. som innehåller bestämmelser om "den rätta kristliga läran". I lagrummet anges de urkunder efter vilka man har att avgöra vad som är den rena evangeliska läran. Vidare finns bestämmelser om läran och bekännelseskriftcrna i 2 5 1809 års regeringsform. vilken alltjämt gäller enligt punkt 9 sjätte stycket övergångs- bestz'immelserna till den nya regeringsformen. Bestämmelser härom finns också i 4 & successionsordningen. [ dessa båda grundlagsstadganden anges som ett kompetenskrav för att vara statschef. att denne alltid skall "vara av den rena evangeliska läran. sådan som den. uti den oförändrade Augsbur- giska bekännelsen. samt Uppsala mötes beslut av år 1593. antagen och förklarad är....".

Paragrafens definition av svenska kyrkan som ett evangeliskt-lutherskt trossamfund gör inte anspråk på att vara en från teologisk synpunkt fullständig beskrivning av svenska kyrkan som trossamfund. Det förhållan- det att paragrafen inte mera utförligt anger svenska kyrkans trosåskådning får inte uppfattas så att en närmare bestämning av denna i författning skulle vara obehövlig. I likhet med vad som gäller i dag bör svenska kyrkans officiella trosuppfattning närmare bestämmas. Det måste sålunda finnas en preciserad rättsgrund för att t. ex. avgöra om en präst bekänner svenska kyrkans lära (jfr. 11 å). Enligt min mening bör det emellertid inte ankomma på staten att göra denna bestämning. En så vital och känslig fråga måste trossamfundet självt förfoga över. Det bör därför ankomma på kyrkomötet att meddela närmare föreskrifter om svenska kyrkans bekännelse. En möjlighet härtill öppnas genom det till riksdagen avlämnade grundlagsför- slaget och den i 7 s f("ireslagna delegationsbestännnelsen (se vidare 7 5 1).

2.5

Genom sina församlingar upprätthåller svenska kyrkan en på demokratisk grund uppbyggd riksomfattande verksamhet.

Svenska kyrkans församlingar och stiftsmyndigheter ansvarar lokalt och regionalt för kyrkans verksamhet. Om församlingarna och stiftsmyndighe- terna finns särskilda föreskrifter.

• Sida 45
•  Original

Prop. [981/82: 192 43

l paragrafen ges en grundläggande föreskrift om svenska kyrkans organisatoriska struktur. såvitt gäller den offentligrättsligt reglerade delen av verksamheten. I paragrafen hänvisas till att det finns särskilda föreskrifter om församlingarna och om stiftsmyndigheterna. Föreskrifter om församling- arna finns bl. a. i punkt 9övergångsbestämmelserna till regeringsformen och i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse. Stiftsmyndigheterna. dvs. biskopsämbetet. domkapitel och stiftsnämnd. regleras bl. a. i lagen (19361567) om domkapitel och i lagen (l970:939) om förvaltning av kyrklig jord.

354

Kyrkomötet består av valda ombud för svenska kyrkan. Det har tvåhundrafemtioen ledamöter. För ledamöterna skall finnas ersättare.

Endast den som tillhör svenska kyrkan och som är myndig kan vara ledamot av kyrkomt'jtet eller ersättare för ledamot.

Paragrafen innehåller vissa grundläggande föreskrifter om kyrkomötet och dess sammansättning. Vidare innehåller paragrafen grundläggande regler om kompetensvillkor för ledamot och ersättare.

I första stycket anges att kyrkomötet består av valda ombud för svenska kyrkan. [ sak innebär definitionen av kyrkomötet ingen ändring i förhållande till vad som nu gäller enligt punkt 9 övergångsbestämmelserna till regerings- formen och l & kyrkomötesförordningen. Definitionen ansluter till den som återfinns i det förslag till ändringar av punkt 9 övergångsbcstämmelserna till regeringsformen som regeringen i_ propositionen om formerna för den kyrkliga lagstiftningen m. m. nyligen har förelagt riksdagen. Kyrkomötet har enligt första stycket 25I fritt valda ledamöter. Kyrkomötet består i dag av 96 ledamöter. varav 39 prästerliga ombud och 57 lekmannaombud. De prästerliga ombuden är dels biskoparna i stiften. dels 26 valda ombud för stiften. ] enlighet med vad jag har anfört i den allmänna motiveringen (2. 3. 2) bör den nuvarande kategoriklyvningen mellan prästerliga-ombud och lekmannaombud avskaffas. Kyrkomötet bör i enlighet med kommitténs förslag i stället bestå av endast fritt valda ledamöter. Härigenom får kyrkomötet en bredare förankring och en mera demokratisk uppbyggnad än f. n. Förslaget hindrar givetvis inte att biskopar eller präster väljs till ledamöter av kyrkomötet. Enligt första stycket skall det i likhet med vad som i dag gäller också finnas ersättare för ledamöterna.

l paragrafens andra stycke anges grundläggande kotnpetensvillkor för att vara ledamot och ersättare. Endast den som tillhör svenska kyrkan och som är myndig kan vara ledamot av kyrkomötet eller ersättare för ledamot. Svenskt medborgarskap eller viss hemvist är däremot inte kompetenskrav. Den föreslagna bestämmelsen har utformats så att bristande kompetens medför att en ledamot eller ersättare är obehörig att fullgöra sitt uppdrag. Den motsvaras av. 3å kyrkomötesförordningen.

• Sida 46
•  Original

Prop. 1.981/82zl92 44

4.5

Ledamöterna av kyrkomötet och ersättarna för dessa utses genom indirekta val.

Val till kyrkomötet förrättas vart tredje år. Varje val gäller för tiden från det att det nyvalda kyrkomötet har samlats till dess det närmast därefter valda kyrkomötet samlas. Denna tid är kyrkomötets valperiod.

Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser om val till kyrkomötet och om kyrkomötets valperiod. I enlighet med vad som har anförts i den allmänna motiveringen (2. 2) föreslås att de mera detaljerade reglerna om val till kyrkomötet tas in i en särskild lag om kyrkomötet.

I likhet med vad kommittén har föreslagit bör ledamöterna av kyrkomötet och ersättarna för dessa t. v. utses genom indirekta val. I paragrafens första stycke slås detta fast.

Enligt nu gällande regler skall ombud för svenska kyrkan på kallelse av regeringen sammanträda till allmänt kyrkomöte vart femte år. Regeringen får dock sammankalla kyrkomötet oftare. Ombuden väljs till varje samman- träde. Ett betydelsefullt inslag i den nu ifrågavarande reformen är att kyrkomötet i likhet med andra demokratiskt valda samhällsorgan får en treårig valperiod. Detta förhållande är av så grundläggande natur för kyrkomötet att det har ansetts att en regel i ämnet bör tas in i lagen om svenska kyrkan. I paragrafens andra stycke föreskrivs därför att val till kyrkomötet förrättas vart tredje år och att varje val gäller för tiden från det att det nyvalda kyrkomötet har samlats till dess det närmast därefter valda kyrkomötet samlas. Denna tid är enligt paragrafen kyrkomötets valperiod. Valpcriodens längd ansluter sig därmed till vad som gäller för bl. a. kommun- och kyrkofullmäktige.

55

Kyrkomötet sammanträder varje år. Biskoparna i stiften skall närvara vid kyrkomötets sammanträden och får deltaga i kyrkomötets överläggningar, men i besluten endast om de är ledamöter av kyrkomötet.

Paragrafen innehåller en grundläggande regel om kyrkomötets samman- träden. Vidare innehåller den bestämmelser om biskoparnas närvaroplikt och yttranderätt vid kyrkomötets sammanträden. '

Med hänsyn bl. a. till kyrkomötets nya arbetsuppgifter är det angeläget att det sammanträder oftare än f. n. I paragrafens första stycke slås fast att kyrkomötet sammanträder varje år. Därmed finns det inte något behov av att inrätta det av kommittén föreslagna representantskapet. Något behov av att utlysa urtima sammanträde föreligger inte heller. De närmare föreskrifter som kan behövas om när sammanträdena skall börja och om sammanträ— destidernas längd är inte av sådan karaktär att de bör tas in i lagen om svenska kyrkan.

• Sida 47
•  Original

Prop. _1981/82zl92 . 4 'Jl

Den nu föreslagna reformen innebär bl. a. att biskoparna inte längre skall vara självskrivna ledamöter av kyrkomötet. De skall dock kunna väljas till ledamöter. Med hänsyn till biskoparnas särskilda ställning bör de. även om de inte är ledamöter av kyrkomötet. vara skyldiga att närvara vid kyrkomötets sammanträden. Denna skyldighet föreligger givetvis inte om någon biskop har förfall. Såsom företrädare för läroämbetet bör biskoparna också ha rätt att deltaga i kyrkomötets överläggningar. Detta är av särskild betydelse när det gäller kyrkomötets behandling av ärenden som rör svenska kyrkans lära. böcker. sakrament. gudstjänst och övriga handlingar. Som jag tidigare har sagt föreslås nämligen inte att en särskild läronämnd inrättas. Mot bakgrund härav föreskrivs i paragrafens andra stycke att biskoparna i stiften skall närvara vid kyrkomötets sammanträden. Enligt samma stycke får biskoparna även deltaga i kyrkomötets överläggningar. men i besluten endast om de är ledamöter av kyrkomötet.

655

Kyrkomötet skall behandla ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet samt kyrkliga ärenden som väcks av någon av kyrkomötets ledamöter genom motion eller av organ som enligt lag har tillsatts av kyrkomötet.

Kyrkomötet får besluta i frågor som anges i grundlag eller i annan lag. I övrigt får kyrkomt'jtct besluta om yttranden och framställningar till regeringen.

Paragrafen innehåller grundläggande regler om kyrkomötets uppgifter och befogenheter. [ dag finns regler härom dels i punkt 9 ("övergångsbcstämmel- serna till regeringsformen. dels i I å andra stycket kyrkomötesförordning- en.

Genom den föreslagna reformen får kyrkomötet en'bredare förankring och en mera demokratisk uppbyggnad än f. n. Kyrkomötet kommer alltjämt att vara ett offentligrättsligt reglerat organ. I likhet med vad som gäller andra offentligrättsligt reglerade organ i samhället måste kyrkomötets verksam- hetsområde gentemot andra samhällsorgan avgränsas. En motsvarighet till kotnpetensrcgeln i 1 å andra stycket kyrkotnötesförordningen bör därför tas in i lagen om svenska kyrkan.

Ipropositionen om formerna för den kyrkliga lagstiftningen m. m. föreslås att kyrkomötet även i fortsättningen skall medverka vid viss lagstiftning som rör svenska kyrkan. Denna medverkan skall ske genom yttrande eller samtycke. Yttrandet skall inhämtas före riksdagens beslut. Om initiativ till ett Iagstiftningsärende tas i riksdagen skall riksdagen således inhämta kyrkomötets yttrande innan riksdagen fattar beslut i ärendet. Det normala torde emellertid bli att regeringen inhämtar yttrande eller samtycke innan den avger proposition till riksdagen. Regeringen kan dessutom vid bered- ningen av ett ärende önska inhämta kyrkomötets mening. Som en följd härav

• Sida 48
•  Original

Prop. 1981/82zl92 ' 46

anges i paragrafens första stycke att kyrkomötet behandlar ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet. Enligt första stycket behandlar kyrkomötet också de kyrkliga ärenden som väcks genom motion av någon av kyrkomötets ledamöter. Motsvarande gäller i dag enligt lä kyrkomötesförordningen.

I den allmänna motiveringen (2.3.5) har jag förordat att det för verkställighet av kyrkomötets beslut och beredning av ärenden som skall avgöras av kyrkomötet skall finnas en centralstyrelse. som väljs av kyrkomötet (jfr. 7 och 8 åå). Vidare har jag förordat ett beredningstväng i centralstyrelsen eller i utskott. som väljs av kyrkomötet. när det gäller ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet. Enligt min mening bör både centralstyrelsen och utskott som väljs av kyrkomötet få väcka förslag i kyrkomötet. ] konsekvens härmed anges i första stycket att kyrkomötet behandlar ärenden som väcks av organ. som tillsätts av kyrkomötet.

] paragrafens andra stycke har tagits in en bestämmelse om kyrkomötets beslutsbefogenheter. [ princip innebär den föreslagna bestämmelsen ingen ändringi förhållande till vad som gäller i dag. Det reformerade kyrkomötet får således enligt det föreliggande grundlagsförslaget besluta om samtycke eller yttrande i vissa lagstiftningsärcnden. Med stöd av det bemyndigande som lämnas i 7 & får kyrkomötet också meddela föreskrifter i vissa ämnen. Vidare får kyrkomötet enligt den särskilda lag om kyrkomötet som jag föreslår fatta vissa beslut. t. ex. om att tillsätta utskott. om antalet ledamöter i utskott m. m. Slutligen får kyrkomötet i likhet med vad som gäller i dag besluta om yttranden och framställningar till regeringen.

I paragrafen anges alltså de uppgifter och befogenheter som kyrkomötet har såsom ett offentligrättsligt reglerat organ. Som jag har anfört i den allmänna motiveringen kan det inte komma ifråga att inom ramen för kyrkomötets offentligrättsligt reglerade verksamhet tillföra det uppgifter som i dag ligger utanför det lagreglerade området. Kyrkomötet kan inte heller såsom ett offentligrättsligt organ handha andra uppgifter än sådana som anges i grundlag eller i annan lag.

7.3

Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i följande amnen: - . svenska kyrkans lära. svenska kyrkans böcker. svenska' kyrkans sakrament. gudstjänst och övriga handlingar. . kollekter. central verksamhet för evangelisation. mission och övrigt utlandsarbete . samt diakoni. 6. kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos organ som enligt lag får tillsättas av kyrkomötet. 'Jl 4”— ',.t t.) »—

• Sida 49
•  Original

Prop. 1981/82:192 47

I propositionen om formerna för den kyrkliga lagstiftningen m. m. har föreslagits att viss normgivning skall kunna delegeras till kyrkomötet. En förutsättning för att sådan delegation skall kunna ske är att grundlagen medger det. I förslaget till ändringar i punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen har därför tagits in en bestämmelse enligt vilken kyrkomö- tet med stöd av föreskrifter i lagen om svenska kyrkan får genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i vissa särskilt angivna ämnen. I förevarande paragraf ges det bemyndigande som det nyss nämnda grundlagsförslaget ger stöd åt. I enlighet med grundlagsförslaget skall kyrkomötets författningar betecknas kyrkliga kungörelser.

Det ämnesområde som enligt punkt ] förs över till kyrkomötets normgivning är föreskrifter om svenska kyrkans lära. Härmed avses främst sådanaföreskrifter som motsvarar dem som nu finnsintagnai ] kap. 1 55 1686 års kyrkolag om "den rätta kristliga läran".

Enligt punkt 2 skall kyrkomötet få meddela föreskrifter om svenska kyrkans böcker. I dag utfärdas bestämmelser om stadfästandc av bibelöver- sättning. psalmbok. evangeliebok. kyrkohandbok och katekes av regeringen efter hörande av kyrkomötet. Efter kyrkomötets hörande stadfäster regeringen också mässbok och koralbok.

Enligt punkt.? skall kyrkomötet vidare få meddela föreskrifter om svenska kyrkans sakrament. gudstjänst och övriga handlingar. Det är fråga om föreskrifter som nu finns reglerade i kyrkolag eller i författningar som beslutas av regeringen. Sålunda finns t. ex. föreskrifter om villkoren för delaktighet i kyrkans sakrament. dop och nattvard. liksom bestämmelser om sakramentens yttre gestaltning bl. a. i 1686 års kyrkolag. Den grundläggande regleringen av de allmänna gudstjänsterna finns i 1686 års kyrkolag samt andra lagar. som är av kyrkolags natur. Bestämmelser om konfirmation finns i kyrkohandboken. I 1686 års kyrkolag finns bestämmelser om skriftermål och avlösning. Av de vigningsaktcr som förekommer inom svenska kyrkan behandlas biskops- och prästvigning i 1686 års kyrkolag. Föreskrifter om ritualen för dessa och andra vigningsaktcr finns i kyrkohandboken. Ritualen förolika invigningsakter. t. ex. invigning av kyrka. kapell. begravningsplats. altare. predikstol. dopfunt m. rn. regleras i kyrkohandboken. I 1686 års kyrkolag finns de grundläggande bestämmelserna om invigning av kyrka och kapell för gudstjänstbruk.

Enligt punkt 4 skall kyrkomötet få meddela föreskrifter om kollekter. Föreskrifter om kollekter finns bl. a. i kungörelsen (19532739) angående kollekter (ändrad senast 19721487'). som har meddelats av regeringen. Regeringen beslutar varje år för vilka institutioner och för vilka ändamål rikskollekter får tas upp. Genom punkten 4 får kyrkomötet alltså kompetens att meddela föreskrifter om kollekter och om för vilka institutioner eller ändamål kollekter får tas tipp.

Genom pun/(IS får kyrkomötet meddela föreskrifter om central verksam- het för evangelisation. mission och övrigt utlandsarbete samt diakoni. Det är

• Sida 50
•  Original

Prop. 1981/82: 192 48

fråga om den verksatnhet som i dag bedrivs av de fyra centrala kyrkliga styrelserna. nämligen svenska kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbcte. svenska kyrkans missionsstyrelse. styrelsen för svenska kyrkan i utlandet och svenska kyrkans diakoninämnd. Föreskrifter om den verksamhet som det här är fråga om finns i dag i stadgar för de olika styrelserna. som fastställs av regeringen.

Enligt punkt 6 skall kyrkomötet få meddela föreskrifter om kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos organ som enligt lag får tillsättas av kyrkomötet. Till en del motsvarar paragrafen 19 % kyrkomötesförordningen. Med stöd av denna föreskrift har kyrkomötet fastställt arbetsordning för det allmänna kyrkomötet. Genom den nu föreslagna bestämmelsen får kyrko- mötet även i fortsättningcn kompetens att närmare reglera sitt arbetssätt. Kyrkomötet föreslås genom paragrafen vidare få kompetens att meddela föreskrifter om verksamheten hos organ. som enligt lag tillsätts av kyrkomötet.

Den nu föreslagna ordningen innebär att författningar av olika konstitu- tionell natur kommer att reglera kyrkomötet. Sålunda kommer föreskrifter om kyrkomötet att meddelas dels i lag — lagen om svenska kyrkan och lagen om kyrkomötet — dels i kyrklig kungörelse. som beslutas av kyrkomötet. I den mån kyrkomötet meddelar föreskrifter som står i strid med föreskrifter som har meddelats i lag blir kyrkomötets föreskrifter verkningslösa (11 kap. 145 regeringsformen).

Genom förevarande paragraf kommer kyrkomötet att få normgivnings- kompetens på områden som i dag är reglerade i kyrkolag eller i regerings- författningar. Med hänsyn till den s. k. formella lagkraftens princip måste riksdagen upphäva de föreskrifter som nu finns i kyrkolag. innan kyrkomötet med stöd av delegation utfärdar nya föreskrifter i ämnet. Det torde i praktiken inte vara möjligt för det nyinrättade kyrkomötet att med en gång besluta alla de föreskrifter sotn genom paragrafen kommer att ligga inom ramen för dess kompetens. [ takt med att kyrkomötet är berett att meddela nya föreskrifter i de aktuella ämnena får initiativ tas till lagändringar. Det får förutsättas att den samordning mellan regeringen. riksdagen och kyrkomötet som i detta hänseende blir nödvändig kommer till stånd.

Enligt det förslag till grundlagsändringar som har lagts fratn i propositio- nen om formerna för den kyrkliga lagstiftningen m. m. och vars genomfö- rande är en förutsättning för de förslag som jag nu lägger fratn. skall regeringen inte längre ha kompetens att meddela föreskrifter i de ämnen som skall kunna delegeras till kyrkomötet. Det innebär således att kyrkomötet i de delegerade ämnena. i den mån normgivningen i dag ligger på regeringen. övertar regeringens kompetens. Regeringen kommer emellertid enligt en övergångsbetämmelse till det nyss nämnda grumllagsft'fnslaget att ha kompetens att upphäva sina egna författningar på de aktuella områdena. För att förhindra eventuella konflikter mellan kyrkomötets föreskrifter och äldre regeringsföreskrifter har i det nämnda grundlagsförslaget tagits in en

• Sida 51
•  Original

Prop. 1981/82zl92 49

bestämmelse enligt vilken äldre regeringsförfattningar viker för nya bestäm- melser som har beslutats- av kyrkomötet. En förutsättning härför är naturligtvis att de nya bestämmelserna inte går utöver det bemyndigande som kyrkomötet har fått.

8.5

Det ankommer på en centralstyrelse att verkställa kyrkomötets beslut. Styrelsen bereder även ärenden som skall avgöras av kyrkomötet. i den mån uppgiften inte ankommer på eller har överlämnats åt annat organ som tillsätts av kyrkomötet.

Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser om inrättande av en kyrklig centralstyrelse som kyrkomötets verkställande och beredande organ.

Som jag har anfört i den allmänna motiveringen bör det. med hänsyn till de arbetsuppgifter som kyrkomötet föreslås få. finnas en kyrklig centralstyrelse. Centralstyrelsen föreslås bli obligatorisk. Enligt paragrafen skall centralsty- relsen ha till uppgift att verkställa kyrkomötets beslut. Det är uppgifter som i dag ankommer på bl. .a. kyrkomötets sekreterare och kansli samt kyrkomö- tets expeditionsutskott. Styrelsen skall enligt paragrafen vidare bereda de ärenden som skall avgöras av kyrkomötet. i den män inte uppgiften ankommer på eller har överlämnats ät annat organ som tillsätts av kyrkomötet. '

Jag har i den allmänna motiveringen förordat ett beredningstvång för ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet. Jag har också förordat att det inte i lag skall föreskrivas något beredningstvång för andra ärenden än sådana ärenden. Det bör ankomma på kyrkomötet att självt bestämma om beredning skall ske. Det kan emellertid antas att åtskilliga ärenden behöver beredas. t. ex. ärenden av större omfattning och sådana som i dag ankommer på kyrkomötets ekonomiutskott. I den mån beredning av ärenden skall ske ankommer denna enligt paragrafen i första hand på centralstyrelsen. I enlighet med vad jag har sagt i den allmänna motiveringen skall kyrkomötet få tillsätta utskott. [ den mån kyrkomötet tillsätter utskott kan kyrkomötet således besluta att ett visst ärende inte skall beredas i styrelsen utan i stället överlämnas till ett utskott. Bestämmelser om utskott m. m. är enligt min mening inte av en så grundläggande karaktär att de bör tas in i lagen om svenska kyrkan. Regleringen bör enligt min meningi stället ske i den särskilda lag om kyrkomötet som jag föreslår skall" stiftas.

Centralstyrelsen skall alltså enligt paragrafen verkställa kyrkomötets beslut och bereda de ärenden som skall avgöras av kyrkomötet. i den mån uppgiften inte ankommer på eller har överlämnats åt annat organ som tillsätts av kyrkomötet. De befogenheter för centralstyrelsen som anges i paragrafen hänför sig alltså till de uppgifter som styrelsen får såsom kyrkomötets verkställande och beredande organ. Som sådant kan central—

• Sida 52
•  Original

!Jl C

Prop. l981/82:l92

styrelsen inom ramen för den offentligrz'ittsligt reglerade verksamheten varken tillföras eller handha uppgifter som ligger utanför det lagreglerade området för kyrkomötets verksamhet.

9.5

Ledamöter av centralstyrelsen är ärkebiskopen samt högst fjorton andra ledamöter. som för varje valperiod väljs av kyrkomötet. För de valda ledamöterna skall utses lika många ersättare.

Ärkebiskopen är styrelsens ordförande. Bland de valda ledamöterna utser kyrkomötet en vice ordförande.

Paragrafen innehåller grundläggande regler om_ centralstyrelsens samman- sättning och tjänstgöringstid. Enligt paragrafen skall centralstyrelsen bestå av ärkebiskopen. som självskriven ledamot och ordförande. och högst "14 andra av kyrkomötet valda ledamöter. Vidare skall enligt paragrafen kyrkomötet bland de valda ledamöterna välja en vice ordförande. För de valda ledamöterna skall väljas lika många ersättare. Vad gäller de närmare skälen till förslaget i denna del kan hänvisas till vad som har sagts i den allmänna motiveringen (2.3.5). Enligt paragrafen skall styrelsen väljas för varje valperiod.

[0.5

Om kyrkomötet och centralstyrelsen finns ytterligare föreskrifter.

På motsvarande sätt som har skett i 2 s" hänvisasi denna paragraf till att det finns ytterligare föreskrifter om kyrkomötet och centralstyrelsen. Som framgår av vad jag har anfört i det föregående föreslås att föreskrifter om kyrkomötet som inte är av grundläggande karaktär. tas in i en särskild lag om kyrkomötet. Jag återkommer i det följande till det närmare innehållet i en sådan lag. Denna är. tillsammans med lagen om svenska kyrkan. avsedd att ersätta den nu gällande kyrkomötesförordningen. Härutöver kommer det liksom nu att finnas närmare föreskrifter om kyrkomötets arbetssätt m. m.. som beslutas av kyrkomötet. '

115

Endast den som bekänner svenska kyrkans lära får utnämnas till prästerlig befattning inom svenska kyrkan. .

Till ärkebiskop eller biskop utnämner regeringen en av de tre som har föreslagits i den ordning som föreskrivs i lag. Om tillsättning av prästerliga tjänster i övrigt finns särskilda föreskrifter.

Paragrafens första stycke är en motsvarighet till den nuvarande bestäm— melsen i andra stycken första meningen punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen. Iden förutnämnda propositionen om formerna för den kyrkliga lagstiftningen m. m. har föreslagits att denna bestämmelse skall flyttas från grundlagen till annan lag. Bestämmelsen. som innefattar ett krav

• Sida 53
•  Original

Prop. 1981/82zl92

'Jl ,—

för den som utnämns till prästerlig befattning att tillhöra svenska kyrkan, får anses vara av så grundläggande betydelse för svenska kyrkan som trossam— fund att den bör ingå i lagen om svenska kyrkan.

Detsamma får anses gälla bestämmelserna i paragrafens andra stycke. Dessa utgör en motsvarighet till det nuvarande tredje stycket i punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen. I bestämmelsen. som rör ordningen för tillsättande av ärkebiskop och av biskop samt andra prästerliga tjänster. hänvisas till att det i dessa hänseenden finns särskilda föreskrifter. Sådana föreskrifter finns i lagen (19631633) om biskopsval (ändrad senast 1975:1324). samt bl. a. i lagen (1957:577) om prästval (ändrad senast 197511430).

Ikraftträdande m. m. Punkt ]

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1983. Den föreslagna lagen ingår som en del i den reform som syftar både till att anpassa reglerna om kyrkolagstiftning till regeringsformens huvudprinciper om normgivning och till att få ett mera demokratiskt uppbyggt kyrkomöte. En första förutsättning för reformens genomförande är att riksdagen fattar beslut om grundlagsändringar på grundval av propositionen om formerna för den kyrkliga lagstiftningen m. m. Reformen bygger på att riksdagen fattar ett första beslut om grundlagsändring under 1981/82 års riksmöte och ett andra beslut snarast möjligt efter riksdagsvalet i september 1982.

Om reformen som helhet skall träda i kraft den 1 januari 1983 måste lagen om svenska kyrkan antas i den nu för kyrkolag föreskrivna ordningen. Den bör därför föreläggas 1982 års allmänna kyrkomöte. Riksdagen bör inte fatta beslut om denna lag innan ändringarna i regeringsformen har utfärdats. Hinder kan inte anses föreligga mot att kyrkomötet redan då bemyndigas att — med verkan efter det att grundlagsändringarna och lagen om svenska kyrkan har trätt i kraft — meddela föreskrifter i de ämnen som anges i 7 %.

Punkt 2

Enligt nuvarande regler (14 & kyrkomötesförordningen) kan kyrkomötet inom sig utse en utredningsnämnd med uppgift att till nästföljande kyrkomöte bereda samt avge yttranden och förslag i sådana ärenden. som mötet i anledning av väckta motioner har överlämnat till nämnden. Enligt 1 & kyrkomötesförordningen skall kyrkomötet bl. a. behandla sådana ärenden som nämnden avgivit betänkande i.

Den föreslagna reformen innebär bl. a. att det inte längre-skall kunna utses en utredningsnämnd. 1982 års allmänna kyrkomöte kan emellertid finna behov av att tillsätta en utredningsnämnd med uppgift att bereda ärenden

• Sida 54
•  Original

Prop. 1981/82: 192 52

som har väckts genom motion och som det reformerade kyrkomötet bör behandla vid dess första sammanträde år 1983. Ett sådant ärende kan t. ex. vara förslag till ny arbetsordning. 1 punkt "2 har därför föreslagits en övergångsbestämmelse enligt vilken det reformerade kyrkomötet vid dess första sammanträde skall behandla ärenden. vilka 1982 års allmänna kyrkomöte kan ha överlämnat till en sådan utredningsnämnd och vari nämnden har avgivit betänkande.

4.2. Lagen om kyrkomötet

Som framgår av vad jag har anfört i det föregående (2.2) bör andra föreskrifter om kyrkomötet än grundläggande föreskrifter meddelas i en särskild lag. Det är fråga om sådana mera detaljerade förskrifter som kan behövas om val till kyrkomötet samt om kyrkomötets organisation och arbetsformer. En lag med detta innehåll kan lämpligen benämnas lag om kyrkomötet. Av det förslag till grundlagsändringar som jag tidigare har talat om följer att denna lag, om grundlagsändringarna genomförs. skall stiftas av riksdagen efter yttrande av kyrkomötet.

Lagen bör enligt min mening inledas med ett avsnitt med bestämmelser om val till kyrkomötet. Som jag har anfört i den allmänna motiveringen (2.3.3) bör val av ledamöter till kyrkomötet fortfarande ske genom en indirekt valmetod. Det innebär att valbestämmelserna i kyrkomötesförordningen i stor utsträckning kan ligga till grund för den reglering av valen som jag nu föreslår. En väsentlig nyhet i mitt förslag till ett reformerat kyrkomöte är att kyrkomötet får en treårig mandatperiod. Av detta skäl fordras en del bestämmelser som saknar motsvarigheti kyrkomötesförordningen. Som jag tidigare har anfört är det väsentligt att valförfattningar innehaller förhållan- devis detaljerade regler för att undvika tillämpningssvärigheter. Jag föreslår därför att det i lagen förs in regler i vissa frågor som av kommittén har lämnats oreglerade.

Efter bestämmelserna om val till kyrkomötet kan lämpligen följa bestämmelserna om kyrkomötets organisation och arbetsformer. Jag har valt att fördela bestämmelserna på fyra avsnitt. 1 det första tas in bestämmelser om kyrkomötets sammanträden och i det andra bestämmelser om ärendenas beredning. I det tredje avsnittet finns regler om ärendenas avgörande och i det fjärde regler om val inom kyrkomötet. Till en del är det fråga om bestämmelser. vilkas motsvarighet i dag återfinns i kyrkomötesförordning— en. I ett avslutande avsnitt i lagförslaget finns bestämmelser om centralsty- relsen. _

Med stöd av 19 & kyrkomötesförordningen har kyrkomötet i en arbetsord- ning fastställt de närmare föreskrifterna om sitt arbetssätt. Avsikten är att kyrkomötet även i fortsättningen skall närmare reglera sitt arbetssätt genom kompletterande bestämmelser till lagen om kyrkomötet. Den formella kompetensen att meddela sådana bestämmelser får kyrkomötet enligt mitt

• Sida 55
•  Original

'J'l '.»

Prop. 1981/82: 192

förslag i 7 & 6 lagen om svenska kyrkan. (')mfattningen av vad kyrkomötet sålunda självt skall få besluta om är givetvis beroende av hur utförlig regleringen är i lagen om kyrkomötet. Det blir alltså fråga om att avväga vad som lämpligen bör tas med i denna lag och vad som bör överlåtas på kyrkomötet att självt besluta om. Som utgångspunkt för denna avvägning bör enligt min mening gälla dels vad kyrkomöteskommitten har reglerat i sitt lagförslag och dels den fördelning av bestämmelser som i dag finns mellan kyrkomötesförordningen och arbetsordningen för kyrkomötet.

Val till kyrkomötet

Inledande bestämmelser I så

För val till kyrkomötet är riket indelat i valkretsar. Varje stift utgör en valkrets.

I denna paragraf anges valkretsindelningen för val till kyrkomötet. En motsvarande bestämmelse finns i dag i 6 & 1 mom. kylkomötesförordningen. I enlighet med nuvarande regler skall stiften utgöra valkretsar. En ändringi sak är att Lunds stift enligt förslaget inte längre skall delas in i två valkretsar. Det innebär att det i fortsättningen kommer att finnas 13 valkretsar i riket mot f. n. 14.

2.5

Mandaten i kyrkomötet utgörs av tvåhundrafemtioen valkretsmandat. Den centrala valmyndighet som avses i 1 kap. 25 vallagen ('l972:62()) fastställer antalet valkretsmandat i varje valkrets före utgången av september varje är. då val i hela riket av kyrkofullmäktige skall äga rum. Härvid tillförs varje valkrets ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade kyrkomedlemmar där är jämnt delbart med en tvåhundrafemtiocndel av antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i riket. De mandat som härefter återstår. tillförs valkretsarna efter storleken av de överskott som har uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika överskottstal avgörs företrädet genom lottning. Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden.

Om någon valkrets. vid den fördelning som sker enligt andra stycket. tillförs färre mandat än två. skall antalet mandat ändå bestämmas till två. Härvid skall antalet mandat i övriga kretsar jämkas-i motsvarande män.

Denna paragraf reglerar mandatfördelningen mellan valkretsarna. Det antal lekmannaombud som skall väljas inom varje valkrets är f. n. bestämt genom författning som beslutas av regeringen. Föreskrifter i ämnet finns i kungörelsen ( 1950:40 ) ang. Lunds stifts indelning i valkretsar för val av lekmannaombud vid allmänt kyrktnnt'.')tc samt ang. det antal sådana lekmannaombud. som skall väljas inom varje valkrets i riket. Jag föreslår att den centrala valmyndigheten i stället för regeringen skall fördela mandaten

• Sida 56
•  Original

U| J"."-

Prop. l981/82:l92

mellan valkretsarna varje gång som val till kyrkomötet skall äga rum. Paragrafen har utformats i enlighet härmed.

I paragrafens första stycke anges att mandaten i kyrkomötet skall utgöras av 251 valkretsmandat. Det innebär att samtliga mandat är fasta och att de skall fördelas på valkretsarna. Andra stycket innehåller regler om hur mandatfördelningen skall ske. F.n motsvarande bestämmelse om mandatför- delningen vid ordinarie val till riksdagen finns i 2 kap. 2 & vallagen (1972:620). F. n. är riksskatteverket central valmyndighet. En uppgift för riksskatteverket i sin egenskap av central valmyndighet är att ombesörja fördelningen av mandat på valkretsar vid riksdagsval. Det är därför naturligt att riksskatteverket får motsvarande uppgift i fråga om valen till kyrktnnötet. Bestämmelsen har utformats så att det antal mandat som skall tillföras en valkrets ställs i relation till antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i valkretsen. Härigenom anpassas regeln till vad som gäller vid riksdagsval och val till landsting och kommunfullmäktige.

Riksskatteverket skall enligt förslaget göra mandatfördelningen före utgången av september varje år då val i hela riket av kyrkofullmäktige skall äga rum. Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den senast upprättade röstlängden. Det innebär att riksskatteverket kan grunda beräkningen på den röstlängd som har upprättats senast den 20 juni samma år som fördelningen skall ske.

Tredje stycket innehåller en garantiregel med innebörd att varje valkrets skall tilldelas minst två mandat. Jämkningen förutsätts ske så att det sista av de mandat som har utdelats enligt regeln i andra stycket tillfaller den valkrets

_ som har fått färre än två mandat. Om de två sist utdelade mandaten har tillförts kretsarna med lika överskottstal fär lottning dem emellan ske.

3.5

Centrala valmyndighetens beslut enligt 2 % får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd genom besvär. Valprövningsnämndens beslut får inte överklagas.

Paragrafen anger att riksskatteverkets beslut om mandatfördelningen är överklagbart. En motsvarande bestämmelse finns i 2 kap. 4 & vallagen i fråga om beslut om mandatfördelning vid riksdagsvalen. Riksdagens valprövnings- nämnd är besvärsmyndighet i det fallet. Av praktiska skäl bör samma besvärsmyndighet pröva besluten om mandatfördelning vid val till kyrko- mötet. Valprövningsnämnden betraktas som en förvaltningsmyndighet. De förvaltningsrättsliga principerna för anförande av besvär blir därför tillämp- liga. Valprövningsnämndens beslut enligt vallagen får inte överklagas. Motsvarande bör gälla i fråga om fall som regleras i denna paragraf.

• Sida 57
•  Original

Ul 'Jt

Prop. 1981/82zl92

4.5

För varje mandat som en valkrets har erhållit utses en ledamot av kyrkomötet. För ledamöterna utses det dubbla antalet ersättare.

Av denna paragraf framgår att det för varje mandat som en valkrets får vid fördelningen av mandat enligt 2 % skall utses en ledamot av kyrkomötet. Som jag återkommer till (14 5) skall ledamöterna utses vid en särskild valförrätt- ning.

Jag har tidigare föreslagit att det i 3 & lagen om svenska kyrkan skall tas in en bestämmelse om att det skall finnas ersättare för ledamöterna. [ dag gäller att det skall utses lika många ersättare som ledamöter. Eftersom ledamö- terna nu skall utses för en mandatperiod av tre år finns det skäl att öka antalet ersättare så att inte platser kommer att stå obesatta efter ledamöter som har avgått från sitt uppdrag. Jag föreslår därför att det skall utses dubbelt så många ersättare som ledamöter. En bestämmelse om detta bör tas in i förevarande paragraf. Bestämmelsen innebär att ersättarna kan utses genom proportionellt val.

5.5

Ledamöterna av kyrkomötet och deras ersättare väljs av elektorer.

Som framgår av vad jag har anfört i den allmänna motiveringen (2.3.3) bör - valen till kyrkomötet i likhet med vad som f. n. gäller vara indirekta. _Denna paragraf ger uttryck för det indirekta valsättct. Såväl ledamöterna som deras ersättare skall alltså väljas av elektorer.

Val av elektorer 6 s

För val av elektorer är varje valkrets indelad i valdistrikt. Varje pastorat utgör ett distrikt. Icke-territoriella församlingar bildar distrikt för sig.

1 valdistrikt med högst 2 000 kyrkomedlemmar utses två elektorer och i distrikt med mer än 2000 men högst 4000 kyrkomedlemmar utses tre elektorer. För varje påbörjat 4 000-tal kyrkomedlemmar utöver 4 000 utses ytterligare en elektor. '

_För elektorerna skall utses lika många ersättare.

l paragrafen föreskrivs att valkretsarna skall delas in i distrikt för elektorsvalen. Varje pastorat skall enligt förslaget utgöra ett distrikt. Icke-territoriella församlingar bildar distrikt för sig. En motsvarande bestämmelse återfinns i 7.5 1 mom. kyrkomötesförordningen. Enligt den bestämmelsen skall distriktsindelningcn ske efter varje domkapitels bestäm- mande. Eftersom det samtidigt anges att indelningen, såvitt det lämpligen kan ske. skall ansluta till pastoratsindelningen. innebär den av mig föreslagna bestämmelsen i praktiken inte någon ändring av den nuvarande distriktsin- (lelningen. "

• Sida 58
•  Original

Prop. 1981/82:192 56

Andra stycket motsvarar 7 & 2 mom. kyrkomötesförordningen. En ändring isak är att'antalet kyrkomedlemmar och inte antalet invånare i varje distrikt . blir avgörande för hur många elektorer som skall utses. För att det skall kunna utses betydligt fler-elektorer än f. n. har gränsvärdenajusterats. Enligt nuvarande regler skall en elektor utses i distrikt med upp till 5 000 invånare. En tillämpning av den föreslagna bestämmelsen leder till att ett distrikt med 5 000 kyrkt'nnedlemmar skall utse fyra elektorer.

Tredje stycket motsvarar 7 5 6 mom. kyrkomötesförordningen. Bestäm— melsen innebär att ersättarna kan utses genom proportionellt val.

7.5

Om ett valdistrikt består av en enda församling skall elektorer och deras" ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet. om kyrkofullmäk- tige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda fullmäktige.

Paragrafen. som motsvarar 7 & 3 mom. kyrkomötesft'hordningen innehål- ler en bestämmelse om vilket organ som skall välja elektorer. Huvudregeln år att kyrkofullmäktige skall förrätta dessa val. Av församlingsstyrelsclagen följer att vissa val som kyrkofullmäktige förrättarföre utgången av december skall förrättas av de nyvalda fullmäktige det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum. Det gäller bl.a. val som avser tid efter utgången av nämnda år. För att det skall bli helt klart att de nyvalda fullmäktige skall förrätta 'val av elektorer har emellertid en uttrycklig bestämmelse om det tagits in i denna paragraf.

Enligt kyrkomötesförordningen skall kyrkofullmäktiges uppgift att välja elektorer ligga på kyrkostämman om inte fullmäktige finns. Kommittén har för sådant fall föreslagit att kyrkorådet i stället skall fullgöra uppgiften. Förslaget har inte mött någon erinran vid remissbehandlingen. Enligt min mening bör förslaget genomföras.

855

Om ett valdistrikt består av två eller flera församlingar skall elektorer och deras ersättare väljas av särskilda delegerade. Dessa skall för varje församling utses av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet. om kyrkofullmäk- tige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda fullmäktige.

Antalet delegerade utgör för församling med högst 500 kyrkomedlemmar 5 med mer än 500 men högst 1 000 kyrkomedlemmar 7 med mer än .1 000 men högst 2 000 kyrkomedlemmar 9 med mer än 2 000 men högst 3 500 kyrkomedlemmar 11 med mer än 3 500 men högst 5 500 kyrkomedlemmar 13 med mer'än 5 500 men högst 8 000 kyrkomedlemmar 15 med mer än 8 000 men högst 1.1 000 kyrkomedlemmar 17 med mer än 11 000 men högst 14 500 kyrkomedlemmar 19

med mer an 14 500 21

• Sida 59
•  Original

Prop. 1981/82zl92 57

.

Enligt denna paragraf skall elektorer och deras ersättare i vissa fall väljas av delegerade. [ pt'tragrafen regleras också vilket organ som skall välja delegerade.

Första stycket har en motsvarighet i 7 & 4 mom. första stycket kyrkomö- tesftiirordningen. En ändring i sak är att kyrkostämmans uppgifter har lagts på kyrkorådet i de fall när inte kyrkofullmäktige finns. Bestämmelsen om att valet av delegerade skall förrättas av de nyvalda fullmäktige är ny.

Skalorna för antalet delegerade som skall utses enligt andra stycket har justerats i fi.")rhallande till motsvarande bestämmelse i kyrkomötesft'irord- ningen (7 & 4 mom. andra stycket). Ändringen innebär att fler delegerade än f. n. skall utses i församlingarna.

9.5

Elektorsval genom delegerade skall ske inför ordföranden i kyrkofull- mäktige eller. om kyrkofullmäktige inte finns. ordföranden i kyrkorådet i den församling i distriktet som har det största medlemsantalet.

Av paragrafen framgår att ordföranden i kyrkofullmäktige eller. om kyrkofullmäktige inte finns. ordföranden i kyrkorådet i den församling i distriktet som har det största medlemsantalet skall vara valförrättare vid elektorsval genom delegerade. En motsvarande bestämmelse finns i 7å 4 mom. fjärde stycket kyrkomötesfi'irordningen. Det följer av 11 & hur valet skall gå till.

[0.5

Valbar till elektor eller ersättare för elektor och till delegerad är den som är medlem av svenska kyrkan och som är myndig samt är kyrkobokförd inom valdistriktet.

Paragrafen reglerar valbarhetsvillkoren för elektorer. deras ersättare och delegerade. Den motsvarar 7 :$ 7 mom. kyrkomötesförordningen och 12 å i kyrkomöteskommitte'ns lagförslag. .

Den nu gällande bestämmelsen ställer upp ett krav på att den som önskar bli vald till elektor eller delegerad skall vara kyrkobokförd inom det valdistrikt inom vilket han skall utses. Kommittén har föreslagit att det skall krävas att elektorer och delegerade skall vara kyrkt'ibokförda. dvs. i regel bosatta inom valkretsen (stiftet). Enligt min mening bör den nuvarande ordningen inte frångås.

[1.5

Val av elektorer och deras ersättare samt av delegerade skall ske på samma sätt som val av ledamöter i kyrkoråd. Om ersättare inte väljs proportionellt. skall vid valet bestämmas den ordning i vilken de skall inkallas till tjänstgöring.

• Sida 60
•  Original

Prop. 1981/821192

'J | oc

Denna paragraf reglerar det sätt på vilket elektorer. deras ersättare samt delegerade skall utses. Bestämmelsen motsvarar 7 .5 5 mom. och () mom. kyrkomötesförordningen.

Val av ledamöter i kyrkoråd regleras i församlingsstyrelselagen. Sådant val kan om det begärs vara proportionellt. Genom hänvisningen i fi'irevarande paragraf till valsättet för ledamöter i kyrkoråd är det klart att den proportionella valmetoden kan användas även vid val av elektorer. ersättare för dem och delegerade. Om proportionella val begärs kommer bestämmel- serna i lagen ( 1955:138 ) om proportionellt valsätt inom landsting. kommun- fullmäktige rn. m. att bli tillämpliga. I likhet med vad som nu gäller beträffande val av ersättare föreskrivs i paragrafen att vid valet även skall bestämmas den ordning. i vilken ersättarna skall inkallas till tjänstgöring. om dessa inte väljs proportionellt. Vid proportionellt val av ersättare skall de inträda i den ordning som föreskrivs i den nyss nämnda lagen om proportionellt valsätt.

[2.5

Delegerade skall utses senast den 10 december och elektorer före utgången av december det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.

Protokoll över val av delegerade skall skyndsamt sändas till den som enligt 95 skall förrätta val av elektorer. Protokoll över val av elektorer skall skyndsamt sändas till domkapitlet.

Denna paragraf har ingen motsvarighet i kyrkomötesförordningen. Första stycket reglerar när i tiden som val av delegerade och elektorer skall ske. Det indirekta valsättet innebär att valet till kyrkomötet sker i olika etapper. Mitt förslag. som stämmer överens med nuvarande ordning. innebär att valet som mest kan ske i tre etapper. först val av delegerade. därefter deras val av elektorer och slutligen elektorernas val av ledamöter. Dessa olika delval måste i tiden anpassas till varandra.

Som kommittén har föreslagit är det lämpligt att val till kyrkomötet i tiden ansluter till val av kyrkofullmäktige. Utgångspunkten för en beräkning av när valen till kyrkomötet skall ske bör alltså vara tidpunkten för val av kyrkofullmäktige. Sådana val äger rum vart tredje år. Valdag är den tredje söndagen i oktober. 1 flerförsamlingspastorat skall elektorerna väljas av särskilda delegerade. som i sin tur skall väljas av kyrkofullmäktige. Eftersom delegerade enligt mitt förslag skall väljas av de nyvalda kyrkofullmäktige blir tidsgränsen beroende av när valen av kyrkofullmäktige har avslutats. dvs. när länsstyrelserna efter den slutliga sammanräkningen av valen har företagit vissa i vallagen föreskrivna åtgärder och kungjort utgången av valen. Med ledning av uppgifter om när kyrkofullmäktigevalen har avslutats vid de senaste valtillfällena anser jag det rimligt att fullmäktiges val av delegerade kan vara avslutade senast den 10 december. Det torde dock vara nödvändigt att länsstyrelserna. som alltså svarar för den slutliga sammanräkningen av

• Sida 61
•  Original

'Jl xo

Prop. 1981/82zl92

kyrkofullmäktigevalen. vid sin sammanräkning prioriterar de. valdistrikt i vilka delegerade skall utses. För att säkerställa att en rimlig tid för kallelser och valförberedelser förflyter mellan valen av delegerade och valen av elektorer bör enligt min mening tidsgränsen för elektorsvalen sättas vid utgången av december.-

Valen av delegerade och elektorer koncentreras alltså till december månad det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum. Därigenom kan valen samordnas med andra val inom församlingarna som regelmässigt sker vid denna tidpunkt.

Av andra stycket följer att den ordförande i kyrkofullmäktige eller kyrkoråd som skall förrätta val av elektorer skall tillställas ett protokoll över valet av delegerade. Han skall i sin tur sända ett protokoll över elektorsvalet till domkapitlet. som enligt vad jag återkommer till skall ansvara för att ledamotsvalet kommer till stånd. Det ligger i sakens natur att protokollet skall sändas till domkapitlet i den valkrets som resp. valdistrikt ingår i.

13 så

En elektor har i skälig omfattning rätt till traktamente och kostnadser- sättning för resa som påkallas av uppdraget. Kostnaderna skall betalas av pastoraten eller av de icke-territoriella församlingar. som bildar valdistrikt för sig.

Denna paragraf innehåller en bestämmelse om att elektorerna har rätt till traktamente och resekostnadsersättning. Den motsvarar 8 & 5 mom. kyrkomötesförordningen. Bestämmelsen ålägger pastorat och icke-territo- riella församlingar att betala de kostnader för traktamente och resor som föranleds av elektorernas uppdrag. Enligt nuvarande ordning skall. om ett distrikt består av flera församlingar. kostnaderna till lika delar betalas av de i distriktet ingående församlingarna. Eftersom ett pastorat och inte en enskild församling utgör ett valdistrikt är det enligt min mening rimligt och ägnat att förenkla förfarandet om pastoratet står för kostnaderna. Elektorcrna skall ersättas i skälig omfattning. Det innebär att det överlåts på pastoratens eller de icke—territoriella fi.")rsamlingarnas beslutande organ att bestämma ersätt- ningens storlek. '

Val av ledamöter och ersättare

Kyrkomötesförordningen innehåller endast ett fåtal regler angående proceduren vid val av lekmannaombud i kyrkomöte. Dessa bestämmelser är intagna i 8 s i förordningen. Där stadgas bl. a. att elektorerna inom varje valkrets skall komma samman inför en av domkapitlet förordnad valförrät- tare för att välja leknmnnaombud och suppleanter för ombuden. Vidare anges att domkapitlet bestämmer tid och ställe för valet och meddelar de närmare föreskrifter som kan erfordras. Ombuden kan utses genom

• Sida 62
•  Original

Prop. [981/82: 1.92 60

majoritetsval eller genom ett proportionellt val.

För att få en likformig handläggning i valkretsarna och för att underlätta en eventuell besvärsprövning anser jag att vissa grundläggande regler för valproceduren bör tas in i lagen om kyrkomötet. Det gäller bl.a. sådana inslag i proceduren som gör det möjligt att kontrollera förfarandet. Hit hör föreskrifter om förrättningens offentlighet. om skyldighet att föra protokoll och om skyldighet att på ett betryggande sätt förvara valsedlar och annat valmaterial till dess att valet har vunnit laga kraft. Till denna kategori av bestämmelser räknar jag också sådana som syftar till att skydda valhemlig- heten. l lagen har också förts in vissa bestämmelser om i vilka fall valsedel skall anses ogiltig och då namn på valsedeln skall anses obefintligt.

[4.5

.För val av ledamöter av kyrkomötet och ersättare för dem skall domkapitlet kalla elektorerna inom varje valkrets till ett sammanträde inför en av domkapitlet förordnad valförrättare. Sammanträdet skall hållas före januari månads utgång året näst efter det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.

Paragrafen innehåller en bestämmelse om att sammanträde skall hållas för val av kyrkomötesledamöter och deras ersättare. En motsvarande bestäm- melse finns i Så [ mom. kyrkomötesförordningen.

Av paragrafen framgår att elektorerna inom varje valkrets skall komma samman vid ett enda tillfälle för att välja samtliga ledamt'fner och ersättare inom valkretsen. Domkapitlet skall förordna en person att vara valförrz'itta- re. Det ligger i sakens natur att domkapitlet i kallelsen bestämmer tid och ställe för valet. Någon särskild bestämmelse om detta har inte ansetts behövlig.

Det har varit brukligt att elektorerna har vidtagit vissa förberedande åtgärder i form av samråd och kandidatnominering. 1975 års allmänna kyrkomöte (KLU 197522]. kskr 25) anhöll hos regeringen att denna i samband med utlysandet av kyrkomöten skulle erinra domkapitlen om lämpligheten av att upplysa elektorerna om möjligheterna att bereda valen av ombud till kyrkomötet. [ samband med att de senaste kyrkomötena har sammankallats har regeringen tagit hänsyn till behovet av beredningsarbete när tiden mellan elektorsval och ombudsval har bestämts. Med hänsyn till intresset av en omsorgsfull och ändamålsenlig beredning av ledamotsvalen bör alltså tiden mellan elektorsvalen och ledamotsvalen inte vara alltför kort. Enligt mitt förslag skall elektorsvalen vara avslutade senast under december det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum. Det är enligt min mening rimligt att det kan behövas högst fyra veckor för att förbereda valen av ledamöter. Jag föreslår därför en bestämmelse om att dessa val skall hållas före januari månads utgång året näst efter det år som val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.

• Sida 63
•  Original

Prop. 1981/82: 192 Gl

15.5

Val av ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar. Omröstning skall ske med slutna sedlar. Valsedlarna skall vara lika till storlek. material och färg.

Över förrättningen skall föras protokoll.

Första stycket innehåller en bestämmelse om att valet av ledamöter och ersättare i kyrkomötet sker vid en offentlig förrättning. I samma stycke finns bestämmelser som är givna för att skydda valhemlighetcn. Det stadgas att omröstning skall ske med slutna sedlar och att valsedlarna skall vara lika till storlek. material och färg.

Enligt andra stycket skall protokoll föras över valförrättningen. Detta protokoll bör bl. a. innehålla uppgifter om närvarande. rt'jstberättigade elektorer och ersättare samt uppgifter om vilka som har röstat i valet. Av protokollet skall vidare framgå -'alförrättarens beslut vid granskningen av- valsedlar och. i förekommande fall. skälen för att -'alsedlar har kasserats. Det skall också framgå vilka som har valts till ledamöter och ersättare i kyrkomötet. Självfallet skall också eventuella beslut om i vilken ordning ersättarna skall inkallas till tji'instgöring redovisas i protokollet.

[6.5

Val av ledamöter av kyrkomötet skall vara proportionellt. om det begärs av minst så många väljande som motsvarar den kvot som erhålls om samtliga väljandes antal delas med det antal personer som valet avser. ökat med 1 . Om kvoten är ett brutet tal. skall den avrundas till närmast högre hela tal. Vid sådant proportionellt val tillämpas bestämmelserna i lagen (19551l38) om proportionellt valsätt vid val inom landsting. ktmtmunfullmäktige m. m.

Om valet inte sker proportionellt skall elektorerna var för sig till ledamöter föreslå så många personer som skall väljas. Vid första omröstningen är den vald som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna. Om ett tillräckligt antal ledamöter inte har utsetts vid denna omröstning skall ytterligare en omröstning ske. Valförrättaren skall därvid upprätta en förteckning som skall innehålla. för det fall att inte någon har blivit vald vid första omröstningen. de namn som har fått flest röster och i annat fall de namn som vid den första omröstningen har fått högsta röstetalet näst efter dem som har blivit valda. l-"örteckningen skall då innehålla två gånger så många namn som det återstår ledamöter att välja. Den nya omröstning som skall företas får inte avse andra personer än dem som finns uppförda på förteckningen. De personer som vid denna omröstning får flest röster är valda. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning.

'ad som föreskrivs i första och andra styckena gäller även vid val av. ersättare. Om ersättare inte väljs proportionellt skall vid valet även bestämmas den ordning i vilken de skall inkallas till tjänstgt'ftring.

Paragrafen reglerar det sätt på vilket val av ledamöter till kyrkomötet skall ske. Den motsvarar 8.5 3 och 4 mom. kyrkomötesft'årordningen.

Bestämmelserna innebär att såväl ledamöterna som deras ersättare kan väljas proportionellt. Om sådant val begärs skall bestämmelserna i lagen

• Sida 64
•  Original

Prop. 1981/822192 62

( 1955:138 ) om proportionellt valsätt inom landsting. kommunfullmäktige m.m. tillämpas. Vid proportionellt val av ersättare skall de inträda till tjänstgöring i den ordning som föreskrivs i den nyss nämnda lagen. I annat fall måste tjänstgöringsordningen bestämmas vid valtillfället.

Andra stycket reglerar den ordning som skall iakttas om inte den proportionella valmetoden används. Bestämmelsen har efter språklig justering förts över från kyrkomötesförordningen. Det framgår av bestäm- melsen att flera omröstningar kan behövas innan samtliga ledamöter och ersättare har utsetts. Det innebär att valförrättaren omgångsvis får fastställa vilka personer som har utsetts.

.179'

En valsedel är. ogiltig om den är försedd med kännetecken som uppenbarligen har satts dit med avsikt.

Om en elektor har lämnat mer än en valsedel i ett val. är valsedlarna ogiltiga. Har sedlarna samma innehåll. skall dock en av valsedlarna betraktas som giltig vid sammanräkningen. Namn på valsedeln skall anses obefintligt om kandidaten inte är valbar. namnet är överstruket eller det inte klart framgår vem som avses.

] paragrafen ges bestämmelser om när valsedeln skall anses ogiltig och när namn på valsedeln skall betraktas som obefintligt.

18.5

Valets utgång skall kungöras genom uppläsning av protokollet. Därmed är valet avslutat.

Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras på betryggande sätt till dess valet har vunnit laga kraft. Motsvarande gäller då det görs avbrott i förrättningen.

Av 16 & framgår att valförrättaren. i det fall att valet inte sker proportionellt. skall ta ställning till vilka personer som har blivit valda vid den första omröstningen. Det kan med hänsyn härtill vara lämpligt att låta valförrättaren fatta beslutet om valets utgång i dess helhet. Man vinner därigenom den fördelen att ett beslut om valets utgång kan vara klart i nära anslutning till röstningen. Jag föreslår därför att valförrättaren vid den offentliga förrättningen skall kungöra vilka personer som har utsetts till ledamöter och ersättare. Kungörelsen skall ske på grundval av det över valet förda protokollet (jfr. 15 s). Det ligger i sakens natur att kungörelsen såvitt möjligt skall ske i omedelbar anslutning till att förrättningen har avslutats. Av 23 :$ framgår att besvärstiden skall börja löpa från den tidpunkt när valet avslutades. Av detta skäl behövs en uttrycklig bestämmelse om när valet är avslutat. _

För att man vid en eventuell valbesvärsprövning skall kunna granska vad.

• Sida 65
•  Original

Prop. 1981/82zl92 63

som har förekommit vid förrättningen är det nödvändigt att valsedlarna behålls i säkert förvar till dess att valet har vunnit laga kraft. Bestämmelser om detta har tagits in i andra stycket. Där föreskrivs också att detsamma skall gälla om valförrättaren gör avbrott i förrättningen. I 26 lagen om proportionellt valsätt finns bestämmelser om hur man skall förfara vid uppehåll i förrättningen. Dessa bestämmelser bör vara vägledande även i det fall då sådant valsätt inte tillämpas vid val av kyrkomötesledamöter och ersättare.

[9.5

Den som blir vald till ledamot av kyrkomötet för mer än en valkrets skall bestämma för vilken valkrets hon eller han vill anses vald och skyndsamt avsäga sig uppdraget som ledamot för övriga valkretsar.

Om en ledamot av kyrkomötet på annat sätt har avgått före utgången av den period för vilken hon eller han har blivit vald. skall kyrkomötets ordförande skyndsamt anmäla detta till domkapitlet.

När domkapitlet har fått underrättelse om att en ledamot av kyrkomötet har avgått. skall domkapitlet till ny ledamot i den avgångnes ställe utse den ersättare som står i tur att tillträda enligt den mellan ersättarna bestämda ordningen.

[ likhet med vad som gäller för val av lekmannaombud till kyrkomötet kan en ledamot komma att väljas för flera valkretsar. Enligt de kompetensvillkor som jag har föreslagit i 3 5 lagen om svenska kyrkan behöver nämligen en ledamot inte ha viss hemvist för att vara valbar. Det behövs därför en bestämmelse om hur ett dubbelval skall avvecklas. En sådan bestämmelse har tagits in i första stycket. [ sak innebär bestämmelsen att det ankommer på ledamoten själv att avgöra för vilken valkrets han vill vara vald. En motsvarande bestämmelse finns i 8.5 kyrkomötesförordningen. Enligt den föreslagna bestämmelsen skall ledamoten formellt avsäga sig uppdraget i den eller de valkretsar som han inte önskar bli vald för. Han måste alltså underrätta domkapitlen i dessa valkretsar. Däremot behövs ingen särskild underrättelse till domkapitlet i den valkrets för vilken valet skall gälla.

Andra stycket reglerar det fall att en ledamot avgår under sin mandatpe- riod. Den har ingen motsvarighet i kyrkomötesförordningen. Ledamöterna av kyrkomötet föreslås bli utsedda för en treårig mandatperiod. Under en så relativt lång tid kan självfallet en ledamot komma att avgå. Det behövs en regel om förfarandet för sådant fall. En person kan upphöra att vara ledamot t. ex. på grund av dödsfall eller med anledning av att ledamoten inte längre är behörig. Om en ledamot utträder ur svenska kyrkan eller förklaras omyndig förlorar han omedelbart sin behörighet att vara ledamot av kyrkomötet. Av förevarande paragraf följer att kyrkomötets ordförande skyndsamt skall anmäla förhållandet till domkapitlet i den valkrets för vilken ledamoten har valts.

Tredje stycket reglerar förfarandet när en ledamot har avgått. antingen

• Sida 66
•  Original

Prop. 1981/82: 192 64

enligt första stycket eller enligt andra stycket. Det ankommer på domkapitlet att utse en ny ledamot i kretsen av ersättare. som har utsetts vid samma valtillfälle som den avgångne ledamoten. Som jag har anfört under 16 & kan ordningen mellan ersättarna ha bestämts antingen med stöd av lagen (1955zl38) om proportionellt valsätt eller vid valtillfället.

20 så"

För den som har blivit vald till ledamot av kyrkomötet eller till ersättare skall domkapitlet genast utfärda ett bevis om detta. I beviset anges den valdes namn samt för vilken tid och valkrets ledamoten eller ersättaren har blivit vald. Beviset skall tillställas den som har blivit vald samt riksdagens valprövningsnämnd och kyrkomötets ordförande.

21.5

Riksdagens valprövningsnämnd skall granska bevisen för ledamöterna av kyrkomötet och deras ersättare och därvid pröva om bevisen har blivit utfärdade i enlighet med 20 %. Granskningen skall vara avslutad senast dagen före kyrkomötets första sammanträde under valperioden eller. i fråga om bevis som kommer in till valprövningsnämnden under kyrkomötets valpe- riod. så snart det kan ske. Berättelse om granskningen skall ofördröjligen överlämnas till kyrkomötets ordförande.

Valprövningsnämnden skall i berättelsen anteckna om något har förekom- mit som ger anledning att ifrågasätta någon ledamots eller ersättares behörighet.

Enligt 9 aä kyrkomötesförordningen skall domkapitlet utfärda en full- makt för valt ombud. Granskningen av fullmakterna ankommer enligt 11 & kyrkomötesförordningen på ordföranden i kyrkomötet och två av honom tillkallade självskrivna ombud. Enligt samma paragraf skall kyrkomötet pröva frågan om ombudens behörighet. Vid val till riksdagen. ligger motsvarande uppgifter på riksdagens valprt'ivningsnämnd. Fullmakternas motsvarighet benämns i det sammanhanget bevis. Jag föreslår att-den terminologin införs även vid valen till kyrkomötet. Jag föreslår också. för att uppnå likfcn'mighet med andra val. att granskningsuppgiften läggs på valprövningsnämnden. Som framgår av 21.5 är granskningen endast av formell natur. Den syftar alltså inte till att pröva ledamöternas behörighet. En sådan prövning bör. som jag återkommer till. alltjämt ligga på kyrkomötet. Om det vid valprövningsnämndens granskning framkommer uppgifter som ger anledning att ifrågasätta en ledamots behörighet. bör detta därför komma till kyrkomötets kännedom. Jag föreslår därför att valpröv- ningsnämnden skall anteckna en sådan uppgift i granskningsberättelsen.

• Sida 67
•  Original

Prop. 1981/82zl92 65

Besvär över val 22 5

Beslut. varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts, får överklagas endast i samband med talan mot det beslut varigenom valet till kyrkomötet har fastställts. Detsamma gäller beslut varigenom delegerade har utsetts.

Av 7.5 9 mom. kyrkomt'åtesförordningen följer att beslut varigenom delegerade eller elektorer och ersättare till elektorer har utsetts kan överklagas genom kommunalbesvär. I förevarande paragraf föreslår jag att sådana beslut fortsättningsvis endast skall få överklagas i samband med överklagande av det beslut varigenom ledamöter av kyrkomötet har utsetts. Jag räknar nämligen med att det inte torde vara möjligt att hinna med en besvärsprocess under den relativt korta tid under vilken val av delegerade och elektorer skall genomföras. Bestämmelsen innebär att ett beslut varigenom ledamöter av kyrkomötet har utsetts kan överklagas på den grunden att det finns invändingar mot de val av delegerade eller elektorer som har föregått ledamotsvalet.

23 5

Val av ledamöter av kyrkomötet och beslut varigenom ersättare har utsetts till ledamot får överklagas hos riksdagens valprövningsnämnd genom besvär. .

Besvärshandlingen skall ges in till domkapitlet och vara detta tillhanda inom tio dagar efter det att valet avslutades. Om en besvärshandling har kommit in till valprövningsnämnden före besvärstidens utgång. skall den omständigheten att inlagan kommit in till domkapitlet först därefter dock inte föranleda att besvären lämnas utan prövning.

Snarast möjligt efter besvärtidens utgång skall domkapitlet samtidigt kungöra samtliga besvär som har anförts och sända besvärshandlingarna till valprövningsnämnden. Kungörelsen införs i ortstidning inom valkretsen. I kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring över besvären skall ha kommit in till valprövningsnämnden. Domkapitlet skall dessutom skyndsamt inkomma till valprövningsnämnden med yttrande över besvären.

Den som vill anföra besvär har rätt att hos domkapitlet genast få utdrag av protokoll eller annan handling över förrättningen.

Denna paragraf reglerar besvärsförfarandet. Bestämmelsen gäller dels när ledamöter har utsetts vid en ordinarie valförrättning och dels när en ersättare har utsetts till ledamot enligt 195 tredje stycket.

Enligt nuvarande ordning kan val till ombud vid kyrkomöte överklagas hos regeringsrätten. Kyrkomöteskommittén har föreslagit att riksdagens val- prövningsnämnd skall bli besvärsinstans i stället för regeringsrätten. Förslaget har inte mött någon erinran vid remissbehandlingen. Valpröv- ningsnämnden. som är en statlig förvaltningsmyndighet under riksdagen inrättades i samband med grundlagsrcformcn år 1974. Då Överflyttades prövningen av valbesvärsärenden, såvitt avsåg riksdagen. landsting samt

• Sida 68
•  Original

Prop. 1981/82zl92 66

kommun- och kyrkofullmäktige. från regeringsrätten till nämnden. Ett väsentligt syfte med att inrätta valprövningsnämnden var att uppnå en smidig och snabb handläggning av valbesvär. Kommitténs förslag om att valpröv- ningsnämnden bör pröva besvär över beslut om val av ledamöter till kyrkomötet ligger alltså i linje med vad som numera gäller för andra liknande val. Förslaget bör därför enligt min mening genomföras. Bestämmelser om valprövningsnämndens sammansättning och uppgifter finns bl. a. i 3 kap. 11 å och 4 kap. 7 & regeringsformen och i 7 kap. 5 & riksdagsordningen.

Kommittén har föreslagit en besvärstid av sju dagar. Vallagskommittén har nyligen i sitt betänkande (Ds Ju 198211) Översyn av vallagen 3 föreslagit en enhetlig besvärstid av tio dagar för valen till riksdagen och de kommunala valen. Betänkandet har remissbehandlats. Remissinstanserna har inte gjort någon invändning mot detta förslag. Enligt vad jag har inhämtat från chefen för justitiedepartementet kommer denne inom kort att lägga fram förslag i enlighet med vad vallagskommittén har föreslagit. Med hänsyn härtill föreslår jag en besvärstid av tio dagar från det att valet har avslutats. Som framgår av 19 5 är valet avslutat när valförrättaren kungör utgången av valet vid den offentliga valförrättningen.

Av allmänna rättsgrundsatser följer att besvärsrätt tillkommer de kyrko- medlemmar som vid tidpunkten för valet av ledamöter i kyrkomötet enligt den gällande röstlängden har rösträtt vid val av kyrkofullmäktige eller på kyrkostämma i församling inom valkretsen. Motsvarande gäller i fråga om besvärsrätt över beslut varigenom domkapitlet har utsett ersättare till ledamot av kyrkomötet.

245

I fråga om handläggningen och prövningen av besvär som avses i 23 5 skall 15 kap. 6,7 och 9 åå vallagen(1972:620) tillämpas.

Genom hänvisningen i denna paragraf blir vissa bestämmelser i vallagen om förfarandet hos valprövningsnämnden tillämpliga på besvär över val av ledamöter till kyrkomötet. Av hänvisningen till 15 kap. 9 åvallagen följer att valprövningsnämndens beslut inte får överklagas.

2555

Den som har valts till ledamot av kyrkomötet utövar sitt uppdrag utan hinder av att valet har överklagats. Om valet ändras. skall den nye ledamoten intaga sin plats så snart ändringen har kungjorts. Vad som nu har sagts om ledamot gäller också för ersättare.

Om ett val av ledamöter till kyrkomötet överklagas kan man inte räkna med att besvärsärendet är avgjort före kyrkomötets första sammanträde. Det behövs därför en bestämmelse om att ledamoten, utan hinder av anförda besvär. intar sin plats till dess att annan valutgång har tillkännagivits. En

• Sida 69
•  Original

Prop. 1981/82:l92 67

motsvarande bestämmelse för riksdagsledamöterna finns i 3 kap. llä regeringformen.

Kyrkomötets sammanträden

2655

Kyrkomötet skall "sammanträda en gång varje år med början den första tisdagen i mars.

Kyrkomötets första sammanträde under valperioden skall vara avslutat inom femton dagar. De därefter följande sammanträdena skall vara avslutade inom tolv dagar.

I paragrafen anges tiden för kyrkomötets sammanträden. Enligt nu gällande bestämmelser sammanträder kyrkomötet vart femte år på kallelse av regeringen. Regeringen kan dock sammankalla mötet oftare. Regeringen bestämmer tid och plats för kyrkomötets sammanträden (1 & kyrkomötes- förordningen).

Som jag tidigare har anfört bör kyrkomötet, med hänsyn bl. a. till dess nya arbetsuppgifter. sammanträda en gång varje år. Eftersom kyrkomötet skall sammanträda regelbundet bör även fastställas en viss dag när kyrkomötets sammanträden skall börja. När det gäller kyrkomötets första sammanträde under valperioden är det angeläget att valgenomslaget sker så snabbt som möjligt. Med hänsyn till det föreslagna indirekta valförfarandet torde det emellertid inte vara möjligt för ett nyvalt kyrkomöte att samlas tidigare än i början av mars. Tidpunkten för den första sammanträdesdagen har därför bestämts till den första tisdagen i mars. Samma tidpunkt har angetts som börjcdag för de två följande sammanträdena under valperioden. Skälen härtill 'har redovisats i den allmänna motiveringen (2.3.4). _

Enligt 17 & kyrkomötesförordningen skall kyrkomötets förhandlingar vara avslutade inom 35 dagar. Regeringen får efter utgången av denna tid upplösa mötet. När kyrkomötet skall sammanträda varje år kan tiden för varje sammanträde minskas i förhållande till vad som gäller i dag. Samtidigt får kyrkomötet emellertid utökade arbetsuppgifter. varför kyrkomötet under valperioden sammanlagt torde behöva en något längre sammanträdestid än 35 dagar. Vid det första sammanträdet skall de flesta valen inom kyrkomötet ske. Med hänsyn härtill har i paragrafen föreskrivits att kyrkomötets första sammanträde skall vara avslutat inom 15 dagar och att de därefter följande sammanträdena skall vara avslutade inom 12 dagar. Den sammanlagda tiden för kyrkomötets sammanträden under valperioden blir därigenom högst 39 dagar. I .

Det bör ankomma pä kyrkomötet att med stöd av den föreslagna 7 5 lagen om svenska kyrkan meddela närmare förskrifter om kallelse till kyrkomötet och om kyrkomötets sammanträden.

• Sida 70
•  Original

Prop. 198 1/82: 192 68

27.6

Kyrkomötet skall . så snart det kan ske. fatta beslut över anmärkningar som har tagits upp i berättelse som avses i 21 5 första stycket eller som i övrigt förekommer mot en ledamots eller ersättares behörighet. En ledamot vars behörighet prövas. får deltaga i överläggningarna men ej i beslutet. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag.

1 paragrafen anges att kyrkomötet. på grundval av valprövningsnämndens granskning av bevisen för ledamöterna och ersättarna och de anmärkningari fråga om behörigheten som därvid eller på annat sätt kan ha framställts. skall pröva ledamöternas och ersättarnas behörighet. Vidare föreskrivs att den ' som är obehörig därmed också är skild från uppdraget. Paragrafen motsvarar i princip 11 å andra stycket kyrkomötesförordningen. ] fråga om valpröv- ningsnämndens granskning kan hänvisas till 21 5.

28.5

Kyrkomötet skall för varje valperiod välja en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande. Till dess valen har förrättats. utövas ordförandeskapet av den som har varit ledamot längst tid. Om två eller flera har varit ledamöter lika länge. har den äldste av dem företräde.

[ paragrafen regleras orförandeskapet i kyrkomötet. Paragrafen innehåller en nyhet i förhållande till nuvarande ordning. nämligen att ärkebiskopen inte längre skall vara självskriven ordförande. Enligt paragrafen skall ordföran- den utses genom val i kyrkomötet. Ordförande skall enligt paragrafen väljas för varje valperiod. I likhet med vad som nu gäller (11 & kyrkomötesförord- ningen) skall kyrkomötet ocksä välja en förste och en andre vice ordförande. Det ställs inte upp något krav på att ordföranden eller förste och andre vice ordförande skall väljas inom kyrkomötet. Det föreligger således inte något hinder mot att välja t. ex. ärkebiskopen till ordförande, även om han inte är ' ledamot av kyrkomötet. [ paragrafen föreskrivs också att till dess valet av ordförande har förrättats. skall ordförandeskapet utövas av den som har varit ledamot längst tid. Om flera har varit ledamöter lika länge. har den äldste företräde. Dessa regler motsvarar dem som gäller i t. ex. kommun- eller kyrkofullmäktige.

29.5

De statsråd som inom regeringen är föredragande i förvaltningsärcnden och lagstiftningsärcnden rörande svenska kyrkan samt ledamöterna i centralstyrelsen har rätt att närvara och deltaga i kyrkomötets överläggning— ar. men i besluten endast om de är ledamöter av kyrkomötet.

Paragrafen innehåller regler om närvaro- och yttranderätt i kyrkomötet för vissa statsråd samt för ledamöterna i centralstyrelsen. Vad gäller statsråd finns en motsvarighet till den föreslagna bestämmelsen i dag i 45

• Sida 71
•  Original

Prop. 1981/82zl92 69

kyrkomötesförordningen. Det statsråd som enligt departementsförordning- en (19631214. ändrad senast 1981zl357) i dag är föredragande i förvaltnings- ärenden rörande svenska kyrkan är chefen för kommundepartementet som är föredragande också i ärendena som rör lagstiftning i vissa kyrkliga frågor. Chefen för justitiedepartementet är föredragande i ärenden om kyrkolag— stiftningi övrigt. Enligt paragrafen skall också ledamöterna i centralstyrelsen få närvara och yttra sig vid kyrkomötets sammanträden. Detta är naturligt med hänsyn till de uppgifter som centralstyrelsen föreslås få. Ledamöterna får emellertid enligt paragrafen inte deltaga i kyrkomötets beslut om de inte samtidigt är ledamöter av kyrkomötet.

Ärendenas beredning

30.6

Ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet skall . före avgörandet beredas i centralstyrelsen eller i utskott.

I kyrkomötesförordningen finns regler om beredning av vissa ärenden i utskott (13 å). Det är främst fråga om sådana ärenden som regeringen överlämnar till kyrkomötet. t. ex. kyrkolagsärenden och ärenden rörande kyrkans böcker. I likhet med vad som gäller i dag bör ärenden. som regeringen överlämnar till kyrkomötet. beredas i utskott. I fråga om de ärenden som kan bli aktuella kan hänvisas till vad som har anförts i specialmotiveringen till 65 lagen om svenska kyrkan.

Regler om ärendenas beredning finns i dagi den av kyrkomötet fastställda arbetsordningen. Enligt 12 & 2 arbetsordningen skall alla allmänna ärenden före avgörandet beredas av utskott. Detsamma gäller enskilda ärenden i den mån kyrkomötet anser det nödvändigt. Det bör även i fortsättningen ankomma på kyrkomötet att bestämma, huruvida beredning av ärenden som inte överlämnas av riksdagen eller regeringen skall ske. I fråga om sådan beredning kan hänvisas till vad som har sagts i specialmotiveringen till 8 ä lagen om svenska kyrkan.

31.5

Kyrkomötet skall inom sig för varje valperiod tillsätta ett särskilt beredningsutskott för prövning av frågor som avses i 36 &.

Kyrkomötet kan inom sig tillsätta ytterligare utskott för beredning av ärenden som skall behandlas av kyrkomötet. Sådana utskott får ej tillsättas för längre tid än kyrkomötets valperiod.

Kyrkomötet väljer ledamöter i utskott till det antal som kyrkomötet bestämmer. För ledamöterna skall väljas lika många ersättare.

I paragrafen regleras kyrkomötets utskottsorganisation. Enligt nuvarande regler skall kyrkomötet tillsätta ett flertal utskott. Sålunda skall det tillsätta

• Sida 72
•  Original

Prop. 1981/82: 192 7”

ett kyrkolagsutskott. ett expeditionsutskott och ett ekonomiutskott. Om det förekommer ärenden om antagande av kyrkliga böcker, skall kyrkomötet tillsätta ett beredningsutskott. Om det behövs får kyrkomötet därutöver tillsätta särskilda utskott för att ta upp frågor som annars hör till kyrkolags- eller bcrcdningsutskottet. För beredning av andra ärenden får kyrkomötet slutligen tillsätta så många tillfälliga utskott som påkallas av omständighe- terna.

Som jag tidigare har sagt bör kyrkomötet ha en mer flexibel organisation än f. 11. Det enda krav som bör ställas är att det för varje valperiod skall finnas ett utskott som prövar om ett förslag rör svenska kyrkans lära. För avgörande av lärofrågor föreslår jag nämligen ett särskilt beslutsförfarande (se 36 å). Därvid finns behov av att ett särskilt organ prövar om detta beslutsförfarande är tillämpligt. Detta organ har i paragrafens första stycke givits namnet särskilt beredningsutskott och är alltså ett obligatoriskt utskott som tillsätts för varje valperiod.

I övrigt ges kyrkomötet enligt andra stycket frihet att tillsätta de utskott som kan behövas. Sådana utskott kan väljas för hela valperioden eller för kortare tid. Det blir alltså möjligt för kyrkomötet att under valperioden inom sig tillsätta särskilda utskott med uppgift att bereda ett visst eller en viss grupp av ärenden. Av naturliga skäl får sådana utskott inte tillsättas för längre tid än kyrkomötets valperiod.

Enligt paragrafens tredje stycke väljer kyrkomötet ledamöter i utskott till det antal som kyrkomötet bestämmer. Det överlämnas alltså åt kyrkomötet självt att bestämma antalet ledamöter. För ledamöterna skall kyrkomötet vidare välja lika många ersättare. Denna föreskrift överensstämmer med vad som i dag gäller (13 ä 6 mom. kyrkomötesförordningen). .

32 #

Kyrkomötet får besltita att en eller erra biskopar. även om de ej är ledamöter av kyrkomötet. vid beredning av ärenden eller vid prövning av frågor som avses i 36 & får närvara vid ett utskotts sammanträden och deltaga i utskottets överläggningar men ej i besluten.

Den nu ifrågavarande reformen beträffande kyrkomötet innebär bl. a. att biskoparna inte längre skall vara självskrivna ledamöter av kyrkomötet. De skall dock kunna väljas till ledamöter. Även om det får antas att biskoparna i regel blir valda kan det emellertid hända att någon eller några biskopar inte blir eller önskar bli valda. Mot bakgrund härav har i 5å andra stycket i förslaget till lagen om svenska kyrkan tagits in en bestämmelse. enligt vilken biskoparna skall ha närvaroplikt och yttranderätt i kyrkomötet.

Vid beredningen av ett ärende eller en viss grupp av ärenden kan det finnas behov för ett utskott att inhämta särskild sakkunskap utanför kretsen av utskottslcdamöter. Även vid den prövning som enligt 36 å andra stycket skall göras i vissa fall kan det finnasett sådant behov. Biskoparna har. såsom

• Sida 73
•  Original

Prop. 1981/82zl92 71

företrädare för läroämbetet, en särskild kompetens. I paragrafen öppnas därför möjlighet för kyrkomötet att besluta att en eller flera biskopar, även om de inte är ledamöter av kyrkomötet, får närvara vid ett utskotts sammanträden och deltaga i utskottets överläggningar. Eftersom de inte är ledamöter av utskottet kan de av naturliga skäl inte få deltaga i dess beslut.

33 5

Om det krävs för beredningen av ett ärende. får kyrkomötet medge att ett utskott sammanträder mellan kyrkomötets sammanträden under valperio— den. Ett sådant medgivande får ej avse längre tid än sex dagar mellan två sammanträden.

Kyrkomötet skall enligt förslaget sammanträda varje år. Enligt 26 5 skall kyrkomötets första sammanträde under valperioden vara avslutat inom 15 dagar. De därefter följande sammanträdena under valperioden skall vara avslutade inom 12 dagar.

Det kan för beredning av ett visst ärende finnas behov för ett utskott att sammanträda under längre tid än under den då kyrkomötet sammanträder. I paragrafen har därför tagits in en bestämmelse, enligt vilken kyrkomötet kan medge att ett utskott för beredning av ett visst ärende får sammanträda mellan kyrkomötets sammanträden under valperioden. dvs. mellan kyrko— mötets första och andra resp. andra och tredje sammanträden. Det har inte ansetts lämpligt att ett utskott på detta sätt bereder ärenden som skall avgöras av ett nyvalt kyrkomöte. Av bl. a. kostnadskäl har i paragrafen föreskrivits en begränsning av tiden för ett sådant sammanträde. Sålunda får ett medgivande inte avse längre sammanträdestid än sex dagar.

I Det bör ankomma på kyrkomötet eller, efter dess bestämmande, på utskottetatt närmare bestämma tiden för ett sådant sammanträde. I vissa fall kan en praktisk ordning vara att utskottet först sammanträder ett par dagar i anslutning till att kyrkomötets sammanträde har avslutats och därefter ytterligare några dagar i anslutning till kyrkomötets nästa sammanträde. I andra fall kan det vara lämpligt att utskottet sammanträder en enda gång under den medgivna tiden.

Ärendenas avgörande 34 sf

Ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet skall avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste sammanträde, om ärendet har överlämnats senast en månad före sammanträdets början. I annat fall skall ärendet avgöras senast vid det därpå följande sammanträdet.

Enligt nu gällande regler (12 # kyrkomötesförordningen) bör de ärenden som har hänskjutits till kyrkomötet ”företrädesvis förekomma till behand-

• Sida 74
•  Original

Prop. 1981/82zl92 72

ling". Denna regel hänger bl. a. samman med att kyrkomötet medverkar'v'id stiftande av kyrkolag. Kyrkomötet skall även i fortsättningen. om det tidigare nämnda grundlagsförslaget genomförs. på olika sätt medverka vid viss lagstiftning. Det är angeläget att lagstiftningsärenden eller andra ärenden som regeringen överlämnar inte fördröjs i kyrkomötet och skjuts från ett sammanträde till ett annat. Samtidigt måste kyrkomötet få skälig tid att bereda ett ärende som riksdagen eller regeringen har överlämnat till kyrkomötet.

Mot bakgrund härav föreskrivs i paragrafen en viss tid då kyrkomötet senast skall avgöra ett ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar till kyrkomötet. Enligt paragrafen skall det ske vid kyrkomötets närmaste sammanträde. om ärendet har överlämnats till kyrkomötet senast en månad före sammanträdets början. Om ett ärende överlämnas senare skall ärendet avgöras senast vid det därpå följande sammanträdet. dvs. vid det samman- träde som hålls i mars påföljande år. Inget hindrar givetvis att kyrkomötet ändå avgör ärendet samma år.

Det bör överlämnas åt kyrkomötet att meddela föreskrifter om hänvisning av ärenden till utskott. motionstid m. m. '

35 så

Varje ledamot av kyrkomötet har en röst. Omröstning skall ske öppet. utom i ärenden som avser val.

Utom i fall då särskilt flertal krävs enligt 36å första stycket gäller som kyrkomötets beslut den mening som mer än hälften av de röstande enar sig om. Vid lika röstetal för olika meningar sker avgörandet genom lottning.

I paragrafen slås fast att varje kyrkomötesledamot har en röst. Vidare slås fast att kyrkomötet. med visst undantag. beslutar genom enkel majoritet. Vid lika röstetal skall ärendet avgöras genom lottning. En motsvarighet till paragrafen finns i dag i 155 lmom. kyrkomötesförordningen. Det bör ankomma på kyrkomötet att liksom i dag meddela närmare föreskrifter om propositionsordning och om röstningsförfarande m. m.

365

Ett förslag till kyrklig kungörelse som gäller svenska kyrkans lära eller avser bibelöversättning, psalmbok, evangeliebok. kyrkohandbok eller katekes skall, om det inte förkastas av kyrkomötet. på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila till dess nästa nyvalda kyrkomöte sammanträder. Utan hinder härav kan kyrkomötet antaga förslaget om minst fem sjättedelar av de röstande enar sig om beslutet. Detsamma gäller förslag till kyrklig kungörelse om ändring eller upphävande av kungörelse som nu har sagts.

Det särskilda beredningsutskottet prövar för kyrkomötets vidkommande om första stycket är tillämpligt i fråga om visst förslag.

• Sida 75
•  Original

Prop. 1981/82: 192 73

Paragrafen innehåller regler om ett särskilt beslutsförfarande när det gäller förslag till kyrklig kungörelse om svenska kyrkans lära och böcker. _ I huvudsak motsvaras bestämmelsen av 23 s i kommitténs lagförslag.

Föreskrifter om svenska kyrkans lära finns i dag i 1686 års kyrkolag. Ändringar i denna lag beslutas i den för kyrkolag stadgade ordningen. Bestämmelser om stadfästande av bibclöversättning. psalmbok. evangelic- bok. kyrkohandbok eller katekes beslutas av regeringen efter hörande av kyrkomötet. För kyrkomötet gäller enligt 15 ä 2 mom. kyrkomötesförord- ningen att det i fråga om antagande av eller ändring i dessa krävs bifall av två tredjedelar av de närvarande ledamöterna.

I 7.5 lagen om svenska kyrkan föreslås kyrkomötet få kompetens att meddela föreskrifter om bl. a. svenska kyrkans lära och böcker. Föreskrifter om läran är av grundläggande betydelse för svenska kyrkan. Grundvalen för läran är bibeln. Övriga tidigare nämnda böcker är väsentliga uttryck för läran. Ändringar i fråga om läran och de böcker i vilka läran kommer till uttryck bör såsom jag tidigare har anfört endast kunna vidtas om en stabil majoritet godtar dem. I paragrafens första stycke har därför tagits in bestämmelser som innebär att lärofrågor genom ett särskilt uppskovsförfa- rande ges ett skydd mot förhastade beslut i kyrkomötet. Reglerna bygger på det förfarande som gäller för rättighetsbegränsande lagstiftning i 2 kap. 12 & tredje stycket regeringsformen.

Det i paragrafen föreslagna uppskovsförfarandet är, i likhet med förfarandereglerna när det gäller rättighetsbegränsande lagstiftning. så konstruerat att ett förslag skall vila endast om det yrkas av lägst tio ledamöter. Om inte detta sker skall förslaget behandlas enligt de allmänna reglerna för ärendens avgörande. Om förslaget då vinner med enkel majoritet är det alltså antaget.

Om yrkande väcks att förslaget skall vila, finns tre möjligheter. Förslaget kan förkastas. något som kan göras genom beslut med enkel majoritet. förslaget kan antas. vilket förutsätter fem sjättedels majoritet. och förslaget kan vila. . '

En förutsättning för att'paragrafen skall kunna tillämpas är att ett förslag till kyrklig kungörelse avser svenska kyrkans lära eller de i paragrafen uppräknade kyrkliga böckerna. Som jag har sagt i den allmänna motivering- en (2.3.4) bör detta prövas särskilt. Jag har därför föreslagit att kyrkomötet för varje valperiod skall tillsätta ett särskilt beredningsutskott för ändamålet (se 31 å). I andra stycket i nu förevarande paragraf föreskrivs att detta utskott för kyrkomötets vidkommande skall pröva. huruvida det särskilda besluts- förfarandet i första stycket är tillämpligt för visst förslag. ,

Det bör ankomma på kyrkomötet att meddela närmare föreskrifter om ett sådant ärendes hänvisning och prövning samt om ärendets återupptagan- dc.

• Sida 76
•  Original

Prop. 1981/82zl92 74

379'

Avgörandet av ett ärende skall. om det behövs, delas upp på skilda beslut. Föreligger ett yrkande som avsesi 36 å första stycket att ett förslag skall vila och dessutom ett yrkande att förslaget skall förkastas. skall kyrkomötet pröva sistnämnda yrkande innan förslaget ställs under omröstning om omedelbart antagande.

F.nligt paragrafen skall ett ärende delas upp på Skilda beslut om det behövs. Vidare innehåller paragrafen regler om förfarandet när det föreligger ett sådant uppskovsyrkande som avses i 36 & första stycket och det dessutom föreligger ett yrkande att förslaget skall förkastas.

Om det samtidigt föreligger ett yrkande att sådant förslag som nyss har sagts skall vila och ett yrkande att förslaget skall förkastas. skall det sistnämnda yrkandet enligt paragrafen prövas först. Om kyrkomötet därvid, enligt reglerna om enkel majoritet. beslutar att förkasta förslaget. krävs ingen ytterligare åtgärd. I motsatt fall skall undersökas om fem sjättedelar av de röstande vill bifalla förslaget. Om detta är fallet. är förslaget antaget.

Val inom kyrkomötet 38 35

Kyrkomötet skall för varje valperiod inom sig utse en valberedning. Valberedningen bereder val av centralstyrelsen och kyrkomötets utskott.

I likhet med vad som gäller i dag (2 5 2 arbetsordning för det allmänna kyrkomötet) och i enlighet med kommitténs förslag föreskrivs i paragrafen att kyrkomötet inom sig skall utse en valberedning. Valberedningen skall utses för hela valperioden och skall bereda val till centralstyrelsen och kyrkomötets utskott. Val av kyrkomötets ordförande samt förste och andre vice ordförande skall alltså inte beredas i valberedningen. De sistnämnda valen bör nämligen ske så snart som möjligt och liksom idag innan valberedningen utses. Det bör ankomma på kyrkomötet att meddela närmare föreskrifter om sammanträden och antal ledamöter i valberedning-' en. rn. m.

39 5

Val inom kyrkomötet skall. om omröstning begärs, ske med slutna sedlar. Valsedlarna skall vara lika till storlek. material och färg. De skall vara enkla och omärkta samt. om valet ej sker proportionellt, upptaga namn på så många personer som valet avser. Vid lika röstetal sker avgörandet genom lottning.

Val av centralstyrelse, utskott och valberedning skall vara proportionellt. om det begärs av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser. ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal. skall den avrundas till

• Sida 77
•  Original

'Jl

Prop. 198l/82:192 7

närmast högre hela tal. Vid sådant proportionellt val skall bestämmelserna i lagen ( 1955: 138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting. kommun- fullmäktige m. m. tillämpas.

Om ersättare ej väljs proportionellt skall vid valen även bestämmas den ordning. i vilken de skall inkallas till tjänstgöring.

Paragrafens första stycke är en motsvarighet till 16 & första stycket kyrkomötesförordningen. Stycket motsvaras i huvudsak av 24 å i kommit- téns lagförslag. Utöver vad kommittén har föreslagit har i likhet med vad som nu gäller föreskrivits dels hur valsedlarna skall vara utformade. dels att avgörandet vid lika röstetal sker genom lottning. Dessa regler är enligt min mening nödvändiga.

Paragrafens andra stycke innehåller bestämmelser om proportionellt val av centralstyrelsen. utskott och valberedning. Bestämmelser om proportio- nellt val till utskott finns i dagi 16 å andra stycket kyrkomötesförordningen. Beträffande förfarandet vid sådant proportionellt val skall enligt lagrummct gälla vad som har föreskrivits om proportionellt val till riksdagens utskott. Kommittén har föreslagit en ändring i detta hänseende. Enligt kommitténs lagförslag (24 å) skall för förfarandet gälla vad som är föreskrivet beträffande val inom kyrkofullmäktige. Kommitténs förslag i denna del har inte föranlett några erinringar under remissbehandlingen. Det bör därför genomföras. l paragrafen föreskrivs följaktligen att vid sådant proportionellt val skall tillämpas bestämmelserna i lagen (1955zl38) omproportionellt valsätt inom landsting. kommunfullmäktige m. m. (ändrad senast 19792416). Lagen gäller även för proportionellt val inom kyrkofullmz'iktige.

I likhet med vad som nu gäller beträffande val av suppleanter till utskott (13% 6 mom. kyrkomötesförordningen) föreskrivs i tredje stycket att vid valen även skall bestämmas den ordning. i vilken ersättare skall inkallas till tjänstgöring. om dessa inte väljs proportionellt. Vid proportionellt val av ersättare skall de inträda i den ordning som föreskrivs i den nyss nämnda lagen om proportionellt valsätt. '

40 .*5

Val med slutna sedlar får överklagas genom besvär hos riksdagens valprt'ivningsnämnd inom fem dagar efter det att resultatet av valet har meddelats. Valet skall gälla utan hinder av att det har överklagats.

! fråga om handläggningen och prövningen av besvär skall tillämpas bestämmelserna i riksdagsordningen om besvär över val med slutna sedlar inom riksdagen. Vad som därvid sägs om kammarkansliet. kammaren och talmannen skall i stället gälla centralstyrelsen. kyrkomötet och kyrkomötets ordförande.

Första stycket innehåller bestämmelser om besvär över val inom kyrko- mötet. Nägon motsvarighet härtill finns inte i kyrkomötesförordningen. vilket hänger samman med att kyrkomötet och utskotten enligt nuvarande ordning väljs för endast ett sammanträde. När styrelse. utskott m. m. i det

• Sida 78
•  Original

Prop. wat/82192 - 76

reformerade kyrkomötet skall väljas för hela valperioden bör dessa val enligt min mening kunna överklagas. [ likhet med vad jag har föreslagit i fråga om valen av kyrkomötesledaml'iter. anser jag att besvären bör prövas av riksdagens valprövningsnämnd.

I andra stycket hänvisas i fråga handläggningen och prövningen till vad som gäller för besvär över val med slutna sedlar i riksdagen. Bestämmelser härom finns i dagi 7 kap. 5 äriksdagsordningen samt i tilläggsbestämelserna till denna paragraf.

4155

Val av centralstyrelse skall förrättas snarast efter valperiodens början och gälla till dess kyrkomötet förrättar nytt val under nästa valperiod.

I 9.5 lagen om svenska kyrkan har föreslagits att centralstyrelsen skall väljas för varje valperiod. Valet bör förrättas alldeles i början av kyrkomötets valperiod. En regel härom har därför tagits in i förevarande paragraf.

Med hänsyn till centralstyrelsens uppgifter bör den vara permanent tillgänglig. Ledamöterna i styrelsen föreslås i 29 å få närvaro- och yttrande— rätt i kyrkomötet. Styrelsens mandattid bör därför sträcka sig in på nästa valperiod för kyrkomötet under den helt korta tid som förflyter till dess det nya kyrkomötet har hunnit verkställa nytt val. I enlighet härmed föreskrivs i paragrafen att valen av centralstyrelse gäller till dess att kyrkomötet förrättar nytt avtal under nästa valperiod.

Centralstyrelse 42 ..6'

Ccntralstyrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden. Ordföranden eller. vid förhinder för denne. vice ordföranden är skyldig att sammankalla styrelsen om minst en tredjedel av dess ledamöter begär det.

43 å

Centralstyrelsen får handlägga ärenden endast om ordföranden eller. vid förhinder för denne. vice ordföranden sam't minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande.

I 42 & föreskrivs att styrelsen skall sammanträda pä kallelse av ordföran- den. Det kan tänkas inträffa någon händelse eller uppkomma någon fråga som ett mindre antal av styrelseledamöterna anser bör behandlas tämligen omgående. Med hänsyn härtill föreskrivs också i paragrafen att ordföranden eller. vid förhinder för denne. vice ordföranden är skyldigatt sammankalla styrelsen om minst en tredjedel av styrelsens ledamöter begär det. Paragrafen motsvaras i huvudsak av 30 5 första stycket i kommitténs lagförslag.

• Sida 79
•  Original

Prop. 1981/82:l92 77

I likhet med vad kommitten har föreslagit ges en regel om när styrelsen är beslutsför. I 43 & föreskrivs att styrelsen får handlägga ärenden när ordföranden. eller vid förfall för denne. vice ordföranden och minst hälften . av ledamöterna är närvarande. Det bör ankomma på kyrkomötet att meddela närmare föreskrifter om centralstyrelsens arbetsformer och verk- samhet.

Ikraftträdande m. m.

Lagen föreslås till huvudsaklig del träda i kraft den 1 januari 1983. Beträffande förutsättningarna härför kan hänvisas till vad som har sagts i specialmotiveringen till den föreslagna bestämmelsen om ikraftträdandet av lagen om svenska kyrkan.

För att ett kyrkomöte skall kunna sammanträda enligt den nya ordningen redan år 1983 krävs att vissa bestämmelser i lagen som rör val till kyrkomötet träder i kraft vid en tidigare tidpunkt än årsskiftet 1982/83. Den centrala valmyndigheten måste sålunda ges möjlighet att före årsskiftet fastställa antalet valkretsmandat i'varje valkrets. Vidare måste de är 1982 nyvalda kyrkofullmäktige redan i december 1982 kunna välja elektorer och delegerade. 1 punkt .1 föreskrivs därför att bestämmelserna om fastställandet av antalet valkretsmandat och om val av elektorer och delegerade träder i kraft den 1 december 1982. Enligt punkt 3 skall den centrala valmyndigheten göra mandatfördelningen senast den lt) december 1982.

[ punkt 2 föreskrivs att kyrkomötesft'irordningen och insruktionen för allmänt kyrkomötes utredningsnämnd upphävs genom lagen. Även vissa andra författningar blir obehövliga till följd av den föreslagna nya ordningen. Dessa behöver emellertid inte upphävas i den för kyrkolag stadgade ordningen.

[ punkt 4 har tagits in en bestämmelse som motsvarar 7.5 8 mom. kyrkomt'itesförordningen. Bestämmelsen reglerar vad som med avseende på val av elektorer och delegerade skall gälla för sådana totala kyrkliga samfälligheter som fick bildas enligt den vid kyrkomötesförordningens tillkomst gällande lagen om församlingsstyrelse. Enligt bestämmelsen skall vad som sägs i 7—9 5.5 lagen om kyrkomötet om församling i stället gälla samfälligheten. Eftersom det endast finns kvar ett fåtal sådana enligt äldre lag bildade samfälligheter bör inte bestämmelsen tas in i själva lagen.

Enligt arbetsordningen för det allmänna kyrkomötet ankommer vissa uppgifter på ordföranden inför ett kyrkomöte och vid kyrkomötets första mötcdag. Det förutsätts att det allmänna kyrkomöte som är inkallat till den 15 april 1982 tar initiativ till en sådan översyn av arbetsordningen att det kyrkomöte som enligt den nya ordningen skall sammanträda i mars 1983 kan inkallas. Någon särskild övergångsbestämmelse i detta hänseende har därför inte ansetts behövlig.

• Sida 80
•  Original

Prop. l981/82:l92 78

4.3. Lagen om ändring i lagen (1936:567) om domkapitel

I enlighet med vad jag har anfört i den allmänna motiveringen (2.5) har i 12 & förts in en bestämmelse om att endast den som tillhör svenska kyrkan är behörig till tjänst som stiftssekreterare. Övriga ändringar av paragrafen är endast av redaktionell natur.

5. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels att för sin del anta förslagen till 1. lag om svenska kyrkan. 2. lag om kyrkomötet. 3. lag om ändring i lagen (_1936:567) om domkapitel. 4. lag om upphävande av det forna prästeståndets privilegier."

dels att 5. medge att ur kyrkofonden får bestridas kostnader för kyrko- mötet enligt vad jag har förordat. ' 6. godkänna de grunder för statsbidrag till kyrkomötet som jag har förordat.

Riksdagen bör behandla detta ärende först sedan beslut har fattats med anledning av propositionen ( prop. 1981/82:77 ) om formerna för den kyrkliga lagstiftningen m. m.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandcns överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 81
•  Original

Prop. 1981/821192 79 [.fi/dgr! [

Kommitténs sammanfattning av sina överväganden och förslag

1979 års kyrkomöteskommitté har haft i uppdrag att pröva om inte reglerna om kyrkolagstiftning i punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen kan upphävas. Därvid har det även ålegat kommittén att pröva om övriga i samma punkt intagna övergångsbestämmelser rörande kyrkan kan upphävas eller överföras till annan lagstiftning. Vidare har kommitten haft i uppdrag att överväga frågan om kyrkomötets sammansätt- ning och arbetsformer och vid detta arbetc undersöka möjligheterna att genomföra 1979 års kyrkomötes utredningsnämnds förslag beträffande kyrkomötet. Det har ålegat kommitten att finna förslag som inte föregriper senare principiella ställningstaganden i stat—kyrka-frågan och som inte innebär ett befästande av statskyrkosystcmet eller som kan komma att försvåra en framtida kyrktn'eform. Av kommitténs ledamöter är Gunnar A Johansson och Gunnel Jonäng för ett bevarat samband mellan staten och kyrkan medan kommitténs övriga ledamöter nämligen llilding Johansson. Carl-Eric Lundgren. Margareta Grape-Lantz och Urban Gibson önskar en från staten fri kyrka. Med utgångspunkt från vad som angetts i direktiven om att inte föregripa senare ställningstaganden i stat-—k_vrka-frågan har emeller— tid kommittens ledamöter trots skillnaden i åsikt om de framtida relationerna mellan staten och kyrkan kunnat enas om att lämna följande förslag. Detta utgör ett principförslag utan att innehålla förslag i detaljfrägor. Sådana bör enligt kommitten lämpligen utarbetas först sedan nu föreliggande princip- förslag remissbehandlats och torde. sedan väl beslut om principerna fattats. inte kräva särskilt djupgående utredningsinsatser.

Uppdelning av normgivning mellan riksdagen och kyrkomötet

Enligt den princip sotn antagits genom införande av den nya regeringsfor- men har stiftande av lag överförts till riksdagen ensam. Riksdagen har i princip getts frihet att ingripa med lagstiftning på varje område. Den s. k. folksuveränitetsprincipen innebär att de viktigaste politiska'besluten skall fattas av riksdagen i dess egenskap att vara det statsorgan. som bäst uttrycker fl:»lkopinionen.

L.?ndantag härifrån utgör dock kyrkolag som genom stadgande i regerings- formens övergångsbestämmelser stiftas av regering gemensamt med riksdag och med samtycke av kyrkomötet.

Enligt kommitténs mening talar emellertid (”övervägande skäl för att riksdagen ensam bör överta all lagstiftningsmakt och sålunda i framtiden ensam även stifta kyrkolag. Ett direkt överförande titan att andra åtgärder vidtas kan emellertid rubba nuvarande f("irhållande mellan staten och kyrkan.

• Sida 82
•  Original

Prop. l98l./82:l92 80

Skulle så ske kommer kyrkan utan tvekan att inta en mindre självständig ställning än i dag och sålunda knytas fastare till staten. Ett sätt att uppnå den i dag rådande balansen mellan staten och kyrkan är att tiIlämpningstmirädet för begreppet kyrkolag begränsas och att i stället vissa av de områden som i dag karakteriseras som kyrkolag överförs till kyrkomötets självständiga bestämmanderätt. Som en naturlig följd härav bör även de delar av det område. som faller under regeringens norrngivningskompetens. kunna överföras till kyrkans självbestärnmanderätt.

Då det gäller att bestämma området för kyrkomötets självbestämmande— rätt finner kommitten det naturligt att dit föra sådana (utträden. beträffande vilka något statligt intresse inte alls eller endast i ringa man föreligger men beträffande vilka det finns ett starkt kyrkligt intresse av självbestämmande— rätt. Hit hör (. ex. kyrkans lära om vilken det statliga intresset bör kunna inskränkas till att i lag bestämma att bekännelsen är den evangelisk- lutherska. Närmare bestämmelser föreslås anförtros kyrkan själv. Vad angår ett antal andra frågor är det emellertid naturligt att bestämmamlerättcn tillkommer staten genom i första hand riksdagen. Hit hör sådana allmängil- tiga frågor såsom religionsfrihetslagen. gränserna för kyrkomötets kompe- tens m. m.

Även om det beträffande flertalet och de mest betydelsefulla områdena inte föreligger någon svårighet att dra upp gränserna mellan kyrklig och statlig bestämmam'lerätt pekar kommitten på att det dock finns ämnen. rörande vilka starka önskemal om självbestämmanderätt kan föreligga från såväl statens som kyrkans sida. Beträffande dessa finner kommitten att den principen måste gälla. att IY'irutsättningen för ett överlämnande till kyrkans självbestämmanderätt bör föreligga endast i de fall kyrkans och statens intresse sammanfz'tller såvitt angår regleringens innehållsmässiga utform- ning. Skulle det däremot föreligga en konflikt mellan statlig och kyrklig uppfattning kan frågan inte undandras statens bestämmanderätt. Vidare måste den principen gälla. att kyrkan inte kan utfärda generella föreskrifter. som sedan skall tillämpas av staten genom t. ex.-regering eller ämbets- verk. .

Kommittén förutsätter dock att svenska kyrkan vid sådana frågors prövning får lämna sina synpunkter. eftersom det måste ligga i statens intresse att vid utö 'and ' av bestämmanderätten inhämta kyrkans inställning till aktuella frågor. som på något sätt berör denna. Med hänsyn till det sagda föreslår kommitten att regeringsformens övergangsbcstämmelser rörande kyrkolagstiftning upphävs och att riksdagen sålunda i framtiden ensam stiftar all lag. 1 en ny särskild lag GIT. svenska kyrkan föreslås beståmtnelser om kyrkomötets självbestämmanderätt. Denna föreslås omfatta lärofrågor. kyrkliga ritualer och böcker och frågor beträffande rikskollekter. Vidare föreslås kyrkan genom i första hand kyrkomötet fortsättningsvis själv helt fä hand om de angelägenheter som rör den verksamhet som i dag bedrivs av centralrådet för evangelisation och fi'irsamlingsarbetc. missionsstyrelsen,

• Sida 83
•  Original

Prop. 1981/82zl92 81

styrelsen för svenska kyrkan i utlandet och diakoninåmnclen. Därvid bör det också ankomma på svenska kyrkan att själv bestämma httr och genom vilken ("urganisatitm dessa verksamheter i framtiden skall handhas. ' Vad angår den inte statligt reglerade verksamheten som kyrkan redan i dag bedriver är det kommitténs förhoppning att denna också kommer-att samordnas ttnder kyrkomötet. Såsom statlig kommitté har denna dock ansett sig förhindrad att kunna lägga några direkta förslag om de områden där svenska kyrkan redan i dag är självbesti'immande.

Organisation på riksplanet

De nya arbetsuppgifterna kräver en förändring av nuvarande kyrkomöte och att detta får en bredare och mera demokratisk uppbyggnad än det nuvarande. Det föreslås därför att kyrkomötet skall'bestå av 351 ledamöter. Kommittén föreslår vidare att dessa ('n-'ergi'tngsvis utses genom indirekta val baserade på församlingarmts fullmäktige eller i de fall då det i stället förekommer kyrkostämmor av församlingarnas kyrkoråd. Möjligheten att ersätta indirekta val med direkta bör ytterligare utredas. Val till kyrkomöte skall förrättas vart tredje år och med början ttnder december månad samma år som val till kyrkofullmäktige har ägt rtnn.

Nuvi-[rande kategoriklyvning mellan lekmän och prästerliga ledamöter föreslås försvinna. Valbar är varje myndig person som är medlem av svenska . kyrkan.

Ledamoten Gunnar A .lohansson har dock reserverat sig häremot och vill för sin del föreslå att kyrk-omi'itet skall bestå av 238 fritt valda ledamöter och landets 13 biskopar. '

Kyrkomötet skall sammanträda en gång varje treårsperiod. Urtima kyrkomöte kan dessutom inkallas. ] kyrkmnötets självbestämmanderätt' ligger att detta själv bör besluta om bl. a. arbetsformer. Den av kommittén föreslagna lagen om svenska kyrkan innehåller därför bara regler av mera grundläggande karaktär. Kommittén skisserar emellertid exempel på hur kyrkomötets sammanträden tidsmässigt kan ordnas. '

Någon självskriven (:urdförandc föreslås inte det nya kyrkomötet få. Både ordförande och vice ordförande bör väljas av kyrkomötet vid dess första-.. sammanträde. '

För att garantera prästämbetets inflytande på lärofrågor. då nu de självskrivna prästledamöterlui avskaffas. föreslås att en nämnd för beredning 7 av lärofrågor inrättas. Denna föreslås bestå av landets 13 biskopar. Kyrkomötet ges rätt att komplettera nämnden med ytterligare sju av kyrkomötet valda ledamöter. Beslut i ärenden rörande lärofrågor måste alltid föregås av yttrande från nämnden. Ledamoten Gunnar A Johansson menar dock — såsom en naturlig följd av sitt förslag om kyrkomötets sammansättning — att li'tronämnden är onödig och att dessa frågor helt bör beredas inom kyrkomötet.

• Sida 84
•  Original

Prop. l981/82:l92 . - 82

Kommittén föreslår vidare att det skall finnas möjlighet för en minoritet av kyrkomötesledamötcrnt't att få till stånd en bordläggning av ett ärende rörande lärofrågor till dess nästa nyvalda kyrkomöte sammanträder.

Rätt att närvara vid kyrkomötessammanträden föreligger bl. a. för statsråd som ansvarar för kyrkliga ärenden och ledamöterna i nämnden för lärofrågor. Dessa har yttranderätt men inte någon beslutanderätt.

Möjlighet ges kyrkomötet vidare att för tid då kyrkomötet inte samman— träder välja ett representantskap. Detta bör bestå av minst 41 ledamöter. Vidare kan kyrkomötet välja en centralstyrelse för beredning av kyrkomö- tets och representantskapets ärenden. och för verkställighet av dess beslut. Denna styrelse bör bestå av minst elva ledamöter. En eventuell styrelses ordförande och vice ordförande skall alltid väljas särskilt av kyrkomötet. Är ärkebiskopen inte ledamot av styrelsen skall denne eller en av honom utsedd representant närvara vid styrelsens sammanträden.

Som redan tidigare något berörts ligger i kyrkt'imi'itets självbestämmande- rätt att kyrkomötet själv utöver att fastställa närmare föreskrifter för kyrkomi'itets arbetssätt även skall bestämma reglerna för representantska- pets och eentralstyrelsens verksamhet.

Kommittén visar genom ett exempel hur den lagreglerade verksamheten kan läggas upp så att den kostnadsmässigt endast obetydligt överstiger de nuvarande kyrkomöteskostnaderna._ Kostnaden för den lagreglerade verk- samheten föreslås i första hand ersättas genom årliga statsbidrag.

Prästerskapets privilegier

Kommittén konstaterar att det råder stor tveksamhet rörande vilka och i vilken mån övergångsbestämmelsernas stadgande om det forna prästestån- dets privilegier alltjämt äger giltighet. Oavsett hur det därmed förhåller sig menar komtnittén att dessa stadgandens praktiska betydelse i dag är av ringa värde för svenska kyrkan. Med hänsyn härtill och då ett upprätthållande av särskilda privilegiebestämmelser måste anses otidsenligt och odemokratiskt föreslås att stadgandet upphävs.

Statschefens tro

Kommittén konstaterar att statschefen genom den nya regeringsformen mist sina tidigare funktioneri regeringen. Bestämmelsen om statschefens tro — i de delar denna innebär ett angivande av statsreligionen och en beskrivning av förhållandet mellan stat och kyrka — torde därför nu sakna reellt innehåll och huvudsakligen ha ett symbolvärde grundat på tradition. Kommittén finner på grund härav och inte minst med hänsyn till religionsfrihetsaspekten det naturligt att övergångsbestämmelsens stadgande om statschefens tro liksom 4 s' successionsordningens bestämmelser av prinsars och prinsessors tro upphäves. Till en följd härav föreslås att den grundläggande definitionen

• Sida 85
•  Original

Prop. 1981/82zl92 83

av svenska kyrkans lära ges i den tidigare nämnda lagen om svenska kyrkan.

Bekännelsekravet för innehavare av vissa ämbeten och tjänster

1 regeringsformens övergängsbestämmelser stadgas att ingen annan än den som bekänner kyrkans lära får utnämnas till prästerlig befattning. Vidare stadgas att regeringen utnämner till ärkebiskop och biskop en av de tre som föreslagits i den ordning som lagen om biskopsval föreskriver. Beträffande utnämning av prästerliga tjänster i församlingarna hänvisas till bestämmelser i bl. a. lagen om prästval. .

Kommittén finner inte några direkta skäl för att dessa grundläggande bestämmelser måste ges grundlagsform. Med hänsyn härtill föreslås att bestämmelserna överförs till den nya lagen om svenska kyrkan.

Övergångsbestämmelserna innehåller stadganden om lärarnas i kristen- dom och teologisk vetenskap trosåskådning. Kommittén föreslår att dessa upphävs och pekar därvid på att ämnet kristendom i skolundervisningen har ersatts av religionskunskap och att de teologiska fakulteterna haravkonfes- sionaliserats.

] övergångsbestämmelserna stadgas också att befattningshavare som inte tillhör svenska kyrkan inte får delta i avgörande och mål som angår kyrkans religionsvård eller religionsundervisning. utövning av prästämbetet. beford- ring eller ämbetsansvar inom kyrkan. Kommittén anser att konfessionella beht'örighctsvillkor som regel bör undvikas. Med hänsyn härtill. och då bestämmelsens praktiska funktion kan diskuteras och särskilt då ärenden. där de kyrkliga intressena är övervägande. överförs till kyrkans självbe- stämmanderätt. menar kommittén att bestämmelsen bör kunna upphävas.

Övergångsbestämmelsens stadgande om att föredragande statsråd i kyrkoårenden skall tillhöra svenska kyrkan finner dock kommittén bör kvarstå i avvaktan på ett ställningstagande i frågan om de framtida relationerna mellan staten och kyrkan.

De kyrkliga kommunernas konstitutionella ställning

I regeringsformens övergångsbestämmelser ges de kyrkliga församlingar- na samma ställning som de borgerliga kommunerna. De har sålunda grundlagsfäst självbestämmanderätt, beskattningsrätt m. m.

inom kommittén finns delade meningar om församlingarna i framtiden skall ha denna kommunkaraktär eller inte. Kommittén har emellertid funnit att ett beslut om församlingarnas kommunstatus har så stor betydelse för förhållandet mellan staten och kyrkan att detta bör fattas i samband med det principiella ställningstagandet i stat—kyrka-frågan. Kommittén anser det därför omöjligt att nu föra bort denna övergångsbestämmelse från regerings— formen eller föra inden i någon av regeringsformens kapitel. Bestämmelsen

• Sida 86
•  Original

Prop. 1981/82zl92 84

bör därför oförändrad stå kvar i regeringsformens övergångsbestämmel-

SCF,

Tiden för förslagens genomförande

De föreslagna ändringarna förutsätter grundlagsändrin'gar. För att försla- gen skall kttnna träda i kraft den 1 januari 1983 måste proposition lämnas till riksdagen före mitten av november 1981. Även om de föreslagna grundlags- ändringarna inte formellt kräver något kyrkomötets beslut är ändringarna av sådan betydelse för svenska kyrkan att det får anses vara otänkbart att inte höra kyrkmnötet innan förslaget slutgiltigt antas. Detta kräver sålunda att kyrkomöte inkallas någon gång ttnder 1982 och då före förslagets slutgiltiga behandling av den år 1982 nyvalda riksdagen.

• Sida 87
•  Original

Ul

Prop. 1981/82:192 8