Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (1982z942) om svenska kyrkan och i lagen (1982:943) om kyrkomötet. Ändringarna kompletterar det förslag till grundlagsändringar som har förelagts riksdagen genom propositionen om svenska kyrkans centralstyrelses rättsliga ställning m.m. (prop. 1984/85z36). Riksdagen har som vilande antagit förslaget (KU 1984/85116, rskr. 54).

Ändringarna i lagen om svenska kyrkan innebär att svenska kyrkans centralstyrelse får ställning som förvaltningsmyndighet under kyrkomötet. Vidare utökas kyrkomötets möjligheter att vidaredelegera sin normgivnings- kompetens i vissa ämnen.

En annan nyhet är att centralstyrelsen själv skall få tillsätta tjänster hos styrelsen. Genom ändringarna i lagen om kyrkomötet inrättas dessutom ytterligare en myndighet under kyrkomötet. kyrkomötets besvärsnämnd. Nämnden får till uppgift att pröva besvär över beslut av centralstyrelsen.

I propositionen föreslås också vissa följdändringar i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1986.

] Riksdagen 1984i85. ] saml. Nr 165

• Sida 2
•  Original

Prop. l984/851165 2

Kyrkomötet har yttrat sig över förslagen till ändringar i lagen om svenska kyrkan och lagen om kyrkomötet. Propositionen innehåller därför tre huvuddelar: — regeringens skrivelse till kyrkomötet (s. 8). — kyrkomötets yttrande (5. 23) samt —föredragande statsrådets ställningstagandc till kyrkomötets syn- punkter (s. 43).

I den sistnämnda delen av propositionen redovisas också skälen till det lagförslag som kyrkomötet inte har yttrat sig över.

Den som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen måste läsa alla tre delarna.

• Sida 3
•  Original

Prop. l984/85:165

[ Förslag till

Lag om ändring i lagen (l982:942) om svenska kyrkan

Härigenom föreskrivs att 7—9 59" lagen ( 1982:942) om svenska kyrkan skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen [vale/se

7 %* Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i följande ämnen:

]. svenska kyrkans lära,

2. svenska kyrkans böcker,

3. svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar,

4. kollekter,

. central verksamhet för evange- lisation. mission och övrigt ut- landsarbete samt diakoni,

6. kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos organ som en- ligt lag får tillsättas av kyrko- mötet. 'Jl

Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt svenska kyr- kans centralstyrelse att i sådan kun- görelse meddela föreskrifter om kol- lekter.

Det ankommer på svenska kyr- kans centralstyrelse att verkställa kyrkomötets beslut. Styrelsen bere- der även ärenden som skall avgöras av kyrkomötet, i den mån uppgiften inte ankommer på eller har överläm- nats åt annat organ som tillsätts av kyrkomötet.

* Senaste lydelse 1983z339.

svenska kyrkans lära, svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, kollekter. . central verksamhet för evange—

lisation, mission och övrigt ut- landsarbete samt diakoni,

6. kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos myndigheter under kyrkomötet.

':”.NE—

Ulk-

Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt svenska kyr- kans centralstyrelse att i sådan kun- görelse meddela föreskrifter om kol- lekter. Kyrkomötet får också genom kyrklig kungörelse överlåta åt dont- kapitel. kyrkliga kommuner och k yr- kokommunala förvalmingsmyn- digheter att meddela föreskrifter om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter.

85

Svenska kyrkans centralstyrelse är en myndighet under kyrkomötet.

Det ankommer på centralstyrelsen att verkställa kyrkomötets beslut. Styrelsen bereder även ärenden som skall avgöras av kyrkomötet, i den mån uppgiften inte ankommer på eller har överlämnats åt annat organ som tillsätts av kyrkomötet.

• Sida 4
•  Original

Prop. 1984/85:165 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 & Ledamöter av svenska kyrkans centralstyrelse är ärkebiskopen samt högst fjorton andra ledamöter, som för varje valperiod väljs av kyrkomötet. För de valda ledamöterna skall utses lika många ersättare.

Ärkebiskopen ärslyrelsens ordföran- Endast den som tillhör svenska de. Bland de valda ledamöterna utser kyrkan och som är myndig kan vara kyrkomötet en vice ordförande. ledamot av centralstyrelsen eller er-

sättare för ledamot.

Ärkebiskopen är styrelsens ordfö- rande. Bland de valda ledamöterna utser kyrkomötet en vice ordförande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

• Sida 5
•  Original

Prop. l984/85:165

2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1982z943) om kyrkomötet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:943) om kyrkomötet

dels att 38, 39 och 43 åå skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas sex nya paragrafer, 44—49 åå, av nedan angivna

lydelse,

dels att närmast före 46 % skall införas en ny rubrik av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

385

Kyrkomötet skall för varje valpe- riod inom sig utse en valberedning. Valberedningen bereder val av sven- ska kyrkans centralstyrelse och kyr- komötets utskott.

Kyrkomötet skall för varje valpe- riod inom sig utse en valberedning. Valberedningen bereder val av sven- ska kyrkans centralstyrelse, kyrko- mötets besvärsnämnd och kyrkomö- tets utskott.

39 5 Val inom kyrkomötet skall. om omröstning begärs. ske med slutna sedlar. Valsedlarna skall vara lika till storlek. material och färg. De skall vara enkla och omärkta samt. om valet ej sker proportionellt, upptaga namn på så många personer som valet avser. Vid lika röstetal sker avgörandet genom

lottning.

Val av svenska kyrkans centralsty- rclse, utskott och valberedning skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser. ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Vid sådant proportionellt val skall bestämmel- serna i lagen (1955:138) om propor- tionellt valsätt vid val inom lands- ting. kommunfullmäktige m. rn. till- lämpas.

Val av svenska kyrkans centralsty- relse. kyrkomötets besvärsnämnd, utskott och valberedning skall vara proportionellt. om det begärs av minst så många ledamöter som mot- svarar den kvot som erhålls om anta- let närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser. ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Vid sådant proportio- nellt val skall bestämmelserna i la- gen ( 1955:138 ) om proportionellt valsätt vid val inom landsting. kom- munfullmäktige m.m. tillämpas.

Om ersättare ej väljs proportionellt skall vid valen även bestämmas den ordning, i vilken de skall inkallas till tjänstgöring.

43 5 Svenska kyrkans centralstyrelse får handlägga ärenden endast om ordfö— randen eller, vid förhinder för denne, vice ordföranden samt minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande.

• Sida 6
•  Original

Prop. l984/85:l65

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslags- röst. Bestämmelserna i 29 kap. rätte- gångsbalken skall dock tillämpas i sådana personalfrågor där detta skall ske för arbetstagare i allmänhet hos staten.

44.5

Tjänster vid svenska kyrkans ("ent- ralstyrelse tillsätts av styrelsen.

45.5

Centra/styrelsens beslut får över- klagas genom besvär hos kyrkomö- tets besvärsnämnd. Detta gäller dock inte om annat är särskilt föreskrivet.

Kyrkomötets besvärsnämnd

46å

Kyrkamötets besvärsnämnd är en myndighet under kyrkomötet.

Besvärsnämnden väljs av kyrko- mötet för varje valperiod.

475

Besvärsnämnden består av en ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare, och fyra in- om kyrkomötet valda ledamöter. Ordföranden väljs särskilt.

För ordföranden skall finnas en ersättare. Vad som föreskrivs om ordföranden gäller också ersättaren. För övriga ledamöter skall inom kyr- komötet utses lika många ersättare.

48å

Besvärsnämnden är beslurför när ordföranden och minst tre andra le- damöter är närvarande.

Som nämndens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslags- röst.

49ä

Besvärsnämndens beslut får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1984/85: 165

3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1976z633) om kungörande av lagar och

andra författningar

Härigenom föreskrivs att 1 och 5 åå lagen (1976:633) om kungörandc av lagar och andra författningarl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

152

Författningar som har beslutats av riksdagen, regeringen eller kyrko- mötet eller av en myndighet under regeringen eller riksdagen skall kungöras enligt denna lag, om inte annat följer av 2 &. Detsamma gäller de internationella överenskommel- ser och de ändringar i sådana som enligt författning skall gälla som svensk rätt.

Författningar som har beslutats av riksdagen, regeringen eller kyrko- mötet eller av en myndighet under regeringen, riksdagen eller kyrko- mötet skall kungöras enligt denna lag. om inte annat följer av 2 &. Detsamma gäller de internationella överenskommelser och de ändringar i sådana som enligt författning skall gälla som svensk rätt.

Med författningar skall i denna lag förstås lagar, förordningar och andra rättsregler som i 8 kap. regeringsformen betecknas som föreskrifter.

Författningar som beslutas av kyr- komötet skall kungöras i Svenska kyrkans författningssamling.

Författningar som beslutas av kyr- komötet eller en myndighet under kyrkomötet skall kungöras i Svenska kyrkans författningssamling.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

' Lagen omtryckt 1982:1254. 2 Senaste lydelse l985:124.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1984/85:165 8

Utdrag CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-01-17

Närvarande: statsrådet Lundkvist, ordförande, och statsråden Sigurdsen. Hjelm—Wallén, Andersson, Boström. Göransson. Gradin, Dahl, R. Carls- son, Holmberg. Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Holmberg

1. Inledning

Den 1 januari 1983 trädde en betydelsefull reform på det kyrkliga området i kraft. Genom ändringar i punkt 9 övergångsbestämmelserna till regerings- formen (RF) gäller från den angivna tidpunkten nya regler om formerna för den kyrkliga lagstiftningen. Vidare har kyrkomötet reformerats genom lagen (1982:942) om svenska kyrkan och lagen (1982:943) om kyrkomötet.

De nya grundlagsreglerna innebar väsentliga nyheter i fråga om dels formerna för beslutande av lag på det kyrkliga området, dels fördelningen mellan riksdagen, regeringen och kyrkomötet av befogenheten att meddela föreskrifter i vissa kyrkliga ämnen.

Reformeringen av kyrkomötcsorganisationen innebar att kyrkomötet fick en bredare förankring och en mera demokratisk uppbyggnad än tidigare. Vidare fick kyrkomötet ett permanent beredande och verkställande organ. svenska kyrkans centralstyrelse.

Under det utredningsarbete som har förekommit för att genomföra reformen har vissa oklarheter och olösta problem uppmärksammats. Det gäller för det första frågan om svenska kyrkans centralstyrelses Statsrättsliga ställning. I det sammanhanget har också uppmärksammats vissa frågor som hänger samman med centralstyrelsens arbetsgivarfunktion. Vidare gäller det vissa oklarheter och praktiska problem i fråga om normgivningen på det kyrkliga området. Häribland märks befogenheterna att meddela föreskrifter i fråga om centralstyrelsen.

De nu angivna frågorna har utretts av en arbetsgrupp inom regeringskans- liet. Arbetsgruppen fick i uppdrag att inom ramen för den politiska överenskommelse som låg till grund för reformen lägga fram förslag till lösningar på de problem som hade aktualiserats. Arbetsgruppen har

• Sida 9
•  Original

Prop. 1984/85:165 9

presenterat sina förslag i promemorian (Ds (.". 1984z4) Klz'rrgöranden och kompletteringar av kyrkomötesreformen. En sammanfattning av arbets- gruppens överväganden och förslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I och de författningsförslag som läggs fram i promemorian som bilaga 2.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser- na och en sammanställning av deras yttranden bör fogas till protokollet i ärendet som bilaga 3,

Arbetsgruppens förslag innefattar dels ändringar i (':')vergängsbestämmcl- serna till RF, dels ändringar i lagen om svenska kyrkan och i lagen om kyrkomötet.

Genom propositionen (prop. 1984/85zäö) om svenska kyrkans centralsty- relses rättsliga ställning m. m. har regeringen förelagt riksdagen förslag till grundlagsändringar på grundval av promemoricförslaget. Riksdagen har som vilande antagit det i propositionen framlagda förslaget (KU H&M/85:16, rskr 54). Av arbetsgruppens förslag återstår att behandla ändringarna i lagen om svenska kyrkan och lagen om kyrkomötet. I dessa delar krävs yttrande av kyrkomötet.

Jag tar nu upp promemorieförslaget vad gäller ändringari de båda nämnda lagarna och föreslår i det följande att kyrkomötets yttrande inhämtas över förslagen i den delen. Förslagen bygger på att riksdagen slutligt antar de förslag till grundlagsändringar som regeringen redan har lagt fram i prop. 1984/85:36 . Sedan yttrande har inhämtats från kyrkomötet avser jag att föreslå regeringen att riksdagen skall föreläggas en proposition om ändring- arna i lagen om svenska kyrkan och lagen om kyrkomötet. I det samman— hanget avser jag också att ta upp vissa nödvändiga följdändringar i lagen (19761633l om kungörande av lagar och andra författningar.

2.1. Förslaget i stort

Mitt förslag: Förslagen till grundlagsi-indringar i prop. 1984/85:36 om svenska kyrkans centralstyrelscs rättsliga ställning m. m. följs upp av ändringar i lagen om svenska kyrkan och i lagen om kyrkomötet.

Arbetsgruppen: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Förslaget har inte mött några erinringar vid remissbe- handlingen.

Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare har nämnt har regeringen i propositionen om svenska kyrkans centralstyrelses rättsliga ställning m.m. föreslagit riksdagen vissa grundlagsändringar på grundval av arbetsgruppens forslag. Propositionen behandlar dels frågan om centralstyrelsens statsrätt-

• Sida 10
•  Original

Prop. 1984/85:165 10

sliga ställning, dels vissa problem beträffande normgivningen på det kyrkliga området.

I propositionen föreslås att det i övergångsbestämmelserna till RF införs en bestämmelse om att det vid sidan av statliga förvaltningsmyndigheter under riksdagen och regeringen även kan finnas statliga förvaltningsmyn- digheter undcr kyrkomötet. En förutsättning för att en myndighet skall få en sådan ställning är enligt förslaget att det i lag anges att myndigheten är en myndighet under kyrkomötet.

När det gäller normgivningen på det kyrkliga området föreslås att regeringens kompetens att meddela föreskrifter beträffande centralstyrelsen begränsas genom att grundläggande föreskrifter om centralstyrelsens orga- nisation —i likhet med t. ex. grundläggande föreskrifter om stiftsmyndigheter — beslutas av riksdagen i lagen om svenska kyrkan eller i annan lag efter yttrande av kyrkomötet. Några andra grundlagsändringar som begränsar regeringens normgivningskompetens föreslås inte. Däremot förutsätts att regeringen iakttar den återhållsamhet i fråga om att reglera centralstyrelsen som påkallas av hänsynen till att svenska kyrkan inom ramen för ett bevarat samband med staten bör få åtnjuta så stor självständighet som möjligt. I propositionen föreslås — till skillnad från vad arbetsgruppen föreslog— ingen ändring i reglerna om kyrkomötets kompetens att meddela föreskrifter om centralstyrelsen.

I fråga om formerna för normgivning i övrigt föreslås i propositionen ändringar i nuvarande regler i två olika avseenden. För det första föreslås en utvidgning av kyrkomötets möjligheter att vidaredelegera normgivning. Enligt förslaget öppnas det en möjlighet för kyrkomötet att i fråga om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter delegera normgivning till stiftsmyndigheter, kyrkliga kommuner eller kyrkokommunala förvaltningsmyndighetcr. Vida- re föreslås en förenkling av formerna för upphävande av vissa äldre lagar. Det gäller lagar som har trätt i kraft före den 1 januari 1983 och som reglerar ämnen inom kyrkomötets normgivningsomräde. Sådan lagstiftning skall kunna upphävas av riksdagen genom ett enkelt beslut och utan krav på yttrande av kyrkomötet.

Den föreslagna grundlagsändringen om en ändrad statsrättslig ställning för svenska kyrkans centralstyrelse måste som jag tidigare har sagt följas upp av ändringar i annan lagstiftning. Styrelsens ändrade ställning föranleder också vissa andra överväganden, t. ex. när det gäller tillsättande av tjänster hos styrelsen och frågan om överklagande av dess beslut. Jag avser att behandla detta i det följande. Jag tar också upp en följdändring till förslaget om vidaredelegation av kyrkomötets normgivningsbefogenheter. Mina förslag föranleder ändringari lagen om svenska kyrkan och i lagen om kyrkomötet. I den sistnämnda lagen bör också göras vissa ändringar utöver de som omedelbart följer av förslaget till grundlagsändringar. Jag återkommer till detta i specialmotiveringen ( avsnitt 4.2 ).

• Sida 11
•  Original

Prop. l984/85:165 ' ' 11

2.2. Svenska kyrkans centralstyrelses rättsliga ställning

Mitt förslag: 1 lagen om svenska kyrkan införs en bestämmelse om att svenska kyrkans centralstyrelse är en myndighet under kyrkomötet.

Arbetsgruppen: Överensstämmer med mitt förslag (promemorian s. 27—33).

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrar sig i denna del tillstyrker förslaget om centralstyrelsens statsrättsliga ställning. Centralsty- relsen framhåller i sitt yttrande att den anser att den redan nu skall betraktas som en myndighet under kyrkomötet. Eftersom förslaget innebär att centralstyrelsens ställning som myndighet under kyrkomötet klart framgår av lag, finner styrelsen emellertid att förslaget är tillfredsställande i sak.

Skälen för mitt förslag: I prop. 1984/85z36 föreslås att det införs en bestämmelse i punkt 9 övergångsbestämmelserna till RF med den innebör- den att det vid sidan av förvaltningsmyndigheter under riksdagen och regeringen även kan finnas statliga förvaltningsmyndigheter under kyrkomö- tet. Som jag anförde i grundlagsärendet ligger det helt i linje med grundtankarna bakom kyrkomötesreformen att centralstyrelsen ges ställning som förvaltningsmyndighet under kyrkomötet i stället för under regeringen. Enligt min mening kan den ökade självständighet för kyrkan som avsågs med reformen förverkligas genom en sådan åtgärd.

Den föreslagna gruadlagsbestämmelsen har fått en så allmän avfattning att den inte endast omfattar centralstyrelsen utan också kan avse andra myndigheter under kyrkomötet. Efter i princip samma mönster som gäller för myndigheter under riksdagen framgår det av bestämmelsen att det krävs bestämmelser i lag som anger att myndigheten är en myndighet under kyrkomötet.

Jag föreslår nu att grundlagsbestämmelsen kompletteras med en föreskrift i lagen om svenska kyrkan om att centralstyrelsen är en myndighet under kyrkomötet. Jag kommer i det följande att föreslå att det inrättas ytterligare en myndighet under kyrkomötet ( avsnitt 2.4 ).

2.3. Tillsättning av tjänster vid centralstyrelsen

Mitt förslag: Tjänster vid SVenska kyrkans centralstyrelse skall tillsättas av styrelsen.

Arbetsgruppen: Överensstämmer med mitt förslag (promemorian s. 38).

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrar sig särskilt i denna del tillstyrker förslaget.

• Sida 12
•  Original

Prop. l984/85:165 12

Skälen för mitt förslag: Enligt RF ankommer det på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att tillsätta tjänsterna vid fört-'alt- ningsmyndigheter under regeringen (ll kap. 9 & första stycket). En konse- kvens av att centralstyrelsen blir en förvaltningsmyndighet under kyrkomö- tet är att denna grundlagsbestämmelse inte blir tillämplig. Av 4 kap. l & lagen (1976:600) om offentlig anställning (LOA. omtryckt 1981100) följer emellertid ändå att tjänsterna skall tillsättas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om ej annat är särskilt föreskrivet i lag eller annan författning. Med stöd av bestämmelsen i LOA kan regeringen alltså utfärda en föreskrift om att tjänster vid centralstyrelsen skall tillsättas av styrelsen.

Svenska kyrkans centralstyrelse har f. n. inte någon anställd personal. Det kan ändå enligt min mening vara lämpligt att nu överväga vilket organ som bör tillsätta de tjänster hos centralstyrelsen som kan komma att inrättas i framtiden. Med hänsyn till den ändrade ställning i förhållande till regeringen som centralstyrelsen nu föreslås få ser jag det som naturligt att styrelsen själv tillsätter dessa tjänster. För att centralstyrelsen skall ges en så självständig ställning som möjligt bör en föreskrift om detta tas in i en lag i stället för i en regeringsförfattning. Som framgår av vad jag nyss har sagt är en sådan specialreglering möjlig enligt LOA. Jag föreslår att en föreskrift om att centralstyrelsen själv tillsätter tjänster hos styrelsen tas in i lagen om kyrkomötet.

Jag vill i detta sammanhang framhålla. att den som anställs hos centralsty- relsen blir arbetstagare hos staten även efter det att centralstyrelsens ställning har ändrats. LOA kommer därför att gälla. pä samma sätt som den redan gör för de riksdagsanställda. Enligt min mening finns det inte anledning att genom särskilda lagstiftningsåtgärder undanta eventuella arbetstagare hos centralstyrelsen från de grundläggande föreskrifterna om statstjänstemännens ställning i LOA.

Utöver LOA finns det ett stort antal regeringsföreskrifter som gäller för statligt anställda och för andra arbetstagare med statligt reglerade anställ- ningar. Dessa föreskrifter. som i väsentliga hänseenden är till förmån för de anställda, blir tillämpliga också för den personal som kan komma att anställas vid centralstyrelsen. En del föreskrifter vänder sig uttryckligen endast till statliga myndigheter under regeringen. Som exempel kan nämnas omplace- ringsförordningen (1974:1()06). Sedan riksdagen har tagit ställning i den grundläggande frågan om centralstyrelsens ställning, får man överväga i vilken utsträckning även sådana regeringsföreskrifter bör göras tillämpliga för den personal som kan bli anställd hos centralstyrelsen.

• Sida 13
•  Original

Prop. 1984/85:165 13

2.4. Överklagande av centralstyrelsens beslut

Mitt förslag: Det inrättas en nämnd. kyrkomötets besvärsnän'ind. som skall pröva besvär över centralstyrelsens beslut, om inte annat följer av särskilda föreskrifter. Nämnden blir en myndighet under kyrko- mötet.

Arbetsgruppen: Avviker från mitt förslag på så sätt att endast tjänstetillsätt- ningsbeslut skall kunna överklagas hos besvärsnämnden. Andra beslut överklagas hos regeringen. om inte annat följer av särskilda föreskrifter.

Remissinstanserna: Remissinstanserna kommenterar i regel inte förslaget om att inrätta kyrkomötets besvärsnämnd. De flesta som yttrar sig har inga erinringar mot förslaget. Kammarkollegiet och svenska kyrkans centralsty- relse avstyrker förslaget om att andra beslut än tjänstetillsättningsbeslut skall överklagas hos regeringen. Enligt centralstyrelsen skulle en sådan ordning innebära att styrelsens självständighet gentemot regeringen skulle försvagas. Styrelsen föreslår i stället att även andra beslut än tjänstetillsättningsbeslut skall kunna överklagas hos besvärsnämnden.

Skälen för mitt förslag: I fråga om besvär över statliga myndigheters beslut gäller som en allmän regel att besluten fär överklagas genom besvär av den som berörs av beslutet. om inte annat har föreskrivits. Talan förs hos närmast högre instans och i sista instans hos regeringen. om inte andra föreskrifter i ämnet har meddelats. Denna princip gäller sedan gammalt och anses tillämplig även om uttryckliga föreskrifter om besvärsrätt saknas.

Så länge som centralstyrelsen är en myndighet under regeringen gäller beträffande besvär över styrelsens beslut vad som nyss har sagts om besvär över beslut av centrala förvaltningsmyndigheteri allmänhet. Om centralsty- relsen i ställct blir en myndighet under kyrkomötet finns det skäl att överväga om en annan besvärsordning skall tillskapas. Det är därvid av betydelse att undersöka vilka olika typer av beslut som centralstyrelsen kan tänkas fatta.

Jag har tidigare föreslagit att centralstyrelsen själv skall få tillsätta tjänster vid styrelsen. Förutom själva tillsättningsbesluten kan styrelsen också komma att fatta andra beslut i personalfrågor. Som exempel kan nämnas beslut om tjänstledigheter samt beslut varigenom olika regeringsförfattning— ar på det statliga arbetsgivarområdet tillämpas. i sin egenskap av förvalt- ningsmyndighet fattar centralstyrelsen också beslut i andra administrativa ärenden. Det kan gälla t. ex. beslut i frågor om allmänna handlingars offentlighet.

Centralstyrelsen har till uppgift att bereda och verkställa kyrkomötets beslut. Enligt 25 kyrklig kungörelse (SKFS 198319) med instruktion för svenska kyrkans centralstyrelse åligger det styrelsen bl.a. att förbereda kyrkomötets sammanträden, sammanställa och bereda budgetförslag för den rikskyrkliga verksamheten samt att göra erforderliga anslagsframställningar

• Sida 14
•  Original

Prop. 1984/85zl65 14

till regeringen och andra myndigheter. Beslut som centralstyrelsen fattar inom detta område är regelmässigt av den karaktären att de enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer inte kan överklagas. Det kan dock inte helt uteslutas att vissa beslut är överklagbara.

Ytterligare ett beslutsområde gäller sådana förvaltningsärenden som regeringen genom normgivning har fört över på centralstyrelsen. ] samband med att sådana ärenden förs över till centralstyrelsen är det ofta lämpligt att reglera frågorna om besluts överklagbarhct och om besvärsordning.

Arbetsgruppens förslag om att en särskild besvärsnämnd skall överpröva beslut om tjänstetillsättningar har inte mött några erinringar vid remissbe- handlingen. Även jag anser att detta är en lämplig ordning och jag föreslär därför att en sådan nämnd inrättas. Frågan är emellertid om nämnden bör ha ett så begränsat kompetensområde som arbetsgruppen har föreslagit eller om även besvär över beslut i andra typer av frågor bör kunna anföras hos nämnden.

Arbetsgruppen har föreslagit att besvär över andra beslut än tjänstetillsätt- ningar även i fortsättningen skall anföras hos regeringen. om inte annat följer av särskilda föreskrifter. För att inte någon tvekan skall råda om besvärsord- ningcn bör det enligt arbetsgruppen tas in en uttrycklig bestämmelse i lagen om kyrkomötet om att regeringen är besvärsinstans. Förslaget i denna del har mött viss kritik vid remissbehandlingen.

Av vad jag tidigare har anfört framgår att det i praktiken rör sig om endast ett relativt litet antal grupper av ärenden. vari centralstyrelsen fattar beslut. som över huvud taget kan överklagas. Mot denna bakgrund har jag förståelse för att arbetsgruppen inte har föreslagit någon ändrad besvärsordning. Samtidigt kan jag emellertid inte finna annat än att en ordning med regeringen som besvärsinstans över centralstyrelsens beslut är mindre väl förenlig med principerna bakom reformen om en ändrad statsrättslig ställning för centralstyrelsen. Det kan nämligen uppfattas som principiellt tveksamt att ha kvar en besvärsrätt till regeringen över styrelsens beslut trots att den får en statsrättslig ställning som innebär ett frigörande från regeringen. Jag är därför inte beredd att följa arbetsgruppens förslag på denna punkt. Enligt min mening bör i stället den föreslagna besvärsnämnden få till uppgift att överpröva även andra beslut än sådana som gäller tjänstetillsättningar.

Jag föreslår alltså att det i lagen om kyrkomötet tas in en föreskrift om att besvär över centralstyrelsens beslut får anföras hos kyrkomötets besvärs- nämnd. Detta bör naturligtvis inte gälla om annat följer av särskilda föreskrifter. Jag vill framhålla att föreskriften endast reglerar hos vilken myndighet besvär skall anföras. Beslut som inte går att överklaga kan givetvis inte heller i fortsättningen överklagas. Jag återkommer till dessa frågor i specialmotiveringen ( avsnitt 4.2 ).

Besvärsnämnden bör som arbetsgruppen har föreslagit bli en myndighet under kyrkomötet. Härigenom kan. på samma sätt som i fråga om

• Sida 15
•  Original

Prop. ]984/85: 165 15

centralstyrelsens ändrade ställning. önskemälen om en ökad självständighet för kyrkan tillgodoses.

Nämnden bör utses av kyrkomötet för varje valperiod och bestå av en ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare, och av fyra andra ledamöter. valda inom kyrkomötet. Nämndens beslut bör inte få överklagas. Jag föreslår att de grundläggande föreskrifterna om nämnden i fråga om sammansättning. beslutförhet m.m. tas in i lagen om kyrkomötet. Jag återkommer till den närmare utformningen av föreskrifterna i specialmotive- ringen (avsnitt 4).

2.5. Vidaredelegation av kyrkomötets normgivning

Mitt förslag: En möjlighet öppnas för kyrkomötet att delegera normgivning till domkapitel. kyrkliga kommuner och kyrkokommu- nala förvaltningsmyndigheter i fråga om svenska kyrkans böcker. svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter.

Arbetsgruppen: Överensstämmer med mitt förslag (promemorian s. 52—53).

Remissinstanserna: Förslaget godtas i allmänhet av remissinstanserna. Några framför dock detaljsynpunkter på utformningen av lagförslaget (se bilaga 3 avsnitt 4.3).

Skälen för mitt förslag: Enligt punkt 9 femte stycket övergångsbestämmel- serna till RF kan riksdagen. om den bemyndigar kyrkomötet att meddela föreskrifteri ett visst ämne. medge att kyrkomötet överlåter år organ. som det tillsätter, att meddela bestämmelser i ämnet. Kyrkomötet kan alltså under vissa förutsättningar vidaredelegera sin normgivningskompetens till centralstyrelsen. Riksdagen har i 7 & andra stycket lagen om svenska kyrkan öppnat en sådan möjlighet för kyrkomötet i fråga om kollekter. [ kyrklig kungörelse (SKFS 1983:2) om kollekter har kyrkomötet utnyttjat den sålunda givna möjligheten.

Före ikraftträdandet av 1982 års reform kunde domkapitlen och kyrkorå- den fatta beslut av författningskaraktär eller författningsliknande beslut i vissa ämnen. t.ex. i fråga om kollekter och ordningen för vissa gudstjänster. De nya normgivningsreglcrna innebär att föreskrifter i de ämnen som ligger inom kyrkomötets normgivningsomräde inte längre kan beslutas av eller delegeras vidare till domkapitlen eller ky'rkoräden. Detta innebär i sin tur att beslut om föreskrifter i de aktuella ämnena endast kan fattas av kyrkomötet och i vissa fall av centralstyrelsen. även om föreskrifterna endast rör ett visst stift eller en viss församling. Sålunda har t. ex. under hösten 1983 centralsty- relsen utfärdat 13 olika kyrkliga kungörelser (SKFS 1983111—23) med föreskrifter om riks— och stiftskollekter för är l984. nämligen en för varje stift.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1984/85: 165 16

Syftet med 1982 ""irs reform var att föra över vissa internt kyrkliga ämnen från regeringens till kyrkomötets normgivningsomräde. Däremot fanns det inte någon uttalad avsikt att ändra pä handläggningsordningen i fråga om föreskrifter som tidigare kunde beslutas av domkapitel och kyrkoråd.

Kyrkomötet är 1983 harien skrivelse till regeringen (EU 1983: 17. kskr 45) fäst uppmärksamheten på problemet sävitt avser beslut om ordningen för vissa huvudgudstjänster. Under hand har ocksä framförts önskemäl om att de ktmstitutionella hindren för kyrkomötet att vidaredelegera normgivning i fråga om kollekter till dotnkapitlen och kyrkoraden undanröjs.

De ämnen i vilka det kan finnas behov av att vidaredelegera normgivning till domkapitlen. de kyrkliga kommunerna eller de kyrkokommunala förvaltningsniyndigbeterna är svenska kyrkans böcker. svenska kyrkans sakrament. gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter. Det kan gälla frågor om att vid gudstjänster eller andra f_(fvrrättningar inom ett stift eller inom en församling använda vissa kyrkliga böcker. ta upp kollekter för vissa ändamäl eller bestämma dagar da kollekter skall tas upp för särskilda ändamäl.

1 den tidigare nämnda grundlagspropositionen har regeringen föreslagit riksdagen att övergångsbestämmelserna till RF skall ändras på så sätt att riksdagen kan medge att kyrkomötet vidaredelegerar normgivning i de förut angivna ämnena till stiftsmyndighetcr. kyrkliga kommuner och kyrkokom- munala myndigheter. Jag föreslår nu att ett sådant medgivande för kyrkomö- tet gcs i 7 & lagen om svenska kyrkan.

Den föreslagna grundlagsändringen innebär att en vidaredelegation av kyrkomötets normgivning kan ske till bl.a. stiftsmyndigheter. Denna allmänt hällna beskrivning av myndigheterna pä stiftsplanet ansluter till de begrepp som används i grundlagstexten. Det torde emellertid knappast vara aktuellt för andra stiftsmyndigheter än domkapitlen att meddela föreskrifter i de delegeringsbara ämnena. Såvitt gäller stiftsmyndigheterna bör medgi- vandet därför begränsas till att avse domkapitlen. Jag föreslår alltså att det i 7 & lagen om svenska kyrkan tas in en föreskrift om att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse får överlåta åt domkapitel. kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att meddela föreskrifter om svenska kyrkans böcker. svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter.

3. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom civildepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan. "2. lag om ändring i lagen (198219431 om kyrkomötet.

Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1984/85zl65 17

4. Specialmotivering

4.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan 7 ä'

Första stycket

Enligt punkt 9 fjärde stycket övergångsbestämmelserna till RF i dess nuvarande lydelse fär kyrkomötet med stöd av föreskrifter i lagen om svenska kyrkan meddela föreskrifter i vissa särskilt angivna ämnen. 1 förevarande paragraf finns det bemyndigande som den nyssnämnda grund- lagsbestämmelsen ger stöd ät. Ett ämne gäller kyrkomötets befogenhet att meddela föreskrifter om verksamheten hos organ som enligt lag får tillsättas av kyrkomötet. Härmed avses i praktiken föreskrifter om centralstyrelsens verksamhet. Centralstyrelsen föreslås nu bli en myndighet under kyrkomö- tct. Terminologin i förevarande paragraf har därför anpassats till att det i fortsättningen skall finnas myndigheter under kyrkomötet. Vad gäller den närmare innebörden i övrigt av bestämmelsen finns en beskrivning härav i propositionen (prop. 1984/85:36 s. 14) om svenska kyrkans centralstyrelses rättsliga ställning m.m.

Andra stycket

De ändringar av övergångsbestämmelserna till RF som har föreslagits i prop. 1984/85:36 innebär bl.a. att kretsen av de organ till vilka kyrkomötet efter medgivande av riksdagen skall kunna vidaredelegera normgivning i vissa ämnen utvidgas (punkt 10 andra stycket övergångsbestämmelserna till RF). Sålunda skall kyrkomötet efter medgivande av riksdagen kunna överlåta inte bara åt myndigheter under kyrkomötet utan också åt stiftsmyn- digheter. kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndighe- ter att meddela föreskrifter om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter.

l 7 9" andra stycket ges medgivandet för kyrkomötet att till de nyss nämnda organen delegera vidare normgivning i de angivna ämnena. Det får ankomma på kyrkomötet att i samband med ett beslut om delegering ta ställning till frågan om överklagbarheten av sådana normbeslut som medde- las med stöd av delegationen. 1 fråga om stiftsmyndigheter begränsas * medgivandet till att avse domkapitel, eftersom det knappast kan vara aktuellt för andra stiftsmyndigheter att meddela föreskrifter i de aktuella ämnena. Med kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter avses främst kyrkoråden.

85

l prop. 1984/85:36 har föreslagits en föreskrift i övergångsbestämmelserna till RF om att det vid sidan av de nu enligt 11 kap. 6 s första stycket RF erkända typerna av statliga förvaltningsmyndigheter finns statliga förvalt— ningsmyndigheter under kyrkomötet. En förutsättning för att en statlig

2 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr I 65

• Sida 18
•  Original

Prop. 1984/85zl65 18

förvaltningsmyndighet skall få en sådan ställning är att det i lag anges att myndigheten är en myndighet under kyrkomötet. 1 ett nytt första stycke till förevarande paragraf föreskrivs att svenska kyrkans centralstyrelse är en myndighet under kyrkomötet.

Ändringen i andra stycket är av redaktionell natur.

Ikraftträdande

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 1986. Lagen om svenska kyrkan skall stiftas. ändras eller upphävas på samma sätt som riksdagsordningens huvudbcstämmelser, dvs. antingen genom två beslut av riksdagen med ett mellanliggande riksdagsval eller också genom endast ett beslut fattat med kvalificerad majoritet (tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av alla ledamöterna). Vidare krävs att yttrande av kyrkomötet har inhämtats.

De föreslagna lagändringarna bygger på de förslag till ändringar i övergångsbestämmelscrna till regeringsformen som har lagts fram i prop. 1984/85:36. Riksdagen har som vilande antagit grundlagsändringarna (KU 1984/85:16, rskr 54). Dessa avses trädai kraft den 1 januari 1986. Ändringar- na i lagen om svenska kyrkan bör träda i kraft vid samma tidpunkt. För att detta skall vara möjligt krävs att ett yttrande av kyrkomötet inhämtas vid dess sammanträde i mars 1985 och att ett förslag i ämnet därefter föreläggs riksdagen i sådan tid att riksdagen. om den så önskar, under våren 1985 som vilande kan anta förslaget till ändringar i lagen om svenska kyrkan. 1 sådant fall kan riksdagen fatta det andra beslutet under hösten 1985 efter det att riksdagen slutligt har antagit grundlagsändringen. Hinder kan inte anses föreligga mot att riksdagen redan då— med verkan efter det att grundlagsänd- ringen har trätt i kraft — beslutar om de aktuella ändringarna i lagen om svenska kyrkan.

4.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (l982:943) om kyrkomötet

I detta lagförslag tas upp de ändringar i lagen om kyrkomötet som föranleds av förslagen om tillsättning av tjänster vid centralstyrelsen. om överklagande av centralstyrelsens beslut samt om inrättande av en ny myndighet under kyrkomötet, nämligen kyrkomötets besvärsnämnd.

Förslaget till lagändringar innebär att reglerna om val inom kyrkomötet ändras så att 38 och 39 åå också kommer att omfatta kyrkomötets besvärs- nämnd. Lagens avsnitt om svenska kyrkans centralstyrelse kompletteras med nya bestämmelser. Sålunda kompletteras 43 & med ett nytt andra stycke. i vilket ges omröstningsregler för centralstyrelsen. ] två nya paragrafer regleras frågorna om tillsättning av tjänster vid centralstyrelsen (44 å) och om besvär över beslut av styrelsen (45 5). I lagen införs vidare ett nytt avsnitt om kyrkomötets besvärsnämnd med fyra nya paragrafer. 46—49 åå. som reglerar nämndens ställning. valperiod. sammansättning m.m.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1984/85zl65 19

38 .f

395

Paragrafens första och tredje stycken är oförändrade. Däremot har en ändring gjorts i paragrafens andra stycke. som innehåller bestämmelser om proportionella val. Ändringen innebär att val av kyrkomötets besvärsnämnd skall vara proportionellt under samma förutsättningar som gäller för val av svenska kyrkans centralstyrelse. utskott och valberedning. Det ligger i sakens natur att det sagda inte gäller valet av ordförande och ersättare för ordföranden i besvärsnämnden. Dessa skall nämligen väljas särskilt.

43.6

445

Paragrafen. som är ny. innehåller en regel om att tjänster vid svenska kyrkans centralstyrelse skall tillsättas av styrelsen. I fråga om de närmare övervägandena bakom bestämmelsen hänvisas till den allmänna motivering- en (avsnitt 2.3).

• Sida 20
•  Original

Prop. 1984/85: 165 20

4555

Av paragrafens andra mening framgår att bestämmelsen inte skall tillämpas om annat följer av särskilda föreskrifter. Ingen ändring görs således i gällande föreskrifter om att talan mot beslut i vissa fall skall förasi annan ordning än genom besvär. Förslaget avser alltså inte sådana beslut som kan komma under domstols prövning enligt lagen (1974z371') om rättegången i arbetstvister (LRA). Om talan i saken skall handläggas enligt LRA får en arbetstagare. inte heller anföra besvär över en offentlig arbetsgivares beslut rörande hans arbets- eller anställningsvillkor. Det framgår av lagen (1965:276) om inskränkning i rätten att föra talan mot offentlig arbetsgivares beslut. Häri görs ingen ändring.

Det följer vidare av paragrafens andra mening att bestämmelsen inte skall tillämpas om det finns ett besvärsförbud. Ett sådant förbud finns exempelvis i kyrklig kungörelse (SKFS 1983:2) om kollekter. Som exempel på en särreglering av besvärsordningen kan nämnas reglerna om besvär i sekretess- lagen (1980: 100). Dessa regler gäller med tillämpning av paragrafens andra mening också för beslut i frågor om allmänna handlingars offentlighet som centralstyrelsen meddelar. Särskilda förskrifter om besvär finns också i lagen (1971 1309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål. Även dessa föreskrifter skall alltså gälla i fortsättningen.

Besvär i ärenden om tjänstledigheter och besvär i ärenden som enligt kollektivavtal skall avgöras av arbetsgivaren prövas enligt förordningen (1983:341 ) om överklagande av beslut i ärenden om tjänstledigheter m.m. av statens arbetsgivarverk (SAV). Förordningen tar dock endast sikte på en prövning av besväri sista instans. Besvärsnämndens beslut skall inte kunna överklagas (49 å). Det innebär att centralstyrelsens beslut om tjänstledighe- ter m.m. endast kommer att kunna överprövas av besvärsnänmden.

4655

Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om inrättandet av en kyrkomötets besvärsnämnd. I paragrafen föreskrivs att kyrkomötets be- svärsnämnd skall vara en myndighet under kyrkomötet. Besvärsnämnden får härigenom samma statsrättsliga ställning som centralstyrelsen.

• Sida 21
•  Original

Prop. 1984/85:165 21

47 så

1 första stycket finns en föreskrift om att bcsvårsnämnden består av en ordförande. som skall vara eller ha varit ordinarie domare. och fyra inom kyrkomötet valda ledamöter. Ordföranden skall väljas särskilt. För ordfö- randen uppställs alltså inte något krav på att vara ledamot av kyrkomötet. Bestämmelsen utgör naturligtvis inte något hinder mot att ordföranden ändå väljs bland ledamöterna. under förutsättning att han eller hon har den föreskrivna domarkompetensen.

Av andra stycket framgår att det skall finnas ersättare för ordföranden och ledamöterna. Vad som i första stycket föreskrivs om ordföranden gäller också dennes ersättare. Även ersättaren skall alltså vara eller ha varit ordinarie domare. Vidare skall ersättaren. liksom ordföranden. väljas särskilt.

485

49.5”

Ikraftträdande

Liksom ändringarna i lagen om svenska kyrkan bygger ändringarna i lagen om kyrkomötet på de förslag till grundlagsändringar som har lagts fram i prop. 1984/85z36. Även ändringarna i lagen om kyrkomötet bör därför trädai kraft samtidigt som grundlagsändringarna, dvs. den 1 januari 1986. För att detta skall vara möjligt måste kyrkomötets yttrande över lagändringarna inhämtas vid dess sammanträde i mars 1985. Riksdagen kan sedan besluta i frågan sedan den under hösten 1985 slutligt har antagit grundlagsändringar-

• Sida 22
•  Original

Prop. 1984/85: 165 22

5. Hemställan

Jag hemställer att kyrkomötets yttrande inhämtas över förslagen till '1. lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan. 2. lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet.

6. Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

• Sida 23
•  Original

Prop. 1984/85zl65 23

1985. ÅRS KYRKOMÖTE KYRKOMÖTETS SKRIVELSE 198533 1985-03-15

REGERINGEN

Kyrkolagsutskottets betänkande 22 om vissa klargöranden och komplette- ringar till kyrkomötesreformen m.m. (RegSkr 1985:1 jämte motioner)

Med överlämnande av nämnda betänkande får jag anmäla att kyrkomötet den 15 mars 1985 beslutat dels föreslå att de framlagda lagförslagen skall träda i kraft den 1 juli 1986. dels i övrigt bifalla utskottets hemställan.

Göran Åstrand

/Bengt Törnell

• Sida 24
•  Original

Prop. 1984/85zl65 _ 24

KL l985:22

Kyrkolagsutskottets betänkande 1985 :22

om vissa klargöranden och kompletteringar till kyrkomötesreformen m.m. (RegSkr 198511 jämte motioner)

Regeringens skrivelse till kyrkomötet m. m.

I regeringens skrivelse till kyrkomötet l985zl har regeringen (civildeparte- mentet) hemställt om kyrkomötets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan.

2. lag om ändring i lagen (19821943) om kyrkomötet. Rörande skrivelsens huvudsakliga innehåll hänvisas till vad som anförs i det följande under rubriken Utskottet på s. 7.

I samband med skrivelsen behandlar utskottet följande motioner: "1. Motion 1985232 av Gunnar Edqvist om domkapitlet sotn myndighet under kyrkomötet.

2. Motion 1985:72 av Robert Schött om vissa valbarhetskrav för ledamöter och suppleanter i centralstyrelsen.

3. Motion 1985z88 av Urban Gibson m.fl. om kyrkomötets läronämnd som ansvarsnämnd för biskopar.

4. Motion 1985296 av Caroline Krook om ändring av 36.5 lagen om kyrkomötet. Motionsyrkandena redovisas på s. 6.

Läronämnden har avgett yttrande över regeringens skrivelse och över motionerna 72, 88 och 96. Nämndens yttranden fogas till betänkandet som bilaga 1—4.

De i skrivelsen upptagna, för yttrande överlämnade lagförslagen har följande lydelse.

• Sida 25
•  Original

Prop. 1984/85: 165

3. svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar,

4. kollekter, 5 central verksamhet för evangelisation. mission och övrigt utlandsarbete

samt diakoni,

6. kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos myndigheter under kyrko-

mötet. Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt svenska kyr- kans centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela föreskrifter om kollekter. Kyrkomötet får också genom kyrklig kungörelse överlåta åt domkapitel. kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltnings- myndigheter att meddela föreskrifter om svenska kyrkans böcker. svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter.

Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt svenska kyr- kans centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela föreskrifter om kollekter. Kyrkomötet får också genom kyrklig kungörelse överlåta åt domkapitel, församlingar och kyrkoråd att meddela föreskrifter om svenska kyrkans böcker. svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter.

2. beträffande centralstyrelsens rättsliga ställning att kyrkomötet hos regeringen anmäler att kyrkomötet tillstyrker 8 5 i det i moment 1 angivna lagförslaget,

3. beträffande valbarhetskravet för ledamöter i centralstyrelsen att kyrkomötet med anledning av motion 1985:72 hos regeringen anhåller att 9 5 lagen om svenska kyrkan ges följande som Utskottets förslag betecknade lydelse:

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

Ledamöter av svenska kyrkans centralstyrelse är ärkebiskopen samt högst fjorton andra ledamöter, som för varje valperiod väljs av kyrkomötet. För de valda ledamöterna skall utses lika många ersättare.

Endast den som tillhör svenska kyrkan och som är myndig kan vara ledamot av centralstyreLsen eller er- sättare för ledamot.

Ärkebiskopen är styrelsens ordförande. Bland de valda ledamöterna utser kyrkomötet en vice ordförande.

4. att kyrkomötet hos regeringen anmäler att kyrkomötet tillstyrker det i moment 1 angivna lagförslaget i övrigt med den ändring i lagens ingress som betingas av förs1aget i moment 3,

5. att kyrkomötet hos regeringen anmäler att kyrkomötet tillstyrker det genom skrivelsen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet.

• Sida 38
•  Original

Prop. 1984/85:165 38

6. beträffande domkapitlens rättsliga ställning att kyrkomötet avslår motion 1985132,

7. beträffande handhavandet av anmälningar mot biskopar att kyrkomötet avslår motion 1985:88.

8. beträffande minoritetsbordläggning att kyrkomötet avslår motion 1985z96.

Stockholm den 11 mars 1985

På kyrkolagsutskottets vägnar KARL-ERIK JOHANSSON

Olof Egerstedt

Närvarande: Karl-Erik Johansson ordf., Gustav Öberg, Thyra Håkansson. Solveig Fridh, Karl-Axel Johansson, Torsten Gustafsson. Thore Månsson. Thomas Söderberg, Fritz Walfridsson. Berith Öhrnberg. Ingemar Björck, Nils Glimelius, Per Wihlborg, Karl-Gustav Lindelöw och Lars Svensson.

• Sida 39
•  Original

Prop. 1984/85: 165 39

Bilaga 1

Läronämndens yttrande l985:1

med anledning av regeringens skrivelse 1985:l

Till läronämnden har för yttrande överlämnats RegSkr 1985:1.

Läronämnden ser positivt på att möjligheter öppnas för kyrkomötet att delegera normgivning. Nämnden förutsätter att bestämmelserna om delege- ring till församlingsplanct utformas så. att den sker endast till de organ som enligt hittills gällande bestämmelser har befogenhet att handlägga här aktuella frågor.

Stockholm den 27 februari 1985

På läronämndens vägnar BERTIL WERKSTRÖM Örjan Wiktnark

Närvarande: Ärkebiskop Bertil Werkström ordf.. biskop Martin Lönnebo* . biskop Helge Brattgård, biskop Tord Simonsson. biskop Arne Palmqvist. biskop Per-Olov Ahrén*. biskop Sven Ingebrand, biskop Bengt G Hallgren, biskop Olaus Brännström, biskop Tore Furberg. biskop Krister Stendahl*, Åke Andrén. Caroline Krook, Inez E Larsson, Martin Lind. Eva Lundgren. Per Erik Persson och Birgitta Rengmyr.

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

• Sida 40
•  Original

Prop. 1984/85:165 40

Bilaga 2

Läronämndens yttrande 19855

med anledning av motion om vissa valbarhetskrav för ledamöter och suppleanter i centralstyrelsen

Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1985:72.

Läronämnden finner att hemställan i motionen är en självklar konsekvens av reglerna för valbarhet till kyrkomötet.

Stockholm den 27 februari 1985

På läronämndens vägnar BERTIL WERKSTRÖM

Örjan Wikmark

Närvarande: Ärkebiskop Bertil Werkström ordf., biskop Martin Lönnebo', biskop Helge Brattgård, biskop Tord Simonsson, biskop Arne Palmqvist, biskop Per-Olov Ahrén* , biskop Sven Ingebrand, biskop Bengt G Hallgren, biskop Olaus Brännström, biskop Tore Furberg, biskop Krister Stendahl. Åke Andrén, Caroline Krook, Inez E Larsson, Martin Lind, Eva Lundgren, Per Erik Persson och Birgitta Rengmyr.

' Ej närvarande vid yttrandets justering.

• Sida 41
•  Original

Prop. 1984/85zl65 41

Bilaga 3

Läronämndens yttrande 1985:7

med anledning av motion om kyrkomötets läronämnd som ansvars- nämnd för biskopar

Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1985z88.

Läronämnden vill framhålla att nämnden med sin nuvarande sammansätt- ning inte är lämpad att fungera som ansvarsnämnd för biskopar. även om juridisk sakkunskap införskaffades.

Stockholm den 27 februari 1985

På läronämndens vägnar BERTIL WERKSTRÖM Örjan Wikmark

Närvarande: Ärkebiskop Bertil Werkström ordf. , biskop Martin Lönnebo* , biskop Helge Brattgård, biskop Tord Simonsson, biskop Arne Palmqvist, biskop Per-Olov Ahrén*. biskop Sven lngebrand, biskop Bengt G Hallgren, bisk0p Olaus Brännström. biskop Tore Furberg, biskop Krister Stendahl, Åke Andrén, Caroline Krook, lnez E Larsson. Martin Lind. Eva Lundgren, Per Erik Persson och Birgitta Rengmyr.

" Ej närvarande vid yttrandets justering.

• Sida 42
•  Original

Prop. 1984/85zl65 42

Bilaga 4

Läronämndens yttrande 1985 :24

med anledning av motion om ändring av 36 5 lagen om kyrkomötet

Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot l985z96.

Läronämnden anser att det är högst befogat att det finns särskilda regler som rör beslut om kyrkans lära och kyrkans böcker. Sådana beslut skall inte vara beroende av tillfälliga majoriteter. och det måste finnas rådrum.

Läronämnden vill dock framhålla att om tröskeln för reformer och förändringar inom en kyrka blir för hög är detta inte längre ett skydd för en rätt lära. Det kan t. 0. m. vara tvärtom. Den rätta läran. som ständigt måste kunna finna nya uttrycksformer. skyddas inte självklart genom en antag- ningsprocedur som blir alltför komplicerad.

Stockholm den 6 mars 1985

På läronämndens vägnar HELGE BRATTGÅRD

Örjan Wikmark

Närvarande: Biskop Helge Brattgård ordf. , biskop Tord Simonsson. biskop Arne Palmqvist, biskop Sven Lindegård, biskop Sven lngebrand. biskop Bengt G Hallgren. biskop Olaus Brännström, biskop Tore Furberg. biskop Krister Stendahl, Caroline Krook, Inez E Larsson, Martin Lind. Eva Lundgren, Per Erik Persson och Birgitta Rengmyr.

• Sida 43
•  Original

Prop. 1984/85:165 43

Utdrag

ClVlLDEPA RTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1985-03-21

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden Lundkvist, Feldt. Sigurdsen, Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson, Andersson, Bodström. Göransson. Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg. Hellström. Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Holmberg

Proposition om vissa klargöranden och kompletteringar av kyrkomö- tesreformen

] Anmälan av kyrkomötets yttrande

Föredraganden anmäler kyrkomötets yttrandel över förslag till 1. lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan. 2. lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet.

Föredraganden redogör för kyrkomötets yttrande och anför. Vad gäller frågan om vidaredelegation av kyrkomötets normgivningi vissa ämnen föreslär kyrkomötet att delegationsbestämmelsen i 7 & andra stycket lagen om svenska kyrkan ändras på så sätt att kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter preciseras till församlingar och kyrkoråd. Det torde i och för sig förhålla sig så att det är till dessa organ som kyrkomötet kan'tänkas överlåta normgivning. Jag är emellertid inte beredd att biträda kyrkomötets förslag till inskränkning i lagtexten. Det remitterade lagförslaget ger nämligen kyrkomötet frihet att självt bestämma omfattning- en av delegationen. Det är alltså enligt min mening bättre att använda den allmänt hållna beskrivningen ”kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter". Det får sedan ankomma på kyrkomötet att göra en närmare precisering när det blir fråga om att besluta kyrkliga kungörelser om delegation. Jag förordar alltså att bestämmelsen i 7 & andra stycket lagen om svenska kyrkan får en lydelse enligt det remitterade förslaget.

Kyrkomötet föreslår att lagen om svenska kyrkan ändras så att det införs samma valbarhetskrav för ledamöterna av svenska kyrkans centralstyrelse och deras ersättare som gäller för kyrkomötets ledamöter. Med hänsyn till att ledamöterna av centralstyrelsen och ersättarna väljs av kyrkomötet kan man

' Beslut om skrivelse till kyrkomötet (RegSkr 1985: 1) fattat vid regeringssammanträde den 17 januari 1985.

• Sida 44
•  Original

Prop. 1984/85:165 44

enligt min mening ifrågasätta om det finns ett behov av en sådan regel. Jag vill emellertid inte motsätta mig kyrkomötets önskemål på denna punkt. Jag föreslår därför att det i 9 5 lagen om svenska kyrkan tas in en föreskrift i ämnet med den lydelse som kyrkomötet har föreslagit.

Kyrkomötet har tillstyrkt förslagen i övrigt. Kyrkomötet har dock för sin del föreslagit att lagförslagen skall träda i kraft den 1 juli 1986. Jag biträder kyrkomötets förslag om ikraftträdandetider. Enligt min mening bör lagför- slagen nu föreläggas riksdagen.

författningar.

Arbetsgruppens sammanfattning av sina överväganden och förslag

Den kyrkomötesreform som beslutades år 1982 innebar att en ny ordning för normgivning på det kyrkliga området infördes, att kyrkomötet fick en bredare förankring och en mera demokratisk uppbyggnad än tidigare samt att kyrkomötet fick ett permanent verkställande och beredande organ. svenska kyrkans centralstyrelse. När reformen skulle genomföras uppmärk— sammades vissa oklarheter och olösta problem. Det gäller centralstyrelsens statsrättsliga ställning. normgivningen på det kyrkliga området och vissa arbetsrättsliga frågor. De nu angivna frågorna har utretts av en arbetsgrupp inom regeringskansliet.

Som en riktlinje för arbetsgruppens arbete har gällt att de förslag som läggs fram skall utgå från principen att svenska kyrkan skall få så stor frihet som möjligt inom ramen för den politiska överenskommelse som låg till grund för kyrkomötesreformen.

Centralstyrelsen blir förvaltningsmyndighet under kyrkomötet

Arbetsgruppen har tillgodosett centralstyrelsens önskemål om att den skall få ställning som förvaltningsmyndighet under kyrkomötet och lämnar förslag till lagteknisk lösning av en sådan ordning (2.2).

Förslaget innebär att det i grundlagsreglerna om svenska kyrkan, dvs. i övergångsbestämmelserna till regeringsformen (RF), införs en ny bestäm- melse om att det vid sidan av statliga förvaltningsmyndigheter under riksdagen och regeringen även kan finnas statliga förvaltningsmyndigheter under kyrkomötet. En förutsättning för att en myndighet skall få en sådan ställning är enligt förslaget att det i lag anges att myndigheten är en myndighet under kyrkomötet. Förslaget till ändringen i övergångsbestäm- melserna till RF kompletteras därför med ett förslag till ändring i lagen om svenska kyrkan, enligt vilket centralstyrelsen anges som en myndighet under kyrkomötet.

I konstitutionellt hänseende innebär centralstyrelsens ändrade ställning att regeringens direktivrätt för särskilda fall gentemot styrelsen försvinner. Vidare kan regeringen inte till styrelsen delegera sin direkt på 8 kap. 13 5 första stycket RF grundade kompetens att meddela föreskrifter. Regeringens grundlagsfästa befogenheter att tillsätta tjänster hos styrelsen försvinner också. Slutligen bortfaller också det grundlagsfästa kravet på svenskt medborgarskap för ledamöter av centralstyrelsen. I övrigt innebär ändringen inte inskränkningar i regeringens befogenheter. Den innebär inte heller

• Sida 47
•  Original

Prop. 1984/85:165 47

någon utvidgning av kyrkomötets beslutsbefogcnheter beträffande central-

styrelsen.

Centralstyre/sen får själv tillsätta tjänster

I samband med centralstyrelsens ändrade ställning föreslår arbetsgruppen att det införs en ny föreskrift i lagen om kyrkomötet om att centralstyrelsen själv skall få tillsätter tjänster vid styrelsen (2.4.3). Vidare föreslås att det inrättas en ny myndighet under kyrkomötet. kyrkomötets besvärsnämnd. som skall pröva besvär över centralstyrelsens beslut om tillsättning av tjänster (2.5).

Regeringens normgivning begränsas

När det gäller normgivningen på det kyrkliga omrädet föreslär arbetsgrup- pen att reglerna i fråga om kyrkomötets kompetens att meddela föreskrifter om centralstyrelsen förtydligas. Förslaget innebär ingen ändring i sak i förhållande till vad som i dag gäller. utan endast att reglerna uttrycks klarare (3.2.2). Vidare föreslår arbetsgruppen att regeringens restkompetens beträf- fande centralstyrelsen begränsas genom att grundläggande föreskrifter om centralstyrelsens organisation — i likhet med t. ex. grundläggande föreskrifter om stiftsmyndigheter — beslutas av riksdagen i lagen om svenska kyrkan eller i annan lag efter yttrande av kyrkomötet (3.2.3). ' Några _andra grundlagsändringar som begränsar regeringens normgiv- ningskompetens föreslås inte. Däremot förutsätter arbetsgruppen att rege- ringen utan särskild föreskrift i RF iakttar den återhållsamhet i fråga om att reglera centralstyrelsen som påkallas av hänsynen till svenska kyrkans önskemål att inom ramen för ett bevarat samband med staten få åtnjuta så stor självständighet som möjligt.

Nuvarande regeringsförfattningar gås igenom

De flesta regeringsförfattningar som reglerar den statliga verksamheten blir tillämpliga på centralstyrelsen även efter det att dess ställning har ändrats. Enligt arbetsgruppens mening bör strävandena att begränsa rege- ringens normgivning beträffande centralstyrelsen avse inte bara nya författ- ningar utan även redan beslutade regeringsförfattningar.

Centralstyrelsen bör så långt det är möjligt undantas från sådana författ- ningars tillämpningsområden. En förutsättning för att styrelsen skall kunna undantas från gällande författningar är emellertid att samtliga författningar gås igenom. I varje särskilt fall får sedan bedömas om en författning även i framtiden bör gälla centralstyrelsen. Arbetsgruppen föreslår att en sådan genomgång sker i nära samarbete med centralstyrelsen (3.3).

• Sida 48
•  Original

Prop. 1984/85:165 48

Vissa andra grundlagsreglcr om normgivning ändras

När det gäller formerna för normgivning i övrigt föreslår arbetsgruppen ändringar i nuvarande regler i två olika avseenden. Det gäller för det första kyrkomötets möjligheter att vidaredelegera normgivning i vissa ämnen. Vidare gäller det frågan om formerna för upphävande av äldre lag som reglerar ämnen som kan delegeras till kyrkomötet.

' Normgivning i vissa internt kyrkliga ämnen delegeras vidare

Före ikraftträdandet av 1982 års reform kunde domkapitlen och kyrkorå- den fatta författningsbeslut eller författningsliknande beslut i vissa ämnen. t.ex. i fråga om kollekter och ordningen för vissa gudstjänster. De nya normgivningsreglerna innebär att föreskrifter i de ämnen som ligger inom kyrkomötets normgivningsområde inte kan delegeras vidare till domkapitlen och kyrkoråden. Det innebär i sin tur att beslut om föreskrifter i de aktuella ämnena endast kan fattas av kyrkomötet och i vissa fall av centralstyrelsen, även om föreskrifterna uteslutande avser ett visst stift eller en viss försam- ling. Arbetsgruppen föreslår därför att normgivningsreglerna ändras så att det blir möjligt för kyrkomötet att delegera normgivning i vissa internt kyrkliga ämnen till domkapitlen. de kyrkliga kommunerna och de kyrko- kommunala förvaltningsmyndigheterna (3.4.1).

0 Vissa äldre lagar föreslås kunna upphävas genom enkelt beslut av riksdagen

Vissa äldre lagar innehåller föreskrifter i ämnen som nu ligger inom kyrkomötets normgivningskompetens. Avsikten är att kyrkomötet med egna föreskrifter skall ersätta sådana äldre lagar. Med hänsyn till den s. k. formella lagkraftens princip mäste riksdagen emellertid upphäva de föreskrifter som nu finns i lag. Enligt de nuvarande grundlagsreglerna kan äldre lag som reglerar ämnen inom kyrkomötets normgivningsområde upphävas endast genom föreskrifter i lagen om svenska kyrkan. Arbetsgruppen föreslår att detta onödiga formkrav av praktiska skäl tas bort genom att grundlagsregler- na ändras så att äldre lagar i de aktuella ämnena kan upphävas av riksdagen genom ett enkelt beslut (3.4.2).

• Sida 49
•  Original

Prop. 1984/85:165

49

Bilaga 2

Arbetsgruppens författningsförslag

Bemyndigar riksdagen kyrkomö- tet att meddela föreskrifter i ett visst ämne, kan riksdagen därvid medge att kyrkomötet genom kyrklig kung- örelse överlåter ät organ som tillsätts av kyrkomötet, att i sådan kungörel- se meddela bestämmelser i ämnet.

(9. Femte stycket andra-fjärde me- ningarna)

Riksdagen kan i lagen om svenska kyrkan meddela föreskrifter i de ämnen som anges i fjärde stycket. Detta gäller även om kyrkomötet har bemyndigats att besluta före- skrifter i ämnet. Regeringen fär inte besluta föreskrifter i dessa ämnen.

'JI C

Föreslagen lydelse

10. Kyrkomötet får med stöd av föreskrifter i lagen om svenska kyr- kan genom kyrklig kungörelse med- dela föreskrifter i följande ämnen:

svenska kyrkans lära, svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans samkrament. gudstjänst och övriga handlingar,

kollekter,

central verksamhet för evangelisa- tion, mission och övrigt utlandsarbe- te samt diakoni.

kyrkomötets arbetssätt samt ar- betssättet hos myndigheter under kyr- komötet.

Bemyndigar riksdagen kyrkomö- tet att meddela föreskrifter i ett visst ämne. kan riksdagen därvid medge att kyrkomötet genom kyrklig kun- görelse överlåter ät myndigheter un— der kyrkomötet att i sådan kungörel- se meddela bestämmelser i ämnet. I fråga om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament. guds- tjänst och övriga handlingar samt kollekter kan riksdagen också medge att kyrkomötet genom kyrklig kun- gö relse överlåter år stiftsmyndigheter. kyrkliga kommuner eller kyrkokom- munala förvaltningsmyndigheter att meddela bestämmelser.

Riksdagen kan i lagen om svenska kyrkan meddela föreskrifter i de ämnen som anges i första stycket. Detta gäller även om kyrkomötet har bemyndigats att besluta före- skrifter i ämnet. Regeringen får inte besluta föreskrifter i dessa ämnen.

II. Bestämmelserna i 11 kap. 6 5 första stycket gäller inte myndigheter som enligt lag är myndigheter under kyrkomötet.

• Sida 51
•  Original

Prop. 1984/85: 165

Nuvarande lydelse

(9. Sjunde stycket)

När regeringen skall avgöra ären— den som angår svenska kyrkans reli— gionsvärd eller religionsundervis— ning. utövning av prästämbetet. be— fordring eller ämhetsansvar inom kyrkan. skall föredraganden tillhöra svenska kyrkan.

(9. Åttonde stycket)

Vad i denna regeringsform före- skrivs om primärkommuner skall. med undantag av 1 kap. 7ä första stycket andra meningen. tillämpas även i fråga om kyrkliga kommuner.

(9. Nionde stycket)

Genom denna regeringsform görs ej ändring i 'ad som hittills har gällt enligt 25 i den äldre regerings— formen.

51

Föreslagen lydelse

12. När regeringen skall avgöra ärenden som angar svenska kyrkans religionsvärd eller religionsunder- visning. utövning av prästämbetet. befordring eller ämbetsansvar inom kyrkan. skall föredraganden tillhöra svenska kyrkan.

13. Vad i denna regeringsform före— skrivs om primärkommuner skall. med undantag av 1 kap. 7ä första stycket andra meningen, tillämpas även i fråga om kyrkliga kommuner.

14. Genom denna regeringsform görs ej ändring i vad som hittills har gällt enligt 35 i den äldre regerings- formen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

• Sida 52
•  Original

Prop. l984/85:l65

lydelse.

dels att närmast före 47ä skall införas en ny rubrik av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 38.5

Kyrkomötet skall för varje valpe- riod inom sig utse en valberedning. Valberedningen bereder val av svett- ska kyrkans centralstyrelse och kyr- komötets utskott.

Kyrkomötet skall för varje valpe- riod inom sig utse en valberedning. Valberedningen bereder val av sven- ska kyrkans centralstyrelse. kyrko- mötets besvärsniimnd och kyrkomö- tets utskott.

39%

Val inom kyrkomötet skall. om omröstning begärs, ske med slutna sedlar. Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De skall vara enkla och omärkta samt, om valet ej sker proportionellt. upptaga namn pa så många personer som valet avser. Vid lika röstetal sker avgörandet genom

lottning.

Val av svenska kyrkans centralsty— relse. utskott och valberedning skall vara proportionellt. om det begärs av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser. ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Vid sadant proportionellt val skall bestämmel- serna i lagen (1955zl38) om propor» tionellt valsätt vid val inom lands- ting. kommunfullmäktige m.m. till- lämpas.

Val av svenska kyrkans centralsty- relse. kyrkomötets besvärsnämnd. utskott och valberedning skall vara proportionellt. om det begärs av minst så många ledamöter som mot- svarar den kvot som erhålls om anta— let närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser. ökat med ]. Om kvoten är ett brutet tal. skall den avrundas till närmast högre hela tal. Vid sadant proportio- nellt val skall bestämmelserna i la- gen (1955zl38) om proportionellt valsätt vid val inom landsting. kom- munfullmäktige m.m. tillämpas.

Om ersättare ej väljs proportionellt skall vid valen även bestämmas den ordning, i vilken de skall inkallas till tjänstgöring. 43ä

Svenska kyrkans centralstyrelse fär handlägga ärenden endast om ordfö- randen eller. vid förhinder för denne. vice ordföranden samt minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande.

Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om eller. vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. BL'Slllltl-

• Sida 55
•  Original

Prop. l984/85:165

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nte/serna i 39 kap. rilttegångsbalken skall dock tillämpas i sådana l?e/"SO- nalfrtigor där detta skall ske för arlu'tstugure i allmänhet hos staten.

44 å Tjänster vid svenska kyrkans cent- ralstyrelse tillsätts av styrelsen.

455. Beslut om tillsättning av tjänster

vid centralso'relsen får överklagas hos kyrkomötets besvärsnämnd ge- nom besvär.

46 &

Besvär över andra beslut av cent- ralstyrelsen än som avses i 455 förs hos regeringen om inte annat följer av särskilda föreskrifter.

Kyrkomötets besvärsnämnd

47 & Kyrkomötets besvärsnämnd är en myndighet under kyrkomötet.

Besvärsnämnden väljs av kyrko- mötet för varje valperiod.

48 &

Besvärsnämnden består av en ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare. och fyra in- om kyrkomötet valda ledamöter. Ordföranden väljs särskilt.

För ordföranden skall finnas en ersättare. Vad som föreskrivs om ordföranden gäller också ersättaren. För övriga ledamöter skall utses lika många ersättare.

49 ? Besvärsnämnden är beslutför när ordföranden och minst tre andra Ie- damöter är närt-mande.

Som nämndens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om

• Sida 56
•  Original

Prop. 1984/85zl65 56

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder.

525

Besvärsnämndens beslut får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

• Sida 57
•  Original

Prop. 1984/85: 165 57

Bilaga 3

Sammanställning av remissyttranden över promemorian (Ds C 1984z4) Klargöranden och kompletteringar av kyrkomötesreformen

3.1. Ändrad statsrättslig ställning

Remissinstanserna är överlag positiva till förslaget om att centralstyrelsen skall få ställning som förvaltningsmyndighet under kyrkomötet. De tillstyr- ker förslaget till lagteknisk lösning.

Svenska kyrkans centralstyrelse:

Som framhålls i promemorian finns i nuvarande regeringsform ("RF”) endast upptaget två typer av myndigheter — statliga och kommunala myndigheter. Statliga myndigheter är antingen myndigheter under regering- en eller myndigheter under riksdagen. Mot bakgrund härav framhålls i promemorian att RF till följd härav inte erkänner myndigheter under kyrkomötet.

Centralstyrelsen vill med anledning härav framhålla att den lagstiftning som reglerar kyrkomötet och av detta tillsatta organ inte återfinns i RF utan grundas på bestämmelser i övergångsbestämmelserna till denna. Centralsty- relsen anser därför att man inte utan vidare kan dra sådana slutsatser som man synes göra i promemorian angående centralstyrelsens formella ställning. Tvärtom anser centralstyrelsen att den skall betraktas som en myndighet under kyrkomötet eftersom ifrågavarande lagstiftning inte utgår ifrån nuvarande RF utan från övergångsbestämmelserna till denna. Eftersom bestämmelserna således finns i övergångsbestämmelserna måste frågan tolkas med utgångspunkt från de förutsättningar som gällde enligt 1809 års regeringsform, vilken inte kände någon motsvarande absolut uppdelning i myndigheter under regering eller riksdag.

I promemorian görs gällande att centralstyrelsen uttryckt önskemål om att den bör vara en myndighet under kyrkomötet. Detta påstående är inte helt korrekt. Centralstyrelsen har nämligen hävdat att kyrkomötets befogenhet enligt 9. övergångsbestämmelserna till regeringsformen samt 7åo. lagen om Svenska kyrkan att meddela föreskrifter om verksamheten hos organ, som enligt lag får tillsättas av kyrkomötet, innebär att centralstyrelsen måste anses vara en myndighet under kyrkomötet. Däremot har centralstyrelsen vid överläggningar med civildepartementet framhållit att en grundlagsänd- ring bör komma till stånd så att centralstyrelsens ställning klarläggs.

Arbetsgruppens förslag innebär att centralstyrelsens ställning som myn— dighet under kyrkomötet klart framgår av lagen. Centralstyrelsen finner därför förslaget vara i sak tillfredsställande.

• Sida 60
•  Original

Prop. 1984/85: 165 60

Domkapitlet [ Visby:

Domkapitlet har ingen erinran mot att centralstyrelsen görs till förvalt— ningsmyndighet under kyrkomötet. Detta innebär ur statsrättslig synpunkt en stor principiell förändring men torde praktiskt sett vara av mindre betydelse. Reformen förutsätter dock att de nuvarande regeringsförfattning- arna omgående gås igenom och att man för framtiden tillskapar ctt regelsystem som enkelt och entydigt bestämmer om en författning också är tillämplig på centralstyrelsen.

K yrkofr'irfatmingsutrednin gen:

Arbetsgruppen har lämnat förslag till lagteknisk lösning av en ändrad statsrättslig ställning för svenska kyrkans centralstyrelse. Utredningen har inget att erinra häremot. Ur konstitutionell synpunkt är givetvis tillskapandet av en helt ny myndighetstyp en stor statsrättslig reform. men i praktiken torde centralstyrelsens ändrade ställning få ringa betydelse. Arbetsgruppen har även behandlat konsekvenserna av en sådan ändring. [ detta hänseende har utredningen funnit vissa oklarheter föreligga, som det kan finnas skäl att fästa uppmärksamheten på.

En principiellt — men kanske inte praktiskt — viktig fråga. som inte har lösts i samband med den föreslagna ändringen av centralstyrelsens ställning. är hur man skall förfara om en koniliktfråga uppkommer mellan centralstyrel- sen och en myndighet under regeringen. i dag kan en sådan fråga underställas regeringens prövning. ()m ändringen genomförs är detta inte längre möjligt. Detta kan eventuellt skapa problem inom t. ex. redovisnings- och arkivvårds- områdena.

En ändring av centralstyrelsens ställning enligt arbetsgruppens förslag medför att regeringens direktivrätt för särskilt fall gentemot centralstyrelsen försvinner. Detta påverkar bl.a. regeringens nuvarande möjlighet att i särskilt fall besluta om centralstyrelsens verksamhet och förläggning under krig. Det kan därför vara behövligt att också se över om generella föreskrifter måste ges om styrelsens verksamhet under krig eller krigsfara.

Några remissinstanser kommenterar det förhållandet att regeringsformens krav på svenskt medborgarskap för innehavare av vissa statliga tjänster bortfaller, om centralstyrelsen inte längre är myndighet under regeringen.

Kammarkollegiet:

Kollegiet kan instämma i uppfattningen att något krav på svenskt medborgarskap för berörda kyrkliga befattningshavare knappast behöver ställas. I detta sammanhang har kollegiet emellertid uppmärksammat att enligt gällande lagstiftning något krav på medlemskap i svenska kyrkan inte tycks föreligga för ledamot av svenska kyrkans centralstyrelse. Enligt kollegiets mening borde ett sådant krav införas motsvarande vad som enligt 3 5 lagen (1982z942) om svenska kyrkan gäller för ledamot av kyrkomötet och ersättare för ledamot.

• Sida 61
•  Original

Prop. l984/85:l65 61

Svenska kyrkans centralstyrelse:

En ytterligare konsekvens av att centralstyrelsen inte är en myndighet under regeringen är att det inte finns något krav på svenskt medborgarskap för ledamöterna i centralstyrelsen. Centralstyrelsen. som i sammanhanget vill framhålla att denna fråga torde sakna större betydelse. har ingen erinran mot att det ej finns något sådant krav för att vara ledamot i styrelsen.

Kyrk () förfall/1 in gsatretln ingen :

Den föreslagna ändringen av centralstyrelsens ställning innebär vidare. om denna genomförs. att man tar bort det grundlagsfästa kravet på svenskt medborgarskap för ledamöterna av centralstyrelsen. Därefter saknas regler om ett sådant villkor. Vid en jämförelse med ledamot av domkapitel. för vilken medborgarskapskravet gäller. ter sig detta något inkonsekvent. Om man vill ha kvar en sådan regel för ledamot av centralstyrelsen mäste riksdagen - icke kyrkomötet — lagstifta om detta. '

3.2. Centralstyrelsen och de statliga kontrollfunktionerna

Riksrevisionsverket. kammarkollegiet och svenska kyrkans centralstyrelse. som yttrar sig särskilt i denna del. har ingen erinran mot förslaget att centralstyrelsen även i fortsättningen bör vara underkastad statliga kontroll- funktioner.

R iksrei-'isi0ns verk et:

RRV redovisade i skrivelse (RRV dnr 19831457) till finansdepartementet förslag rörande förändringar i den statliga redovisnings- och revisionsorgani- sationen per 1983-07-01. RRV föreslog bl. a. att Svenska kyrkans centralsty- relse (SKC) skulle anslutas till kammarkollegiets redovisningsgrupp och revisionskontor. [regeringsbeslut (CE 1364/83) (delvis). (1543/84) beslöts att SKC skulle tillhöra kammarkollegiets revisionskontor. Beslut om tillhörig- het till redovisningsgrupp har ännu inte tagits. l rubricerade promemoria fastslås att SKC är en statlig förvaltningsmyndighet och som sådan underka- stad bl. a. RRVs tillsyn i enlighet med verkets instruktion att bedriva tillsyn över den statliga redovisnings- och revisionsorganisationen.

RRV redovisade en principiell ståndpunkt i rapport Utvecklingen av den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten (RRV dnr 19831808. okto- berrapporten 1983. sid 5) nämligen att kongruens i princip bör föreligga beträffande myndigheter som skall granskas av revisionskontor och myn- digheter som skall upprätta årsbokslut, vilket förutsätts ske enligt den statliga bokföringsförordningen (1979: 1212) med anvisningar (SBF). I promemorian framförs det som naturligt att regeringen genom RRV har en möjlighet att kontrollera att anslagna medel används effektivt och på föreskrivet sätt samt att redovisning m.m. sker i betryggande former. RRV vill instämma i denna bedömning och föreslår att SKC ansluts till redovisningsgrupp från ingången av 1984/85. RRV anser att SKC skall tillämpa SBF med anvisningar och därmed vid räkenskapsårets utgång upprätta. fastställa och avlämna ärs- bokslut.

Liknande synpunkter anförs av kammarkollegiet.

• Sida 62
•  Original

Prop. 1984/85zl65 62

3.3. Centralstyrelsens arbetsgivarfunktion

Svenska kyrkans centralstyrelse anser i likhet med arbetsgruppen att de regeringsföreskrifter som gäller för arbetstagare med statligt reglerade anställningar och för anställda hos statliga myndigheter bör göras tillämpliga på den personal som kan komma att anställas hos centralstyrelsen.

Statens löne- och pensionsverk vitsordar att under de förutsättningar som anges i promemorian kommer ev. anställda hos centralstyrelsen att bli omfattade av bl.a. allmänt pensionsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän.

Svenska kyrkans personalförbund:

De i promemorian föreslagna regeländringarna utgår ifrån att Centralsty- relsen i sin egenskap av förvaltningsmyndighet under kyrkomötet skall vara arbetsgivare för personal hos styrelsen. Under förhandlingar som förts om allmänna anställningsvillkor m. m. för personal anställd hos Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet, vilken bildades i anslutning till 1984 års kyrkomöte, har framkommit att avsikten är att Centralstyrelsen inte skall få egna anställda. Personal kommer att ställas till Centralstyrelsens förfogande av stiftelsen. Det kan mot den bakgrunden ifrågasättas. om de åtgärder som föreslagits beträffande Centralstyrelsens arbetsgivarfunktion behöver ge- nomföras. De föreslagna åtgärderna kommenteras därför inte i detta yttrande. SKPF förutsätter, att denna fråga får prövas på nytt om den ovan angivna förutsättningen förändras.

Kammarkollegiet. svenska kyrkans centralstyrelse och domkapitleti Visby tillstyrker förslaget att centralstyrelsen skall få befogenhet att själv tillsätta tjänster.

3.4. Överklagande av centralstyrelsens beslut

Endast några få remissinstanser kommenterar arbetsgruppens förslag om överklagande av centralstyrelsens beslut.

Kammarkollegiet, svenska kyrkans centralstyrelse och domkapitlet i Lund tillstyrker förslaget om att det inrättas en ny myndighet under kyrkomötet, kyrkomötets besvärsnämnd. som skall pröva besvär över centralstyrelsens beslut om tillsättning av tjänster.

Kammarkollegiet anser att besvärsnämndens ledamöter bör vara medlem— mar i svenska kyrkan. Enligt domkapitlet i Lund bör sådant medlemskap krävas för ordföranden och dennes ersättare.

• Sida 63
•  Original

Prop. 1984/85: 165 63

Domkapitlet i Visby:

Om centralstyrelsen görs till myndighet under kyrkomötet är det också logiskt att en uttrycklig föreskrift ges om att den själv får tillsätta sina tjänster. Däremot är domkapitlet tveksamt om behovet av den föreslagna besvärsnämnden med hänsyn till det ringa antal tjänster det här rör sig om. Över huvud bör i detta sammanhang övervägas om det föreligger ett allmänt intresse av att centralstyrelsens beslut skall vara överklagbara.

Några remissinstanser avstyrker förslaget om att centralstyrelsens beslut i andra frågor än tjänstetillsättningar skall få överklagas hos regeringen.

K ammark ollcgiet:

Kollegiet vill ifrågasätta om den generella regeln om rätt att besvära sig hos regeringen över andra beslut än tillsättningsbeslut verkligen skall tillämpas på centralstyrelsen. Beslut som f. n. inte kan överklagas därför att de fattas av regeringen bör inte bli överklagbara enbart därför att beslutanderätten övergår till centralstyrelsen. Som exempel på sådana beslut kan anföras regeringens beslut om avslag på en ansökan att få uppbära rikskollekt. Det förefaller olämpligt med en ordning som leder till att regeringen som besvärsinstans skall styra praxis på områden där normgivningskompetensen flyttats till centralstyrelsen. En sådan ordning skulle i praktiken kunna eliminera den åsyftade verkan av ändringen beträffande normgivningen.

Kollegiet vill i detta sammanhang också peka på det förhållandet att enligt Bä kollektkungörelsen 1953z739 (upphävd enl SFS l983:472 sedan central- styrelsen övertagit normgivningsrätten på detta område) domkapitlets avslagsbeslut på framställning om stiftskollekt inte kunde överklagas. Motsvarande beslut. som fattas av domkapitlet på grund av delegering från centralstyrelsen. bör inte heller kunna överklagas.

Det kan nämnas att beslut av kyrkofondens styrelse enligt lagen (19701940) och förordningen (1971 1861) om kyrkliga kostnader inte får överklagas (35 5 förordningen).

Kollegiet föreslår att centralstyrelsens beslut — med undantag för tillsätt- ningsbeslut och beslut som innebär tillämpning av allmänna författningar där besvärsrätt finns inskriven — inte får överklagas.

Svenska kyrkans centralstyrelse:

Den allmänna regeln att statliga myndigheters beslut skall kunna överkla— gas till regeringen. om ej särskilda föreskrifter meddelats, gäller endast myndigheter som är underställda regeringen. Den gäller således inte för myndigheter under riksdagen. Enligt arbetsgruppens förslag skall centralsty- relsen uttryckligen förklaras vara en myndighet under kyrkomötet. Enligt centralstyrelsens mening synes därför det i promemorian förda resonemang- et bygga på felaktiga utgångspunkter. Centralstyrelsen anser att påståendet i promemorian att det vid rättstillämpningen skulle framstå som oklart om regeringen var besvärsinstans inte är helt korrekt. Det finns ingen allmän regel om att besvär skulle kunna föras hos regeringen över beslut fattade av en myndighet under kyrkomötet lika lite som att det finns en allmän regel att besvär över beslut fattade av myndighet under riksdagen skulle kunna föras till regeringen.

• Sida 64
•  Original

Prop. 1984/85zl65 64

Som framgår av vad centralstyrelsen tidigare anfört är styrelsens mening att den redan nu är en myndighet under kyrkomötet. Enligt arbetsgruppens förslag skall det i lagtexten uttryckligen framgå att så är fallet. Om arbetsgruppens förslag att centralstyrelsen skall vara en myndighet under kyrkomötet och ej under regeringen kombineras med en generell möjlighet att föra besvär över centralstyrelsens beslut hos regeringen så skulle detta enligt centralstyrelsens mening innebära att dess självständighet gentemot regeringen både från formella och materiella utgångspunkter försvagas. Detta måste klart strida mot grundtankarna bakom kyrkomötesreformen. Centralstyrelsen vill därför bestämt avstyrka den föreslagna besvärsregeln. ] stället vill centralstyrelsen föreslå att dess beslut — om ej särskilda föreskrif- ter gäller — skall kunna överklagas hos kyrkomötets besvärsnämnd.

Domkapitlet [ Uppsala förordar ytterligare utredning av frågan om överklagande av centralstyrelsens beslut innan beslut fattas.

4.3. Vidaredelegation av kyrkomötets normgivning

Arbetsgruppens förslag om att kyrkomötet skall få möjlighet att delegera normgivning i vissa internt kyrkliga ämnen till stiftsmyndigheter, kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter tillstyrks av Svea hovrätt, kammarrätten i Göteborg, kammarkollegiet. Svenska kyrkans cent- ralstyrelse samt domkapitlen [ Strängnäs, Lund och Visby.

• Sida 67
•  Original

Prop. 1984/85:165 67

5 Vissa lagtekniska synpunkter Hovrätten för Västra Sverige:

1' promemorian föreslås en omredigering av punkten 9 i övergångsbestäm- melserna till regeringsformen på så sätt att punkten delas upp i sex numrerade avsnitt. Hovrätten instämmer i att en sådan uppdelning skulle göra innehållet väsentligt mer lättillgängligt. Punkten innehåller emellertid regler om svenska kyrkan som till skillnad från övriga punkter i övergångs- bestämmelserna står i ett inbördes samband med varandra. En uppdelning av punkten 9 i flera avsnitt skulle därför bryta mot systematiken i övergångsbe- stämmelserna. En mindre markerad uppdelning— exempelvis med bokstäver — skulle ge samma fördelar som den i promemorian föreslagna utan den angivna inkonsekvensen.

I följd av förslaget att svenska kyrkans centralstyrelse skall vara en (förvaltnings-) myndighet under kyrkomötet föreslås att en bestämmelse därom tas in som ett första stycke i 8 & lagen (198294?!) om svenska kyrkan. Eftersom svenska kyrkans centralstyrelse då redan nämnts bör lagrummets andra stycke ändras så att där hänvisas endast till centralstyrelsen eller styrelsen. Jfr t. ex. 43 å i förslaget till lag om ändring i lagen om kyrkomötet.

Vissa lagrum som berörs av de aktuella ändringarna är såväl genom sitt sakliga innehåll som sitt omfång redan tidigare svårtillgängliga. Efter de av arbetsgruppen föreslagna kompletteringarna blir denna olägenhet än större. Främst behöver punkten2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1982:937) om ändring i regeringsformen redigeras om, men även i övrigt torde i några fall en översyn vara motiverad.

Kammarrätten i Göteborg:

Kammarrätten anser att arbetsgruppens lagtekniska lösningar är välmoti- verade och stämmer överens med direktiven. Från principiell synpunkt är det emellertid diskutabelt att utvidga övergångsbestämmelserna till regerings- formen.

Domkapitlet i Strängnäs:

Med utgångspunkt från önskemålet att centralstyrelsen blir förvaltnings- myndighet under kyrkomötet har en inom regeringskansliet tillsatt arbets- grupp utarbetat ett lagtekniskt förslag till förändring av styrelsens statsrättsli- ga ställning. Att förändringen kommer till uttryck i övergångsbestämmelser till regeringsformen är en konsekvens av tidigare reformer men ger ett ökat intryck av reformens provisoriska karaktär. Lagregler av statsrättslig karak- tär torde böra återfinnas i rikets grundlagar.

Domkapitlet i Visby-':

[ promemorian förutsätts att reglerna om lagstiftningen på det kyrkliga området även i fortsättningen skall vara intagna i övergångsbestämmelserna till RF. Domkapitlet har i yttrande den 28 februari 1964 över författningsut- redningens förslag till RF (SOU 1963:16 och 17) från början ställt sig avvisande till en sådan placering av de centrala kyrkorättsliga stadgandena. Enligt domkapitlets mening bör denna fråga tas upp ånyo sedan nu

• Sida 68
•  Original

Prop. 1984/85:165 68

Svea hovrätt.”

Vad gäller förslaget till lag om ändring i regeringsformen anges i delegationsbestämmelsen i p. 10 andra stycket att riksdagen i fråga om svenska kyrkans böcker. svenska kyrkans sakrament. gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter kan medge att kyrkomötet genom kyrklig kun- görelse överlåter åt stiftsmyndigheter, kyrkliga kommuner eller kyrkokom- munala förvaltningsmyndigheter att meddela bestämmelser. Lagtexten synes ge utrymme för delegation i vidare omfattning än som svarar mot gjorda uttalanden i motiven. Det kan särskilt anmärkas att uttrycket "svenska kyrkans böcker" förefaller något oklart och hovrätten vill ifrågasät— ta om det inte borde närmare preciseras.

Slutligen vill hovrätten påpeka att det i den föreslagna ändringen om delegation i 7 5 2 st lagen (198294?) om svenska kyrkan talas om domkapi- tel, kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter, medan det i p. 10 i förslaget till lag om ändring i regeringsformen beträffande motsvarande delegationsbestämmelse anges att riksdagen kan medge kyrko- mötet att genom kyrklig kungörelse överlåta åt stiftsmyndigheter, kyrkliga kommuner eller kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att meddela aktuella bestämmelser. Det synes lämpligt att samma benämningar används i båda författningarna.

Svenska kyrkans centralstyrelse:

Centralstyrelsen vill för sin del framhålla att sådana frågor som berörs av den föreslagna rätten till delegering i allmänhet torde vara av den karaktären att de inte behöver regleras genom kyrklig kungörelse. Likväl anser centralstyrelsen att det är värdefullt att det finns en sådan möjlighet att delegera rätten att utfärda föreskrifter och tillstyrker därför förslaget i denna del.

Domkapitlet i Strängnäs anser att uttrycket stiftsmyndigheter. kyrkliga kommuner eller kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter bör ersättas av domkapitel och kyrkoråd, eftersom det är dessa organ som har den faktiska normgivningen. Enligt domkapitleti Visby bör kontraktsprost ingå i uppräk- ningen av stiftsmyndigheter m.m.

4.4. Formerna för ändring eller upphävande av äldre lag

Kammarrätten i Göteborg, kammarkollegiet och Svenska kyrkans central- styrelse tillstyrker förslaget i denna del. Ett par remissinstanser är mera kritiska.

Svea hovrätt:

Beträffande formerna för upphävande av äldre lag i ämnen vilka kan delegeras till kyrkomötet anser hovrätten. att de föreslagna ändringarna gör att reglerna, vilka redan nu är komplicerade. blir än svårare att överblicka

• Sida 69
•  Original

Prop. 1984/85 : 165 69

och förstå. Enligt vad som sägs i specialmotiveringen till den föreslagna ändringen i p. 2 i övergångsbestämmelserna till lagen ( 198293?) om ändring i regeringsformen (promemorian s. 62) innebär ändringen att t. ex. bestäm- melserna i 1686 års kyrkolag om svenska kyrkans lära. om gudstjänster. dop, nattvard. biskops- och prästvigning m. ni. kan upphävas av riksdagen utan att formföreskrifterna i första—tredje styckena i p. 9 övergångsbestämmelscrna till RF behöver iakttas. dvs. utan att kyrkomötet behöver höras. Hovrätten vill starkt ifrågasätta om det från principiella synpunkter kan godtas att beslut i sådana för kyrkan grundläggande ämnen skall kunna fattas utan att kyrkomötets mening inhämtas. De praktiska synpunkter som har anförts till stöd för lösningen (promemorian s. 54) synes inte tillräckligt tungt vägande.

Domkapitlet i Lund:

Vad avser den föreslagna lagtexten finner domkapitlet förslaget till tillägg till punkten 2 till övergångsbestämmelserna till lagen (1982z937) om ändringi regeringsformen mindre lyckad. "Tredje meningen" kan syfta på punkt 9 fjärde stycket övergångsbestämmelscrna till regeringsformen vilket inte är avsikten. Vidare förutsätter den föreslagna lagtexten och förarbetena i promemorian att riksdagen genom lag har delegerat till kyrkomötet beslu- tanderätten i ämnen som avses i punkt 10 övergångsbestämmelserna till regeringsformen. Det bör inte i bestämmelser av grundlagskaraktär förutsät- tas att lagar av lägre dignitet har stiftats. På grund av det anförda bör tredje meningen i punkt2 ha följande lydelse:

"Punkt 9 fjärde stycket övergångsbestämmelserna till regeringsformen i deras nya lydelsc tillämpas också i fråga om äldre lag. dock ej i fråga om lag som trätt i kraft före den 1 januari 1983 och som reglerar ämnen som anges i punkt 10 övergångsbestämmelserna till regeringsformen i den mån delegation till kyrkomötet har ägt rum i dessa ämnen."

Genomgång av författningar

Kammarkollegiet anser, i likhet med arbetsgruppen att en genomgång bör ske av författningar för att om möjligt undanta centralstyrelsen från vissa statliga författningars tillämpningsområde. Kammarkollegict anför:

Som exempel på författningar om vilkas tillämplighet på centralstyrelsen tvekan kan råda vill kollegiet nämna tryckfrihetsförordningen och sekretess- lagen (1980:100). Av speciellt intresse är därvid förhållandet mellan central- styrelsen och Svenska kyrkans förvaltningsstiftelsc. Allmän handling är som bekant varje handling som förvaras hos en myndighet, om den kommit in till myndigheten. Frågan är här om en handling. som upprättats hos stiftelsen eller kommit in dit. blir allmän handling genom överlämnande till ccntralsty- relsen och när en handling skall anses inkommen till eller upprättad eller förvarad hos styrelsen resp. stiftelsen. Även i övrigt torde konsekvenserna av offentlighets- och sekretessreglerna böra undersökas.

• Sida 70
•  Original

Prop. 1984/85: 165 70

5 Vissa lagtekniska synpunkter Hovrätten för Västra Sverige:

I promemorian föreslås en omredigering av punkten 9 i övergångsbestäm- melserna till regeringsformen på så sätt att punkten delas upp i sex numrerade avsnitt. Hovrätten instämmer i att en sådan uppdelning skulle göra innehållet väsentligt mer lättillgängligt. Punkten innehåller emellertid regler om svenska kyrkan som till skillnad från övriga punkter i övergångs- bestämmelserna står i ett inbördes samband med varandra. En uppdelning av punkten 9 i flera avsnitt skulle därför bryta mot systematiken i övergångsbe- stämmelserna. En mindre markerad uppdelning— exempelvis med bokstäver - skulle ge samma fördelar som den i promemorian föreslagna utan den angivna inkonsekvensen.

l följd av förslaget att svenska kyrkans centralstyrelse skall vara en (förvaltnings—) myndighet under kyrkomötet föreslås att en bestämmelse därom tas in som ett första stycke i 8 5 lagen (1982:942) om svenska kyrkan. Eftersom svenska kyrkans centralstyrelse då redan nämnts bör lagrummets andra stycke ändras så att där hänvisas endast till centralstyrelsen eller styrelsen. Jfr t. ex. 43 å i förslaget till lag om ändring i lagen om kyrkomötet.

Vissa lagrum som berörs av de aktuella ändringarna är såväl genom sitt sakliga innehåll som sitt omfång redan tidigare svårtillgängliga. Efter de av arbetsgruppen föreslagna kompletteringarna blir denna olägenhet än större. Främst behöver punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (.1982z937) om ändring i regeringsformen redigeras om. men även i övrigt torde i några fall en översyn vara motiverad.

Kammarrätten i Göteborg:

Kammarrätten anser att arbetsgruppens lagtekniska lösningar är välmoti- verade och stämmer överens med direktiven. Från principiell synpunkt är det emellertid diskutabelt att utvidga övergångsbestämmelserna till regerings- formen.

Domkapitlet i Strängnäs:

Med utgångspunkt från önskemålet att centralstyrelsen blir förvaltnings- myndighet under kyrkomötet har en inom regeringskansliet tillsatt arbets— grupp utarbetat ett lagtekniskt förslag till förändring av styrelsens statsrättsli- ga ställning. Att förändringen kommer till uttryck i övergångsbestämmelser till regeringsformen är en konsekvens av tidigare reformer men ger ett ökat intryck av reformens provisoriska karaktär. Lagregler av statsrättslig karak- tär torde böra återfinnas i rikets grundlagar.

Domkapitlet i Visby:

l promemorian förutsätts att reglerna om lagstiftningen på det kyrkliga området även i fortsättningen skall vara intagna i övergångsbestämmelserna till RF. Domkapitlet har i yttrande den 28 februari 1964 över författningsut- redningens förslag till RF (SOU 1963:16 och 17) från början ställt sig avvisande till en sådan placering av de centrala kyrkorättsliga stadgandena. Enligt domkapitlets mening bör denna fråga tas upp ånyo sedan nu

• Sida 71
•  Original

Prop. 1984/85:165 71

förhållandet mellan stat och kyrka genom 1982 års kyrkomötesreform fått en mera långsiktig lösning. Förslagsvis kan detta ske genom att ett nytt kapitel— 14 kapitlet — införs i RF.

• Sida 72
•  Original

Prop. 1984/85: 165

72

Bilaga 4

De för yttrande överlämnade lagförslagen.

Må

Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt svenska kyr- kans centralstyrelse att i sådan kun- görelse meddela föreskrifter om kol- lekter.

Det ankommer på svenska kyr- kans centraLstyrelse att verkställa kyrkomötets beslut. Styrelsen bere- der även ärenden som skall avgöras

'Senaste lydelse 1983339.

svenska kyrkans lära,

. svenska kyrkans böcker. svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar. . kollekter, . central verksamhet för evange- lisation, mission och övrigt ut- landsarbete samt diakoni,

6. kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos myndigheter under kyrkomötet.

WN!—

Lil-lå

Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta ät svenska kyr- kans centralstyrelse att i sådan kun- görelse meddela föreskrifter om kol- lekter. Kyrkomötet får också genom kyrklig kungörelse överlåta åt dom- kapitel, kyrkliga kommuner och kyr- kokommunala förvaltningsmyn- digheter att meddela föreskrifter om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter.

Så

Svenska kyrkans centralstyrelse är en myndighet under kyrkomötet.

Det ankommer på centralstyrelsen att verkställa kyrkomötets beslut. Styrelsen bereder även ärenden som skall avgöras av kyrkomötet, i den

• Sida 73
•  Original

Prop. 1984/85:165

av kyrkomötet. i den mån uppgiften inte ankommer på eller har överläm- nats åt annat organ som tillsätts av kyrkomötet.

73

mån uppgiften inte ankommer på eller har överlämnats åt annat organ som tillsätts av kyrkomötet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

Föreslagen lydelse

385

Kyrkomötet skall för varje valpe- riod inom sig utse en valberedning. Valberedningen bereder val av sven- ska kyrkans centralstyrelse och kyr- komötets utskott.

Kyrkomötet skall för varje valpe- riod inom sig utse en valberedning. Valberedningen bereder val av sven- ska kyrkans centralstyrelse, kyrko- mötets besvärsnämnd och kyrkomö- tets utskott.

39 %

Val inom kyrkomötet skall, om omröstning begärs. ske med slutna sedlar. Valsedlarna skall vara lika till storlek. material och färg. De skall vara enkla och omärkta samt, om valet ej sker proportionellt. upptaga namn på så många personer som valet avser. Vid lika röstetal sker avgörandet genom

lottning.

Val av svenska kyrkans centralsty— relse. utskott och valberedning skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot som erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal. skall den avrundas till närmast högre hela tal. Vid sådant proportionellt val skall bestämmel- serna i lagen (19551138) om propor- tionellt valsätt vid val inom lands- ting, kommunfullmäktige m.m. till- lämpas.

Val av svenska kyrkans centralsty- relse, kyrkomötets besvärsnämnd, utskott och valberedning skall vara proportionellt. om det begärs av minst så många ledamöter som mot- svarar den kvot som erhålls om anta- let närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser. ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal. skall den avrundas till närmast högre hela tal. Vid sådant proportio- nellt val skall bestämmelserna i la- gen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting. kom- munfullmäktige m.m. tillämpas.

Om ersättare ej väljs proportionellt skall vid valen även bestämmas den ordning. i vilken de skall inkallas till tjänstgöring.

• Sida 74
•  Original

Prop. 1984/85:165

Nu varande lydelse

74

Föreslagen lydelse

435

Svenska kyrkans centralstyrelse får handlägga ärenden endast om ordfö- randen eller, vid förhinder för denne, vice ordföranden samt minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande.

Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta enarsig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslags- röst. Bestämmelserna i29 kap. rätte- gångsbalken skall dock tillämpas i sådana personalfrågor där detta skall ske för arbetstagare i allmänhet hos staten.

445

Tjänster vid svenska kyrkans cent- ralstyrelse tillsätts av styrelsen.

455

Centralstyrelsens beslut får över- klagas genom besvär hos kyrkomö- tets besvärsnämnd. Detta gäller dock inte om annat är särskilt föreskrivet.

Kyrkomötets besvärsnämnd

465

Kyrkomötets besvärsnämnd är en myndighet under kyrkomötet.

Besvärsnämnden väljs av kyrko- mötet för varje valperiod.

475

Besvärsnämnden består av en ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare, och fyra in- om kyrkomötet valda ledamöter. Ordföranden väljs särskilt.

För ordföranden skall finnas en ersättare. Vad som föreskrivs om ordföranden gäller också ersättaren. För övriga ledamöter skall inom kyr- komötet utses lika många ersättare.

485

Besvärsnämnden är beslutför när ordföranden och minst tre andra le- damöter är närvarande.

Som nämndens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslags- rost.

• Sida 75
•  Original

Prop. ] 984/ 85: 165 75

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

49 & Besvärsnämndens hes/ul får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

• Sida 76
•  Original

Prop. 1984/85:165

Innehåll Propositionen .............................................. Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... Lagförslag .................................................. 1. Förslagtill lag om ändringi lagen ( 19821942) om svenska kyrkan 2. Förslagtill lag om ändringilagen(l982:943)om kyrkomötet . . . 3 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar .............................. Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 januari 1985 . . 1 Inledning ..............................................

2 Allmän motivering ...................................... 2.1 Förslaget i stort ................................... 2.2 Svenska kyrkans centralstyrelses rättsliga ställning ...... 2.3 Tillsättningthjänslter .............................. 2.4 Överklagande av centralstyrelsens beslut .............. 2.5 Vidaredelegation av kyrkomötets normgivning ......... 3 Upprättadelagförslag ................................... 4 Specialmotivering ....................................... 4.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan .......................................... 4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (l982:943) om kyrkomötet ....................................... 5 Hemställan ............................................. 6 Beslut ................................................. Kyrkomötets skrivelse 198533 ................................ Kyrkolagsutskottets betänkande l985:22 ........................ Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1985 . . . . 1 Anmälan av kyrkomötets yttrande ......................... 2 Kungörande av kyrkliga författningar ...................... 3 Hemställan ............................................. 4 Beslut ................................................. Bilagor Bilaga 1 Arbetsgruppens sammanfattning av sina överväganden och förslag ............................................. Bilaga 2 Arbetsgruppens författningsförslag ..................... Bilaga 3 Remissammanställning .............................. Bilaga 4 De för yttrande överlämnade lagförslagen ...............

minnb/gotab Stockholm 1985 82379

76

manga—..—

000004

11 11 13 15

16 17

17

18 '>')

22 23 24 43 43 44 45

45

46 49 57 72