Prop. 1981/82:222

om ändring i vallagen (1972:620), m.m.

Prop. 1981/82: 222

Regeringens proposition .- 1981/82:222

om ändring i vallagen (19725620), m.m.;

beslutad den 15 april 1982.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag _som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN CARL AXEL PETRI

2 Allmän motivering

2.1 Kontrollgranskning av underkända förtidsröster

Vid den preliminära rösträkningen i vallokalerna på valnatten skall poströster och röster som har avgetts hos utlandsmymligheter och på fartyg läggas åt sidan i vissa angivna fall (obehörig märkning av kuvert. dubbelröstning etc.). Föreskrifter om detta finns i 13 kap. 3 och 5 55 ValL. Röster som valförrättarna lägger åt sidan med stöd av dessa bestämmelser samlas i särskilda kuvert (omslag H). som förseglas och förses med anteckning om innehållet. Lagen reglerar inte hur innehållet i H-omslagen skall hanteras i fortsättningen.

Vallagskommittén föreslog i sitt första delbetänkande Översyn av vallagen 1 (s. 117) att vallagen skulle kompletteras meden regel om att valförrättarna skall lämna över H-omslagen till valnämnden tillsammans med det övriga valmaterial som skall lämnas dit enligt 13 kap. 7 & ValL och vidarebefordras till länsstyrelsen enligt 13 kap. Sä ValL för slutlig sammanräkning.

Under remissbehandlingen av kommitténs andra delbetänkande Översyn av vallagen 2 föreslog länsstyrelsen i Stockholms län att valnämnden skulle få till uppgift att vid den preliminära rösträkningen hos nämnden på onsdagen efter valdagen (onsdagsräkningen) granska inte bara de röster som har kommit in. till nämnden och behållits där utan också det material som valförrättarna lägger i H-omslag.

l prop. 1980/81: 170 (5.64) uttalade jag som min mening att reglerna om hur man skall förfara med rösterna i omslag l—l behövde förtydligas. Jag framhöll att dessa röster i princip borde granskas också av länsstyrelsen eller ev. av valnämnden. Jag ansåg emellertid att frågan borde övervägas ytterligare av" vallagskommittén och pekade särskilt på att man måste se till att skyddet för valhemligheten inte kommer i fara.

Kommittén har nu vid sina fortsatta överväganden stannat för den lösningen att valförrättarna bör lämna över H-omslagen till valnämnden och att valnämnden vid sin onsdagsräkning bör kontrollgranska innehållet i dessa omslag. De röster som valförrättarna har underkänt men som nämnden vid sin kontroll godkänner. kan då läggas i valurnorna och räknas tillsammans med de andra röster som nämnden räknar. dvs. sådana poströster. utlandsröster och fartygsröster som anländer till nämnden så sent att de inte hinner sändas ut till vallokalerna.

Alternativet att låta länsstyrelsen kontrollera innehållet i H-omslagen

• Sida 14
•  Original

Prop. l981/82:227 14

skulle enligt kommittén kunna äventyra skyddet för valhemligheten. Valsedlarna i H-omslagen har nämligen kvar sin anknytning till väljarna (röstkort eller adresskort m.m. medföljer). samtidigt som antalet röster i dessa omslag är ringa. En granskning av rösterna i H-omslagcn också hos länsstyrelsen skulle kunna leda till att länsstyrelsen i enstaka fall gjorde en annan bedömning än valförrättarna eller valnämnden och godkände någon eller några röster. Sådana röster skulle då få räknas för sig. Med tanke på hur få röster som brukar finnas i H—omslagen skulle antalet godkända röster uppenbarligen bli så ringa att skyddet för valhemligheten inte kunde ' upprätthållas.

Remissinstanserna har nästan alla tillstyrkt kommittéförslaget. En val- nämnd har dock — med hänvisning till att en slutlig granskning inte bör göras av en underordnad myndighet — förordat alternativet att låta länsstyrelsen ombesörja kontrollgranskningen.

Jag ansluter mig till kommittéförslaget. Kontrollen av att valförrättarna inte har felbedömt de fåtaliga rösterna i H-omslagen kommer visserligen enligt förslaget att göras av en annan valmyndighet (valnämnden) än den som svarar för den slutliga sammanräkningen av andra röster (länsstyrelsen). Mot en sådan lösning kan också invändas att vissa röster. nämligen sådana sent inkomna poströster o.d. som valnämnden själv kasserar och lägger i H-omslag. liksom hittills kommer att granskas bara en gång. Förutsättning- arna för att undvika misstag är emellertid i allmänhet gynnsammare vid valnämndens onsdagsräkning än vid valförrättarnas rösträkning på valnat- ten.

Alternativet att låta länsstyrelsen utföra kontrollen vid den slutliga sammanräkningen är svårt att förena med de höga krav på skydd för valhemligheten som man enligt min mening måste ställa. Jag kan därför inte förorda det alternativet. '

Förslaget att valnämnden skall kontrollgranska de förtidsröster som valförrättarna underkänner och lägger i H-omslag föranleder ändringar i 13 kap. 7 och 9 ås" ValL.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i vallagen ( 1972:620 ).

2. lag om ändring i lagen ( 1972:704 ) om kyrkofullmäktigval.

3. lag om ändring i folkomröstningslagen ( 1979:369 ).

Kommitténs sammanfattning av sitt förslag

Kommittén har haft i uppdrag att göra en allmän översyn av vallagen (1972:620) . särskilt med utgångspunkt från de praktiska erfarenheter som vunnits vid genomförandet av 1973 och 1976 års allmänna val. Delar av kommitténs arbete har- redovisats tidigare i betänkandena Översyn av vallagen 1 ( SOU 1978:64 ). Översyn av vallagen 2 ( SOU 1980:45 ) och Tiden för extra val till riksdagen (Ds Ju 1981:21). Återstående frågor i utrednings— arbetet. flertalet med anknytning till valprövningsnämndens verksamhet. redovisas i detta slutbetänkande.

I syfte att precisera valprövningsnämndens befogenheter att begära biträde av andra' myndigheter med utredningen i besvärsärenden enligt valförfattningarna föreslår kommittén ett tillägg till 15 kap. 6.5 vallagen av innebörd att statlig och kommunal myndighet är skyldig att lämna valprövningsnämnden uppgift och avge yttrande när nämnden så begär.

Enligt rådande praxis får endast en röstberättigad person föra talan mot beslut om valutgång. I de fall ett politiskt parti fört sådan talan har besvären avvisats. Med utgångspunkt från den allmänna principen inom förvaltningen att besvärsrätt tillkommer den som beslutet angår har kommittén funnit det stå bäst i överensstämmelse med den ställning partierna numera har att även ett parti får föra talan mot beslut om valutgång. Enligt kommitténs förslag skall motsvarande besvärsrätt tillkomma parti och kampanjkommitté i folkomröstning.

Förfarandet vid besvär över beslut enligt valförfattningarna uppvisar ganska stora variationer. I flertalet fall gäller dock huvudregeln inom förvaltningen att besvärshandlingen skall ges in till den myndighet som skall pröva besvären ( besvärsmyndigheten) och att fristen för ingivande av besvär är tre veckor. I fråga om besvär över valutgång gäller dock att besvärshand- lingen skall ges in till den myndighet som meddelat beslutet (beslutsmyn- digheten). Besvärstiden är tio dagar i riksdagsval och sju dagari kommunala val. Enligt valprövningsnämndens erfarenheter har det nuvarande besvärs- förfarandet berett de klagande vissa svårigheter. Kommittén förordar att besvärsförfarandet enligt valförfattningarna görs mera enhetligt och i möjligaste mån anpassas till vad som i allmänhet gäller inom förvaltningen. Ev. ändringar bör emellertid anstå tills den pågående översynen av förvaltningslagen är klar. Kommittén föreslår dock att besvärstiden i kommunala val skall förlängas från sju till tio dagar. _

Enligt 15 kap. 7 5 vallagen kan ett val upphävas om det i den verksamhet för förberedande och genomförande av val som myndighet svarar för har förekommit avvikelse från föreskriven ordning eller om det har förekommit sådant otillbörligt förfarande som avses i 17 kap. 8 5 brottsbalken (otillbörligt verkande vid röstning eller tagande av otillbörlig belöning vid röstning). Om

Prep. 1981/821222 34

någon av dessa omständigheter med fog kan antas ha inverkat på valutgången skall valprövningsnämnden upphäva valet. För att så snart som möjligt få ett slutgiltigt besked angående valutgången är det angeläget att valhesvärsären- den avgörs snabbt. Detta har haft till följd att valprövningsnämnden oftast. utan föregående domstolsprövning, fått ta ställning till frågan huruvida brottet otillbörligt verkande vid röstning begåtts. Prövningen i nämnden är emellertid huvudsakligen inriktad på vad som objektivt sett förekommit av otillbörligt handlande i samband med valet och vilka effekter detta med fog kan antas ha haft på valutgången. Frågan om den handlandes uppsåt är däremot av underordnad betydelse i jämförelse med vad som gäller vid domstolsprövningen. Av dessa skäl har kommittén funnit lämpligt att. i stället för hänvisningen till brottsbalken . förutsättningarna för upphävande av val uttryckligen anges i vallagen .

Valmyndigheterna har begärt vissa förändringar beträffande valbarhets- prövningen. Begäran har föranletts av att man i enstaka fall. p. g. a. försenade aviseringar om ändringar i fråga om kyrkobokföringsort eller medborgarskap inte haft riktiga uppgifter om dessa förhållanden på valdagen. Detta har 1 sin tur påverkat valbarhetsprövningen. som sker vid länsstyrelsens förrättning för slutlig sammanräkning och mandatfördelning. Kommittén har emellertid funnit att nuvarande förfarande kan godtas i avbidan på resultatet av den föreslagna omorganisationen av folkbokföring- en. Kommittén föreslår alltså ingen ändring i fråga om valbarhetsprövning- en. . .

I syfte att underlätta valmyndigheternas arbete med mandatfördelningen föreslår kommittén vissa ändringari 14 kap. vallagen. Ändringarna innebär att reglerna för mandatfördelning m. m. i kommunfullmäktigval såvitt möjligt har bringats i överensstämmelse med motsvarande regler för landstingsval. Sakligt sett innebär förslaget bl. a. den ändringen att samma kandidat inte kan erhålla platser från två eller flera partier i kommunfullmäk- tige. I sådant fall föreslås. i överensstämmelse med vad som gäller i riksdags- och landstingsval. att kandidaten skall tillträda det mandat för vilket hans . jämförelsetal är störst. Förslaget innebär också vissa ändringar i förfarandet i de sällsynta fall då antalet kandidater på ett partis valsedlar inte räcker till för att besätta det antal mandat som partiet erhållit i valet.

De poströster som valförrättarna kasserar vid preliminära rösträkningen i vallokalen, t. ex. på grund av att något formellt fel begåtts då försändelsen ställts i ordning, läggs i s. k. H-omslag. Dessa röster granskas inte vid den slutliga sammanräkningen hos länsstyrelsen. något som sker med övriga valsedlar. För att stärka garantierna för en enhetlig praxis vid bedömningen av poströster föreslår kommittén att de röster valförrättarna kasserat och lagt ill-omslag skall granskas också av valnämnden vid nämndens rösträkning på onsdagen efter valdagen. '

Kommittén föreslår att länsstyrelsernas skyldighet att underrätta riksskatå

• Sida 35
•  Original

Pmp. 1981/82222 35.

teverket om beslut angående indelning av kommun i valdistrikt skall upphöra.

Kommitténs förslag bedöms inte medföra ökade kostnaderför genomfö- randet av val.

Ev. lagändringar i anledning av kommitténs förslag bör kunna träda i kraft i sådan tid att de kan tillämpas vid 1982 års val.

• Sida 36
•  Original

Prop. 1981/82:222

Kommitténs lagförslag

1 Förslag till

36

Lag om ändring i vallagen ( 1972:620 )

Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972z620) dels att 14 kap. 21 5 skall upphöra att gälla, dels att 3 kap. 3 &. 13 kap. 9 &. 14 kap. 3, 15 d, 16.17. 19 och 22 55 samt 15 kap. 4. 6 och 7 åå skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap. 35

Varje kommun är indelad i valdistrikt. Är kommun indelad i valkretsar för val av kommunfullmäktige. skall varje sådan valkrets bilda ett eller flera valdistrikt.

Valdistrikt bör omfatta 1 200—1 500 röstberättigade. Endast om särskilda skäl föranleder det, får valdistrikt omfatta mer än 1 800 eller mindre än 300 röstberättigade.

Länsstyrelsen beslutar om kommuns indelning i valdistrikt på förslag av fullmäktige i kommunen. Det åligger kommun att under är närmast före år då ordinarie val till riksdagen skall äga rum se över indelningen. Om det är påkallat får länsstyrelsen självmant besluta om indelningen i valdistrikt sedan fullmäktige i kommunen har beretts tillfälle att yttra sig.

Beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas senast en månad före ingången av det år under vilket beslutet skall träda i tillämpning. Regeringen eller annan myndighet som beslutar om ändring i rikets indelning i landstingskommuner el- ler kommuner kan dock vid behov bestämma att beslut om indelning i valdistrikt får meddelas senare. Länsstyrelsen skall omedelbart kungöra sådana beslut i ortstidning _ inom valdistrikten samt tillställa cen- trala valmyndigheten avskrift av beslutet.

Beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas senast en månad före ingången av det år under vilket beslutet-skall träda i tillämpning. Regeringen eller annan myndighet som beslutar om ändring i rikets indelning i landstingskommuner el- ler kommuner kan dock vid behov bestämma att beslut om indelning i valdistrikt får meddelas senare. Länsstyrelsen skall omedelbart kungöra sådana beslut i ortstidning inom valdistrikten.

13 kap."

Vid offentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske, dock tidigast onsdagen efter valdagen. granskar valnämnden de ytterkuvert som kommit in till nämnden och behållits där samt kuvertens inne-

Vid offentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske. dock tidigast onsdagen efter valdagen. granskar valnämnden de ytterkuvert som kommit in till näinnden och_ behållits där samt kuvertens inne-

Prop. 1981/821222

Nuvarande lydelse

håll. Därvid äger 3—5 åå motsvaran- de tillämpning. Godkända val- och innerkuvert lägges i urnor. För varje val och valkrets användes en urna. ] samband med att kuvert lägges i urnan antecknas vid väljarens namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt.

Avgivna röster räknas. Därvid äger 6 & motsvarande tillämpning.

Föreslagen lydelse

håll. Därvid tillämpas 3—5 355. På samma sätt granskar nämnden inne- hållet i de ytterkuvert som valförrät- tarna enligt 13 kap. 3 och 5 5.6 lagt är sidan. Godkända val- och innerku- vert läggs i urnor. För varje val och valkrets används en urna. I samband med att kuvert läggs i urnan anteck- nas vid väljarens namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt. _

Avgivna röster räknas. Därvid tillämpas 6 5.

14 kap.

I fråga om riksdagsval bestämmer länsstyrelsen ordningen mellan kandi- datnamnen på partiernas valsedlar i valkretsen i den utsträckning som behövs för utseende av riksdagsledamöter och ersättare för dem.

I fråga om landstings- och kom- munfullmäktigval fördelar länssty- relsen platserna mellan partierna. Platserna fördelas i fråga om kortt- munfullmäktigval för varje valkrets. Länsstyrelsen fastställer även .för varje valkrets vilka personer som skall erhålla platserna samt utser suppleanter för landstingsledamöter och kommunfullmäktige.

Förrättningen skall genomföras utan dröjsmål. Vid avbrott i förrätt- ningen skall valsedlarna och övriga valhandlingar läggas i säkert förvar. Innan förrättningen äterupptages, skall länstyrelsen se till att obehörig åtgärd ej vidtagits med valhandling- arna.

[ fråga om landstings- och kom- munfullmäktigval fördelar länssty- relsen mandaten mellan partierna. Länsstyrelsen fastställer även för varje valkrets vilka pcrsoner som skall erhålla mandaten som ledamö- ter samt utser suppleanter för lands- tingsledamöter _och kommunfull- mäktige.

Förrättningen skall genomföras utan dröjsmål. Vid avbrott i förrätt- ningen skall valsedlarna och övriga valhandlingar läggas i säkert förvar. Innan förrättningen återupptas. skall länsstyrelsen se till att obehörig åtgärd ej vidtagits med valhandling- arna.

15då

Skall två eller flera platser besättas vid val till kommunfullmäktige, för- delas de mellan partierna så att plat- serna, en efter annan, tilldelas det parti som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelse- talet beräknas enligt andra stycket. Den första platsen som tilldelats parti besättes med den kandidat som står främst i den enligt ]5 5 bestämda ordningen mellan namnen, den and- ra med den kandidat som därefter

Mandaten i kommunfullmäktige fördelas för varje valkrets proportio- nellt mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen. Härvid till- delas mandaten. ett efter annat, det parti som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelse- talet beräknas, så länge partiet ännu ej tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal i valkretsen delas med 1,4. Därfter erhålls jämförelsetalet genom att partiets röstetal delas med

• Sida 38
•  Original

Prop. 1981/82222

Nuvarande lydelse

står närmast i ordningen och så vidare efter samma grund.

Jämförelsetalet beräknas. så länge partiet ännu ej tilldelats någon plats. genom att partiets röstetal delas med 1,4. Därefter erhålles jt'imh'irelsetalet genom att partiets röstetal delas med det tal som är I högre än det dubbla antalet av de platser som tilldelats partiet. Har samma kandidat erhållit platser från två partier, skall vid beräkning av det antal platser som utdelats vardera platsen anses blott som en halv plats och. om kandidaten erhållit platser från tre partier, som en tredjedels plats och så vidare efter samma grund.

Har ett parti tilldelats lika många platser som motsvarar antalet namn på partiets valsedlar, skall det uteslu- tas från vidare jämförelse.

Skall blott en plats besättas tillfaller platsen den kandidat som står främst i namnordningen inom det parti som har det största jämförelsetalet enligt andra stycket.

Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning.

38

Föreslagen lydelse

det tal som är I högre än det dubbla antalet av de mandat som redan tilldelats partiet i valkretsen.

För varje mandat som ett parti har erhållit i kommunfullmäktige utses en fullmäktig. Det första mandatet som tilldelats ett parti besätts med den kandidat sorti stårfrämst i den enligt 15 & bestämda ordningen mellan namnen, det andra med den kandidat som därefter står närmast i ordningen och så vidare efter samma grund.

Har ett parti erhållit flera mandat än antalet på partiets valsedlar upp- tagna namn skall överskjutande man- dat vara obesatt under den tid för vilken valet gäller. Är kommunen indelad i valkretsar skall dock över- skjutande mandat. nted tillämpning av 15 b 5 fjärde stycket, flyttas till annan valkrets. Kan mandat inte besättas med tillämpning av detta förfarande. skall det vara obesatt under den tid för vilken valet gäl- ler.

Mellan lika jämförelsetal avgörs företrädet genom lottning.

löå

Har kandidat vid val till landsting fått plats i ordning i mer än en valkrets eller för mer än ett parti och skulle han till följd därav erhålla mandat i mer än en valkrets eller för mer än ett parti. skall han tillträda det mandat. för vilket hans jämförel- setal är störst.

På grundval av de valsedlar som gällde för kandidatens namn när

Har en kandidat vid landstings- eller kommunfullmäktigval fått plats i ordning i mer än en valkrets eller för mer än ett parti och skulle han till följd därav erhålla mandat i mer än en valkrets eller för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat, för vilket hans jämförelsetal är störst.

På grundval av de valsedlar som gällde för kandidatens namn när

• Sida 39
•  Original

Prop. 1981/821222

Nuvarande lydelse

detta erhöll plats i ordningen faststäl- les vid ny sammanräkning vem som skall erhålla mandat som kandidaten ej tillträder. Vid denna uträkning gäller varje valsedel som hel röst. Med iakttagande-av att namn på kandidat som redan tillträtt mandat för partiet anses som obefintligt skall röstvärdet tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta röstetal erhåller manda- tet. Mellan lika tal avgöres företrä- det genom lottning.

Föreslagen lydelse

detta erhöll plats i ordningen fast-' ställs vid ny sammanräkning vem som skall erhålla mandat som kandi- daten ej tillträder. Vid denna uträk- ning gäller varje valsedel som hel röst. Me'd iakttagande av att namn på kandidat som redan tillträtt man- dat för partiet anses som obefintligt skall röstvärdet tillgodoräknas det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta röstetal erhåller man- datet. Mellan lika tal avgörs företrä- det genom lottning.

Har till följd av denna paragraftvä eller flera mandat ej tillträtts. tillsätts de ett och ett allt efter storleken på jämförelsetalen för namnen enligt 6 &.

Bestämmelserna i första - tredje styckena äger motsvarande tillämp- ning för det fall att kandidat vid val till kommunfullmäktige fått plats i ordning i mer än en valkrets och till följd därav skulle erhålla plats i mer än en valkrets. Är vid tillämpningen av andra stycket fråga om' plats för mer än ett parti skall sammanräk- ningen ske inom det parti för vilket plats först-skulle ha tilldelats kandi- daten.

-17å

När platserna i landsting och kom- munfullmäktige fördelats mellan partier och besatts med ledamöter. skall länsstyrelsen utse suppleanter för landstingsledamöter och kom— munfullmäktige.

När mandaten i landsting och kommunfullmäktige fördelats mel- lan partier och besatts med ledamö- ter. skall-länsstyrelsen utse supple- anter för landstingsledamöter och kommunfullmäktige. '

19 5

För kommunfullmäktige utses suppleanter på följande sätt. För varje ledamot görs en-sammanräkning inom det parti. för vilket han har blivit vald. Vid varje sammanräkning tas hänsyn endast till de valsedlar som upptar ledamotens namn och som på grund härav gällde för detta namn. när det fick plats i ordning. Varje valsedel gäller som hel röst. Med iakttagande av att namn på kandidat som har blivit genom valet utsedd till ledamot skall anses som obefintligt tillgodoräknas röstvärdet det namn som står främst på sedeln. Den som får högsta röstetalet är utsedd till suppleant för den ledamot som sammanräkningen avser. Mellan lika tal avgörs företrädet genom lottning.

Om det antal suppleanter som har utsetts enligt andra stycket är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt 2 kap. 2 % kommunal- lagen (19771179) och samma suppleant har utsetts för tre eller flera

• Sida 40
•  Original

Prop. 1981/82:22'2 40

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ledamöter, görs ytterligare en sammanräkning för var och en av dessa ledamöter. Därvid skall även namn på kandidat som har blivit genom valet utsedd till suppleant för den ledamot som sammanräkningen avser anses som obefintligt. I övrigt förfars på sätt som anges i andra stycket.

Om antalet suppleanter fortfarande är mindre än det antal som kommun- fullmäktige har bestämt enligt 2 kap. 2 5 kommunallagen och samma suppleant har utsetts för fem eller flera ledamöter. görs ytterligare en sammanräkning för var och en av dessa ledamöter.

Därefter görs på motvarande sätt successivt ytterligare sammanräkningar för de ledamöter vilkas suppleanter har utsetts för sju eller flera ledamöter. nio eller flera ledamöter. och så vidare. så länge antalet suppleanter är mindre än det antal som kommunfullmäktige har bestämt enligt 2 kap. 2 &

kommunallagen .

Kan föreskrivet antal suppleanter inte utses enligt andra —femte styck- ena skall därvid bero.

225

Har landstingsledamot avgått före utgången av den tid för vilken han blivit vald. skall länsstyrelsen på anmälan av landstingets ordförande till ordinarie landstingsledamot in- kalla den suppleant som enligt den mellan suppleanterna bestämda ord- ningen står i tur att inträda.

Har fullmäktige avgått för utgång- en av den tid för vilken han blivit vald. skall länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordförande vid of- fentlig förrättning genom ny sam- manräkning inom det parti för vilket den avgångne blivit vald utse efter- trädare för honom. Blev den avgång- ne vald för flera partier, skall sam- manräkningen ske inom det parti från vilket plats först tilldelats honom. Vid sammanräkningen äger 7 5 andra stycket motsvarande till- lämpning.

Har ledamot i landsting eller kont- munfullmäktige avgått före utgång- en av den tid för vilken han blivit vald skall länsstyrelsen på anmälan av landstingets respektive kommun- fullmäktiges ordförande till ordina- rie ledamot inkalla den suppleant som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordningen står i tur att inträda.

Finns ej någon som enligt första stycket kan inkallas till ordinarie ledamot skall länsstyrelsen vid of- fentlig förrättning genom ny sam- manräkning inom det parti för vilket den avgångne blivit vald utse efter- trädare för honom. Vid den nya sammanräkningen tillämpas 15 b. 15 c. och 16—1855 när det gäller efterträdare för landstingsledamot och 15 d. 17 och 19 55 när det gäller efterträdare för fullmäktig.

Finns ej någon som kan utses till efterträdare för landstingsledamot el- ler fullmäktig, skall därvid bero.

15 kap.

4.5

Talan mot beslut. varigenom centrala valmyndigheten eller länsstyrelsen fastställt utgången av val eller av sådan förrättning som avses i 14 kap. 13 . 14. 22 eller 23 & föres hos valprövningsnämnden genom besvär.

• Sida 41
•  Original

Prop. 1981/82:222

Nuvarande lydelse

Besvärshandlingen skall ges in till beslutsmyndigheten och vara myn- digheten till handa, om besvären avser riksdagen, inom tio dagar och, om besvären avser landsting eller kommunfullmäktige. inom sju dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades. Har besvärshandling kommit in till valprövningsnämnden före besvärstidens utgång. skall den omständigheten att inlagan kommit in till beslutsmyndigheten först där- efter dock ej föranleda att besvären lämnas utan prövning.

41

Föreslagen lydelse

Talan får föras av den som enligt röstlängd var röstberättigad vid valet samt av den som enligt beslut av länsstyrelsen över anmärkning mot röstlängden var utesluten från röst- rätt. Talan får också föras av parti.

Besvärshandlingen skall ges in till beslutsmyndigheten och vara myn- digheten till handa inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades. Har besvärshandlingen kommit in till valprövningsnämnden före besvärstidens utgång. skall den omständigheten att inlagan kommit in till beslutsmyndigheten först där-- efter dock ej föranleda att besvären lämnas utan prövning.

Snarast möjligt efter besvärstidens utgång skall beslutsmyndigheten samtidigt kungöra samtliga besvär som anförts och sända besvärshandling- arna till valprövningsnämnden. Avser besvären riksdagen. införes kungörel- sen i Post— och Inrikes Tidningar. Avser besvären landsting eller kommun- fullmäktige. införes kungörelsen i ortstidning inom landstingskommunen respektive kommunen. I kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring över besvären skall ha kommit in till valprövningsnämnden. Beslutsmyndigheten skall därjämte skyndsamt inkomma till valprövnings- nämnden med yttrande öer besvären.

Besvär över beslut. varigenom har fastställts utgången av val i hela riket av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige. prövas av valprövnings- nämnden i den sammansättning denna hade vid tiden för valet.

6.5-

Finner valprövningsnämnden i ärende enligt 4 & behövligt att någon höres som vittne vid domstol. kan nämnden förordna att vittnesförhör skall äga rum vid allmän underrätt.

Finner valprövningsnämnden i ärende enligt 4 &" behövligt att någon hörs som vittne vid domstol. kan nämnden förordna att vittnesförhör skall äga rum vid allmän underrätt.

Ifråga om bevisupptagning enligt första stycket gäller 35 kap. 10 och.11 åå rättegångsbalken i tillämpliga delar. Ersättning till vittne utgår av allmänna medel. Kostnaden härför skall stanna på statsverket.

Har i den verksamhet för förbere- dande och genomförande av val. för

Statlig och kommunal myndighet skall lämna uppgift och avge yttrande till valprövningsnämnden. då nämn- den begär det.

Hari den verksamhet för förbere- dande och genomförande av val. för

• Sida 42
•  Original

Prop. 1981/82:222

Nuvarande lydelse

vilken myndighet svarar. förekom- mit avvikelse från föreskriven ord- ning eller ltar vid valet förekommit sådant otillbörligt förfarande som avses i 17 kap. 8 55 brottsbalken . skall valprövningsnämnden. om det med fog kan antagas att vad som före- kommit har inverkat på valutgång- en. vid prövning av besvär över valet upphäva detta i den omfattning som behövs och förordna om omval i valkrets. Kan rättelse åstadkommas genom förnyad sammanräkning el- ler annan sådan mindre ingripande åtgärd. skall nämnden dock i stället för att förordna om omval uppdraga åt beslutsmyndigheten att vidtaga sådan rättelse.

Har vid förrättning som avses i 14 kap. 13,14. 22 eller 23 åförekom- mit avvikelse från föreskriven ord- ning och är det ej osannolikt att avvikelsen har inverkat på utgången av förrättningen. skall valprövnings- nämnden vid prövning av besvär över förrättningen upphäva denna och uppdraga åt beslutsmyndigheten att vidtaga erforderlig rättelse.

Föreslagen lydelse

vilken myndighet svarar. förekom- mit avvikelse från föreskriven ord- ning. skall valprövningsnämnden. om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången. vid prövning av besvär över valet upphäva detta i den omfattning som behövs och förordna om omval i valkrets. Kan rättelse åstadkommas genom förnyad sam- manräkning eller annan sådan mind- rc ingripande åtgärd. skall nämnden dock i stället för att förordna om omval uppdra åt beslutsmyndighe- ten att vidta sådan rättelse.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas också om någon vid valet vidtagit åtgärd som varit ägnad att hindra röstningen eller förvanska dess utgång eller på annat sätt otill- börligt inverka på röstningen.

Har vid förrättning som avses i 14 kap. 13. 14. 22 eller 23 åförekom- mit avvikelse från föreskriven ord— ning och är det ej osannolikt att avvikelsen har inverkat på utgången av förrättningen. skall valprövnings- nämnden vid prövning av besvär över förrättningen upphäva denna och uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta erforderlig rättelse.

Om enligt bestämmelse i lag talan mot visst beslut" icke får föras eller skall föras i särskild ordning. får omständighet som avses med beslutet ej åberopas vid besvär som avses i denna paragraf.

Om talan i samband med besvär över val mot länsstyrelses beslut över anmärkning mot röstlängd eller om rättelse av allmän röstlängd före- skrives i 4 kap. 6 %$. 8 %$ tredje stycket och 18.6 första stycket.

Om talan i samband med besvär över val mot länsstyrelses beslut över anmärkning mot röstlängd eller om rättelse av allmän röstlängdföre- skrivs i 4 kap. 6 så. 8 & tredje stycket och 185 första stycket.

• Sida 43
•  Original

Prop. 1981/821222 43

2 Förslag till Lag om ändring i lagen (l972:704) om kyrkofullmäktigval

Härigenom f(.'>reskrivs att 43 och 50 så lagen ( 1972:704 ) om kykofullmäk- tigval skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

43 s Den slutliga sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen vid offentlig förrättning som påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall kungöra tid och plats för sammanräkningen. l kungörelsen anges i förekommande fall i vilken ordning som de olika valen kommer att räknas..om hinder ej möter. Kungörelsen skall anslås på församlingarnas anslagstavlor samt senast dagen Nuvarande lydelse före sammanräkningens början införas i ortstidning inom länet.

I fråga om den slutliga samman- räkningen tillämpas i övrigt de bestämmelser i .14 kap. 15 andra stycket, 2—4 åå. 5 5 första stycket 1 och 2 samt 15. 15 d. 16. 17 och 19—24 åå vallagen (1972:620) som avser val av kommunfullmäktige och utseende av suppleanter för fullmäk- tige. '

I fråga om den slutliga samman- räkningen tillämpas i övrigt de bestämmelser i 14 kap. 15 andra stycket. 2—4 åå. 5 % första stycket 1 och25amt15. 15 d,16.17. 19, 200eh 22—24 åå vallagen (19721620) söm

' avser val av kommunfullmäktige och

utseende av suppleanter för fullmäk- tige.

Vad som sägs i 14 kap." 19 ävallagen om beslut som har fattats med stöd av 2 kap. 2 & kommunallagen (1977: 179) skall vid tillämpningen av första stycket i stället gälla beslut som har fattats med stöd av 8 & 4 mom. eller 32 a 5 lagen (1961:436) om församlingsstyrelse.

50 % Talan mot beslut. varigenom länsstyrelsen fastställt utgången av val eller av förrättning för utseende av efterträdare för fullmäktig eller av ytterligare suppleant föres hos valprövningsnämnden genom besvär.

Besvärshandlingen skall ges in till länsstyrelsen och vara denna till handa inom sju dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades. Har besvärshandling kommit in till valprövningsnämnden före besvärs- tidens utgång. skall den omständig- heten att inlagan kommit in till länsstyrelsen först därefter dock ej föranleda att besvären lämnas utan prövning.

Talan får föras av den som enligt röstlängd var röstberättigad vid valet samt av den som enligt beslut av länsstyrelsen över anmärkning mot röstlängden var utesluten från röst- rätt. Talan får också föras av parti.

Besvärshandlingen skall ges in till länsstyrelsen och vara denna till handa inom tio dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades. l-lar besvärshandling kommit in till valprt'övningsnämnden före besvärs- tidens utgång. skall den omständig- heten att inlagan kommit in till länsstyrelsen först därefter dock ej föranleda att besvären lämnas utan prövning.

Snarast möjligt efter besvärstidens utgång skall länsstyrelsen samtidigt kungöra samtliga besvär som anförts och sända besvärshandlingarna till valprövningsnämnden. Kungörelsen införes i ortstidning inom kommun i

• Sida 44
•  Original

Prop. 1981/82:222 44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vilken församlingen ingår. I kungörelsen anges viss kort tid inom vilken förklaring över besvären skall ha kommit in till valprövningsnämnden. Länsstyrelsen skall därjämte skyndsamt inkomma till valprövningsnämnden med yttrande över besvären.

Den som vill anföra besvär har rätt att hos länsstyrelsen genast erhålla utdrag ur protokoll eller annan handling över förrättningen.

3 Förslag till Lag om ändring i folkomröstningslagen (1979z369)

Härigenom föreskrivs att 16 och 17 åå folkomröstningslagen (1979z369) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

165

Talan mot beslut. varigenom ccn- trala valmyndigheten har fastställt utgången av folkomröstning. förs hos valprövningsnätnnden genom besvär. Besvären prövas av valpröv- ningsnämnden i den sammansätt- ning denna hade vid tiden för omröstningen. [ fråga om sådan talan tillämpas i övrigt bestämmel- serna i 15 kap. 4 å andra och tredje styckena vallagen (l972:620) om besvär som avser riksdagen samt 5. 6 och 9 åå samma kapitel.

Talan får föras av den som enligt röstlängd var röstberättigad vid folk- omröstningen samt av den som enligt beslut av länsstyrelsen över anmärkning mot röstlängden var utesluten från rösträtt.

Talan mot beslut, varigenom cen- trala valmyndigheten har fastställt utgången av folkomröstning. förs hos valprövningsnämnden genom besvär. Besvären prövas av valpröv- ningsnämnden i den sammansätt- ning denna hade vid tiden för omröstningen. I fråga om sådan talan tillämpas i övrigt bestämmel- serna i 15 kap. 4 å tredje och fjärde styckena vallagen (l972:620) om besvär som avser riksdagen samt 5. 6 och 9 åå samma kapitel.

Talan får föras av den som enligt röstlängd var röstberättigad vid folk- omröstningen samt av den som enligt beslut_av länsstyrelsen över "anmärkning mot röstlängden var utesluten frän rösträtt. Talan får också föras av parti samt av sådan kommitté som har bildats för att verka för något av de förslag som omröstningen gäller och som erhållit statsbidrag för sin verksamhet.

17å

Hari den verksamhet för förbere- dande och genomförandc av folkom- röstning. för vilken myndighet sva- rar. förekommit avvikelse från före- skriven ordning eller har vidfolkom- röstningen förekommit sådant otill- börligt förfarande som avses i

Har i den verksamhet för förbere- dande och genomförande av folkom- röstning. för vilken myndighet sva- ' rar. förekommit avvikelse från före-

skriven ordning. skall valprövnings- nämnden. om det med fog kan antas att ' vad som har förekommit har

• Sida 45
•  Original

Prop. 1981/82:222

Nuvarande lydelse

]7kap. 8.6 brottsbalken, skall val- prövningsnämnden. om det med fog kan antas att vad som har förekom— mit har inverkat på utgången av omröstningen, vid prövning av besvär över omröstningen upphäva denna i den omfattning som behövs och förordna om ny omröstning beträffande ett eller flera områden som bildar valkrets vid val av kom- . munfullmäktige eller. om rättelse kan åstadkommas genom förnyad rösträkning. uppdra åt centrala val- myndigheten att vidta sådan rättel- se. Förordnande om ny omröstning får dock. såvitt gäller rådgivande folkomröstning. meddelas endast om vad som förekommit kan ha lett till att resultatet av folkomröstning- en har blivit missvisande med hänsyn till omröstningens ändamål.

45

Föreslagen [_i'delse

inverkat på utgången av omröstning- en, vid prövning av besvär över omröstningen upphäva denna i den omfattning som behövs och förordna om ny omröstning beträffande ett eller flera områden som bildar val- krets vid val av kommunfullmäktige eller. om rättelse kan åstadkommas genom förnyad rösträkning. uppdra åt centrala valmyndigheten att vidta sådan rättelse. Förordnande om ny omröstning får dock. såvitt gäller rådgivande folkomröstning medde- las endast om vad som förekommit kan ha lett till att resultatet av folkomröstningen har blivit missvi- sande med hänsyn till omröstningens ändamål.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas också om någon vid omröstningen vidtagit åtgärder som varit ägnade att hindra omröstningen eller förvanska dess utgång eller på annat sätt otillbörligt inverka på omröstningen.

Om enligt bestämmelse i lag talan mot visst beslut inte får föras eller skall föras i särskild ordning, får omständighet som avses med beslutet inte åberopas vid besvär som avses i denna paragraf.- '

Att bestämmelserna i 4 kap. 6 s'. 8 Få tredje stycket odh 18 & första stycket vallagen (19722620) om talan i samband med besvär ("över val mot länsstyrelses beslut över anmärkning mot röstlängd eller om rättelse av allmän röstlängd skall tillämpas i fråga om besvär över folkomröstning följer av 5 å andra stycket.

• Sida 46
•  Original

Prop. 1981/82:222 46

Sammanställning av remissyttrandena över betänkandet (Ds Ju 1982zl) Översyn av vallagen 3

Följande remissinstanser har yttrat sig: Svea hovrätt, riksskatteverket (RSV). länsstyrelserna i Stockholms län. Malmöhus län. Göteborgs och Bohuslän. Älvsborgs län och Jämtlands län. valprövningsnämnden; Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet. valnämnderna i Stockholms kom- mun. Södertälje kommun. Helsingborgs kommun och Örebro kommun. Svenska kyrkans församlings- och 'pastoratsförbund och Stockholms stifts församlings- och pastoratsförbund.

Länsstyrelsernai Malmöhus län. Göteborgs och Bohus län och Älvsborgs län har bifogat yttranden från valnämnderna i Malmö kommun. Göteborgs kommun resp. Borås kommun.

Valnämnden i Stockholms kommun har såsom eget yttrande åberopat ett tjänsteutlåtande av valnämndens kansli.

1 Allmänna synpunkter

Länsstyrelserna. Landstingsförbundet, valnämnderna i Södertälje kommun och Borås kommun. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund och Stockholms sifts församlings- och pastoratsförbtmd tillstyrker kommittéför- slaget eller Iämnar det utan erinran.

2 Kontrollgranskning av underkända förtidsröster m. m.

RSV tillstyrker kommitténs förslag rörande granskning av innehållet i H-omslagen. Arbetet i vallokalen sker normalt under stor stress efter det valförrättningen avslutats. För att snabbt få fram de preliminära valresulta- ten och för att inte av trötthet begå misstag-i tveksamma bedömningsfall underkänns de kuvert och valsedlar där tveksamhet uppstår beträffande giltigheten. Underkända kuvert eller valsedlar läggs därvid i särskilda omslag. De förtidsröster som på grund av tveksamhet lagts i omslag H blir i nuläget inte föremål för någon förnyad granskning på det sätt som gäller beträffande valsedlar som lagts i omslag B. Risken finns därför att t. ex. ett innerkuvert som innehåller två valsedlar förblir underkänt om det lämnats som förtidsröst medan en av de två valsedlarna under vissa förutsättningar godkänns vid länsstyrelsens slutliga granskning om den lämnats i vallokalen. RSV bedömer det vara av stor vikt att avlämnade röster får en likartad behandling oavsett om de lämnas som förtidsröster eller i vallokalen. Verket bedömer det heller inte vara möjligt att ålägga valförrättarna att under tidspress och trötthet göra några djupare analyser i tveksamma fall. Därför vill RSV betona vikten av att kommitténs förslag i dessa delar genomförs till

• Sida 47
•  Original

040 041

Prop. 1981/82:222 47

1982 års val.

Länsstvrelsen i Stockholms län: Valnämndens överprövning av H- omslagens innehåll bör ge den eftersträvade enhetliga bedömningen. Tabellen över kassationsanledningar på s. 69 i betänkandet bör kunna utgöra underlag för en bra "arbetsblankett" vid valnämndernas granskning.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus [än vill i detta sammanhang åter ta upp problemet med de valkuvert med blå landstingsvalsedlar. som påträffas vid behandlingen av poströster i de kommuner som inte ingår i landstings- kommun.

Under åren har olika besked lämnats från skilda håll om hur sådana valkuvert skall bedömas. Länsstyrelsen anser att valkuvert med felaktig färg skall förklaras vara ogiltiga.

För att inte längre oklarhet skall råda härom. bör en bestämmelse införas som ett sista stycke i 13 kap. 4 & vallagen av förslagsvis följande lydelse: "Om valkuvert eller innerkuvert från väljare. som inte skall delta i val av landstingsledamöter,"synes innehålla en blå valsedel. skall med valkuvertet förfaras på sätt föreskrives i 5 €."

På H-omslaget skall finnas anvisning om att ytterkuvert med valkuvert eller innerkuvert innehållande ogiltig blå valsedel skall läggas i H-omslag.

Valnämnden i Göteborgs kommun anser att 13 kap. 45 andra stycket andra meningen vallagen bör ha en lydelse som motvarar 4 & tredje stycket femte meningen. En postfunktionär kan av misstag ta emot mer än ett valkuvert för något av valen.

l '4 & bör även införas en bestämmelse angående behandlingen av valkuvert/innerkuvert med blå valsedlar i de fall dessa hänför sig till väljare hemmahörande i Göteborgs. Malmö eller Gotlands kommun.

Den av kommittén i "Översyn av vallagen "l" föreslagna ändringen i

' 13 kap. 7 & bör genomföras. Ett alternativ är att anpassa texten till den i 11 å

andra meningen. .

Vid röstsammanräkningar i större kommuner onsdagen efter valet är ett stort antal personer engagerade i valnämndernas arbete. För att den eftersträvade enhetliga bedömningen skall uppnås. måste samma personer ta ställningtill samtliga fall av felaktiga poströster. I de kommuner som inte tillhör ett landsting rör det sig om ett betydande antal ytterkuvert lV. Valnämnden befarar att förrättningen därigenom kommer att försenas.

lde mindre kommunerna kommer enligt föreliggande förslag poströsterna att i stor utsträckning kontrolleras två gånger av samma valförrättarc/ valnämndsledamöter.

l omslag H läggs även poströster som kommer in till valnämnden. sedan onsdagssammanräkningen har påbörjats. Ett antal ytterkuvert lV från utlandsmyndigheter och fartyg skickas efter varje val av RSV ut till valnämnderna flera dagar eller veckor efter det att valnämndens samman- räkning avslutats. Det innebär att valnämnden då måste iordningställa nya H-omslag. föra protokoll och överlämna'det hela till länsstyrelsen. En

• Sida 48
•  Original

Prop. 1981/82:222 48

bestämmelse måste införas i vallagen så att RSV får möjlighet att självt omhänderta dessa ytterkuvert lV.

Valnämnden i Malmö: Vid överläggningar mellan företrädare för bl. a. valnämnderna i Göteborg och Malmö samt riksskatteverkets valsektion har behandlats frågor som sammanhänger med att det i Göteborg och Malmö inte förekommer landstingsval. Därvid har från Malmö valnämnds sida påpekats olägenheterna av att innehållet i H-omslagen inte blivit föremål för granskning. l riksskatteverkets handledning för valförrättare 1979 står visserligen att om ytterkuvert IV innehåller landstingsvalsedlar skall kuverten med riksdags- och kommunfullmäktigvalsedlar godkännas och kovertet med landstingsvalsedlar inte godkännas och senare läggas i omslag H. Valnämnden är medveten om att denna föreskrift inte alltid har iakttagits. l stället har samtliga kuvert med valsedlar återinlagts i ytterkuvert IV och detta i sin turi omslag H. Vid de förfrågningar som valnämnden gjort bland valförrättarc i Malmö har även framkommit att i ytterkuvert IV förekommit många andra varianter på valkuvert. exempelvis ett kuvert för landstingsval och ett för riksdagsval men inget för kommunfullmäktigval eller ett kuvert för landstingsval och ett för kommunfullmäktigval men inget för riksdagsval samt att valförrättarna funnit det säkrast att underkänna alla kuverten och lägga innehållet i omslag H.

Av det anförda framgår att valnämnden med tillfredsställelsc noterar kommitténs förslag att låta valnämnderna granska innehållet i omslag H vid onsdagsräkningen. Härigenom uppnås en mera enhetlig bedömning av innehållet i dessa omslag. vilket är av stor betydelse särskilt i de tre landstingsfria kommunerna.

Valnämnden tillstyrker därför kommitténs förslag i denna del. Svenska kommunförbundet delar kommitténs bedömning av de särskilda problem rörande valhemligheten som är förenade med att låta länsstyrelsen kontrollera innehållet i Il-omslagen. Med hänsyn till mängden poströster som valnämnden hanterar föreligger inte några motsvarande risker för valhemligheten om denna granskning i. stället sker hos valnämnden. Förslaget medför ett visst merarbete och därmed ökade kostnader för valnämnderna. Merarbetct får dock anses relativt begränsat. Vägt mot den ökade rättssäkerhet som härigenom vinns. bör förslaget godtas.

Valnämnden i Helsingborgs kommun anför liknande synpunkter. Valnämnden i Stockholms kommun finner kommitténs överväganden och förslag riktiga. Den föreslagna hanteringen gagnar valförrättningens kvali— tet.

Antalet förtidsröster ökar för varje valår. vilket får till följd att också fler förtidsröster kan bli behäftade med formella fel som medför ett underkän- nande av rösten.

Valförrättarna i valdistriktet har under valdagen att göra en priliminär bedömning av valsedlarnas och valkuvertens giltighet. Länsstyrelsen gör sedan den slutliga bedömningen. Detta har dock tidigare inte gällt de

• Sida 49
•  Original

Prop. 1981/821222 49

förtidsröster (ytterkuvert IV) som haft formella fel. Dessa har lagts i omslag H och inte prövats vidare. _

Det nu föreliggande förslaget innebär en enklare hantering i vallokalerna och möjligheter till en enhetligare och mer kvalificerad bedömning hos valnämnden. Valnämndens efterprövning av innehållet i omslag H innebär ett visst merarbete under onsdagsräkningen. vilket dock torde vara av marginell betydelse.

Hanteringen av ytterkuvert IV (förtidsröster) som kommit in till valnämn- den efter onsdagsräkningen berörs kortfattat i betänkandet. De förtidsröster som kommer in till riksskatteverket så sent att de inte hinner sändas till valnämnden före det att onsdagsräkningen påbörjats översänds senare till valnämnden av riksskatteverket. Valnämnden i sin tur registrerar de inkomna handlingarna. Förtidsröster läggs i omslag H och sänds till länsstyrelsen.

Denna hantering. som i och för sig inte är direkt omfattande. synes dock helt onödig. Eventuella brister i valnämndens formella hantering kan också leda till att valhemligheten röjs i dessa fall.

Valnämnden föreslår att vallagen ändras så att riksskatteverket ges möjligheter att behålla dessa sent inkomna förtidsröster för slutlig förvaring under mandatperioden eller att vidarebefordra dem direkt'till länsstyrel- sen.

Valnämnden i Örebro kommun vill alls inte av arbetsbelastnings- eller andra sådana skäl motsätta sig kommitténs förslag att lägga den slutliga granskningen av H-omslagens innehåll hos nämnden. Nämnden finner det emellertid närmast stötande. att en slutlig granskning förläggs till en underordnad myndighet.

Nämnden har i denna fråga haft överläggningar med de främsta företrädarna för valfunktionen hos länsstyrelsen i Örebro län. Full enighet rådde om nämndens synsätt.

Länsstyrelsens representanter ansåg. att om valdistriktens och valnämn- dens H-omslag samlades och granskades valkretsvis möjligheterna att röja valhemlighet vore ytterst ringa. närmast uteslutna. Detta resonemang bygger på uppläggningen av det system som länsstyrelsen använder vid gransknings- förrättningen. Om en grupp granskar H-omslagets innehåll och för in röstningen med "P" i röstlängden och om en annan grupp därefter, utan tillgång till röstkorten, öppnar valkuverten måste kravet på valhemlighet vara tillgodosett.

I själva verket skulle en granskning hos valnämnden vid en till sin omfattning klen poströstning inte ge'stort bättre skydd för valhemlighe- ten.

Valnämnden har mycket noggrant övervägt frågan och har. inte minst på grund av uttalandet från länsstyrelsens representanter. stannat vid att avstyrka detta kommitténs förslag.

Nämnden förordar sålunda. att granskning av H-omslagen skall ske men

• Sida 50
•  Original

Prop. 1981/821222 50

ombesörjas av den slutliga sammanräkningsmyndigheten länsstyrelsen. Skulle kommitténs förslag genomföras. har valnämnden ingen erinran mot den föreslagna utformningen av lagtexten. Nämnden delar kommitténs mening att några merkostnader inte uppkom- mer, om förslaget genomförs.

3 Valbarhetsprövningen

. RSV framhåller följande med anledning av kommitténs förslag att inte f. n. ändra på den nuvarande ordningen. Även om de olägenheter. som orsakas av reglerna om valbarhetsprövning. har varit och förväntas bli begränsade anser RSV att de nuvarande förhållandena inte är tillfredsställande. Enligt RSVs mening bör ett så tungt vägande moment i valgenomförandet som prövning av valbarhet styras av regler som fullt ut är möjliga att följa. Valförfarandet i övrigt kringgärdas överlag av en ytterst noggrann reglering. RSV önskar därför ett klarläggande när det gäller valbarhetsreg- lerna. Det slutliga valresultatet bör på intet sätt bli beroende av tillfällighe- ter. Som kommittén angett kan valresultatet bli olika beroende på vilken regel (efterträdar- eller obefintlighetsregeln) som tillämpas då det visat sig att kandidat inte varit valbar.

RSV vill här framhålla sin uppfattning att enbart den s. k. efterträdarre- geln bör vara gällande. Ett tungt vägande skäl bör vara att väljarna säkerligen är av den uppfattningen att kandidaterna som finns upptagna på valsedlarna också är valbara. Av denna anledning anser RSV att det måste framstå som naturligt att den väljargrupp som röstat fram en kandidat. som av viss anledning inte kan tillträda mandatet eller som vid ett senare tillfälle inte uppfyller behörighetsvillkoren. även skall tillsätta ersättare för denne. Även vallagskommittén har berört denna princip (s. 67). RSV vill i detta sammanhang peka på förhållandet att om kandidat inte skall tillträda mandat till följd av s. k. dubbelvalsa'vveekling skall med tillämpning av efterträdar- regeln fastställas vem som skall erhålla det lediga madatet (14 kap. 165 vallagen ).

Om efterträdarregeln skulle bli tillämpbar även då en kandidat måste avstå ett mandat därför att han eller hon inte är valbar Skulle de olägenheter som hänger ihop med den nuvarande ordningen försvinna.

RSV vill upplysa om att samtliga länsstyrelser har haft och kommer att ha tillgång till ADB-rutiner som ger möjlighet till den kontroll som enligt komittén hittills tillämpats vid bl. a. länsstyrelsen i Malmöhus län. Detta kontrollsystem är inte heltäckande, vilket även kommittén framhållit.

Länsstyrelsen i Stockholms län: För länsstyrelserna — i vart fall i ett så stort län som Stockholms län — innebär en fullständig och formellt helt riktigt genomförd valbarhetskontroll en betungande arbetsuppgift. I sämsta fall kan den. trots stora personalinsatser. fördröja den slutliga sammanräkningen.

• Sida 51
•  Original

Prop. 1981/822222 51

Det skulle därför vara en avsevärd fördel om det kunde få anses vara godtagbart att ca tio dagar före valdagen jämföra kandidatbandet med det då gällande folkbokföringsbandet. Vid sammanräkningen bevakas och kontrol- leras tveksamma fall. Särskilt viktigt är detta vid konkurrerande kandidat- listor. Som visats genom exemplet på s. 64 och 65 i betänkandet är det ju endast i de fall ett parti gått fram med mer än en Iisttyp och med delvis gemensamma nanm som det kan ha betydelse för valresultatet om kandidatnamn betraktas som obefintligt vid sammanräkningen eller om den ej valbare senare ersätts genom efterträdarval. Stockholms län hade för sin del inte något enda sådant fall av konkurrerande listor i 1979 års kommunala val. Genom att länsstyrelsen före sammanräkning har tillgång till valsedlarna och deras namninnehåll kan sådana fall av konkurrerande listor upptäckas i god tid före sammanräkningen. Sådan kontroll har också regelmässigt utförts vid alla val hittills.

Inför 1982 års kyrkofullmäktigval — där ca 7 000 personer kandiderar för de olika partierna i länets församlingar — överväger länsstyrelsen att genomföra valbarhetskontrollen enligt följande.

Som valbara betraktas utan vidare de kandidater som på valdagen är ledamöter eller suppleanter i församlingen. Detta kontrolleras mot länssty- relsens material för efterträdarval.

I övrigt görs valbarhetskontroll i vanlig ordning för de (nya) kandidater som vid valet utses till ledamöter eller suppleanter. Övriga namn kontrolleras ej.

I de extrema fall då för något parti förekommer konkurrerande listor med delvis gemensamma namn görs fullständig varbarhetskontroll — för att undvika fel slutresultat (kommitténs exempel). Valnämnden i Örebro kommun har ingen erinran mot förslaget.

4 Enhetligare regler för mandatfördelningen i kommunala val

De ändringar i 14 kap. vallagen som kommittén föreslår är" enligt RSV önskvärda och åstadkommer inga svårigheter inför höstens val. Förslaget innebär bl. a. att reglerna blir lättare att överblicka.

Svenska kommunförbundet: I syfte att skapa en större överensstämmelse mellan reglerna för mandatfördelning m. m. i landstings- och kommunfull- mäktigval, har kommittén gått igenom rutinerna i 14 kap. vallagen . De föreslagna ändringarna torde vara av begränsad praktisk betydelse, men undanröjer vissa tveksamheter om vad som skall gälla. Förslaget innebär i denna del bl. a. vissa ändringar i förfarandet i de sällsynta fall då antalet kandidater på ett partis valsedlar inte räcker till för att besätta det antal mandat som partiet erövrat i valet.

Om ett partis kandidater inte räcker till för att besätta det antal mandat partiet erhållit i valkretsen går mandatet enligt den nuvarande ordningen för kommunfullmäktigval över till det av de övriga partierna som står närmast i

• Sida 52
•  Original

Prop. 1981/82:222 ' 52

tur att erhålla mandat. I likhet med kommittén finner förbundet det riktigare att i en sådan situation låta mandatet stå obesatt. Den föreslagna ordningen utesluter emellertid inte att kommunfullmäktige under en mandatperiod. trots reglerna i 2 kap. l & kommunallagen. kommer att bestå av ett jämt antal ledamöter. vilket kan inverka negativt på beslutsprocessen.

Sannolikheten för att ett mandat skall behöva lämnas obesatt torde i praktiken vara mycket liten. Den föreslagna ordningen överensstämmer dessutom med vad som gäller i landstingsval och har sådana principiella fördelar att den bör godtas. Den står också enligt styrelsens mening i god överensstämmelse med reglerna i 2 kap. 11 & fjärde stycket kommunallagen angående inkallande av suppleant i kommunfullmäktige.

Valnämnden [ Örebo kommun har ingen erinran mot förslaget.

5 Rätt för politiska partier att överklaga beslut om valutgång

Svea hovrätt delar vallagskommitténs uppfattning att den ställning och betydelse. som enligt vallagen tillkommer partierna vid en valförrättning. kan motivera att dessa nu också tillerkänns rätt att besvära sig över valutgången. Vilka sammanslutningar som skall få denna besvärsrätt och hur omfattande besvärsrätten skall bli i sak är emellertid förtjänt av att närmare övervägas. bl. a. mot bakgrund av de i l'l & förvaltningslagen uppställda villkoren för besvärsrätt mot förvaltningsbeslut.

Med "parti" avsesi vallagen uppenbarligen —i enlighet med den i 3 kap. 7 5 första stycket andra meningen regeringsformen intagna definitionen — varje sammanslutning eller grupp av väljare, som uppträder i val under särskild beteckning. Något krav på att partiet för att betraktas som sådant skall utgöra juridisk person har inte uppställts. Vid prövning av förvaltningsbesvär har emellertid hittills besvär av gruppbildningar, som inte kunnat betraktas som juridiska personer, regelmässigt avvisats. Enligt kommitténs specialmotive- ring skall också gälla att endast partier som utgör juridiska personer får besvära sig. Det föreslagna tillägget till 15 kap. 4 & vallagen upptar dock inte någon sådan begränsning utan ger närmast vid handen att besvärsrätten inte skall vara knuten till förutsättningen att klagande parti befinns utgöra juridisk person. Från dessa utgångspunkter kan frågan förväntas bereda valprövningsnämnden svårigheter. Den bör lösas genom en otvetydig utformning av författningstexten. Vill man ej upprätthålla kravet på att partiet skall vara juridisk person för att få besvära sig. kan besvärsrätten möjligen begränsas på annat sätt. t. ex. genom att anknytas till de i 5 kap. 3 %$ 1 och 2 vallagen upptagna förutsättningarna för registrering av partibeteck- ning.

Såsom författningstexten utformats torde besvärsrätten i princip endast tillkomma partiets högsta förvaltningsorgan. dvs._partistyrelsen; hinder torde dock ej föreligga att genom bestämmelse i stadgar eller genom befullmäktigande delegera rätten till regionala eller lokala avdelningar inom

• Sida 53
•  Original

Prop. 1981/82:222 53

ett parti. Någon anledning att. om så sker, uppställa krav på att en avdelning skall utgöra juridisk person för att få besvära sig på partiets vägnar synes inte föreligga. Utan direkt författningsreglering förefaller det däremot uteslutet att, såsom kommittén synes vilja förorda, tillerkänna regional eller lokal avdelning av parti besvärsrätt utan delegering eller bemyndigande från partiets huvudorganisation. Om en sådan ordning införs, bör kravet på att avdelningen skall utgöra juridisk person upprätthållas. Vidare bör väl samtidigt regleras avdelningarnas och huvudorganisationens inbördes kom- petens att besvära sig på olika nivåer.

Enskild persons rätt att besvära sig över utgången av ett val hari praxis knutits till förutsättningen att han är röstberättigad vid valet (eller att han felaktigt icke upptagits i röstlängden). Med hänsyn till förekomsten av utjämningsmandat vid riksdagsval har vidare besvärsrätten vid sådant val inte ansetts begränsad till den egna valkretsen. Däremot torde något krav på att valutgången skall ha gått den klagande emot i den bemärkelsen. att det parti han röstat på fått sämre utdelning i valet än som rätteligen tillkommit det, inte upprätthållas som villkor för besvärsrätt, då något sådant skulle vara svårförenligt med princpen om valhemlighetens bevarande.

Från dessa utgångspunkter finns det anledning att överväga om partis och partiavdelnings besvärsrätt bör vara inskränkt till val och valkrets vari partiet/avdelningen ställt upp kandidater eller om besvärsrätten, särskilt vid riksdagsval, bör vara riksomfattande. En annan fråga är om villkor för besvärsrätt bör vara att just klagande parti/avdelning fått sämre utdelning i valet än rätteligen borde varit fallet, eller om möjlighet skall finnas att överklaga valutgången under åberopande av varje felaktighet, även om denna ej gått ut över den klagande.

Mot länsstyrelses beslut över anmärkning mot röstlängd samt om rättelse i röstlängd får talan föras endast i samband med besvär över val vid vilket beslutet länt till efterrättelsc. Kommittén förutsätter utan motivering att partis besvär över beslut om valutgången under åberopande av oriktigt beslut om innehåll i röstlängd icke skall upptagas till prövning. — Rätt att framställa anmärkning i röstlängd eller ansökan om rättelse av röstlängd torde, även efter införande av besvärsrätt för parti över valutgången. med nuvarande utformning av bestämmelserna om anmärknings- och rättelseförfarandena tillkomma endast enskild röstberättigad. Utan särskilt stadgande lär emellertid parti som anför besvär över valutgången inte vara undantaget från möjlighet att därvid angripa länsstyrelses beslut över anmärkning mot eller ansökan om rättelse av röstlängd.

Sammanfattningsvis vill hovrätten uttala, att det kan vara motiverat att tillerkänna de politiska partierna rätt att besvära sig över valutgången men att, om så sker. denna besvärsrätt i zonen mellan allmänna förvaltningsbe- svär och valbesvär i hittillsvarande bemärkelse bör till sitt innehåll närmare belysas.

Folkomröstningslagen tilldelar inte partierna någon roll vid en folkom-

• Sida 54
•  Original

Prop. 1981/825222 54

röstning och omröstningen avser inte val mellan olika partier utan mellan olikai förväg utformade förslag i en viss fråga. Med denna ordning föreligger inte de motiv för att tilldela parti besvärsrätt, som åberopats för att införa sådan rätt beträffande allmänna val. Det är inte heller utan vidare givet att partiet som sådana ställer sig bakom olika förslag i folkomröstningen. Även om så sker kan folkomröstningen knappast anses ha gått ett visst parti emot. bara för att utgången av folkomröstningen inte blivit i enlighet med partiets önskan eller någon felaktighet förekommit vid omröstningen. .— Det nu anförda ger anledning till viss principiell tvekan om lämpligheten av att tillerkänna parti besvärsrätt rörande folkomröstning. Om så likväl sker. bör även i detta fall upprätthållas krav på att partiet utgör juridisk person. Då vallagskommittén inte i detta sammanhang nämner regionala eller lokala avdelningar av ett parti, utgår hovrätten från att besvärsrätt vid folkomröst- ning endast skall tillkomma ett partis högsta.förvaltningsorgan.

Riksskatteverket har ingen erinran mot kommitténs överväganden och förslag.

Valprövningsnämnden har ingenting att erinra mot förslaget i sak eller mot den föreslagna lagtexten. Med hänsyn till utformningen av 15 kap. 4 & vallagen enligt förslaget bör det stå klart att bestämningen av kretsen taleberättigade på denna punkt inte gäller ifråga om besvär enligt andra bestämmelser i vallagens olika kapitel (jfr 11 & förvaltningslagen).

Vad beträffar prövningen av behörighetsfrågor för politiskt parti (se betänkandets. 86—87) får det anses följa av allmänna grundsatser (jfr t. ex. 8 & förvaltningslagen och de i lagmotiven prop. l971:3() del 2 s. 371 nämnda rättsfallen RÅ 1950 ref. 30 och 1952 ref. 3) att talan inte bör avvisas utan att den klagande dessförinnan har fått tillfälle att avhjälpa en föreliggande brist i fråga om behörigheten.

Nar det gäller besvärsrätten för politiskt parti. kan säkerligen — inte minst vid lokala val — svårlösta frågor uppkomma bl. a. beträffande vem behörigheten att klaga skall tillkomma i partier. som framträder både i form av en riksorganisation och av särskilda lokala organisationer. Det är önskvärt, att sådana frågor i möjligaste mån klarläggs under departements- behandlingen av vallagskommitténs förslag.

En ledamoti valprövningsnämnden tillägger för sin del följande. Den föreslagna besvärsrätten kan väl i och för sig synas naturlig och rimlig med tanke på partiernas ställning och betydelse men aktualiserar vissa besvärliga frågor, som bör lösas innan slutlig ställning kan tas till förslaget i denna del; att enbart hänvisa till "rättstillämpningen" är med hänyn till problemens vikt enligt min mening inte till fyllest.

Såsom betänkandet anger definieras ett parti som en sammanslutning eller grupp av väljare som uppträder i val under särskild beteckning. Det krävs inte. att gruppen skall ha rättspersonlighet, dvs. tillgångar och skulder—skilda från medlemmarnas. Detta uppställs inte heller i den nu föreslagna lagtexten som villkor för besvärsrätt och synes med hänsyn till ärendenas beskaffenhet

• Sida 55
•  Original

Prop. 1981/82:222 55

knappast vara ofrånkomligt. När kommittén i motiven (s. 86) anser det böra fordras att parti också är juridisk person. strider det alltså mot lagtexten, något som kan bereda svårigheter i tillämpningen, särskilt för mindre, lokala partibildningar utan mer utvecklad organisation.

En annan fråga gäller huruvida beSVärsrätt tillkommer endast partiets högsta förvaltande organ — styrelsen — eller även andra partiinstanser. t. ex. lokalavdelningar. utan särskild delegation. Och kan en fraktion besvära sig mot partiledningens önskan? Kan flera instanser i samma parti anföra besvär med skilda, mer eller mindre långt gående yrkanden? Kommitténs uttalan- den i dessa och andra liknande hänseenden (s. 86 f.) förefaller ej övertygande. Frågeställningarna är svårlösta och behöver bearbetas ytterli- gare.

Enligt 11 å förvaltningslagen , som gäller även valbesvärsärenden, förut— sätts för besvärsrätt att det aktuella beslutet angår klaganden och gått honom emot. Detta anses för den enskilde medborgarens del ej innebära någon inskränkningi besvärsrätten till bara sådana fall där hans intresse av en viss valutgång åsidosätts. Han kan således. oavsett sådant intresse, i princip åberopa varje felaktighet i valet. Det är oklart, om besvärsrätten för politiskt parti skall vara lika vidsträckt eller om den är begränsad till fall där partiet gör gällande att det fått sämre utdelning i valet än det bort få. Vissa uttalanden i betänkandet (s. 86) tyder på att kommittén avsett att i ett annat hänseende, nämligen då det gäller åberopande av fel i röstlängd, inskränka besvärsrätten för ett parti, men lagstöd för detta torde saknas.

Mot bakgrund av nyss berörda komplikationer och i synnerhet det förhållandet att besvärsrätt för parti sannolikt skulle bli mera begränsad än besvärsrätt för enskild vill jag ifrågasätta, om behovet av den föreslagna regleringen är tillräckligt starkt för att den skall genomföras trots anförda invändningar. Besvärsrätt tillkommer varje röstberättigad person. vare sig han är partimedlem eller ej. Och det är svårt'att se att partiet skulle ha ett annat och vidare intresse av besvärsrätt än den enskilde medborgaren. Om ingen annan anför besvär eller tillräckligt långtgående besvär, kan ju alltid partiets ordförande eller annan funktionär som är röstberättigad göra det. Än svagare är behovet med avseende på folkomröstningar. som ej avser val "mellan partier och där de olika förslagen inte alltid kan hänföras till vissa partier. ' . .

Svenska kommunförbundet anser det naturligt att politiska partier och kampanjkommittéer tillerkänns besvärsrätt i enlighet med kommitténs förslag. _ _

Valnämnden i Örebro kommun finner, att kommitténs argumentering för att partierna skall ges rätt att anföra besvär mot beslut om valutgång är hållbar och finner alltså förslaget riktigt. '

Nämnden sätter emellertid i fråga, om lagtextens skrivning "Talan får också föras av parti" är helt entydig. Bör inte. "för undvikande av missförstånd. hänvisning göras till 3 kap. 7 5 regeringsformen? Kommitténs .

• Sida 56
•  Original

Prop. 1981/82z222 56

beskrivning av ett besvärsberättigat "parti synes tämligen uttömmande och heltäckande angiven i de allmänna och speciella motiveringarna.

Kommittén uttalar (s. 86 andra stycket). att enligt dess mening endast det parti. som deltagit i det aktuella valet får besvära sig över- beslut om valutgång.

I dagens läge kan konstateras. att SKP,- otvivelaktigt ett parti enligt regeringsformens definition, uttalat. att partiet vid 1982 ars_r1ksdagsval inte ämnar ställa upp med egna kandidater. Partiet är alltså enligt lagtexten besvärsberättigat men får enligt vallagskommittén inte besvära sig över beslut om valutgången. ..

Den föreslagna lagtexten förefaller Valnämnden sålunda vara både dunkel och missvisande. Den bör för att ge klarthet formuleras t. ex.: Talan får också föras av parti som deltagit i det aktuella valet. Begreppet parti definieras i ?kap. 75 regeringsformen .

När det gäller folkomröstningar har erfarenheterna från de fyra hittills företagna omröstningarna knappast gett en entydig bild av kampanjkommit- téernas partiförankring, i varje fall inte förbudsomröstningen och höger- och vänstertrafikomröstningen. Endast ATP- -omröstningen var väl helt parti- styrd. Valnämnden tillstyrker emellertid förslaget, ehuru med samma tvekan, som tydligt rått inom vallagskommittén.

6 Förfarandet vid besvär över beslut om valutgång

RSV och valnämnden i Örebro kommun har ingen erinran mot kommitténs överväganden och förslag. _

Länsstyrelsen i Stockholms län: För Stockholms kommunfullmäktige börjar mandatperioden den 15 oktober. För att utgången av detta val skall vinna laga kraft innan mandatperiodens början brukar länsstyrelsen räkna detta val omedelbart efter de två riksdagsvalkretsarna och således före landstingsvalet. Vid 1979 års valsammanräkning kunde valet till Stockholms kommunfullmäktige avslutas redan den 28 september. Förutsatt att 1982 års sammanräkning kan genomföras utan störningar (dataavbrott. programfel) beräknas Stockholmsvalet i år kunna avslutas den 1 oktober (beroendeLpå tre dagar senare valdag än 1979). Marginalen för förseningar blir då endast fem dagar. Detta bör givetvis inte hindra att tio dagars besvärstid införs för de kommunala valen. '

Utgångspunkten för beräkning av besvärstiden är i de kommunala valen uppläsningen av protokollet vid den offentliga förrättningen för slutlig sammanräkning och mandatfördelning hos länsstyrelsen. Som kommittén konstaterat är detta förfarande inte särskilt väl lämpat för att delge väljarna att valet avslutats och att besvärstiden börjat löpa. Länsstyrelsen har i yttrande över delbetänkandet Översyn av vallagen1 ' anfört följande i anslutning till frågan om besvär. '

Besvär över val eller valförrättning som avser landsting eller kommun-

• Sida 57
•  Original

Prop. 1981/872222 57

fullmäktige skall enligt 15 kap. 45 anföras inom sju dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades. Avsedda val och förrättningar avslutas formellt genom upplåsning av protokollet (14 kap. 20 och 24 å). Uppläs- ningen utgör således utgångspunkt för beräkning av besvärstiden. Valsam- manräkning är en offentlig förrättning. men i praktiken förhåller det sig enligt länsstyrelsens erfarenhet så. att allmänheten inte är närvarande vid den slutliga sammanräkningen. Det framstår därför som en ganska opraktisk och betydelselös metod att räkna besvärstid med utgångspunkt från upplåsning av protokoll. Vid slutsammanräkningen av de allmänna valen hinner valprotokollen av praktiska skäl inte färdigställas och justeras förrän flera dagar efter det att den egentliga räkningen och bedömningen av valsedlarna ägt rum. Länsstyrelsen föreslår därför. att den formella skyldigheten att läsa upp protokoll ersätts av en föreskrift att meddelande om justering av protokollet skall anslås på länsstyrelsens officiella anslagstavla. Om sammanräkningen sker i tillfällig lokal utanför länsstyrelsen bör anslag även ske på anslagstavla i sammanräkningslokalen. Genom den föreslagna ändringen skulle en anpassning ske till vad som är genomförbart.

Valpröningsnämnden: Införandet av en enhetlig besvärsfrist av tio dagar för de tre samtliga valen får betraktas som en viss förenkling av besvärsord- ningen. även om den inte bör överbetonas. Valprövningsnänmden har för sin del ingenting att erinra mot vallagskommitténs överväganden och förslag i detta avsnitt.

Svenska kommunförbuntlet kan vitsorda att den nuvarande besvärstiden i kommunala val har medfört vissa svårigheter för enskilda väljare. Förbundet delar därför kommitténs bedömning att besvärstiden utan olägenhet kan förlängas från sju till tio dagar.

7 Förutsättningarna för att upphäva val

Svea hovrätt: Inledningsvis till hovrätten erinra om att hithörande frågor endast i begränsad omfattning blivit föremål för prövning av domstolar och valprövningsnämnden. Då valprövningsnämnden vid sin prövning ansett sig behöva ta ställning till frågan huruvida brottsligt förfarande enligt '1 7 kap. 8 % brottsbalken förelegat. endast i den mån sådant förfarande kan antas ha påverkat valutgången. har också bara några få av de förfaranden som påtalats inför nämnden prövats i sak mot br(:)ttsbalksstadgandet. I detta läge kan den närmare innebörden av straffstadgandet cj_ännu anses klarlagd i praxis. Sålunda finns bl. a. ännu inget avgörande. huruvida en åtgärd för att förmå en person att utöva sin rösträtt. under alla omständigheter faller utanför straffbestämmelsens tillämpning. oavsett vilka medel som därvid kommit till användning.

Hovrätten instämmeri vad vallagskommittén anfört rörande olägenheter- na av den nuvarande kopplingen mellan valprövning och domstolsbedöm- ning. Det torde i praktiken vara helt uteslutet att valprövningsnämnden

• Sida 58
•  Original

Prop. 1981/822222 58

avvaktar lagakraftvunnen dom i brottmålct innan den tar ställning till anförda valbesvär, och det torde vara nödvändigt att låta nämnden liksom hittills avgöra från fall till fall om föreliggande utredning är tillräcklig för ett ställningstagande eller bör kompletteras. Det framstår självfallet också som mindre tilltalande att domstol och valprövningsnämnden kommer till olika resultat i frågan huruvida brottsligt förfarande förekommit. Om man släpper kravet på att det ifrågavarande förfarandet måste vara uppsåtligt för att föranleda upphävande eller anan ändring av valresultatet. kan onekligen en viss harmonisering av slutresultaten från domstol och valprövningsnämnd ernås. nämligen såtillvida att det inte föreligger något motsägelsefullt i att båda myndigheterna finner de objektiva rekvisiten i gärningsbeskrivningen föreligga med domstolen friar på bristande uppsåt.

Trots det nu sagda vill hovrätten ifrågasätta lämpligheten av att släppa kravet på uppsåt vid valprövningen. En sådan förändring kan leda till en svårbedömbar utvidgning av gärningsbegreppet. vilken inte sakligt motive- rats av kommittén. Det nuvarande kravet på uppsåt förefaller f. ö. inte ha orsakat valprövningsnämnden några större bekymmer. då uppsåtsrekvisitet förmodligen bedömts högst summariskt och i vart fall hittills inte på något sätt torde ha varit avgörande för nämndens ställningstagande. Om uppsåt i ett visst fall förnekas. tillåter väl inte heller det material som står nämnden till buds. dvs. _i praktiken förundersäkningsprotokollet. någon ingående pröv- ning: att nämnden i detta läge skulle införskaffa egen utredning till belysning av uppsåtet. exempelvis i form av vittnesförhör vid domstol. får anses uteslutet. Hittills synes å andra sidan ej heller i valprövningsnämnden ha ifrågakommit att anse ett förfarande enligt 17 kap. 8 % brottsbalken obestyrkt enbart på den grund att det subjektiva rekvisitet ej visats föreligga.

Den av kommittén föreslagna lagtexten avviker också på ett par andra punkter från avfattningen i 17 kap. 8 5 brottsbalken. Det nuvarande otillbörliga förfarandet är fullbordat redan på försöksstadiet. vilket ej kommer till uttryck i kommitténs ändring av vallagen. Då nu föreslås att den påtalade åtgärden skall ha varit "ägnad". att på angivet sätt inverka på "röstningen". kan detta fattas som ett krav på en bedömning av ändamåls- enligheten hos åtgärden. vilket kan leda till en utvidgning eller också till en begränsning av det otillbörliga området. Vad som åsyftas med att byta ut brottsbalkens "omröstning" mot "röstning”. har ej angivits.

Som en allmän reflektion vill hovrätten understryka önskvärdheten av att möjligheterna att undanröja val icke utan påtagligt behov utvidgas..