Prop. 1984/85:191

med förslag om utländska banketableringar i Sverige

Prop. 1984/85: 191

Regeringens proposition 1984/85: 191

med förslag om utländska banketableringar i Sverige;

beslutad den 28 mars 1985.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifo- gade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar OLOF PALME KJELL-OLOF FELDT

1 Inledning

Enligt den svenska banklagstiftningen får bankrörelse drivas här i landet endast av vissa särskilt angivna svenska rättssubjekt. Sådan rörelse be- . drivs. förutom av riksbanken. av bankaktiebolag. sparbanker och för- eningsbanker. Med bankrörelse avses verksamhet. vari ingår inlåning från allmänheten på räkning som allmänt används av bank.

Utländska medborgare eller företag får inte förvärva aktier i svenskt bankaktiebolag. Ett utländskt bankföretag kan dock få tillstånd att här i landet bedriva verksamhet som inte innefattar inlånings- eller utlåningsrö- relse (representationskontor).

I maj 1983 tillkallade chefen för tinansdepartementet en kommitté' med uppdrag att göra en översyn av kreditmarknadens struktur. Kommittén antog namnet kreditmarknadskommittén (Fi l983:06'). Kommittén fick i uppdrag att behandla bl. a. förutsättningarna för utlandsägda finansinsti- tuts, däribland bankers. etablering i landet samt formerna för svenskägda fmansinstituts etablering utomlands.

' F. d. landshövdingen Nils Hörjel. ordförande. samt docenten Alf Carling. bankin— spektören Stig Danielsson. riksbanksdirektören Erik Karlson och rättschefen Kurt Malmgren.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1984/85: 191 11

Kommittén, som behandlat frågan om utländska bankers etablering i Sverige med förtur. avgav i september 1984 betänkandet (Ds Fi 1984: 20) Utländska banketableringar i Sverige. Betänkandet har remissbehandlats.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av betänkandet som bilaga 1, dels de lagförslag som läggs fram i betänkandet som bilaga 2, dels en förteckning över remissinstanserna och en samman- ställning av remissyttrandena som bilaga 3.

2 Allmän motivering 2.1 Allmänna utgångspunkter

I 1 & lagen (1955: 183) om bankrörelse (BL) anges vilka som får driva bankrörelse här i riket. Bankrörelse får utövas endast av Sveriges riks- bank. bankaktiebolag. sparbank, centralkassa för jordbrukskredit och jämkontoret. Begreppet bankrörelse definieras i paragrafen som sådan verksamhet. i vilken ingår inlåning från allmänheten på räkning som av bank allmänneligen begagnas.

Enligt 18 & BL får aktie i bankaktiebolag genom teckning eller överlå- telse förvärvas endast av svenska medborgare. av svenska bolag och föreningar. som inte är kontrollsubjekt enligt lagen (1982: 617) om utländs- ka förvärv av svenska företag m. m.. och av andra svenska samfälligheter och stiftelser samt till aktiefonder enligt aktiefondslagen (1974: 931). Syftet med denna regel är att skydda svenska affärsbanker mot utländskt infly- tande.

Av det sagda framgår att bankrörelse i den i BL angivna betydelsen häri landet får drivas enbart av svenska rättssubjekt. Verksamhet som varken omfattar inlåning eller utlåning får dock — efter regeringens tillstånd — drivas här av utländska bankföretag (] & fjärde stycket BL). Med stöd av denna bestämmelse har hittills 28 utländska bankföretag erhållit tillstånd att driva representations- och förmedlingsverksamhet i Sverige.

En förutsättning för att ett bankaktiebolag skall beviljas tillstånd (oktroj) att driva rörelse är att den tillämnade rörelsen finnes vara nyttig för det allmänna (4 5 1 mom. sista stycket BL). Detta krav infördes för affärsban- kema redan genom 1911 års bankrörelselag. Som motiv angavs att det borde finnas en möjlighet att hindra bildandet av nya banker i fall där de uppenbarligen inte skulle vara till nytta för det allmänna. Prövningen anses innehålla både ett kvalitativt och ett kvantitativt inslag. I praktiken är det emellertid fråga om en samlad bedömning.

I Sverige finns f.n. 15 affärsbanker. Några egentliga nybildningar av bankaktiebolag har — med undantag av Sveabanken som beviljades oktroj år 1982 — inte förekommit sedan slutet på 1920-talet.

Bankverksamheten i Sverige har fortlöpande internationaliserats. De svenska affärsbankerna har i allt högre grad etablerat sig i utlandet. Även

• Sida 12
•  Original

Prop. 1984/85: 191 17

sparbankerna och föreningsbankcrna — genom Sparbankernas Bank och Föreningsbankernas Bank — har etablerat sig utanför Sverige. Förutom den traditionella betalningsförmedlingen omfattar bankernas utlandsrö- relse finansiering av export. import och direktinvesteringar. Bankerna medverkar också vid statens och företagens upplåning utomlands och vid värdepappershandel. aktieemissioner m.m. över gränserna. Vidare omfat- tar utlandsrörelsen arbitrageverksamhet. valutahandcl m.m.

Vid utgången av 1983 hade de svenska affärsbankerna tillsammans 8 helägda dotterbolag utanför Sverige och 17 participationcr med en ägaran- del över 10%. Den övervägande delen av al'färsbankerna finns i finansccn- tra i Europa. USA och Fjärran Östern. London är den viktigaste etable- ringsorten. Balansomslutningcn för de svenska bankernas ägarandelar motsv'aradc år 1983 cirka 10% av de svenska moderbankernas balansom- slutning.

Samtliga våra nordiska grannländer tillåter numera utländska banketa- bleringar. 1 Danmark. som är medlem i EG. öppnades den första utländska bankfilialen är 1975. Finland erhöll sina första utlandsägda dotterbanker 1982 medan Norge så sent som ijanuari i år meddelade sju utländska banker tillstånd att etablera dotterbank i landet.

Kreditmarknadskommittén har i sitt betänkande (Ds Fi 1984z20) Ut- ländska banketableringar i Sverige föreslagit att utländska banker skall få möjlighet att bedriva bankverksamhet i Sverige. Kommittén har främst hänvisat till den internationella praxis som råder i fråga om utländska banketableringar och det förhållandet att Sverige inom kort riskerar att inta en särställning bland OECD-länderna genom att vi endast tillåter utländsk bank att inrätta representationskontor här i landet. Enligt kom- mittén är denna ensidiga avskärmning av den svenska kreditmarknaden i ' längden ohållbar. Kommittén har vidare pekat på att svenska banker förorsakats olägenheter vid sina utlandsetableringar genom att andra länder uppställer krav på reciprocitet. dvs. svenska banker får tillstånd att etablera sig endast om landets egna banker får möjlighet att etablera sig i Sverige.

Kommittén föreslår att en utländsk bank som önskar etablera sig här skall få göra detta i form av en dotterbank eller, under vissa förutsättning- ar. som konsortiebank. Den utlandsägda banken blir enligt förslaget ett svenskt bankaktiebolag, som skall vara underkastat samma författnings- mässiga reglering som de svenskägda bankaktiebolagen. Det kommer där- för att krävas bl. a. att regeringen givit banken oktroj att driva bankrörelse här. Kommittén konstaterar vidare att även den svenska valutaregleringen och den kreditpolitiska lagstiftningen kommer att gälla för de utlandsägda bankerna.

Kommitténs utgångspunkt är att en utländsk bank skall få tillstånd att driva bankverksamhet här under samma förutsättningar som en svensk bank. Tillständsgivningen bör emellertid inte ske på sådant sätt att de

• Sida 13
•  Original

Prop. 1984/85: 191 13

utländska bankerna kommer att spela en dominerande roll på bankmarkna- den eller att möjligheterna att bedriva en effektiv kreditpolitik och att upprätthålla valutaregleringen försämras. Kommittén menar därför att det kan bli nödvändigt med vissa speciella villkor och regler för de utlandsägda bankernas verksamhet. Kommittén sätter också upp ett antal särskilda prövningskriterier för de utländska banker som önskar etablera sig här. Kriterierna tar sikte på bedömningar av dels den utländska bankens rörel- se, inriktning och kreditvärdighet. dels bankens hittillsvarande kontakter med Sverige och svenska företag, dels den verksamhet som den utlands- ägda banken avser att driva i Sverige.

Kommitténs förslag har väckt ett stort och över lag positivt intresse. lnte någon remissinstans har avstyrkt förslaget om att utländska banker skall beredas möjlighet att etablera sig i Sverige. De föreslagna etablerings- formerna — dotterbank eller konsortiebank — har endast mött allvarliga erinringar från föreningen Foreign Bankers Association in Sweden. För- eningen. vars medlemmar utgörs av banker som har representationskontor i Sverige, har förklarat att en etablering i form av filial är att föredra.

För egen del villjag instämma i att tiden nu får anses vara mogen för att tillåta utländska banker att etablera sig här i riket. Etableringen bör — av skäl somjag återkommer till — ske i form av bankaktiebolag. Ett väsentligt konstaterande är därmed att den utlandsägda banken kommer att utgöra ett svenskt bankaktiebolag på vilket svensk lagstiftning och reglering är att tillämpa. En utgångspunkt för förslagets utformning är vidare att så få särregleringar som möjligt bör gälla för de utlandsägda bankerna jämfört med'de svenskägda.

I samband med diskussionen om i vilken form de utlandsägda bankerna skall medges rätt att etablera sig här har fråga uppkommit om de utländska bankernas möjligheter att förvärva aktier i ett svenskägt bankaktiebolag. En av kommitténs sakkunniga har i ett särskilt yttrande lagt fram ett förslag som innebär att ett begränsat utländskt ägande bör tillåtas i svensk bank. Även en del remissinstanser har tagit upp frågan och hävdat att saken borde avgöras i detta sammanhang eller i vart fall snarast möjligt.

I direktiven till kreditmarknadskommittén (Dir 1983: 38) uttalade jag att starka skäl talade för att utländska etableringar av tinansinstitut här i huvudsak begränsas till nyetableringar, i synnerhet om de sker på bank- marknaden. Jag framhöll att det var ett samhällsintresse att det internatio- nellt sett begränsade antalet svenska affärsbanker stannar under inhemsk kontroll. Kommittén borde därför inte föreslå ändringar i sak i de regler som hindrar utländskt ägande av de nu befintliga svenska affärsbankerna även om etableringsfrihet i princip råder i övrigt.

Med anledning av innehållet i direktiven i denna del har kommittén inte ansett att översynen bör omfatta någon omprövning av förbudet för utlän- ning att förvärva aktier i ett svenskt bankbolag. Kommittén har också deklarerat att — om den haft att överväga denna fråga — den i så fall bör

• Sida 14
•  Original

Prop. 1984/85: 191 14

prövas i samband med översynen av kreditmarknadsstrukturen i stort. De övergripande strukturfrågorna avser kommittén att behandla i sitt huvud- betänkande.

Frän många håll har framhållits det angelägna i att tillåta ett begränsat utländskt ägande i svenska banker på sätt som förekommer i bl.a. våra grannländer. Tillräckligt underlag för att nu ta ställning till detta spörsmål föreligger enligt min mening inte. Jag har emellertid inte funnit anledning motsätta mig att saken blir föremål för överväganden av kreditmarknads- kommittén. Formuleringarna i de tidigare angivna direktiven bör således inte hindra kommittén från att ta upp denna fråga. Jag har också under hand försäkrat mig om att kommittén är beredd att göra detta och i sitt huvudbetänkande framlägga de förslag i denna del som kommittén kan finna motiverade.

En uppgift för- kommittén har varit att ta ställning till om den s.k. behovsprövningen i oktrojförfarandet bör vara kvar i sin nuvarande form. 1 kommitténs direktiv uppgav jag att en behovsprincip för prövning av banketableringar borde behållas. Jag sade emellertid samtidigt att kommit- tén borde överväga möjligheterna att införa en "omvänd" behovsprövning av innebörd att en ansökan om etablering skulle få avslås endast om den tilltänkta verksamheten var oförenlig med en sund utveckling av bankvä- sendet.

Kommittén har funnit det olämpligt och opsykologiskt att lätta på be- hovsprövningen för enbart utländska banker. Eftersom så få särregler som möjligt skall gälla för de utländska bankerna är det enligt kommittén inte tillfredsställande att ha olika behovsprövning för inhemska och utländska

banker. Kommitténs slutsats är därför att behovsprövningen tills vidare bör ha den innebörd den hittills har haft.

Jag delar kommitténs uppfattning att det inte är lämpligt att ha olika regler i fråga om oktrojprövning för svenska och utländska banker. Skall t.ex. behovsprövningen ges en ny innebörd bör den nya regeln således gälla för bankaktiebolagen generellt. Kommittén har emellertid inte ansett sig kunna ta slutlig ställning till frågan om en behovsprövning på bankom- rådet annat än i samband med den övergripande översynen av strukturen på kreditmarknaden. Jag ämnar återkomma även till denna fråga när kom- mitténs huvudbetänkande föreligger. Några förändringar bör därför enligt min mening inte nu genomföras i denna del.

Sammanfattningsvis kan jag således ansluta mig till de principer som legat till grund för kommitténs förslag om etablering av utländska banker här i landet. Förslaget är även i övrigt väl ägnat att läggas till grund för lagstiftning.

] det följande kommer jag att närmare behandla frågan om utländsk banketablering i Sverige i avsnitt 2.2 . om etableringsformen i avsnitt 2.3 , om oktrojprövningen i avsnitt 2.4 , om styrelsen i avsnitt 2.5 , om verksam-

• Sida 15
•  Original

Prop. 1984/85: 191 15

hctsplanen i avsnitt 2.6 , om introduktionen av de utländska bankerna i avsnitt 2.7 samt om representationskontorens ställning i avsnitt 2.8 .

Mina kommentarer till de enskilda lagbestämmelserna återfinns i spe- cialmotiveringen ( avsnitt 4 ).

Sammanfattning av kreditmarknadskommitténs betänkande (Ds Fi 1984: 20) Utländska banketableringar i Sverige Bakgrund

I likhet med vad som skett i flera andra länder har kreditmarknaden i Sverige under de senaste åren förändrats på ett genomgripande sätt. Ut- vecklingen kännetecknas framförallt av en snabb tillväxt av marknaden utanför banksystemet. [ Sverige har utvecklingen förstärkts till följd av obalanserna i samhällsekonomin. Detta har lett till spänningar mellan olika grupper av finansinstitut som tidigare bara i begränsad utsträckning kon- kurrerat inbördes. Tcndenserna till upplösning av gränslinjerna mellan de olika institutgruppernas verksamhetsomrädcn kan till dels förklaras av att den befintliga lagstiftningen inte är utformad med hänsyn till den nya situationen som uppstått. Kommitténs uppgift enligt direktiven är att skyndsamt tttreda strukturfrågorna i syfte att avgöra vilka institut som bör vara verksamma på kreditmarknaden samt de krav som skall ställas på institutens uppbyggnad och verksamhet.

Som ett särskilt delområde av kommitténs utredningsuppdrag kan av- skiljas frägan om banks etablering över gränserna.

Under efterkrigstiden hari takt med den ökade världshandeln en omfat- tande internationalisering av näringslivet ägt rum. Sverige har på det internationella planet verkat mycket aktivt för en ekonomisk integration. Den svenska ekonomins internationalisering har också kraftigt ökat under de senaste decennierna. Under samma tid har utvecklingen inom bank- väsendet varit likartad. Drivkrafterna härvidlag har varit den ökande världshandeln och de internationella investeringarna men också tillkoms- ten av den s.k. euromarknaden. Den svenska kreditmarknaden har hittills varit stängd för utländska banker vilket även medfört att flera länder begränsat de svenska bankernas möjligheter att delta i utvecklingsmöjlig- heter tttomlands.

Under det senaste året har flera länder öppnat sina gränser för utländska banker. däribland Norge och Australien. Sverige riskerar därmed att inom kort inta en särställning bland OECD-länderna genom att vi endast tilläter utländsk bank att inrätta representationskontor i landet. Den internationel- la utvecklingen tycks dessutom gå mot allt skärptare reciprocitetskrav. Det torde därför vara ett klart intresse för de svenska bankerna att Sverige så snart det är möjligt förändrar sin inställning gentemot utländska banker. Kommittén har därför funnit skäl att med förtur prova f rägan om utländska banketableringar i Sverige.

• Sida 39
•  Original

Prop. l984/85: 191 30

Principiellt ställningstagandc

De skäl som talar för utländska banker i Sverige är främst följande. Trots Sveriges tradition av frihandel intar vi ijämförelsc med internationell praxis som räder i fråga om utländska banketableringar en i det närmaste unik ställning. Denna ensidiga avskärmning av den svenska kreditmarkna- den äri längden ohållbar. Detta visar sig bl. a. genom att utländska banker redan nu driver bankverksamhet här i konkurrens med svenska banker. Denna verksamhet ligger helt utanför möjligheterna till kontroll och styr— ning från de svenska myndigheternas sida. Vidare har andra länders krav på reciprocitet förorsakat olägenheter för svenska banker. Etableringen av utländska banker i Sverige kan ge värdefulla tillskott till det svenska näringslivet och den svenska kreditmarknaden. Mot detta har kommittén vägt de nackdelar och de farhågor som bl.a. framförts i den allmänna debatten om utländska banketableringar. Kommittén har emellertid funnit att skälen för utländsk banketablering här i hög grad överväger. Utländska banker bör sålunda ges tillstånd att bedriva bankverksamhet i Sverige. Detta bör dock ske så att vitala intressen som rör vår kreditmarknad inte berörs på ett oacceptabelt sätt. Flertalet av de problem som kan tänkas uppkomma i samband med ctablcringarna bör därför lösas genom speciella villkor och regler för verksamheten. Kommitténs principiella utgångs- punkt är dock att de utländska bankerna skall få tillstånd att här i landet driva bankverksamhet under samma förutsättningar som de svenska ban- kerna. Enligt direktiven skall dessa hållas fria från utländskt ägande och fortfarande utgöra stommen i bankväsendet. Mot denna principiella bak- grund anser kommittén att inget svenskt ägande tills vidare bör förekomma i de utlandsägda bankerna i Sverige. Kommittén anser vad beträffar cta- bleringsformen att helägd dotterbank är att föredra men att flera utländska banker gemensamt bör kttnna äga en bank i Sverige antingen i form av. dotterbank eller som s. k. konsorticbank. Den senare skiljer sig från dotter- banken genom att ingen ägare har ett bestämmande inflytande. Av direkti- ven framgår att möjlighet inte skall ges en utländsk bank att etablera filial i Sverige.

Oktrojförfarandct

De utlandsägda bankerna kommer att vara underkastade samma författ- ningsmässiga reglering som de svenska bankerna. Det kommer alltså bl. a. att krävas att regeringen givit banken särskilt tillstånd (oktroj) att driva bankrörelse här.

En särskild uppgift enligt direktiven är att pröva om den behovsprövning som nu ingår i oktrojförfarandet bör vara kvar i nuvarande utformning eller om den —- i likhet med ett lagförslag för försäkringsområdet — bör vara omvänd. Innebörden av en omvänd behovsprövning skulle vara att oktroj- sökanden inte behöver visa på ett behov av en ny bank titan att tillstånds-

• Sida 40
•  Original

Prop. 1984/85: 191 40

myndigheten för avslag måste finna att etableringen inte kan antas vara förenlig med en långsiktig sund utveckling av det svenska bankväsendet. Kommittén har funnit att det vid prövningen av ansökningar från ett relativt stort antal utländska banker är uppenbart att behovet av banker på marknaden måste prövas. Med den omvända behovsprövningen föreligger bl.a. risk att överetablering stoppas för sent. Enligt kommitténs mening bör därför behovsprincipen för såväl inhemska som utländska banker ha samma innebörd som nu. Härutöver måste emellertid ett antal kvalitativa krav uppställas på de banker som skall få tillstånd att etablera sig i Sverige. Kommittén anser att den kvalitativa prövningen blir ett särskilt betydelse— fullt lcd i oktrojförfarandet och att tonvikten bör läggas vid denna pröv- ning. Kommittén har indelat prövningskriterierna i tre grupper. Den första avser olika mått och bedömningar avseende moderbankernas totala rörel- se. inriktning och kreditvärdighet. Den andra gruppen avser att mäta och bedöma moderbankens hittillsvarande kontakter med Sverige och svenska företag i olika former. Den tredje gruppen gäller den verksamhet som den planerade banken avser att bedriva.

Vid en genomgång av de olika verksamheter som en utländsk bank kan tänkas bedriva i Sverige och hur denna verksamhet kommer att påverka olika delmarknader har kommittén konstaterat ett antal problem som mås- te lösas eller undvikas. Även om utgångspunkten är att de svenska och utländska bankerna skall arbeta under i princip samma förutsättningar kommer det att råda flera olikheter när det gäller deras möjligheter att driva bankverksamhet i landet. Dessa olikheter kan inte helt utjämnas genom ett särskilt regelsystem. I stället har kommittén i första hand inrik- tat sig på att utforma särskilda villkor som skall vara uppfyllda för att en utländsk bank skall få tillstånd att etablera sig i Sverige. Dessa innebär att preciserade krav ställs på den utländska banken liksom på den verksamhet som den avser att driva här. Ett av de viktigaste kraven är att banken avser att bedriva en förhållandevis bred verksamhet i Sverige.

Vid tillkomsten av nya bankbolag är det väsentligt att det allmänna och de blivande bankkunderna kan utgå från att den planerade verksamheten utvecklas på ett sådant sätt att bolaget kan uppfylla de krav som måste - ställas på en bank. Det är därför viktigt att endast välrenommerade banker ' av en viss storlek ges tillstånd att driva verksamhet i Sverige. Banken bör i hemlandet och i de andra länder där verksamhet bedrivs ha en god ställ- ning och driva en sund bankverksamhet samt ha ett gott förhållande till bl. a. myndigheterna. Det är av vikt att banken i hemlandet står under en effektiv tillsyn. Ett nära samarbete bör finnas eller kunna utvecklas mellan den utländska bankens tillsynsmyndighet och hankinspektionen.

Svenska banker tillåts inte engagera sig i företagsamhet som är för bank främmande. Det har ansetts vara en viktig princip att inte blanda ägande och traditionell kreditgivning. Utländsk bank som direkt eller indirekt genom sidobolag innehar aktier i det svenska näringslivet bör därför i

• Sida 41
•  Original

Prop. 1984/85: 191 41

princip inte ges oktroj för att bedriva bankrörelse här. Undantag från den Uttryckta principen har kommittén ansett kunna medges då det direkta eller indirekta ägandet till sin art och omfattning får anses vara av mycket liten betydenhet. Inte heller ägande i annat svenskt kreditinstitut än bank har kommitten ansett kunna förenas med oktroj för bankverksamhet. l konsekvens med detta har kommittén föreslagit, en ändring i lagen (I982: 6l7) om utländska förvärv av svenska företag m.m. som innebär att en utländsk bank som äger andel i ett bankbolag här inte kan få förvärvstill- stånd enligt den lagen.

Lika viktigt som att en bank inte skall vara engagerad i för bank främ- mande verksamhet genom ägande anser kommittén det vara att olika näringsföretag inte genom ett alltför dominerande ägande i en bank kan styra eller påverka dess verksamhet. De svenska privatägda affärsban- kerna har med få undantag ett spritt ägande. Kommittén anser att samma förhållande bör gälla även för de utländska banker som önskar etablera sig i landet. Dessa utländska moderbanker bör således inte domineras av en eller några få ägare eller ägargrupper.

För de utlandsägda bankerna gäller självfallet svensk arbetsrätt och därmed de anställdas rätt till medbestämmande och deras rätt att organise- ra sig fackligt. Härutöver förutsätter emellertid kommittén att dessa banker följer den arbetsmarknads- och kollektivavtalspraxis som gäller för bankbranschen.

Kommittén anser också att de banker som bl.a. genom utbildning av egen personal förbereder och bygger upp personalstyrkan ] den tilltänkta banken i Sverige bör ha bättre möjligheter att snabbt få etableringstillstånd än de som avser att anskaffa större delen av sin personal från de svenska bankerna eller från andra svenska kreditinstitut.

Den bank som önskar etablering i Sverige bör kunna peka på ett visst mått av förbindelser med vän land. Främst bör beaktas kontakterna med svenska företag i Sverige och utomlands. men betydelse bör också till- mätas om banken varit engagerad i den svenska statens upplåning utom- lands.

För att ge regen'ngen underlag för en så noggrann bedömning som möjligt av den påverkan som en enskild bank kommer att få på vår svenska kreditmarknad föreslår kommittén att till oktrojansökan skall fogas en Verksamhetsplan. De banker som skall tillåtas etablera sig här bör ha för avsikt att driva en förhållandevis bred verksamhet inrymmande flertalet av de traditionella banktjänsterna. Dessa tjänster bör erbjudas en så stor grupp av bankkunder som möjligt. Banken bör vara tvungen att driva upp en viss rörelse i svenska kronor för att ge möjlighet att erbjuda svenska kunder krediter i inhemsk valuta. Även om något krav inte kan uppställas på att den utländska banken skall ha en inlåning från allmänheten till en viss volym. bör den ändå ha skyldighet att ta emot den inlåning som en bankkund önskar sätta in på bankräkning i banken.

• Sida 42
•  Original

Prop. 1984/85: 191 42

En särskild och betydelsefull fråga har varit. om en utländsk banketa- blering i Sverige skall förenas med ett krav på att reciprocitet föreligger. dvs. att svenska banker skall ha möjlighet att driva bankverksamhet i den sökande bankens hemland. Även om det under senare tid har skett en skärpning vad gäller tillämpningen av denna princip i olika länder uppstäl- ler alltjämt endast ett fåtal länder i lag reciprociteten som ett villkor för att utländska banker skall få etablera sig. Inget av dessa länder — med undan- tag för Norge som strikt kommer att hävda denna princip — tillhör våra närmaste handelspartners. Av denna anledning anser kommittén inte att Sverige bör uppställa ett strikt reciprocitetskrav. Detta krav bör dock utgöra en av de faktorer som tillmäts vikt vid beslut om tillstånd till banketablering. men det bör inte ges en ensam och avgörande betydelse.

Författningsmässig reglering

För svensk bank råder i princip ett aktieförvärvsförbud. Bankaktiebolag får dock efter regeringens tillstånd förvärva aktier i annat bankaktiebolag. i utländskt bankföretag och i svenskt aktiebolag och utländskt företag, vars ändamål kan anses gagneligt för bankväsendet eller det allmänna. De svenska bankbolagen driver med stöd av dessa undantag en omfattande verksamhet i sidoföretag. Ett viktigt led i kommitténs fortsatta arbete är att kartlägga och ange riktlinjerna för bankernas sidoföretagsverksamhet. ln- till dess kommittén har slutfört sitt arbete är regeringens praxis i de tillständsärenden som berör de inhemska bankerna mycket restriktiv. En— ligt en ny regel är utländska medborgare vidare förhindrade att förvärva andelari svenska finansbolag och fondkommissionsbolag. Mot denna bak- grund har kommittén funnit anledning att tills vidare se mycket restriktivt på de utlandsägda bankernas möjligheter till aktieförvärv. Kommittén har sålunda ansett att det under inledningsskedet finns skäl att av de. ovan nämnda aktieförvärven endast ge tillstånd till förvärv av aktier i bolag som skall tillgodose för bankväsendet gemensamma ändamål. som t.ex. Ban- komatcentralen AB. AB Giro och Upplysningseentralen UC AB.

Utöver huvudkontoret bör en utlandsägd bank få inrätta avdelningskon- tor. För detta bör dock inledningsvis krävas bankinspcktionens tillstånd.

Kommittén föreslår att i en utlandsägd bank högst en tredjedel av antalet styrelseledamöter får vara utländska medborgare eller svenska medborga- re bosatta utomlands. Styrelseordföranden bör emellertid i regel vara svensk medborgare och bosatt häri landet. Dispens bör dock kunna ges från dessa krav.

Kommittén har redovisat olika problem som kan uppstå när det gäller att tillämpa valutaregleringen och den kreditpolitiska lagstiftningen på de ut- landsägda bankerna. Kommittén har därvid konstaterat att några särregler för de utlandsägda bankerna inte erfordras. Riksbanken har att tillämpa gällande reglering på ett för inhemska och utlandsägda banker likvärdigt sätt.

• Sida 43
•  Original

Prop. 1984/85: 191 43

Introduktionsft'irfarandet

Introduktionen av de utländska bankerna i Sverige kommer att medföra vissa problem. De största riskerna härvidlag torde främst kunna hänföras till plötsliga förändringar i konkurrensförhållandena. Övergångsvis kom- mer därför att krävas att antalet utländska etableringar begränsas med hänvisning till behovet av en gradvis omställning av bankmarknaden. För att ge regeringen möjlighet att väga de olika bankernas fördelar och påver- kan på dcn svenska kreditmarknaden mot varandra föreslår kommittén att de banker som önskar delta i en första prövningsomgång senast den I november l985 skall inge sin oktrojansökan. För att ge bästa möjliga underlag för bedömningen bör linansdepartementet eller. på uppdrag av regeringen. hankinspektionen utfärda föreskrifter om innehåll och utform— ning av ansökningarna. Kommittén har försökt uppskatta det antal banker som efter lagändringens ikraftträdande omedelbart eller successivt under ett antal år av regeringen bör kunna ges tillstånd till etablering. Därvid har kommittén kunnat konstatera, att en sådan uppskattning av flera skäl blir så osäker att den är av föga värde. Först när man har kännedom om vilka utländska banker som ansökt om etableringstillstånd och vilken verksam- het dessa planerar att driva här kan en sådan bedömning med säkerhet göras. Det ankommer således på regeringen att mot bakgrund av ingivna ansökningshandlingar bestämma det antal banker som antingen omedel- bart eller successivt skall ges etableringstillstånd. Ett värdefullt underlag för regeringens beslut härvidlag bör remissyttrandena från hankinspektio- nen. riksbanken och bankernas branschorganisationcr utgöra.

Övrigt

Kommittén har konstaterat att tillsynsfrågorna på grund av de valda etableringsformerna kommer att bli förhållandevis okomplicerade att lösa. Tillsynen över de utlandsägda bankerna torde i stort kunna följa samma mönster som gäller för de svenska bankerna. För en effektiv tillsyn är det viktigt att värdlandets och hemlandets tillsynsmyndigheter samarbetar. Eftersom det redan finns ett välutvecklat samarbete mellan tillsynsmyn- digheterna i de från banksynpunkt mest betydelsefulla länderna torde förutsättningarna för ett sådant samarbete mellan hankinspektionen och tillsynsmyndigheten i moderbankens hemland vara goda.

Kommittén föreslår ingen förändring av representationskontorens ställ- ning. Detta innebär bl. a. att en utländsk bank som etablerar sig i Sverige i form av bank vid sidan av banken kan ha ett representationskontor.

Kommittén föreslår att de föreslagna ändringarna i banklagen skall träda ikraft den ljuli 1985.

• Sida 44
•  Original

Prop. 1984/85: 191

44

Kreditmarknadskommitténs författningsförslag

Förslag till Lag om ändring i lagen (1955: 183) om bankrörelse

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (.l955: 183) om bankrörelse att I. 4. 6. 10. 18. 22. 35. 55, 68. 72. 74. 189 och 190 åå skall ha nedan angiven

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Inledande bestämmelser

Bankrörelse må. förutom av Sveriges riksbank. drivas endast av bank- aktiebolag. som därtill erhållit regeringens tillstånd (oktroj).

Med bankrörelse förstås i denna lag sådan verksamhet. i vilken ingår inlåning från allmänheten på räkning som av bank allmänneligen begagnas.

Angående sparbank. centralkassa för jordbrukskredit och järnkontoret är särskilt stadgat.

Utländskt bankföretag må efter tillstånd av regeringen från kontor eller annat fast driftställe häri riket driva verksamhet i vilken ej ingår inlånings- eller utlåningsrörelse.

Utländsk hankfår i Sverige I. bilda ett bankaktiebolag och driva bankrörelse i enlighet med bestämmelserna i denna lag samt

2. efter tillstånd av regeringen från kontor eller annat fast drift- ställe driva verksamhet i vilken ej ingår inlånings- eller utlåningsrö- relse.

Om bankaktiebolags bildande

4 ålmom.

De som vilja stifta bankaktiebolag skola upprätta bolagsordning samt därå söka regeringens stadfästelse.

Stiftarna skola vara myndiga här i riket bosatta svenska medborgare och till antalet minst tio.

Stiftarna skall upprätta en bo- lagsordning .com skall underställas regeringen/"('n stadfästelse. Till an- sökan om oktroj skall fogas en plan för den tilltänkta verksamheten.

.Stiftarna skall vara myndiga häri riket bosatta svenska medborgare och till antalet minst tio. Utan hinder härav får dock ett bank- aktiebolag .rttfms av utländsk bank.

Den som är i konkurstillstånd kan ej vara stiftare. Regeringen prövar bolagsordningens överensstämmelse med denna lag samt lag och författning i övrigt. så ock om och i vad mån därutöver. med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av bolagets rörelse. särskilda bestämmelser må erfordras.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1984/85: 191 ' 45

Nuvarande lydelse F öres/agan lydelse

Finnes den tillämnade rörelsen vara nyttig för det allmänna, stadfäster regeringen bolagsordningen samt beviljar oktroj för en tid av högst tio år och därutöver intill slutet av då löpande räkenskapsår.

6.5

Bankaktiebolags firma skall innehålla ordet bank. Ny firma skall tydligt skilja sig från annan, förut i laga ordning regist- rerad, ännu bestående banks firma. så ock från benämning å utländsk bankinrättning, som är allmänt känd här i riket. För registrering av bank- aktiebolags firma gäller i övrigt vad som föt'cskrives i firmalagen (l974: 156).

Firman för ett bankbolag bildat av utländsk bank skall dock inne- hälla säväl ordet bank som ordet aktiebolag och får utan hinder av vad som sägs i andra stycket inne- hålla den utländska bankensjirma.

Sedan bolaget bildats, kan styrelsen antaga bifirma. Vad i andra stycket sägs om firma gäller även biftrma. Ordet bank får ej intagas i biftrma.

IO & 1 mom.

Teckning av aktier skall ske å teckningslistan i huvudskrift eller i av- skrift som bestyrkts av notarius publicus eller av stiftarna. Vid tecknings- listan skola vara fogade på enahanda sätt styrkta avskrifter av oktrojbeslu- tet och bolagsordningen.

Innan teckningslistan framlägges i huvudskrift eller avskrift, skall teck- ning av stiftarna hava ägt rum med angivande av dagen därför.

Bildas ett bankaktiebolag av ut- ländsk bank behöver inte ICC/x'- ningslistan läggas fram för offent- lig teckning.

[8 &

Aktier i bankaktiebolag får genom teckning eller överlåtelse förvärvas endast av svenska medborgare. av svenska bolag och föreningar, som inte är kontrollsubjekt enligt lagen (19821617) om utländska förvärv av svenska företag m.m., ävensom av andra svenska samfälligheter och stiftelser samt till aktiefonder enligt aktiefondslagen (l974z93l). Har aktieförvärv skett annorledes än genom teckning eller överlåtelse, skall vad nyss stadgats icke i något fall medföra hinder för aktieägaren att med stöd av den företrädesrätt till teckning eller erhållande av nya aktier. vilken enligt denna lag eller den vid förvärvet gällande bolagsordningen är förenad med de förvärvade aktierna, bekomma ytterligare aktier.

Vad som sägs i jär-sta stycket gäller inte aktier i bankbolag bildat av utländsk bank. Aktier [ sådant bolag får, efter regeringens till- stånd,jörviirvt'ts endast av utländsk batik.

• Sida 46
•  Original

Prop. 1984/85: 191

Nuvarande lydelse

Förvärv av aktie. som skett i strid med innehållet i första stycket är ogillt.

")”)

46

Föreslagen lydelse

Förvärv av aktie.. som skett i strid med innehållet i första eller andra stycket, är ogillt.

&

Ansökan om bankaktiebolagets registrering skall göras av styrelsen se- nast ett år från det oktroj beviljats.

Ansökningen skall beträffande styrelseledamot och styrelsesupp- leant innehålla uppgift om fullstän- diga namnet ävensom hemvist, så ock förklaring att dessa personer äro svenska medborgare och ej äro omyndiga.

Ansökningen skall beträffande styrelseledamot och styrelsesupp» leant innehålla uppgift om fullstän— diga namnet ävensom hemvist. så ock förklaring att dessa personer är svenska medborgare och ej är omyndiga.

I registreringsansökun av bank— bolag bildat av utländsk bunk skull unges fördelningen av antalet svenska och utländska medborgare i styrelsen i enlighet med vad som föreskrivs i 72 # atta'ra stycket.

1 ansökningen skall uppgivas, av vilka och huru bolagets firma skall tecknas. där den ej tecknas av styrelsen allenast på grund av denna lag. Skall firman tecknas av annan person än som avses i andra stycket, gäller vad där är stadgat även i fråga om sådan firmatecknare.

Bolagets postadress skall angivas. Vid ansökningen skola fogas:

. de listor. ä vilka aktieteckningen ägt rum, jämte avskrift av desamma; . avskrift av protokollet vid konstituerande stämman; . två avskrifter av oktrojbeslutct och bolagsordningen;

avskrift av den i 15 ä 1 mom. omförmälda handlingen rörande tilldel- ningen av aktier;

5. en av samtliga styrelseledamöter undertecknad handling, innehållande uppgift dels om det tecknade belopp, för vilket tilldelning av aktier ägt rum. samt om det belopp. för vilket aktier må hava förklarats förver— kade enligt 28 å, dels angående det belopp. som inbetalts å aktiekapita- let, och. där aktiekapitalet icke blivit till fullo inbetalt. sammanlagda nominella beloppet av de aktier, som till fullo betalts, dels ock om det sätt varpå inbetalningen skett. Har ej å ansökningen varje styrelseledamot och styrelsesuppleant eller annan, som är bemyndigad att teckna bolagets firma, egenhändigt skrivit sin av vittnen styrkta namnteckning, skall vid ansökningen fogas en sär- skild bilaga, därä namnteckningen finnes och blivit styrkt av vittnen.

Nl»)—

:'e

Om aktiekapitalets ökning 35 5

Sedan bolagsstämman fattat be- slut om aktiekapitalets ökning. sko— la teckningslista och kungörelse om

Sedan bolagsstämman fattat be- slut om aktiekapitalets ökning skull teckningslista och kungörelse om

• Sida 47
•  Original

Prop. 1984/85: 191 ' - 47

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beslutet upprättas samt underteek- beslutet upprättas samt underteck- nas av samtliga styrelseledamöter. nas av samtliga styrelseledamöter. Någon kungörelse behövs dock inte när bankaktiebolag bildat av ut- ländsk bank fattat beslut om aktie- kapita/ökning.

l säväl teckningslistan som kungörelsen skall upptagas bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning ävensom erinran om den i 18 9" stadgade inskränkningen i rätten att förvärva aktier. Har i ökningsbeslutet bestäm- melse ej meddelats om tiden för betalning av nya aktier. skall sådan bestämmelse upptagas i teckningslistan och kungörelsen.

Sedan ökningsbeslutet registrerats. skall styrelsen läta införa kungörel- sen i Post— och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningär, som styrelsen bestämmer. Det åligger ock styrelsen att ofördröjligen i rekom- menderat brev om bolagsstämmans beslut underrätta varje aktieägare. om vars postadress upplysning utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt kan inhämtas.

()m rörelsen

55 å Bankaktiebolag får förvärva ]. fast egendom. tomträtt och bostadsrätt för att bereda banken lokaler för dess inrymmandc eller tillgodose därmed sammanhängande behov. . aktie i bolag. vilket uteslutande har till syfte att förvalta fast egendom eller tomträtt som förvärvats för det under I angivna ändamålet.

3. inventarier, vilka anskaffas för rörelsen eller till fastighet, som bankbo-

laget äger. eller till lokaler. som bolaget i övrigt innehar.

4. bostadsrätt för att bereda bostad ät någon som är anställd i banken,

. efter tillstånd av regeringen. aktie i annat bankaktiebolag, i utländskt bankföretag och i svenskt aktiebolag eller utländskt företag. vars ända- mål kan anses gagneligt för bankväsendet eller det allmänna, samt garantifondbevis eller förlagsbevis utfärdat av bolag eller företag som nu nämnts. IJ !Jt

Ett bankaktiebolag bildat av ut- ländsk bank får inte tillstånd att förvärva aktier enligt-första stycket 5 , med undantag för aktier i bolag som skall tillgodosefl'n' bankväsen- det gemenmnmm linda/nål.

Bankbolag som medverkar vid emission av aktier pä den allmänna marknaden får förvärva aktie som ingår i emissionen.

Sådan aktie skall bolaget dock avyttra så snart det lämpligen kan ske och senast ett år efter förvärvet. Om synnerliga skäl föreligga. kan tillsynsmyn- digheten förlänga denna frist.

Bankbolag som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse får. för att underlätta rörelsen. i samband med denna dessutom förvärva aktie. emissionsbevis samt andel i aktiefond och i ekonomisk förening. Bolag får dock ej inneha sådana värdepapper till högre anskaffningsvärde än som anges i 16 å första stycket fondkommissionslagen (1979: 748).

• Sida 48
•  Original

Prop. 1984/85: 19!

Nuvarande lydelse

Om synnerliga skäl föreligga, kan tillsynsmyndigheten medgiva att bankbolag får inneha värdepapper som avses i tredje stycket i större omfattning än som anges där.

48

Föreslagen lydelse

Om synnerliga skäl jöreligger, kan bankinspektiunen medgiva att . ett bankbolag fär inneha värdepap- per som avses ijjärde stycket i större omfattning än som anges där.

68%

Om ett bankaktiebolag har beslutat att inrätta ett bankkontor. skall det utan dröjsmål anmälas hos tillsynsmyndigheten.

Avser ett bankbolag bildat av ut- ländsk bank att inrätta ett bankkun- tor, krävs doek bankinspektionens tillstånd till detta.

Om styrelse och firmateckning

72 % Styrelseledamöterna skola vara myndiga, här i riket bosatta svenska medborgare.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får i ett bankaktiebo- lag bildat av utländsk bank högst en tredjedel av hela antalet styrel- seledamöter vara svenska medbor- gare bosatta utomlands eller ut- ländska medborgare. Styrelseord- föranden skall dnek vara svensk medborgare och bosatt här i latt- det. Regeringen eller. efter rege- ringens bemyndignnde. bankin- spekticmenfårför särskiltfall med- ge undantag från vad som före- skrivs i detta stycke.

Av styrelseledamöterna må icke flera än en för varje påbörjat femtal vara befattningshavare i banken.

Vid beräkningen av det högsta antal styrelseledamöter som enligt andra stycket få vara befattningsha- vare i banken skall hänsyn ej tagas till offentlig styrelseledamot.

Vid beräkningen av det högsta antal styrelseledamöter som enligt andra och tredje styckena får vara befattningshavare i banken skall hänsyn ej tagas till offentlig styrel- seledamot.

74.5

Styrelsen skall inom sig utse verkställande direktör att under styrelsens inseende leda verksam- heten, däri inbegripet att i den ut- sträckning styrelsen bestämmer av-

Styrelsen skall inom sig utse verkställande direktör att under styrelsens inseende leda verksam- heten. däri inbegripet att i den ut- sträckning styrelsen bestämmer av-

• Sida 49
•  Original

Prop. 1984/85:191

Nuvarande lydelse

göra ärenden av beskaffenhet att el- jest ankomma på styrelsens egen prövning. Där förhållandena så på- kalla, mä bland styrelseledamö- terna eller styrelsesuppleanterna flera verkställande direktörer utses. Styrelsen skall även förordna sty- relseledamot eller styrelsesupp— leant att vara ställföreträdare för verkställande direktör.

49

F (Fredagen lydelse

göra ärenden av beskaffenhet att el- jest ankomma pä styrelsens egen prövning. Där förhållandena sä pä- kalla, må bland styrelseledamö- terna eller styrelsesuppleanterna flera verkställande direktörer utses. Styrelsen skall även förordna sty- relseledamot eller styrelsesupp- leant att vara ställföreträdare för verkställande direktör. 1 bankaktie- bolag bildat av utländsk bank skull verkställande direktören alltid vara bosatt här i landet.

Styrelsen mä jämväl uppdraga ät annan än verkställande direktör att ensam eller i förening med annan avgöra ärenden av beskaffenhet att eljest ankomma pä styrelsens egen prövning.

Angående den befogenhet i olika avseenden. som skall tillkomma verk- ställande direktör eller person som avses i andra stycket, åligger det styrelsen att meddela föreskrifter i en för ett år i sänder fastställd instruk- tion. Avser uppdraget beviljande av kredit. skola grunderna för kreditgivv ningen fastställas. Hava flera verkställande direktörer utsetts, skall in- struktionen angiva huru ledningen av bankens verksamhet skall mellan dem fördelas. Styrelsen skall. så snart kan ske. till tillsynsmyndigheten insända avskrift av instruktionen ävensom. där ändringar vidtagas i den- samma. meddela myndigheten därom.

Uppdrag som sägs i denna paragraf mä när som helst återkallas eller inskränkas. Utan hinder av uppdrag äger styrelsen själv avgöra ärende av varje slag.

Styrelsen må icke åt enskild styrelseledamot eller annan uppdraga att avgöra ärende, som avser: ]. inrättande eller indragning av avdelningskontor eller övertagande av annan bankrörelse;

2. förvärv eller avyttring av fastighet, avsedd för bankens inrymmandc eller för att tillgodose därmed sammanhängande behov;

3. beviljande av kredit till befattningshavare. som avses i öl & första stycket. eller annan befattningshavare, som ensam eller i förening med annan får avgöra pä styrelsen ankommande ärenden, till den som är gift med sådan befattningshavare. till person som avses i 61 å andra stycket eller till bolag, förening eller annan sammanslutning. vari sådan person är styrelseledamot eller såsom delägare eller medlem äger ett väsentligt ekonomiskt intresse; styrelsen dock obetaget att för person eller sam- manslutning. som nu nämnts. fastställa vissa gränser. inom vilka utan styrelsens beslut i varje särskilt fall kredit må beviljas vederbörande i och för en av honom idkad rörelse;

4. förvärv av aktie, emissionsbe- vis, förlagsbevis som avses i 55 & första stycket 5 samt andel i aktiefond och i ekonomisk för- ening i andra fall än då fråga är om sådant värdepapper, som är

4. förvärv av aktie, emissionsbe- vis, förlagsbevis som avses i 55 & första stycket 5 samt andel i aktiefond och i ekonomisk för— ening i andra fall än då fråga är om sådant värdepapper. som är

• Sida 50
•  Original

Prop. 1984/85: 191 50

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse för bankbolagets fordran utmätt för bankbolagets fordran utmätt eller pantsatt, eller förvärvet eller pantsatt, eller förvärvet sker med stöd av 55 éandra eller sker med stöd av 55 & tredje el- tredje stycket och styrelsebeslut ler fjärde stycket och styrelse- angäende förvärvet ej kan utan beslut angående förvärvet ej kan olägenhet avvaktas; utan olägenhet avvaktas;

5. fastställande av allmänna räntesatser för in- och utlåning; dock att beslut, där så påkallats av allmän ränteförändring, mä utan styrelsens hörande meddelas för tiden intill nästkommande styrelsesammanträde:

6. utgivande av obligationer med längre löptid än ett är.

I denna paragraf meddelade bestämmelser angående kredit och obliga- tioner skola gälla även i fråga om garantiförpliktelse, som bankbolag iklä- der sig. '

Särskilda bestämmelser

l89 9"

Bildas bankaktiebolag eller ökas bankbolags aktiekapital för överta- gande av annan bankrörelse. må andel i vad bolaget sålunda skall övertaga utgöra vederlag för aktie i bolaget samt teckning ske med villkor, att sådant tillskott skall få göras; och skall i övrigt i ty fall gälla denna lags bestämmel- ser om bankbolags bildande och aktiekapitalets ökning medföljande tillägg och undantag:

1. Vid bankbolags bildande skall teckningslista Och vid aktiekapitalets ökning bolagsstämmans beslut om ökning innehålla jämväl alla de om bankrörelsens övertagande träffade bestämmelserna. Vad som stadgas i 9 och 33 åå föranleder ej därtill att värdet av det. som för aktie skall tillskjutas i annat än penningar, skall i teckningslista eller i bolagsstäm- mans beslut om ökning av aktiekapitalet uppskattas till visst penningbe- lopp. . Där vid bankbolags bildande ej samtliga tecknare enligt bestämmelse i teckningslistan äro berättigade att för aktie tillskjuta annat än penning- ar, äger å konstituerande stämman tecknare, vilken berättigats att göra tillskott i annat än penningar, ej deltaga i omröstning enligt 15 &: ej heller må sådan tecknare eller av honom tecknade eller eljest förvär- vade aktier vid omröstningen tagas i beräkning. Vad som stadgas i 36 ä' äger ej tillämpning.

4. Tillgång. som bankbolag på sätt ovan sägs övertagit. skall vid dess införande i bolagets böcker upptagas till skäligt värde.

5. Har bankbolag övertagit annat bankbolags rörelse och finnes bland sistnämnda bolags tillgångar egendom. varmed bankbolag ej mä driva handel för egen räkning, må den egendom. även om sådant fall ej är för handen, som i 55 eller 56 & omförmäles, förvärvas av det övertagande bolaget. Egendom som bankbolaget på detta sätt förvärvat, skall. i den mån egendomen ej jämlikt vad i nyssnämnda lagrum stadgas mä av bolaget behållas, äter avyttras så snart lämpligen kan ske och senast då avyttring kan äga rum utan förlust för bolaget. IJ E'”

Vad i första stycket sägs gäller inte för bankbolag bildat av ut- ländsk bank.

• Sida 51
•  Original

Prop. 1984/85: l9l

Nuvarande lydelse

51

Föreslagen lydelse

190 25

Ej mä bankaktiebolag övertaga annat bankbolags eller sparbanks rörelse. med mindre regeringen, där övertagandet icke finnes vara till skada för det allmänna, lämnar tillstånd därtill.

Ej må bankaktiebolag övertaga annat bankbolags eller sparbanks rörelse. med mindre regeringen. där övertagande icke linnes vara till skada för det allmänna, lämnar till- stånd därtill. Bankbolag bildat av utländsk bank får dock inte Övertu annan banks rörelse.

Denna lag träder i kraft den ljuli l985.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982: 617 ) om utländska förvärv av svenska företag m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982: 617) om utländska förvärv av svenska företag m.m. att i lagen skall införas en ny paragraf 7 ä 5. vilken skall ha nedan angivna lydelse.

7aå

En utländsk bank som äger andel t'elt bankaktiebolag här f landetfår inte jön-'ärvstillstånd enligt 7 55.

Denna lag träderi kraft den I juli 1985.

• Sida 52
•  Original

Prop. 1984/85: 191 57

Sammanställning av remissyttrandena över kreditmark- nadskommitténs betänkande (Ds Fi 1984: 20) Utländska banketableringar i Sverige

Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av hankinspektio- nen, kommerskollegium, hovrätten för Västra Sverige. kammarrätten i Stockholm, fullmäktige i Sveriges riksbank. fullmäktige i riksgäldskon- toret, näringsfrihetsombudsmannen (NO), riksskatteverket, Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen, Sveriges föreningsbankers förbund, styrelsen för Stockholms fondbörs, Foreign Bankers' Associa- tion in Sweden, Landsorganisationen i Sverige (LO). Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Svenska bankmannaförbundet. Finansbolagens förening, Svenska fondhandlareför- eningen, SHlO-Familjeföretagen, Sveriges lndustriförbund, Svenska före- tagares riksförbund, Svensk industriförening. Svenska försäkringsbolags riksförbund, Folksam, Svenska handelskammarförbundet och Sveriges Exportråd.

Post- och Kreditbanken, PK-banken, har instämt i Svenska bankför- eningens yttrande. Till kommerskollegiets yttrande har fogats yttranden av Stockholms handelskammare och Skånes handelskammare.

Av remissinstanserna har Svenska sparbanksföreningen och Folksam tillstyrkt kommitténs förslag i dess helhet medan Centralorganisationen SACO/SR har förklarat sig inte ha något att erinra mot utredningens förslag.

] Utländsk banketablering i Sverige

1.1 Bankinspektionen

För hankinspektionen har det länge stått klart, att Sverige inte kan undandra sig det internationella tjänsteutbyte som äger rum genom att banker i ett land är verksamma i andra länder. Sverige har också sedan 60- talet profiterat av den mera framsynta uppfattning som har varit rådande i andra länder, särskilt dem som spelat en ledande roll i det internationella bankväsendet, såsom Storbritannien. USA och Schweiz. En stigande irri- tation över den svenska hållningen har sedan länge märkts och på olika sätt gått ut över svenska intressen. De stränga reciprocitetsreglerna i Schweiz och Norge är välkända. Ett annat exempel är att svenskägda banker inte kan medverka vid emission av obligationer i pundvaluta i Storbritannien.

• Sida 53
•  Original

Prop. 1984/85: 191 _ | 53

Mera sådant är att vänta om inte den svenska hållningen snabbt ändras. Sverige är inom västvärlden numera praktiskt taget ensamt om att tite- stänga utländska banker.

För de svenska bankerna innebär självfallet öppnandet av utländska banker i Sverige — även med beaktande av de stora engagemang som svenska företag sedan länge har med internationellt verksamma banker — en ökad konkurrens. Men en skärpning av konkurrensen innebär så gott som alltid fördelar för kunderna. Frågan blir också. om tillkomsten av utländska banker inte i längden kan innebära fördelar även för svenska banker. Det kan innebära en stimulans för det ekonomiska livet som på sikt kan ge de svenska bankerna nya uppgifter. Sverige kan med sitt läge i centrum av Norden och mellan öst och väst utvecklas till ett naturligt fmansccntrum i konkurrens med andra fmanscentra. Det bör även noteras. att de svenska bankernas hållning är positiv. Vidare kan framhållas. att erfarenheterna av utländska banker i Danmark och Finland är goda.

Mot den här i stora drag tecknade bakgrunden tog inspektionen år 1980 initiativ till det Iagstiftningsarbete som resulterat i kreditmarknadskommit- téns nu föreliggande förslag. Detta hälsas av inspektionen med tillfredsstäl- lelse. Det är i huvudsak väl avvägt och ägnat att ligga till grund för lagstiftning.

Självfallet hade det varit av visst värde, om kommittén före förslagets framläggande hade hunnit skaffa sig den överblick över hela den svenska kreditmarknaden som ursprungligen var avsedd. Att utländska banker får etablera sig i Sverige spelar dock enligt inspektionens uppfattning inte någon större roll i detta sammanhang. Men de villkor under vilka de utländska bankerna får arbeta kan givetvis — liksom gäller de svenska bankerna — komma att ändras såsom ett resultat av kommitténs fortsatta arbete.

Såsom framgår av det sagda tillstyrker inspektionen att beslut nu fattas om att tillåta utländska banker att etablera sig i Sverige.

1.2 Kommerskollegium

Frågan om utländska banketableringar i Sverige har ett klart samband med frågan om handel med tjänster som på senare tid kommit att tilldra sig ökad uppmärksamhet i handelspolitiska sammanhang och som för närva- rande diskuteras inom olika multilaterala organ. bl.a. OECD och GATT. I detta internationella perspektiv är den föreslagna liberaliseringen att väl- komna bl.a. eftcrsom Sverige söker spela en pådrivande roll i pågående multilaterala arbeten. Vidare visar den studie som kapitalmarknadskom- mittén gjon avseende bankområdet bl. a., att etablerings- och investerings- hinder torde utgöra det allvarligaste problemet för en internationalisering av tjänsteutbytet på detta område.

• Sida 54
•  Original

Prop. 1984/85: 191 54

1.3 Hovrätten för Västra Sverige

Det remitterade förslaget har samband med en rad väsentliga och svår- lösta problem rörande främst det inhemska bankväsendets framtida situa- tion och möjligheterna att hävda en för landet gynnsam valuta- och kredit- politik men också med de vidaregående effekterna av en ökande internatio- nalisering av företagandet på svenskt näringsliv och det svenska samhället i stort. Från de synpunkter hovrätten har att företräda saknar hovrätten emellertid anledning att närmare gå in på den mångfald frågor som sålunda i och för sig förtjänar uppmärksamhet. Vad nu sagts gäller också det inom kommittén uppenbarligen kontroversiella spörsmålet huruvida kommittén i strid med sina direktiv över huvud bort prioritera frågan om utländsk banketablering i Sverige framför den övergripande frågan om hur den inhemska kreditmarknaden bör vara strukturerad. Hovrätten har därför ansett sig böra begränsa sitt yttrande huvudsakligen till en granskning av de lagförslag som kommittén lagt fram.

1.4 Kammarrätten i Stockholm

I direktiven anges att kommittén först bör behandla den övergripande frågan om strukturen och därefter överväga formerna för etablering av utländska bankinstitut. Kommittén har valt att ta upp frågorna i omvänd ordning. Som motiv har angetts att allt fler länder har öppnat sina gränser för utländska banker och att Sverige därmed riskerar att inom kort inta en särställning bland OECD-länderna. Vidare åberopas att reciprocitetskra- vet (dvs. villkoret att värdlandets banker skall ha möjlighet att driva bankverksamhet i den utländska moderbankens hemland) tycks slå igenom alltmer på det internationella planet.

Kammarrätten har förståelse för att kommittén, mot bakgrund av den svenska frihandelspolitikcn och den allt snabbare internationaliseringen av företagsamheten. har med förtur tagit fram frågan om att öppna Sveriges gränser för utländska banketableringar.

Från allmän synpunkt och med hänsyn till intresset av att i möjlig mån upprätthålla stadga i lagstiftningen synes det dock ha varit mer ändamåls- enligt om kommittén hade följt turordningen enligt direktiven.

Om möjlighet först öppnas för utländska banker att etablera sig i Sverige och därefter lagstiftningen om kreditmarknadens struktur ändras. kan en rad problem uppkomma. Bl.a. kan konkurrensen snedvridas mellan de utländska och de svenska bankerna genom att de senare inte ges möjlighet att på ett mera flexibelt sätt möta konkurrensen från de utländska ban- kerna i initialskedet. Den föreslagna ordningen kan också leda till olägen- heter för de utländska bankerna genom att de först etablerar sig här under de förutsättningar som då gäller men sedan tvingas omforma sin verksam- het efter den nya lagstiftning som kan bli följden av kommitténs fortsatta

• Sida 55
•  Original

Prop. l984/85: 191 , ._ _ 55

verksamhet. Det är också möjligt att dessa banker etablerar sig i en form som de senare kan finna mindre attraktiv men som var den enda möjliga vid etableringstilliället. Mot denna bakgrund finns anledning att överväga om en lagstiftning verkligen nu bör genomföras på grundval av kommitténs förslag.

I sammanhanget bör beaktas att banklagsutredningen nyligen har re- dovisat resultatet av sitt arbete i betänkandena (SOU l984126—29) Ny banklagstiftning Del l—4. Med hänsyn bl.a. till att det nu remitterade betänkandet då nyligen hade avgctts satte kammarrätten i sitt yttrande över utredningens förslag i fråga om det var rationellt att genomföra detsamma utan att samordna det med resultaten av kreditmarknadskom- mitténs arbete.

1.5 Fullmäktige i Sveriges riksbank

Kommittén har anfört några enligt dess mening avgörande skäl för att ge utländska banker rätt att etablera sig i Sverige. Först pekas på att Sverige med sin frihandelstradition och positiva inställning till internationellt sam- arbete numera intar "en i det närmaste unik ställning" i sitt avvisande av utländska banketableringar. Vidare "torde det vara svårt att i längden upprätthålla en ensidig avskärmning av den svenska kreditmarknaden mot utländska banker". Slutligen anförs att "de krav på reciprocitet som en del länder uppställer har förorsakat olägenheter för de svenska bankerna", och att dessa olägenheter i framtiden kan öka i betydelse.

Enligt fullmäktiges mening gör kommittén utan tvivel en viktig observa- tion då den pekar på kontrasten mellan Sveriges stöd för frihandel och vår isolationism i fråga om banketableringar. Fullmäktige kan instämma i kommitténs slutsats i så mån, att det måste finnas starka skäl för att motivera ett fasthållande vid den hittillsvarande restriktiva politiken.

När det gäller hänvisningen till reciprocitetsproblemet tyder erfarenhe- terna på att ordet olägenheter är väl valt: några allvarliga hinder för svenska bankers etablering utomlands har inte tidigare anförts. Riksban- ken har också ett bestämt intryck att de svenska bankerna numera har en försiktig attityd till ytterligare expansion i utlandet och omsorgsfullt prövar alla projekt. Som kommittén särskilt anmärker har emellertid problemet aktualiserats genom det strikta reciprocitetskrav som Norge kommer att ställa. och det kan givetvis inte uteslutas att även bortsett från detta fall utländska staters reciprocitetskrav skulle hindra välmotiverade svenska utlandsetableringar eller att existerande svenskägda banker i utlandet kan komma att drabbas av restriktioner i olika avseenden för den händelse att Sverige ej kan erbjuda reciprocitet.

Argumentet om svårigheten att i längden avskärma den svenska kredit- marknaden är svårare att väga in i ställningstagandet. För det första står det klart att många svenska företag och koncerner givetvis utnyttjar ut-

• Sida 56
•  Original

Prop. 1984/85: 191 56

ländska banker dels för låne- och betalningsoperationer där detta är möjligt med gällande valutareglering dels allmänt när det gäller dotterbolag i utlandet. Dessa relationer med utländska banker kan i vissa fall underlättas av att banken har ett representationskontor i Sverige men existensen av ett representationskontor är inte nödvändigt. Dessa förbindelser mellan svenska företag och utländska banker. som kommittén kanske en smula missvisande kallar bankverksamhet i Sverige i begränsad omfattning, kom- mer att växa med fortskridande internationalisering. Det är oklart i vilken mening detta är ett argument för att acceptera utländska banker att etable- ra sig i Sverige. Ett särskilt motiv skymtar i kommitténs resonemang — att utländska banker i dag kan konkurrera med svenska banker "under oreg- lerade former och därmed med vissa konkurrensfördelar i förhållande till de svenskägda bankerna". Rimligen kan väl denna verksamhet fortsätta i samma former även om den utländska banken sätter upp en dotterbank i Sverige och vad som sägs kan inte vara något skäl för (eller emot) utländsk banketablering.

Förhoppningsvis kan man räkna med positiva verkningar av utländska banketableringar i Sverige. Det gäller stimulerande konkurrens för de svenska bankerna. nya handelskanaler, företagens tillgång till information och tjänster. bättre internationell betalningsförmedling, bättre tillgång till utländska kredit- och kapitalmarknader och ökad service till dotterföretag i utlandet. Fullmäktige anser för sin del att dessa mera aktiva skäl för banketablering i Sverige bör beaktas.

Kommittén redovisar också skäl som framförts mot att tillåta utländska banketableringar i Sverige. Först pekas på att utlandsägda banker kan väntas inrikta sig på tjänster som internationell betalningsförmedling, valu- tahandel m.m. som är mest lönsamma och som berör de stora företagen. Det kan medföra en försämrad lönsamhet för de svenska bankerna. Däref- ter anförs att utländska banker kanske inte känner samma ansvar för kundförctag och att den ökade efterfrågan på viss bankpersonal kan leda till svårigheter.

Fullmäktige har förståelse för argumentet som bygger på att de utländs- ka bankerna kan specialisera sig på de för dem mest lönsamma verksam- hetsområdena och därigenom skada de svenska bankerna. Bland de övriga argumenten tycks kommittén fästa intresse vid den möjliga överskottsef— terfrågan på vissa slag av banktjänstemän. Problem av detta slag torde vara ett regelbundet inslag i en ny eller expanderande sektor. Fullmäktige anser därför att denna fråga kan överlämnas till bankerna att lösa i sin personal- och utbildningsplanering.

1.6 Fullmäktige i riksgäldskontoret

Kreditmarknadskommittén föreslår att utländska banker bör få etablera sigi Sverige. I denna slutsats instämmer fullmäktige. De skäl som anförs i

• Sida 57
•  Original

Prop. 1984/85: 191 57

betänkandet är dels att Sverige. som i andra sammanhang bekänner sig till en fri handel. inte bör avvika från sina principer på detta område, särskilt som det finns risk för att motåtgärder kan tillgripas av andra länder, dels att etablerandet av utländska banker i Sverige kan få positiva effekter på den svenska ekonomiska utvecklingen. Fullmäktige vill för sin del särskilt betona den senare aspekten. Fler agerande på penning- och kapitalmarkna- derna bör bidra till en ökad konkurrens och därmed en högre effektivitet. En del utländska banker kan dessutom tänkas tillföra dessa marknader ny kunskap aVsecnde bl.a. finansiella tekniker. Sammantaget bör detta un- derlätta riksgäldskontorcts verksamhet.

1.7 Näringsfrihetsomhudsmannen (NO)

NO kan i allt väsentligt ställa sig bakom kreditmarknadskommitténs principiella resonemang, vilket leder fram till ställningstagandet att ut- ländska banker skall ges rätt att etablera sig i Sverige i fastare former. Ökat konkurrenstryck är en utvecklingsfaktor av stor betydelse på alla områden av näringslivet. De svenska bankerna har på grund av etableringsreglernas utformning hittills varit i allt väsentligt skyddade från utländsk konkurrens på sin hemmamarknad. Som kommittén påpekat är marknaden för finan- sieringstjänster under stark'utveckling. Här. liksom ifråga om andra bank- tjänster, torde impulser kunna komma från utlandsägda banker som kan främja såväl produktutveckling som en ökad utrikeshandel. Stimulansen av utländska bankers etablering på den svenska marknaden bör öka de svenska bankernas konkurrenskraft såväl på hemmamarknad som på inter- nationell marknad till nytta för bankernas kunder och samhället. NO vill också understryka frihandelsaspekterna och reciprocitetshänsynen i sam- manhanget. NO anser alltså i likhet med kommittén att utländska banker skall ges etableringsmöjligheter i Sverige även i andra former än represen- tationskontor. Kommitténs förslag är dock omgärdat med åtskilliga re- striktioner.

1.8 Riksskatteverket

Sammanfattningsvis delar RSV den i betänkandet framförda uppfatt- ningen att utländska banker bör ges möjlighet att etablera sig i Sverige. Den internationella utvecklingen nödvändiggör att en sådan möjlighet kommer till stånd. RSV delar därvid kommitténs principiella utgångspunkt att dessa banker skall driva bankverksamhet här i landet under samma förutsättningar som de svenska och att de utländska bankerna också skall vara underkastade samma författningsmassiga reglering och samma till- svn.

• Sida 58
•  Original

Prop. 1984/85: 191 58

1.9 Svenska bankföreningen

Till grund för sitt principiella ställningstagande lägger kommittén en avvägning av olika Skäl för och emot utländsk banketablering i Sverige. Avvägningcn utmynnar sammanfattningsvis (sid 133) i att följande skäl talar för sådan etablering: — Sverige hävdar av tradition fri internationell handel och har en positiv inställning till internationellt samarbete. — Den rådande unika ensidiga avskärmningen av den svenska kreditmark- naden mot utländska banker kan i längden inte upprätthållas. —- Bristande reciprocitet kan förorsaka olägenheter för svenska banker.

Svenska Bankföreningen. som under lång tid ställt sig positiv till ut- ländsk banketablering här, kan biträda den avvägning som kommittén gör.

Bankföreningen vill särskilt framhålla att de utländska bankerna i själva verket redan verkar i Sverige men under sådana oreglerade former att konkurrensen inte äger rum på lika villkor. Grundprincipen böri fråga om kreditpolitiken vara att de kreditpolitiska medel som används tillämpas likvärdigt för alla banker. där så är möjligt; detsamma bör gälla bankernas deltagande i finansieringen av statsskuld och bostadsbyggande. Behovet av reciprok behandling kan bankföreningen också vitsorda. Kommittén erinrar (sid l3l) om att reciprocitetskravet i vissa länder tillämpas så att etableringen tillåts men verksamheten i landet försvåras genom villkor eller diskriminering på annat sätt. Det finns exempel på villkor för utlands- ägda banker som innebär kännbara avsteg från "national treatment". Bankföreningen anser därför att. även om reciprocitetskravet inte som i Norge inskrives i lagen, stor vikt bör läggas vid vilken faktisk likabehand- ling som ges i den sökande bankens hemland.

Även om. som kommittén redovisar. försämrad lönsamhet för de svens- ka bankerna på vissa områden kan bli en följd, anser bankföreningen att det nu är nödvändigt att Sverige i likhet med så gott som alla OECD- ländema tillåter utländsk banketablering.

1.10 Sveriges föreningsbankers förbund

SFF — som är representerad i kommittén genom verkställande direktö- ren. Per Schierbeck — tillstyrker att betänkandet läggs till grund för lag- stiftning varigenom utländska banker medges rätt att etablera bankaktie- bolag i Sverige.

1.11 Styrelsen för Stockholms fondbörs

Med hänsyn till svensk tradition i fråga om fri internationell handel och internationellt samarbete synes det varken önskvärt eller möjligt att i längden upprätthålla den nuvarande ensidiga avskärmningen av svensk

• Sida 59
•  Original

Prop. 1984/85: 191 59

kreditmarknad från utländska bankers deltagande. Lika med kreditmark- nadskommittén anser börsstyrelsen därför att möjlighet bör öppnas för att ge utländska banker tillstånd att driva bankverksamhet här i landet. Själv- fallet bör villkoren för verksamheten i princip vara desamma för såväl svenska som utländska banker.

1.12 Foreign Bankers Association in Sweden

Föreningen har med tillfredsställelse noterat innehållet i tilläggsdirekti- vcn till banklagsutredningen och den skyndsamhet med vilken Betänkan- det färdigställts. Införandet av en rätt för utländska banker att etablera sig i Sverige under 1985 kommer ej endast att göra förhållandena på bankområ- det i Sverige likvärdiga med dem som är förhärskande i andra ledande handelsnationer utan kommer också att medföra betydelsefulla och påtag- liga fördelar för landet såväl inom den offentliga som den privata sektorn.

Sveriges hävdvunna frihandelspolitik har utgjort något väsentligt mer än ett tekniskt instrument för främjande av handel och investeringar och har resulterat i beaktansvärda ekonomiska vinningar; den har gjort landet till en av de mest konkurrensintensiva marknaderna i världen och därigenom kommit konsumenterna till godo i form av lägre priser för många varor och tjänster. Numer är Sveriges frihandelspolitik en ovillkorlig förutsättning för ekonomisk överlevnad som en följd av landets beroende av export- marknader.

Liksom betydande grenar av många svenska multinationella företag drives utomlands på samma villkor som de som är tillämpliga på lokala företag behandlas de många utlandsägda svenska industri- och handelsfö- retagen såsom helt likställda med svenskägda sådana. En väsentlig stånd— punkt som intages av Kommittén är att samma princip om likabehandling skall gälla i förhållandet mellan de nuvarande svenskägda atfärsbankerna och de nytillkommande utlandsägda bankerna. Föreningen stödjer till fullo denna grundregel. Likväl finner Föreningen att Kommittén föreslår infö— rande av ett antal begränsningar i utlandsägda svenska bankers verksam— het som är oförenlig med likabehandlingsprincipen och som till sin natur är diskriminerande (se t.ex. Kommitténs uttalande på sid. 171—2. 178 och 189). Dessa inskränkningar motiveras av fruktan för effekterna av en plötslig etablering av utlandsägda banker i Sverige vilken enligt Kommit- téns mening kan komma att störa den nuvarande bankstrukturen och allvarligt skada de existerande svenska bankerna. Enligt Föreningens upp- fattning är de svenska bankernas ställning på den lokala marknaden mye- ket stark och kan icke lätteligen rubbas; av detta skäl är den ängslan som ofta kommer till uttryck. och vilken återspeglas i Betänkandet. överdriven. Av större vikt är att varje begränsning som göres i utlandsägda bankers verksamhet ytterst fåren negativ återverkan på den svenska ekonomin som helhet. Ytterst betalas nämligen inskränkningar i konkurrensfriheten av konsumenterna såväl inom den offentliga som inom den privata sek-

• Sida 60
•  Original

Prop. 1984/85: 191 60

tom. Sedan nära nog tre decennier har enligt svensk rätt skadlig verkan ansetts uppkomma av konkurrensbegränsningar därest de på ett otillbörligt sätt påverkar prisbildningen. hämmar effektiviteten inom näringslivet eller försvårar eller hindrar annans näringsutövning. Sådan skadlig verkan skall undanröjas: i enlighet därmed kan konkurrensbegränsningar av dylikt slag påtalas enligt .5 2 konkurrenslagen (1982: 729).

Enligt Föreningens mening bör därför principen om full jämställdhet mellan de nuvarande svenska bankerna och de föreslagna nytillkommande utlandsägda bankerna genomföras i all hithörande lagstiftning. Därutöver bör samma princip förklaras vara gällande på de viktiga områden inom vilka riksbanken och hankinspektionen utövar sin verksamhet med tillämpning av diskretionära normer utan direkt stöd av detaljerade lagbe- stämmelser. Genomförandet av en sådan pn'ncip skulle underlätta upp- gifterna för ifrågavarande myndigheter genom att undanröja behovet av att tillämpa två olika normsystem.

1.13 Landsorganisationen i Sverige (LO)

Grunden för kreditmarknadskommitténs förslag att tillåta utländska banker att etablera sig i Sverige är. såvitt LO kan förstå. intresset av att svenska banker ska kunna etablera sig utomlands. Andra länder kan. om Sverige framhärdade i sin inställning. komma att stänga sina länders grän- ser för svenska banker. Hittills har kommittén emellertid inte kunnat påvisa några påtagliga nackdelar för de svenska bankernas utlandsetable- ringar. Av Sveriges mer framträdande handelspartners. är det bara Norge som kommer att tillämpa strikt reciprocitet, dvs. ett oeftergivligt krav på norsk banks möjlighet att etablera sig i den utländska moderbankens hemland.

Landsorganisationen har ingen negativ uppfattning beträffande den ökande liberalisering som skett i ha'ndelsutbytet mellan olika länder. Det har varit av stort värde för svenska löntagares standard och välfärd. Av lika stor betydelse har emellertid också varit att Sverige kunnat föra en självständig politik på vitala områden. Det gäller t.ex. kreditpolitikens utformning. där det enligt LOs mening har varit av värde att de viktigaste aktörerna på marknaden. nämligen bankerna. har varit av svenskt ur- sprung. De vore. enligt LOs mening. naturligt att man tog ställning till utländsk banks etablering i Sverige i samband med de totala struktur- frågorna som kreditmarknadskommittén har att utreda. Detta vore dessut- om i enlighet med dir.ekii"i'fen#t_:lår det heter:

"Även om man är positii't' ins lld till etablering av utlandsägda finans- institut i Sverige. är formernåå' . lering av sådan betydelse för struktu- ren på den svenska kreditmaråiafen att man bör överväga dessa först sedan rörelsereglerna för olika slags finansinstitut fastlagts".

• Sida 61
•  Original

Prop. 1984/85: 191 61

lnför ett sådant ställningstagande skulle LO önska en noggrannare ge- nomgång av de svenska bankernas utlandsetableringar, planer på fortsatta sådana samt en redovisning av de negativa konsekvenser som kan bli följden av att Sverige håller fast vid sin ursprungliga inställning att bank- verksamhet är förbehållen svenska banker. Slutligen kan, i samband med att rörelsereglerna för finansinstitutet läggs fast. en klarare bild av behovet av utländska banketableringar göras.

1.14 Tjänstemännens eentralorganisation (TCO)

TCO tillstyrker förslaget att utländska banker ska få etablera sig i Sveri- ge.

1.15 Svenska bankmannaförbundet

Sveriges internationella beroende, principen om fri handel och reciproci- tetshänsyn är skäl som motiverar att våra gränser öppnas för utländska banker även i formellt avseende. Till följd av det stora antal representa- tionskontor som redan finns här och de kontakter svenska och i Sverige verksamma utländska företag har med internationella banker spelar i reali- teten utländskt bankväsen redan idag en roll för svensk ekonomi. Det är således en naturlig konsekvens att utländska bankers verksamheter legali- seras på svensk botten.

1.16 Finansbolagens förening

Med hänsyn tagen till vad som sägs i direktiven är det enligt föreningens mening tveksamt om kommittén utan tilläggsdirektiv hade kunnat framläg- ga ett betänkande beträffande utländska banketableringar i Sverige utan att dessförinnan ha föreslagit rörelsereglcr för olika slags finansinstitut.

1.17 Svenska fondhandlareföreningen

Svenska Fondhandlareföreningen hari detta ärende samrått med Svens- ka Bankföreningen och får instämma i dennas synpunkter på rubr. delbe- tänkande om utländska banketableringar i vårt land.

Fondhandlareföreningen delar alltså kommitténs uppfattning om vikten av de skäl som den lagt till grund för sitt förslag: Sveriges traditionellt frihandelsvänliga och till internationellt samarbete positiva attityd. det därav följande kravet att upphäva rådande avskärmning av vår egeh kredit- och kapitalmarknad samt därtill konstaterandet av de olägenheter för svensk del som bristen på reciprocitet föranleder i förhållande till mer öppna nationer.

• Sida 62
•  Original

Prop. 1984/85: 191 62

1.18 SHIO — Familjeföretagen

Bankväsendet är av slentrian och historiska skäl kanske den mest regle- rade kommersiella verksamheten i landet. Utgångspunkten för bankernas arbetsvillkor förefaller vara att enbart det som direkt stadgas är tillåtet och allt annat förbjudet. Denna restriktiva syn har vi kommenterat i vårt remissyttrande över banklagsutredningens slutbetänkande Ny banklag- stiftning (SOU 1984: 26—29). Vi aviserade också att vi ämnade återkomma till frågan när kreditmarknadskommittén avlämnat sitt slutbetänkande.

SHIO-Familjeföretagens allmänna syn är i stället att ett rationellt och flexibelt banksystem är av yttersta vikt för ett fungerande näringsliv. Vidare anser vi att all kommersiell verksamhet bör ske under så fria former som möjligt och under konkurrens på lika villkor. Statliga detaljregleringar och andra restriktioner måste vara undantag och inte regel. Av detta skäl välkomnar vi kommitténs förslag att tillåta utländska banker att etablera sig i Sverige.

1.19 Sveriges Industriförbund

lndustriförbundet stöder kommitténs förslag att utländska banketable- ringar skall tillåtas i Sverige. För industrin är behovet av och fördelarna med utländska banker stora. Industriförbundet anser dessutom att argu- menten för utländska banketableringar är fler och väger tyngre än vad som framgår av betänkandet.

Industriförbundets åsikt är att etablering av utländska banker i Sverige så långt möjligt skall överensstämma med de krav som ställs på etablering av och verksamheten vid svenska banker. lndustriförbundet är därför av annan mening än kommittén vad avser oktrojprövning och den särskilda introduktionsordningen för utländsk bankverksamhet i Sverige.

Behovet av utländska banker (Kontrrterttarer till kap. 5 och 8)

Kreditmarknadskommittén har utrett frågan om utländska banketable- ringar i Sverige skyndsamt. Det är tillfredsställande att Sverige nu tar steget och anpassar sina regler till övriga OECD-länders, vilket gagnar både svenska bankers och svensk industris internationalisering. '

Att frågan om utländska banketableringar lyfts ur kreditmarknadskom- mitténs övriga arbete och snabbehandlats, grundar sig bl. a. på de recipro- citetskrav som mött svenska banker utomlands. Kommittén ifrågasätter dock behovet av utländska banker på den svenska marknaden. På sid 127 framför kommittén ”Mot bakgrund av dessa konstateranden" (bland annat att det är "väl sörjt för en fri konkurrens mellan bankerna och de olika bankinstituten”) ”torde det kunna göras gällande att det i dagens läge inte finns något direkt behov av att låta utländska banker etablera sig i Sveri-

n

ge.

• Sida 63
•  Original

Prop. 1984/85: 191 - 63

lndustriförbundet delar inte denna tvekan. Såväl mindre som större företag har framhållit att de förväntar sig en utökad och förbättrad service via de utländska bankerna genom allmänt ökad konkurrens och genom tillskott av utländska bankers särskilda kompetens. Några exempel på de utländska bankernas värdefulla tillskott på den svenska kreditmarknaden nämns nedan.

Underlättar satsning på vissa exportmarknuder

På vissa exportmarknader är det nödvändigt att samarbeta med en lokalt etablerad bank. Det förekommer t. ex. krav från framför allt statliga kun- der att leverantören och den bank som sköter exportaffären skall ha samma nationalitet. Om inte någon svensk bank har lokalkontor på den aktuella exportmarknaden. kan affären äventyras.

I exportaffärer förekommer olika typer av kontraktsgarantier som ex- portören och dennes bank lämnar till importören. Garantierna måste ibland lämnas av en internationellt känd och lokalt etablerad bank. Den svenske exportörens svenska bank måste i såfall anlita en utländsk större bank. För företaget leder det till dubbla provisioner. Samarbetet med utländska banker i utlandet är både kostsamt och betungande för den svenska exportindustrin. En svensk dotterbank till en brett etablerad inter- nationell bank skulle lösa de problemen.

För mindre företag kan stödet från en utländsk bank vara nödvändigt för en första framgångsrik exportsatsning. Den utländska banken har en unik kunskap om lokala förhållanden och kan hjälpa till med olika kontakter. Det mindre företaget. som inte har så många utlandskontakter, vinner på att kunna knyta kontakter med den utländska banken i Sverige.

Effektivare rembursbe/tandling

Remburssystemet innebär idag en omfattande hantering av dokument. Det är därför viktigt med fysisk närhet mellan leverantören och den bank som skall mottaga och granska dokumenten under en remburs. Remburser är viktiga för såväl export som import.

Svenska företag som erhåller exportremburser öppnade i utländska banker måste idag skicka dokumenten till något av denna banks kontor utomlands. Denna hantering är i sig ett riskmoment och betyder dessutom alltid en viss tidsutdräkt som medför att företaget förlorar valutadagar, dvs. företagen gör en ränteförlust. För företag med stor export skulle därför, vilket också kommittén framför. rembursbehandling i Sverige leda till betydande besparingar.

Det mest fördelaktiga för en exportör är att erhålla en bekräftad rem- burs. i många fall är den utländske köparen dock inte villig att öppna en sådan. Exportören kan då be en svensk eller utländsk bank att mot viss provision bekräfta rembursen. Redan idag utnyttjar svenska exportören utländska banker härför, men kontakterna skulle underlättas om bankerna

• Sida 64
•  Original

Prop. 1984/85: 191 64

fick etablera sig i Sverige. Då skulle exportörerna också kunna utnyttja den högre riskbenägenhet som utländska banker ofta har ijämförelse med svenska. Deras högre riskbenägenhet torde bero på bankernas storlek och att de är väl representerade på de flesta av de svenska exportörernas utlandsmarknader.

Svensk industri är beroende av utländska insatsvaror för både sin hem- maförsäljning och för exponören. Den utländska leverantören kräver ofta att remburshanteringen skall ske i en internationellt känd och etablerad bank. Utländska banketableringar i Sverige skulle därmed kunna underlät- ta och förbilliga den svenska importen.

Effektivare "cash-ntanagemcnt"

Flera utländska banker har en mycket avancerad teknik för att "leta” efter betalningar som inte kommer fram i tid. Deras arbete underlättas av deras geografiskt bredare representation.

Flera stora svenska företag har egna personella resurser för att åstad- komma effektivare cash-management. De mindre företagen kan inte på samma sätt specialisera sin personal och blir beroende av sin banks tjäns- ter och effektivitet på området.

Om utländska banker får etablera sig i Sverige, skulle deras cash-mana- gement-system troligen anpassas till svenska förhållanden och till den svenska efterfrågan. Därmed skulle konkurrensen öka till nytta för de svenska företagen. Troligen blir effektivitetsvinsterna störst för de mindre företagen.

Långsamma internationella betalningar förorsakar industrin kostnader i form av förlorade valutadagar. Sannolikheten är stor att betalningarna kan ske snabbare om svenska företag får direkt tillgång till de utländska ban- kernas tjänster på området.

Håltktivarc kortfristig finansiering

Kostnaderna för företagens kortfristiga finansiering är till stora delar beroende av bankernas möjligheter att finna valuta till acceptabla kurser. De utländska bankerna har genom sin breda representation ett bättre utgångsläge än de svenska när det gäller att agera effektivt på denna marknad.

Företagen kan redan idag utnyttja de utländska bankerna för kortfristiga krediter, men den kurssäkring som görs för återbetalningar måste ske i svensk valutabank. Om de utländska bankerna i Sverige blir valutabanker, öppnas en möjlighet för företagen att göra upplåning och kurssäkring samtidigt i en och samma bank.

Den långfristiga exportfinanxieringen blir effektivare

En stor del av de svenska exportkrediter, som har löptider på två år och längre, finansieras av AB Svensk Exportkredit (SEK). Själva krediterna

• Sida 65
•  Original

Prop. 1984/85: 191 65

lämnas dock i regel av svensk affärsbank till den utländske köparen eller dennes bank (s.k. köparkrediter). Bankerna tillätnpar sedan SEK-syste- mets införande 1978 nästan identiska avgifter och villkor för sitt medver- kan.

Utländska bankers etablering på den svenska marknaden bör leda till att de i betydligt större utsträckning än hittills kommer att medverka i den svenska exportkreditgivningen. Detta innebär att konkurrensen, vad gäller avgifter och villkor, ökar. vilket troligen medför lägre kostnader för de svenska exportföretagen.

Om man bortser från fartygsexporten, är större delen av de medel- och långfristiga svenska exportkrediterna garanterade av exportkredit- nämnden (EKN'). EKNs riskkapacitet är ofta otillräcklig för de svenska exportföretagen. En lösning på detta problem är att risken delas mellan EKN och svenska eller utländska banker. EKN har nyligen gått med på sådan riskdelning i ett par fall. Arrangemang av detta slag är försäkrings- tekniskt mycket komplicerade och fordrar därför omfattande förhandlingar mellan vederbörande exportör. medverkande banker och EKN. Sådan riskdelning skttlle i hög grad underlättas om utländska banker fick etablera sig i Sverige.

1.20 Svensk industriförening

Värt lands traditionella ställning av frihandelsnation står i bjärt kontrast till den nuvarande regeln att endast tillåta utländska banker att inrätta representationskontor i landet. Enbart detta förhållande är enligt förening— ens mening tillräckligt för att ändra lagstiftningen så att fri etableringsrätt medges för utländska banker i Sverige. Härtill kommer naturligtvis att många länder kräver reciprocitet och inte minst att utländska banketable- ringar i Sverige otvivelaktigt ger ett värdefullt tillskott till det svenska näringslivet och den svenska kreditmarknaden.

Såsom framgår av det nu anförda intar föreningen en klart positiv attityd till kreditmarknadskommitte'ns förslag om etableringsrätt i Sverige för utländska banker.

1.21 Svenska försäkringsbolags riksförbund

Riksförbundet har i och för sig inga erinringar mot kommitténs förslag. Riksförbundet konstaterar emellertid — vilket framgår av särskilt yttrande av sakkunnige Curt G. Olsson — att med frågan om etablering av utländska banker sammanhänger en rad frågor, bl. a. om ägarförhållanden i svenska banker, svenskt ägande i av utländsk bank nyetablerad svensk bank och om konkurrensneutralitet. Dessa frågor är lika svåra att isolera från var- andra som motsvarande frågor på försäkringsområdet.

• Sida 66
•  Original

Prop. 1984/85: 191 66

1.22 Svenska handelskammarförbundet

Handelskammarförbundet tillstyrker kommitténs förslag att tillåta ut- ländsk banketablering i Sverige. Förslaget ligger väl i linje med den frihan- delsvänliga inställning som Sverige traditionellt hävdar i internationella sammanhang och innebär dessutom en anpassning till vad som redan gäller i så gott som alla andra OECD-länder. Med hänsyn till främst sistnämnda förhållande anser förbundet att förslaget bör behandlas med skyndsamhet.

1.23 Sveriges Exportråd

Exportrådet anser liksom kommitten att utländska banketableringar bör tillåtas i Sverige. Den hittillsvarande negativa inställningen härtill stämmer dåligt överens med den utpräglat frihandelsvänliga politik som Sverige traditionellt följer. För etableringarna talar också att det bör medföra påtagliga exportfrämjande effekter bl. a. genom ett ökat serviceutbud frän bankerna omfattande bl.a. "cash management" och remburser samt en effektivare säväl kort- som långfristig exportftnansiering. Exportrådet de- lar sålunda de mer detaljerade synpunkter på dessa frågor som anförs i Sveriges lndustriförbunds remissvar 1984-12—2l.

2 Etableringsformen

2.1 Bankinspektionen

inspektionen godtar att etableringen sker i form av dotterbanker med en eller flera utländska banker som ägare. De nya bankerna blir rättsligt svenska banker. underkastade samma lagar som de svenska. Särbestäm- melserna bör bli sä få som möjligt, och såväl formell som reell likställighet med de svenska bankerna eftersträvas.

2.2 Fullmäktige i Sveriges riksbank

Fullmäktige kan för sin del stödja kommitténs avvisande av filialer och blandat svenskt-utländskt ägarskap. Denna avgränsning bidrager till att göra den utländska introduktionen hanterlig och lättöverskådlig och kan sägas vara en rimlig tillämpning av riktlinjen om en försiktig introduktion. Fullmäktige vill liksom kommittén peka på att verksamhet genom filialer medför kredit- och valutapolitiska kontrollproblem liksom allmänna till— synsproblem som kräver komplicerade lösningar. Norge och Finland har inte heller tillåtit verksamhet i filialform medan Danmark tvingats till en lösning som innebär att filialer omvandlas till en artificiell juridisk enhet.

Fullmäktige vill inte uttala sig om på vilka förutsättningar banker ägda av två eller flera utländska banker kan accepteras. Det är omöjligt att nu

• Sida 67
•  Original

Prop. 1984/85: 191 67

förutse i vilka kombinationer utländska banker vill samarbeta, och det är onödigt att binda tillämpningen genom uttalanden i motiven. Vad kommit- ten anfört torde kunna ersättas med, att bakom en utlandsägd bank skall stå en eller flera banker som i realiteten tar ansvaret för dess rörelse och förpliktelser. Det utesluter inte att man som huvudform ser utlandsägda dotterbanker.

2.3 Näringsfrihetsombudsmannen (NO)

NO kan också instämma i att det finns fördelar med att utländska banketableringar sker i form av en självständig svenskjuridisk person. NO tillstyrker följaktligen att de etableringsformer som tillåts är dotterbank och konsortiebank. NO anser det rimligt att flera utländska banker skall kunna äga en dotterbank. Vad gäller konsortiebanker är NO tveksam till kommitténs förord att en utländsk bank skall ha det dominerande inflytan- det. I denna etableringsform bör flera banker kunna tillåtas ha t. ex. lika stora andelar.

2.4 Riksskatteverket

RSV anser att de föreslagna etableringsformerna från såväl skatterättslig som redovisningsmässig synpunkt torde vara att föredra framför tilialfor- men.

2.5 Svenska bankföreningen

Bankföreningen har ingen erinran mot förslagen om dotterbank och konsortiebank. Beträffande konsortiebank, varmed förstås bankaktiebolag där ingen av delägarna är moderbolag. säger kommittén (sid. l44) att ägarna bör vara få till antalet och kunna visa på ett naturligt samband. Detta sambands art är oklan. Krävs att ägarbankerna tidigare samarbetar, i sitt hemland — om de har samma hemland — eller i utlandet? Är det tillräckligt att de har samma hemland? Att de gemensamt har inriktning på viss sorts verksamhet?

2.6 Foreign Bankers Association in Sweden

Föreningen önskar understryka att de utländska banker vilka kan vilja etablera sig i Sverige skulle föredraga att göra detta i form av filialer. De flesta länder i världen vari utländska banker mä etablera sig tillåter dem att utöva bankverksamhet antingen i form av filialer eller i form av dotterbolag eller i båda formerna, enligt bankernas val. Föreningens medlemsbanker har nära kännedom om lilialverksamhet, och användningen av denna etab- leringsform även i Sverige skulle nedbringa bankernas kostnader och möj—

• Sida 68
•  Original

Prop. 1984/85: 191 att

liggöra för respektive bank att skapa större intern enhetlighet och över- skädlighet.

Förekomsten av en stor "moderbank" varuti filialer är en integrerad del i ansvarshänseende markerar på ett klarare sätt den yttersta ansvarighe— ten. Det är därför knappast förvånande att medlemsbankernas kunder typiskt sett har föredragit att komma i åtnjutande av det fulla stödet från en "moderbank" till sin filial till skillnad från att träffa avtal med dotterbolag som har en förhållandevis begränsad egen kapitalisering.

'filläggsdirektiven utgick från att utländska banker skulle tillåtas att välja mellan att etablera sig i form av dotterbolag eller filial, förutsatt att filialen behandlades som valtttainlänning enligt valutaregleringen (tilläggsdirektiv till banklagsutredningen. dir. l98l: 46, sid. 5). Kommittén anger emellertid att det är omöjligt att överblicka alla problem förbundna med filialbildning. innefattande såväl kreditpolitiska som valutapolitiska sadana. Föreningen anser att Kommittén icke har anfört något övertygande skäl för denna slutsats. Uppenbarligen måste bokföringen i en filial vara särskild och identifierbar, och kontrollen och övervakningen av en utländsk banks filial utövas med strikt tillämpning av svensk lag. Det är också självklart att en filial skall behandlas som valutainlänning. Därför finnes ingen anledning antaga att någon övervakande funktion anförtrodd riksbanken eller bank- inspektionen skulle försvåras i avseende å en filial; detta har icke varit fallet i något land vari Föreningens medlemsbanker verkar. Föreningen önskar i detta sammanhang såsom exempel hänvisa till erfarenheterna i Danmark och Frankrike. vilka båda länder har en valutareglering jämför— bar med den som gälleri Sverige; i intet av dem har nägra svårigheter upplevts avseende övervakningen och kontrollen av utländska bankers filialer.

2.7 Svensk industriförening

Kreditmarknadskommitténs förslag innebär att den utländska banken måste etablera sig genom dotterbolag i Sverige och att etablering genom tilialbank således icke medges. Föreningen ställer sig tveksam härtill och anser icke att kommittén har presterat godtagbara skäl för att hindra etablering i filialform. Enligt utredningens tilläggsdirektiv hade det funnits möjligt att lägga ett förslag som givit de utländska bankerna valfrihet mellan dotterbolag och filial. Enär filialformen innebär fullt stöd från en moderbank skulle kunderna ur ansvarssynpunkt säkerligen icke fått en sämre ställning.

• Sida 69
•  Original

Prop. 1984/85: 19] 69

3 Frågan om utländskt ägande i svensk bank m. m.

3.l Bankinspektionen

Kommittén har t.v. avvisat möjligheten för utländska banker att samar-

beta med svenska banker via ett minoritetsägande. Inte heller kommer enligt förslaget svenska banker att på motsvarande sätt kunna manifestera ett samarbete genom delägande i utländsk bank här i landet. Det har av kommittén inte ansetts möjligt att ta ställning till denna fråga innan de övergripande strukturfrågorna behandlats. Kommittén åberopar i detta avseende även direktiven. Inspektionen skttlle för sin del gärna se att också denna fråga kunde lösas i förevarande sammanhang. Det är även här en fråga om reciprocitet. Kommitténs restriktiva ståndpunkt i detta hänse- ende kan enligt inspektionens uppfattning vara känslig inte minst med tanke på de nordiska och andra banker som står de svenska bankerna nära och som kan vilja markera detta genom ett delägande i mindre omfattning. Det bör vidare understrykas att ett sådant samarbete skulle kunna innebä- ra att berörda utländska banker skulle finna det onödigt att etablera egna dotterbanker i Sverige. Inspektionen vill därför förorda en möjlighet till ömsesidigt delägande genom minoritetsposter på högst 20%. Varje sådant fall får prövas utifrån sina förutsättningar och från sundhetsaspekter och att beslut skall fattas av regeringen. Samtidigt kommer att få beaktas att kriterierna för tillstånd av detta slag inte skall kunna uppfattas som diskri- minerande för dem som inte kommer i fråga.

3.2 Kommerskollegium

Enligt direktiven för utredningen skall gällande förbud mot utländskt ägande i befintlig svensk bank inte ändras. Kollegiet kan ha förståelse för denna bestämmelse så länge utländska rättssubjekt inte får etablera bank i Sverige. När såsom kommittén föreslår sådan etableringsrätt införes finns inte anledning att motsätta sig joint vcntures i olika former. Kollegiet förordar därför både att utländskt rättssubjekt får ingå som minoritetsägare i befintlig svensk bank och att svenskt minoritetsägande får förekomma i bank som etableras i Sverige av utländsk bank. Kollegiet förutsätter därvid att l982 års lag om utländska förvärv av svenska företag m.m. skall kunna utnyttjas för att i de enskilda fallen begränsa delägandet.

3.3 Näringsfrihetsombudsmannen (NO)

Kommittén har på grund av direktiven ansett sig förhindrad att pröva frågan om utländskt delägarskap i existerande svensk bank. l konsekvens härmed anser kommittén att inte heller svenskt delägarskap skall tillåtas i de utländska banker som kan komma att etableras i Sverige. NO beklagar

• Sida 70
•  Original

Prop. 1984/85: 191 70

att dessa frågor inte har kunnat fä en allsidig belysning i betänkandet. Utvecklingen. t. ex. försök till nordiskt banksamarbete. visar att det finns ett praktiskt behov av att möjliggöra utländskt ägande i svensk bank. NO kan inte heller se några allvarliga problem om svenska banker skulle tillåtas 'ara delägare i i övrigt utlandsägda banker i Sverige. Det är möjligt att öppnandet av sådana lösningar skulle ge en lugnare övergång till friare etableringsförhållanden. NO finner det därför önskvärt — för den händelse sådana möjligheter inte. anses kunna lämnas redan på nuvarande underlag — att kommittén får i upprag att i sitt fortsatta arbete komma med förslag även i de här berörda ägarfrågorna.

3.4 Svenska bankföreningen

Kommittén påpekar (sid. l28') att Sveriges utlandsberoende och engage— mang på den utländska marknaden nu är så stort att det är svårt att motivera den nuvarande protektionistiska politiken i hela frågan om ut— ländsk banketablering här. Dessa skäl talar enligt bankföreningens mening också för engagemang i form av ett begränsat utländskt aktieägande i de existerande svenska bankerna. En sådan möjlighet att utnyttja den interna— tionella marknaden för kapitaltillskott ] svenska banker skulle vara till gagn för de svenska bankernas verksamhet. Det omedelbara sambandet med huvudfrågan om utländska bankers etablering här består i att sådant del— ägarskap med all sannolikhet skulle minska antalet ansökningar om oktroj för utländska dotterbanker; därigenom skulle det av kommittén (sid. 215) angivna intresset att begränsa antalet utländska etableringar tillgodoses och överetableringsrisken minskas. något som bankföreningen ställer sig bakom. De av kommittén (sid. l38—l39) anförda hindren mot att redan nu pröva delägarskap — sambandet med frågor om spritt ägarskap. med andra institutioner än banker och de s.k. förvärvslagarna — väger enligt bank- föreningens uppfattning inte särskilt tungt.

Det utländska ägandet i de befintliga svenska bankerna bör självfallet begränsas så att dessas fortsatta självständighet garanteras. Detta kan ske genom att högsta tillåtna utlandsägda andel av aktiekapitalet bestäms till 20 procent. genom rösträttsbegränsning och prövning av regeringen eller hankinspektionen i varje särskilt fall; denna prövning skulle garantera att endast seriösa utländska banker bereddes delägarskap.

Den av bankföreningen sålunda förordade möjligheten till delägarskap bör förenas med formell möjlighet för bank att göra riktade emissioner och att utge skuldebrev med optionsrätt till nyteckning. Förslag i denna rikt- ning har framlagts av banklagsutredningen (SOU l984: 27 sid. 63 och 89).

Bankföreningen hemställer på grund av det anförda att regeringen redan i den fortsatta beredningen av det nu aktuella lagstiftningsärendet om utländska banker tillgodoser den angivna möjligheten till delägarskap.

• Sida 71
•  Original

Prop. 1984/85: 191 7l

3.5 Foreign Bankers Association in Sweden

Enligt Föreningens uppfattning är de förbud som föreslås av Kommittén mot förvärv av ett begränsat antal aktier från svensk fysisk eller juridisk persons sida i utlandsägda svenska banker (sid. 199—200). resp. från utländska banker eller dotterbolags sida av aktier i svenskkontrollerade banker (sid. ?.Ol). otillfredsställande. Sådana förbud skulle förhindra ett samarbete över nationella gränser vilket skulle vara till gagn för svenska intressen liksom varje på ägargemenskap grundad integration. Samarbets- projekt har varit grogrunden för många betydande svenska industrier och affärsrörelser; avtal av sådan innebörd kan vara av stor betydelse även i finansvärlden.

3.6 SHIO-Familjeföretagen

Vidare hävdas i sakkunnige Curt G. Olssons särskilda yttrande att de svenska bankerna bör ges möjlighet att samarbeta med de utländska ban- kerna i Sverige. Framför allt bör utländska banker ges möjlighet att äga aktier i svenska banker. I den mån risk skulle uppstå för utländsk domi- nans av det svenska bankväsendet kan aktieägandet begränsas till exem- pelvis 20 procent av aktiekapitalet. På samma sätt bör även svenska banker få möjlighet att köpa aktier i de utländska bankerna.

I detta instämmer SHIO-Familjeföretagen till fullo.

3.7 Sveriges Industriförbund

Kommittén föreslår vidare att "ägande i svenskt kreditinstitut inte bör kunna förenas med oktroj”. lndustriförbundet är av annan mening och anser. liksom Bankföreningen och Stockholms Handelskammare. att ett närmare samarbete mellan svenska och utländska banker manifesterat i delägarskap skulle få positiva effekter på den svenska kreditmarknaden. Det finns inte heller anledning att genom förbud mot aktieinnehav i svenskt finansbolag. hindra ett troligen fruktbart samarbete mellan svenska finans- bolag och utländska banker. Industriförbundet anser även att svenskt ägande skall få förekomma i utländska dotterbanker i Sverige.

3.8 Svenska företagares riksförbund

Vi föreslår därför i enlighet med det särskilda yttrandet av sakkunnige Curt G. Olsson att förutsättningar skapas för en samverkan mellan en utländsk bank och en bestående svensk bank. På detta sätt skulle en delav det utländska intresset för etablering i Sverige kunna fångas upp på ett positivt sätt också för de svenska bankerna.

• Sida 72
•  Original

Prop. 1984/85: 191 72

1 Finland är det möjligt för en bank att sälja 20 % av sitt aktiekapital på utländska marknaden. Liknande regler bör kunna gälla i Sverige. Kommittén har vidare föreslagit att de banker som utländska banker skulle kunna få tillstånd att etablera i Sverige icke får ha andra än utländs— ka bankcr som ägare. Denna regel avstyrker Förbundet bestämt och menar att svenska banker genom ett gemensamt ägande skulle kunna uppnå betydande fördelar såväl kunskapsmässigt som när det gäller att komma in på ytterligare utländska marknader.

3.9 Svenska handelskammarförbundet

Förbundet vill föreslå att utländsk bank även skall få rätt att i begränsad utsträckning förvärva aktier i svensk bank och att motsvarande skall gälla för svensk bank i utländsk bank. Ett sådant ägande kan vara av värde för svenska banker bland annat genom att det underlättar ett närmare samar- bete med utländska banker. För vissa utländska banker kan ett sådant samarbete utgöra ett intressant alternativ till etablering i Sverige.

4 Behovsprövningcn

4.1 Hovrätten för Västra Sverige

Större intresse tilldrar sig däremot den kvantitativa prövningen eller behovsprövningen. Enligt direktiven för banklagsutredningen var det en utgångspunkt för dess arbete att behovsprövningen skulle slopas. Genom direktiven för kreditmarknadskommittén har frågan begränsats till att gälla om bestämmelsen skall ha ett rakt eller omvänt prövningstema eller annor- lunda uttryckt huruvida det skall åligga oktrojsökanden att visa den till- tänkta etableringens nytta eller ej.

Kommitténs överväganden i denna fråga har emellertid enligt hovrättens mening kommit att i alltför hög grad präglas av att den diskuterats i anslutning till det nu utbrutna spörsmålet om utländsk banketablering i Sverige. '

Hovrätten har visserligen förståelse för att kommittén kan ha funnit det angeläget att inte föregripa det slutliga ställningstagande. vartill dess fort- satta utredningsarbete kan föranleda. Med den tyngdpunkt kommittén vid behandlingen av denna fråga givit åt de särskilda aspekter en plötslig inbrytning av utländska intressen på bankväsendets område framkallar är det inte heller mer än naturligt att kommittén ansett sig inte för närvarande kunna förorda en ändring i den nuvarande utformningen av behovspröv- ningen. Dessa särskilda aspekter borde kommittén emellertid inte - redan med hänsyn till att bankrörelselagen avser att reglera ett strikt nationellt bankväsende — ha sökt föra in i tolkningen och tillämpningen av bankrö-

• Sida 73
•  Original

Prop. 1984/85: 191 73

relselagens allmi-innyttebegrepp. Hovrätten vill särskilt ifrågasätta kom- mitténs uttalande (s l59) att det står regeringen fritt att när som helst ändra innebörden av detta begrepp. Regeringen kan uppenbarligen inte gå utom ramen för av riksdagen stiftad lag. ens i det fall lagens förarbeten är knapphändiga. Vedertaget är också att ändrad tillämpning av en oföränd- rad lagregel inte kan åstadkommas genom motivuttalanden i anslutning till ändringar av andra lagrum (JuU l975/76: 15 s 6). Viktigt synes även vara att internationella överenskommelser inte åsidosätts genom en rättstill- lämpning som avviker från vad Sverige till berörda organ notifierat an- gående innehållet i svensk lag.

Enligt hovrättens mening står det klart att beaktandet av skälen för och emot utländsk banketablering i Sverige har endast vag anknytning till den kvantitativa delen av bankrörelselagens allmännyttebegrepp. Så t. ex. ger kommitténs utredning intrycket att det svenska bankväsendet knappast behöver den utländska banketablering. åt vilken kommittén av andra skäl vill lämna tillträde och beträffande vilken den av andra skäl vill påbjuda restriktivitet. Kommitténs för det svenska bankväsendets framtida utveck- ling och struktur uppenbart viktiga principinställning i fråga om den åter- hållsamhet som bör iakttas i tillståndsgivningen har anmärkningsvärt nog i det väsentliga redovisats, inte i avsnittet Den materiella oktrojprövningen. utan under rubriken Allmänna utgångspunkter och riktlinjer för den fort— satta utredningen.

4.2 Fullmäktige i Sveriges riksbank

Svårigheten är att förena den traditionella inställningen. som uppfattats som att några nya banker inte behövs, med etablering av utlandsägda banker. Kommitténs lösning är att konstatera att nya utlandsägda banker ger "potentiella utvecklingsmöjligheter" t.ex. när det gäller finansieringen av internationella affärer. Den hävdar även att det vore olämpligt att ha olika behovsprövning för svenska och utlandsägda banker.

Fullmäktige är medvetna om problemets svårighetsgrad just genom att utländsk etablering ryckts loss och behandlats med förtur i kommitténs arbete. Någon tid har helt enkelt inte funnits att arbeta igenom behovsprin- . cipens motivering och dess tillämpning på alla banker. En tillfällig lösning vore att nu konstatera att utländska banker får tillstånd att i föreslagna former bedriva rörelse i Sverige. men att frågan om behovsprincipens tillämpning i övrigt får anstå i avvaktan på fortsatt arbete inom kommittén. Härigenom skulle inte några slutsatser kunna dras om nya principer vid oktrojprövningen för bankprojekt med svenska stiftare.

Innebörden av den nuvarande behovsprincipen är svår att klart ange. särskilt som någon praxis inte finns. Endast tre fall har prövats sedan 20- talet. varvid två gällt Sparbankernas Bank och Föreningsbankernas Bank. l avsaknaden av prejudikat inskränker sig kommittén till att föreslå att

• Sida 74
•  Original

Prop. 1984/85: 191 74

"utländska banker som önskar driva verksamhet i Sverige bör kunna peka på omständigheter som motiverar att de — med bibehållande av den nuvarande behovsprincipen — ges möjlighet till etablering". Fullmäktige vill hävda. att det bör krävas att den sökande banken redovisar grundragcn i den verksamhet den avser att bedriva i Sverige. Om olika faktorer motiverar eller inte motiverar bifall och hur hänsyn tas till behovsprincipen bör lämnas åt de svenska myndigheterna att bedöma.

4.3 Näringsfrihetsombudsmannen (NO)

Som NO anfört redan i remissyttrande 1984-11-30 till fmansdepartemen- tet över banklagsutredningens betänkanden bör tiden nu vara mogen att slopa behovsprövningen. NO anser att en ny banklagstiftning bör ha en positivare syn på konkurrens än vad den nuvarande ger uttryck för.

NO anser visserligen att en tillståndsprövning även fortsättningsvis är motiverad men att denna främst bör avse de kvalitativa och formella aspekterna. Den modell som NO förordar är samma som skisseras i direk- tiven till kommittén och som kan förväntas bli genomförd på försäkrings- området. I oktrojprövningen bör alltså enligt NO ingå att pröva om den tilltänkta verksamheten är oförenlig med en sund utveckling av bankverk- samheten.

NO vill som stöd för sin uppfattning i detta sammanhang erinra om den praktiska effekten vad gäller nyetablering under många årtionden av nuva- rande regler om behovsprövning på såväl bank- som försäkringsområdet.

4.4 Svenska bankföreningen

Om. som kommittén upplyser (sid 158). ett tjugotal utländska banker är intresserade av svensk etablering. biträder bankföreningen kommitténs uppfattning att det föreligger risk för överetablering med därav föranledda störningar på den internationellt sett lilla svenska kreditmarknaden. Det är då ofrånkomligt att ansluta sig till kommitténs slutsats (sid 158) att oktroj- prövningen även fortsättningsvis måste innehålla en kvantitativ prövning. dvs. en behovsprövning. En sådan prövning torde i EG-perspektiv vara möjlig att tillämpa framemot år 1990. varefter enligt fattade EG-beslut behovsprövning inte längre får ske i EG-länderna.

Behovsprövningen förutsätts enligt kommittén (sid 159) vara densamma för nyetablering av svenskägda och utlandsägda banker. Av hänsyn till intresset av likabehandling anser bankföreningen detta vara väsentligt. Bankföreningen vill i detta sammanhang särskilt understryka vikten av kommitténs ståndpunkt (sid 156) att vid bedömning av nytta för det all— männa "hänsyn bör även tas till om en nyetablering kan anses vara till nytta från den speciella synpunkten att den i sig har potentiella utveck- lingsmöjligheter inom vissa sektorer. där en nyorientering av verksamhe-

• Sida 75
•  Original

Prop. 1984/85: 191 _ 75

ten är aktuell eller pågår”. De senaste årens erfarenheter inom Sverige visar enligt bankföreningens mening att ett sådant långsiktigt kvalitativt bchovsprövningskriterium vore väsentligt.

Kommittén nämner (sid 159 n) att den materiella prövning som nyttig- hetskriterict ("nytta för det allmänna") medför inte har fastlagts i några förarbeten till nuvarande lagstiftning samt att i praxis prövningen kommit att innebära inslag av såväl kvantitativa som kvalitativa bedömningar. Därefter tillägger kommittén att "det står emellertid regeringen fritt att när som helst ändra innebörden". Bankföreningen vill hävda att med den nya regeringsformens regler för lagstiftning så inte kan vara fallet: regeringen har tvärtom att göra sin prövning inom ramen för den lagtext och de förarbeten som riksdagen beslutat. Härav följer att åtminstone i de lag- motiv som i detta ärende föreläggs riksdagen prövningskriterierna — bl. a. det nyss behandlade — måste anges.

4.5 Sveriges Industriförbund

Behovet av olika banktjänster avgörs bäst av marknaden själv. Den kvantitativa delen av oktrojprövningen bör därför tonas ned. lndustriför- bundets företagskontakter visar att de utländska bankerna kan tillföra den svenska kreditmarknaden efterfrågad service samtidigt som den ökade konkurrensen kan leda till kostnadsbesparingar för kunderna.

Enligt kommittén bör behovsprincipen tillämpas så. "att behovet skall anses vara fyllt först när en verkligt effektiv konkurrens uppstått på mark- naden." En sådan bedömning kan endast avgöras av marknaden och måste ta hänsyn till potentiella kunders önskemål. lndustriförbundet motsätter sig därför att regeringen är den som skall avgöra "den lämpliga omfattning- en av utländska banker som i inledningsskedet och även fortsättningsvis skall få tillstånd till etablering.” Oktrojprövningen bör istället inriktas på den sökandes kompetens.

4.6 Sveriges företagares riksförbund

Enligt kommittén måste nyetablerade banker även fortsättningsvis för erhållande av s. k. oktroj bevisa att det finns ett behov av vederbörande bank på marknaden.

Förbundet finner att en sådan regel inte gynnar konkurrensen på mark- naden utan föreslår istället att tillståndsgivaren till oktroj istället vid avslag måste motivera varför etableringen inte kan antas vara förenlig med en långsiktig sund utveckling av det svenska bankväsendet.

• Sida 76
•  Original

Prop. 1984/85: 19] 76

4.7 Svenska handelskammarförbundet

Enligt förbundets mening är den nuvarande behovsprövningen alltför långtgående. Särskilt för utländska banker kan det vara svårt att påvisa ett verkligt behov. dels med hänsyn till att erfarenheter av utländska banker i Sverige saknas. dels på grund av att tillgången på banktjänster redan idag är god i Sverige. Förhållandena i andra länder talar också mot att behålla den nuvarande behovsprövningen.

Problemet har uppmärksammats såväl i utredningen som i direktiven till densamma och i de sistnämnda föreslås för kommitténs övervägande att den nuvarande prövningen ersätts med en s.k. omvänd behovsprövning. vilken skulle innebära att en bank kan vägras oktroj endast om den till- tänkta verksamheten bedöms oförenlig med en sund utveckling av bank- väsendet. Förbundet vill för sin del förorda detta alternativ framför den mer strikta behovsprövningen,

S Etableringsvillkor

5.1 Bankinspektionen

Principiellt måste det kravet ställas på de utländska bankerna att de skall driva sådan verksamhet som utgör den legala grunden för de svenska bankerna. dvs. in- och utlåning av pengar och därav direkt följande verk- samhet. Det är inlåningen av pengar som konstituerar egenskapen av bank.

Dock är det realistiskt att räkna med att tonvikten kommer att läggas på tltlandsrörelse. Denna kommer av naturliga skäl att bli inriktad på finansi- ering i utländska valutor. Omfattningen av finansiering i svensk valuta torde bli beroende av bl. a. behovet av sådan finansiering i dotterbolag till företag i bankens hemland.

Det är inte realistiskt att räkna med att de utländska bankerna kommer att i vedertagen mening bedriva inlåning över tilialnät. Sådan inlåning torde inte kunna under konkurrens med svenska banker nå en volym som täcker de mycket betydande kostnaderna för inlåningsadministrationen. Svensk inlåning torde huvudsakligen få anskaffas genom specialinlåning i större poster. Verksamheten kommer därvid att i mycket likna den rörelse som svenska banker bedriver i utlandet genom hel- eller delägda kreditin- stitut. Rörelsen kommer att i inte ringa grad repliera på utvalda kundför- hållandcn inom ramen för vilka "skräddarsydda" finansieringslösningar kommer att tillhandahållas. Möjligheter att driva fullständig bankverksam- het skall emellertid enligt inspektionens uppfattning finnas. En likställdhet med svenska banker bör finnas även betr. öppnande av avdelningskontor. l förekommande fall skall alltså sådant kontor kunna öppnas utan särskilt tillstånd. Inspektionen måste därför avstyrka det tillståndstvång beträffan- de avdelningskontor som föreslås av kommittén.

• Sida 77
•  Original

Prop. 1984/85: 191 _ . 77

Fondkommissionrörelse får enligt inspektionens uppfattning anses vara ett naturligt inslag i verksamheten. Sådan rörelse kan ha betydelse för möjligheterna att till fördel för svenskt näringsliv utnyttja utländska kapi- talmarknader liksom också med tanke på värdepappersaffärer i motsatt riktning. Den ifrågavarande bankens kompetens och resurser i olika av- seenden kommer att få bli avgörande för tillståndsgivningcn. Inspektionen kan alltså inte ansluta sig till kommitténs tanke att utländsk bank inte omedelbart skulle kunna få tillstånd att bedriva fondkommissionsrörelse. Denna tanke innebär enligt inspektionens mening ett icke godtagbart av- steg från likabehandlingsprincipen.

Kommittén utgår från möjligheten att ett relativt stort antal utländska banker redan från början kommer att ansöka om tillstånd för etablering och att därför problem kan tänkas uppstå bl. a. beträffande urvalet bland kvali- ficerade sökande. Omständigheter som därvid kan vara att särskilt beakta diskuteras av kommittén. Inspektionen har i stort sett inte någon från kommittén avvikande mening härvidlag. Dock anser inspektionen att med- verkan eller ej från utländsk banks sida i den svenska statens upplåning utomlands kan vara ett tveksamt kriterium. Man torde kunna utgå från att sådan medverkan av utländska banker alltid bedöms på rent affärsmässig basis. Denna medverkan bör enligt inspektionens mening betraktas på samma sätt som andra affärsförbindelser med Sverige.

En verksamhetsplan som anger den blivande bankens inriktning kan ha sitt berättigande även från urvalssynpunkt. I planen bör anges de huvud- sakliga riktlinjerna för verksamheten. Framtida avvikelse från planen mås- te få accepteras.

Vad gäller aktiekapitalets storlek synes mest förenligt med gällande förutsättningar för svenska banker att ett kapitalkrav för utländska banker inte preciseras i banklagen. En riktpunkt bör dock — som utredningen anger — vara att minimikapitalet inte är lågt och i vart fall inte sätts lägre än 25 mkr, vilket kommer att få beaktas vid bolagsordningens prövning och stadfästelse. Motsvarande bör gälla nybildade svenska banker. Däremot måste inspektionen ställa sig avvisande till tanken på en maximigräns för aktiekapitalet. Dels kan påpekas att det inte är någon lämplig metod att begränsa rörelsens omfattning. Dels måste det från allmän synpunkt vara ett intresse att en bank har ett stort kapital och därmed är så säker som möjligt.

Bankinspektionen uppfattar som en självklarhet att de utländska banker som etableras i Sverige kommer att bemöda sig om att i alla avseenden leva upp till de krav som ställs på svenska banker. Inspektionens erfarenheter från representationskontorens verksamhet bestyrker detta. Häri ligger också att de beaktar svenska arbetsrättsliga förhållanden och såsom svens- ka banker följer svensk lagstiftning på detta område. Emot den bakgrun- den ställer sig inspektionen frågande till förslaget om en på förhand av- given förklaring av sökandebank i det avseendet såsom förutsättning för

• Sida 78
•  Original

Prop. 1984/85: 191 78

tillstånd. Inte heller bör personalens anslutning till kollektivavtalen — en självklarhet i vart fall beträffande den svenska personalen — eller av bankett ordnad utbildning av personalen vara avgörande för tillstånd. På dessa punkter måste inspektionen avstyrka kommitténs förslag. Den om- ständigheten att sökandcbanken har representationskontor här i landet kan enligt inspektionens mening få viss betydelse vid tillståndsgivningen. men bör inte vara avgörande.

5.2 Kommerskollegium

Kommittén anser att vissa kvalitativa krav skall ställas på den utländska banken inför etableringen. däribland erfarenhet av internationell bank- verksamhet. Detta kriterium bör enligt kollegiets mening inte tillämpas så att bank som har särskilt omfattande internationell verksamhet ges företrä- de framför andra banker. En sådan tillämpning skulle vara särskilt gynn- sam för s.k. internationella storbanker. Kriteriet bör istället bedömas mot bakgrund av inriktningen av bankens verksamhet. Såsom kommittén an- fört är det naturligt om de etablerade bankerna inriktar sig på att betjäna företagens utlandsinriktade verksamhet. dvs. import och export. Det bör uppmärksammas att i runt tal en fjärdedel av svensk utrikeshandel försig- går med de nordiska grannländerna. Kriteriet bör därför tillämpas så att det ger nordiska banker goda möjligheter till etablering i Sverige och understöder det nordiska samarbetet.

Kommittén föreslår, att för etableringstillstånd för utländsk bank skall krävas viss bredd i den tilltänkta verksamheten. Ett sådant krav överens- stämmer med det krav som ställs på inhemska banker. Det kan vara tveksamt om ett sådant krav bör upprätthållas i framtiden. Kollegiet anser dock att någon särreglering avseende utländska banker inte är motiverad. Kollegiet tillstyrker kommitténs förslag i denna del.

Vissa av kommitténs förslag skulle däremot, förutom att de innebär onödiga avsteg från likabehandlingsprincipen. motverka kravet på bredd i verksamheten. Således anser kollegiet. att någon gräns för vilket belopp aktiekapitalet maximalt får uppgå till inte bör anges ens under ett inled- ningsskede. Inte heller torde skäl föreligga att för utländska banker som vill inrätta bankkontor, införa krav på tillstånd.

Kollegiet ställer sig även tveksamt till kommitténs förslag till förbud mot vissa aktieförvärv enligt 55 & första stycket p. 5 BL. Kommittén hänvisar här. som stöd för sin uppfattning, till att regeringen intar. en mycket restriktiv praxis i tillståndsärenden om aktieförvärv som berör de inhems- ka bankerna. Kollegiet anser att restriktivitet här är befogad, men ifråga- sätter om ett direkt förbud för utländska banker bör införas. Eventuella negativa verkningar bör ändå kunna undvikas genom att aktieförvärv enligt lagrummet i fråga är förenat med krav på tillstånd från regeringen.

• Sida 79
•  Original

Prop. 1984/85: 191 .. . 79

Slutligen ifrågasätter kollegiet kommitténs förslag. att frågor som per- sonalrekrytering och -politik skall tillmätas någon betydelse vid prövning av ansökan om tillstånd att driva bankverksamhet.

5.3 Hovrätten för Västra Sverige

Hovrätten förordar — mot bakgrund av vad hovrätten tidigare anfört och det kommitten själv framhållit om att det vid oktrojprövningen för utlands- ägd bank tillkommer ett antal särskilda kriterier — att substansen i de sålunda relevanta prövningskriterierna kommer till uttryck i ett tillägg till den nuvarande prövningsregeln i 4 9" 1 mom. 5 st. lagen om bankrörelse.

På flera håll i betänkandet (t. ex. på s. 63, 145 och 178) förutsätter eller uttalar kommittén att regeringen kan uppställa särskilda villkor för utlands- ägda bankbolags etablering och verksamhet. Vad därmed avses och vilket stöd som kan finnas för att stipulera sådana villkor är inte helt klart liksom inte heller vilka konsekvenserna kan bli för den utlandsägda bank som inte uppfyller sådana villkor som uppställts för dess verksamhet. Inte minst med hänsyn till angelägenheten av att de utländska banker som överväger att etablera sig i Sverige skall kunna säkert överblicka och bedöma de förutsättningar. under vilka de här kan bedriva bankverksamhet, bör de berörda frågorna ytterligare belysas. Av samma skäl finns anledning upp- märksamma att kommittén i betänkandet (s. 63) förklarar sig vilja i möjli- gaste mån undvika men inte kan utesluta att dess fortsatta arbete leder till strukturförändringar som kan innebära att man beträffande utländska banketableringar drar in redan givna rättigheter.

Kommitténs nu berörda uttalanden ger anledning erinra om det nuvaran- de innehållet i den för auktoriteten i oktrojsystemet avgörande men i praktiken dessbättre sällan aktualiserade bestämmelsen om oktrojindrag- ning. Enligt l53 & 2 st bankrörelselagen äger regeringen förklara oktrojen förverkad. om svårare avvikelse sker från lagen eller bolagsordningen. För närvarande kan oktroj upphöra också genom att oktrojtiden. vilken enligt 4 & nämnda lag är maximerad till lO år, löper ut utan att oktrojen förlängs. Banklagsutredningen har emellertid i sitt tidigare nämnda betänkande före- slagit att denna bestämmelse ändras så att oktroj skall beviljas utan någon tidsbegränsning. Av vad nu sagts framgår att det endast är avvikelser från lag eller bolagsordning som kan föranleda oktrojförverkande samt att, om banklagsutredningens förslag godtas, någon möjlighet inte finns att på annat sätt bringa en utlandsägd banks verksamhet att upphöra.

5.4 Kammarrätten i Stockholm

I betänkandet behandlar kommittén utförligt de förutsättningar och regler som skall gälla för utländska banketableringari Sverige. Den före— slagna lagtexten återspeglar emellertid i mycket liten grad detta och måste

• Sida 80
•  Original

Prop. 1984/85: 191 80

betecknas som knapphändig. Kammarrätten vill framhålla att det här gäller ett område av svenskt näringsliv som skall öppnas för utländska banker. Dessa kan självfallet inte förväntas ha någon ingående kännedom om svensk lagstiftning. Domstolen ftnner det redan av den orsaken anmärk- ningsvärt att inte ens de grundläggande villkoren för att bevilja utländsk bank oktroj återfinns i lagtexten. Även om fråga är om en prövning. som ankommer på regeringen, framstår det från allmän rättssäkerhetssynpunkt som olämpligt om väsentliga regler inte tas in i lag utan står att finna endast i motivuttalanden i en proposition eller, vilket skulle vara än mer betänk- ligt, i ett utredningsbetänkande.

I betänkandet anges (s. 180) att som villkor för oktroj bl. a. bör gälla att sökanden har "ett gott förhållande" till myndigheter i hemlandet och de andra länder där den bedriver verksamhet. Ett rekvisit av den arten synes tvivelaktigt. Ett tner adekvat krav att ställa synes vara att den utländska banken fullgör sina åligganden gentemot myndigheterna i de länder där den bedriver verksamhet.

5.5 Fullmäktige i Sveriges riksbank

Fullmäktige vill starkt understryka att utlandsägda banker skall under- kastas samma regler som svenska banker. Framförallt bör det undvikas att försöka att kompensera möjliga konkurrensfördelar genom ingrepp i deras rörelsefrihet. Detta innebär en naturlig fortsättning av den svenska bank- politiken, som byggt på att olika bankinstitut, från de största affärsban- kerna till små sparbanker, fått arbeta utifrån vitt skilda förutsättningar men under identiska rörelseregler.

Det ftnns inget att erinra mot flertalet av kommitténs villkor och förut- sättningar för utländsk bankverksamhet i Sverige, men på några punkter vill fullmäktige ifrågasätta dessa. Storlekskravet kan tolkas så att den utländska banken förutsättes vara av internationellt sett betydande stor- lek. Fullmäktige anser det tvivelaktigt att på detta sätt kvantitativt söka binda beslutsfattarna då det kan uppstå fall då en bank. t.ex. i ett annat nordiskt land, bör kunna få etablera en dotterbank i Sverige utan att den uppfyller nyssnämnda storlekskriterium. Vidare finner fullmäktige det svårt att mäta den roll som den utländska banken spelari hemlandet eller internationellt. Givetvis kan man inte bortse härifrån men denna roll synes vara en av de faktorer som kan vägas in i prövningen om så bedömes lämpligt och bör ej vara ett bindande kriterium för regeringen.

Fullmäktige vill också ifrågasätta om det är meningsfullt att slå fast att en utländsk bank icke får domineras av en eller några få ägare eller ägargrupper. Kommittén har icke närmare utvecklat detta problem utan nöjer sig med att konstatera att de svenska privatägda affärsbankerna med få undantag uppfyller detta kriterium. Fullmäktige vill icke utesluta att speciella ägarförhållanden kan vara motiv för att vägra etablering men vill

• Sida 81
•  Original

Prop. 1984/85: 191 Kl

ifrågasätta om regeringen på detta sätt måste göra en bedömning av even- tuell ägardominans vid oktrojbeviljandet eller vid senare tillfällen då ägar- förhållandena i moderbanken förändras.

Det självklara i att utlandsägda banker skall följa svensk lag inom arbets- rättslagstiftningen gör det överflödigt att ställa detta särskilda krav för oktroj. Detsamma gäller kravet att de följer branschpraxis som arbetsgiva- re. Kommitténs intresse för utlandsägda bankers rekryteringspolitik har berörts tidigare: som krav är det väl tillräckligt att banken visar att den kommer att ha tillgång till kompetent personal.

Kommittén uttalar att förekomsten av representationskontor i Sverige ej bör tillmätas avgörande betydelse vid bedömning av ansökningarna. Enligt fullmäktiges mening bör det relevanta vara att den sökande banken kan antas ha kunskap om svenska förhållanden. inte om denna förvärvats genom erfarenheter från representationskontor i Sverige eller på annat Sätt.

Slutligen kan fullmäktige här instämma i att kravet på att endast först- klassiga banker kommer i fråga gör att det inte är nödvändigt att som sker i vissa bankcentra avkräva moderbanken eller delägarbankerna en ansvars- förbindelse avseende dotterbankernas förpliktelser.

Den andra gruppen av kriterier avser moderbankens tidigare relationer till Sverige. Kraven om moderbankens anknytning till Sverige har i detal- jerna dels formulerats som avseende dess hemland — detta skall ha haft stort, och långvarigt handelsutbyte med Sverige — dels ock huvudsakligen som bankens kontakter med svenska företag i Sverige och utomlands. Häremot är inte något att anmärka: av bankens hemland ägda företag i Sverige kan dock också nämnas. Det kan emellertid ifrågasättas om det skall föreskrivas att "svenska företag bör vara etablerade i sökandens hemland i icke ringa omfattning". Fullmäktige finner det visserligen högst sannolikt att såi praktiken kommer att vara fallet men finner likväl bestäm- melsen vara onödigt restriktiv speciellt mot bakgrund av att ett av de vanligaste skälen för banketablering utomlands utanför finanseentra är att en bank önskar följa sina kunder utomlands.

Kommittén säger också att det vidare bör beaktas om den utländska banken varit engagerad i den svenska statens upplåning utomlands. Full- mäktige vill bestämt avräda från krav av detta slag. Svensk statsuppläning utomlands har skett i en strängt affärsmässig atmosfär och utländska banker har engagerat sig eller inte beroende på sin bedömning av de villkor som erbjudits. Det har ansetts som helt uteslutet att en banks val skulle ha några konsekvenser för hur den skulle komma att behandlas av svenska myndigheter i olika sammanhang. Att en bank aktivt deltagit i uppläggning- en av svenska företags lån i utlandet är däremot givetvis av intresse vid bedömningen av bankens kontakter med Sverige.

De övriga kriterierna avser sökandens redovisning av den planerade verksamheten i Sverige och kommittén föreslår att den sökande skall

• Sida 82
•  Original

Prop. 1984/85: 191 82

överlämna verksamhetsplan som skall tjäna som stöd vid oktrojprövningen och vid den fortsatta tillsynen. En viktig förutsättning skall vara att de utlandsägda bankerna skall syfta till att driva en relativt bred verksanthet inryntmande flertalet av de traditionella banktjänsterna. Den skall också ha skyldighet att ta emot inlåning som en bankkund önskar sätta in på bankräkning i banken.

En slags verksamhetsplan kan. enligt fullmäktiges mening, vara en god form för att systematisera den information sotn kan behövas om sökandens planer. Fullmäktige vill dock ifrågasätta om inte detaljkraven här drivits för långt, t.ex. i fråga om uppgiftsskyldighet beträffande ny teknik. hur lokalfrågan skall lösas och personalens storlek.

Verksamhetsplanen kan också vara en bakgrund vid fortsatta kontakter med tillsynsmyndigheten. Fullmäktige vill emellertid peka på att avvi- kelser inom ganska vida gränser från den angivna planerade verksamheten naturligtvis är ett fullt normalt inslag. Om rörelsen utvecklas på ett sätt så att det kan ifrågasättas om de förutsättningar på vilka oktrojen gavs är uppfyllda får myndigheterna naturligtvis på allvar pröva vilka ingripanden som är erforderliga.

Kravet på en relativt bred rörelse låter rimligt men även här torde det vara svårt att precist lägga fast krav i förväg. Beträffande inlåning från allmänheten bör en språklig anmärkning göras. I dagens praxis täcker detta all inlåning (utom mot obligationer) från företag och hushåll och även s. k. specialinlåning ingår. Kommittén synes utesluta specialinlåning när den använder termen inlåning från allmänheten och synes ibland låta den beteckna bara hushållsinlåning. För fullmäktige synes det naturligt att utlandsägda banker kommer att ägna sig åt förtnedling av utlandsbetal- ningar och i samband därmed arbeta med checkräkning i svenska kronor för företagen. Därtill kommer utlåning och inlåning i utländsk valuta och specialinlåning och viss utlåning i svenska kronor. Detta bör vara tillräck- ligt för att fylla kravet i vad avser rörelsens omfattning. Det synes vara av föga betydelse om bankerna i fråga bedriver inlåning från hushåll på vanlig bankräkning. Detta krav bör utgå.

I utredningen antydes att tillstånd att få driva fondkommissionsrörelse först kan aktualiseras sedan de utländska bankerna varit verksamma i Sverige erforderlig tid. Fullmäktige anser att sådant tillstånd normalt skall ges i samband med oktrojen på samma sätt som förutsättes i fråga om valutabandelstillstånd.

Kommittén föreslår slutligen att reciprocitet inte bör uppställas som formellt krav för en sökande utländsk bank, men skall kunna tillmätas vikt. Fullmäktige förutser att sökandenas hemländer kommer att uppfylla reci- procitetskrav och att frågan är av underordnad betydelse. Den av kommit- tén föreslagna lösningen förefaller vara den bästa.

Kommittén avvisar tanken att sätta ett fixerat mål för de utländska bankernas andel av marknaden men anger vissa gränser för aktiekapitalets

• Sida 83
•  Original

Prop. 1984/85: 191 _ __ 83 storlek de första verksamhetsåren. Aktiekapitalet bör i initialskedet ligga mellan 25 och 75 miljoner kronor.

Om t.ex. tio banker skulle erhålla oktroj med ett genomsnittligt aktieka- pital om 50 miljoner kronor skulle detta innebära att affärsbankernas aktiekapital ökade med 500 miljoner kronor. Denna siffra bör jämföras med att aktiekapitalet i de fjorton svenska affärsbankerna vid utgången av 1983 var 3409 miljoner kronor motsvarande drygt hälften av det egna kapitalet som då uppgick till 6731 miljoner kronor. Även om ett aktiekapi- tal om 50 miljoner kronor endast motsvarar drygt 4% av S-E-Bankens aktiekapital vid årsskiftet 1983/84 så skulle det antagna aktiekapitalet totalt motsvara ca 15% av de svenska affärsbankernas aktiekapital vid samma tidpunkt. Detta är en påfallande hög siffra som dock synes något svår att tolka som indikator på potentiell marknadsandel, bl.a. beroende på de olika strukturerna i de två slagen av banker och den tid det tar att bygga upp eget kapital och andra delar av kapitalbasen utöver aktiekapitalet. Det kan dock här erinras om att utredningen anger att de fyra utländska bankerna i Danmark med ett aktiekapital om 140 miljoner danska kronor efter 3 a 4 år hade ett eget kapital om 173 miljoner danska kronor motsva- rande l,3% av samtliga bankers eget kapital om 13304 miljoner danska kronor.

Även om det kan ifrågasättas vilket syfte en maximigräns egentligen tjänar så motsätter sig fullmäktige inte kommitténs förslag i detta avseen- de.

Kommittén föreslår att utlandsägda banker skall kunna upprätta avdel- ningskontor, men att detta skall fordra bankinspektionens tillstånd. Full- mäktige anser att för utlandsägda banker bör gälla samma bestämmelser som för de svenska. För en svensk bank fordras endast att bankinspektio- nen ofördröjligen underrättas om beslut att upprätta ett avdelningskontor. Skulle en utländsk bank etablera kontor i en omfattning sorti bankinspek- tionen anser olämplig får inspektionen påtala detta.

Det har framhållits att etablering av utlandsägda banker inte får skada möjligheten att driva valutareglering och kreditpolitik. Fullmäktige vill framhålla att i den kreditpolitiska styrningen kommer riksbanken att ställa samma krav på utländska dotterbanker som på svenska banker. För att kunna åstadkomma detta erfordras dock vissa mindre kompletteringar i den kreditpolitiska lagstiftningen. Vid införande av t.ex. ett utlåningstak saknar de utländska dotterbankerna en bas till vilken ökningstakten kan relateras eller också är basen mycket liten. Lagen behöver därför komplet- teras så att ökningstakten kan anges i absoluta tal (mkr). Andra liknande exempel finns men fullmäktige anser det inte motiverat att här i detalj gå igenom detta utan vill endast återigen understryka den grundläggande synpunkten. att i den kreditpolitiska styrningen samma regler skall gälla för utländska dotterbanker i Sverige som för svenska banker. Fullmäktige har förtroende för att detta mål uppnås genom att den utländska etablen'ng-

• Sida 84
•  Original

Prop. 1984/85: 191 84

en sker genom helt utlandsägda bankaktiebolag som i kreditpolitiken be' handlas alldeles som svenska banker.

I fråga om valutaregleringen vill fullmäktige poängtera ett problem vid oktrojprövningen. Det är säkert så att en oktrojsökande bank på samma gång söker bli antagen som valutabank. Det vore inte en rimlig utgång att en bank som erhåller oktroj inte får tillstånd som valutabank. Med tanke på de höga krav som ställs i oktrojprövningen torde en sådan utgång knappast uppstå, men ett ytterligare skydd mot en sådan utgång liggeri riksbankens deltagande i oktrojprövningsprocessen och en samordning av prövningen för oktroj och valutahandelstillstånd. Det är en annan sak att situationen senare kan uppstå då riksbanken begränsar eller drar in valutahandelstill- ståndet.

Utredningen har beskrivit de av riksbanken till valutabankerna utfär- dade valutahandelstillstånden. Den på sidan 81 outtalade översynen av dessa är numera slutförd och tillstånden har följande funktion och utform- ning (som också berörs på sidorna 206—207 i utredningen).

Ett valutahandelstillstånd ger en bank rätt att handla med utländska valutor och gör därmed banken till valutabank. Riksbanken har även uppdragit åt valutabanken att bedöma om en kunds betalning till eller från utlandet är tillåten eller förbjuden enligt gällande valutareglering. Valuta- bankerna spelar därför en betydelsefull roll inom administreringen av valutaregleringen och deras valutaprövning av kundtransaktioner innebär en myndighetsutövning.

Valutahandelstillståndet innehåller regler som skall begränsa valutaban- kernas risker av olika slag. Sålunda behandlas dels valutakursrisker. dels likviditets- och ränterisker. dels ock kredit- och länder-risker. När det gäller de senare två slagen av risker föreskriver valutahandelstillståndet endast att banken noga beaktar riskerna och strävar efter att i största möjliga utsträckning begränsa dem. Valutakursrisken däremot regleras genom att varje bank tilldelas maximi- och minimilimiter för sina valutapo- sitioner.

Limiterna avser tre slag av valutapositioner, nämligen avistapositionen, nettopositionen i varje enskild valuta samt den aggregerade nettoposi- tionen. Limiterna sätts och ändras av riksbanken med hänsyn till omfatt- ningen av respektive banks utrikesrörelse och till dess roll på valutamark- naden. När det gäller de två slagen av nettopositioner har som riktlinje därvid uppställts, att varje banks position i förhållande till bankens eget kapital inte skall överstiga visst procenttal.

De utlandsägda bankernas i valutahandelstillståndet angivna roll i admi- nistreringen av valutaregleringen finner fullmäktige ej bereda problem. Dessa banker kommer säkerligen att, med kompetent personal, sköta denna uppgift. När det gäller att fastställa de olika limiterna i valutahandelstillståndet skall i princip samma regler gälla som för svensk- ägda banker. Eftersom det inte finns någon utlandsrörelse att relatera

• Sida 85
•  Original

Prop. 1984185: 191 | _ 85 limiterna till innan tillståndet utfärdats. får limiterna till en början sättas till en rimlig nivå och justeras sedan crfarcnhct vunnits. Vad ovan sagts om viss relation mellan limiter och eget kapital är inte någon fast regel utan endast ett riktmärke. De utlandsägda bankerna kan komma att ha ett relativt lågt eget kapital i förhällandc till sin utrikesrörelse men detta problem får då lösas.

5.6 Fullmäktige i riksgäldskontorct

Kreditmarknadskommittén föreslår att de utländska banker som vill etablera sig i Sverige skall uppfylla ett antal vi"/[kor. En del av dessa villkor förefaller vara självklara. Detta gäller exempelvis villkoret att de. utlands- ägda bankerna skall iaktta svcnsk arbetsrättslagstiftning. Andra villkor förefaller väl specifika. Exempelvis sägs det att uppgift skall lämnas om ny teknik. hur lokalfrågan skall lösas och personalens storlek.

Ett villkor berör mer direkt riksgäldskontoret. I betänkandet föreslås det att regeringen innan beslut om oktroj tas bör beakta om den utländska banken varit engagerad i den svenska statens upplåning tltomlands. Full- mäktige vill avråda från ett krav av detta slag. Den svenska statliga utlandsupplåningen bedrivs enligt helt affärsmässiga principer. från såväl statens som bankernas sida. lcke affärsmässiga överväganden bör ej infö- ras i detta sammanhang. särskilt inte från statens sitta. Enligt fullmäktiges mening är det av central betydelse att en boskillnad upprätthålls mellan statens roll som låntagare och statens och myndigheters tillståndsgivande och reglerande roll.

5.7 Näringsfrihetsombudsmannen (NO)

Kommittén ställer upp krav i olika avseenden på att den utländska bank som vill etablera sig skall ha anknytning till Sverige. Bl.a. anför kommit- tén: "Den utländska banken bör således vara hemmahörande i ett land med vilket Sverige har haft ett väsentligt och långvarigt handelsutbyte". NO anser att ett så långtgående krav på manifesterat handelsutbyte inte bör ställas upp. Även i övrigt ställs krav på dokumenterad anknytning. Avgörande bör enligt NOs mening inte enbart vara den historiska anknyt- ningen utan också den utveckling beträffande handel och andra kontakter som kan förutses i framtiden. Den föreslagna ordningen kan verka diskri- minerande gentemot t.ex. banker från nyligen industrialiserade länder eller andra länder med en betydande utvecklingspotential.

Kommittén anser att de utlandsägda bankerna för närvarande inte bör gestillstånd att förvärva andra aktier enligt banklagens 55 5 första stycket 5 än de som medför ett delägarskap i företag med bankgcmensamt ändamål. Enligt NOs uppfattning bör rörelsereglerna för de inhemska och utlands- ägda bankerna så Iångt möjligt vara lika. NO anser därför att de utlands-

• Sida 86
•  Original

Prop. 1984/85: 191 86

ägda bankerna bör ha möjlighet att äga aktier i andra företag på samma villkor som de inhemska bankerna. Denna ståndpunkt står också i god överensstämmelse med intresset av konkurrensneutralitet. De långtgående inskränkningar som kommitténs ståndpunkt innebär kan bara godtas under en kortare tid i avvaktan på kommitténs fortsatta arbete. Målsättningen bör dock vara den av NO angivna. De utlandsägda bankerna skall alltså kunna bilda sidoföretag. även finansbolag. på samma villkor som inhemska banker. Att de utlandsägda bankerna ges möjlighet att omedelbart ingå som delägare i aktiebolag med bankgemensamt ändamål anser NO vara ett minimikrav.

Enligt kommitténs uppfattning skall de utlandsägda bankerna kunna inrätta avdelningskontor först efter tillstånd av hankinspektionen. NO avstyrker förslaget att på nytt införa etableringskontroll för bankkontor. Enligt NOS uppfattning finns ingen anledning att diskriminera de ut- landsägda bankerna i detta avseende. Dessa måste. likaväl som de inhems- ka. själva bäst kunna avgöra hur de skall bygga ut ett rationellt kontorsnät.

Som tidigare framgått anser NO att det finns skäl som talar för att en utländsk bank eller en utlandsägd bank får förvärva aktier i inhemska banker. NO anser därför i princip att de möjligheter till övertagande av annan banks rörelse som nämns i 189 och 190 && banklagen bör stå de utlandsägda bankerna till buds.

5.8 Riksskatteverket

De utlandsägda bankerna föreslås vara skyldiga att följa de särskilda lagregler som gäller för bankverksamhet samt att vara underkastade bank- inspektionens tillsyn. Jämfört med andra utlandsägda företag blir de ut- ländska bankerna genom bestämmelser i banklagen om kapitaltäckning och krav på kassabehållning skyldiga att ha en tillfredsställande soliditet ' och likviditet. Härigenom förhindras underkapitalisering dvs. det förhål- lande som uppkommer. då ett utlandsägt företag finansieras genom lån från moderbolaget i stället för att tillföras ett tillräckligt stort eget kapital. som svarar mot bolagets verksamhet. RSV noterar detta förhållande med tillfredsställelse.

För de utlandsägda bankerna kommer att gälla samma bestämmelser beträffande kontrolluppgiftsskyldigheten som för de svenska bankerna. Av dessa bestämmelser kan särskilt nämnas 39 & 1 mom. p. 3 taxeringslagen angående skyldigheten att efter anmaning till skattemyndighet lämna kon- trolluppgift om gottgjord ränta och innestående medel vid viss angiven tidpunkt samt 39 ä 3 mom. taxeringslagen angående banks skyldighet att efter anmaning lämna uppgift om angiven persons insättningar och uttag under viss tid. Även kontrolluppgiftsskyldigheten enligt 40% taxerings- lagen kan nämnas. På punktskatteområdet kan nämnas bankernas skyldig- het att ta ut och redovisa omsättningsskatt vid förmedling av köp och försäljningen av värdepapper.

• Sida 87
•  Original

Prop. 1984/85: 191 '___ 87 Enligt bl.a. förslaget om förenklad deklaration kan det i framtiden ställas krav på allmän kontrolluppgiftsskyldighet för räntor från bankerna. Eftersom de utlandsägda bankerna bara i begränsad omfattning synes rikta sig till hushållen torde kontrolluppgifter komma att infordras i liten omfattning. Dock bör de utländska bankerna särskilt uppmärksammas på ovannämnda förhållanden.

Vid transaktioner mellan de utlandsägda bankerna i Sverige och intres- seföretag i utlandet gäller att prissättningen på tjänster skall grundas på villkor som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende näringsidkare (43 .5 1 mom. kommunalskattelagen). Detta kan exempelvis avse provi- sioner och räntemarginaler. För kontroll härav kan ifrågasättas om inte krav borde uppställas på en särredovisning i räkenskaperna om transaktio- nerna med övriga koncernbolag.

Vad gäller den framtida revisionsverksamheten är tanken att de stora företagen skall granskas planmässigt med några års mellanrum. Revisio- nerna kommer sannolikt även att omfatta flertalet utlandsägda banker. Etableringen av utländska banker i Sverige kommer således att ta vissa revisionsresurser i anspråk. Förutom att kontrollera skatter och avgifter hos de utländska bankerna är revisionsverksamheten också av stor bety- delse för att upprätthålla konkurrensneutraliteten mellan svenska och ut- landsägda banker. Detta kommer att ställa stora krav på revisorns kompe- tens.

Kontrollverksamheten kommer i framtiden att i allt högre grad präglas av samarbete mellan skattemyndigheter på det internationella planet. Det pågår bl.a. diskussioner om s.k. simultana revisioner. som innebär att skattemyndigheterna i två eller flera länder enligt en fastställd plan samti- digt företar granskning av bolag tillhörande samma företagsgrupp i respek- tive land. I vilken utsträckning utlandsägda banker kan granskas i denna ordning är tveksamt. Något system för simultana revisioner har ännu inte formats. Härtill kommer att Sverige idag saknar handräckningsavtal med ett flertal länder och dessutom att kontrollmöjligheterna är likartade länder emellan.

RSV förutsätter att i vart fall bankeri s. k. Skatteparadis vid prövning av utländska bankers etablering inte får tillstånd att etablera bankverksamhet i Sverige. Anledningen härtill är att Sverige saknar avtal om handräckning med dessa länder och att avsaknaden härav inte gör det möjligt att kontrol- lera t.ex. transaktioner med moderbolagets huvudkontor.

I Västtyskland är utlandsägda banker med en balansomslutning över 100 milj. DM sedan många är föremål för planmässiga revisioner. Gransknings- perioderna omfattar i regel 3—4 räkenskapsår och föranleder varje år betydande taxeringshöjningar. Genom avtal har USA och Västtyskland ett fortlöpande informationsutbyte om erfarenheter av bankverksamhet samt utför i samarbete simultana revisioner.

• Sida 88
•  Original

Prop. 1984/85: 191 88

5.9 Svenska bankföreningen

Åberopande att de svenska privatägda bankerna med få undantag har ett spritt ägande anser kommittén (sid. 182) att samma förhållande bör gälla för de utländska banker som önskar etablera sig i Sverige. Dessa utländska ägarbanker bör enligt kommittén således inte domineras av en eller några få ägare eller ägargrupper. med undantag för statsägda banker.

Bankföreningen vill påpeka att kommittén intar denna ståndpunkt utan någon som helst analys av fördelar och nackdelar med enhetligt respektive spritt ägande eller betydelsen av olika ägares art. Att en utländsk bank är statsägd kan i detta sammanhang i vissa fall tänkas vara ett lika starkt skäl mot etableringstillstånd som att den ägs av någon dominerande privat intressent. Det behöver å andra sidan inte heller alltid vara en olägenhet att den utländska banken ägs av en sådan intressent. Härtill kommer att den av kommittén uppställda regeln skulle innebära krav på att svenska myn- digheter fortlöpande följer ägarförändringar i den utländska ägarbanken och upphäver den beviljade oktrojen om en ägare blir dominerande. Enligt bankföreningens mening saknas underlag för kommitténs förslag på denna punkt.

Kommitténs uttalande (sid. 183) att de utlandsägda bankerna måste iaktta svensk arbetsrättslagstiftning är självklart. Det är också riktigt att detta innebär laglig rätt att genom behöriga åtgärder. t.ex. blockad och strejk. framtvinga kollektivavtal. Kommittén säger i detta sammanhang (sid. 183) att "det förutsätts vidare att den utländska bank som önskar etablera sig här medverkar till att dess bankbolag i Sverige följer den arbetsmarknads- och kollektivavtalspraxis som gäller för bankbran- schen". Uttalandet är dunkelt: det kan dock inte få innebära att regeringen som oktrojvillkor skulle ”förutsätta" utfästelse rörande sakinnehållet i kollektivavtal. ' För att verksamheten skall få i Sverige betecknas som bankrörelse och företagen som banker krävs enligt den svenska banklagen — som kommit- tén i detta hänseende inte i denna utredningsetapp föreslår ändrad — att i verksamheten "ingår inlåning från allmänheten på räkning som av bank allmänneligen begagnas". Klart är alltså att en sådan inlåning skall omfat- tas av verksamhetsplanen.

Kommittén konstaterar (sid. 189) att. även om krav inte kan uppställas på att denna inlåning har viss volym. den utländska banken ändå bör vara skyldig att ta emot den inlåning som en bankkund önskar sätta in på bankräkning i banken. Kommittén har här råkat i ett dilemma: å ena sidan nödvändigheten att iaktta bankdefmitionen. å andra sidan hushållsinlå- ningens volym i de utlandsägda bankerna. Bankföreningen. som finner att denna inkonsistens måste undanröjas. har. i avvaktan på bankstrukturfrå- gornas lösning, inte något önskemål att de utlandsägda bankerna nu på- tvingas allmän räkningsinlåning.

• Sida 89
•  Original

Prop. 1984/85: 191 89

Även om de utlandsägda bankerna skall driva ”en förhållandevis bred verksamhet". kommer de, som kommittén konstaterar (sid. 189), att arbe- ta i mindre enheter och med till vissa sektorer koncentrerad verksamhet. De kommer därigenom att vinna konkurrensfördelar framför de svenska bankerna. om inte dessa bereds möjlighet att genom dotterbolagsbildning tillgodogöra sig de små enheternas fördelar. Det är. som framhålls i det särskilda yttrandet i betänkandet sid. 256. inte fråga om utvidgning av de svenska bankernas verksamhetsfält utan om en ökad organisatorisk frihet. Enligt bankföreningens mening är det angeläget att denna frihet bereds de svenska bankerna redan i samband med att de utlandsägda får etablerings— rätt. Några hinder häremot kan inte heller anses föreligga.

5.10 Styrelsen för Stockholms fondbörs

Börsstyrelsen delar kreditmarknadskommitténs uppfattning att det bör finnas möjlighet för utländska banker att här driva fondkommissionsrö- relse. För sådan verksamhet krävs beslut av hankinspektionen. Såsom kommittén framhållit (sid. 190 i betänkandet) torde erforderligt underlag för sådant beslut föreligga först efter det att de utländska bankerna varit verksamma här viss tid.

Vad nu sagts gäller även i fråga om börsmedlemskap; beslut härom meddelas av börsstyrelsen.

5.11 Foreign Bankers Association in Sweden

Föreningen instämmer i Kommitténs förslag att etablering av utländska banker i Sverige skall utgöra föremål för tillståndsprövning grundad på ansökningar som innefattar godtagbara verksamhetsplaner, på sätt anges å sid. 186. Uppenbarligen måste garantier vinnas för att fordringsägare icke lider förluster därest ett bankföretag blir mindre lyckosamt. Utöver vin- nande av klarhet härutinnan bör regeringen emellertid avslå endast sådana ansökningar som uppenbarligen är osunda eller som icke ger klart uttryck för sökandens allvarligt menade avsikt att skapa och vidmakthålla en långsiktig anknytning till och samhörighet med Sverige.

Kommittén hänvisar på sid. 229—32 till sekretesslagen och anger särskilt på sid. 187 att för sökanden känsliga uppgifter i verksamhetsplanen kan sekretessbeläggas enligt nämnda lag. Föreningen måste med kraft under- stryka att ansökningar och all därtill hörande dokumentation avseende verksamhetsplaner måste behandlas med den yttersta diskretion enär de genomgående kommer att innehålla mycket känsliga upplysningar. Därtill kommer att sådana data väl kan tänkas vara sekretessbelagda enligt ut- ländsk lag som sökande är underkastad. Det är med hänsyn härtill svårt att föreställa sig ett remissförfarande vari sådan dokumentation för yttrande underställes branschorganisationer och fackliga organisationer. som före-

• Sida 90
•  Original

Prop. 1984/85: 191 90

slås på sid. 219. Tvärtom måste klargöras att ansökningarna kommer att granskas endast av direkt ansvariga svenska myndigheter och att de därvid kommer att vara i sin helhet sekretessbelagda. Alternativt skulle Förening— en förorda ett berednings- och prövningsförfarande i vilket de delar av ansökningar som är av särskilt känslig natur i sin helhet sekretessbelägges från den tidpunkt då handlingarna ingives till vederbörande myndighet.

Kommittén föreslår som riktlinje att en utländsk dotterbank skall ha ett kapital ej understigande 25 miljoner kronor (sid. 194). Detta synes För- eningen godtagbart. men rekommendationen att maximera kapitalet bör enligt Föreningens mening icke genomföras. Bankers kapitalbehov vari- erar betydligt beroende på vilken verksamhet vari de företrädesvis är engagerade; kapitalbehoven fluktuerar också i tiden så att strikta begräns- ningar" är oskäliga och svårhanterliga. lngen i Sverige skulle åtnjuta någon fördel av etablering i landet av underkapitaliserade banker; tvärtom kom- mer det svenska näringslivet och det svenska samhället som helhet att gagnas av förekomsten av kapitalstarka banker. Det allmännas intressen skyddas därför bäst av en liberal och flexibel politik i avseende å kapitali- seringsfrågan. Enligt Föreningens mening skall konkurrensmässiga förhål- landen på marknaden. och icke begränsningar av det egna kapitalet, vara avgörande för storleken av varje utlandsägd bank. Om en banks kapital trots allt inledningsvis begränsas bör inga inskränkningar föreligga i rätten att sedermera öka detsamma.

Kommittén anger på sid. 214 att riksbanken i sin lagtillämpning liksom i sin kreditpolitiska styrning i övrigt så långt som är meningsfullt bör söka åstadkomma en likabehandling av utlandsägda banker och svenskägda banker. Kommittén förutsätter också. på sätt angives å sid. 208, att de utlandsägda bankerna erhåller valutahandelstillstånd. Föreningen är ense med Kommittén att utlandsägda bankers ställning i alla hänseenden skall vara densamma som svenskägda bankers i angivna hänseenden. Om och i den mån en sådan regel om lika behandling icke uttryckligen lagfästes (såsom i avseende å villkoren för valutahandelstillstånd, jfr sid. 207). bör avsikten att principen skall gälla klart bekräftas i förarbetena.

Föreningen tar därför speciellt avstånd från Kommitténs förslag att utlandsägda banker inte bör erhålla tillstånd till förvärv av aktier i fmans- bolag (sid. 201) och från förslaget att de inledningsvis icke skall ges tillstånd att driva fondkommissionsrörelse. Fondkommissionsrörelse är ett område inom vilket utländska banker av den kvalitet som är ifråga kan tillföra den svenska marknaden stor erfarenhet och kunskap. Så snart en utlandsägd bank har godkänts (sid. 201) och erhållit tillstånd att bedriva bankrörelse i Sverige skall den enligt Föreningens mening ha precis samma rättigheter och skyldigheter som alla andra svenska banker och icke vara föremål för diskriminering.

Enligt Föreningens uppfattning är Kommitténs förslag av innebörd att företräde skall givas de sökande banker vilka ej avser att rekrytera sin

• Sida 91
•  Original

Prop. 1984/85: 191 " ' 91

-'.'=;._u.'.

personal från andra svenska banker eller kreditinstitut (sid. [83—4) ofören- ligt med svenska rättsprincipcr om arbetsmarknadens frihet och skulle förorsaka svårigheter i tillämpningen. Det bör ej förglömmas att under en lång följd av år åtskilliga svenska bankmän har utbildats av Föreningens medlemmar och andra utländska banker och att den utbildning som kom- mer att beredas ett väsentligt antal svenskar av utlandsägda svenska banker under kommande är (såväl i Sverige som utomlands) kommer att vara till stort gagn för det svenska samhället och de nuvarande svenska bankerna. Om utvecklingen i bankbranschen medför en höjning av den lönenivå som för närvarande gäller inom denna sektor i Sverige innebär detta endast en nödvändig marknadsanpassning som i sig icke skiljer sig från den som inträffar inom andra branscher från tid till annan.

Om det vid närmare granskning befmnes att efterfrågan på erforderliga bankmän blir alltför stor kan densamma dämpas genom att stimulera utländska banker att under begränsad tid anställa utländsk bankpersonal. En sådan rekrytermg skulle underlättas genom införande av speciella skattelättnader för sådana bankmän. vilka kunde tillämpas under en över- gångsperiod av förslagsvis 2—4 år; en förebild därtill finnes redan i den nyligen stiftade lagen om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige.

Legaldefmitionen av en bank såsom varande en inrättning i vars verk- samhet ingår inlåning från allmänheten har föranlett Kommittén att upp- ställa kravet att verksamhetsplanen skall innefatta redogörelse för arten och omfattningen av sådan verksamhet. Ehuru Föreningen icke har nå— gon invändning mot detta villkor betraktar den med oro de uttalanden som görs på sid. 188 av innebörd att varje utlandsägd bank bör "ha för avsikt att driva en förhållandevis bred verksamhet". på sid. 189 att "de traditio- nella banktjänsterna ... måste erbjudas en så stor grupp bankkunder som möjligt" och på samma sida att sådan bank "inte bör tillåtas ha en alltför selektiv hushållsinlåning". Uttalandena i massmedia har gått än längre i att föreslå att utlandsägda banker måste utveckla en rörelse av en viss minsta omfattning inom hushållssektorn. Föreningen accepterar principen att en utlandsägd bank måste vara beredd att mottaga inlåning från allmänheten. Enligt Föreningens uppfattning finnes emellertid ej skäl att fixera inlåning- ens omfattning. Genom att begära att utlandsägda banker skall tillhanda- hålla en till sitt innehåll fastställd bred bankverksamhet inrymmande flerta- let av de traditionella banktjänsterna. vilket svenska banker icke är skyl- diga att göra. skulle utlandsägda banker erhålla ett mindre mått av frihet än svenskägda banker att inom lagens råmärken bestämma storleken på och omfattningen av sin bankservice. De svenskägda bankerna skulle i detta hänseende ej åläggas motsvarande förpliktelser. Därigenom skulle utlands- ägda banker komma att bli underkastade snävare restriktioner och in- skränkningar än sina svenska kolleger. Detta skulle innebära införande av en dualistisk rättsställning som enligt Föreningens mening är oförenlig med

• Sida 92
•  Original

Prop. 1984/85: 191 92

den svenska grundprincipen om likabehandling. Därtill kommer. att infö— rande av en regel av innebörd att alla banker underkastas en på förhand fastställd verksamhetsform. som innefattar samma relativa omfattning av varje gren av den totala rörelsen. endast kommer att få till resultat ett undertryckande av konkurrensen och framtvingad fortlevnad av historiska verksamhetsformer även sedan desamma må ha blivit irrationella och/eller oekonomiska.

5.12 Tjänstemännens eentralorganisation (TCO)

En viktig förutsättning är att de utländska bankerna följer (len arbets- marknads— och avtalspraxis som vi vant obs vid här i Sverige. Erfarenheter vid liknande förändringar i andra länder är tyvärr inte de bästa. vilket lett till avsevärda störningar på berörda kreditmarknader.

5.13 Svenska bankmannaförbundet

De urvalskriterier som föreslås i kap. 9 av betänkandet anser SBmf väl motiverade. Dock bör en skärpning kunna ske ifråga om moderbankens ansvar för att den planerade dotterbanken i Sverige följer den arbetsmark- nads- och avtalspraxis som gäller för bankbranschen här. Redan i den föreslagna verksamhetsplanen ska en viljeförklaring lämnas. att banken fullt ut kommer att respektera de fackliga rättigheterna vid den svenska dotterbanken. SBmf fäster stor vikt vid att förutsättningarna i dessa av- seenden helt klargörs för de utländska bankerna som här överväger en etablering. Erfarenheter från flera länder visar att många internationella banker har en syn på fackligt arbete som är helt främmande för svensk tradition. För att undvika konflikter mellan banken och den fackliga orga- nisationen måste även i detta avseende. konkurrenslikhet föreligga mellan svenska banker och utländska bankers dotterbanker i Sverige.

5.14 Svenska fondhandlareföreningen

Eftersom kommittén föreslår att man från svensk sida skall kräva att en utländsk bank. som söker sig hit. verkligen avser att täcka ett förhållande- vis brett verksamhetsfält, framstår det som realistiskt att räkna med att även fondkommissionsrörelse i flera fall kan komma att ingå i tjänsteutbu- det. Detta skall då framgå av den verksamhetsplan som utländsk bank föreslås skola tillhandahålla som underlag för myndigheternas prövning. Kommittén rekommenderar i detta sammanhang (s. 190) att bankinspek— tionen. vid den enligt fondkommisionslagcn obligatoriska tillståndspröv- ningen. beaktar att nyetablering inte skeri en med hänsyn till resurser och marknadsförhållandcn överdriven takt. Föreningen får härvidlag ansluta sig till det resonemang som förs på det nu refererade stället i delbetänkan- det.

• Sida 93
•  Original

Prop. 1984/85: 191 5;— ' ' 93

5.15 SHIO-Familjeföretagen

! likhet med vad näringsfrihetsombudsmanncn anfört i sitt remissyttran- de anser vi att alltför långtgående restriktioner uppställts. Kommittén förefaller knappast uppskatta vikten av konkurrens inom bankområdet och den stimulans av bankväsendet i Sverige. till gagn för bankernas kunder. både allmänhet och näringsliv, som en introduktion av utländska banker skulle medföra.

Betänkandet domineras i stället av en på intet sätt specificerad eller analyserad rädsla för "utländskt inflytande". Detta betraktelsesätt känns igen från diskrimineringsutredningens delbetänkande Utlänningars rätts- liga ställning (Ds A 1984: 6).

Vi vill i övrigt hänvisa till det särskilda yttrande som den sakkunnige Curt G. Olsson avgivit med instämmande av direktör Rune Jansson samt direktör Lars Ölander. Det väsentliga är således att den ökade konkun'ens som utländska banketableringar skulle medföra sker på lika villkor. Därför bör även utländska banker exempelvis delta i finansieringen av statsskuld och bostadsbyggande.

5.16 Sveriges Industriförbund

lndustriförbundet anser det rimligt. att vissa kvalitativa bedömningar görs av de utländska moderbanker som önskar etablera dotterbolag i Sverige. Prövningen. som bör vara densamma som för nya svenska banker, bör leda till att endast seriösa och välrenommerade banker får etablera sig i Sverige. Att uppställa kriterier på vad som skall inkluderas i en sådan bedömning är svårt och kan variera från fall till fall. Bedömningen bör göras så flexibel som möjligt. för att inte diskriminera nägra banker och några länder på förhand.

Flera av de speciella krav som kommitten föreslår att den utländska moderbanken skall uppfylla för dotterbolagsetablering i Sverige. kan kom— ma att innebära att banker som är viktiga för den svenska industrin inte får etablera sig på den svenska marknaden.

lndustriförbundet motsätter sig att den sökande utländska banken måste "vara hemmahörande i ett land med vilket Sverige har haft ett väsentligt och långvarigt handelsutbyte” för att oktroj skall beviljas. Ett sådant krav innebär att banker från nya handelspartner kan hindras från att etablera sig i Sverige. Därmed kan svensk exportindustri förlora möjlighet till viktiga kontakter på intressanta marknader.

Likaså kan kravet på ett "spritt ägande" i den utländska moderbanken leda till att banker och länder som är intressanta för svensk exportindustri inte beviljas oktroj. Kommittén framför inga avgörande skäl till varför en bank med spritt ägande skall passa den svenska marknaden bättre än banker med en annorlunda ägandestruktur.

• Sida 94
•  Original

Prop. 1984/85: 191 94

Industriförbundet anser även att svenskt ägande skall få förekomma i utländska dotterbanker i Sverige. Vidare bör så få specificerade krav som möjligt uppställas på dotterbankens verksamhet. Bedömningen bör, lik— som vad gäller moderbanken, göras så flexibel som möjligt. Kraven bör vara desamma för utländska som för svenska banker. Banker i Sverige bör behandlas lika oavsett ägarintressenas ursprung.

Det finns inga skäl för att ställa upp krav på de utländska bankernas verksamhetsinriktning. De utländska bankerna koncentrerar troligen sina marknadsföringsaktiviteter till de tjänster och mot de kundkategorier som de bedömer som mest lönsamma. Den svenska exportirtdustrin med stora internationella kapitalströmmar kommer säkerligen att tillmätas stort in— tresse. Flera svenska företag förväntar också. som ovan redovisats, en ökad service när de utländska bankerna kan etablera sig på den svenska marknaden.

5.17 Svenska företagares riksförbund

Kommittén menar att det vid tillkomsten av nya bankbolag är väsentligt att det allmänna och de blivande bankkunderna kan utgå från att den planerade verksamheten utvecklas på ett sådant sätt att bolaget kan upp- fylla de krav som måste ställas på en bank. I detta synsätt instämmer förbundet.

När det gäller beviljandet av s.k. oktroj har föreslagits att "de banker som bl. a. genom utbildning av egen personal förbereder och bygger upp personalstyrkan i den tilltänkta banken i Sverige bör ha bättre möjligheter att snabbt få etableringstillstånd än de som anskaffar större delen av sin personal från de svenska bankerna eller från andra svenska kreditinstitut".

Förbundet delar inte denna uppfattning utan menar att det tvärtom måste vara en fördel för de banker som etablerar sig i Sverige att de får tillgång till sakkunnig personal som redan verkat inom svenskt bank- väsende. Regeln tycks inte ha något annat syfte än att sinka de utländska banketableringarna i Sverige samt att hålla nere lönerna för den bank— personal som annars vore attraktiv på marknaden. Detta krav för etable— ringstillstånd bör därför slopas.

Förbundet finner att de svenska bankerna inte bör skyddas från utländsk konkurrens vare sig vad gäller konkurrens om kunder eller personal. Däremot bör ett antal mer marknadsmässigt betingade åtgärder vidtagas för att få de svenska bankerna bättre rustade inför den väntade utländska konkurrensen.

5.18 Svensk industriförening

Kommitténs förslag innebär att en utlandsägd banks aktiekapital Linder de första vcrksamhetsären bestäms så att mimimigränsen sätts till SEK 25

• Sida 95
•  Original

Prop. l984/85: 191 95

miljoner och maximigränsen till SEK 75 miljoner. Föreningen delar upp- fattningen att en minimigräns bör finnas och att SEK 25. miljoner kan vara ett lämpligt belopp. Däremot anser föreningen att en maximigräns är tveksam och att i vart fall beloppet SEK 75 miljoner är för lågt. Underkapi- taliserade utländska banketableringar kan knappast vara positivt för kun- derna.

Under en övergängstid efter den nya lagstiftningens införande torde personalknapphet inom vissa specialområden komma att uppstå. Denna problematik är ofrånkomlig eftersom ett av bankernas främsta konkurrens- medel är god service till sina kunder. Några speciella regler för att motver- ka dessa personalproblem anser dock föreningen icke vara motiverade. Eftersom bankerna är medvetna om dessa problem får det förutsättas att utökade utbildningsaktiviteter insätts på de områden som är aktuella. Vidare torde de utländska bankerna till viss del täcka sitt personalbehov genom personal från hemlandet. De synpunkter som framförts om skatte- lättnader för sådan utlandspersonal motsätter sig föreningen bestämt. bl. a. av rättviseskäl.

5.19 Svenska handelskammarförbundet

Kommittén föreslår att utländska banker som får etableringstillstånd skall ha skyldighet att driva en förhållandevis bred verksamhet i Sverige. Som skäl härför anför kommitten att de utländska bankerna annars skulle få alltför stora konkurrensfördelar i förhållande till de svenska bankerna som har en fullständig bankservice.

Förbundet kan ha förståelse för dessa synpunkter. särskilt som de svenska bankerna idag har begränsade möjligheter att organisera sin verk- samhet ide former som de anser mest effektiva. För att bättre kunna möta den utländska konkurrensen bör de svenska bankerna ges större frihet i detta hänseende. bland annat i form av ökade tnöjligheter att förlägga vissa delar av sin verksamhet i dotterbolag.

När det gäller de utländska bankernas verksamhet anser förbundet att kravet på bred verksamhet inte kan drivas alltför långt. Bland annat synes det knappast praktiskt att påtvinga de utlandsägda bankerna en allmän räkningsinlåning. Den nuvarande bankdefmitionen bör anpassas härtill.

Vissa förslag från kommittén synes också motverka kravet på bred verksamhet. Bland annat föreslås en maximigräns för aktiekapitalet på 75 miljoner under de första verksamhetsåren. restriktivitet när det gäller att inrätta avdelningskontor samt förbud mot att äga aktier i finansbolag.

Förutom att dessa förslag. om de följs. kan komma att försvåra en bred verksamhet i Sverige för de utländska bankerna strider de mot likabehand- lingsprincipen. Förbundet kan visserligen ha förståelse för att avsteg från denna princip i vissa fall kan behöva göras, men ifrågasätter om något av de nämnda förslagen hör till denna kategori.

• Sida 96
•  Original

Prop. 1984/85: 191 96

Förbundet ifrågasätter också kommitténs förslag att ge förtur till etable- ring för utländska banker som inte avser att rekrytera svensk personal. Även om förbundet kan ha viss förståelse för det bakomliggande motivet anser det inte att nämnda omständighet är av den arten att den bör ligga till grund för prövningen av etableringstillstånd.

Slutligen har förbundet invändningar mot uttalandet av kommittén "att utländsk bank som önskar etablera sig här medverkar till att dessa bank- bolag följer den arbetsmarknads— och kollektivavtalspraxis som gäller för bankbranschen". Uttalandet kan tolkas som krav på såväl att kollektivav- tal tecknas som att detta avtal skall ha visst innehåll. Enligt förbundets mening är detta frågor som bör lösas vid förhandlingar och inte vid pröv- ningen av etableringstillstånd.

6 Introduktionen av utländska banker

6.1 Bankinspektionen

Kommittén har ansett lämpligt att utländska banker som önskar bilda en dotterbank i Sverige skall ansöka under en gemensam ansökningsperiod. Därmed skulle tid finnas för prövning och urval bland ett förmodat relativt stort antal banker samtidigt. Inspektionen kan ansluta sig till tanken att försöka åstadkomma en samtidig prövning i ett inledningsskede. Denna tanke får dock inte föra för långt. Om senare inkomna ansökningar inte skulle prövas förrän åtskillig tid förflutit. skulle man riskera att vissa banker skulle göra ansökan s.a.s. reservationsvis. Inspektionen anser därför att senare inkommen ansökan skall kunna prövas och bifallas utan hinder av en sådan av huvudsakligen praktiska skäl betingad ordning som kommittén föreslagit.

Inspektionen instämmer i kommitténs uppfattning. att ett högsta antal banker inte bör fastställas i förväg. Riktpunkten bör vara. att banker. som uppfyller kvalitetskraven, bör få tillstånd i så stor utsträckning som är försvarlig med tanke på balansen på marknaden. Vidare bör eftersträvas en rimlig länderfördelning.

6.2 Kammarrätten i Stockholm

Om en ny lagstiftning på området leder till att i inledningsskedet mänga utländska banker ansöker om oktroj synes det vara lämpligt från bl.a. rättssäkerhetssynpunkt att ansökningarna prövas i ett sammanhang. Det torde med en sådan ordning vara lättare att göra en samlad bedömning av hur många och vilka banker som lämpligen bör få oktroj.

• Sida 97
•  Original

Prop. 1984/85: 191 97

6.3 Fullmäktige i Sveriges riksbank

Kommittén skisserar ett särskilt introduktionsförfarande. En sista dag för ansökan om oktroj bör fastställas, och ansökningar som inkommit prövas i samma omgång. Efter beslutstillfället då oktrojen utfärdas bör viss tid förflyta innan bankerna får börja driva verksamhet.

För det. enligt kommittén. sannolika fall att antalet sökande överskrider det antal det är försvarligt att bifalla. står ett val mellan två metoder. Den ena är att efter en första omgång, där ett antal ansökningar avslås, ingen ny prövning företas förrän en utvärdering skett. Den andra innebär att de först avslagna ansökningarna prövas på nytt följande år tillsammans med senare inkomna ansökningar.

Problemet är svårt, och fullmäktige anser att ansträngningar bör göras för att undvika att välja mellan sökande som alla väl uppfyller de krav som kan uppställas. De prövande myndigheterna bör vara beredda att sträcka sig längt för att undvika ett val mellan förstklassiga kandidater. Endast sedan ansökningarna inkommit kan det avgöras om det är möjligt att bifalla alla eller, vilket också skulle underlätta invalet. om de naturligt faller sönder i en grupp av självklart starka kandidater och andra.

Fullmäktige finner det dock icke osannolikt att ett stort antal sökande kan vara ett resultat av den ovisshet som måste råda hos de sökande bankerna om vad som kommer att hända efter det att den första omgången av banker tillåtits börja sin verksamhet ijanuari 1986. Man bör därför icke avstå från fortsatt oktrojprövning tills dess att utvärdering skett. Genom att på detta sätt ha en löpande prövning av inkomna ansökningar kan sannolikt en smidigare introduktion av de utländska bankerna på den svenska maknaden erhållas och en del av de problem som utredningen pekar på elimineras.

6.4 Näringsfrihetsombudsntannen (NO.)

NO anser det i likhet med kommittén motiverat att en viss försiktighet iakttas vad gäller etableringstakten för utländska banker. Alla som i ett inledningsskcde ansöker om oktroj och som uppfyller de kvalitativa och formella kraven kan troligen inte nästan samtidigt tillåtas etablera sig. Enligt NOs mening låter sig emellertid en sådan försiktighet vad gäller etableringstakten väl förena med en prövning enligt kriteriet vad som är förenligt med en sund utveckling av bankverksamheten.

NO instämmer i att det övergängsvis kan krävas att antalet utländska etableringar begränsas för att uppnå en gradvis omställning av bankmark- naden. Som NO redan anfön behövs inte nuvarande behovsprövning för att åstadkomma denna anpassning. Av de två modeller för introduktionen av utländska banketableringar som kommittén diskuterar vill NO förorda vad som kallas en successiv prövning.

7 Riksdagen 1984/85. ] saml. Nr I91

• Sida 98
•  Original

Prop. 1984/85: 191 98

6.5 Svenska bankföreningen

Bankföreningen biträder kommitténs bedömning att oktrojsökande banker kan bli fler än som till en böljan kan få etableringstillstånd. Det synes ocksä sannolikt att de uppställda etableringsvillkoren inte kommer att på ett objektivt sätt kunna motivera ett därvid nödvändigt urval.

Bankföreningen. som instämmer i kommitténs slutsats att urvalspröv- ningen blir mycket svår, vill i detta sammanhang peka på två särskilda förhållanden.

Den inbördes konkurrensen mellan banker i ett visst land får antas medföra att en bank inte alltid vill ge konkurrenten fördelen av etablering i Sverige. Konkurrensen kan alltså leda till ansökningar från flera banker i ett land. banker som beträffande alla av kommittén uppställda kriterier är lika goda. Varje av den svenska regeringen gjort urval mellan dem kommer av "förlorarna" att uppfattas som ett otillbörligt ingrepp i den inbördes konkurrensen mellan det landets banker. Hänsyn till sådana förhållanden kan leda till att vissa länders banker inte alls bereds inträde medan från andra länder flera banker får etableringstillstånd.

Kommittén anför (sid. 219) att urvalsproblemet får lösas bl.a. därige- nom att de olika bankernas fördelar vägs mot varandra. Detta uttalande kan ställas samman med det ovan (se avsnitt 3.1 sista stycket) kritiserade kommittéuttalandet om regeringens möjlighet att när som helst ändra inne- börden av nyttighetskriteriet. Det är enligt bankföreningen då viktigt att nya bankers fördelar för det svenska samhället på förhand kan beskrivas så att de inte förväxlas med löften av ekonomisk-politisk art. anpassade till den tillståndsprövande regeringens aktuella behov eller önskemål. Den nödvändiga sekretessen utåt för varje sökande banks verksamhetsplan kan vid denna avvägning av fördelar innebära frestelser. Bankföreningen re- kommenderar att det antydda problemet ägnas särskild uppmärksamhet genom att i lagmotiven det klargörs vilka slags fördelar som får tillmätas betydelse.

6.6 Foreign Bankers Association in Sweden

Enligt Föreningens mening skulle införandet av en kvantitativ begräns- ning vara olycklig, och dess tillämpning i praktiken — med ledning av flera av de kriterier som föreslås av Kommittén — kan komma att placera regeringen i en känslig och svår ställning utan att därigenom nägra samhäl- leliga fördelar uppnås. Kommittén förväntar sig ej att någon sökande kommer att icke kunna uppfylla de kvalitativa krav som anges på sid. l80— 1 (se sid. 2l9). Den historiska anknytningen mellan en sökande och Sveri- ge, och de nuvarande ekonomiska relationerna mellan Sverige och sökan- dens ursprungsland, kommer naturligen att tillmätas vikt i avseende ä varje sökande; Föreningen har likväl uppfattningen att det är av lika stor bety- delse att se till framtiden som till gången tid vid tillständsgivningen.

• Sida 99
•  Original

Prop. 1984/85: 191 ' 99

Kommittén har på sid. 217—21 gjort vissa uttalanden om tidpunkter och andra aspekter på det förfarande som skall tillämpas vid behandlingen av de initiala ansökningarna. Föreningen vill föreslå att ingen yttersta tids- gräns fastställes för ingivande av ansökningar utom i den bemärkelsen att alla ansökningar som må ingivas före viss dag (såsom 1 november 1985) kommer att bli föremål för slutgiltigt beslut före ett angivet datum (såsom 1 januari 1986). Föreningen utgår från att alla oktrojcr meddelade i anledning av sålunda gjorda ansökningar får verkan från ett och samma dattlm och att därför ingen bank kommer att beredas konkurrensmässiga fördelar framför någon annan. Därest den först angivna dagen får ultimativ karaktär på sätt att därefter en odefmierad period skulle inträda under vilken inga ytterliga- re utlandsägda banker tillåtes etablera sig (sid. 220) föreligger en överväldi- gande risk för att ett antal ofullständigt utformade ansökningar ingives i enda syfte att undvika uteslutning. Detta kommer endast att förorsaka åtskilligt administrativt merarbete för myndigheterna i ändamål att åväga- bringa klargöranden och kompletteringar. Av än större betydelse är att införande av ett slutdatum av angivet slag kan öka sannolikheten för att vissa banker. vilka i grund och botten skulle föredraga att avvakta markna- dens reaktion och utveckling. ändå inleder verksamhct, vilket skulle leda till att ett större antal banker startar sin verksamhet samtidigt. Därmed skulle risken för ej önskvärda effekter på den svenska bankmarknaden öka. Följaktligen bör utländska banker tillåtas ingiva ansökningar när som helst och därvid vara förvissade om att de prövas inom en skälig tidrymd.

6.7 Tjänstemännens centralorganisation (TCO.)

En förutsättning för att etableringar skall kunna ske utan störningar på den svenska kreditmarknaden är att endast ett mindre antal banker tillåts i ett inledningsskede.

6.8 Svenska bankmannal'örbundet

Genom etablering av ett antal nya banker kan negativa konsekvenser och svårigheter uppstå på den svenska kreditmarknaden. Förbundet har i andra sammanhang pekat på den oreglerade kreditmarknadens stora till- växt. tillkomsten av finansbolag och fondkommissionärer med större frihet och mindre reglering än bankerna och de därmed förenade riskerna för överetablering. Svensk kreditmarknad är redan välutbyggd och obalanser kan uppstå om alltför många stora internationella banker får etableras. En förutsättning för utländska bankers etablering här måste därför innebära en försiktig introduktion där ett mindre antal banker till en början tillåts öppna kontor. Förbundet förordar att i en första omgång inte mer än 5 [i IO utländska banker ges tillstånd. Det definitiva antalet kan fastställas först sedan ansökningarna prövats och tillståndsmyndigheterna konstaterat om

• Sida 100
•  Original

Prop. 1984/85: 191 100

uppställda krav fylls. Efter förslagsvis 3 år måste en utvärdering göras vilka effekter etableringen av utländska banker medfört. Först härefter kan eventuellt ytterligare ansökningar beviljas.

6.9 Sveriges Industriförbund

Det introduktionsförfarandc som kommittén föreslär med en sista an- sökningsdag uppmuntrar. enligt Indttstriförbundet. bankerna till att ansöka om etablering "för säkerhets skull”. Härigenom motverkar bestämmelsen sitt eget syfte. En successiv etablering av utländska banker i Sverige. där den utländska banken inkommer med en ansökan först när den ordentligt penetrerat sina möjligheter på den svenska marknaden. ger istället en mer naturlig förändring och utveckling av den svenska bankmarknaden.

Etablering genom enförsm ansökningsdag besparar också regering och myndigheter svåra urvalsproblcm som följer av att flera utländska banker klarar oktrojprövningen samtidigt som bara ett mindre antal skulle tillåtas etablera sig på marknaden. Konkurrensförhållandena regleras bäst genom den utländska banken själv och de presumtiva kunderna. Om marknads- mekanismcrna får reglera antalet banker på den svenska marknaden. ska- das dessutom inte Sveriges internationella relationer på samma sätt som om statsmakterna genom ett introduktionsförfarande tvingas säga nej till en bank från ett visst land.

Successiv etablering utan en sista ansökningsdag leder till en långsam utbyggnad av bankkapaciteten i landet som reglerar sig själv genom mark- nadsmekanismerna. Därigenom behöver inte konkurrensen om lokaler och personella resurser bli så hård som kommittén förutspår och som kanske blir fallet om alla utländska banker skall etablera sig inom en begränsad tidsrymd.

7 Övriga frågor

7.1 Bankinspektionen

De utländska institutens ersättning till bankinspektionen för tillsyn kom- mer enligt inspektionens uppfattning att under ett inledande skede få grundas på en särskild beräkning på basis av tidsåtgången för tillsyns- insatserna. Senare får övervägas i vad mån övergång kan ske till generella normer. Det kan inte uteslutas att beträffande de utländska bankerna omslutningen i balansräkningen kommer att utgöra ett alltför bristfälligt mått på rörelsevolym och tillsynsinsatser även fortsättningsvis. Mycket av vad dessa banker kommer att ägna sig åt kan förväntas vara av det slaget att det inte kommer till uttryck i balansräkningen.

• Sida 101
•  Original

Prop. 1984/85: 19] 101

7.2 Fullmäktige i Sveriges riksbank

Fullmäktige har inte något att erinra mot de föreslagna reglerna för styrelsens sammansättning. som innebär att högst en tredjedel av styrelsen får utgöras av andra än svenska medborgare bosatta i Sverige och att ordförande skall vara bosatt i Sverige.

8 Den lagtekniska utformningen

8.1 ] & fjärde stycket BL

Hovrätten för Västra Sverige: Enligt första punkten i detta stycke får utländsk bank bilda ett bankaktiebolag i Sverige. Detta led i den föreslagna punkten hör emellertid inte hemma i avsnittet inledande bestämmelser utan i det därpå följande avsnittet Om bankaktiebolags bildande. Härtill må för övrigt anmärkas att rädslan för nakna substantiv synes ha framkal- lat det möjligen inte avsedda intrycket att utländsk bank får bilda endast ett bankaktiebolag.

l förevarande stycke liksom på åtskilliga andra ställen i lagförslaget används uttrycket utländsk bank. Den realitet som detta uttryck avspeglar torde inte vara en enstaka juridisk person utan ett konglomerat av företag. vilka enligt svensk men inte gängse associationsrättslig terminologi står i koncernförhållande till varandra. Kommittén synes ha tagit för givet att det bolag. som ansöker om oktroj och önskar förvärva ett svenskt dotter- bolag, skall vara moderbolaget i den nämnda koncernen. Så torde inte alltid komma att bli fallet. Uttrycket utländsk bank synes därför alltför oprecist för att användas i lagtexten. Över huvud taget synes större enhet- lighet i de använda beteckningarna böra eftersträvas. För närvarande förekommer — utöver utländsk bank — ett flertal odefinierade begrepp såsom utländskt bankföretag. utländsk bankinrättning. utländskt bank- institut. bankbolag bildat av utländsk bank och bankaktiebolag bildat av utländsk bank.

l specialmotiveringcn till förevarande stycke har kommittén över- tygande klargjort att bestämmelsen i sin gällande lydelse inte tillräckligt snävt drar de av lagstiftaren åsyftade gränserna för den verksamhet en utländsk bank får driva från ett representationskontor samt att det är olämpligt att en inadekvat bestämmelse är straffsanktionerad. Kommittén har med hänsyn till att någon bank ännu inte överträtt de tilltänkta gränser- na för verksamheten likväl inte velat ändra lagtexten. Kommitténs motiv för att underlåta att beriktiga lagen är enligt hovrättens mening inte bäran- de. Dct kan också erinras om att banklagsutredningen (SOU 1984: 26 s. 190 y n) ansett sig förhindrad att vidta erforderliga lagstiftningsåtgärder på grund av kreditmarknadskommitténs direktiv.

• Sida 102
•  Original

Prop. 1984/85: 191 102

lx'umnmrrt'itten i Smek/mim: l specialmotiveringcn till l & fjärde stycket lagen om bankrörelse anför ts. 240) kommittén att den har funnit lämpligt att komplettera den nuvarande bestämmelsen så att den fullständigt anger ett utländskt bankföretags möjligheter att driva verksamhet i Sverige. Huvudregeln bör enligt betänkandet vara att det bankaktiebolag som bil- das i Sverige utgör ett av en. två eller flera utländska banker helägt dotterbolag Under vissa förutsättningar bör även en konsortiebank få bildas av två eller fiera utländska banker av vilka en bör ha det domineran- de inflytandet. Den sistnämnda regeln framgår inte på något sätt av lagtex- ten. som därför bör kompletteras.

Den nuvarande bestämmelsen i 1 & fjärde stycket bibehålls oförändrad. Som kammarrätten har påpekat i sitt yttrande över banklagsutredningens förslag behandlas där fråga om tillstånd för utländska bankföretag att driva annan verksamhet än bankrörelse. Domstolen finner det i och för sig lämpligt att i bankrörelselagen regleras all verksamhet som utländsk bank får bedriva här i riket. Kommittén framhåller (s. 241) att avsikten med bestämmelsen. när den infördes 1973. inte torde ha varit att tillåta annan verksamhet än i huvudsak representations- och förmedlingsverksamhet. Lagtexten innehåller inte någon sådan precisering. Kommittén säger sig inte linna anledning att göra en dylik precisering. eftersom samtliga de 24 representationskontor som i dag är inrättade driver sådan verksamhet som avses i de förarbeten som ligger till grund för lagtexten. Mot bakgrund av vad som har sagts tidigare om innehållet i lagtexten förordar kammarrätten att. om lagrummet ändå ändras. bestämmelsen utformas så att den svarar mot vad som har åsyftats.

8.2 4 & 1 mom. andra stycket BL

Hovrätten för Västra Sverige: Genom den föreslagna undantagsbestäm- melsen i andra stycket får ett bankaktiebolag stiftas av utländsk bank. Det kan sättas i fråga om undantaget är så utformat att det med hänsyn till att huvudregeln talar om stiftarna i pluralis klargör att endast en stiftare krävs i detta fall. Kommittén synes heller inte ha beaktat att vissa bestämmelser i senare delar av bankrörelselagen uppenbarligen utgår från att stiftaren är fiera svenska medborgare.

8.3 6 & tredje stycket BL

Hovrätten för Västra Sverige: Den föreslagna bestämmelsen. som för övrigt bör anges gälla bankaktiebolag och inte bankbolag. kan inte läsas på annat sätt än att firman för ett utlandsägt bankaktiebolag måste innehålla två separata ord. nämligen bank och aktiebolag. Av specialmotiveringcn framgår emellertid att tanken varit att firman skall innehålla ordet bank- aktiebolag. för så vitt inte redan den utländska firman upptar ordet bank. i

• Sida 103
•  Original

Prop. 1984/851191 103

vilket fall ordet bank inte behöver upprepas. Denna tanke bör komma till klarare uttryck i bestämmelsen. I detta sammanhang må framhållas att motivet för bestämmelsen. nämligen att firman tydligt skall ange att det är fråga om svenskt aktiebolag ter sig något egenartat. då det i svensk bank- lagstiftning — till skillnad från vad som gäller för aktiebolagens och försäk- ringsaktiebolagens firmor — ansetts obehövligt att firman utöver ordet bank också innehåller ordet aktiebolag. Att en här verksam banks firma innehåller ordet aktiebolag skulle alltså bli kännetecknande för att banken är utlandsägd men inte för att den är svensk. Med hänsyn härtill kan sättas i fråga om den nybildade bankens firma mera förutsättningslöst kan fast- ställas i oktrojärendet (jfr för övrigt 27 å firmalagen'). Behålls kravet på att ordet aktiebolag skall ingå i firman. bjuder konsekvensen att utlandsägt bankaktiebolag i lagtexten inte ibland kallas bankbolag.

Ix'amnutrrätten i Star.-khaan: 1 specialmotiveringcn trycker (s 243) kom- mitten särskilt på att. om bankbolaget är ett helägt dotterbolag till en utländsk bank dotterbolagets firma regelmässigt bör innehålla den utländs- ka moderbankens firma. Detta bör i så fall komma till uttryck i lagtexten. Fråga kan ställas varför inte ursprunget också i övriga fall skall framgå av firman.

8.4 10 ä 1 mom. tredje stycket BL

Hovrätten för Västra Sverige: Om ett bankaktiebolag bildas av utländsk bank, behöver enligt den föreslagna bestämmelsen teckningslistan inte läggas fram för offentlig teckning. Detta är den enda punkt på vilken kommitten funnit anledning att ändra den omfattande reglering av bolags- bildningen som återfinns i bankrörelselagen. Kommittén har härutöver nöjt sig med att hänvisa till den av banklagsutredningen förordade möjlig- heten till s. k. simultanbildning av bankaktiebolag. Kommitténs inställning är svårförståelig redan mot bakgrund av att bildandet och ägandet av ett bankaktiebolag. som i princip berör en enda utländsk bank. kommer att — i än högre grad än i de fall som enligt banklagsutredningen lämpar sig simultanbildning — göra åtskilliga bestämmelser utöver den av kommittén utpekade till rena formaliteter. Härtill kommer emellertid att bestämmel- serna om teckning står i direkt strid med kommitténs intentioner att ägar- förhållanden måste vara helt klara. innan ansökan om oktroj görs. Hovrät- ten kan som exempel peka på regeln i 9 & bankrörelselagen att stiftarna skall upprätta teckningslistan, sedan oktroj beviljats.

8.5 18 5 andra stycket BL

Hovrätten för Västra Sverige: Enligt andra meningen i förevarande stycke får aktier i bankaktiebolag. som bildats av utländsk bank. förvärvas endast av utländsk bank och efter regeringens tillstånd. Bestämmelsen

• Sida 104
•  Original

Prop. 1984/85: 191 104

innebär, såsom kommittén påpekar i specialmotiveringcn, att en utländsk bank. som önskar avyttra sina aktier i ett svenskt bankaktiebolag till en annan utländsk bank. inte kan göra detta utan regeringens tillstånd. Hov- rätten vill emellertid fästa uppmärksamheten på att bestämmelsen inte medger någon absolut kontroll över det utländska inliytandet över bank- väsendet i Sverige. Den hindrar sålunda inte att den bank. som äger dethär verksamma dotterbolaget. helt eller delvis köps upp av den bank som önskar etablera sig på den svenska marknaden. På motsvarande sätt kan bestämmelsen kringgäs genom att svenska intressenter förvärvar aktier i den utländska moderbanken.

I detta sammanhang anser sig hovrätten något böra beröra de möjliga konsekvenserna av att ett tillstånd att förvärva aktier inte är tidsbegränsat. Detta innebar nämligen i förening med det förhållandet att ett meddelat tillstånd självfallet inte behöver utnyttjas att det under obestämd tid kan vara ovisst om en beviljad etablering verkligen kommer till stånd. Även om det förefaller osannolikt att en utländsk bank. som gjort sig besvär att söka oktroj och förvärvstillständ och bedömts så seriös att erforderliga tillstånd beviljats. inte också omgående skttllc vilja fullfölja etableringen. förtjänar uppmärksammas att en utländsk bank genom att dröja med etableringen skulle kunna under avsevärd tid — med hänsyn till innehållet i 119 s" minst ett år — försvåra för andra. minst lika kvalificerade intressenter att vinna tillträde till den svenska marknaden.

8.6 22 å andra stycket BL

Hovrätten för l-"ä_ttru Sverige: Det föreslagna tillägget till förevarant'le stycke synes aVsett att möjliggöra för registreringsmyndigheten att kött— trollera att de i 72ä 2 st. jämfört med 765 1 st. förordade kraven på styrelseledamöters och styrelsesuppleanters medborgarskap och bosätt- ning är uppfyllda. Från denna synpunkt är bestämmelsen om vad en registreringsansökan skall innehålla oprecis och inadekvat. Det bör sålun- da för undvikande av missförstånd anges hur den tillagda uppgiftsskyldig- heten förhåller sig till vad nu föreskrivs i samma stycke. Man får annars lätt det intrycket att skyldigheten att avge förklaring att samtliga styrelsele- damöter och styrelsesuppleanter är svenska medborgare för de utlandsäg— da bolagens vidkommande ersätts med en skyldighet att ange fördelningen av antalet svenska och utländska medborgare i styrelsen. med vilka i detta sammanhang synes böra förstås såväl styrelseledamöter som suppleanter. En sådan fördelningsuppgift ger uppenbarligen ingen möjlighet att kontrol- lera om kravet på inhemsk representation inom vardera av de nämnda kategorierna iakttagits, om bosättningskraven är uppfyllda eller om styrel- sens ordförande är svensk medborgare. Sistnämnda brist sammanhänger också med det förhållandet att bankrörelselagen inte synes innehålla någon föreskrift att uppgift om vem som är styrelsens ordförande skall anmälas

• Sida 105
•  Original

Prop. 1984/85: 19] 105

för registrering. En annan sak är att det i 77ä tmnkrörelselagen efter betänkandets avgivande i ett väsensskilt kontrollsyfte intagits en anmäl- ningsskyldighet beträffande val av styrelseordförande.

8.7 35 5 första stycket BL

Hovrätten för Västra Sverige: Hovrätten ifrågasätter om inte ytterligare förenklingar än den här föreslagna skulle kunna göras i reglerna för ökning av aktiekapital i utlandsägda bankaktiebolag.

8.8 55 Q' BL

Hm'rt'ittenför Västra Sverige: Avsikten med den föreslagna bestämmel- sen syncs vara att för utlandsägda bankaktiebolag införa ett förbud att förvärva sådana aktier, som avses i första stycket punkten 5. vilket förbud dock skall vara dispensabelt med avseende på aktier i bolag som skall tillgodose för bankväsendet gemensamma ändamål. För denna saks skull torde emellertid inte finnas anledning att på sätt föreslagits utforma be- stämmelsen såsom en till regeringen riktad handlingsregel. Skall bestäm- melsen ha denna inriktning bör det använda uttrycket vara "får inte ges” i stället för "får inte". Bestämmelsen är vidare i mer än ett hänseende otillräckligt preciserad. Det använda uttrycket "aktier i bolag” klargör sålunda inte om undantaget också skall gälla aktier i utländskt företag. Begränsningen till ”aktier” synes också innebära. vilket måhända inte varit meningen. att ett absolut förbud skttlle föreligga mot att förvärva garantifondbevis eller förlagsbevis.

Hovrätten vill påpeka att ett förvärv som sker i strid med den föreslagna bestämmelsen inte synes kunna beivras. Så t.ex. inträder inte sådan ogil- tighetspåföljd som utgör den civilrättsliga sanktionen förde i 18 & bankrö— relselagen uppställda förvärvsförbuden.

Kammarrätten i Stockholm: I den nuvarande bankrörelselagen anges i 162 & att hankinspektionen är tillsynsmyndighet. [ övrigt används genom- gående begreppet tillsynsmyndigheten. Kommittén har valt att använda hankinspektionen i de nya och ändrade delarna av lagtexten. Detta medför en omotiverad oenhetlighet inte bara i lagen som sådan utan även i enskil- da paragrafer, se t.ex. 55 och 68 åå i kommittéförslaget. Endera metoden bör användas. Praktiska skäl talar för att "hankinspektionen" genomgåen- de förs in i lagtexten. I så fall bör 162 & upphävas.

8.9 68 å andra stycket BL

Hovrätten för Västra Sverige: Det torde inte finnas anledning att ut- tryckligen nämna hankinspektionen vid namn när i lagrummet för närva- rande talas om tillsynsmyndigheten. Det föreslagna styckets utformning synes inte heller helt lycklig.

• Sida 106
•  Original

Prop. 1984/85: 191 106

8.10 72 å andra stycket BL

Hovrättenji'ir Västra Sverige: Den i förslaget upptagna dispensmöjlighe- ten har utformats så att undantag får medges ”för särskilt fall". Formule- ringen ger närmast det intrycket att viss person katt tillåtas vara styrelsele- damot trots att den i lagen föreskrivna kvoten därmed skulle överskridas. Specialmotiveringen däremot ger vid handen att kommittén avsett att ett bankaktiebolag tydligen för all framtid skall tillåtas ha en större kvot än lagen medger. Anledning föreligger knappast att på detta sätt åstadkomma bestående skillnader mellan olika utlandsägda banker.

8.11 74 & BL

Hovrätten för Västra Sverige: 1 den föreslagna lydelsen uppställs ett bosättningskrav för "den verkställande direktören". Om användningen av den bestämda formen avses skola utesluta ett utlandsägt bankaktiebolag från den i lagrummet angivna möjligheten att utse tlera verkställande direktörer. bör skälen härtill framläggas. Det i förslaget använda ordet "alltid" torde inte fylla någon uppgift och kan utgå.

8.12 190 & BL

Havrättenfin- Västra Sverige: Hovrätten vill påpeka att det är oklart om det föreslagna förbudet för utlandsägd bank att förvärva annan banks rörelse skall omfatta även föreningsbanks rörelse.

! likhet med vad som anmärkts i anslutning till 55 s' 2 st. vill hovrätten erinra om att inte heller det här föreslagna förvärvsförbudet är sanktione- rat.

8.13 7 a 5 lagen om ändring i lagen om utländska förvärv av svenska företag m. m.

Hovrätten för Västra Sverige: Med hänsyn till att hovrätten inte kan överblicka konsekvenserna och behovet av att göra det nuvarande för- värvsförbudet indispensabelt. kan hovrätten inte utan vidare godta den föreslagna ändringen. Härutöver må anmärkas att hovrätten saknar en förklaring till varför i förslaget använts ordet andel i stället för ordet aktier.

Kammarrätten i Stockholm: Kommitténs förslag i denna del är otillräck- ligt för att nå den avsedda effekten. Den aktuella lagett är nämligen. när det gäller aktieförvärv, utformad så (se 7 5 första stycket 1) att förvärvstill- stånd fordras enbart om förvärvarens andel av aktiekapitalet eller rösteta- let för samtliga aktier i bolaget kommer att överskrida något av gränsvär- dena tio, tjugo. fyrtio eller femtio procent. I övriga fall behöver förvär- varen inte söka tillstånd och berörs i så fall inte heller av den föreslagna 7 ä ä.

• Sida 107
•  Original

Prop. 1984/85: 191 107

Kommittén har vidare anfört ts. 181.) att utländsk bank som direkt eller indirekt genom sidobolag innehar aktier i svenska näringslivsföretag eller äger del i svenskt kreditinstitut bör. för att få tillstånd att driva bankverk- samhet i Sverige, avveckla detta engagemang. ()m en sådan ordning skall gälla, bör den regleras i lag. Förslaget innehäller emellertid ingenting i det hänseendet.

• Sida 108
•  Original

Prop. 1984/85: 191

Lagförslag

] Förslag till

1 (18

Lag om ändring i lagen (1955: 183) om bankrörelse

Härigenom föreskrivs att 1 &, 4 ä 1 mom.. 6 &. 10 ä 1 mom. samt 18. 22. 35, 72. 74, 189 och 190 åå lagen (1955: 183) om bankrörelse skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse tä'

Bankrörelse mä. förutom av Sveriges riksbank. drivas endast av bank- aktiebolag. som därtill erhållit regeringens tillständ (oktroj).

Med bankrörelse förstås i detma lag sådan verksamhet. i vilken ingär inläning från allmänheten på räkning som av bank allmänneligen begagnas.

Angående sparbank, centralkassa för jordbrukskredit och järnkontoret är särskilt stadgat.

Utländskt bankföretag må efter tillstånd av regeringen från kontor eller annat fast driftställe här i riket driva verksamhet i vilken ej ingår inlånings- eller utlåningsrörelse.

I HIOITI. De som vilja stifta bank- aktiebolag skola upprätta bolags- ordning satnt dårå söka regering- ens stadfästelse.

Stiftarna skola vara myndiga här i riket bosatta svenska medborgare och till antalet minst tio.

Utländskt bankföretag/iir i Sve- rige

1. bilda bankaktiebolag som driver bankrt'irelse i enlighet med bestäm/nelserna i denna lag som!

2. efter tillstånd av regeringen från kontor eller annat fast drift- ställe driva verksamhet i vilken ej ingår inlånings- eller utlåningsrörel— se.

,

45—

! mom. Sti/iarna skall upprätta en bolagsordning som skall under- ställas regeringen för stadfästelse. Till ansökan om oktroj skall fogas en plan för den tilltänkta verksam- heten.

Stiftarna skall vara myndiga här i riket bosatta svenska medborgare och till antalet minst tio. Utan hinder härav får doek ett bank- aktiebolag stif'tas av ett eller flera utländska bankföretag.

Den som är i konkurstillstånd kan ej vara stiftare Regeringen prövar bolagsordningens överensstämmelse med denna lag samt lag och författning i övrigt. så ock om och i vad mån därutöver. med

' Senaste lydelse 1975: 227. 2 Senaste lydelse 1975: 227.

• Sida 109
•  Original

Prop. 1984/85: 191 [09

Nuvarande lyda/sr FÖI'P-f/NL'I'" [WIP/5” hänsyn till omfattningen och beskaffenheten av bolagets rörelse. särskilda bestämmelser mä erfordras.

Finnes den tillämnade rörelsen vara nyttig för det allmänna. stadfäster regeringen bolagsordningen samt beviljar oktroj för en tid av högst tio är och därutöver intill sltttct av då löpande räkenskapsår.

6.53

Bankaktiebolags firma skall innehålla ordet bank. Ny firma skall tydligt skilja sig frän annan. förut i laga ordning regis- trerad. ännu bestäendc banks firma. sä ock frän benämning ä utländsk bankinrättning. som är allmänt känd häri riket. För registrering av bank- aktiebolags firma gäller i (ivrigt vad som f(ircskrives i ftrmalagen (l974: 156).

Utan ltindrr ('Il' andra slyt'ktt får firman för ett bankaktiebolag som har bildats (N' ett utländskt batik— jörctag innehålla dt'rföreragt'tsfir- ma. ll-Iatst'arandt' gäller om hank- aktiebolagvt bildats av flera ul- ländska bankföretag.

Sedan bolaget bildats. kan styrelsen antaga bil'trma. Vad i andra stycket sägs om ftrma gäller även biftrma. Ordet bank fär ej intagas i biftrma.

10.5

Imorn. Teckning av aktier skall ske ä teckningslistan i huvudskrift elleri avskrift som bestyrkts av notarius publicus eller landsftskal eller av stif- tarna. Vid teckningslistan skola vara fogade pä enahanda sätt styrkta avskrifter av oktrojbeslutct och bolagsordningen.

Innan teckningslistan framlägges i hUVLtdskrift eller avskrift. skall teckning av stiftarna hava ägt rum

Innan teckningslistan framlägges i huvudskrift eller avskrift. skall teckning av stiftarna hava ägt rum

med angivande av dagen därför. med angivande av dagen därför. Om att bankaktiebolag bildas av ul- ländskt bankföretag behöver teck- ningslistan inte läggas fram.

t8 &”

Aktier i bankaktiebolag får genom teckning eller överlåtelse förvärvas endast av svenska medborgare. av svenska bolag och föreningar. som inte är kontrollsubjekt enligt lagen (l982: 6l7) om utländska förvärv av svenska företag m. m.. ävensom av andra svenska samfälligheter och stiftelser samt till aktiefonder enligt aktiefondslagen (19741931). Har aktieförvärv skett annorledes än genom teckning eller överlåtelse. skall vad nyss stad- gats icke i något fall medföra hinder för aktieägaren att med stöd av den företrädesrätt till teckning eller erhållande av nya aktier. vilken enligt

” Senaste lydelse l974: l66. ** Senaste lydelse 1982: 624.

• Sida 110
•  Original

Prop. 1984/85: 191

Nuvarande lydelse

llO

Föreslagen lydelse

denna lag eller den vid förvärvet gällande bolagsordningen är förenad med de förvärvade aktierna. bekomma ytterligare aktier.

Förvärv av aktie. som skett i strid med innehållet i första stycket. är ogillt.

”)”) .... .

Första styrke! gäller inte aklicr i ett bankaktiebolag som är bil!/(If av utländsk! hankfi'irr'tag. Bell'iiHZIIMIU sådant bolag gäller i stället mr ak- tier i bolaget fårji'irvärvas Midas! av utländskt lmnkförclay som får! regeringens tills/(inr! til/_fi'irvärt't'l.

Förvärv av aktie. som skett i strid med första eller andra stycket. är ogillt.

Ansökan om bankaktiebolagets registrering skall göras av styrelsen se- nast ett år från det oktroj beviljats.

Ansökningen skall beträffande styrelseledamot och styrelsesupp- leant innehålla uppgift om fullstän- diga namnet ävensom hemvist. så ock förklaring att dessa personer äro svenska medborgare och ej ära

Ansökningen skall beträffande styrelseledamot och styrelsesupp- leant innehålla uppgift omm/Istan- digr namn. hemvist och medbor- garskap sam! förklaring att dessa personer inn-' är omyndiga.

omyndiga.

l ansökningen skall uppgivas. av vilka och huru bolagets firma skall tecknas. där den ej tecknas av styrelsen allenast på grund av denna lag. Skall firman tecknas av annan person än som avses i andra stycket. gäller vad där är stadgat även i fråga om sådan firmatecknare.

Bolagets postadress skall angivas. Vid ansökningen skola fogas: I. de listor, ä vilka aktieteckningen ägt rum.]ämte avskrift av desamma:

. avskrift av protokollet vid konstituerande stämman: tvä avskrifter av oktrojbeslutet och bolagsordningen; avskrift av den i 15 5 I mom. omförmälda handlingen rörande tilldel- gen av aktier; . en av samtliga styrelseledamöter undertecknad handling. innehållan- de uppgift dels om det tecknade belopp. för vilket tilldelning av aktier ägt rum. samt om det belopp. för vilket aktier må hava förklarats förverkade enligt 28 &. dels angående det belopp. som inbetalts å aktiekapitalet. och. där aktiekapitalet icke blivit till fullo inbetalt. sammanlagda nominella beloppet av de aktier. som till fullo betalts. dels ock om det sätt varpå inbetalningen skett.

Har ej å ansökningen varje styrelseledamot och styrelsesuppleant eller annan. som är bemyndigad att teckna bolagets firma. egenhändigt skrivit sin av vittnen styrkta namnteckning, skall vid ansökningen fogas en sär- skild bilaga. därä namnteckningen finnes och blivit styrkt av vittnen.

nl

: J:. [+) IJ '.JI

• Sida 111
•  Original

Prop. 1984/85: 191

Nuvarande lydelse

lll

F öreslagen lydelse

35 55

Sedan bolagsstämman fattat be- slut om aktiekapitalets ökning. sko- la teckningslista och kungörelse om beslutet upprättas samt underteck- nas av samtliga styrelseledamöter.

Sedan bolagsstämman fattat be- slut om aktiekapitalets ökning skall teckningslista och kungörelse om beslutet upprättas samt underteck- nas av samtliga styrelseledamöter. Någon kungörelse behövs doek inte när ett bankaktiebolag som är bil- dat av utländskt bankföretagfattat beslut om ökning av aktiekapitalet.

] såväl teckningslistan som kungörelsen skall upptagas bolagsstämmans beslut om aktiekapitalets ökning ävensom erinran om den i 18 & stadgade inskränkningen i rätten att förvärva aktier. Har i ökningsbeslutet bestäm- melse ej meddelats om tiden för betalning av nya aktier. skall sådan bestämmelse upptagas i teckningslistan och kungörelsen.

Sedan ökningsbeslutet registrerats. skall styrelsen låta införa kungörel- sen i Post— och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar. som styrelsen bestämmer. Det åligger ock styrelsen att ofördröjligen i rekom- menderat brev om bolagststämmans beslut underrätta varje aktieägare. om vars postadress upplysning utan väsentlig omgång eller tidsutdräkt kan inhämtas.

72 %* Styrelseledamöterna skola vara myndiga. här i riket bosatta svenska medborgare.

Av styrelseledamöterna må icke flera än en för varje påbörjat femtal vara befattningshavare i banken.

Vid beräkningen av det högsta antal styrelseledamöter som enligt andra stycket få vara befattnings- havare i banken skall hänsyn ej ta- gas till offentlig styrelseledamot.

5 Senaste lydelse l977:693. " Senaste lydelse 1970:666.

Utan hinder av första styrke/får i ett bankaktiebolag som iir bildat av utländskt bankföretag högst en tredjedel av hela antalet styrelsele- damöter vara svenska medborgare bosatta utomlands eller utländska medborgare. Styrelseordföranden skall dock vara svensk medborgare och bosatt här i landet. Regeringen eller, efter regeringens bemyndi- gande. tills_vnsmyndigheten får medge undantag från vad samföre- skrivs i detta styeke.

Av styrelseledamöterna må icke flera än en för varje påbörjat femtal vara befattningshavare i banken. Vid beräkningen av det högsta antal styrelseledamöter somfår vara be- fattningshavare i banken skall hän- syn ej tagas till olTentlig styrelsele- damot.

• Sida 112
•  Original

Prop. 1984/851191

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

74 &”

Styrelsen skall inom sig utse verkställande direktör att under styrelsens inseende leda verksam- heten. däri inbegripet att i den ut- sträckning styrelsen bestämmer av- göra ärenden av beskaffenhet att el—

Styrelsen skall inom sig utse verkställande direktör att under styrelsens inseende leda verksam- heten. däri inbegripet att i den ut— sträckning styrelsen bestämmer av- göra ärenden av beskaffenhet att el-

jest ankomma på styrelsens egen prövning. Där förhållandena så på kalla. må bland styrelseledamö- terna eller styrelsesuppleanterna flera verkställande direktörer utses. Styrelsen skall även förordna sty- relseledamot eller styrelsesupp- leant att vara ställföreträdare för verkställande direktör.

jest ankomma på styrelsens egen prövning. Där förhållandena så på- kalla. må bland styrelseledamö- terna eller styrelsesuppleanterna flera verkställande direktörer utses. Styrelsen skall även förordna sty- relseledamot eller styrelsesupp- leant att vara ställföreträdare för verkställande direktör. ! ett bank- aktiebolag som är bildat av ut- ländskt bankföretag skall verkstäl- lande direktör vara bosatt här ilan- det.

Styrelsen mä jämväl uppdraga åt annan än verkställande direktör att ensam eller i förening med annan avgöra ärenden av beskaffenhet att eljest ankomma på styrelsens egen prövning.

Angående den befogenhet i olika avseenden. som skall tillkomma verk- ställande direktör eller person som avses i andra stycket. åligger det styrelsen att meddela föreskrifter i en för ett år i sänder fastställd instruk- tion. Avser uppdragct beviljande av kredit. skola grunderna för kreditgiv- ningen fastställas. Hava flera verkställande direktörer utsetts. skall in- struktionen angiva huru ledningen av bankens verksamhet skall mellan dem fördelas. Styrelsen skall. så snart kan ske. till tillsynsmyndigheten insända avskrift av instruktionen ävensom. där ändringar vidtagas i den- samma. meddela myndigheten därom.

Uppdrag som sägs i denna paragraf må när som helst återkallas eller inskränkas. Utan hinder av uppdrag äger styrelsen själv avgöra ärende av varje slag.

Styrelsen må icke åt enskild styrelseledamot eller annan uppdraga att avgöra ärende. som avser:

l. inrättande eller indragning av avdelningskontor eller övertagande av annan bankrörelse:

2. förvärv eller avyttring av fastighet. avsedd för bankens inrymmandc eller för att tillgodose därmed sammanhängande behov;

3. beviljande av kredit till befattningshavare. som avses i 61 li första stycket. eller annan befattningshavare. som ensam eller i förening med annan får avgöra på styrelsen ankommande ärenden. till den som är gift med sådan befattningshavare, till person som avses i 61 å andra stycket eller till bolag. förening eller annan sammanslutning. vari sådan person är styrelseledamot eller såsom delägare eller medlem äger ett väsentligt eko- nomiskt intresse; styrelsen dock obetaget att för person eller sammanslut-

7 Senaste lydelse 1979: 1050.

• Sida 113
•  Original

Prop. 1984/85: 191 113 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ning. som nu nämnts. fastställa vissa gränser. inom vilka utan styrelsens beslut i varje särskilt fall kredit må beviljas vederbörande i och för en av honom idkad rörelse;

4. förvärv av aktie. emissionsbevis. förlagsbevis som avses i 55 & första stycket 5 samt andel i aktiefond och i ekonomisk förening i andra fall än då fråga är om sådant värdepapper, som är för bankbolagets fordran utmätt eller pantsatt. eller förvärvet sker med stöd av 55 å andra eller tredje stycket och styrelsebeslut angående förvärvet ej kan utan olägenhet av- vaktas;

5. fastställande av allmänna räntesatser för in- och utlåning: dock att beslut. där så påkallas av allmän ränteförändring. må titan styrelsens hörande meddelas för tiden intill nästkommande styrelsesammanträde;

6. utgivande av obligationer med längre löptid än ett år. I denna paragraf meddelade bestämmelser angående kredit och obliga- tioner skola gälla även i fråga om garantiförpliktelse. som bankbolag iklä- der sig.

189 s*

Bildas bankaktiebolag eller ökas bankbolags aktiekapital för överta- gande av annan bankrörelse. må andel i vad bolaget sålunda skall övertaga utgöra vederlag för aktie i bolaget samt teckning ske med villkor. att sådant tillskott skall få göras; och skall i övrigt i ty fall gälla denna lags bestämmel- ser om bankbolags bildande och aktiekapitalets ökning med följande tillägg och undantag:

1. Vid bankbolags bildande skall teckningslista och vid aktiekapitalets ökning bolagsstämmans beslut om ökningen innehålla jämväl alla de om bankrörelsens övertagande träffade bestämmelserna. Vad som stadgas i 9 och 33 åå föranleder ej därtill att värdet av det. som för aktie skall tillskju- tas i annat än penningar. skall i teckningslista elleri bolagsstämmas beslut om ökning av aktiekapitalet uppskattas till visst penningbelopp.

2. Där vid bankbolags bildande ej samtliga tecknare enligt bestämmelse i teckningslistan äro berättigade att för aktie tillskjuta annat än penningar. äger å konstituerande stämman tecknare. vilken berättigats att göra till- skott i annat än pcnningar. ej deltaga i omröstning enligt 15 &; ej heller må sådan tecknare eller av honom tecknade eller eljest förvärvade aktier vid omröstningen tagas i beräkning.

3. Vad som stadgas i 36 & äger ej tillämpning.

4. Tillgång. som bankbolag på sätt ovan sägs övertagit. skall vid dess införande i bolagets böcker upptagas till skäligt värde.

5. Har bankbolag övertagit annat bankbolags rörelse och finnes bland sistnämnda bolags tillgångar egendom. varmed bankbolag ej må driva handel för egen räkning. må den egendom. även om sådant fall ej är för handen. som i 55'eller 56.5 omförmäles. förvärvas av det övertagande bolaget. Egendom. som bankbolaget på detta sätt förvärvat. skall. i den mån egendomen ej jämlikt vad i nyssnämnda lagrum stadgas må av bolaget behållas. åter avyttras så snart lämpligen kan ske och senast dä avyttring kan äga rum utan förlust för bolaget.

Första stycket gäller inte jär ett bankaktiebolag som är bildat av nt- liindskt lmnkfi'iretag.

& Senaste lydelse 1968: 601.

• Sida 114
•  Original

Prop. 1984/85: 191

Nuvarande lydelse

114

Föreslagen lydelse

190 &”

Ej må bankaktiebolag övertaga annat bankbolags eller sparbanks rörelse. med mindre regeringen. där övenagandet icke finnes vara till skada för det allmänna. lämnar tillstånd därtill.

Ej må bankaktiebolag övertaga annat bankbolags eller sparbanks rörelse. med mindre regeringen. där övenagandet icke finnes vara till skada för det allmänna. lämnar tillstånd därtill. Ett bankaktiebolag som är bildat av utländskt bankfö- retag får inte överta en svenskägd banks rörelse.

Denna lag träderi kraft den 1 juli 1985.

" Senaste lydelse 1975: 227.

• Sida 115
•  Original

Prop. 1984/85: 191 115

2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1982: 6l7) om utländska förvärv av svenska företag m. m.

Härigenom föreskrivs att i lagen (19821617) om utländska förvärv av svenska företag m.m. skall införas en ny paragraf. 7 a %. av angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7aåi

Ett utländskt bankföretag som äger aktier i ett bankaktiebolag här i landet får inte förvärva aktier i svenska aktiebolag. andelar i svenska handelsbolag eller rörelser som drivs här i landet.

Utan hinder avförsta styeketfår ett utländskt bankföretag som driver handel med värdepapper som ett led i denna rr'n'elseförvärva- aktier i svenska aktiebolag.

Förvärv i strid mot bestämmel- serna idenna paragraf'är ogiltigt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

• Sida 116
•  Original

Prop. 1984/85: 191 116

Utdrag LAGRÄDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1985-03-19

Närvarande: f.d. regeringsrådet Paulsson. regeringsrådet Mueller. justi— tierädct Jermsten

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 1985 har rege- ringen på hemställan av chefen för iinansdepartementet, statsrådet Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (19551183) om bankrörelse.

2. lag om ändring i lagen (1982: 617) om utländska förvärv av svenska företag m.m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ulf Lind- gren.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Lagen om ändring i lagen (1955: l83) om bankrörelse

1 5

l fjärde stycket av paragrafen föreslås en föreskrift av innehåll att ett utländskt bankföretag i Sverige får bilda bankaktiebolag. som driver bank- rörelse i enlighet med bestämmelserna i lagen.

De regler som i dag hindrar den avsedda etableringen från utländska bankföretags sida återfinns främst i 4 och 18 55 av lagen. Däremot innehål- ler l 5 inte någon bestämmelse som innebär förbud i detta hänseende. Även om det från informationssynpunkt kunde vara av intresse att redan i lagens inledningsparagraf ange under vilka förutsättningar utländska bank- företag får driva bankrörelse i Sverige saknar den föreslagna ändringen i l & naturligt samband med föreskrifterna i övrigt i paragrafen. För det ändamål som avses med de remitterade lagförslagen synes inte heller behövas andra föreskrifter än de som innefattas i förslagen i övrigt. Enligt lagrådets mening bör ändringen i l & utgå.

45

I syfte att det aktuella momentet i paragrafen skall bli lättare att läsa och därjämte erhålla en från lagteknisk synpunkt mera tillfredsställande formu- lering föreslår lagrådet att momentet får följande lydelse:

"[ mom. Bankaktiebolag bildas av stiftare. som skall vara minst tio till antalet. Stiftarna skall vara här i riket bosatta svenska medborgare. Den som är omyndig eller i konkurstillstånd kan ej vara stiftare.

• Sida 117
•  Original

Prop. 1984/851191 117

Utan hinder av första stycket får bankaktiebolag bildas av ett eller flera utländska bankföretag som stiftare.

Stiftarna skall upprätta en bolagsordning som skall underställas rege- ringen för stadfästelse. Till ansökan om oktroj skall fogas en plan för den tilltänkta verksamheten.

Regeringen — -— —

”

Finnes — — -

Lagen om ändring i lagen (l982z617) om utländska förvärv av svenska företag m. m.

Förslaget innebär att 1982 års lag kompletteras med nya bestämmelser för sådana utländska bankföretag som äger aktier i ett här i riket bildat bankaktiebolag. Huvudregeln i de nya bestämmelserna är att det utländska bankföretaget inte får förvärva aktier i svenska aktiebolag. andelar i svens- ka handelsbolag eller rörelser som drivs här i landet. Bestämmelserna har enligt förslaget förts samman i en ny 7 a 5.

I nu föreslagna utformning hör den nya paragrafen i systematiskt hänse- ende mindre väl samman med de bestämmelser som nu ingår i 7—11 55 under den gemensamma rubriken "förvärvstillstånd". Enligt lagrådets mening skulle de nya bestämmelserna därför få en mera lämplig placering om de får ingå i en ny 14 a s'. Godtas detta förslag bör dock i förtydligande syfte 7 % kompletteras med ett nytt sista stycke med förslagsvis följande lydelse: "Om vissa utländska bankföretags förvärv finns särskilda bestäm- melseri 14 a s."

• Sida 118
•  Original

Prop. 1984/85: 191 118

Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-03-28

Närvarande: statsministern Palme. ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen. Gustafsson. Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson, Anders- son. Boström. Bodström, Göransson, Gradin. Dahl. Holmberg, Thunborg, Wickbom

Fördragande: statsrådet Feldt

Proposition med förslag om utländska banketableringar i Sverige

1 Anmälan av lagrådets yttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande| över förslag till

1. lag om ändring i lagen (1955: 183) om bankrörelse,

2. lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför. Jag godtar vad lagrådet har anfört ifråga om de remitterade lagförslagen och föreslår att förslagen ändras i enlighet härmed. Vidare förordarjag att några ytterligare ändringar av redaktionell art görs i förslagen.

2 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar.

3 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan- den har lagt fram.

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde 1985-03—14.

• Sida 119
•  Original

Prop. 1984/85: 191 119

lnnehäH Propositionen ................................................ 1 Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1 Propositionens lagförslag 1. lag om ändring i lagen (1955: 183) om bankrörelse ............ 3 2. lag om ändring i lagen (1982: 617) om utländska förvärv av svenska företag .............................................. 9

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 1985 . . . 10

1 Inledning .................................................. 10 2 Allmän motivering ......................................... 11 2.1 Allmänna utgångspunkter ................................ 11 2.2 Utländsk banketablering i Sverige ........................ 15 2.3 Etableringsformen ...................................... 16 2.4 Oktrojprövningen ....................................... 18 2.4.1 Behovsprövningen ................................ 18 2.4.2 Vissa etableringsvillkor ............................ 19 2.5 Styrelse och verkställande direktör ....................... 24 2.6 Verksamhetsplan ....................................... 25 2.7 Introduktionen av utländska banker ....................... 26 2.8 Representationskontorens ställning ....................... 27 2.9 ikraftträdande .......................................... 28 3 Upprättade lagförslag ....................................... 28 4 Specialmotivering .......................................... 28 4.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1955: 183) om bankrörelse . 28 4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska

förvärv av svenska företag m. m. ......................... 36 5 Hemställan ................................................ 37 6 Beslut .................................................... 37

Bilaga I Sammanfattning av kreditmarknadskommitte'ns betänkande (Ds Fi 19841201 Utländska banketableringari Sverige . . . . 38 Bilaga 2 Kreditmarknadskommittens lagförslag ................. 44 Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden .................. 52 Bilaga 4 De remitterade lagförslagen .......................... 108 Utdrag ur lagrådets protokoll den 19 mars 1985 .................. 116

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 mars 1985 . . . 118

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985

• Sida 120
•  Original