om beskattningen av konvertibla skuldebrev och optionslån
Regeringens proposition
1984/85: 193
om beskattningen av konvertibla skuldebrev och optionslån, m.m.;
beslutad den 28 mars 1985.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.
På regeringens vägnar
OLOF PALME
KJELL-OLOF FELDT
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att konvertibla skuldebrev och optionsrätter skall realisattonsvinstbeskattas enligt aktievinstreglerna (evig beskatt-
ning). Detsamma föreslås gälla även för företrädesrätter att teckna ett konverterings- eller optionslån. För skuldebrev utgivna i optionslån föreslås ingen ändrad beskattning. Sådana skuldebrev skall därför alltjämt beskattas enligt bestämmelserna för annan lös egendom än aktier.
Vid utgivning av optionslån skall emissionspriset fördelas så att skuldebrevet åsätts sitt marknadsvärde vid emissionstillfället och optionsrätten det resterande värdet. Någon motsvarande fördelning av emissionspriset för ett konvertibelt skuldebrev skall inte göras. En akticägares företrädesrätt att teckna ett konverterings- eller optionslån skall anses anskaffad för 0 kronor.
Utnyttjandet av en företrädes-. konverterings- eller optionsrätt skall inte utlösa realisationsvinstbeskattning. I konsekvens med detta anknvts ingen anskaffningstidpunkt till ett sådant tillfälle. Anskaffningstidpunkten får i stället räknas tillbaka till tidpunkten för förvärvet av det ursprungliga
värdepapperet I emissionen. På så sätt får t.ex. anskaffningstidpunkten för
en aktie. som förvärvats med stöd av en inköpt optionsrätt. bestämmas till dagen för köpet av optionsrätten. Deltar en aktieägare i en emission av ett konverterings- eller optionslån med stöd av en företrädesrätt. som grundas på innehav av en aktie (moderaktie) i det emitterande bolaget, får anskaffningstidpunkten på motsvarande sätt räknas tillbaka till tidpunkten för
förvärvet av moderaktien.
1 Riksdagen 19841/85. 1 suml. Nr 193
brev och optionsrätter skall medges i samma omfattning som gäller för
andra värdepapper, bortsett från premieobligationer. Optionsrätter som omsätts på kapitalmarknaden föreslås bli förmögen-
hetsbeskattade. Som värde skall tas upp marknadsvärdet.
Som tidpunkt för ikraftträdandet föreslås den I juh 1985. Har ett konver-
tibelt skuldebrev vid ikraftträdandet innehafts i fem år eller mera får som
anskaffningskostnad tas upp skuldebrevets marknadsvärde vid ikraftträdandetidpunkten. De nya bestämmelserna om fördelning av emisstionspriset tillämpas inte i fråga om optionslän som tecknatws före den 1 juli 1985.
I propositionen föreslås vidare att Stiftelsen Smäföretagsfonden fr.o.m.
1985 års taxering befrias från skattskyldighet för förmögenhet och all
annan inkomst än inkomst av fastighet.
| Lagförslagen i denna proposition har granskats av lagradet. Proposi-
tionen innehåller därför tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 20), lagrä-
dets yttrande ts. 145) och föredragandens ställningstagande till lagrådets synpunkter, m.m.
Den som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen måste därför läsa alla tre delarna.
I Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370) dels att 35 §3 mom., 53§ I mom., punkterna 2b och 4 av anvisningarna
ull 368 samt punkterna 4 och 4a av anvisningarna ull 4 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att övergångsbestämmelserna till lagen (1984: 1060) om ändring i kommunalskattelagen skall ha nedan angivna lydelse.
dels att i anvisningarna till 35§ skall införas en ny punkt, 9, av nedan angivna lydelse.
35§
3 mom.'!' Realisationsvinst på 3 mom. Realisationsvinst på
grund av avyttring av aktie, än- grund av avyttring av aktie. an-
del i aktiefond, delbevis del I aktiefond, delbevis
eller teckningsrätt till ak- eller teckningsrätt till ak-
tie eller andel i ekonomisk tie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo- förening eller i handelsbolag eller annan rätughet som är lag eller annan rättighet som är
jämförlig med här avsedd andelsrätt jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skatteplik- eller aktie är i sin helhet skatteplik-
ug, om den skattskyldige innehaft tig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två är. För egendomen mindre än två år. Det-
vissa aktier och andelar tillämpas samma gäller realisationsvinst vid bestämmelserna 13 a mom. äavyttring av — konvertibelt
skuldebrev. optionsrätt el-
ler företrädesrätt till teck-
ning av konvertibelt skul-
debrev eller skuldebrev
förenat med optionsrätt.
Med optionsrätt avses rätt till nv-
teckning eller köp av aktie som bli-
vit utfäst i förening med skulde-
brev. För vissa aktier och andelar
tillämpas bestämmelserna i 3a
mom,
Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av förlust vid avyttring samma år av egendom som avses I detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 3 000 kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, fär sådant
avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 3000 kronor. I intet fall får
dock skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.
? Senaste lydeise 1984: 1060.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt, kun regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis, om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senast den dag avyttringen sker.
Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsförsäljning som anges i 28 första stycket 1) lagen (1978: 970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, är — oavsett tidpunkten för förvärvet — endast 40 procent av vinsten skattepliktig.
Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tillämpning på egendom som avses I detta moment.
Har fastighet överlåtuts på aktie- Har fastighet överlåtits på aktie-
bolag, handelsbolag eller ekono- bolag, handelsbolag eller eckonomisk förening genom fång på vilket misk förening genom fäng på vilket lagfart sökts efter den 8 november lagfart sökts efter den 8 november
1967 av någon ande över bolaget 1967 av någon som har ett bestäm-
eller föreningen, beräknas skatte- mande inflytande över bolaget eller
pliktig som har ett bestämmande in- föreningen, beräknas skattepliktig
flytrealisationsvinst vid — hans realisationsvinst vid hans avyttring avyttring av aktie eller andel i bola- av aktie eller andel i bolaget eller
get eller föreningen som om avytt- föreningen som om avyttringen av-
ringen avsett mot aktien eller ande- sett mot aktien eller andelen svalen svarande andel av fastigheten. rande andel av fastigheten. Vad nu
Vad nu sagts får inte föranleda att sagts får inte föranleda att skatte-
skattepliktig realisationsvinst be- pliktig realisationsvinst beräknas räknas lägre eller att avdragsgill lägre eller att avdragsgill realisa-
realisationsförlust beräknas högre tionsförlust beräknas högre än enän enligt reglerna i deua moment. ligt reglerna i detta moment. Be-
Bestämmelserna I detta stycke gäl- stämmelserna i detta stycke gäller
ler endast om sådan fastighet utgör endast om sådan fastighet utgör bo-
bolagets eller föreningens väsent- lagets eller föreningens väsentliga
liga tillgång. De gäller dock inte vid tillgång. De gäller dock inte vid
avyttring av aktie i sådant bostads- avyttring av aktie i sådant bostads-
aktiebolag eller andel i sådan bo- aktiebolag eller andel i sådan bo-
stadsförening som avses I punkt 2 stadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till femte stycket av anvisningarna till 38§. om avyttringen avser endast 385. om avyttringen avser endast
rätt till viss eller vissa men ej alla rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses an- Lika med lagfartsansökan anses an-
nan ansökan hos myndighet om nan ansökan hos myndighet om
viss åtgärd med åberopande av viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid fängeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eler andel på försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna 1 detta grund av bestämmelserna 1 detta
stycke beräknas enligt de regler, stycke beräknas enligt de regler,
som gäller för beräkning av vinst som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet. skall vid avyttring av fastighet, skall
avyttringen anses ha avsett den mot avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande ande- aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten. len av fasugheten. Motsvarande
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
gäller vid avyttring av konvertibelt
skuldébrev som utgivits eller op-
tionsrätt som utfästs av aktiebolag
som nu sagts. Har aktiebolaget ut-
givit konvertibla skuldebrev eller utfäst optionsrätter skall aktiens.
skuldebrevets eller optionsrättens
andel av fastigheten anses motsva-
ra aktiens, skuldebrevets eller optionsrättens andel av summan av
dels alla aktier i bolaget, dels alla
aktier till vilka de konvertibla skul-
debreven kan utbytas och dels alla
uktier vilka kan nytecknas med stöd
av optionsrätternua.
Avvyttrar skattskyldig aktie i ak- Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen tiebolag och finns vid avyttringen obeskattade vinstmedel i bolaget obeskattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tull följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien tillgångar före avyttringen av aktien
överlåtits på den skattskyldige eller överlåtits på den skattskyldige eller annan, skall som skattepliktig reali- annan, skall som skattepliktig reali-
sationsvinst räknas vad den skatt- sationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Vid be- skyldige erhåller för aktien. Vid be-
dömande av frågan om överlåtelse dömande av frågan om överlåtelse
av större delen av bolagets tillgång- av större delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas till- ar ägt rum skall även beaktas till-
gång i bolaget som inom två är efter gång i bolaget som inom två år efter
avyttringen av aktien, direkt eller avyttringen av aktien, direkt eller
genom förmedling av annan, över- genom förmedling av annan, över-
låts på den skattskyldige eller ho- låts på den skattskyldige eller honom närstående person eller på ak- nom närstående person celler på aktiebolag, handelsbolag eller ckono- tiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldi- misk förening, vari den skattskyldige eller honom närstående person ge eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgång i bolaget Har överlåtelse av tillgång i bolaget
ägt rum efter utgången av det be- ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för skattningsär då skattskyldighet för
realisationsvinst vid avyttringen av realisationsvinst vid avyttringen av
aktie i bolaget uppkom, skall reali- aktie i bolaget uppkom. skall reali-
sationsvinst enligt detta stycke tas sationsvinst enligt detta stycke tas
till beskattning på samma sätt som till beskattning på summa sätt som vid eftertaxering för nämnda be- vid eftertaxering för nämnda be-
skattningsår. Vad nu sagts äger skattningsår. Vad nu sagts åger motsvarande tillämpning vid motsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag avyttring dels av konvertibelt skuleller ekonomisk förening. Riksskat- debrev som utgivits eller optionsteverket får medge undantag från rätt som utfästs av sådant aktiebodetta stycke. om det kan antas att lag som avses i förstå meningen av avyttringen av aktien eller andelen detta stycke, dels av andel i han-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
skett i annat syfte än att erhålla delsbolag eller ekonomisk förening. obehörig förmån vid beskattningen. Riksskatteverket får medge undan-
Mot beslut av verket i sådan fråga tag från detta stycke. om det kan
får talan inte föras. antas att avyttringen skett i annat
syfte än att erhålla obehörig förmån
vid beskattningen. Mot beslut av
verket i sådan fråga får talan inte
föras.
Avytrar skattskyldig aktie i ett Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag. vari aktierna till huvud- aktiebolag. vari aktierna till huvud-
saklig del ägs eller på därmed jäm- saklig del ägs eller på därmed jäm-
förligt sätt innehas — direkt eller förligt sätt innehas — direkt eller genom förmedling av juridisk per- genom förmedling av juridisk per-
son — av en fysisk person eller ett son — av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbo- fåtal fysiska personer (fåmansbo-
lag), till ett annat fåmansbolag, vari lag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie — direkt eller genom förmed- aktie — direkt eller genom förmed-
ling av annan — ägs eller inom två ling av annan — ägs eller inom två
år efter avyttringen vid något tillfäl- år efter avyttringen vid något tillfälle kommer att ägas av den skatt- le kommer att ägas av den skatt-
skyldige eller honom närstående skyldige eller honom närstående
person. skall som skattepliktig person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den realisationsvinst räknas vad den
skattskyldige erhåller för aktien. skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, Lika med aktieinnehav i det bolag.
som förvärvat aktien, anses den som förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett an- skattskyldiges aktieinnehav i ett an-
nat fåmansbolag, som inom två är nat fåmansbolag. som inom två är
efter avyttringen förvärvar större efter avyttringen förvärvar större
delen av tillgångarna i nägot av få- delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen. Har överlåtelse av mansbolagen. Har överlåtelse av
aktie i det förvärvande bolaget eller aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen i bolag, som förvärvat större delen
av tillgångarna i något av fåmans- av tillgångarna i något av fåmans-
bolagen, ägt rum efter utgången av bolagen, ägt rum efter utgången av
det beskattningsår då skattskyldig- det beskattningsår då skattskyldig-
het för realisationsvinst enligt detta het för realisationsvinst enligt detta
stycke uppkom får realisationsvins- stycke uppkom får realisationsvinsten tas till beskattning på samma ten tas till beskattning på samma
sätt som vid eftertaxering för sätt som vid eftertaxering för
nämnda beskattningsär. Vad nu fö- nämnda beskattningsår. Vad nu fö-
reskrivits äger motsvarande reskrivits i fråga om avyttring av
tillämpning i fråga om handelsbolag aktie i fåmansbolag äger beträffaneller ekonomisk förening eller andel de sådant bolag motsvarande i sådant bolag eller förening liksom tillämpning i fråga om avyitring teckningsrätt till aktie eller annan dels av konvertibelt skuldebrev elrättighet jämförlig med aktie. Sker ler optionsrätt, dels av teckningsavyttringen av organisatoriska eller rätt till aktie, dels av företrädesrätt
marknadstekniska skäl eller förelig- till teckning av konvertibelt skuldeger andra synnerliga skäl, kan rege- brev eller skuldebrev förenat med
ringen eller myndighet, som rege- optionsrätt och dels av annan rät-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ringen bestämmer, för särskilt fall tighet jämförlig med aktie. Bestämmedge undantag frän tillämpning av melserna i detta stycke äger mot-
detta stycke. svärande tillämpning också i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening och avyttring av andel i
sådant bolag eller sådan förening.
Sker avyttringen av organisatoriska
eller marknadstekniska skäl eller
föreligger andra synnerliga skäl,
kan regeringen eller myndighet,
som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta stycke.
Som närstående person räknas i detta moment föräldrar. far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make. syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.
538 I mom.” Skyldighet att erlägga skatt för inkomst äligger så framt cj annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser. meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 88 sägs:
a) fysisk person:
för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:
för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket: samt
för tid. under vilken han ej varit här i riket bosatt:
för inkomst av här belägen fastighet:
för inkomst av rörelse, som här bedrivits:
för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun:
för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket:
för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 7500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag:
för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
för belopp. som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse;
för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om crsättning ät smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadecrsättning till sjömän:
" Senaste lydelse 1984: 1060.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd; för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödstagen (1973: 349); för annan hänfrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst: för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter samt — i den mån avdrag har medgetts för avgifterna — restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter: för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse och av egendom som avses i 358 3a mom. och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket; samt
för vinst vid icke yrkesmässig för vinst vid icke yrkesmässig
avyttring av aktier och andelar i sä- avyttring dels av aktier och andelar dana svenska företag som avses i i sådana svenska företag som avses
punkt 4a av anvisningarna till 418, 1 punkt 4a av anvisningarna till
om överläåtaren vid något tillfälle 418, dels av konvertibla skuldebrev
under de tio kalenderår som när- som utgivits av svenska aktiebolag mast föregått det är då avyttringen och dels av sådana av svenska ak-
skedde haft sitt egentliga bo och tiebolag utfästa optionsrätter som hemvist här i riket celler stadigva- avses i 35§ 3 mom. första stycket,
rande vistats här: om överlåtaren vid nägot tillfälle under de tio kalenderår som när-
mast föregätt det är då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här:
bj) dödsbo: för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.
Anvisningar till 358 9. Skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust skall inte anses uppkomma, när ett konvertibelt skuldebrev byts ut mot en aktie eller en optionsrätt utnyttjas för nyteckning eller köp av en aktie. Har en aktieägare med företrä-
desrätt på grund av aktieinnehavet
förvärvat ett konvertibelt skulde-
brev eller en optionsrätt till ny-
teckning. anses skuldebrevet eller
optionsrätten anskaffad vid tid-
punkten för förvärvet av de aktier
på vilka företrädesrätten grundats.
Har annan skattskyldig med företräde srätt förvärvat ett konvertibelt skuldebrev eller en optonsrätt.
Prop. 1984/85: 193 oe or 9
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
anses skuldebrevet eller optionsrät-
ten anskaffad vid tidpunkten för förvärvet av företrädesrätten.
En aktie, som förvärvats genom utbyte av ett konvertibelt skuldebrev efter utgången av juni 1985 eller genom nyteckning eller köp med stöd av en optionsrätt, anses anskafftad vid den tidpunkt då skuldebrevet eller optionsrätten förvärvats eller, i fall som avses t andra stycket, skall anses anskaffad.
Har utbyte av ett konvertibelt
skuldebrev skett före utvängen av
juni 1985, anses aktien förvärvad i och med utbytet.
Om ett skuldebrev förenat med en optionsrätt förvärvats genom teckning anses skuldebrevet unskaffat vid tidpunkten för teckningen, oavsett om denna skett med stöd av en företrädesrätt eller ej.
till 36§
2 b.' Avyttras aktie eller andel i aktiefond och har aktien eller andelen innehafts två år eller mera täldre aktie eller andel. gäller bestämmelserna i andra och tredje styckena. Som anskaffningskostnad för äldre aktie eller andel anses i regel den genomsnittliga anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier eller andelar av samma slag som den avyttrade, beräknat med hänsyn till faktiska
Anskaffningskostnad för äldre aktie, som är noterad på börs eller föremäål för liknande notering, och för äldre andel i aktiefond får bestämmas till ett belopp som motsvarar 25 procent av vad den skattskyldige erhåller för aktien eller andelen efter avdrag för kostnad för avyttringen. Kan den skattskyldige göra sannolikt att en beräkning enligt andra stycket leder till ett högre belopp. skall dock detta högre belopp anses som anskaffningskostnad. Avyttras delbevis eller tecKkningsrätt till äldre aktie. som avses i tredje stycket, tillämpas bestämmelserna I det stycket. Därvid avser andra meningen den del av anskaffningskostnaden för aktien, beräknad enligt andra stycket, som belöper på delbeviset eller teckningsrätten. Vid avyttring för senare leverans av aktie som är avsedd att förvärvas i anslutning till leveransen (terminsaffär). skall skattepliktig realisationsvinst anses ha uppkommit, trots att aktien förvärvas efter avyttringen. Motsvarande gäller om avyttringen avsett lånad aktie, som skall återställas till långivaren genom överlämnande av aktie av samma slag förvärvad i anslutning till återställandet (blankningsaffär). Vinst eller förlust vid blankningsaffär skall beräknas som skillnaden mellan vad som erhålls vid
" Senaste lydelse 1983: 1116.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse
avyttringen av den Jånade aktien och anskaffningskostnaden för motsva-
rande aktie. som återställs till långivaren. Har aktien inte återställts till
långivaren före utgången av det år, som följer närmast efter avyttringsäret.
skall skillnaden mellan vad den skattskyldige erhållit för den avyttrade aktien och värdet av motsvarande aktie — beräknat efter den lågsta betalkurs eller, om sådan saknas, den lägsta köpkurs. som noterats från avyvtt-
ringsdagen till utgången av sistnämnda är — anses som skattepliktig reali-
sationsvinst. Avdragsgill realisationsförlust skall därvid ej anses ha uppkommit. Om vid återlämnandet av ifrågavarande aktie denna anskaffats till
ett pris, som är lägre än det som beräknats vid tidigare vinstberäkning,
skall skillnaden tas upp som skattepliktig realisationsvinst det är då aktien äterställts till fångivaren. Har i stället förlust uppkommit är denna att anse som avdragsgill realisationsförlust. Har här I riket bosatt skattskyldig förvärvat utländsk aktvie från annan sådan skattskyldig och samtidigt förvärvat en rättighet att omplacera akticn i annan utländsk aktie (switchrätt) gäller följande. Kostnad för förvärvet av denna rättighet eller ersättning I samband med avyttring av densamma skall vid beräkningen av skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust i samband med avyttring av den utländska aktien inte
inräknas i anskaffningskostnaden eller den erhållna likviden för aktien.
Vad i femte och sjätte styckena sägs om aktie gäller även annan egendom som avses i 358 3 mom.
Vid avyttring av ett konvertibelt
skuldebrev eller en optionsrätt, som innehafts två år eller mera
täldre konvertibelt skuldebrev eller
äldre optionsrätt), beräknas anskaffningskostnaden med motsvarande tillämpning av andra stycket. Åven tredje stycket gäller beträffande äldre konvertibelt skuldebrev, som är noterat på börs eller föremål för likhande notering, och beträffande äldre optionsrätt, om rätten utfäsis av bolag vars aktier vid avyttringen av optionsrätten är noterade på börs eller föremål för liknande notering. En företrädesrätt till teckning av
konvertibelt skuldebrev eller skul-
debrev förenat med optionsrätt, vil-
ken grundas på aktieinnehav i bola-
get, anses anskaffad utan kostnad.
Som anskaffningskostnad för ett
skuldebrev, som utgivits förenat med optionsrätt och som förvärvats
genom teckning, upptas skuldebre-
vets marknadsvärde vid förvärvet. Som anskaffningskostnad för en
optionsrätt upptas i sådant fall
skillnaden mellan emissionspriset
Nuvarande Ibvdelse Föreslagen lydelse
och marknadsvärdet för det skulde-
brev med vilket optionsrätten var
förenad. Här teckningen skett med
stöd av en företrädesrätt, som för-
värvats genom köp eller hyte, med-
räknas vederlaget för företrådes-
rätten i anskaffningskostnaden för
optionsrätten. Bestämmelserna i
detta stycke tillämpas inte. om
teckningen skett före utgången av
juni 1985.
År ett skuldebrev förenat med
flera optionsrätter skall skillnaden
mellan emissionspriset och mark-
naädsvärdet för skuldebrevet förde-
las mellan optionsrätterna med led-
ning av deras marknadsvärden.
4." Avdrag för realisationsförlust, beräknad enligt punkt 3 ovan, får. om inte annat följer av andra eller fjärde stycket, göras från sådan realisationsvinst eller lotterivinst som enligt punkt 5 av anvisningarna till 18§ är hänförlig till samma förvärvskälla som förlusten.
Avdrag för realisationsförlust på grund av avyttring av premieobligationer. som har utfärdats här i riket, fär göras endast från realisationsvinst som har uppkommit vid avyttring av sådana premieobligationer. Har de med förlust avyttrade premieobligationerna utfärdats år 1980 eller tidigare,
får dock avdrag för förlusten göras även från realisationsvinst vid avyttring av
av sådan aktie i svenskt aktiebolag som vid tidpunkten för avyttringen av aktien är inregistrerad vid Stockholms fondbörs och
b) andel i sådan svensk aktiefond som, vid ingången av det år då andelen avyttras, till minst två tredjedelar består av vid Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i svenska aktiebolag.
Avdrag för realisationsförlust skall i första hand göras från den realisationsvinst eller lotterivinst som är hänförlig till samma beskattningsår som realisationsförlusten. Har en förlust inte kunnat utnyttjas för avdrag nämnda beskattningsår, får avdrag för förlusten göras ett senare beskattningsår, dock senast sjätte beskattningsåret efter det till vilket förlusten är hänförlig. En på detta sätt förskjuten realisationsförlust får dras av endast mot den realisationsvinst eller lotterivinst som det senare beskattningsäret återstår sedan avdrag har gjorts för de realisationsförluster som är hänför-
liga till det året.
Avdrag medges ej för förlust vid avyttring av ett skuldebrev som utgivits i förening med optionsrätt till nyteckning eller köp av aktier, om avyttringen inte också innefattar en överlåtelse av optionsrätten.
+ Senaste lydelse 1985: 74.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
till 418
4.5 I fråga om annan förvärvs- 4. I fråga om annan förvärvskälla källa än jordbruksfastighet. annan än jordbruksfastighet, annan fastigtustighet varav inkomsten beräknas het varav inkomsten beräknas enenligt bokföringsmässiga grunder ligt bokföringsmässiga grunder eller eller rörelse gäller såsom allmän re- rörelse gäller såsom allmän regel, gel. att inkomst skall anses hava att inkomst skall anses hava ätnjuätnjutits under det är, då densamma tits under det år, då densamma från från den skattskyldiges synpunkt är den skattskvlIdiges synpunkt är att att anse såsom verkligen förvärvad anse såsom verkligen förvärvad och till sitt belopp känd. Detta är och tll sitt belopp känd. Detta är framför allt förhållandet. då in- framför all förhållandet. då inkomsten av den skattskyldige upp- komsten av den skattskyldige uppburits eller blivit för honom tll- burits eller biivit för honom tillgänghg för lyftning eller, såsom I gänglig för lyftning eller, såsom i fråga om bostadsförmän och andra fråga om bostadsförmän och andra förmåner in natura, då den på annat förmåner in natura, då den på annat sätt kommit den skattskyldige ull sätt kommit den skattskyldige till godo, detta oberoende av huruvida godo, detta oberoende av huruvida inkomsten intjänats under året eller inkomsten intjänats under året eller tidigare. Vissa intäkter, t.ex. av tidigare. Vissa intäkter, t.ex. av tjänst. ränta å i bank eller annan tjänst. ränta å I bank eller annan penninginrättning innestående me- penninginrättning innestående medel o.s.v. kunna dock hänföras till del o.s.v. kunna dock hänföras till nästföregående ärs inkomst, ehuru nästföregående års inkomst, churu de icke uppburits eller varit till- de icke uppburits eller varit tillgängliga för Ivftning förrän efter gängliga för lyftning förrän efter nämnda års utgång. Förutsättning- nämnda ärs utgång. Förutsättningen härför är emellertid, att de intjä- en härför är emellenid, att de intjänats under beskattningsåret och nats under beskattningsåret och uppburits eller blivit för lyftning uppburits eller blivit för lyftning tillgängliga omedelbart efter det tillgängliga omedelbart efter det årets utgång eller i varje fall så ti- ärets utgång eller i varje fall så tidigt under nästföljande år, att de digt under nästföljande år, att de praktiskt taget kunna hänföras till praktiskt taget kunna hänföras till inkomsten under beskattningsåret. inkomsten under beskattningsåret. Likaledes böra vissa intäkter, t.ex. Likaledes böra vissa intäkter, t.ex. hyror av en hyresfastighet, vilka in- hyror av en hyresfastighet, vilka influtit redan före beskattningsårets flutit redan före beskattningsårets ingång, hänföras till nämnda års in- ingång, hänföras till nämnda års inkomst, därest de avse beskattnings- komst. därest de avse beskattningsåret eHer del därav samt influtit året eller del därav samt influtit omedelbart före årets ingång. Sär- omedelbart före ärets ingång. Särskilda regler gäller vidare enligt skilda regler gäller vidare enligt punkt 4 a i fråga om intäkt på grund punkt 4 a i fråga om intäkt på grund av icke yrkesmässig avyttring av av icke yrkesmässig avyttring av aktier och andelar i vissa fall. aktier, konvertibla skuldebrev, op-
tionsrätter och andelar i vissa fall.
> Senaste lydelse 1983: 452.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Iydelse
Å andra sidan skola utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet
avdragas från intäkten under det år, då de verkligen blivit av den skattskyldige bestridda, även om de avse inkomst. som tidigare förvärvats eller
först under ett senare år beräknas inflyta. Även hår gäller. att en utgift, som verkställts under äret före eller efter beskattningsåret, kan vara att
praktiskt taget hänföra till utgift under beskattningsåret. Så kan exempel-
vis, om ränta å en i en hyresfastighet intecknad skuld erlagts omedelbart
efter beskattningsärets utgång, räntan vara att anse såsom utgift under
beskattningsåret. nämligen för det fall, att räntan hänför sig till beskatt-
ningsåret. Om avdrag för kostnader för reparation och underhäll av sådan fastighet, varav intäkterna beräknas enligt 24§ I mom.. gäller även punkt 8
av anvisningarna till 258. I fråga om avdrag för utgifter, som hänföra sig till realisationsvinst. gälla särskilda bestämmelser (jfr anvisningarna tull 368 punkt 1).
I enlighet härmed skola fordringar för utfört arbete räknas såsom intäkt
för det år. varunder de inflyta. och utgifter, vilka icke omedelbart guldits.
avräknas från intäkterna för det år, varunder de betalas. Ränta å penningar. som innestå i bank å sådan räkning, ä vilken räntan gottskrives insät-
taren per den 31 december anses såsom nämnda dag influten intäkt, medan däremot ränta å penningar, som innestå å annan räkning, räknas såsom inkomst för det år. då räntan förfaller till betalning, även om räntan till
någon del belöpt å ett tidigare eller senare år. Om någon upplåtit avverk-
ningsrätt till skog mot betalning. som skall erläggas under loppet av flera år, skall såsom intäkt för varje år upptagas den del'av köpeskillingen, som
under samma år influtit. Avdrag för minskning i ingående virkesförråd
m.m.. vartill upplåtaren kan vara berättigad, fördelas därvid på de särskilda åren i förhållande till den under varje år influtna likviden. Detsamma gäller i tillämpliga delar i fråga om annan terminsvis inflytande intäkt i egentlig mening. I fråga om intäkt vid icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom är det däremot utan betydelse om intäkten skall uppbäras på en gäng eller i särskilda terminer. Så skall realisationsvinst respektive realisationsförlust beräknas med hänsyn tll köpeskillingens totala belopp, oavsett om detta skall betalas på en gång eller terminsvis.
4 a.” Flyttar en skattskyldig ut- 4a. Flyttar en skattskyldig utomomlands och har han tidigare avytt- lands och har han tidigare avyttrat rat aktier eller andelar i ett svenskt aktier eller andelar i ett svenskt föföretag. skall intäkt på grund av retag, skall intäkt på grund av avavyttringen anses ha ätnjutits när yttringen anses ha älnjutits när flyttningen sker, om intäkten inte flyttningen sker, om intäkten inte blivit uillgänghe för lyftning dessför- blivit ullgänghe för lyftning dessförinnan. Avvitrar en skattskyldig ak- innan. Avyttrar en skattskyldig aktier eller andelar i ett svenskt före- tier eller andelar i ett svenskt företag efter det att han flyttat utom- tag efter det att han flyttat utomlands skall intäkten anses ha åtnju- lands skall intäkten anses ha åtnju-
tits I och med avyttringen. Är i fall tits i och med avyttringen. Är i fall
som nu sagts intäktens storlek be- som nu sagts intäktens storlek beroende av viss framtida händelse roende av viss framtida händelse och kan till följd härav intäktens och kan till följd härav intäktens
" Senaste lydelse 1984: 1060.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
totala belopp inte fastställas vid den totala belopp inte fastställas vid den
taxering som är i fråga, skall till- taxering som är i fråga, skall till-
kommande belopp beskattas vid kommande belopp beskattas vid
taxeringen för det år då beloppet taxeringen för det år då beloppet
blir tillgängligt för lyftning. Därvid blir tillgängligt för lyftning. Därvid skall beskattningen ske på grundval skall beskattningen ske på grundval av förhällandena vid avyttringen av förhållandena vid avvttringen och med tillämpning av de beskatt- och med tillämpning av de beskattningsregler som gällde vid taxering- ningsregler som gällde vid taxering-
en för avyttringsäret. en för avyttringsåret.
Vad nu sagts gäller även vid
avyttring av konvertibla skuldebrev
som utgivits av svenska aktiebolag
och sådana av svenska aktiebolag
utfästa optionsrätter som avses i
35 § 3 mom. första stycket.
Som ett svenskt företag räknas vid ullämpningen av denna anvisningspunkt svenskt aktiebolag och handelsbolag samt svensk ekonomisk förcning, dock ej bostadsaktiebolag och bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 §.
Denna lag” träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången
vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas
vid nämnda taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskatt-
ningsår som har påbörjats före den I januari 1985.
Vid 1985 års taxering skall be-
stämmelserna i 53§ I mom. första
stycket d) i lagrummets lydelse en-
ligt lugen (1984:353) om ändring i
kommunalskattelagen tillämpas på
Stiftelsen Småföretagsfonden.
1. Bestämmelsen om skattskyldighet för Stiftelsen Småföretagsfonden
träder i kraft två veckor efter den dag då lagen enligt uppgitt på den utkom
från trycket i Svensk författningssamling. I övrigt träder denna lag i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter ikraftträdandet.
2. Punkt 2 b åttonde stycket andra meningen av anvisningarna till 36 8 är
inte tillämplig beträffande en optionsrätt. om teckningen av skuldebrevet med opttonsrätt skett före ikraftträdandet.
3. Punkti 4 fjärde stycket av anvisningarna till 36§ i punktens äldre
lydelse gäller fortfarande. om skuldebrev som avses där förvärvats före
ikraftträdandet.
4. Har en skattskyldig vid ikraftträdandet innehaft ett konvertibelt skuldebrev i fem år eller mera, får han vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som anskaffningskostnad uppta skuldebrevets mark-
nadsvärde vid ikraftträdandet i stället för det vederlag som erlagts vid
förvärvet av skuldebrevet.
7 1984: 1060.
5. Denna lag inverkar inte på tillämpligheten av den i övergångsbestäm-
melserna till lagen (1984:1060) om ändring i kommunalskattelagen
(1928: 370) intagna föreskriften att äldre bestämmelser fortfarande skall
tillämpas vid 1986 års taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den I januari 1985.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 2§ 9 mom. och 7 8 4 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.
2§
9 mom.! Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening upptagit lån som löper med ränta vars storlek är helt eller delvis beroende av företagets utdelning eller av dess vinst (vinstandelslän). medges avdrag för räntan i den utsträckning som anges nedan.
För sådan ränta på vinstandelslån som inte är beroende av det lånta-
gande företagets utdelning eller vinst får företaget avdrag enligt bestämmelserna I 22, 25, 29, 36 och 39 §§ kommunalskattelagen (1928: 370).
Ränta, vars storlek är beroende av företagets utdelning eller vinst (rörlig ränta). anses som avdragsgill omkostnad för företaget i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts endast under förutsättning att
a) lånet har utbjudits till teckning på den allmänna marknaden eller
b) ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av länet har lämnats någon
som inte äger aktier eller andelar i det låntagande företaget och inte har sådan intressegemenskap med företaget som avses i punkt I av anvisning-
arna till 43§ eller i 57§ 3 mom. kommunalskattelagen samt — såvitt gäller
fåmansföretag som avses i 35§ Iamom. kommunalskattelagen — inte
heller är företagsledare i företaget eller närstående till sådan företagsledare
eller till aktic- eller andelsägare i företaget eller
c) aktierna eller andelarna i det låntagande företaget är noterade på
svensk börs eller föremål för liknande notering här i riket och företrädes-
rätt till teckning av länet har lämnats aktie- eller andelsägarna i företaget i förhållande till deras innehav av aktier eller andelar.
I fall som avses I tredje stycket c) skall det låntagande företaget dock som intäkt i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts uppta ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom företrädesrätterna kan anses ha tillförts aktie- eller andelsägarna. Beloppet tas till beskattning vid taxeringen för det beskattningsår under vilket teckningen
av lånet har avslutats.
På ansökan av läntagande företag får riksskatteverket. under förutsätt-
ning att lånevillkoren med hänsyn till omständigheterna vid lånets upptagande fär antas ha bestämts på affärsmässig grund, besluta att rörlig ränta
skall anses som avdragsgill omkostnad för företaget utan hinder av att rätt till teckning av länet har förbehållits person eller personer som äger aktier eller andelar i företaget. Beslut av riksskatteverket i fråga som här avses
får inte överklagas. Är det låntagande företaget sädant fåmansföretag som avses i 358
la mom. kommunalskattelagen, gäller — oberoende av bestämmelserna i tredje och fjärde styckena — att rörlig ränta, som utbetalas ull aktie- eller andelsägare eller företagsledare i företaget eller dem närstående personer
eller någon som på annan grund har intressegemenskap med företaget. inte är avdragsgill.
! Senaste lydelse 1984: 1061.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
Jttrycken företagsledare och närstående personer har den innebörd som anges i 358 I a mom. kommunalskattelagen.
Hur svenskt aktiebolag utgivit
skuldebrev förenat med optionsrätt
till nyteckning eller köp av aktie
medges bolaget ej avdrag för skill-
naden mellan emissionspriset och
skuldebrevets marknadsvärde.
7§
4 mom.” Understödsförening som inte bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet eller som enligt sina stadgar inte får meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1000 kronor för medlem.
akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av
studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt
gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för
sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt
nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna.
sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag, regional utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om överförande av vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,
allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor, pensionsstif-
telser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet. sjukdom eller olycksfall, suftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd tll följd av driftsinskränkning. företagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses 1 lagen om yrkesskadeförsäkring,
Allmänna pensionsfonden, All- Allmänna pensionsfonden. Allmänna sjukförsäkrtingstonden, Alva männa sjukförsäkringsfonden, Alva och Gunnar Myrdals stiftelse, Apo- och Gunnar Myrdals stiftelse, Apotekarsocietetens stiftelse för främ- tekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling jande av farmacins utveckling m.m., Bokbranschens Finansic- m.m., Bokbranschens Finansiecringsinstitut Aktiebolag, Bryggeri- ringsinstitut Aktiebolag, Bryggeri-
stiftelsen, Dag Hammarskjölds stiftelsen. Dag Hammarskjölds minnesfond, Fonden för industriellt minnesfond, Fonden för industriellt
utvecklingsarbete, Fonden för in- utvecklingsarbete, Fonden för industriellt samarbete med u-länder, dustriellt samarbete med u-länder, Fonden för svenskt-norskt industri- Fonden för svenskt-norskt industri-
ellt samarbete, handelsprocedurrä- ellt samarbete. handelsprocedurrå-
det. Järnkontoret och SIS — Stan- det, Järnkontoret och SIS — Standardiseringskommissionen 1 Sveri- dardiseringskommisstionen 1 Sverige, så länge kontorets respektive ge. så länge kontorets respektive
" Senaste lydelse 1984: 1061. 2 Riksdagen 1984!85. 1 saml. Nr 193
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
kommissionens — vinstmedel = an- kommissionens — vinstmedel = används till allmänt nyttiga ändamäl vänds till allmänt nyttiga ändamäl och utdelning inte lämnas till del- och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstif- ägare eller medlemmar, Nobelsuftelsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen telsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen
Industricemtra, Suftelsen industri- Industricentra, Suftelsen industri-
ellt utvecklingscentrum i övre ellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen Institutet för Norrland, Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling. Stiftelsen Företagsutveckling. Stuftelsen Landsungens fond för teknikupp- Landstingens fond för teknikupphandling och produktutveckling. handling och produktutveckling,
Stiftelsen för produktutvecklings- Suftelsen för produktutvecklings-
centrum 1 Göteborg, Stiftelsen Pro- centrum i Göteborg, Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Östergöt- duktutvecklingscentrum i Östergöt- Jand. Stiftelsen för samverkan mel- land, Stiftelsen. Småföretagsfonlan Lunds universitet och närimgsli- den. Suftelsen för samverkan melvet — SUN. Stiftelsen Sveriges 1ck- lan Cunds universitet och näringslinisk-vetenskapliga attachéverk- vet — SUN, Stiftelsen Sveriges tek-
samhet. Svenska bibelsällskapets nisk-vetenskapliga — attachéverk-
bibelfond, Svenska Penninglotte- samhet. Svenska bibelsällskapets riet Aktiebolag, Svenska skeppshy- bibelfond, Svenska Penninglottepotekskassan, Svenska UNICEF- riet Aktiebolag. Svenska skeppshy-
kommittén. Sveriges exportråd. potekskassan, Svenska UNICEF- Sveriges turistråd, Aktiebolaget kommittén, Sveriges exportråd. Tipstjänst och Aktiebolaget Trav Sveriges turistråd. Aktiebolaget
och Galopp Tipstjänst och Aktiebolaget Trav
och Galopp
frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet.
Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har motsvarande tillämpning i fråga om stiftelse som avses i detta moment. Att pensionsstiftelse lägger avkastning till kapitalet medför dock skattskyldighet för all inkomst endast om stiftelsen har överskott på kapitalet enligt 15§ lagen (1967: 53) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.
De nya bestämmelserna om skattskyldighet i 7§ 4 mom. tillämpas första
gängen vid 1986 års taxering. Vid 1985 års taxering skall Stiftelsen Små-
företagsfonden vara helt befriad från skattskyldighet vid taxeringen till statlig inkomstskatt.
3¶Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
Härigenom föreskrivs ati 3§ I mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse.
3§ I mom.! Vid förmögenhetsberäkningen skola. i den mån ej annat framgår av 2 mom. här nedan, såsom tillgångar upptagas:
av fastighet: b) tomträtt. vattenfallsrätt: c) lös egendom. som är avsedd för stadigvarande bruk i skatiskyldigs
förvärvsverksamhet eller att däri omsättas eller förbrukas, såsom djur samt maskiner och andra inventarier. råäämnen, varor. jordbruks- och skogsprodukter, förbrukningsartiklar och dylikt. gruvor, patent- och för-
lagsrätter. rätt till skogsavverkning å annans mark samt rätt till stenbrott
och dylikt;
d) kapital, som finnes kontant d) kapital. som finnes kontant tillgängligt eller utlånats eller ned- tillgängligt eller utlånats eller nedlagts i obligationer eller insatts i lagts I obligationer eller insatts i bank eller annorstädes eller bestått bank eller annorstädes eller bestått
av andra fordringar eller av aktier av andra fordringar eller av aktier eller andelar i ekonomiska för- eller andelar i ekonomiska föreningar. bolag, aktiefonder eller re- eningar. bolag, aktiefonder eller rederier eller av andel i oskiftat derier eller av optionsrätter till nydödsbo som vid taxering till statlig teckning eller köp av aktier, om såinkomstskatt skall behandlas såsom dan optionsrätt är föremål för omhandelsbolag, i den mån samma ka- sättning på kapitalmarknaden, elpital icke är att hänföra till i c) här ler av andel i oskiftat dödsbo som ovan nämnd egendom; vid taxering tll statlig inkomstskatt
skall behandlas säsom handelsbo-
lag. i den mån samma kapital icke
är att hänföra till i c) här ovan
nämnd egendom:
e) lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans familjs personliga bruk och bekvämlighet och av beskaffenhet att böra hänföras till vttre inventarier, såsom ekipage, ridhästar, automobiler, motorcyklar, lustjakter. motorbåtar och dylikt, så ock smycken:
f) besittningsrätt till fastighet, där innehavaren ej enfigt 7 § skall likställas med ägare. såvida rättigheten är utan vederlag eller mot visst belopp en
gäng för alla upplåten för innehavarens livstid eller för tid, som icke” kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsärets utgång:
g&) rätt ull ränta. avkomst av fastighet eller annan stadigvarande förmän, som icke avses I f) här ovan, sävida rättigheten är förhandenvarande och bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid eiler för tid. som icke
kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas första gången vid
1986 års taxering.
! Senaste lydelse 1974: 998.
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1985-03-14
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson. Leijon, Hjelm-Wallén, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg. Hellström, Thunborg, Wickbom
Föredragande: statsrådet Feldt
Lagrådsremiss med förslag om beskattningen av konvertibla skuldebrev och
optionslån
1¶Inledning
Under 1970-talet tillskapades genom civilrättslig lagstiftning flera nya finansieringsformer för aktiebolagen. Möjligheter öppnades för bolagen att
anskaffa kapital vid sidan av de traditionella formerna nyemission och lån
genom utgivning av konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med
optionsrätt till nyteckning (optionslån). Även för vinstandelslån infördes
civilrättsliga bestämmelser.
Genom lagstiftning är 1977 reglerades i Kkommunalskattelagen (1928: 370), KL. frägorna om avdragsrätt för bolaget för den ränta som utbetalas på vinstandelslån samt den skattemässiga behandlingen av före-
trädesrätten för aktieägare att delta i sådana lån. Däremot saknas i övrigt
skatteregler som direkt avser de nya finansieringsformerna.
Vad som är gällande rätt på området har dock i stora delar klargjorts i
några regeringsrättsdomar. Regeringsrättens praxis leder emellertid i vissa
hänseenden till ett otillfredsställande beskattningsresultat. Bl.a. har op-
tionslånen kunna användas för att tillskapa fiktiva realisationsförluster.
Kapitalvinstkommittén (B 1979:05) har med förtur utarbetat förslag till
realisationsvinstregler på området i två delbetänkanden, (Ds Fi 1983:25)
Reavinst på konvertibla skuldebrev och (Ds Fi 1984:24) Reavinst på optionslån. I samband med att det sistnämnda betänkandet överlämnades
fann regeringen det påkallat med provisoriska åtgärder i avvaktan på en
permanent lagstiftning på grundval av betänkandet för att förhindra att
optionslänen i stor omfattning utnyttjades för att tillskapa ytterligare realisationsförluster. Regeringen föreslog därför att rätten till avdrag för realisationsförluster på optionsskuldebrev skulle begränsas (prop. 1984/85:97).
Riksdagen har numera bifallit förslaget (SKU 27. rskr 141, SFS 1985:74). I
den nyss angivna propositionen förklarade jag att jag avsåg att efter re-
missomgången återkomma med förslag tll lagstiftning på grundval av kapitalvinstkommitténs betänkanden och remissynpunkterna. Jag skall nu ta upp den frägan. Kapitalvinstkommitténs förslag till lagtext på området har i betänkandet Reavinst på optionslån bearbetats så att det omfattar även det tidigare förslaget beträffande konvertibla skuldebrev. Lagtextförslaget bör fogas
till protokollet i detta ärende som bilaga 1. Remissbehandling har skett av kommitténs betänkanden. Förteckningar över remissinstanserna och sammanställningar av remissyttrandena bör tilläggas som bilaga 2 och 3. Som bilaga 4 bör fogas en redogörelse för gällande rätt på de aktiebolagsrättsliga och skatterättsliga områdena. Redogörelsen utgör en sammanfattning av kapitalvinstkommitténs framställning i motsvarande delar i de nämnda delbetänkandena. Innan jag går vidare vill jag också göra en precisering i
terminologiskt hänseende. När beteckningen optionslån används i det följande åsyftas, om inte något annat direkt anges ett skuldebrev förenat
med en optionsrätt som kan avskiljas från skuldebrevet och omsättas
separat.
2¶Allmän motivering
2.1 Inledande synpunkter
Under senare år har aktiemarknaden kännetecknats av en kraftig expanston. Omsättningen på börsen har mångdubblats. En ny marknad för aktier i större familjeföretag — OTC-marknaden - har tillskapats. De nya finansieringsformer som fick sin civilrättsliga reglering under första hälften av
1970-talet — främst konverteringslån och optionslån — har i ökande ut-
sträckning använts av företagen för anskaffning av kapital.
Den utveckling som ägt rum belyser på ett slående sätt beskattningens avgörande betydelse för värdepappersmarknaden och för företagens möjligheter att anskaffa kapital på denna marknad. Ändrade skattemässiga betingelser för aktieplaceringar bidrog till den starka allmänna kursupp-
gången på börsen. Utan de nya förmånliga reglerna för vid sidan av börsen
marknadsmässigt omsatta aktier torde dagens OTC-marknad inte ha kom-
mit till stånd. Att beskattningen på ett avgörande sätt styr marknaden och
därmed företagens kapitalanskaffning framgår också med all önskvärd
tydlighet av den emissionsverksamhet som förekommit när det gäller konverteringslån och optionslån under de senaste åren. Det saknas här anled-
ning att i detalj gå in på denna verksamhet. Redogörelser för dessa förhål-
landen har lämnats i kapitalvinstkomnutténs betänkanden Reavinst på konvertibla skuldebrev och Reavinst på optionslån. Det räcker här med att
konstatera att utgången i två förhandsbeskedsärenden i februari 1983 hos
riksskatteverkets nämnd för rättsärenden föranledde ett totalt stopp för emissioner av säväl konvertibler som optionslån samt att en väsentligen
annorlunda bedömning av regeringsrätten i december 1983 i samma ärenden var den utlösande faktorn bakom emissioner på ett totalt belopp
överstigande 6 miljarder kr. under mindre än ett är. Sedan regeringen i
början av december 19841 en proposition till riksdagen föreslagit ett förbud för avdrag för förluster på skuldebrev utgivna i optionslän har inga ytterligare emissioner ägt rum.
I detta ärende är fråga om att ta ställning till uttryckliga bestämmelser för vinstbeskattningen av konvertibla skuldebrev och optionslän. Av vad
jag nyss sagt kan den slutsatsen dras att en utgångspunkt för en sådan
reglering bör vara att dessa finansieringsformer sins emellan och i förhållande till andra former av finansiering ges en så långt möjligt skattemässigt likvärdig behandling. Uppnås inte neutralitet i detta hänseende kommer valet av finansieringsform att styras på ett från rationella ekonomiska utgängspunkter i övrigt omotiverat sätt.
När kapitalvinstkommittén utformat sina förslag har arbetet bedrivits med just denna utgångspunkt. Kommittéförslagen, som jag inte nu i detalj
skall redogöra för, innebär bl.a. att konvertibla skuldebrev och optionsrätter i ett optionslån skall likställas med aktier vid realisationsvinstbeskatt-
ning, att aktier som tecknas med utnyttjande av ett konvertibelt skuldebrev eller en optionsrätt skall anses anskaffade när skuldebrevet resp. optionsrätten förvärvades samt att optionsrätter skall utgöra en skattepliktig tillgång vid förmögenhetsbeskattningen. De nu nämnda förslagen syftar
alla till att så långt möjligt åstadkomma ett beskattningsresultat som över-
ensstämmer med det som uppkommer vid vanlig nyemission av aktier.
Detta syfte har också förslaget från kommittén om att emissionspriset vid
en emission av ett optionslän skall fördelas på skuldebrevet och optionsrätten och inte som enligt nuvarande praxis i sin helhet anses belöpa på
skuldebrevet. Av vad jag redan tidigare sagt framgår att jag delar den principieHa inställning till hur bestämmelserna bör utformas som kommittén givit uttryck för. Vid remissbehandlingen har också förslagen i allmänhet fått ett positivt bemötande. Ett antal instanser har i och för sig riktat invändningar mot olika detaljer i förslagen men likväl ställt sig positiva till uppläggningen i stort. Allvarliga betänkligheter mot en lagstiftning på grundval av kom-
mitténs förslag har emellertid också framförts. Riksskatteverkets (RSV)
uppfattning är den att förslagen beträffande optionslånen medför avsevärt
merarbete för beskattningsmyndigheterna och kontrollproblem som är vt-
terst svära att hantera. Länsstyrelsen i Göteborg framför liknande syn-
punkter. RSV frumhåller särskilt att de nu aktuella kommittébetänkandena
endast berör en del av kommittéuppdraget. Verket ifrågasätter om inte en samlad översyn av realisationsvinstbeskattningen borde föregå ytterligare
lagreglering inom området. Jag kan för egen del i mångt och mycket imstämma i vad som framförts
från RSV och länsstyrelsen i Göteborg. Det aktuella området inrymmer en betydande komplexitet. En snabb utveckling pågår där nya finansieringsinstrument — vissa utan särskild civilrättslig reglering —- kommer till användning. Jag vill inte förneka att detta ger upphov till problem vid beskattningen. När beskattningsbestämmelser — som i det aktuella ärendet — skall
utformas måste ofta svåra avvägningar göras mellan ä ena sidan kravet på enkla och lättillämpade regler och å andra sidan önskemålet om ett materi-
ellt riktigt beskattningsresultat. Att tillgodose det sistnämnda önskemålet är när det gäller realisationsvinstbeskattningen många gänger liktydigt med att åstadkomma en neutral skattemässig behandling av olika värdepapper och finansieringsformer.
Jag vill här skjuta in ytterligare några påpekanden av allmänt slag. En evig vinstbeskattning av värdepapper kommer alltid att inrymma tekniska problem om beskattningen helt eller delvis ska bygga på den verkliga vinsten vid en avyttring. Jag är fullt på det klara med att schabloner i större eller mindre utsträckning måste tillgripas för att underlätta den praktiska hanteringen. Jag är emellertid av fördelningspolitiska skäl inte beredd att förorda vare sig att den eviga vinstbeskatiningen av aktier och liknande cgendom ersätts av en tidsbegränsad beskattning eller att vinstberäkningen
helt frikopplas från den verkliga vinsten. Med det nu sagda har jag velat
klargöra vilka allmänna förutsättningar som bör gälla för lagstiftningsarbetet inom området. Min uppfattning leder emellertid också till den slutsatsen att eventuella framtida ändringar i realisationsvinstreglerna för aktier och liknande värdepapper inte kommer att vara av så ingripande slag att de i sig motiverar ett uppskov med lagstiftningsåtgärder beträffande konver-
tibla skuldebrev och optionslän.
Min bedömning av om en lagstiftning skall genomföras nu på grundval av de aktuella kommittébetänkandena grundas sammanfattningsvis på följande.
Kommittéförslagen bygger på en principiellt rikug grund för beskattningen av vinster på värdepapper. Omrädet i sig kännetecknas av en stor komplexitet och snabba förändringar vilket gör det nödvändigt att eftersträva enkla regler samtidigt som grundläggande fördelningspolitiska önskemål sätter klara gränser för hur långt förenklingssträvandena kan drivas. Det är slutligen angeläget att det provisoriska avdragsförbud som gäller för
förluster på skuldebrev utgivna i optionslän kan upphävas så att finansie-
ringsinstrumentet åter blir användbart.
Min slutsats blir den att övervägande skäl talar för att en lagstiftning bör genomföras nu och att denna kan grundas på förslagen från kapitalvinst-
kommittén. Jag vill här mot bakgrund av den nyss redovisade kritiken mot förslagen påpeka att kommittén också sökt tillgodose kravet på enkla regler. Det bör också tilläggas att jag i det följande i vissa delar kommer att avvika från betänkandeförslagen. Detta sker då bl.a. för att beakta de önskemål om enklare regler som framförts.
Innan jag närmare går in på de olika förslagen skall jag något beröra en
näraliggande fråga som helt nyligen tagits upp i en gemensam framställning från Svenska bankföreningen och Svenska fondhandlareföreningen. 1 framställningen behandias aktieoptioner som saknar samband med emissioner av skuldebrev. En redogörelse lämnas för en planerad marknadsmässig omsättning av sådana optioner, vilket är en helt ny företeelse för svenska förhållanden. Enligt föreningarnas uppfattning innebär nuvarande
skattemässiga behandling av dessa aktieoptioner ett hinder för en mera omfattande handel. 1 framställningen föreslås mot den bakgrunden att
vissa nya bestämmelser införs i KL. Det hemställs att lagstiftningsätgärderna genomförs omgående och då lämpligen i samband med behandlingen
av förslagen om optionslånen.
Med anledning av framställningen vill jag framhålla följande. De aktieoptioner som berörs i framställningen är en nyhet I Sverige. Om, och i så fall vilka. ändringar i skattereglerna som kan vara påkallade för att underlätta denna optionshandel är jag för dagen inte beredd att ta ställning till. Jag kan därför inte biträda yrkandet i framställningen om en omedelbar lag-
stiftningsåtgärd. I några remissyttranden över betänkandet Reavinst på optionslån har
vidare begärts vissa klarlägganden och ytterligare lagstiftningsåtgärder. Länsstyrelsen i Kronobergs län har framhållit att oklarhet föreligger när det gäller behandlingen av optionsrätter till anställda. I den frågan vill jag endast framhålla att de särskilda bestämmelser som infördes föregående höst om undantag från förmånsbeskattning av anställdas aktieförvärv i det egna företaget inte är tillämpliga beträffande ett motsvarande förvärv av optionsrätter. Om en anställd förvärvar en optionsrätt att teckna aktier i
det egna företaget till förmånspris är denna förmån således i princip skattepliktig. Länsstyrelsen i Stockholms län har framhållit att lägförräntande
reverser används som vederlagsform bl.a. vid aktieöverlåtelser i syfte att framkalla realisationsförluster. Länsstyrelsen föreslår att sådana reverser i
princip skall behandlas på samma sätt som skuldebrev i optionslån. Frågor
kring beskattningen av räntebärande värdepapper i allmänhet kommer att behandlas i kapitalvinstkommitténs fortsatta arbete. I detta torde den fråga som länsstyrelsen tagit upp komma att ingå. Jag är mot den bakgrunden inte nu beredd att ta ställning till länsstyrelsens förslag.
Prop. 1984/85: 193 ta An
2.2 Beskattningen vid avyttring av ett konvertibelt skuldebrev
Mitt förslag: Ett konvertibelt skuldebrev skall vid avyttring beskattas
enligt aktievinstreglerna i 353 3 mom. kommunalskattelagen
Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.
Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks överlag. Endast SHIO-Familjeföretagen och Akttespararnas riksförbund framför en avvikande mening och förordar att beskattning skall ske enligt bestämmelserna 1358 4 mom. KL för lös egendom.
Skälen för mitt förslag: Vid den reform av aktievinstbeskattningen som genomfördes år 1976 uttalade den dåvarande departementschefen att obligationer och liknande handlingar normalt inte var föremål för samma Jangsiktiga värdestegring som aktier och ej heller omsattes i samma ut-
sträckning. Det saknades därför anledning att vid realisationsvinstbeskatt-
ningen jämställa dem med aktier. Departementschefen ansäg visserligen
att de konvertubla skuldebreven intog en särställning genom att värdet på
dem i många fall kunde väntas stiga i samma mån som aktierna i det bolag
som gett ut skuldebreven. Han fann emellertid att det då inte fanns tillräckliga skäl att föra in de konvertibla skuldebreven under aktievinstreglerna
(prop. 1975/76: 180 s. 172). Sedan år 1976 har förhållandena förändrats avsevärt på värdepappers-
marknaden. Omsättningen har mångdubblats och ett flertal nya finansieringsinstrument har kommit till användning.
Ett stort antal bolag har gett ut konverteringslån. Många sådana lån har
inregistrerats på Stockholms fondbörs. Konverteringslånen har blivit en välkänd och allmänt accepterad finansieringsform.
De senaste årens utveckling har därför gett ett betydligt bättre beslutsunderlag för bedömningen av den skattemässiga behandlingen av de kon-
vertibla skuldebre ven än det som fanns år 1976. Det torde sälunda stå klart
att värdeförändringarna på ett konvertibelt skuldebrev är i stort likartade med dem som bolagets aktie undergår. En placerare kan alltså genom innehav av ett konvertibelt skuldebrev tillgodogöra sig aktiens värdestegring. Även vid kursfall är värdeförändringen på det konvertibla skuldebrevet och aktien likartad, i vart fall ned till en kurs motsvarande skuldebre-
styrs alltså i hög grad av kursen på bolagets aktie.
Till de erfarenheter som vunnits under den senaste tioårsperioden hör vidare att konverteringslån mestadels emitteras med företrädesrätt för bolagets aktieägare. Såväl bolaget som dess aktieägare torde därför uppfat-
ta ett sådant lån som en direkt ersättning för en nyemission av aktier. Även
på marknaden torde ett konvertibelt skuldebrev uppfattas som ett nära substitut till en aktie. Enligt min uppfattning talar de nu nämnda omständigheterna — värdeförändringarna på aktien och konvertibeln samt nyemissionskaraktären hos ett konverteringslån — klart för utt beskatta ett konvertibelt skuldebrev enligt aktievinstreglerna i 35§ 3 mom. KL. Jag finner det också uppenbart att en sådan beskattning av de konvertibla skuldebreven bäst tillgodoser den skattemässiga neutraliteten mellan nyemission och konver-
teringslån som finansieringsformer.
Som kapitalvinstkommittén och ett par av remissinstanserna framhållit finns det dock vissa skäl som talar för att även framdeles beskatta vinster
på konvertibla skuldebrev enligt reglerna för lös egendom 1 35 8& 4 mom.
KL. Jag tänker då främst på det förhållandet att ett konvertibelt skulde-
brev civilrättsligt är ett skuldebrev och omfattar en fordringsrätt mot
bolaget. Innehavaren kan välja att vid löptidens slut inlösa skuldebrevet och alltså avstå från konvertering. Ett annat sådant skäl är att det rena skuldebrevsvärdet hos konvertibler i vart fall vid emissionstillfället är
större än aktievärdet. Från bl.a. dessa utgångspunkter kan hävdas att
konvertibla skuldebrev bör beskattas enligt samma regler som fordringsrätter i övrigt. Enligt min mening bör emellertid de sist nämnda förhållandena inte tillmätas avgörande betydelse. Huvudsyftet med eu konverteringslän är i de flesta fall att öka det emitterande bolagets aktiekapital. Man kan därför
utgå från att bolaget vid emissionen beräknat emissionskursen så att san-
nolikheten är hög för att innehavaren av ett konvertibelt skuldebrev verkligen kommer att finna det fördelaktigt att utnyttja sin konverteringsrätt.
Enligt min uppfattning bör man normalt kunna utgå från detta förhållande. Den omständigheten att det konvertibla skuldebrevet även innefattar en
fordringsrätt är därför i allmänhet av underordnat intresse. Vidare är det så att även om det rena skuldebrevsvärdet kan vara förhållandevis stort på ett konvertibelt skuldebrev sker värdeförändringen huvudsakligen på dess aktievärde. Slutligen gör den i allmänhet länga konverteringstiden att aktievärdet kan förväntas närma sig eller t.o.m. överstiga det rena skuldebrevsvärdet. Min slutsats blir därför att övervägande skäl talar för att
jämställa konvertibla skuldebrev med aktier vid realisationsvinstbeskatt-
ningen.
Jag föreslår således att konvertibla skuldebrev skall beskattas enligt aktievinstreglerna i 35§ 3 mom. KL. I huvudsak innebär detta att hela vinsten vid en avyttring skall upptas till beskattning om innehavstiden understiger två år. Uppgår innehavstiden till två år eller mera tas 4077 av
vinsten upp till beskattning. Någon ytterligare minskning av den skatte-
pliktiga delen av vinsten sker därefter inte oavsett innehavstidens längd.
Min förslag medför att den nuvarande skattefriheten för vinster efter fem års innehav upphör. Jag återkommer senare till frågan om eventuella särskilda bestämmelser för de konvertibla skuldebrev som utgetts tidigare.
2.3 Beskattningen vid avvttring av en optionsrätt till nyteckning
Mitt förslag: En optionsrätt skall vid avyttring beskattas enligt aktie-
vinstreglerna i 358 3 mom. kommunalskattelagen.
Kapitalvinstkommittens förslag: Samma som mitt.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har godtagit förslaget.
Skälen för mitt förslag: Optionsrätterna är vid emissionen knutna till särskilda optionsbevis, vilka omedelbart efter emissionen kan avskiljas från
skuldebreven. Optionsbevisen är löpande skuldebrev och kan därför cirkulera självständigt. Det är således nödvändigt att ange hur beskattningen av dem skall ske efter en avyttring.
Enligt radunde praxis kan en avytring av en optionsrätt komma att
beskattas på två olika sätt. Om endast optionsrätten överlåts sker beskalt-
ningen enligt aktievinstreglerna i 358 3 mom. KL. Avser avyttringen däremot en unit, dvs ett skuldebrev sammanhållet med en optionsrätt, sker beskattningen enligt reglerna för övrig lös egendom i 4 mom. samma paragraf. Innehavaren av en unit kan säledes i många fall själv välja enligt vilka bestämmelser beskattningen skall sko.
Nuvarande praxis skapar osäkerhet och kan även ge upphov till skilda marknader för samma slag av optionsrätter. Enligt min mening är detta otillfredsställande. Avyttringar av samma slag av egendom bör beskattas enligt ett och samma regelsystem. Nuvarande ordning bör därför inte
behållas för framtiden.
En optionsrätt berättigar innehavaren att på vissa I förhand bestämda villkor teckna en aktie. Någon annan rättighet mot utställaren medför den inte. Dess värde är därför helt beroende av nyteckningsmöjligheten. Optionsrättens värde och värdeförändringar bestäms således helt av värdet och kursutvecklingen på aktien. Optionsrätten kan därför sägas vara identisk med en teckningsrätt till aktie, som endast utsträckts i tiden. På detta
sätt uppfattas den också på marknaden. Teckningsrätter beskattas vid
avyltring enligt aktievinstreglerna i 358 3 mom. KL. Enligt min uppfäattning kan nägon annan beskattningsmetod inte heller komma i fråga för optionsrätter. Även dessa bör säledes beskattas enligt akticevinstreglerna.
2.4¶Fördelningen av emissionspriset
Mitt förslag: Emissionspriset för ett skuldebrev förenat med optionsrätt
skall fördelas så att skuldebrevet åsätts sitt marknadsvärde och op-
tionsrätten det resterande värdet.
Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom två tillstyrker att emissionspriset fördelas. Ett par instanser anser att fördelningen skall ske med ledning av skuldebrevets och optionsrättens respektive marknadsvärden. Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus län samt Jämtlands län anser att hela emisstonspriset skall hänföras till skuldebrevet.
Skälen för mitt förslag
Val av fördelningsmetod
Som jag tidigare nämnt kan optionsbeviset skiljas från skuldebrevet. Båda dessa värdepapper kan alltså omsättas var för sig. Det är därför nödvändigt att ange hur emisstonspriset i ett optionslån skall fördelas .
Fördelningen av emisstonspriset utgör endast en del av beräkningen av den vid realisationsvinstbeskattningen avdragsgilla anskaffningskostnaden. Ställningstagandet i den frågan får emellertid effekter i ett antal hänseenden varför jag funnit det nödvändigt att först diskutera den. Jag skall senare återkomma till övriga bestämmelser om beräkning av anskaftningskostnaden. Det kan här anmärkas att motsvarande problem inte
uppkommer vid emissioner av konverteringslån som inte också omfattar
optionsrätter. Det beror på att konverteringsvillkoret — som mycket liknar
en optionsrätt — inte är avskiljbart från skuldebrevet. Någon uppdelning
av konvertibelns pris blir därför aldrig aktuell.
Jag tar först upp frågan om en verklig fördelning bör göras eller om
nuvarande ordning, som innebär att någon egentlig fördelning inte görs,
bör bestå.
Jag vill inledningsvis erinra om att jag i prop. 1984/85: 97 preliminärt tagit ställning mot nuvarande praxis. Jag anförde då (s.9) att det nuvarande rättsläget i fråga om emissionsprisets fördelning inte borde bestå i ett framtida system för beskattningen av optionslån.
I praxis tillämpas nu den metoden att hela emissionspriset tillförs skuldebrevet. Ingen del därav anses falla på optionsrätten. Motiven för denna fördelning är dels att bolaget kan anses ha lånat en summa som motsvarar emissionspriset, dels att bolagen i sin redovisning hänför hela priset till ett skuldkonto. De remissinstanser som förordar denna fördelningsmetod gör
emellertid detta från en annan utgångspunkt, nämligen den att metoden är enkel att tillämpa för såväl skattskyldiga som taxeringsmyndigheter. Problemet med de realisationsförluster som metoden leder till vill dessa re-
missinstanser lösa med ett permanent avdragsförbud för sådana förluster.
Sedan förslaget i prop. 1984/85:97 om begränsning i avdragsrätten för
förluster på skuldebrev utgivna i optionslån las fram har, såvitt är mig bekant, inga nya optionslån utgetts eller aviserats. Det är tydligt att avdragsförbudet gör att optionslånen inte längre är ekonomiskt attraktiva.
För bolagen är det främst den läga räntesatsen på skuldebreven som gör optionslaånen fördelaktiga. Enligt min mening är det inte troligt att bolagen
är villiga att höja räntesatserna på optionslånen för att på så sätt kunna eliminera verkan av avdragsförbudet. I det nu rådande läget väljer bolagen med stor sannolikhet en annan finansieringsform än optionslån för att täcka sina kapitalbehov. Det torde stå klart att ett permanent avdragsförbud av det stag som nu tillfälligt råder skulle förhindra vidare emissioner av optionslån. En sådan utveckling är enligt min uppfattning inte önskvärd.
Bolagen bör kunna utnyttja de civilrättsligt tillåtna formerna för kapitalanskaffning. Det är därför viktigt att valet av finansieringsform så långt möjligt görs oberoende av skattekonsekvenserna för bolagen eller långivarna. Det nu gällande avdragsförbudet är inte förenligt med ett sådant synsätt.
Slutsatsen av vad jag nu anfört blir därför att avdragsförbudet måste
hävas. Avsikten har också varit att förbudet skulle gälla kortast möjliga
tid. Enligt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län skulle ett delvis bibehällande av avdragsförbudet kunna vara ett alternativ. Länsstyrelsen föreslår
att förlusterna på skuldebreven skulle få kvittas endast mot vinster på samma slags värdepapper. Det föreligger emellertid en betydande risk för
att ett sådant avdragsförbud fortfarande gör optionslånen ekonomiskt oatt-
raktiva samtidigt som lagstiftningen kompliceras.
Om hela emissionspriset hänförs till skuldebrevet uppgår förlusten erfarenhetsmässigt till 20-30 26 av det nominella värdet vid en försäljning av skuldebrevet omedelbart efter emissionen. Enligt min uppfattning gör detta att endast alternativet med full kvittningsrätt är realistiskt. Jag är emellertid inte beredd att acceptera att den tidigare situationen med avdragsrätt
för fiktiva realisationsförluster äteruppstär.
Den kritik som riktats mot förslaget om en verklig fördelning av emissionspriset och de alternativ som därvid framförts anser jag inte ha sådan tyngd att de föranleder mig att frångå mitt preliminära ställningstagande i frågan I prop. 1984/ 85:97. Jag avvisar alltså tanken på en kodifiering av
nuvarande praxis att hänföra hela emissionspriset till skuldebrevet.
I fråga om vilken fördelningsmetod som bör ligga till grund för lagstiftningen gör jag följande bedömning.
De remissinstanser som förordar proportionell fördelning på grundval av skuldebrevets och optionsrättens respektive marknadsvärden (B-metoden)
framhåller i första hand att metoden används i skattepraxis vid fördelning
av en gemensam köpeskilling. De anser att metoden är den principiellt riktiga och att en ny fördelningsmetod bör införas endast om starka skäl talar för det.
Enligt min uppfattning bör betydelsen av nyss nämnda fördelningsprincip inte överdrivas. Att den kommit till användning beror i de flesta fall på all något annat alternativ inte funnits tillgängligt och att sakliga skäl inte motiverat cn annan fördelning. Så är t.ex. fallet vid försäljning av en del av en fastighet. Några egentliga marknadsvärden på en fastighets olika delar
finns sällan. Proportioneringen sker därför 1 allmänhet med ledning av olika delvärden av fasughetens totala taxeringsvärde.
Den situation som nu föreligger är delvis annorlunda. Skuldebrevet får regelmässigt omedelbart efter emissionen ett marknadsvärde som med mycket små variationer uttrycker det pris som en kapitalplacerare är villig att betala för skuldebrevet. Vidare finns noggranna och allmänt accepterade metoder för tcoretisk beräkning av ett skuldebrevs värde. Detta kan därför lätt beräknas. Oavsett om detta sker genom avläsning av det faktiska marknadsvärdet eller genom en teoretisk beräkning kan värderingen
ske i nära anslutning till emissionen.
En fördel med den av kapitalvinstkommittén förordade metoden att åsätta skuldebrevet dess marknadsvärde (C-metoden) är att endast ett marknadsvärde behövs, nämligen skuldebrevets. För tillämpning av B-metoden är det nödvändigt att också ha vetskap om optionsrättens marknadsvärde. Även om noteringar finns på ett flertal optionsrätter är dessa ibland osäkra på grund av låg omsättning. OÖptionsrätters marknadsvärde kan i
allmänhet inte heller avläsas förrän en tid gätt efter emissionen. Jag vill
tillägga att det heller inte är möjligt att teoretiskt beräkna optionsrättens
värde med någon större grad av säkerhet.
I sammanhanget vill jag särskilt framhålla att kapitalvinstkommmitténs förslag om emissionsprisets fördelning är grundad på en ekonomisk analys av de för optionslånen tillämpade villkoren. Metoden ger skuldebrevet ett riktigt värde vilket inte blir fallet med B-metoden. En fördelning enligt C-metoden har också den fördelen att ofta varken vinst eller förlust upp-
kommer vid en avyttring av skuldebrevet i anslutning till emissionen.
Eftersom sådana avyttringar är mycket vanliga anser jag att denna följd av en fördelning enligt C-metoden är en fördel för såväl skattskyldiga som taxeringsmyndigheter.
En fördelning enligt B-metoden leder regelmässigt ull att en realisationsvinst uppstår vid en försäljning av skuldebrevet omedelbart efter emissionen. Detta förhållande kan leda till rubbningar av den skattemässiga neutraliteten mellan optionslån och andra finansieringsformer.
Vid en fördelning enligt C-metoden kommer opuonsrättens anskaff-
ningsvärde för en i emissionen deltagande akueägare att bli indirekt bestämt av marknadsvärdet på skuldebrevet. Värdet kommer således inte att
bestämmas av marknadsvärdet på optuionsrätten. Jag vill emellertid betona att vid emissioner där emissionpriset understiger unitens marknadsvärde
— vilka är de vanligast förekommande i Sverige — inte heller B-metoden ger optionsrätten ett "riktigt värde. Båda fördelningsmetoderna medför
att optionsrätten kommer att åsättas ett värde som understiger dess marknadsvärde. Detta är emellertid naturligt vid en sådan emission och direkt jämförbart med vad som gäller för teckningsrätter vid nyemissioner. Om
optionslånet emitteras till sitt marknadsvärde ger de båda nu diskuterade
fördelningsmetoderna i princip samma resultat. Jag kan inte finna att en
fördelning enligt metod Bi detta avseende är att föredra jämfört med en
fördelning enligt metod C.
Sammanfattningsvis gör jag följande bedömning. Säväl önskemålet om
en neutral skattemässig behandling av olika finansieringsformer som tilllämpningsskäl talar för C-metoden. Detta bör tillmätas avgörande betydelse. Att C-metoden innefattar en annan fördelningsprincip än den i beskattningssammanhang gängse kan inte uppväga de fördelar som är förenade med metoden. Enligt min uppfattning talar övervägande skäl för metod C-.
Jag föreslår således att emissionspriset vid en emission av ett optionslån skall fördelas så att skuldebrevet åsätts sitt marknadsvärde och optionsrät-
ten tillförs det överskjutande värdet. Skulle marknadsvärdet på skuldebrevet I något fall överstiga emissionspriset skall hela priset hänföras till
skuldebrevet. Jag vill tillägga att fördelningen skall gälla för alla slag av skuldebrev som kan förekomma i ett optionslån. alltså även för konvertibla skuldebrev och vinstandelsbevis som ingår i ett optionslän.
Bestämning av marknadsvärdet
Det är skuldebrevets marknadsvärde vid förvärv, som sker genom teckning, som skall fastställas. Teckningen pågår under en kort tidsperiod, vanligtvis ej överstigande en månad. Vid de hittills företagna emissionerna av optionslän torde det övervägande antalet av emissionsdeltagarna ha sålt skuldebrevet omedelbart efter teckningen. I vissa fall har emissionsbanken åtagit sig alt försälja skuldebrevet på marknadsmässiga villkor för långivarens räkning i anslutning till emissionen. Härigenom har inom den korta tidsperiod som teckningen pågår marknadsvärden noterats för skuldebreven. Ett sädant värde har således kunnat avläsas i anslutning till emissio-
nen. :
Det finns anledning att anta att långivarna mycket ofta även vid framtida emissioner av optionslån kommer att avyttra skuldebrevet i omedelbar anslutning till emissionen. De flesta aktieägare torde endast vara intresserade av optionsrätten. Den binder i motsats till skuldebrevet ett förhållandevis Iitet kapital och ger dessutom delaktighet i en eventuell värdestegring på aktien. Enligt min bedömning torde därför faktiska marknadsvärden för skuldebreven med stor sannolikhet att kunna avläsas i anslutning till emisstonen även framdeles. Alternativet med ett teoretiskt beräknat värde har fördelen att det kan fastställas redan vid teckningstidens början. Den som
tecknar länet kan således i ett mycket tidigt skede överblicka konsekvenserna av olika alternativ och planera sina åtgärder utifrån klara förutsätt-
ningar. Emellertid påverkas ett skuldebrevs värde av många olika faktorer. De viktigaste av dem är visserligen enkla att utpeka men ytterligare ett stort antal omständigheter kan påverka värdet. Jag anser det inte möjligt att I författningstexten med ullräcklig noggrannhet precisera hur en teore-
tisk beräkning av marknadsvärdet skall ske. En sådan beräkning måste
därför göras enligt en förenklad modell. Därmed ökar risken avsevärt för
att ett på så sätt beräknat värde inte obetydligt kommer att avvika från det
faktiska marknadsvärdet. Under alla förhållanden ger användning av det faktiska marknadsvärdet en mera korrekt fördelning av emissionspriset. Dessa omständigheter anser jag avgörande vid valet mellan faktiskt marknadsvärde och ett på teoretisk väg beräknat värde. Jag förordar alltså användning av faktiska marknadsvärden.
Vid avyttring eller inlösen av skuldebrevet utgör marknadsvärdet avdragsgill anskaffningskostnad. Detta värde mäste bestämmas för varje skattskyldig som deltar i länet oavsett om han överlåter skuldebrevet eller ej. Enligt min uppfattning kan det inte komma i fråga att den skattskyldige själv skall förebringa utredning om marknadsvärdet. En större enhetlighet i bedömningen måste eftersträvas. Det kan därför ifrågasättas om inte RSV borde utfärda bindande föreskrifter om marknadsvärden i förekommande emissioner. Även här är emellertid förhållandena så komplexa att den
vägledning som i så fall måste ges knappast kan precieras i författnings-
text. Jag ser därför inget annat realistiskt alternativ än att RSV. efter ansökan av de emitterande bolagen. utfärdar anvisningar om emissionsprisets fördelning. Detta är en praktisk lösning som ger möjligheter att ta skälig hänsyn till alla de olika faktorer som i det enskilda fallet kan påverka marknadens värdering av ett skuldebrev.
RSV skall enligt sin instruktion genom bl.a. anvisningar främja en riktig och enhetlig ullämpning av gällande föreskrifter inom sitt verksamhetsområde. Beträffande realisationsvinstbeskattningen av värdepapper brukar verket utfärda anvisningar om det sökande bolagets aktier är börsnoterade
eller föremål för liknande notering. Anvisningar på optionslåneområdet
bör ges uv RSV i samma utsträckning som nu gäller i andra värdepappersfrågor. Det ankommer på verket att avgöra om anvisningar skall utfärdas eller ej. 1 de fall anvisningar inte begärs eller ej utfärdas får det på vanligt sätt ankomma på den skattskyldige att i självdeklarationen förebringa utredning om stina anskaffningsvärden. I klarhetens intresse vill jag framhålla att det här är fräga om anvisningar till ledning för taxeringen och inte om bindande föreskrifter.
I mänga fall noteras de större aktiebolagens skuldebrev officiellt på fondbörsen. Omsättningen av dem är dock i allmänhet liten och det kan i
vissa fall dröja en avsevärd tid innan en sådan notering finns. De flesta
skuldebrev som avyttras av deltagarna i en emission i anslutning till denna
torde säljas direkt via emissionsbanken till institutionella placerare. Vetskap om marknadsvärdet finns då hos det emitterande bolaget och emis-
sionsbanken men kan däremot vara svår att erhälla för utomstående. Med
hänsyn till dessa förhållanden anser jag det inte bara lämpligt utan också
nödvändigt att bolagen till sina ansökningar fogar utredning om marknadsvärdet. Utredningen bör omfaua den tidsperiod som erfordras för att marknadsvärdet med rimlig grad av säkerhet skall kunna avläsas. Hur lång tiden skall vara kan inte generellt anges. Tidsperioden får bedömas med
hänsyn till de föreliggande omständigheterna I det enskilda fallet. Ofta kan marknadsvärdet avläsas 1 omedelbar anslutning ull att handeln i skuldebrev påbörjas. I inget fall torde en längre period än en månad vara behöv-
lig. Marknadsvärdet kommer att vara av betydelse under lång tid efter
emissionstidpunkten. På grund härav bör endast ett värde anges I anvisningen som anskaffningsvärde och detta även om olika marknadsvärden noterats. t.ex. under olika dagar under den aktuella tidsperioden. Ett medelvärde bör sålunda anges I anvisningen på samma sätt som nu sker när anvisningar ges för värderingen av exempelvis inköpsrätter. Vad jag nu sagt innebär alltså att jag anser att endast ett marknadsvärde bör anges även om t.ex. marknadsräntan ändrats under en pågående emission och skuldebrevets marknadsvärde därför ändrats.
Optionsrättens värde bestäms indirekt av marknadsvärdet på skuldebrevet som skillnadsbeloppet mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde. Även optionsrättens värde bör givetvis anges i anvisningen.
Skulle flera optionsrätter förekomma I samma unit måste en fördelning av nyss nämnda skillnadsbelopp ske dem emellan. I den frågan gör jag följande bedömning.
I Sverige emitteras optionslån i allmänhet med företrädesrätt för aktieägarna. Därvid tillämpas nycmissionsvillkor, vilket innebär att emis-
sionspriset understiger marknadsvärdet på de utgivna värdepapperen. Eftersom skuldebrevet skall åsättas sitt marknadsvärde faller hela övervär-
det på optionsrätterna. Enligt min uppfattning medför detta förhållande att
det mest korrekta resultatet erhålls om fördelningen sker med ledning av optionsrätternas resp. marknadsvärden. För bestämning av dessa marknadsvärden bör de principer, som jag tidigare redovisat för skuldebrevens del tillämpas så långt som möjligt. Det kan dock visa sig nödvändigt att utsträcka tidsperioden under vilken marknadsvärdena avläses. Å andra sidan bör i detta fall de noterade värdena kunna användas i större utsträckning.
Vad jag nu sagt tar i första hand sikte på emissioner som görs av börsbolag eller bolag vars aktier omsätts marknadsmässigt vid sidan av fondbörsen. När optionslån ges ut av sädana bolag följer regelmässigt en omsättning av skuldebrev och optionsrätter. Öm ett optionslån ges ut av ett renodlat familjeföretag, t.ex. vid en riktad emission till en utomstående intressent. torde i allmänhet några konstaterbara marknadsvärden inte framkomma. Även i ett sådant fall finns emellertid ett behov av att fastställa ett marknadsvärde på skuldebrevet för att möjliggöra en uppdelning av emissionspriset. I den situationen blir man hänvisad till att utifrån formell ränta och löptid på lånet genom en teoretisk beräkning bestämma skuldebrevets värde vid teckningstidpunkten. I sådana fall torde det inte föreligga
något behov av anvisningar från RSV.
3 Riksdagen 1984!85. I saml. Nr 193
Prop. 1984/85: 193 142 b
2.5 Beskattningen vid avyttring av skuldebrev utgivna i optionslån
Mitt förslag: Ett skuldebrev utgivet i ett optionslån skall vid avyttring i likhet med vad som f.n. gäller beskattas enligt reglerna för övrig lös
egendom 1358 4 mom. kommunalskattelagen.
Kapitalvinstkommitténs förslag: Beskattningen skall ske enligt aktievinstreglerna i 35§ 3 mom. KL.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker kommiuéns förslag
eller lämnar det utan erinran. Ett antal remissinstanser avstyrker dock
förslaget. Några av dem anser att den förutsebara värdestegringen på
underkursskuldebrevet skall räntebeskattas. Vissa remissinstanser anser
det vara en stor nackdel att endast skuldebrev utgivna i optionslän skall beskattas enligt 35§ 3 mom. KL medan övriga skuldebrev — bortsett från de konvertibla skuldebreven — skall beskattas enligt 4 mom. samma para-
graf. Dessa remissinstanser framhåller att det i princip inte finns någon skillnad på skuldebrev utgivna i optionslån sedan optionsbevisen avskiljts
och övriga skuldebrev.
Skälen för mitt förslag: En följd av valet av metod för fördelningen av
emissionspriset blir att skuldebrevet i ett optionslån ur längivarens synvinkel förvärvas till underkurs i förhållande till skuldebrevets nominella vär-
de. Villkoren i företagna emissioner av optionslån har varit sådana att underkursen oftast uppgått till 20-30 72 av nominellt skuldebrevsvärde. Vid löptidens slut inlöses skuldebrevet av bolaget till nominellt belopp. Frågan
på skuldebreven skall beskattas.
Rådande praxis torde innebära följande. Värdeförändringar på skuldebrev beskattas normalt som realisationsvinst efter en avyttring. I vissa fall har dock förändringar i kapitalvärdet på skuldebrev ansetts utgöra ränta
(se t.ex. RÅ 1969 Fi 1396, RÅ 1972 ref S1 och RÅ 82 Aa 152). Ä andra sidan
beskattas värdeförändringar på skuldebrev, som utgetts till parikurs men
där kursen sedan sjunkit, enligt realisationsvinstreglerna. För vissa typer av skuldebrev — bankcertifikat. statsskuldväxlar och skattkammarväxlar
behandlas som ränta.
Nuvarande praxis för beskattning av realiserade värdeförändringar på olika slag av skuldebrev är utan tvivel svåröverblickbar. Uppkomsten av
en penningmarknad i början av 1980-talet och nya typer av finansieringsinstrument har ytterligare komplicerat beskattningssituationen.
Kapitalvinstkommittén har föreslagit att alla värdeförändringar på skuldebrev utgivna i optionslån bortsett från upplupen formell ränta skall
realisationsvinstbeskattas enligt aktievinstreglerna i 35 § 3 mom. KL. För-
Prop. 1984/85: 193 3 'n
slaget har mött relativt stark kritik från remissinstanserna. Enligt min
mening finns visst fog för kritiken. främst av det skälet att endast ett visst slag av skuldebrev skall omfattas av nya regler medan andra likartade
typer av skuldebrev lämnas utanför. Enligt sina direktiv skall kapitalvinstkommittén bl.a. se över beskatt-
ningsreglerna på skuldebrevsområdet. Kommittén skall också utreda
gränsdragningen mellan realisationsvinst och ränta i vissa fall, Enligt vad jag inhämtat har kommittén påbörjat arbetet med dessa frågor. Ett betänkande med förslag till nya regler om skuldebrevsbeskattningen kan förväntas under våren 1986.
Det sagda leder till den slutsatsen att det inte är lämpligt att nu ändra
reglerna för beskattningen av värdeförändringar på endast de skuldebrev som utges i optionslån. Samtidigt saknas underlag för en ullförlitlig bedöm-
ning av hur värdeförändringar på andra slag av skuldebrev bör beskattas. Jag är av det skälet inte heller beredd att nu föreslå ändringar i gällande regler för skuldebrevsbeskattningen i övrigt. Jag vill tillägga att jag också ser det som en fördel att kapitalvinstkommittén härigenom ges bättre möjligheter för en förutsättningslös prövning av beskattningsreglerna på hela skuldebre vsområdet.
Avslutningsvis vill jag i klarhetens intresse göra ytterligare ett påpekande. Mitt ställningstagande i den nu aktuella frågan får inte uppfattas så att jag tar avständ från kommitténs principiella uppfattning om beskattningen av värdestegringen på ett skuldebrev utgivet i ett optionslån. Tvärtom är jag av samma mening som kommittén på den punkten. Jag avser därför att
på nytt ta upp frågan sedan kommittén avlämnat sitt förslag till beskatt-
ningsregler för skuldebreven.
2.6 Beskattningen vid avyttring av företrädesrätter att teckna konvertibla
skuldebrev och optionslån
Mitt förslag: Företrädesrätter att teckna konvertibla skuldebrev och optonslan skall beskattas enligt aktie vinstreglerna 135§ 3 mom. kommunalskattelagen.
Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.
Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i frågan har tillstyrkt förslaget.
Skälen för mitt förslag: Konverterings- och optionslån kan emitteras såväl med företrädesrätt för aktieägarna som utan sådan rätt. Det är också möjligt att utge lån där annan än aktieägare i bolaget fär företrädesrätt att teckna. Enligt 5 kap 28 aktiebolagslagen (1975: 1385) har emellertid akticägarna — vid emissioner som sker mot vederlag i pengar — företrädesrätt
att teckna sig för förvärv av skuldebrev såsom om emissionen gällde de
aktier som kan komma att träda i stället för skuldebreven eller nytecknas
på grund av optionsrätt.
Som framgär av lydelsen av bestämmelsen i aktiebolagslagen hänför sig
företrädesrätten civilrättsligt till skuldebrevet. Frågan år nu hur dessa
företrädesrätter skall infogas i regelsystemet för beskattning av realisationsvinster.
Sävitl avser företrädesrätten att teckna ett konvertibelt skuldebrev är situationen okomplicerad. Som jag tidigare anfört skall ett konvertibelt skuldebrev vid avyttring beskattas enligt aktievinstreglerna. Det är därför naturligt att också företrädesrätten att teckna ett sådant skuldebrev skall beskattas enligt de bestämmelserna . Därigenom uppnås även överens-
stämmelse I beskattningen mellan denna företrädesrätt och en tecknings-
rätt till aktie.
När det sedan gäller företrädesrätten att teckna ett optionslån är läget
något annorlunda. Det beror på att teckningen i ett optionslän avser en unit bestående av ett skuldebrev och en optionsrätt. Eftersom jag har föreslagit
att skuldebrevet i ett sådant lån vid avyttring skall beskattas enligt reglerna
för övrig lös egendom 1 35 & 4 mom. KL kan det hävdas att också företrädesrätten borde beskattas enligt samma bestämmelser. Kommittén har
emellertid i betänkandet Reavinst på optionslån på ett övertygande sätt visat att företrädesrättens värde uteslutande beror på optionsrätten (se sid 68-70 och 91-93 i betänkandet) och mot den bakgrunden föreslagit att
företrädesrätten i skattehänseende även knyts till optionsrätten.
Jag biträder förslaget att företrädesrätten i skattehänseende bör knytas
till optionsrätten. Som en fölid av detta finner jag det naturligt att beskattningen av företrädesrätten skall ske på samma sätt som gäller för optionsrätten. Mitt förslag är således att företrädesrätten att teckna ett optionslån skall beskattas enligt aktievinstreglerna i 35§ 3 mom. KL. Härigenom
uppnås skattemässig neutralitet i behandlingen av de tecknings- och före-
trädesrätter som kan förekomma I olika slag av aktieemissioner.
2.7¶Beskattningskonsekvenser när en företrädes-, konverterings- eller
optionsrätt utnyttjas
Mitt förslag: Utnyttjande av en företrädes-, konverterings- eller optionsrätt skall inte medföra realisationsvinstbeskattning.
Kapitaivinstkommitténs förslag: Samma som mitt.
Remissinstanserna: De remissinstanser som berört frågan tillstyrker försla-
get.
Prop. 1984/85: 193 | 37
Skälen för mitt förslag: När en inachavare av en teckningsrätt utnyttjar denna för förvärv av en ny aktie i det emitterande bolaget utlöser förvärvet inte någon realisationsvinstbeskattning. Denna regel är inte alldeles själv-
klar. Ett förvärv av aktier genom teckning med stöd av en teckningsrätt
kan jämföras med ett byte. Byte är ett oneröst fång vilket normalt medför realisationsvinstbeskattning. Regeln är dock både enkel och praktisk. Den är också logisk med hänsyn ull att aktieägaren vid en nyemission endast
bereds möjlighet att behålla sin andet i bolaget. Samma ordning bör därför gälla för företrädesrätter att teckna konvertibla skuldebrev och optionslän.
Det finns nämligen ingen anledning att utnyttjandet av en företrädesrätt skattemässigt skall behandlas på annat sätt än en teckningsrätt eftersom konverterings- och optionslän i avgörande hänseenden kan jämställas med nyemission.
En optionsrätt att teckna eller köpa en aktie anses utslockna när den utnyttjas. Inte heller då utlöses någon realisationsvinstbeskattning. Det är
däremot fallet vid utnyttjandet av en konverteringsrätt. Ett utbyte av ett
konvertibelt skuldebrev till en aktie realisationsvinstbeskattas alltså enligt
nu gällande praxis.
Som tidigare framgått är det min uppfattning att de skatterättsliga reglerna bör utformas så att de nya finansieringsformerna kan utnyttjas i enlighet med de syften som ligger bakom den civilrättsliga lagsuftning genom vilken de tillskapades. Jag anser att nuvarande praxis vid konverteringar utgör ett hinder för ett rationellt utnyttjande av de konvertibla skuldebreven som finansieringsalternativ. Härtill kommer att syftet med konverteringsrätten är detsamma som med optionsrätten, nämligen att ge innehavaren av rätten möjlighet att förvärva en aktie. Som en konsekvens av vad jag nu anfört bör följa att en konvertering i realisationsvinsthänseende jämställs
med ett utnyttjande av en optionsrätt. Jag föreslår således att ett utbyte av
ett konvertibelt skuldebrev tll en aktie inte skall föranleda realisationsvinstbeskattning. Detsamma bör givetvis gälla om en optionsrätt utnyttjas för teckning av en aktie.
Prop. 1984/85: 193 '32 2
2.8¶Beräkning av innehavstid
Mitt förslag: Innebörden av reglerna om anskaffningstidpunkt anges i nedanstående uppställning.
Värdepapper Aktieagare Annan skattskyldig med inköpt
a) företrädesrätt bi Kkonvertibelt C) optionsrätt skuldebrev FE Företrådesrätt moderaktiens dagen för köpe- - förvärvsdag avtalet 2 Konvertibelt dagen för förvär- dagen för köpeskuldebrev vet av företrå- avtalet desrätten 3 Skuldebrev ut- dagen för teck- dagen för teck- -
givet: elt op- ningen av länet ningen av lånet
tionslän 4 Optionsrätt a) till nyteckning maoaderaktiens dagen för förvär- - dagen för förvärvsdag vet av företrä- köpeavtalet desräåtten br till köp av aktie dagen för teck- ” ningen av länet S Ny aktie a) via konverti- moderaktiens dagen för förbeit skuldebrev förvärvsdag! vårvet av det konvertibla skuldebrevet b) via options- ” ” = dagen för förrätt till ny- värvet av Op-
teckning tionsrätten
"a ce) via optionsrätt dagen för teck- = till Köp av aktie ningen av länet
! gäller ej utbyte som skett före den I juh 1985.
Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom RSYV och länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län ullstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. RSV anser att reglerna är för svåröverskådliga och förordar en markant
ökning av antalet schabloner. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län vill behålla nuvarande ordning.
Skälen för mitt förslag: Med innehavstid förstås tiden från den dag då egendomen förvärvades till den dag då avtal träffas om dess avyttring. Vid beräkning av skattepliktig realisationsvinst är innehavstiden av avgörande
betydelse. Innehavstidens längd påverkar nämligen storleken av den skat-
teplikuga realisationsvinsten. Avyttras egendom som skall beskattas enligt
aktievinstreglerna i 358 3 mom. KL skall hela vinsten tas upp till beskatt-
ning om innehavstiden understiger två år. Om innehavstiden är två är eller
längre beskattas 409 av vinsten.
Skall egendomen beskattas enligt reglerna för övrig lös egendom i 358 4 mom. KL gäller likaledes att hela vinsten är skattepliktig om innehavstiden är kortare än två år. Är innehavstiden två är eller längre men kortare än fem år bestäms skattepliktig vinst enligt en fallande skala. Vinsten blir skattefri om egendomen innehafts fem år eller längre.
Vid beräkning av realisationsförlust gäller samma regler för bestämning av innehavstid som vid vinstberäkningen.
Att bestämma dagen för avyttringen vältar knappast några problem. Som jag tidigare nämnt anses avyttringsdagen vara den dag dä bindande avtal om överlåtelse av egendomen ingås. Däremot är det inte i alla fall lika
klart hur anskaffningstidpunkten skall bestämmas. Det är därför nödvändigt att relativt ingående behandla den frågan. Inledningsvis tar jag upp de
bestämmelser som anknyter till 35§ 3 mom. KL.
Mitt förslag bygger på de i praxis utarbetade reglerna om beräkning av anskaffningstidpunkt vid nyemission av aktier. Förslaget är utarbetat med
hänsyn tagen till de många olika överlåtelsesituationer som kan förekom-
ma vid avyttring av de värdepapper som nu är aktuella. Till grund för
bestämmelserna om anskaffningstidpunkt ligger mina förslag om dels att
företrädesrätten att teckna ett optionslån i skattehänseende skall anses knuten till optuionsrätten, dels att utnyttjande av en företrädesrätt, ett konvertibel skuldebrev etler en optionsrätt inte skall utlösa realisationsvinstbeskattning. Den aktieägare som deltar i en emission kan därigenom via företrädesrätten härleda sin konvertibel eller optionsrätt tillbaka till
den aktie från vilken företrädesrätten att delta i lånet härrör (moderaktien). Anskaffar han en ny aktie genom att utnyttja konverterings- eller options-
rätten kan han på samma sätt härleda förvärvet av aktien tillbaka till moderaktien via konverterings- eler optionsrätten och företrädesrätten. Avyttrar aktieägaren ett av de nu nämnda värdepapperen bestäms dess anskaffningstidpunkt av moderaktien. Skulle denna aktie vara förvärvad
genom ett benefikt fång får han gå tillbaka till tidpunkten för närmast föregående onerösa fång.
Om en skattskyldig deltar i en emission utan företrädesrätt, t.ex. vid en
riktad emission, bör anskaffningstidpunkten bestämmas till dagen för teck-
ningen. Detta överensstämmer med gällande rätt.
Förvärvar den skattskyldige ett av de nu aktuella värdepapperen genom köp blir dagen för köpet anskaffningstidpunkt. Även vid ett sådant förvärv bör gälla att anskaffningstidpunkten får överföras till ett genom teckning eller konvertering förvärvat värdepapper. Jag kan illustrera det nu sagda med ctt exempel. Antag att en skattskyldig köper en företrädesrätt att delta i ett optionslån och att han utnyttjar rätten till teckning. Han får då en optionsrätt. Antag vidare att han utnyttjar optionsrätten och tecknar en aktie, som han sedan avyttrar. Hans anskaffningstidpunkt för aktien skall då räknas tillbaka till dagen för inköpet av företrädesrätten. Resultatet blir detsamma om företrädesrätten i stället hade gällt ett konverteringslån.
Jag har tidigare föreslagit att utnyttjandet av företrädes-, konverteringsoch optionsrätter inte skall utlösa realisationsvinstbeskattning. I konsekvens med detta föreslår jag alltså att ingen anskaffningstidpunkt skall knytas till ett sådant tillfälle. Karaktäristiskt för regelsystemet är således att ingen anskaffningstidpunkt är så att säga fristående. Ingen anskaffningstidpunkt anknyts till de tillfällen då företrädes-, konverterings- och optionsrätter utnyttjas för sina resp. ändamäl. Härigenom skiljer sig försla-
get från nuvarande praxis, som t.ex. innebär att en via optionsrätt förvärvad aktie anses anskaffad vid tidpunkten för utnyttjandet av optionsrätten. När rätten utnyttjas för nyteckning anses den utslockna och någon realisationsvinstbeskattning utlöses inte. Anskaffningstidpunkten blir således be-
stämd tll en fristående tidpunkt i detta fall. RSY och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att de regler jag redogjort för blir alltför komplicerade. Länsstyrelsen förordar att anskaftningstidpunkten för en via optionsrätt förvärvad aktie skall bestämmas till
dagen för utnyttjandet av optionsrätten, dvs en kodifiering av gällande praxis. Däremot godtar länsstyrelsen förslaget i den det det rör konvertibla skuldebrev. Länsstyrelsen framhåller att reglerna därigenom blir enklare att tillämpa. RSV förordar schablonregler i större utsträckning när det är fräga om att bestämma anskaffningstidpunkter.
De av mig föreslagna bestämmelserna bygger på nyemissionsreglerna vilket jag anser vara en naturlig utgångspunkt eftersom cn emission av ett konverterings- eller optionslån kan användas som ett alternativ till en nyemission. Anknytningen ull nyemissionsreglerna anser jag har gjorts på enklast tänkbara sätt. Jag är dock medveten om att reglerna om anskaffningstidpunkt för optionsrätter till köp av aktier, vilka jag senare skall
återkomma till. komplicerar systemet något. Å andra sidan ingår även
bestämmelserna om beräkning av anskaffningskostnad som en naturiig del i det av mig föreslagna regelsystemet. Detta bildar därför en enhet ur vilken ingen regel kan brytas ut utan att systemets logiska uppbyggnad går förlorad. Enligt min uppfattning leder länsstyrelsens förslag inte till någon
förenkling jämfört med mitt förslag. Jag kan heller inte finna att RSV:s
förslag om ytterligare schabloner leder till en bättre lösning.
Konvertibla skuldebrev och optionsrätter är aktieliknande handlingar. Deras värde bestäms i hög grad av kursen på bolagets aktie. Vid innehav av ett konvertibelt skuldebrev eller en optionsrätt får den skattskyldige därför del av aktiens värdestegring. Omvandlas skuldebrevet eller optionsrätten till en aktic övergår i princip värdestegringen till aktien. Med hänsyn till detta anser jag det felaktigt att räkna innehavstiden på aktien från den
dag då konverterings- eller opuonsrätten utnyttjades. I vissa fall skulle
därigenom värdestegringen bli fullt beskattad under en tväärsperiod trots att den före utbytet/nyteckningen endast skulle ha beskattats ull 4096. Detta är inkonsekvent och rubbar neutraliteten i beskattningen av olika
finansieringsformer. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har även anfört att regeln om anskaffningstidpunkt för en via optionsrätt förvärvad aktie kan vålla kom-
plikationer vid utnyttiande av förlustavdrag i fåmansbolag. Jag delar inte
länsstyrelsens farhågor. Den ändring i reglerna om anskaffningstidpunkt som jag nu föreslår påverkar i sig inte bedömningen av rätten till förlustav-
drag. En annan sak är att själva förekomsten av optionsrätter kan vara av
betydelse i sammanhanget (fr prop. 1983/84:63 s. 26).
Vad jag hittills anfört om bestämning av anskaffningstidpunkt har gällt företrädesrätter, konvertibla skuldebrev, optionsrätter och aktier, som
Prop. 1984/85: 193 | 41
förvärvats genom en konverterings- eller optionsrätt. dvs egendom som
efter avyttring skall realisationsvinstbeskattas enligt aktievinstreglerna i
35§ 3 mom. KL.
Skuldebrev utgivna i optionslån beskattas efter avyttring enligt bestämmelserna i 358 4 mom. KL. Reglerna om anskaffningstidpunkt är här betydligt enklare. En skattskyldig som deltar i en emission av skuldebrev anses enligt gällande rätt förvärva skuldebrevet vid teckningstillfället.
Detta gäller oavsett om den skattskyldige har företrädesrätt att teckna
länet eller ej. Detta är en följd av att sambandet med moderaktien anses brutet I och med emissionen. Förvärvas skuldebrevet genom köp eller
genom annat oneröst fång bestäms anskaffningstidpunkten på vanligt sätt
till den dag då bindande avtal om förvärvet ingås.
Kapitalvinstkommittén har inte föreslagit någon ändring av dessa regler.
Även remissinstanserna har godtagit nuvarande ordning. Jag biträder den
uppfattningen och föreslår därför ingen ändring av gällande regler på området.
2.9¶Beräkning av anskaffningskostnad
Mitt förslag: Innebörden av reglerna om anskaffningskoöstnad anges i nedanstående uppställning.
Värdepapper Akticågare Annan skattskyldig med inköpt
a) företrädesrätt b) konvertibelt c) optionsratt
skuldebrev
I Företrädesrätt O kr. köpeskillingen = -
2 Korvertibelt emissions- köpeskulingen för — köpeskillingen -
skuldebrev priset företrädesrätten + emissionsprisel
3 Skuldebrev ut- skuldebrevets skuldebrevets - -
givet i ett op- marknadsvärde marknadsvärde
tionslän vid emissionen! vid emissionen!
4 Optionsrätt skillnadsbelop- köpeskillingen för - köpeskillingen
pet mellan emis- företrädesrätten + sionspriset och restvärdet! skuldebrevets marknadsvärde
(restvärdet)
S Ny aktie
a) — via konverti- emisslionspriset köpeskillingen köpeskillingen -
beh skuldebrev för det konver- för företrädes- för det konver-
tibla skuldebre- rätten + emis- tibla skulde-
vet slonspriset för brevet
det konvertibla
skuldebrevet
b) via options- restvärdet + köpeskillingen - köpeskil-
rått nyteckningspriset för företrädes- lingen för op-
eller vid köp rätten + rest- tionsrätten +
köpeskillingen! värdet + ny- nytecknings-
teckningspriset priset eller vid
eler vid köp köp köpeskil-
köpeskillingen! lingen
! gäller ej om teckning av lånet skett före den I juli 1985.
Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.
Remissinstanserna: Sumtliga remissinstanser utom RSV och länsstyrelsen i
Göteborg och Bohus län ullstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Bäda dessa tnstanser tullstyrker förslaget att företrädesrättens anskaff-
ningskostnad skall vara 0 kr. för den aktieägare som deltar i en emission.
RSV anser i övrigt att reglerna är för svåröverskådliga och förordar en kraftig ökning av antalet schabloner. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län vill behålla nuvarande praxis.
Skälen för mitt förslag: När jag redogjorde för frägorna om anskaffningstidpunkten utgick jag från att emission av konvertibla skuldebrev och optionslån är alternativ till nyemission. Samma utgångspunkt är lämplig nu. Som jag nämnde i föregående avsnitt kan man med denna förutsättning som grund bygga ett logiskt och relativt enkelt system som innefattar både
anskaffningstidpunkter och anskaffningsvärden. Jag har tidigare utförligt
redogjort för de grundprinciper som jag anser bör tillämpas. Jag vill här endast understryka att principen innebär att anskaffningskostnaden får
föras över från ett värdepapper till ett annat vid utnyttjande av företrädes-,
konverterings- och optionsrätter på samma sätt som anskaffningstidpunk-
> ten får överföras utan hinder av att nägon eler några av dessa rätter
utnyttjas. Följande exempel belyser det nu sagda. Om en skattskyldig köper en företrädesrätt att delta i en emission av konvertibla skuldebrev och senåre säljer den aktie som han erhållit genom att utnyttja konverteringsrätten får han som anskaffningskostnad för aktien ta upp summan av köpeskillingen för företrädesrätten och emissionspriset för det konvertibla skuldebrevet. Givetvis får även eventuella kostnader i samband med konverteringen inräknas i aktiens anskaffningskostnad.
De särkilda regler som nu gäller för beräkning av anskaffningskostnad på värdepapper. t.ex. fond- och preferensaktiemetoden, genomsnittsberäkning för äldre aktier och schablonregeln, bör bli tillämpliga på konvertibla skuldebrev och optionsrätter. För skuldebrev utgivna i optionslån bör
således nu gällande regler om beräkning av anskaffningskostnad på vanliga
skuldebrev tillämpas med endast det tillägget att skuldebrevet vid cmissio-
nen skall åsättas sitt marknadsvärde. För företrädesrätternas del anser jag emellertid att det är nödvändigt att göra ett par undantag från gällande aktievinstregler. Vad jag åsyftar är dels hur anskaffningskostnaden skall
bestämmas för en aktieägare som deltar i en emission, dels schablonregelns tillämplighet. Jag skall nu behandla dessa frågor.
Kapitalvinstkommittén har föreslagit att anskaffningskostnaden för en
företrädesrätt som erhålls i en emission skall åsättas värdet 0 kr. Detta kan sägas avvika från gällande regler om beräkning av anskaffningskostnad.
En företrädesrätt är nämligen i princip likvärdig med en teckningsrätt till aktie och anskaffningskostnaden för företrädesrätten borde därför beräk-
nas på samma sätt som gäller för teckningsrätten. Denna anskaffningskostnad beräknas med en proportioneringsmetod tll ett belopp motsvarande den värdeminskning som moderaktien undergår vid emissionen. Samma propoörtioneringsmetod borde därför tillämpas på företrädesrätter. Detta skulle innebära att en del av moderaktiens anskaffningskostnad överförs
till företrädesrätten. Så långt föreligger knappast nägot större problem.
Men om företrädesrätten utnyttjas för teckning kompliceras situationen högst avsevärt. Företrädesrättens värde skall nämligen i ett sådant fall överföras tll det konvertibla skuldebrevet efter ull optionsrätten. I det fall
att skuldebrevet i ett optionslän är konvertibelt mäste värdeöverföringen
ske till såväl skuldebrevet som optionsrätten genom något slags fördel-
ningsmetod. Ännu mer komplicerad blir situationen om uniten består av
ett konvertibelt skuldebrev och flera optionsrätter. Härtill kommer att beräkningen av anskaffningskostnaden för ett konvertibelt skuldebrev eller en optionsrätt i de nu nämnda fallen alltid måste ske med tillämpning av den invecklade preferensaktiemetoden. Kommittén har ansett att en sådan beräkningsmetod blir alltför komplicerad. Av förenklingsskäl har därför
föreslagits att anskaffningskostnaden för aktieägarens företrädesrätt alltid skall sättas till Okr. Ingen del av moderaktiens anskaffningskostnad skall
således överföras vare sig till företrädesrätten eller optionsrätten. Remissinstanserna har genomgående ställt sig positiva till förslaget. Jag deltar kommitténs och remissinstansernas bedömning och föreslår således att förslaget skall genomföras.
Schablonregeln för beräkning av anskaffningskostnad finns i punkt 2b tredje stycket av anvisningarna till 368 KL. Enligt regeln får anskaffningskostnaden för en äldre börsnoterad aktie tas upp till 2592 av vad den skattskyldige erhållit för aktien vid avyttringen. Som jag tidigare nämnt bör schablonregelns tillämpningsområde utvidgas. Den bör också omfatta börsnoterade konvertubla skuldebrev och optionsrätter utgivna av bolag
vars aktier börsnoteras.
Schablonregeln är en renodlad förenklingsregel. Den är huvudsakligen avsedd att användas i de fall då svårigheter föreligger att utreda den verkliga anskaffningskostnaden. Enligt mitt förslag skall företrädesrättens anskaffningskostnad för aktieägaren bestämmas till Okr. En förenklingsregel är då obehövlig. Härtill kommer att dubbelt avdrag skulle komma att medges för en del av moderaktiens anskaffningskostnad om schablonregeln skulle få användas på företrädesrätterna. Jag föreslår därför att företrädesrätterna inte skall omfattas av schablonregeln.
2.10 Avdrag för realisationsförlust, m.m.
Mitt förslag: Avdrag för realisationsförlust vid avyttring av företrädesrätt, konvertibelt skuldebrev. optiwonsrätt och skuldebrev utgivet i ett optionslån skall medges I samma utsträckning som nu gäller för andra
värdepapper. Vinster på nämnda slag av värdepapper skall däremot
inte få kvittas mot förluster på premieobligationer.
Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt. Därutöver har kommittén föreslagit alt avdrag skall medges för den förlust som uppkommer om
en optionsrätt är värdelös vid optionstidens slut samt att vinster på börsnoterade konvertibla skuldebrev skall kunna kvittas mot förluster på pre-
mieobligationer I samma utsträckning som är fallet i fråga om vinster på börsaktier.
Remissinstanserna: Flertalet har tillstyrkt eller lämnat förslaget utan cerinran. Ett par remissinstanser anser att förslaget om avdragsrätt för en vid optionstidens slut värdelös optionsrätt innebär ett sådant brott mot nuvarande ordning för behandlingen av realisationsförluster att det inte bör genomföras. Näringslivets skattedelegation hemställer att kvittning får ske mellan förluster på premicobligationer och vinster på optionsrätter.
Skälen för mitt förslag: Rätten till avdrag för realisationsförlust regleras i
punkt 3 och 4 av anvisningarna till 365 KL. Kaptialvinstkommittén har
föreslagit att dessa bestämmelser skall omfatta förluster som uppkommer
vid avyttring av nu ifrågavarande värdepapper. Kommittén har därtill föreslagit en viss utvidgning i avdragsreglerna så att förluster som uppkommer vid avyttring av premieobligationer, utfärdade år 1980 eller tidigare, blir avdragsgilla mot vinster som uppkommer på konvertibla skuldebrev inregistrerade vid Stockholms fondbörs.
Remissinstanserna har inte haft nägra invändningar mot att allmänna regler för realisationsförluster skall få tillämpas på konvenibler och optionsrätter. Detta är också i linje med gällande rätt. Jag delar den uppfattningen.
Vad sedan beträffar förslaget om avdragsrätt för en vid optionstidens slut värdelös optionsrätt är att märka att en sådan avdragsrätt är en nyhet
på ifrågavarande beskattningsområde. Vid realisationsvinstbeskattningen gäller nämligen alltsedan lagstiftningens ullkomst att endast realiserade, dvs. genom avyttring uppkomna, vinster och förluster beaktas. Ett avytt-
ringskrav har säledes uppställts som en primär förutsättning för att realisa-
tionsvinstbeskattning över huvud taget skall komma ifråga.
För att frångå kravet på avyturing för ett visst slag av värdepapper i en speciell situation bör enligt min mening krävas tungt vägande skäl. För en sädan avdragsrätt har kommittén i första hand anfört att avdragsrätten är
Prop. 1984/85: 193 4 än
erforderlig för att symmetri skall erhållas i beskattningen. Enligt kommitténs förslag skall såväl optionsrätter som skuldebrev utgivna i optionslån
beskattas enligt reglerna 1 35§ 3 mom. KL. Härigenom tar, enligt kommittén, värdestegringen på skuldebrevet och den beloppsmässigt exakt lika stora förlusten på en värdelös optionsrätt beskattningsmässigt ut varandra.
Jag har emellerud tidigare av olika skäl funnit det mindre lämpligt att nu ändra beskattningsreglerna för skuldebrev. Det betyder bl.a. att värdesteg-
ringen på skuldebreven tills vidare skall beskattas enligt nu gällande regler,
vilket i sin tur kan komma att innebära att värdestegringen blir obeskattad. Jag har visserligen också förklarat att jag inte anser det rimligt att denna värdestegring på sikt blir helt obeskattad. I den föreliggande situationen ar
jag emellertid inte beredd att genomföra en så genomgripande ändring av
realisationsvinstreglerna, som det skulle innebära att införa en avdragsrätt för förluster som uppkommit utan att avyttring skett. Det förtjänar i sammanhanget att päpekas att optionsrätter f.n. är föremål för livlig omsättning. Det är uppenbarligen så att intresse finns för satsningar i optionsrätter. trots att en eventuell framtida förlust genom att rätten vid optionsti-
dens utgång är värdelös inte är avdragsgill.
Vad sedan beträffar kommittéförslaget om kvittning av förluster på vissa premicobligationer mot vinster på börsnoterade konvertibla skuldebrev vill jag anföra följande.
Genom lagstiftning år 1981 begränsades rätten till avdrag för förluster
som uppkommit vid avyttring av premieobligationer. En sådan förlust får
nu enligt huvudregeln endast användas för kvittning av vinster på premicobligationer. Förluster på premieobligationer som utfärdats år 1980 eller tidigare får dock även kvittas mot realisationsvinster på börsnoterade aktier och på andelar i vissa aktiefonder.
Betydelsen av den särskilda regeln om kvittning av förluster mot vinster på börsaktier kommer att minska vartefter premieobligationer som omfattas av bestämmelsen inlöses. För förluster som uppkommer efter är 1990 kommer regeln att sakna betydelse.
Jag kan i och för sig hålla med om att önskemålet om lika behandling av aktier och konvertibler talar för att kvittningsregeln bör utvidgas till att avse även vinster på konvertibler och eventuellt också. som Näringslivets skattedelegation begärt, vinster på optionsrätter. Kvittningsregeln kommer emellertid inom en inte alltför avlägsen framtid att ha spelat ut sin roll.
Att då föra in nya slag av värdepapper under regelns tillämpningsområde syns knappast motiverat. Med hänsyn till främst kvittningsbestämmelsens karaktär av övergängsregel avstår jag frän att föreslå en utvidgning av dess tillämpningsområde.
2.1! Beskattningen av upplupen ränta på konvertibla skuldebrev
Mitt förslag: Vid avyttring av ett konvertibelt skuldebrev skall den ersättning som överlätaren erhåller i form av upplupen ränta. i likhet
med vad som f.n. gäller, beskattas som inkomst av kapital (ränta)
Kapitalvinstkommitténs förslag: Ersättningen för den upplupna räntan skall ingå som en delpost vid realisationsvinstberäkningen. Den skall alltså inte anses utgöra inkomst av kapital.
Remissinstanserna: Flertalet tillstyrker Kommitténs förslag eller lämnar det
utan erinran. Några remissinstanser avstyrker förslaget. De framhåller
främst vederlagets räntekaraktär och risken för kringgåendeåtgärder.
Skälen för mitt förslag: Frågeställningen rör gränsdragningen mellan ränta och kapitalvinst. Den omfattas med andra ord av det utredningsuppdrag
som kapitalvinstkommittén f.n. arbetar med. Frågan om hur upplupen ränta skall beskattas är gemensam för en rad räntebärande värdepapper. Vissa skäl talar således för att den nu aktuella frågan inte bör behandlas
isolerad från andra likartade fall. Härtill kommer att den föreslagna ordningen kan öppna vägen för transaktioner av skatteflyktskaraktär. På
grund härav föreslår jag inte någon ändring i den skattemässiga behandlingen av upplupen ränta på de konvertibla skuldebreven. Sådan upplupen ränta bör således alltjämt beskattas som inkomst av kapital.
2.12 Realisationsvinstbeskattning i övrigt och utdelningsbeskattning 2.12.1 Realisationsvinstbeskattning
Mitt förslag: Bestämmelserna i 35 och 36 §§ kommunalskattelagen skall även i övrigt gälla för konvertibla skuldebrev och optionsrätter. För företrädesrätter skall bestämmelserna gälla i samma utsträckning som
nu är fallet för teckningsrätter till aktier.
Bestämmelsen i 53§ I mom. kommunalskattelagen om skattskyldighet vid avyttring av aktier vid utflyttning från riket skall även omfatta avyttring av konvertubla skuldebrev och optionsrätter.
Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.
Remissinstanserna: Samtliga har tillstyrkt förslaget elter lämnat det utan erinran.
Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare nämnt bör konvertibla skuldebrev och optionsrätter vid avyttring beskattas på samma sätt som aktier. Som
en följd av detta bör bestämmelserna 135§ 3 mom. KL om strukturrationalisering och tvångsavyttring bli tillämpliga på dem. Det kan ske utan att lagrummet ändras.
Konveruibla skuldebrev och optionsrätter kan användas av en skattskyldig för att uppnå i princip samma beskattningsresultat som kan ästadkom-
mas med hjälp av aktier. Bl.a. skulle vissa skatteflyktsregler kunna kring-
gås genom användning av dessa värdepapper helt eller delvis i stället för
aktier. Jag föreslär därför att skaueftlyktsreglerna 1358 3 mom. KL om fastighetsöverlåtelser, vinstbolagstransaktioner och interna aktieöverlä-
telser utvidgas så att de även omfattar konvertibla skuldebrev och optionsrätter samt i det sist nämnda fallet även företrädesrätter, Motsvarande tillägg bör även göras 1538 I mom. KL beträffande skattskyldighet för realisationsvinster vid utflyttning från landet.
I anvisningarna ull 368 KL bör bestämmelserna om termins- och blankningsaffärer även omfatta konvertibler, optionsrätter och företrädesrätter.
2.12.2 Utdelningsbeskattning
Mitt förslag: Utdelningsbeskattning skall inte ske av aktieägare som
deltar i konverterings- och optionslån.
Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.
Remissinstanserna: Samtliga har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan
erinran.
Skälen för mitt förslag: Jag har tidigare framhållit att emissioner av konverterings- och optionslån i beskattningshänseende bör jämställas med nyemissioner.
Nyemissioner sker i Sverige regelmässigt på sådana villkor att teckningsrätten får ett visst värde för en aktieägare som med företrädesrätt deltar i en emission. Någon utdelningsbeskattning sker dock inte av aktie-
ägaren i ett sådant fall. Det beror på att denne vid en nyemission endast
bereds möjlighet att behälla sin andel i bolagets förmögenhet.
Nceutraliteten i beskattningen mellan de nämnda finansieringsformerna kräver likställighet i detta hänseende. Utdelningsbeskattning bör därför inte utlösas vid en emission av eu konverterings- eller optionslån. Detta överensstämmer med nu gällande praxis. Det är därför obehövligt att
reglera frågan.
Vad jag nu sagt gäller endast om emissionen sker på normala villkor. Om emissionsvillkoren däremot är sådana att skuldebrevet i ett optionslån fär eu värde vid emissionstillfället som överstiger emissionspriset blir situationen annorlunda. I ett sådant fall får en aktieägare som deltar i emissionen utdelning från bolaget med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan
skuldebrevets marknadsvärde och emisstonspriset. Utdelningsbeskattning skall då ske för skillnadsbeloppet. En aktieägare utdelningsbeskattas nämligen om denne får ut egendom från bolaget utan vederlag eller för vederlag
som understiger den erhållna egendomens marknadsvärde. Vid en emission av konvertibla skuldebrev bör på motsvarande sätt utdelningsbe-
skattning ske om det rena skuldebrevsvärdet på konvertibeln överstiger emisslonspriset.
Vad jag nu sagt innebär sammanfattningsvis följande. Konverterings-
och opuonstån skall inte kunna användas för att kringgå principen om
dubbelbeskattning av utdelning från ett aktiebolag. Är emissionsvillkoren sädana att det rena skuldebrevsvärdet överstiger emissionspriset kommer utdelningsbeskattning att utlösas. Däremot inträder en sådan beskattningseffekt inte på grund av att konverterings- eller optionsrätten har ett värde.
2.13¶Övriga typer av optionslän
Mitt förslag: Vid emissioner av optionslån som består av ett skuldebrev
och en optionsrätt att köpa en redan existerande aktie (Köpoption),
skall samma regler tillämpas som föreslås för optionslån i vilka options-
rätten ger rätt till nyteckning av en aktie med undantag för att ingen anskaffningstidpunkt får räknas tillbaka till dagen för förvärvet av den aktie som grundat en eventuell företrädesrätt att delta i lånet.
Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt med det undantaget att en med stöd av optionsrätt inköpt aktie anses anskaffad vid tidpunkten för utnyttjandet av optionsrätten.
Remissinstanserna: Samtliga har tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.
Skälen för mitt förslag: Vad jag hittills anfört har — vad beträffar options-
lånen — uteslutande gällt sådana lån som omfattat optionsrätter till nyteckning. Under år 1984 har emellertid på marknaden förekommit en annan typ av optionslån i vilket ett skuldebrev förenats I en unit med en optionsrätt att köpa en redan existerande aktie. Ett sådant optionslån företer stora likheter med ett vanligt. aktiebolagsrättsligt optionslån. Den
likartade konstruktionen av dessa länetyper leder i stort sett till samma
beskattningskonsekvenser i de båda fallen. Bl.a. kan fiktiva realisations-
förluster tillskapas i samma utsträckning, Med hänsyn till detta och då lån med köpoptioner kan komma att få betydande ekonomisk omfattning anser jag det lämphigt att regticra även dem.
I stort sett kan de regler jag tidigare föreslagit för lån med nytecknings-
optioner tillämpas även på den nu aktuella lånetypen. Detta innebär bl.a.
att en köpoption som emitterats gemensamt med ett skuldebrev kommer att beskattas enligt aktievinstreglerna. Några undantag är dock nödvändiga. Jag skall nu diskutera dessa undantag.
Ett optionslån, i vilket optionsrätten avser en rätt att nyteckna en aktie. är ett direkt alternativ till en nyemission. När jag förslagit beskattnings-
regler för sådana lån har jag så längt som möjligt utgått från de regler som
gäller vid nyemissioner.
Avser optionslånet en rätt att köpa en redan existerande aktie saknar
Jänet helt nvemissionskaraktär. Det innebär att sambandet mellan optionsrätten och den aktie som grundat en eventuell företrädesrätt att delta i
lånet bör anses brutet genom emissionen på samma sätt som gäller för
skuldebrevet. Någon tillbakaräkning av anskaffningstidpunkten till dagen för förvärvet av moderaktien bör därför inte tillåtas. Detta gäller samtliga typer av värdepapper — företrädesrätt, skuldebrev. optionsrätt och nyköpt
aktie — som kan förekomma i samband med emissionen. Utnyttjas en
köpoption för förvärv av en aktie anses akuen enligt gällande rätt anskaftfad vid tidpunkten för utnyttjandet av optionsrätten. Kommittén föreslår ingen ändring på den punkten. Som jag tidigare påpekat anser jag dock att
en sådan regel är inkonsekvent. En värdestegring på aktien leder till en
motsvarande värdestegring på optionsrätten. Om denna innehafts tvä är eller längre när utnyttjandet sker och aktien förvärvas skulle den värdestegring som skett före utnyttjandetidpunkten bli skattepliktig till 100 9c
trots att den förut endast varit skattepliktig till 4052. Om anskaffningstidpunkten i stället fick räknas tillbaka till tidpunkten för förvärvet av företrä-
desrätten eller optionsrätten skulle den nu pätalade inkonsekvensen bortfalla. En annan fördel med en sådan bestämmelse är att regelsystemet för
beräkning av anskaffningstidpunkt blir mer enhetligt. Av dessa skäl föreslår jag att anskaffningstidpunkten för en med stöd av en köpoption förvär-
vad aktie bör bestämmas till den dag då företrädesrätten eller optionsrätten förvärvades.
I övrigt anser jag att de regler som jag föreslagit för vanliga optionslån bör bli tillämpliga på optionslån där optionsrätten avser köp av en redan existerande aktie. Jag vill emellertid tillägga följande. Den nu diskuterade typen av optionslån saknar nycmissionskaraktär. Av detta följer att frågan om utdelningsbeskattning måste bedömas enligt allmänna regler. Sker emissionen till underkurs skall därför utdelningsbeskattning ske hos den aktieägare som deltar 1 emissionen.
I min framställning har jag hitulls uppehållit mig vid optionslån i vilka optionsrätten är avskiljbar. HF aktiebolagslagen ges emellertid utrymme för optionslåneemissioner där optionsrätten kan avskiljas från skuldebrevet endast i en situation, nämligen då rätten utnyttjas för nyteckning. Jag skall
nu nägot beröra den låneformen.
Fill att börja med vill jag understryka att den formen till dags dato saknat
praktisk betydelse. Såvitt bekant har nämligen inte några skuldebrev med
4 Riksdagen 1984/85.1 saml. Nr 193
icke avskiljbara optionsrätter utgetts I Sverige. Det är också svårt att se fördelarna med ett sådant optionslån jämfört med konverteringslån eller optionslån med avskiljbara optionsrätter.
Behovet av uttryckliga bestämmelser för beskattningen av vinster på
denna typ av lån synes därför i och för sig begränsat. Enligt min mening bör emellertid den ordning för beskattningen av optionslån med avskiljbara
optionsrätter som jag föreslår tillämpas även I fråga om lån där optionsrätten endast kan skiljas från skuldebrevet vid nyteckningstidpunkten. Optionsrätten i ett sådant lån kommer att beskattas enligt 35§ 3 mom. KL medan skuldebrevsdelen beskattas enligt 4 mom. samma paragraf. Den
uppdelning av emissionspriset som måste göras får ske efter en teoretisk beräkning av skuldebrevsvärdet vid teckningen. Vad jag förut angett om anskaffningstidpunkt och anskaffningskostnad för företrädesrätt, optionsrätt och aktie som förvärvas med stöd av en optionsrätt kommer också att gälla.
2.14 Bolagets beskattning
Mitt förslag: Ett bolag som emitterar optionslån skall inte medges
avdrag för skillnaden mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde, s.k. kapitalrabatt.
Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.
Remissinstanserna: Flertalet godtar förslaget eller lämnar det utan erinran. Ett antal remissinstanser anser dock att bolaget bör medges avdrag. De framhåller främst att underkursen på skuldebrevet utgör en räntekostnad för bolaget samt att avdragsrätt erfordras för att neutralitet i skattehänseende skall uppnås mellan de olika finansteringsformerna.
Skälen för mitt förslag: Ett aktiebolags utgifter för anskaffande av kapital utgör avdragsgilla omkostnader vid taxeringen. Härigenom blir bl.a. den ränta som ett bolag betalar till sina långivare avdragsgill. Ger ett bolag ut
ett lån till underkurs, föreligger också avdragsrätt för skillnaden mellan skuldebrevets nominella belopp och det belopp som det låntagande bolaget får in vid utgivningen. Enligt rådande praxis för optionslån (se bl.a. RÅ 79
1:97) är ett bolag däremot inte berättigat ull avdrag för skillnaden mellan
emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde vid emissionen, den
s.k. kapitalrabatten. Att en underkurs kan sägas uppkomma beror främst på alt ett optionslån utges med en räntesats som understiger gällande
marknadsränta för motsvarande lån utan optionsrätter. Optionslån skulle
därför kunna sägas vara utgivna ull underkurs. Det har därför hävdats att
bolaget vid återbetalningen av ett sådant lån — vilket sker till skuldebre-
vens nominella belopp — i själva verket betalar ett slags räntekompensation till längivaren motsvarande underkursen. Enligt de kritiska remissinstanserna borde beloppet därför utgöra en för det låntagande bolaget
avdragsgill omkostnad. Enligt min uppfattning finns visst fog för det nyss angivna synsättet. Mitt
förslag om cmissionsprisets fördelning kan också sägas förstärka argumenten för avdragsrätt. Långivarens ingångsvärde på skuldebrevet skall fastställas till dess marknadsvärde. Från denna utgångspunkt kan det hävdas att han egentligen endast lånat bolaget ett belopp motsvarande skuldebrevets marknadsvärde. Det överskjutande beloppet skulle då utgöra något slag av tillskott till bolaget.
Situationen är dock inte så enkel som jag nu beskrivit den. Det är nämligen så att de bolag som emitterat optionslån har redovisat hela det nominella skuldebrevsbeloppet som skuld i sin bokföring och alltså ingen del som tillskott. Med detta sätt att redovisa kommer underkursen aldrig att avspegla sig i bolagets räkenskaper. Nägon kapitalrabatt kommer alltså inte fram som kostnad i bokföringen. Enligt vad jag erfarit anses detta sätt
att behandla optionslånen stå i överensstämmelse med god redovis-
ningssed.
Av 41 8 KL följer att inkomst av rörelse skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär bl.a. att bolagets taxering skall ske på grundval av dess bokföring. Bolagets intäkter och kostnader skall således framgå av bokföringen. Som jag nyss framhöll framkommer ingen kapital-
rabatt i bolagets bokföring enligt nu rådande redovisningspraxis för op-
tionslån. Med hänsyn till regeringsrättens praxis skulle avdragsrätt för kapitalrabatt kräva en uttrycklig reglering i skattelagstiftningen. Enligt min
mening är det inte motiverat att tillskapa en sådan särskild avdragsregel som medför en avvikelse mellan bokföringen och den skattemässiga be-
handlingen.
Något civilrättsligt hinder för bolagen att i bokföringen uppdela det inflytande emissionspriset i en skulddel och en tillskottsdel torde inte föreligga. Huruvida en sådan förändring kommer att göras framdeles kan inte nu bedömas. Men även med antagandet att bolagen i framtiden redovisar sina optionslån på angivet sätt och att detta dessutom anses överensstämma med god redovisningssed anser jag det inte klart att avdrag skall medges för skillnaden mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde.
I denna fråga bör nämligen också långivarens beskattning beaktas. Van-
ligtvis eftersträvas s.k. reciprocitet i beskattningen, dvs en samordning av
intäkter och avdrag. Som ett exempel kan nämnas att om en långivare beskattas för en ränteintäkt bör samma räntebelopp utgöra en avdragsgill
kostnad för låntagaren. Det står inte helt klart hur långivaren i framtiden
kommer att beskattas för värdestegringen på skuldebreven. En följd av detta blir att det inte heller är klart hur det låntagande bolagets beskattning
bör utformas I detta avseende.
Man bör vidare överväga hur neutralitetsprincipen bäst skall tillgodoses. Som jag Udigare nämnt är det min avsikt att försöka åstadkomma beskattningsregler som gör bolagets val av finansicringsform så lite beroende av dessa regler som möjligt. Det måste emellerud sägas att en absolut neutralitet torde vara närmast omöjlig att uppnå I den nu aktuella frågan. Om vi jämför ett obligationslån, ett konverteringslån och ett optionslån med varandra kan nämligen följande konstateras.
Obligationslånet kan antas bli emitterat till marknadsmässig ränta medan
konverterings- och optionslånet asätts en betydligt lägre räntesats. Skulde-
brevet I optionslänet erhåller sitt marknadsvärde vid emissionen. Den
totala avkastningen på detta — formell skuldebrevsränta och värdestegring
upp till det nominella beloppet — motsvarar avkastningen på obligationen,
som löper med marknadsmässig ränta. Marknadsvärdet på det i options-
lånet utgivna skuldebrevet sätts nämligen så att dess avkastning totalt sett
blir marknadsmässig. Den ränta som bolaget betalar på obligationslånet är
avdragsgill vid taxeringen. För att uppnå neutralitet från bolagets synpunkt mellan dessa två finansieringsformer borde därför såväl den formella skuldebrevsräntan som underkursbeloppet på optionslånet vara avdragsgill. Så långt kan neutralitetsprincipen sägas vara entydig.
När en jämförelse sedan sker med ett konverteringslån ger den däremot inte till resultat att neutraliteten upprätthålls. De i Sverige utgivna konverteringslånen har i allmänhet haft en räntesats som legat mellan marknads-
räntan på obligationslån och den formella räntan på optionslån. Neutralitet
i beskattningen ur bolagets synvinkel mellan de olika låneformerna skulle därför förutsätta att även det konvertibla skuldebrevets emissionspris uppdelas i en skulddel och en tillskottsdel. En sädan uppdelning tillämpas inte och det är tveksamt om den över huvud taget är ullåten. Man bör därför
utgå från att det vid emissionen av konverteringslån inte kan uppstå någon
avdragsgill kapitalrabatt. Om en sådan rabatt blev avdragsgill på optionslån skulle konverteringslånen uppenbarligen diskrimineras och förmodligen bli ointressanta för bolagen. Bolagets kostnad för ett sådant lån skulle nämligen bli avsevärt högre än för såväl obligationslån som optionslån. På det senare skulle. med de nu angivna förutsättningarna, bolagets avdrag i
princip motsvara den likaledes avdragsgilla. marknadsmässiga räntan på optionslånet. För konverteringslånet blev den avdragsgilla kostnaden avsevärt lägre. Bolagen kan åstadkomma neutralitet endast genom att höja räntan på konverteringslånen till marknadsmässig nivå. Men detta skulle förta en av de främsta fördelarna med sådana län, nämligen möjligheten att hälla de löpande räntebetalningarna på en så låg nivå som möiligt. Som jag nyss antydde torde resultatet av en avdragsrätt för kapitalrabatt på op-
tionslån alltsa bli att skattereglerna kraftigt skulle missgynna konverte-
ringslåneformen. Avdragsrätten skulle således motverka neutraliteten i
skattehänscende mellan de olika finansieringsformerna.
'n '
Det skulle visserligen kunna invändas att ett motsvarande resonemang kan föras om avdrag för kapitalrabatt inte medges. I ett sådant fall borde ett vanligt obligationslän gynnas eftersom det bäst tillgodoser kravet på att
kostnaderna för kapitalanskaffning skall vara avdragsgilla. Jag är emeller-
tid inte övertygad om att ett sådant synsätt är korrekt. Dels är obligationslån cn renodlad läneförm till skillnad från konverterings- och optionslån.
dels visar erfarenheten att nuvarande ordning — där avdrag för kapitalrabatt inte medges — ger utrymme för alla finansieringstformer. Jag är naturligtvis medveten om att möjligheten till avdrag för fiktiva realisationsförluster på optionslånen påverkat bolagen vid val av finansieringsform,
älminstone under år 1984. Detta kan emellertid inte vara enda anledningen till att optionslånen använts. Trots allt är längivarens skattesttuation av
underordnat intresse för bolagen. Bolagen har emitterat konverteringsoch optionslån trots att de varit medvetna om att endast den låga, formella skuldebrevsräntan varit avdragsgill. Detta tyder i sin tur på att dessa finansieringsformer har ansetts utgöra i vart fall likvärdiga alternativ till
obligationslån. Det är alltsa fullt möjligt att neutraliteten i skattehänseende
mellan dessa finansieringsalternativ bäst tillgodoses om avdrag för kapitalrabatt inte medges. Jag vill särskilt framhålla att neutraliteten alltsä kan vara oberoende av vad som anses utgöra god redovisningssed för konver-
terings- och optionslän.
De överväganden som jag nu redovisat leder till slutsatsen att avdrag för
kapitalrabatt inte bör medges. För att ingen tvekan skall råda om vad som
skall gälla i detta hänseende — oavsett den bokföringsmässiga behandlingen av länen — anser jag det lämpligt att ett uttryckligt avdragsförbud införs.
Den framtida utvecklingen på kapitalmarknaden och redovisningsområdet samt eventuella lagstiftningsåtgärder beträffande beskattningen av värdestegringen på skuldebrev utgivna i optionslän får visa om behov finns av en omprövning av mitt ställningstagande.
2.15 Förmögenhetsbeskattningen
Mitt förslag: Innehav av en optionsrätt tull nyteckning eller köp av aktier skall förmögenhetsbeskattas om rätten är föremål för omsättning
på kapitalmarknaden. Optionsrätten skall tas upp till sitt marknads-
värde.
Optionsrätter. som inte omsätts, skall inte utgöra förmögenhetsskat-
tepliktig tillgång. För konvertibla skuldebrev och skuldebrev utgivna i optionslån skall
nuvarande regler gälla.
Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.
Remissinstanserna: Samtliga instanser godtar principen om förmögenhets-
beskattning av optionsrätter. Flertalet tillstyrker kommitténs förslag eller lämnar det utan erinran. Ett antal remissinstanser anser dock att options-
rätter i bolag, vars aktier inte är inregistrerade på börsen, skall värderas till ett till 3077 reducerat marknadsvärde, vilket ligger i linje med den värderingsregel som gäller för aktier i bolaget. Det framhålls att det inte är rimligt att en optionsrätt skall kunna bli värderad till ett högre belopp än aktien I samma bolag. Aktiespararnus riksförbund anser att börsnoterade aktier bör tas upp till 5076 av marknadsvärdet och att motsvarande värde-
ringsregel också bör gälla för bolagets optionsrätter.
Skälen för mitt förslag: Enligt gällande rätt förmögenbhetsbeskattas konvertibla skuldebrev och skuldebrev utgivna i optionslån. Detta förhållande skall självfallet gälla även för framtiden. Jag kommer därför i det följande endast att ta upp optionsrätterna till behandling.
Optionsrätter omnämns inte i den uppräkning av värdepapper som finns i 3§ I mom. d) lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. SFL. I ett avgörande av regeringsrätten (RÅ 83 1:90) har fastslagits att en optionsrätt till köp av aktie, utställd av en privatperson, inte skall förmögenhetsbe-
skattas. Det är sannolikt att motsvarande gäller för optionsrätter utgivna i optionslän. Kapitalvinstkommittén och remissinstanserna är ense om att optionsrät-
ter bör förmögenhetsbeskattas. Enighet föreligger vidare om att beskatt-
ningen bör begränsas till marknadsmässigt omsatta optionsrätter och — med ett undantag — att det är det noterade värdet som skall gälla som
förmögenhetsvärde på optionsrätter i börsnoterade bolag. För egen del kan jag ansluta mig till den här redovisade uppfattningen. Något skäl att avvika
från gällande värderingsprinciper beträffande börsbolag anser jag inte före-
ligga.
Det råder däremot en viss oenighet om hur optionsrätter i icke börsnoterade bolag bör värderas. De bolag som åsyftas är de marknadsbolag, vars
aktier omsätts vid sidan av fondbörsen, främst OTC-bolag. Aktierna i ett
sådant bolag förmögenhetsvärderas till 3062 av substansvärdet. Det kan
därför hävdas att optionsrätter i dessa bolag skall få värderas på motsva-
rande sätt som bolagets aktier eller efter någon annan mera förmånlig grund än marknadsvärdet. I den frågan gör jag följande bedömning.
Jag delar den av kapitalvinstkommittén framförda uppfattningen att de
skäl som föranledde den särskilda värderingsregeln för aktier i marknads-
bolag, som inte är inregistrarde på börsen. saknar bärkraft när det gäller
optionsrätter. Syftet med den förmånliga aktievärderingsregeln är nämligen att huvudaktieägarens/ägarnas förmögenhetsskattesituation inte skulle
förändras när bolagets aktier marknadsintroducerades vid sidan av fond-
börsen. Det får vidare anses angeläget att de optionsrätter som omsätts på
marknaden värderas efter samma grunder. Skulle exempelvis optionsrätter
Prop. 1984/85: 193 in in
som givits ut av OTC-bolag tas upp till ett lägre värde än marknadsvärdet
favoriseras placeringar i sådana optionsrätter jämfört med innehav av optionsrätter som ges ut av börsbolag. Det hittills sagda talar entydigt för
att marknadsvärdet bör vara värderingsnorm för alla opuonsrätter som
omsätts på marknaden. Mot en enhetlig värdering talar å andra sidan att aktierna I icke börsnoterade bolag värderas efter helt andra grunder än marknadsvärdet. En
sakligt sett omotiverad skillnad i värderingen av akter och optioner ut-
givna av samma bolag skulle uppkomma om optionsrätter skall tas upp till marknadsvärdet. Som framgått är det inte möjligt att uppnå en från alla utgångspunkter
tilltalande lösning. Mina överväganden har lett fram ull slutsatsen att intresset av enhetliga värderingregler för optionsrätter som omsätts på marknaden bör tillmätas avgörande betydelse. Jag biträder således kommitténs förslag att alla marknadsmässigt omsatta optionsrätter skall utgöra skattepliktig förmögenhet och tas upp till marknadsvärdet.
Några ändringar i förmögenhetsbeskattningen i övrigt är inte påkallade i
det nu aktuella sammanhanget. Konvertibla skuldebrev och skuldebrevet i
ett optionslån kommer således även framdeles att förmögenhetsbeskattas
enligt gällande allmänna bestämmelser för värdepapper.
2.16¶Övergångsbestämmelser
Mitt förslag: De nya bestämmelserna skall träda i kraft den I juli 1985
och tillämpas på alla avyttringar som sker efter ikraftträdandet med
följunde undantag.
1. Har en skattskyldig vid ikraftträdandet innehaft ett konvertibelt skul-
debrev fem år eller längre får han som ingångsvärde på skuldebrevet
alternativt använda skuldebrevets marknadsvärde vid ikraftträdan-
det.
ta . Regeln om emissionsprisets fördelning skall inte gälla för skuldebrev
och optionsrätter som utgetts före ikraftträdandet.
3. Schablonregeln för beräkning av anskaffningskostnad (25-procentre-
geln) får inte användas för optionsrätter som utgetts före ikraftträ-
dandet.
4. Det nu gällande avdragsförbudet för förluster på skuldebrev utgivna i
optionslän skall tillämpas vid avyttringar av skuldebrev efter ikraft-
trädandet om teckning av skuldebrevetr skett före den I juli 1985.
Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget eller
lämnat det utan erinran. Några instanser. bl.a. Näringslivets skattedelega-
tion föreslår att nu gällande regler skall tillämpas även efter ikraftträdandet
på konvertibla skuldebrev som vid ikraftträdandet innehafts fem år eller
längre. Ett annat förslag som framförts är att nuvarande bestämmelser skall tillämpas på redan utgivna konvertibler.
Skälen för mitt förslag: Med hänsyn till att den särskilda lagstiftning som gäller på området med verkan från december 1984 är av tillfällig karaktär bör de nya bestämmelserna träda i kraft snarast. Jag föreslar därför att de
ska gälla fr.o.m. den I juli 1985.
I och med ikrafiträdandet kommer i vissa avseenden att gälla regler som starkt avviker från de nuvarande. Vad jag främst åsyftar är dels att en evig realisationsvinstbeskattning ersätter den nu tidsbegränsade för konvertibla skuldebrev. dels att emissionspriset I ett opturonslån skall fördelas på unitens delar vilket inte sker nu. Frågan uppkommer därför om särskilda övergångsregler bör införas.
Näringslivets skattedelegation har hemställt att de nya reglerna inte skall
bli tillämpliga på konvertibla skuldebrev som vid ikraftträdandet innehafts
fem år eller längre. Från de börsbolag som utgew konvertibla skuldebrev har i särskilda skrivelser till finansdepartementet yrkats att redan utgivna
konvertibla skuldebrev inte skall omfattas av de nya bestämmelserna.
Enligt min uppfattning skulle sådana mer eller mindre långtgående lösningar medföra vissa nackdelar. Störningar på marknaden skulle kunna
uppkomma till följd av att olika förutsättningar skulle gälla för konvertibla
skuldebrev utgivna i samma lån men med olika innehavstid. Beskattnings-
reglerna skulle således inte verka neutralt. Vidare måste två parallella
beskattningssystem tillämpas under en relativt lang tid. Detta skulle avsevärt försvära den praktiska tillämpningen för såväl skattskyldiga som taxeringsmyndigheter. Dessa olägenheter är enligt min mening så stora att jag inte anser det lämpligt att införa övergångsbestämmelser av det slag som yrkats. Jag anser således att de nya reglerna skall gälla för alla konvertibla skuldebrev, oavsett innehavstidens längd i det enskilda fallet.
Vid tidigare ändringar i realisationsvinstlagstiftningen har ibland särskil-
da övergångsbestämmelser införts. Det har emellerud också förekommit
att de nya reglerna gjorts omedelbart tillämpliga utan undantag och detta även i de fall då beskattningen skärpts. Som ett exempel kan jag nämna att
inga övergängsbestämmelser ansågs behövliga när evig realisationsvinstbeskattning infördes på aktier år 1966. Den dåvarande departementschefen anförde som skäl för detta att en aktieägare som enligt de gamla reglerna
kunde avyttra sina aktier skattefritt hade att välja mellan att göra detta före
den nya lagstiftningens ikraftträdande eller att behålla aktierna över denna
tidpunkt och vid en senare försäljning bli beskattad enligt de nya reglerna.
Det finns i och för sig inget grundlagsenligt hinder mot en sådan lösning av övergängsfrågorna. Emellertid anser jag det rimligt att innehavare av konvertibla skuldebrev. som före ikraftträdandet kan avyttra skuldebreven
skattefritt, inte beskattas för den vinst de därigenom hade kunnat erhålla. Detta kan åstadkommas genom att den värdestegring som det konvertibla skuldebrevet undergätt fram till dagen för ikraftträdandet undantas från
beskattning. En bestämmelse av den innebörden har också den positiva
effekten att risken för störningar på konvertibelmarknaden före ikraftträ-
dandet i stort sett torde bortfalla.
Även för optionsläånens del anser jag det möjligt att göra övergångsreglerna relativt enkla. Att helt undvika sådana regler är dock enligt min mening inte möjligt. Den faktiska situationen torde nämligen vara den att
många för att inte säga de flesta långivare redan har avyttrat det skulde-
brev de erhöll vid emissionen. Dessa skattskyldiga har därför redan utnvtt-
jat hela ingängsvärdet — dvs. unitens emissionspris — som avdragsgill
omkostnad vid realisationsvinstberäkningen. Någon omfördelning av emissionspriset i efterhand kan inte komma ifråga för dem. En sådan
omfördelning skulle leda till ett tillskapat ingångsvärde på optionsrätten.
som inte motsvaras av någon faktisk utgift. Ett visst dubbelavdrag skulle bli följden av en omfördelning. För den som i stället sålt optionsrätten men behållit skuldebrevet är situationen omvänd. En sådan skattskyldig har inte fätt något avdrag alls för anskaffningskostnad när optionsrätten avyttrades. Han skulle därför delvis bli dubbelbeskattad om emissionspriset fördelas om. Jag föreslår därför att en särskild bestämmelse införs enligt
vilken regeln om cmissionsprisets fördelning inte skall gälla om teckningen
i optionslånet skett före ikraftträdandet.
Bestämmelsen är i och för sig av övergångskaraktär. Emellertid kommer den att vara av betydelse under mycket lång tid framöver beroende på att
anskaffningskostnaden för en optionsrätt i vissa fall kommer att ingå som
en delpost i anskaffningskostnaden för en med stöd av optionsrätten nytecknad aktie. Av det skälet föreslår jag att bestämmelsen tas in bland reglerna om beräkning av anskaffningskostnad i punkt 2 b av anvisningar-
na till 368 KL.
Som en nåäturlig följd av den nu föreslagna bestämmelsen bör gälla att schablonregeln för beräkning av anskaffningskostnad i samma anvisningspunkt inte får tillämpas på dessa optionsrätter. Anskatfningskostnaden för en sådan optionsrätt är 0 kr. och någon förenklingsregel för beräkning av denna kostnad behövs därför inte. Även här'anser jag det nödvändigt av
förenklingsskäl att bestämmelsen omfattar alla optionsrätter som utgivits före ikraftträdandet.
Med verkan från den 5 december 1984 gäller enligt en särskild bestämmelse i punkt 4 av anvisningarna till 368 KL att avdrag inte medges för realisationsförlust vid avyttring av ett skuldebrev som utgetts i förening med optionsrätt. Avdragsförbudet infördes i avvaktan på lagstiftning om
optionslånen och är alltså av tillfällig karaktär. När en sådan lagstiftning nu
genomförs bör avdragsförbudet upphävas för tiden efter ikraftträdandet. En särskild övergängsbestämmelse behövs emellertid av den innebörden
att avdragsförbudet alltjämt skall gälla för skuldebrev som tecknats före ikraftträdandet av de nya bestämmelserna.
l övrigt anser jag inga ytterligare övergångsbestämmelser behövliga.
3¶Upprättade lagförslag
enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till
I. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).
2. lag om ändring 1 lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.
3. Jag om ändring i lagen 11947: 577) om statlig förmögenhetsskatt.
Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.
4¶Specialmotivering
Kommunalskattelagen 35§ 3 mom.
I första stycket räknas de olika slag av värdepapper upp. som realisationsvinstbeskattas enligt bestämmelserna i momentet (aktievinstreglerna). I uppräkningen har tillagts konvertibla skuldebrev, optionsbevis
och företrädesrätt att teckna konvertibelt skuldebrev eller skuldebrev för-
enat med optionsrätt.
En definition äv termen optionsbevis ges i näst sista meningen av första
stycket. Med optionsbevis avses dels bevis om optionsrätt till nyteckning av aktie, dels bevis om optionsrätt till köp av aktie. Bestämmelsen omfattar endast optionsrätt som utgetts i förening med skuldebrev. Andra typer av optionsrätter beskattas inte enligt bestämmelserna i momentet.
I första stycket anges vidare att realisationsvinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev, optionsrätt eller företrädesrätt i sin helhet är skattepliktig om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två är.
Enligt andra stycket gäller att 40 72 av vinsten är skattepliktig vid avytt-
ring om den skattskyldige innehaft egendomen i två år eller mera. Reglerna i stycket skall därför tillämpas på äldre innehav” av konvertibla skulde-
brev, optionsrätter och företrädesrätter. Härigenom kommer även realisationsvinster på dessa värdepapper att omfattas av det schablonavdrag på 3000 kr. som skattskyldig får göra från sina totala realisationsvinster under
samma beskattningsår.
Även dispensregeln om strukturrationaliseringar i tredje stycket och bestämmelserna om tvängsavyttringar i fjärde stycket blir tillämpliga på konvertibla skuldebrev. optionsrätter och företrädesrätter.
Av bestämmelsen I femte stycket följer att vinsten skall beskattas oav-
sett om avyttrarens förvärv skett genom ett oneröst fång som köp eller
byte eller genom ett benefikt fång som gåva, arv eller testamente. Regeln
skall tillämpas på konvertibla skuldebrev, optionsrätter och företrädesrätter. Det innebär bl.a. att, vid ett benefikt fäng av ett av dessa värdepapper. anskaffningstidpunkt och anskaffningskostnad bestäms genom närmast föregående onerösa fång.
De särskilda skatteflyktsbestämmelserna i sjätte — åttonde styckena blir
tillämpliga på konvertibler och optionsrätter och åttonde stycket även på
företrädesrätter.
För att hindra skatteundandragande vid fastighetsförsäljningar har i sjätte stycket intagits en bestämmelse för det fallet att fastigheten säljs via
ett bolag. I ett sådant fall blir ofta realisationsvinsten mindre om aktie-
vinstreglerna tillämpas än om realisationsvinstreglerna för fastigheter används. Enligt regeln i detta stycke anses därför så stor del av fastigheten såld som motsvarar den sälda aktiepostens andel av hela aktiekapitalet.
Säljs 50 aktier av totalt 100 i ett bolag, vars väsentliga tillgång är en fastighet, anses således halva fastigheten säld. Realisationsvinsten skall beräknas enligt fastighetsreglerna med utgångspunkt från detta förhållan-
de.
Utger bolaget konvertibla skuldebrev eller optionsrätter skall detta beaktas vid vinstberäkningen. Den del av fastigheten som skall anses såld beräknas med ledning av de överlåtna värdepapperens andel av summan
av antalet aktier. konvertibla skuldebrev och optionsrätter som emitterats
av bolaget.
Sjunde stycket avser s.k. vinstbolagstransaktioner. Innebörden av re-
geln är att det pris den skattskyldige erhåller vid uvvttring av en aktie i ett sädant bolag oavkortat anses utgöra skattepliktig realisationsvinst. Bestämmelsen gäller om det vid avyttringen finns obeskattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktierna överlätits på den skattskyldige eller annan. Om ett sådant vinstbolag utger konvertibla skuldebrev eller optionsrätter skall hela intäkten av den skattskyldiges överlåtelse av värdepapperet likaledes anses utgöra realisationsvinst.
Bestämmelserna om s.k. interna aktieöverlåtelser i åttonde stycket medför att hela köpeskillingen anses utgöra skattepliktig vinst även när aktier i ett fäåömansbolag överlåts till ett annat fåmansbolag. i vilket säljaren eller
honom nårstående person äger aktier. Regeln har utvidgats så att även den
köpeskilling, som erhälls när konvertibla skuldebrev. optionsrätter eller företrädesrätter utgivna av ett sådant bolag avyttras, utgör skattepliktig
vinst i sin helhet.
S3§ I mom.
Utomlands bosatta skattskyldiga, som avyttrar aktier eller andelar i svenska företag, beskattas för realisationsvinsten vid avyttringen, om den
skattskyldige vid något tillfälle under de tio kalenderår. som närmast
föregått avyttringsaret, varit bosatt i landet. Bestämmelsen har utvidgats så att den även omfattar konvertibler och optionsrätter, som utgetts av svenska aktiebolag.
Punkt 9 av anvisningarna till 25 §
1 första stycket fastslås att en konvertering eller ett utnyttjande av en
optionsrätt inte skall utlösa realisationsvinstbeskattning. Till skillnad mot
vad som nu gäller skall alliså ev utbyte av ett konvertibeh skuldebrev mot
en aktie inte redovisas till beskattning. Samma förhållande gäller redan nu när en optionsrätt används för nyteckning eller köp av en aktie. I detta
avseende innebär bestämmelsen således endast en kodifiering av gällande rätt.
I andra och tredje styckena ges bestämmelser om hur anskaffningstid-
punkter skall fastställas. Bestämmelserna har kommenterats utförligt i den
allmänna motiveringen (avsnitt 2.8). Jag hänvisar till den redogörelsen. Tilläggas bör endast att vad som anges om köp av ett värdepapper också gäller vid förvärv genom byte eller annat oneröst fång.
Punkt 2 b av anvisningarna till 36 §
I denna anvisningstidpunkt har bestämmelser om beräkning av anskaff-
ningskostnad tagits in. Jag får även här hänvisa till vad som anförts i den
allmänna motiveringen (avsnitt 2.9). Härutöver vill jag göra följande påpekanden.
För konvertibla skuldebrev och optionsrätter som innehafts tvä år eller
längre (äldre konvertibelt skuldebrev respektive äldre optionsrätt) beräk-
nas I regel anskaffningskostnaden med användning av den s.k. genomsnittsmetoden. Denna beräkningsmetod skall alltid användas om konverti-
beln inte är börsnoterad eller föremål för liknande notering. Vid beräkning-
en fördelas den sammanlagda anskaffningskostnaden för alla äldre konvertibler av samma slag lika på de konvertibler som innehas vid avyttringstillfället. Härigenom erhålls den anskatfningskostnad som är avdragsgill för varje avyttrat värdepapper av det ifrågavarande slaget. Vid beräkningen
Den ursprungliga anskaffningskostnaden för innehavet skall därför ökas
med anskaffningskostnaden för tillskott av samma slags konvertibla skul-
debrev. Det motsatta förhållandet gäller vid delförsäljningar. Anskaff-
ningskostnaden skall då minskas med erhållet avdrag vid den tidigare försäljningen. Det kan anmärkas att tillskott kan ske genom att yngre värdepapper passerar tvåärsgränsen. Å andra sidan skall anskaffningskost-
naden reduceras om ett äldre skuldebrev byts ut mot en aktie. Innehar den skatuskyldige såväl äldre som yngre konvertibler av ett visst slag får han själv välja vilka som skall anses avyttrade. Vad som nu sagts om äldre
konvertibla skuldebrev gäller även för äldre optionsrätter.
För äldre konvertibla skuldebrev som är börsnoterade eller föremål för liknande notering får som alternativ till genomsnittsmetoden användas schablonregeln i tredje stycket. Anskaffningskostnaden får då bestämmas till ett belopp som motsvarar 2572 av nettoförsäljningspriset. Detta gäller oavsett vilken den verkliga anskaffningskostnaden är.
Schablonregeln får också användas för beräkning av anskaffningskostnad vid avyttring av vissa optionsrätter. Eftersom optionsrätter inte inregistrerats på börsen har en annan avgränsning gjorts för dessa värdepapper
än den som gäller för konvertibla skuldebrev. De optionsrätter som omfat-
tas av schablonregeln skall ha utgetts av bolag vars aktier vid avyttringstillfället är börsnoterade eller föremål för liknande notering. Genom denna avgränsning kommer således optionsrätter, som utgetts av inte börsnote-
rade bolag. att falla in under schablonregeln om aktierna börjar noteras före avyttringen. Det motsatta förhållandet inträffar om bolagets aktier
från en viss tidpunkt inte längre börsnoteras. Avgränsningen har alltså utformats så att de av bolaget utgivna optionsrätterna i detta avseende
alltid följer bolagets aktier.
Punkt 4 och 4 a av anvisningarna till 41 §
De särskilda reglerna i anvisningspunkt 4a om rätt beskattningsår för aktievinster vid skattskyldigs utflyttning från riket skall gälla även för vinster vid avyttring av konvertibla skuldebrev och optionsrätter som utgetts av svenska aktiebolag.
Ändringen av anvisningspunkt 4 är en ren följdändring till ändringen i anvisningspunkt 4 a.
Övergångsbestämmelser
De nya reglerna skall — med några undantag — tillämpas på avyttringar av konvertibla skuldebrev. skuldebrev förenade med optionsrätter, optionsrätter och företrädesrätter till teckning av sådana värdepapper som sker fr.o.m. den I juli 1985.
Ett undantag avser schablonregeln för beräkning av anskaffningskost-
nad i punkt 2 b tredje stycket av anvisningarna vill 368 KL. Denna regel får
inte tillämpas på opttonsrätter som har tecknats före ikraftträdandet. Förbudet är en följd av att den ursprunglige optionsinnehavarens anskaffningskostnad för optionsrätten är O kr. Av förenklingsskäl har bestämmelsen utvidgats att omfatta även inköpta optionsrätter, som utgetts före
ikraftträdandet. Den omfattar alltså alla sådana optionsrätter.
Bestämmelsen i punkt 3 har intagits för att vidmakthälla det förbud mot avdrag för realisationsförluster på skuldebrev utgivna i optionslån som
gällt från den 5 december 1984. Genom den nu införda övergångsbestäm-
melsen kommer avdragsförbudet att begränsas till förluster på skuldebrev
som utgetts under tidsperioden den 6 december 1984 — den 30 juni 1985 på
grund av ett emissionsbeslut som fattats efter den 5 december 1984.
För skattskyldiga som vid ikraftträdandet innehaft ett konvertibelt skuldebrev fem år eller längre ges i punkt 4 en alternativ regel om beräkning av skuldebrevets anskaffningskostnad. Denna får upptas till skuldebrevets marknadsvärde per den 1 juli 1985. Innebörden av regeln är att den värdestegring som skuldebre vet undergått fram ull ikraftträdandet undantas från beskattning. Regeln är frivillig och den skattskyldige kan i stället använda sin faktiska anskaffningskostnad vid vinstberäkningen. Väljer han det särskilda ingängsvärdet på skuldebrevet per den 1 juli 1985 ersätter dewua värde den faktiska anskaffningskostnaden.
Av övergängsbestämmelserna till lagen (1984: 1060) om ändring i KL
följer att vissa genom den lagen ändrade bestämmelser skall tillämpas för
skattskyldiga som vid 1986 års taxering taxeras för ett räkenskapsår som påbörjats före den 1 januari 1985. I punkt S,har intagits en bestämmelse enligt vilken de nya reglerna om konvertibla skuldebrev, opttonsrätter och företrädesrätter blir tillämpliga även på dessa skattskyldiga vid den taxeringen.
Lagen om statlig inkomstskatt 2§9 mom.
I lagrummet har tillagts ett nytt stycke i vilket fastslås att ett bolag som emitterat ett optionslån inte är berättigat till avdrag för skillnadsbeloppet mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde (den s.k. kapitalrabatten). Regeln är utformad så att den gäller oberoende av det sätt på vilket emissionspriset redovisas i bolagets bokföring. Bestämmelsen gäller
endast för optionslån, däremot inte för konverteringslån. Det har inte
ansetts nödvändigt att utsträcka bestämmelsen till konvertibla skuldebrev eftersom det inte torde vara möjligt att i redovisningen dela upp emis-
slonspriset på ett sådant lån.
Bolagets rät till avdrag för s.k. kapitalrabatt på län som emitterats till en kurs som understiger pari påverkas inte av avdragstörbudet. Detta gäller i
och för sig även för options- och konverteringslån. Om emissionspriset på
ett sådant lån sätts till ett belopp som understiger det nominella skuldebrevsbeloppet utgör skillnadsbeloppet en för bolaget avdragsgill kapital-
anskaffningskostnad.
Lagen om statlig förmögenhetsskatt
38 I mom.
Lagrummet har kompletterats genom att i punkten d) har tillfogats optionsrätt tll nyteckning eller köp av aktie. En saädan optionsrätt utgör
dock förmögenhetsskattepliktuig tillgång endast om rätten är föremål för
omsättning på kapitalmarknaden. Övriga optionsrätter skall inte förmögenhetsbeskattas.
Förmögenhetsskatteplikten omfattar 'således de optionsrätter som omsätts på kapitalmarknaden. Härmed åsyftas främst de optionsrätter som
fortlöpande noteras på dags- och affärstidningarnas börssidor med angivande av köp-, sälj- och betalkurser. Även andra optionsrätter kan omfattas av bestämmelsen, men för detta bör krävas att en inte oväsentlig handel
regelbundet förekommer i optionsrätter på kapitalmarknaden under en längre tidsperiod. F.n. torde någon sådan handel inte förekomma. Bestam-
ningen av kretsen av skattepliktiga värdepapper har en motsvarighet i 23 & B lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt. Motsvarande lokution fanns tidigare 145 sjätte stycket SFL.
Optionsrätter skall värderas till noterat värde vid beskattningsårets ut-
gång. Det noterade värdet skall alltså gälla trots att det inte framkommer
vid officiell handel på börsen.
5 Hemställan
Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).
2. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,
3. lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt.
6¶Beslut
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Bilaga I
FÖRFATTNINGSFÖRSLAG
1¶Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370)
dels all 35§3 mom., 38§ I mom., 39§ I mom., 333 I mom., punkterna 2b. 3 och 4 av anvisningarna till 36 § och punkterna 4 och 4a av anvisning-
arna tll 41 § skall ha nedan angiven lydelse. dels att i anvisningarna till 358 skall införas en ny punkt. 9, av nedan angiven lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
3 mom.! Realisationsvinst på 3 mom. Realisationsvinst = på grund av avyttring av aktie. andel i grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond, delbevis eller tecknings- aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till aktie eller andeliekonomisk rätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbolag eller förening eller i handelsbolag, konannan rättighet som är jämförlig vertibelt skuldebrev, optionsskuldemed här avsedd andelsrätt eller ak- hrev, optionsbevis, företrädesrätt
tie är i sin helhet skattepliktig, om till teckning av konvertibelt skulde-
den skattskyldige innehaft egendo- brev eller optionsskuldebrev och men mindre än två år. För vissa optionsbevis eHer annan rättighet aktier och andelar tillämpas be- som är jämförlig med här avsedd
stämmelserna I 3 a mom. andelsrätt eller aktie är i sin helhet
skattepliktig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Med optionsskuldebrev avses skuldebrev utgivet i förening med optionsrätt till nyteckning eller köp av aktie och med optionsbevis bevis om optionsrät till nyteckning eller köp av aktie utgivet i förening med skuldebrev. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i 23
a mom.
Avyltrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den
skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten skatte-
plikug. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stvcke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke.äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 3 000 kronor. Har den skattskyldige under
beskattningsäret varit gift och levt tillsammans med sin make. får sådant
avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 3 000 kronor. I intet fall får
! Lydelse enligt prop. 1984/85: 70
Nuvurande Iydelse Föreslagen Iydelse
dock skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.
Kan tillämpning av föregående Kan tillämpning av föregående
stycke antas hindra strukturratio- stycke antas hindra strukturrationalisering som är önskvärd från all- nalisering som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller män synpunkt, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt mer medge befrielse därifrån helt eller delvis. om företag som berörs eller delvis, om företag som berörs
av strukturrationaliseringen gör av strukturrationaliseringen gör
framställning om detta senast den framställning om detta senast den dag avyttringen sker. dag avyttringen sker. Bestämmel-
serna i detta stycke gäller ej i fråga
om realisationsvinst vid avyttring
av optionsskuldebrev.
Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsförsäljning som anges I 2§ första stycket I) lagen (1978: 970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst, är — oavsett tidpunkten för förvärvet — endast 40 procent av vinsten skattepliktig.
Bestämmelsen I 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tillämpning på egendom som avses I detta moment.
Har fastighet överlåtits på aktie- Har fastighet överlåtits på aktie-
bolag, handelsbolag eller ekono- bolag. handelsbolag eller ekono-
misk förening genom fång på vilket misk förening genom fäng på vilket
lagfart sökts efter den 8 november lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestäm- 1967 av någon som har ett bestämmände inflytande över bolaget eller mande inflytande över bolaget eller
föreningen, beräknas skattepliktig föreningen, beräknas skattepliktig
realisationsvinst vid hans avyttring realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som Om avyttringen av- föreningen som om avvitringen avsett mot aktien eller andelen sva- sett mot aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu rande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skatte- sagts får inte föranleda att skattepliktig realisationsvinst beräknas pliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisa- lägre eller att avdragsgill realisa-
tionsförlust beräknas högre än en- tionsförlust beräknas högre än en-
ligt reglerna i detta moment. Be- ligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i detta stycke gäller stämmelserna i detta stycke gäller
endast om sådan fastighet utgör bo- endast om sådan fastighet utgör bo-
lagets eller föreningens väsentliga lagets eller föreningens väsentliga
tillgång. De gäller dock inte vid tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostads- avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bo- aktiebolag eller andel i sådan bo-
stadsförening som avses i punkt 2 stadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till femte stycket av anvisningarna till 383. om avyttringen avser endast 385. om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla rätt ull viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. bostadslägenheter i fastigheten. 5 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 193
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
Lika med lagfartsansökan anses an- Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om nan ansökan hos myndighet om
viss åtgärd med åberopande av viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid fängeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på försäljning av aktie eller andel på
grund av bestämmelserna I detta grund av bestämmelserna i detta
stycke beräknas enligt de regler. stycke beräknas enligt de regler,
som giäller för beräkning av vinst som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall vid avyttring av fastighet. skall avyttringen anses ha avsett den mot avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andeten svarande ande- aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten. len av fastigheten. Motsvarande
gäller vid avyttring av konvertibelt
skuldebrev eller optionsbevis utgi-
vet av uktiebolag som nu sagts.
Har aktiebolaget utgivit konver-
tibla skuldebrev eller optionsbevis
skall aktiens, skuldebrevets eller
optionsbevisets andel av fastighe-
ten anses motsvara aktiens, skulde-
brevets eller optionsbevisets andel
av alla aktier i bolaget och alla de
aktier till vilka ej konverterade skul-
debrev kan utbytas samt alla de ak-
tier vilka kan nytecknas med stöd
av opttonsrätter.
Avyttrar skattskyldig aktie i ak- Avyttrar skattskyldig aktie i aktuiebolag och finns vid avyttringen tiebolag och finns vid avyttringen obeskattade vinstmedel i bolaget obeskattade vinstmedel 1 bolaget till följd av att större delen av dess till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien tillgångar före avyttringen av aktien
överlåtits på den skattskyldige eller överlåtuts på den skattskyldige eller
annan. skall som skattepliktig reali- annan, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skatt- sationsvinst räknas vad den skatt-
skyldige erhåller för aktien. Vid be- skyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse dömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgång- av större delen av bolagets tillgång-
ar ägt rum skall även beaktas till- ar ägt rum skall även beaktas till-
gång i bolaget som inom två är efter gång i bolaget som inom två år efter avyttringen av aktien, direkt eller avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, över- genom förmedling av annan, överlåts på den skattskyldige eller ho- låts på den skattskyldige eller honom närstående person eller på ak- nom närstående person eher på ak-
tiebolag, handelsbolag eller ekono- tiebolag, handelsbolag eller ekono-
misk förening, vari den skattskyldi- misk förening, vari den skattskyldige eller honom närstående person ge eller honom närstående person
har ett bestämmande inflytande. har ett bestämmande inflytande.
Har överlåtelse av tillgång i bolaget Har överlåtelse av tillgång i bolaget
ägt rum efter utgången av det be- ägt rum efter utgången av det be-
skattningsår då skattskyldighet för skattningsår då skattskyldighet för
realisationsvinst vid avyttringen av realisationsvinst vid avyttringen av
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
aktie i bolaget uppkom, skall reali- aktie i bolaget uppkom. skall realisationsvinst enligt detta stycke tas sationsvinst enligt detta stycke täs till beskattning på samma sätt som till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda be- vid eftertaxering för nämnda beskattningsär. Vad nu sagts äger skattningsår. Vad nu sagts äger
motsvarande = tillämpning vid motsvarande — tillämpning — vid avvttring av andel i handelsbolag avyltring av konvertibeli skulde-
eller ekonomisk förening. Riksskat- brev eller optionsbevis utgivet av teverket får medge undantag från sådant aktiebolag som avses I förs-
detta stycke. om det kan antas att ta meningen av detta stycke eller avyttringen av aktien eller andelen andel i handelsbolag eller ekono-
skett I annat syfte än att erhålla misk förening. Riksskaueverket får
obehörig förmån vid beskattningen. medge undantag från detta stycke, Mot beslut av verket i sådan fräga om det kan antas att avyttringen av får talan inte föras. aktien eller andelen skett i annat
syfte än att erhäffa obehörig förmån
vid beskattningen. Mot beslut av
verket i sådan fråga får talan inte
föras.
Avyttrar skattskyldig aktie i ett Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna tull huvud- aktiebolag, vari aktierna till huvud-
saklig del ägs eler på därmed jäm- saklig del ägs eller på därmed jäm-
förligt sätt innehas — direkt eller förligt sätt innehas — direkt eller genom förmedling av juridisk per- genom förmedling av juridisk person — av en fysisk person eller ett son — av en fysisk person eller ett
fåtal fysiska personer (fåmansbo- fåtal fysiska personer (fåmansbo-
lag), till ett annat fåmansbolag, vari lag), ull ett annat fåmansbolag, vari aktie — direkt eller genom förmed- aktie — direkt eller genom förmed-
ling av annan — ägs eller inom två ling av annan — ägs eller inom två
år efter avyttringen vid något tillfäl- är efter avyttringen vid något tillfäl- Ice kommer att ägas av den skatt- Ile kommer att ägas av den skatt-
skyldige eller honom närstående skyldige eller honom närstäende
person, skall som skattepliktig person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, Lika med aktieinnehav i det boiag. som förvärvat aktien, anses den som förvärvat aktien, anses den skattskydiges aktieinnehav i ett an- skattskyldiges aktieinnehav i ett an-
nat fåmansbolag, som inom två år nat fåmansbolag, som inom två är
efter avyttringen förvärvar större efter avyttringen förvärvar större
delen av tillgångarna i något av få- delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen. Har överlåtelse av mansbolagen. Har överlätelse av
aktie i det förvärvande bolaget eller aktie I det förvärvande bolaget eller i bolag. som förvärvat större delen i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmans- av tillgångarna i något av fåmansbolagen, ägt rum efter utgången av bolagen, ägt rum efter utgången av
det beskattningsår då skattskyldig- det beskattningsår då skattskyldig-
het för realisationsvinst enligt detta het för realisationsvinst enligt detta
stycket uppkom får realisations- stycket uppkom får realisationsvinsten tas till beskattning på sam- vinsten tas till beskattning på sam-
ma sätt som vid eftertaxering för ma sätt som vid eftertaxering för
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Iydelse
nämnda beskattningsår. Vad nu fö- nämnda beskattningsår. Vad nu fö-
reskrivits äger motsvarande reskrivits äger motsvarande
tillämpning i fråga om handelsbolag tillämpning i fråga om uvyttring av
eller ekonomisk förening eller andel konvertibelt skuldebrev eller op-
i sådant bolag eller förening iksom tionsbevis utgivet av sådant aktie-
teckningsrätt ull aktie eller annan bolag som avses i första meningen rättighet jämförlig med aktie. Sker av detta stycke samt i fråga om hanavyttringen av organisatoriska eller delsbolag eller ekonomisk förening marknadstekniska skäl eller förelig- eller andel i sädant bolag eller förger andra synnerliga skäl. kan rege- ening liksom teckningsrätt till aktie ringen eller myndighet, som rege- eller företrädesrätt till teckning av ringen bestämmer, för särskilt fall konvertibelt skuldebrev eller opmedge undantag från tillämpning av tionsskuldebrev och optionsbevis detta stycke. eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för sär skilt fall medge undantag från tillämpning av detta stycke.
Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, fareller morför-
äldrar. make. avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.
38 § I mom. Till intäkt av kapital räk- I mom. Till intäkt av kapital räknas: nas: ränta å obligationer och å utlåna- ränta å obligationer och å utlåna-
de eller i bank celler annorstädes in- de eller i bank annorstädes insatta satta medel. medel, dock vid avyttring eller inlösen av optionsskuldebrev, som avses i 35§ 3 mom. första sivcket, endast upplupen ränta, som utgår enligt föreskrift på skuldebrevet och vid avyttring eller inlösen av konvertibelt skuldebrev ej sådan upplupen ränta som enligt punkt 9 av anvisningarna till 35 § skall medräknas i vederlaget för skuldebre-
vert
utdelning å svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och ekonomiska föreningar samt å andelar i utländska bolag och aktiefonder, så ock intäkt genom överlåtelse av rätt till utdelning å aktier eller andelar, som nyss sagts, där ej aktierna eller andelarna samtidigt överlåtits.
allt såvitt intäkten inte är att hänföra till jordbruksfastighet, fastighet
som avses i 24 & I mom. celler rörelse.
> Lydelse enligt prop. 1984/85: 70.
Prop. 1984/85: 193 | 69
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Till intäkt av kapital räknas även vad som i samband med ideell för-
cnings upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas till med-
lem utöver inbetald insats.
För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal förvärvat rätt till utdelning å svensk aktie eller å andel i svensk aktiefond eller
ekonomisk förening eller i utländskt bolag eller utländsk aktiefond. skall
såsom intäkt upptagas endast det belopp. varmed utdelningen eller, om
förvärvaren i sin tur överlåtit rätten till utdelning, den därvid erhållna
valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten till utdelning.
Såsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämval vad som
vid föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats,
dock att vid upplösning genom fusion, som avses i 2§ 4 mom. första
stycket tagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. såsom utdelning i intet
fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhållit
kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande föreningen.
39 § I mom.” Från bruttointäkt som I mom. Från bruttointäkt som avses i 38§ I mom. får avdrag göras avses 138§ I mom. får avdrag göras
för förvaltningskostnad samt för för förvaltningskostnad samt för
gäldränta, som inte skall dras av gäldränta, som inte skall dras av enligt bestämmelserna 1 22, 25, 29, enligt bestämmelserna i 22, 25, 29,
33 och 36 §§ samt i 2 mom. av den- 33 och 36 §§ samt i 2 mom. av denna paragraf. na paragraf. Avdrag får ej göras för
sådan upplupen ränta som enligt
punkt 9 av anvisningarna till 35 §
skall medräknas i anskaffnings-
kostnaden för konvertibelt skulde-
brev.
53 §
I mom." Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser. meddelade på grund av överenskommelse eller beslut. varom i 72 och 73 §§ sägs:
a) fysisk person:
för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:
för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket: samt
för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:
för inkomst av här belägen fastighet:
för inkomst av rörelse. som här bedrivits:
för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställ-
ning eller uppdrag hos svenska staten eler svensk kommun;
för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån
och förvärvats genom verksamhet här i riket;
"Senaste lydelse 1979: 612. " Lydelse enligt prop. 1984/85: 70.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 7500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag: för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun:
för belopp, som utgär på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven för-
säkringsrörelse:
för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976: 3820) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgätt till
någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänst-
göring eller i fall som avses i lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersättning ull sjömän: för dagpenning från erkänd arbetstöshetskassa enligt lugen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt tagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd: för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973: 349): för annan hänfrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst: för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter samt — i den mån avdrag har medgetts för avgifterna — restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter: för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse och av egendom som avses I 35§ 3a mom. och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller de! av ett hus här i riket: samt
för vinst vid icke yrkesmässig för vinst vid icke yrkesmässig
avyttring av aktier och andelar i så- avvttring av aktier och andelar i sådana svenska företag Som avses I dana svenska företag som avses I punkt da av anvisningarna till 418, punkt da av anvisningarna till 41§ om överlåtaren vid nägot tillfälle samt konvertibla skuldebrev och under de tio kalenderår som när- optionsbevis utgivna av svenska
mast föregätt det år då avyttringen aktiebolag, om överlåtaren vid näskedde haft sit egentliga bo och got tillfälle under de tio kalenderår
hemvist här i riket eller stadigva- som närmast föregått det år då rande vistats här: avyttringen skedde haft sitt egentliga bö och hemvist här i riket eller
stadigvarande vistats här:
bj) dödsbo: för all inkomst som förvärvats inom eler utom riket.
ÅNvVisningar till 35
9. Skattepliktig realisationsvinst eller avdrugsgill realisationsförlust skall inte anses uppkomma när ett
konvertibelt skuldebrev byts ut mot en aktie eller en optionsrätt utnytt- Jas för teckning eller köp av en ak- He.
Prop. 1984/85: 193 : 71
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
En aktie, som förvärvats vid utbyte av ett konvertibelt skuldebrev
efter utgången av juni månud år
1985 eller genom nyteckning grundad på en optionsrätt anses anskuajffad vid tidpunkten för förvärvet av skuldebrevet respektive optionsrätten. Har twtbyte av ett konvertibett skuldebrev skett före nyss nämnda tidpunkt anses aktien förvärvad i och med utbytet.
Har en akticägare med företrädesrätt på grund av aktieinnehav förvärvat ett konvertibelt skuldebrev eller en optionsrätt till nyteckning unses skuldebrevetr re-
spektive optionsrätten unskaffad
vid tidpunkten för förvärvet av de
uktier på vilka företrädesrätten
grundats.
Ett optionsskuldebrev, som förvärvats med stöd av en företrädesrätt till teckning anses anskaffat vid
tidpunkten för teckningen.
Ersättning för upplupen ränta vid överlåtelse av ett konvertibelt skuldebrev med räntekupong skall vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust medräknas i underlaget för skuldebrevet.
till 36 §
2bi Avyttras aktie eller andel i aktiefond och har aktien eller andelen innehafts två är eller mera täldre aktie eller andel), gäller bestämmelserna i andra och tredje styckena.
Som anskaffningskostnad för äldre aktie eller andel anses i regel den
genomsnittliga anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier eller andelar av samma slag som den avyttrade, beräknat med hänsyn tull faktiska
Anskaffningskostnad för äldre aktie, som är noterad på börs eller föremål för liknade notering, och för äldre andel i aktiefond får bestämmas till ett belopp som motsvarar 25 procent av vad den skattskyldige erhåller för aktien eller andelen efter avdrag för kostnad för avyttringen. Kan den skattskyldige göra sannolikt att en beräkning enligt andra stycket leder till ett högre belopp, skall dock detta högre belopp anses som anskaffningskostnad.
Avyttras delbevis eller teckningsrått ull äldre aktie. som avses i tredje
stycket, tillämpas bestämmelserna i det stycket. Därvid avser andra me-
" Senaste lydelse 1983: 1116.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ningen den del av anskattningskostnaden för aktien, beräknad enligt andra stycket, som belöper på delbeviset eller teckningsrätten. Vid avyttring för senare leverans av aktie som är avsedd att förvärvas i
anslutning till leveransen (terminsaffär), skall skatteplikug realisations-
vinst anses ha uppkommit, trots att aktien förvärvas efter avyttringen. Motsvarande gäller om avyttringen avsett lånad aktie, som skall återställas
till långivaren genom överlämnande av aktie av samma slag förvärvad i anslutning ull återställandet (blankningsaffär). Vinst eller förlust vid
blankningsatfär skall beräknas som skillnaden mellan vad som erhålls vid avyttringen av den lånade aktien och anskaffningskostnaden för motsvarande aktie. som återställs till långivaren. Har aktien inte återställts till
långivaren före utgången av det år, som följer närmast efter avyttringsåret,
skall skillnaden mellan vad den skattskyldige erhållit för den avyttrade aktien och värdet av motsvarande akuc — beräknat efter den lägsta betalkurs eller. om sådan saknas, den lägsta köpkurs. som noterats från avytt-
ringsdagen till utgången av sistnämnda år — anses som skattepliktig realisationsvinst. Avdragsgill realisationsförlust skall därvid ej anses ha upp-
kommit. Om vid äterlämnandet av ifrågavarande aktie denna anskaffats till ett pris, som är lägre än det som beräknats vid tidigare vinstberäkning, skall skillnaden tas upp som skattepliktig realisationsvinst det är då aktien
återställts till långivaren. Har i stället förlust uppkommit är denna att anse
som avdragsgill realisationsförlust. Har här i riket bosatt skattskyldig förvärvat utländsk aktie från annan sådan skattskyldig och samtidigt förvärvat en rättighet att omplacera aktien I annan utländsk aktie (switchrätt) gäller följande. Kostnad för förvärvet av denna rättighet eller ersättning i samband med avyttring av densamma skall vid beräkningen av skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust i samband med avyttring av den utländska aktien inte inräknas i anskaffningskostnaden eller den erhållna likviden för aktien. Vad i femte och sjätte styckena sägs om aktie gäller även annan egen-
dom som avses 135 § 3 mom.
Vid avyttring av konvertibelt skuldebrev eller optionsbevis som innehafis två år eller mer (äldre konvertibelt skuldebrev eller äldre optionsbevis) beräknas anskaffningskostnaden för sådana skuldebrev eller bevis av samma slag på sätt som anges i andra stycket. För
äldre konvertibelt skuldebrev som
är noterat på börs eller föremål för likhande notering gäller bestäm-
melserna I tredje stycket. I fråga
om äldre optionsbevis gäller bestämmelserna Ii tredje stycket om beviset utgivits uv bolag vars aktier vid avyttringen av beviset är note-
rade på börs eller föremål för liknande notering.
En företrädesrätt till teckning av konvertibelt skuldebrev eller op-
Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse
tionsskuldebrev och optionsbevis som grundas på aktieinnehav i bolag anses anskaffad utan kostnad.
Som anskaffningskostnad för ett
optionsskuldebrev som förvärvats
genom teckning upptas skuldebrevets marknadsvärde vid förvärvet. Som anskäaffningskostnad för ett optionsbevis upptas i nu angivna fall skillnaden mellan emissionskursen och marknadsvärdet för det skuldebrev med vilket beviset var förenat. Har teckningen skett med stöd av en företrädesrätt som förvärvats genom köp eller byte medräknas vederlaget för företrädesrätten i anskaffningskostnaden för
optionsbeviset. Bestämmelserna i
detta stycke tillämpas inte om teckningen skett före den I juli år 1985.
Är ett optionsskuldebrev förenat
med flera optionsbevis skall skillna-
den mellan emissionskursen och marknadsvärdet för skuldebrevet fördelas mellan — optionsbevisen med ledning av deras marknadsvärden.
Har ett konvertibelt skuldebrev förvärvats med räntekupong före den I juli år 1985 medräknas inte vad som erlagts för kupongen i an-
skaffningskostnaden för skuldebre-
ver.
3.” Förlust genom icke yrkesmäs- 3. Förlust genom icke yvrkesmäs-
sig avyttring (realisationsförlust) sig avyttring (realisationsförlust)
får dras av i den omfattning som får dras av i den omfattning som
anges i punkt 4 nedan. anges I punkt 4 nedan.
Detsamma gäller i fråga om förlust som uppkommer genom att ett optionsbevis närmast före optionstidens utgång saknar marknadsvärde. Avdrag medges dock ej om optionsbeviser saknar värde till följd av att det bolag som rätten uvser försatts i konkurs, trätt i likvi-
dation eller upplösts genom fusion.
" Lydelse enligt prop. 1984/85: 70.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
Realisationsförlust skall beräknas på samma sätt som realisationsvinst enligt punkterna I — 2. d. Vid förlustberäkningen får en fastighets ingångsvärde dock inte beräknas på grundval av ett taxeringsvärde enligt punkt 2 a sjätte eller sjunde stycket. Inte heller får omräkning som avses I punkt 2 a tionde stycket ske eller tillägg enligt punkt 2 a tolfte stycket göras. Har den med förlust avyttrade egendomen innehafts under sådan uid att. om vinst i stället hade uppstått vid avyttringen, endast en del av vinsten skulle ha räknats till skattepliktig realisationsvinst, är endast motsvarande del av förlusten avdragsgill. Har förlusten uppkommit vid fastighetsreglering i fall som avses I punkt 4 av anvisningarna till 35§, är endast så stor del av förlusten avdragsgill som belöper på vad den skattskyldige har erhällit i
pengar.
4.” Avdrag för realisationsförlust. beräknad enligt punkt 3 ovan. får. om inte annat följer uv andra stycket, göras från sådan realisationsvinst eller lotterivinst som enligt punkt 5 av anvisningarna till 18§ är hänförlig till samma förvärvskälla som förlusten.
Avdrag för realisationsförlust på grund av avyttring av premicobligationer, som har utfärdats här i riket, får göras endast från realisationsvinst som har uppkommit vid avyttring av sådana premieobligationer. Har de med förlust avyttrade premieobligationerna utfärdats år 1980 eller tidigare.
fär dock avdrag för förlusten göras även från realisationsvinst vid avyttring av
a) sädan aktie i svenskt aktiebolag som vid tidpunkten för avyttringen av aktien är inregistrerad vid Stockholms fondbörs och
bj andel i sådan svensk aktiefond som. vid ingången av det är då andelen avyttras, till minst två tredjedelar består av vid Stockholms fondbörs
inregistrerade aktier i svenska aktiebolag.
ec) sådant konvertibelt skuldebrev
utgivet av svenskt aktiebolag som
vid tidpunkten för avyttringen av
skuldebrevet är inregistrerat vid
Stockholms fondbörs.
Avdrag för realisationsförlust skall i första hand göras från den realisationsvinst eller lotterivinst som är hänförlig till samma beskattningsår som realisationsförlusten. Har en förlust inte kunnat utnyttjas för avdrag nämnda beskattningsår, far avdrag för förlusten göras ett senare beskatt-
ningsår. dock senast sjätte beskattningsäret efter det till vilket förlusten är
hänförlig. En på detta sätt förskjuten realisationsförlust får dras av endast
mot den realisationsvinst eller lotterivinst som det senare beskattningsäret återstår sedan avdrag har gjorts för de realisationsförluster som är hänförliga till det året.
Till 41 §
4.5 I fråga om annan förvärvs- 4. I fråga om annan förvärvskälla källa än jordbruksfastighet, annan — än jordbruksfastighet. annan fastigfastighet varav inkomsten beräknas — het varav inkomsten beräknas en-
7 Senaste lydelse 1981: 1316.
" Senaste lydelse 1983: 452.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
enligt bokföringsmässiga grunder ligt bokföringsmässiga grunder eller eller rörelse gäller såsom allmän re- rörelse gäller såsom allmän regel,
gel, att inkomst skall anses hava att inkomst skall anses hava åtnjuätnjutits under det år. då densamma tits under det är. då densumma från
från den skattskyldiges synpunkt är den skattskyldiges synpunkt är att
att anse såsom verkligen förvärvad anse såsom verkligen förvärvad och till sitt belopp känd. Detta år och till sitt belopp känd. Detta är framför allt förhällandet. då in- framför allt förhållandet, då inkomsten av den skattskyldige upp- komsten av den skattskyldige upp-
burits eller blivit för honom ull- burits eller blivit för honom till-
gänglig för lyftning eller, såsom i gänglig för lyftning eller, såsom i fräga om bostadförmån och andra fråga om bostadförmän och andra förmåner in natura, då den på annat förmäner in natura, då den på annat
sätt kommit den skattskyldige ull sätt kommit den skattskyldige ull godo, detta oberoende av huruvida godo, detta oberoende av huruvida inkomsten intjänats under äret eller inkomsten intjänats under året eller
tidigare. Vissa intäkter. t.ex. av tidigare. Vissa intäkter, t.ex. av tjänst. ränta ä i bank eller annan tjänst, ränta å i bank eller annan penninginrättning innestående me- penninginrättning innestående me-
del o.s.v. kunna dock hänföras till del o.s.v. kunna dock hänföras till
nästföregående års inkomst. ehuru nästföregående års inkomst, ehuru
de icke uppburits eller varit till- de icke uppburits eller varit tillgängliga för lyftning förrän efter gängliga för Ivftning förrän efter
nämnda ärs utgång. Förutsättning- nämnda ärs utgäng. Förutsättningen härför är emelHertid. att de intjä- en härför är emellertid, att de intjänats under beskattningsåret och nats under beskattningsåret och uppburits eller blivit för lyftning uppburits eller blivit för lyftning
tillgängliga omedelbart efter det tillgängliga omedelbart efter det
årets utgång eller i varje fall så ti- årets utgång eller i varje fall så tidigt under nästföljande år. att de digt under nästföljande år, att de praktiskt taget kunna hänföras till praktiskt taget kunna hänföras till
inkomsten under beskattningsåret. inkomsten under beskattningsäret. Likaledes böra vissa intäkter, t.ex. Likaledes böra vissa intäkter, t.ex. hyror av en hyresfastighet, vilka in- hyror av en hyresfastighet, vilka influtit redan före beskattningsårets flutit redan före beskattningsårets ingång. hänföras till nämnda års in- ingång, hänföras till nämnda års inkomst. därest de avse beskattnings- komst, därest de avse beskattningsaret eller del därav samt influtit äret eller del därav samt influtit omedelbart före årets ingång. Sär- omedelbart före ärets ingäng. Särskilda regler gäller vidare enligt skilda regler gäller vidare enligt
punkt 4 a i fråga om intäkt på grund punkt 4 a i fråga om intäkt på grund
av icke yrkesmässig avyttring av av icke yrkesmässig avyttring av aktier och andelar i vissa fall. akter, konvertibla skuldebrev. op-
tionsbevis och andelar i vissa fall.
Å andra sidan skola utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet avdragas frän intäkten under det är, då de verkligen blivit av den skattskyldige bestridda. även om de avse inkomst, som tidigare förvärvats eller först under ett senare år beräknas inflyta. Även här gäller, att en utgift, som verkställts under året före eller efter beskattningsäret. kan vara att praktiskt taget hänföra till utgift under beskattningsåret. Så kan exempelvis. om ränta å en i en hyresfastighet intecknad skuld erlagts omedelbart
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Iydelse
efter beskattningsårets utgång, räntan vara att anse såsom utgift under beskattningsåret. nämligen för det fall, att räntan hänför sig till beskattningsaret. Om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av sädan fastighet, varav intäkterna beräknas enligt 248 I mom., gäller även punkt 8 av anvisningarna till 255. I fråga om avdrag för utgifter. som hänföra sig till realisationsvinst. gälla särskilda bestämmelser (fr anvisningarna till 368 punkt 1).
I enlighet härmed skola fordringar för utfört arbete räknas såsom intäkt för det är. varunder de inflyta, och utgifter, vilka icke omedelbart guldits. avräknas från intäkterna för det år, varunder de betalas. Ränta å penningar, som innestå i bank å sådan räkning, å vilken räntan gottskrives insättaren per den 31 december anses såsom nämnda dag influten intäkt, medan däremot ränta å penningar. som innestå å annan räkning, räknas såsom inkomst för det år, då räntan förfaller till betalning, även om räntan till någon del belöpt å ett tidigare eller senare år. Om nägon upplåtit avverkningsrätt till skog mot betalning. som skall erläggas under loppet av flera år, skall såsom intäkt för varje år upptagas den del av köpeskillingen. som under samma år influtit. Avdrag för minskning i ingående virkesförråd m.m., vartill upplåtaren kan vara berättigad, fördelas därvid på de särskilda åren i förhållande till den under varje år influtna likviden. Detsamma gäller i tillämpliga delar i fråga om annan terminsvis inflytande intäkt i egentlig mening. I fråga om intäkt vid icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom är det däremot utan betydelse om intäkten skall uppbäras på en gång eller i särskilda terminer.
Så skall realisationsvinst respektive realisationsförlust beräknas med hänsyn till köpeskillingens totala belopp, oavsett om detta skall betalas på en gång eller terminsvis.
4 a.” Flyttar en skattskyldig ut- 4a. Flyttar en skattskyldigutom-
omlands och har han tidigare avytt- lands och har han tidigare avyttrat rat aktier eller andelar I ett svenskt aktier eller andelar i ett svenskt föföretag, skall intäkt på grund av retag, skall intäkt på grund av avavyttringen anses ha åtnjutits när yttringen anses ha åtnjutits när flyttningen sker, om intäkten inte flyttningen sker, om intäkten inte blivit tillänglig för lyftning dessför- blivit tillänglig för lyftning dessförinnan. Avyttrar en skattskyldig ak- innan. Avyttrar en skattskyldig aktier eller andelar i ett svenskt före- tier eller andelar i ett svenskt företag efter det att han flyttat utom- tag efter det att han flyttat utomlands skall intäkten anses ha åtnju- lands skall intäkten anses ha åtnju-
tits I och med avyttringen. År i fall tits i och med avyttringen. Är i fall
som nu sagts intäktens storlek be- som nu sagts intäktens storlek beroende av viss framtida händelse roende av viss framtida händelse och kan till följd härav intäktens och kan till följd härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den totala belopp inte fastställas vid den taxering som är i fråga, skall till- taxering som är i fråga, skall tillkommande belopp beskattas vid kommande belopp beskattas vid taxeringen för det år då beloppet taxeringen för det år då beloppet blir tillgängligt för lyftning. Därvid blir tillgängligt för lyftning. Därvid skall beskattningen ske på grundval skall beskattningen ske på grundval
” Lydelse enligt prop. 1984/85: 70.
Prop. 1984/85: 193 - 77
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
av förhållandena vid avyttringen av förhållandena vid avyttringen
och med tillämpning av de beskatt- och med tillämpning av de beskattningsregler som gällde vid taxering- ningsregler som gällde vid taxeringen för avyttringsäret. en för avyttringsåret. Vad nu sugts
gäller även vid avyttring av konver-
tibla skuldebrev och optionsbevis
utgivna av ett svenskt aktiebolag.
Som ett svenskt företag räknas vid tillämpningen av denna anvisningpunkt svenskt aktiebolag och handelsbolag samt svensk ekonomisk förening, dock ej bostadsaktiebolag och bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 §.
1. Denna lag träder it kraft den I juli är 1985 och tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter ikraftträdandet om inte annat följer av punkt 2 och med iakttagande av vad som föreskrivs i punkt 3.
2. Bestämmelserna I punkt 2 b tredje stycket av anvisningarna ull 36 8 är
inte tillämpliga beträffande ett optionsbevis som utgivits före den I juli år 1985. 3. Har en skattskyldig vid utgången av juni månad är 1985 innehaft ett konvertibelt skuldebrev i fem är eller mer får han i stället för det vederlag
som erlagts vid förvärvet av skuldebrevet vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som anskaffningskostnad uppta skuldebrevets marknadsvärde vid den tidpunkten.
2 Förslag till
lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 2§ 9 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
9 mom.'” Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening uppta-
git län som löper med ränta vars storlek är helt eller delvis beroende av företagets utdelning eller uv dess vinst (vinstandelslån), medges avdrag för räntan i den utsträckning som anges nedan.
För sådan ränta på vinstandelsläån som inte är beroende av det låntagande företagets utdelning eher vinst får företaget avdrag enligt bestämmelserna 1 22.25. 29, 36 och 3935 kommunalskattelagen (1928: 370).
Ränta, vars storlek är beroende av företagets utdelning eller vinst (rörlig
ränta), anses som avdragsgill omkostnad för företaget i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts endast under förutsättning att
al länet har utbjudits ull teckning på den allmänna marknaden eller
b) ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av länet har lämnats någon som inte äger aktier eller andelar i det låntagande företaget och inte har
sadan intressegemenskap med företaget som avses i punkt I av anvisning-
arna till 43§ eller i 57§ 3 mom. kommunalskattelagen samt — sävitt gäller fämansföretag som avses I 35§ Ilamom. kommunalskattelagen — inte heller är företagsledare i företaget eller närstående till sådan företagsledare eller tilt akticeller andelsägare i företaget eller
c) aktierna eller andelarna i det låntagande företaget är noterade på svensk börs eller föremål för liknande notering här i riket och företrädesrätt till teckning av länet har lämnats aktieeller andelsägarna i företaget i förhållande till deras innehav av aktier eller andelar.
I fall som avses i tredje stycket c skall det läntagande företaget dock som intäkt i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts uppta ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom företrädesrätterna kan anses ha tillförts aktieeller andelsägarna. Beloppet tas till beskattning vid taxeringen för det beskattningsär under vilket teckningen av
lånet har avslutats. På ansökan av låntagande företag får riksskatteverket, under förutsättning att länevillkoren med hänsyn till omständigheterna vid lånets upptagande får antas ha bestämts på affärsmässig grund, besluta att rörlig ränta
skall anses som avdragsgill omkostnad för företaget utan hinder av alt rätt till teckning av länet har förbehållits person eller personer som äger aktier
eller andelar i företaget. Beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får inte överklagas.
" Lydelse enligt prop. 198485: 70.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iyvdelse
Är det låntagande företaget sådant fåmansföretag som avses i 35§
la mom. kommunalskattelagen, gäller — oberoende av bestämmelserna i tredje och frärde styckena — att rörlig ränta. som utbetalas ull aktieeller andelsägare eller företagsledare 1 företaget eller dem närstående personer eller någon som på annan grund har intressegemenskap med företaget. inte är avdragsgill.
Uttrvcken företagsledare och närstående personer har den innebörd som anges 1 35§ la mom. kommunalskattelagen.
Hur svenskt aktiebolag utgivit
skuldebrev i förening med options-
rätt till nvteckning eller köp av ak-
tie medges bolaget ej avdrag för
skillnaden mellan emissionskursen
och skuldebreveis marknadsvärde.
Denna lag träder i kraft den I juli är 1985 och tillämpas första gången vid
1986 års taxering. Vid nämnda taxering skall dock. i fräga om skattskyldig
som taxeras för beskattningsår som påbörjats före den 1 januari är 1985, de
bestämmelser som gällde före nämnda dug ullämpas.
Prop. 198:4/85: 193 830
3¶Förslag till lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
Härigenom föreskrivs att 3§ I mom. lagen (1947: 577) om statlig förmö-
genhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
I mom! Vid förmögenhetsberäkningen skola, i den mån ej annat fram-
går av 2 mom. här nedan. såsom tillgångar upptagas:
a) fastighet;
b) tomträtt. vattenfallsrätt;
c) lös egendom. som är avsedd för stadigvarande bruk i skattskyldigs förvärvsverksamhet eller att däri omsättas eller förbrukas, såsom djur
samt maskiner och andra inventarier, råämnen. varor. jordbruksoch skogsprodukter, förbrukningsartiklar och dylikt. gruvor, patentoch förlagsrätter, rätt till skogsavverkning å annans mark samt rätt till stenbrott och dylikt:
d) kapital. som finnes kontant d) kapital, som finnes kontant
tillgängligt eller utlånats eller ned- tillgängligt eller utlänats eller ned-
lagts i obligationer celler insatts i lagts i obligationer eller insalts i bank celler annorstädes eller bestått bank eller annorstädes eller bestått av andra fordringar eller av aktier av andra fordringar eller av aktier cHer andelar i ekonomiska för- eller andelar i ekonomiska föreningar, bolag. aktiefonder eller re- eningar, bolag, aktiefonder eller rederier eller av andel i oskiftat derier eller optionsrätt till nyteckdödsbo som vid taxering till statlig ning eller köp av aktier om optionsinkomstskatt skall behandlas såsom rätten är föremål för omsättning på handelsbolag, i den mån samma ka- kapttalmarknaden, eller av andel i pital icke är att hänföra till i c) här oskiftat dödsbo som vid taxering till ovan nämnd egendom: statlig inkomstskatt skall behandlas
såsom handelsbolag i den mån sam-
ma kapital icke är att hänföra till i c)
här ovan nämnd egendom;
e) lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans familjs personliga bruk och bekvämlighet och av beskaffenhet att böra hänföras till vttre inventarier, såsom ekipage, ridhästar. automobiler, motorcyklar. lustjakter. motorbätar och dylikt, så ock smycken:
f) besittningsrätt till fastighet, där innehavaren ej enligt 7 § skull likställas med ägare. såvida rättigheten är utan vederlag eller mot visst belopp en
gång för alla upplåten för innehavarens livstid eller för vid, som icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsärets utgång;
g) rätt till ränta, avkomst av fastighet eller annan stadigvarande förmån,
som icke avses i f) här ovan, såvida rättigheten är förhandenvarande och
bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid eller för tid. som icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång.
Denna lag träder i kraft den I juli år 1985 och tillämpas första gången vid
1986 års taxering.
" Senaste lydelse 1974: 998.
Bilaga 2
Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds Fi 1983:25) Reavinst på konvertibla skuldebrev
Efter remiss har yttranden avgetts av riksbanken. Göta hovrätt. kam-
marrätten I Jönköping, bankinspektionen. allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse, riksskatteverket (RSV), Stockholms fondbörs. länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Kronobergs. Göteborgs och Bohus
samt Jämtlands län, Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR) För-
eningen auktoriserade revisorer (FAR). Landsorganisationen i Sverige
(1.0), Svensk industriförening. Svenska bankföreningen, Svenska fondhandlareföreningen, Svenska företagares riksförbund, Svenska sparbanks-
föreningen. Sveriges aktiesparares riksförbund, Sveriges föreningsbankers förbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation — Familjeföretagen
(SHIO — Familjeföretagen), Sveriges industriförbund, Taxeringsnämnds-
ordförandenas riksförbund (TOR) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).
Post- och Kreditbanken, PK-banken har instämt i det yttrande som avgetts av Svenska bankföreningen och Sveriges industriförbund.
1 Allmänna synpunkter
Nästan samtliga remissinstanser ullstyrker huvudförslaget att realisa-
tionsvinst vid avyttring av ett konvertibelt skuldebrev skall beskattas på i
princip samma sätt som aktievinster.
Allmänna pensionstondens fjärde fondstyrelse anför:
Fondstyrelsen finner övervägande skäl tala för en övergång tull aktievinstregler vid överlåtelse av konvertibla skuldebrev och tillstyrker kommitténs förslag. Det är enligt fondstyrelsens mening angeläget att finansieringsinstrumentet konverteringslån verkligen kan utnyttjas av företagen och att man eftersträvar skattemässig neutralitet mellan olika former av
emission av riskkapital.
Länsstyrelsen i Södermanlands län anför:
Eftersom konvertibla skuldebrev i stort följer kursutveckling för aktierna i det emitterande bolaget. är det naturligt att beskattningsreglerna samordnas. Ett konverteringslån syftar ytterst till att öka bolagets eget kapital och en jämförelse med nyemission av aktier ligger därför nära till hands.
6 Riksdagen (984185. I saml, Nr 193
Länsstyrelsen I Jämtlands län anför:
Ett konvertibelt skuldebrev torde ytterst syfta till att öka företagets egna kapital. Detta förhållande och vissa andra likheter med aktier styrker uppfattningen att konvertibla skuldebrev naturligt uppfattas som aktieliknande handlingar. Länsstyretsen finner därför i likhet med kommittén att
övervägande skäl talar för att konvertibla skuldebrev vid realisationsvinst-
beskattning i princip bör jämställas med aktier.
Svenska bankföreningen och Sveriges industriförbund anför:
Konvertibla skuldebrev är en finansieringsform som ligger mellan renodlade skuldebrev — exempelvis obligationer — och aktier. Det konveruibla
skuldebrevet får emellertid både trån aktiebolagsrättslig och ekonomisk
synpunkt anses stå aktien mycket nära. Detta förhållande har av skilda
anledningar inte beaktats i skattelagstiftningen. Beskattningen av konver-
tibla skuldebrev och aktier sker sålunda för närvarande efter olika regelsystem. Om egendom av ekonomskt sett likvärdig natur behandlas efter
olika regler. uppkommer inte sällan snedvridande effekter på marknaden
och även inom rättstillämpningen. Det sistnämnda illustreras av ett par av riksskatteverkets nämnd för rättsärenden nyligen lämnade förhandsbesked
som bildar utgångspunkt för kapitalvinstkommitténs betänkande.
Principiellt kan man tänka sig tre lösningar angående den skattemässiga
behandlingen av konvertibla skuldebrev:
1 Konvertibeln delas upp på en skuldecbrevsdel och en aktiedel
2 Konvertibeln behandlas enligt de regler som gäller för andra skuldebrev
3 Konvertibeln jämställs med aktier
Enligt organisationernas mening skulle en uppdelning av konvertibelns värde på två delar vara den teoretiskt riktigaste lösningen. En sådan
uppdelning är emellertid förenad med stora praktiska problem, eftersom
konverteringsrätten inte är avskiljbar och således inte noteras separat.
I valet mellan att behandla en konvertibel som ett skuldebrev eller som en aktie föreslär kommittén de regler som gäller för aktier. Ett av skälen för denna lösning är att konveruibelns värdeförändring är hkartad med aktiens (sid 60). Denna motivering grundas på en traditionell beskrivning
av det principiella sambandet mellan kurserna på aktier och konvertibla
skuldebrev vid en positiv kursutveckling. Kommittén diskuterar emellertid
inte möjligheten av att aktiekurserna också kan falla. Det karakteristiska
för konvertibeln är i en sådan situation att kursfallet blir mindre än för aktien, beroende på att värdet bara i undantagsfall sjunker under det rena obligationsvärdet. Bindningen till vad som gäller för aktier är alltså inte
alltid naturlig. Ett skäl för att också fortsättningsvis vid reavinstbeskattningen tillämpa skullebrevsreglerna, vilket kommittén dock inte nämner, bör också framhållas i sammanhanget. Då konvertibla skuldebrev emit-
tcras torde deras obligationsvärde i flertalet fall uppgå till 80 2 eller mer av
emissionskursen. Det är således endast ett mindre värde som faller på
aktiedelen vilket också skattemässigt kan minska anknytningen till aktiereglerna.
Med dessa påpekanden instämmer organisationerna i kommitténs i övrigt framförda skäl för att vid avyttring av konvertibla skuldebrev tillämpa
huvudprinciperna för aktievinstbeskattning.
Svenska sparbankstöreningen anför:
Svenska sparbanksföreningen finner det värdefullt att kommittén med förtur tagit upp frågan om konvertibla skuldebrevs skattemässiga behandling. Det är vidare värdefull att kommittén har gett uttryck för den grundinställningen att konverteringslån skall kunna utnyttjas som finansieringsalternativ utan att beskattningseffekten blir sådan att aktieägarna kan befaras inte vara beredda att delta i emissionen. Kommittén har med utgångspunkt från bl a denna grundinställning funnit att de realisationsvinstskatteregler som gäller för aktier skall gälla för konvertibla skuldebrev. Härigenom skulle emission av ett till aktieägarna riktat konverteringslän aldrig medföra en viss utdelningsbeskattning. Med hänsyn till dels att kommitténs förslag medför att föreliggande hinder mot att utnyttja konverteringslån som finansieringsform undanröjs. dels att konvertibeln
har sådana beröringspunkter med aktier har föreningen inget att erinra mot
att reavinstskattereglerna för aktier får omfatta även konvertibla skulde-
brev.
Sveriges föreningsbankers förbund anför:
Det är logiskt och naturligt att jämställa konvertibla skuldebrev med
aktier. Den skillnad i beskattning som förelegat har väl snarast uppfattats
som konstlad, inte minst i de fall beskattning inträtt i samband med
konvertering till aktier.
TOR anför:
Det konvertibla skuldebrevet kan anses innefatta en aktieliknande del och en obligationsliknande del. Även om den obligationsliknande delen i vissa fall på grund av utfäst ränta m m kan anses övervägande i ett
inledningsskede mäste vid en normal utveckling den aktieliknande delen ta över åtminstone efter ett par år. Mot den bakgrunden delar TOR det i
betänkandet framlagda förslaget att det konvertibla skuldebrevet skall i reavinstbeskattningen behandlas som en aktie.
SHIO-Familjeföretagen och Sveriges uktiesparares riksförbund avstyrker förslaget.
SHIO-Familjeföretagen anför:
Kommittén anger ett flertal] skäl för att i realisationshänseende jämställa konvertibla skuldebrev med aktier, främst att värdestegringen på ett konvertibelt skuldebrev och bolagets aktier är i stort likartad. Såsom kommittén själv visar i avsnittet om konvertibla skuldebrev som finansteringsform och placeringsobjekt är detta emellertid en sanning med modifikation. Beroende av olika faktorer sasom framför allt Konverteringskursen i förhållande till kursen på bolagets aktier under emissionsperioden, konverte-
ringstidpunkt och förändringar i marknadsränta på obligationslån utan
konverteringsrätt kan stora variationer förekomma mellan värdeutvecklingen på konvertibla skuldebrev och bolagets aktier. Kommittén synes ha tagit som utgångspunkt för sin bedömning att konverteringskursen sätts
lägre än börskursen på aktien vid emissionstillfället. Detta år inte ovanligt
när emissionen sker med företrädesrätt för aktieägarna. I sådana fall blir
värdeutvecklingen på de konvertibla skuldebreven. i vart fall teoretiskt. likartad med kursutvecklingen på aktien.
I de fall däremot. då konverteringskursen sätts över värdet på aktien vid
emissionen föreligger inte någon följsamhet i utvecklingen av värden på aktie respektive konvertibelt skuldebrev ens teoretiskt förrän aktievärdet kommit i kapp konverteringskursen. På grund av den exceptionellt snabba kursutvecklingen under en kortare period har aktievärdet i många fall snabbt kommit i kapp och överstigit konverteringskursen. Det säger sig självt att den nuvarande utvecklingen inte kan fortsätta under någon längre period. Följsamheten av värdet på konvertibeln är i dessa fall många gånger beroende på förväntad kursutveckling, inklusive risk för kraftigt
kursfall för aktien, eftersom konverteringstillfället kan ligga flera år framåt
i tiden.
Det är enligt organisationens uppfattning inte ovanligt. i synnerhet i de fall emissionen inte riktats till aktieägarna, att konverteringskursen sätts högre än aktiekursen vid emissionen. Som kommittén påpekar förekommer konvertubla skuldebrev även vid sidan av fondbörsen. Sälunda har till exempel Företagskapital AB i stor utsträckning använt konvertibla skuldebrev i sin finansteringsverksamhet. Emissionerna av konvertibla skuldebrev sker regelmässigt utan företrädesrätt för bolagens aktieägare. Kon-
verteringskursen kan också förmodas bli satt högre än aktiernas värde vid emissionen. Med normal värdeutveckling på aktier kan någon följsamhet mellan konvertibla skuldebrev och aktier i bolaget sålunda i många fall inte
ens teoretiskt beräknas uppkomma förrän efter en längre period, dvs först
vid tidsnärhet för konvertering.
Enligt organisationens uppfattning bör inte en lagstiftning om konver-
tibla skuldebrev utgå från situationen på aktiemarknaden vid en tidpunkt då i vissa avseenden extrema förhällanden råder.
Kommittén nämner vidare som skäl för att i realisationsvinsthänseende jämställa konvertibla skuldebrev med aktier. att konverteringslån ytterst syftar till att öka företagets egna kapital och att en emission av ett konverteringslän kan uppfattas som en form av aktieemission. Realisationsvinstbeskattningen bör enligt kommittén vara så neutral som möjligt i förhållande till skilda aktieemissioner så att beskattningseffekterna blir likartade oavsett om ett företag emituerar aktier eller konvertibla skuldebrev.
Organisationen kan för det första inte se att bolagets syfte med utgivan-
det av ett konvertibelt skuldebrev skall inverka på utformningen av beskattningen hos förvärvaren. Närmare till hands ligger i sådant fall att se till syftet med förvärvet.
För det andra bör inte det förhållandet att ett konverteringslån ”kan
uppfattas som en form av aktiecmission” anses utgöra ett skäl för att tillämpa principerna för aktievinstbeskattningen även på konvertibla skul-
debrev. Beskattningsprinciperna bör inte styras av hur vissa sakförhållanden eventuellt kan uppfattas. Avgörande i detta sammanhang bör 1 stället vara det faktiska förhällandet att ett konvertibelt skuldebrev inte är en aktie och inte heller ur vare sig civilrättslig eller ekonomsk svnpunkt är jämförlig med en aktie. För konvertibla skuldebrev gäller således samma allmänna förmögenhetsrättsliga regler som för andra skuldebrev. Det konvertibla skuldebrevet representerar en fordringsrätt och inte som en aktie
en andelsrätt. Den i det konvertibla skuldebrevet ingående konverterings-
rätten innebär visserligen en rätt att i framtiden under vissa förutsättningar
Prop. 1984/85: 193 ot 85
få del i bolagsförmögenheten men innefattar inte i sig någon andelsrätt. Av
stor betydelse i detta sammanhang är också att konverteringsrätten i normalfallet representerar endast en mindre del av ett konvertibelt skuldebrevs värde. Värdet av ett konvertibelt skuldebrev utgörs således i normalfallet till helt dominerande del av en fordringsrätt.
Med den uppdelning som för närvarande görs vid realisattonsvinstbeskattningen mellan andelsrätter och fordringsrätter faller konvertibla skul-
debrev enligt organisationens mening naturligt in under fordringsrätterna.
Önskemålet om neutralitet vid realisationsvinstbeskattningen av olika fordringsrätter utgör vidare ett tungt vägande skäl för att bibehålla den nuvarande ordningen.
Kommittén tar upp frågan om utdelningsbeskattning + samband med
cmission av ett konverteringslån. Enligt ovan nämnda under vären 1983 av riksskatteverkets nämnd för rättsärenden meddelade förhandsbesked skall värdet av den företrädesrätt som en akticägare utnyttjar när han tecknar ett skuldebrev anses utgöra utdelning från bolaget och beskattas hos akticägaren som inkomst av kapital. Kommittén anser att det strider mot strävan till neutralitet mellan skilda typer av aktieemissioner att en form av emission utlöser utdelningsbeskatining som helt uteblir vid en annan emission.
Enligt organisationens synsätt är skillnaden i fråga om utdelningsbeskattningen mellan en aktieemission och en emission av konvertibla skul-
debrev en konsekvens av att de emitterade rättigheterna är av olika slag. En nyemission av aktier till de förutvarande aktieägarna innebär inte
någon överföring av värde från bolaget ull aktieägarna. En emission av
skuldebrev till aktieägarna kan emellertid, beroende på lånevillkoren. in-
nebära en förmögenhetsöverföring från bolaget till aktieägarna. Nuvärdet
av denna förmögenhetsöverföring återspeglas då i det värde som uppkom-
mer på företrädesrätten. Riksskatteverket har i det nämnda förhandsbeskedet tagit ställning för att beskatta en sådan förmögenhetsöverföring vid
emissionstllfället. Riksskatteverket har därvid ansett att en uppdelning av
företrädesrätten å ena sidan och den i skuldebrevet ingående konverteringsrätten å den andra sidan inte var praktiskt möjlig varför hela värdet av fordringsråtten hänfördes till utdelning.
Av intresse är att riksskatteverkets ställningstagande till frågan om utdelningsbeskattning således grundar sig på det konvertibla skuldebrevets egenskap av i huvudsak fordringsrätt.
Realisationsvinstbeskattningen av konvertibla skuldebrev bör enligt or-
ganisatlonens uppfattning styras av denna egenskap.
Sveriges akttesparares riksförbund anför:
Nu föreliggande förslag till förändring av reavinstbeskattningen på konvertibla skuldebrev kan tyckas ge en god strömlinjeformning av beskattningen i förhållande till aktier. Förslaget kan uppfattas positivt av dem som
gör frekventa affärer på börsen, liksom av aktiva kapitalförvaltare, rådgi-
vare och fondkommissionärer.
Vårt förbund har emellertid också ett stort antal medlemmar, som i de
konvertibla skuldebreven med deras annorlunda skatteform har ett placeringsalternativ av tilltalande stag. Den längre bindningstiden uppvägs för
dessa människor mer än väl av förmånen att inte bli beskattad efter fem år.
Tar man bort möjligheten ull skattefrihet vid försäljningar efter fem år, kan konvertiblerna enligt Aktiespararnas sätt att se antas förlora i intresse
som placeringsform, d v s marknaden krymper ytterligare. Kombinationen av hög utdelning. som beskattas fullt ovanpå arbetsinkomster och alltså lämnar mycket Inet kvar, och en mindre förmånlig reavinstbeskattning fär denna effekt för privatpersoner.
Ur de emitterande företagens synvinkel bör en förändring av beskatt-
ningsformen innebära att man blir nödsakad att betala högre ränta, vilket
mäste uppfattas som negativt för företagens intressenter.
SHIO-Familjeföreragen anser vidare att ett genomförande av förslaget
under alla omständigheter bör anstå till dess regeringsrätten avgjort de
aktuella förhandsbeskedsmålen. Organisationen framhåller att det inte kan
uteslutas att regeringsrättens besked medför att särskild lagstiftning inte
behövs. Om regeringsrätten skulle fastslå de principer som angivits av riksskatteverket borde en lagreglering i sådant fall rikta in sig på den
proportioneringsmetod som i förhandsbeskeden medfört att utdelningsbeskattning överhuvudtaget kommit i fråga.
Även Svenska bankföreningen och Sveriges industriförbund anser au någon lagstiftning inte bör ske i avvaktan på att de aktuella förhandsbeskeden avgörs. Organisationerna anför:
Förslaget att konvertibla skuldebrev, såvitt avser reavinstbeskattningen, skall jämställas med aktier är, vilket kommittén också framhåller,
endast en dellösning i syfte att undvika en oklarhet som för närvarande
råder. Det konvertibla skuldebrevet torde alltså i andra sammanhang —
t ex i fråga om förmögenhetsbeskattning och beskattning vid utdelning och
utskiftning i aktiebolag — böra behandlas inte som aktier utan liksom tidigare enligt de regler som gäller för vanliga skuldebrev. Detta är enligt
organisationernas mening olyckligt. Flera andra oklarheter råder vad gäller den skattemässiga behandlingen av konvertibla skuldebrev. En fräga avser förluster som kan uppkomma vid betalningsinställelse eller konkurs. En annan fråga gäller kKonvertibla skuldebrev i fastighetsförvaltande bolag, där aktierna för ägarna utgör omsättningstillgångar. Skall i sådant fall även konvertiblerna behandlas som omsättningstillgångar? En vtterhigare fråga gäller konvertiblernas skattemässiga behandling I det nyligen framlagda
förslaget om vinstdelningsskatt. Även om det finns anledning att skapa klarhet också i bl a nyssnämnda frågor, anser organisationerna att den av kommittén gjorda avgränsningen
av problemet med hänsyn till omständigheterna är lämpligt vald som grund
för snara lagstiftningsåtgärder. Organisationerna vill dock framhålla att frågan huruvida lagstiftning nu
bör ske ännu bör hållas öppen. Som redan nämnts föranleds kommitténs
förslag av ett par förhandsbesked från riksskatteverkets rättsnämnd. Be-
skeden har lett till, vilket också kommittén påpekar, att företagen avstår från att emittera konverteringslån. Om regeringsrätten efter prövning av
förhandsbeskeden skulle besluta att inte undanröja desamma, är det enligt
organisationernas mening angeläget att kommitténs förslag genomförs omgående. Skulle å andra sidan regeringsrätten besluta att undanröja för-
handsbeskeden, saknas motiv för att nu genomföra kommitténs förslag.
Lagstiftningen bör då i stället inriktas på den mer övergripande anpassning i fråga om beskattning av obligationer och optionsrätter som kommittén avser att fortsätta sitt arbete med.
Prop. 1984/85: 193 an 87
TOR framhåller motsatt uppfattning och anför:
TOR delar uppfattningen att det är mycket väsentligt att enkla regler
tillskapas för beskattningsfrågor vid konvertibla skuldebrev. Som finansieringsform får sådana skuldebrev anses som mycket betydelsefulla. Enligt TOR: s mening finns därför anledning att — oavsett vad regeringsrätten
kommer till för ställningstagande i de underställda frågorna — kapitalvinst-
kommitténs förslag blir föremål för lagstiftning.
Stockholms fondbörs. Svenska fondhandlareföreningen och Sveriges föreningsbankers förbund beklagar att förslaget inte omfattar även op-
tionslån.
Sveriges föreningsbankers förbund anför:
Det föreliggande lagförslaget omfattar blott rena konvertibla skuldebrev. Emellertid utges också konvertibler med därtill knutna optionsrätter samt
rena optionslån. Rättsläget för sådana län är också det oklart. vilket bl a
visat sig i att flera lån dragits tillbaka. Det är beklagligt att förslaget inte
kunnat omfatta alla de aktuella finansieringsformerna. Frågan är om det
inte hade varit bättre att vänta med att lämna ett förslag till dess hela frågan hade kunnat behandlas. Ansågs saken inte kunna vänta, borde någon form av tillfällig lösning ha kunnat införas.
RSV tar upp frågan om vilka konvertibla skuldebrev som bör omfattas
av en lagstiftning och anför:
De konvertibla skuldebreven har blivit föremål för civilrättslig reglering i aktiebolagslagen. I och för sig torde hinder dock inte föreligga att utforma de konvertibla skuldebreven så att de kan konverteras även mot annat än aktier, tex. andelar i handelsbolag.
Emellertid avser kommitténs förslag uppenbarligen endast konvertibla skuldebrev, som kan konverteras mot aktier. För tydlighetens skull och för undvikande av ej förutsedda effekter, anser RSV därför att der i 35 8 3 mom kommunalskattelagen (KL) uttryckligen bör anges att med konvertibla skuldebrev avses skuldebrev enligt 5 kap I 8 aktiebolagslagen.
Vidare anser RSV att konvertibla skuldebrev som utges av sådana bostadsaktiebolag som avses i 248 3 mom KL uttryckligen bör undantas i 35§ 3 mom KL.
Skuldebreven kan utformas så att konverteringssyftet skjuts i bakgrun-
den så att de därigenom mer liknar obligationer. Utges de till underpris
utlöser de enligt nuvarande regler utdelningsbeskattning. Genom de före-
slagna reglerna utlöses beskattning först vid försäljning enligt realisationsvinstreglerna. RSV vill peka på att det härigenom kan uppstå opåkallad
skattelättnad.
2¶Anskaffningskostnad
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:
Av förenklingsskäl föreslår kommittén att anskaffningskostnaden för ett
skuldebrev som tecknats av en aktieägare med stöd av företrädesrätt på grund av tidigare aktieinnehav skall anses motsvara endast den likvid som
erlagts vid emisstonen. Detta innebär att avsteg från nuvarande regler som
gäller vid nyemission av aktier, vilka innebär att även en del av den
ursprungliga aktiens förvärvspris skall inräknas i anskaffningskostnaden
för den nytecknade aktien. Med hänsyn ull kravet på enkelhet i reglerna är kommitténs förslag på denna punkt befogat.
TOR anför:
Vidare föreslår kommittén att anskaffningskostnader för konvertibla skuldebrev — i förekommande fall sådant skuldebrev jämte optionsbevis —
skall i det fall den förvärvats med stöd av företrädesrätt på grund av
aktieinnehav anses motsvara vad som erlagts vid emissionen. Enligt TOR: s mening talar eftersträvad enkelhet för en sådan lösning.
Svenska bankföreningen och Sveriges industriförbund anför:
En svårighet är förknippad med reavinstberäkningen, främst i fråga om den s k genomsnittsberäkningen beträffande äldre aktier. Beräkningarna blir inte sällan ytterst komplicerade om ett flertal köp och försäljningar har skett eller om emissioner har förekommit. Dessa svårigheter blir sannolikt inte mindre om hänsyn dessutom skall tas tull köp och försäljningar av konvertibla obligationer. Svårigheterna uppkommer framför allt om den skattskyldige både har sålt och konverterat skuldebrev av samma slag. Skall i sådant fall vid beräkningen av ingångsvärdet på de aktier som erhållits genom konverteringen även beaktas att en del av anskatfningsvärdet kan ha konsumerats vid en tidigare försäljning av konvertibler? Denna situation inträffar om schablonregeln (25 Zz försäljningssumman) används vid reavinstbeskattningen av konvertiblerna. Det finns därför ett starkt intresse av att reavinstreglerna ses över och utformas på sådant sätt att beräkningarna inte blir onödigt betungande.
3¶Upplupen ränta
Ett flertal remissinstanser har yttrat sig beträffande förslaget att upplu-
pen ränta på ett konvertibelt skuldebrev skall ingå som en del av realisa-
tionsvinsten.
Göta hovrätt, allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse, länsstyrelserna i Södermanlands, Kronobergs samt Göteborgs och Bohus län, Sveriges föreningsbankers förbund och TOR ullstyrker förslaget.
Göta hovrätt anför:
Hovrätten har från civilrättsliga och lagtekniska synpunkter inte funnit anledning till erinran mot förslaget. Förslaget rörande beskattning av upp-
lupen ränta å konvertibelt skuldebrev aktualiserar emellerud. om det genomföres, frågan om 19 och 20 88 köplagen bör ändras så att de bringas i överensstämmelse med vad som då kan antas bli handelsbruk. Detta torde få övervägas I det arbete som bedrivs i justitiedepartementet med en ny köplag.
Allmänna penstonsfondens fjärde fondstyrelse anför:
I fråga om behandlingen av räntan på konvertbla skuldebrev ansluter
fondstyrelsen sig till kommittémajoriteten. Med hänsyn till önskemålet om likformighet med aktier anser fondstyrelsen alltså att upplupen ränta från senaste ränteutbetalning bör ingå som en del av realisationsvinstbeskatt-
ningen medan ränta i övrigt beskattas som inkomst av kapital.
Länsstyrelsen i Södermanlands lån anför:
När det gäller upplupen ränta vid överlätelse av skuldebrev kan diskuteras om räntan skall beskattas som löpande inkomst eller som en del av köpeskillingen. Kommittén föreslär det senare alternativet, framför allt för
att få överensstämmelse med aktievinstreglerna (”upplupen utdelning”).
Länsstyrelsen kan i princip ansluta sig till denna bedömning. men befarar att regeln kan vålla problem vid tillämpningen, t ex genom att köpare av
skuldebrev yrkar avdrag på en gång för räntan. Om förslaget genomförs bör det enligt länsstyrelsens mening föreskrivas att det skall framgå av avräkningsnotan att räntan endast får beaktas vid beräkning av realisa-
tionsvinst.
Länsstyrelsen i Kronobergs län anför:
Civilrättsliga skäl kan visserligen anföras för en annorlunda behandling av upplupna räntor men ur enkelhetssynpunkt är förslaget att föredra.
Sveriges föreningsbankers förbund anför:
I och för sig kan det tyckas felaktigt att upplupen ränta skall behandlas som en del av köpeskillingen vid överlåtelse men inte heller i denna det vill SFF motsätta sig kommitténs förslag. Den skattskyldige har ju som regel möjlighet att själv avgöra om ersättning för ränta skattemässigt skall behandlas som ränta eller som realisationsvinst genom sin möjlighet att välja
överlätelsetidpunkt.
Länsstyrelsen i Jämtlands län, LO och TCO avstyrker förslaget.
Länsstyrelsen i Jämtlands län anför:
Följande skäl talar mot att upplupen ränta skall ingå i realisationsvinstberäkningen.
I. Köplagens bestämmelser ålägger köparen av ett konvertibelt skuldebrev att särskilt betala upplupen ränta utöver vad han erlägger för skuldebrevet.
2. Att i princip tillämpa aktievinstreglerna på konvertibla skuldebrev innebär inte att något regelsystem behöver ändras. Enhetliga regler för realisationsvinstbeskattning av likartad egendom innebär i stället en förenkling och är dessutom ur rättvisesynpunkt tilltalande. Att realisationsvinstbeskatta upplupen ränta innebär emellertid avsteg från principen att ränta som inte härleds tll viss verksamhet skall beskattas under inkomst-
slaget kapital. Räntan skulle dessutom beskattas olika beroende på om den
erhålls i samband med försäljning av skuldebrevet eller annars. En sådan regel skulle enligt länsstyrelsens mening komplicera tillämpningen av skattebestämmelserna.
3. Möjligheter öppnas till inte önskvärda skatteplaneringsåtgärder.
Även om i beskattningshänscende största möjliga likformighet mellan
konvertibla skuldebrev och aktier bör eftersträvas. anser länsstyrelsen, på
grund av det ovan anförda, att övervägande skäl för närvarande talar mot att ersättning för upplupen ränta skall ingå i realisationsvinstberäkningen.
LO anför:
Den föreslagna skattebehandlingen avviker från den vedertagna beskattningen av ränteinkomster vilket ger oacceptabla möjligheter att omvandla högbeskattade inkomster till lågbeskattade kapitalvinster.
TCO anför:
Oaktat strävandena att jämställa behandlingen av konvertibla skulde-
brev med aktier så menar TCO att man inte kan behandla den ränta som det det fakto är fråga om för de konvertibla skuldebreven på annat sätt och
därtill gynnsammare än övriga räntor. Att del av den eventuella värdestegring som en aktie uppvisar kan vara beroende av att en utdelning är förestäende som också rätteligen borde beskattas som inkomst av kapital
innebär ändå inte att full jämförbarhet råder med förhållanden för de
konvertibla skuldebreven. Den främsta skillnaden är att skuldebrevets
avkastning är på förhand bestämd och därmed klart avskiljbar från värdepapprets eventuella prisstegring. Dewuta förhållande gäller inte för aktier.
4¶Övergångsbestämmelsen
Förslaget om särskild övergångsbestämmelse för de konvertibla skulde-
brev som vid ikraftträdandet innehafts i fem år eller mer har fått ett blandat
mottagande.
Svenska bankföreningen, Sveriges industriförbund, Sveriges ukticsparares riksförbund och Sveriges föreningsbankers förbund förordar en ut-
vidgad övergångsbestämmelse.
Svenska bankföreningen och Sveriges industriförbund anför:
Av förslaget till övergångbestämmelser framgär att anskaffrningsvärdet
för konvertibler som vid utgången av år 1983 innehafts i fem är eller mer alternativt fär bestämmas efter det skattepliktiga förmögenhetsvärdet vid 1984 års taxering. I fråga om konvertibler som inte är börsnoterade uppkommer frågan om vilket värde som skall ligga till grund för bestämmande av ingångsvärdet. Varken av förslaget eller av gällande lägsuttning i övrigt
framgår hur sådana konvertibler skall värderas. Kommittén synes emeller-
tid i sitt förslag ha utgätt från att konvertibler skall tas upp till marknadsvärdet. En sådan övergångsregel medför emellertid stora praktiska värderingsproblem. Enligt organisationernas mening bör därför övergångsregeln
utformas så att för konvertibler som vid utgången av år 1983 har innehafts
fem år eller längre skall äldre regler tillämpas. Om konvertiblerna byts ut mot akter bör de inbytta aktiernas ingångsvärde beräknas med ledning av
konvertiblernas beräknade marknadsvärde vid utgången av år 1983.
Sveriges aktiesparares riksförbund anför:
Redan under remisstiden har många mindre innehavare av konvertibler
vänt sig till Aktiespararna angående de försämrade villkor, som kan kom-
ma att gälla för skuldebrev som innehavts fyra år men inte fem år eller som innehavts tre år eller kortare tid med avsikten att behållas över femårs-
gränsen.
Sådana skuldebrev har utgivits av företagen och köpts vid utgivningen
eller i öppna marknaden under vissa i lag fastställda förutsättningar. Det är
inte rimligt att en rättstat som Sverige retroaktivt skall förändra förutsättningarna. Därför behövs övergångsbestämmelser, om det är så att kapitalvinstkommitténs förslag genomförs.
Aktiespararna anser därför att bestämmelsen på sidan 35 i utredningens
förslag ändras till ”Har en skattskyldig vid utgången av år 1983 innehaft ett konvertibelt skuldebrev i fyra (fem enligt förslaget) år eller mer får han — i
stället för det vederlag som erlagts vid förvärvet av skuldebrevet — vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som anskaffningskostnad uppta det värde ull vilket skuldebrevet skolat upptas i allmän självdeklaration för fysisk person per den 31 december 1983.”
Dessutom anser Aktiespararna att, om kapitalvinstkommitténs förslag genomförs, skall för konvertibla skuldebrev som inköpts under tiden fram till dess ny lagstiftning införs, innehavarna ha möjlighet att tillämpa hittills gällande beskattningsregler.
Sveriges föreningsbankers förbund anför:
Endast på ett par punkter vill SFF föreslå en annan lösning. I övergångs-
reglerna föreskrivs att skattskyldig, som vid utgången av år 1983 innehaft
ett konvertibelt skuldebrev i fem år eller mer, får som anskaffningskostnad
uppta det värde till vilket skuldebrev skolat upptas i allmän självdeklara-
tion per den 31 december 1983. SFF menar att denna regel bör utvidgas till
att gälla också den som av annat skäl kunnat sälja konvertibelt skuldebrev under 1983 utan att skattskyldighet för eventuell vinst förelegat. Skattefrihet föreligger beträffande konvertibla skuldebrev, som förvärvats t ex genom gåva från annan än närstående celler genom arv.
Länsstyrelsen i Jämtlands län. som framför ett alternativt förslag till
övergångsbestämmelse. anför:
Föreslagna bestämmelser kan för ett obegränsat antal är framöver kom-
plicera beräkningen av anskaftningskostnaden för ett konvertibelt skuldebrev. Kommitténs förslag att den värdestegring som kunnat realiseras skattefritt före ikraftträdandet skall undantagas från beskattning är också i
jämförelse med tidigare övergångar tll evig realisationsvinstbeskattning
generöst. För den som inehaft skuldebrevet i fyra men mindre än fem år
blir det dock en omedelbar skatteskärpning.
För att undvika tillämpningssvårigheter och då länsstyrelsen, även om förslaget är tilltalande, inte finner det särskilt angeläget med så långtgåen-
de övergangsbestämmelser med hänsyn till den förhållandevis gynnsamma aktievinstbeskattningen, bör det enligt länsstyrelsens mening övervägas att tidsbegränsa tillämpningen av övergångsbestämmelserna till förslagsvis
ett år. Bestämmelsen skulle därvid kunna utformas på så sätt att vinsten på skuldebrev som säljs inom ett år trån övergången och som vid övergången innehafts i fyra är förslagsvis beskattas till 2092 och vinsten på sådana
skuldebrev som vid övergången innhafts i fem år eller mer och som säljs inom ett är därefter beskattas till 1056. Härigenom skulle skälig avvägning åstadkommas mellan kravet på enkla tillämpningsbestämmelser och en
lindring av de tillbakaverkande effekterna av den skärpta realisationsvinst-
beskattningen.
Länsstyrelserna i Södermanlands samt Göteborgs och Bohus län avstyrker förslaget i denna del.
Länsstyrelsen i Södermanlands län anför:
Kommittén har vidare föreslagit ena övergångsregel som tar sikte på sådana konvertibla skuldebrev, som vid ikraftträdandet innehafts i fem år eller mer, och som därför enligt nuvarande regler kunnat avyttras skattefritt. Vid tidigare liknande ändringar av reavinstbeskattningen har övergångsregler inte utfärdats. Länsstyrelsen ifrågasätter därför behovet av den föreslagna regeln, eftersom den medför praktiska olägenheter. Bla blir
det nödvändigt att för lång tid framåt ha särskilda deklarationsvärden
tillgängliga för det relativt begränsade antalet fall som regeln kan bli
ullämplig på.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:
Länsstyrelsen ifrågasätter om det är lämpligt eler ens önskvärt att införa särskilda övergångsbestämmelser. För icke börsnoterade konvertibla skuldebrev kan utredningssvårigheter föreligga att vid en försäljning långt efter
anskaffningstidpunkten bestämma förmögenhetsvärdet vid utgången av år
1983. Börskurserna för konvertibla skuldebrev vid denna tidpunkt måste
vidare hållas aktuella vid varje deklarationstillfälle. Härtill kommer att efter det att några är förflutit sannolikt blir fråga om ett relativt fåtal skattskyldiga som kan tänkas komma att tillämpa övergångsreglerna ifråga. Som kommittén framhållit har dessutom cvig realisationsvinstbeskatt-
ning införts tidigare för såväl aktier som fastigheter utan några särskilda
övergångsregler. Aven förenklingsskäl talar för att några övergångsregler
inte införs.
Bilaga 3
Sammanställning av remissyttranden över promemorian
(Ds Fi 1984:24) Reavinst på optionslån
Remissinstanserna
Efter remiss har yttranden över förslagen i promemorian avgivits av riksskatteverket (RSV), Göta hovrätt, kammarrätterna i Stockholm och
Jönköping. länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Kronobergs.
Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Jämtlands län, bankinspektionen, riksgäldskontoret, allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse. Stockholms fondbörs. Aktiefrämjandet, Föreningen auktoriserade revisorer (FAR), Landsorganisationen i Sverige (LO). Svensk industriförening, Svenska fondhandlareföreningen, Företagareförbundet (SFR). Svenska
OTC-föreningen, Svenska revisorssumfundet (SRS), Svenska sparbanks-
föreningen. Sveriges aktiesparares riksförbund. Sveriges hantverks- och industriorganisation — Familjeföretagen (SHIO-Familjeföretagen), Näringslivets skattedelegation, Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund
(TOR) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).
Näringslivets skattedelegation har avgett sitt yttrande på uppdrag av
Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska bankföreningen, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Svenska handelskammareförbundet och Sve-
riges industriförbund. I yttrandet har Post- och Kreditbanken. PK-banken, instämt.
Svenska OTC-föreningen har endast yttrat sig över den del av promemorian som rör förmögenhetsbeskattningen. Svenska fondhandlareföreningen har begränsat sitt yttrande till frågan om förslagets inverkan på riskkapitalmarknaden. Mot riksgäldskontorets yttrande har en minoritet omfattande tre fullmäktigeledamöter reserverat sig.
1 Allmänna synpunkter
Kommitténs förslag har fätt ett i huvudsak gott mottagande av remissinstanserna. Ingen av dem avstyrker förslaget helt. Den kritik som förekom-
mer inriktas mestadels på detaljfrågor.
Förslagen i promemorian tillstyrks helt eller lämnas utan erinran av Göta hovrätt. kammarrätten i Jönköping. länsstyrelserna 1 Kronobergs och Malmöhus län, bankinspektionen, riksgäldskontoret, allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse, Stocholms fondbörs, LO. Svensk Industriförening, Svenska Revisorssamfundet, Svenska sparbanksföreningen och
TCO.
RSV ifrågasätter om det är lämpligt att nu lagreglera detta delområde och anför:
Den svenska kapitalmarknaden har under senare år utvecklats på ett sätt som få personer har förutsett och en skattelagstiftning på området torde
vara ofrånkomlig. De nya former som uppträtt på marknaden har trån civilrättslig synpunkt visat sig vara av mycket sammansatt natur och det torde i dag vara för tidigt att ange vilka former utvecklingen under den
närmaste tiden kommer att ta. Man kan dock utan vidare pästå att civil-
rättsliga regler lämnar utrymme för emissioner av vitt skilda innehäll och att det blir allt svårare att upprätthålla gränsdragningen mellan tillämpningen av reglerna beträffande inkomst av kapital respektive realisationsvinst. - Mot denna bakgrund är det viktigt att ett nytt lagförslag inte endast framstär såsom riktigt utan även medför att reglerna blir möjliga att på ett lättillgängligt sätt tillämpa inte endast för myndigheterna utan även för de skattskyldiga, vilka bör ges rimliga möjligheter utt överblicka sin skattemässiga situation. Den stora allmänheten har redan idag svårigheter att se skillnaden mellan en inköpsrätt och en teckningsrätt till nyemission. De nya rätter som vuxit fram på kapitalmarknaden komplicerar bilden. — För beskattningsmyndigheternas del skulle ett genomförande av kommitténs förslag medföra ett avsevärt merarbete. Förutom att tjänstemän på alla nivåer måste sätta sig in i problematiken från såväl civilrättslig som skatterättslig synpunkt framstår kontrollproblemen som om inte oöverstigliga
så i vart fall som ytterst svåra att hantera. Redan i dag medför gällande rättsläge i vissa hänseenden stor villrådighet på mänga håll och kraven på myndigheternas information på framförallt kapitalbeskattningens område ökar kraftigt. Det föreligger således ett starkt behov av enklare regler än de
kommittén föreslagit. — Kommitténs betänkande berör endast en del av dess uppdrag, varför den fortsatta översynen kan komma att ske från
delvis andra utgångspunkter med delvis andra resultat som följd. Den
komplexitet som numera kommit att känneteckna värdepappersmarknaden har medfört att ursprungligen tämligen strikta gränser kommit att suddas ut och rättsläget har i många fall blivit osäkert. Det kan därför
ifrågasättas om man vid införandet av nya realisationsvinstregler inte
borde ha en samlad syn på hela realisationsvinstbeskattningen.
Ett flertal remissinstanser framhåller dock behovet av lagstiftningsät-
gärder. Vissa av dem kommenterar också förslaget ur helhetssynpunkt.
Kammarrätten i Stockholm anför:
Kammarrätten delar kommitténs uppfattning om behovet av lagreglering
beträffande realisationsvinstbeskattningen av optionslånen. Det nu förelig-
gande förslaget är i huvudsak konsekvent och redigt samt så enkelt som
kan begäras med hänsyn till materians beskaffenhet.
Kammarrätten i Jönköping anför:
Det är en allvarlig brist i vårt skattesystem att regler saknas om den
skattemässiga behandlingen av optionslän. Den behandling lånen fått i rättspraxis har lett till att denna finansieringsform kommit att användas enbart därför att den varit förmånlig ur skattesynpunkt och inte därför att den varit motiverad från civilrättsliga utgångspunkter. Eftersom beskattningen så långt möjligt bör vara neutral i förhållande till olika finansierings-
former är detta självfallet otillfredsställande. — Kommitténs nu framlagda
förslag är grundat på att finansieringsformerna skall utnyttjas av bolagen i enlighet med de syften som ligger till grund för den civilrättsliga reglering-
en av läneformen. Detta är en naturlig utgangspunkt. — Den genomgång
kommittén gör av de olika delproblemen är sävitt kammarrätten har kunnat finna grundlig. Kammarrätten kan inte heller rikta några väsentliga invändningar mot de framlagda förslagen. De är så klara och entydiga som man rimligtvis kan begära i vårt invecklade skattesystem.
Länsstyrelsen i Stocholms län anför:
Länsstyrelsen finner det angeläget att regler skapas för realisationsvinstbeskattning av konvertibla skuldebrev. vinstandelslån och skuldebrev med optionsrätt till nyteckning av aktier. — Länsstyrelsen delar kommitténs uppfattning att regeringsrättens överprövade förhandsbesked (RÅ 83 1:77 I och 2) medfört orimliga skatteförmåner då avdrag medgivits för fiktiva förluster.
Länsstyrelsen i Södermanlands län anför:
Det får anses principiellt riktigt att utvidga aktievinstreglerna till att omfatta också optionslånen och länsstyrelsen biträder därför förslaget i denna del. Jämfört med vad som gäller nu uppnås större enhetlighet i regelsystemet och tillämpningen blir enklare.
Länsstyrelsen i Kronobergs län anför: Å Eg
Kommitténs förslag att beskatta försäljning av optionsrätter, optionsskuldebrev och företrädesrätter enligt samma regler som gäller för aktier synes logiskt och riktigt. Accepterar man denna lösning gäller det att skapa en praktiskt tillämpbar metod för vinstberäkning som samtidigt ger ett materiellt godtagbart resultat. Länsstyrelsen anser att kommitténs förslag uppfyller dessa krav och tillstyrker därför förslaget.
Länsstyrelsen i Malmöhus län anför:
Kommunalskattelagen saknar särskilda realisationsvinstregler för optionslån och konvertibla skuldebrev. Gällande praxis leder inte till enhetlig vinstbeskattning. Dänill kommer att avdrag i visst fall medges för fiktiva förluster. Länsstyrelsen anser det därför angeläget att vinstbeskattningen regleras genom uttryckliga bestämmelser i kommunalskattelagen. — Kommitténs förslag innebär att nuvarande aktievinstregler i princip skall ullämpas på optionslän och konvertibla skuldebrev. När avsteg från nuvarande praxis föresläs såsom vid bestämmandet av anskaffningsvärde för optionsrätt och företrädesrätt vid en emission betingas detta av en strävan att nå
enkelhet i tillämpningen. Länsstyrelsen finner kommitténs förslag väl äg-
nat att läggas till grund för lagstiftning.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:
Kapitalvinstkommittén konstaterar att det i skattelagstiftningen saknas realisationsvinstregler för de nya finansieringsformer som tillskapats under 1970-talet. Beskattningen sker i dag på grundval av praxis som i huvudsak
uppkommit genom ett par regeringsrättsdomar under år 1983. Kommittén
anser att denna praxis leder till outifredsställande resultat. Länsstyrelsen
defar kommitténs uppfattning att nuvarande praxis I vissa fall leder till ett
icke önskvärt resultat. Härtill kommer att flera frågor alltjämt är oklara. Det är därför bra att kommittén tagit upp beskattningstrågorna kring de
nya finansieringsformerna och föreslagit lagreglering av desamma. — En vägledande tanke vid all skattelagstiftning måste dock vara att reglerna blir sä enkla och lätta att tillämpa som möjligt. Det är tveksamt om de förslag som kommittén lägger fram i betänkandet uppfyller rimliga krav på enkel-
het. Länsstyrelsen är medveten om att det är ett komplicerat område att lagreglera. Men frågan är om inte kommittén gått väl långt på vissa punk-
ter. Man har strävat efter en perfektionism som knappast torde vara möjlig
att uppfylla vid tillämpningen ute i det praktiska taxeringsarbetet. Även för
de skattskyldiga torde det i många fall bli svårt att följa de invecklade regler som föreslås. Enligt länsstyrelsens mening är den nuvarande praxis
som används på området avsevärt enklare att tillämpa och förstå än de regler som kommittén föreslår. Detta innebär dock inte att länsstyrelsen ställer sig avvisande till de framlagda förslagen. En lagreglering är önsk-
värd och i vissa fall nödvändig. En avvägning bör dock ske mellan kravet
på teoretisk rättvisa och kravet på enkelhet. — Kommittén säger att dess
ställningstagande baseras på grundinställningen att de nya finansieringsformerna skall kunna utnyttjas av bolagen i enlighet med de syften som ligger till grund för den civilrättsliga regleringen av låneformerna utan att beskattningskonsekvenserna blir sådana att aktieägarna kan befaras inte vara beredda att delta i emissionen. Avsikten är också att försöka komma fram till sådana regler i detta avseende som gör bolagets val av låneform så litet beroende av beskattningskonsekvenserna som möjligt. Detta mäl kan dock enligt kommittén inte uppnås förrän vid den översyn av hela regelsystemet för realisationsvinstbeskattning av värdepapper som kommittén enligt sina
direktiv skall göra. Kommittén konstaterar att en sådan allmän översyn
kan komma att leda till förslag som något avviker från de som kommittén nu framför och tidigare lämnat. — Detta uttälande är ägnat att väcka oro.
Enligt länsstyrelsens mening måste det anses olämpligt att nu införa regler,
som dessutom kraftigt avviker från hittills tillämpad praxis på området, för att inom en inte alltför läng tidsrymd göra ändringar i desamma. En
lagstiftning nu måste vara så väl genomtänkt att den inte behöver ändras
inom överskådlig tid. — Länsstyrelsen har svärt att bedöma om kommit-
téns förslag tillgodoser önskemålet att lagsuftningen så litet som möjligt skall påverka företagens låneformer. Det är inte uteslutet att de framlagda förslagen i vissa delar kan komma att fungera som en stopplagstifning. En
sädan måste emellertid vara enkel. Att införa en omfattande och komplicerad lagstiftning, vars enda syfte är att stoppa ett visst förfarande, mäste anses olämpligt. Lagstiftningen kompliceras med ett omfattande regelsystem. som det i praktiken aldrig blir aktuellt att tillämpa. Tyvärr finns det
exempel på sådan lagstiftning från de senaste åren.
I propositionen 1984/85:97 föreslås en provisorisk lösning som innebär att en realisationsförlust på grund av avyttring av optionsskuldebrev inte blir avdragsgill. Härigenom blir det inte möjligt att emittera optionslån som
löper med ränta understigande marknadsräntan. Detta innebär i sin tur att
marknadsvärdet för ett sådant skuldebrev inte kommer att understiga det nominella värdet. Någon underkurs uppkommer inte och följdaktligen inte
heller någon fiktiv realisationsförlust vid avyttring av optionsskuldebrev. Hela den problematik som föranlett utredningens förslag skulle med andra
Prop. 1984/85: 193 ör 97
ord kunna lösas genom att det provisoriska förbudet mot avdrag för realisationsförlust permanentas. Alternativt kan ett kvittningsförbud införas som innebär att realisationsförlust på optionsskuldebrev endast får kvittas mot realisationsvinst på samma slags värdepapper.
Riksgäldskontoret anför:
Fullmäktige finner kommitténs förslag om beskattning av optionslån väl motiverade. Det gäller framförallt förslaget om anskaffningskostnadens fördelning på skuldebrev och optionsrätt. Det löser problemet med den kvittningsmöjlighet som enligt gällande praxis uppkommer vid omedelbar
avyttring av enbart skuldebrev. En sådan utveckling ligger väl i linje med begränsningen av kvittningsmöjligheterna på premiemarknadens område.
Vidare anser fullmäktige att kommittén löst gränsdragningen mellan kapitalinkomst och kapitalvinst på det enklaste och mest logiska sättet. Fullmäktige tillstyrker således kommitténs förslag.
Aktiefrämjandet anför:
Aktiefrämjandet delar kommitténs inkl reservanternas grunduppfattning
att företagens val av finansieringsformer inte skall behöva styras av skatteregler. Kommitténs förslag innebär dock inget steg i denna riktning. Tvärtom. Företag finansieras med eget och främmande kapital. Det egna kapitalet består dels av vinstmedel, dels av aktiekapital. I dag skattediskri-
mineras eget kapital i förhållande till ffämmande. Kostnaden för främman-
de kapital är en avdragsgill kostnad för rörelsen medan motsvarande kostnad för eget kapital, t.ex. aktieutdelning är belagd med bolagsskatt. Detta försvårar näringslivets konsoliderings-, utvecklings- och investe-
ringsmöjligheter. Den hårda aktiebeskattningen, såväl i företags- som placerarledet har medfört att man utvecklat andra aktieliknande finansierings-
former med lägre skatt. Kommitténs förslag innebär nu att skattereglerna för dessa skärps så att de jämställs med aktier, vilket i och för sig kan vara
motiverat. Därmed har man dock bara åstadkommit likställdhet inom den
mest värdefulla. men hårdast beskattade formen av företagsfinansiering. Samtidigt har man totalt skärpt de stora olikheterna mellan finansiering genom främmande och eget kapital.
Föreningen auktoriserade revisorer anför:
I likhet med kommittén anser FAR att ett aktiebolags val av finansieringsform bör vara så litet beroende av beskattningskonseckvenserna som möjligt.
LO anför:
LÖ anser att förslaget till skärpning av kapitalvinst- och förmögenhets-
beskattningen av de s k optionslånen är skattepolitiskt motiverad. Det är
speciellt angeläget att skatteflykten i form av handel med fiktiva förluster på optionsrätter stoppas genom den föreslagna ändringen av reavinstreglerna. LO tillstyrker därför förslaget att i sin helhet tillämpa akticvinstreglerna för optionslånen samt att optionsrätter som omsätts på marknaden i fortsättningen förmögenhetsbeskattas.
7 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 193
Svenska fondhandlareföreningen anför:
Fondhandtlareföreningen vill till en början framhålla att företagens möj-
lighet att under de närmaste åren anskaffa riskvilligt kapital är av avgörande betydelse för det samlade näringslivets utveckling och tillväxt. Sett ur denna aspekt kan den nuvarande skattemässiga behandlingen av options-
lån sägas ha varit till gagn för företagen och säkerligen starkt bidragit till den höga emissionsvolymen under 1984 där optionslån varit den helt dominerande finansieringsformen. Det kan ä andra sidan inte bestridas att neutraliteten i beskattningshänseende mellan olika finansieringsformer torde ha rubbats genom den nu rådande praxisen på skatteområdet ifråga om optionslån. Fondhandlareföreningen kan därför för sin del instämma i kommitténs principiella uttalande att ett aktiebolags val av finansieringsform bör vara så litet beroende av beskattningskonsekvenserna som möj-
ligt. — När det gäller den närmare utformningen av kommitténs förslag har uppmärksammats att vissa regeländringar verkar i skärpande riktning, t ex
fördelningen av emissionspriset och beskattningen av värdestegringen på optionsskuldebrev medan andra åter kan sägas verka i lindrande riktning, tex bestämning av anskaffningstidpunkt, användningen av schablonregeln och 3000-kronorsavdraget samt regeln om avdrag för en värdelös optionsrätt. Den avvägning som inom kommittén skett i olika detaljfrågor synes lämplig. Skulle förändringar i skärpande riktning vidtas kan det ifrågasättas om optionslån i fortsättningen överhuvudtaget kan emitteras på marknaden. Redan de nu föreslagna reglerna kommer säkerligen att ha en stark
återhållande effekt på företagens benägenhet att emittera optionslån.
Företagareförbundet anför:
Vi delar i alla väsentliga hänseenden kommitténs uppfattning och ställer
Aktiespararnas riksförbund anför:
Då skattelagstiftningen hittills saknat regler vad gäller beskattning av optionslån, optionsrätter och optioner, och då praxis inom området inte
heller varit helt entydig, är det angeläget att skattelagstittningen på detta
område kompletteras. Aktiespararnas Riksförbund anser dock inte att kapitalvinstkommitténs förslag till alla delar bör ligga till grund för denna lagstiftning. — Kommitténs huvuduppgift kan sägas ha varit att hantera frågan om de s k ”fiktiva” reaförluster, som placerare kunnat tillgodogöra sig vid tecknadet av nyutgivna optionslån, I det fall placeraren därefter sålt
förlagslånebeviset och behållit optionsrätterna. Enligt kapitalvinstkomrmit-
téns förslag skall den erlagda teckningslikviden fördelas mellan förlags-
beviset och optionsrätterna på sådant sätt. att varken reaförlust eller reavinst uppkommer för placeraren i ovannämnda situation. Förbundet
anser att denna lösning är rimlig. Förbundet ifrägasätter dock en del av de
argument som i betänkandet framförs för denna lösning. Kapitalvinstkom-
mittén påstår att nuvarande system ”uppmuntrar spekulation”, och ger
upphov till "handel med realisationsförluster”. Man pekar vidare på den väldiga volym som utgivandet av optionslån fått under 1984. Kommitténs
främsta argument förefaller vara, att nuvarande system måste ändras därför att det ger bolagen och placerarna alltför stora skattefördelar. Förbundet anser att man även bör beakta skattereglernas praktiska konsekvenser.
Prop. 1984/85: 193 - | 99
Faktum är att möjligheten att ge ut optionslän enligt hittillsvarande regler
på flera sätt medfört positiva effekter för riskkapitalmarknaden. En sådan positiv effekt är att många investmentbolag. som tidigare på grund av den
s k investmentbolagsrabatten inte kunnat göra vanliga nyemissioner, genom optionslänen kunnat dra till sig nytt kapital. En annan positiv effekt är. att en helt ny marknad dvs optionsrättsmarknaden, genom dessa stora optionslån kunnat utvecklats betydligt både i omfattning och funktionsdug-
lighet. Facit av 1984 års optionslån är således på sikt stärkta balansräk-
ningar hos börsföretagen och en bättre kapitalmarknad. Förbundet har svårt att se detta som något ”problem” som nödvändigtvis måste ”korri-
geras”.
SHIO-Familjeföretagen anför:
Enligt SHIO-Familjeföretagens uppfattning bör ett företags val av finan-
steringsform vara så lite beroende av beskattningskonsekvenser som möj-
ligt. Det är viktigt att skattereglerna utformas så att de mindre företagens fmansieringsmöjligheter underlättas.
Näringslivets skattedelegation anför:
Hittillsvarande skatteregler för behandling av optionslån har varit av
utomordentligt stor betydelse för företagens kapitalanskaffning. Under 1984 har sålunda riskvilligt kapital i storleksordningen 7 miljarder kronor tillförts näringslivet i samband med utgivande av emissionslån. Genom att riksdagen antog förslaget i regeringens proposition 1984/85:97 att avdrag inte skall medges för realisationsförluster vid avyttring av optionsskuldebrev om beslut om utgivning av skuldebrevet fattats efter den 5 december 1984 har ett mycket väsentligt incitament för att teckna skuldebrev försvunnit för presumtiva långivare. Företagens möjligheter att anskaffa risk-
villigt kapital genom utgivande av optionslån har därför starkt beskurits.
Kapitalvinstkommitténs förslag innehåller åtgärder som ytterligare försämrar för företagen att denna väg anskaffa erforderligt kapital.
Trots detta anser sig skattedelegationen i stort kunna instämma i de grundläggande principer som varit vägledande för kapitalvinstkommitténs förslag.
TCO anför:
TCO tillstyrker utredningens förslag. Dessa ligger i linje med TCOs principiella uppfattning om vikten av vidgade skattebaser och rimligare fördelning av skatteuttaget mellan arbets- och kapitalinkomster.
2¶Emissionsprisets fördelning
Kommitténs förslag att unitens emissionspris skall fördelas så att skul-
debrevet äsätts sitt marknadsvärde och optionsrätten tillförs det resteran-
de beloppet, (metod C), tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Några remissinstanser förordar dock en proportionering
med ledning av skuldebrevets och optionsrättens resp. marknadsvärden (metod B). Två remissinstanser anser att nuvarande praxis (metod A) skall
bibehållas.
RSV och länsstyrelsen i Jämtlands län förordar användning av metod B.
RSV anför.
Kommittén har framfört tre olika metoder till grund för fördelning av emissionspriset. Vid val av metod måste denna så nära som möjligt ansluta sig till marknadens bedömningar. eftersom det annars uppstår skevheter i relationen marknaden — teoretiskt pris med ätföljande inte önskvärda beskattningskonsekvenser. Den av kommittén angivna metod A kan därför inte anses lämplig i detta sammanhang. — Enligt fast praxis inom skatterätten har värdehandlingars anskaftningskostnud i samband med emission bestämts med utgångspunkt i värderelationerna mellan marknadsvärdena. Har sädana inte funnits under den aktuella tidsperioden har man utgått från de första noteringarna på börsen eller motsvarande. Den tidsperiod som kunnat förflyta mellan emissionen och första noteringarna har i vissa fall
uppgått till sex mänader eller mera. Det har dock då varit under andra
omständigheter när börskurserna inte varit så starkt fluktuerande som under de senaste åren. Då det här är frågan om en bevisvärdering har naturligen den nästkommande börskursen sitt största värde om den ligger nära I tiden och kursutvecklingen har varit jämn. De rättsfall vari denna metod har tillämpats har varit av äldre datum och avsett andra förhållanden än de som råder nu och som kan förväntas komma att gälla med ett alltmer stigande intresse för kapitalmarknaden. Det bevisvärde som en sådan metod har mäste därför antas bli lägre än vad som hittills gällt. Metoden har dessutom den nackdelen att det kan komma att ta lång tid innan den första marknadsnoteringen görs. Vid transaktioner runt ett
årsskifte måste många gånger ett värde fastställas oaktat notering inte
skett. Problemet är dock inte nytt och RSV har i tidigare anvisningar om beskattningskonsekvenser I samband med utbyte av aktier utgått från ctt beräknat marknadsvärde. I synpunkterna på val av värderingsmetod har RSV även vägt in de praktiska förutsättningarna för tillämpning av dessa. — Vid val mellan metod B och C kan mot bakgrund av det tidigare anförda inte entydigt anges att den ena i alla lägen kan anses ha fördelar framför den andra. Metod C har fördelen av att snabbt kunna tillämpas och att man relativt säkert kan fastställa ett beräknat marknadsvärde. Metoden ger också ett marknadsvärde som ligger rätt i tiden. Fördelarna med metod B ligger främst däri att den bygger på ett etablerat system och att det finns en
fast praxis att falla tillbaka på. Dessutom kan — vid cmission av flera
komponenter - man annars komma att tillämpa olika metoder. En för fastställande av anskaffningsvärdet på skuldebrevet med utgångspunkt i marknadsvärdet och en annan som tar sikte på värderelationerna vid första noteringstillfället. Vad som talar starkt för metod B är att den är fast etablerad även inom andra områden inom skatterätten. Trots att metod C
kan anses mer rättvisande, vill RSV understryka principen om enhetlighet inom beskattningsområdet och anser därför att övervägande skäl talar för
metod B.
Prop. 1984/85: 193 oe 101
Länsstyrelsen i Jämtlands län anför:
Metod A (=nuvarande rättsläge) har avvisats av kommittén då det inte kan anses vara riktigt att hävda att optionsrätten förvärvats utan kostnad. Länsstyrelsen ansluter sig till detta ställningstagande då nuvarande rättspraxis att medge avdrag för fiktiva realisationsförluster vid avyttring av
skuldebrevet måste anses stötande. — Kommittén har lämnat en redogö-
relse för fördelar och nackdelar med metoderna B och C samt slutligen stannat för att föreslå att emissionspriset fördelas enligt metod C. Länssty-
relsen finner inte att kommitténs argument för metod C är övertygande. —
Metod B innebär att anskaffningskostnaden fördelas på skuldebrevet och optionsrätten med ledning av värderelationen mellan dessa papper när de kommit ut i marknaden. Inom skatterätten används denna metod vid fördelning av gemensam köpeskilling på olika delvärden. De skatterättsliga reglerna är sammantagna mycket komplicerade. Länsstyrelsen anser att man inte inom skatterätten utan mycket starka skäl bör införa ytterligare en fördelningsmetod vid gemensam köpeskilling. Kommittén kan inte anses ha anfört sådant skäl för sitt ställningstagande. Kommittén har anfört att emissionspriset vanligtvis sätts under marknadsvärdet för uniten (skuldebrev + optionsrätt). Kommittén anser att underpriset i sin helhet skall hänföras till optionsrätten. Länsstyrelsen anser att detta ställningstagande är tveksamt. En emission ull underkurs av skuldebrev innebär i
princip att aktieägaren erhåller utdelningsinkomst med skillnad mellan
marknadsvärdet och emissionspriset. Kommitténs förslag skulle i flertalet fall innebära att underpriset endast beskattas tll 40 Z. då det kan förutsättas att innehavstiden för optionsrätten i normalfallet överstiger två år. Schablonregeln vid beräkning av anskaffningsvärde kan även medföra att
underpriset inte beskattas. Om optionslän emitteras till underkurs anser
länsstyrelsen det vara mera riktigt att underkursen fördelas mellan skuldebrevet och optionsrätten. — Vid bedömning av fördelar och nackdelar mellan metoderna B och C anser länsstyrelsen att metod B är att föredra i
förhållande till metod C-.
Länsstyrelsen ger även förslag till en alternativ regel och anför:
I prop. 1984/85:97 föreslås som provisorisk lösning att avdrag ej medges för realisationsförlust vid avyttring av ett optionsskuldebrev. Optionslånet bestär av skuldebrev och optionsrätt. Skuldebrevet är värdemässigt den dominerande delen. Om räntesatsen på skuldebrevet ligger under gällande marknadsränta vid emissionstillfället blir marknadsvärdet på skuldebrevet lägre än skuldebrevets nominella värde. Länsstyrelsen ifrågasätter om sakliga marknadsmässiga eHer företagsekonomiska skäl finns för att utge skuldebrev till lägre ränta än gällande marknadsränta. Sådana emissioner synes huvudsakligen ha skett av skatteskäl. Med hänsyn härtill kan ifrågasättas om inte den kommande lagstiftningen kan utvecklas från den i prop. 1984/85:97 föreslagna provisoriska ”stoppregeln”. Den föreslagna ”stoppreglen” kan ändras på så sätt att avdrag ej medges för realisationsförluster vid avyttring av ett optionsskuldebrev om optionsskuldebrevet utgetts till lägre ränta än marknadsräntan vid emissionstillfället. Någon svårighet att fastställa marknadsräntan torde inte föreligga. En sådan ”stoppregel" skulle troligtvis hindra utgivning av optionslån till lägre ränta än marknadsränta.
TOR anför:
Kommittén har visat på tre metoder för beräkning av värdet på options-
skuldebrev och optionsrätten. TOR anser att ur principiell synpunkt en fördelning av emissionspriset mellan komponenterna efter deras verkliga värde vore en riktigare lösning. Med hänsyn emellertid till svårigheter att fastställa ett rättvisande marknadsvärde på optionsrätten anser TOR den föreslagna lösningen fullt godtagbar. Det är vidare väsentligt att den på optionsskuldebrevet belöpande delen av emissionspriset fastställs förhållandevis snabbt. Denna del torde i flertalet fall kunna beräknas med hän-
syn till ränta och löptid, då dessa faktorer torde vara vägledande även för marknaden. Enligt TOR: s mening är det värdefullt om beloppet kan fast-
ställas bindande genom en föreskrift av RSV.
Endast en remissinstans, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, förordar direkt att nuvarande praxis skall kodifieras.
Länsstyrelsen anför:
Kommittén redovisar tre olika metoder för fördelning av anskaffnings-
kostnaden mellan skuldebrevet och optionsrätten. Metod A som innebär att hela likviden läggs på skuldebrevet och att optionsbeviset anses förvär-
vat utan kostnad har, som kommittén anfört, den fördelen att den är enkel
att tillämpa. Den överensstämmer också med den praxis som regeringsrät-
ten tillämpat i de aktuella domarna under år 1983. Den leder emellertid till
icke önskvärda skattefördelar. Som länsstyrelsen visat kan man emellertid komma till rätta härmed genom en enkel regel om kvittningsförbud liknan-
de den som föreslås i proposition 1984/85:97 som en provisorisk lösning.
Om ett permanent kvittningsförbud införes, kan metod A tillåtas även i fortsättningen. Den är överlägsen övriga metoder när det gäller enkelhet.
Länsstyrelsen förordar en sådan lösning före införandet av fördelnings-
regler enligt någon av metoderna B eller C. — Kommittén förordar för sin del metod C som innebär att så stor del av anskaffningskostnaden får anses
belöpa på skuldebrevet som det värde detta papper kommer att åsättas då
ett rättvisande värde finns i marknaden. Skillnaden mellan anskaffningskostnaden och skuldebrevets marknadsvärde anses då belöpa på optionsrätten. Denna metod garanterar att skuldebrevet inte kan säljas med av-
dragsgill realisationsförlust. Från denna synpunkt är den att föredraga framför de andra metoderna. Länsstyrelsen anser dock att metod B, som innebär en fördelning av anskaffningskostnaden på skuldebrevet och optionsrätten med ledning av värderelationen mellan dessa papper när de
kommit ut på marknaden, som mera rättvis. Metoden används inom skat-
terätten vid fördelning av gemensam köpeskilling på olika delvärden. Förenklingsskäl talar för att man så långt möjligt bör anknyta till regler som
redan finns inom skatterätten. Enligt länsstyrelsens mening bör man inte
utan mycket starka skäl införa ännu en metod för fördelning av gemensam köpeskilling. Kommittén har inte visat att sådana skäl finns. Man säger
endast att man vid ”en samlad bedömning” stannat för att cmissionspriset
bör fördelas enligt metod C. Vilken metod man väljer är för övrigt i första hand beroende på vilket resultat man vill uppnå med lagstiftningen. Läns-
styrelsen anser att metod B ger ett från taxeringssynpunkt godtagbart
resultat. Metoderna B och C leder emellertid till en onödigt komplicerad
Prop. 1984/85: 193 . 103
lagstiftning. Den enklaste lösningen är metod A i kombination med ett
kvittningsförbud.
Frägan om hur skuldebrevets marknadsvärde skall bestämmas kommen-
teras av två remissinstanser.
RSV anför:
Enligt den förestagna lagtexten skall som anskaffningskostnad för optionsskuldebrev förvärvat genom teckning upptas skuldebrevets marknadsvärde vid förvärvet. Såsom kommittén anfört (sid 93) kommer viss tid
att förflyta efter teckningen till dess marknadsvärde noteras. Lagtextens
utformning i detta hänseende är därför nägot missvisande. Nägon precisering av begreppet marknadsvärde finns inte heller. För att undvika tvister i denna fräga bör anges huruvida med marknadsvärde avses en första notering, medianvärdet av de marknadsvärden som noterats första veckan eller något annat. mer bestämt, begrepp. En skattskyldig kan annars hävda att realisationsförlust uppkommit vid försäljning av skuldebrev på grund av att man som anskaffningskostnad använt en inofficiell notering medan däremot en första officiell notering varit lägre. T detta sammanhang bör särskilt beaktas den situationen när notering saknas, antingen detta beror på att hembudsskyldighet till visst pris föreligger, omsättning inte förekommer eller annat. — Vad beträffar kommitténs förslag om att RSV skall utfärda anvisningar angäende värdet på delarna i uniten (sid 95) synes man inte ha beaktat de uttalanden som gjorts i prop 1983/84: 119 om förenkling av myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd. Beaktas dessa uttalanden blir det oklart vad kommittén äsyftar med ”anvisningar”. Eftersom nägon notering inte sker av optionsrätter utan fördelningen föreslås ske utifrån "etablerade marknadsprinciper”. anser RSV det mycket tveksamt om ”anvisningar” i form av allmänna råd är en tillräcklig vägledning. Om RSV skall utfärda anvisningar eller motsvarande krävs en utförligare be-
skrivning i lagtext hur värderingen skall ske. RSV har vidare uppfattat
kommitténs förslag så att anvisningar eller motsvarande skulie komma att ges uti väsentligt större utsträckning än vad som för närvarande sker. RSY vill dock understryka att anvisningsformen används när berörda parter utgör ett större antal personer med spridning över i vart fall en del av landet. Regionala problem behandlas i skattechefernas meddelandeserie. RSVs anvisningar har därför riktat sig till aktieägare i börsnoterade företag eller företag som i vart fall varit noterade på den allmänna marknaden. Anvisningar som avser andra värdepapper eller annat som kan komma att ingå i en unit medför ett utredningsarbete av ett helt annat stag än hittills och riktar sig till endast ett begränsat antal personer. På grund härav och då anvisningarnas främsta uppgift inte innebär en kontrollfunktion. bör hittills gällande principer I detta hänseende inte ändras.
Kammarrätten i Stockholm anför:
Kommittén har stannat för att optionsskuldebrevets marknadsvärde bör bestämmas med användning av det faktiska marknadsvärdet. Kammarrät-
ten ifrågasätter lärnpligheten av denna metod. I betänkandet har framhäl-
lits vissa fördelar med alternativet att utgå från en teoretisk beräkning av värdet. Kommittén påpekar också att ett värde beräknat enligt sistnämnda metod endäst marginellt kommer att avvika från faktiskt marknadsvärde.
Till dessa fördelar bör enligt kammarrätten läggas det förhållandet att svårigheter uppkommer når det faktiska värdet skall fastställas. När skall 1 ex detta anses vara avläsbart? Vad skall man göra i de fall där en förändring i det allmänna ränteläget inträffar mellan teckningsuillfället och den
tidpunkt då värdepapperen kommer ut på marknaden? Kommittén har inte
övertygat domstolen om att de faktiska värdena bör användas: åtminstone kräver en sådan modell precisering genom klara och entydiga anvisningar.
3¶Beskattningsmetod
Förslaget att aktievinstreglerna skall ullämpas på såväl optionsskulde-
brev som optionsrätter tillstyrks av flertalet remissinstanser. Länsstyrelsen i Kronobergs län finner förslaget logiskt och riktigt. Samma uppfattning framförs av riksgäldskontoret. Näringslivets skattedeleguation tillstyrker förslaget trots att reglerna enligt delegationens mening
kommer att medföra försämrade möjligheter för företagen att anskaffa riskkapital.
TOR anför:
TOR har i ett flertal yttranden uttalat sig för enkla regler vid beskattningen. Förslaget innebär att optionsskuldebrev kommer att behandlas på
annat sätt än obligationer, skuldebrev och liknande handlingar. At bryta ut en form av skuldebrev från reglerna 1 35 § 4 mom. KL kommer givetvis att ställa vissa krav säväl på deklaranter som taxeringsnämnder. De skäl
kommittén anfört för sitt förslag kan emellertid enligt TOR:s mening
motivera en sådan åtgärd. TOR anser sig därför kunna ställa sig bakom förslaget men förutsätter att man kommer att göra dessa optionsskulde-
brev klart åtskiljbara från andra skuldebrev.
Föreningen auktoriserade revisorer godtar beskattningsprincipen men tillägger:
Det bör päpekas att beskattningen av optionsskuldebrev enligt 3 mom. i vissa fall kan leda till egendomliga konsekvenser. Ett rent optionsskulde-
brev utan konverteringsmöjligheter från vilket optionsbeviset avskiljts
torde som regel vara identiskt med skuldebrev utgivna med kapitalrabatt
vilka beskattas enligt 35 § 4 mom. KL.
Några remissinstanser avstyrker kommitténs förslag att realisationsvinstbeskatta optionsskuldebrevet enligt aktievinstreglerna i 35 § 3 mom. KL.
RSYV anför:
Vad avser val av beskattningsmetod torde generellt gälla beträffande skuldebrev att sådan värdestegring som framgår av emissionsvillkoren
till marknadsmässiga fluktuationer anses utgöra realisationsvinst eller förlust. RSV menar att den värdestegring som är avhängig en emission till underkurs vad avser ett optionsskuldebrev bör likställas med ränta (metod HD eftersom den kan förutsägas och har samband med optionsrätten. Ofta vidaresäljs emellertid skuldebrevet av den som deltagit i emissionen och endast optionsrätten behålls. I den nya ågarens hand saknar emellertid skuldebrevet anknytning till optionsrätten och för honom föreligger ingen
skillnad om ett skuldebrev utgetts med eHer utan optionsrätt. På marknaden skulle alltså kunna finnas I och för sig likvärdiga skuldebrev men med olika prissättning beroende på att olika beskattningsregler är tillämpliga.
Nackdelarna med ett sådant system är uppenbara och det bör starkt
ifrågasättas om inte fånget skall vara avgörande för beskattningskonsekvenserna. Den som förvärvat skuldebrev som vid förvärvet saknade an-
knytning till uktie bör beskattas i enlighet med de regler som normalt gäller beträffande skuldebrev.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:
Kommittén har redovisat tre alternativ för beskattning av den värdestegring som uppkommer genom att skuldebrevet anses utgivet till underkurs. Metod I innebär att den förutsebara värdestegringen, dvs ett belopp motsvarande underkursen, anses utgöra ränta. medan annan värdestegring anses utgöra realisationsvinst. Kommittén avvisar denna metod såsom varande alltför komplicerad. Länsstyrelsen delar denna uppfattning. Kommittén förordar i stället metod II som innebär att endast den formella räntan beskattas som inkomst av kapital. medan all annan avkastning av skuldebrevet beskattas som realisationsvinst. Under skuldebrevets löptid beskattas säledes endast utbetald ränta. Vid överlåtelse under löptiden eler inlösen beskattas vinsten som realisationsvinst. Enligt nuvarande regler för realisationsvinstbeskattning skulle vinsten vid avyttring eler inlösen av skuldebrevet efter fem år bli skattefri. Detta anser kommittén inte vara tillfredsställande. Man föreslår därför att vinst på skuldebrevsdelen av optionslån skall beskattas enligt reglerna för aktier i 35 & 3 mom. KL. Enligt kommittén förefaller det naturligt att beskatta skuldebrevsde- Ien enligt detta moment eftersom avyttring av konvertibla skuldebrev enligt tidigare förslag skall beskattas som aktieöverlåtelse. Förslaget att beskatta vinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev som aktie är logiskt och riktigt. Eu konvertibelt skuldebrev kan sägas vara ett substitut för aktie. Dess kursutveckling anknyter nära till aktiens. Innehavaren har rätt alt när han vill inom en i förväg angiven tidsperiod påkalla konvertering till aktie i bolaget efter en i förväg fastställd kurs. Detta gäller inte vanliga skuldebrev även om de utges tillsammans med optionsrätt att teckna aktie. Sedan optionsrätten avskiljts är det civilrättsligt ingen skillnad mellan detta skuldebrev och vilket annat skuldebrev eHer förlagsbevis som helst.
Länsstyrelsen kan inte finna att Kommittén visat. att det föreligger skäl att
införa en speciell regel för beskattning av realisationsvinst vid avyttring av skuldebrev som cen gång emitterats tillsammans med optionsrätt (OpLONsS-
skuldebrev). Det måste anses som en icke önskvärd komplicering av
skattelagstiftningen att införa två helt olika beskattningsmetoder för skul-
debrev/förlagsbevis och liknande handlingar beroende på om det vid emissionen funnits en optionsrätt knuten till detsamma eller inte. Länsstyrelsen
avstyrker därför kommitténs förslag i denna del. — När det gäller beskattning av den förutsebara värdestegring som ligger i underkursen är rätts-
praxis helt klar. Värdestegringen beskattas som ränta. Värdestegringen
kan givetvis avvika något från vad som kan förutses om marknadsräntan förändras kraftigt under lånets löptid. Av förenklingsskäl får man dock bortse härifrån. Länsstyrelsen kommer på detta sätt fram till att beskattning av underkursen bör ske enligt metod HI.
Länssstyrelsen i Jämtlands län anför:
Kommittén föreslår bl a att optionsskuldebrev skall beskattas enligt akticvinstreglerna. Motsvarande har tidigare föreslagits för konvertibla skuldebrev. Finansieringsformerna konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt skulle därigenom vid realisationsvinstbeskattningen behandlas på annat sätt än övriga skuldebrev och obligationer. Förslaget innebär att i huvudsak lika finansieringsformer tskuldebrev,
obligationer) kommer att realisationsvinstbeskattas antingen enligt aktic-
vinstreglerna eller enligt reglerna för övrig lös egendom. Länsstyrelsen
ifrågasätter om inte samma realisationsvinstregler bör gälla för samtliga
dessa finansieringsformer.
Kommittén har angivit tre alternativ för beskattning av den värdesteg-
ring som uppkommer som en följd av att optonsskuldebrevet utges till underkurs i förhållande till optionsskuldebrevets nominella värde. Metod I
här avvisats av kommittén som alltför komplicerad. Länsstyrelsen delar
detta ställningstagande. Kommittén har lämnat en redogörelse för metoderna ll och HI samt förordat att optionsskuldebreven skall beskattas enligt metod II. Länsstyrelsen ställer sig tveksam till kommitténs förslag.
Av rättspraxis framgår att den förutsebara värdestegringen har ansetts utgöra ränta. Underkursen är en förutsebar värdestegring och bör enligt rättspraxis jämställas med ränta. Underkursen vid optionsskuldebrev kan uppgå till avsevärda belopp. Det får därför anses vara principiellt fel att
beskatta denna del som realisationsvinst. Nackdelen med metod HI är att
ränteläget m m även beskattas som ränta. Av dle $ KL framgår att realisationsvinster på bankcertificat, statsskuldväxlar m m beskattas som ränta. Viss jämförelse kan ske härmed. För att inte erhålla en alltför
komplicerad skattelagstiftning måste vissa förenklingar i förhållande till
vad som är teoretiskt riktigt ske. Den huvudsakliga värdestegringen under
löptiden på optionsskuldebreven kan sannolikt hänföras till underkursen
så vida inte stora förändringar sker av den långa marknadsräntan. Av förenklingsskäl bör därför hela värdestegringen beskattas som ränta. Me-
toden får anses vara enkel att tillämpa.
Akticspararnas riksförbund anför:
I syfte att erhålla bättre "neutralitet mellan olika finansieringsformer, föreslär kommittén att värdetillväxt på förlagslån, utgivna tillsammans med optionsrätter, skattemässigt ska behandlas på samma sätt som reavinst på aktier och optionsrätter. Förbundet finner denna ordning helt orimlig, och kommitténs argumentation i dessa stycken mycket diskutabel. Skall neutralitet eftersträvas, är det rimliga tvärtom att värdetillväxt på
förlagslån av denna typ beskattas på precis samma sätt som andra räntebärande papper. Det finns nämligen åtskilliga räntebärande papper, såväl förlagslån som obligationer, på kreditmarknaden, som handlas till under-
Prop. 1984/85: 193 oo 107
kurs. Med kommitténs förslag skulle vi få två olika skattesystem för räntebärande papper. vilket skulle skapa åtskillig förvirring. Förslaget i detta stycket bör därför avvisas. Förlagslån utgivna med optionsrätter bör
självfallet realisationsvinstbeskattas på samma sätt som andra förlagslån.
Reservanterna I riksgäldsfullmäktige anför:
Vi ställer oss tveksamma till huruvida realisationsvinst vid avyttring av enbart skuldebrevet i ett optionslån bör beskattas enligt bestämmelserna för aktier. Enligt vårt förmenande saknas det logiska samband mellan aktier och skuldebrevet, efter det att optionsrätten har avskiljts, som finns
mellan aktier och optionsrätten respektive optionslånet i sin helhet. Därför bör beskattningen av enbart skuldebrevet ske enligt de bestämmelser som
gäller för obligationer och övriga skuldebrev fram till den tidpunkt då dessa
värdepappers beskattning i sin helhet prövats. I samband med den prövningen bör även frågorna om beskattning av optionsrätt till nyteckning eller köp av obligationer samt obligationsfonder lösas.
Ett par remissinstanser kritiserar utformningen av den föreslagna lagtex-
ten.
Kammarrätten i Stockholm anför:
Kammarrätten delar kommittens uppfattning att formell ränta på op-
tionsskuldebrev bör beskattas som intäkt av kapital och övrig avkastning enhet aktievinstreglerna. Uppdelningen är praktisk och lättillämpad.
Den överkurs, som — framför allt genom fördelningen av emissionspri-
set — uppstår vid inlösen av optionsskuldebrevet, skall enligt förslaget beskattas som realisationsvinst enligt 35§ 3 mom. Kammarrätten kan inte
finna att kommitténs inställning i denna det har kommit till uttryck i den
föreslagna lagtexten. Denna avser — liksom tidigare — endast avyttring. Ett tillägg bör därför göras om att inlösen i angivna situationer är att jämställa med avyttring.
Kammarrätten anser vidare att legaldefintionen av optionsskuldebrev blivit oklar och anför:
Med den föreslagna defintionen avses varje slag av skuldebrev, alltså — som uttryckligen anges i författningskommentaren — även sådana konvertibler och vinstandelsbevis, som ges ut I förening med en optionsrätt. Denna definition, i förening med de föreslagna ändringarna i lagtexten, t ex 38§ I mom KL. ger snarast vid handen att termen ”konvertibla skuldebrev” 1 lagtexten skulle avse endast de konvertibla skuldebrev som inte getts ut i förening med optionsrätt. Det är tveksamt om detta har varit kommitténs mening. Det framstår i vart fall inte som självklart att beskattningen av konvertibler skall göras beroende av huruvida de är förenade med en optionsrätt.
En liknande kritik kommer från Näringslivets skuttedelegation som anför:
I det ull punkt 2 b föreslagna tionde stycket av anvisningarna till 36 & KL regleras fördelningen av anskaffnineskostnaden mellan optionsskuldebrev och optionsbevis. Med hänsyn till den ordalydelse förfatningsrummet fätt
i den föreslagna texten kommer det inte att vara tillämpligt på konvertibelt
skuldebrev med tillhörande opuonsrätt. Enligt samma stycke skall köpt företrädesrätt avseende optionsbevis som utgivits tillsammans med optionsskuldebrev mräknas i anskaftningskostnaden för optionsbeviset. Ej heller på denna punkt finns bestämmelser om hur köpt företrädesrätt som
avser optionsbevis utgivet tillsammans med konvertibelt skuldebrev skall
behandlas. För att täcka in beskattningen av konvertibla skuldebrev med optionsbevis i dessa situationer bör lagtexten omformas.
4¶Avdrag för s.k. kapitalrabatt
Förslaget att det emitterande bolaget vid taxeringen inte skall få avdrag för den s.k. kapitalrabatten — skillnaden mellan unitens emissionspris och optionsskuldebrevets marknadsvärde — stöds av flertalet remissinstanser. En relauvt stor minoritet är dock av motsatt uppfattning.
Näringslivets skattedelegation anför:
I betänkandet har kommittén relatuvt utförligt diskuterat och analyserat emitterande bolags avdragsrätt för kapitalrabatt. Kommittén har därvid kommit fram till att övervärdet inte utgör låneskuld utan fastmer en låntagares kostnad för anskaffande av kapital. Detta visar sig också därigenom att man som princip för den föreslagna realisationsvinstbeskattningen av skuldebrevet och optionsbeviset ansett att skuldebrevsdelen skall värderas till sitt marknadsvärde och inte till det nominella värdet. Eftersom optionsdelen därför redan från början åsätts eu värde som motsvarar värdestegringen kan samma övervärde inte också behandlas som låneskuld. Nämnda övervärde utgör i stället en kompensation eftersom den för skuldebrevet fastställda räntan understiger tillämplig marknadsränta. Kommitténs uttalanden och den föreslagna uppdelningen av emissionsbeloppet på skuldebrev och optionsbevis visar därför att den ansett att värdestegringen, dvs kapitalrabatten, vid en skattemässigt riktig behandling skall betraktas som kapitalkostnad. Härav följer därför att kapitalrabatten skall vara avdragsgill som lånekostnad för det emitterande bolaget. Av olika praktiska och skatteadministrativa skäl har dock kommittén föreslagit att långi-
varen skall beskattas för övervärdet enligt 35§ 3 mom. KL. — Näringsh-
vets skattedelegation tillstyrker på de av kommittén anförda skälen att långivarnas beskattning skall ske enligt realisationsvinstreglerna. Däremot anser vi inte att en sådan beskattning hindrar ett emitterande bolag från att
få avdrag för kapitalrabatter. I detta hänseende har kommittén ansett den
s k reciprocitetsprincipen vara ett avgörande skäl mot avdragsrätten. Mot vad kommittén anför i detta avseende kan olika principiella invändningar riktas. Om man nämligen granskar reciprociteten på grundval av det förslag kommittén lagt kan följande noteras. Kommittén har. som ovan nämnts, kommit fram till att den omständigheten att långivaren realisa-
tionsvinstbeskattas för övervärdet förhindrar att bolaget skulle erhålla
avdragsrätt. Man mäste då först konstatera att störa grupper av dem som
Prop. 1984/85: 193 - 109
köper optionsskuldebrev är institutionella placerare för vilka skuldebreven utgör omsättningstillgång. Detta gäller banker, fösäkringsbolag. finansbo-
lag och andra skattskyldiga som anses bedriva handel med värdepapper.
För dessa placerares del blir därför realisationvinstbeskattning inte aktuell
utan hela övervärdet beskattas oavsett innehavstid fullt ut som rörelsein-
komst. Eftersom det helt övervägande flertalet av sådana placerare är
aktiebolag kommer övervärdet att beskattas efter samma procentsats som
gäller för det emitterande bolagets avdragsrätt. En beloppsmässig recipro-
citet kommer därför att gälla i dessa fall. — Vad härefter gäller sådana
skattskyldiga långivare som beskattas enligt de föreslagna hårdare realisationsvinstreglerna kommer skattebelastningen visserligen att vara olika
beroende på om skuldebrevet avyttras före tvåärsperiodens utgång eller senare men väsentligast är att beskattning sker. Om skuldebrevet innehafts
mindre än två år beskattas 10092 av vinsten vilket vid en 70-procentig marginalskatt väl kompenserar effekten av bolagets avdragsrätt. Om skuldebrevet däremot i stället avyttras efter två år eller mera kommer vid
samma marginalskattesats skatten på övervärdet att uppgå till 2874. Vid
motsvarande bolagsskatt på 5262 blir därför underkompensationen 246. Som synes kan inte heller en tillämpning av realisationsvinstskattereglerna för långivarens del utgöra ett motiv för att vägra låntagaren avdragsrätt för kapitalrabatten. Detta om något skulle nämligen strida mot reciprocitetsprincipen och visar att kommitténs ståndpunkt är helt orimlig. — Med hänsyn till vad Näringslivets skattedelegation sälunda anfört tillstyrker vi att långivaren realisationsvinstbeskattas samt hemställer att vid en eventuell kommande lagstiftning kapitalrabatter blir avdragsgilla för de emitterande bolagen. Eftersom de föreslagna skärpta reglerna för beskattning av
optionsskuldebrev och optionsbevis kommer art gälla såväl samtliga hittills
utgivna skuldebrev som skuldebrev som framdeles utges bör avdragsrätten omfatta även tidigare utgivna optionsskuldebrev.
Föreningen auktoriserade revisorer anför: .
Skuldebrevets del av emissionspriset skall tas upp till marknadsvärdet vilket torde lipga under det nominella värdet. Om bolaget utfärdat ett självständigt skuldebrev med en dylik kapialrabatt skulle bolaget erhålla avdrag för rabatten såsom för räntekostnad. För att från beskattningssynpunkt erhålla neutralitet mellan olika låneformer förordat FAR att bolag även vid utgivande av ett optionsskuldebrev skall erhålla avdragsrätt såsom för räntekostnad för skillnaden mellan det nominella värdet och skuldebrevets marknadsvärde.
Aktiespararnas riksförbund anför:
Enligt det synsätt som ligger bakom kommitténs förslag är de förlagslån företagen emitterar med optionsrätter emitterade till underkurs, eftersom
en del av den influtna likviden ska betraktas som betalning för optionsrät-
terna. Enligt detta synsaått ger företaget placeraren en ”kapitalrabatt” motsvarande mellanskillnaden mellan lånets nominella värde och dess
marknadsvärde. Företaget ersätter således långivaren på två olika sätt:
Dels genom räntan och dels genom en värdestegring på lånet. som är lika stor som denna kapitalrabatt. Företagets kostnad för lånet bestär därför av räntan och kapitalrabatten. Enligt gällande redovisningspraxis tas emeller-
tid förlagslånet upp till fullt nominellt värde i företagets balansräkning, inte till marknadsvärdet. Detta gör att företaget inte redovisar någon förlust, och alltså inte heller kan göra avdrag för denna. Följden blir, att företaget får en icke avdragsgill kapitalkostnad. — Enligt amerikansk redovisningspraxis tas lån utgivna till underkurs upp till marknadsvärde i bolagets balansräkning. Bolaget får i konsekvens härmed göra avdrag för kapitalrabatten, som en kostnad på samma sätt som ränteutgifter. Följden av den ordning som Kapitalvinstkommittén föreslår blir att optionslån blir dyrare för bolagen än andra typer av lån. Det normala förhållandet vid andra typer
av lån är ju att företaget betalar en marknadsmässig ränta, vilken til sin
helhet är en avdragsgill kostnad. Kommitténs förslag kommer därför i
praktiken att starkt inskränka, i värsta fall helt förhindra, utgivandet av
nya optionslån. En sådan utveckling är inte önskvärd. Förbundet instämmer därför i professor Dag Helmers särskilda yttrande på denna punkt. Företagen bör beviljas avdragsrätt för kapitalrabatten vid optionslån. under förutsättning att förslaget i övrigt går igenom.
SHIO-Familjeföretagen anför:
Vi anser att företaget skall erhålla avdrag för den så kallade kapitalrabat-
ten, dvs skillnaden mellan optionslånens nominella värde och marknadsvärde. Detta är naturligt eftersom hela det nominella värdet är att betrakta såsom en skuld och enligt gällande redovisningspraxis skall bokföras på sådant sätt. För mindre företag kan optionslån ha stor betydelse eftersom
det höga ränteläget medför att räntekostnaderna för många småföretag är
mycket betungande och optionslånens ränta kan sättas under marknads-
räntan. En nekad avdragsrätt skulle därför försvåra för småföretagen att
finansiera verksamheten.
Även länsstyrelsen i Jämtlands län. Företagareförbundet och reservanterna i riksgäldsfullmäktige förordar att bolagen skall få avdrag.
5¶Avdrag för realisationsförluster
Samtliga remissinstanser utom Näringslivets skattedelegation godtar
förslaget om den allmänna rätten till avdrag för realisationsförluster.
Näringslivets skattedelegation anför:
Förslaget innehär att enligt en ny punkt 4 c) i anvisning till 36§ KL vinst
vid avyttring av börsnoterat konvertibelt skuldebrev skall få kvittas mot
förlust på avyttade premieobligationer som utfärdats 1980 eller tidigare.
Däremot föreslås ingen motsvarande kvittningsrätt för optionsrätter. — De
grundläggande tankarna I kommittéförslaget är att bl a aktier. konvertibla skuldebrev och optionsrätter skall behandlas på summa sätt i rcalisationsvinsthänseende. I konsekvens med detta bör därför samma kvittningsmöjligheter som gäller för börsnoterade aktier och som föreslås för konvertibla skuldebrev också gälla för börsnoterade optionsskuldebrev och optionsbevis. Näringslivets skattedelegation föreslär att under punkt 4 a) i anvisning-
arna till 368 KL efter orden ”sädan aktie” tillägges ”eller optionsbevis”.
Vidare bör på samma sätt den förelagna punkten 4 ct) kompletteras med
"och optionsskuldebrev”.
Även förslaget att avdrag skall medges för förlusten på en optionsrätt
som är värdelös vid optionstidens slut tillstyrks eller lämnas utan erinran
av det helt övervägande antalet remissinstanser.
RSV anför:
Genom förslaget om avdrag för reulisationsförlust för option som saknar värde vid teckningstidens utgång införs ett nytt moment inom beskattningsområdet då detta torde strida mot principen om att avyttring skall ha skett för att avdrag skall medges. Mot bakgrund av helhetssynen i kommitténs förslag. vill RSV dock inte motsätta sig förslaget i den delen.
Några remissinstanser avstyrker förslaget.
Kammarrätten i Stockholm anför:
Kommitténs förslag att avdrag skall medges för förlust på grund av att
ett optionsbevis saknar marknadsvärde vid optionstidens utgång bryter mot principen att förlust skall vara realiserad genom att avyttring har skett
till lägre pris än anskaffningskostnaden. De argument som kommittén
framfört i denna del — om den stundom hårfina skillnaden mellan de
situationer där avdrag medges och där så inte är fallet, om risken för konstruerade försäljningar m.m. — kan i huvudsak anföras även för andra situationer. Förslaget innebär i denna del ett så stort avsteg från en grund-
princip att det inte bör genomföras utan samband med en mer samlad
översyn av reavinstbeskattningen.
Länsststyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:
Kommittén föreslår att skattskyldig skall få avdrag såsom för realisa-
tionsförlust om optionsrätt är värdelös vid optionstidens utgång. Förslaget får ses som en konsekvens av den valda fördelningsprincipen. Det innebär dock ett allvarligt avsteg från gällande principer för avdrag för realisationsförlust. Den föreslagna regeln är dessutom komplicerad genom att avdragsrätten enligt förslaget inte skall gälla om företaget går i konkurs eller likvideras eller optionsrätten blir värdelös på grund av att innehavaren inte utnyttjar densamma. Länsstyrelsen avstyrker kommitténs förslag i denna del.
6¶Förmögenhetsbeskattningen
Samtliga remissinstanser godtar principen om förmögenhetsbeskattning av optionsrätter. Flertalet tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erin-
ran.
Länstyrelsen i Stockholms län anför:
Beträffande förmögenhetsvärderingen av optionsrätter föreslår länsstyrelsen att dessa blir skattepliktiga endast om de varit föremål för notering.
Detta innebär en förenkling i jämförelse med kommitténs förslag då svårig-
het kan föreligga att dra gränsen huruvida en optionsrätt skall anses ha omsatts på kapitalmarknaden eller inte.
Länsstyrelsen i Södermanlands län anför:
Vad beträffar förmögenhetsbeskattningen delar länsstyrelsen kommitténs uppfattning att optioner tills vidare skall förmögenhetsbeskattas i den
omfattning som föreslås. Avgörande för om förmögenhetsbeskattning skall ske är således att optionsrätten är föremål för omsättning på kapitalmark-
naden. Enhigt länsstyrelsens mening skulle denna princip möjligen komma till ett klarare uttryck om i stället frågan huruvida optionsrätten har varit föremål för notering eller inte blev avgörande. Det förutsätts därvid. att optionsrätter. emitterade av bolag. vars aktier börsnoteras. också kommer
att noteras på börs eller liknande form. Detta förefaller vara en enklare
metod att fastställa huruvida omsättning på kapitalmarknaden ägt rum eller inte. I allt väsentligt torde gränsdragningsproblem härigenom kunna undvikas.
Ett antal remissinstanser anser att optionsrätter i bolag, vars aktier inte är inregistrerade på börsen. skall värderas till ett till 30 4 reducerat marknadsvärde.
RSV anför:
Enligt kommitténs förslag talar övervägande skäl för att enhetliga värderingsregler bör gälla för samtliga optionsrätter på marknaden. Kommittén föreslår därför att optionsrätter ur förmögenhetsbeskattningssynpunkt skall upptas till det noterade värdet. Enhetliga regler för samma typer av beskattningsobjekt är eftersträvansvärt för såväl de skattskyldiga som för taxeringsmyndigheterna. Möjligen kan därför ifrågasättas om det inte är mer enhetligt att såväl aktier som optionsrätter i OTC-bolagen förmögenhetsbeskattas enligt samma regler, dvs till 30 2 av reducerat substansvärde, medan börsnoterade aktier och optionsrätter till sådana aktier följer det noterade värdet.
Kammarrätten i Stockholm anför:
När det gäller värderingen av optioner i OTC-bolag finner domstolen de i reservationen framförda argumenten bestuckande. Det framstår inte som
rimligt att en optionsrätt skulle kunna åsättas ett högre värde än den aktie
som den till viss kostnad kan utbytas mot.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:
Länsstyrelsen delar helt den uppfattning som ledamoten Göran Atterwall redovisat i sin reservation och särskilda yttrande. Det synes inte
Prop. 1984/85: 193 ee 113
rimligt att optionsrätter skall tas upp till fullt marknadsvärde vid förmögen-
hetsbeskattningen. Optionsrätten motsvaras inte av någon reell substans. Dess värde är helt immateriellt. Mot detta står att optionsrätt normalt har ett marknadsvärde. Det finns dock sannolikt optionsrätter som inte omsätts och som inte heller har något marknadsvärde. Dessa kan givetvis inte
tas upp till förmögenhetsbeskattning. Länsstyrelsen anser att Atterwalls förslag att optionsrätt bör upptagas till ett förmögenhetsvärde motsvaran-
de 30 procent av marknadsvärdet är en bra lösning.
Aktiefrämjundet anför:
Aktiefrämjandet instämmer i reservanten Atterwalls självklara uppfatt-
ning att optioner i icke börsnoterade företag inte får förmögenhetsvärderas efter andra principer än företagets aktier. Medan aktierna värderas till 307 av dagsvärdet skall optionerna värderas till 100 §e, vilket kan ge optionerna ett högre värde än aktierna.
Föreningen auktoriserade revisorer anför:
Kommittén har föreslagit att optionsrätt som är föremål för omsättning skall förmögenhetsbeskattas och tas upp till det noterade värdet. När det gäller bolag vars aktier omsätts vid sidan av börsen, exempelvis OTC-bolag, skall dessa aktier värderas efter ett ull 30 Ze reducerat substansvärde medan enligt kommitténs förslag optionsrätter utgivna av dylika bolag skall tas upp till det noterade värdet. Detta försvårar för dessa bolag att utnyttja optionslån som finansieringsform eftersom en presumtiv investerare kan föredra att som alternativ till att förvärva optionsrätter välja att
förvärva aktier i bolaget. Mot bakgrund av att valet av finansieringsform så
litet som möjligt bör vara beroende av beskattningskonsekvenserna förordar FÅR att optioner utgivna av bolag, vars aktier omsätts vid sidan av
fondbörsen, tas upp till 30 76 av det noterade värdet.
Svenska fondhandlareföreningen anför:
Kommittén har också tagit upp frågan om förmögenhetsbeskattningen
av optioner och föreslagit att optioner som omsätts marknadsmässigt skall
förmögenhetsbeskattas medan andra optioner tills vidare bör vara fria från förmögenhetsskatt. I denna fråga har en reservation avgivits av en ledamot, innebärande att optioner utgivna av marknadsbolag vars aktier omsätts vid sidan av fondbörsen. vid förmögenhetsbeskattningen skall tas upp till 30 procent av det noterade värdet. Fondhandlareföreningen anser att kommitténs förslag i denna fråga bryter mot den tidigare redovisade neutralitetsprincipen mellan olika finansieringsformer. Det måste vara direkt olämpligt att optioner, utgivna av t ex ett OTC-bolag, vid förmögenhetsbeskattningen kan komma att värderas högre än själva aktien. Kommitténs
förslag i denna fråga avstyrkes därför. Någon annan lämplig värderingsmetod än den som föreslås i reservationen torde inte stå till buds.
SHIO-Familjeföretagen anför:
Kommitténs förslag beträffande förmögenhetsbeskattning av optioner innebär att småföretagens möjligheter att utnyttja optionslån försvåras.
8 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 193
Organisationen instämmer därför i reservationen av kommitténs ledamot Göran Atterwall. Denne framhåller bland annat att en jämförelse mellan det värde som noteras för optioner utgivna av OTC-bolag är mångdubbelt högre än dessa företags aktiers taxeringsvärde. Eftersom optioner kan ses som alternativ ull placeringar i aktier är förslaget olämpligt. Enligt vår
mening borde man i första hand avstå helt från att förmögenhetsbeskatta
optioner utgivna av bolag vars aktier omsätts vid sidan av börsen. I andra hand kan Atterwalls förslag om att optionerna vid förmögenhetsbeskattningen skall tas upp tull 30 procent av det noterade värdet accepteras.
Näringslivets skattedelegation anför:
Enligt förslaget skall optionsrätten is k OTC-bolag vid förmögenhetsbeskattningen tas upp till det noterade värdet. Mot detta har ledamoten
Göran Atterwall med instämmande av sakkunnige Dag Helmers reserverat sig och föreslagit att i stället 30 £& av det noterade värdet skall tas upp.
Eftersom den av reservanterna förordade värderingen bättre överensstämmer med den värdering som vid förmögenhetsbeskattningen görs av OTCbolagens aktier bör reservanternas förslag läggas till grund för en eventuell lagstiftning. En sådan värdering överensstämmer dessutom bättre med den neutralitet av beskattningen som eftersträvats.
Även Företagureförbundet. Svenska OTC-föreningen och reservanterna Ii riksgäldsfullmäktige förordar att optionsrätter i inte börsnoterade bolag får värderas till 3096 av marknadsvärdet.
Aktiespararnas riksförbund föreslår en annorlunda utformad förmögenhetsbeskattning och anför:
Kapitalvinstkommittén föreslår att samtliga marknadsnoterde optioner och optionsrätter ska tas upp till full förmögenhetsbeskattning. Förbundet vill i denna fråga anföra följande: För det första kan det anses rimligt att optioner och optionsrätter förmögenhetsbeskattas I samma utsträckning som börsaktier. Emellertid anser förbundet att börsnoterade aktier bör tas upp till 50 Zz av marknadsvärde vid förmögenhetsbeskattning, och samma bör därför gälla för optioner och optionsrätter. För det andra är det inte rimligt att optionsrätter avseende OTC-företag förmögenhetsbeskattas till fullt marknadsvärde, när de underliggande OTC-aktierna endast tas upp till 30 Z av sitt substansvärde. Det skapar en omotiverad skevhet i skattesystemet. Optonsrätter avseende OTC-företag bör i analogi härmed förmö-
genhetsbeskattas exempelvis tll 30 £c av marknadsvärdet.
7 Övriga frågor
7.1 Realisationsvinstbeskattningen
7.11 Anskaffningstidpunkt och anskaffningskostnad
RSV anför:
Beträffande beräkning av anskaffningskostnaden och bestämmandet av anskaffningstidpunkten för de olika värdepapper som kan förekomma i
Prop. 1984/85: 193 os 115
detta sammanhang. föreligger et stort antal olika situationer med olika resultat som följd. Det föreslagna systemet synes emellertid vara alltför komplext och svårgenomträngligt mot bakgrund av önskemålen om en enkel och snabb taxering. Till detta kommer att skattskyldiga och taxeringsnämnder I många fall kan antas få svårigheter med utredning om de faktiska förutsättningarna för tillämpning av reglerna. För att erhålla ett fungerande system torde inslaget av schabloner öka markant.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:
Länsstyrelsen delar kommitténs uppfattning att ingen del av moderaktiens anskaffningskostnad skall överföras ull optionsrätten. Företrädesrät-
tens anskaffningskostnad blir således noll kronor. I konsekvens härmed ändrar kommittén det ställningstagande som gjordes i föregående betänkande beträffande konvertibla skuldebrev. Där föreslog kommittén, att företrädesrättens värde skulle proportioneras fram på samma sätt som gäller för en teckningsrätt till aktie i det fall att företrädesrätten försåldes. Man föreslår nu att även företrädesrätten att teckna ett konvertibelt skuldebrev skall äsättas anskaffningsvärdet noll kronor. Länsstyrelsen tillstyrker detta förslag.- I övrigt är de förslag som kommittén lägger fram under detta avsnitt mycket komplicerade. Detta är åtminstone delvis en följd av att kommittén valt att fördela ecmissionspriset enligt metod C. Om man som länsstyrelsen föreslår väljer metod A i kombination med ett kvittningsförbud blir det enkelt att beräkna anskaffningsvärdena för såväl skuldebrev som optionsrätter. Några matematiska formler behövs inte.
De förslag kommittén lägger fram när det gäller bestämmandet av anskaffningstidpunkter för optionsrätter, skuldebrev och aktier som förvär-
valts på grund av optionsrätt är komplicerade. För en inte alltför förfaren aktivägare torde de komma att framstå som svårförståeliga. Även på detta
område måste gälla av reglerna är enkla och lätta att tillämpa.
En sammanställning av kommitténs förslag när det gäller anskaffningstidpunkt för aktier som förvärvats med stöd av optionsrätt eller företrädesrätt visar följande.
Förvärv Förvärv genom Anskaffningstidpunkt
för aktierna
1. Aktie (nvtecknad) Köp av optionsrätten Förvärvet av
optionsrätten 2. Aktie (nytecknad) Köp av företrädes- Teckning av
rätten optionsrätten 3. Aktie (nvtecknad) Erhällit företrädes- Dagen för för-
rätt p g a tidigare värvet av de aktieinnehav gamla aktierna
4. Aktie (köp) Optionsrätt Utnyttjundet
av options-
rätten
Det kan ifrågasättas om inte de av kommittén föreslagna reglerna när det
gäller anskaffningstidpunkterna för de genom optionsrätt eller företrädes-
rätt erhällna aktierna gjorts onödigt komplicerade. Den naturliga och enklaste vägen att bestämma anskaffningstidpunkten i alla de ovan angivna fallen är enligt länsstyrelsens mening att utgå från dagen för utnyttjandet av optionsrätterna. Denna princip överensstämmer med nuvarande praxis.
Kommitténs förslag att anskaffningstidpunkten i vissa fall skall gå tillbaka till en tidpunkt som ligger före utnyttjandet av optionsrätten synes kunna vålla komplikationer när det gäller utnyttjande av förlustavdrag i fåmansbolag. Ett fåmansföretag har inte rätt till förlustavdrag om aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget på utgängsdagen ägs av person som på
ingångsdagen inte ägde aktier med så stor andel av röstetalet. Ger fåmansföretaget ut ett optionslån kan genom kommitténs förslag hälften av röstetalet på utgångsdagen komma att ägas av utomstående. Som kommittén anfört är löptiden på optionsrätterna ofta lång. Det kan därför visa sig långt i efterhand att ett yrkat förlustavdrag i ett visst fall inte skulle ha medgivits.
Även detta förhållande talar för att de nya aktierna bör anses förvärvade när optionsrätten utnyttjas. Om kommitténs förslag på denna punkt ändock genomförs bör uppgiftsskyldigheten för fåmansföretagen utökas med uppgift om eventuella ägare till optionsrätter som berättigar till nyteckning
för att förhindra att reglerna om förlustavdrag kringgås.
7.1.2 Företrädesrättens behandling
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:
Företrädesrättens skattemässiga behandling är, som kommittén framhåller, av stor betydelse. Enligt aktiebolagslagen hänför sig företrädesrätten civilrättsligt till skuldebrevet. Värdet av densamma hänför emellertid
sig otvivelaktigt till optionsrätten. Detta framgår redan av att marknads-
värdet för skuldebrevet ligger under det nominella värdet. Under sådana
förhållanden är det naturligt att beskatta vinst genom avyttring av företrädesrätt att teckna optionslån enligt de regler som gäller för aktier, dvs 35 §
3 mom. KL. Länsstyrelsen kommer på denna punkt fram till samma
ståndpunkt som kommittén men motiveringen är delvis en annan.
7.1.3¶Övriga frågor
Kammarrätten i Stockholm anför:
Enligt kommitténs förslag skall möjligheten att medge skattefrihet vid avyttring av äldre aktier och dylikt, om det kan främja strukturrationalisering, inte omfatta realisationsvinst vid avyttring (inlösenfallet nämns inte)
av optionsskuldebrev. Kommittén motiverar detta endast med att reglerna
om strukturrationalisering inte påkallar någon skattelindring beträffande optionsskuldebreven. Det presenterade materialet gör det inte möjligt att bedöma riktigheten av en sådan begränsning. Med hänsyn till bl a att
optionsskuldebreven skall omfatta även vissa konvertibla skuldebrev och möjligheten av att såväl emissionernas utformning som ägarnas benägenhet att behålla optionslånet odelat kan komma att ändras på grund av de nu föreslagna reglerna, kan det ifrågasättas. om inte dispens borde kunna medges även i dessa fall. Kommittén har inte motiverat varför den som är bosatt utomlands inte
skulle vara skattskyldig för reavinst vid avyttring eller inlösen av optionsskuldebrev enligt de regler som föreslås gälla för konvertibler och options-
begränsningen.
Prop. 1984/85: 193 en 17
Allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse anför:
De tillfälliga förändringar i beskattningsreglerna för optionsrätter som
infördes när kapitalvinstkommittén överlämnade sitt betänkande omöjliggör i praktiken emissioner av optionslän under större delen av innevarande år. Därför vore det önsk värt att en lagstiftning baserad på det nu framlagda förslaget — till den del den berör nyutgivna opuonslån — kan träda i kraft
snarast möjligt.
7.2 Övriga typer av optionslån och optionsrätter
RSYV anför:
Kommittén behandlar optionslån och den skattemässiga problematiken kring dessa. Däremot tar man inte upp vanliga optionsavtal även om avtalet har anknytning till aktier. RSV menar att mot bakgrund av de nya
företeelser som aviserats på kapitalmarknaden bör även det slaget av avtal
regleras. Fråga är emellertid om två olika typer av företrädesrätter som lätt kan förväxlas. I det fortsatta ansluter sig RSV till den distinktion som på senare tid vuxit fram. Med option förstås — utan större exakthet — företrädesrätt i en mer vidsträckt bemärkelse (se sid 143 i betänkandet). Denna
företrädesrätt kan avse såväl materiella ting som rättigheter av olika slag. Med optionsrätt brukar förstås ett särskilt slag av företrädesrätt och som
regleras i 5 kap aktiebolagslagen. RSV anser att det klart skall framgå vilka
regler som skall gälla i olika situationer.
Kommittén anför i betänkandet att s k sekundäremissioner knappast
torde vålla problem. Påståendet är riktigt så till vida att endast en sådan av
någorlunda storleksordning förekommit hittills. De komponenter som kan ingå i en unit kan emellertid ha blandät ursprung med kanske olika beskattningskonsekvenser. Detta leder till frågan om man över huvudtaget skall behandla de två typerna av emissioner i ett sammanhang. Utdelningsbeskattning skall ju ske om förmögenhetsöverföring skett, medan så inte anses vara fallet om optionsrätt erhålls på grund av tidigare aktieinnehav. Detta framgår emellertid inte heller av den föreslagna författningstexten
enligt vilken företrädesrätt till teckning av optionslån beskattas enligt 35 §
3 mom. KL.
Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län anför:
Kommittén föreslår att avyttring av optionsrätt som avser rätt att köpa en redan existerande aktie skall beskattas enligt 35 & 3 mom. KL. Länsstyrelsen tillstyrker detta förslag. Optionsrätt att köpa en existerande aktie
kan emellertid förvärvas utan samband med utgivande av optionslän. Även
sådan optionsrätt bör beskattas enligt ifrägavarande bestämmelse. När det gäller anskaffningstidpunkt för aktie som köpes på grund av optionsrätt föreslår kommittén tidpunkten för utnyttjande av optionsrätten. Detta
avviker från vad som föreslås för andra förvärv på grund av optionsrätt.
Reglerna bör emellertid så långt möjligt vara lika. Länsstyrelsen har ovan föreslagit att anskaffningstidpunkten alltid skall överensstämma med dagen för utnyttjandet av optionsrätten. — Én rätt att av ett företag köpa en redan existerande aktie innebär regelmässigt att aktieägaren tillföres ett
värde från företaget. Detta värde beskattas som utdelning. Som kommittén tframhäller bör beskattning ske redan vid emissionstillfället för utdelning. Det beskattade värdet får läggas ull inköpspriset. Aven om marknadsvärdet för aktien är högre vid kopullfället bör nägon ytterligare beskattning för utdelning inte ske.
Länssstyrelsen i Kronobergs län anför:
Kommittén har på angivna skäl inte behandlat frågan om anställdas köp av optionsrätter i det egna bolaget. Det är dock angeläget att denna fråga
klarläggs. Tyvärr har det visat sig att rådande oklarheter på närliggande
områden skapat problem vid taxeringen.
Svenska fondhandlareföreningen anför:
Fondhandlareföreningen har vidare uppmärksammat att kommittén i delbetänkandet (s. 57) redovisat gällande rätt för s.k. call options. d v s optioner som ger innehavaren rätt att köpa en redan existerande aktie. Nuvarande praxis torde — enligt fondhandlareföreningens bedömning — förhindra eller 1 vart fall starkt försvära handeln med dessa optioner, som
inom en snar framtid avses startas I Sverige. — En positiv utveckling av denna marknad är önskvärd. då den kan bidra till en vtterligare vitalisering
av riskkapitalmarknaden. Med hänsyn härtill har fondhandlareföreningen låtit utarbeta ett förslag till lagsuftning beträffande köp- och säljoptioner, som inom kort kommer att överlämnas till regeringen. Fondhandlareför-
eningen kommer att hemställa att förslaget behandlas i samband med den
proposition om optionslån, som regeringen aviserat.
7.3 Övrigt
Näringslivets skattedelegation anför:
Vad angår frågan i vilka fall avdrag för realisationsförlust bör medges
anser vi alt sådant avdrag bör gälla i alla situationer förlust uppkommer. Detta betyder att vi anser det principiellt felaktigt att inte avdrag medges även vid konkurs, likvidation och fusion. Sistnämnda avdragsrätt kan dock inte isoleras till att avse enbart optionsrätter utan gäller även förlust på aktier i konkursdrabbat bolag. Att avdrag inte medges vid konkurs sammanhånger med att aktierna 1 dessa fall inte ansetts varit föremål för avyttring. Med hänsyn till att gällande rätt i detta hänseende måste uppfattas som principiellt felaktig och i vissa fall stötande anser Näringslivets
skattedelegation att kapitalvinstkommittén i sitt fortsatta arbete bör utreda
förutsättningarna för avdrag för förlust vid konkurs m m som uppkommer på aktier och andra liknande värdepapper.
Eftersom aktiebolagens utdelningar beskattas med dels företagens in-
komstskatt, dels vinstdelningsskatten, dels akticägarnas skatt på utdelning och dels i form av tvångsavsättningar till s.k. förnyelsefonder uppställs så höga krav på företagens avkastning före skatter och tvångsavsättningar att
mycket stora svärigheter föreligger att genom nyemission av aktier anskaf-
fa nytt riskvilligt kapital. Denna mycket hårda beskattning av aktiebolagens avkastning och hittills företagna och nu föreslagna beskattningsät-
Prop. 1984/85: 193 a 119
gärder för optionslånen medför därför att Näringslivets skattedelegations i olika sammanhang framförda krav på lindring av dubbelbeskattningen
inom aktiebolagssektorn ytterligare accentueras. Delegationen får därför yrka att åtgärder för att lindra dubbelbeskattningen snarast vidtages.
Aktiefrämjandet anför:
I värt aktiepolitiska program föreslår vi att en skälig avkastning på
företagens egna kapital eller aktieutdelningarna blir en avdragsgill kostnad
i företagens rörelse på samma sätt som kostnaden för främmande kapital.
Svenska fondhandlareföreningen anför:
Det bör starkt understrykas att snabba och ofta förekommande förändringar i skattelagstiftningen för med sig en betydande osäkerhet hos aktie-
placerarna som är till stor skada för riskkapitalmarknaden. Ännu viktigare torde dock vara att statsmakterna har en stor förståelse för och insikt om
riskkapitalmarknadens betydelse och funktion för svenskt näringsliv. Det som närmast åsvftas är lättnader i dubbelbeskattningen av företag, vilka sedan flera år är införda i andra länder. Det är fondhandlareföreningens
förhoppning att åtgärder av denna natur i fortsättningen kommer att prioriteras.
Länsstyrelsen i Stockholms län anför:
Länsstyrelsen vill peka på att det i taxeringsarbetet har konstaterats att skattskyldiga åsamkat sig fiktiva förluster i andra sammanhang än vid försäljning av skuldebrev förenade med optionsrätt ull nyteckning av aktier. Följande exempel kan belysa detta. En person säljer sina aktier i sitt fåmansbolag för 2 milj. kr. Marknadsvärdet på aktierna är 1,4 milj.kr. Skälet till att köparen är villig att betala 2 milj. kr. är att säljaren accepterar
en revers på I milj. kr. med 594 ränta amorteringsfritt i 10 år. Med tanke på den låga räntesatsen uppgär skuldebrevets marknadsvärde inte till nomi-
nellt belopp utan till ett betydligt lägre värde. Antag att skuldebrevets marknadsvärde är 400000 kr. Genom att sälja skuldebrevet strax efter aktieförsäljningen gör säljaren en förlust på 600000 kr. vilken är avdragsgill till 100 § mot vinsten på aktieförsäljningen. Å andra sidan redovisas en 600.000 kr för hög vinst på aktieförsäljningen, vilken dock endast är skatte-
pliktig till 40 56 eller 240 000 kr. Av vad som framgår ovan har säljaren gjort
en skattevinst på 360000 kr samtidigt som köparen har en anskaffningskostnad på 2 milj. kr. — De nu angivna transaktionerna kan, enligt länsstyrelsens uppfattning, inte underkännas med stöd av generalklausulen. —
Länsstyrelsen anser säledes att transaktioner av ovanstående slag bör behandlas på likartat sätt som optionslån.
Göta hovrätt anför:
Hovrätten ifrågasätter om inte åtskilliga av de redovisade problemen skulle kunna lösas genom ändring i 5 kap. 1§ aktiebolagslagen på så sätt att möjligheten för borgenär att skilja optionsbevis från skuldebrev togs bort.
Bilaga 4
GÄLLANDE RÄTT
Aktiebolagstlagen
Ett aktiebolags behov av nytt kapital kunde tidigare i huvudsak tillgodoses endast genom nyemission eller genom lån. Under 1960- och 1970-ta-
len framfördes från skilda håll önskemål om alternativ till dessa finansie-
ringsformer och från industrin påpekades också att utländska konkurrenter hade tillgång till flera finansieringsalternativ som saknades för de svenska företagen. Som möjliga finansieringsformer nämndes konvertibla skuldebrev, vinstandetslån och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteck-
ning. Ett konvertibelt skuldebrev ger innehavaren rätt att på vissa villkor
byta ut skuldebrevet mot en aktie i bolaget. På ett vinstandelslän är räntan beroende av bolagets vinst eller utdelning till aktieägarna. En optionsrätt
berättigar innehavaren att för ett i förväg bestämt pris genom nyteckning förvärva en aktie i bolaget.
I aktiebolagsutredningens betänkande Förslag till aktiebolagslag m.m. (SOU 1971:15) lämnades förslag till civirättsliga regler för konvertibla skuldebrev och vinstandelsbevis. Utredningen fann dock inte tillräckliga skäl föreligga att föreslå särskilda bestämmelser om optionslån. Vid arbetet med aktiebolagsutredningens förslag behandlades frågan om lagstift-
ning beträffande de nya finansieringsformerna med förtur. Från näringsli-
vets sida hade behovet av lagstiftning om optionslån starkt framhållits, främst med hänsyn till de möjligheter utländska företag hade att uppta sädana lån. Det framhölls som nödvändigt att svenska företag fick finansieringsmöjligheter likartade de som utländska företag hade. Dessa synpunkter beaktades vid den lagstiftning som genomfördes 1973 om nya finansieringsformer för aktiebolag genom att uttryckliga regler infördes för såväl konverteringslån som optionslån. Bestämmelserna togs in i en sär-
skild lag (1973: 302) om konvertibla skuldebrev m.m. Dessa bestämmelser
överfördes i sak oförändrade till aktiebolagslagen (1975: 1385). I denna lag
infördes också regler om vinstandelslån. Konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till
nyteckning behandlas i 5 kap. aktiebolagslagen.
Ett konvertibeli skuldebrev skall innehålla en utfästelse från bolaget om alt borgenären har rätt att heh eller delvis byta ut sin fordran enligt skuldebrevet mot en aktie i bolaget. Skuldebrevet, som skall vara löpande,
kan ges ut mot betalning i pengar eller mot annat vederlag t.ex. aktier i annat bolag.
Vederlaget för ett konvertibelt skuldebrev får inte understiga det nomi-
nella beloppet på den aktie som erhålls vid konverteringen om inte mellanskillnaden täcks genom kontant betalning vid utbytet (15). Denna regel
Prop. 1984/85: 193 ee 12
är en konsekvens av att ett aktiebolag i princip inte får emittera aktier till underkurs. Vid nyemission i börsnoterade bolag medges dock emission ull
en kurs under pari under förutsättning att skillnaden mellan vad som skall betalas för de nya aktierna och deras sammanlagda nominella belopp skall tillföras aktiekapitalet genom överföring från bolagets eget kapital i övrigt
eller genom uppskrivning av anläggningstillgängar i bolaget (4 kap. 18).
Bestämmelserna om skuldebrev utgivna i optionslån är i många hänseen-
den desamma som gäller för konvertibla skuldebrev. Skuldebrevet skall
vara löpande och kan ges ut mot betalning i pengar eller mot annat vederlag. Inget hindrar att skuldebrevet är konvertibelh eller att det är ett
vinstandelsbevis. Optionsrätten skall ge innehavaren rätt att teckna aktie i bolaget mot betalning i pengar. Vanligtvis är optionsrätten knuten till en
vid skuldebrevet fogad kupong, ett optionsbevis. Så är alltid fallet när
optionsrätten får skiljas från skuldebrevet av borgenären ochsöverlåtas
särskilt. Ett sådant optionsbevis skall vara ett löpande skuldebrev och det
kan således cirkulera självständigt. En optionsrätt som inte får avskiljas från skuldebrevet kan frikopplas från detta endast vid nyteckning av aktie (18).
Vid kontantemission har aktieägarna företrädesrätt att teckna konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt såvida inte annat föreskrivs i emissionsbeslutet (2§, 45).
Bolagsstämman beslutar om emission av konverterings- och optionslån. Styrelsen kan dock fatta beslut om en sådan emission om stämman senare godkänner styrelsens beslut eller om styrelsen erhållit stämmans bemyndi-
gande att fatta ett emissionsbeslut (3 §, 8-9 88).
Av emissionsbeslutet skall framgå bland annat emissionens belopp, vilka som har företrädesrätt att delta i emissionen, skuldebrevens nominella belopp. emissionskurs och räntefot samt tid och villkor för konvertering eller nyteckning. Beslutet skall också ange den rätt som tillkommer borgenär eller innehavare av optionsbevis för den händelse aktiekapitalet ökas eller nedsätts före konvertering eller nyteckning eller om bolaget före samma tidpunkt ger ut nya konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt eller om bolaget upplöses eller upphör genom fusion (4§).
Bland de viktigare frågor som skall regleras i emissionsbeslutet är de villkor som skall gälla vid konverteringen eller nyteckningen. Hit hör beträffande konvertibla skuldebrev utbytesförhållandet, konverteringskursen och den tid under vilken konvertering får ske (konverteringstiden). Motsvarande frågor vid optionslån rör fastställandet av det antal aktier som optionsrättsinnehavaren får teckna, teckningskursen samt den tid
under vilken teckningen fär ske (optionstiden). Utbytesförhållandet kan bestämmas så att skuldebrevets nominella värde avräknas mot aktiens nominella belopp. På så sätt byts ett visst antal
skuldebrev ut mot ett visst antal aktier. Vanligare är att konverteringskur-
sen sätts till ett belopp högre än aktiens nominella värde, som sedan räknas av mot det nominella värdet på skuldebrevet. |
I emissionsbeslutet för et optionslån skall anges det antal aktier som en innehavare av ett optionsbevis får teckna. Bolaget är inte bundet av nagra tvingande bestämmelser härom. I beslutet kan därför föreskrivas att en
optionsrätt skall ge rätt att teckna en eller flera aktier men också att flera
optionsrätter skall krävas för att teckna en aktie.
Teckningskursen fär inte understiga aktiens nominella belopp men väl
dess marknadsvärde. En i princip motsvarande regel gäller för konverte-
ringskursen. Det är möjligt att bestämma en under hela konverterings- eller teckningstiden fast kurs. men inget hindrar bolaget att föreskriva varierande belopp. Detta kan ske genom att priset för en aktie sätts högre ju senare konverteringen eller teckningen sker. Även om konverterings- eller teck-
ningskursen är fast kan den komma att ändras som cen följd av beslut om
fondemission. nyemission, aktiesammanläggning, aktieuppdelning celler
genom ny emission av konverteringslån eller optionslån under länets löp-
tid. Detsamma gäller vid nedsättning av aktiekapitalet. Det är vanligt att teckningskursen sätts högre än aktiernas marknadsvärde vid emissionstillfället, varför ingen konvertering eller nyteckning sker inledningsvis.
En vanlig utforming av konverteringstiden är att varken bolaget eller borgenären får vidta några åtgärder under lånets första tid. Därefter
medges konvertering.
Inte heller för optionstiden gäller nägra tvingande bestämmelser. Denna kan. om optionsbeviset fär avskiljas från skuldebrevet, sträcka sig längre än lånets löptid. Ofta bestäms att nyteckning inte får ske förrän en viss tid gätt efter emissionstillfället.
Aktiebolagslagen saknar bestämmelser om hur teckningen av ett konvertibelt skuldebrev eller ett skuldebrev med optonsrätt skall ske. Anled-
ningen är att teckningen av skuldebrevet inte medför någon skyldighet
utan endast en rätt att vid ett senare tillfälle konvertera till eller nyteckna en aktie. Det har därför inte ansetts nödvändigt att införa motsvarande formföreskrifter som gäller vid en nyemission. t.ex. att teckningen måste ske på en särskild teckningslista där emissionsvillkoren anges.
När teckningen av skuldebreven avslutats skall emissionsbeslutet registreras (78). Vid utbyte av ett skuldebrev mot en aktie skall skuldebrevet förses med päskrift om utbytet (1158).
Nvteckning av aktie skall ske på teckningslista som innehåller emis-
sionsbeslutet (128). Betalning av aktien skall ske i pengar (18). Den genom
konvertering eller nyteckning utfärdade akuen skall därefter ofördröjligen
upptas i aktieboken (128). Sedan detta skett kan rösträtt utövas för aktien.
Senast tre månader efter det att tiden för konvertering eller teckning gått ut skall bolagets styrelse för registrering anmäla hur många aktier som utgetts genom konvertering eller nytecknats och till fullo betalats. Om
konverterings- eller teckningstiden är längre än ett är skall anmälan göras senast tre manader efter utgången av varje räkenskapsår under vilket konvertering eller nyteckning har skett. Genom registreringen är aktiekapitalet ökat med sammanlagda nominella beloppet av de anmälda aktierna
(1485).
De nya aktierna berättigar till utdelning enligt vad som bestämts i emissionsbeslutet. Rätten till utdelning får dock inte inträda senare än för
räkenskapsaret efter det under vilket aktierna skall ha till fullo betalats 58). Aktiebolagslagen medger inte bolagen rätt att emittera fristående optionsbevis. Inte heller föreligger möjlighet att emittera aktier till vilka
knutits optionsbevis. Dessa måste vid emissionen vara knutna till skuldebrev. På marknaden förekommer erbjudanden om köp av units bestående av exempelvis en aktie i ett bolag jämte ett optionsbevis som gäller för
teckning av nyva aktier i bolaget. Sådana erbjudanden kan åstadkommas
genom sammanförande av en större post aktier i bolaget med avskiljda
optionsbevis frän ett av bolaget utgivet vanligt optionslån. För sådana
units gäller vanliga civilrättsliga regler för överlåtelse av värdepapper.
Vinstandelslån behandlas i 7 kap. 2—38§8.
Det är numera förbjudet att ge ut lån på villkor alt länet skall betalas på annat sätt än mot ett nominellt penningbelopp eller med ett penningbelopp
bestämmelse har s.k. delägardebentures förbjudits (28 första stycket).
Däremot är det tillåtet att uppta lån mot skuldebrev med rätt till ränta,
vars storlek är helt eller delvis beroende av utdelningen till akticägare i bolaget eller bolagets vinst tlånedebentures). Upptagande av sådana lån beslutas av bolagsstämman eller, efter dess bemyndigande, av styrelsen
(2 § andra styckev).
Om vinstandelsbevisen skall kunna konverteras till aktier eller om de utges I kombination med optionsrätter gäller de mera utförliga bestämmelserna I 5 kap. om emissionen.
Realisationsvinstbeskattningen
Kommunalskattelagen (1928:370). KL. innehöll ursprungligen gemensamma regler för beskattning av realisationsvinst på alla slag av värdepapper. Beskattningen avsåg att träffa egendom som förvärvats i spekulationssyfte, För lös egendom ansägs ett sådant syfte föreligga när egendomen innehafts kortare tid än fem är. Vidare betraktades inte egendom som erhållits genom gåva, arv, testamente och bodelning (benefikt fång) som förvärvad i spekulationssyfte. Realisationsvinstbeskattningen av aktier
och andra värdepapper begränsades därför till de fall där tillgången förvär-
väts genom köp, byte eller liknande oncröst fång och vid avvturingstillfället
innehafts under Kortare tid än fem år.
År 1951 infördes en fallande skala för beräkning av skattepliktig vinst inom femårsperioden. Dessutom tillkom den s.k. skyldemansregeln. varigenom beskattning kom att ske även när egendomen förvärvats genom gåva från make eller skyldeman eller genom bodelning om överlåtaren förvärvat egendomen genom ett oneröst fång inom femårsperioden.
Evig realisationsvinstbeskattning för aktier samt andelar i handelsbolag
och ekonomiska föreningar infördes är 1966. För övrig lös egendom som obligationer, förlagsbevis och lösöre behölls tidigare bestämmelser. I fråga
om värdepapper gjordes således åtskillnad mellan å ena sidan andelsrätter
och ä andra sidan fordringsrätter.
Realisationsvinstkommittén föreslog år 1975 gemensamma realisationsvinstregler för all lös egendom utom visst lösöre (SOU 1975:53). Enligt förslaget skulle beskattningen vid en försäljning av en optionsrätt ske på samma sätt som gällde för en försåld teckningsrätt till aktie. I förslaget intogs också en specialregel enligt vilken en aktie, som erhållits genom konvertering eller genom utnyttjande av optionsrätt förenad med eller
fogad vid ett skuldebrev, skulle anses anskaffad när skuldebrevet förvär-
vades. Kommittén föreslog vidare att en konvertering inte skulle utlösa realisationsvinstbeskattning.
Förslaget genomfördes emellertid inte. Vid den reform av realisationsvinstbeskattningen, med det nämnda betänkandet som grund. som beslutades år 1976 då akticvinstbeskattningen i huvudsak fick sin nuvarande utformning, företogs överhuvudtaget inga lagstiftningsåtgärder beträffande
konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt. Den
enda lagstiftningsåtgärd som rört beskattningen av de nya finansieringsformerna för aktiebolag vidtogs år 1977 och gällde frågorna om bolagets rätt till avdrag för den ränta som utbetalas på vinstandelslån samt behandlingen
av en aktieägares företrädesrätt att delta i ett sådant Jån.
Realisationsförlust beräknas i princip enligt samma grunder som gäller för realisationsvinst. Endast verklig förlust är avdragsgill. Avdrag tillåts säledes inte om förlust uppkommer vid användning av olika schablonregler.
Avdrag för realisationsförlust får vid taxeringen till kommunal inkomst-
skatt göras från sådan realisationsvinst eller lotterivinst som är hänförlig
till samma förvärvskälla som förlusten. Vid taxeringen till statlig inkomst-
skatt är däremot kvittning mellan underskott av tillfällig förvärvsverksamhet i en förvärvskälla och inkomst av sådan verksamhet i annan förvärvskälla tillåten. Vid båda taxeringarna gäller att underskott inte får avräknas
som allmänt avdrag från den skattskyldiges inkomst från förvärvskällor
inom andra inkomstslag. Avdrag medges dock för sådan förlust mot reali-
sationsvinst eller lotterivinst under ett senare beskattningsår, dock senast
sjätte beskattningsåret efter det till vilket förlusten är hänförlig. KL saknar således särskilda realisationsvinstregler för konvertibla skul-
debrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. Beskatt-
Prop. 1984/85: 193 | 125
as
ningen måste därför grundas på en analog tillämpning av bestämmelserna i
3583 och 363 KL samt på praxis. Av regeringsrätten prövade fall inskränker sig dock f.n. till två, nämligen RÅ 83 1:77 I och II. Dessa mål gällde
beskattningen vid avyttring av dels ett konvertibelt skuldebrev förenat
med en avskiljbar optionsrätt tull nyteckning, dels en obligation förenad
med samma rätt och av delar av en sådan unit. Avgörandena innefattar
mänga olika delfrågor. Härigenom har på betydelsefulla punkter klargjorts
vad som utgör gällande rätt på området. Allmänt kan om avgörandena sägas följande. En avyttring av ett avskiljt optionsbevis samt — givetvis —
en genom konvertering eller option nyförvärvad aktie skall beskattas enligt aktievinstreglerna 1 35§ 3 mom. KL. Vid avyttring av konvertibla skulde-
brev sker beskattningen enligt 35 § 4 mom. KL. Ett skuldebrev utgivet i ett
optionslån skall vid avyttring beskattas enligt 4 mom. samma paragraf och
detta även i den situationen att optionsbeviset ej avskiljts utan följer med
vid överlåtelsen. Beskattningen vid avyttring av en optionsrätt kan således komma att ske
enligt olika regelsystem. Den avskilda optionsrätten beskattas enligt 35§ 3mom. KL medan 4 mom. samma paragraf tillämpas om optionsrätten överlåts gemensamt med skuldebrevet. En innehavare av en unit kan alltså själv välja vilken beskattningsregel som skall tillämpas vid avyttring genorm att försälja optionsrätten avskiljd från eller sammanhållen med skuldebrevet.
Vid avyttring av ett konvertiblet skuldebrev eller av skuldebrevet eller av hela uniten i ett optionslån gäller sålunda att beskattning sker enligt
3584 mom. KL. Detta innebär att den skattepliktiga realisationsvinsten
reduceras ju längre tid som skuldebrevet innehafts.
Innehavstid Skattepliktig realisationsvinst
| Mindre än 2 år | 100 €& |
| 2 år men mindre än 3 år | 75 Sr |
| 3år ” ” "od år | 505 |
| går” ” Sär | 2560 |
Efter fem års innehav är hela vinsten skattefri. Beskatining av vinst vid avyttring inom femårsperioden sker vidare endast om skuldebrevet anskaffats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. I syfte att förhindra missbruk har den s.k. skyldemansregeln införts. Den innebär att avyttring
av egendom som förvärvats från en närstående genom benefikt fång i vissa fall föranleder realisattonsvinstbeskattning.
Värdestegring på skuldebrev anses således normalt utgöra realisationsvinst. I vissa fall har dock ändringar i kapitalvärdet på skuldebrev ansetts utgöra ränta. Sålunda har vinst vid inlösen eller överlåtelse av s.k. finansväxlar beskattats som ränta (RÅ 1972 ref. 51). En liknande bedömning gjordes avseende ett skuldebrev som skulle ges ut till en kurs som motsvarade 45 procent av nominellt belopp. Vinsten vid inlösen betraktades som
ränta (RÄ82 Aa 152). Även inlösen av ett konvertibelt skuldebrev till överkurs har i praxis behandlats som ränta (RÅ 1969 Fi 1396). Har skuldebrev från begynnelsen emitterats till pari men kursen sedan sjunkit behandlas däremot värdeförändringen på vanligt sått enligt realisationsvinstreglerna.
Av särskilda bestämmelser följer att vinster och förluster på bankcertfikal. statsskuldväxlar och skattkammarväxlar skall betraktas som ränta
(4128 KL).
Som ovan nämnts beskattas avyttring av ett avskiljt optionsbevis och en aktie förvärvad med stöd av en optionsrätt enligt 35§3 mom. KL. Detta innebär att vinsten beskattas fullt ut om innehavstiden understiger 1vå ar och att 4062 av vinsten tas tll beskattning om innehavstiden är längre. Någon ytterligare inskränkning i beskattningen sker inte oavsett innehavstidens längd.
Om skuldebrev med optionsrätt emitteras till pari slås i de tidigare
nämnda regeringsrättsavgörandena fast att hela emisstonsbeloppet för uniten faller på skuldebrevet. Optionsbeviset följer således med utan nägon kostnad. Denna bedömning är en följd av regeringsrättens grundläggande
synsätt att en aktieägare, som tecknar och betalar det nominella beloppet för ett skuldebrev, härigenom lämnar bolaget ett lån på detta belopp.
Bolagets utfästelse av en optionsrätt innefattar ingen kostnad för bolaget utan representerar för detta en möjlighet att få ännu ett kapitaltillskott genom en ökning av aktiekapitalet vid en efterföljande nyteckning. Det förhållandet att utfästelsen representerar ett värde för aktieägaren medför. enligt regeringsrätten, ej att denne skall anses ha lånat bolaget ett lägre belopp än vad skuldebrevet nominellt anger och han faktiskt betalat in till bolaget.
Om skuldebrevet förvärvas på annat oneröst sätt än genom deltagande i emissionen gäller att inköpspriset är anskaf[fningskostnad. Är skuldebre vet vid förvärvet förenat med ett optionsbevis men har någon kurs ännu inte registrerats för detta anses inköpspriset i sin helhet falla på skuldebrevet. Om förvärvet skett efter den tidpunkt då optionsbeviset börjat noteras som ett fristående värdepapper. skall särskild anskaffningskostnad beräknas för skuldebrevet och för optionsbeviset, varvid inköpspriset fördelas på
dessa värdepapper med ledning av kursrelationen dem emellan på för-
värvsdagen.
Tecknas ett skuldebrev med optionsrätt utan företrädesrätt uppgår an-
skaffningskostnaden likaså till emissionsbeloppet. Har företrädesrätten
köpts blir anskaffningskostnaden dels vad som erlagts för företrådesrätten dels emissionspriset. Anskaffningskostnaden för en inköpt företrädesrätt anses således till ingen del belöpa på optionsrätten.
När ett skuldebrev anskaffas med stöd av en företrädesrätt anses skuldebrevet förvärval genom teckningen. Detsamma gäller om företrädesrätten förvärvats genom köp. Vid ett köp av själva skuldebrevet utgör köpetillfället anskaffningstidpunkt.
Prop. 1984/85: 193 - 127
er lea
Anskaffningskostnaden för en optionsrätt är Okr. för aktieägaren enligt regeringsrättens ovan redovisade grundläggande synsätt. För en inköpt sådan rätt utgör köpeskillingen anskaffningskostnad. For en aktie som tecknas med stöd av en optionsrätt blir anskaffningskostnaden lika med det belopp som betalas in till bolaget vid teckningen jämte i förekommande fall vad som betalats för optionsrätten.
En optionsrätt som förvärvas genom en företrädesrätt på grund av ett
aktieinnehav eller genom en förvärvad företrädesrätt anses anskaffad vid
tidpunkten för deltagande i lånet. Har optionsrätten inköpts blir dagen för
köpet anskaffningstidpunkt. Ett utbyte av ett konvertibelt skuldebrev mot en aktie likställs med en
avyttring av skuldebrevet och ett förvärv av aktien. Skuldebrevet anses avyttrat till ett pris som motsvarar antalet aktier som erhållits för skulde-
brevet multiplicerat med aktiekursen. Anskaftfningskostnaden för aktien
torde motsvara skuldebrevets marknadsvärde vid utbytet.
En aktie som förvärvas genom utnyttjande av en optionsrätt anses anskaftad vid tidpunkten för teckningen av aktien. Anskaffningstiden för
en sådan aktie fär således inte härledas bakat i tiden till tidpunkten för förvärvet av moderaktien om förvärvet av optionsrätten gjorts av en aktie-
ägare med företrädesrätt på grund av aktieinnebavet. Detta är en följd av
att företrädesrätten endast anses ha avseende på skuldebrevet och inte på
optionsbeviset. Optionsrätten anses alltså inte som ett direkt utflöde av det aktieinnehav som kvalificerar för deltagande i lånet. Genom att företrädesrätten endast avser rätt att teckna ett skuldebrev bryts sambandet med de underliggande aktierna.
Om en aktieägare inte vill delta i en emission som avser utgivande av konvertibla skuldebrev förenade med optonsrätt och därför säljer sin företrädesrätt skall beskattningen ske enligt reglerna 35 § 3 mom. KL. Regeringsrättens motivering tll detta är att rätten såsom varande en rätt att teckna ett skuldebrev som kan konverteras till en aktie är jämförlig med en teckningsrätt till aktie.
För inköpta företrädesrätter bestäms anskaffningstidpunkt och anskaffningskostnad genom köpeavtalet.
Optionsrätten utslocknar när den utnyttjas. Detta medför att ett utnytt- Jande av en optionsrätt inte innebär att rätten anses avyttrad. Några beskattningskonsekvenser uppkommer säledes inte vid utnyttjande av en optionsrätt för nyteckning.
En annan typ av optionsrätter är de som ger innehavaren rätt att på vissa villkor köpa en redan existerande aktie. Aven för desså optionsrätter bygger gällande rätt på praxis, främst regeringsrättens avgöranden i målen RA 80 Au 151 och RÅ 83 1:90. Av rättsfallen kan bland annat följande slutsatser dras. Vederlaget vid upplatelse av en sådan optionsrätt skall beskattas enligt bestämmelserna i 35§ I mom. KE. Om själva optionsrätten avytträs sker beskattningen eniigt 4 mom. samma paragraf. Utnyttjar
innehavaren optionsrätten för köp av aktie anses denna förvärvad vid koöpetillfället. Anskaffningskostnaden för aktien blir köpeskillingen jämte vederlaget för optionsrätten. Vid utnyttjandet av optionsrätten utslocknar denna. Utnyttjandet föranleder alltså ingen beskattning.
Bilaga 5
De remitterade
förslagen
1¶Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Hängenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370) dels att 35 83 mom... 53§ I mom., punkterna 2b och 4 av anvisningarna till 368 samt punkterna 4 och 4a av anvisningarna till 415 skall ha nedan
angivna lydelse,
dels att I anvisningarna till 35 § skall införas en nv punkt, 9, av nedan angivna lydelse.
3 mom.' Realisationsvinst på 3 mom. Realisationsvinst på
grund av avyttring av aktie, an- grund av avyttring av aktie, an-
del i aktiefond, delbevis del i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt till ak- eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk tic eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo- förening eller i handelsbolag eller annan rättighet som är lag. konvertibelt skuldejämförlig med här avsedd andelsrätt brev, optionsbevis, föreeller aktie är i sin helhet skatteplik- trädesrätt till teckning av tig, om den skattskyldige innehaft konvertibelt skuldebrev elegendomen mindre än två år. För ler skuldebrev förenat med vissa aktier och andelar tillämpas optionsrätt eller annan rättighet bestämmelserna i 3 a mom. som är jämförlig med här avsedd
andelsrätt eller aktie är i sin helhet
skattepliktig. om den skattskyldige
innehaft egendomen mindre än två
år. Med optionsbevis avses bevis
om optionsrätt till nyteckning eller
köp av aktie utgivet i förening med
skuldebrev. För vissa aktier och an-
delar tillämpas bestämmelserna i
3a mom.
Avywutrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två är eller mera, är 40 procent av vinsten skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, äger
skättskyldig åtnjuta avdrag med 3 000 kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag ätnjutas för dem båda gemensamt med 3000 kronor. I intet fall får
dock skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.
! Senaste lydelse 1984: 1060. 9 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 193
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis. om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senast den dag avyttringen sker.
Har egendom som avses I detta moment avyttrats genom sådan tvångsförsäljning som anges i 2§ första stycket I) lagen (1978: 970) om uppskov
med beskattning av realisationsvinst, är — oavsett tidpunkten för förvärvet
— endast 40 procent av vinsten skattepliktig.
Bestämmelsen I 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tillämpning på egendom som avses i detta moment.
Har fastighet överlätits på aktie- Har fastighet överlåtits på aktic-
bolag, handelsbolag eHer ekono- bolag, handelsbolag eller ekonomisk förening genom fång på vilket misk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november lagfart sökts efter den 8 november
1967 av någon som har ett bestäm- 1967 av någon som har ett bestäm-
mande inflytande över bolaget eller mande inflytande över bolaget eller
föreningen, beräknas skattepliktig föreningen, beräknas skattepliktig
realisationsvinst vid hans avyttring realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen av- föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen sva- sett mot aktien eller andelen sva-
rande andel av fastigheten. Vad nu rande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skatte- sagts får inte föranleda att skattepliktig realisationsvinst beräknas pliktig realisationsvinst beräknas
lägre eller att avdragsgill realisa- lägre eller att avdragsgill realisationsförlust beräknas högre än en- tionsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Be- ligt reglerna i detta moment. Bestämmelserna i detta stycke gäller stämmelserna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bo- endast om sådan fastighet utgör bolagets eller föreningens väsentliga lagets eller föreningens väsentliga tillgäng. De gäller dock inte vid tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostads- avyttring av aktie i sådant bostads-
aktiebolag eller andel i sådan bo- aktiebolag eller andel i sådan bo-
stadsförening som avses i punkt 2 stadsförening som avses 1 punkt 2 femte stycket av anvisningarna till femte stycket av anvisningarna till 38§. om avyttringen avser endast 38§, om avvttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. bostadslägenheter i fastigheten.
Lika med lagfartsansökan anses an- Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om nan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna 1 detta grund av bestämmelserna i detta
stycke beräknas enligt de regler, stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mot avylttringen anses ha avsett den mot
aktien etler andelen svarande ande- aktien eller andelen svarande ande-
len av fastigheten. len av fastigheten. Motsvarande
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
gäller vid avyttring av konvertibelt
skuldebrev eller optionshevis utgi-
vet av akticholag som nu sagts.
Har aktiebolaget utgivit konver-
tiblu skuldebrev eller optionshevis
skall aktiens. skuldebreveis eller
optionsbevisets andel av fastighe-
ten anses motsvara aktiens, skulde-
brevets eller optionsbevisets andel
av alla aktier i bolaget och alla de
aktier till vilka konvertibla skulde-
brev kan utbytas samt alla de aktier
vilka kan nytecknas med stöd av
optionsrätter.
Avyttrar skattskyldig aktie 1 ak- Avyttrar skattskyldig aktie i akuebolag och finns vid avyttringen tiebolag och finns vid avyttringen obeskattade vinstmedel i bolaget obeskattade vinstmedel i bolaget
till följd av att större delen av dess till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien tillgångar före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller överlåtits på den skattskyldige eller annan, skall som skattepliktig reali- annan, skall som skattepliktig reali-
sationsvinst räknas vad den skatt- sationsvinst räknas vad den skatt-
skyldige erhåller för aktien. Vid be- skyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse dömande av frågan om överlåtelse
av större delen av bolagets tllgång- av större delen av bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas till- ar ägt rum skall även beaktas till-
gång i bolaget som inom två år efter gång i bolaget som inom två år efter
avyttringen av aktien, direkt eller avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, över- genom förmedling av annan. över-
låts på den skattskyldige eller ho- låts på den skattskyldige eller honom närstående person eller på ak- nom närstående person eller på ak-
ucbolag, handelsbolag eller ckono- tiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldi- misk förening, vari den skattskyldi-
ge eller honom närstående person ge eller honom närstående person
har ett bestämmande inflytande. har ett bestämmande inflytande.
Har överlåtelse av tillgång i bolaget Har överlåtelse av tillgång i bolaget
ägt rum efter utgången av det be- ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för skattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom. skall rceali- aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke tas sationsvinst enligt detta stycke tas
till beskattning på samma sätt som till beskattning på samma sätt som
vid eftertaxering för nämnda be- vid eftertaxering för nämnda be-
skattningsår. Vad nu sagts äger skattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande = tillämpning = vid motsvarande = tillämpning = vid avyttring av andel i handelsbolag avyttring av konvertibelt skulde-
eller ckonomisk förening. Riksskat- brev eller optionsbevis utgivet av teverket får medge undantag från sådant aktiebolag som avses i försdetta stycke, om det kan antas att ta meningen av detta stycke eller avyttringen av aktien eller andelen andel i handelsbolag eller ekonoskett i annat syfte än att erhålla misk förening. Riksskatteverket får
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
obehörig förmån vid beskattningen. medge undantag från detta stycke.
Mot beslut av verket i sådan fråga om det kan antas att avvttringen får talan inte föras. skett 1 annat syfte än att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sadan fråga får talan inte föras.
Avvttrar skattskyldig aktie i ett Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vart aktierna till huvud- aktiebolag, vari aktierna ull huvud-
saklig del ägs eller på därmed jäm- saklig del ägs eller på därmed jäm-
förligt sätt innehas — direkt eller förligt sätt innehas — direkt eller genom förmedling av juridisk per- genom förmedling av juridisk person — av en fysisk person celler ett son — av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (fåmansbo- fåtal fysiska personer (fåmansbo-
lag), till ett annat fåmansbolag. vari lag). till ett annat fåmansbolag. vari
aktie — direkt eller genom förmed- aktie — direkt eller genom förmed-
ling av annan — ägs eller inom två ling av annan — ägs eller inom två år efter avyttringen vid något ullfäl- är efter avyttringen vid något tillfäl-
le kommer att ägas av den skatt- le kommer att ägas av den skatt-
skyldige eller honom närstående skyldige eller honom närstående person, skall som skattepliktig person, skall som skattepliktig
realisationsvinst räknas vad den realisationsvinst räknas vad den
skattskyldige erhåller för aktien. skattskyldige erhåller för aktien.
Lika med aktieinnehav i det bolag. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses den som förvärvat aktien. anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett an- skattskyldiges aktieinnehav i ett an-
nat fåmansbolag, som inom två är nat fåmansbolag, som inom två år efter avyttringen förvärvar större efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av få- delen av tillgångarna i något av fämansbolagen. Har överlåtelse av mansbolagen. Har överlåtelse av
aktie i det förvärvande bolaget eller aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmans- av tillgångarna i något av fåmansbolagen, ägt rum efter utgången av bolagen, ägt rum efter utgången av
det beskattningsår då skattskyldig- det beskattningsår då skattskyldig-
het för realisationsvinst enligt detta het för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvin- stycke uppkom får realisationsvin-
sten tas till beskattning på samma sten tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu fö- nämnda beskattningsår. Vad nu fö-
reskrivits äger motsvarande utill- reskrivits äger motsvarande tilllämpning i fråga om handelsbolag lämpning i fråga om avyttring av
eller ekonomisk förening eller andel konvertibelt skuldebrev eller opi sådant bolag eller förening liksom tionsbevis utgivet av sådant aktieteckningsrätt till aktie eller annan bolag som avses I första meningen
rättighet jämförlig med aktie. Sker av detta stycke samt i fråga om hanavyttringen av organisatoriska eller delsbolag eller ekonomisk förening marknadstekniska skäl eller förelig- eller andel i sädant bolag eller förger andra synnerliga skäl, kan rege- ening liksom teckningsrätt till aktie
ringen eller myndighet, som rege- eller företrädesrätt till teckning av
ringen bestämmer, för särskilt fall konvertibelt skuldebrev eller skulmedge undantag från tillämpning av debrev förenat med optionsrätt el-
Prop. 1984/85: 193 | 133
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
detta stycke. ler annan rättighet jämförlig med
aktie. Sker avyttringen av organisa-
toriska eller marknadstekniska skäl
eller föreligger andra synnerliga
skäl, kan regeringen eller myndig-
het. som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag från ullämpning av detta stycke.
äldrar. make, avkomling eller avkomlings make. syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.
538 I mom.” Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt cj
annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser. meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:
a) fysisk person:
för tid. under vilken han varit här i riket bosatt:
för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket: samt
för tid. under vilken han ej varit här it riket bosatt:
för inkomst av här belägen fastighet:
för inkomst av rörelse. som här bedrivits:
för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;
för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 7500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag;
för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;
för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse:
för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977: 267) om krigsskadeersättning till sjömän:
för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen
(1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd;
för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973: 349);
> Senaste lydelse 1984: 1060.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst; för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981: 691) om socialavgifter samt — i den män avdrag har medgetts för avgifterna — restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter; för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fasughet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse och av egendom som avses i 358 3a mom. och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket: samt
för vinst vid icke yrkesmässig för vinst vid icke yrkesmåssig
avyttring av aktier och andelar i så- avyttring av aktier och andelar i sådana svenska företag som avses i dana svenska företag som avses i
punkt 4a av anvisningarna till 41 8, punkt da av anvisningarna till 41§ om Överlåtaren vid nägot tillfälle samt konvertibla skuldebrev och
under de tio kalenderär som när- optionsbevis mgivna av svenska
mast föregått det år då avyttringen aktiebolag. om överlåtaren vid näskedde haft sitt egentliga bo och got tillfälle under de tio kalenderår
hemvist här I riket eller stadigva- som närmast föregått det år då rande vis tats här: avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller
stadigvarande vistats här:
b) dödsbo: för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.
Anvisningar
till 35 §
9. Skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust skall inte anses uppkomma när ett konvertibelt skuldebrev byts ut mot en aktie eller en optionsrätt utnytt- Jas för teckning eller köp av en aktiv. En aktie, som förvärvats vid utbyte av ett konvertibelt skuldebrev
efter utgången av juni 1985 eller ge-
nom nyteckning eller köp med stöd
av en optionsrätt anses anskaffad
vid tidpunkten för förvärvet av skuldebrevet respektive optionsrätten.
Har utbyte av ett konvertibelt skul-
debrev skett före nyss nämnda tid-
punkt anses aktien förvärvad i och
med utbytet. Har en uktieägare med företrär-
desrätt på grund av aktieinnehav förvärvat ett konvertibelt skulde-
brev eller en optionsrätt till nyteckning anses skuldebrevet respektive optionsrätten anskaffad
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
vid tidpunkten för förvärvet av de
aktier på vilka företrådesrätten
grundats. Har annan skattskyldig
än aktieägare med företrädesrätt
förvärvat ett konvertibelt skulde-
brev eller en optionsrätt anses skul-
debrevet respektive optionsrätten anskaffad vid tidpunktien för förvärvet av företrädesrätten.
Ett skuldebrev som utgivits för-
enat med en optionsrätt och som
förvärvats med stöd av en företrä-
desrätt till teckning anses anskaffat
vid tidpunkten för teckningen.
till 368
2 b.? Avyttras aktie eller andel i aktiefond och har aktien eller andelen innehafts två år eller mera (äldre aktie eller ande, gäller bestämmelserna i andra och tredje styckena.
Som anskaffningskostnad för äldre aktie eller andel anses i regel den genomsnittliga anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier eller andelar av samma slag som den avyttrade, beräknat med hänsyn till faktiska
anskaffningskostnader och inträffade förändringar beträffande innehavet.
Anskaffningskostnad för äldre aktie. som är noterad på börs eller förernål för liknande notering, och för äldre andel i aktiefond får bestämmas till ett belopp som motsvarar 25 procent av vad den skattskyldige erhåller för akuen eller andelen efter avdrag för kostnad för avyttringen. Kan den skattskyldige göra sannolikt att en beräkning enligt andra stycket leder till ett högre belopp, skall dock detta högre belopp anses som anskaffnings-
kostnad.
Avyttras delbevis eller teckningsrätt till äldre aktie, som avses i tredje stycket, tillämpas bestämmelserna i det stycket. Därvid avser andra meningen den del av anskaffningskostnaden för aktien, beräknad enligt andra stycket. som belöper på delbeviset eller teckningsrätten.
Vid avyttring för senare leverans av aktie som är avsedd att förvärvas i anslutning till leveransen (terminsaffär). skall skattepliktig realisationsvinst anses ha uppkommit. trots att aktien förvärvas efter avyttringen. Motsvarande gäller om avyttringen avsett lånad aktie, som skall återställas till långivaren genom överlämnande av aktie av samma slag förvärvad i anslutning till återställandet (blankningsaffär). Vinst eHer förlust vid blankningsatfär skall beräknas som skillnaden mellan vad som erhälls vid
avyttringen av den lånade aktien och anskaffningskostnaden för motsva-
rande aktie, som återställs till långivaren. Har aktien inte återställts till
långivaren före utgången av det år, som följer närmast efter avyttringsåret.
skall skillnaden mellan vad den skattskyldige erhållit för den avyttrade aktien och värdet av motsvarande aktie — beräknat efter den lägsta betalkurs eller, om sådan saknas, den lägsta köpkurs, som noterats från avytt-
ringsdagen till utgången av sistnämnda år — anses som skattepliktig reali-
" Senaste lydelse 1983: 1116.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
sationsvinst. Avdragsgill realisationsförlust skall därvid ej anses ha uppkommit. Om vid äterlämnandet av ifrågavarande aktie denna anskaffats till
ett pris. som är lägre än det som beräknats vid tidigare vinstberäkning. skall skillnaden tas upp som skattepliktig realisationsvinst det år då aktien
återställts till långivaren. Har i stället förlust uppkommit är denna att änse som avdragsgill realisationsförlust. Har här i riket bosatt skattskyldig förvärvat utländsk aktie från annan sådan skattskyldig och samtidigt förvärvat en rättighet att omplacera aktien i annan utländsk aktie (switchrätt) gäller följande. Kostnad för förvärvet av denna rättighet eller ersättning I samband med avyttring av densam-
ma skall vid beräkningen av skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill
realisationsförlust i samband med avyttring av den utländska aktien inte inräknas i anskaffningskostnaden eller den erhållna likviden för aktien. Vad i femte och sjätte styckena sägs om aktie gäller även annan egendom som avses I 35§ 3 mom.
Vid avyttring av eu konvertibelt skuldebrev eller en optionsbevis som innehafis två år eller mer (äldre konvertibelt skuldebrev eller äldre optionsbevis) beräknas anskaffningskostnaden för sådana skuldebrev eller bevis av samma slag på sätt som anges i andra stycket. För äldre konvertibelt skul-
debrev som är noterat på börs eller
föremål för likhande notering gäller bestämmelserna i tredje stycket. I fråga om äldre optionsbevis gäller bestämmelserna i tredje stycket om beviset utgivits av bolag vars aktier
vid avyttringen av beviset är note-
rade på börs eller föremål för liknande notering.
En företrädesrätt till teckning av konvertibelt skuldebrev eller skuldebrev förenat med optionsrätt som grundas på aktieinnehav i bolaget anses anskaffad utan kost-
nad.
Som anskäffningskostnad för ett skuldebrev som utgivits förenat med optionsrätt och som förvärvats
genom teckning upptas skuldebre-
vets marknadsvärde vid förvärvet.
Som anskaffningskostnad för ett
optionsbevis upptas i nu angivna fall skillnaden mellan emissions-
kursen och marknadsvärdet för det skuldebrev med vilket beviset var
förenat. Har teckningen skett med stöd av en företrädesrätt som för-
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
värvats genom köp eller byte med-
räknas vederlaget för företrädes-
rätten i anskaffringskostnaden för
optionsbeviset. Bestämmelserna i
detta stycke tillämpas inte om teck-
ningen skett före den I juli 1985.
Är ett skuldebrev förenat med
flera optionsbevis skall skillnaden
mellan emissionskursen och mark-
nadsvärdet för skuldebrevet förde-
las mellan optionsbevisen med led-
ning av deras marknudsvärden.
4.1 Avdrag för realisationsförlust, beräknad enligt punkt 3 ovan, får. om inte annat följer av andra stycket. göras från sådan realisationsvinst eller lotterivinst som enligt punkt 5 av anvisningarna till 18§ är hänförlig till samma förvärvskälla som förlusten.
Avdrag för realisationsförlust på grund av avyttring av premieobligationer, som har utfärdats här i riket, får göras endast från realisationsvinst
som har uppkommit vid avyttring av sådana premieobligationer. Har de
med förlust avyttrade premieobligationerna utfärdats år 1980 eller tidigare, får dock avdrag för förlusten göras även från realisationsvinst vid avyttring
av
a) sådan aktie i svenskt aktiebolag som vid tidpunkten för avyttringen av aktien är inregistrerad vid Stockholms fondbörs och
b) andel i sådan svensk aktiefond som. vid ingången av det år då andelen avyttras, till minst två tredjedelar består av vid Stockholms fondbörs
inregistrerade aktier i svenska aktiebolag.
Avdrag för realisationsförlust skall i första hand göras från den realisa-
tionsvinst eller lotterivinst som är hänförlig till samma beskattningsår som
realisationsförlusten. Har en förlust inte kunnat utnyttjas för avdrag
nämnda beskattningsår, får avdrag för förlusten göras ett senare beskatt-
ningsår, dock senast sjätte beskattningsåret efter det till vilket förlusten är hänförlig. En på detta sätt förskjuten realisationsförlust får dras av endast mot den realisationsvinst eller lotterivinst som det senare beskattningsäret
återstår sedan avdrag har gjorts för de realisationsförluster som är hänförliga till det året.
Avdrag medges ej för förlust vid avyttring av ett skuldebrev som utgivits i förening med optionsrätt till nyteckning eller köp av aktier, om avyttringen inte också innefattar en
överlåtelse av optionsrätten.
+ Senaste lydelse 1985: 74. 10 Riksdagen 198485. I saml. Nr 193
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
till 41 §
4." I fråga om annan förvärvs- 4. I fråga om annan förvärvskälla källa än jordbruksfastighet, annan än jordbruksfastighet, annan fastigfastighet varav inkomsten beräknas het varav inkomsten beräknas enenhigt bokföringsmässiga grunder ligt bokföringsmässiga grunder eller eller rörelse gäller såsom allmän re- rörelse gäller såsom allmän regel, gel, att inkomst skall anses hava att inkomst skall anses hava åtnjuätnjutits under det är. då densamma tits under det år, då densamma från från den skatiskyldiges synpunkt är den skattskyldiges svnpunkt är att att anse säsom verkligen förvärvad anse säsom verkligen förvärvad och till sitt belopp känd. Detta är och till sitt belopp känd. Detta är framför allt förhållandet, då in- framför allt förhållandet, då inkomsten av den skattskyldige upp- komsten av den skattskyldige uppburits eller blivit för honom till- burits eller blivit för honom tillgänglig för lyftning eller, såsom i gänglig för lyftning eller. såsom i fråga om bustadsförmån och andra fråga om bostadsförmån och andra förmåner in natura, då den på annat förmåner in natura, då den på annat sätt kommit den skattskyldige till sätt kommit den skattskyldige till godo, detta oberoende av huruvida godo. detta oberoende av huruvida inkomsten intjänats under året eller inkomsten intjänats under året eller tidigare. Vissa intäkter, t.ex. av tidigare. Vissa intäkter, t.ex. av tjänst, ränta å i bank eller annan tjänst, ränta å i bank eller annan penninginrättning innestående me- penninginrättning innestäende medel o.s.v. kunna dock hänföras till del o.s.v. kunna dock hänföras till nästföregående års inkomst, ehuru nästföregående års inkomst, ehuru de icke uppburits eller varit till- de icke uppburits eller varit tillgängliga för lyftning förrän efter gängliga för lyftning förrän efter nämnda års utgång. Förutsättning- nämnda års utgång. Förutsättningen härför är emellertid, att de intjä- en härför är emellertid, att de intjänats under beskattningsåret och nats under beskattningsåret och uppburits eller blivit för lyftning uppburits eller blivit för lyftning tillgängliga omedelbart efter det tillgängliga omedelbart efter det årets utgång eller i varje fall så ti- årets utgång eller i varje fall så tidigt under nästföljande år, att de digt under nästföljande är, att de praktiskt taget kunna hänföras till praktiskt taget kunna hänföras till inkomsten under beskattningsåret. inkomsten under beskattningsåret. Likaledes böra vissa intäkter, t.ex. Likaledes böra vissa intäkter, t.ex. hyror av en hyresfastighet, vilka in- hyror av en hyresfastighet, vilka influtit redan före beskattningsårets flutit redan före beskattningsårets ingång, hänföras till nämnda ärs in- ingång. hänföras till nämnda års inkomst, därest de avse beskattnings- komst, därest de avse beskattningsåret eller del därav samt influtit året eller del därav samt influtit omedelbart före årets ingång. Sär- omedelbart före årets ingång. Särskilda regler gäller vidare enligt skilda regler gäller vidare enligt punkt 4 a i fråga om intäkt på grund punkt 4 a i fråga om intäkt på grund av icke yrkesmässig avyttring av av icke yrkesmässig avyttring av aktier och andelar i vissa fall. aktier, konvertibla skuldebrev, op-
tionsbevis och andelar i vissa fall.
5 Senaste lydelse 1983: 452.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Å andra sidan skola utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet avdragas från intäkten under det är. då de verkligen blivit av den skattskyl-
dige bestridda, även om de avse inkomst. som tidigare förvärvats eller
först under ett senare år beräknas inflyta. Även här gäller. att en utgift,
som verkställts under året före eller efter beskattningsåret, kan vara att
praktiskt taget hänföra till utgift under beskattningsåret. Så kan exempel-
vis, om ränta å en i en hyresfastighet intecknad skuld erlagts omedelbart
efter beskattningsårets utgång, räntan vara att anse såsom utgift under
beskattningsåret. nämligen för det fall. att räntan hänför sig till beskatt-
ningsåret. Om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av sådan fastighet, varav intäkterna beräknas enligt 24§ I mom., gäller även punkt 8
av anvisningarna till 255. I fråga om avdrag för utgifter, som hänföra sig till
realisationsvinst. gälla särskilda bestämmelser (jfr anvisningarna till 368 punkt 1).
I enlighet härmed skola fordringar för utfört arbete räknas såsom intäkt
för det år, varunder de inflyta, och utgifter, vilka icke omedelbart guldits, avräknas från intäkterna för det är, varunder de betalas. Ränta å penningar. som innestå i bank å sådan räkning, å vilken räntan gottskrives insät-
taren per den 31 december anses såsom nämnda dag influten intäkt, medan däremot ränta å penningar, som innestå å annan räkning, räknas såsom
inkomst för det år, då räntan förfaller till betalning, även om räntan till någon del belöpt å ett tidigare eller senare är. Om någon upplåtit avverk-
ningsrätt till skog mot betalning. som skall erläggas under loppet av flera
år. skall såsom intäkt för varje år upptagas den del av köpeskillingen, som under samma år influtit. Avdrag för minskning i ingående virkesförråd
m.m., vartill upplåtaren kan vara berättigad, fördelas därvid på de särskil-
da åren i förhållande till den under varje år influtna likviden. Detsamma
gäller i tillämpliga delar i fråga om annan terminsvis inflytande intäkt i egentlig mening. I fråga om intäkt vid icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom är det däremot utan betydelse om intäkten skall upp-
bäras på en gång eller i särskilda terminer. Så skall realisationsvinst respektive realisationsförlust beräknas med
hänsyn till köpeskillingens totala belopp, oavsett om detta skall betalas på en gång eller terminsvis.
4 a." Flyttar en skattskyldig ut- 4a. Flyttar en skattskyldig utom-
omlands och har han tidigare avytt- lands och har han tidigare avyttrat rat aktier eller andelar i ett svenskt aktier eller andelar i ett svenskt föföretag. skall intäkt på grund av retag, skall intäkt på grund av av-
avyttringen anses ha åtnjutits när yttringen anses ha åtnjulits när
flyttningen sker, om intäkten inte flyttningen sker. om intäkten inte blivit tillgänglig för lyftning dessför- blivit tillgänglig för lyftning dessför-
innan. Avyttrar en skattskyldig ak- innan. Avyttrar en skattskyldig ak-
tier eller andelar i ett svenskt före- tier eller andelar i ett svenskt före-
tag efter det att han flyttat utom- tag efter det att han flyttat utomlands skall intäkten anses ha åtnju- lands skall intäkten anses ha åtnju-
tits i och med avyttringen. Är i fall tits i och med avyttringen. Är i fall
som nu sagts intäktens storlek be- som nu sagts intäktens storlek be-
" Senaste lydelse 1984: 1060.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse
roende av viss framtida händelse roende av viss framtida händelse
och kan till följd härav intäktens och kan till följd härav intäktens
totala belopp inte fastställas vid den totala belopp inte fastställas vid den taxering som är i fråga, skall till- taxering som är i fråga, skall till-
kommande belopp beskattas vid kommande belopp beskattas vid
taxeringen för det år då beloppet taxeringen för det år då beloppet
blir tillgängligt för lyftning. Därvid blir tillgängligt för lyftning. Därvid
skall beskattningen ske på grundval skall beskattningen ske på grundval av förhållandena vid avyttringen av förhållandena vid avyttringen
och med tillämpning av de beskatt- och med tillämpning av de beskattningsregler som gällde vid taxering- ningsregler som gällde vid taxering-
en för avyttringsåret. en för avyttringsåret. Vad nu sagts
gäller även vid avyttring av konver-
tibla skuldebrev och optionsbevis
utgivna av ett svenskt aktiebolag.
Som ett svenskt företag räknas vid tillämpningen av denna anvisnings-
punkt svenskt aktiebolag och handelsbolag samt svensk ekonomisk för-
ening, dock ej bostadsaktiebolag och bostadsförening som avses i punkt 2
femte stycket av anvisningarna till 38 §.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas i fråga om
avyttringar som sker efter ikraftträdandet om inte annat följer av punkterna 2 och 3 och med iakttagande av vad som föreskrivs i punkterna 4 och
5.
2. Bestämmelserna i punkt 2 b åttonde stycket tredje meningen av anvisningarna till 36 § är inte tillämpliga beträffande ett optionsbevis om teck-
ningen av skuldebrevet med optionsrätt skett före ikraftträdandet.
3. Äldre bestämmelser i punkt 4 av anvisningarna till 36§ tillämpas i fråga om förlust som uppkommer vid avyttring av ett skuldebrev som utgivits förenat med optionsrätt till nyteckning eller köp av aktie om skuldebrevet förvärvats före ikraftträdandet.
4. Har en skattskyldig vid ikraftträdandet innehaft ett konvertibelt skul-
debrev i fem år eller mer får han i stället för det vederlag som erlagts vid
förvärvet av skuldebrevet vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som anskaffningskostnad uppta skuldebrevets marknadsvärde
vid ikraftträdandet.
5. De nya bestämmelserna om konvertibla skuldebrev, optionsbevis och
företrädesrätter i 35 § 3 mom., 53 § I mom. samt punkt 4 a av anvisningarna till 418 tillämpas vid 1986 års taxering utan hinder av vad som föreskrivs i övergångsbestämmelserna till Lagen (1984: 1060) om ändring i kommunal-
skattelagen (1928: 370).
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
Härigenom föreskrivs att 2§ 9 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 mom.! Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening upptagit lån som löper med ränta vars storlek är helt eller delvis beroende av företagets utdelning eHer av dess vinst (vinstandelslån), medges avdrag för räntan i den utsträckning som anges nedan.
För sådan ränta på vinstandelslån som inte är beroende av det lånta-
gande företagets utdelning eller vinst får företaget avdrag enligt bestämmelserna i 22, 25, 29, 36 och 32938 kommunalskattelagen (1928: 370).
Ränta, vars storlek är beroende av företagets utdelning eller vinst (rörlig ränta). anses som avdragsgill omkostnad för företaget i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts endast under förutsättning att
a) lånet har utbjudits till teckning på den allmänna marknaden eller
b) ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats någon som inte äger aktier eller andelar i det låntagande företaget och inte har sådan intressegemenskap med företaget som avses i punkt I av anvisning-
arna till 43§ eller i 578 3 mom. kommunalskattelagen samt — såvitt gäller
fåmansföretag som avses i 358 tamom. kommunalskattelagen — inte heller är företagsledare i företaget eller närstående till sådan företagsledare eller till aktie- eller andelsägare i företaget eller
c) aktierna eller andelarna i det låntagande företaget är noterade på svensk börs eller föremål för liknande notering här i riket och företrädesrätt till teckning av länet har lämnats aktie- eller andelsägarna i företaget i förhållande till deras innehav av aktier eller andelar.
I fall som avses i tredje stycket c skall det låntagande företaget dock som intäkt i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts uppta ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom företrädesrätterna kan anses ha tillförts aktie- eller andelsägarna. Beloppet tas till beskattning vid taxeringen för det beskattningsår under vilket teckningen av lånet har avslutats.
På ansökan av låntagande företag får riksskatteverket, under förutsättning att lånevillkoren med hänsyn till omständigheterna vid lånets uppta-
gande får antas ha bestämts på affärsmässig grund, besluta att rörlig ränta skall anses som avdragsgill omkostnad för företaget utan hinder av att rätt till teckning av lånet har förbehållits person eller personer som äger aktier
eller andelar i företaget. Beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får inte överklagas.
Är det låntagande företaget sådant fåmansföretag som avses i 358 la mom. kommunalskattelagen, gäller — oberoende av bestämmelserna i tredje och fjärde styckena — att rörlig ränta, som utbetalas till aktie- eller andelsägare eller företagsledare i företaget eller dem närstående personer
! Senaste lydelse 1984: 1061.
Nuvarande tydelse Föreslagen lydelse
eller någon som på annan grund har intressegemenskap med företaget, inte
är avdragsgill. Uttrycken företagsledare och närstående personer har den innebörd som anges i 358 la mom. kommunalskattelagen.
Har svenskt aktiebolag utgivit skuldebrev förenat med optionsrätt till nyteckning eller köp av uktie medges bolaget ej avdrag för skillnaden mellan emissionskursen och skuldebrevets marknadsvärde.
Denna lag träder i kraft den I juli 1985 och tillämpas första gången vid 1987 ärs taxering.
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
Härigenom föreskrivs att 3§ I mom. lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Iydelse
3§
I mom.! Vid förmögenhetsberäkningen skola. i den mån ej annat fram-
går av 2 mom. här nedan, såsom tillgångar upptagas:
a) fastighet:
b) tomträtt, vattenfallsrätt:
c) lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i skattskyldigs
förvärvsverksamhet eller att däri omsättas eller förbrukas, såsom djur
samt maskiner och andra inventarier, råämnen. varor, jordbruks- och skogsprodukter, förbrukningsartiklar och dylikt, gruvor, patent- och förlagsrätter, rätt till skogsavverkning ä annans mark samt rätt till stenbrott och dylikt;
d) kapital, som finnes kontant d) kapital, som finnes kontant tillgängligt eller utlånats eller ned- tillgängligt eller utlånats eller ned-
lagts i obligationer eller insatts i lagts i obligationer eller insatts i
bank eller annorstädes eller bestått bank eller annorstädes eller bestått
av andra fordringar eller av aktier av andra fordringar eller av aktier eller andelar i ekonomiska för- eller andelar i ekonomiska föreningar, bolag, aktiefonder eller re- eningar, bolag, aktiefonder eller re-
derier eller av andel i oskiftat derier eller optionsrätt till nyteck-
dödsbo som vid taxering till statlig ning eller köp av aktier om options-
inkomstskatt skall behandlas såsom rätten är föremål för omsättning på
bandelsbolag, i den mån samma ka- kapitalmarknaden. eller av andel i
pital icke är att hänföra till i c) här oskiftat dödsbo som vid taxering till
ovan nämnd egendom: statlig inkomstskatt skall behandlas
säsom handelsbolag i den mån sam-
ma kapital icke är att hänföra till i c)
här ovan nämnd egendom:
e) lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans familjs personliga bruk och bekvämlighet och av beskaffenhet att böra hänföras till yttre inventarier, såsom ekipage, ridhästar, automobiler. motorcyklar, lustjakter, motorbåtar och dylikt, så ock smycken:
f) besittningsrätt till fastighet. där innehavaren ej enligt 7 § skall likställas med ägare, såvida rättigheten är utan vederlag eller mot visst belopp en gång för alla upplåten för innehavarens livstid eller för tid, som icke
kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång:
&) rätt till ränta, avkomst av fastighet eller annan stadigvarande förmån, som icke avses i f) här ovan, sävida rättigheten är förhandenvarande och
! Senaste lvdelse 1974: 998.
bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid eller för tid, som icke kommer alt utlöpa
inom fem år efter beskattningsårets utgång.
Denna lag träder i kraft den 1 juh 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering.
Utdrag
LAGRÅDET PROTOKOLL
vid sammanträde 1985-03-25
Närvarande: f.d. justitierådet Hult, regeringsrådet Björne, justitierådet
Gregow.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 1985 har regeringen på hemställan av statsrådet Feldt beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370). 2, lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, 3, lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Peter Kindlund. Förslagen föranleder följande yttrande av lagråder:
Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen Det remitterade förslaget innefattar ikraftirädande- och övergångsbestämmelser som tagits upp i fem punkter. Enligt punkt 1 gäller att de föreslagna ändringarna träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter ikraftträdandet om inte annat följer av punkterna 2—5. Punkt 3 innebär att punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna till 36 8 i punktens nuvarande lydelse fortfarande skall tillämpas, om skuldebrev som avses där förvärvats före ikraftträdandet av bestämmelserna i det remitterade förslaget. Lagrådet vill påpeka att denna fortsatta tillämpning kommer att omfatta även övergångsbestämmelserna till nämnda punkt 4 (se SFS 1985:74). Detta innebär att förbudet i vissa fall mot avdrag för
förlust vid avyttring av ett skuldebrev som utgetts it förening med options-
rätt inte gäller i fråga om skuldebrev beträffande vilka beslut om utgivning fattats av bolagsstämma eller bolagets styrelse före den 6 december 1984. I punkt 5 anges att de nya bestämmelserna om konvertibla skuldebrev. optionsbevis och företrädesrätter 1 35 § 3 mom., 53 § I mom. och punkt 4 a av anvisningarna till 41 § tillämpas vid 1986 års taxering utan hinder av vad som föreskrivs i övergångsbestämmelserna till lagen (1984: 1060) om ändring i kommunalskattelagen. Sistnämnda övergångsbestämmelser avser de nyssnämnda lagrummen i deras nuvarande lydelser. I dessa övergångsbe-
stämmelser föreskrivs att tagen 1984: 1060 träder i kraft den 1 januari 1985
och tillämpas första gången vid 1986 års taxering; dock skall äldre bestäm-
melser fortfarande tillämpas vid nämnda taxering i fråga om skattskyldiga
som då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari
1985. Det skall anmärkas att de remitterade förslagen inte innebär ändring i
358 I mom., 538 I mom. och punkt 4 a av anvisningarna till 413 i de delar dessa erhöll ny lydelse genom lagen 1984: 1060.
Syftet med övergångsbestämmelserna i punkt 5 är att klargöra att de nu föreslagna reglerna om konvertibla skuldebrev, optionsrätter och företrädesrätter 1355 3 mom., 53 § I mom. och punkt 4 a av anvisningarna till 41 § skall gälla vid 1986 års taxering även beträffande de skattskyldiga med brutet räkenskapsår för vilka nämnda lagrum i sin nuvarande lydelse blir
tillämpliga först vid 1987 års taxering. Detta får anses gälla utan särskild
övergångsbestämmelse. Punkt 5 i det remitterade förslaget kan därför utgä.
Som framgått följer av de nämnda övergångsbestämmelserna till lagen 1984: 1060 att vissa skattskyldiga vid 1986 års taxering beskattas enligt äldre bestämmelser. I punkt I av övergångsbestämmelserna i det remitterade förslaget anges emellertid att de nu föreslagna nya reglerna träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter ikraftträdandet. Tveksamhet kan mot bakgrund härav uppkomma om övergångsbestämmelsen till lagen 1984: 1060 alltjämt äger giltighet efter
nyss nämnda tidpunkt. Lagrådet finner det därför påkallat. att det i en särskild bestämmelse klargörs, att den äldre övergångsbestämmelsen fort-
farande skall gälla vid 1986 års taxering. Vid denna skall säledes för berörda skattskyldiga tillämpas dels de bestämmelser i 358 3 mom., 53 & I mom. och punkt 4 a av anvisningarna till 41 § som gällde intill den I januari 1985, dels de i det remitterade förslaget intagna nya bestämmelserna.
Den nu förordade övergångsbestämmelsen kan förslagsvis ges följande lydelse.
"5. Denna lag inverkar inte på tillämpligheten av den i övergångsbestämmelserna till lagen (1984: 1060) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) intagna föreskriften att äldre bestämmelser fortfarande skall
tillämpas vid 1986 års taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den I januari 1985.”
Förslaget till lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt
Ändringen av före varande lag innebär att i 28 9 mom. tillagts en bestäm-
melse, vari anges att. om svenskt aktiebolag utgett skuldebrev förenat med
optionsrätt till nyteckning eller köp av aktie, bolaget inte medges avdrag för skillnaden mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde. Såsom övergängsbestämmelse härtill har föreskrivits, förutom att lagen
träder i kraft den 1 juli 1985, att den tillämpas första gången vid 1987 års
taxering.
Under ärendets föredragning har upplysts att det föreslagna tillägget i sak överensstämmer med vad som anses gälla redan f.n. tjfr RÅ 1979 1:97). Mot denna bakgrund torde den föreslagna övergångsbestämmelsen vara ägnad att skapa oklarhet i tillämpningen. Lagrådet förordar därför att övergångsbestämmelsen begränsas till att ange dagen för lagens ikraftträrdande.
Förslaget till lag om ändring i lagen om statlig förmögenhetsskatt
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1985-03-28
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon. Hjelm-Wallén, Peterson, Anders-
son, Boström. Bodström, Göransson, Gradin, Dahl. Holmberg. Thunborg,
Wickbom
Föredragande: statsrädet Feldt
Proposition om beskattningen av konvertibla skuldebrev och
optionslån, m.m.;
1¶Anmälan av lagrådsyttrande
Föredraganden anmäler lagrådets yttrande! över förslag till I. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), 2. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, 3. lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt. Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.
Enligt lagrådets uppfattning blir de nu föreslagna reglerna om konver-
tibla skuldebrev, optionsrätter och företrädesrätter, utan att någon särskild övergångsbestämmelse införs om detta, tillämpliga även på sådana skatt-
skyldiga. som enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1984: 1060) om
ändring i KL i vissa avseenden skall taxeras enligt äldre bestämmelser vid
1986 års taxering. Jag godtar lagrådets bedömning och föreslår att punkt 5 i övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i KL i det remitterade förslaget utgår. Jag delar också lagrådets uppfattning att lydelsen av punkt I i övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i KL medför tveksam-
het beträffande giltigheten av övergångsbestämmelsen i lagen 1984: 1060 efter ikraftträdandet av den nu föreslagna lagen. Som lagrådet föreslagit bör därför i en särskild övergångsbestämmelse — en ny punkt 5 — anges att
! Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 14 mars 1985.
den äldre övergångsbestämmelsen fortfarande skall gälla vid 1986 ärs taxering. Bestämmelsen bör få den utformning som lagrådet har förordat.
Jag ansluter mig vidare till vad lagrådet anfört beträffande övergångsbestämmelsen till lagen om statlig inkomstskatt (SIL). Bestämmelsen bör
utformas på det sätt som lagrådet förordat. Utöver de justeringar av övergångsbestämmelserna som följer av de av mig godtagna förslagen från lagrådet har vissa redaktionella och språkliga
jämkningar gjorts i det remitterade förslaget. Bl.a. har termen optionsbevis genomgående ersatts av termen optionsrätt. Denna ändring har gjorts i
syfte att uppnå större konsekvens i lagtexten och för att tydligare markera
alt bestämmelserna även omfattar optionsrätter som inte kan avskiljas från skuldebrevet.
2¶Inskränkt skattskyldighet för Stiftelsen Småföretagsfonden
Jag vill i detta sammanhang också ta upp en fråga som rör beskattningen av Stiftelsen Småföretagsfonden.
Stiftelsen har bildats i enlighet med riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition (1983/84: 135) om industriell tillväxt och förnyelse (NU 1983/84: 42. rskr 379). Regeringen har den 6 september 1984 fastställt stadgar för stiftelsen.
I den nämnda propositionen förutskickades att stiftelsen i likhet med
subjekten i dåvarande 53 & I mom. första stycket d) KL skulle bli befriad
från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet vid den kommunala taxeringen. I och med att stiftelsen nu har bildats återkommer
Jag till frågan.
De nämnda bestämmelserna beträffande inskränkt skattskyldighet gäller alltjämt vid 1985 ärs taxering. Skattskyldigheten till kommunal inkomstskatt har emellertid slopats för juridiska personer fr.o.m. 1986 ärs taxering. Sådana subjekt som tidigare var skattskyldiga endast kommunalt för sina fastighetsinkomster är fr.o.m. 1986 års taxering i stället skattskyldiga för sådana inkomster vid den statliga taxeringen. Skattesatsen för dem är 40 6. De nya bestämmelserna finns intagna i 7§ 4 mom. SIL.
Mitt förslag blir därför att Stiftelsen Småföretagsfonden tas in i sist nämnda lagrum. Härigenom kommer stittelsen fr.o.m. 1986 ärs taxering att endast beskattas statligt för fastighetsinkomster. För att stiftelsen skall omfattas av den inskränkta skattskyldigheten vid 1985 års taxering till statlig inkomstskatt bör en särskild regel om detta tas in i övergångsbestämmelserna.
Vid 1985 års taxering är stiftelsen alltjämt skattskyldig till kommunal inkomstskatt. För att skattskyldigheten skall begränsas till fastighetsin-
komster även vid den taxeringen bör ett tillägg göras i övergångsbestämmelserna till lagen (1984: 1060) om ändring i KL.
De föreslagna ändringarna är av så enkel beskaffenhet att lagrådets
hörande enligt min mening inte är påkallat.
3 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar. 4 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar
att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-
den har lagt fram.
Innehåll
PIOPOSItION ooooeeereeereeeeree rese ere reser ere rss r ers rr ere ss ess 1 Propositionens huvudsakliga innehåll oosssosossss rese rss rss rosea I
|8ET3 0) ET 3 I Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) sco... 3
3¶Lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt .. 19
Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 1985... 20 I INledNiNg sosooeeserrerrererrrrereerer ere rr rr rer rr rs rr res r area 20
2¶Allmän Motivering ososooseeersesererserssr esse rser ers sees ess 21
2.1¶Inledande Synpunkter sososossesererserrererser reses reses 21
2.2 Beskattningen vid avyttring av ett konvertibelt skuldebrev .. 25
2.3 Beskattningen vid avyttring av en optionsrätt ull nyteckning 27
2.4¶Fördelningen av emissionspriset sosoossossssssesss ess ins 27
2.5 Beskattningen vid avyttring av skuldebrev utgivna I options-
ET 34
2.6¶Beskatuningen vid avyttring av företrädesrätter att teckna
konvertibla skuldebrev och optionslån = ..ssssssossssss se ss 35
2.7 Beskattningskonsekvenser när en företrädes-, konverterings-
eller optionsrätt UtfytlljäS sosssssserererrersrrrer rss rss sa 36
2.8¶Beräkning av innehavstid sosssososssssesreserserse ss e rss 38
2.9 Beräkning av anskaffningskostnaäd ssssssssosssssseesss eos 41
2.10 Avdrag för realisationsförlust, M.M. sossosoososssos. ov. r. 44
2.11 Beskattningen av upplupen ränta på konvertibla skuldebrev 46
2.12 Realisationsvinstbeskattning i övrigt och utdelningsbeskatt-
[$1T 65 46
2.12.1¶Realisationsvinstbeskattning —sssoossossssssss isso sa 46
2.12.2 Utdelningsbeskattning sosossssssssssssssss ss ss sa 47
2.13¶Övriga typer av optionslån s.sssssssssosessssseser iris sa 48
2.14 Bolagets beskättnifng oosooooseresrrsssrserr ess ss sees senses 50
2.15 Förmögenhetsbeskattningel oosossossssreessssss rss rss 53
2.16¶Övergångsbestämmelser s.ssssossssssserrssssssr reses s a SS
3 Upprättade laägförsläg sossososessrerrssereese reses esse reses ss 58 4 Specialmoliverilg oososerrsrereesererere rer rer esse rss rss sea 58 5 Hemställäfp oooooororerersrerreerr reser e ses sere sees ss ss enola 63
6¶Beslut soosoooeeessere rer reeereesrr ers rss rr r rr ass s esse sees a 63
Bilaga 3 Remissammanställning, oOpUuOnslän oocssosossssssssos 93 Bilaga 4 Gällande rätt oosooososeoserssrssrrrrrse ss ss essens 120 Bilaga 5 De remitterade förslägen .ososssssssssssssss ss ss rss 129
Utdrag av lagrådets protokoll den 25 mars 1985 ooosoossosss so. na 145 Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 28 mars 1985 ... 148
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985