Prop. 1984/85:193

om beskattningen av konvertibla skuldebrev och optionslån

Prop. 1984/85: 193

Regeringens proposition 1984/85: 193

om beskattningen av konvertibla skuldebrev och optionslån, m.m.;

beslutad den 28 mars l985.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar ()LOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

1 Inledning

Under 1970-talet tillskapades genom civilrättslig lagstiftning flera nya tinansieringsformer för aktiebolagen. Möjligheter öppnades för bolagen att anskaffa kapital vid sidan av de traditionella formerna nyemission och län genom utgivning av konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning (optionslän). Även för vinstandelslån infördes civilrättsliga bestämmelser.

Genom lagstiftning är 1977 reglerades i kommunalskattelagen (1928: 370). KL. frågorna om avdragsrätt för bolaget för den ränta som utbetalas på vinstandelslån samt den skattemässiga behandlingen av före- trädesrätten för aktieägare att delta i sådana lån. Däremot saknas i övrigt skatteregler som direkt avser de nya linansieringsformerna.

Vad som är gällande rätt på området har dock i stora delar klargjorts i några regeringsrättsdomar. Regeringsrättens praxis leder emellertid i vissa hänseenden till ett otillfredsställande beskattningsresultat. Bl.a. har Op- tionslånen kunna användas för att tillskapa fiktiva realisationsförluster.

Kapitalvinstkommitten (B 1979: 05) har med förtur utarbetat förslag till realisationsvinstregler på området i två delbetänkanden. (Ds Fi 1983125) Reavinst på konvenibla skuldebrev och (Ds Fi 1984: 24) Reavinst på op- tionslån. I samband med att det sistnämnda betänkandet överlämnades fann regeringen det påkallat med provisoriska åtgärder i avvaktan på en

• Sida 21
•  Original

Prop. 1984/85: 193 21

permanent lagstiftning på grundval av betänkandet för att förhindra att optionslåncn i stor omfattning utnyttjades för att tillskapa ytterligare reali- sationsförluster. Regeringen föreslog därför att rätten till avdrag för reali- sationsförluster pä optionsskuldebrcv skttlle begränsas (prop. 1984/85: 97). Riksdagen har numera bifallit förslaget (SkU 27. rskr 141. SFS 1985: 74). 1 den nyss angivna propositionen förklarade jag att jag avsåg att efter re- missomgången återkomma med förslag till lagstiftning på grundval av kapitalvinstkommitténs betänkanden och remissynpunkterna. Jag skall nu ta upp den frågan.

Kapitalvinstkommitténs förslag till lagtext på området har i betänkandet Reavinst på optionslån bearbetats så att det omfattar även det tidigare förslaget beträffande konvertibla skuldebrev. Lagtextförslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga !. Remissbehandling har skett av kommitténs betänkanden. Förteckningar över remissinstanserna och sam- manställningar av remissyttrandena bör tilläggas som bilaga 2 och 3. Som bilaga 4 bör fogas en redogörelse för gällande rätt på de aktiebolagsrätts- liga och skatterättsliga områdena. Redogörelsen utgör en sammanfattning av kapitalvinstkommitténs framställning i motsvarande delar i de nämnda delbetänkandena. Innan jag går vidare vill jag också göra en precisering i terminologiskt hänseende. När beteckningen optionslän används i det följande åsyftas. om inte något annat direkt anges ett skuldebrev förenat med en optionsrätt som kan avskiljas från skuldebrevet och omsättas separat.

2 Allmän motivering 2.1 Inledande synpunkter

Under senare år har aktiemarknaden kännetecknats av en kraftig expan- sion. Omsättningen pä börsen har mängdubblats. En ny marknad för aktier i större familjeföretag — OTC-marknaden - har tillskapats. De nya finan- sieringsformer som fick sin civilrättsliga reglering under första hälften av 1970—talet — främst konverteringslån och optionslån — har i ökande ut- sträckning använts av företagen för anskaffning av kapital.

Den utveckling som ägt rum belyser på ett slående sätt beskattningens avgörande betydelse för värdepappersmarknaden och för företagens möj- ligheter att anskaffa kapital på denna marknad. Ändrade skattemässiga betingelser för aktieplaceringar bidrog till den starka allmänna kursupp- gången pä börsen. Utan de nya förmånliga reglerna för vid sidan av börsen marknadsmässigt omsatta aktier torde dagens OTC-marknad inte ha kom- mit till stånd. Att beskattningen på ett avgörande sätt styr marknaden och därmed företagens kapitalanskaffning framgår också med all önskvärd tydlighet av den emissionsverksamhet som förekommit när det gäller kon- verteringslån och optionslän under de senaste åren. Det saknas här anled-

• Sida 22
•  Original

Prop. 1984/85: 193 22 ning att i detalj gä in på denna verksamhet. Redogörelser för dessa förhål- landen har lämnats i kapitalvinstkommitténs betänkanden Reavinst på konvertibla skuldebrev och Reavinst pä optionslän. Det räcker här med att konstatera att utgången i två förhandsbeskedsärcnden i februari 1983 hos riksskatteverkets nämnd för rättsärenden föranledde ett totalt stopp för emissioner av säväl konvertibler som optionslän samt att en väsentligen annorlunda bedömning av regeringsrätten i december 1983 i samma ären- den var den utlösande faktorn bakom emissioner på ett totalt belopp överstigande (» miljarder kr. under mindre än ett är. Sedan regeringen i början av december 1984 i en proposition till riksdagen föreslagit ett förbud för avdrag för förluster på skuldebrev utgivna i optionslän har inga ytterli- gare emissioner ägt rttm.

l detta ärende är fräga om att ta ställning till uttryckliga bestämmelser för vinstbeskattningen av konvertibla skuldebrev och optionslän. Av vad jag nyss sagt kan den slutsatsen dras att en utgångspunkt för en sådan reglering bör vara att dessa linansieringsformer sins emellan och i förhål- lande till andra former av finansiering ges en sä längt möjligt skattemässigt likvärdig behandling. Uppnås inte neutralitet i detta hänseende kommer valet av linansieringsform att styras på ett från rationella ekonomiska utgångspunkter i övrigt omotiverat sätt.

När kapitalvinstkommitte'n utformat sina förslag har arbetet bedrivits med just denna utgångspunkt. Kommittéförslagen. som jag inte nu i detalj skall redogöra för. innebär bl.a. att konvertibla skuldebrev och optionsrät- ter i ett optionslän skall likställas med aktier vid realisationsvinstbeskatt— ning. att aktier som tecknas med utnyttjande av ett konvertibelt skulde- brev eller en optionsrätt skall anses anskaffade när skuldebrevet resp. optionsrätten förvärvades samt att optionsrätter skall utgöra en skatteplik- tig tillgång vid förmögenhetsbeskattningen. De nu nämnda förslagen syftar alla till att sä långt möjligt åstadkomma ett beskattningsresultat som över- ensstämmer med det som uppkommer vid vanlig nyemission av aktier. Detta syfte har också förslaget från kommittén om att emissionspriset vid en emission av ett optionslän skall fördelas på skuldebrevet och options- rätten och inte som enligt nuvarande praxis i sin helhet anses belöpa pä skuldebrevet.

Av vad jag redan tidigare sagt framgår att jag delar den principiella inställning till hur bestämmelserna bör utformas som kommitten givit uttryck för. Vid remissbehandlingen har också förslagen i allmänhet fått ett positivt bemötande. Ett antal instanser har i och för sig riktat invändningar mot olika detaljeri förslagen men likväl ställt sig positiva till uppläggningen i stort. Allvarliga betänkligheter mot en lagstiftning pä grundval av kom- mitténs förslag har emellertid också framförts. Riksskatteverkets ("RSV") uppfattning är den att förslagen beträffande optionslånen medför avsevärt merarbete för beskattningsmyndigheterna och kontrollproblem som är yt— terst svåra att hantera. Länsstyrelsen i Göteborg framför liknande syn—

• Sida 23
•  Original

Prop. 1984/85: 193 23

punkter. RSV framhäller särskilt att de nu aktuella kommittebetänkandena endast berör en del av kommitteuppdraget. Verket ifrågasätter om inte en samlad översyn av realisationsvinstbeskattningen borde föregå ytterligare lagreglering inom området.

Jag kan för egen del i mångt och mycket instämma i vad som framförts frän RSV och länsstyrelsen i Göteborg. Det aktuella omrädet inrymmer en betydande komplexitet. En snabb utveckling pägär där nya ftnansieringsin- strument — vissa utan särskild civilrättslig reglering — kommer till använd- ning. Jag vill inte förneka att detta ger upphov till problem vid beskattning- en. När beskattningsbestämmclser — som i det aktuella ärendet — skall utformas mäste ofta svåra avvägningar göras mellan ä ena sidan kravet på enkla och lättillämpade regler och å andra sidan önskemålet om ett materi- ellt riktigt beskattningsresultat. Att tillgodose det sistnämnda önskemälet är när det gäller realisationsvinstbeskattningen mänga gänger liktydigt med att åstadkomma en neutral skattemässig behandling av olika värdepapper och finansieringsformer.

Jag vill här skjuta in ytterligare några påpekanden av allmänt slag. En evig vinstbeskattning av värdepapper kommer alltid att inrymma tekniska problem om beskattningen helt eller delvis ska bygga på den verkliga vinsten vid en avyttring. Jag är fullt på det klara med att schabloneri större eller mindre utsträckning mäste tillgripas för att underlätta den praktiska hanteringen. Jag är emellertid av fördelningspolitiska skäl inte beredd att förorda vare sig att den eviga vinstbeskattningen av aktier och liknande egendom ersätts av en tidsbegränsad beskattning eller att vinstberäkningen helt frikopplas från den verkliga vinsten. Med det nu sagda har jag velat klargöra vilka allmänna förutsättningar som bör gälla för lagstiftningsarbe- tet inom området. Min uppfattning leder emellertid också till den slutsat- sen att eventuella framtida ändringar i realisationsvinstreglerna för aktier och liknande värdepapper inte kommer att vara av sa ingripande slag att de i sig motiverar ett uppskov med lagstiftningsåtgärder beträffande konver— tibla skuldebrev och optionslån.

Min bedömning av om en lagstiftning skall genomföras nu på grundval av de aktuella kommittebetänkandena grundas sammanfattningsvis pä föl— jande.

Kommittéförslagen bygger på en principiellt riktig grund för beskatt— ningen av vinster på värdepapper. Omrädet i sig kännetecknas av en stor komplexitet och snabba förändringar vilket gör det nödvändigt att efter— sträva enkla regler samtidigt som grundläggande fördelningspolitiska öns— kemäl sätter klara gränser för hur långt förenklingssträvandena kan drivas. Det är slutligen angeläget att det provisoriska avdragsförbud som gäller för förluster på skuldebrev utgivna i optionslän kan upphävas sä att finansie— ringsinstrumentet åter blir användbart.

Min slutsats blir den att övervägande skäl talar för att en lagstiftning bör genomföras nu och att denna kan grundas pä förslagen frän kapitalvinst—

• Sida 24
•  Original

Prop. 1984/85: 193 24

kommittén. Jag vill här mot bakgrund av den nyss redovisade kritiken mot förslagen päpeka att kommittén ocksä sökt tillgodose kravet på enkla regler. Det bör också tilläggas attjag i det följande i vissa delar kommer att avvika från betänkandeförslagen. Detta sker dä bl.a. för att beakta de önskemål om enklare regler som framförts.

Innan jag närmare går in på de olika förslagen skall jag något beröra en näraliggande fråga som helt nyligen tagits upp i en gemensam framställning från Svenska bankförcningen och Svenska fondhandlareföreningcn. 1 framställningen behandlas aktieoptioner som saknar samband med emis- sioner av skuldebrev. En redogörelse lämnas för en planerad marknads- mässig omsättning av sådana optioner. vilket är en helt ny företeelse för svenska förhållanden. Enligt föreningarnas uppfattning innebär nuvarande skattemässiga behandling av dessa aktieoptioner ett hinder för en mera omfattande handel. ] framställningen föresläs mot den bakgrunden att vissa nya bestämmelser införs i KL. Det hemställs att lagstiftningsåtgär- derna genomförs omgående och då lämpligen i samband med behandlingen av förslagen om optionslänen.

Med anledning av framställningen villjag framhålla följande. De aktieop- tioner som berörs i framställningen är en nyhet i Sverige. Om. och i såfall vilka. ändringar i skattereglerna som kan vara påkallade för att underlätta denna optionshandel är jag för dagen inte beredd att ta ställning till. Jag kan därför inte biträda yrkandet i framställningen om en omedelbar lag- stiftningsätgärd.

I några remissyttranden över betänkandet Reavinst på optionslän har vidare begärts vissa klarlägganden och ytterligare lagstiftningsåtgärder. Länsstyrelsen i Kronobergs län har framhållit att oklarhet föreligger när det gäller behandlingen av optionsr_ätter till anställda. 1 den frågan vill jag endast framhålla att de särskilda bestämmelser som infördes föregående höst om undantag från förmänsbeskattning av anställdas aktieförvärv i det egna företaget inte är tillämpliga beträffande ett motsvarande förvärv av optionsrätter. Om en anställd förvärvar en optionsrätt att teckna aktier i det egna företaget till förmänspris är denna förmån således i princip skatte- pliktig. Länsstyrelsen i Stockholms län har framhållit att lägförräntande reverser används som vederlagsform bl.a. vid aktieöverlåtelser i syfte att framkalla realisationsförluster. Länsstyrelsen föreslår att sådana reverser i princip skall behandlas på samma sätt som skuldebrev i optionslån. Frågor kring beskattningen av räntebärande värdepapperi allmänhet kommer att behandlas i kapitalvinstkommittens fortsatta arbete. I detta torde den fråga som länsstyrelsen tagit upp komma att ingå. Jag är mot den bakgrunden inte nu beredd att ta ställning till länsstyrelsens förslag.

• Sida 25
•  Original

25

Prop. 1984/85: 193

2.2 Beskattningen vid avyttring av ett konvertibelt skuldebrev

Mitt förslag: Ett konvertibelt skuldebrev skall vid avyttring beskattas enligt akticvinstreglerna i 35s' 3 mom. kommunalskattelagen

Kapitalvinstkommitténs förslag: Samma som mitt.

Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks överlag. Endast .S'HIO—Frrmilic- företagen och Aktiespararnux riksförbund framför en avvikande rttening och förordar att beskattning skall ske enligt bestämmelserna i 35 s 4 mom. KL för lös egendom.

Skälen för mitt förslag: Vid den reform av aktievinstbeskattningen som genomfördes är 1976 uttalade den dåvarande departementschefen att obli- gationer och liknande handlingar normalt inte var föremål för samma långsiktiga värdestegring som aktier och ej heller omsattes i samma ut- sträckning. Det saknades därför anledning att vid realisationsvinstbeskatt- ningen jämställa dem med aktier. Departementschefen ansäg visserligen att de konvertibla skuldebreven intog en särställning genom att värdet på dem i många fall kunde väntas stiga i samma män som aktierna i det bolag som gett ut skuldebreven. Han fann emellertid att det då inte fanns tillräck— liga skäl att föra in de konvertibla skuldebreven under aktievinstreglerna (prop. 1975/76: 180 s. 172).

Sedan är 1976 har förhållandena förändrats avsevärt på värdepappers- marknaden. Omsättningen har mängdubblats och ett flertal nya finansie- ringsinstrument har kommit till användning.

Ett stort antal bolag har gett ut konverteringslån. Många sådana län har inregistrerats på Stockholms fondbörs. Konverteringslånen har blivit en välkänd och allmänt accepterad finansieringsform.

De senaste årens utveckling har därför gett ett betydligt bättre besluts- underlag för bedömningen av den skattemässiga behandlingen av de kon- vertibla skuldebreven än det som fanns är 1976. Det torde sålunda stå klart att värdeförändtingarna på ett konvertibelt skuldebrev äri stort likartade med dem som bolagets aktie undergär. En placerare kan alltså genom innehav av ett konvertibelt skuldebrev tillgodogöra sig aktiens värdesteg- ring. Även vid kursfall är värdeförändringen på det konvertibla skuldebre- vet och aktien likartad. i vart fall ned till en kurs motsvarande skuldebre- vets inlösenbelopp. Värdeförändringarna på det konvertibla skuldebrevet styrs alltså i hög grad av kursen på bolagets aktie.

Till de erfarenheter som vunnits under den senaste tioårsperioden hör vidare att konverteringslän mestadels emitteras med företrädesrätt för bolagets aktieägare. Såväl bolaget som dess aktieägare torde därför uppfat- ta ett sådant län som en direkt ersättning för en nyemission av aktier. Även

• Sida 26
•  Original

Prop. 1984/85: 193 26

på marknaden torde ett konvertibelt skuldebrev uppfattas som ett nära substitut till en aktie.

Enligt min uppfattning talar de nu nämnda omständigheterna — värde- förändringarna pä aktien och kom-'ertibeln samt nyemissionskaraktären hos ett konverteringslän — klart för att beskatta ett konvertibelt skulde— brev enligt aktievinstreglerna i 35%- 3 mom. KL. Jag finner det också uppenbart att en sådan beskattning av de konvertibla skuldebrev-'en bäst tillgodoser den skattemässiga neutraliteten mellan nyemission och konver- teringslän som linansieringsformer.

Som kapitalvinstkommittén och ett par av remissinstanserna framhållit finns det dock vissa skäl som talar för att även framdeles beskatta vinster på konvertibla skuldebrev enligt reglerna för lös egendom i 35 s 4 mom. Kl.. Jag tänker dä främst på det förhållandet att ett konvertibelt skulde- brev civilrättsligt är ett skuldebrev och omfattar en fordringsrätt mot bolaget. Innehavaren kan välja att vid löptidens slut inlösa skuldebrevet och alltsä avstå från konvertering. Ett annat sadant skäl är att det rena skuldebrevsvärdet hos konvertibler i vart fall vid emissionstillfället är större än aktievärdet. Frän bl.a. dessa utgångspunkter kan hävdas att konvertibla skuldebrev bör beskattas enligt samma regler som fordrings- rätter i övrigt.

Enligt min mening bör emellertid de sist nämnda förhållandena inte tillmätas avgörande betydelse. Huvudsyftet med ett konverteringslän är i de flesta fall att öka det emitterande bolagets aktiekapital. Man kan därför utgå från att bolaget vid emissionen beräknat emissionskursen så att san- nolikheten är hög för att innehavaren av ett konvertibelt skuldebrev verkli— gen kommer att finna det fördelaktigt att utnyttja sin konverteringsrätt. Enligt min uppfattning bör man normalt kunna utgå från detta förhållande. Den omständigheten att det konvertibla skuldebrevet även innefattar en fordringsrätt är därför i allmänhet av underordnat intresse. Vidare är det så att även om det rena skuldebrevsvärdet kan vara förhållandevis stort på ett konvertibelt skuldebrev sker värdeförändringen huvudsakligen på dess akticvärdc. Slutligen gör den i allmänhet långa konverteringstiden att aktievärdet kan förväntas närma sig eller t.o.m. överstiga det rena skulde- brevsvärdet. Min slutsats blir därför att övervägande skäl talar för att jämställa konvertibla skuldebrev med aktier vid realisationsvinstbeskatt- ningen.

Jag föreslår således att konvertibla skuldebrev skall beskattas enligt aktievinstreglerna i 355 3 mom. KL. [ huvudsak innebär detta att hela vinsten vid en avyttring skall upptas till beskattning om innehavstiden understiger två är. Uppgär innehavstiden till två är eller mera tas 40% av vinsten upp till beskattning. Någon ytterligare minskning av den skatte- pliktiga delen av vinsten sker därefter inte oavsett innehavstidens längd.

Mitt förslag medför att den nuvarande skattefriheten för vinster efter fem års innehav upphör. Jag återkommer senare till frågan om eventuella särskilda bestämmelser för de konvertibla skuldebrev som utgetts tidigare.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1984/85: 193 27

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprät- tats förslag till 1. lag om ändring i kommunalskattelagen (l928: 370). 2. lag om ändring i lagen (l947: 576) om statlig inkomstskatt. 3. lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.

1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen ( 1928370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370) dels att 35 ä 3 mom.. 38)? 1 mom.. 39.5 1 mom.. 539" 1 mom.. punkterna ?.b. 3 och 4 av anvisningarna till 36? och punkterna 4 och 4a av anvisning- arna till 41 & skall ha nedan angiven lydelse.

dels att i anvisningarna till 35.5 skall införas en ny punkt. 9, av nedan

angiven lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35%

3mom.' Rcalisationsvinst på grund av avyttring av aktie. andel [ aktie/ond. delbevis eller teekninys= rätt till aktie eller andel i ekonomisk _li'irening eller i handelsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller ak- tie är i sin helhet skattepliktig. om den skattskyldige innehaft egendo- men mindre än två år. För vissa aktier och andelar tillämpas be- stämmelserna i 3 a mom.

3mom. Rcalisationsvinst på grund av avyttring av aktie. andel i aktiefond, delbevis eller tecknings- rätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbolag. kon-

vertibelt skuldebrev, (')ptionsskulde- brev. (:)ptirmsbevis. jöreträdesrätt till teekning av kmtvertilwlt skulde— brev eller (;ptimrsskuldebrev och optionslu'vis eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skattepliktig. om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Med optionsskuldebrev avses skuldebrev utgivet iförening med optimtsrätt till nyteckning eller köp av aktie och med optirmsbevis bevis om (')ptionsriitt till nyteckning eller köp av aktie utgivet iförening med skuldebrev. För vissa aktier och än- delar tillämpas bestämmelserna i 3 (1 mom.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två år eller mera. är 40 procent av vinsten skatte- pliktig. Frän sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett heskattningsår. minskat med avdragsgill del av förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke.äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 3 ()()(1 kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make. får sådant avdrag ätnjutas för dem båda gemensamt med 3()()()kronor. l intet fall får

' Lydelse enligt prop. |984/85: 70

• Sida 74
•  Original

Prop. 1984/85: 193

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 255 9mom. lagen (l947:576) om statlig in- komstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nm'uruntle lydelse F ("ireslugen lydelse

2 &

9nzmn. '” Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening uppta- git län som löper med ränta vars storlek är helt eller delvis beroende av företagets utdelning eller av dess vinst (vinstandelslån). medges avdrag för räntan i den utsträckning som anges nedan.

För sadan ränta pä vinstandelslän som inte är beroende av det lånta— gande f("lretagets utdelning eller vinst far företaget avdrag enligt bestäm- melserna i 22. 25. 29. 36 och 39% kommunalskattelagen (1928: 370).

Ränta. vars storlek är beroende av företagets utdelning eller vinst (rörlig ränta). anses som avdragsgill omkostnad för företaget i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts endast under förutsättning att

a) länet har utbjudits till teckning på den allmänna marknaden eller

b) ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av länet har lämnats någon som inte äger aktier eller andelar i det läntagande företaget och inte har sådan intressegemenskap med företaget som avses i punkt 1 av anvisning— arna till 43% eller i 57.5 3 mom. kommunalskattelagen samt — sävitt gäller fämansföretag som avses i 35.5 ] a mom. kommunalskattelagen — inte heller är företagsledare i företaget eller närstående till sådan företagsledare eller till aktieeller andelsägare i företaget eller

c) aktierna eller andelarna i det låntagande företaget är noterade på svensk börs eller föremål för liknande notering här i riket och företrädes- rätt till teckning av länet har lämnats aktieeller andelsägarna i företaget i förhållande till deras innehav av aktier eller andelar.

l fall som avses i tredje stycket c skall det läntagande företaget dock som intäkt i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts uppta ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom företrädesrät- terna kan anses ha tillförts aktieeller andelsägarna. Beloppet tas till be- skattning vid taxcringen för det beskattningsär under vilket teckningen av länet har avslutats.

Pa ansökan av läntagande företag får riksskatteverket. under förutsätt- ning att länevillkoren med hänsyn till omständigheterna vid länets uppta- gande fär antas ha bestämts på affärsmässig grund. besluta att rörlig ränta skall anses som avdragsgill omkostnad för företaget utan hinder av att rätt till teckning av länet har förbehällits person eller personer som äger aktier eller andelar i företaget. Beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får inte överklagas.

”' Lvdelse enligt prop. 1984585170.

• Sida 88
•  Original

Prop. 1984/85: 193 79

Nuvarande lydelse Ft'u'eslagen lydelse

Är det läntagande företaget sådant fämansft'irctag som avses i 35% la mom. komtnunalskattelagen. gäller — oberoende av bestämmelserna i tredje och fjärde styckena — att rörlig ränta. som utbetalas till aktieeller andelsägare eller företagsledare i företaget eller dem närstående personer eller någon som på annan grund har intressegemenskap med företaget. inte är avdragsgill.

Uttrycken företagsledare och närstående personer har den innebörd som anges i 355 la mom. kommunalskattelagen.

Har svenskt aktiebolag utgivit skuldebrev i'lörening med options— rätt till nytet'kning eller köp av ak- tie medges lmluget ej avdrag för skillnaden nte/lan e/uissitutskursen uelt skuldebrevets markntulst'ärde.

Denna lag träder i kraft den I juli är l985 och tillämpas första gängen vid I986 års taxering. Vid nämnda taxering skall dock. i fråga om skattskyldig som taxeras för beskattningsär som påbörjats före den 1 januari är 1985. de bestämmelser som gällde före nämnda dag tillämpas.

• Sida 89
•  Original

3 Förslag till

80

lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 3.5 1 mom. lagen (1947: 577) om statlig förmö- genhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lmom." Vid förmögenhetsberäkningen skola. i den mån ej annat fram— går av 2 mom. här nedan. säsom tillgängar upptagas:

a) fastighet: b) tomträtt. vattenfallsrätt;

c) lös egendom. som är avsedd för stadigvarande bruk i skattskyldigs förvärvsverksamhet eller att däri omsättas eller förbrukas. säsom djur samt maskiner och andra inventarier. räämnen. varor. jordbruksoch skogsprodukter. förbrukningsartiklar och dylikt. gruvor. patentoeh för— lagsrätter. rätt till skogsavverkning ä annans mark samt rätt till stenbrott och dylikt:

d) kapital. som finnes kontant tillgängligt eller utlånats eller ned- lagts i obligationer eller insatts i bank eller annorstädes eller bestått av andra fordringar eller av aktier eller andelar i ekonomiska för- eningar. bolag. aktiefonder eller re- derier eller av andel i oskiftat dödsbo som vid taxering till statlig inkomstskatt skall behandlas säsom handelsbolag. i den män samma ka- pital icke är att hänföra till i e) här ovan nämnd egendom:

d) kapital. som finnes kontant tillgängligt eller utlänats eller ned- lagts i obligationer eller insatts i bank eller annorstädes eller bestått av andra fordringar eller av aktier eller andelar i ekonomiska för- eningar. bolag. aktiefonder eller re- derier eller optuwnsrätt till nyteck- ning eller köp av aktier mn options- rätten it'rförelnåljör omslutning på kapita/mt'trknaden. eller av andel i oskiftat dödsbo som vid taxering till statlig inkomstskatt skall behandlas såsom handelsbolag i den män sam— ma kapital icke är att hänföra till i cl här ovan nämnd egendom;

e) lös egendom. som är avsedd för ägarens och hans familjs personliga brttk och bekvämlighet och av beskaffenhet att böra hänföras till yttre inventarier. säsom ekipage. ridhästar. automobiler. motorcyklar. lust— jakter. motorbätar och dylikt. sä ock smycken:

fl besittningsrätt till fastighet. där innehavaren ej enligt 7 s skall likställas med ägare. såvida rättigheten är utan vederlag eller mot visst belopp en gäng för alla upplåten för innehavarens livstid eller för tid. som icke kommer att utlöpa inom fem är efter beskattningsårets utgång:

g) rätt till ränta. avkomst av fastighet eller annan stadigvarande förmän. som icke avses i f) här ovan. såvida rättigheten är förhandenvarande och bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid eller för tid. som icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgang.

Denna lag träder i kraft den ljuli år 1985 och tillämpas första gängen vid 1986 års taxering.

” Senaste lydelse 19741998.

• Sida 90
•  Original

Prop. 1984/85: 193 81

Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds Fi 1983:25) Reavinst på konvertibla skuldebrev

Efter remiss har yttranden avgetts av riksbanken. Göta hovrätt. kam— marrätten i Jönköping. bankinspektionen. allmänna pcnsionsl'ondens tjär- de fondstyrelse. riksskatteverket (RSV). Stockholms fondbörs. länsstyrel- serna i Stockholms. Södermanlands. Kronobergs. Göteborgs och Bohus samt Jämtlands län. Centralorganisationen SACO./SR (SACO/SR). För— eningen auktoriserade revisorer tFAR). Landsorganisationen i Sverige (1.0). Svensk industriförening. Svenska bankförcningen. Svenska fond— handlareföreningen. Svenska företagares riksförbund. Svenska sparbanks- föreningen. Sveriges aktiesparares riksförbund. Sveriges löreningsbankers förbund. Sveriges hantverks- och industriorganisation — Familjeföretagcn tSHlO — Familjeföretagen). Sveriges industriförbund. Taxeringsnämnds- ordförandenas riksförbund (TOR) och Tjänstemännens centralorgt'tnisa- tion (TCO).

Post— och Kreditbanken. PK—banken har instämt i det yttrande som avgetts av Svenska bankföreningen och Sveriges indttstriförbund.

] Allmänna synpunkter

Nästan samtliga remissinstanser tillstyrker huvudförslaget att realisa- tionsvinst vid avyttring av ett konvertibelt skuldebrev skall beskattas på i princip samma sätt som aktie-vinster.

Allmänna pens-[4ntsifivndens jjärde_f'ondxtyrelxe anför:

Fondstyrelsen finner övervägande skäl tala för en övergång till aktie— vinstregler vid överlätelse av konvertibla skuldebrev och tillstyrker kom- mittens förslag. Det är enligt fondstyrelscns mening angeläget att finansie— ringsinstrumentet kont-'erteringslän verkligen kan utnyttjas av företagen och att man eftersträvar skattemässig neutralitet mellan olika former av emission av riskkapital.

Länsstyrelsen i Södermanlands' län anför:

Eftersom konvertibla skuldebrev i stort följer kursutveckling för ak- tierna i det emitterande bolaget. är det naturligt att beskattningsreglerna samordnas. Ett konveneringslän syftar ytterst till att öka bolagets eget kapital och en jämförelse med nyemission av aktier ligger därför nära till hands.

t') Riksdagen 1984lö5. [ saml. Nr [95

• Sida 91
•  Original

Prop. 1984/85: 193 s:

La"n.s'xtyrelsen iJr'inztlaanx län anför:

Ett konvertibelt skuldebrev torde ytterst syfta till att öka företagets egna kapital. Detta förhällande och vissa andra likheter med aktier styrker uppfattningen att konvertibla skuldebrev naturligt uppfattas som aktielik- nande handlingar. Länsstyrelsen finner därför i likhet med kommitten att övervägande skäl talar för att konvertibla skuldebrev vid realisationsvinst- beskattning i princip börjämställas med aktier.

Svenska hanÅjiiireningen och Sveriges industri/firbmzd anför:

Konvertibla skuldebrev är en linansieringsform som ligger mellan renod- lade skuldebrev — exempelvis obligationer — och aktier. Det konvertibla skuldebrevet fär emellertid både från aktiebolagsrättslig och ekonomisk synpunkt anses stä aktien mycket nära. Detta förhållande har av skilda anledningar inte beaktats i skattclagstiftningen. Beskattningen av konver- tibla skuldebrev och aktier sker sålunda för närvarande efter olika regel- system. Om egendom av ekonomskt sett likvärdig natur behandlas efter olika regler. uppkommer inte sällan snedvridande effekter på marknaden och även inom rättstillämpningen. Det sistnämnda illustreras av ett par av riksskatteverkets nämnd för rättsärenden nyligen lämnade förhandsbesked som bildar utgångspunkt för kapitalvinstkommittens betänkande.

Principiellt kan man tänka sig tre lösningar angående den skattemässiga behandlingen av konvertibla skuldebrev:

) Konvertibeln delas upp på en skuldebrevsdel och en aktiedel 2 Konvertibeln behandlas enligt de regler som gäller för andra skulde- brev

3 Konvertibeln jämställs med aktier Enligt organisationernas mening skulle en uppdelning av konvertibelns värde på tvä delar vara den teoretiskt riktigaste lösningen. En sådan uppdelning är emellertid förenad med stora praktiska problem. eftersom konverteringsrätten inte är avskiljbar och således inte noteras separat. Anledning finns därför inte att närmare överväga denna lösning. I valet mellan att behandla en konvertibel som ett skuldebrev eller som en aktie föreslär kommittén de regler som gäller för aktier. Ett av skälen för denna lösning är att konvertibelns värdeförändring är likartad med aktiens (sid 60). Denna motivering grundas på en traditionell beskrivning av det principiella sambandet mellan kurserna på aktier och konvertibla skuldebrev vid en positiv kursutveckling. Kommittén diskuterar emellertid inte möjligheten av att aktiekurserna också kan falla. Det karakteristiska för konvertibeln är i en sådan situation att kursfallet blir mindre än för aktien. beroende på att värdet bara i undantagsfall sjunker under det rena obligationsvärdet. Bindningen till vad som gäller för aktier är alltså inte alltid naturlig. Ett skäl för att ocksä fortsättningsvis vid reavinstbeskatt- ningen tillämpa skul lebrevsreglerna. vilket kommitten dock inte nämner. bör också framhållas i sammanhanget. Dä konvertibla skuldebrev emit- teras torde deras obligationsvärde ] liertalet fall uppgå till 80 % eller mer av emissionskursen. Det är således endast ett mindre värde som faller på aktiedelen vilket också skattemässigt kan minska anknytningen till aktie- reglerna. Med dessa påpekanden instämmer organisationerna i kommitténs i öv- rigt framförda skäl för att vid avyttring av konvertibla skuldebrev tillämpa huvudprineiperna för aktievinstbeskattning.

• Sida 92
•  Original

Prop. 1984/85: 193 83

Svenska _sparlnmks/i'ireningen (inför:

Svenska sparbanksföreningen finner det värdefullt att kommittén med förtur tagit upp frågan om konvenibla skuldebrevs skattemässiga behand- ling. Det är vidare värdefullt att kommittén har gett uttryck för den grund- inställningen att konverteringslän skall kunna utnyttjas som finansierings- alternativ utan att beskattningseffekten blir sådan att aktieägarna kan befaras inte vara beredda att delta i emissionen. Kommittén har med utgångspunkt frän bl a denna grundinställning funnit att de realisations- vinstskatteregler som gäller för aktier skall gälla för konvertibla skulde- brev. Härigenom skulle emission av ett till aktieägarna riktat konverte- ringslän aldrig medföra en viss utdelningsbeskattning. Med hänsyn till dels att kommitténs förslag medför att föreliggande hinder mot att utnyttja kom-'erteringslän som ftnansieringsform undanröjs. dels att konvertibeln har sådana beröringspunkter med aktier har föreningen inget att erinra mot att reavinstskattereglerna för aktier fär omfatta även konvertibla skulde- brev.

Sveriges_löreningsbunkersji'irbund anför:

Det är logiskt och naturligt att jämställa konvertibla skuldebrev med aktier. Den skillnad i beskattning som förelegat har väl snarast uppfattats som konstlad. inte minst i de fall beskattning inträtt i samband med konvertering till aktier.

TOR anför:

Det konvertibla skuldebrevet kan anses innefatta en aktieliknande del och en obligationsliknande del. Även om den obligationsliknande delen i vissa fall på grund av utfäst ränta m m kan anses övervägande i ett inledningsskede mäste vid en normal utveckling den akticliknande delen ta över åtminstone efter ett par år. Mot den bakgrunden delar TOR det i betänkandet framlagda förslaget att det konvertibla skuldebrevet skall i reavinstbeskattningen behandlas som en aktie.

SHIO-Familiq/örelagen och Sveriges" uktiespamres riksförbund av- styrker förslaget.

SHIO-FamiUeförelagt'n anför:

Kommittén anger ett flertal skäl för att i realisationshänseendejämställa konvertibla skuldebrev med aktier. främst att värdestegringen på ett kon- vertibelt skuldebrev och bolagets aktier är i stort likartad. Såsom kommit- tén själv visar i avsnittet om konvertibla skuldebrev som fmansieringsform och placeringsobjekt är detta emellertid en sanning med modifikation. Beroende av olika faktorer säsom framför allt konverteringskursen i för- hällande till kursen på bolagets aktier under emissionsperioden. konverte- ringstidpunkt och förändringar i marknadsränta på obligationslån utan konverteringsrätt kan stora variationer förekomma mellan värdeutveck- lingen pä konvertibla skuldebrev och bolagets aktier. Kommittén synes ha tagit som utgångspunkt för sin bedömning att konverteringskursen sätts

• Sida 93
•  Original

Prop. 1984/85: 193 84

lägre än börskursen pä aktien vid emissionstillfället. Detta är inte ovanligt när emissionen sker med företrt'idesrätt för aktieägarna. I sådana fall blir värdeutveeklingen på de konvertibla skuldebreven. i vart fall teoretiskt. likartad med kursutvecklingen pä aktien.

[ de fall däremot. dä konverteringskursen sätts över värdet på aktien vid emissionen föreligger inte någon följsamhet i utvecklingen av värden på aktie respektive konvertibelt skuldebrev ens teoretiskt förrän aktievärdet kommit i kapp konverteringskursen. På grund av den exceptionellt snabba kursutvecklingen under en kortare period har aktievärdet i mänga fall snabbt kommit i kapp och överstigit konverteringskursen. Det säger sig självt att den nuvarande utvecklingen inte kan fortsätta under någon längre period. Följsamheten av värdet på konvertibeln är i dessa fall mänga gånger beroende på förväntad kursutveckling, inklusive risk för kraftigt kursfall för aktien, eftersom konverteringstillfället kan ligga flera år framåt i tiden.

Det är enligt organisationens uppfattning inte ovanligt. i synnerhet i de fall emissionen inte riktats till aktieägarna. att konverteringskursen sätts högre än aktiekursen vid emissionen. Som kommittén påpekar förekom- mer konvertibla skuldebrev även vid sidan av fondbörsen. Sålunda har till exempel Företagskapital AB i stor utsträckning använt konvertibla skulde— brev i sin ftnansieringsverksamhet. Emissionerna av konvertibla skulde- brev sker regelmässigt utan företrädesrätt för bolagens aktieägare. Kon- verteringskursen kan också" 'örmodas bli satt högre än aktiernas värde vid emissionen. Med normal värdeutveckling på aktier kan någon följsamhet mellan konvertibla skuldebrev och aktier i bolaget sålunda i många fall inte ens teoretiskt beräknas uppkomma förrän efter en längre period. dvs först vid tidsnärhet för konvertering.

Enligt organisationens uppfattning bör inte en lagstiftning om konver- tibla skuldebrev utgå från situationen på aktiemarknaden vid en tidpunkt då i vissa avseenden extrema förhållanden råder.

Kommittén nämner vidare som skäl för att i realisationsvinsthänseende jämställa konvertibla skuldebrev med aktier. att konverteringslän ytterst syftar till att öka företagets egna kapital och att en emission av ett konver- teringslän kan uppfattas som en form av aktieemission. Rcalisationsvinst— beskattningen bör enligt kommitten vara så neutral som möjligt i förhållan- de till skilda aktieemissioner sa att beskattningseffekterna blir likartade oavsett om ett företag emitterar aktier eller konvertibla skuldebrev.

Organisationen kan för det första inte se att bolagets syfte med utgivan- det av ett konvertibelt skuldebrev skall inverka på utformningen av be— skattningen hos förvärvaren. Närmare till hands ligger i sådant fall att se till syftet med förvärvet.

För det andra bör inte det förhållandet att ett konverteringslän ”kan uppfattas som en form av aktieemission" anses utgöra ett skäl för att tillämpa principerna för aktievinstbeskattningen även på konvertibla skul- debrev. Beskattningsprineiperna bör inte styras av hur vissa sakförhållan— den eventuellt kan uppfattas. Avgörande i detta sammanhang bör i stället vara det faktiska förhållandet att ett konvertibelt skuldebrev inte är en aktie och inte heller ur vare sig civilrättslig eller ekonomsk synpunkt är jämförlig med en aktie. För konvertibla skuldebrev gäller sälcdes samma allmänna förmögenhetsrättsliga regler som för andra skuldebrev. Det kon— vertibla skuldebrevet representerar en fordringsrätt och inte som en aktie en andelsrätt. Den i det konvertibla skuldebrevet ingående konverterings- rätlen innebär visserligen en rätt att i framtiden under vissa förutsättningar

• Sida 94
•  Original

Prop. 1984/85: 193 -. , 85

fä del i bolagsförmögenheten men innefattar inte i sig någon andelsrätt. Av stor betydelse i detta sammanhang är också att konverteringsrättcn i normalfallet representerar endast en mindre del av ett konvertibelt skulde- brevs värde. Värdet av ett konvertibelt skuldebrev utgörs således i normal- fallet till helt dominerande del av en fordringsrätt.

Med den uppdelning som för närvarande görs vid realisationsvinstbe- skattningen mellan andelsrättcr och fordringsrätter faller konvertibla skul- debrev enligt organisationens mening naturligt in under fordringsrätterna. Önskemålet om neutralitet vid realisationsvinstbeskattningen av olika fordringsrätter tltgör vidare ett tungt vägande skäl för att bibehålla den nuvarande ordningen.

Kommittén tar upp frågan om utdelningsbeskattning i samband med emission av ett konverteringslän. Enligt ovan nämnda under våren 1983. av riksskatteverkets nämnd för rättsärenden meddelade förhandsbesked skall värdet av den företrädesrätt som en aktieägare utnyttjar när han tecknar ett skuldebrev anses utgöra utdelning från bolaget och beskattas hos ak- tieägaren som inkomst av kapital. Kommittén anser att det strider mot strävan till neutralitet mellan skilda typer av aktieemissioner att en form av emission utlöser utdelningsbeskattning som helt uteblir vid en annan emis- sion.

Enligt organisationens synsätt är skillnaden i fråga om utdelningsbe- skattningen mellan en aktiecmission och en emission av konvertibla skul- debrev en konsekvens av att de emitterade rättigheterna är av olika slag. En nyemission av aktier till de förutvarande aktieägarna innebär inte någon överföring av värde från bolaget till aktieägarna. En emission av skuldebrev till aktieägarna kan emellertid, beroende på länevillkoren. in- nebära en förmögenhetsöverföring från bolaget till aktieägarna. Nuvärdet av denna förmögenhetsöverföring återspeglas då i det värde som uppkom- mer pä företrädesrätten. Riksskatteverket har i det nämnda förhandsbe- skedet tagit ställning för att beskatta en sådan förmögenhetsöverföring vid emissionstillfället. Riksskatteverket har därvid ansett att en uppdelning av företrädesrätten ä ena sidan och den i skuldebrevet ingående konverte- ringsrätten å den andra sidan inte var praktiskt möjlig varför hela värdet av fordringsrätten hänfördes till utdelning.

Av intresse är att riksskatteverkets ställningstagandc till frågan om utdelningsbeskattning således grundar sig på det konvertibla skuldebrevets egenskap av i huvudsak fordringsrätt.

Realisationsvinstbeskattningen av konvertibla skuldebrev bör enligt or— ganisationens uppfattning styras av denna egenskap.

Sveriges akriesparart's' riksförbund anför;

Nu föreliggande förslag till förändring av reavinstbeskattningen på kon- vertibla skuldebrev kan tyckas ge en god strömlinjeformning av beskatt- ningen i förhållande till aktier. Förslaget kan uppfattas positivt av dem som gör frekventa affärer på börsen. liksom av aktiva kapitalförvaltare. rädgi- vare och fondkommissionärer.

Vän förbund har emellertid också ett stort antal medlemmar. som i de konvertibla skuldebreven med deras annorlunda skatteform har ett place- ringsalternativ av tilltalande slag. Den längre bindningstiden uppvägs för dessa människor mer än väl av förmånen att inte bli beskattad efter fem år.

Tar man bort möjligheten till skattefrihet vid försäljningar efter fem år. kan konvertiblerna enligt Aktiespararnas sätt att se antas förlora i intresse

• Sida 95
•  Original

Prop. 1984/85: 193 86

som placeringsform. d v s marknaden krymper ytterligare. Kombinationen av hög utdelning. som beskattas fullt ovanpå arbetsinkomster och alltså lämnar mycket litet kvar, och en mindre förmånlig reavinstbeskattning fär denna effekt för privatpersoner.

Un de emitterande företagens synvinkel bör en förändring av beskatt- ningsformen innebära att man blir nödsakad att betala högre ränta. vilket mäste uppfattas som negativt för företagens intressenter.

SIIIO-Familicffliremgen anser vidare att ett genomförande av förslaget under alla omständigheter bör anstä till dess regeringsrätten avgjort de aktuella förhandsbeskedsmålen. Organisationen framhåller att det inte kan uteslutas att regeringsrättens besked medför att särskild lagstiftning inte behövs. Om regeringsrätten skulle fastslå de principer som angivits av riksskatteverket borde en lagreglering i sådant fall rikta in sig på den proportioneringsmetod som i förhandsbeskeden medfört att utdelningsbe- skattning överhuvudtaget kommit i fråga.

Även Svens/tu hankiörwwingt'n och Sveriges industri/"('irbund anser att någon lagstiftning inte bör ske i avvaktan pä att de aktuella förhandsbeske- den avgörs. Organisationerna anför:

Förslaget att konvertibla skuldebrev. såvitt avser reavinstbeskattning- en. skall jämställas med aktier är. vilket kommittén också framhåller. endast en dellösning i syfte att undvika en oklarhet som för närvarande räder. Det konvertibla skuldebrevet torde alltså i andra sammanhang — t ex i fråga om förmögenhetsbeskattning och beskattning vid utdelning och utskiftning i aktiebolag — böra behandlas inte som aktier utan liksom tidigare enligt de regler som gäller för vanliga skuldebrev. Detta är enligt organisationernas mening olyckligt. Flera andra oklarheter räder vad gäller den skattemässiga behandlingen av konvertibla skuldebrev. En fråga avser förluster som kan uppkomma vid betalningsinställelse eller konkurs. En annan fråga gäller konvertibla skuldebrev i fastighetsförvaltande bolag. där aktierna för ägarna utgör omsättningstillgängar. Skall i sådant fall även konvertiblerna behandlas som omsättningstillgängar'? En ytterligare fräga gäller konvertiblernas skattemässiga behandling i det nyligen framlagda förslaget om vinstdelningsskatt.

Även om det finns anledning att skapa klarhet också i bl a nyssnämnda frågor, anser organisationerna att den av kommittén gjorda avgränsningen av problemet med hänsyn till omständigheterna är lämpligt vald som grund för snara lagstiftningsätgärdcr.

Organisationerna vill dock framhålla att frågan huruvida lagstiftning nu bör ske ännu bör hållas öppen. Som redan nämnts föranleds kommitténs förslag av ett par förhandsbesked från riksskatteverkets rättsnämnd. Be- skeden har lett till. vilket också kommittén påpekar. att företagen avstår från att emittera konverteringslän. Om regeringsrätten efter prövning av förhandsbeskeden skulle besluta att inte undanröja desamma. är det enligt organisationernas mening angeläget att kommitténs förslag genomförs om- gående. Skulle å andra sidan regeringsrätten besluta att undanröja för- handsbeskeden. saknas motiv för att nu genomföra kommitténs förslag. Lagstiftningen bör dä i stället inriktas på den mer övergripande anpassning i fråga om beskattning av obligationer och optionsrätter som kommitten avser att fortsätta sitt arbete med.

• Sida 96
•  Original

Prop. 1984/85: 193 - 87

TOR framhäller motsatt uppfattning och anför:

TOR delar uppfattningen att det är mycket väsentligt att enkla regler tillskapas för beskattningsfrägor vid konvertibla skuldebrev. Som finansi- eringsform får sådana skuldebrev anses sotn mycket betydelsefulla. Enligt TOR:s mening finns därför anledning att — oavsett vad regeringsrätten kommer till för ställningstagande i de underställda frågorna — kapitalvinst- kommittens förslag blir föremål för lagstiftning.

Stockholms _fi'ntdht'irs'. Svenska fund/1(trttllarcfft'ireningen och Sveriges _fÖIY'Ilfll__£'.5'h(ll1k('l'.f för/nun! beklagar att förslaget inte omfattar även op- tionslån.

S t Trigas _] ören/'n g.s'hu IIÅ'L'I'J' _ förbli/2 (! anför:

Det föreliggande lagförslaget omfattar blott rena konvertibla skuldebrev. Emellertid utges också konvertibler med därtill knutna optionsrätter samt rena optionslän. Rättsläget för sådana län är också det oklart. vilket bl a visat sig i att flera län dragits tillbaka. Det är beklagligt att förslaget inte kunnat omfatta alla de aktuella linansieringsformerna. Frågan är om det inte hade varit bättre att vänta med att lämna ett förslag till dess hela frågan hade kunnat behandlas. Ansågs saken inte kunna vänta. borde någon form av tillfällig lösning ha kunnat införas.

RSV tar upp frågan om vilka konvertibla skuldebrev sotn bör omfattas av en lagstiftning och anför:

De konvertibla skuldebreven har blivit föremål för civilrättslig reglering i aktiebolagslagen. I och för sig torde hinder dock inte föreligga att utforma de konvertibla skuldebreven så att de kan konverteras även mot annat än aktier. tex. andelar i handelsbolag.

Emellertid avser kommitténs förslag uppenbarligen endast konvertibla skuldebrev. som kan konverteras mot aktier. För tydlighetens skull och för undvikande av ej förutsedda effekter. anser RSV därför att det i 35 s 3 mom kommunalskattelagen (KL) uttryckligen bör anges att med konver— tibla skuldebrev avses skuldebrev enligt 5 kap ] & aktiebolagslagen.

Vidare anser RSV att konvertibla skuldebrev som utges av sådana bostadsaktiebolag som avses i 24s' 3 mom KL uttryckligen bör undantas i 35.5 3 mom KL.

Skuldebreven kan utformas så att konverteringssyftet skjuts i bakgrun— den sä att de därigenom mer liknar obligationer. Utges de till underpris utlöser de enligt nuvarande regler utdelningsbeskattning. Genom de före— slagna reglerna utlöses beskattning först vid försäljning enligt realisations— vinstreglerna. RSV vill peka på att det härigenom kan uppstå opåkallad skattelättnad.

• Sida 97
•  Original

Prop. 1984/85: 193 88

2 Anskaffningskostnad Länsstyrelswt i Göteborgs och Bohus län anför:

Av förenklingsskäl föreslär kommitten att anskaffningskostnaden för ett skuldebrev som tecknats av en aktieägare med stöd av företrädesrätt pä grttnd av tidigare aktieinnehav skall anses motsvara endast den likvid som erlagts vid emissionen. Detta innebär att avsteg från nuvarande regler som gäller vid nyemission av aktier, vilka innebär att även en del av den ursprungliga aktiens förvärvspris skall inräknas i anskaffningskostnaden för den nytecknade aktien. Med hänsyn till kravet på enkelhet i reglerna är kommitténs förslag på denna punkt befogat.

TOR anför:

Vidare föreslär kommittén att anskaffningskostnader för konvertibla skuldebrev — i förekommande fall sädant skuldebrevjäntte optionsbevis — skall i det fall den förvärvats med stöd av företrädesrätt pä grttnd av aktieinnehav anses motsvara vad som erlagts vid emissionen. Enligt TOR: s mening talar eftersträvad enkelhet för en sådan lösning.

Svenska bank/öreningen och Sveriges industri/?)rbmzd anför:

En svårighet är förknippad med reavinstberäkningen. främst i fråga om den s k genomsnittsberäkningen beträffande äldre aktier. Beräkningarna blir inte sällan ytterst komplicerade om ett flertal köp och försäljningar har skett eller om emissioner har förekommit. Dessa svårigheter blir sannolikt inte mindre om hänsyn dessutom skall tas till köp och försäljningar av konvertibla obligationer. Svårigheterna uppkommer framför allt om den skattskyldige både har sålt och konverterat skuldebrev av samma slag. Skall i sådant fall vid beräkningen av ingängsvärdet på de aktier som erhållits genom konverteringen även beaktas att en del av anskaffningsvär- det kan ha konsumerats vid en tidigare försäljning av konvertibler'? Denna situation inträffar om schablonregeln (25% försäljningssumman) används vid reavinstbeskattningen av konvertiblerna. Det finns därför ett starkt intresse av att reavinstreglerna ses över och utformas på sådant sätt att beräkningarna inte blir onödigt betungande.

3 Upplupen ränta

Ett flertal remissinstanser har yttrat sig beträffande förslaget att upplu- pen ränta på ett konvertibelt skuldebrev skall ingå som en del av realisa- tionsvinsten.

Göta hovrätt. allmänna pensinnrjbmlensfjärde_fbndstyrelxe. länsstyrel- serna i Södermanlands. Kronobergs samt Göteborgs och Bohus län. Sveri- gat- _li'ireningslmnkcrx förbund och TOR tillstyrker förslaget.

• Sida 98
•  Original

Prop. 1984/85: 193 89 ("it-"im hovrätt anför:

Hovrätten har från civilrättsliga och lagtekniska synpunkter inte funnit anledning till erinran mot förslaget. Förslaget rörande beskattning av upp- lttpen ränta a konvertibelt skuldebrev aktualiserar emellertid. om det ge— nomföres. frågan om 19 och 20 ss köplagcn bör ändras så att de bringas i överensstämmelse med vad som då kan antas bli handelsbruk. Detta torde fä övervägas i det arbete sotn bedrivs ijttstitiedcpartementct med en ny köplag.

Allmänna pl'är/unt]?titt/ens_[iärdu_fåmcl.vt_vr('l._t(' anför."

I fråga om behandlingen av räntan pä konvertibla skuldebrev ansluter fondstyrelscn sig till kommitte'majoriteten. Med hänsyn till önskemålet om likformighet med aktier anser fondstyrelsen alltså att upplupen ränta fran senaste ränteutbctalning bör ingå som en del av realisationsvinstbeskatt- ningen medan ränta i övrigt beskattas som inkomst av kapital.

Länsstyrz'lsm :" Södermu”Iam/s län anför:

När det gäller upplupen ränta vid överlåtelse av skuldebrev kan disku- teras om räntan skall beskattas som löpande inkomst eller som en del av köpeskillingen. Kommittén föreslär det senare alternativet. framför allt för att få överensstämmelse med aktievinstreglcrna (”upplupen utdelning"). Länsstyrelsen kan i princip ansluta sig till denna bedömning. men befarar att regeln kan välla problem vid tillämpningen. t ex genom att köpare av skuldebrev yrkar avdrag på en gång för räntan. Om förslaget genomförs bör det enligt länsstyrelsens mening föreskrivas att det skall framgå av avräkningsnotan att räntan endast får beaktas vid beräkning av realisa- tionsvinst.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anför:

Civilrättsliga skäl kan visserligen anföras för en annorlunda behandling av upplupna räntor men ur enkelhetssynpunkt är förslaget att föredra.

Sveriges föreningsbankcrs _ft'v'rhund anför:

] och för sig kan det tyckas felaktigt att upplupen ränta skall behandlas som en del av köpeskillingen vid överlåtelse men inte heller i denna del vill SFF motsätta sig kommitténs förslag. Den skattskyldige harju som regel möjlighet att själv avgöra om ersättning för ränta skattemässigt skall be- handlas sotn ränta eller som realisationsvinst genom sin möjlighet att välja överlätelsetidpunkt.

Länsstyrelsen iJämtlandJ län. LO och TCO avstyrker förslaget. [.c'z'nt'styrelsm [ Jämtlands län anför:

Följande skäl talar mot att upplupen ränta skall ingå i realisationsvinst— beräkningen.

• Sida 99
•  Original

Prop. 1984/85: 193 90

l. Köplagens bestämmelser ålägger köparen av ett konvertibelt skulde- brev att särskilt betala upplupen ränta utöver vad han erlägger för skulde- brevet.

2. Att i princip tillämpa aktievinstreglcrna pä konvertibla skuldebrev innebär inte att något regelsystem behöver ändras. Enhetliga regler för realisationsvinstbeskattning av likartad egendom innebär i stället en för- enkling och är dessutom ur rättvisesynpunkt tilltalande. Att realisations- vinstbcskatta upplupen ränta innebär emellertid avsteg från principen att ränta som inte härleds till viss verksamhet skall beskattas Linder inkomst- slaget kapital. Räntan skulle dessutom beskattas olika beroende på om den erhålls i samband med försäljning av skuldebrevet eller annars. En sådan regel skulle enligt länsstyrelsens mening komplicera tillämpningen av skat- tebcstämmelserna.

3. Möjligheter öppnas till inte önskvärda skatteplaneringsätgärder. Även om i beskattningshänseende största möjliga likformighet mellan konvertibla skuldebrev och aktier bör eftersträvas. anser länsstyrelsen. på grund av det ovan anförda. att övervägande skäl för närvarande talar mot att ersättning för upplupen ränta skall ingå i realisationsvinstberäkningen.

LO anför:

Den föreslagna skattebehandlingen avviker från den vedertagna beskatt- ningen av ränteinkomster vilket ger oacceptabla möjligheter att omvandla högbeskattade inkomster till lågbeskattade kapitalvinstcr.

TCO anför: Oaktat strävandena att jämställa behandlingen av konvertibla skulde- brev med aktier så menar TCO att man inte katt behandla den ränta som det det fakto är fråga om för de konvertibla skuldebreven på annat sätt och därtill gynnsammare än övriga räntor. Att del av den eventuella värde- stegring som en aktie uppvisar kan vara beroende av att en utdelning är förestående som också rätteligen borde beskattas som inkomst av kapital innebär ändå inte att full jämförbarhet räder med förhållanden för de konvertibla skuldebreven. Den främsta skillnaden är att skuldebrevets avkastning är på förhand bestämd och därmed klart avskiljbar från värde- papprets eventuella pris-stegring. Detta förhållande gäller inte för aktier.

4 Övergångsbestämmelsen

Förslaget om särskild övergitngsbestämmelse för de konvertibla skulde- brev som vid ikraftträdandet innehafts i fem år eller mer har fått ett blandat mottagande.

Svenska bankförcningen. Sveriges industriförbund. _S'veriges aktiespa- rares riksförbund och Sveriges _liiireningsbankers förbund förordar en ut- vidgad övergångsbestämmelse.

• Sida 100
•  Original

Prop. 1984/85: 193 91

Svenska ban/(ftir'reningen och Sveriges industri/ärlmnd anför:

Av förslaget till övergängbestämmelser framgar att anskaffningsvärdet för konvertibler som vid utgången av är l983 innehafts i fem är eller mer alternativt fär bestämmas efter det skattepliktiga förmögenhetsvärdet vid 1984 års taxering. I fråga om konvertibler som inte är börsnoterade tipp- kommer frågan om vilket värde som skall ligga till grund för bestämmande av ingängsvärdet. Varken av förslaget eller av gällande lagstiftning i övrigt framgär hur sadana konvertibler skall värderas. Kommittén synes emeller- tid i sitt förslag ha utgått från att konvertibler skall tas upp till marknads- värdet. En sådan övergångsregel medför emellertid stora praktiska värde- ringsproblem. Enligt organisationernas mening bör därför övergängsrcgeln utformas så att för konvertibler som vid utgången av år 1983 har innehafts fem år eller längre skall äldre regler tillämpas. Om konvertiblerna byts ut mot aktier bör de inbytta aktiernas ingångsvärde beräknas med ledning av konvertiblernas beräknade marknadsvärde vid utgången av är 1.983.

Sveriges aktiespurures riksförbund anför:

Redan under remisstiden har mänga mindre innehavare av konvertibler vänt sig till Aktiespararna angående. de försämrade villkor. som kan kom- ma att gälla för skuldebrev som innehavts fyra år men inte fem är eller som innehavts tre är eller kortare tid med avsikten att behållas över femårs- gränsen.

Sådana skuldebrev har utgivits av företagen och köpts vid utgivningen eller i öppna marknaden under vissa i lag fastställda förutsättningar. Det är inte rimligt att en rättstat som Sverige retroaktivt skall förändra förutsätt— ningarna. Därför behövs övergångsbestämmelser. om det är så att kapital- vinstkommitténs förslag genomförs.

Aktiespararna anser därför att bestämmelsen på sidan 35 i utredningens förslag ändras till "Har en skattskyldig vid utgången av är 1983 innehaft ett konvertibelt skuldebrev i fyra (fem enligt förslaget) är eller mer får han — i stället för det vederlag som erlagts vid förvärvet av skuldebrevet — vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust som anskaffnings- kostnad uppta det värde till vilket skuldebrevet skolat upptas i allmän självdeklaration för fysisk person per den 31 december 1983."

Dessutom anser Aktiespararna att, om kapitalvinstkommitténs förslag genomförs. skall för konvertibla skuldebrev som inköpts under tiden fram till dess ny lagstiftning införs. innehavarna ha möjlighet att tillämpa hittills gällande beskattningsregler.

Sveriges föreningsbankers förbund anför:

Endast på ett par punkter vill SFF föreslå en annan lösning. lövergångs- reglerna föreskrivs att skattskyldig. som vid utgången av år l983 innehaft ett konvertibelt skuldebrev i fem år eller mer, får som anskaffningskostnad uppta det värde till vilket skuldebrev skolat upptas i allmän självdeklara- tion per den 3l december l983. SFF menar att denna regel bör utvidgas till att gälla också den som av annat skäl kunnat sälja konvertibelt skuldebrev under 1983 utan att skattskyldighet för eventuell vinst förelegat. Skattefri- het föreligger beträffande konvertibla skuldebrev. som förvärvats t ex genom gåva från annan än närstående eller genom arv.

• Sida 101
•  Original

Prop. 1984/85: 193 92

Länsstyrelsen i Jämtlands lim. som framför ett alternativt förslag till övergängsbestämmelse. anför:

Föreslagna bestämmelser kan för ett obegränsat antal år framöver kom- plicera beräkningen av anskaffningskostnaden för ett konvertibelt skulde- brev. Kommitténs förslag att den värdestegring som kunnat realiseras skattefritt före ikraftträt'landet skall undantagas från beskattning är också i jämförelse med tidigare övergångar till evig realisationsvinstbeskattning generöst. För den som inehaft skuldebrevet i fyra men mindre än fem år blir det dock en omedelbar skatteskärpning.

För att undvika tillämpningssvå'lrigheter och då länsstyrelsen. även om förslaget är tilltalande. inte finner det särskilt angeläget med så långtgåen- de övergängsbestämmelser med hänsyn till den förhållandevis gynnsamma aktievinstbeskattningen. bör det enligt länsstyrelsens mening övervägas att tidsbegränsa tillämpningen av övergångsbestämmelserna till förslagsvis ett är. Bestämmelsen skulle därvid kunna tttformas på så sätt att vinsten på skuldebrev som säljs inom ett år från övergången och som vid övergången innehafts i fyra är förslagsvis beskattas till 2092 och vinsten på sådana skuldebrev som vid övergången innhafts i fem år eller mer och som säljs inom ett år därefter beskattas till IOC-"b. Härigenom skulle skälig avvägning åstadkommas mellan kravet på enkla tillämpningsbestämmelser och en lindring av de tillbakaverkande effekterna av den skärpta realisationsvinst- beskattningen.

Länssrymlsernu i Södermanlands samt Göteborgs ()(-h Bohus län av- styrker förslaget i denna del.

Länsstyrelsen i Södermanlands län anför:

Kommittén har vidare föreslagit en övergångsregel som tar sikte på sådana konvertibla skuldebrev, som vid ikraftträdandet innehafts i fem år eller mer. och som därför enligt nuvarande regler kunnat avyttras skatte- fritt. Vid tidigare liknande ändringar av reavinstbeskattningen har över- gångsregler inte utfärdats. Länsstyrelsen ifrågasätter därför behovet av den föreslagna regeln. eftersom den medför praktiska olägenheter. Bl a blir det nödvändigt att för lång tid framåt ha särskilda deklarationsvärden tillgängliga för det relativt begränsade antalet fall som regeln kan bli tillämplig på.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:

Länsstyrelsen ifrågasätter om det är lämpligt eller ens önskvärt att införa särskilda övergångsbestämmelser. För icke börsnoterade konvertibla skul- debrev kan utredningssvårighetcr föreligga att vid en försäljning långt efter anskaffningstidpunkten bestämma förmögenhetsvärdet vid utgången av år l983. Börskurserna för konvertibla skuldebrev vid denna tidpunkt mäste vidare hållas aktuella vid varje deklarationstillfälle. Härtill kommer att efter det att några är förflutit sannolikt blir fråga om ett relativt fåtal skattskyldiga som kan tänkas komma att tillämpa övergångsreglerna ifrå- ga. Som kommittén framhållit har dessutom evig realisationsvinstbeskatt- ning införts tidigare för såväl aktier som fastigheter utan några särskilda övergångsregler. Aven förenklingsskäl talar för att några övergångsregler inte införs.

• Sida 102
•  Original

Prop. 1984/85: 193 93

B ila gu 3

Sammanställning av remissyttranden över promemorian (Ds Fi 1.984z24) Reavinst på optionslän

Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över förslagen i promemorian avgivits av riksskatteverkct (RSV). Göta hovrätt. kammarrätterna i Stockholm och Jönköping. länsstyrelserna i Stockholms. Södermanlands. Kronobergs. Malmöhus. Göteborgs och Bohus samt Jämtlands län. bankinspektionen. riksgäldskontoret. allmänna pensionsfondcns fjärde fondstyrelse. Stock- holms fondbörs. Aktiefrämjandet. Föreningen auktoriserade revisorer (FAR). Landsorganisationen i Sverige (LO). Svensk industriförening. Svenska fondhandlareföreningen. Företagareförbundet (SFR). Svenska OTC-föreningen. Svenska revisorssamfundet (SRS). Svenska sparbanks- föreningen. Sveriges aktiesparares riksförbund. Sveriges hantverks- och industriorganisation — Familjeföretagen (SHl()-Familjeföretagen). Nä- ringslivets skattedelegation. Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

Näringslivets skattedelegation har avgett sitt yttrande på uppdrag av Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska bankförcningen. Svenska för— säkringsbolags riksförbund. Svenska handelskammareförbundet och Sve- riges industriförbund. [ yttrandet har Post— och Kreditbanken. PK—banken. instämt.

Svenska OTC-föreningen har endast yttrat sig över den del av prome- morian som rör förmögenhetsbeskattningen. Svenska fondhandlareför- eningen har begränsat sitt yttrande till frågan om förslagets inverkan på riskkapitalmarknaden. Mot riksgäldskontorets yttrande har en minoritet on'tfattande tre fullmäktigeledamöter reserverat sig.

1 Allmänna synpunkter

Kommitténs förslag har fått ett i huvudsak gott mottagande av remissin- stanserna. Ingen av dem avstyrker förslaget helt. Den kritik som förekom- mer inriktas mestadels på detaljfrägor.

Förslagen i promemorian tillstyrks helt eller lämnas utan erinran av Göta hovrätt. kammarrätten i Jönköping. länsstyrelserna ) Kronobergs och Malmöhus län. bankinspektionen. riksgäldskontoret. allmänna pensions- fondens tjärde fondstyrelse. Stoeholms fondbörs. LO. Svensk Industriför- ening. Svenska Revisorssamfundet. Svenska sparbanksföreningen och TCO.

RS)" ifrågasätter om det är lämpligt att nu lagreglera detta delområde och anför:

• Sida 103
•  Original

Prop. 1984/85: 193 94

Den svenska kapitalmarknaden har under senare är utvecklats på ett sätt som få personer har förutsett och en skattelagstiftning pä omrädet torde vara ofrånkomlig. De nya former som uppträtt pä marknaden har från civilrättslig synpunkt visat sig vara av mycket sammansatt natur och det torde i dag vara för tidigt att ange vilka former utvecklingen under den närmaste tiden kommer att ta. Man kan dock utan vidare påstå att civil- rättsliga regler lämnar utrymme för emissioner av vitt skilda innehäll och att det blir allt svårare att upprätthålla gränsdragningen mellan tillämpning- en av reglerna beträffande inkomst av kapital respektive realisationsvinst. -— Mot denna bakgrund är det viktigt att ett nytt lagförslag inte endast framstår säsom riktigt utan även medför att reglerna blir möjliga att på ett lättillgängligt sätt tillämpa inte endast för myndigheterna utan även för de skattskyldiga. vilka bör ges rimliga möjligheter att överblicka sin skatte- mässiga situation. Den stora allmänheten har redan idag svårigheter att se skillnaden mellan en inköpsrätt och en teckningsrätt till nyemission. De nya rätter som vuxit fram på kapitalmarknaden komplicerar bilden. — För beskattningsmyndigheternas del skulle ett genomförande av kommitténs förslag medföra ett avsevärt merarbete. Förutom att tjänstemän på alla nivåer måste sätta sig in i problematiken från säväl civilrättslig som skat- terättslig synpunkt framstår kontrollproblemen som om inte oöverstigliga så i vart fall som ytterst svåra att hantera. Redan i dag medför gällande rättsläge i vissa hänseenden stor villrådighet på många håll och kraven på myndigheternas information på framförallt kapitalbeskattningens område ökar kraftigt. Det föreligger således ett starkt behov av enklare regler än de kommitten föreslagit. — Kommitténs betänkande berör endast en del av dess uppdrag. varför den fortsatta översynen kan komma att ske från delvis andra utgångspunkter med delvis andra resultat som följd. Den komplexitet som numera kommit att känneteckna värdepappersmarkna- den har medfört att ursprungligen tämligen strikta gränser kommit att suddas ut och rättsläget har i många fall blivit osäkert. Det kan därför ifrågasättas om man vid införandet av nya realisationsvinstregler inte borde ha en samlad syn på hela realisationsvinstbeskattningen.

Ett flertal remissinstanser framhåller dock behovet av lagstiftningsät- gärder. Vissa av dem kommenterar också förslaget ur helhetssynpunkt.

Kammarrätten i Stockholm anför:

Kammarrätten delar kommitténs uppfattning om behovet av lagreglering beträffande realisationsvinstbeskattningen av opticmslånen. Det nu förelig- gande förslaget är i huvudsak konsekvent och redigt samt så enkelt som kan begäras med hänsyn till materians beskaffenhet.

Kammarrt'itien (Jönköping anför:

Det är en allvarlig brist i vårt skattesystem att regler saknas om den skattemässiga behandlingen av optionslän. Den behandling lånen fått i rättspraxis har lett till att denna finansieringsform kommit att användas enbart därför att den varit förmånlig ur skattesynpunkt och inte därför att den varit motiverad från civilrättsliga utgångspunkter. Eftersom beskatt- ningen så långt möjligt bör vara neutral i förhållande till olika finansierings— l'ormer är detta självfallet otillfredsställande. — Kommitténs nu framlagda

• Sida 104
•  Original

Prop. l984/85: 193 95

förslag är grundat på att finansieringsformerna skall-utnyttjas av bolagen i enlighet med de syften som ligger till grund för den civilrättsliga reglering— en av läneformen. Detta är en naturlig utgangsptmkt. — Den genomgång kommittén gör av de olika delproblemen är såvitt kammarrätten har kun- nat linna grundlig. Kammarrätten kan inte heller rikta några väsentliga invändningar mot de framlagda förslagen. De är så klara och entydiga som man rimligtvis kan begära i vårt invecklade skattesystem.

I.:"insatyrelsen i Smr/mlrns län anför:

Länsstyrelsen finner det angeläget att regler skapas för realisationsvinst- beskattning av konvertibla skuldebrev. vinstandelslän och skuldebrev med optionsrätt till nyteckning av aktier. — Länsstyrelsen delar kommitténs uppfattning att regeringsrättens överprövade förhandsbesked (RÅ 83 I:77 1 och 2) medfört orimliga skatteförmåner dä avdrag medgivits för fiktiva förluster.

Län.s'slyrt'lscn i .S'öclarmanlands' län anför:

Det får anses principiellt riktigt att utvidga aktievinstreglcrna till att omfatta också optionslänen och länsstyrelsen biträder därför förslaget i denna del. Jämfört med vad som gäller nu uppnås större enhetlighet i regelsystemet och tillämpningen blir enklare.

Liin.s'xrvrelse/r i Krono/Jar '.r lt'in anför: _ ls

Kommitténs förslag att beskatta försäljning av optionsrätter. options- skuldebrev och företrädesrätter enligt samma regler som gäller för aktier synes logiskt och riktigt. Accepterar man denna lösning gäller det att skapa en praktiskt tillämpbar metod för vinstberäkning som samtidigt ger ett materiellt godtagbart resultat. Länsstyrelsen anser att kommitténs förslag uppfyller dessa krav och tillstyrker därför förslaget.

Länsstyrelsen i ll-hzlmöhus la'n anför:

Kommunalskattelagen saknar särskilda realisationsvinstregler för op- tionslän och konvertibla skuldebrev. Gällande praxis leder inte till enhetlig vinstbeskattning. Därtill kommer att avdrag i visst fall medges för fiktiva förluster. Länsstyrelsen anser det därför angeläget att vinstbeskattningen regleras genom uttryckliga bestämmelser i kommunalskattelagen. — Kom- mittens förslag innebär att nuvarande aktievinstregler i princip skall tilläm- pas pä optionslån och konvertibla skuldebrev. När avsteg från nuvarande praxis föreslås såsom vid bestämmandet av anskaffningsvärde för options- rätt och företrädesrätt vid en emission betingas detta av en strävan att nå enkelhet i tillämpningen. Länsstyrelsen finner kommitténs förslag väl äg- nat att läggas till grund för lagstiftning.

Län.vslyrclsen i Göteborgs och Bohus län anför: Kapitalvinstkommitten konstaterar att det i skattclagstiftningen saknas realisationsvinstregler för de nya tinansieringsformer som tillskapats under 1970-talet. Beskattningen sker i dag på grundval av praxis som i huvudsak

• Sida 105
•  Original

Prop. 1984/85: l93 96

uppkommit genom ett par regeringsrättsdomar under år l983. Kommittén anser att denna praxis leder till otillfrcdsställande resultat. Länsstyrelsen delar kommitténs uppfattning att nuvarande praxis i vissa fall leder till ett icke önskvärt resultat. Härtill kommer att flera fragor alltjämt är oklara. Det är därför bra att kommittén tagit upp beskattningsfrågorna kring de nya finansieringsformerna och föreslagit lagreglering av desamma. — En vägledande tanke vid all skattelagstiftning måste dock vara att reglerna blir så enkla och lätta att tillämpa som möjligt. Det är tveksamt om de förslag som kommittén lägger fram i betänkandet uppfyller rimliga krav på enkel- het. Länsstyrelsen är medveten om att det är ett komplicerat område att lagreglera. Men frågan är om inte kommitten gått väl långt på vissa punk- ter. Man har strävat efter en perfektionism som knappast torde vara möjlig att uppfylla vid tillämpningen ute i det praktiska taxeringsarbetet. Även för de skattskyldiga torde det i många fall bli svårt att följa de invecklade regler som föreslås. Enligt länsstyrelsens mening är den nuvarande praxis som används på området avsevärt enklare att tillämpa och förstå än de regler som kommittén föreslår. Detta innebär dock inte att länsstyrelsen ställer sig avvisande till de framlagda förslagen. En lagreglering är önsk- värd och i vissa fall nödvändig. En avvägning bör dock ske mellan kravet på teoretisk rättvisa och kravet på enkelhet. — Kommittén säger att dess ställningstagande baseras på grundinställningen att de nya finansieringsfor- merna skall kunna utnyttjas av bolagen i enlighet med de syften som ligger till grund för den civilrättsliga regleringen av låneformerna utan att be- skattningskonsekvenserna blir sådana att aktieägarna kan befaras inte vara beredda att delta i emissionen. Avsikten är också att försöka komma fram till sådana regler i detta avseende som gör bolagets val av låneform så litet beroende av beskattningskonsekvenserna som möjligt. Detta mål kan dock enligt kommitten inte uppnås förrän vid den översyn av hela regelsystemet för realisationsvinstbeskattning av värdepapper som kommittén enligt sina direktiv skall göra. Kommittén konstaterar att en sådan allmän översyn kan komma att leda till förslag som något avviker från de som kommittén nu framför och tidigare lämnat. — Detta uttalande är ägnat att väcka oro. Enligt länsstyrelsens mening måste det anses olämpligt att nu införa regler. som dessutom kraftigt avviker från hittills tillämpad praxis på området. för att inom en inte alltför läng tidsrymd göra ändringar i desamma. En lagstiftning nu måste vara så väl genomtänkt att den inte behöver ändras inom överskådlig tid. — Länsstyrelsen har svårt att bedöma om kommit- téns förslag tillgodoser önskemålet att lagstiftningen så litet som möjligt skall påverka företagens låneformer. Det är inte uteslutet att de framlagda förslagen i vissa delar kan komma att fungera som en stopplagstifning. En sådan mäste emellertid vara enkel. Att införa en omfattande och komplice— rad lagstiftning. vars enda syfte är att stoppa ett visst förfarande. mäste anses olämpligt. Lagstiftningen kompliceras med ett omfattande regelsys- tem. som det i praktiken aldrig blir aktuellt att tillämpa. 'l'yvärr finns det exempel på sådan lagstiftning från de senaste åren.

1 propositionen 1984/85: 97 föreslås en provisorisk lösning som innebär att en realisationsförlust på grund av avyttring av optionsskuldebrev inte blir avdragsgill. Härigenom blir det inte möjligt att emittera optionslän som löper med ränta understigande marknadsräntan. Detta innebäri sin tur att marknadsvärdet för ett sådant skuldebrev inte kommer att understiga det nominella värdet. Någon underkurs uppkommer inte och följdaktligen inte heller någon fiktiv realisationsförlust vid avyttring av optionsskuldebrev. Hela den problematik som föranlett utredningens förslag skulle med andra

• Sida 106
•  Original

Prop. 1984/85: l93 ”i" "-i'- 97

ord kunna lösas genom att det provisoriska förbudet mot avdrag för reali- sationsförlust permanentas. Alternativt kan ett kvittningsförbud införas som innebär att realisationsförlust på optit'insskult'lebrev endast får kvittas mot realisationsvinst på samma slags värdepapper.

Riksgäldxkmtiarel anför:

Fullmäktige finner kommitténs förslag om beskattning av optionslän väl motiverade. Det gäller framförallt förslaget om anskaffningskostnadens fördelning på skuldebrev och optionsrätt. Det löser problemet med den kvittningsmöjlighet som enligt gällande praxis uppkommer vid omedelbar avyttring av enbart skuldebrev. En sådan utveckling ligger väl i linje med begränsningen av kvittningsmöjligheterna på premiemarknadens område. Vidare anser fullmäktige att kommittén löst gränsdragningen mellan kapi- talinkomst och kapitalvinst på det enklaste och mest logiska sättet. Full- mäktige tillstyrker således kommitténs förslag.

Aktiqfriiniiuna'ei anför:

Aktiefrämjandet delar kommitténs inkl reservanternas grunduppfattning att företagens val av finansieringsformer inte skall behöva styras av skat- teregler. Kommitténs förslag innebär dock inget steg i denna riktning. Tvärtom. Företag finansieras med eget och främmande kapital. Det egna kapitalet består dels av vinstmedel, dels av aktiekapital. Idag skattediskri- mineras eget kapital i förhållande till främmande. Kostnaden för främman- de kapital är en anragsgill kostnad för rörelsen medan motsvarande kostnad för eget kapital. t.ex. aktieutdelning är belagd med bolagsskatt. Detta försvårar näringslivets konsoliderings-, utvecklings- och investe- ringsmöjligheter. Den hårda aktiebeskattningen. såväl i företags— som pla- cerarledct har medfört att man utvecklat andra aktieliknandc finansierings- former med lägre skatt. Kommitténs förslag innebär nu att skattereglerna för dessa skärps så att dejämställs med aktier, vilket i och för sig kan vara motiverat. Därmed har man dock bara åstadkommit likställdhet inom den mest värdefulla. men hårdast beskattade formen av företagsfinansiering. Samtidigt har man totalt skärpt de stora olikheterna mellan finansiering genom främmande och eget kapital.

FÖN'YIf/lgé'll auktorisermlc' revisorer anför:

I likhet med kommittén anser FAR att ett aktiebolags val av finansi- eringsform bör vara så litet beroende av beskattningskonsekvenserna som möjligt.

LO anför:

L(') anser att förslaget till skärpning av kapitalvinst- och förmögenhets- beskattningen av de s k optionslånen är skattepolitiskt motiverad. Det är speciellt angeläget att skatteflykten i form av handel med fiktiva förluster på optionsrätter stoppas genom den föreslagna ändringen av reavinstreg- lerna. LO tillstyrker därför förslaget att i sin helhet tillämpa aktievinstreg- lerna för optionslånen samt att optionsrätter som omsätts på marknaden i fortsättningen förmögenhetsbeskattas.

7 Riksdagen 1984/85. [ sum/. Nr [93

• Sida 107
•  Original

Prop. 1984/85: 193 98 Svens/ra fond/iaIirl'lcirqföreningen anför:

Fondhandlareföreningen vill till en början framhålla att företagens möj— lighet att under de närmaste åren anskaffa riskvilligt kapital är av avgöran- de betydelse för det samlade näringslivets utveckling och tillväxt. Sett ur denna aspekt kan den nuvarande skattemässiga behandlingen av options- län sägas ha varit till gagn för företagen och säkerligen starkt bidragit till den höga emissionsvolymen under 1984 där optionslän varit den helt dominerande finansieringsformen. Det kan å andra sidan inte bestridas att neutraliteten i beskattningshänseende mellan olika finansieringsformer torde ha rubbats genom den nu rådande praxisen på skatteområdet ifråga om optionslän. Fondhandlareföreningen kan därför för sin del instämma i kommitténs principiella uttalande att ett aktiebolags val av finansierings- form bör vara så litet beroende av beskattningskonsekvenserna som möj- ligt. — När det gäller den närmare utformningen av kommitténs förslag har uppmärksammats att vissa regeländringar verkar i skärpande riktning, t ex fördelningen av emissionspn'set och beskattningen av värdestegringen på optionsskuldebrev medan andra åter kan sägas verka i lindrande riktning, tex bestämning av anskaffningstidpunkt. användningen av schablonregeln och 3000-kronorsavdraget samt regeln om avdrag för en värdelös options— rätt. Den avvägning som inom kommittén skett i olika detaljfrågor synes lämplig. Skulle förändringar i skärpande riktning vidtas kan det ifrågasät- tas om optionslän i fortsättningen överhuvudtaget kan emitteras på mark- naden. Redan de nti föreslagna reglerna kommer säkerligen att ha en stark återhållande effekt på företagens benägenhet att emittera optionslän.

Före!agureförbundet anför:

Vi delar i alla väsentliga hänseenden kommitténs uppfattning och ställer oss därför bakom lagstiftning i enlighet med förslagen i betänkandet.

Akliespararnas riksförbund anför:

Då skattelagstiftningen hittills saknat regler vad gäller beskattning av optionslän. optionsrätter och optioner. och då praxis inom området inte heller varit helt entydig. är det angeläget att skattelagstiftningen på detta område kompletteras. Aktiespararnas Riksförbund anser dock inte att kapitalvinstkommitténs förslag till alla delar bör ligga till grund för denna lagstiftning. — Kommitténs huvuduppgift kan sägas ha varit att hantera frågan om de s k "fiktiva" reaförluster. som placerare kunnat tillgodogöra sig vid tecknadet av nyutgivna optionslän. i det fall placeraren därefter sålt förlagslånebeviset och behållit optionsrätterna. Enligt kapitalvinstkommit- te'ns förslag skall den erlagda teckningslikviden fördelas mellan förlags- beviset och optionsrätterna på sådant sätt. att varken reaförlust eller reavinst uppkommer för placeraren i ovannämnda situation. Förbundet anser att denna lösning är rimlig. Förbundet ifrågasätter dock en del av de argument som i betänkandet framförs för denna lösning. Kapitalvinstkom- mittén påstår att nuvarande system "uppmuntrar spekulation". och ger upphov till "handel med realisationsförlustet"'. Man pekar vidare på den väldiga volym som utgivandet av optionslän fått under l984. Kommitténs främsta argument förefaller vara. att nuvarande system måste ändras där- för att det ger bolagen och placerarna alltför stora skattefördelar. Förbun- det anser att man även bör beakta skattereglernas praktiska konsekvenser.

• Sida 108
•  Original

Prop. 1984/85: 193 . 99

Faktum är att möjligheten att ge ut optionslän enligt hittillsvarande regler på flera sätt medfört positiva effekter för riskkapitalmarknaden. En sådan positiv effekt är att många investmentbolag. som tidigare på grund av den s k investmentbolagsrabatten inte kunnat göra vanliga nyemissioner. ge- nom optionslånen kunnat dra till sig nytt kapital. En annan positiv effekt är. att en helt ny marknad st optionsrättsmarknaden. genom dessa stora optionslän kunnat utvecklats betydligt både i omfattning och funktionsdug— lighet. Facit av 1984 års optionslän är således på sikt stärkta balansräk- ningar hos börsföretagen och en bättre kapitalmarknad. Förbundet har svårt att se detta som något ”problem" som nödvändigtvis måste "korri- geras .

SHIO-ani/jq/örwagcn anför:

Enligt SHIO-Familjeföretagens uppfattning bör ett företags val av finan- sieringsform vara sa lite beroende av beskattningskonsekvenser som möj- ligt. Det är viktigt att skattereglerna utformas så att de mindre företagens finansieringsmöjligheter underlättas.

Näringslivets .skarmdelugation anför:

Hittillsvarande skatteregler för behandling av optionslän har varit av utomordentligt stor betydelse för företagens kapitalanskaffning. Under 1984 har sålunda riskvilligt kapital i storleksordningen 7 miljarder kronor tillförts näringslivet i samband med utgivande av emissionslån. Genom att riksdagen antog förslaget i regeringens proposition 1984/85: 97 att avdrag inte skall medges för realisationsförluster vid avyttring av optionsskulde- brev om beslut om utgivning av skuldebrevet fattats efter den 5 december 1984 har ett mycket väsentligt incitament för att teckna skuldebrev för- svunnit för presumtiva långivare. Företagens möjligheter att anskaffa risk— villigt kapital genom utgivande av optionslän har därför starkt beskurits. Kapitalvinstkommitténs förslag innehåller åtgärder som ytterligare för- sämrar för företagen att denna väg anskaffa erforderligt kapital.

Trots detta anser sig skattedelegationen i stort kunna instämma i de grundläggande principer som varit vägledande för kapitalvinstkommitténs förslag.

TCO anför:

TCO tillstyrker utredningens förslag. Dessa ligger i linje med TCOs principiella uppfattning om vikten av vidgade skattebaser och rimligare fördelning av skatteuttaget mellan arbets- och kapitalinkomster.

2 Emissionsprisets fördelning

Kommitténs förslag att unitens emissionspris skall fördelas så att skul- debrevet åsätts sitt marknadsvärde och optionsrätten tillförs det resteran- de beloppet, (metod C). tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Några remissinstanser förordar dock en proportionering

• Sida 109
•  Original

Prop. 1984/85: 193 1()()

med ledning av skuldebrevcts och optionsrättens resp, marknadsvärden (metod Bl. Två remissinstanser anser att nuvarande praxis (metod A) skall bibehållas.

RSV och län.vstyrr'lst'n i.lz'imllund.s' [(in förordar användning av metod B. RS V anför:

Kommittén har framfört tre olika metoder till grund för fördelning av emissionspriset. Vid val av metod måste denna så nära som möjligt ansluta sig till marknadens bedömningar. eftersom det annars uppstår skevheter i relationen marknaden — teoretiskt pris med åtföljande inte önskvärda beskattningskonsekvenser. Den av kommittén angivna metod A kan därför inte anses lämplig i detta sammanhang. — Enligt fast praxis inom skatterät- ten har värdehandlingars anskaffningskostnad i samband med emission bestämts med utgångspunkt i värderelationerna mellan marknadsvärdena. Har sådana inte funnits under den aktuella tidsperioden har man utgått från de första noteringarna på börsen eller motsvarande. Den tidsperiod som kunnat förflyta mellan emissionen och första noteringarna har i vissa fall uppgått till sex månader eller mera. Det har dock då varit under andra omständigheter när börskurserna inte varit så starkt fluktuerande som under de senaste åren. Då det här är frågan om en bevisvärdering har naturligen den nästkommande börskursen sitt största värde om den ligger nära i tiden och kursutvecklingen har varit jämn. De rättsfall vari denna metod har tillämpats har varit av äldre datum och avsett andra förhållan- den än de som råder nu och som kan förväntas komma att gälla med ett alltmer stigande intresse för kapitalmarknaden. Det bcvisvärde som en sådan metod har måste därför antas bli lägre än vad som hittills gällt. Metoden har dessutom den nackdelen att det kan komma att ta lång tid innan den första marknadsnoteringen görs. Vid transaktioner runt ett årsskifte måste många gånger ett värde fastställas oaktat notering inte skett. Problemet är dock inte nytt och RSV har i tidigare anvisningar om beskattningskonsekvenser i samband med utbyte av aktier utgått från ett beräknat marknadsvärde. l synpunkterna på val av värderingsmetod har RSV även vägt in de praktiska förutsättningarna för tillämpning av dessa. — Vid val mellan metod B och C kan mot bakgrund av det tidigare anförda inte entydigt anges att den ena i alla lägen kan anses ha fördelar framför den andra. Metod C har fördelen av att snabbt kunna tillämpas och att man relativt säkert kan fastställa ett beräknat marknadsvärde. Metoden ger också ett marknadsvärde som ligger rätt i tiden. Fördelarna med metod B ligger främst däri att den bygger på ett etablerat system och att det finns en fast praxis att falla tillbaka på. Dcsstltom kan — vid emission av flera komponenter — man annars komma att tillämpa olika metoder. En för fastställande av anskaffningsvärdet på skuldebrevet med utgångspunkt i marknadsvärdet och en annan som tar sikte på värderelationerna vid första noteringstillfället. Vad som talar starkt för metod B är att den är fast etablerad även inom andra områden inom skatterätten. Trots att metod C kan anses mer rättvisande, vill RSV understryka principen om enhetlighet inom beskattningsomrädet och anser därför att övervägande skäl talar för metod B.

• Sida 110
•  Original

Prop. 1984/85: 193 , . 101 LänS.t'lyrclxwt [Jämtlands län anför:

Metod A (=nuvarande rättsläge) har avvisats av kommittén då det inte kan anses vara riktigt att hävda att optionsrätten förvärvats titan kostnad. Länsstyrelsen anslttter sig till detta ställningstagande då nuvarande rätts- praxis att medge avdrag för fiktiva realisationsförlttster vid avyttring av skuldebrevet måste anses stötande. — Kommittén har lämnat en redogö- relse för fördelar och nackdelar med metoderna B och C samt slutligen stannat föratt föreslå att emissionspriset fördelas enligt metod C. Länssty- relsen linner inte att kommitténs argument för metod C är övertygande. — Metod 8 innebär att anskaffningskostnaden fördelas på skttldebrevet och optionsrätten med ledning av värderelationen mellan dessa papper när de kommit ut i marknaden. inom skatterätten används denna metod vid fördelning av gemensam köpeskilling på olika delvärden. De skatterättsliga reglerna är sammantagna mycket komplicerade. Länsstyrelsen anser att man inte inom skatterätten tttan mycket starka skäl bör införa ytterligare en fördelningsmetod vid gemensam köpeskilling. Kommittén kan inte anses ha anfört sadant skäl för sitt ställningstagande. Kommittén har anfört att emissionspriset vanligtvis sätts under marknadsvärdet för ttniten (skuldebrev + optionsrätt). Kommittén anser att underpriset i sin helhet skall hänföras till optionsrätten. Länsstyrelsen anser att detta ställningsta- gande är tveksamt. En emission till underkurs av skuldebrev innebär i princip att aktieägaren erhåller utdelningsinkomst med skillnad mellan marknadsvärdet och emissionspriset. Kommitténs förslag skulle i flertalet fall innebära att ttnderpriset endast beskattas till 40 92. dä det kan förutsät- tas att innehavstiden för optionsrätten i normalfallet överstiger två är. Sehablonregeln vid beräkning av anskaffningsvärde kan även medföra att ttnderpriset inte beskattas. Om optionslän emitteras till ttnderkurs anser länsstyrelsen det vara mera riktigt att underkursen fördelas mellan skulde- brevet och optionsrätten. — Vid bedömning av fördelar och nackdelar mellan metoderna B och C anser länsstyrelsen att metod B är att föredra i förhållande till metod C.

I.änsst_vrcl.s'en ger även förslag till en alternativ regel och anför:

] prop. 1984/85: 97 föreslås som provisorisk lösning att avdrag ej medges för rez-tlisationsförlust vid avyttring av ett optionsskttldebrev. Optionslånet består av skuldebrev och optionsrätt. Skuldebrevet är värdemässigt den dominerande delen. Om räntesatsen på skuldebrevet ligger under gällande marknadsränta vid emissionstillfället blir marknadsvärdet pä skttldebrevet lägre än skuldebrevets nominella värde. Länsstyrelsen ifrågasätter om sakliga marknadsmässiga eller företagsekonomiska skäl finns för att utge skuldebrev till lägre ränta än gällande marknadsränta. Sådana emissioner synes huvudsakligen ha skett av skatteskäl. Med hänsyn härtill kan ifråga- sättas om inte den kommande lagstiftningen kan utvecklas frän den i prop. 19845'85: 97 föreslagna provisoriska "stoppregeln". Den föreslagna "stoppreglen” kan ändras på så sätt att avdrag ej medges för realisations- förlttster vid avyttring av ett optionsskuldebrev om optionsskttldebrevet utgetts till lägre ränta än marknadsräntan vid emissionstillfället. Någon svårighet att fastställa marknadsräntan torde inte föreligga. En sådan "stoppregel" skulle troligtvis hindra utgivning av optionslän till lägre ranta an marknadsränta.

• Sida 111
•  Original

Prop. 1984/85: 193 102 TOR anför:

Kommittén har visat på tre metoder för beräkning av värdet på options- skuldebrev och optionsrätten. TOR anser att ur principiell synpunkt en fördelning av emissionspriset mellan komponenterna efter deras verkliga värde vore en riktigare lösning. Med hänsyn emellertid till svårigheter att fastställa ett rättvisande marknadsvärde på optionsrätten anser TOR den föreslagna lösningen fullt godtagbar. Det är vidare väsentligt att den på optionsskuldebrevet belöpande delen av emissionspriset fastställs förhål- landevis snabbt. Denna del torde i flenalet fall kunna beräknas med hän- syn till ränta och löptid. då dessa faktorer torde vara vägledande även för marknaden. Enligt TOR: s mening är det värdefullt om beloppet kan fast- ställas bindande genom en föreskrift av RSV.

Endast en remissinstans, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. för- ordar direkt att nuvarande praxis skall kodifieras.

Länsstyrelsen anför:

Kommittén redovisar tre olika metoder för fördelning av anskaffnings- kostnaden mellan skuldebrevet och optionsrätten. Metod A sotn innebär att hela likviden läggs på skuldebrevet och att optionsbeviset anses förvär- vat utan kostnad har. som kommittén anfört. den fördelen att den är enkel att tillämpa. Den överensstämmer också med den praxis som regeringsrät- ten tillämpat i de aktuella domarna under år 1983. Den leder emellertid till icke önskvärda skattefördelar. Som länsstyrelsen visat kan man emellertid komma till rätta härmed genom en enkel regel om kvittningsförbud liknan- de den som föreslås i proposition 1984/85: 97 som en provisorisk lösning. Om ett permanent kvittningsförbud införes. kan metod A tillåtas även i fortsättningen. Den är överlägsen övriga metoder när det gäller enkelhet. Länsstyrelsen förordar en sådan lösning före införandet av fördelnings- rcgler enligt någon av metoderna B eller C. — Kommittén förordar för sin del metod C som innebär att så stor del av anskaffningskostnaden får anses belöpa pä skuldebrevet som det värde detta papper kommer att äsättas då ett rättvisande värde finns i marknaden. Skillnaden mellan anskaffnings- kostnaden och skuldebrevets marknadsvärde anses då belöpa på options- rätten. Denna metod garanterar att skuldebrevet inte kan säljas med av- dragsgill realisationsförlust. Från denna synpunkt är den att föredraga framför de andra metoderna. Länsstyrelsen anser dock att metod B. som innebär en fördelning av anskaffningskostnaden på skuldebrevet och Op- tionsrätten med ledning av värderelationen mellan dessa papper när de kommit ut på marknaden, som mera rättvis. Metoden används inom skat- terätten vid fördelning av gemensam köpeskilling på olika delvärden. För— enklingsskäl talar för att man så långt möjligt bör anknyta till regler som redan finns inom skatterätten. Enligt länsstyrelsens mening bör man inte utan mycket starka skäl införa ännu en metod för fördelning av gemensam köpeskilling. Kommittén har inte visat att sådana skäl finns. Man säger endast att man vid "en samlad bedömning" stannat för att emissionspriset bör fördelas enligt metod C. Vilken metod man väljer är för övrigt i första hand beroende på vilket resultat man vill uppnå med lagstiftningen. Läns— styrelsen anser att metod B ger ett från taxeringssynpunkt godtagbart resultat. Metoderna B och C leder emellertid till en onödigt komplicerad

• Sida 112
•  Original

Prop. 1984/85: 193 103

lagstiftning. Den enklaste lösningen är metod A i kombination med ett kvittningsförbud.

Frägan om hur skuldebrevets marknadsvärde skall bestämmas kommen- teras av tvä remissinstanser.

RSV anför:

Enligt den föreslagna lagtexten skall som anskaffningskostnad för op- tionsskuldebrev förvärvat genom teckning upptas skuldebrevets mark- nadsvärde vid förvärvet. Säsom kommittén anfört (sid 93) kommer viss tid att förflyta efter teckningen till dess marknadsvärde noteras. Lagtextens utformning i detta hänseende är därför något missvisande. Nägon precise- ring av begreppet marknadsvärde finns inte heller. För att undvika tvisteri denna fräga bör anges huruvida med marknadsvärde avses en första note- ring. medianvärdct av de marknadsvärden som noterats första veckan eller något annat. mer bestämt. begrepp. En skattskyldig kan annars hävda att realisationsft'irlust uppkommit vid försäljning av skuldebrev pä grund av att man som anskaffningskostnad använt en inofficiell notering medan däremot en första officiell notering varit lägre. I detta sammanhang bör särskilt beaktas den situationen när notering saknas. antingen detta beror pä att hembudsskyldighet till visst pris föreligger. omsättning inte före- kommer eller annat. — Vad beträffar kommitténs förslag om att RSV skall utfärda anvisningar angäende värdet på delarna i uniten (sid 95) synes man inte ha beaktat de uttalanden som gjorts i prop 1983/84: 119 om förenkling av myndigheternas föreskrifter. anvisningar och råd. Beaktas dessa utta- landen blir det oklart vad kommittén åsyftar med "anvisningar”. Eftersom någon notering inte sker av optionsrätter utan fördelningen föreslås ske utifrån "etablerade marknadsprinciper". anser RSV det mycket tveksamt om ”anvisningar” i form av allmänna råd är en tillräcklig vägledning. Om RSV skall utfärda anvisningar eller motsvarande krävs en utförligare be- skrivning i lagtext hur värderingen skall ske. RSV har vidare uppfattat kommitténs förslag sä att anvisningar eller motsvarande skulle komma att ges ut i väsentligt större utsträckning än vad som för närvarande skcr. RSV vill dock understryka att anvisningsformen används när berörda parter utgör ett större antal personer med spridning över i vart fall en del av landet. Regionala problem behandlas i skattechefernas meddelandeserie. RSVs anvisningar har därför riktat sig till aktieägare i börsnoterade företag eller företag som i vart fall varit noterade på den allmänna marknaden. Anvisningar som avser andra värdepapper eller annat som kan komma att ingå i en unit medför ett utredningsarbete av ett helt annat slag än hittills och riktar sig till endast ett begränsat antal personer. På grund härav och då anvisningarnas främsta uppgift inte innebär en kontrollfunktion. bör hittills gällande principer i detta hänseende inte ändras.

Kantmurrältt'n i Stuck/mhn anför:

Kommittén har stannat för att optionsskuldebrevets marknadsvärde bör bestämmas med användning av det faktiska marknadsvärdet. Kammarrät- ten ifrågasätter lämpligheten av denna metod. l betänkandet har framhål- lits vissa fördelar med alternativet att utgå från en teoretisk beräkning av värdet. Kommittén päpekar också att ett värde beräknat enligt sistnämnda metod endast marginellt kommer att avvika frän faktiskt marknadsvärde.

• Sida 113
•  Original

Prop. 1984/85: 193 104

Till dessa fördelar bör enligt kammarrätten läggas det förhållandet att svårigheter uppkommer när det faktiska värdet skall fastställas. När skall t ex detta anses vara avläsbart'? Vad skall man göra i de fall där en för- ändring i det allmänna ränteläget inträffar mellan teckningstillfället och den tidpunkt då värdepappercn kommer ut på marknaden? Kommittén har inte övertygat domstolen om att de faktiska värdena bör användas: åtminstone kräver en sådan modell precisering genom klara och entydiga anvisningar.

3 Beskattningsmetod

Förslaget att aktievinstreglcrna skall tillämpas pä säväl optionsskulde- brev som optionsrätter tillstyrks av flertalet remissinstanser.

Län.s'slyrelscn i Kl'mloht'rgs [än finner förslaget logiskt och riktigt. Sam- ma uppfattning framförs av riksgäldxktinit-rrc!. Näringslivets ..t'kutlcdclegu- n'rm tillstyrker förslaget trots att reglerna enligt delegationens mening kommer att medföra försämrade möjligheter för företagen att anskaffa riskkapital.

TOR anför:

TOR har i ett flertal yttranden uttalat sig för enkla regler vid beskattning- en. Förslaget innebär att optionsskuldebrev kommer att behandlas på annat sätt än obligationer. skuldebrev och liknande handlingar. Att bryta ut en form av skuldebrev frän reglerna i 35 ä 4 mom. KL kommer givetvis att ställa vissa krav såväl på deklaranter som taxeringsnämnder. De skäl kommittén anfört för sitt förslag kan emellertid enligt TOR:s mening motivera en sådan åtgärd. TOR anser sig därför kunna ställa sig bakom förslaget men förutsätter att man kommer att göra dessa optionsskulde- brev klart åtskiljbara från andra skuldebrev.

Före/lingua! auktorixcrmlv revisorer godtar beskattningsprincipen men tillägger:

Det bör påpekas att beskattningen av optionsskuldebrev enligt 3 mom. i vissa fall kan leda till egendomliga konsekvenser. Ett rent optionsskulde- brev utan konverteringsmöjligheter från vilket optionsbeviset avskiljts torde som regel vara identiskt med skuldebrev utgivna med kapitalrabatt vilka beskattas enligt 35å= 4 mom. KL.

Några remissinstanser avstyrker kommitténs förslag att realisations- vinstbeskatta optionsskuldebrevet enligt aktievinstreglerna i 35 s 3 mom. Kl..

RS l" anför: Vad avser val av beskattningsmetod torde generellt gälla beträffande skuldebrev att sådan värdestegring som framgår av emissionsvillkoren beskattas som inkomst av kapital medan värdeföri'tndringar som hänför sig

• Sida 114
•  Original

Prop. 1984/85: 193 105

till marknadsmässiga fluktuationer anses utgöra realisationsvinst eller för- lust. RSV menar att den värdestegring som är avhängig en emission till underkurs vad avser ett optionsskuldebrev bör likställas med ränta (metod lll) eftersom den kan förutsägas och har samband med optionsrätten. (')fta vidaresäljs emellertid skuldebrevet av den som deltagit i emissionen och endast optionsrätten behålls. ] den nya ägarens hand saknar emellertid skuldebrevet anknytning till optionsrätten och för honom föreligger ingen skillnad om ett skuldebrev utgetts med eller utan optionsrätt. Pä markna- den skulle alltsa kunna finnas i och för sig likvärdiga skuldebrev men med olika prissättning beroende på att olika beskattningsregler är tillämpliga. Nackdelarna med ett sådant system är uppenbara och det bör starkt if'rägasättas om inte fänget skall vara avgörande för beskattningskonsek- venserna. Den som förvärvat skuldebrev som vid förvärvet saknade an— knytning till aktie bör beskattas i enlighet med de regler som normalt gäller beträffande skuldebrev.

Länssryre/swz i Göteborgs och Bohus län anför:

Kommittén har redovisat tre alternativ för beskattning av den värde- stegring som uppkommer genom att skttldebrevet anses utgivet till under- kurs. Metod 1 innebär att den förutsebara värdestegringen. dvs ett belopp motsvarande underkursen. anses utgöra ränta. medan annan värdestegring anses utgöra realisationsvinst. Kommittén avvisar denna metod såsom varande alltför komplicerad. Länsstyrelsen delar denna uppfattning. Kom— mitten förordar i stället metod II som innebär att endast den formella räntan beskattas som inkomst av kapital. medan all annan avkastning av skuldebrevet beskattas som realisationsvinst. Under skuldebrevets löptid beskattas således endast utbetald ränta. Vid överlåtelse under löptiden eller inlösen beskattas vinsten som realisationsvinst. Enligt nuvarande regler för realisationsvinstbeskattning skulle vinsten vid avyttring eller inlösen av skuldebrevet efter fem år bli skattefri. Detta anser kommitten inte vara tillfredsställande. Man föreslår därför att vinst på skuldebrevsde- len av optionslän skall beskattas enligt reglerna för aktier i 35 s 3 mom. KL. Enligt kommitten förefaller det naturligt att beskatta skuldebrevsde- len enligt detta moment eftersom avyttring av konvertibla skuldebrev enligt tidigare förslag skall beskattas som aktieöverlåtelse. Förslaget att beskatta vinst vid avyttring av konvertibelt skuldebrev sotn aktie är logiskt och riktigt. Ett konvertibelt skuldebrev kan sägas vara ett substitut för aktie. Dess kursutveckling anknyter nära till aktiens. Innehavaren har rätt att när han vill inom en i förväg angiven tidsperiod päkalla konvertering till aktie i bolaget efter en i förväg fastställd kurs. Detta gäller inte vanliga skuldebrev även om de utges tillsammans med optionsrätt att teckna aktie. Sedan optionsrätten avskiljts är det civilrättsligt ingen skillnad mellan detta skuldebrev och vilket annat skuldebrev eller förlagsbevis som helst. Länsstyrelsen kan inte finna att kommittén visat. att det föreligger skäl att införa en speciell regel för beskattning av realisationsvinst vid avyttring av skuldebrev som en gång emitterats tillsammans med optionsrätt (options- skuldebrevl. Det måste anses som en icke önskvärd komplicen'ng av skattelagstiftningen att införa två helt olika beskattningsmetoder för skul- debrcviförlagsbevis och liknande handlingar beroende på om det vid emis— sionen funnits en optionsrätt knuten till detsamma eller inte. Länsstyrelsen avstyrker därför kommitténs förslag i denna del. — När det gäller beskatt- ning av den förutsebara värdestegring som ligger i undct'kurscn är rätts-

• Sida 115
•  Original

Prop. 1984/85: 193 106

praxis helt klar. Värdestegringen beskattas som ränta. Värdestegringen kan givetvis avvika nägot frän vad som kan förutses om marknadsräntan förändras kraftigt under länets löptid. Av förenklingsskäl får man dock bortse härifrån. Länsstyrelsen kommer på detta sätt fram till att beskatt- ning av underkursen bör ske enligt metod lll.

Länssstvrelwn [Jämtlands län anför:

Kommittén förestår bl a att optionsskuldebrev skall beskattas enligt aktievinstreglcrna. Motsvarande har tidigare föreslagits för konvertibla skuldebrev. Finansieringsformerna konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt skulle därigenom vid realisationsvinstbeskatt- ningen behandlas på annat sätt än övriga skuldebrev och obligationer. Förslaget innebär att i huvudsak lika finansieringsformer (skuldebrev. obligationer) kommer att realisationsvinstbeskattas antingen enligt aktie- vinstreglcrna eller enligt reglerna för övrig lös egendom. Länsstyrelsen ifrågasätter om inte samma realisationsvinstregler bör gälla för samtliga dessa finansieringsformer.

Kommittén har angivit tre alternativ för beskattning av den värdesteg— ring som uppkommer som en följd av att optionsskuldebrevet utges till underkurs i förhållande till optionsskuldebrevets nominella värde. Metod 1 har avvisats av kommittén som alltför komplicerad. Länsstyrelsen delar detta ställningstagande. Kommittén har lämnat en redogörelse för meto- derna 11 och II] samt förordat att optionsskuldebreven skall beskattas enligt metod ll. Länsstyrelsen ställer sig tveksam till kommitténs förslag. Av rättspraxis framgår att den förutsebara värdestegringen har ansetts utgöra ränta. Underkursen är en förutsebar värdestegring och bör enligt rättspraxisjämställas med ränta. Underkursen vid optionsskuldebrev kan uppgå till avsevärda belopp. Det får därför anses vara principiellt fel att beskatta denna del som realisationsvinst. Nackdelen med metod Ill är att en realisationsvinst som uppkommer till följd av förändring i det allmänna ränteläget m m även beskattas som ränta. Av Ale % KL framgår att realisationsvinster pä bankcertificat. statsskuldväxlar m m beskattas som ränta. Viss jämförelse kan ske härmed. För att inte erhålla en alltför komplicerad skattelagstiftning mäste vissa förenklingar i förhållande till vad som är teoretiskt riktigt ske. Den huvudsakliga värdestegringen under löptiden på optionsskuldebreven kan sannolikt hänföras till underkursen så vida inte stora förändringar sker av den långa marknadsräntan. Av förenklingsskäl bör därför hela värdestegringen beskattas som ränta. Me- toden får anses vara enkel att tillämpa.

Aktiespararnus riksjörbund anför:

] syfte att erhålla bättre ”neutralitet" mellan olika finansieringsformer. föreslär kommittén att värdetillväxt på förlagslän. utgivna tillsammans med optionsrätter. skattemässigt ska behandlas på samma sätt som rea- vinst på aktier och optionsrätter. Förbundet finner denna ordning helt orimlig. och kommitténs argumentation i dessa stycken mycket diskutabel. Skall neutralitet eftersträvas. är det rimliga tvärtom att värdetillväxt på förlagslån av denna typ beskattas på precis samma sätt som andra ränte- bärande papper. Dct finns nämligen åtskilliga räntebärande papper. säväl förlagslån som obligationer, pä kreditmarknaden. som handlas till under-

• Sida 116
•  Original

Prop. 1984/85: 193 . .. 107

kurs. Med kommitténs förslag skttlle vi fä två olika skattesystem för räntebärande papper. vilket skulle skapa ätskillig förvirring. Förslaget i detta stycket bör därför avvisas. Förlagslan tttgivna med optionsrätter bör självfallet realisationsvinstbeskattas pä samma sätt som andra förlagslän.

Rusz-'rt'mttermt i rik.vgr'ila's/itllmt'iktige anför:

Vi ställer oss tveksamma till huruvida realisationsvinst vid avyttring av enbart skuldebrevet i ett optionslän bör beskattas enligt bestämmelserna för aktier. Enligt vårt förmenande saknas det logiska samband mellan aktier och skuldebrevet. efter det att optionsrätten har avskiljts. som finns mellan aktier och optionsrätten respektive optionslänet i sin helhet. Därför bör beskattningen av enbart skuldebrevet ske enligt de bestämmelser som gäller för obligationer och övriga skuldebrev fram till den tidpunkt då dessa värdepappers beskattning i sin helhet prövats. ] samband med den pröv— ningen bör även frågorna om beskattning av optionsrätt till nyteckning eller köp av obligationer samt obligationsfonder lösas.

Ett par remissinstanser kritiserar utformningen av den föreslagna lagtex- ten.

Kammarrätten iStock/mlm anför:

Kammarrätten delar kommittens uppfattning att formell ränta på op- tionsskuldebrev bör beskattas som intäkt av kapital och övrig avkastning enligt aktievinstreglcrna. Uppdelningen är praktisk och lättillämpad.

Den överkurs. som — framför allt genom fördelningen av emissionspri- set — uppstår vid inlösen av optionsskuldebrevet. skall enligt förslaget beskattas som realisationsvinst enligt 35% 3 mom. Kammarrätten kan inte finna att kommitténs inställning i denna del har kommit till uttryck i den föreslagna lagtexten. Denna avser — liksom tidigare — endast avyttring. Ett tillägg bör därför göras om att inlösen i angivna situationer är att jämställa med avyttring.

Kammarrätten anser vidare att Icgaldefintionen av optionsskuldebrev blivit oklar och anför:

Med den föreslagna defintionen avses varje slag av skuldebrev. alltså — som uttryckligen anges i förfaltningskommentaren — även sådana konver- tibler och vinstandelsbevis. som ges ut i förening med en optionsrätt. Denna definition, i förening med de föreslagna ändringarna i lagtexten. t ex 38.5 l mom KL. ger snarast vid handen att termen "konvertibla skulde- brev" i lagtexten skulle avse endast de konvertibla skuldebrev som inte getts ut i förening med optionsrätt. Det är tveksamt om detta har varit kommitténs mening. Det framstår i vart fall inte som självklart att beskatt- ningen av konvertibler skall göras beroende av httruvida de är förenade med en optionsrätt.

En liknande kritik kommer från Näringslivets skuttcdclegation som anför:

• Sida 117
•  Original

Prop. 1984/85: 193 lös

I det till punkt 2 b föreslagna tionde stycket av anvisningarna till 36 s KL regleras fördelningen av anskaffningskostnaden mellan optionsskuldebrev och optionsbevis. Med hänsyn till den ordalydelse lörfattningsrummet fält i den föreslagna texten kommer det inte att vara tillämpligt pä konvertibelt skuldebrev med tillhörande optionsrätt. Enligt samma stycke skall köpt företrädesrätt avseende optionsbevis som utgivits tillsammans med op- tionsskuldebrev inräknas i anskaffningskostnaden för optionsbeviset. Ej heller på denna punkt finns bestämmelser om hur köpt företrädesrätt som avser optionsbevis utgivet tillsammans med konvertibelt skuldebrev skall behandlas. För att täcka in beskattningen av konvertibla skuldebrev med optionsbevis i dessa situationer bör lagtexten omformas.

4 Avdrag för s.k. kapitalrabatt

Förslaget att det emitterande bolaget vid taxeringen inte skall få avdrag för den s.k. kapitalrabatten — skillnaden mellan unitens emissionspris och optionsskuldebrevets marknadsvärde — stöds av flertalet remissinstanser. En relativt stor minoritet är dock av motsatt uppfattning.

Näringslitfetx skattedelegaticm anför:

l betänkandet har kommitten relativt utförligt diskuterat och analyserat emitterande bolags avdragsrätt för kapitalrabatt. Kommittén har därvid kommit fram till att över-värdet inte utgör läncskuld utan fastmer en lättla- gares kostnad för anskaffande av kapital. Detta visar sig också därigenom att man som princip för den föreslagna realisationsvinstbeskattningen av skuldebrevet och optionsbeviset ansett att skuldebrevsdelen skall värderas till sitt marknadsvärde och inte till det nominella värdet. Eftersom options— delen därför redan frän början äsätts ett värde som motsvarar värdesteg- ringen kan samma övervärde inte också behandlas som läneskuld. Nämnda övervärde utgör i stället en kompensation eftersom den för skul— debrevet fastställda räntan understiger tillämplig marknadsränta. Kommit- téns uttalanden och den föreslagna uppdelningen av emissionsbeloppet på skuldebrev och optionsbevis visar därför att den ansett att värdestegring- en. dvs kapitalrabatten. vid en skattemässigt riktig behandling skall betrak- tas som kapitalkostnad. Härav följer därför att kapitalrabatten skall vara avdragsgill som länekostnad för det emitterande bolaget. Av olika prak- tiska och skatteadministrativa skäl har dock kommitten föreslagit att långi- varen skall beskattas för övervärdet enligt 35.5? 3 mom. KL. — Näringsli- vets skattedelegation tillstyrker på de av kommittén anförda skälen att långivarnas beskattning skall ske enligt realisationsvinstreglerna. Däremot anser vi inte att en sådan beskattning hindrar ett emitterande bolag från att få avdrag för kapitalrabatter. I detta hänseende har kommittén ansett den s k reciprocitetsprincipen vara ett avgörande skäl mot avdragsrätten. Mot vad kommittén anför i detta avseende kan olika principiella invändningar riktas. Om man nämligen granskar reciprociteten på grundval av det för- slag kommittén lagt kan följande noteras. Kommittén har. som ovan nämnts. kommit fram till att den omständigheten att långivaren realisa— tionsvinstbeskattas för övervärdet förhindrar att bolaget skttlle erhålla avdragsrätt. Man mäste dä först konstatera att stora grupper av dem som

• Sida 118
•  Original

Prop. 1984/85: 193 .. 109

köper optionsskuldebrev är institutionella placerare för vilka skuldebreven utgör omsättningstillgång. Detta gäller banker. föså'tkringsbolag. finansbo- lag och andra skattskyldiga som anses bedriva handel med värdepapper. För dessa placerares del blir därför realisationvinstbeskattning inte aktuell utan hela övervärdet beskattas oavsett innehavstid fullt ut som rörelsein— komst. Eftersom det helt övervägande flertalet av sädana placerare är aktiebolag kommer övervärdet att beskattas efter samma procentsats som gäller för det emitterande bolagets avdragsrätt. En beloppsmässig recipro- citet kommer därför att gälla i dessa fall. — Vad härefter gäller sådana skattskyldiga långivare som beskattas enligt de föreslagna hårdare realisa- tionsvinstreglerna kommer skattebelastningen visserligen att vara olika beroende på om skuldebrevet avyttras före tväårsperiodens utgång eller senare men väsentligast är att beskattning skcr. Om skuldebrevet innehafts mindre än två är beskattas 1009?- av vinsten vilket vid en 70—procentig marginalskatt väl kompenserar effekten av bolagets avdragsrätt. Om skul- debrevet däremot i stället avyttras efter två är eller mera kommer vid samma marginalskattesats skatten pä övervärdet att uppgå till 28 (:f. Vid motsvarande bolagsskatt på 52 C? blir därför underkompensationen 24 $'%-. Som synes kan inte heller en tillämpning av realisationsvinstskattereglcrna för långivarens del utgöra ett motiv för att vägra låntagaren avdragsrätt för kapitalrabatten. Detta om något skulle nämligen strida mot reciprocitets— principen och visar att kommitténs ståndpunkt är helt orimlig. — Med hänsyn till vad Näringslivets skattedelegation sälunda anfört tillstyrker vi att långivaren realisationsvinstbeskattas samt hemställer att vid en eventu— ell kommande lagstiftning kapitalrabatter blir avdragsgilla för de emitte- rande bolagen. Eftersom de föreslagna skärpta reglerna för beskattning av optionsskuldebrev och optionsbevis kommer att gälla såväl samtliga hittills utgivna skuldebrev som skuldebrev som framdeles utges bör avdragsrätten omfatta även tidigare utgivna optionsskttldebrev.

Föreningen auktoriserade revisorer anför: »

Skuldebrevets del av emissionspriset skall tas upp till marknadsvärdet vilket torde ligga under det nominella värdet. Om bolaget utfärdat ett självständigt skuldebrev med en dylik kapitalrabz-ttt skulle bolaget erhålla avdrag för rabatten såsom för räntekostnad. För att från beskattningssyn- punkt erhälla neutralitet mellan olika läneformer förordat FAR att bolag även vid utgivande av ett optionsskuldebrev skall erhålla avdragsrätt så- som för räntekostnad för skillnaden mellan det nominella värdet och skul- debrevets marknadsvärde.

Akrit's'pururnus' riksförbund anför:

Enligt det synsätt som ligger bakom kommitténs förslag är de förlagslån företagen emitterar nted optionsrätter emitterade till underkurs. eftersom en del av den influtna likviden ska betraktas som betalning för optionsrät- terna. Enligt detta synsätt ger företaget placeraren en "kapitalrabatt" motsvarande mellanskillnaden mellan länets nominella värde och dess marknadsvärde. Företaget ersätter således långivaren på två olika sätt: Dels genom räntan och dels genom en värdestegring på länet. som är lika stor som denna kapitalrabatt. Företagets kostnad för länet bestär därför av räntan och kapitalrabatten. Enligt gällande redovisningspraxis tas emeller-

• Sida 119
•  Original

Prop. 1984/85: 193 1 10

tid förlagslänet upp till fullt nominellt värde i företagets balansräkning. inte till marknadsvärdet. Detta gör att företaget inte redovisar nägon förlust, och alltså inte heller kan göra avdrag för denna. Följden blir. att företaget får en icke avdragsgill kapitalkostnad. — Enligt amerikansk redovisnings- praxis tas län utgivna till underkurs upp till marknadsvärde i bolagets balansräkning. Bolaget färi konsekvens härmed göra avdrag för kapitalra- batten. som en kostnad på samma sätt som ränteutgifter. Följden av den ordning som Kapitalvinstkommittén föreslär blir att optionslän blir dyrare för bolagen än andra typer av län. Det normala förhållandet vid andra typer av län är ju att företaget betalar en marknadsmässig ränta. vilken till sin helhet är en avdragsgill kostnad. Kommitténs förslag kommer därför i praktiken att starkt inskränka, i värsta fall helt förhindra. utgivandet av nya optionslän. En sådan utveckling är inte önskvärd. Förbundet instäm- mer därför i professor Dag Helmcrs särskilda yttrande på denna punkt. Företagen bör beviljas avdragsrätt för kapitalrabatten vid optionslän. un- der förutsättning att förslaget i ("ivrigt går igenom.

SHIO-Famiiiq/örcmgen anför:

Vi anser att företaget skall erhålla avdrag för den så kallade kapitalrabat- ten. dvs skillnaden mellan optionslänens nominella värde och marknads- värde. Detta är naturligt eftersom hela det nominella värdet är att betrakta såsom en skuld och enligt gällande redovisningspraxis skall bokföras på sådant sätt. För mindre företag kan optionslän ha stor betydelse eftersom det höga ränteläget medför att räntekostnaderna för många småföretag är mycket betungande och optionslånens ränta kan sättas under marknads- räntan. En nekad avdragsrätt skulle därför försvåra för småföretagen att finansiera verksamheten.

Även lärisslyreisen iJämIlands län. Föralugarqhörbumiet och reservati- rerna i riksgiiidsfulimz'iktige förordar att bolagen skall få avdrag.

5 Avdrag för realisationsförluster

Samtliga remissinstanser utom Näringar/ii'em ska”(delegation godtar förslaget om den allmänna rätten till avdrag för realisationsförluster.

.N'iiringsiit'ets ska!mde/egarit'tn anför:

Förslaget innehär att enligt en ny punkt 4 el i anvisning till 36% KL vinst vid avyttring av börsnoterat konvertibelt skuldebrev skall få kvittas mot förlust pä avyttade premieobligationer som utfärdats 1980 eller tidigare. Däremot föreslås ingen motsvarande kvittningsrätt för optionsrätter. — De grundläggande tankarna i kommittéförslaget är att bl a aktier. konvertibla skuldebrev och optionsrätter skall behandlas på samma sätt i realisations— vinsthänseende. l konsekvens med detta bör därför samma kvittningsmöj. ligheter som gäller för börsnoterade aktier och som föreslås för konvertibla skuldebrev ocksä gälla för börsnoterade optionsskuldebrev och optionsbe- vis. Näringslivets skattedelegation föreslår att under punkt 4 a) i anvisning- arna till 36% KL efter orden ”"sädan aktie” tillägges "eller optionsbevis”.

• Sida 120
•  Original

Prop. 1984/85: 193 lll

Vidare bör pä samma sätt den förelagna punkten 4 c) kompletteras med

"och optionsskuldebrev” .

Även förslaget att avdrag skall medges för förlusten pä en optionsrätt som är värdelös vid optionstidens slut tillstyrks eller lämnas utan erinran av det helt övervägande antalet remissinstanser.

RS V anför:

Genom förslaget om avdrag för realisationsförlust för option som saknar värde vid teckningstidens utgång införs ett nytt moment inom beskatt- ningsomrädet då detta torde strida mot principen om att avyttring skall ha skett för att avdrag skall medges. Mot bakgrund av helhetssynen i kommit- tens förslag. vill RSV dock inte motsätta sig förslaget i den delen.

Nägra remissinstanser avstyrker förslaget. Kammarrämw i Stockholm anför:

Kommitténs förslag att avdrag skall medges för förlust på grund av att ett optionsbevis saknar marknadsvärde vid optionstidens utgång bryter mot principen att förlust skall vara realiserad genom att avyttring har skett till lägre pris än anskaffningskostnaden. De argument som kommittén framfört i denna del — om den stundom hårfina skillnaden mellan de situationer där avdrag medges och där sä inte är fallet. om risken för konstruerade försäljningar m.m. — kan i huvudsak anföras även för andra situationer. Förslaget innebär i denna del ett så stort avsteg från en grund- princip att det inte bör genomföras utan samband med en mer samlad översyn av reavinstbeskattningen.

Länsxtstyrelsun i Göteborgs och Bohus län anför:

Kommittén föreslår att skattskyldig skall få avdrag såsom för realisa- tionsförlust om optionsrätt är värdelös vid optionstidens utgång. Förslaget får ses som en konsekvens av den valda fördelningsprincipen. Det innebär dock ett allvarligt avsteg från gällande principer för avdrag för realisations- förlust. Den föreslagna regeln är dessutom komplicerad genom att av- dragsrätten enligt förslaget inte skall gälla om företaget går i konkurs eller likvideras eller optionsrätten blir värdelös på grund av att innehavaren inte utnyttjar densamma. Länsstyrelsen avstyrker kommitte'ns förslag i denna del.

6 Förmögenhetsbeskattningen

Samtliga remissinstanser godtar principen om förmögenhetsbeskattning av optionsrätter. Flertalet tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erin- ran.

• Sida 121
•  Original

Prop. 1984/85: 193 ll2 Länsryrelxwz i Stockholms län anför:

Beträffande förmögenhetsvärderingen av optionsrätter föreslär länssty- relsen att dessa blir skattepliktiga endast om de varit föremäl för notering. Detta innebär en förenkling ijämförelse med kommitténs förslag dä svårig- het kan föreligga att dra gränsen huruvida en optionsrätt skall anses ha omsatts pa kapitalmarknaden eller inte.

Län.sstyryfwn [ Södermanlands län anför:

Vad beträffar förmögenhetsbeskattningen delar länsstyrelsen kommit- téns uppfattning att optioner tills vidare skall förmögenhetsbeskattas i den omfattning som föreslås. Avgörande för om förmögenhetsbeskattning skall ske är således att optionsrätten är föremål för omsättning på kapitalmark- naden. Enligt länsstyrelsens mening skulle denna princip möjligen komma till ett klarare uttryck om i stället frågan huruvida optionsrätten har varit föremål för notering eller inte blev avgörande. Det förutsätts därvid. att optionsrätter. emitterade av bolag. vars aktier börsnoteras. också kommer att noteras på börs eller liknande form. Detta förefaller vara en enklare metod att fastställa huruvida omsättning på kapitalmarknaden ägt rum eller inte. I allt väsentligt torde gränsdragningsproblem härigenom kunna undvi- kas.

Ett antal remissinstanser anser att optionsrätter i bolag. vars aktier inte är inregistrerade på börsen. skall värderas till ett till 30 ff? reducerat marknadsvärde.

RS l" anför:

Enligt kommitténs förslag talar övervägande skäl för att enhetliga vär- deringsrcgler bör gälla för samtliga optionsrätter pä marknaden. Kommit- ten föreslår därför att optionsrätter ur förmögenhetsbeskattningssynpunkt skall upptas till det noterade värdet. Enhetliga regler för samma typer av beskattningsobjekt är eftersträvansvärt för såväl de skattskyldiga som för taxeringsmyndigheterna. Möjligen kan därför ifrågasättas om det inte är mer enhetligt att såväl aktier som optionsrätter i OTC-bolagen förmögen- hetsbeskattas enligt samma regler. dvs till 30 % av reducerat substans- värde. medan börsnoterade aktier och optionsrätter till sådana aktier följer det noterade värdet.

Kammarrätten [ Stock/mhn anför: När det gäller värderingen av optioner i OTC-bolag finner domstolen de i reservationen framförda argumenten bestickande. Det framstår inte som rimligt att en optionsrätt skulle kunna åsättas ett högre värde än den aktie som den till viss kostnad kan utbytas mot.

Län.ss/yrclswz i (fölch()r_t_'.$ och Bohus län anför:

Länsstyrelsen delar helt den uppfattning som ledamoten Göran Atter- wall redovisat i sin reservation och särskilda yttrande. Det synes inte

• Sida 122
•  Original

Prop. l984/85: 193 _. ' - 113

rimligt att optionsrätter skall tas tipp till fullt marknadsvärde vid förmögen- hetsbeskattningen. ()ptionsrätten motsvaras inte av någon reell substans. Dess värde är helt immateriellt. Mot detta står att optionsrätt normalt har ett marknadsvärde. Det finns dock sannolikt optionsrätter som inte om- sätts och som inte heller har något marknadsvärde. Dessa kan givetvis inte tas upp till förmögenhetsbeskattning. Länsstyrelsen anser att Atterwalls förslag att optionsrätt bör upptagas till ett lörmögenhetsvärde motsvaran- de 30 procent av marknadsvärdet är en bra lösning.

Akticifräm/undet anför:

Aktiefrämjandet instämmeri reservanten Atterwalls självklara uppfatt- ning att optioner i icke börsnoterade företag inte får förmögenhetsvärderas efter andra principer än företagets aktier. Medan aktierna värderas till 30% av dagsvärdet skall optionerna värderas till 100 %, vilket kan ge optionerna ett högre värde än aktierna.

Ft'ireningen auktoriserade revisorer anför:

Kommittén har föreslagit att optionsrätt som är föremål för omsättning skall förmögenhetsbeskattas och tas upp till det noterade värdet. När det gäller bolag vars aktier omsätts vid sidan av börsen. exempelvis OTC-bo- lag, skall dessa aktier värderas efter ett till 30 % reducerat substansvärde medan enligt kommitténs förslag optionsrätter utgivna av dylika bolag skall tas upp till det noterade värdet. Detta försvårar för dessa bolag att utnyttja optionslän som finansieringsform eftersom en presumtiv investe- rare kan föredra att som alternativ till att förvärva optionsrätter välja att förvärva aktier i bolaget. Mot bakgrund av att valet av finansieringsform så litet som möjligt bör vara beroende av beskattningskonsekvenserna föror- dar FAR att optioner utgivna av bolag. vars aktier omsätts vid sidan av fondbörsen. tas upp till 30 % av det noterade värdet.

Svenska fond/mndlurqföreningwt anför:

Kommittén har också tagit upp frågan om förmögenhetsbeskattningen av optioner och föreslagit att optioner som omsätts marknadsmässigt skall förmögenhetsbeskattas medan andra optioner tills vidare bör vara fria från förmögenhetsskatt. l denna fråga har en reservation avgivits av en leda- mot. innebärande att optioner utgivna av marknadsbolag vars aktier om— sätts vid sidan av fondbörsen. vid förmögenhetsbeskattningen skall tas upp till 30 procent av det noterade värdet. Fondhandlareföreningen anser att kommitténs förslag i denna fråga bryter mot den tidigare redovisade neu- tralitetsprincipen mellan olika finansieringsformer. Det mäste vara direkt olämpligt att optioner. utgivna av t ex ett OTC-bolag, vid förmögenhetsbe- skattningen kan komma att värderas högre än själva aktien. Kommitténs förslag i denna fråga avstyrkes därför. Någon annan lämplig värderingsme- tod än den som föreslås i reservationen torde inte stå till buds.

SHIO-Familiqft'iretagen anför:

Kommitténs ft'irslag beträffande förmögenhetsbeskattning av optioner innebär att smiiföretagcns möjligheter att utnyttja optionslän försväras.

8 Riksdagen 1984/85. 1 mm!. Nr [93

• Sida 123
•  Original

Prop. 1984/85: 193 ll—t

Organisationen instämmer därför i reservationen av kommitténs ledamot Göran Atterwall. Denne framhåller bland annat att en jämförelse mellan det värde som noteras för optioner utgivna av OTC-bolag är mängdubbelt högre än dessa företags aktiers taxeringsvärde. Eftersom optioner kan ses som alternativ till placeringar i aktier är förslaget olämpligt. Enligt vår mening borde man i första hand avstä helt från att förmögenhetsbeskatta optioner utgivna av bolag vars aktier omsätts vid sidan av börsen. I andra hand kan Atterwalls förslag om att optionerna vid förmögenhetsbeskatt- ningen skall tas upp till 30 procent av det noterade värdet accepteras.

Näringslivets" ska!Iea'ulcgatimz anför:

Enligt förslaget skall optionsrätten i s k OTC-bolag vid förmögenhetsbe- skattningen tas upp till det noterade värdet. Mot detta har ledamoten Göran Atterwall med instämmande av sakkunnige Dag Helmers reserverat sig och föreslagit att i stället 30 f?r- av det noterade värdet skall tas upp. Eftersom den av reservanterna förordade värderingen bättre överensstäm- mer med den värdering som vid förmögenhctsbeskattningen görs av OTC- bolagens aktier bör reservantcrnas förslag läggas till grund för en eventuell lagstiftning. En sådan värdering överensstämmer dessutom bättre med den neutralitet av beskattningen som eftersträvats.

Även Förctuguraförbundet. Svenska OTC-föreningen och raseri-'anler- na i rik_vgäldsgfill/mäktige förordar att optionsrätter i inte börsnoterade bolag fär värderas till 30 % av marknadsvärdet.

Aktiespararna? riksförbund föreslår en annorlunda utformad förmögen- hetsbeskattning och anför:

Kapitalvinstkommittén föreslår att samtliga marknadsnoterde optioner och optionsrätter ska tas upp till full förmögenhetsbeskattning. Förbundet vill i denna fråga anföra följande: För det första kan det anses rimligt att optioner och optionsrätter förmögenhetsbeskattas i samma utsträckning som börsaktier. Emellenid anser förbundet att börsnoterade aktier bör tas upp till 50 % av marknadsvärde vid förmögenhetsbeskattning. och samma bör därför gälla för optioner och optionsrätter. För det andra är det inte rimligt att optionsrätter avseende OTC-företag förmögenhctsbeskattas till fullt marknadsvärde. när de underliggande OTC-aktierna endast tas upp till 3002 av sitt substansvärde. Det skapar en omotiverad skevhet i skattesys- temet. Optonsrätter avseende ()"l'C-företag bör i analogi härmed förmö- genhetsbeskattas exempelvis till 30 C'r- av marknadsvärdet.

7 Övriga frågor

7.1 Realisationsvinstbeskattningcn

7.1.l Anskul"/iiingslid/mnkt och anskaffaingskmtmid RS l-" anför:

Beträffande beräkning av anskaffningskostnaden och bestämmandet av anskaffningstidpunkten för de olika värdepapper som kan förekomma i

• Sida 124
•  Original

Prop. l984/85:193 _|" ll5

detta sammanhang. föreligger ett stort antal olika situationer med olika resultat som följd. Det föreslagna systemet synes emellertid vara alltför komplext och svärgenomträngligt mot bakgrund av önskemälen om en enkel och snabb taxering. Till detta kommer att skattskyldiga och taxe- ringsnämnder i många fall kan antas få svårigheter med utredning om de faktiska förutsi'tttningarna för tillämpning av reglerna. För att erhälla ett fungerande system torde inslaget av schabloner öka markant.

Lii/t.tx'iyrc'ISt'n i Göteborgx och Bohus län anför:

Länsstyrelsen delar kommitténs uppfattning att ingen del av moderak— tiens anskaffningskostnad skall överföras till optionsrätten. Företrädesrät- tens anskaffningskostnad blir således noll kronor. I konsekvens härmed ändrar kommitten det ställningstagandc som gjordes i föregående betän- kande beträffande konvertibla skuldebrev. Där föreslog kommitten. att företrädesrättcns Värde skulle propcn'tioneras fram på samma sätt som gäller för en teckningsrätt till aktie i det fall att företrå'tdesrätten försåldes. Man föreslär nu att även företrädesrätten att teckna ett konvertibelt skul— debrev skall åsättas anskaffningsvärdet noll kronor. Länsstyrelsen tillstyr- ker detta förslag.- 1 övrigt är de förslag som kommitten lägger fram under detta avsnitt mycket komplicerade. Detta är åtminstone delvis en följd av att kommittén valt att fördela emissionspriset enligt metod C. Om man som länsstyrelsen föreslär väljer metod A i kombination med ett kvittningsför- bud blir det enkelt att beräkna anskaffningsvärdena för såväl skuldebrev som optionsrätter. Några matematiska formler behövs inte.

De förslag kommittén lägger fram när det gäller bestämmandet av an- skaffningstidpunkter för optionsrätter. skuldebrev och aktier som förvär- vats på grund av optionsrätt är komplicerade. För en inte alltför förfaren aktieägare torde de komma att framstå som svårförståelig-a. Även på detta område mäste gälla att reglerna är enkla och lätta att tillämpa.

En sammanställning av kommitténs förslag när det gäller anskaffnings— tidpunkt för aktier som förvärvats med stöd av optionsrätt eller företrädes- rätt visar följande.

Förvärv Förvärv genom Anskaffningstidpunkt för aktierna

l. Aktie (nytecknad) Köp av optionsrätten Förvärvet av optionsrätten 3. Aktie tnytecknad) Köp av företrädes— Teckning av ratten optionsrätten 3. Aktie tnyteeknad) Erhällit företrädes— Dagen för för- rätt p g a tidigare värvet av de aktieinnehav gamla aktierna 4. Aktie (köp) Optionsratt [_Jlnyttjandet av options— rätten

Det kan ifrågasättas om inte de av kommittén föreslagna reglerna när det gäller anskaffningstidpunkterna för de genom optionsrätt eller företrädes- rätt erhallna aktierna gjorts onödigt komplicerade. Den naturliga och enk— laste vägen att bestämma anskaffningstidpunkten i alla de ovan angivna fallen är enligt länsstyrelsens mening att utgå från dagen för utnyttjandet av optionsrätterna. Denna princip överensstämmer med nuvarande praxis.

• Sida 125
•  Original

Prop. 1984/85: 193 116

Kommitténs förslag att anskaffningstidpunkten i vissa fall skall gå tillbaka till en tidpunkt som ligger före utnyttjandet av optionsrätten synes kunna vålla komplikationer när det gäller utnyttjande av förlustavdrag i fämans- bolag. Ett fämansföretag har inte rätt till förlustavdrag om aktier med mer än hälften av röstetalet i bolaget pä utgängsdagen ägs av person som på ingängsdagen inte ägde aktier med så stor andel av röstetalet. Ger fämans- företaget ut ett optionslän kan genom kommitténs förslag hälften av röste- talet på utgångsdagen komma att ägas av utomstående. Som kommittén anfört är löptiden pä optionsrätterna ofta lång. Det kan därför visa sig långt i efterhand att ett yrkat förlustavdrag i ett visst fall inte skulle ha medgivits. Även detta förhållande talar för att de nya aktierna bör anses förvärvade när optionsrätten utnyttjas. Om kommitténs förslag på denna punkt än- dock genomförs bör uppgiftsskyldigheten för fämansföretagen utökas med uppgift om eventuella ägare till optionsrätter som berättigar till nyteckning för att förhindra att reglerna om förlustavdrag kringgäs.

7.1.2 Företrädesrättens behandling

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför:

Företrädesrättens skattemässiga behandling är. som kommittén fram- håller. av stor betydelse. Enligt aktiebolagslagen hänför sig företrädesrät- ten civilrättsligt till skuldebrevet. Värdet av densamma hänför emellertid sig otvivelaktigt till optionsrätten. Detta framgår redan av att marknads- värdet för skuldebrevet ligger under det nominella värdet. Under sådana förhållanden är det naturligt att beskatta vinst genom avyttring av företrä- desrätt att teckna optionslän enligt de regler som gäller för aktier. dvs 35% 3 mom. KL. Länsstyrelsen kommer på denna punkt fram till samma ståndpunkt som kommittén men motiveringen är delvis en annan.

7.1.3 Övriga frågor

Kammarrätten i SIOt'Å'ilOinl anför:

Enligt kommitténs förslag skall möjligheten att medge skattefrihet vid avyttring av äldre aktier och dylikt, om det kan främja strukturrationalise- ring. inte omfatta realisationsvinst vid avyttring tinlösenfallet nämns inte) av optionsskuldebrev. Kommittén motiverar detta endast med att reglerna om strukturrationalisering inte påkallar någon skattelindring beträffande optionsskuldebrevcn. Det presenterade materialet gör det inte möjligt att bedöma riktigheten av en sådan begränsning. Med hänsyn till bl a att optionsskuldebreven skall omfatta även vissa konvertibla skuldebrev och möjligheten av att såväl emissionernas utformning som ägarnas benägen- het att behålla optionslånet odelat kan komma att ändras på grund av de nu föreslagna reglerna. kan det ifrågasättas. om inte dispens borde kunna medges även i dessa fall.

Kommittén har inte motiverat varför den som är bosatt utomlands inte skulle vara skattskyldig för reavinst vid avyttring eller inlösen av options- skuldebrev enligt de regler som föreslås gälla för konvertibler och options- rätter. Kammarrätten kan därför inte bedöma riktigheten av den föreslagna begränsningen.

• Sida 126
•  Original

Prop. 1984/85: 193 ' .- 117

Allmänna pensionsfimdens fjärde fondstyrelse anför:

De tillfälliga förändringar i beskattningsreglerna för optionsrätter som infördes när kapitalvinstkommittén överlämnade sitt betänkande omöjlig- gör i praktiken cmissioner av optionslän under större delen av innevarande år. Därför vore det önskvärt att en lagstiftning baserad på det nu framlagda förslaget — till den del den berör nyutgivna optionslän — kan träda i kraft snarast möjligt.

7.2 Övriga typer av optionslän och optionsrätter RSV anför:

Kommittén behandlar optionslän och den skattemässiga problematiken kring dessa. Däremot tar man inte upp vanliga optionsavtal även om avtalet har anknytning till aktier. RSV menar att mot bakgrund av de nya företeelser som aviserats på kapitalmarknaden bör även det slaget av avtal regleras. Fråga är emellertid om två olika typer av företrädesrätter som lätt kan förväxlas. I det fortsatta ansluter sig RSV till den distinktion som på senare tid vuxit fram. Med option förstås —— utan större exakthet — företrä- desrätt i en mer vidsträckt bemärkelse (se sid l43 i betänkandet.). Denna företrädesrätt kan avse såväl materiella ting som rättigheter av olika slag. Med optionsrätt brukar förstås ett särskilt slag av företrädesrätt och som regleras i 5 kap aktiebolagslagen. RSV anser att det klart skall framgå vilka regler som skall gälla i olika situationer.

Kommittén anför i betänkandet att 5 k sekundäremissioner knappast torde vålla problem. Påståendet är riktigt så till vida att endast en sådan av någorlunda storleksordning förekommit hittills. De komponenter som kan ingå i en unit kan emellertid ha blandat ursprung med kanske olika beskatt- ningskonsekvenser. Detta leder till frågan om man över huvudtaget skall behandla de två typerna av emissioner i ett sammanhang. Utdelningsbe- skattning skall ju ske om förmögenhetsövcrföring skett. medan sa inte anses vara fallet om optionsrätt erhålls på grund av tidigare aktieinnehav. Detta framgår emellertid inte heller av den föreslagna författningstexten enligt vilken företrädesrätt till teckning av optionslän beskattas enligt 35.57 3 mom. KL.

Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län anför:

Kommittén föreslår att avyttring av optionsrätt som avser rätt att köpa en redan existerande aktie skall beskattas enligt 35% 3 mom. KL. Länssty- relsen tillstyrker detta förslag. Optionsrätt att köpa en existerande aktie kan emellertid förvärvas utan samband med utgivande av optionslän. Även sådan optionsrätt bör beskattas enligt ifrågavarande bestämmelse. När det gäller anskaffningstidpunkt för aktie som köpes på grund av optionsrätt föreslär kommitten tidpunkten för utnyttjande av optionsrätten. Detta avviker från vad som föreslås för andra förvärv på grund av optionsrätt. Reglerna bör emellertid så långt möjligt vara lika. Länsstyrelsen har ovan föreslagit att anskaffningstidpunkten alltid skall överensstämma med da- gen för utnyttjandet av optionsrätten. — En rätt att av ett företag köpa en redan existerande aktie innebär regelmässigt att aktieägaren tillföres ett

• Sida 127
•  Original

Prop. 1984/85: 193 1 18

värde från företaget. Detta värde beskattas som utdelning. Som kommittén framhåller" bör beskattning ske redan vid emissionstillfället för utdelning. Det beskattade värdet får läggas till inköpspriset. Även om marknadsvär- det för aktien är högre vid köptillfället bör någon ytterligare beskattning för utdelning inte ske.

LänMuslyrclscn [ Kronoln'rgx län anför:

Kommittén har på angivna skäl inte behandlat frågan om anställdas köp av optionsrätter i det egna bolaget. Det är dock angeläget att denna fråga klarläggs. Tyvärr har det visat sig att rådande oklarheter på närliggande områden skapat problem vid taxeringen.

Svenska_l?>ncllrun(llarq/k'irt'ning('n anför:

Fondhandlareföreningen har vidare uppmärksammat att kommittén i delbetänkandet (s. 57) redovisat gällande rätt för s.k. call options. d v s optioner som ger innehavaren rätt att köpa en redan existerande aktie. Nuvarande praxis torde — enligt fondhandlareföreningens bedömning — förhindra eller i vart fall starkt försvära handeln med dessa optioner. som inom en snar framtid avses startas i Sverige. — En positiv utveckling av denna marknad är önskvärd. då den kan bidra till en ytterligare vitalisering av riskkapitalmarknaden. Med hänsyn härtill har fondhandlareföreningen låtit utarbeta ett förslag till lagstiftning beträffande köp- och Säljoptioner. som inom kort kommer att överlämnas till regeringen. Fondhandlareför- eningen kommer att hemställa att förslaget behandlas i samband med den proposition om optionslän. som regeringen aviserat.

7.3 Övrigt zN't'irirrgslivcls ska!tcdclegarion anför:

Vad angår frågan i vilka fall avdrag för realisationsförlust bör medges anser vi att sådant avdrag bör gälla i alla situationer förlust uppkommer. Detta betyder att vi anser det principiellt felaktigt att inte avdrag medges även vid konkurs. likvidation och fusion. Sistnämnda avdragsrätt kan dock inte isoleras till att avse enbart optionsrätter utan gäller även förlust på aktier i konkursdrabbat bolag. Att avdrag inte medges vid konkurs sam- manhänger med att aktierna i dessa fall inte ansetts varit föremål för avyttring. Med hänsyn till att gällande rätt i detta hänseende mäste uppfat- tas som principiellt felaktig och i vissa fall stötande anser Näringslivets skattedelegation att kapitalvinstkommitten i sitt fortsatta arbete bör utreda förutsättningarna för avdrag för förlust vid konkurs m m som uppkommer pa aktier och andra liknande värdepapper.

Eftersom aktiebolagens utdelningar beskattas med dels företagens in— komstskatt. dels vinstdelningsskatten, dels aktieägarnas skatt på utdelning och dels i form av tvängsavsättningar till s.k. förnyelsefonder uppställs så höga krav på företagens avkastning före skatter och tvångsavsättningar att mycket stora svärigheter föreligger att genom nyemission av aktier anskaf- fa nytt riskvilligt kapital. Denna mycket hårda beskattning av aktiebola- gens avkastning och hittills företagna och nu föreslagna beskattningsät-

• Sida 128
•  Original

Prop. 1984/85:193 ;" 119

gärder för optionslånen medför därför att Näringslivets skattedelegations i olika sammanhang framförda krav på lindring av dubbelbeskattningen inom aktiebolagssektorn ytterligare accentueras. Delegationen får därför yrka att åtgärder för att lindra dubbelbeskattningen snarast vidtages.

Aktiqf'räm/anzlt-v anför:

[ vårt aktiepolitiska program föreslår vi att en skälig avkastning på företagens egna kapital eller aktieutdelningarna blir en avdragsgill kostnad i företagens rörelse på samma sätt som kostnaden för främmande kapital.

Svenskafondlranallarq/l'ireningwr anför:

Det bör starkt understrykas att snabba och ofta förekommande föränd- ringar i skattelagstiftningen för med sig en betydande osäkerhet hos aktie- placerarna som är till stor skada för riskkapitalmarknaden. Ännu viktigare torde dock vara att statsmakterna har en stor förståelse för och insikt om riskkapitalmarknadens betydelse och funktion för svenskt näringsliv. Det som närmast åsyftas är lättnader i dubbelbeskattningen av företag. vilka sedan flera år är införda i andra länder. Det är fondhandlareföreningens förhoppning att åtgärder av denna natur i fortsättningen kommer att priori— teras.

Länsstvrclsen i Stockholms län anför:

Länsstyrelsen vill peka på att det i taxeringsarbetet har konstaterats att skattskyldiga åsamkat sig fiktiva förluster i andra sammanhang än vid försäljning av skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning av ak- tier. Följande exempel kan belysa detta. En person säljer sina aktier i sitt fämansbolag för 2 milj. kr. Marknadsvärdet på aktierna är l.4 milj.kr. Skälet till att köparen är villig att betala 2 milj. kr. är att säljaren accepterar en revers på I milj. kr. med 5 (Yr ränta amorteringsfritt i 10 år. Med tanke på den låga räntesatsen uppgår skuldebrevets marknadsvärde inte till nomi- nellt belopp utan till ett betydligt lägre värde. Antag att skuldebrevets marknadsvärde är 400000 kr. Genom att sälja skuldebrevet strax efter aktieförsäljningen gör säljaren en förlust på 600000 kr. vilken är avdrags- gill till 10097. mot vinsten på aktieförsäljningen. Å andra sidan redovisas en 600000 kr för hög vinst på aktieförsi'tliningen. vilken dock endast är skatte- pliktig till 40% eller 240 000 kr. Av vad som framgår ovan har säljaren gjort en skattevinst på 360000 kr samtidigt som köparen har en anskaffnings- kostnad på 2 milj. kr. — De nu angivna transaktionerna kan. enligt länssty- relsens uppfattning. inte underkännas med stöd av generalklausulen. — Länsstyrelsen anser således att transaktioner av ovanstående slag bör behandlas på likartat sätt som optionslän.

Göm hovrätt anför: Hovrätten ifrågasätter om inte åtskilliga av de redovisade problemen skulle kunna lösas genom ändring i 5 kap. ] & aktiebolagslagen på så sätt att möjligheten för borgenär att skilja optionsbevis från skuldebrev togs bort.

• Sida 129
•  Original

Prop. 1984/85: 193 120

GÄLLANDE RÄTT

Aktiebolagslagen

Ett aktiebolags behov av nytt kapital kunde tidigare i huvudsak tillgo— doses endast genom nyemission eller genom lån. Under 1960- och 1970-ta- len framfördes från skilda håll önskemål om alternativ till dessa finansie- ringsformer och från industrin påpekades också att utländska konkurrenter hade tillgång till flera tinansieringsalternativ som saknades för de svenska företagen. Som möjliga finansieringsformer nämndes konvertibla skulde- brev. vinstandelslån och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteck- ning. Ett konvertibelt skuldebrev ger innehavaren rätt att på vissa villkor byta ut skuldebrevet mot en aktie i bolaget. På ett vinstandelslån är räntan beroende av bolagets vinst eller utdelning till aktieägarna. En optionsrätt berättigar innehavaren att för ett i förväg bestämt pris genom nyteckning förvärva en aktie i bolaget.

I aktiebolagsutredningens betänkande Förslag till aktiebolagslag m.m. (SOU 1971: 15) lämnades förslag till civilrättsliga regler för konvertibla skuldebrev och vinstandelsbevis. Utredningen fann dock inte tillräckliga skäl föreligga att föreslå särskilda bestämmelser om optionslän. Vid arbe- tet med aktiebolagsutredningens förslag behandlades frågan om lagstift- ning beträffande de nya finansieringsformerna med förtur. Från näringsli— vets sida hade behovet av lagstiftning om optionslän starkt framhållits, främst med hänsyn till de möjligheter utländska företag hade att uppta sådana län. Det framhölls som nödvändigt att svenska företag fick finan- sieringsmöjlighetcr likartade de som utländska företag hade. Dessa syn- punkter beaktades vid den lagstiftning som genomfördes 1973 om nya finansieringsformer för aktiebolag genom att uttryckliga regler infördes för såväl konverteringslån som optionslän. Bestämmelserna togs in i en sär- skild lag ( 1973: 302) om konvertibla skuldebrev m.m. Dessa bestämmelser överfördes i sak oförändrade till aktiebolagslagen (1975: 1385). I denna lag infördes också regler om vinstandelslån.

Konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning behandlas i 5 kap. aktiebolagslagen.

Ett konvertibelt skuldebrev skall innehålla en utfästelse från bolaget om att borgenären har rätt att helt eller delvis byta ut sin fordran enligt skuldebrevet mot en aktie i bolaget. Skuldebrevet. som skall vara löpande. kan ges ut mot betalning i pengar eller mot annat vederlag t.ex. aktier i annat bolag.

Vederlaget för ett konvertibelt skuldebrev får inte understiga det nomi- nella beloppet på den aktie som erhålls vid konverteringen om inte mel- lanskillnaden täcks genom kontant betalning vid utbytet (1 €). Denna regel

• Sida 130
•  Original

Prop. 1984/85: 193 ' _ 131

är en konsekvens av att ett aktiebolag i princip inte får emittera aktier till underkurs. Vid nyemission i börsnoterade bolag medges dock emission till en kurs under pari under förutsättning att skillnaden mellan vad som skall betalas för de nya aktierna och deras sammanlagda nominella belopp skall tillföras aktiekapitalet genom överföring från bolagets eget kapital i övrigt eller genom uppskrivning av anläggningstillgångari bolaget (4 kap. l ä).

Bestämmelserna om skuldebrev utgivna i optionslän är i många hänseen- den desamma som gäller för konvertibla skuldebrev. Skuldebrevet skall vara löpande och kan ges ut mot betalning i pengar eller mot annat vederlag. lngct hindrar att skuldebrevet är konvertibelt eller att det är ett vinstandelsbevis. ()pti(.>nsrätten skall ge innehavaren rätt att teckna aktie i bolaget mot betalning i pengar. Vanligtvis är optionsrätten knuten till en vid skuldebrevet fogad kupong. ett optionsbevis. Så är alltid fallet när optionsrätten får skiljas från skuldebrevet av borgenären och—överlåtas särskilt. Ett sådant optionsbevis skall vara ett löpande skuldebrev och det kan således cirkulera självständigt. En optionsrätt som inte får avskiljas från skuldebrevet kan frikopplas från detta endast vid nyteckning av aktie (1 €).

Vid kontantemission har aktieägarna företrädesrätt att teckna konver- tibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt såvida inte annat föreskrivs i emissionsbeslutet (2 &. 4 5).

Bolagsstämman beslutar om emission av konverterings- och optionslän. Styrelsen kan dock fatta beslut om en sådan emission om stämman senare godkänner styrelsens beslut eller om styrelsen erhållit stämmans bemyndi- gande att fatta ett emissionsbeslut (3 &. 8-9ss).

Av emissionsbeslutet skall framgå bland annat emissionens belopp. vilka som har företrädesrätt att delta i emissionen, skuldebrevens nomi- nella belopp. emissionskurs och räntefot samt tid och villkor för konverte- ring eller nytcckning. Beslutet skall också ange den rätt som tillkommer borgenär eller innehavare av optionsbevis för den händelse aktiekapitalet ökas eller nedsätts före konvertering eller nyteckning eller om bolaget före samma tidpunkt ger ut nya konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förena- de med optionsrätt eller om bolaget upplöses eller upphör genom fusion (45).

Bland de viktigare frågor som skall regleras i emissionsbeslutet är de villkor som skall gälla vid konverteringen eller nyteckningen. Hit hör beträffande konvertibla skuldebrev utbytesförhållandet. konverteringskur— sen och den tid under vilken konvertering får ske (konverteringstiden). Motsvarande frågor vid optionslän rör fastställandet av det antal aktier som optionsrättsinnehavaren får teckna. teckningskursen samt den tid under vilken teckningen får ske (optionstiden).

Utbytesförhållandet kan bestämmas så att skuldebrevets nominella vär- de avräknas mot aktiens nominella belopp. På så sätt byts ett visst antal skuldebrev ut mot ett visst antal aktier. Vanligare är att konverteringskur-

• Sida 131
•  Original

Prop. 1984/85: 193 122

sen sätts till ett belopp högre än aktiens nominella värde. som sedan räknas av mot det nominella värdet på skuldebrevet. '

1 emissionsbeslutet för ett optionslän skall anges det antal aktier som en innehavare av ett optionsbevis får teckna. Bolaget ärinte bundet av nägra tvingande bestämmelser härom. l beslutet kan därför föreskrivas att en optionsrätt skall ge rätt att teckna en eller flera aktier men också att flera optionsrätter skall krävas för att teckna en aktie.

'lieckningskursen får inte understiga aktiens nominella belopp men väl dess marknadsvärde. En i princip motsvarande regel gäller för konverte— ringskursen. Det är möjligt att bestämma en under hela konverterings- eller teckningstiden fast kurs. men inget hindrar bolaget att föreskriva varieran- de belopp. Detta kan ske genom att priset för en aktie sätts högreju senare konverteringen eller teckningen sker. Även om konverterings- eller teek- ningskursen är fast kan den komma att ändras som en följd av beslut om fondemission. nyemission. aktiesammanläggning, aktieuppdelning eller genom ny emission av konverteringslån eller optionslän under lånets löp- tid. Detsamma gäller vid nedsättning av aktiekapitalet. Det är vanligt att teckningskursen sätts högre än aktiernas marknadsvärde vid emissionstill— fället. varför ingen konvertering eller nyteckning sker inledningsvis.

En vanlig utforming av konverteringstiden är att varken bolaget eller borgenären får vidta några åtgärder under länets första tid. Därefter medges konvertering.

Inte heller för optionstiden gäller några tvingande bestämmelser. "Denna kan. om optionsbeviset får avskiljas frän skuldebrevet. sträcka sig längre än lånets löptid. Ofta bestäms att nyteckning inte får ske förrän en viss tid gått efter emissionstillfället.

Aktiebolagslagen saknar bestämmelser om hur teckningen av ett kon- vertibelt skuldebrev eller ett skuldebrev med optionsrätt skall ske. Anled- ningen är att teckningen av skuldebrevet inte medför någon skyldighet titan endast en rätt att vid ett senare tillfälle konvertera till eller nyteckna en aktie. Det har därför inte ansetts nödvändigt att införa motsvarande formföreskrifter som gäller vid en nyemission. t.ex. att teckningen måste ske på en särskild teekningslista där emissionsvillkoren anges.

När teckningen av skuldebreven avslutats skall emissionsbeslutet regi- streras (7 å).

Vid utbyte av ett skuldebrev mot en aktie skall skuldebrevet förses med påskrift om utbytet (11 å).

N_vteekning av aktie skall ske på teekningslista som innehåller emis— sionsbeslutet ( 12 å). Betalning av aktien skall ske i pengar (1 å). Den genom konvertering eller nyteckning utfärdade aktien skall därefter ofördröjligen upptas i aktieboken ( 11 s). Sedan detta skett kan rösträtt utövas för aktien.

Senast tre månader efter det att tiden för konvertering eller teckning gått ut skall bolagets styrelse för registrering anmäla hur många aktier som utgetts genom konvertering eller nytecknats och till fullo betalats. Om

• Sida 132
•  Original

Prop. 1984/85: 193 173

konverterings- eller teckningstidcn är längre än ett är skall anmälan göras senast tre månader efter utgången av varje räkenskapsär under vilket konvertering eller nyteckning har skett. Genom registreringen är aktieka- pitalet ökat med sammanlagda nominella beloppet av de anmälda aktierna ( 14 s”).

De nya aktierna berättigar till utdelning enligt vad sotn bestämts i emis- sionsbeslutet. Rätten till utdelning får dock inte inträda senare än för räkenskapsaret efter det under vilket aktierna skall ha till fttllo betalats (15 å).

Aktiebolagslagen medger inte bolagen rätt att emittera fristäende op- tionsbevis. Inte heller föreligger möjlighet att emittera aktier till vilka knutits optionsbevis. Dessa mäste vid emissionen vara knutna till skulde- brev. Pä marknaden förekommer erbjudanden om köp av units bestående av exempelvis en aktie i ett bolag jämte ett optionsbevis som gäller för teckning av nya aktier i bolaget. Sådana erbjudanden kan åstadkommas genom sammanförande av en större post aktier i bolaget med avskiljda optionsbevis frän ett av bolaget utgivet vanligt optionslän. För sädana units gäller vanliga civilrättsliga regler för överlätelse av värdepapper.

Vinstandelslän behandlas i 7 kap. 2—355. Det är numera förbjudet att ge ut lån på villkor att länet skall betalas på annat sätt än mot ett nominellt penningbelopp eller med ett penningbelopp bestämmelse har s.k. delägardebentures förbjudits (Zåi första stycket).

Däremot är det tillåtet att uppta län mot skuldebrev med rätt till ränta. vars storlek är helt eller delvis beroende av utdelningen till aktieägare i bolaget eller bolagets vinst (länedebentures). Upptagande av sådana län beslutas av bolagsstämman eller. efter dess bemyndigande. av styrelsen (?. s' andra stycket),

(_)m vinstandelsbevisen skall kunna konverteras till aktier eller om de utges i kombination med optionsrätter gäller de mera utförliga bestämmel- serna i 5 kap. om emissionen.

Realisationsvinslbeskattningen

Kommunalskattelagen (l928z370l. KL. innehöll ursprungligen gemen- samma regler för beskattning av realisationsvinst på alla slag av värdepap- per. Beskattningen avsäg att träffa egendom som förvärvats i spekulations- syfte. För lös egendom ansägs ett sådant syfte föreligga när egendomen innehafts kortare tid än fem är. Vidare betraktades inte egendom som erhållits genom gäva, arv. testamente och bodelning (bcnefrkt fång) som förvärvad i spekulationssyfte. Realisationsvinstbeskattningen av aktier och andra värdepapper begränsades därför till de fall där tillgången förvär- vats genom köp. byte eller liknande oneröst fäng och vid avyttringstillfället innehafts under kortare tid än fem år.

• Sida 133
•  Original

Prop. 1984/85: 193 124

År 1951 infördes en fallande skala för beräkning av skattepliktig vinst inom femärsperioden. Dessutom tillkom den s.k. skyldemansregeln. var- igenom beskattning kom att ske även när egendomen förvärvats genom gåva från make eller skyldeman eller genom bodelning om överlätaren förvärvat egendomen genom ett oneröst fäng inom femårsperioden.

Evig realisationsvinstbeskattning för aktier samt andelar i handelsbolag och ekonomiska föreningar infördes är 1966. För övrig lös egendom som obligationer. förlagsbevis och lösöre behölls tidigare bestämmelser. I fråga om värdepapper gjordes således åtskillnad mellan å ena sidan andelsrätter och ä andra sidan fordringsrätter.

Rcalisationsvinstkommittén föreslog är 1975 gemensamma realisations- vinstregler för all lös egendom tttom visst lösöre (SOU 1975:S3). Enligt förslaget skulle beskattningen vid en försäljning av en optionsrätt ske på samma sätt som gällde för en försäld teckningsrätt till aktie. 1 förslaget intogs också en speeialregel enligt vilken en aktie. som erhällits genom konvertering eller genom utnyttjande av optionsrätt förenad med eller fogad vid ett skuldebrev. skulle anses anskaffad när skuldebrevet förvär- vades. Kommittén föreslog vidare att en konvertering inte skttlle utlösa realisationsvinstbeskattning.

Förslaget genomfördes emellertid inte. Vid den reform av realisations- vinstbeskattningen. med det nämnda betänkandet som grund. som besluta- des är 1976 då aktievinstbeskattningen i huvudsak fick sin nuvarande utformning. företogs överhuvudtaget inga lagstiftningsätgärder beträffande konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt. Den enda lagstiftningsåtgärd som rön beskattningen av de nya finansieringsfor- merna för aktiebolag vidtogs år 1977 och gällde frågorna om bolagets rätt till avdrag för den ränta som utbetalas på vinstandelslån samt behandlingen av en aktieägares företrädesrätt att delta i ett sådant lån.

Realisationsförlust beräknas i princip enligt samma grunder som gäller för realisationsvinst. Endast verklig förlust är avdragsgill. Avdrag tilläts således inte om förlust uppkommer vid användning av olika schablon- regler.

Avdrag för realisationsförlust får vid taxeringen till kommunal inkomst- skatt göras från sådan realisationsvinst eller lotterivinst som är hänförlig till samma förvärvskälla som förlusten. Vid taxeringen till statlig inkomst- skatt är däremot kvittning mellan underskott av tillfällig förvärvsverksam- het i en förvärvskälla och inkomst av sådan verksamhet i annan förvärvs- källa tillåten. Vid båda taxeringarna gäller att underskott inte får avräknas som allmänt avdrag från den skattskyldiges inkomst från förvärvskällor inom andra inkomstslag. Avdrag medges dock för sådan förlust mot reali- sationsvinst eller lotterivinst under ett senare beskattningsår. dock senast sjätte beskattningsåret efter det till vilket förlusten är hänförlig.

KL saknar således särskilda realisationsvinstregler för konvertibla skul- debrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning. Beskatt-

• Sida 134
•  Original

Prop. 1984/85: 193 " 125

.:; . ningen måste därför grundas på en analog tillämpning av bestämmelserna i 35.5 och 36.5 Kl., samt på praxis. Av regeringsrätten prövade fall inskrän- ker sig dock f.n. till tvä. nämligen RÄ 83 1:77 1 och 11. Dessa mäl gällde beskattningen vid avyttring av dels ett konvertibelt skuldebrev förenat med en avskiljbar optionsrätt till nyteckning. dels en obligation förenad med samma rätt och av delar av en sådan unit. Avgörandena innefattar mänga olika delfrågor. Härigenom har på betydelsefulla punkter klargjorts vad som utgör gällande rätt på området. Allmänt kan om avgörandena sägas följande. En avyttring av ett avskiljt optionsbevis samt — givetvis — en genom konvertering eller option nyförvärvad aktie skall beskattas enligt aktievinstreglcrna i 35.5 3 mom. KL. Vid avyttring av konvertibla skulde- brev sker beskattningen enligt 35. ä 4 mom. KL. Ett skuldebrev utgivet i ett optionslän skall vid avyttring beskattas enligt 4 mom. samma paragraf och detta även i den situationen att optionsbeviset ej avskiljts utan följer med vid överlåtelsen.

Beskattningen vid avyttring av en optionsrätt kan således komma att ske enligt olika regelsystem. Den avskilda optionsrätten beskattas enligt 35% 3mom. KL medan 4mom. samma paragraf tillämpas om optionsrätten överläts gemensamt med skuldebrevet. En innehavare av en unit kan alltså själv välja vilken beskattningsregel som skall tillämpas vid avyttring ge— nom att försälja optionsrätten avskiljd från eller sammanhållen med skul- debrevet.

Vid avyttring av ett konvertiblet skuldebrev eller av skuldebrevet eller av hela uniten i ett optionslån gäller sålunda att beskattning sker enligt 3554mom. KL. Detta innebär att den skattepliktiga realisationsvinsten reducerasju längre tid som skuldebrevet innehafts.

lnnehavstid Skattepliktig realisationsvinst Mindre än 2 år 100 (.fr 2 är men mindre än 3 är 75 (Fr 3 är " " '" 4 är 509"? 4 an- " 5 är 25 %

Efter fem års innehav är hela vinsten skattefri. Beskattning av vinst vid avyttring inom femårsperioden sker vidare endast om skuldebrevet anskaf- fats genom köp. byte eller därmed jämförligt fäng. I syfte att förhindra missbruk har den s.k. skyldemansregeln införts. Den innebär att avyttring av egendom som förvärvats från en närstående genom benefikt fång i vissa fall föranleder realisationsvinstbeskattning.

Värdestegring på skuldebrev anses således normalt utgöra realisations- vinst. I vissa fall har dock ändringar i kapitalvärdet pä skuldebrev ansetts utgöra ränta. Sålunda har vinst vid inlösen eller överlåtelse av s.k. finans- växlar beskattats som ränta (RÅ 1972 ref. 51). En liknande bedömning gjordes avseende ett skuldebrev som skttlle ges ut till en kurs som motsva- rade 45 procent av nominellt belopp. Vinsten vid ittlösen betraktades som

• Sida 135
•  Original

Prop. 1984/85: 193 126

ränta (RÄSZ Aa l52l. Även inlösen av ett konvertibelt skuldebrev till överkurs hari praxis behandlats som ränta (RÅ 1969 H l396). Har skulde- brev frän begynnelsen emitterats till pari men kursen sedan sjunkit be- handlas däremot värdeförändringen på vanligt sätt enligt realisationsvinst- reglerna.

Av särskilda bestämmelser följer att vinster och förluster på bankcertifi- kat. statsskuldväxlar och skattkammarväxlar skall betraktas som ränta (41 cs KL). '

Som ovan nämnts beskattas avyttring av ett avskiljt optionsbevis och en aktie förvärvad med stöd av en optionsrätt enligt 35.53mom. KL. Detta innebär att vinsten beskattas fullt ut om innehavstiden understiger två är och att 40% av vinsten tas till beskattning om innehavstiden är längre. Någon ytterligare inskränkningi beskattningen sker inte oavsett innehavs- tidens längd.

Om skuldebrev med optionsrätt emitteras till pari slås i de tidigare nämnda regeringsrättszwgörandena fast att hela emissionsbeloppet för uni- ten faller pä skuldebrevet. Optionsbeviset följer säledes med utan någon kostnad. Denna bedömning är en följd av regeringsrättens grundläggande synsätt att en aktieägare. som tecknar och betalar det nominella beloppet för ett skuldebrev. härigenom lämnar bolaget ett län på detta belopp. Bolagets utfästelse av en optionsrätt innefattar ingen kostnad för bolaget utan representerar för detta en möjlighet att få ännu ett kapitaltillskott genom en ökning av aktiekapitalet vid en efterföljande nyteckning. Det förhållandet att utfästelsen representerar ett värde för aktieägaren medför. enligt regeringsrätten. ej att denne skall anses ha länat bolaget ett lägre belopp än vad skuldebrevet nominellt anger och han faktiskt betalat in till bolaget.

0111 skuldebrevet förvärvas på annat oneröst sätt än genom deltagande i emissionen gäller att inköpspriset är anskaffningskostnad. Är skuldebrevet vid förvärvet förenat med ett optionsbevis men har någon kurs ännu inte registrerats för detta anses inköpspriset i sin helhet falla på skuldebrevet. Om förvärvet skett efter den tidpunkt då optionsbeviset börjat noteras som ett fristående värdepapper. skall särskild anskaffningskostnad beräknas för skuldebrevet och för optionsbeviset. varvid inköpspriset fördelas på dessa värdepapper med ledning av kursrelationen dem emellan på för- värvsdagen.

'l'ecknas ett skuldebrev med optionsrätt utan företrädesri-itt uppgår an- skaffningskostnaden Iikasä till emissionsheloppet. l-lar företrädesrätten köpts blir anskaffningskostnaden dels vad som erlagts för företrädesrätten dels emissionspriset. Anskaffningskostnaden för en inköpt företrädesriiitt anses således till ingen del belöpa pä optionsrätten.

När ett skuldebrev anskaffas med stöd av en företrädesrl-itt anses skulde- brevet förvärvat genom teekningen. Detsamma gäller om företrädesrätten förvärvats genom köp. Vid ett köp av själva skuldebrevet utgör köpetillfäl- let anskaffningstidpunkt.

• Sida 136
•  Original

Prop. ]984/85: 193 " - 127

r.. l...-___

Anskaffningskostnaden för en optionsrätt är ()kr. för aktieägaren enligt regeringsrättens ovan redovisade grundläggande synsätt. För en inköpt sadan rätt utgör köpeskillingen anskaffningskostnad. För en aktie sotn tecknas med stöd av en optionsrätt blir anskaffningskostnaden lika med det belopp som betalas in till bolaget vid teckningenjämte i förekommande fall vad som betalats för optionsrätten.

En optionsrätt som förvärvas genom en företrädesrätt på grund av ett aktieinnehav eller genom en förvärvad företrädesrätt anses anskaffad vid tidpunkten för deltagande i länet. Har optionsrätten inköpts blir dagen för köpet anskaffningstidpunkt.

Ett utbyte av ett konvertibelt skuldebrev mot en aktie likställs med en avyttring av skuldebrevet och ett förvärv av aktien. Skuldebrevet anses avyttrat till ett pris som motsvarar antalet aktier som erhållits för skulde- brevet multiplicerat med aktiekursen. Anskaffningskostnaden för aktien torde motsvara skuldebrevets marknadsvärde vid utbytet.

En aktie som förvärvas genom utnyttjande av en optionsrätt anses anskaffad vid tidpunkten för teckningen av aktien. Anskaffningstiden för en sådan aktie fär således inte härledas bakåt i tiden till tidpunkten för förvärvet av moderaktien om förvärvet av optionsrätten gjorts av en aktie- ägare med företrädesrätt på grund av aktieinnehavet. Detta är en följd av att företrät'lcsrätten endast anses ha avseende på skuldebrevet och inte på optionsbeviset. Optionsrätten anses alltså inte som ett direkt utflöde av det aktieinnehav som kvalificerar för deltagande i länet. Genom att företrädes- rätten endast avser rätt att teckna ett skuldebrev bryts sambandet med de underliggande aktierna.

Om en aktieägare inte vill delta i en emission som avser utgivande av konvertibla skuldebrev förenade med optionsrätt och därför säljer sin företrädesrätt skall beskattningen ske enligt reglerna 35 s 3mom. KL. Re- geringsrättens motivering till detta är att rätten såsom varande en rätt att teckna ett skuldebrev som kan konverteras till en aktie ärjämförlig med en teckningsrätt till aktie.

För inköpta företré'idesré'ttter bestäms anskaffningstidpunkt och anskaff- ningskostnad genom köpeavtalet.

Optionsrätten utslocknar när den utnyttjas. Detta medför att ett utnytt- jande av en optionsrätt inte innebär att rätten anses avyttrad. Några beskattningskonsckvenscr uppkommer således inte vid utnyttjande av en optionsrätt för nyteckning.

En annan typ av optionsrätter är de som ger innehavaren rätt att på vissa villkor köpa en redan existerande aktie. Aven för dessa optionsrätter bygger gällande rätt på praxis. främst regeringsrättens avgöranden i malen RA Xl) Aalf'vl och RÅ 83 l:9t). Av rättsfallen kan bland annat följande slutsatser dras. Vederlaget vid upplätelse av en sådan optionsrätt skall beskattas enligt bestämmelserna i 35;; l tttom. Kl.. (')m själva optionsrät— ten avyttras sker beskattningen enligt 4mom. samma paragraf. Utnyttjar

• Sida 137
•  Original

Prop. 1984/85: 193 128

innehavaren optionsrätten för köp av aktie anses denna förvärvad vid köpetillfället. Anskaffningskostnaden för aktien blir köpeskillingen jämte vederlaget för optionsrätten. Vid utnyttjandet av optionsrätten utslocknar denna. Utnyttjandet föranleder alltså ingen beskattning.

• Sida 138
•  Original

Prop. [984/85: 193 129

De remitterade förslagen

] Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370) dels att 35 lå 3 mom.. 53å lmom.. punkterna 2b och 4 av anvisningarna till 365 samt punkterna 4 och 4a av anvisningarna till 41 5 skall ha nedan angivna lydelse.

dels att i anvisningarna till 35?" skall införas en ny punkt. 9. av nedan angivna lydelse.

335 3 mom.'

grund av avyttring av ak tie. a n - del i aktiefond. delbevis eller teckningsrätt till ak- tie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo- lag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skatteplik- tig. om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två är. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i 3 a mom.

Rcalisationsvinst på 3 mom. Rcalisationsvinst på grund av avyttring av aktie. an- del i aktiefond. delbevis eller teckningsrätt till ak- tie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbo- lag. konvertibelt skulde- brev, optionsbevis. före- trädesrätt till teckning av konvertibeltskuldebrevcl- ler .s'kuldebrev förenat med options rä tt eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är i sin helhet skattepliktig. om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Med Optionsbevis avses bevis om optionsrätt till nyteckning eller köp av aktie utgivet [förening med skuldebrev. För vissa aktier och an- delar tillämpas bestämmelserna i 3 a mom.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta moment och som den skattskyldige innehaft två är eller mera. är 40 procent av vinsten skatte- pliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår. minskat med avdragsgill del av förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke. äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 3 000 kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make. får sådant avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 3000 kronor. [ intet fall får dock skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke minskat med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.

' Senaste lydelse 1984: 1060. 9 Riksdagen I 984/85 . [ saml. Nr 193

• Sida 139
•  Original

Prop. 1984/85: 193 130

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturr:.ttionalise- ring som är önskvärd från allmän synpunkt. kan regeringen eller myndig- het som regeringen bestämmer medge befrielse därifrän helt eller delvis. om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senast den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sädan tvångs- försäljning som anges i 2 s' första stycket 1) lagen (1978: 970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst. är — oavsett tidpunkten för förvärvet — endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tillämpning på egendom som avses i detta moment.

Har fastighet överlåtits pä aktie- bolag, handelsbolag eller ekono- misk förening genom fäng på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestäm— mande inflytande över bolaget eller föreningen. bcräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen av- sett mot aktien eller andelen sva- rande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skatte- pliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisa- tionsförlust beräknas högre än en- ligt reglerna i detta moment. Be- stämmelserna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bov lagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostads- aktiebolag eller andel i sådan bo- stadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 385. om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses an- nan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fängeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande ande- len av fastigheten.

Har fastighet överlåtits pä aktie- bolag. handelsbolag eller ekono- misk förening genom fäng på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har ett bestäm- mande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen av— sett mot aktien eller andelen sva- rande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att skatte-. pliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisa- tionsförlust beräknas högre än en- ligt reglerna i detta moment. Be- stämmelserna i detta styckc gäller endast om sådan fastighet utgör bo- lagets eller föreningens väsentliga tillgäng. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant bostads- aktiebolag eller andel i sådan bo— stadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 385. om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses an- nan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av längeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler. som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet. skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande ande- len av fastigheten. Motsvarande

• Sida 140
•  Original

Prop. 1984/85: 193

Nuvarande lydelse

Avyttrar skattskyldig aktie i ak- tiebolag och finns vid avyttringen Obeskattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan, skall som skattepliktig reali- sationsvinst räknas vad den skatt- skyldige erhåller för aktien. Vid be- dömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgäng- ar ägt rum skall även beaktas till- gång i bolaget som inom två år efter avyttringen av aktien. direkt eller genom förmedling av annan. över- läts på den skattskyldige eller ho- nom närstående person eller pä ak- tiebolag. handelsbolag eller ekono- misk förening. vari den skattskyldi- ge ellcr honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det bc- skattningsår dä skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom. skall reali- sationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda be- skattningsär. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskat- teverket fär medge undantag från detta stycke. om det kan antas att avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte än att erhålla

l 3 | Föreslagen lydelse

gäller vid avyttring av ktmvertibelt skuldebrev eller optionsbevis utgi- vet av aktiebolag som nu sagts. Har aktie/_mlaget utgivit konver- tibla skuldebrev eller optionsbevis skall aktiens. skuldebrevets eller Optionsbevisets andel av _l'astighe- ten anses nmtsvara aktiens. skulde— brevets eller optionsbevisets andel av alla aktier i lwlaget och alla de aktier till vilka konvertibla skulde— brev kan utbytas samt alla de aktier vilka kan nyteeknas med stöd av t'tptitmsrtittel'.

Avyttrar skattskyldig aktie i ak- tiebolag och finns vid avyttringen Obeskattade vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan. skall som skattepliktig reali— sationsvinst räknas vad den skatt- skyldige erhäller för aktien. Vid be- dömande av frågan om överlätelse av större delen av bolagets tillgäng- ar ägt rum skall även beaktas till- gång i bolaget som inom två år efter avyttringen av aktien. direkt eller genom förmedling av annan. över- läts pä den skattskyldige eller ho- nom närstäende person eller på ak- tiebolag. handelsbolag eller ekono- misk förening. vari den skattskyldi— ge eller honom närstående person har ett bestämmande inflytande. Har överlätelse av tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det be- skattningsär då skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom. skall reali- sationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda be— skattningsår. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning vid avyttring av konvertibelt skulde- brev eller optiansbevis utgivet av sådant aktiebolag som avses iförs- ta meningen av detta stycke eller andel i handelsbolag eller ekono- misk förening. Riksskatteverket fär

• Sida 141
•  Original

Prop. 1984/85: 193

Nuvarande lydelse

obehörig förmän vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag. vari aktierna till huvud- saklig del ägs eller på därmed jäm- förligt sätt innehas — direkt eller genom förmedling av juridisk per- son —— av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer tfåmansbo- lag). till ett annat fåmansbolag. vari aktie — direkt eller genom förmed- ling av annan — ägs eller inom två är efter avyttringen vid något tillfäl- le kommer att ägas av den skatt— skyldige eller honom närstående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag. som förvärvat aktien. anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett an- nat fåmansbolag. som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av få- mansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag. som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fämans- bolagen. ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldig— het för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvin- sten tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu fö- reskrivits äger motsvarande till- lämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt till aktie eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller förelig- ger andra synnerliga skäl, kan rege- ringen eller myndighet. som rege- ringen bestämmer. för särskilt fall medge undantag från tillämpning av

Föreslagen lydelse

medge undantag från detta stycke. om det kan antas att avyttringen skett i annat syfte än att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga får talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag. vari aktierna till huvud- saklig del ägs eller pä därmed jäm- förligt sätt innehas — direkt eller genom förmedling av juridisk per- son —— av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer (firmansbo- lag). till ett annat fåmansbolag. vari aktie — direkt eller genom förmed- ling av annan — ägs eller inom två är efter avyttringen vid något tillfäl- le kommer att ägas av den skatt- skyldige eller honom närstående person. skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag. som förvärvat aktien. anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett an- nat fämansbolag. som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av få- mansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmans- bolagen. ägt rum efter utgången av det beskattningsär då skattskyldig- het för realisationsvinst enligt detta stycke uppkom får realisationsvin- sten tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsär. Vad nu fö- reskrivits äger motsvarande till- lämpning ifråga om avyttring av konvertibelt skuldebrev eller op- tionsbevis utgivet av sådant aktie- bolag som avses ijörsta meningen av detta stycke samt i fråga om han- delsbolag eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller för- ening liksom teckningsrätt till aktie eller företrädesrt't'tt till tee/(ning av konvertibelt skuldebrev eller skul- debrev förenat med optionsrätt el-

• Sida 142
•  Original

Prop. [984/85: 193 . 133 Nuvarande lydelse F fires/u yen lydelse

detta stycke. ler annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen av organisa- toriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl. kan regeringen eller myndig- het. som regeringen bestämmer. för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar. fareller morför- äldrar. make. avkomling eller avkomlings make. syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.

5.3.5

1 mom.2 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger sä framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser. meddelade på grund av överenskommelse eller beslut. varom i 72 och 73 ss sägs:

a) fysisk person: för tid. under vilken han varit här i riket bosatt: för all inkomst. som f(.'>rvärvats inom eller utom riket: samt för tid. under vilken han ej varit häri riket bosatt: för inkomst av här belägen fastighet”. för inkomst av rörelse. som här bedrivits: för avlöning eller annan därmedjämförlig förmän. som utgätt av anställ- ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun:

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån. som utgått av annan anställning eller annat uppdrag. i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger 7500 kronor och för annan ersättning enligt nämnda lag:

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun:

för belopp. som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste- pensionsförsäkiing. om försäkringen meddelats i här i riket bedriven för- säkringsrörelsc:

för ersättning enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen ( 1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956: 293) om ersätt- ning ät smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänst- göring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskade- skydd eller lagen (1977: 267") om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning frän erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973: 371 ) om kontant arbetsmarknadsstöd:

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973: 349);

3 Senaste lydelse 1984: 1060.

• Sida 143
•  Original

Prop. 1984/85: 193

Nuvarande lydelse

134

I-Yirz'slagen lyda/sa

för annan härifrån uppburen. genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981 : 691) om socialav- gifter samt — i den mån avdrag har medgetts för avgifterna — restituerade. avkortade eller avskrivna egenavgifter;

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse och av egendom som avses i 35ä 3amom. och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket: samt

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av aktier och andelar i så- dana svenska företag som avses i punkt 4a av anvisningarna till 41 s. om överlätaren vid något tillfälle under de tio kalenderär som när- mast föregått det är då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigva- rande vistats här:

b") dödsbo:

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av aktier och andelari sä- dana svenska företag som avses i punkt 411 av anvisningarna till 415 samt konvertibla skuldebrev ovh optionsbevis utgivna av svenska aktiebolag. om överlåtaren vid nä— got tillfälle under de tio kalenderår som närmast föregått det är då avyttringen skedde haft sitt egent- liga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här:

för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.

Anvisningar till 35 s

9. Skattepliktig realisationst'inst eller avdragsgill rc'ulisationsförlust skall inte anses uppkomma när ett konvertibelt skuldebrev byts ut mot en aktie eller en optionsrätt utnytt-

jasför teckning eller köp av en ak-

IIL'.

En aktiv, som _fi'irviirrms vid ut— byte av att konvertibelt skuldebrev after utgången uvjuni1985 eller ge- nom nyteekning eller köp med stöd av en Optionsrätt anses anskajfad vid tidpunktenförfiirvf'irvct av skul- debravet respektive optionsrätten. Har utbyte av att konvertibelt skul- debrev skettji'irt' nyss nämnda tid- punkt ansus aktien _li'irviirvt'ul i och med utbytet.

Har en aktieägare med företrä- desrätt på grund av aktieinnehav

fört-'ärt'ut att konvertibelt skulde-

brev eller en optionsrätt till ny- teckning anses skuldebrevet re- spektiva optimtsrättan anskajfad

• Sida 144
•  Original

Prop. 1984/85: 193 135 Nuvarande lydelse I;'('5r1'.fl(1_2(*ll lydelse

vid tidpunkten jär _ll'irvärvet av de aktier på vilka företra'dest-titten grundats. Har annan skattskyldig än aktieägt'tre med ji'iretrt't'desrätt förvärvat ett konvertibelt skulde- brev eller en optionsrätt anses skul- debrevet respektive optionsrätten anskaffad vid tidpunkten ji'irji'irviir- vet avföre!rädesrätten.

Ett skuldebrev som utgivits för- enat med en optimtsrätt och som förvärvats med stöd av en företrä- desrätt till teckning anses anskaffat vid tidpunkten _lör teckningen.

till 365

2 b.] Avyttras aktie eller andel i aktiefond och har aktien eller andelen innehafts två är eller mera (äldre aktie eller andel). gäller bestämmelserna i andra och tredje styckena.

Som anskaffningskostnad för äldre aktie eller andel anses i regel den genomsnittliga anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier eller ande— lar av samma slag som den avyttrade, beräknat med hänsyn till faktiska anskaffningskostnader och inträffade förändringar beträffande innehavet.

Anskaffningskostnad för äldre aktie. sotn är noterad på börs eller före- mål för liknande notering. och för äldre andel i aktiefond får bestämmas till ett belopp som motsvarar 25 procent av vad den skattskyldige erhåller för aktien eller andelen efter avdrag för kostnad för avyttringen. Kan den skattskyldige göra sannolikt att en beräkning enligt andra stycket leder till ett högre belopp. skall dock detta högre belopp anses som anskaffnings- kostnad.

Avyttras delbevis eller teckningsrätt till äldre aktie. som avses i tredje stycket. tillämpas bestämmelserna i det stycket. Därvid avser andra me- ningen den del av anskaffningskostnaden för aktien. beräknad enligt andra stycket. som belöper på delbeviset eller teckningsrättcn.

Vid avyttring för senare leverans av aktie som är avsedd att förvärvas i anslutning till leveransen tterminsaffär). skall skattepliktig realisations- vinst anses ha uppkommit. trots att aktien förvärvas efter avyttringen. Motsvarande gäller om avyttringen avsett lånad aktie. som skall återställas till långivaren genom överlämnande av aktie av samma slag förvärvad i anslutning till återställandet (blankningsaffär). Vinst eller förlust vid blankningsaffär skall beräknas som skillnaden mellan vad som erhälls vid avyttringen av den lånade aktien och anskaffningskostnaden för motsva- rande aktie. som återställs till långivaren. Har aktien inte återställts till långivaren före utgången av det år. som följer närmast efter avyttringsäret. skall skillnaden mellan vad den skattskyldige erhållit för den avyttrade aktien och värdet av motsvarande aktie — beräknat efter den lägsta betal- kurs eller, om sådan saknas. den lägsta köpkurs. som noterats från avytt— ringsdagen till utgången av sistnämnda är — anses som skattepliktig reali-

3 Senaste lydelse 1983: 1116.

• Sida 145
•  Original

Prop. 1984/85: 193 116 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sationsvinst. Avdragsgill realisationsförlust skall därvid ej anses ha upp- kommit. Om vid äterlämnandet av ifrågavarande aktie denna anskaffats till ett pris. som är lägre än det som beräknats vid tidigare vinstberäkning. skall skillnaden tas upp som skattepliktig realisationsvinst det år då aktien återställts till långivaren. Har i stället förlust uppkommit är denna att anse som avdragsgill realisationsft'irlust.

Har här i riket bosatt skattskyldig förvärvat utländsk aktie från annan sådan skattskyldig och samtidigt förvärvat en rättighet att omplacera ak- tien i annan utländsk aktie ('switchrätt) gäller följande. Kostnad för förvär- vet av denna rättighet eller ersättning i samband med avyttring av densam— ma skall vid beräkningen av skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust i samband med avyttring av den utländska aktien inte inräknas i anskatTningskustnaden eller den erhållna likviden för aktien.

Vad i femte och sjätte styckena sägs om aktie gäller även annan egen— dom som avses i 355 3 mom.

Vid avyttring.7 av ett konvertibelt skuldebrev eller ett optionsbevis som innehafts två är eller mer (äldre konvertibelt skuldebrev eller äldre optionsbevis) beräknas un- skäU'ningskostnaden för sådana skuldebrev eller bevis av samma slag på sätt sam anges i andra stycket. För äldre konvertibelt skul- debrev som är noterat på börs eller föremål/'är liknande notering gäller bestämmelserna i tredje styeket. [ fråga om äldre optit'msbevis gäller beståHime/serna i tredje stycket om beviset utgivits av bolag vars aktier vid avyttringen av beviset är note- rade på börs eller ]öremålför lik- nande tunering.

En _f?»eträdesrätt till teckning av konvertibelt skuldebrev eller skul- debrev förenat med optionsrätt som grundas på aktieinnehav [ bo- laget anses anskaffad utan kost- nad.

Som anskaffnin_eskostnadför ett skuldebrev som utgivits jörenat med optionsrätt ()("lt .t'mnftfirttt'irvattti genom teckning upptas skuldebre- vets nutrktutdsvärde vid förvärvet. Som anskajjningskastnad för ett optionsbevis upptas i nu angivna fall skillnaden mellan emissions- kursen oelz marknadsvärdetför det skuldebrev med vilket beviset var förenat. Har teekningen skett med stöd av en JQ'jrett't'idesrätt som jör-

• Sida 146
•  Original

Prop. l984/85: 193 137 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

värvats genom köp eller byte med- räknas vederlaget för företrädes- rätten i anska[fningskostnaden för optionsbeviset. Bestämmelserna i detta stycke tillämpas inte om teek- ningen skett före den ljuli 1985. Är ett skuldebrev förenat med flera optionsbevis skall skillnaden mellan emissionskurst-fn och mark- nadsvärdet för skuldebrevet förde- las nzellan optionsbevisen med led- ning,7 av deras marknadwärden.

4.4 Avdrag för realisationsförlust. beräknad enligt punkt 3 ovan. får. om inte annat följer av andra stycket. göras från sådan realisationsvinst eller lotterivinst som enligt punkt 5 av anvisningarna till 18% är hänförlig till samma förvärvskälla som förlusten. Avdrag för realisationsförlust på grund av avyttring av premieobliga— tioner. som har utfärdats här i riket, får göras endast från realisationsvinst som har uppkommit vid avyttring av sådana premieobligationer. Har de med förlust avyttrade premieobligationerna utfärdats år 1980 eller tidigare, får dock avdrag för förlusten göras även från realisationsvinst vid avyttring av :i) sådan aktie i svenskt aktiebolag som vid tidpunkten för avyttringen av aktien är inregistrerad vid Stockholms fondbörs och

b) andel i sådan svensk aktiefond som. vid ingången av det år då andelen avyttras. till minst två tredjedelar består av vid Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i svenska aktiebolag.

Avdrag för realisationsförlust skall i första hand göras från den realisa- tionsvinst eller lotterivinst som är hänförlig till samma beskattningsår som realisationsförlusten. Har en förlust inte kunnat utnyttjas för avdrag nämnda beskattningsår, får avdrag för förlusten göras ett senare beskatt- ningsår. dock senast sjätte beskattningsåret efter det till vilket förlusten är hänförlig. En på detta sätt förskjuten realisationsförlust får dras av endast mot den realisationsvinst eller lotterivinst som det senare beskattningsåret återstår sedan avdrag har gjorts för de realisationsförluster som är hänför- liga till det året.

Avdrag medges e/förförlust vid avyttring av ett skuldebrev som ut— givits iförening med optionsrätt till nyteckning eller köp av aktier. om avyttringen inte också innefattar en överlåtelse av optionsrätten.

* Senaste lydelse 1985: 74. 10 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr [93

• Sida 147
•  Original

Prop. 1984/85: 193

Nuvarande lydelse

l38

Föreslagen lydelse

till4lä

Alf l fråga om annan förvärvs— källa än jordbruksfastighet. annan fastighet varav inkomsten beräknas enligt bokföringsmässiga grunder eller rörelse gäller såsom allmän re- gel. att inkomst skall anses hava åtnjutits under det är. då densamma från den skattskyldiges synpunkt är att anse såsom verkligen förvärvad och till sitt belopp känd. Detta är framför allt förhållandet. då in- komsten av den skattskyldige tipp- burits eller blivit för honom till- gänglig för lyftning eller. såsom i fråga om bostadsförmän och andra förmåner in natura. då den på annat sätt kommit den skattskyldige till godo. detta oberoende av huruvida inkomsten intjänats under året eller tidigare. Vissa intäkter. t.ex. av tjänst, ränta å i bank eller annan penninginrättning innestående me- del o.s.v. kunna dock hänföras till nästföregäende ärs inkomst. ehuru de icke uppburits eller varit till- gängliga för lyftning förrän efter nämnda års utgång. Förutsättning- en härför är emellertid. att de intjä- nats under beskattningsåret och uppbttrits eller blivit för lyftning tillgängliga omedelban efter det årets utgång eller i varje fall så ti- digt under nästföljande år. att de praktiskt taget kunna hänföras till inkomsten under beskattningsåret. Likaledes böra vissa intäkter. t.ex. hyror av en hyresfastighet. vilka in- flutit redan före beskattningsårets ingång. hänföras till nämnda års in- komst. därest de avse beskattnings- året eller del därav samt influtit omedelbart före årets ingång. Sär- skilda reglcr gäller vidare enligt punkt 4 a i fråga om intäkt på grund av icke yrkesmässig avyttring av aktier och andelar i vissa fall.

5 Senaste lydelse l983: 452.

4. I fråga om annan förvärvskälla än jordbruksfastighet. annan fastig- hct varav inkomsten beräknas en- ligt bokföringsmässiga grunder eller rörelse gäller såsom allmän regel. att inkomst skall anses hava åtnju- tits under det är. då densamma från den skattskyldiges synpunkt är att anse såsom verkligen förvärvad och till sitt belopp känd. Detta är framför allt förhållandet. då in- komsten av den skattskyldige tipp- burits eller blivit för honom till- gänglig för lyftning cller. såsom i fråga om bostadsförmän och andra förmåner in natura. då den på annat sätt kommit den skattskyldige till godo. detta oberoende av huruvida inkomsten intjänats under året eller tidigare. Vissa intäkter. t.ex. av tjänst. ränta å i bank eller annan penninginrättning innestående me- del o.s.v. kunna dock hänföras till nästföregäende års inkomst. ehuru de icke uppburits eller varit till- gängliga för lyftning förrän efter nämnda ars utgång. Förutsättning- en härför är emellertid. att de intjä- nats under beskattningsåret och uppburits eller blivit för lyftning tillgängliga omedelbart efter det årets utgång eller i varje fall så ti- digt under nästföljande är. att de praktiskt taget kunna hänföras till inkomsten under beskattningsåret. Likaledes böra vissa intäkter. t.ex. hyror av en hyresfastighet. vilka in- flutit redan före beskattningsårets ingång. hänföras till nämnda års in- komst. därest de avse beskattnings- äret eller del därav samt influtit omedelbart före årets ingång. Sär- skilda regler gäller vidare enligt punkt 4 a i fråga om intäkt på grund av icke yrkesmässig avyttring av aktier. konvertibla skuldebrev. op— tiansbevis och andelar i vissa fall.

• Sida 148
•  Original

Prop. 1984/85: 193 139

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Å andra sidan skola utgifterna och omkostnaderna för inkomstförvärvet avdragas frän intäkten under det år. då de verkligen blivit av den skattskyl- dige bestridda. även om de avse inkomst. som tidigare förvärvats eller först under ett senare år beräknas intlyta. Även här gäller. att en utgift. som verkställts under året före eller efter beskattningsåret. kan vara att praktiskt taget hänföra till utgift under beskattningsåret. Så kan exempel- vis. om ränta å en i en hyresfastighet intecknad skuld erlagts omedelbart efter beskattningsårets utgång, räntan vara att anse såsom utgift under beskattningsåret. nämligen för det fall. att räntan hänför sig till beskatt- ningsåret. Om avdrag för kostnader för reparaticm och underhåll av sådan fastighet. varav intäkterna beräknas enligt 24.5 1 mom.. gäller även punkt 8 av anvisningarna till 25 s. I fråga om avdrag för utgifter. som hänföra sig till realisationsvinst. gälla särskilda bestämmelser (jfr anvisningarna till 36.5 punkt 1).

I enlighet härmed skola fordringar för utfört arbete räknas såsom intäkt för det är. varunder de inllyta. och utgifter. vilka icke omedelbart guldits. avräknas från intäkterna för det är. varunder de betalas. Ränta a penning- ar. som innestå i bank & sådan räkning. 51 vilken räntan gottskrives insät- taren per den 3l december anses såsom nämnda dag influten intäkt. medan däremot ränta ä penningar. som innestå ä annan räkning, räknas såsom inkomst för det år. då räntan förfaller till betalning. även om räntan till någon del belöpt åt ett tidigare eller senare är. Om någon upplåtit avverk- ningsrätt till skog mot betalning. som skall erläggas under loppet av flera år. skall såsom intäkt för varje år upptagas den del av köpeskillingen. som under samma år influtit. Avdrag för minskning i ingående virkesförråd m.m.. vanill upplåtaren kan vara berättigad. fördelas därvid på de särskil- da ären i förhållande till den under varje år influtna likviden. Detsamma gäller i tillämpliga delar i fråga om annan terminsvis inflytande intäkt i egentlig mening. I fråga om intäkt vid icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom är det däremot titan betydelse om intäkten skall upp- bäras på en gång elleri särskilda terminer.

Sä skall realisationsvinst respektive realisationsförlust beräknas med hänsyn till köpeskillingens totala belopp. oavsett om detta skall betalas på engång eller terminsvis.

4 a.'* Flyttar en skattskyldig ut- omlands och har han tidigare avytt-

4a. Flyttar en skattskyldig utom- lands och har han tidigare avyttrat

rat aktier eller andelar i ett svenskt företag. skall intäkt på grund av avyttringen anses ha ätnjutits när flyttningen sker. om intäkten inte blivit tillgänglig för lyftning dessför- innan. Avyttrar en skattskyldig ak- tier eller andelar i ett svenskt före- tag efter det att han flyttat utom- lands skall intäkten anses ha åtnju- tits i och med avyttringen. Är i fall som nu sagts intäktens storlek be-

" Senaste lydelse 1984: 1060.

aktier eller andelar i ett svenskt fö- retag, skall intäkt på grund av av- yttringen anses ha åtnjutits när flyttningen sker. om intäkten inte blivit tillgänglig för lyftning dessför- innan. Avyttrar en skattskyldig ak- tier eller andelar i ett svenskt före- tag efter det att han flyttat utom- lands skall intäkten anses ha åtnju- tits i och med avyttringen. Är i fall som nu sagts intäktens storlek be-

• Sida 149
•  Original

Prop. 1984/85: 193 Nuvarande lydelse

roende av viss framtida händelse och kan till följd härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är i fråga. skall till- kommande belopp beskattas vid taxcn'ngen för det år då beloppet blir tillgängligt för lyftning. Därvid skall beskattningen ske på grundval av förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de beskatt- ningsreglcr som gällde vid taxering- en för avyttringsäret.

140 Föreslagen lydelse

roende av viss framtida händelse och kan till följd härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är i fråga. skall till- kommande belopp beskattas vid taxeringen för det år då beloppet blir tillgängligt för lyftning. Därvid skall beskattningen ske på grundval av förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de beskatt- ningsregler som gällde vid taxering- en för avyttringsäret. Vad nu sagts gäller även vid avyttring av konver- tibla skuldebrev och optionsbevis utgivna av ett svenskt aktiebolag. Som ett svenskt företag räknas vid tillämpningen av denna anvisnings- punkt svenskt aktiebolag och handelsbolag samt svensk ekonomisk för- ening, dock ej bostadsaktiebolag och bostadsförening som avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 ä.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter ikraftträdandet om inte annat följer av punk- terna : och 3 och med iakttagande av vad som föreskrivs i punkterna 4 och s

2. Bestämmelserna i punkt 2 b åttonde stycket tredje meningen av anvis- ningarna till 36% är inte tillämpliga beträffande ett optionsbevis om teck— ningen av skulde-brevet med optionsrätt skett före ikraftträdandet.

3. Äldre bestämmelser i punkt 4 av anvisningarna till 36% tillämpas i fråga om förlust som uppkommer Vid avyttring av ett skuldebrev som utgivits förenat med optionsrätt till nyteckning eller köp av aktie om skuldebrevet förvärvats före ikraftträdandet.

4. Har en skattskyldig vid ikraftträdandet innehaft ett konvertibelt skul- debrev i fem år eller mer får han i stället för det vederlag som erlagts vid förvärvet av skuldebrevet vid beräkning av realisationsvinst eller realisa— tionsförlust som anskaffningskostnad uppta skuldebrevets marknadsvärde vid ikraftträdandet.

5. De nya bestämmelserna om konvertibla skuldebrev. optionsbevis och företrädesrätteri 35 så 3 mom., 53 ä 1 mom. samt punkt 4 a av anvisningarna till 41 & tillämpas vid 1986 års taxering utan hinder av vad som föreskrivs i övergångsbestämmelserna till Lagen (1984: 1060) om ändring i kommunal- skattelagen (1928: 370).

• Sida 150
•  Original

Prop. 1984/85: 193 141

2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2.5 9mom. lagen (19471576) om statlig in- komstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 5

9 mom.' Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening uppta- git lån som löper med ränta vars storlek är helt eller delvis beroende av företagets utdelning eller av dess vinst (vinstandelslån). medges avdrag för räntan i den utsträckning som anges nedan.

För sådan ränta på vinstandelslån som inte är beroende av det lånta- gande företagets utdelning eller vinst får företaget avdrag enligt bestäm- melserna i 22. 25. 29. 36 och 39% kommunalskattelagen ( 1928: 370).

Ränta. vars storlek är beroende av företagets utdelning eller vinst (rörlig ränta). anses som avdragsgill omkostnad för företaget i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts endast under förutsättning att

a) länet har utbjudits till teckning på den allmänna marknaden eller

b) ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av länet har lämnats någon som inte äger aktier eller andelar i det låntagande företaget och inte har sådan intressegemenskap med företaget som avses i punkt 1 av anvisning- arna till 43% eller i 57.32 3 mom. kommunalskattelagen samt -— såvitt gäller fåmansföretag som avses i 35å 1 a mom. kommunalskattelagen — inte heller är företagsledare i företaget eller närstående till sådan företagsledare eller till aktie- eller andelsägare i företaget eller

c) aktierna eller andelarna i det låntagande företaget är noterade på svensk börs eller föremål för liknande notering här i riket och företrädes- rätt till teckning av länet har lämnats aktie- eller andelsägarna i företaget i förhållande till deras innehav av aktier eller andelar.

1 fall som avses i tredje stycket c skall det låntagande företaget dock som intäkt i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts uppta ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom företrädesrät— terna kan anses ha tillförts aktie- eller andelsägarna. Beloppet tas till beskattning vid taxeringen för det beskattningsår under vilket teckningen av länet har avslutats.

På ansökan av låntagande företag får riksskatteverket. under förutsätt- ning att lånevillkoren med hänsyn till omständigheterna vid lånets uppta- gande får antas ha bestämts på affärsmässig grund. besluta att rörlig ränta skall anses som avdragsgill omkostnad för företaget utan hinder av att rätt till teckning av länet har förbehållits person eller personer som äger aktier eller andelar i företaget. Beslut av riksskatteverket i fråga som här avses får inte överklagas.

Är det låntagande företaget sådant fämansföretag som avses i 35s' la mom. kommunalskattelagen. gäller — oberoende av bestämmelserna i tredje och fjärde styckena — att rörlig ränta. som utbetalas till aktie- eller andelsägare eller företagsledare i företaget eller dem närstående personer

' Senaste lydelse 1984: 1061.

• Sida 151
•  Original

Prop. l984/85: 193 142 Nuvarande lydelse Ft'ireslt'zgen lydelse

eller någon som på annan grund har intressegemenskap med företaget. inte är avdragsgill.

Uttrycken företagsledare och närstående personer har den innebörd som anges i 35.5 lamom. kommunalskattelagen.

Har svensk! aktiebolag utgivit skuldebrevförena! med optionsrätt till nyteckning eller köp av uklie medges lan/age! ej avdrag/Ör skill- naden mellan emissionsÅur.sen och skuldebrevets marknadsvärde.

Denna lag träder i kraft den ljuli 1985 och tillämpas första gången vid 1987 års taxering.

• Sida 152
•  Original

Prop. 1984/85: 193 143

3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1947577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 3,5 1 mom. lagen (1947: 5771 om statlig förmö- genhetsskatt skall ha nedan angivna lydelse.

[föreslagen lydelse

3 å

[mom.' Vid förmögenhetsberäkningen skola. i den mån ej annat fram— går av 2 mom. här nedan. såsom tillgångar upptagas:

a') fastighet:

b) tomträtt. vattenfallsrätt:

c) lös egendom. som är avsedd för stadigvarande bruk i skattskyldigs förvärvsverksamhet eller att däri omsättas eller förbrukas. såsom djur samt maskiner och andra inventarier. räämnen. varor. jordbruks- och skogsprodukter. förbrukningsartiklar och dylikt. gruvor. patent- och för- lagsrätter. rätt till skogsavverkning a annans mark samt rätt till stenbrott Nuvarande lydelse och dylikt:

d) kapital. som finnes kontant tillgängligt eller utlänats eller ned- lagts i obligationer eller insatts i bank eller annorstädes eller bestått av andra fordringar eller av aktier eller andelar i ekonomiska för- eningar. bolag. aktiefonder eller re- derier eller av andel i oskiftat dödsbo som vid taxering till statlig inkomstskatt skall behandlas såsom handelsbolag. i den mån samma ka- pital icke är att hänföra till i C) här ovan nämnd egendom:

d) kapital. som finnes kontant tillgängligt eller utlänats eller ned— lagts i obligationer eller insatts i bank eller annorstädcs eller bestått av andra fordringar eller av aktier eller andelar i ekonomiska för— eningar. bolag. aktiefonder eller re- derier eller optionsrätt till nyteck- ning eller köp av aktier mn options- rätten ärji'irernål för omsättning på kapitalmarknaden. eller av andel i oskiftat dödsbo som vid taxering till statlig inkomstskatt skall behandlas såsom handelsbolag i den mån sam- ma kapital icke är att hänföra till i c) här ovan nämnd egendom:

e) lös egendom. som är avsedd för ägarens och hans familjs personliga bruk och bekvämlighet och av beskaffenhet att böra hänföras till yttre inventarier. såsom ekipage. ridhästar, automobiler. motorcyklar, lust- jakter. motorbåtar och dylikt. sä ock smycken:

D besittningsrätt till fastighet. där innehavaren ej enligt 7 s" skall likställas med ägare. såvida rättigheten är utan vederlag eller mot visst belopp en gång för alla upplåten för innehavarens livstid eller för tid. som icke kommer att utlöpa inom fem är efter beskattningsårets utgång:

g) rätt till ränta. avkomst av fastighet eller annan stadigvarande förmån. som icke avses i f) här ovan. sävida rättigheten är förhandenvarande och

' Senaste lydelse 1974:99H.

• Sida 153
•  Original

Prop. 1984/85 : 193 144

bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid eller för tid. som icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång.

Denna lag träder i kraft den l juli 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

• Sida 154
•  Original

Prop. 1984/85: 193 145

Utdrag LAGRÄDET PROTOKOLL

vid sammanträde

1985-03-25

Närvarande: f.d. justitierådet Hult. regeringsrådet Björne. justitierådet Gregow.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 1985 har rege- ringen på hemställan av statsrådet Feldt beslutat inhämta lagrådets yttran- de över förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

2. lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt. Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Peter Kindlund.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen

Det remitterade förslaget innefattar ikraftträdande- och övergångsbc- stämmelser som tagits upp i fem punkter. Enligt punkt 1 gäller att de föreslagna ändringarna träderi kraft den ljuli 1985 och tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter ikraftträdandet om inte annat följer av punk- terna 2—5.

Punkt 3 innebär att punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna till 36 s i punktens nuvarande lydelse fortfarande skall tillämpas. om skuldebrev som avses där förvärvats före ikraftträdandet av bestämmelserna i det remitterade förslaget. Lagrådet vill påpeka att denna fortsatta tillämpning kommer att omfatta även övergångsbestämmelserna till nämnda punkt 4 (se SFS l985:74l. Detta innebär att förbudet i vissa fall mot avdrag för förlust vid avyttring av ett skuldebrev som utgetts i förening med options- rätt inte gällcr i fråga om skuldebrev beträffande vilka beslut om utgivning fattats av bolagsstämma eller bolagets styrelse före den 6 december 1984.

1 punkt 5 anges att de nya bestämmelserna om konvertibla skuldebrev. optionsbevis och företrädesrätteri 35 ä 3 mom.. 53.5 1 mom. och punkt 4 a av anvisningarna till 41 & tillämpas vid 1986 års taxering utan hinder av vad som föreskrivs i övergångsbestämmelserna till lagen (1984: 1060) om änd- ring i kommunalskattelagen. Sistnämnda övergångsbestämmelser avser de nyssnämnda lagrummcn i deras nuvarande lydelser. l dessa övergångsbe- stämmelser föreskrivs att lagen 1984: 1060 träder i kraft den ljanuari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års taxering: dock skall äldre bestäm-

• Sida 155
•  Original

Prop. 1984/85: 193 146

melser fortfarande tillämpas vid nämnda taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985. Det skall anmärkas att de remitterade förslagen inte innebär ändring i 35% 1 mom.. 53s' 1 mom. och punkt 4 a av anvisningarna till 41 å ide delar dessa erhöll ny lydelse genom lagen 1984: 1060.

Syftet med övergångsbestämmelserna i punkt 5 är att klargöra att de nu föreslagna reglerna om konvertibla skuldebrev. optionsrätter och företrä- desrätteri 35 ;" 3 mom.. 535 1 mom. och punkt 4 a av anvisningarna till 41 s* skall gälla vid 1986 års taxering även beträffande de skattskyldiga med brutet räkenskapsår för vilka nämnda lagrum i sin nuvarande lydelse blir tillämpliga först vid 1987 års taxering. Detta får anses gälla utan särskild övergångsbestämmelse. Punkt 5 i det remitterade förslaget kan därför utgå.

Som framgått följer av de nämnda övergångsbestämmelserna till lagen 1984: 1060 att vissa skattskyldiga vid 1986 års taxering beskattas enligt äldre bestämmelser. 1 punkt 1 av övergängsbestämmelserna i det remitte- rade förslaget anges emellertid att de nu föreslagna nya reglerna träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas i fråga om avyttringar som sker efter ikraftträdandet. Tveksamhet kan mot bakgrund härav uppkomma om övergångsbestämmelsen till lagen 1984: 1060 alltjämt äger giltighet efter nyss nämnda tidpunkt. Lagrådet finner det därför påkallat. att det i en särskild bestämmelse klargörs. att den äldre övergångsbestämmelsen fort- farande skall gälla vid 1986 års taxering. Vid denna skall således för berörda skattskyldiga tillämpas dels de bestämmelser i 35 ä 3 mom.. 53 ä 1 mom. och punkt 4a av anvisningarna till 41 å som gällde intill den ljanuari 1985. dels de i det remitterade förslaget intagna nya bestämmelserna.

Den nu förordade övergångsbestämmelsen kan förslagsvis ges följande lydelse.

5. Denna lag inverkar inte på tillämpligheten av den i övergångsbe- stämmelserna till lagen (1984: 1060) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) intagna föreskriften att äldre bestämmelser fonfarande skall tillämpas vid 1986 års taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsär som har påbörjats före den 1 januari 1985.”

Förslaget till lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt

Ändringen av förevarande lag innebär att i 3 & 9 mom. tillagts en bestäm- melse. vari anges att. om svenskt aktiebolag utgett skuldebrev förenat med optionsrätt till nyteckning eller köp av aktie. bolaget inte medges avdrag för skillnaden mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde. Såsom övergängsbestämmelse härtill har föreskrivits. förutom att lagen träder i kraft den 1 juli 1985. att den tillämpas första gången vid 1987 års taxering.

• Sida 156
•  Original

Prop. 1984/85: 193 147

Under ärendets föredragning har upplysts att det föreslagna tillägget i sak överensstämmer med vad som anses gälla redan f.n. (jfr RÅ 1979 1:97). Mot denna bakgrund torde den föreslagna övergängshestämmelsen vara ägnad att skapa oklarhet i tillämpningen. Lagrådet förordar därför att övergångsbestämmelsen begränsas till att ange dagen för lagens ikraftträ— dande.

Förslaget till lag om ändring i lagen om statlig förmögenhetsskatt

lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

• Sida 157
•  Original

Prop. 1984/85: 193 148

Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-03-28

Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden Lundkvist. Feldt, Sigurdsen. Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. Anders— son. Boström. Bodström. Göransson, Gradin. Dahl, Holmberg. Thunborg. Wiekbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om beskattningen av konvertibla skuldebrev och optionslän, m.m.;

] Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande] över förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

2. lag om ändringi lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

3. lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt. Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför. Enligt lagrådets uppfattning blir de nu föreslagna reglerna om konver- tibla skuldebrev. optionsrätter och företrädesrätter. utan att någon särskild övergångsbestämmelse införs om detta. tillämpliga även på sådana skatt— skyldiga. som enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1984: 1060) om ändring i KL i vissa avseenden skall taxeras enligt äldre bestämmelser vid 1986 års taxering. Jag godtar lagrådets bedömning och föreslår att punkt 5 i Öt'ergångsht'srämmelserna till lagen om ändring i KI. i det remitterade förslaget utgår. Jag delar också lagrådets uppfattning att lydelsen av punkt I [ övargångsbestämmelserna till lagen om ändring :" KL medför tveksam- het beträffande giltigheten av övergångsbestämmelsen i lagen 1984: 1060 efter ikraftträdandet av den nu föreslagna lagen. Som lagrådet föreslagit bör därför i en särskild övergångsbestämmelse — en ny punkt 5 — anges att

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 14 mars 1985.

• Sida 158
•  Original

Prop. 1984/85: 193 149

den äldre övergångsbestämmelsen fortfarande skall gälla vid 1986 års taxering. Bestämmelsen bör få den utformning som lagrådet har förordat.

Jag ansluter mig vidare till vad lagrådet anfört beträffande övergånge- bextäntmelsen till lagen om statlig inkomstskatt (SIL). Bestämmelsen bör utformas på det sätt som lagrådet förordat.

Utöver de justeringar av övergångsbestämmelserna som följer av de av mig godtagna förslagen från lagrådet har vissa redaktionella och språkliga jämkningar gjorts i det remitterade förslaget. Bl.a. har termen optionsbevis genomgående ersatts av termen optionsrätt. Denna ändring har gjorts i syfte att uppnå större konsekvens i lagtexten och för att tydligare markera att bestämmelserna även omfattar optionsrätter som inte kan avskiljas frän skuldebrevet.

2 lnskränkt skattskyldighet för Stiftelsen Småföretagsfonden

Jag vill i detta sammanhang också ta upp en fråga som rör beskattningen av Stiftelsen Småföretagsfonden.

Stiftelsen har bildats i enlighet med riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition (1983/84: 135) om industriell tillväxt och förnyelse (NU 1983/84: 42. rskr 379). Regeringen har den 6 september 1984 fastställt stadgar för stiftelsen.

I den nämnda propositionen förutskiekades att stiftelsen i likhet med subjekten i dåvarande 5315 1 mom. första stycket (1) KL skulle bli befriad från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet vid den kommunala taxeringen. ] och med att stiftelsen nu har bildats återkommer jag till frågan.

De nämnda bestämmelserna beträffande inskränkt skattskyldighet gäller alltjämt vid 1985 års taxering. Skattskyldigheten till kommunal inkomst- skatt har emellertid slopats förjuridiska personer fr.o.m. 1986 års taxering. Sådana subjekt som tidigare var skattskyldiga endast kommunalt för sina fastighetsinkomster är fr.o.m. 1986 års taxering i stället skattskyldiga för sådana inkomster vid den statliga taxeringen. Skattesatsen för dem är 40 %. De nya bestämmelserna finns intagna i 7ä 4 mom. SIL.

Mitt förslag blir därför att Stiftelsen Småföretagsfonden tas in i sist nämnda lagrum. Härigenom kommer stiftelsen fr.o.m. 1986 års taxering att endast beskattas statligt för fastighetsinkomster. För att stiftelsen skall omfattas av den inskränkta skattskyldigheten vid 1985 års taxering till statlig inkomstskatt bör en särskild regel om detta tas in i övergångsbe- stämmelserna.

Vid 1985 års taxering är stiftelsen alltjämt skattskyldig till kommunal inkomstskatt. För att skattskyldigheten skall begränsas till fastighetsin- komster även vid den taxeringen bör ett tillägg göras i övergångsbestäm- melserna till lagen (1984: 1060) om ändring i KL.

• Sida 159
•  Original

Prop. 1984/85: 193 150 De föreslagna ändringarna är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande enligt min mening inte är påkallat.

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan- den har lagt fram.

• Sida 160
•  Original

Prop. 1984/85: 193 151