Prop. 1984/85:28

om uppgörelse med avtalsregiering för samarbete om läkarutbildning och forskning

Prop. 1984/ 85 : 28 Regeringens proposition 1984/85: 28

om uppgörelse med avtalsreglering för samarbete om läkarutbildning och forskning;

beslutad den 11 oktober 1984.

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME G. SIGURDSEN

2. Överenskommelse om driftersättning för år 1984

3. Överenskommelse om slutlig reglering för år 1983

B Åtta ortsvisa avtal om läkarutbildning och forskning i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Malmö, Göteborg (2 avtal) och Umeå.

Bakgrund

Samarbetet mellan staten och berörda sjukvårdshuvudmän vad gäller läkarutbildning samt forskarutbildning och forskning inom de medicinskt kliniska ämnesområdena har senast reglerats i avtal som träffades 1977. Dessa avtal gällde ursprungligen för åren 1977 och 1978. De har därefter förlängts att gälla eller tillämpas till och med år 1983. Redogörelse härför har senast lämnats i propositionen 1983/84:129 om bidrag till kommunala undervisningssjukhus. Som också redovisats i nämnda proposition (s 5) har statlig driftersättning under första kvartalet 1984 enligt regeringsbeslut den 9 februari 1984 betalats ut a conto till berörda sjukvårdshuvudmän.

Under den tid 1977 års avtal har gällt eller tillämpats har dels Stockholms läns landstingskommun övertagit huvudmannaskapet för Karolinska sjukhu- set i Solna den 1 januari 1982 (proposition 1980/81295), dels Uppsala läns landstingskommun övertagit huvudmannaskapet för Akademiska sjukhuset i Uppsala den 1 januari 1983 (proposition 1981/82:145). Numera gäller för dessa två sjukhus samma regler som för övriga kommunala undervisnings- sjukhus.

Huvuddelen av reglerna i 1977 års avtal har också tillämpats beträffande sådan icke klinisk medicinsk och odontologisk verksamhet som är förlagd till lokaler vid undervisningssjukhusen. Även för logopedutbildningen i Stock-

• Sida 16
•  Original

Prop. 1984/85:28 16

holm, Lund och Göteborg samt för de kliniska delarna av den statliga sjukgymnastutbildningen i Stockholm och Lund tillhandahåller sjukvårds- huvudmännen vissa resurser med tillämpning av dessa regler. Detta har beaktats vid fastställande av ersättningarna till berörda huvudmän för hälso- och sjukvården.

Avtalen

Grunden för avtalsregleringen är att staten som huvudman för läkarut- bildningen samt för forskarutbildningen och forskningen inom de medicinskt kliniska ämnesområdena behöver ha tillgång till resurser inom hälso- och sjukvården. Verksamheterna är integrerade med varandra. Detta medför att staten och huvudmännen för den offentliga hälso- och sjukvården måste samverka. Hälso- och sjukvårdens organisation och dimensionering utgör därvid den ram inom vilken läkarutbildningen och forskningen får bedri- vas.

Dessa utgångspunkter behandlas närmare i inledningen till samarbetsav- talet, som innehåller för alla utbildningsorter gemensamma bestämmelser för samarbetet mellan staten och berörda landstingskommuner/kommuner om läkarutbildning och forskning.

Hithörande frågor har tidigare bl a behandlats i socialutskottets betänkan- de 1980/81:27, i vilket bl a uttalades att det i frågan om kommunala undervisningssjukhus var angeläget att klarhet skapades om vilka resurser som var avsedda för utbildning och forskning. Regeringen fäste den 24 september 1981 SFN:s uppmärksamhet bl a på vad riksdagen givit till känna i anledning av nämnda betänkande.

Dessa frågor har därefter ingående behandlats i propositionen 1981/82:106 om forskning m m (5 115—119). Föredragande departementschefen fann det knappast möjligt att helt undvika svårigheter och åsiktsskillnader mellan berörda statliga och kommunala organ, i synnerhet inte när kraven på båda parter att hushålla med knappa resurser växer. Han fann det dock givetvis angeläget att så långt möjligt komma till rätta med sådana störningar. För att minska dessa och lägga en säkrare grund för ett gemensamt utnyttjande av statliga och kommunala resurser borde man inrikta sig på att förbättra möjligheterna för parterna att i det dagliga arbetet komma fram till en i stort sett gemensam uppfattning om hur de tillgängliga resurserna bör användas. Detta fordrade garantier för att högskoleorganen skall kunna ta till vara sina behöriga intressen. Prövningen av frågan om ändrade samarbetsformer föll naturligt inom ramen för förhandlingar om nu ifrågavarande avtal. I anledning av vad socialutskottet uttalat i ovannämnda betänkande 1980/ 81:27 framhöll han, att det av vad han anfört följde att en ändamålsenlig väg var att ändra samarbetsformerna i den riktning han hade angett om staten verkningsfullt skulle kunna bevaka att läkarutbildning och forskning får de resurser som staten betalar för.

• Sida 17
•  Original

Prop. 1984/85:28 - 17

Förhandlingsparterna har ägnat stor uppmärksamhet åt de berörda frågorna. Bl 3 har en försöksverksamhet för utveckling av det lokala samarbetet under några år bedrivits i Göteborg. Vidare har SFN och Landstingsförbundet i samarbete gjort en enkät i ämnet hos berörda högskoleenheter och landstingskommuner.

Det nu träffade samarbetsavtalet ansluter till de principiella ståndpunkter som föredragande departementschefen redovisade i den nyssnämnda propo- sitionen 1981/821106. Parterna har därvid funnit det ändamålsenligt att — i motsats till vad som tidigare gällt — avstå från att i de avtal som skall prövas av regeringen ta in detaljerade regler för samrådsformer m m på det lokala planet. Parterna har i stället ansett det angeläget att ge sjukvårdshuvudman- nen och högskoleenheten största möjliga frihet att tillsammans och med hänsyn till de lokala förhållandena utveckla ändamålsenliga former för samrådet. Tidigare regler har ersatts med en generell bestämmelse (3 5) om en skyldighet för landstingskommunen och högskoleenheten att samråda vid tillämpningen av samarbetsavtalet och anslutande avtal, bl a om hur ekonomiska och andra resurser av gemensamt intresse skall utnyttjas. En förutsättning för att de integrerade verksamheterna skall kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt är att detta samråd fungerar väl på det lokala planet. Det är därför som parterna ansett att det i fortsättningen skall regleras lokalt hur samrådet skall ske i praktiken.

I propositionen 1981/82:106 behandlades också reglerna om statlig investeringsersättning. Föredragande departementschefen erinrade därvid om att staten betalar en ganska stor andel av investeringskostnaderna och har ett allmänt ansvar för att de många gånger dyrbara investeringarna vid de högspecialiserade undervisningssjukhusen görs på ett ändamålsenligt sätt. Han framhöll vidare att det granskningsarbete som utförs av nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) — med utgångspunkt i dåvaran- de avtalssystem — är av stort värde. Samtidigt underströk han att man i den fortsatta översynen av avtalen i denna del självklart borde beakta möjlighe- terna till förenklingar och rationaliseringar i detta arbete.

NUU redovisade i en skrivelse hösten 1981 att ett arbete pågick i syfte att förenkla och rationalisera verksamheten hos såväl NUU som sjukvårdshu- vudmännen. Som ett led i detta arbete lade NUU fram förslag till ändringar av reglerna om statlig investeringsersättning. De bestämmelser om sådan ersättning som framgår av samarbetsavtalet (bilaga 1.2) bygger i allt väsentligt på detta förslag. De begränsningar som detta innebär har redovisats i kommentarerna till avtalet. Det medför såväl en minskning av NUU:s och sjukvårdshuvudmännens arbete som en minskning av investe- ringsersättningarna jämfört med en fortsatt tillämpning av hittillsvarande bestämmelser. I kommentarerna till samarbetsavtalet (bilaga 1.3 s 4) har uttalats att en fortsatt översyn av systemet med investeringsersättning är aktuell.

Vad gäller innebörden i övrigt av föreliggande avtalskomplex hänvisar

• Sida 18
•  Original

Prop. 1984/85:28 18

SFN till avtalstexten och de kommentarer som bilagts samarbetsavtalet (1.3). Som framgår av en anmärkning i förhandlingsprotokollet och av kommen- tarerna avser parterna att fortsätta översynen av regelsystemet.

För år 1983 har driftersättningar betalats ut a conto med sammanlagt 711 664 000 kr. Enligt överenskommelsen om slutlig reglering för år 1983 (bilaga 3) skall före den 15 maj 1984 ytterligare 48 336 000 kr betalas ut. Detta innebär att de sammanlagda driftersättningama för år 1983 slutligt fastställts till 760 milj kr. För år 1984 har driftersättningama slutligt fastställts till sammanlagt 810 milj kr (bilaga 2). Hälften av detta belopp skall — med avdrag för vad som utgått & conto i februari 1984 - betalas ut före den 15 maj 1984.

På grundval av samarbetsavtalet har samtidigt träffats särskilda avtal med lokalt anpassade villkor för samarbetet. I dessa avtal — som gäller läkarutbildning och forskning i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Malmö, Göteborg och Umeå samt vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg — anges bla vilka enheter inom hälso- och sjukvården som upplåts för den grundläggande utbildningen av läkare. För dessa enheter gäller vissa lagbestämmelser m m. Vidare anges i de särskilda avtalen till vilka av de upplåtna enheterna sådana forskningsaktiviteter skall koncentreras som kräver särskilda resurser i form av exempelvis lokaler eller utrustning.

Riksdagen har nyligen fattat ett beslut om läkarutbildningens dimensio- nering som innebär att antalet nybörjarplatser för läkarlinjen vid karolinska institutet från och med budgetåret 1984/85 skall minskas från 370 till 280. Med anledning härav har i anmärkning till 1 5 i avtalet med Stockholms läns landstingskommun uttalats att parterna skall fortsätta förhandlingarna om konsekvenserna av beslutet. Ett minskat intag fr o m hösten 1984 leder till ett successivt minskat antal studerande i de kliniska ämnena från och med höstterminen 1986.

I avtalet med Uppsala läns landstingskommun uttalas att den ordinarie professorstjänst i allmänmedicin som för närvarande är knuten till vårdcen- tralen i Tierp i stället avses bli knuten till Svartbäckens vårdcentral inom Uppsala norra sjukvårdsdistrikt. Till grund för detta uttalande ligger ett av landstingskommunen under förhandlingarna ställt yrkande med tillstyrkan av företrädare för universitetet i Uppsala. Landstingskommunens skrivelse den 17 april 1984 i detta ärende bifogas (bilaga 1 till föreliggande skrivelse). Uttalandet om förändringen på denna punkt har skett i samråd med universitets- och högskoleämbetet samt socialstyrelsen.

Hemställan

SFN hemställer att regeringen

1 godkänner vad som överenskommits i det överlämnade protokollet med bilagor samt de åtta ortsvisa avtalen

• Sida 19
•  Original

Prop. 1984/85:28 . 19

2 föreskriver att överlämnade avtal och överenskommelser i sin helhet skall tillämpas i avvaktan på regeringens slutliga beslut i ärendet. Sedan vederbörande kommunala organ godkänt det överenskomna enligt vad som sägs i 2 5 förhandlingsprotokollet och besluten vunnit laga kraft, kommer SFN att anmäla detta till socialdepartementet.

• Sida 20
•  Original

Prop. 1984/85:28 20

Bilaga 1 till SFN:s skrivelse 1984-05-08

Skrivelse 1984-04-1 7 från Landstinget i Uppsala län, Förhandlingssekretaria- tet, till SFN beträffande professur i allmänmedicin — placering och sjukvårds- anknytning

Efter förslag i 1981 års budgetproposition beslöt riksdagen, att en professur i allmänmedicin skulle inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1981. I propositionen förutsattes att tjänsten skulle förenas med tjänst som distriktsläkare vid vårdcentralen i Tierp. Överenskommelse härom träffades sedermera mellan Statens förhandlingsnämnd och Uppsala läns landsting.

Den 1 juli 1982 utnämndes Gösta Tibblin till innehavare av professuren. I september samma år inrättades den allmänmedicinska institutionen vid medicinska fakulteten i Uppsala.

Verksamheten har byggts upp successivt och vid institutionen finns i dag — förutom professorn — en klinisk lärare, en forskare (forskningsrådstjänst), en docent i medicinsk sociologi, fyra forskningsassistenter och tre sekreterare samt nio doktorander. Institutionen är inrymd på Akademiska sjukhuset och huvuddelen av verksamheten är förlagd till Uppsala.

I forskningspropositionen (1983/84:107) konstateras att för den praktiskt viktiga forskning som bedrivs inom ramen för allmänmedicin i Uppsala bör stöd även i fortsättningen kunna utgå från såväl medicinska forskningsrådet som delegationen för social forskning.

Professurens sjukvårdsanknytning syns böra omprövas. Då denna ursprungligen diskuterades var förutsättningarna andra än i dag. Sjukvårdsforskning bedrevs inom ramen för det 5 k tierpsprojektet. Detta har numera permanentats och delvis omvandlats till "enheten för forskning i primärvård och socialtjänst", vilken förestås av professor Björn Smedby, socialmedicinska institutionen. Den forskning som nu bedrivs i Tierp har mycket litet att göra med den kliniska forskningen inom allmänmedicin. Primärvården inom Uppsala län hari dag byggts ut och nya vårdcentraler har tillkommit.

Därmed har skälen för en anknytning till just vårdcentralen iTierp förlorat i betydelse. I själva verket talar mycket emot Tierp.

Den allmänmedicinska institutionen medverkar aktivt i grundutbildningen för läkare. Allmänmedicinska moment ingår i introduktionskursen liksom under sjunde och elfte terminerna (drygt en vecka resp två veckor).

Svårigheterna att rekrytera läkare till Tierp har medfört att av sju tjänster har sällan mer än en varit ordinariebesatt. Vårdcentralen saknar lämpliga föreläsningslokaler, grupprum m m. Även avståndet till Uppsala gör Tierp mindre lämpad som undervisningsort för medicine studerande.

Hittills har studenterna under sjunde terminen fördelats på ett trettiotal

• Sida 21
•  Original

Prop. 1984/85:28 21

vårdcentraler med lämplig bemanning inom regionen medan studenterna under elfte terminen har fått sin undervisning på vårdcentral i Uppsala. Både de som har förmedlat undervisningen och de som har fått den har upplevt arrangemanget positivt.

Institutionens forskning är inriktad mot vårdcentraler inom hela sjuk- vårdsregionen, vilket betyder kontakter med primärvården i sju län. Tre landsting har ställt forskningsassistenter till institutionens förfogande. Forskarna har den allmänmedicinska institutionen vid Akademiska sjukhu- set som replipunkt.

Professor Tibblin arbetade med sjukvård i Tierp en dag per vecka från augusti 1982 till utgången av 1983. Bristen på kontinuitet (flertalet läkartjänster vikariebesatta), tidsåtgången för resor tur och retur Tierp m m samt utvecklingen av institutionens verksamhet har lett till att professor Tibblin sedan årsskiftet har fått förlägga sina sjukvårdsinsatser till Uppsala norra sjukvårdsdistrikt, vilket i höst tillförs en ny vårdcentral, Svartbäckens vårdcentral.

Från flera synpunkter förefaller det ändamålsenligt att låta professoms i allmänmedicin olika verksamhetsgrenar sammanstråla i Uppsala. Lands- tinget är berett att upplåta Svartbäckens vårdcentral som sjukvårdsmässig bas för allmänmedicin under förutsättning att professuren istället förenas med en tjänst som distriktsläkare i Uppsala norra sjukvårdsdistrikt.

Inte minst med tanke på reglerna för tillsättning av läkartjänster vid 5 k upplåtna enheter vore det värdefullt om frågan om professurens placering och sjukvårdsanknytning kunde behandlas i samband med upprättandet av lokalt läkarutbildningsavtal. En snar lösning av frågan skulle då medföra att läkare till Svartbäckens vårdcentral kan rekryteras i enlighet med de särskilda bestämmelserna. Som framhållits tidigare är rekryteringssituatio- nen i Tierp besvärlig. Den skulle i bästa fall förbättras något om vårdcentralen där inte längre blir en upplåten enhet.

Olle Foyer Förhandlingsdirektör

Framställningen tillstyrkes:

Harry Boström Johnny Andersson Professor Universitetsdirektör Dekanus

• Sida 22
•  Original

Prop. 1984/85:28 22

Protokoll, fört vid förhandlingar den 26 april 1984 mellan statens förhand- lingsnämnd och företrädare för vissa landstingskommuner/kommuner om samarbete om läkarutbildning och forskning

Närvarande

Statens förhandlingsnämnd Överdirektören Svante Englund, Expeditionschefen Bengt Söderqvist. Departementsrådet Inga-Britt Ahlenius, Departementsrådet Lars Ekholm, Departementsrådet Bo Jonsson, Byråchefen Sture Jansson Stockholms läns landstingskommun Landstingsrådet Leni Björklund Uppsala läns landstingskommun Landstingsledamoten Bengt Björkman Östergötlands läns landstingskommun Landstingsrådet Ragnar Gustafsson Malmöhus läns landstingskommun Landstingsrådet Bengt Holgersson Göteborgs och Bohus läns landstingskommun Landstingsrådet Stig Grauers Västerbottens läns landstingskommun Landstingsrådet Hilding Lövbom Malmö kommun Kommunalrådet Arne Pettersson Göteborgs kommun Kommunalrådet Jan Hallberg Landstingsförbundet Landstingsrådet Gunnar Hofring, Avdelningschefen Ulf Wetterberg, Förste sekreteraren Anders Hedberg, Sekreteraren Fred Elmqvist

15

Parterna enas om att träffa följande avtal och överenskommelser.

1 Avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning (samarbetsavtalet, bilaga 1)

Anmärkning Parterna avser att fortsätta översynen av regelsystemet på detta avtalsom- råde.

2 Överenskommelse om driftersättning för år 1984 (bilaga 2) 3 Överenskommelse om slutlig reglering för år 1983 (bilaga 3).

• Sida 23
•  Original

Prop. 1984/85:28 23

2 &

Vad som överenskommits i detta protokoll jämte bilagor gäller under förbehåll att regeringen samt berörda landstingskommuner och kommuner godkänner dels detta, dels samtliga de särskilda avtal mellan staten och envar berörd landstingskommun/kommun som träffats enligt 1 & samarbetsavta- let.

Detta protokoll är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den 26 april 1984

För svenska staten För berörda landstings- Statens förhandlingsnämnd kommuners/kommuners gemen- samma förhandlingsdelegation

Svante Englund

Gunnar Hofring Sture Jansson

Ulf Wetterberg

• Sida 24
•  Original

Prop. 1984/85:28 24

Bilaga 1 till protokoll ] 9841-04-26 om samarbete om läkar- utbildning och forskning

Avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning

Avtal

mellan svenska staten och vissa landstingskommuner/kommuner om samar- bete om läkarutbildning och forskning.

Staten är huvudman för den grundläggande högskoleutbildningen på läkarlinjen (läkarutbildning) samt för den forskarutbildning och den forskning som bedrivs inom högskolan (forskning). Bestämmelser om dessa verksamheter finns i högskolelagen och andra författningar.

Landstingskommunerna, varmed avses även de kommuner som inte ingår i någon landstingskommun, är huvudmän för den offentliga hälso- och sjukvården. Bestämmelser om denna verksamhet finns i hälso- och sjukvårdslagen och andra författningar. Med utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen skall landstingskommunerna i frågor som rör den högspecia- liserade hälso- och sjukvården samverka såväl inom som mellan de hälso- och sjukvårdsregioner som regeringen fastställt. För denna samverkan föreligger ett av Landstingsförbundet rekommenderat riksavtal samt regionala avtal.

För läkarutbildning och forskning inom de medicinskt kliniska ämnesom- rådena krävs tillgång till resurser inom hälso- och sjukvården. Verksamhe- terna är integrerade med varandra. Detta medför att en samverkan mellan staten och huvudmännen för den offentliga hälso- och sjukvården måste ske, som bl a innebär att landstingskommunen vid planeringen av hälso- och sjukvården skall beakta läkarutbildningens och forskningens behov. Hälso- och sjukvårdens organisation och dimensionering utgör därvid den ram inom vilken läkarutbildningen och forskningen får bedrivas.

Denna samverkan, som grundas på avtal mellan staten och berörda landstingskommuner, förekommer för närvarande mellan följande högsko- ' leenheter och landstingskommuner inom angivna sjukvårdsregioner.

Anmärkning

till avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning 1984-04-26

Begränsningar i och undantag från landstingskommunens skyldighet att enligt 5 5 samarbetsavtalet tillhandahålla resurser för läkarutbildningens och forskningens behov

1 Beträffande personal Staten anställer tjänsteman som är professor eller klinisk lärare och vars tjänst är förenad med tjänst vid enhet inom hälso- och sjukvården. För sådan tjänsteman bekostar staten lön enligt vederbörandes placering i lönegrad jämte i förekommande fall därtill knutna tillägg och förmåner (inklusive pension), medan landstingskommunen bestrider kostnader för särskilda arvoden och tilläggsförmåner, såsom uppdragstillägg, befattningsarvode samt gottgörelse för särskild arbetstid, jour och beredskap.

Klinisk amanuens anställs och bekostas helt av staten, som dock är berättigad till ersättning av landstingskommunen efter rekvisition månadsvis i efterskott med en tredjedel av utbetalat lönebelopp, förhöjt med lönekostnadspålägg enligt för staten vid varje tillfälle gällande grunder.

Antalet tjänster som professor, klinisk lärare och klinisk amanuens fastställs av staten efter samråd med landstingskommunen.

Personal som anställs uteslutande för läkarutbildning eller forskning liksom timarvoden för undervisning bekostas helt av staten.

2 Beträffande utrustning m m Såvitt gäller utrustning för forskningens behov, avser landstingskom- munens åtaganden endast vedertagen grundutrustning vid enhet som åsyftas i 7 & fjärde och femte styckena samarbetsavtalet. Det åligger inte landstingskommunen att tillhandahålla förbrukningsartik- lar för demonstrationsändamål och sådant material som erfordras för djurförsök och särskilda forskningsprojekt.

Med begreppet vedertagen grundutrustning för forskningens behov åsyftas sådan utrustning som är användbar inte endast för ett eller annat speciellt forskningsprojekt utan för olika projekt av beskaffenhet att kunna genomföras med tillämpning av gängse teknik och metodik. Samma principiella begränsning av landstingskommunens skyldigheter som enligt ovan gäller i fråga om utrustning skall även gälla läkarutbild- ningens och forskningens försörjning med nyttigheter av olika slag.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1984/85:28 29

Bilaga 1.2 till avtal om samarbete

om läkarutbildning och forskning 1984-04-26

Bestämmelser om statlig investeringsersättning enligt 8 & samarbetsavtalet

1 Statlig investeringsersättning utgår för byggnads- och utrustningsinveste- ringar som avser sådan verksamhet som anges i bilaga 1.2 A och som är förlagd till sjukhusområden och byggnader som anges i avtal mellan staten och landstingskommunen.

1.1 Fråga om statlig investeringsersättning för nybyggnad som kan bli aktuell för verksamhet som avses i första stycket avgörs efter förhandling mellan staten och landstingskommunen.

1.2 För om- och tillbyggnad av lokaler för sådan verksamhet som avses i första stycket är ersättningen 25 procent av landstingskommunens nettokost- nader för byggnadsarbetena. Ersättningen beräknas enligt de regler som anges i bilaga 1.2 B.

1.3 För anskaffning av utrustning till sådan verksamhet som avses i första stycket är ersättningen 25 procent av landstingskommunens nettokostnader. Ersättningen beräknas enligt de regler som anges i bilaga 1.2 C.

2 Om annan statlig investeringsersättning (motsvarande) lämnas, skall ersättningen enligt dessa bestämmelser beräknas på landstingskommunens kostnader efter avdrag för sådan ersättning.

3 Ersättning utgår inte för landstingskommunens kostnader till följd av att egendom skadats, förstörts, stulits eller förkommit.

4 Ersättning enligt dessa bestämmelser utgår endast under förutsättning att förslag till byggnadsarbeten och till anskaffning av utrustning upprättas i samråd med nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande och god- känns av nämnden.

5 Staten betalar efter rekvisition ut ersättning på grundval av landstings- kommunens egna utlägg.

6 Landstingskommunen är skyldig att tillhandahålla staten de handlingar och räkenskaper som behövs för prövningen av förslag enligt 4 och rekvisition enligt 5.

7 Staten erhåller inte någon del i äganderätt till mark, byggnad eller utrustning genom att lämna ersättning enligt dessa bestämmelser.

• Sida 30
•  Original

Prop. 1984/85:28 30

8 Om enhet inom landstingskommunens hälso- och sjukvård helt eller delvis inte längre skall tas i anspråk för läkarutbildning och/eller forskning, är staten berättigad att återfå utbetald investeringsersättnig eller del därav. Återbetalningen skall avse så stor del av de enligt föreliggande och tidigare motsvarande avtal (överenskommelser) utbetalda beloppen som återstår efter avdrag av 1/30 beträffande byggnad och 1/ 10 beträffande för varje år som förflutit från utgången av det kalenderår då utbetalningen skedde. Kan byggnad eller utrustning, varpå bestämmelserna i denna punkt blir tillämpliga, inte av landstingskommunen användas på ett sätt som svarar mot byggnadens eller utrustningens värde och skulle på grund härav återbetal- ning av uppburen ersättning te sig obillig, äger landstingskommunen påkalla jämkning. 9 För byggnadsobjekt som påbörjats före den 1 januari 1984 utgår statlig investeringsersättning enligt äldre bestämmelser. Detsamma gäller utgifter för anskaffning av utrustning som betalts före nämnda tidpunkt.

• Sida 31
•  Original

Prop. 1984/85:28 31

Bilaga 1.2 A

Statlig investeringsersättning utgår — med de undantag som anges nedan — för om- och tillbyggnad av och utrustningsanskaffning till lokaler för hälso- och sjukvårdsverksamhet samt därmed integrerad läkarutbildning och medicinsk forskning ävensom till lokaler för medicinsk teknik, sjukhusfysik/ radiofysik samt foto-, TV- eller AV-service. Ersättning utgår inte till andra 5 k tjänande enheter.

Ersättning lämnas dock inte för investeringar som avser följande funktioner.

Hjälpmedelscentraler. synhjälpcentraler och hörcentraler Patienthotell

Verksamhet som normalt förläggs utanför sjukhus, exempelvis mödra- och bamavårdscentraler.

Tandvård, inklusive exempelvis oral kirurgi och odontologisk röntgen- diagnostik.

Anmärkningar

1 Bestämmelsen innebär att ersättning lämnas för investeringar som avser exempelvis mottagningar, vårdavdelningar, operationsavdelningar, journalarkiv, steriliseringscentraler, föreläsningssalar, medicinska biblio- tek, försöksdjurslokaler och laboratorier samt arbets-, uppehålls- och omklädningsutrymmen för personal inom verksamheter som avses i första stycket ovan.

2 Om investeringar för medicinsk teknik, sjukhusfysik/radiofysik samt foto-, TV- och AV-service i annan än obetydlig omfattning föranleds av exempelvis serviceåtaganden åt enhet utanför sådant sjukhusområde eller sådan byggnad som anges i avtal mellan staten och landstingskom- munen, skall skälig reduktion av ersättningen ske.

3 Bestämmelsen innebär att ersättning inte lämnas för investeringar som avser exempelvis centralförråd, centralkök och personalmatsalar, enhe- ter för fastighetsunderhåll och -drift samt centrala administrativa enheter och enheter för företagshälsovård. Detsamma gäller riks- och snabbtele- fonväxlar, centrala anläggningar för produktion, mottagning och fördel- ning av värme och elektrisk kraft (inklusive reservkraft) samt för central övervakning och styrning av installationer m m liksom centrala anlägg- ningar för avfallshantering och smittrening.

• Sida 32
•  Original

Prop. 1984/85:28 32

Bilaga 1.2 B

Regler om ersättning för byggnadskostnader

Ersättning för byggnadskostnader beräknas enligt den gränsdragning som framgår av Spri råd 5.1 (utgåva 2, december 1973). Kostnader för föremål som hänförs till huvudgrupp 8 behandlas därvid som byggnads- kostnader.

Från byggnadskostnaderna skall dras eventuella intäkter. 1 byggnadskostnaderna får inte inräknas kostnader för följande ändamål.

Ränte- och kreditivkostnader

Konstnärlig utsmyckning Planering (upprättande av dispositionsplan, verksamhetsplanering som grund för lokalprogrammering m m)

Administration (t ex kostnader för landstingskommunens egen organi- sation för byggnadsplanering, ledning av projektering och byggande samt kontroll eller konsultkostnader för därmed jämförbara uppgifter)

Evakuering (t ex i samband med ombyggnad)

Anslutningsavgifter

Väg- och markarbeten Kulvertar och ledningar samt transportanläggningar och elektriska anläggningar (inkl teleanläggningar) som är gemensamma för flera än de enheter som berörs av en viss om- eller tillbyggnad.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1984/85:28 33

Bilaga 1.2 C

Regler om ersättning för utrustningskostnader

Ersättning utgår för kostnaderna för anskaffning av utrustning som markerats med "U" under följande varugrupper i bilaga 1 till Spri råd 6:24 (april 1980).

Undergrupp 161 Maskiner, verkstads- Undergrupp 163 Serviceutrustningar (mät- instrument,

Övergrupp 4 — 5 Medicinsk materiel och tandvårds-

materiel med undantag för huvud- grupp 48 Kirurgiska instrument och huvudgrupp 53 Materiel för fysiote-

rapi Huvudgrupp 85 Undervisningsmateriel Huvudgrupp 88 Fotomateriel

Ersättning utgår endast för anskaffning av artiklar för vilka kostnaden i varje enskilt fall överstiger 20 000 kronor.

Ersättning utgår inte för administrationskostnader, kostnader för plane- ring, utredning, projektering och besiktningar eller liknande kostnader i samband med inköp av utrustning. Detsamma gäller, om inte annat särskilt medges, kostnader för flyttning av utrustning.

Anmärkning

Enligt bilaga 1.1 till samarbetsavtalet avser landstingskommunens åtagande såvitt gäller utrustning för forskningens behov endast vederta- gen grundutrustning. Därav följer att ersättning inte utgår för anskaffning av mer speciell forskningsutrustning och att det inte heller är något åliggande för landstingskommunen att tillhandahålla sådan utrustning.

• Sida 34
•  Original

Prop. 1984/85:28 34

Bilaga 1.3 till avtal om samarbete om läkarutbildning och

forskning 1984-04-26

Kommentarer till samarbetsavtalet

Grunden för särskild avtalsreglering på detta område är att staten som huvudman för läkarutbildningen och den därtill knutna forskningen i fråga om de medicinskt kliniska ämnesområdena — utöver de resurser som ställs till förfogande genom medel för läkarutbildningen och de medicinska fakulte- terna samt genom de forskningsanslag som förvaltas av högskoleenheterna — behöver ha tillgång till resurser som finns inom hälso- och sjukvården. För den samverkan som sålunda måste ske utgör hälso- och sjukvårdens organisation och dimensionering den ram inom vilken den kliniska läkarut- bildningen och forskningen får bedrivas. Högskoleenheten skall därför vid den närmare utformningen, förläggningen och planeringen av den kliniska läkarutbildningen och forskningen bl a ha detta som utgångspunkt. Givetvis är hälso- och sjukvårdsorganisationen inte statisk utan kan fortlöpande behöva förändras. Vid planeringen av hälso- och sjukvården skall landstings-

kommunen beakta den kliniska läkarutbildningens och forskningens. behov.

Denna nära samverkan leder till att verksamheterna blir så starkt integrerade med varandra att det inte är en framkomlig väg att i detalj försöka redovisa användningen av de från olika håll tillskjutna resurser- na.

Parterna är ense om att statens motpart på detta område i princip skall vara endast sådan landstingskommun inom vars verksamhetsområde högskoleen- het med läkarlinje och medicinsk fakultet är belägen. Med tanke på omfattningen av läkarutbildningen och forskningen vid Malmö allmänna sjukhus finns dock liksom tidigare Malmö kommun som särskild avtalspart. Av historiska skäl uppträder även Göteborgs och Bohus läns landstingskom- mun som särskild avtalspart gentemot staten i fråga om den utbildnings- och forskningsverksamhet som är förlagd till S:t Jörgens sjukhus.

I tidigare avtal har funnits detaljerade regler om formerna för hur samråd skall äga rum mellan landstingskommunen och högskoleenheten. Dessa regler har ersatts med en bestämmelse om skyldighet att samråda vid tillämpningen av detta och anslutande avtal, bl a om hur ekonomiska och andra resurser av gemensamt intresse skall utnyttjas (3 5). En förutsättning för att de integrerade verksamheterna skall kunna bedrivas på ett ändamåls- enligt sätt är att detta samråd fungerar väl på det lokala planet. Hur detta

• Sida 35
•  Original

L)) '.II

Prop. 1984/85:28

skall ske i praktiken skall dock i fortsättningen regleras lokalt.

Omfatttningen av de landstingskommunala resurser som behöver tas i anspråk för läkarutbildning och forskning enligt 5 & bestäms i stort av statsmakternas beslut om läkarutbildningens längd, innehåll och dimensio- nering samt om inrättande av ordinarie tjänst som professor i kliniskt ämnesområde. Omfattningen av resurserna bestäms även av den ersättning som landstingskommunen får enligt 8 5.

Enligt den i 6 & angivna lagen får regeringen förordna att en tjänst för specialistutbildad läkare skall vara förenad med en tjänst för lärare vid en högskoleenhet. En sålunda förenad tjänst tillsätts i den ordning som gäller för lärartjänsten på det sätt som framgår närmare av 3 5 lagen. I lagen ges också bestämmelser om tiden för förordnande för vissa specialistutbildade läkare samt om skyldighet för läkare som är anställd vid ifrågavarande hälso- och sjukvårdsenhet att biträda vid handledningen av medicine studerande och att i vissa fall inom sitt verksamhetsområde ombesörja undervisning och examination (4 och 5 55 lagen).

Regeringen har med stöd av 16 & hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) utfärdat förordning (1982:771) om behörighet till vissa tjänster inom den landstingskommunala hälso— och sjukvården och om tillsättning av sådana tjänster. Föreskrifter om tillsättning av tjänster för specialistutbildad läkare vid en enhet inom den landstingskommunala hälso- och sjukvården som har upplåtits för grundläggande utbildning av läkare meddelas i 9 och 10 95 förordningen. Bl 3 skall vid bedömningen av skickligheten för tjänsten hos behöriga sökande — vilken bedömning görs av särskilda sakkunniga som utsetts under högskolestyrelsens medverkan — hänsyn tas till utbildning samt till klinisk och Vetenskaplig skicklighet.

Parterna är ense om att strävandena att förlägga en större andel av läkarutbildningen till primärvården bör intensifieras. Det ankommer i första hand på landstingskommunen och högskoleenheten att verka för detta. En förutsättning för att så skall kunna ske enkelt och smidigt är att den angivna lagen inte blir tillämplig på sjukvårdsenheter som tas i anspråk endast för vissa moment i läkarutbildningen.

Den avtalsslutande landstingskommunen kan — i samråd med högskole- enheten — komma överens med annan landstingskommun eller med primärkommun om att till denna förlägga moment i läkarutbildningen.

Formerna för hur medgivanden enligt 7 5 andra och tredje styckena skall inhämtas förutsätts bli reglerade i samråd enligt 3 5. I sådant samråd kan också föreskrivas hur information om den forskning som bedrivs skall lämnas, exempelvis i fråga om större förändringar i pågående projekt.

I detta sammanhang kan erinras om det i inledningen till samarbetsavtalet omnämnda, av Landstingsförbundet rekommenderade riksavtalet samt regionala avtal avseende samverkan i frågor som rör den högspecialiserade hälso- och sjukvården. Innan förslag lämnas om att tjänst som professor skall inrättas eller omvandlas och förenas med landstingskommunal tjänst, måste

• Sida 36
•  Original

Prop. 1984/85:28 36

medgivande inhämtas från landstingskommunen (jfr 7 och 8 59). Vid detta samråd förutsätts landstingskommunen beakta vad som sägs i riksavtalet om informations- och samrådsskyldighet gentemot den egna sjukvårdsregionens samverkansnämnd, övriga samverkansnämnder och Landstingsförbundet.

Forskning inom kliniska ämnesområden bedrivs även inom andra lands- tingskommuner än dem med vilka staten träffat föreliggande avtal. Samarbete om forskningsprojekt mellan högskoleenheter och enskilda landstingskommuner utanför nämnda krets kan förekomma i olika former. Detta samarbete omfattas inte av föreliggande avtal. Det bör anmärkas att även inom de landstingskommuner med vilka staten träffat detta avtal bedrivs forsknings- och utvecklingsarbete som inte omfattas av avtalet.

Detta avtal omfattar inte heller uppdragsforskning eller klinisk prövning, beställd av icke statlig intressent, exempelvis av en läkemedelsindustri. Avtalet lägger sålunda inte hinder i vägen för Landstingsförbundet och/eller landstingskommunerna att träffa avtal med icke statliga intressenter om ersättning för ianspråktagna kliniska resurser m m.

I syfte bl a att åstadkomma förenklingar i såväl statens som sjukvårdshu- vudmännens administrativa arbete har en överarbetning skett av reglerna för statlig investeringsersättning. Reglerna som tagits in i bilaga 1.2 innebär bl a följande förändringar.

Investeringsersättning utgår i fortsättningen inte för s k tjänande enheter, t ex centralförråd. centralkök, riks- och snabbtelefonväxlar samt anläggning- ar för produktion av värme och elektrisk kraft.

Investeringsersättning för anskaffning av utrustning har utgått enligt olika regler beroende på om anskaffningen skett i samband med ny-, till- eller ombyggnad eller om den skett utan sådant samband. Investeringsersättning har sålunda utgått för tex kontorsmaskiner, möbler och gardiner om anskaffningen skett i samband med ett byggnadsobjekt, men inte annars. I fortsättningen skall den begränsning till vissa varugrupper som hittills gällt beträffande anskaffningar utan samband med ny-, till- eller ombyggnad (s k löpande anskaffningar) gälla även vid anskaffningar i samband med byggnadsarbeten.

En begränsning har vidare införts som innebär att investeringsersättning endast skall utgå för anskaffning av artiklar för vilka kostnaden i varje enskilt fall överstiger 20 000 kronor. I detta sammanhang kan understrykas att denna begränsning inte innebär någon förändring av hittillsvarande praxis när det gäller möjligheterna att vid en anskaffning till en kostnad över 20 000 kronor låta komponenter och tillbehör som därvid anskaffas och som var för sig kostar mindre än 20 000 kronor ingå i den anskaffningskostnad som läggs till grund för beräkningen av den statliga investeringsersättningen. I syfte att undanröja de gränsdragningsproblem som kan uppkomma avses tillämp- ningsföreskrifter utfärdas. .

De särskilda avtal som skall träffas mellan staten och enskilda landstings- kommuner skall gälla tills vidare med en uppsägningstid av sex månader före

• Sida 37
•  Original

Prop. 1984/85:28 _». 37

kalenderårsskifte. Syftet är bl a att ändringar i fråga om vilka enheter som skall stå till förfogande för läkarutbildningen och forskningen snabbt skall kunna komma till uttryck i avtalen.

Med denna uppbyggnad skulle samarbetsavtalet kunna ha en lång uppsägningstid. Med hänsyn till att på vardera sidan pågår utredningar om frågor som rör avtalssystemet samt till att under förhandlingarna framställts yrkanden som kräver ytterligare gemensamma överväganden, har parterna emellertid velat ge möjlighet till ett snabbt genomförande av förändringar. Därför skall vad nu överenskommits gälla med en uppsägningstid av sex månader (10 6). I förhandlingsprotokollet har parterna förklarat sin avsikt att fortsätta översynen av regelsystemet. Bland de frågor som har aktualiserats kan nämnas en fortsatt översyn av systemet med investeringsersättning.

• Sida 38
•  Original

Prop. 1984/85:28 38

Bilaga 2 till protokoll 1984-04-26 om samarbete om läkar- utbildning och forskning

Överenskommelse om driftersättning för år 1984 för läkarutbildning och forskning

Överenskommelse

mellan svenska staten och vissa landstingskommuner/kommuner om drifter- sättning för år 1984 för läkarutbildning och forskning, rn m

1 Statlig driftersättning enligt 8 & i samarbetsavtalet den 26 april 1984 om läkarutbildning och forskning skall för år 1984 utgå med nedan angivna slutligt fastställda belopp.

Landstingskommun/ Ersättning Ersättningen avser även kommun Kronor särskilda åtaganden enligt

Stockholms läns landstingskommun 245 557 000 5 — 8 55 avtal den 26 april 1984 om läkarutbild- ning och forskning i Stockholm. m m

Uppsala läns landstingskommun 98 223 000

Östergötlands läns

landstingskommun 57 111 000 5 & avtal den 26 april 1984 om läkarutbildning och forskning i Linköping, m m

Malmöhus läns landstingskommun 101 950 000 5 — 7 55 avtal den 26 april 1984 om läkarutbild- ning och forskning i Lund. m rn

Malmö kommun 62 453 000 5 & avtal den 26 april 1984 om läkarutbildning och forskning i Malmö, m m

Göteborgs och Bohus läns

landstingskommun 3 621 000

Göteborgs kommun 166 944 000 5 — 6 55 avtal den 26 april 1984 om läkarutbild- ning och forskning i Göteborg, m m

Västerbottens läns landstingskommun 74 141 000 5 & avtal den 26 april 1984 om läkarutbildning och forskning i Umeå, m m

Summa kronor 810 000 000

• Sida 39
•  Original

Prop. 1984/85:28 39

2 Driftersättningen skall betalas ut med en fjärdedel av angivna belopp före ' den 15 i månaderna februari, maj, augusti och november.

Anmärkning I maj månad 1984 skall hälften av de angivna beloppen betalas ut med

avdrag för vad som utgått a conto enligt regeringens beslut den 9 februari 1984.

Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den 26 april 1984

För svenska staten För berörda landstings- Statens förhandlingsnämnd kommuners/kommuners gemen-

samma förhandlingsdelegation

Svante Englund Gunnar Hofring

Sture Jansson Ulf Wetterberg

• Sida 40
•  Original

Prop. 1984/85:28 40

Bilaga 3 till protokoll 1984-04-26 om samarbete om läkar- utbildning och forskning

Överenskommelse om slutlig reglering för år 1983 av samarbetet angående läkarutbildning och forskning

Överenskommelse

mellan svenska staten och vissa landstingskommuner/kommuner om slutlig reglering för år 1983 av samarbetet angående läkarutbildning och forsk- ning.

1 För de prestationer som huvudmännen för de kommunala undervisnings- sjukhusen tillhandahållit under år 1983 enligt det mellan parterna den 25 januari 1983 upprättade protokollet skall staten före den 15 maj 1984 såsom driftersättning — utöver de belopp som betalats ut a conto enligt 4 & nämnda protokoll — erlägga följande belopp.

Till Kronor Stockholms läns landstingskommun 14 158 000 Uppsala läns landstingskommun 5 663 000 Östergötlands läns landstingskommun 3 293 000 Malmöhus läns landstingskommun 7 756 000 Göteborgs och Bohus läns landstings kommun 208 000 Västerbottens läns landstingskommun 4 214 000 Malmö kommun 3 540 000 Göteborgs kommun 9 504 000 48 336 000

2 I och med denna överenskommelse sker —i den mån ej annat avtalas — en fullständig och slutlig reglering av samtliga mellanhavanden mellan staten och berörda landstingskommuner och kommuner som grundar sig på de den 2 maj 1977 träffade avtalen om läkarutbildning och forskning vid kommunala undervisningssjukhus ( LUA 77) samt därtill anknytande avtal och överens- kommelser eller tidigare motsvarande avtal och överenskommelser.

Anmärkningar 1 En förteckning över åsyftade avtal och överenskommelser som tillämpats under åren 1982 och 1983 finns i bilaga 1 till protokollet den 14

december 1981 om fortsatt samarbete angående läkarutbildning och forskning.

• Sida 41
•  Original

Prop. 1984/85:28 41

2 Ett tidigare motsvarande avtal som slutreglerats i detta sammanhang är det år 1964 mellan staten och Malmöhus läns landstingskommun träffade avtalet om samarbete för uppförande och drift av en läkarstation i Dalby.

3 Beträffande investeringsersättning gäller vad som sägs i punkt 9 i bilaga 1.2 till avtalet denna dag om samarbete om läkarutbildning och forskning.

Denna överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den 26 april 1984

För svenska staten För berörda landstingskommuners/ Statens förhandlingsnämnd kommuners gemensamma förhand- lingsdelegation

Svante Englund Gunnar Hofring

Sture Jansson Ulf Wetterberg

• Sida 42
•  Original

Prop. 1984/85:28 42

Avtal om läkarutbildning och forskning i Stockholm

Avtal

mellan svenska staten och Stockholms läns landstingskommun om läkarut— bildning och forskning i Stockholm, m m

1 5 Det samarbetsavtal som träffats den 26 april 1984 mellan staten och vissa landstingskommuner/ kommuner, däribland Stockholms läns landstingskom- mun (SLL), skall gälla för samarbetet mellan staten och SLL om läkarutbildningen och forskningen inom de medicinskt kliniska ämnena vid karolinska institutet (KI).

Anmärkning

Riksdagen har beslutat att antalet nybörjarplatser för läkarlinjen vid KI från och med budgetåret 1984/85 skall minskas från 370 till 280. Parterna skall fortsätta förhandlingarna om konsekvenserna därav.

2 5 De enheter inom hälso- och sjukvården som anges i bilaga 1 till detta avtal upplåts enligt 6 & samarbetsavtalet.

35 Vad som sägs i 7 & fjärde stycket samarbetsavtalet skall gälla samtliga upplåtna enheter inom områdena för Karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus. De ordinarie professorstjänster som är placerade vid de enheter som i bilaga 1 anges under 3, 4 och 8 får även i fortsättningen vara placerade där.

4 & Bestämmelserna om statlig investeringsersättning i bilaga 1.2 till samarbets- avtalet skall tillämpas beträffande områdena för Karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus samt de i bilaga 1 under 4.1 och 4.3 angivna enheterna inom de byggnader vid S:t Görans sjukhus vilka för närvarande disponeras av dessa enheter.

5 & Bestämmelserna i samarbetsavtalet skall gälla även den till ordinarie professorstjänster inom följande ämnesområden vid KI knutna utbildnings- och forskningsverksamheten med lokaler inom områdena för Karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus.

• Sida 43
•  Original

Prop. 1984/85:28 43

Karolinska sjukhuset

Experimentell alkohol- och narkotikaforskning Experimentell endokrinologi

Experimentell kirurgi

Medicinsk radiobiologi Medicinsk teknik Epidemiologi, särskilt cancerepidemiologi Fortplantningens endokrinologi Hormonforskning, särskilt obstetrik och gynekologi Psykologisk alkoholforskning

Huddinge sjukhus

Medicinsk näringslära Oral mikrobiologi Oral patologi

Beträffande den verksamhet som anges i första stycket gäller den inskränkningen av SLL:s skyldigheter att staten skall stå för sådan utrustning som markerats med ”U” under övergruppema 4—5 och 8 i Spri råd 6:24 (april 1980).

SLL skall samråda med nämnden för undervisningssjukhusens utbyggan- de, innan mer omfattande omdisposition av lokalerna för verksamheten företas. SLL äger ta upp förhandlingar om annan kostnadsfördelning än den som anges i bestämmelserna om statlig investeringsersättning, om mer omfattande ombyggnad av dessa lokaler blir aktuell.

Anmärkning Verksamheten inom ämnesområdet medicinsk näringslära omfattar även annan grundläggande högskoleutbildning än på läkar- och tandläkarlin-

jen samt annan än medicinsk och odontologisk forskning och forskarut- bildning.

6 & Bestämmelserna i samarbetsavtalet skall gälla även den grundläggande högskoleutbildningen i logopedi på logopedlin jen vid KI samt för forskning, inklusive forskarutbildning, inom ämnesområdet. Vad som sägs om läkar- utbildning i nämnda betämmelser skall därvid avse logopedutbildning. SLL svarar gentemot staten för att arbetstagare hos SLL i erforderlig omfattning står till förfogande för handledning av studerande på logoped- linjen samt att, om KI så önskar, en specialistkompetent läkare inom verksamhetsområdet foniatri åtager sig att tjänstgöra som föreståndare för utbildningeni logopedi. Vidare medger SLL att staten får anlita arbetstagare hos SLL för utbildningen.

Utbildningen på logopedlinjen får inte utan SLLzs medgivande avse ett intag som överstiger 24 studerande var tredje termin.

• Sida 44
•  Original

Prop. 1984/85:28 44

Beträffande den verksamhet som avses i första stycket gäller den inskränkningen av SLL:s skyldigheter att staten skall stå för mer speciell undervisnings- och forskningsutrustning.

7 & Bestämmelserna i samarbetsavtalet skall gälla även den kliniska delen av den grundläggande högskoleutbildningen på sjukgymnastlinjen vid KI samt för därtill anknuten forskning, inklusive forskarutbildning. Vad som sägs om läkarutbildningi nämnda bestämmelser skall därvid avse sjukgymnastutbild- ning.

SLL svarar gentemot staten för att arbetstagare hos SLL i erforderlig omfattning står till förfogande för handledning av studerande på sjukgym- nastlinjen. Vidare medger SLL att staten får anlita arbetstagare hos SLL för utbildningen.

Antalet studerande som tas in med praktisk utbildning förlagd till enheter inom SLL:s hälso- och sjukvårdsorganisation får inte utan SLL:s medgivande överstiga 160 per år.

Beträffande den verksamhet som avses i första stycket gäller den inskränkningen av SLL:s skyldigheter att staten skall stå för mer speciell undervisnings- och forskningsutrustning.

8 5 För den i anslutning till Huddinge sjukhus belägna statliga institutionsbygg— naden för odontologisk verksamhet (T-huset) tillhandahåller SLL tjänster och nyttigheter som avses i 2, 5 och 6 55 samt 8 5 andra stycket avtalet den 17 december 1974 om tjänster och nyttigheter till den odontologiska institutio- nen i Huddinge, m m.

Beträffande den i första stycket avsedda verksamheten förbinder sig SLL att tillämpa samma principer i fråga om parkering för patienter, personal och studerande som i övrigt gäller vid Huddinge sjukhus.

9 & Avtalet gäller från och med den 1 januari 1984 tills vidare med en uppsägningstid av sex månader före kalenderårsskifte. Avtalet skall dock inte gälla längre än samarbetsavtalet. '

Anmärkning

Statlig driftersättning enligt 8 & samarbetsavtalet fastställs i särskild överenskommelse med beaktande av SLL:s åtaganden enligt 5 — 8 55 ovan.

• Sida 45
•  Original

Prop. 1984/85:28 45 10 &

Avtalet gäller under förbehåll att det godkänns av regeringen och Stock- holms läns landsting.

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den 26 april 1984

För svenska staten För Stockholms läns Statens förhandlingsnämnd landstingskommun Svante Englund Leni Björklund

Sture Jansson Olle Wiström

• Sida 46
•  Original

Prop. 1984/85:28 46

Bilaga 1 till avtal om läkarutbildning och forskning i Stockholm 1984-04-26

Enheter inom SLL:s hälso- och sjukvård som upplåts enligt 6 5 samarbets- avtalet den 26 april 1984

1 Samtliga enheter inom området för Karolinska sjukhuset 2 Samtliga enheter inom området för Huddinge sjukhus 3 Infektionsklinikema vid Roslagstulls sjukhus

4 S:t Görans sjukhus 4.1 Samtliga enheter inom bamklinikernas byggnad 4.2 Patologiavdelningen 4.3 Psykiatriska sektorsklinikema Centrala staden Bromma

5 S:t Eriks sjukhus (till och med vårterminen 1985)

6 Danderyds sjukhus 6.1 Medicinska kliniken 6.2 Infektionskliniken 6.3 Reumatologiska kliniken 6.4 Barnmedicinska kliniken 6.5 Långvårdsmedicinska kliniken 6.6 Kirurgiska kliniken 6.7 Kliniken för ortopedisk kirurgi 6.8 Kliniken för urologisk kirurgi 6.9 Anestesiavdelningen 6.10 Kvinnokliniken 6.11 Kliniken för medicinsk rehabilitering 6.12 Patologiavdelningen 6.13 Röntgenavdelningen 6.14 Onkologiska kliniken 6.15 Avdelningen för klinisk fysiologi 6.16 Avdelningen för klinisk kemi 6.17 Psykiska sektorsklinikema Östermalm — Lidingö Danderyd — Österåker — Vaxholm

7 Södersjukhuset 7.1 Medicinska klinikerna I -— IV 7.2 Barnmedicinska kliniken (Sachsska barnsjukhuset)

• Sida 47
•  Original

Prop. 1984/85:28 47

7.3 Hudkliniken

7.4 Neurologiska kliniken 7.5 Kirurgiska kliniken 7.6 Kliniken för ortopedisk kirurgi 7.7 Neurokirurgiska kliniken

7.8 Anestesiavdelningen 7.9 Ögonkliniken 7.10 Öronkliniken

7.11 Audiologiska avdelningen 7.12 Patologiavdelningen 7.13 Röntgenavdelningen 7.14 Onkologiska kliniken 7.15 Avdelningen för klinisk bakteriologi 7.16 Avdelningen för klinisk fysiologi 7.17 Avdelningen för klinisk kemi 7.18 Avdelningen för klinisk neurofysiologi

8 Den enhet vid vårdcentralen Kronan i Sundbyberg till vilken en ordinarie professorstjänst i socialmedicin är knuten.

• Sida 48
•  Original

Prop. 1984/85:28 48

Avtal om läkarutbildning och forskning i Uppsala

Avtal

mellan svenska staten och Uppsala läns landstingskommunen om läkarut- bildning och forskning i Uppsala.

1 5

Det samarbetsavtal som träffats den 26 april 1984 mellan staten och vissa landstingskommuner/kommuner, däribland Uppsala läns landstingskom- mun, skall gälla för samarbetet mellan staten och landstingskommunen om läkarutbildningen och forskningen inom de medicinskt kliniska ämnena vid universitetet i Uppsala.

Anmärkning

Riksdagen har fastställt antalet nybörjarplatser för läkarlinjen vid universitetet i Uppsala till 110.

29 Följande enheter inom hälso- och sjukvården upplåts enligt 6 & samarbets- avtalet.

1 Samtliga enheter inom området för Akademiska sjukhuset

2 Enheterna för patologi och klinisk bakterologi

3 Enheten för barn- och ungdomspsykiatri

4 De enheter vid Ulleråkers sjukhus och Kungsgärdets sjukhus till vilka ordinarie professorstjänster vid universitetets medcinska fakultet är knut- na

5 Den enhet till vilken den ordinarie professorstjänsten i allmänmedicin vid universitetets medicinska fakultet är knuten.

Anmärkning

Professorstjänsten i allmänmedicin är för närvarande knuten till vårdcen- tralen i Tierp. Denna tjänst avses i stället bli knuten till Svartbäckens vårdcentral inom Uppsala norra sjukvårdsdistrikt.

3 5 Vad som sägs i 75 fjärde stycket samarbetsavtalet skall gälla de upplåtna enheter som avses under 1 och 2 i 2 5.

De ordinarie professorstjänster som är placerade vid de under 3, 4 och 5 i 2 & avsedda enheterna får även i fortsättningen vara placerade där.

• Sida 49
•  Original

Prop. 1984/85:28 49

4 & Bestämmelserna om statlig investeringsersättning i bilaga 1.2 till samarbets- avtalet skall tillämpas beträffande området för Akademiska sjukhuset samt enheterna för patologi och klinisk bakterologi inom de byggnader som för närvarande disponeras av dessa enheter.

55 Avtalet gäller från och med den 1 januari 1984 tills vidare med en

uppsägningstid av sex månader före kalenderårsskifte. Avtalet skall dock inte gälla längre än samarbetsavtalet.

Anmärkning

Statlig driftersättning enligt 85 samarbetsavtalet fastställs i särskild överenskommelse.

65 Avtalet gäller under förbehåll att det godkänns av regeringen och Uppsala läns landsting.

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den 26 april 1984

För svenska staten För Uppsala läns Statens förhandlingsnämnd landstingskommun Svante Englund Bengt Björkman Sture Jansson Anders Tynelius

• Sida 50
•  Original

Prop. 1984/85:28 50 Avtal om läkarutbildning och forskning i Linköping

Avtal

mellan svenska staten Och Östergötlands läns landstingskommun om läkarutbildning och forskning i Linköping, m m.

1 5 Det samarbetsavtal som träffats den 26 april 1984 mellan staten och vissa landstingskommuner/kommuner, däribland Östergötlands läns landstings- kommun, skall gälla för samarbetet mellan staten och landstingskommunen om läkarutbildningen och forskningen inom de medicinskt kliniska ämnena vid universitetet i Linköping.

Anmärkning

Riksdagen har fastställt antalet nybörjarplatser för läkarlinjen vid universitetet i Linköping till 86.

25 Följande enheter inom hälso- och sjukvården upplåts enligt 6 5 samarbets- avtalet.

1 Samtliga enheter inom området för regionsjukhuset i Linköping 2 Enheten för socialmedicin

3 Enheten för infektionssjukvård

35 Vad som sägs i 75 fjärde stycket samarbetsavtalet skall gälla de upplåtna enheter som avses under 1 i 2 5.

Den ordinarie professorstjänst som är placerad vid den under 2 i 25 angivna enheten får även i fortsättningen vara placerad där.

4 5 Bestämmelserna om statlig investeringsersättningi bilaga 1.2 till samarbets- avtalet skall tillämpas beträffande området för regionsjukhuset i Linköping samt enheten för infektionssjukvård inom de byggnadet som för närvarande disponeras av enheten.

5 5 Bestämmelserna i samarbetsavtalet skall gälla även den utbildnings- och forskningsverksamhet som är knuten till ordinarie professorstjänster inom ämnesområdena medicinsk mikrobiologi och farmokologi vid universite- tet.

65 Avtalet gäller från och med den 1 januari 1984 tills vidare med en

uppsägningstid av sex månader före kalenderårsskifte. Avtalet skall dock inte gälla längre än samarbetsavtalet.

• Sida 51
•  Original

Prop. 1984/85:28 51

Anmärkning

Statlig driftersättning enligt 85 samarbetsavtalet fastställs i särskild överenskommelse med beaktande av landstingskommunens åtagande enligt 5 5 ovan.

7 5 Avtalet gäller under förbehåll att det godkänns av regeringen och Östergöt- lands läns landsting.

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den 26 april 1984

För svenska staten För Östergötlands läns Statens förhandlingsnämnd landstingskommun Svante Englund Ragnar Gustafsson

Sture Jansson Bertil Nilsson

• Sida 52
•  Original

Prop. 1984/85:28 52

Avtal om läkarutbildning och forskning i Lund

Avtal

mellan svenska staten och Malmöhus läns landstingskommun om läkarut- bildning och forskning i Lund, m m.

1 5

Det samarbetsavtal som träffats den 26 april 1984 mellan staten och vissa landstingskommuner/kommuner, däribland Malmöhus läns landstingskom- mun (MLL), skall gälla för samarbetet mellan staten och landstingskommu- nen om läkarutbildningen och forskningen inom de medicinskt kliniska ämnena vid universitetet i Lund.

Anmärkning

Riksdagen har fastställt antalet nybörjarplatser för läkarlinjen vid universitetet i Lund till 190. Av de cirka 180 studerande som beräknas nå utbildningens kliniska skede skall i princip hälften få sin kliniska utbildning inom MLL:s hälso- och sjukvårdsorganisation, den andra hälften inom Malmö kommuns.

25 Följande enheter inom hälso- och sjukvården upplåts enligt 6 5 samarbets— avtalet.

1 Samtliga enheter inom området för lasarettet i Lund 2 Enheten för barn- och ungdomspsykiatri i Lund 3 De enheter vid S:t Lars sjukhus i Lund och vid vårdcentralen i Dalby till vilka ordinarie professorstjänster vid universitetets medicinska fakultet är knutna.

35 Vad som sägs i 7 5 fjärde stycket samarbetsavtalet skall gälla de upplåtna enheter som avses under 1 i 2 5. De ordinarie professorstjänster som är placerade vid de under 3 i 25 angivna enheterna får även i fortsättningen vara placerade där."

4 5

Bestämmelserna om statlig investeringsersättning i bilaga 1.2 till samarbets- avtalet skall tillämpas beträffande området för lasarettet i Lund. Nämnda bestämmelser skall gälla även för anskaffning av utrustning till den verksamhet inom klinisk kemi som är förlagd till byggnad MC vid S:t Lars sjukhus.

5 5 Bestämmelserna i samarbetsavtalet skall gälla även de icke kliniska delarna av verksamheten inom bakteriologibyggnaden vid lasarettet i Lund.

• Sida 53
•  Original

Prop. 1984/85:28 53

Beträffande den verksamhet som anges i första stycket gäller den inskränkningen av MLL:s skyldigheter att staten skall stå för mer speciell undervisnings- och forskningsutrustning.

MLL skall samråda med nämnden för undervisningssjukhusens utbyggan- de, innan mer omfattande omdisposition av lokalerna för verksamheten företas. MLL äger ta upp förhandlingar om annan kostnadsfördelning än den som anges i bestämmelserna om statlig investeringsersättning, om mer omfattande ombyggnad av dessa lokaler blir aktuell.

6 5 Bestämmelserna i samarbetsavtalet skall gälla även den grundläggande högskoleutbildningen i logopedi på logopedlinjen vid universitetet samt för forskning, inklusive forskarutbildning, inom ämnesområdet. Vad som sägs om läkarutbildning i nämnda bestämmelser skall därvid avse logopedutbild- ning.

MLL svarar gentemot staten för att arbetstagare hos MLL i erforderlig omfattning står till förfogande för handledning av studerande på logoped- linjen, samt att, om universitetet så önskar, en specilistkompetent läkare inom verksamhetsområdet foniatri åtager sig att tjänstgöra som föreståndare för utbildningen i logopedi. Vidare medger MLL att staten får anlita arbetstagare hos MLL för utbildningen.

Utbildningen på logopedlinjen får inte utan MLL:s medgivande avse ett intag som överstiger 24 studerande var tredje termin.

Beträffande den verksamhet som avses i första stycket gäller den inskränkningen av MLL:s skyldigheter att staten skall stå för mer speciell undervisnings- och forskningsutrustning.

Anmärkning Av universitetet anställd universitetslektor förutsätts svara för samma sjukvård som en 3/4—anställd logoped.

7 5 Statens rätt enligt 1 5 avtalet den 31 januari 1962 angående seminarietomten i Lund att disponera denna tomt skall gälla på oförändrade villkor. Vidare skall följande avtal och överenskommelse alltjämt gälla.

] Avtalet den 28 juni 1965 om utbildning av sjukgymnaster i Lund med de förändringar som anges i avtalet den 6 juni 1979 2 Överenskommelsen den 6 juni 1979 om provisoriska lokaler för utbildning av sjukgymnaster i Lund, rn m.

85 Avtalet gäller från och med den 1 januari 1984 tills vidare med en

uppsägningstid av sex månader före kalenderårsskifte. Avtalet skall dock inte gälla längre än samarbetsavtalet.

• Sida 54
•  Original

Prop. 1984/85:28 54

Anmärkning Statlig driftersättning enligt 85 samarbetsavtalet fastställs i särskild

överenskommelse med beaktande av MLL:s åtaganden enligt 5 - 7 55 ovan.

95

Avtalet gäller under förbehåll att det godkänns av regeringen och Malmöhus läns landsting.

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den 26 april 1984

För svenska staten För Malmöhus läns landstingskom- Statens förhandlingsnämnd mun Svante Englund Bengt Holgersson

Sture Jansson Torsten Selin

• Sida 55
•  Original

Prop. 1984/85:28 55

Avtal om läkarutbildning och forskning i Malmö Avtal

mellan svenska staten och Malmö kommun om läkarutbildning och forskning i Malmö, m rn.

1 5 Det samarbetsavtal som träffats den 26 april 1984 mellan staten och vissa landstingskommuner/kommuner, däribland Malmö kommun, skall gälla för samarbetet mellan staten och kommunen om läkarutbildningen och forsk- ningen inom de medicinskt kliniska ämnena vid universitet i Lund.

Anmärkning Riksdagen har fastställt antalet nybörjarplatser för läkarlinjen vid universitetet i Lund till 190. Av de cirka 180 studerande som beräknas nå utbildningens kliniska skede skall i princip hälften få sin kliniska utbildning inom kommunens hälso- och sjukvårdsorganisation. den andra hälften inom Malmöhus läns landstingskommuns.

2 5 Följande enheter inom hälso- och sjukvården upplåts enligt 6 5 samarbets- avtalet.

1 Samtliga enheter inom området för Malmö allmänna sjukhus utom enheter för långtidssjukvård 2 Den enhet i Malmö till vilken en ordinarie professorstjänsti socialmedicin är knuten.

Anmärkning

En ordinarie tjänst som professor i långvårdsmedicin är förenad med tjänst som överläkare vid Malmö allmänna sjukhus. En stor del av den sjukvårds-, utbildnings- och forskningsverksamhet som är knuten till denna tjänst är förlagd till lokaler inom området för Vämhems sjukhus. Staten och kommunen är ense om att denna förläggning är provisorisk i avvaktan på att lokaler för bl a en långvårdsmedicinsk utredningsenhet kan ställas till förfogande inom området för Malmö allmänna sjukhus samt om att tjänsten skall vara knuten till långtidssjukvårdens länsfunk- tion och vara förankrad även inom primärvården.

3 5 Vad som sägs i 7 5 fjärde stycket samarbetsavtalet skall gälla de upplåtna enheter som avses under 1 i 2 5.

Den ordinarie professorstjänst som är placerad vid den under 2 i 25 angivna enheten får även i fortsättningen vara placerad där.

• Sida 56
•  Original

Prop. 1984/85:28 56

4 & Bestämmelserna om statlig investeringsersättning i bilaga 1.2 till samarbets- avtalet skall tillämpas beträffande området för Malmö allmänna sjukhus, dock med undantag för enheter för långtidssjukvård och habilitering.

Anmärkning

Undantaget för enheter för långtidssjukvård vid Malmö allmänna sjukhus gäller inte den långvårdsmedicinska enhet inom sjukhusområdet som avses i anmärkning till 2 5 ovan.

55

Avtalet den 28 juni 1965 om praktisk utbildning av sjukgymnaster i Malmö skall alltjämt gälla.

65 Avtalet gäller från och med den 1 januari 1984 tills vidare med en uppsägningstid av sex månader före kalenderårsskifte. Avtalet skall dock inte gälla längre än samarbetsavtalet. Avtalet ersätter överenskommelsen mellan staten och kommunen enligt protokoll den 28 augusti 1980 om vissa frågor rörande en professur i långvårdsmedicin.

Anmärkning

Statlig driftersättning enligt 85 samarbetsavtalet fastställs i särskild överenskommelse med beaktande av kommunens åtagande enligt 55 ovan.

75 Avtalet gäller under förbehåll att det godkänns av regeringen och Malmö kommunfullmäktige.

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka panema tagit var sitt.

Stockholm den 26 april 1984

För svenska staten För Malmö kommun Statens förhandlingsnämnd

Svante Englund Arne Pettersson

Sture Jansson Lars Carlbark

• Sida 57
•  Original

Prop. 1984/85:28 57

Avtal om läkarutbildning och forskning vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg Avtal

mellan svenska staten och Göteborgs och Bohus läns landstingskommun om läkarutbildning och forskning vid S:t Jörgens sjukhus Göteborg.

1 5

Det samarbetsavtal som träffats den 26 april 1984 mellan staten och vissa landstingskommuner/kommuner, däribland Göteborgs och Bohus läns landstingskommun, skall gälla för samarbetet mellan staten och landstings- kommunen om läkarutbildning och forskning vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg.

Anmärkning

Staten och Göteborgs kommun har denna dag träffat avtal om läkarut- bildning och forskning i Göteborg. Därvid har förutsatts att för läkarutbildning och forskning i psykiatri vid universitetet i Göteborg skulle såsom hittills upplåtas även S:t Jörgens sjukhus.

2 5 De enheter vid S:t Jörgens sjukhus till vilka är knutna ordinarie professors— tjänster vid den medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg upplåts enligt 65 samarbetsavtalet. Vad som sägs i 7 & femte stycket samarbetsav— talet skall gälla dessa enheter.

35 Avtalet gäller från och med den 1 januari 1984 tills vidare med en uppsägningstid av sex månader före kalenderårsskifte. Avtalet skall dock inte gälla längre än samarbetsavtalet.

Anmärkning

Statlig driftersättning enligt 85 samarbetsavtalet fastställs i särskild överenskommelse.

45 Avtalet gäller under förbehåll att det godkänns av regeringen och Göteborgs och Bohus läns landsting.

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den 26 april 1984

För svenska staten För Göteborgs och Bohus Statens förhandlingsnämnd läns landstingskommun Svante Englund Stig Grauers

Sture Jansson Sven-Erik Petersson

• Sida 58
•  Original

Prop. 1984/85:28 58

Avtal om läkarutbildning och forskning i Göteborg

Avtal

mellan svenska staten och Göteborgs kommun om läkarutbildning och forskning i Göteborg, m m.

1 5

Det samarbetsavtal som träffats den 26 april 1984 mellan staten och vissa landstingskommuner/kommuner, däribland Göteborgs kommun, skall gälla för samarbetet mellan staten och kommunen om läkarutbildningen och forskningen inom de medicinskt kliniska ämnena vid universitetet i Göteborg.

Anmärkning

Riksdagen har fastställt antalet nybörjarplatser för läkarlinjen vid universitetet i Göteborg till 168. Det förutsätts i detta avtal att för läkarutbildning och forskning i psykiatri vid universitetet skall såsom hittills enligt särskilt avtal mellan staten och Göteborgs och Bohus läns landstingskommun upplåtas även S:t Jörgens sjukhus, som ingår i landstingskommunens hälso- och sjukvårdsorganisation.

25

Följande enheter inom hälso- och sjukvården uppläts enligt 6 & samarbets- avtalet.

1 Samtliga enheter inom området för Sahlgrenska sjukhuset, inklusive enheterna för klinisk bakteriologi, klinisk virologi och klinisk immunologi 2 Samtliga enheter inom området för Östra sjukhuset 3 Enheterna för handkirurgi och klinisk näringslära inom området för Annedalsklinikema 4 Enheterna inom området vid Övre Husargatan 36 5 Enheten för barn- och ungdomspsykiatri 6 Enheten för lungsjukvård inom området för Renströmska sjukhuset 7 Enheten för yrkesmedicin 8 Klinik IV vid Vasa sjukhus 9 De enheter vid Lillhagens sjukhus och vårdcentralen i Olskroken till vilka ordinarie professorstjänster vid universitetets medicinska fakultet är knut- na.

Anmärkning En ordinarie tjänst som professor i långvårdsmedicin, särskilt geriatrik, är förenad med tjänst som överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset. En stor del av den sjukvårds-, utbildnings- och forskningsverksamhet som är knuten till denna tjänst är förlagd till lokaler inom området för Vasa sjukhus. Parterna är ense om att denna förläggning är provisorisk i awaktan på att

• Sida 59
•  Original

Prop. 1984/85:28 59

lokaler för bl a en långvårdsmedicinsk utredningsenhet kan ställas till förfogande inom området för Sahlgrenska sjukhuset samt om att tjänsten skall vara knuten till långtidssjukvårdens länsfunktion och vara förankrad även inom primärvården.

3 5 Vad som sägs i 7 & fjärde stycket samarbetsavtalet skall gälla samtliga upplåtna enheter inom området för Sahlgrenska sjukhuset samt enheterna för barn-, kvinno- och infektionssjukvård vid Östra sjukhuset.

Det ordinarie professorstjänster som är placerade vid de enheter som avses under 3, 4 och 9 i 25 får även i fortsättningen vara placerade där.

4 % Bestämmelserna om statlig investeringsersättning i bilaga 1.2 till samarbets- avtalet skall tillämpas beträffande området för Sahlgrenska sjukhuset samt byggnaderna för barn-. kvinno- och infektionssjukvård vid Östra sjukhuset. Nämnda bestämmelser skall även gälla för anskaffning av utrustning till de under 3 i 2 & avsedda enheterna för handkirurgi och klinisk näringslära, vilka tillhör Sahlgrenska sjukhuset och övergångsvis inrymts inom området för Annedalsklinikerna.

5 & Bestämmelserna i samarbetsavtalet skall gälla även den till ordinarie professorstjänster inom följande ämnesområden vid universitetet knutna utbildnings- och forskningsverksamheten med lokaler inom mikrobiologi- byggnaden.

Allmän bakteriologi

Medicinsk mikrobiologi Oral mikrobiologi

Beträffande den verksamhet som anges i första stycket gäller den inskränkningen av kommunens skyldigheter att staten skall stå för sådan utrustnings som markerats med ”U” under övergruppema 4 — 5 och 8 i Spri råd 6:24 (april 1980).

Kommunen skalll samråda med nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande, innan mer omfattande omdisposition av lokalerna för den i första stycket angivna verksamheten företas. Kommunen äger ta upp förhandlingar om annan kostnadsfördelning än den som anges i bestämmel- serna om statlig investeringsersättning, om mer omfattande ombyggnad av dessa lokaler blir aktuell.

6 & Bestämmelserna i samarbetsavtalet skall gälla även den grundläggande högskoleutbildningen i logopedi på logopedlinjen vid universitetet samt för forskning, inklusive forskarutbildning, inom ämnesområdet. Vad som sägs

• Sida 60
•  Original

Prop. 1984/85:28 60

om läkarutbildning i nämnda bestämmelser skall därvid avse logopedutbild- ning.

Kommunen svara gentemot staten för att arbetstagare hos kommunen i erforderlig omfattning står till förfogande för handledning av studerande på logopedlinjen. Vidare medger kommunen att staten får anlita arbetstagare hos kommunen för utbildningen.

Utbildningen på logopedlinjen får inte utan kommunens medgivande avse ett intag som överstiger 24 studerande var tredje termin. Beträffande den verksamhet som avses i första stycket gäller den inskränkningen av kommunens skyldigheter att staten skall stå för mer speciell undervisnings- och forskningsutrustning.

75

Avtalet gäller från och med den 1 januari 1984 tills vidare med en uppsägningstid av sex månader före kalenderårsskifte. Avtalet skall dock inte gälla längre än samarbetsavtalet.

Utan hinder av att giltighetstiden för avtalet den 1 september 1980 om logopedutbildning i Göteborg löper ut den 31 december 1983, skall bestämmelserna i 2 & sagda avtal om särskild statlig investeringsersättning med ett belopp av 600 000 kronor fortfarande tillämpas.

Detta avtal ersätter överenskommelsen enligt protokoll den 8 maj 1980 om vissa frågor rörande en professur i långvårdsmedicin.

Anmärkning

Statlig driftersättning enligt 85 samarbetsavtalet fastställs i särskild överenskommelse med beaktande av kommunens åtaganden enligt 5— 6 55 ovan.

85 Avtalet gäller under förbehåll att det godkänns av regeringen och Göteborgs kommunfullmäktige.

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockhom den 26 april 1984

För svenska staten För Göteborgs kommun Statens förhandlingsnämnd

Svante Englund Jan Hallberg

Sture Jansson Ingvar Svensson

• Sida 61
•  Original

Prop. 1984/85:28 61 Avtal om läkarutbildning och forskning i Umeå Avtal

mellan svenska staten och Västerbottens läns landstingskommun om läkarutbildning och forskning i Umeå, m m.

1 5 Det samarbetsavtal som träffats den 26 april 1984 mellan staten och vissa landstingskommuner/kommuner, däribland Västerbottens läns landstings- kommun (VLL), skall gälla för samarbetet mellan staten och VLL om läkarutbildningen och forskningen inom de medicinskt kliniska ämnena vid universitetet i Umeå.

Anmärkning

Riksdagen har fastställt antalet nybörjarplatser för läkarlinjen vid universitetet i Umeå till 102.

2 5 Samtliga enheter inom området för Umeå regionsjukhus upplåts enligt 6 & samarbetsavtalet.

3 5 Vad som sägs i 75 fjärde stycket samarbetsavtalet skall gälla samtliga upplåtna enheter inom området för Umeå regionsjukhus.

4 & Bestämmelserna om statlig investeringsersättning i bilaga 1.2 till samarbets- avtalet skall tillämpas beträffande området för Umeå regionsjukhus med undantag för vårdavdelningar för långtidssjukvård. De skall även tillämpas vad gäller nybyggnaden för hydroterapi (byggnad 9D) inom nämnda område.

5 & Bestämmelserna i samarbetsavtalet skall gälla även den till ordinarie professorstjänster inom följande ämnesområden vid universitetet knutna utbildnings- och forskningsverksamheten med lokaler inom området för Umeå regionsjukhus.

Mikrobiologi Medicinsk mikrobiologi Oral mikrobiologi

Oral patologi Immunologi

Medicinsk genetik

• Sida 62
•  Original

Prop. 1984/85:28 62

Farmakologi Hygien.

Beträffande den verksamhet som anges i första stycket gäller den inskränkningen av VLL:s skyldigheter att staten skall stå för sådan utrustning som markerats med ”U" under övergruppema 4 — 5 och 8 i Spri råd 6:24 (april 1980).

VLL skall samråda med nämnden för undervisningssjukhusens utbyggan- de, innan mer omfattande omdisposition av lokalerna för den i första stycket angivna verksamheten företas. VLL äger ta upp förhandlingar om annan kostnadsfördelning än den som anges i bestämmelserna om statlig investe-

ringsersättning, om mer omfattande ombyggnad av dessa lokaler blir aktuell.

Anmärkning Verksamheten inom ämnesområdet mikrobiologi omfattar även annan grundläggande högskoleutbildning än på läkar- och tandläkarlinjen samt annan än medicinsk och odontologisk forskning och forskarutbildning.

öå Avtalet gäller från och med den 1 januari 1984 tills vidare med en uppsägningstid av sex månader före kalenderårsskifte. Avtalet skall dock inte gälla längre än samarbetsavtalet.

Anmärkning

Statlig driftersättning enligt 85 samarbetsavtalet fastställs i särskild överenskommelse med beaktande av VLL:s åtaganden enligt 55 ovan.

7 5 Avtalet gäller under förbehåll att det godkänns av regeringen och Väster- bottens läns landsting.

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den 26 april 1984

För svenska staten För Västerbottens läns Statens förhandlingsnämnd landstingskommun Svante Englund Hilding Lövbom

Sture Jansson Sverker Norlén

• Sida 63
•  Original

Prop. 1984/85:28

lnnehållsförteckning

Propositionens huvudsakliga innehåll .......................... Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 11 oktober 1984 ....................................................... 1. Avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning, m.m..

1.1 1.2

1.3

Hittillsvarande avtalsreglering ....................... Uppgörelse med avtalsreglering för samarbete om läkar- utbildning och forskning, m.m ....................... Vissa frågor ...................................... 1.3.1

1.3.2 1.3.3 1.3.4 1.3.5

Resurser för läkarutbildning och klinisk forsk- ning ...................................... lnvesteringsersättningar ..................... Dimensioneringen av läkarutbildningen ....... Utnyttjande av annan än upplåten enhet ...... Anknytningen av en professorstjänst i Uppsala

2. Föredragandens överväganden ............................ 3. Hemställan ............................................. 4. Beslut .................................................

Bilaga ] Statens förhandlingsnämnds skrivelse .......................... Bil. 1 till SFst skrivelse (skrivelse från förhandlingsse- kretariatet vid Uppsala läns landsting om professur i allmänmedicin). ................................... Protokoll 1984-04-26 om samarbete om läkarutbildning och forsk- ning ........................................................

Bilaga I till protokoll 1984-04-26 (Avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning) ............................ Bilaga 1.1 till samarbetsavtalet (Begränsningar i lands- tingskommunens skyldighet att tillhandahålla resurser) . Bilaga 1.2 till samarbetsavtalet (Bestämmelser om statlig investeringsersättning) .............................

Bilaga 1.2 A (investeringsersättningens omfatt- ning) ..................................... Bilaga l.2 B (ersättning för byggnadskostnader) Bilaga 1.2 C (ersättning för utrustningskostna- der) ......................................

Bilaga 1.3 till samarbetsavtalet (kommentarer till samar- betsavtalet) ....................................... Bilaga 2 till protokoll 1984-04-26 (överenskommelse om drifter- sättning för år 1984) ..................................... Bilaga 3 till protokoll 1984-04-26 (överenskommelse om slutlig reglering för år 1983). ...................................

63

NNK)

Lith-)

*OOCOOWXIUI

13 14

15

20

24

28

29

31 32

33

34

38

40

• Sida 64
•  Original

Prop. 1984/85:28

Avtal om läkarutbildning och forskning i Stockholm .............

Bil. 1 till avtal om läkarutbildning och forskning i Stockholm (upplåtna enheter) ....................... Avtal om läkarutbildning och forskning i Uppsala ............... Avtal om läkarutbildning och forskning i Linköping ............. Avtal om läkarutbildning och forskning i Lund .................. Avtal om läkarutbildning och forskning i Malmö ................ Avtal om läkarutbildning och forskning vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg ....... . ........................................... Avtal om läkarutbildning och forskning i Göteborg .............. Avtal om läkarutbildning och forskning i Umeå .................

mlmh/goub Stockholm 1984 80520

64

46 48 50 52 55

57 58 61