Prop. 1985/86:101

med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Regeringens proposition 1985/86: 101

med förslag om tilläggsbudget ll till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 198586: 101

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 december 1985.

På regeringens vägnar

OIofPalme Kjell-OIofFeldt

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985

Föredragande: statsrådet Wickbom

Anmälan till tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Andra huvudtiteln F. Rättshjälp m.m. F 7. Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapital

Något anslag för detta ändamål linns inte upptaget i statsbudgeten för innevarande budgetår.

Föredragandens överväganden

Vid min anmälan tidigare denna dag av anslaget F 3. Allmänna advokatby- råer: Uppdragsverksamhet harjag redovisat bl. a. den dåliga lönsamheten vid vissa allmänna advokatbyråer och den höjning av den rörliga krediten i riksgäldskontoret som detta har föranlett.

Domstolsverket har i en skrivelse till regeringen den 9 augusti 1985 överlämnat en promemoria med förslag rörande balanserade vinster och förluster samt statskapital vid de allmänna advokatbyråerna.

Vid den finansiella rekonstruktionen av de allmänna advokatbyråerna år 1980 (jfr prop. 1979/80:100 bil. 5 5. 97—128. JuU 35. rskr 296 och prop. l979/80:101 bil. 1. JuU 36. rskr 297) tillsköts anslagsmedel (statskapital) för att finansiera byråernas rörelsekapital. Det förutsattes då att väsentliga volymförändringar skulle medföra ytterligare tillskott resp. återbetalning av statskapital. Som en följd av att sådana åtgärder inte har vidtagits sedan dess har vissa byråer fått finansiera en volymökning med den rörliga kredit. som byråerna disponerar hos riksgäldskontoret.

Andra byråer som har skurit ner sin verksamhet har frigjort likvida medel i form av fordringar på riksgäldskontoret. Krediterna och fordring- arna ger upphov till räntekostnader resp. ränteintäkter som påverkar byrå- ernas resultat.

I domstolsverkets promemoria föreslås att de byråer som har ökat eller minskat sin verksamhetsvolym till en viss nivå skall få ett tillskott av resp. återbetala statskapital. Följande byråer berörs:

Tillskott (l1-' stats/capital

Östra allmänna advokatbyrån i Stockholm 108 900 kr. Allmänna advokatbyrån i Jönköping 515 700 kr. Allmänna advokatbyrån i Helsingborg 141 700 kr. Allmänna advokatbyrån i Örebro 402 000 kr. Allmänna advokatbyrån i Umeå 309800 kr.

Återbetalning av slutskupiml

Södra allmänna advokatbyrån i Stockholm 758000 kr. Allmänna advokatbyrån i Linköping 132 400 kr. Allmänna advokatbyrån i Växjö 234900 kr. Allmänna advokatbyrån i Karlskrona 29800 kr. Allmänna advokatbyrån i Malmö 213 600 kr. Allmänna advokatbyrån i Göteborg 534 200 kr. Allmänna advokatbyrån i Östersund 20700 kr.

Domstolsverket föreslår vidare att byråerna i Växjö och Östersund åläggs betala ytterligare 54 746 kr. resp. 5 800 kr. som motsvarar värde- säkring av det återbetalade kapitalet.

Balanserade vinster och förluster snedvrider intäkts- och kostnadsbilden vid byråerna eftersom vinster i huvudsak motsvaras av fordringar på riksgäldskontoret och förluster finansieras med den rörliga krediten. Detta förhållande ger upphov till intäkts- resp. kostnadsräntor som påverkar såväl byråernas resultat som deras behov av rörlig kredit.

Domstolsverket föreslår att sådana byråer där rekonstruktionsåtgärder har vidtagits tilldelas anslagsmedel för att täcka äldre förluster. En sådan åtgärd minskar även behovet av rörlig kredit. Verket föreslår vidare att balanserade vinstmedel inbetalas till staten från två byråer.

Til/delning av anslagsmedel

Södra allmänna advokatbyrån i Stockholm 3 516360 kr. Allmänna advokatbyrån i Norrköping 842 766 kr. Allmänna advokatbyrån i Kalmar 713 825 kr. Allmänna advokatbyrån i Vänersborg 1077 346 kr. Allmänna advokatbyrån i Luleå 309 745 kr.

lnbetalning av vinstmedel

Allmänna advokatbyrån i Växjö 317 451 kr. Allmänna advokatbyrån i Östersund 942718 kr.

En hopsummcring av de transaktioner som har föreslagits ger ett netto- behov av anslagsmedel på 4694 000 kr.

Domstolsverkets promemoria har remissbehandlats. Förslagen har till- styrkts eller lämnats utan erinran av de flesta remissinstanser. Endast två remissinstanser. allmänna advokatbyrån i Växjö och Sveriges advokat- samfund, avstyrker helt.

Prop. 1985/86: 101

• Sida 5
•  Original

För egen del är jag, som framgår av min anmälan till 1986 års budgetpro- position. mycket oroad av den dåliga lönsamheten vid de allmänna advo- katbyråerna. Det är angeläget att åtgärder vidtas både för att minska kostnaderna och för att öka intäkterna. Mot bakgrund av minskningen av samhällets rättshjälp — en minskning som inte minst har drabbat de all- männa advokatbyråerna — ser jag det som naturligt att en viss finansiell rekonstruktion åter aktualiseras. Domstolsverkets förslag. som är ägnat att minska kapitalkostnaderna. har fått ett gynnsamt mottagande. Det är ange- läget att det kan genomföras så snart som möjligt. Jag förordar därför att ett särskilt anslag. Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapital. förs upp i statsbudgeten för innevarande budgetår och att medel anvisas motsvaran— de det nettobehov som jag nyss har redovisat. dvs. 4694 000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Allmänna advokatbyråer: Rörelse/capital på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett anslag av 4694 000 kr.

Tl Riksdagen 1985/86. 1 saml. Nr 101

Prop. 1985/86: 101

• Sida 6
•  Original

Bilaga .? Prop. 1985/86: 101

Kommunikationsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985

Föredragande: statsrådet Hulterström

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Sjätte huvudtiteln

D. Järnvägar [1] Hotell vid Centralstationen i Göteborg

1 en skrivelse till regeringen den 7 november 1985 har statens järnvägar (SJ.) meddelat att verket. under förutsättning av regeringens godkännande. träffat en överenskommelse med sitt dotterbolag GDG Biltrafik AB (GDG) om upplåtelse till GDG av viss fast egendom med tomträtt. Syftet med avtalet är att GDG skall bygga ett hotell vid Centralstationen i Göteborg.

Enligt överenskommelsen beräknas GDG kunna tillträda fastigheten under år 1987 och hotellet stå färdigt den 1 mars 1989. För att SJ skall kunna ställa marken till förfogande fordras att SJ först river vissa anlägg- ningar och bygger ersättningsanläggningar för bl.a. administration och resgodshantering. Som motprestation för detta arbete skall GDG erlägga till SJ 14.2 milj. kr. Vidare skall GDG för bl.a. tidigareläggning av stan- dard- och miljöförbättrande åtgärder i ersättningsanläggningarna ge SJ ett lån på 8.8 milj. kr. mot revers. Sammanlagt skall därmed GDG erlägga 23 milj. kr. till SJ . Lånet skall med ränta avräknas mot den årliga tomträttsav- gäld på 2.1 milj. kr. som GDG enligt överenskommelsen skall erlägga från den 1 mars 1989 fram till den 1 mars 2002.

S] hemställer mot denna bakgrund att regeringen godkänner överens- kommelsen som SJ träffat med GDG och medger SJ dels utfärda en revers på 8.8 milj. kr. till bolaget. dels utnyttja 23 milj. kr. i erforderlig utsträck- ning för ersättningsanläggningar och rivningsarbeten.

Föredragandens överväganden

Enligt riktlinjerna i riksdagensjärnvägspolitiska beslut våren 1985 bör SJ:s större stationer kunna utvecklas till centra för andra transportmedel och erbjuda annan service än den rent trafikmedelsanknutna (prop. 1984/85: 114, TU 22, rskr 348). SJ:s förslag att möjliggöra ett hotell med butiker vid Centralstationen i Göteborg kan enligt min mening också ses 6

• Sida 7
•  Original

som ett led i strävan att göra stationerna trivsammare både för resenärerna och för personalen och därmed stärkajärnvägens konkurrenskraft.

Jag vill i sammanhanget erinra om att i 1985 års järnvägspolitiska beslut har en långsiktig strategi lagts fast för det fortsatta samarbetet inom SJ-koncernen mellan SJ och dotterbolagen samt mellan de olika dotterbo- lagen. Ett särskilt förvaltningsbolag — AB Swedcarrier — skall fr.o.m. den ljanuari 1986 få samordningsansvaret i koncernen.

l SJ-koncernen ingår i dag AB Tralikrestauranger (TR) som bedriver restaurangrörelse på tåg. färjor och järnvägsstationer samt dessutom ho— tellverksamhet vid Stockholms Central. Enligt detjärnvägspolitiska beslu- tet bör inte SJ:s dotterbolag utan att särskilda skäl föreligger bedriva likartad verksamhet. En utgångspunkt bör i stället vara att kompetens och resultatansvar för ett speciellt verksamhetsområde samlas till ett enda bolag där så är lämpligt.

Frågan om en samordning av hotellverksamheten i koncernen kommer därför att bli föremål för särskilda överväganden i 5115 arbete med att genomföra den nya koncernstrategin. SJ har emellertid bedömt att arbetet med att uppföra hotellet i Göteborg bör möjliggöras redan nu. och jag anser därför att SJ bör ges erforderliga bemyndiganden för att den preliminärt tecknade överenskommelsen skall kunna fullföljas.

För att regeringen skall kunna lämna de begärda bemyndigandena er— fordras riksdagens samtycke dels till den avsedda tomträttsupplåtelsen dels till att SJ får — i enlighet med vad som avtalats — ta upp ett lån hos GDG på 8,8 milj. kr.

Hemställan

Mot denna bakgrund hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att [. medge att för hotellbyggnad vid Centralstationen i Göteborg får upplåtas fast egendom till GDG Biltrafik AB med tomträtt. 2. bemyndiga regeringen att medge att statens järnvägar hos GDG Biltrafik AB för det angivna ändamålet får ta upp ett lån på 8,8 milj. kr.

K. Övriga ändamål

[2] K 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Det meteorologiska observationsnätet tar i anspråk den största delen. ca 25 milj. kr.. av anslaget K 2.. som för innevarande budgetår uppgår till 97 573 000 kr. Vid genomgång av budgeten för 1985/86 har SMHI funnit att kostnaderna för de synoptiska meteorologiska observationerna beräknas överskrida budgeterade medel med 900000 kr. Genom en omprioritering av den interna budgeten har SMHI fört över ytterligare 400000 kr. till observationsnätet. SMHI beräknar således att ytterligare 500000 kr. be— hövs till det meteorologiska observationsnätet och har mot denna bak- grund i en skrivelse till regeringen hemställt om dessa medel.

Prop. 1985/86: 101

• Sida 8
•  Original

Av SMHI:s skrivelse till regeringen framgår att medel saknas till bl.a. Västerås station. Denna ingår i det s.k. synoptiska grundnätet och har tidigare kostnadsfritt skötts av chefen för flygvapnet (CFV). I samband med att CFV kraftigt reducerade sitt observationsprogram har SMHI. med hänsyn till vikten av att observationerna vid stationerna inte upphör. varit tvunget att upprätthålla driften. Detta medför en kostnadsfördyring för SMHI med 120000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag anser att SMHI bör kompenseras för de ökade kostnaderna i samband med övertagandet av den synoptiska observationsstationen i Västerås. Övriga merkostnader för drift av observationsnätet anser jag att SMHI bör klara genom ytterligare omprioriteringar.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Sveriges nwtearolngiska och hydrologiska insti- tut på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 120000 kr.

• Sida 9
•  Original

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Ändring av bemyndigande att sälja staten tillhörig fast egendom

Mitt förslag: Gällande högsta beloppsgräns orn 5milj. kr. för rege- ringens av riksdagen givna bemyndigande att sälja fast egendom, som tillhör staten eller allmänna arvsfonden. slopas. Regeringen skall genom budgetårsvisa redogörelser redovisa för riksdagen de försäljningar som ägt rum 5.

Bakgrunden till och skälen för mitt förslag: Enligt 1809 års regeringsform (77 å) fordrades riksdagens samtycke för försäljning eller annan avhändelse av statens fasta egendom. Sedan år 1942 (prop. 1942: 241, JoU 55, rskr 388) lämnades sådant samtycke i form av generella försäljningsbemyndiganden. Dessa var inledningsvis årliga. men sedan år 1967 har regeringen haft bemyndigande tills vidare att sälja fast egendom. Regeringen har befogen- het att överlämna försäljningsrätten till en central förvaltnings myndighet. År 1967 utverkades också ett speciellt bemyn digande rörande överlåtelse till kommun av mark för samhälls byggnadsändamål (prop. 1967:99 och 100, JoU 23. SU 100. rskr 265, 279).

De sista bemyndigandena på grundval av bestämmelserna i 1809 års regeringsform lämnades av 1971 års riksdag (prop. 1971: 91. FiU 20. rskr 59 samt prop. 1971: 175. FiU 50. rskr 330). Då höjdes värdegränserna för bcmyndigandet och godkändes vissa ändringar i riktlinjerna för förfarandet vid försäljning. l prop. 1971: 91 (5. 3—4) beskrev chefen för finansdeparte- mentet gällande riktlinjer av huvudprincipen för förfarandet på följande sätt:

Prop. 1985/86: 101

• Sida 10
•  Original

Alltjämt gäller i väsentliga delar för det allmänna bemyn digandet de principer beträffande prissättningen som 1942 års riksdag bestämde (prop. 1942: 241, .IoU 1942: 55, rskr 1942: 388). Enligt dessa skall tillses att försälj- ningarna i prishänseende blir så fördelaktiga för staten som möjligt och under full affärsmässighet. Undantag från denna huvudregel får göras vid avhändelse för särskilda expropriationsändamål. där ersättningen även helt får slopas, samt för egnahemsända mål och för komplettering av ofullständiga jordbruk. Vidare får under vissa förutsättningar avsteg göras från huvudregeln vid försäljning av fastighet för bostadsbyggande (prop. 1946 1946: 198. JoU 1946: 22. rskr 1946: 151) och av krononybyggen i 8vsärskilda fall (prop. 1970: 108. SU 1970: 112. rskr 1970: 277). Enligt sist- nämnda riksdagsbeslut har Kungl Maj:t även bemyndigats att under vissa förutsättningar till kommun vederlagsfritt överlåta fast egendom. som kommunen vederlagsfritt överlåtit till staten. I andra fall får statens fasta egendom inte avyttras under saluvärdet. Vid överlåtelse av mark till kom- mun för samhällsbyggnadsändamäl skall priset så långt möjligt bestämmas genom förhandlingar mellan den markförvaltande myndigheten och kom- munen. Enas inte dessa, kan frågan hänskjutas till stats-kommunala mark nämnden. Vid bestämmandet av pris och övriga villkor skall därvid tillses att kommun inte åläggs vidare förpliktelser än sådana som skulle ha kunna komma i fråga, om marken i stället förvärvats genom expropriation.

Efter förslag i proposition 1971: 175 har försäljning genom infordrande av anbud likställts med försäljning genom offentlig auktion. Om tillfreds- ställande pris inte kunnat uppnås genom försäljning på offentlig auktion eller genom anbudsförfarande eller om försäljning i någon av dessa former bedöms som mindre ändamålsenlig. med hänsyn till det ändamål för vilket egendomen är avsedd att användas. får försäljning ske i annan ordning. exempelvis genom förhandlingar med olika spekulanter.

Riksdagens finansutskott har med anledning av en motion i ämnet uttalat (mot. 1977/78: 50. FiU 3) att sociala och humanitära motiv enligt utskottets mening bör tillmätas betydelse. då försäljning av en staten tillhörig fastig- het aktualiseras.

F.n. gäller att regeringen i varje särskilt fall får besluta om försäljning eller byte av staten eller allmänna arvsfonden tillhörig fast egendom om taxeringsvärdet eller,om taxeringsvärde inte är åsatt. egendomens salu- värde uppgår till 5 milj. kr. Riksdagen har (FiU 1981/82: 26. rskr 281) uttalat att inom regeringskansliet borde en översyn göras av gällande bemyndi- gande och riktlinjer med beaktande av bestämmelserna i nu gällande rege- ringsform. I samband med denna översyn fick också övervägas huruvida ett system med särskilda kalenderårsvisa redogörelser för de försäljningar som har skett med stöd av givna bemyndiganden. skall lämnas om de gamla bemyndigandena upphävs.

Enligt min mening är gällande riktlinjer tillräckliga för att ange ramarna för regeringens förfogande över den staten tillhöriga fasta egendomen om gällande beloppsgränser slopas och regeringen får besluta om försäljning eller byte av staten tillhörig fast egendom utan regeringens medgivande i varje särskilt fall. Liksom hittills bör regeringen kunna delegera sin beslu- tanderätt inom de värdegränser som regeringen fastställer för varje sär- skild förvaltningsmyndighet. Vid ett slopande av värdegränserna är det

Prop. 1985/86: 101

• Sida 11
•  Original

lämpligt att regeringen till varje riksmöte lämnar en redogörelse för de försäljningar som har skett. Jag föreslår att en sådan redovisning sker budgetårsvis i anslutning till att budgetpropositionen lämnas till riksdagen och att den avser de försäljningar som har ägt rum under det närmast avslutade budgetåret.

Vad jag nu har sagt bör även avse försäljning av sådan fast egendom som ägs av allmänna arvsfonden.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att -— med ändring i denna del av tidigare lämnade bemyndiganden — medge att regeringen utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall beslutar om försäljning eller byte av staten eller allmänna arvsfon- den tillhörig fast egendom.

Prop. 1985/86: 101

• Sida 12
•  Original

Bilaga—4 Prop. 1985/86: 101

Utbildningsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringens sammanträde den 19 december 1985.

Föredragande: statsrådet Göransson

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 Åttonde huvudtiteln

F. Kulturverksamhet m. m. [1] F 11. Bidrag till svenska riksteatern

1 statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 115 158000 kr. Riksteatern har gjort en framställning om ytterligare medel för budgetåren 1984/85 och 1985/86 till följd av 1985 års avtal. Sedan detta anslag anmäldes i prop. 1984/85: 100 (bil. 10 s. 442) har ytterligare avtal träffats för år 1985. Jag förordar en kompensation som motsvarar löneutvecklingen inom det statligt reglerade avtalsområdet. Med hänvisning härtill förordar jag att anslaget Bidrag till Svenska riksteatern höjs med 3 151000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 3 151000 kr.

[2] F 14. Bidrag till Dramatiska teatern

1 statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 77 239000 kr. Dramatiska teatern har anhållit om ytterligare medel för budgetåren 1984/85 och 1985/86 med hänsyn till kostnadsökningar med anledning av 1985 års löneavtal. Jag förordar en kompensation som motsvarar löneutvecklingen inom det stat- ligt reglerade avtalsområdet. Med hänvisning hänill förordar jag att ansla- get Bidrag till Dramatiska teatern höjs med 2658 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till Dramatiska teatern på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 2658 000 kr.

• Sida 13
•  Original

[3] F 15. Rikskonsertverksamhet

För innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett re- servationsanslag av 51 822 000 kr. Institutet för rikskonserter har nu begärt ytterligare medel för budgetåren 1984/85 och 1985/86 med hänsyn till 1985 års löneavtal. Jag förordar en kompensation som motsvarar löneutveck- lingen inom det statligt reglerade avtalsområdet. Med hänvisning härtill förordarjag att anslaget Rikskonsertverksamhet höjs med 2264 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Rikskonserrverksamlwt på tilläggsbudget 11 till statsbudge- ten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 2 264 000 kr.

G. Massmedier m. m. [4] G 25. Sändningar av finländska televisionsprogram

De svenska och finländska statsministrarna enades våren 1985 att söka få till stånd sändningar av en finländsk TV-kanal från radiosändare i Stor- stockholmsområdet. Regeringen har därefter framlagt förslag (prop. 1985/86:54) om bl.a. en lag om rundradiosändning av finländska televi- sionsprogram. Lagen har antagits av riksdagen (KrU 1985/86: 12. rskr 86).

I propositionen redovisas att rundradiosändningarna avses ske från Nacka-sändaren och täcka samma område som TV 2-sändningarna från denna sändare, dvs. Stockholms län söder om Norrtälje samt vissa delar av Uppsala och Södermanlands län. I propositionen sägs vidare att Sverige har åtagit sig att svara för de tekniska kostnaderna för rundradiosändning- en i Sverige. Riksdagen har inte haft något att erinra mot detta.

Televerket

För att sändningarna skall kunna påbörjas i februari 1986 har en beställd reservsändare för TV 2 omdisponerats till Nacka. För att förbättra mottag- ningsförhållandena i Södertälje bör två s.k. slavsändare installeras där redan från starten.

Investeringskostnaden beräknas till 5.5 milj. kr. Driftskostnaden uppgår till 0,6 milj. kr. under återstoden av budgetåret 1985/86. För budgetåret 1986/87 beräknas driftskostnaden till 1.3 milj. kr. Därvid förutsätts att Finland till Sverige betalar den svenska delen av kostnaden för att dispone- ra överföringskapacitet i radiolänknätet mellan Finland och Sverige. Den- na kostnad uppgår till 1 milj. kr. per år enligt internationell taxa.

Föredragandens överväganden

Enligt de förutsättningar som har överenskommits för planeringen av sändningarna av finländska TV-program bör Sverige stå för de tekniska

Prop. 1985/86: 101

• Sida 14
•  Original

kostnaderna för rundradiosändningen. Kostnaderna bör täckas med stats- medel. I likhet med televerket beräknar jag kostnaderna för återstoden av innevarande budgetår till 6,1 milj. kr.. varav 5,5 milj. kr. utgör ett engångs- belopp för investeringskostnader.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sändningar av finländska televisionsprogram på tilläggs— budget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reserva- tionsanslag av 6100000 kr.

Prop. 1985/86: 101

• Sida 15
•  Original

Bilaga5 Prop. 1985/86: 101

Arbetsmarknadsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985

Föredragande: statsrådet Leijon

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Tionde huvudtiteln

B. Arbetsmarknad m. m. B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet

Av medlen under detta anslag disponerar arbetsmarknadsstyrelsen 37 milj. kr. för bidrag till starta-eget-verksamhet för arbetslösa. Detta motsvarar bidrag till drygt 1000 personer. Under hösten 1985 har ca 800 personer beviljats bidrag.

Ett uppdrag om utvärdering av verksamheten har lämnats till högskolan i Växjö. Denna utvärdering beräknas vara klar vid årsskiftet 1985—1986. Härutöver sammanställer AMS för närvarande en enkät. vilken tillställts samtliga personer som erhållit starta-eget-bidrag sedan starten den 1 juli 1984.

Med hänsyn till att bidraget upplevs som positivt såväl av de arbetssö- kande som av länsarbetsnämnderna anser jag. trots att redovisning av utvärderingarna inte föreligger. det motiverat att ytterligare 10 milj. kr. anslås för en ökning av antalet bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet under budgetåret 1985/86.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Sysselsätmingsskapande åtgärder på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 10000000 kr. '

• Sida 16
•  Original

Bostadsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985

Föredragande: statsrådet Gustafsson

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Elfte huvudtiteln

D. Lantmäteriet D 3. Landskapsinformation

Riksdagen har för budgetåret 1985/86 anvisat 126 841 000 kr. under reserva- tionsanslaget D 3. Landskapsinformation. Statens lantmäteriverk har i en skrivelse till regeringen hemställt att verket kompenseras för den merbe- lastning av engångskaraktär som uppkommer under innevarande budgetår på detta anslag till följd av förordningen (1985: 498) om avräkning av utgifter på statsbudgeten.

Föredragandens överväganden

Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag redogjort för de huvudsakliga förändringarna till följd av den nya förordningen om avräk- ning av utgifter på statsbudgeten. En effekt av den nya förordningen är att. i den mån skulder hänförliga till visst anslag inte har avräknats mot ansla- get för budgetåret 1984/85. dessa måste avräknas mot anslaget för budget- året 1985/86. Därvid kan engångsvis uppstå en bokföringsmässig merbe- 1astning på vissa anslag. Jag beräknar merbelastningen för detta ändamål på anslaget D 3. Landskapsinformation till 515000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till D 3. Landskapsinformation på tilläggsbudget II till stats- budgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 515.000 kr.

• Sida 17
•  Original

Bilaga7 Prop. l985l8621lll

Industridepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985

Föredragande: statsrådet Dahl

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Tolfte huvudtiteln

C. Regional utveckling [1] C 2. Lokaliseringsbidrag m. m.

Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisats ett reservationsanslag av 362 milj. kr.

Över detta anslag anvisas medel till följande ändamål:

— lokaliseringsbidrag beviljade av statens industriverk eller av regeringen efter den ljuli 1984. — offertstöd beviljade efter den ljuli 1985. — lån till privata regionala investmentbolag,

— kapitaltillskott m.m. till Stiftelsen Industricentra. -— viss administration av regionalpolitiskt stöd. — eventuella medel för ombyggnad av outnyttjade bostadslägenheter i Kiruna.

Effekterna av det regionalpolitiska stödet har successivt ökat under de fyra senaste budgetåren. En bidragande orsak härtill är företagens ökade investeringsvilja. Den beräknade sysselsättningsökningen av stöd i sam- band med investeringar (lokaliseringsstöd. investeringsbidrag och offert- stöd) uppgick således under budgetåret 1984/85 till 3200 nya arbetstillfäl- len. Så höga tal har inte uppnåtts sedan mitten av l970-talet. Samtidigt har subventionen per nytt arbetstillfälle sjunkit. Detta beror bl. a. på att sub- ventionen i genomsnitt har minskat i de beslut som har fattats av statens industriverk och regeringen. Tillsammans med sysselsättningsstödet be- räknas den sammanlagda sysselsättningseffekten av det regionalpolitiska stödet till drygt 4000 nya arbetstillfällen under budgetåret 1984/85.

Den största andelen stöd lämnas i form av lokaliseringsstöd. Lokali- seringsstöd består av lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån. Medel för lokaliseringsbidrag som beviljas av statens industriverk eller regeringen anvisas över rubricerade anslag tillsammans med bl.a. medel för offen- stöd. Offertstöd lämnas bl.a. som alternativ till lokaliseringsbidrag när stödet ges en annorlunda utformning.

• Sida 18
•  Original

Efterfrågan på lokaliseringsbidrag har ökat ytterligare på grund av det goda konjukturläget. Sålunda har regeringen och statens industriverk fram till den 1 december 1985 beslutat om lokaliseringsbidrag och offertstöd för tillsammans 211 milj. kr. En bedömning av de ansökningar som f.n. finns hos myndigheterna och av de ytterligare ansökningar som erfarenhetsmäs- sigt kan väntas trnder de närmaste månaderna ger vid handen att det finns ett betydande fortsatt medelsbehov under innevarande budgetår.

I prop. 1984/85: 115 om regional utveckling och utjämning anmälde chc- fen för industridepartcmentet att stödverksamheten. för att kunna planeras långsiktigt, bör bedrivas med samma inriktning och i samma omfattning under fyraårsperioden 1985/86—1988/89.

Innevarande budgetår är det första i denna fyraåriga ramperiod. Det finns därför inte möjlighet att utnyttja konjunkturläget genom att ta i anspråk uppbyggda reservationer, vilket är det normala förfarandet. Mot den bakgrunden bör anslaget engångsvis tillföras 100 milj. kr. för inneva- rande budgetär, varav högst 20 milj. kr. bör få användas som offertstöd.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Lokaliseringsbidrag m.m. på tilläggsbudget II till statsbud- geten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 100000 000 kr.

E. Energi

[2] Höjning av kostnadsramen för vissa oljelagringsanläggningar

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) redovisade i anslagsframställ- ningen för budgetåret 1984/85 en investeringsplan för anläggningar för lagring av råolja och oljeprodukter samt kostnadsramar den 1 juli 1983 jämfört med den 1 juli 1982 för de olika byggprojekten. Av redogörelsen framgår att kostnadsramen för anläggning 101: 1 för motorbrännolja och eldningsolja 1 med hänsyn till den faktiska kostnadsutvecklingen behöver höjas med 260000 kr. till 5260000 kr. i prisläget den 1 juli 1983. ÖEF har vidare i skrivelse den 18 november 1985 hemställt om en höjning av kostnadsramen per den 1 juli 1982 för råoljeanläggning A3 + 83 i Brofjor- den med 3880000 kr. till 222 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1985. Finansie- ringen av prisökningarna kan ske genom omfördelning av befintliga medel under anslaget E 20. Beredskapslagring och industriella åtgärder. vilka tidigare har anvisats för andra anläggningar.

Föredragandens överväganden

Kostnadsramarna för vissa lagringsanläggningar fastställdes i reglerings- brevet för ÖEF för budgetåret 1983/84 och avsåg prisläget den 1 juli 1982. För att slutligt kunna ställa i ordning anläggning 101: 1 för motorbrännolja

• Sida 19
•  Original

och eldningsolja 1 behöver kostnadsramen höjas till 5260 000 kr. i prisläget den 1 juli 1983. Ramen för anläggning A3 + B3 för råolja behöver av samma skäl höjas till 222 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1985. Några ytterligare medel behöver inte anvisas. då ÖEF kan finansiera prisökning- arna genom omfördelning av befintliga medel för anläggningar.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för lagringsanläggningar inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående.

Prop. 1985/86: 101

• Sida 20
•  Original

Civildepartemenet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985

Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Trettonde huvudtiteln

Statlig rationalisering och revision, statistik m.m. B 9. Folk- och bostadsräkningar

Under denna rubrik har på statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisats ett förslagsanslag av 36317000 kr. Statistiska centralbyrån har i anslagsframställningen för 1986/87 och i en särskild skrivelse redovisat att verksamheten med FoB 85 inte kan rymmas inom det anvisade anslaget för budgetåret 1985/86. Statistiska centralbyrån har därför hemställt att anslaget B 9. Folk- och bostadsräkningar ökas med 3,0 milj. kr. Motsvarande besparing beräknas kunna ske under anslaget B 7. Statistiska centralbyrån: Statistik. register och prognoser.

Föredragandens överväganden

I årets budgetproposition (1984/85: 100. bil. 15, s. 51) bedömdes det, med utgångspunkt i vad som framkom under budgetarbetet. som möjligt att skjuta på vissa kostnader för FoB 85 till senare budgetår.

Därför reducerades anslaget för FoB 85 för budgetåret 1985/86 med 4.0 milj. kr. i förhållande till kalkylen i statistiska centralbyråns anslagsfram- ställning för detta budgetår. Åtgärden syftade till att minska risken för sådana sysselsättningsproblem vid statistiska centralbyrån, som kan kom- ma att föranledas av den nedgång i intermittenta undersökningar, som beräknas ske under senare hälften av 1980-talet.

Statistiska centralbyrån har vid en närmare genomgång av verksamhe- ten för budgetåret 1985/86 bedömt att en anpassning av verksamheten till den nuvarande anslagsnivån skulle innebära att registreringen och bearbet- ningen av inkomna svarsblanketter skulle behöva förskjutas knappt ett år. Statistiska centralbyrån har därför genom tillfälliga neddragningar m.m. i den löpande statistiken skapat ett utrymme på 3,0 milj. kr. som kan utnyttjas för verksamheten med FoB 85.

Prop. 1985/86: 101

• Sida 21
•  Original

Mot denna bakgrund avser jag senare denna dag föreslå regeringen att sätta 3,0 milj. kr. av anvisade medel under anslaget B 7. Statistiska central- byrån: Statistik. register och prognoscr till regeringens disposition.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Folk- och bostadsräkningar på tilläggsbudget II till stats- budgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 3000 000 kr.

Prop. 1985/86:10]

• Sida 22
•  Original

Förteckning

över av regeringen hos riksdagen i prop 1985/86: 101 begärda anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Statsutgifter

F7

F11 F14 F15 025

BS

DS

CZ

B9

II. Justitiedepartemenret

Allmännna advokatbyråer: Rörelsekapital

VI. Kommimikatiunxdepartememet

Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologis- ka institut, reservationsanslag

Vlll . Utbildningsdepartementet

Bidrag till Svenska riksteatern. reservationsanslag Bidrag till Dramatiska teatern, reservationsanslag Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag Sändningar av finländska televi sionsprogram. resarva tionsanslag

4 694000

120000

3151000 2658000 2264000

6100000

[0000000

515000

100000000

3000000 132502000

• Sida 24
•  Original