med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Regeringens proposition Ör

1985/86: 101 Y

med förslag om tilläggsbudget II till Pro

statsbudgeten för budgetåret 1985/86 1985/86: 101

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 december 1985. På regeringens vägnar

Olof Palme

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till ca 133 milj. kr. De största anslagen föreslås gå till rörelsekapital för de allmänna advokatbyråerna, kostnader för nya löneavtal för Svenska riksteatern, Dramatiska teatern och Rikskonserter, kostnader för sändningar av finländska televisionsprogram samt till sysselsättningsskapande åtgärder och lokaliseringsbidrag. Dessutom föreslås att SJ får upplåta mark med tomträtt i Göteborg samt ändring av regeringens bemyndigande vid försäljning av staten tillhörig fast egendom.

I Riksdagen 1985/86. I saml. Nr I01

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985 Prop. 1985/86: 101

Närvarande: statsrådet Palme, ordförande, statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist

Föredragande: statsråden Feldt, Wickbom, Hulterström, Göransson, Leijon, Gustafsson, Dahl, Holmberg

Proposition med förslag om tilläggsbudget II till

statsbudgeten för budgetåret 1985/86.

Statsrådet Feldt anför:

De anslag som riksdagen har anvisat sedan statsbudgeten för budgetåret 1985/86 fastställdes har uppförts på tilläggsbudget I (FiU 1985/86:9). De ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas och andra frågor som bör tas upp i detta sammanhang bör sammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggsbudget Il till statsbudgeten för budgetåret 1985/86. Denna proposition bör föreläggas riksdagen nu. Skulle anslagsframställningar därutöver på tilläggsbudget för innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga bör dessa föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.

Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Feldt avslutar:

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att besluta om anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för

budgetåret 1985/86 och vidta övriga åtgärder i enlighet med de

förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragandena lagt fram.

Regeringen beslutar att de anföranden som redovisas i underprotokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagor 1—9.

ta

Bilaga I Prop. 1985/86: 101

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985

Föredragande: statsrådet Wickbom

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för

budgetåret 1985/86

Andra huvudtiteln

F. Rättshjälp m. m.

F 7. Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapital

Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för innevarande budgetår.

Föredragandens överväganden Vid min anmälan tidigare denna dag av anslaget F 3. Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet har jag redovisat bl. a. den dåliga lönsamheten vid vissa allmänna advokatbyråer och den höjning av den rörliga krediten i riksgäldskontoret som detta har föranlett.

Domstolsverket har i en skrivelse till regeringen den 9 augusti 1985 överlämnat en promemoria med förslag rörande balanserade vinster och förluster samt statskapital vid de allmänna advokatbyråerna.

Vid den finansiella rekonstruktionen av de allmänna advokatbyråerna år 1980 (jfr prop. 1979/80:100 bil. 5 s. 97-128, JuU 35, rskr 296 och prop. 1979/80:101 bil. 1, JuU 36, rskr 297) tillsköts anslagsmedel (statskapital) för att finansiera byråernas rörelsekapital. Det förutsattes då att väsentliga volymförändringar skulle medföra ytterligare tillskott resp. återbetalning av statskapital. Som en följd av att sådana åtgärder inte har vidtagits sedan dess har vissa byråer fått finansiera en volymökning med den rörliga kredit. som byråerna disponerar hos riksgäldskontoret.

Andra byråer som har skurit ner sin verksamhet har frigjort likvida medel i form av fordringar på riksgäldskontoret. Krediterna och fordringarna ger upphov till räntekostnader resp. ränteintäkter som påverkar byråernas resultat.

I domstolsverkets promemoria föreslås att de byråer som har ökat eller minskat sin verksamhetsvolym till en viss nivå skall få ett tillskott av resp. återbetala statskapital. Följande byråer berörs:

Tillskott av statskapital Prop. 1985/86: 101 Östra allmänna advokatbyrån i Stockholm 108 900 kr. Allmänna advokatbyrån i Jönköping 515 700 kr. Allmänna advokatbyrån i Helsingborg 141700 kr. Allmänna advokatbyrån i Örebro 402 000 kr. Allmänna advokatbyrån i Umeå 309 800 kr.

Återbetalning av statskapital Södra allmänna advokatbyrån i Stockholm 758000 kr. Allmänna advokatbyrån i Linköping 132 400 kr. Allmänna advokatbyrån i Växjö 234 900 kr. Allmänna advokatbyrån i Karlskrona 29800 kr. Allmänna advokatbyrån i Malmö 213 600 kr. Allmänna advokatbyrån i Göteborg 534 200 kr.

Allmänna advokatbyrån i Östersund 20700 kr.

Domstolsverket föreslår vidare att byråerna i Växjö och Östersund åläggs betala ytterligare 54 746 kr. resp. 5 800 kr. som motsvarar värdesäkring av det återbetalade kapitalet.

Balanserade vinster och förluster snedvrider intäkts- och kostnadsbilden vid byråerna eftersom vinster i huvudsak motsvaras av fordringar på riksgäldskontoret och förluster finansieras med den rörliga krediten. Detta förhållande ger upphov till intäkts- resp. kostnadsräntor som påverkar såväl byråernas resultat som deras behov av rörlig kredit.

Domstolsverket föreslår att sådana byråer där rekonstruktionsåtgärder har vidtagits tilldelas anslagsmedel för att täcka äldre förluster. En sådan åtgärd minskar även behovet av rörlig kredit. Verket föreslår vidare att balanserade vinstmedel inbetalas till staten från två byråer.

Tilldelning av anslagsmedel Södra allmänna advokatbyrån i Stockholm 3516 360 kr. Allmänna advokatbyrån i Norrköping 842 766 kr. Allmänna advokatbyrån i Kalmar 713825 kr. Allmänna advokatbyrån i Vänersborg 1077 346 kr. Allmänna advokatbyrån i Luleå 309745 kr.

Inbetalning av vinstmedel Allmänna advokatbyrån i Växjö 317451 kr.

Allmänna advokatbyrån i Östersund 942718 kr.

En hopsummering av de transaktioner som har föreslagits ger ett nettobehov av anslagsmedel på 4694 000 kr.

Domstolsverkets promemoria har remissbehandlats. Förslagen har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av de flesta remissinstanser. Endast två remissinstanser, allmänna advokatbyrån i Växjö och Sveriges advokatsamfund, avstyrker helt.

För egen del är jag, som framgår av min anmälan till 1986 års budgetpro- Prop. 1985/86: 101

position, mycket oroad av den dåliga lönsamheten vid de allmänna advokatbyråerna. Det är angeläget att åtgärder vidtas både för att minska kostnaderna och för att öka intäkterna. Mot bakgrund av minskningen av samhällets rättshjälp — en minskning som inte minst har drabbat de allmänna advokatbyråerna — ser jag det som naturligt att en viss finansiell rekonstruktion åter aktualiseras. Domstolsverkets förslag, som är ägnat att minska kapitalkostnaderna, har fått ett gynnsamt mottagande. Det är angeläget att det kan genomföras så snart som möjligt. Jag förordar därför att ett särskilt anslag, Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapital, förs upp i statsbudgeten för innevarande budgetår och att medel anvisas motsvarande det nettobehov som jag nyss har redovisat, dvs. 4694 000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapital på tilläggsbudget

I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett anslag av

4694 000 kr.

tl Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 101

Bilaga 2 Prop. 1985/86: 101

Kommunikationsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985

Föredragande: statsrådet Hulterström

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Sjätte huvudtiteln

D. Järnvägar

[1] Hotell vid Centralstationen i Göteborg

I en skrivelse till regeringen den 7 november 1985 har statens järnvägar (SJ) meddelat att verket, under förutsättning av regeringens godkännande, träffat en överenskommelse med sitt dotterbolag GDG Biltrafik AB (GDG) om upplåtelse till GDG av viss fast egendom med tomträtt. Syftet med avtalet är att GDG skall bygga ett hotell vid Centralstationen i Göteborg.

Enligt överenskommelsen beräknas GDG kunna tillträda fastigheten under år 1987 och hotellet stå färdigt den I mars 1989. För att SJ skall kunna ställa marken till förfogande fordras att SJ först river vissa anläggningar och bygger ersättningsanläggningar för bl.a. administration och resgodshantering. Som motprestation för detta arbete skall GDG erlägga till SJ 14,2 milj. kr. Vidare skall GDG för bl.a. tidigareläggning av standard- och miljöförbättrande åtgärder i ersättningsanläggningarna ge SJ ett lån på 8,8 milj. kr. mot revers. Sammanlagt skall därmed GDG erlägga 23 milj. kr. till SJ. Lånet skall med ränta avräknas mot den årliga tomträttsavgäld på 2,1 milj. kr. som GDG enligt överenskommelsen skall erlägga från den 1 mars 1989 fram till den I mars 2002.

SJ hemställer mot denna bakgrund att regeringen godkänner överenskommelsen som SJ träffat med GDG och medger SJ dels utfärda en revers på 8.8 milj. kr. till bolaget, dels utnyttja 23 milj. kr. i erforderlig utsträckning för ersättningsanläggningar och rivningsarbeten.

Föredragandens överväganden Enligt riktlinjerna i riksdagens järnvägspolitiska beslut våren 1985 bör SJ:s större stationer kunna utvecklas till centra för andra transportmedel och erbjuda annan service än den rent trafikmedelsanknutna (prop. 1984/85: 114, TU 22, rskr 348). SJ:s förslag att möjliggöra ett hotell med butiker vid Centralstationen i Göteborg kan enligt min mening också ses 6

som ett led i strävan att göra stationerna trivsammare både för resenärerna Prop. 1985/86: 101

och för personalen och därmed stärka järnvägens konkurrenskraft.

Jag vill i sammanhanget erinra om att i 1985 års järnvägspolitiska beslut har en långsiktig strategi lagts fast för det fortsatta samarbetet inom

SJ-koncernen mellan SJ och dotterbolagen samt mellan de olika dotterbo-

lagen. Ett särskilt förvaltningsbolag -— AB Swedcarrier — skall fr. o. m.

den I januari 1986 få samordningsansvaret i koncernen. I SI-koncernen ingår i dag AB Trafikrestauranger (TR) som bedriver

restaurangrörelse på tåg, färjor och järnvägsstationer samt dessutom ho-

tellverksamhet vid Stockholms Central. Enligt det järnvägspolitiska beslu-

tet bör inte SJ:s dotterbolag utan att särskilda skäl föreligger bedriva likartad verksamhet. En utgångspunkt bör i stället vara att kompetens och resultatansvar för ett speciellt verksamhetsområde samlas till ett enda

bolag där så är lämpligt.

Frågan om en samordning av hotellverksamheten i koncernen kommer därför att bli föremål för särskilda överväganden i SJ:s arbete med att genomföra den nya koncernstrategin. SJ har emellertid bedömt att arbetet med att uppföra hotellet i Göteborg bör möjliggöras redan nu, och jag anser därför att SJ bör ges erforderliga bemyndiganden för att den preliminärt tecknade överenskommelsen skall kunna fullföljas.

För att regeringen skall kunna lämna de begärda bemyndigandena erfordras riksdagens samtycke dels till den avsedda tomträttsupplåtelsen

dels till att SJ får — i enlighet med vad som avtalats — ta upp ett lån hos GDG på 8,8 milj. kr.

Hemställan Mot denna bakgrund hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att för hotellbyggnad vid Centralstationen i Göteborg får upplåtas fast egendom till GDG Biltrafik AB med tomträtt,

2. bemyndiga regeringen att medge att statens järnvägar hos

GDG Biltrafik AB för det angivna ändamålet får ta upp ett lån på 8,8

milj. kr.

K. Övriga ändamål

[2] K 2. Bidrag till Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut

Det meteorologiska observationsnätet tar i anspråk den största delen, ca

25 milj. kr., av anslaget K 2., som för innevarande budgetår uppgår till

97 573 000 kr. Vid genomgång av budgeten för 1985/86 har SMHI funnit att kostnaderna för de synoptiska meteorologiska observationerna beräknas

överskrida budgeterade medel med 900060 kr. Genom en omprioritering

av den interna budgeten har SMHI fört över ytterligare 400000 kr. till observationsnätet. SMHI beräknar således att ytterligare 500000 kr. behövs till det meteorologiska observationsnätet och har mot denna bakgrund i en skrivelse till regeringen hemställt om dessa medel.

Av SMHI:s skrivelse till regeringen framgår att medel saknas till bl. a. Prop. 1985/86: 101

Västerås station. Denna ingår i det s.k. synoptiska grundnätet och har

tidigare kostnadsfritt skötts av chefen för flygvapnet (CFV). I samband med att CFV kraftigt reducerade sitt observationsprogram har SMHI, med hänsyn till vikten av att observationerna vid stationerna inte upphör, varit

tvunget att upprätthålla driften. Detta medför en kostnadsfördyring för SMHI med 120000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag anser att SMHI bör kompenseras för de ökade kostnaderna i samband med övertagandet av den synoptiska observationsstationen i Västerås.

Övriga merkostnader för drift av observationsnätet anser jag att SMHI bör

klara genom ytterligare omprioriteringar.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

anvisa ett reservationsanslag på 120000 kr.

Bilaga 3 Prop. 1985/86: 101

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för

budgetåret 1985/86

Ändring av bemyndigande att sälja staten tillhörig fast egendom

Mitt förslag: Gällande högsta beloppsgräns om 5 milj. kr. för regeringens av riksdagen givna bemyndigande att sälja fast egendom, som tillhör staten eller allmänna arvsfonden, slopas. Regeringen skall genom budgetårsvisa redogörelser redovisa för riksdagen de försäljningar som ägt rum 5.

Bakgrunden till och skälen för mitt förslag: Enligt 1809 års regeringsform (77 §) fordrades riksdagens samtycke för försäljning eller annan avhändelse av statens fasta egendom. Sedan år 1942 (prop. 1942: 241, JoU 55, rskr 388) lämnades sådant samtycke i form av generella försäljningsbemyndiganden. Dessa var inledningsvis årliga, men sedan år 1967 har regeringen haft bemyndigande tills vidare att sälja fast egendom. Regeringen har befogenhet att överlämna försäljningsrätten till en central förvaltnings myndighet. År 1967 utverkades också ett speciellt bemyn digande rörande överlåtelse till kommun av mark för samhälls byggnadsändamål (prop. 1967:99 och 100, JoU 23, SU 100, rskr 265, 279).

De sista bemyndigandena på grundval av bestämmelserna i 1809 års regeringsform lämnades av 1971 års riksdag (prop. 1971:91, FiU 20, rskr 59 samt prop. 1971: 175, FiU 50, rskr 330). Då höjdes värdegränserna för bemyndigandet och godkändes vissa ändringar i riktlinjerna för förfarandet vid försäljning. I prop. 1971:91 (s. 3—4) beskrev chefen för finansdepartementet gällande riktlinjer av huvudprincipen för förfarandet på följande sätt;

principer beträffande prissättningen som 1942 års riksdag bestämde (prop. 1942: 241, JoU 1942: 55, rskr 1942: 388). Enligt dessa skall tillses att försäljningarna i prishänseende blir så fördelaktiga för staten som möjligt och under full affärsmässighet. Undantag från denna huvudregel får göras vid

avhändelse för särskilda expropriationsändamål, där ersättningen även helt får slopas, samt för egnahemsända mål och för komplettering av

ofullständiga jordbruk. Vidare får under vissa förutsättningar avsteg göras från huvudregeln vid försäljning av fastighet för bostadsbyggande (prop. 1946 1946:198, JoU 1946:22, rskr 1946:151) och av krononybyggen i

8vsärskilda fall (prop. 1970: 108, SU 1970: 112, rskr 1970: 277). Enligt sistnämnda riksdagsbeslut har Kungl Maj:t även bemyndigats att under vissa förutsättningar till kommun vederlagsfritt överlåta fast egendom, som

kommunen vederlagsfritt överlåtit till staten. I andra fall får statens fasta egendom inte avyttras under saluvärdet. Vid överlåtelse av mark till kommun för samhällsbyggnadsändamål skall priset så långt möjligt bestämmas genom förhandlingar mellan den markförvaltande myndigheten och kommunen. Enas inte dessa, kan frågan hänskjutas till stats-kommunala mark

nämnden. Vid bestämmandet av pris och övriga villkor skall därvid tillses

att kommun inte åläggs vidare förpliktelser än sådana som skulle ha kunna komma i fråga, om marken i stället förvärvats genom expropriation.

Efter förslag i proposition 1971: 175 har försäljning genom infordrande av anbud likställts med försäljning genom offentlig auktion. Om tillfreds-

ställande pris inte kunnat uppnås genom försäljning på offentlig auktion

eller genom anbudsförfarande eller om försäljning i någon av dessa former

bedöms som mindre ändamålsenlig, med hänsyn till det ändamäl för vilket

egendomen är avsedd att användas, får försäljning ske i annan ordning, exempelvis genom förhandlingar med olika spekulanter.

Riksdagens finansutskott har med anledning av en motion i ämnet uttalat

(mot. 1977/78: 50, FiU 3) att sociala och humanitära motiv enligt utskottets

mening bör tillmätas betydelse, då försäljning av en staten tillhörig fastighet aktualiseras.

F.n. gäller att regeringen i varje särskilt fall får besluta om försäljning

eller byte av staten eller allmänna arvsfonden tillhörig fast egendom om taxeringsvärdet eller, om taxeringsvärde inte är åsatt, egendomens salu-

värde uppgår till 5 milj. kr. Riksdagen har (FiU 1981/82: 26. rskr 281) uttalat

att inom regeringskansliet borde en översyn göras av gällande bemyndigande och riktlinjer med beaktande av bestämmelserna i nu gällande rege-

ringsform. I samband med denna översyn fick också övervägas huruvida ett system med särskilda kalenderårsvisa redogörelser för de försäljningar som har skett med stöd av givna bemyndiganden, skall lämnas om de gamla bemyndigandena upphävs. Enligt min mening är gällande riktlinjer tillräckliga för att ange ramarna

för regeringens förfogande över den staten tillhöriga fasta egendomen om

gällande beloppsgränser slopas och regeringen får besluta om försäljning eller byte av staten tillhörig fast egendom utan regeringens medgivande i varje särskilt fall. Liksom hittills bör regeringen kunna delegera sin beslutanderätt inom de värdegränser som regeringen fastställer för varje särskild förvaltningsmyndighet. Vid ett slopande av värdegränserna är det

lämpligt att regeringen till varje riksmöte lärhhar en redogörelse för de Prop. 1985/86: 101

försäljningar som har skett. Jag föreslår att en sådan redovisning sker

budgetårsvis i anslutning till att budgetpropositionen lämnas till riksdagen och att den avser de försäljningar som har ägt rum under det närmast

avslutade budgetåret. Vad jag nu har sagt bör även avse försäljning av sådan fast egendom som

ägs av allmänna arvsfonden.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att — med ändring i denna del av tidigare lämnade bemyndiganden

— medge att regeringen utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall

beslutar om försäljning eller byte av staten eller allmänna arvsfon-

den tillhörig fast egendom.

Bilaga 4 Prop. 1985/86: 101

Utbildningsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringens sammanträde den 19 december 1985.

Föredragande: statsrådet Göransson

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Åttonde huvudtiteln

F. Kulturverksamhet m. m.

[1] F tU. Bidrag till svenska riksteatern

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 115 158 000 kr. Riksteatern har gjort en framställning om ytterligare raedel för budgetåren 1984/85 och 1985/86 till följd av 1985 års avtal. Sedan detta anslag anmäldes i prop. 1984/85: 100 (bil. 10 s. 442) har ytterligare avtal träffats för år 1985. Jag förordar en kompensation som motsvarar löneutvecklingen inom det statligt reglerade avtalsområdet. Med hänvisning härtill förordar jag att anslaget Bidrag till Svenska riksteatern höjs med 3 151 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget IT till

statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag

av 3151 000 kr.

[2] F 14. Bidrag till Dramatiska teatern

I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 77 239000 kr. Dramatiska teatern har anhållit om ytterligare medel för budgetåren 1984/85 och 1985/86 med hänsyn till kostnadsökningar med anledning av 1985 års löneavtal. Jag förordar en kompensation som motsvarar löneutvecklingen inom det statligt reglerade avtalsområdet. Med hänvisning härtill förordar jag att anslaget Bidrag till Dramatiska teatern höjs med 2 658 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Dramatiska teatern på tilläggsbudget II till

statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag

av 2658 000 kr.

[3] F 15. Rikskonsertverksamhet Prop. 1985/86: 101

För innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservattonsanslag av 51822 000 kr. Institutet för rikskonserter har nu begärt ytterligare medel för budgetåren 1984/85 och 1985/86 med hänsyn till 1985 års löneavtal. Jag förordar en kompensation som motsvarar löneutvecklingen inom det statligt reglerade avtalsområdet. Med hänvisning härtill förordar jag att anslaget Rikskonsertverksamhet höjs med 2 264 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Rikskonsertverksamhet på tilläggsbudget I till statsbudge-

ten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 2264 000

kr.

G. Massmedier m. m.

[4] G 25. Sändningar av finländska televisionsprogram

De svenska och finländska statsministrarna enades våren 1985 att söka få till stånd sändningar av en finländsk TV-kanal från radiosändare i Storstockholmsområdet. Regeringen har därefter framlagt förslag (prop. 1985/86: 54) om bl.a. en lag om rundradiosändning av finländska televisionsprogram. Lagen har antagits av riksdagen (KrU 1985/86:12, rskr 86).

I propositionen redovisas att rundradiosändningarna avses ske från Nacka-sändaren och täcka samma område som TV 2-sändningarna från denna sändare, dvs. Stockholms län söder om Norrtälje samt vissa delar av Uppsala och Södermanlands län. I propositionen sägs vidare att Sverige har åtagit sig att svara för de tekniska kostnaderna för rundradiosändningen i Sverige. Riksdagen har inte haft något att erinra mot detta.

Televerket För att sändningarna skall kunna påbörjas i februari 1986 har en beställd reservsändare för TV 2 omdisponerats till Nacka. För att förbättra mottagningsförhållandena i Södertälje bör två s.k. slavsändare installeras där redan från starten.

Investeringskostnaden beräknas till 5,5 milj. kr. Driftskostnaden uppgår till 0,6 milj. kr. under återstoden av budgetåret 1985/86. För budgetåret 1986/87 beräknas driftskostnaden till 1,3 milj. kr. Därvid förutsätts att Finland till Sverige betalar den svenska delen av kostnaden för att disponera överföringskapacitet i radiolänknätet mellan Finland och Sverige. Denna kostnad uppgår till I milj. kr. per år enligt internationell taxa.

Föredragandens överväganden Enligt de förutsättningar som har överenskommits för planeringen av sändningarna av finländska TV-program bör Sverige stå för de tekniska

kostnaderna för rundradiosändningen. Kostnaderna bör täckas med stats- Prop. 1985/86: 101 medel. I likhet med televerket beräknar jag kostnaderna för återstoden av innevarande budgetår till 6, I milj. kr., varav 5,5 milj. kr. utgör ett engångs-

belopp för investeringskostnader.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sändningar av finländska televisionsprogram på tilläggs-

budget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reserva-

tionsanslag av 6 100 000 kr.

Bilaga 5 Prop. 1985/86: 101

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985

Föredragande: statsrådet Leijon

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för

budgetåret 1985/86

Tionde huvudtiteln

B. Arbetsmarknad m. m.

B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet Av medlen under detta anslag disponerar arbetsmarknadsstyrelsen 37 milj. kr. för bidrag till starta-eget-verksamhet för arbetslösa. Detta motsvarar bidrag till drygt 1000 personer. Under hösten 1985 har ca 800 personer beviljats bidrag.

Ett uppdrag om utvärdering av verksamheten har lämnats till högskolan i Växjö. Denna utvärdering beräknas vara klar vid årsskiftet 1985— 1986. Härutöver sammanställer AMS för närvarande en enkät, vilken tillställts samtliga personer som erhållit starta-eget-bidrag sedan starten den 1 juli 1984.

Med hänsyn till att bidraget upplevs som positivt såväl av de arbetssökande som av länsarbetsnämnderna anser jag, trots att redovisning av utvärderingarna inte föreligger, det motiverat att ytterligare 10 milj. kr. anslås för en ökning av antalet bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet under budgetåret 1985/86.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget II till

statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag

av 10.000 000 kr. |

Bilaga 6 Prop. 1985/86: 101

Bostadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985

Föredragande: statsrådet Gustafsson

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Elfte huvudtiteln

D. Lantmäteriet

D 3. Landskapsinformation

Riksdagen har för budgetåret 1985/86 anvisat 126 841 000 kr. under reservationsanslaget D 3. Landskapsinformation. Statens lant mäteriverk har i en skrivelse till regeringen hemställt att verket kompenseras för den merbelastning av engångskaraktär som uppkommer under innevarande budgetår

på detta anslag till följd av förordningen (1985:498) om avräkning av utgifter på statsbudgeten.

Föredragandens överväganden Chefen för finansdepartementet har tidigare denna dag redogjort för de huvudsakliga förändringarna till följd av den nya förordningen om avräk-

ning av utgifter på statsbudgeten. En effekt av den nya förordningen är att,

i den mån skulder hänförliga till visst anslag inte har avräknats mot anslaget för budgetåret 1984/85, dessa måste avräknas mot anslaget för budgetåret 1985/86. Därvid kan engångsvis uppstå en bokföringsmässig merbelastning på vissa anslag. Jag beräknar merbelastningen för detta ändamål

på anslaget D 3. Landskapsinformation till 515 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till D 3. Landskapsinformation på tilläggsbudget Il till statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av

515 000 kr.

Bilaga 7 Prop. 1985/86: 101

Industridepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985

Föredragande: statsrådet Dahl

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för

budgetåret 1985/86

Tolfte huvudtiteln

C. Regional utveckling

[1] C 2. Lokaliseringsbidrag m. m.

Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisats ett reservationsanslag av 362 milj. kr.

Över detta anslag anvisas medel till följande ändamål: — lokaliseringsbidrag beviljade av statens industriverk eller av regeringen

efter den 1 juli 1984,

— offertstöd beviljade efter den 1 juli 1985, — lån till privata regionala investmentbolag,

— kapitaltillskott m. m. till Stiftelsen Industricentra,

— viss administration av regionalpolitiskt stöd,

— eventuella medel för ombyggnad av outnyttjade bostadslägenheter i Kiruna.

Effekterna av det regionalpolitiska stödet har successivt ökat under de fyra senaste budgetåren. En bidragande orsak härtill är företagens ökade investeringsvilja. Den beräknade sysselsättningsökningen av stöd i samband med investeringar (lokaliseringsstöd, investeringsbidrag och offert-

stöd) uppgick således under budgetåret 1984/85 till 3 200 nya arbetstillfällen. Så höga tal har inte uppnåtts sedan mitten av 1970-talet. Samtidigt har subventionen per nytt arbetstillfälle sjunkit. Detta beror bl.a. på att subventionen i genomsnitt har minskat i de beslut som har fattats av statens

industriverk och regeringen. Tillsammans med sysselsättningsstödet be-

räknas den sammanlagda sysselsättningseffekten av det regionalpolitiska stödet till drygt 4000 nya arbetstillfällen under budgetåret 1984/85. Den största andelen stöd lämnas i form av lokaliseringsstöd. Lokaliseringsstöd består av lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån. Medel för

lokaliseringsbidrag som beviljas av statens industriverk eller regeringen anvisas över rubricerade anslag tillsammans med bl. a. medel för offertstöd. Offertstöd lämnas bl.a. som alternativ till lokaliseringsbidrag när stödet ges en annorlunda utformning. 17

Efterfrågan på lokaliseringsbidrag har ökat ytterligare på grund av det Prop. 1985/86: 101 goda konjukturläget. Sålunda har regeringen och statens industriverk fram till den I december 1985 beslutat om lokaliseringsbidrag och offertstöd för tillsammans 211 milj. kr. En bedömning av de ansökningar som f.n. finns hos myndigheterna och av de ytterligare ansökningar som erfarenhetsmässigt kan väntas under de närmaste månaderna ger vid handen att det finns ett betydande fortsatt medelsbehov under innevarande budgetår.

I prop. 1984/85: 115 om regional utveckling och utjämning anmälde chefen för industridepartementet att stödverksamheten, för att kunna planeras långsiktigt, bör bedrivas med samma inriktning och i samma omfattning under fyraårsperioden 1985/86— 1988/89.

Innevarande budgetår är det första i denna fyraåriga ramperiod. Det finns därför inte möjlighet att utnyttja konjunkturläget genom att ta i anspråk uppbyggda reservationer, vilket är det normala förfarandet. Mot den bakgrunden bör anslaget engångsvis tillföras 100 milj. kr. för innevarande budgetår, varav högst 20 milj. kr. bör få användas som offertstöd.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokaliseringsbidrag m.m. på tilläggsbudget II till statsbud-

geten för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av

100.000 000 kr.

E. Energi

[2] Höjning av kostnadsramen för vissa oljelagringsanläggningar

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) redovisade i anslagsframställningen för budgetåret 1984/85 en investeringsplan för anläggningar för lagring av råolja och oljeprodukter samt kostnadsramar den 1 juli 1983 jämfört med den 1 juli 1982 för de olika byggprojekten. Av redogörelsen framgår att kostnadsramen för anläggning 101:1 för motorbrännolja och eldningsolja 1 med hänsyn till den faktiska kostnadsutvecklingen behöver höjas med 260 000 kr. till 5260 000 kr. i prisläget den 1 juli 1983. ÖEF har vidare i skrivelse den 18 november 1985 hemställt om en höjning av kostnadsramen per den 1 juli 1982 för råoljeanläggning A3 + B3 i Brofjorden med 3 880 000 kr. till 222 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1985. Finansieringen av prisökningarna kan ske genom omfördelning av befintliga medel under anslaget E 20. Beredskapslagring och industriella åtgärder, vilka tidigare har anvisats för andra anläggningar.

Föredragandens överväganden Kostnadsramarna för vissa lagringsanläggningar fastställdes i regleringsbrevet för ÖEF för budgetåret 1983/84 och avsåg prisläget den 1 juli 1982. För att slutligt kunna ställa i ordning anläggning 101: I för motorbrännolja

och eldningsolja I behöver kostnadsramen höjas till 5260 000 kr. i prisläget Prop. 1985/86: 101

den 1 juli 1983. Ramen för anläggning A3 + B3 för råolja behöver av samma skäl höjas till 222 milj. kr. i prisläget den 1 juli 1985. Några ytterligare medel behöver inte anvisas, då ÖEF kan finansiera prisökningarna genom omfördelning av befintliga medel för anläggningar.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för lagringsanläggningar inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående.

Bilaga 8 Prop. 1985/86: 101

Civildepartemenet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 december 1985

Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för

budgetåret 1985/86

Trettonde huvudtiteln

Statlig rationalisering och revision, statistik m. m.

B 9. Folk- och bostadsräkningar

Under denna rubrik har på statsbudgeten för budgetåret 1985/86 anvisats ett förslagsanslag av 36317 000 kr. Statistiska centralbyrån har i anslagsframställningen för 1986/87 och i en särskild skrivelse redovisat att verksamheten med FoB 85 inte kan rymmas inom det anvisade anslaget för budgetåret 1985/86. Statistiska centralbyrån har därför hemställt att anslaget B 9. Folk- och bostadsräkningar ökas med 3,0 milj. kr. Motsvarande besparing beräknas kunna ske under anslaget B 7. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser.

Föredragandens överväganden I årets budgetproposition (1984/85: 100, bil. 15, s. 51) bedömdes det, med utgångspunkt i vad som framkom under budgetarbetet, som möjligt att skjuta på vissa kostnader för FoB 85 till senare budgetår.

Därför reducerades anslaget för FoB 85 för budgetåret 1985/86 med 4,0 milj. kr. i förhållande till kalkylen i statistiska centralbyråns anslagsframställning för detta budgetår. Åtgärden syftade till att minska risken för sådana sysselsättningsproblem vid statistiska centralbyrån, som kan komma att föranledas av den nedgång i intermittenta undersökningar, som beräknas ske under senare hälften av 1980-talet.

Statistiska centralbyrån har vid en närmare genomgång av verksamheten för budgetåret 1985/86 bedömt att en anpassning av verksamheten till den nuvarande anslagsnivån skulle innebära att registreringen och bearbetningen av inkomna svarsblanketter skulle behöva förskjutas knappt ett år. Statistiska centralbyrån har därför genom tillfälliga neddragningar m.m. i den löpande statistiken skapat ett utrymme på 3,0 milj. kr. som kan utnyttjas för verksamheten med FoB 85. 20

Mot denna bakgrund avser jag senare denna dag föreslå regeringen att Prop . 1985/86: 101

sätta 3,0 milj. kr. av anvisade medel under anslaget B 7. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser till regeringens disposition.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Folk- och bostadsräkningar på tilläggsbudget II till stats-

budgeten för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av

3 000 000 kr.

Bilaga 9 Prop. 1985/86: 101

Förteckning över av regeringen hos riksdagen i prop 1985/86: 101 begärda anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1985/86

Statsutgifter

I. Justitiedepartementet

F7 Allmännna advokatbyråer: Rörelsekapital 4694 000

VI. Kommunikationsdepartementet

Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologis-

ka institut, reservationsanslag 120 000

VII. Utbildningsdepartementet

G25 Sändningar av finländska televi stonsprogram,

reserva tionsanslag 6 100000

X. Arbetsmarknadsdepartementet BS Sysselsättningsskapande åtgärder, reservationsan-

slag 10000 000

XI. Bostadsdepartementet D3 Landskapsinformation, reservationsanslag 515000

XII. Industridepartementet C2 Lokaliseringsbidrag m.m., reservationsanslag 100 000 000

XIII. Civildepartementet B9 Folk- och bostadsräkningar, förslagsanslag 3.000 000

Summa statsutgifter 132 502 000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985 22