om följdlagstiftning till den nya skollagen, m.m.
Regeringens proposition
| 2 [ss frn
1985/86: 117 9
om följdlagstiftning till den nya skollagen.
Prop.
m.m. 1985/86: 117
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 27 februari 1986.
På regeringens vägnar
Olof Palme
Bengt Göransson
Propositionens huvudsakliga innehåll
En ny skollag (1985: 1100) träder i kraft den 1 juli 1986. Såsom aviserades i budgetpropositionen 1986 föreslås nu en ändring i lagen. Ändringen rör kommunernas ersättning till staten för clever i specialskolan.
"Med anledning av den nya skollagen föreslås också ändringar av huvudsakligen teknisk art i socialtjänstlagen (1980:620) och sekretesslagen
(1980: 100). Vidare föreslås en ny lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuners och landstingskommuners medverkan i utbildning.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1986.
| Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 117
Propositionens lagförslag Prop. 1985/86: 117
I Förslag till
Lag om ändring i skollagen (1985: 1100)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 5 § skollagen (1985: 1100) skall ha följande lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
7 kap.
Hemkommunen skall betala er- Hemkommunen skall betala ersättning till staten för kostnader för sättning till staten för kostnader för
den som är elev i någon av special- den som är elev i nägon av specialskolans årskurser 1—10. Detta gäl- skolans årskurser 1—10. Detta gäller dock inte om eleven går i en ler dock inte om eleven går i en sädan särskild klass av specialsko- sådan särskild klass av specialskolan som är förlagd till hemkommun- lan som är förlagd till hemkommun-
ens grundskola. ens grundskola. Regeringen eller
den myndighet som regeringen be-
stämmer får meddela föreskrifter
om ytterligare undantag.
Ersättning till staten skall lämnas med det belopp per elev och termin som med stöd av 4 kap. 19 § föreskrivs i fråga om grundskolans elever i
årskurs med samma nummer. För elever i årskurs 10 i specialskolan skall
samma belopp gälla som för elever i årskurs 9 i grundskolan.
ta
2¶Förslag till
Lag om ändring i lagen (1985:1101) om införande av
skollagen (1985: 1100)
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1985: 1101) om införande av skolla-
gen (1985: 1100) skall införas en ny paragraf, 185. och närmast före 18§ en
ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
Avslutande bestämmelse
183 Om det behövs under en över-
gångstid, får i organisatoriska föreskrifter, som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, göras avvi-
kelser från organisatoriska bestäm-
melser i den nva skollagen utöver de avvikelser som följer av denna lag.
I Riksdagen 1985186. I saml. Nr 117
3 Förslag till Prop. 1985/86: 117
Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980: 620)
Härigenom föreskrivs att 13 och 14 §§ socialtjänstlagen (1980:620) skall ha följande tydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
13§
För barn som stadigvarande vistas i kommunen skall bedrivas förskoleoch fritidshemsverksamhet.
Förskoleverksamheten avser Förskoleverksamheten avser
barn som inte har uppnått skolplik- — barn som inte har uppnått skolplik-
tig ålder och barn vilkas skolgång = tig ålder och barn vilkas skolstart har uppskjutits enligt 32 § andra har skjutits upp enligt 3 kap. 7§
stycket skollagen (1962:319). skollagen (1985:1100).
Fritidshemsverksamheten avser skolpliktiga barn till och med tolv års ålder.
Barn skall anvisas plats i förskola från och med höstterminen det år då
de fyller sex år. Förskolan skall omfatta minst 525 timmar om året.
De barn vilkas skolgång har upp- De barn vilkas skolstart har skju-
skjutits enligt 32 § andra stycket = tits upp enligt 3 kap. 7 § skollagen skollagen (1962:319) skall anvisas — (1985:1100) skall anvisas plats i förplats i förskola. skola.
Kan förskola på grund av barnens restider eller av andra skäl inte
bedrivas i den omfattning som anges i första stycket, får kommunen dela upp förskolan på två år. Barn som berörs av sådan uppdelning skall ' anvisas plats i förskolan från och med höstterminen det år då barnet fyller
fem år. Sådan förskola skall omfatta sammanlagt minst 700 timmar.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.
4 Förslag till Prop. 1985/86: 117
Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1, 2 och 9 §§ sekretesslagen (1980: 100)! skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap.
Sekretess gäller, om inte annat Sekretess gäller, om inte annat följer av 2 §, inom hälso- och sjuk- följer av 2 §, inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds häl- vården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga sotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom när- enskilde eller någon honom närstående lider men. Detsamma gäller stående lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, så- i annan medicinsk verksamhet, såsom rättsmedicinsk och rättspsy- som rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemina- kiatrisk undersökning, insemination. fastställande av könstillhörig- tion, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, kastrering het. abort, sterilisering, kastrering och åtgärder mot smittsamma sjuk- och åtgärder mot smittsamma sjukdomar, samt i verksamhet som domar, samt i verksamhet som avser omsorger om vissa psykiskt avser särskilda omsorger om psyutvecklingsstörda. kiskt utvecklingsstörda och därmed
likställda.
Sekretess enligt första stycket gäller också i sådan verksamhet hos myndighet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn över allmän eller enskild hälso- och sjukvård.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Utan hinder av första stycket får uppgifter om insemination i vissa fall lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1984: 1140) om insemination.
Sekretessen enligt I $ gäller inte
1. beslut av utskrivningsnämnd, 1. beslut av utskrivningsnämnd beslutsnämnd för psykiskt utveck- eller psykiatriska nämnden, lingsstörda = eller — psykiatriska nämnden.
2. annat beslut i ärende enligt lag- 2. annat beslut i ärende enligt lagstiftningen om viss psykiatrisk vård stiftningen om viss psyktatrisk eller omsorger om psykiskt utveck- vård, om beslutet angår frihetsbelingsstörda, om beslutet angår fri- rövande åtgärd, hetsberövande åtgärd,
3. beslut enligt lagstiftningen om smittskydd, om beslutet angår frihetsberövande åtgärd och avser annan sjukdom än venerisk,
4. anmälan och beslut i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården.
! Lagen omtryckt 1985: 1059. in
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse Prop. 1985/86: 117
Sekretess gäller inom det obligu- Sekretess gäller i grundskolan, toriska skolväsendet och i gymnar- gymnasieskolan, särskolan, spe-
sieskolan för uppgift som hänför sig cialskolan och sameskolan samt i
till psykologisk undersökning eller en kommunal riksinternatskola för behandling och för uppgift om en- uppgift som hänför sig till psykolo-
skilds personliga förhållanden hos gisk undersökning eller behandling
psykolog eller kurator, om det inte och för uppgift om enskilds person-
står klart att uppgiften kan röjas liga förhållanden hos psykolog eller
utan att den som uppgiften rör eller kurator, om det inte står klart att någon honom närstående lider men. uppgiften kan röjas utan att den
som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.
Sekretess gäller på samma område dels i skolans elev vårdande verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden. dels för uppgift
som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i elevvårdsärende ciler i annat ärende som nu har nämnts.
Sekretess gäller inom utbildningsväsendet i övrigt för uppgift som hänför
sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om
enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller studievägle-
dare. om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som
uppgiften rör eller någon honom närstående lider men. Sekretess gäller i sådan verksam- Sekretess gäller i sådan verksam-
het för studie- och yrkesorientering het för studie- och yrkesorientering som skolstyrelse bedriver för att som kommun bedriver för att stödja
stödja ungdomar under arton år, ungdomar under arton år, som efter
som efter att ha slutat grundskolan att ha slutat grundskolan eller motinte genomgår utbildning eller har svarande utbildning inte har stadigarbete. Sekretessen gäller för upp- varande sysselsättning genom stugift om enskilds personliga förhål- dier, fast anställning eller på annat landen, om det kan antas att den sätt. Sckretessen gäller för uppgift
som uppgiften rör eller någon ho- om enskilds personliga förhållan-
nom närstående lider men om upp- den, om det kan antas att den som gften röjs. Sekretessen gäller dock uppgiften rör eller någon honom
inte beslut i ärende. närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. Äldre bestämmelser gäller
alltjämt i fråga om uppgifter som hänför sig till ärenden enligt tidigare
lagstiftning angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda eller
till ärenden enligt lagen (1985: 569) om införande av lagen (1985: 568) om
särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl.
5 Förslag till Prop. 1985/86: 117
Lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om
kommuners och landstingskommuners medverkan i
utbildning
Härigenom föreskrivs följande.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kommuners och landstingskommuners medverkan i olika
former av utbildning utöver vad som följer av skollagen (1985: 1100) och
andra lagar.
Denna lag träder i kraft den I juli 1986. Genom lagen upphävs lagen (1975: 160) med bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuns och
landstingskommuns medverkan i utbildning.
Utbildningsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 februari 1986
Närvarande: statsministern Palme. ordförande, och statsråden I. Carlsson. Lundkvist. Feldt. Sigurdsen, Gustafsson. Hjelm-Wallén, Peterson. Göransson, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström. Lindqvist
Föredragande: statsrådet Göransson
Proposition om följdlagstiftning till den nya skollagen, m. m.
I Inledning
I december 1985 antog riksdagen en ny skoltag (1985: 1100), som träder i kraft den I juli 1986 (prop. 1985/86: 10, UbU 6, rskr. 39).
Den nya skollagen ersätter både den nuvarande skollagen (1962:319,
1962 års skollag) och bestämmelser om undervisning i lagen (1967: 940)
angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (1967 års omsorgslag). I övrigt ersätts 1967 års omsorgslag av lagen (1985:568) om
särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. (den nya omsorgs-
lagen). Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser till de båda nya lagarna har meddelats i två särskilda promulgationslagar, nämligen lagen
(1985: 569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om
psykiskt utvecklingsstörda m. fl. och lagen (1985: 1101) om införande av
skollagen (1985: 1100). Den nya skollagen behöver ändras på en punkt med anledning av förslag i budgetpropositionen 1986. Det finns också skäl att i promulgationslagen öppna möjlighet att under en övergångstid göra avvikelser från organisatoriska bestämmelser i den nya skollagen. Jag avser att nu ta upp dessa frågor. De nya skol- och omsorgslagarna föranleder ändringar av huvudsakligen
teknisk art i en rad andra lagar. I budgetproposttionen 1986 finns förslag till lag om ändring i studiestöds-
lagen (1973: 349) och till lag om ändring i lagen (1983: 1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare. Dessa lagförslag innehåller bl. a.
följdändringar med anledning av de nya skol- och omsorgslagarna (prop. 1985/86: 100 bil. 10 s. 362, 364 och 564 ff samt bil. 12 s. 101 f. och 191). Jag ämnar nu föreslå vissa följdändringar som huvudsakligen beror på den nya skollagen. Följdändringar som väsentligen beror på den nya omsorgslagen föreslås i propositionen (1985/86: 107) om följdlagstiftning till den nya omsorgslagen.
Jag har i detta ärende samrått med cheferna för justitie-, social- och Prop. 1985/86: I 17 utbildningsdepartementen samt statsrådet Lindqvist i frågor som rör deras
ansvarsområden.
2¶Ändringar i den nya skollagen och dess promulgationslag
2.1¶Ändring i den nya skollagen
Mitt förslag: Genom ändring i den nya skollagen införs möjlighet till
ytterligare undantag från hemkommunens skyldighet att betala er-
sättning till staten för elever i specialskoltan.
Skälen för mitt förslag: En del syn- eller hörselskadade barn fullgör sin
skolplikt i specialskolan i stället för i grundskolan eller särskolan. Staten är
huvudman för specialskolan. Enligt den nya skollagens 7 kap. 5 § skall
hemkommunen betala ersättning till staten för kostnader för den som är
elev i någon av specialskolans årskurser 1—10. Visst undantag föreskrivs.
Motsvarande bestämmelser finns i den nuvarande skollagen (jfr prop.
1985/86: 10 s. 117 med hänvisningar).
Det är vanligt att föräldrar till barn, som går i specialskolan, flyttar med barnen till skolorten, som därmed blir barnens hemkommun. Vissa kom-
stort antal elever i specialskolan. De har hittills kompenserats för detta
genom ett system med statsbidrag till särskilda åtgärder på skolområdet. Enligt förslag i budgetpropositionen 1986 (prop. 1985/86: 100 bil. 10 s. 63 ff) skall emellertid kompensationsmöjligheten tas bort fr. o. m. den 1 juli 1986.
Det förutsätts dock att de berörda kommunerna inte heller i fortsättningen skall behöva betala ersättning till staten för oproportionerligt många elever i specialskolan. I 7 kap. 5 § skollagen måste alltså ges utrymme för ytterligare undantag från skyldigheten för hemkommunen att betala ersättning. Paragrafen bör därför tillföras en bestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ytterligare undantag.
2.2¶Ändring i promulgationslagen
Mitt förslag: Genom en ny paragraf i promulgationstagen till den nya
skollagen öppnas möjlighet att vid behov under en övergångstid göra
avvikelser från den nya skollagens organisatoriska bestämmelser.
Skälen för mitt förslag: Den nya skollagen innebär sakliga förändringar
främst för särskolan. För övriga skolformer är ändringarna huvudsakligen
av författningsteknisk natur. Vissa bestämmelser som i dag finns i förord-
ning ges lagens form, medan andra går den motsatta vägen. Det är i första 9
hand gymnasieskolan som är föremål för sådana författningstekniska änd- Prop. 1985/86: 117
ringar.
Följdändringar i förordningar skall liksom den nya skollagen träda i kraft den I juli 1986. Det kan inte uteslutas att det under arbetet med förordning-
arna visar sig nödvändigt att under en övergångstid göra avvikelser från
organisatoriska bestämmelser i den nya skollagen utöver vad som följer av den antagna promulgationslagen. Denna bör därför tillföras en ny paragraf,
som öppnar möjlighet att vid behov göra sådana avvikelser i organisato-
riska föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
3¶Följdlagstiftning till den nya skollagen
3.1¶Ändringar i socialtjänstlagen
Mitt förslag: Socialtjänstlagens hänvisningar till 1962 års skollag
ersätts av hänvisningar till den nya skollagen.
Skälen för mitt förslag: I 13 och 14 §§ socialtjänstlagen (1980: 620) finns bestämmelser om kommunernas skyldigheter i fråga om förskoleverksamhet. Såvitt här är av intresse innebär bestämmelserna att barn, som har
uppnått skolpliktig ålder men som har fått uppskov med skolstarten, skall anvisas plats i förskola. Paragraferna innehåller hänvisningar till 1962 års
skollag. Dessa hänvisningar bör bytas ut mot hänvisningar till den nya
skollagen.
3.2¶Ändringar i sekretesslagen
Mitt förslag: Bestämmelserna i sekretesslagens 7 kap. 1, 2 och 9 88
anpassas till beslutade ändringar i skol- och omsorgslagstiftningen. Det innebär bl. a. att 7 kap. 9 §, som för närvarande reglerar sekretessen inom bl. a. grundskolan och gymnasieskolan, i fortsättningen skall reglera även sekretessen inom utbildning för psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar.
Skälen för mitt förslag: De nya skol- och omsorgslagarna föranleder
vissa ändringar i 7 kap. sekretesslagen (1980: 100, omtryckt 1985: 1059).
7 kap. I $
17 kap. 1 § sekretesslagen finns bestämmelser om sekretessen på hälsooch sjukvårdsområdet, dit bl.a. skolhälsovården hör. Paragrafen reglerar även sekretessen i "verksamhet som avser omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda”". Till sådana omsorger räknas enligt 1967 års omsorgslag även den undervisning som psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar får i särskolan eller, i vissa fall, i specialskolan. Därmed är 7 kap. 1 § tillämplig inom särskolan i stället för samma kapitels 9 §, som i allmänhet 10 gäller inom skolväsendet (jfr prop. 1979/80:2 s. 167 och 195).
Den nya omsorgslagen innehåller inga bestämmelser om utbildning för Prop. 1985/86: 117
psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar. Bestämmelser om särsko-
lan m.m. finns i stället i den nya skollagen. Att utbildningen inte längre
skall räknas till omsorgerna är ett uttryck för synsättet att förhållandena
för de psykiskt utvecklingsstörda så längt möjligt bör vara desamma som för andra människor (jfr prop. 1984/85:176 s. 16 och prop. 1985/86: 10 s. 28). Elevhem för psykiskt utvecklingsstörda regleras emellertid i den nya omsorgslagen (se 4 8).
Sekretessen enligt 7 kap. 1§ bör inte omfatta utbildningsverksamhet som regleras i den nya skollagen. Som jag strax återkommer till bör
sekretessen inom bl. a. särskolan i fortsättningen regleras i samma kapitels 95. I 7 kap. 13 bör vidare en anpassning ske till den nya omsorgslagens
personkrets och terminologi. I den nya omsorgslagens inledande paragraf
sägs att lagen innehåller föreskrifter om "särskilda omsorger” om psykiskt
utvecklingsstörda. Med psykiskt utvecklingsstörda likställs i lagen två
grupper med liknande behov, nämligen dels personer som på grund av hjärnskada, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, har fått ett
betydande och bestående begåvningshandikapp, dels personer med barndomspsykos Ufr prop. 1984/85: 176 s. 18 ff och 56 f.). I 7 kap. I $ sekretesslagen bör mot denna bakgrund i fortsättningen talas om "verksamhet som avser särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda och därmed likställda”.
7 kap. 2§
I 7 kap. 2§ punkt I nämns beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda.
Sådana nämnder avskaffas genom den nva omsorgslagstuftningen.
I punkt 2 talas om beslut som angär frihetsberövande åtgärd i ärenden enligt omsorgslagstiftningen. Sådana beslut skall i fortsättningen kunna förekomma endast med stöd av promulgationstagen till den nya omsorgsla-
gen.
Punkterna 1 och 2 bör anpassas till den nya omsorgslagen.
7 kup. 4§ I sekretesslagens 7 kap. 4 § regleras sekretessen inom socialtjänsten. Med socialtjänst förstås enligt paragrafen ”verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst och den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av
missbrukare utan samtycke samt verksamhet som i annat fall enligt lag
handhas av socialnämnd”.
I den proposition som låg tll grund för sekretesslagen uttalas att
”nuvarande ungdomsvårdsskolor omfattas av bestämmelserna i 7 kap.
4 8” (prop. 1979/80:2 s. 195).
Ungdomsvårdsskolor motsvaras numera av sådana hem för vård eller
boende som avses i 12 § lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Sådana hem kan bedrivas med kommunalt. landstingskommunalt etler enskilt huvudmannaskap.
Vid hemmen förekommer både utbildning för skolpliktiga och utbildning Prop. 1985/86: 117
på gymnasial nivå. Bestämmelser härom finns i den nya skollagens 10 kap. 28.
Säsom nämnts avser 7 kap. 4 § sekretesslagen "verksamhet enligt ...
den särskilda lagstiftningen om vård av unga ...”. En fråga som inställer
sig är om utbildningen vid hemmen skall anses som en särskild verksamhet enligt skollagen. En ytterligare fråga är om sekretessen inom utbildningen i
fortsättningen bör regleras i 7 kap. 4 § eller i samma kapitels 9 8. Med undantag för vissa beslut gäller sekretessen enligt 7 kap. 4 §& inom
vad som där kallas socialtjänsten utan närmare begränsning. Sekretessen
enligt 7 kap. 9 § inom det obligatoriska skolväsendet och i gymnasieskolan
är avsevärt mer begränsad. Den gäller i huvudsak skolans elevvårdande
verksamhet. Verksamheten vid hem som avses i 12 § LVU gäller tvångsomhändertagna ungdomar med svåra problem. Vistelsen på hemmet och
hela behandlingen där är avsedda att råda bot på problemen. Det finns
knappast någon ”elevvårdande verksamhet” som kan hänföras enbart till
utbildningen vid hemmet. De uppgifter om personliga förhållanden som
behöver sekretesskyddas bör därför kunna få detta skydd genom 7 kap. 4 §
med dennas nuvarande formulering. Utbildningen vid hemmen bör således inte föras in under tillämpningsområdet för 7 kap. 9 §.
7 kap. 9 § första och andra styckena I den nya skollagen har samlats i princip alla lagbestämmelser om utbild-
ning för barn och ungdomar i skolpliktsåldern och åldern närmast däröver.
En stor del av lagen handlar om vad som där kallas det offentliga skolvä-
sendet, dvs. grundskolan. gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och
sameskolan. Lagen innehåller också bestämmelser om utbildningsverksamhet som i vissa fall, men inte alltid, bedrivs i offentlig regi. Det gäller 1. ex. de nyss nämnda hemmen som avses i 12 & LVU. Det gäller också riksinternatskolor, som kan ha en kommun som huvudman. Vid en riksinternatskola kan förekomma utbildning på såväl grundskolenivå som gym-
nasial nivå.
I sekretesslagens 7 kap. 9 § första och andra styckena regleras för
närvarande sekretessen ”inom det obligatoriska skolväsendet och i gymnasieskolan”. Bestämmelserna omfattar därmed nästan all i den nya skol-
lagen reglerad utbildningsverksamhet i offentlig regi för barn och ungdomar. Som jag nyss redovisat faller emellertid utbildning vid hem som avses
i 128 LVU och utbildning för psykiskt utvecklingsstörda ti huvudsak i
särskolan) utanför. Även utbildning vid en kommuns riksinternatskola får
anses falla utanför. De allra flesta barn och ungdomar går i grundskolan och gymnasiesko-
lan. Som framgår av skollagen skall emellertid andra där reglerade utbild-
ningsformer — såsom särskolan och riksinternatskolor — så långt möjligt
ge motsvarande utbildning. Det finns också stora likheter i organisation
och arbetsformer enligt bestämmelser i olika förordningar. Mot denna bakgrund är det enligt min mening naturligast att ha en
enhetlig sekretessreglering. Av skäl som jag nyss redovisat gäller detta
dock inte i fråga om hem som avses i 12 § LVU.
Formuleringen ”inom det obligatoriska skolväsendet och i gymnasie- Prop. 1985/86: 117
skolan” bör mot bakgrund av vad jag nu har anfört bytas ut mot ”i grundskolan. gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan samt i en kommunal riksinternatskola”. De fem förstnämnda skolformerna utgör såsom nämnts det offentliga skolväsendet i den mening termen används i den nya skollagen. En uppräkning av skolformerna är emellertid mer upplysande. Jag vill i övrigt påpeka att inte bara riksinternatskolor utan också särskolan och specialskolan har utbildning för elever som
passerat skolpliktsåldern enligt den nya skollagen. I uttrycket ”kommu-
nal” riksinternatskola ligger att verksamheten ingår i den offentligrättsliga kommunala organisationen till skillnad från en riksinternatskola som drivs av t.ex. ett aktiebolag i vilket kommunen äger aktier.
Det bör observeras att elevhem för psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar räknas som en särskild omsorg enligt omsorgslagstiftningen och
att sekressen inom sådan elevhemsverksamhet därför regleras av 7 kap. 15.
7 kap. 9 § fjärde stycket Enligt den nya skollagens 3 kap. 18 § har hemkommunen s.k. uppföljningsansvar i fråga om ungdomar som har lämnat grundskolan eller motsvarande utbildning men som ännu inte har fyllt 18 är. Ansvaret omfattar
dock inte psykiskt utvecklingsstörda ungdomar som har rätt till fortsatt
skolgång inom i första hand särskolan. Uppföljningsansvaret innebär enligt
lagen följande. Genom skolstyrelsen skall hemkommunen hålla sig underrättad om hur ungdomarna är sysselsatta. Har de inte stadigvarande sysselsättning genom studier i gymnasieskolan eller fast anställning eller på annat sätt, skall hemkommunen själv eller genom andra erbjuda dem
personlig studie- och yrkesvägledning samt kurser, praktik eller annan liknande verksamhet.
Regleringen i den nya skollagen innebär vissa ändringar i förhållande till
nuvarande bestämmelser. Vissa preciseringar görs beträffande uppfölj-
ningsinsatserna. Liksom hittills är det 'skolstyrelsen som skall hålla sig
underrättad om ungdomarnas situation, men i övrigt innebär den nya skollagen inte någon skyldighet för kommunen att låta uppföljningsinsatser handhas av skolstyrelsen (prop. 1985/86: 10 s. 59 och 93).
I sekretesslagens 7 kap. 9 § fjärde stycket finns bestämmelser om sekre-
tess ”i sådan verksamhet för studie- och yrkesorientering som skolstyrelse
bedriver för att stödja ungdomar under arton år. som efter att ha slutat grundskolan inte genomgår utbildning eller har arbete”. Bestämmelserna tillkom efter förslag i prop. 1980/81:18 och är formulerade mot bakgrund
av dåvarande reglering i skolförfattningarna.
Formuleringarna i sekretesslagen bör anpassas till den nya skollagens bestämmelser. Det innebär främst att sekretessen bör gälla i sådan verksamhet för studie- och yrkesorientering som bedrivs av kommun (således inte nödvändigtvis genom skolstyrelsen).
Övergångsbestämmelser m.m. Prop. 1985/86: 117 De nya bestämmelserna i sekretesslagen kan inte genomgående tillämpas i fråga om uppgifter som hänför sig till verksamhet enligt äldre bestämmelser rörande omsorger och utbildning. Enligt 7 kap. 9 § blir sekretessen i
särskolan begränsad i huvudsak till elevvårdande verksamhet, medan sek-
retessen enligt 7 kap. I $ — vilken hittills varit tillämplig — gäller inom omsorgsverksamhet utan närmare begränsning. Bestämmelserna i 7 kap.
9 § passar inte för vissa ärenden om 1. ex. tvångsåtgärder som handlagts enligt äldre lagstiftning. Mina förslag i det föregående innebär också strykningar i 7 kap. 2 §i vilken anges undantag från sekretessen enligt samma kapitels 1 8. Mot denna bakgrund behövs övergångsbestämmelser i fråga om upp-
gifter som hänför sig till ärenden enligt den nuvarande omsorgslagen eller motsvarande äldre bestämmelser etler enligt promulgationslagen till den nya omsorgslagen. De nuvarande bestämmelserna i 7 kap. sekretesslagen
bör därför alltjämt gälla i fråga om uppgifter som hänför sig till sådana
ärenden.
Det finns hänvisningar till sekretesslagens 7 kap. I, 2 och 9 88 på andra ställen i lagen (se 14 och 16 kap). Den sakliga innebörden av dessa hänvisningar underkastas samma förskjutningar som sker genom ändring-
arna I 7 kap. 1. 2 och 9 88 med övergångsbestämmelser.
3.3¶Ny lag med bemyndigande i fråga om kommuner och
landstingskommuner
Mitt förslag: Den nuvarande lagen med bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuns och landstingskommuns medverkan i utbildning ersätts av en ny lag i ämnet.
Skälen för mitt förslag: Enligt lagen (1975: 160) med bemyndigande att
meddela föreskrifter om kommuns och landstingskommuns medverkan i utbildning fändrad 1984: 1119), i det följande kallad bemyndigandelagen, får regeringen cHer den förvaltningsmyndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om kommuners eller landstingskommuners medverkan i annan utbildning än som avses i skollagen (1962:319). lagen (1967: 940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda, 3—5
kap. vuxenutbildningslagen (1984: 1118) eller bestämmelserna om kommunal högskoleutbildning i högskolelagen (1977: 218).
Bemyndigandelagen tillkom i anslutning till den nuvarande regeringsfor-
men (prop. 1975:8, KU 10, rskr. 62). Lagens bemyndigande utformades med sikte på att det skulle avse all utbildning för vilken inte redan fanns erforderlig reglering i lag (prop. s. 87). Bemyndigandet hade praktisk betydelse i fråga om bl.a. kommunal vuxenutbildning (komvux) och praktikmoment i lärarutbildning. Komvux och vissa andra former av vuxenutbildning regleras numera i vuxenutbildningslagen. Vidare finns numera kommunal högskoleutbildning enligt högskolelagen. Därför ändrades bemyndigandelagen är 1984.
Riksdagen har i november 1985 antagit lagen (1985:903) om uppdragsut- Prop. 1985/86: 117
bildning i anslutning till det kommunala skolväsendet m.m. Vidare har
regeringen nyligen lagt fram propositionen (1985/86:67) med vissa bestäm-
melser om svenskundervisning för vuxna invandrare. I propositionen finns
bl.a. ett förslag till lag om grundläggande svenskundervisning för invandrare. Enligt lagförslaget har kommunerna ansvar för att sådan undervis-
ning anordnas. Riksdagen väntas ta ställning till propositionens förslag under våren 1986. Den nya skollagen ersätter bestämmelser i två lagar som finns med i bemyndigandelagens uppräkning.
När den nya skollagen träder i kraft bör bemyndigandelagen ersättas av en ny lag. Dennas bemyndigande bör avse kommuners och landstingskom-
muners medverkan i olika former av utbildning utöver vad som följer av den nya skollagen och andra lagar. Bemyndigandet får praktisk betydelse i fråga om bl.a. praktiska moment i lärarutbildning inom ramen för statlig
högskoleutbildning. Självfallet bör bemyndigandet inte utnyttjas för någon ny reglering av betydelse utan att frägan underställs riksdagen.
4¶Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu anfört har inom utbildningsdepartementet upp-
rättats förslag till
1. lag om ändring i skollagen (1985: 1100).
2. lag om ändring i lagen (1985: 1101) om införande av skollagen
(1985: 1100),
3. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980: 620).
4. lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100).
S. lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om kom-
muners och landstingskommuners medverkan i utbildning.
Lagförslag 3 har upprättats i samråd med chefen för socialdepartementet och lagförslag 4 i samråd med chefen för justitiedepartementet.
Lagförslag 4 innehåller bestämmelser som faller inom lagrådets granskningsområde. Ändringarna är emellertid närmast självklara följder av redan antagen lagstiftning. Jag anser därför att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
5¶Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår rikdagen att anta förslagen till 1. lag om ändring i skollagen (1985: 1100),
2. lag om ändring i lagen (1985: 1101) om införande av skollagen
(1985: 1100),
3. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980: 620),
4. lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100),
5. lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om kom-
muners och landstingskommuners medverkan i utbildning.
Prop. 1985/86: I 17
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden
har lagt fram.
Innehåll Prop. 1985/86: 117
PrOpOSitlON€N Loseeeeeeerereeereererrererer re rr esse ss ess ss er na | Propositionens huvudsakliga innehåll oosssssssssssssssssss isso I Propositionens lagförsläg —ososoosossssersssrssssrsss rss ss esse sa 2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 februari 1986 8 I Inledning sosooorererreererereseree rese rr er re reser rer rr arr rr ess 8
2.1¶Ändring i den nya skollagen s..ssssssssssssssessesss ee rs na 9
2.2¶Ändring i promulgationslagen o..sssosssossossosssss esset 9
3 Följdlagstiftning till den nya skollagen = sosssoossssserress rese ena 10
3.1¶Ändringar i socialtjänstlägen —...sssossssssssssssssers rss 10
3.2 Ändringar i sekretesslagen s.ssssssssssssessssss sissi santa 10
3.3 Ny lag med bemyndigande i fråga om kommuner och lands-
tingskOMMUNET Loseoeererereesreeeerrrrr ere reser ers s rer era 4 4 Upprättade lagförsläg -ssssssereserrrrrrrrrrr are r rr rer s rer era IS 5 Hemställaåfå ooooooosoorserererereersererereee rer ss r ere s rss anta 15 (0 3 153) [FT 16
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 17