Prop. 1985/86:117
om följdlagstiftning till den nya skollagen, m.m.
Regeringens proposition 1985/86: 117 %&
om följdlagstiftning till den nya skollagen, m.m. 1985/86: 117
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 27 februari l986.
På regeringens vägnar
Olo/'Pahm'
Bengt Gi'ii'u/isson
Propositionens huvudsakliga innehåll
En ny skollag(l985: 1100) träderi kraft den ljuli 1986. Såsom aviserades i budgetpropositionen 1986 föreslås nu en ändring i lagen. Ändringen rör kommunernas ersättning till staten för elever i specialskolan.
' Med anledning av den nya skollagen föreslås också ändringar av huvud- sakligen teknisk art i socialtjänstlagcn (1980: 620) och sekretesslagen (1980: IOO). Vidare föreslås en ny lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuners och landstingskommuners medverkan i utbild- ning.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1986.
I Riksdagen 1985/86. I sum/. Nr II7
Propositionens lagförslag
1. Förslag till
Lag om ändring i skollagen (1985: 1100)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 5 & skollagen 11985:1100) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse I-"örex/ugen lydelse
7 kap.
Hemkommunen skall betala er- sättning till staten för kostnader för den som är elev i någon av special- skolans årskurser 1-10. Detta gäl- ler dock inte om eleven går i en sådan särskild klass av specialsko- lan som är förlagd till hemkommun- ens grundskola.
Hemkommunen skall betala er- sättning till staten för kostnader för den som är elev i någon av special— skolans årskurser 1—10. Detta gäl- ler dock inte om eleven går i en sådan särskild klass av specialsko- lan som är förlagd till hemkommun— ens grundskola. Regeringen eller den myndighet som regeringen be- stämmer får meddelu jöreskri/ier om ytterligare undantag.
Ersättning till staten skall lämnas med det belopp per elev och termin som med stöd av 4 kap. 19 s föreskrivs i fråga om grundskolans elever i årskurs med samma nummer. För elever i årskurs 10 i specialskolan skall samma belopp gälla som för elever i årskurs 9 i grundskolan.
lx)
3. Förslag 1111 Prop
Lag om ändring i lagen (1985:1101) om införande av skollagen (1985: 1100)
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1985: 1101)on1 införande av skolla- gen (1985: 1100) skall införas en ny paragraf. 18 å. och närmast före 185 en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Avslutande bestämmelse
18 &
Ont det behövs under en över- gångstid, får i organisatoriskaföre- skrifter, som meddelas av regering- en eller den m_vndigltet som rege- ringen bestämmer. göras avvi- kelsen/rån organisatoriska bestäm- melser i den n_va skollagen utöver de avvikelser som jöl/er av denna lag.
1 Riksdagen 1985/86. ! sant/. Nr 117
3 Förslag till
Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980: 620)
Härigenom föreskrivs att 13 och 14 åå socialtjänstlagen (1980: 6201 skall
ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Bä
För barn som stadigvarande vistas i kommunen skall bedrivas förskole- oeh fritidshemsvcrksamhet.
Förskoleverksamheten avser barn som inte har uppnått skolplik— tig ålder och barn vilkas skolgång har uppskjutits enligt 32.6 andra stycket skollagen (1962-319).
Förskoleverksamheten avser barn som inte har uppnått skolplik- tig ålder och barn vilkas ska/srart har skjutits upp enligt 3 kap. 75 skollagen (1985: I !()0).
Fritidshemsverksamheten avser skolpliktiga barn till och med tolv års ålder.
145
Barn skall anvisas plats i förskola från och med höstterminen det år då de fyller sex år. Förskolan skall omfatta minst 525 timmar om året.
De barn Vilkas skolgång har upp- skjutits enligt 32.6 andra stycket skollagen (1962-319) skall anvisas plats i förskola.
De barn vilkas skolstart har skju- tits upp enligt 3 kap. 7 .5 skollagen (1981-1100) skall anvisas plats i för- skola.
Kan förskola på grund av barnens restider eller av andra skäl inte bedrivas i den omfattning som anges i första stycket, får kommunen dela upp förskolan på två år. Barn som berörs av sådan uppdelning skall ' anvisas plats i förskolan från och med höstterminen det år då barnet fyller fem år. Sådan förskola skall omfatta sammanlagt minst 700 timmar.
Denna lag träderi kraft den ljuli 1986.
4. Förslag till
Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1. 2 och 9 åå sekretesslagen (1980: 100)' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 kap.
Sekretess gäller. om inte annat följer av ?. &. inom hälso- och sjuk- vården för uppgift om enskilds häl- sotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom när- stående lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet. så- som rättsmedicinsk och rättspsy- kiatrisk undersökning. insemina- tion. fastställande av könstillhörig- het. abort. sterilisering, kastrering och åtgärder mot smittsamma sjuk- domar. samt i verksamhet som avser omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda.
Sekretess gäller. om inte annat följer av 2 %. inom hälso- och sjuk- vården för uppgift om enskilds häl- sotillstånd eller andra personliga förhållanden. om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom när- stående lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet. så- som rättsmedicinsk och rättspsy- kiatrisk undersökning. insemina- tion. fastställande av könstillhörig- het. abort. sterilisering. kastrering och åtgärder mot smittsamma sjuk- domar. samt i verksamhet som avser särskilda omsorger om psy- kiskt utvecklingsstörda och därmed likställda.
Sekretess enligt första stycket gäller också i sådan verksamhet hos myndighet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn över allmän eller enskild hälso— och sjukvård.
[ fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Utan hinder av första stycket får uppgifter om insemination i vissa fall lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1984: 1140) om inse- mination.
25
Sekretessen enligt 1 s gäller inte
1. beslut av utskrivningsnämnd. beslutsnämnd för psykiskt utveck- lingsstörda eller psykiatriska nämnden.
2. annat beslut i ärende enligt lag- stiftningen om viss psykiatrisk vård eller omsorger om psykiskt utveck- lingsstörda. om beslutet angår fri- hetsberövande åtgärd.
1. beslut av utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden.
2. annat beslut i ärende enligt lag- stiftningen om viss psykiatrisk vård. om beslutet angår frihetsbe- rövande åtgärd.
3. beslut enligt lagstiftningen om smittskydd. om beslutet angår frihets- berövande åtgärd och avser annan sjukdom än venerisk. 4. anmälan och beslut i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården.
' Lagen omtryckt 1985: 1059.
Prop. 1985/86: 117
'Jl
Nuvarande lydelse
Sekretess gäller inom det obliga- toriska skalvt'isendet och i gytttna- sieskolan för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en- skilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator. om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.
F öres/(igen lydelse
Sekretess gäller i grundskolan. gymnasieskalan. särskolan. spe- eialskolan oeli sameskolan samt i en kommunal riksinterna/skola för uppgift som hänför sig till psykolo- gisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds person- liga förhållanden hos psykolog eller kurator. om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den
som uppgiften rör eller någon ho- nom närstående lider men.
Sekretess gäller pä samma område dels i skolans clevvårdande verksam— het i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden. dels för uppgift som hänför sig-till ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i elevvårdsärende eller i annat ärende som nu har nämnts.
Sekretess gäller inom utbildningsväsendet i övrigt för uppgift som hänför sig till psykologisk Undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog. kurator eller studievägle- dare. om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.
Sekretess gälleri sådan verksam- het för studie- och yrkesorientering som skolstyrelse bedriver för att stödja ungdomar under arton år. som efter att ha slutat grundskolan inte genomgår utbildning eller har arbete. Sekretessen gäller för upp- gift om enskilds personliga förhål- landen. om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon ho- nom närstående lider men om upp- giften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende.
Sekretess gäller i sådan verksam- het för studie- och yrkesorientering som kommun bedriver för att stödja ungdomar under arton år. som efter att ha slutat grundskolan eller mot- svarande utbildning inte ltar stadig- varande sysselsättning genom stu- dier. fast anställning eller på annat sätt. Sekretessen gäller för uppgift om enskilds personliga förhållan- den. om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende.
Ifråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. Äldre bestämmelser gäller alltjämt i fråga om uppgifter som hänför sig till ärenden enligt tidigare lagstiftning angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda eller till ärenden enligt lagen (1985: 569) om införande av lagen (1985: 568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.
5. Förslag till Prop. 1985/86; 117
Lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuners och landstingskommuners medverkan i utbildning
Härigenom föreskrivs följande.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om kommuners och landstingskommuners medverkan i olika former av utbildning utöver vad som följer av skollagen (1985: 1100) och andra lagar.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. Genom lagen upphävs lagen (1975: 160) med bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuns och landstingskommuns medverkan i utbildning.
Utbildningsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 februari 1986
Närvarande: statsministern Palme. ordförande. och statsråden l. Carlsson. Lundkvist. Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Hjelm-Wallén. Peterson. Gö— ransson. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Wickbom. Johansson. Hultcrström. Lindqvist
Föredragande: statsrådet Göransson
Proposition om följdlagstiftning till den nya skollagen, m.m.
Mitt förslag: Socialtjänstlagens hänvisningar till 1962 års skollag ersätts av hänvisningar till den nya skollagen.
Skälen för mitt förslag: I 13 och 14 åå socialtjänstlagen (1980: 620) finns bestämmelser om kommunernas skyldigheter i fråga om förskoleverksam- het. Såvitt här är av intresse innebär bestämmelserna att barn. som har uppnått skolpliktig ålder men som har fått uppskov med skolstarten. skall anvisas plats i förskola. Paragraferna innehåller hänvisningar till 1962 års skollag. Dessa hänvisningar bör bytas ut mot hänvisningar till den nya skollagen.
3.2. Ändringari sekretesslagen
Mitt förslag: Bestämmelserna i sekretesslagens 7 kap. 1, 2 och 9 åå anpassas till beslutade ändringar i skol- och omsorgslagstiftningen. Det innebär bl.a. att 7 kap. 9 i). som för närvarande reglerar sek- retessen inom bl. a. grundskolan och gymnasieskolan. i fortsättning- en skall reglera även sekretessen inom utbildning för psykiskt ut- vecklingsstörda barn och ungdomar.
Skälen för mitt förslag: De nya skol- och omsorgslagarna föranleder vissa ändringar i 7 kap. sekretesslagen (1980: 100. omtryckt 1985: 1059).
7 kup. I 5
l 7 kap. 1 & sekretesslagen finns bestämmelser om sekretessen på hälso- och sjukvårdsområdet. dit bl. a. skolhälsovården hör. Paragrafen reglerar även sekretessen i "verksamhet som avser omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda". Till sådana omsorger räknas enligt 1967 års omsorgs- lag även den undervisning som psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdo- mar fåri särskolan eller, i vissa fall. i specialskolan. Därmed är 7 kap. 1 5 tillämplig inom särskolan i stället för samma kapitels 9 5. som i allmänhet gäller inom skolväsendet (jfr prop. 1979/80: 2 s. 167 och 195).
Den nya omsorgslagen innehåller inga bestämmelser om utbildning för psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar. Bestämmelser om särsko- lan m.m. finns i stället i den nya skollagen. Att utbildningen inte längre skall räknas till omsorgerna är ett uttryck för synsättet att förhållandena för de psykiskt utvecklingsstörda så långt möjligt bör vara desamma som för andra människor (jfr prop. 1984/85: 176 s. 16 och prop. 1985/86: 10 s. 28). Elevhem för psykiskt utvecklingsstörda regleras emellertid i den nya omsorgslagen (se 4 5).
Sekretessen enligt 7 kap. l & bör inte omfatta utbildningsverksamhet som regleras i den nya skollagen. Som jag strax återkommer till bör sekretessen inom bl.a. särskolan i fortsättningen regleras i samma kapitels 9 &.
1 7 kap. 1 & bör vidare en anpassning ske till den nya omsorgslagens personkrets och terminologi. ] den nya omsorgslagens inledande paragraf sägs att lagen innehåller föreskrifter om "särskilda omsorger" om psykiskt utvecklingsstörda. Med psykiskt utvecklingsstörda likställs i lagen två grupper med liknande behov. nämligen dels personer som på grund av hjärnskada. föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. har fått ett betydande och bestående begåvningshandikapp. dels personer med barn- domspsykos (jfr prop. 1984/85: 176 s. 18 ffoch 56 f..). 17 kap. 1 åsekretess- lagen bör mot denna bakgrund i fortsättningen talas om "verksamhet som avser särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda och därmed lik- ställda".
7 kap. 2 så
1 7 kap. 2 & punkt I nämns beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda. Sådana nämnder avskaffas genom den n_va omsorgslagstiftningen.
1 punkt 2 talas om beslut som angår frihetsberövande åtgärd i ärenden enligt omsorgslagstiftningen. Sådana beslut skall i fortsättningen kunna förekomma endast med stöd av promulgationslagen till den nya omsorgsla- gen.
Punkterna 1 och 2 bör anpassas till den nya omsorgslagen.
7 kap. 4 S*
1 sekretesslagens 7 kap. 4 & regleras sekretessen inom socialtjänsten. Med socialtjänst förstås enligt paragrafen "verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst och den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke samt verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd".
I den proposition som låg till grund för sekretesslagen uttalas att "nuvarande ungdomsvårdsskolor omfattas av bestämmelserna i 7 kap. 4 &" (prop. 1979/8022 5. 195).
Ungdomsvårdsskolor motsvaras numera av sådana hem för vård eller boende som avses i 12 ål lagen (1980:6211 med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Sådana hem kan bedrivas med kommunalt. lands- tingskommunalt eller enskilt huvudmannaskap.
Prop. 1985/86: 117
Vid hemmen förekommer både utbildning för skolpliktiga och utbildning på gymnasial nivå. Bestämmelser härom finns i den nya skollagens 10 kap. 2 &.
Såsom nämnts avser 7 kap. 4 s sekretesslagen "verksamhet enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga En fråga som inställer sig är om utbildningen vid hemmen skall anses som en särskild verksamhet enligt skollagen. En ytterligare fråga är om sekretessen inom utbildningen i fortsättningen bör regleras i 7 kap. 4 & eller i samma kapitels 9 &.
Med undantag för vissa beslut gäller sekretessen enligt 7 kap. 4 5 inom vad som där kallas socialtjänsten utan närmare begränsning. Sekretessen enligt 7 kap. 9 5 inom det obligatoriska skolväsendet och i gymnasieskolan är avsevärt mer begränsad. Den gäller i huvudsak skolans elevvårdande verksamhet. Verksamheten vid hem som avses i 12 % LVU gäller tvångs- omhändertagna ungdomar med svåra problem. Vistelsen på hemmet och hela behandlingen där är avsedda att råda bot på problemen. Det finns knappast någon "elevvårdande verksamhet" som kan hänföras enbart till utbildningen vid hemmet. De uppgifter om personliga förhållanden som behöver sekretesskyddas bör därför kunna få detta skydd genom 7 kap. 4 & med dennas nuvarande formulering. Utbildningen vid hemmen bör således inte föras in under tillämpningsområdet för 7 kap. 9 5.
7 kap. 9 5 första och andra styckena
1 den nya skollagen har samlats i princip alla lagbestämmelser om utbild- ning för barn och ungdomari skolpliktsåldern och åldern närmast däröver. En stor del av lagen handlar om vad som där kallas det offentliga skolvä- sendet. dvs. grundskolan. gymnasieskolan. särskolan. spccialskolan och sameskolan. Lagen innehåller också bestämmelser om utbildningsverk- samhet som i vissa fall. men inte alltid. bedrivs i offentlig regi. Det gäller 1. ex. de nyss nämnda hemmen som avses i 12 & LVU. Det gäller också riksinternatskolor. som kan ha en kommun som huvudman. Vid en riksin- ternatskola kan förekomma utbildning på såväl grundskolenivå som gym- nasial nivå.
[ sekretesslagens 7 kap. 9.5 första och andra styckena regleras för närvarande sekretessen "inom det obligatoriska skolväsendet och i gym- nasieskolan”. Bestämmelserna omfattar därmed nästan all i den nya skol- lagen reglerad utbildningsverksamhet i offentlig regi för barn och ungdo- mar. Som jag nyss redovisat faller emellertid utbildning vid hem som avses i 12 15 LVU och utbildning för psykiskt utvecklingsstörda (i huvudsak i särskolan) utanför. Även utbildning vid en kommuns riksinternatskola får anses falla utanför.
De allra flesta barn och ungdomar går i grundskolan och gymnasiesko- lan. Som framgår av skollagen skall emellertid andra där reglerade utbild- ningsformer — såsom särskolan och riksinternatskolor — så långt möjligt ge motsvarande utbildning. Det finns också stora likheter i organisation och arbetsformer enligt bestämmelser i olika förordningar.
Mot denna bakgrund är det enligt min mening naturligast att ha en enhetlig sekretessreglering. Av skäl som jag nyss redovisat gäller detta dock inte i fråga om hem som avses i 12 & LVU.
Formuleringen "inom det obligatoriska skolväsendet och i gymnasie- skolan" bör mot bakgrund av vad jag nu har anfört bytas ut mot "i grundskolan. gymnasieskolan. särskolan. specialskolan och sameskolan samt i en kommunal riksinternatskola". De fem förstnämnda skolformerna utgör såsom nämnts det offentliga skolväsendet i den mening termen används i den nya skollagen. En uppräkning av skolformerna är emellertid mer upplysande. Jag vill i övrigt påpeka att inte bara riksinternatskolor utan också särskolan och specialskolan har utbildning för elever som passerat skolpliktsåldcrn enligt den nya skollagen. I uttrycket "kommu- nal" riksinternatskola ligger att verksamheten ingår i den offentligrättsliga kommunala organisationen till skillnad från en riksinternatskola som drivs av t. ex. ett aktiebolag i vilket kommunen äger aktier.
Det bör observeras att elevhem för psykiskt utvecklingsstörda barn och ungdomar räknas som en särskild omsorg enligt omsorgslagstiftningen och att sekressen inom sådan elevhemsverksamhet därför regleras av 7 kap. 1.5.
7 kap. 9 #fjärdc slyt'kt'!
Enligt den nya skollagens 3 kap. 18 få har hemkommunen s. k. uppfölj- ningsansvar i fråga om ungdomar som har lämnat grundskolan eller mot- svarande utbildning men som ännu inte har fyllt 18 är. Ansvaret omfattar dock inte psykiskt utvecklingsstörda ungdomar som har rätt till fortsatt skolgång inom i första hand särskolan. Uppföljningsansvaret innebär enligt lagen följande. Genom skolstyrelsen skall hemkommunen hålla sig under- rättad om hur ungdomarna är sysselsatta. Har de inte stadigvarande sys- selsättning genom studier i gymnasieskolan eller fast anställning eller på annat sätt. skall hemkommunen själv eller genom andra erbjuda dem personlig studie- och yrkesvägledning samt kurser, praktik eller annan liknande verksamhet.
Regleringen i den nya skollagen innebär vissa ändringar i förhållande till nuvarande bestämmelser. Vissa preciseringar görs beträffande uppfölj- ningsinsatserna. Liksom hittills är det skolstyrelsen som skall hålla sig underrättad om ungdomarnas situation. men i övrigt innebär den nya skollagen inte någon skyldighet för kommunen att låta uppföljningsinsatser handhas av skolstyrelsen (prop. 1985/86: 10 s. 59 och 93).
] sekretesslagens 7 kap. 9 åljärde stycket finns bestämmelser om sekre- tess "i sådan verksamhet för studie- och yrkesorientering som skolstyrelse bedriver för att stödja ungdomar under arton år. som efter att ha slutat grundskolan inte genomgår utbildning eller har arbete". Bestämmelserna tillkom efter förslag i prop. 1980/81'. 18 och är formulerade mot bakgrund av dåvarande reglering i skolförfattningarna.
Formuleringarna i sekretesslagen bör anpassas till den nya skollagens bestämmelser. Det innebär främst att sekretessen bör gälla i sådan verk- samhet för studie- och yrkesorientering som bedrivs av kommun (således inte nödvändigtvis genom skolstyrelsen).
Prop. 1985/86: 117
(.)i'm'gt'ilrgsbeslämmvlsc'r nt. ut.
De nya bestämmelserna i sekretesslagen kan inte genomgående tillämpas i fråga om uppgifter som hänför sig till verksamhet enligt äldre bestämmel- ser rörande omsorger och utbildning. Enligt 7 kap. 9 5 blir sekretessen i särskolan begränsad i huvudsak till elevvårdande verksamhet. medan sek- retessen enligt 7 kap. 1 s — vilken hittills varit tillämplig — gäller inom omsorgsverksamhet titan närmare begränsning. Bestämmelserna i 7 kap. 9 & passar inte för vissa ärenden om t.ex. tvångsåtgärder som handlagts enligt äldre lagstiftning. Mina förslag i det föregående innebär också stryk- ningar i 7 kap. 2 å i vilken anges undantag från sekretessen enligt samma kapitels 1 s.
Mot denna bakgrund behövs övergångsbestämmelser i fråga om upp- gifter som hänför sig till ärenden enligt den nuvarande omsorgslagen eller motsvarande äldre bestämmelser eller enligt promulgationslagen till den nya omsorgslagen. De nuvarande bestämmelserna i 7 kap. sekretesslagen bör därför alltjämt gälla i fråga om uppgifter som hänför sig till sådana ärenden.
Det finns hänvisningar till sekretesslagens 7 kap. 1. 2 och 9 åå på andra ställen i lagen (se 14 och 16 kap.). Den sakliga innebörden av dessa hänvisningar underkastas samma förskjutningar som sker genom ändring- arna i 7 kap. 1. 2 och 9 ss med övergångsbestämmclser.
3.3. Ny lag med bemyndigande i fråga om kommuner och landstingskommuner
Mitt förslag: Den nuvarande lagen med bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuns och landstingskommuns medverkan i ut- bildning ersätts av en ny lag i ämnet.
Skälen för mitt förslag: Enligt lagen (1975: 160) med bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuns och landstingskommuns medverkan i utbildning (ändrad 1984: 1119). i det följande kallad ht'myiidigundt'lagen. får regeringen eller den förvaltningsmyndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om kommuners eller landstingskommuners medver- kan i annan utbildning än som avses i skollagen (1962: 319). lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda. 3—5 kap. vuxenutbildningslagen ( 1984: 1118) eller bestämmelserna om kommu- nal högskoleutbildning i högskolelagen ( 1977: 218).
Bemyndigandelagen tillkom i anslutning till den nuvarande regeringsfor- men (prop. 1975z8. KU 10. rskr. 62). Lagens bemyndigande utformades med sikte på att det skulle avse all utbildning för vilken inte redan fanns erforderlig reglering i lag (prop. s. 87). Bemyndigandet hade praktisk betydelse i fråga om bl.a. kommunal vuxenutbildning (komvux) och prak- tikmoment i lärarutbildning.
Komvux och vissa andra former av vuxenutbildning regleras numera i vuxenutbildningslagen. Vidare finns numera kommunal högskoleutbild- ning enligt högskolelagen. Därför ändrades bemyndigandelagen år 1984.
Prop. 1985/86: 117
Riksdagen hari november 1985 antagit lagen ( 1985: 903) om uppdragsut- bildning i anslutning till det kommunala skolväsendet m.m. Vidare har regeringen nyligen lagt fram propositionen ( 1985/86: 67) med vissa bestäm- melser om svenskundcrvisning för vuxna invandrare. ] propositionen finns bl.a. ett förslag till lag om grundläggande svenskundcrvisning för invand— rare. Enligt lagförslaget har kommunerna ansvar för att sådan undervis- ning anordnas. Riksdagen väntas ta ställning till propositionens förslag under våren 1986.
Den nya skollagen ersätter bestämmelser i två lagar som finns med i bemyndigandelagens uppräkning.
När den nya skollagen träder i kraft bör bemyndigandelagen ersättas av en ny lag. Dennas bemyndigande bör avse kommuners och landstingskom- muners medverkan i olika former av utbildning utöver vad som följer av den nya skollagen och andra lagar. Bemyndigandet får praktisk betydelse i fråga om bl.a. praktiska moment i lärarutbildning inom ramen för statlig högskoleutbildning. Självfallet bör bemyndigandet inte utnyttjas för någon ny reglering av betydelse utan att frågan underställs riksdagen.
] enlighet med vad jag nu anfört har inom utbildningsdepartementet upp- rättats förslag till 1. lag om ändring i skollagen (1985: 1100). 2. lag om ändring i lagen (1985: 1101) om införande av skollagen (1985:1100). 3. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980: 620). 4. lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100). 5. lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om kom- muners och landstingskommuners medverkan i utbildning.
Lagförslag 3 har upprättats i samråd med chefen för socialdepartementet och lagförslag 4 i samråd med chefen förjustitiedepartementet.
Lagförslag 4 innehåller bestämmelser som faller inom lagrådets gransk- ningsområde. Ändringarna är emellertid närmast självklara följder av re- dan antagen lagstiftning. Jag anser därför att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
Jag hemställer att regeringen föreslår rikdagen att anta förslagen till
1. lag om ändring i skollagen (1985: 1100).
2. lag om ändring i lagen (1985: 1101) om införande av skollagen (1985:1100).
3. lag om ändring i socialtjänstlagen ( 1980: 620).
4. lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100).
5. lag med bemyndigande att meddela föreskrifter om kom- muners och landstingskommuners medverkan i utbildning.
Prop. 1985/86: 117
1. Inledning
1 december 1985 antog riksdagen en ny skollag (1985: 1100). som träder i kraft den ljuli 1986 (prop. 1985/86: 10. UbU 6. rskr. 39).
Den nya skollagen ersätter både den nuvarande Skollagen (19621319. 1962 års skollag) och bestämmelser om undervisning i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (1967 års om- sorgslag). ] övrigt ersätts 1967 års omsorgslag av lagen (1985z568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m. fl. (den nya omsorgs- lagcn). lkraftträdande- och övergångsbestämmelscr till de båda nya la- garna har meddelats i två särskilda promulgationslagar. nämligen lagen (1985z569) om införande av lagen (l985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl. och lagen (1985: 1101) om införande av skollagen (1985: 1100).
Den nya skollagen behöver ändras på en punkt med anledning av förslag i budgetpropositionen 1986. Det finns också skäl att i promulgationslagen öppna möjlighet att under en övergångstid göra avvikelser från organisato- riska bestämmelser i den nya skollagen. Jag avser att nu ta upp dessa frågor.
De nya skol- och omsorgslagarna föranleder ändringar av huvudsakligen teknisk art i en rad andra lagar.
lbudgetpropositionen 1986 finns förslag till lag om ändring i studiestöds- lagen (1973z349) och till lag om ändring i lagen (1983: 1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare. Dessa lagförslag innehåller bl. a. följdändringar med anledning av de nya skol- och omsorgslagarna (prop. 1985/86: 100 bil. 10 s. 362. 364 och 564 ff samt bil. 12 s. 101 f. och 191).
Jag ämnar nu föreslå vissa följdändringar som huvudsakligen beror på den nya skollagen. Följdändringar som väsentligen beror på den nya om— sorgslagen föreslås i propositionen (1985/86: 107) om följdlagstiftning till den nya omsorgslagen.
Jag har i detta ärende samrått med cheferna för justitic-. social- och utbildningsdepartementen samt statsrådet Lindqvist i frågor som rör deras ansvarsområden.
2. Ändringar i den nya skollagen och dess promulgationslag
2.1. Ändring i den nya skollagen
Mitt förslag: Genom ändring i den nya skollagen införs möjlighet till ytterligare undantag från hcmkommunens skyldighet att betala er- sättning till staten för elever i specialskolan.
Skälen för mitt förslag: En del syn- eller hörselskadade barn fullgör sin skolplikt i specialskolan i stället för i grundskolan eller särskolan. Staten är huvudman för specialskolan. Enligt den nya skollagens 7 kap. 5 5 skall hemkommunen betala ersättning till staten för kostnader för den som är elev i någon av spccialskolans årskurser 1—10. Visst undantag föreskrivs. Motsvarande bestämmelser finns i den nuvarande skollagen (jfr prop. 1985/86: 10 s. 117 med hänvisningar).
Det är vanligt att föräldrar till barn. som går i specialskolan. flyttar med barnen till skolorten. som därmed blir barnens hemkommun. Vissa kom— muner. t.ex. Örebro. måste därför betala ersättning för ett förhållandevis stort antal elever i specialskolan. De har hittills kompenserats för detta genom ett system med statsbidrag till särskilda åtgärder på skolområdet. Enligt förslag i budgetpropositionen 1986 (prop. 1985/86: 100 bil. 10 s. 63 ff) skall emellertid kompensationsmöjligheten tas bort fr.o. m. den ljuli 1986. Det förutsätts dock att de berörda kommunerna inte heller i fortsättningen skall behöva betala ersättning till staten för oproportionerligt många elever i specialskolan. 1 7 kap. 5 & skollagen måste alltså ges utrymme för ytterli- gare undantag från skyldigheten för hemkommunen att betala ersättning. Paragrafen bör därför tillföras en bestämmelse om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ytterli- gare undantag.
2.2. Ändring i promulgationslagen
Mitt förslag: Genom en ny paragrafi promulgationslagen till den nya skollagen öppnas möjlighet att vid behov under en övergångstid göra avvikelser från den nya skollagens organisatoriska bestämmelser.
Skälen för mitt förslag: Den nya skollagen innebär sakliga förändringar främst för särskolan. För övriga skolformer är ändringarna huvudsakligen av författningsteknisk natur. Vissa bestämmelser som i dag finns i förord— ning ges lagens form. medan andra går den motsatta vägen. Det är i första
hand gymnasieskolan som är föremål för sådana författningstekniska änd— ringar.
Följdändringar i förordningar skall liksom den nya skollagen träda i kraft den ljuli 1986. Det kan inte uteslutas att det under arbetet med förordning- arna visar sig nödvändigt att under en övergångstid göra avvikelser från organisatoriska bestämmelser i den nya skollagen utöver vad som följer av den antagna promulgationslagen. Denna bör därför tillföras en ny paragraf, som öppnar möjlighet att vid behov göra sådana avvikelser i organisato- riska föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
6. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
lnnehåll Prop. 1985/86: 117
Propositionen ................................................ ] Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1 Propositionens lagförslag ...................................... 2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 februari 1986 8 ! inledning .................................................. 8 2 Ändringar i den nya skollagen och dess promulgationslag ....... 9 2.1 Ändring i den nya skollagen .............................. 9 2.2 Ändring i promulgationslagen ............................ 9 3 Följdlagstiftning till den nya skollagen ........................ 10 3.1 Ändringar i socialtjänstlagen ............................. 10 3.2 Ändringari sekretesslagen ............................... 10 3.3 Ny lag med bemyndigande i fråga om kommuner och lands- tingskommuner ......................................... 14 4 Upprättade lagförslag ....................................... 15 5 Hemställan ................................................ 15 6 Beslut .................................................... 16
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 l7
