om vissa sjukförsäkringsfrågor för studerande
> Regeringens proposition 1985/86: 128 [2
om vissa sjukförsäkringsfrågor för Prop
studerande 1985/86: 128
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i
bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 6 mars 1986.
På regeringens vägnar
Thage G Peterson
Sten Wickbom
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag om ett förbättrat försäkringsskydd för de studerande som är sjuka eller föräldralediga under sommarferierna. För-
slaget innebär att sjukpenning och föräldrapenningförmåner under sådan ferietid skall beräknas på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan studierna påbörjades, om denna är högre än den sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts under utbildningstiden.
Vidare föreslås att den sjukpenninggrundande inkomst som gällde före studiernas början skall hållas vilande under den tid som den studerande
bedriver studier och uppbär studiestöd, även om studierna beräknas pågå under kortare tid än sex månader. S.k. studietidssjukpenning skall således också vid sådan kortare utbildning kunna beräknas på grundval av den för-
värvsinkomst som den studerande har under studietiden.
För de studiehjälpstagare som inte uppbär återbetalningspliktiga studiemedel föreslås att kravet på sjukanmälan till försäkringskassan slopas och att kassan inte längre skall pröva om en sjukperiod skall godkännas. Det
föreslås samtidigt att studiemedelsnämnden och skolan skall kunna kräva att studieoförmåga på grund av sjukdom styrks genom läkarintyg.
Vidare föreslås att uppgiften att beräkna storleken av särskilt vuxenstu-
diestöd för arbetslösa och betala ut sådant stöd förs över till de studieso-
ciala myndigheterna.
Slutligen föreslås att reglerna i studiestödslagen (1973: 349) om försäkringskassans möjligheter att i vissa fall vägra godkänna studerandes sjukperiod anpassas till vad som numera gäller beträffande kassans möjligheter
I Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 128
att i motsvarande fall dra in eller sätta ned sjukpenning enligt lagen Prop. 1985/86: 128 (1962: 381) om allmän försäkring.
De ändrade reglerna om sjukpenningberäkning under sommarferier och utbildning föreslås gälla från och med den 1 juni 1986. Övriga ändringar avses träda ikraft den 1 juli 1986.
I Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (1962: 381) om allmän försäk-
ring! skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
5s§ Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 § skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Beslut om tillhörighet till sjukpenningförsäkringen skall omprövas
a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för
sjukpenningens storlek, b) när förtidspension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete, samt
c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan
utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbets- och inkomstförhållanden.
Ändring skall i fall som avses i första stycket a) ej ske förrän 30 dagar
efter det försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen. Ändring
skall i annat fall ske så snart anledning till ändringen uppkommit.
Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än som avses i första stycket b) eller c) sänkas under tid då den försäkrade
1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973: 349), studiestöd enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller
bidrag enligt förordningen (1976: 536) om utbildningsbidrag för doktorander,
2. bedriver studier, för vilka han uppbär timersättning enligt förordning-
en (1976: 327) om timersättning vid grundutbildning för vuxna,
3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,
4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex
månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,
5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den
försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt I $ lagen
(1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. och barnet inte har
fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.
Om den försäkrade i fall som För en försäkrad som avses i avses i tredje stycket 1) bedriver = tredje stycket 1 skall försäkringsstudier som beräknas pågå minst kassan, vid sjukdom under utbild-
| Lagen omtryckt 1982: 120.
> Senaste lydelse 1985: 87.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 128
sex månader, skall försäkringskas- ningstiden, beräkna sjukpenningen san, vid sjukdom under utbildnings- på en sjukpenninggrundande in-
tiden, beräkna sjukpenningen på en komst som har fastställts på grund-
sjukpenninggrundande inkomst val av enbart den inkomst av eget
som har fastställts på grundval av arbete som den försäkrade kan anenbart den inkomst av eget arbete tas få under denna tid. Under stu-
som den försäkrade kan antas få dieuppehåll mellan vår- och höstunder denna tid. termin, då den försäkrade inte upp-
bär studiesocial förmån som anges
i tredje stycket 1, skall dock sjuk-
penningen beräknas på den sjuk-
penninggrundande inkomst som
följer av första-tredje styckena, om
den blir högre än sjukpenning be-
räknad enligt detta stycke.
Denna lag träder i kraft den I juni 1986. Hittills gällande villkor beträffande studietidens längd skall tillämpas för studerande som vårterminen 1986 avslutar sin utbildning efter ikraftträdandet.
2¶Förslag till
Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 16—19 §§, 4 kap. 34 §, 7 kap. 17 och
17 a §§ samt 8 kap. 79 § studiestödslagen (1973:349)' skall ha följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
3 kap.
16 8
Studiehjälp utgår för sjukperiod Studiehjälp utgår för sjukperiod som infaller under tid för vilken den som infaller under tid för vilken den
studerande har beviljats studie- studerande har beviljats studie-
hjälp. hjälp. Studiemedelsnämnd och lä-
roanstalt får i fråga om andra studiehjälpstagare än sådana som uppbär återbetalningspliktiga studiemedel kräva att studiecoförmåga
på grund av sjukdom skall styrkas
genom läkarintyg enligt de föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som rege-
ringen bestämmer. För sjukperiod som infaller efter För sjukperiod som infaller efter studietidens början utgår studie- studietidens början utgår studie-
hjälp dock endast om den studeran- hjälp i form av extra tillägg, inackde ingett ansökan om denna studie- orderingstillägg och återbetalhjälp dessförinnan. Om synnerliga ningspliktiga studiemedel endast skäl föreligger, kan en studerande om den studerande ingett ansökan
beviljas studiehjälp även för sådan om denna studiehjälp dessförinnan.
sjukperiod. Om synnerliga skäl föreligger, kan en studerande beviljas studiehjälp
även för sådan sjukperiod.
För det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver stu-
dier som berättigar till studiehjälp utgår studiehjälp endast för sådan sjukperiod som infaller efter det den studerande har påbörjat studierna.
16a 8
En studerande har rätt till studie- En studerande som uppbär stuhjälp endast för sådan sjukperiod diehjälp i form av återbetalningseller del därav som har godkänts av pliktiga studiemedel har rätt till studen allmänna försäkringskassa, hos diehjälp endast för sådan sjukvilken den studerande är inskriven. period eller del därav som har godkänts av den allmänna försäkringskassa, hos vilken den studerande är inskriven.
| Lagen omtryckt 1981: 579. ” Senaste lydelse 1984:313. > Senaste lydelse 1984: 313.
11 Riksdagen 1985/86. I saml. Nr 128
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 128
17 §"
Blir en studerande på grund av Blir en studerande på grund av
sjukdom helt oförmögen att bedriva sjukdom helt oförmögen att bedriva sina studier, skall han anmäla detta sina studier, skall han anmäla detta till den allmänna försäkringskas- till den allmänna försäkringskassan, om han har beviljats studie- san, om han har beviljats studie-
hjälp för kalenderhalvåret eller om hjälp i form av återbetalningsplik-
han ansökt eller avser att ansöka tiga studiemedel för kalenderhalv-
därom. Anmälan skall ske enligt de året eller om han ansökt eller avser
närmare bestämmelser som medde- att ansöka därom. Anmälan skall lats av riksförsäkringsverket. ske enligt de närmare bestämmelser
som meddelats av riksförsäkrings-
verket.
18 § Finner den allmänna försäkrings- Finner den allmänna försäkringskassan att studerande på grund av kassan att studerande på grund av sjukdom är helt oförmögen att be- sjukdom är helt oförmögen att be-
driva sina studier, skall kassan god- driva sina studier, skall kassan godkänna sjukperioden, om ej annat känna sjukperioden, om ej annat följer av andra eller tredje stycket. följer av andra— fjärde styckena.
Godkännande enligt första stycket får avse endast tid som infaller efter det anmälan skett enligt 17 §. Om hinder mött mot anmälan eller annat särskilt skäl föreligger, får godkännande avse även tid före sådan anmälan. Den allmänna försäkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod eller
del därav, om den studerande
Il. uppsåtligen åsamkat sig sjukdomen eller gjort sig skyldig till grov oaktsamhet ur hälsosynpunkt eller om annat liknande särskilt skäl förelig-
ger,
2. underlåter att, på begäran av kassan. genom intyg av läkare styrka sjukdomen och det därav föranledda hindret för studierna,
3. vägrar att laga emot besök av 3. under sjukperiod reser till ut-
person som fått i uppdrag av kas- landet utan medgivande av kassan, san att verkställa sjukkontroll,
4. under sjukperiod ändrar vistelseort utan att underrätta kassan
eller reser till utlandet utan medgi-
vande av kassan,
5. ådragit sig sjukdomen vid för- 4. ådragit sig sjukdomen vid förövande av handling för vilken an- övande av handling för vilken an-
svar genom lagakraftägande dom svar genom lagakraftägande dom
ådömts honom, ådömts honom, 6. vägrar att underkasta sig un- 5. vägrar att underkasta sig un-
dersökning av läkare eller under- dersökning av läkare eller under-
låter att följa läkares föreskrift, låter att följa läkares föreskrift, 7. uppsåtligen eller av grov 6. uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vil- vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående förhål- seledande uppgift angående förhållande som är av betydelse för till- lande som är av betydelse för till-
+ Senaste lydelse 1984: 313.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 128
lämpningen av bestämmelserna om lämpningen av bestämmelserna om
återbetalningspliktiga studiemedel äterbetalningspliktiga studiemedel för sjukperiod. för sjukperiod.
Den allmänna försäkringskassan
får även, om omständigheterna
motiverar det, vägra att godkänna
sjukperiod eller del därav. om den
studerande
1. vägrar att ta emot besök av en
person, som fått i uppdrag av för-
säkringskassan att utreda studie-
förmågan eller behovet av rehabili-
teringsåtgärd,
2. underlåter att meddela för-
säkringskassan sin vistelseadress
när han under sjukperiod vistas annat än tillfälligt på annan adress än
den som angetts till kassan.
198”
Om en studerande som har bevil- Om en studerande som har beviljats studiehjälp på grund av sjuk- jats studiehjälp i form av återbetal-
dom har varit helt oförmögen att ningspliktiga studiemedel på grund
bedriva studier under 90 dagar i av sjukdom har varit helt oförmöföljd eller om det föreligger annat gen att bedriva studier under 90 dasärskilt skäl, skall den allmänna gar i följd eller om det föreligger försäkringskassan, enligt de närma- annat särskilt skäl, skall den allre bestämmelser som riksförsäk- männa försäkringskassan, enligt de ringsverket meddelar, undersöka närmare bestämmelser som riksför-
om skäl föreligger att vidta åtgärd säkringsverket meddelar, undersösom är ägnad att förkorta sjuk- ka om skäl föreligger att vidta åt-
domstiden eller på annat sätt helt gärd som är ägnad att förkorta sjukeHer delvis återställa studieförmå- domstiden eller på annat sätt helt
gan. eller delvis återställa studieförmågan.
Finner den allmänna försäkringskassan att åtgärd som avses i första stycket behövs, skall den underrätta den studerande härom och tillse att
åtgärden vidtages. Vägrar den studerande att underkasta sig åtgärden, kan
kassan besluta att ej godkänna den del av sjukperioden som infaller sedan den studerande fått underrättelse om kassans beslut. I underrättelsen skall intagas erinran om att sådant beslut kan meddelas.
4 kap.
34§ Finner den allmänna försäkrings- Finner den allmänna försäkringskassan att studerande på grund av kassan att studerande på grund av
sjukdom är helt oförmögen att be- sjukdom är helt oförmögen att bedriva sina studier, skall kassan god- driva sina studier, skall kassan godkänna sjukperioden, om ej annat känna sjukperioden, om ej annat
följer av andra eller tredje stycket. följer av andra— fjärde styckena.
5 Senaste lydelse 1984: 313.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 128
Godkännande enligt första stycket får avse endast tid som infaller efter det anmälan skett enligt 33§. Om hinder mött mot anmälan eller annat särskilt skäl föreligger, får godkännande avse även tid före sådan anmälan. Den allmänna försäkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod eller del därav, om den studerande
1. uppsåtligen åsamkat sig sjukdomen eller gjort sig skyldig till grov
oaktsamhet ur hälsosynpunkt eller om annat liknande särskilt skäl föreligger, ” 2. underlåter att, på begäran av kassan, genom intyg av läkare styrka
sjukdomen och det därav föranledda hindret för studierna,
3. vägrar att taga emot besök av 3. under sjukperiod reser till utlanperson som fått i uppdrag av kas- det utan medgivande av kassan,
san att verkställa sjukkontroll, 4. under sjukperiod ändrar vistelseort utan att underrätta kassan eller reser till utlandet utan medgivande av kassan,
5. ådragit sig sjukdomen vid för- 4. ådragit sig sjukdomen vid förövande av handling för vilken an- övande av handling för vilken an-
svar genom lagakraftägande dom svar genom lagakraftägande dom
ådömts honom, ådömts honom,
6. vägrar att underkasta sig under- 35. vägrar att underkasta sig under-
sökning av läkare eller underlåter sökning av läkare eller underlåter
att följa läkares föreskrift. att följa läkares föreskrift,
7. uppsåtligen eller av grov vårds- 6. uppsåtligen eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilsele- löshet lämnar oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande dande uppgift angående förhållande som är av betydelse för tillämpning- som är av betydelse för tillämpning-
en av bestämmelserna om studie- en av bestämmelserna om studie-
medel för sjukperiod. medel för sjukperiod. Den allmänna försäkringskassan
får även, om omständigheterna motiverar det, vägra att godkänna sSjukperiod eller del därav, om den studerande 1. vägrar att ta emot besök av en person, som fått i uppdrag av försäkringskassan att utreda studieförmågan eller behovet av rehabili-
teringsåtgärd,
2. underlåter att meddela försäkringskassan sin vistelseadress
när han under sjukperiod vistas annat än tillfälligt på annan adress än den som angetts till kassan.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 128
7 kap.
1786 För tid under vilken den studerande på grund av sjukdom är helt oförmö-
gen att bedriva sina studier utgår vuxenstudiebidrag och återbetalnings-
pliktiga studiemedel för sjukperiod som infaller under den del av det eller de kalenderhalvår för vilka den studerande har beviljats vuxenstudiestöd.
Bestämmelserna i 4 kap. 2§ och 31—35 §§ skall tillämpas.
För det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver stu-
dier som berättigar till särskilt vuxenstudiestöd enligt detta kapitel utgår
vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande har påbörjat studierna.
Utgår sjukpenning enligt 3 kap. Utgår sjukpenning enligt lagen
lagen (1962:381) om allmän försäk- (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning ring eller motsvarande ersättning
enligt annan författning för tid un- enligt annan författning för tid under vilken den studerande uppbär der vilken den studerande uppbär
vuxenstudiebidrag, skall vuxenstu- vuxenstudiebidrag, skali vuxenstudiebidraget minskas med det be- diebidraget minskas med det belopp som har utgått i sjukpenning lopp som har utgått i sjukpenning eller sådan ersättning för samma eller sådan ersättning för samma tid. Vuxenstudiebidraget skall dock tid. Sådan minskning skall dock ej minskas med sådant belopp som inte göras för sjukpenning som har
har utgått i sjukpenning enligt 3 utgått enligt lagen (1962:381) om
kap. 5 § fjärde stycket lagen om all- allmän försäkring. män försäkring.
17a§”
Studerande har rätt att behålla vuxenstudiebidrag och återbetalnings-
pliktiga studiemedel vid
1. ledighet för tillfällig vård av barn i samma omfattning som enligt 4 kap. 10—-12§§ lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller för rätt till
föräldrapenning,
2. ledighet för fullgörande av uppdrag i elevorganisation under sammanlagt högst tio dagar under ett kalenderår och
3. kortvarig ledighet för enskild angelägenhet av vikt.
gen (1962:381) om allmän försäkring för tid under vilken den studerande uppbär vuxenstudiebidrag, skall vuxenstudiebidraget minskas med det belopp som har utgått i
Vuxenstudiebidraget skall dock ej minskas med sådant belopp som har utgått i föräldrapenning enligt 3 kap. 5§ fjärde stycket lagen om allmän försäkring.
? Senaste lydelse 1985: 89. ' Lydelse enligt prop. 1985/86: 100, bil 10.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1985/86: 128
8 kap.
79.8!
Har studerande för sådan dag un- Har studerande för sådan dag under en sjukperiod som infaller efter der en sjukperiod som infaller efter karenstiden enligt 78§ första karenstiden enligt 78§ = första
stycket uppburit sjukpenning enligt stycket uppburit sjukpenning enligt 3 kup. lagen (1962:381) om allmän lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller enligt lagen försäkring och överstiger denna (1976: 380) om arbetsskadeförsäk- sjukpenning 25 kronor, skall vid ring och överstiger denna sjukpen- tillämpning av bestämmelse i detta ning 25 kronor, skalt vid tillämp- kapitel om återbetalningsbelopp el-
ning av bestämmelse i detta kapitel ler frivillig återbetalning medräknas
om återbetalningsbelopp eller frivil- endast den del av de återbetalningslig återbetalning medräknas endast pliktiga studiemedlen för samma
den del av de återbetalningspliktiga dag som motsvarar det belopp var-
studiemedlen för samma dag som med sjukpenningen överstiger 25 motsvarar det belopp varmed sjuk- kronor. Vad som sagts nu gäller
penningen överstiger 25 kronor. också om den studerande med an- Vad som sagts nu gäller också om ledning av sin sjukdom får ersätt-
den studerande med anledning av ning enligt annan författning eller
sin sjukdom får ersättning enligt an- på grund av regeringens förordnan författning eller på grund av re- nande eller enligt utländsk lagstiftgeringens förordnande eller enligt ning om arbetsskadeförsäkring. utländsk lagstiftning om arbetsska- Sjukpenning enligt lagen (1962:
deförsäkring. 381) om allmän försäkring skall inte
beaktas vid tillämpning av bestäm-
melserna i detta kapitel om återbe-
talningsbelopp eller frivillig återbe-
talning.
Sådan sjukpenning som har be-
räknats enligt 3 kap. 5§ fjärde stycket lagen om allmän försäkring skall dock aldrig beaktas vid tillämpning av bestämmelserna i
detta kapitel om återbetalningsbe-
lopp eller frivillig återbetalning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.
3 Senaste lydelse 1985: 89.
3¶Förslag till Prop. 1985/86: 128
Lag om ändring i lagen (1983: 1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
Härigenom föreskrivs att 3, 4 och 6§§ lagen (1983: 1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§
Särskilt vuxenstudiestöd för ar- Särskilt vuxenstudiestöd för ar-
betslösa beviljas av vuxenutbild- betslösa beviljas efter ansökan. An-
ningsnämnden efter ansökan. An- = sökan ges in inom den tid och i den sökan ges in inom den tid och i den — ordning som regeringen bestämordning som regeringen bestäm- mer. mer.
Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa får beviljas för högst två kalenderhalvår i sänder.
Allmän försäkringskassa skall Särskilt vuxenstudiestöd för arberäkna = storleken av särskilt — betslösa handhas av centrala stuvuxenstudiestöd för arbetslösa — diestödshämnden och vuxenutbildsamt betala ut sådant stöd. ningsnämnderna.
6§
Ett beslut av vuxenutbildnings- Ett beslut arr avslå en ansökan nämnd om särskilt vuxenstudiestöd om särskilt vuxenstudiestöd för arför arbetslösa får inte överklagas. betslösa fär inte överklagas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.
li
Socialdepartementet Prop. 1985/86: 128
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1986
Närvarande: statsrådet Thage G Peterson, ordförande, och statsråden Bodström, R. Carlsson, Hellström, Wickbom, Johansson.
Föredragande: statsrådet Wickbom
Proposition om vissa sjukförsäkringsfrågor för studerande
1¶Inledning
Under våren 1984 beslutade riksdagen om ett förbättrat sjukförsäkrings-
skydd för studerande (prop. 1983/84: 127, SfU 26, rskr. 336). Med de nya
reglerna, som trädde i kraft den 1 januari 1985, avsågs att göra stödet vid sjukdom under studietiden enhetligt och mer rättvist. Huvudprincipen är
att de studerande under en sjukdomsperiod får behålla sitt studiestöd i form av studiehjälp, studiemedel, särski!t vuxenstudiestöd eller utbildningsbidrag för doktorander.
Vidare gäller för en studerande som uppbär studiestöd och som hade en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) när studierna påbörjades att denna
inkomst inte får sänkas under utbildningstiden om studierna beräknas pågå
minst sex månader. I dessa fall får dock sjukpenning under studietiden inte
utges på grundval av denna SGI. Den sjukpenninggrundande inkomsten
från tiden före studierna hålls i stället vilande för att åter bli gällande, aktiveras, när studietiden är avslutad eller när ett definitivt studieavbrott görs. En särskild studietidssjukpenning kan dock utges vid sjukdom under studietiden. Denna sjukpenning beräknas på grundval av den förvärvsinkomst den studerande kan antas få vid sidan av studierna eller under ferietid, s.k. studietids-SGI. Reglerna om vilande SGI och studietids-SGI gäller även för föräldrapenningförmånerna.
I skrivelser från bl. a. fackliga organisationer, företrädare för vuxenstuderande samt enskilda har krav rests att reglerna ges en sådan utformning att de studerande som förvärvsarbetar får en sjukpenning som bättre svarar mot inkomstbortfallet vid sjukdom. Därvid har framhållits bl. a. att
det nu tillämpade sättet att beräkna sjukpenning under studier har inneburit en försämring för många vuxenstuderande som är tjänstlediga från sina
ordinarie arbeten under studietiden och återgår till dessa under ferietid.
Riksdagen har påtalat att den nuvarande överkompensationen till vissa studerande, som innebär att sjukpenning beräknad på en tidigare SGI utges
samtidigt med studiestödet för dem som studerar kortare tid än sex månader, bör upphöra (SfU 1984/85: 16, s. 26, rskr. 212). Riksförsäkringsverket (RFV) har i samråd med centrala studiestöds-
nämnden (CSN) hemställt hos regeringen att de nuvarande bestämmelser- 12
na i studiestödslagen (1973: 349) om att studerande skall göra sjukanmälan Prop. 1985/86: 128 till försäkringskassan och att försäkringskassan skall godkänna sjukperioden skall upphöra för andra studiehjälpstagare än sådana som uppbär återbetalningspliktiga studiemedel.
Jag tar i det följande upp frågan om att låta vilande SGI träda i funktion under sommarferierna. Vidare behandlar jag sjukförsäkringsreglerna för dem som studerar kortare tid än sex månader. Jag tar också upp frågan om vissa studerandes sjukanmälan till försäkringskassan. Slutligen föreslår jag vissa följdändringar i studiestödslagstiftningen. Förslagen i propositionen läggs fram efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet.
2¶Nuvarande ordning
2.1¶Studiestödet under sjukdom samt sjukpenning och
föräldrapenningförmåner för studerande
Studerande som uppbär studiehjälp, studiemedel! eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), SsL, studiestöd enligt lagen (1983: 1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller bidrag enligt förordningen (1976: 536) om utbildningsbidrag för doktorander får behålla beviljat studiestöd under sjukdom när den studerande är oförmögen att bedriva sina studier. Den studerande skall göra sjukanmälan till försäkringskassan som har att pröva om sjukperioden skall godkännas för rätt till studiestöd.
Den obligatoriska sjuk- och föräldraförsäkringen omfattar även studerande om de är inskrivna hos försäkringskassan. Under studietiden gäller dock särskilda regler för rätten till ersättning. Dessa regler innebär att den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) inte får sänkas för de studerande som enligt vad tidigare sagts får behålla sitt studiestöd vid sjukdom (3 kap. 53 tredje stycket 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL). Regeln om att SGI inte får sänkas är kombinerad med en annan regel enligt vilken sjukpenning under studietiden inte får beräknas på denna SGI om studierna avses pågå minst sex månader. Vid sjukdom under sådan längre utbildningstid skall försäkringskassan i stället beräkna sjukpenningen på en SGI som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den studerande kan antas få under utbildningstiden, studietids- SGI (3 kap. 5 § fjärde stycket AFL). En SGI som grundas på förvärvsinkomster från tiden före utbildningens början är således vilande under utbildningstiden. Den är vilande också under den ferietid som infaller mellan studieterminerna i den utbildning för vilken studiestöd utges. En vilande SGI blir åter gällande först när den utbildning för vilken studiestödet utges är avslutad eller när ett definitivt studieavbrott görs. Reglerna om vilande SGI och studietids-SGI omfattar även föräldrapenningförmånerna enligt AFL.
2.2 Olika former av studiestöd Prop. 1985/86: 128
För dem som bedriver studier finns olika former av studiestöd, bl. a. studiehjälp, studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd. särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och utbildningsbidrag för doktorander.
Reglerna för beräkning av den tid som berättigar till studiestöd skiljer sig mellan de olika studiestödsformerna.
Studiehjälp utges till elever mellan 16 och 20 år i gymnasieskolan och i annan utbildning på gymnasial nivå. Studiehjälp består av studiebidrag, extra tillägg, inackorderingstillägg och återbetalningspliktiga studiemedel. Stödet utges endast för studier under terminstid och beviljas vanligen för ett läsår som avser nio månader. Studiehjälp fördelas vanligen på en hösttermin som är fyra månader och en vårtermin som omfattar fem månader. Höstterminen påbörjas som regel omkring den 20 augusti och avslutas strax före jul. Vårterminen påbörjas omkring den 10 januari och pågår till omkring den 10 juni.
För ett stort antal fall beviljas emellertid studiehjälp för kortare celler längre del av läsåret. Som exempel kan nämnas specialkurser i gymnasieskolan som ofta pågår under en termin eller endast en del av terminen.
Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag att föreslå regeringen att i en proposition till riksdagen förorda att studiebidrag och extra tillägg inom studiehjälpen skall kunna utges för 12 månader under ett år.
Studiemedel utges till den som studerar på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. Till studerande på gymnasial nivå kan studiemedel utges fr. o. m. höstterminen det år eleven fyller 20 år. För studerande på eftergymnasial nivå finns inte någon motsvarande åldersgräns. Studiemedel består av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel. Stödet utges endast för terminstid och beviljas vanligen för ett läsår som avser nio månader. Höstterminen påbörjas vanligen i månadsskiftet augusti-september och pågår till omkring den 19 januari. Vårterminen påbörjas därefter omgående utan något uppehåll i studierna och sträcker sig till början av juni månad.
Vid vissa utbildningar t.ex. inom områdena lantbruk och teknik förekommer utbildning under sommarferierna. Sådana studier berättigar till studiemedel.
Särskilt vuxenstudiesröd är i första hand avsett för arbetstagare med kort utbildning som tar ledigt för att studera och då går miste om sin lön.
Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa är främst avsett för långvarigt arbetslösa som påbörjar studier.
Båda formerna av vuxenstudiestöd består av vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel.
Vuxenstudiestöden utges under terminstid men också under julferier. Stödet utges således för ytterligare den tid som motsvarar jullovets längd.
Utbildningsbidrag för doktorander kan utges till den som bedriver forskarutbildning vid högskola. Bidraget beviljas för högst 12 månader i sänder och är vanligen inte terminsbundet.
Som framgår av det nu redovisade har det övervägande flertalet stude- Prop. 1985/86: 128 rande sommarferier som pågär från början av juni till slutet av augusti
månad.
2.3¶Samordning mellan studiestöd och sjukpenning/
föräldrapenning
Vuxenstudiebidraget skall minskas med belopp som för samma tid har
utgetts i sjukpenning enligt 3 kap. AFL eller motsvarande ersättning enligt
annan författning (7 kap. 17 § SsL och 2 § lagen (1983: 1030) om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa). Vuxenstudiebidraget minskas dock inte med sjukpenning som har beräknats på studietids-SGI. En samordnings-
regel gäller också i fråga om vuxenstudiebidrag och föräldrapenning (7
kap. 17 a § SsL).
I prop. 1985/86: 100, bil. 10 (s. 371 f) har lagts fram förslag om en ändring
med innebörden att en studerande som uppbär föräldrapenning på grund-
val av en studietids-SGI inte skall få sitt vuxenstudiebidrag reducerat med
hänsyn till föräldrapenningen. Beträffande övriga studiestödsformer finns inte motsvarande regler om
samordning av bidrag och sjukpenning/föräldrapenning. Däremot reduceras den del av de återbetalningspliktiga studiemedlen som har undantagits från återbetalning enligt 8 kap. 78 § SsL, om sjukpenning har utgetts med mer än 25 kr. per dag under aktuell sjukperiod (8 kap. 79 § SsL). Även
i dessa fall undantas sjukpenning som har beräknats på grundval av studietids-SGI.
3¶Föredragandens överväganden
3.1¶Aktivering av vilande SGI under sommarferierna
Mitt förslag: För en studerande som är sjuk eller föräldraledig under sommarferier — och inte uppbär studiestöd under dessa ferier —
skall sjukpenning och föräldrapenningförmåner beräknas på grund-
val av vilande SGI, om denna SGI är högre än studietids-SGI. Detta gäller för alla försäkrade som omfattas av reglerna om vilande SGI och studietids-SGI.
Skälen för mitt förslag: Som en följd av att det ekonomiska skyddet vid sjukdom inom studiestödssystemet förstärktes den 1 januari 1985 kombinerades rätten att behålla en tidigare SGI med att denna görs vilande under utbildningstiden om studierna beräknas pågå minst sex månader. Så länge
som SGI vilar utbetalas ingen sjukpenning eller föräldrapenningförmån på
grundval av den. Med utbildningstid avses förutom den tid för vilken studiestödet utges, även den ferietid som infaller mellan studieterminerna i
den utbildning för vilken studiestödet har beviljats.
Många studerande förvärvsarbetar emellertid parallellt med studierna och under ferierna. För att bortfall av sådan arbetsinkomst skall kunna IS
kompenseras vid sjukdom infördes vid samma tid även regler om en Prop. 1985/86: 128
förmåner under utbildningstiden.
SGI utgör den försäkrades beräknade inkomst under en tolvmånadersperiod framåt i tiden. För en studerande som förvärvsarbetar enbart under
ersättningen från försäkringskassan kan vara betydligt lägre än det aktuella inkomstbortfallet.
Många vuxenstuderande är tjänstlediga från sina ordinarie arbeten under studietiden. Det finns ofta en överenskommelse om tjänstledighet för studier mellan arbetsgivaren och den anställde, som innebär att den senare återgår till sitt arbete under främst sommarferier. Åtskilliga vuxenstuderande har riktat kritik mot den låga kompensation som studictidssjukpenningen ger i förhållande till den faktiska inkomstförlust som sjukdom under ferierna leder till.
Jag anser att det är angeläget att de studerande har ett så bra försäkringsskydd vid sjukdom och föräldraledighet som möjligt. Detta framför allt med tanke på att många studerande har bildat familj och har ett ansvar för familjens försörjning. De regler som gäller för olika former av ekonomiskt stöd under studietiden bör därför vara sådana att de inte skapar osäkerhet inför valet att ta steget till studier.
Jag föreslår därför att reglerna om beräkning av sjukpenning och föräldrapenningförmåner ändras så att en vilande SGI åter blir gällande, aktiveras, under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin om denna SGI ger högre sjukpenning än studietids-SGI. Förändringen av de nuvarande reglerna bör omfatta alla studerande som uppbär studiestöd.
En aktiverad SGI bör gälla från och med dagen efter den period för vilken studiestödet har beviljats under vårterminen och bör åter bli vilande från och med den första dag på vilken studiestödet för höstterminen belöper eller beräknas komma att belöpa. Vid sjukdom eller föräldraledighet därefter under studietid beräknas ersättningen på grundval av cven-
tuell studietids-SGI. Övergångarna mellan de två typerna av SGI-beräk-
ning bör således ske omedelbart vid vårterminens slut och höstterminens början. Någon särskild förhandsanmälan till försäkringskassan bör inte krävas.
För klarhetens skull bör det sägas att för studerande som under sommarferier uppbär studiestöd skall ingen aktivering ske av SGI.
När det gäller julferierna föreslår jag ingen ändring av nuvarande regler. För den stora gruppen högskolestuderande sträcker sig höstterminen in i januari utan något uppehåll för julferier. Särskilt vuxenstudiestöd kan också utges under julferier. Någon ändring i sjukförsäkringsreglerna är således inte påkallad för dessa grupper.
Jag är emellertid medveten om att det finns vissa grupper studerande, t.ex. studerande i komvux eller i den kommunala högskolan, som har ett studieuppehåll vid jul då studiemedel inte utges. De kan således hamna i en situation vid sjukdom där studiestöd inte utges och sjukpenningen endast kompenserar en mindre del av inkomstbortfallet. Det rör sig dock alltid om en förhållandevis kort period. 16
Det skulle vara förenat med betydande administrativa olägenheter att Prop. 1985/86: 128
låta den vilande sjukpenningen träda i kraft också vid sådana mycket korta
studieavbrott. Jag är därför inte beredd att låta de nya reglerna omfatta andra perioder än sommarferierna.
Sommarferierna börjar för flertalet studerande under juni månad. Änd-
ringen i lagen (1962:381) om allmän försäkring bör därför träda i kraft den I
juni 1986.
3.2¶Studietidssjukpenning vid studier som beräknas pågå kortare tid än sex månader
Mitt förslag: Reglerna om vilande SGI och studietids-SGI skall gälla oavsett utbildningstidens längd.
Vidare upphör de regler om avräkning som innebär att vuxenstudie-
bidraget och reduceringen av skulden för återbetalningspliktiga stu-
diemedel skall minskas med det belopp som har utgetts i sjukpen-
ning/föräldrapenning för samma tid.
Skälen för mitt förslag: Utgångspunkten för det förbättrade sjukförsäk-
ringsskyddet för studerande som gäller sedan år 1985 är att det ekonomiska
behovet i stort sett får anses vara lika under studier och sjukdom. Som en följd av förbättringen av det ekonomiska skyddet vid sjukdom inom studiestödssystemet gäller sålunda principen att studiestödet utges under
sjukdomsperioder under studietiden jämsides med eventuell studietidssjukpenning. Enligt 3 kap. 2 § AFL skall till grund för beräkning av SGI läggas den
årsinkomst av förvärvsarbete som den försäkrade kan antas komma att ha tills vidare. Att inkomsten skall beräknas som årsinkomst innebär enligt gällande praxis att tillfälliga inkomständringar och inkomstvariationer un-
der olika delar av året inte skall påverka SGI. Sjukpenningen kan vid ett
långvarigt sjukdomsfall utges under lång tid och det har då inte ansetts riktigt att en tillfälligt hög eller låg inkomst vid tiden för insjuknandet skall bestämma sjukpenningens storlek för hela sjukperioden.
Gällande praxis vid beräkning av SGI har kommit till uttryck i cn av
riksförsäkringsverket utfärdad kungörelse (RFFS 1981:5). I kungörelsen föreskrivs att endast sådan inkomst skall beaktas som en försäkrad kan antas komma att ha tills vidare av eget arbete under minst sex månader i
följd.
När det nuvarande systemet med sjukpenningberäkning för studerande infördes undantogs mot bakgrund av den nyss redovisade tillämpningen de
som studerar kortare tid än sex månader från de nya reglerna. Studietidssjukpenning skall således f.n. inte beräknas för den som beräknas studera kortare tid än sex månader. Sjukpenningen beräknas i stället på den förvärvsinkomst som den studerande hade före utbildningens början. För den som uppbär särskilt vuxenstudiestöd finns avräkningsregler som innebär att vuxenstudiebidraget skall minskas med det belopp
som har utgetts i sjukpenning. Sådana avräkningsregler som förhindrar 17
överkompensation finns inte för de studerandegrupper som har andra Prop. 1985/86: 128 former av studiestöd. Dessa studerande blir således vid studier som understiger sex månader överkompenserade vid sjukdom eftersom de uppbär såväl oreducerat studiestöd som sjukpenning beräknad på tidigare förvärvsinkomst. För dem som uppbär återbetalningspliktiga studiemedel påverkar dock uppburen sjukpenning skuldreduceringen vid längre sjukdomsperioder. Jag anser att de nu berörda olikheterna i behandlingen av de skilda studerandegrupperna bör undanröjas. Sociala förmåner bör inte utges på ett sådant sätt att en studerande får det ekonomiskt bättre ställt vid sjukdom än när han är frisk. Jag föreslår därför att reglerna i 3 kap. 5 §& fjärde stycket AFL om vilande SGI och studietids-SGI skall gälla oavsett utbildningstidens längd, dvs. även om studierna beräknas pågå kortare tid än sex månader. En konsekvens härav blir att studietids-SGI, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda. skall beräknas även om förvärvsarbetet avses pågå kortare tid än sex månader. Det bör påpekas att det fortfarande kommer att finnas en nedre gräns för hur stor inkomsten skall vara innan sjukpenning kan utges. Enligt 3 kap. 18 AFL föreligger rätt till sjukpenning endast om den försäkrades SGI uppgår till minst 6000 kronor. I 7 kap. 17 och 17 a §§ SsL finns som jag tidigare nämnt regler om avräkning mellan vuxenstudiebidraget och sjukpenning/föräldrapenning enligt AFL. Enligt dessa regler skall för tid, under vilken den studerande uppbär vuxenstudiebidrag, bidraget minskas med det belopp som har utgetts i sjukpenning eller föräldrapenning för samma tid. Vidare finns i 8 kap. 79 § SsL regler om avräkning gentemot den skuldreducering som sker om en studerande, som uppbär återbetalningspliktiga studiemedel, är sjuk mer än 14 dagar. Jag har nyss föreslagit att den SGI som gällde innan studierna påbörjades skall hållas vilande från första dagen av en studieperiod, för vilken den studerande uppbär studiestöd, även om utbildningen beräknas pågå under kortare tid än sex månader. Det innebär att en sjukpenning enligt AFL som grundar sig på en vilande SGI inte kan utges parallellt med ett studiestöd. Under sådana omständigheter behövs inte några avräkningsregler gentemot sjukpenning enligt AFL. De avräkningsregler som gäller föräldrapenning kan också tas bort.
3.3¶Kravet på sjukanmälan upphör för studiehjälpstagare Prop. 1985/86: 128
som inte har återbetalningspliktiga studiemedel
Mitt förslag: För studiehjälpstagare. som uppbär annan studiehjälp än återbetalningspliktiga studiemedel, slopas skyldigheten enligt 3
kap. 178 SsL att anmäla sjukdom till försäkringskassan. Kassans prövning av sjukperioder upphör för dessa studerande. I stället skall
studiemedelsnämnden och läroanstalten i enlighet med föreskrifter, som utfärdas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, kunna fordra att eleven genom läkarintyg styrker stu-
dieoförmåga på grund av sjukdom.
Riksförsäkringsverkets förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Skälen för mitt förslag: För rätten att få behålla studiestödet under sjukperiod och få reducering av studieskuld (för återbetalningspliktiga studie-
medel) på grund av sjukdom krävs att den studerande gör sjukanmälan till försäkringskassan. Har sådan anmälan gjorts skall försäkringskassan prö-
va om hel studieoförmäga på grund av sjukdom föreligger och, om så
bedöms vara fallet, godkänna sjukperioden.
När det gäller de studerande som uppbär studiehjälp har bestämmelserna i SsL om sjukanmälan till försäkringskassan i praktiken kommit att tillämpas endast i fråga om studiehjälpstagare med återbetalningspliktiga studiemedel. En tillämpning av anmälningsskyldigheten för alla studie-
hjälpstagare skulle innebära att 300000 gymnasiestuderande i förekom-
mande fall skulle göra sjukanmälan till försäkringskassan som sedan har att pröva om studieoförmåga på grund av sjukdom föreligger. Den begränsade tillämpningen av sjukanmälningsregeln har enligt vad riksförsäkringsver-
ket uppgivit inte haft några negativa effekter. Riksförsäkringsverket har
därför i samråd med centrala studiestödsnämnden föreslagit att bestämmelserna om anmälan och prövning av sjukdomsfall slopas för studie-
hjälpstagare som uppbär enbart studiebidrag.
Jag vill erinra om att det huvudsakliga syftet med studiestödet är att de studerande skall ha ekonomisk möjlighet att bedriva studier. För att en studerande skall ha en ekonomisk trygghet även om han blir sjuk under
studietiden har han tillförsäkrats rätt att behålla studiestödet under sjuk-
dom.
Jag delar riksförsäkringsverkets uppfattning att det mot denna bakgrund och den hittillsvarande begränsade tillämpningen inte finns anledning att upprätthålla nuvarande krav på att försäkringskassan skall ta emot sjukanmälan och pröva varje kortare sjukperiod för de studiehjälpstagare som inte uppbär återbetalningspliktiga studiemedel.
Mot bakgrund av vad jag nu har anfört bör skyldigheten att göra sjukanmälan till försäkringskassan slopas för studerande som har studiehjälp som inte omfattar återbetalningspliktiga studiemedel. För denna grupp bör t stället införas den ordningen att skolan och studiemedelsnämnden skall kunna fordra att eleven genom läkarintyg styrker oförmåga att bedriva sina 19
studier på grund av sjukdom. Behovet av läkarintyg torde främst föreligga Prop. 1985/86: 128 vid längre studieavbrott eller i fall då upprepade korta studieavbrott förekommer.
För klarhetens skull vill jag framhålla att mitt förslag inte berör studeran-
de som har beviljats studiemedel enligt 4 kap. SsL. För dem görs således ingen ändring av nuvarande anmälningsplikt och försäkringskassan skall även i fortsättningen pröva dessa studerandes sjukperioder. Riksförsäkringsverket avser dock att tillsammans med centrala studiestödsnämnden granska erfarenheterna av nuvarande regler på dessa områden.
3.4¶Administration av särskilt vuxenstudietöd för arbetslösa
Mitt förslag: Uppgiften att beräkna storleken av särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och betala ut sådant stöd förs över till de
studiesociala myndigheterna.
Skälen för mitt förslag: I prop. 1984/85:184 om ändrad administration av
studiehjälp och vuxenstudiestöd m. m. (SfU 25, rskr. 327) föreslogs att
hela administrationen av vuxenstudiestöden den 1 juli 1986 skulle föras över till de studiesociala myndigheterna. Idag är det försäkringskassorna
som svarar för beloppsberäkning och utbetalning av stöden.
I 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100, bil. 10) har regeringen på föredragning av chefen för utbildningsdepartementet lagt fram förslag om ändringar It I kap. 68 SsL med innebörden att studiestödet skall handhas av centrala studiestödsnämnden, studiemedelsnämnderna och
vuxenutbildningsnämnderna.
Motsvarande ändring bör nu göras i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.
3.5¶Vissa följdändringar i studiestödslagen (1973:349)
Mitt förslag: Reglerna om försäkringskassans möjligheter att vägra godkänna studerandes sjukperiod eller del därav anpassas till vad som numera gäller beträffande kassans möjligheter att dra in eller sätta ned sjukpenning. Detta avser fall av vägran att ta emot besök från försäkringskassan och fall av underlåtenhet att underrätta för-
säkringskassan om vistelseadressen vid bortovaro under sjukperiod. För vägran att godkänna sjukperiod eller del därav skall i dessa situationer också krävas att ett sådant beslut är motiverat vid en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.
Skälen för mitt förslag: I 3 kap. 18§ och 4 kap. 34§ SsL anges att försäkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod eller del därav om den
studerande vägrar att ta emot besök av person som fått i uppdrag av försäkringskassan att verkställa sjukkontroll. En motsvarande bestämmel- 20
se finns i 3 kap. 17& AFL, som avser försäkringskassans möjlighet att dra Prop. 1985/86: 128 in eller sätta ned sjukpenning i vissa fall. Denna bestämmelse har ändrats från och med den 1 januari 1986 (prop. 1985/86:38, SfU 3, rskr. 45). Därvid har begreppet sjukkontroll ersatts med en beskrivning som bättre täcker avsikten med åtgärden. Bestämmelsen i AFL gäller numera vid vägran att att ta emot besök av person från försäkringskassan som fått i uppdrag att utreda rätten till sjukpenning eller behovet av rehabiliteringsåtgärd. Motsvarande ändring bör göras i de nyssnämnda lagrummen i SsL.
Enligt samma bestämmelser i SsL får försäkringskassan vägra att godkänna sjukperiod eller del därav om den studerande under sjukperiod ändrar vistelseort utan att underrätta kassan. Den berörda ändringen i 3 kap. 178 AFL innebar också att indragning eller nedsättning av sjukpenning bara kan ske om den försäkrade underlåter att meddela försäkringskassan sin vistelseadress vid annan än tillfällig bortovaro. Underrättelse om ändrad vistelseadress fordras därför inte längre vid tillfällig bortovaro under ett sjukdomsfall. Med tillfällig bortovaro' avses enligt vad som uttalas i prop. 1985/86:38 (sid. 10) sådan bortovaro som varar högst tre dagar. Ändringar bör nu göras i SsL så att överensstämmelse uppnås med vad som gäller enligt 3 kap. 178 AFL.
Slutligen bör också en anpassning till AFL ske när det gäller en allmän förutsättning för att i de fall som nämnts i det föregående besluta att inte godkänna sjukperiod eller de! därav. Genom den angivna ändringen i 3 kap. 178 AFL klargjordes att påföljd i form av indragning eller nedsättning av sjukpenning i där beskrivna situationer skall komma i fråga bara om det är motiverat vid en helhetsbedömning av omständigheterna. Jag förordar att motsvarande förtydligande görs i 3 kap. 18§ och 4 kap. 348 SsL. Vägran att godkänna sjukperiod eller del därav bör alltså förutsätta att en sådan påföljd framstår som motiverad i det särskilda fallet av vägran ta emot besök från försäkringskassan eller av underlåtenhet att meddela försäkringskassan sin vistelscadress vid annan än tillfällig bortovaro. Vad som har uttalats i prop. 1985/86:38 om användning av den där behandlade påföljdsmöjligheten bör kunna tjäna till vägledning för kassorna också när det gäller att pröva om sjukperiod skall godkännas eller ej.
3.6¶Kostnader och finansiering
rierna skall utges på grundval av vilande SGI om den är högre än studietids-SGI beräknas öka sjukförsäkringens utgifter för utbetalda ersättningar. Slopandet av sexmånadersgränsen, så att sjukpenning och föräldrapenningförmåner för de studerande som uppbär studiestöd beräknas på grundval av studietids-SG]I oavsett utbildningstidens längd, beräknas däremot minska sjukförsäkringens utgifter för utbetalda ersättningar. Sammantaget beräknas dessa förändringar innebära oförändrade kostnader.
4¶Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),
WIN . lag om ändring i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa.
Förslagen under 2 och 3 har upprättats i samråd med chefen för utbildningsdepartementet.
S Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslagen. Vidare hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att besluta att förkorta motionstiden till sju dagar.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Innehållsförteckning
Regeringens PropOsitiOl s.ssoseereerererrerrrerre ers ere rr rr es Propositionens huvudsakliga innehåll —.sssssssssrrer serier sesr rea Propositionens lagförslag = sossossessresersrrserrrser ere een rer Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1986 ... 1 Inledning —cosomeeserrsereerrererereser er rer er rst rr rr rk R RA ss 2 Nuvarande Ordning oosoososerrereresersrrsser rer reser rr ee ra
2.1 Studiestödet under sjukdom samt sjukpenning och
2.2 Olika former av studiestöd s.ssssossosssssesrrrrserere ora
2.3 Samordning mellan studiestöd och sjukpenning/
föräldrapenning ..ssoserreereersesrserrrrr rer ert rr rs rr ns 3 Föredragandens Övervägandel os.ssosssossssssesssee ss sss osa
3.2 Studietidssjukpenning vid studier som beräknas pågå kortare
tid än SeX MåNader oosssoseerserereserrrrr reser rss rr rr a
3.3 Kravet på sjukanmälan upphör för studiehjälpstagare som
3.4 Administration av särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa ..
3.6 Kostnader och finansiering —.ssosossssessrssessesss ses sa 4 Upprättade lagförsläg = sosossessessseresesserr rss essensen sa 5 Hemställäåf! ooosooososesseeerreerrrrr rr rer sees rr rr rer ser es 6 Beslut soososseeeessrrrrrrr reser r rester rr rst rr rr rs rss resta
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 23