Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att aktieoptioner jämställs med fondpapper såvitt avser lagen (l985:57l) om värdepappersmarknaden. Detta innebär bl.a. att förbuden mot insiderhandel samt skyldigheten att upprätta avräknings- nota även kommer att gälla aktieoptioner.

l Riksdagen [985/86. I saml. Nr 15!

• Sida 2
•  Original

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985: 571) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs att 4, 7. 9 och 16 åå lagen ( 1985: 571) om värdepap- persmarknaden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 5

I denna lag förstås med

1. fondpapper; aktie, annat bevis om delaktighet i bolag, obligation, förlagsbevis och liknande skuldebrev avsett för allmän omsättning samt andcl i aktiefond,

2. jbndkommissionär: den som har tillstånd att driva fondkommissions- rörelse enligt fondkommissionslagen (1979: 748),

3. aktiemarknadsbolag: svenskt aktiebolag som utgivit aktier som är inregistrerade vid Stockholms fondbörs eller som trätt i stället för utgivare av sådana aktier (börsbolag) eller svenskt aktiebolag som träffat avtal med fondkommissionär om att denne på begäran skall ange kurser på aktier i bolaget och till dessa kurser köpa och sälja aktier i bolaget (OTC-bolag),

4. värdepappersc'entralen: Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag. Vad som föreskrivs om aktie i akticmarknadsbolag skall också tillämpas på emissionsbevis, interimsbevis, Optionsbevis, konvertibelt skuldebrev, skuldebrev förenat med optionsrätt till nyteckning och vinstandelsbcvis som utgivits av akticmarknadsbolag eller av någon annan i vars ställe aktiemarknadsbolaget trätt.

Aktieoptionjämställs idenna lag medfondpapper. De bestämmelser som gäller aktie i aktiemarknads- bolag gäller också aktieoption av— seende aktie isådant bolag. Därvid skall utfärdande av köpoption lik- ställas medförsäljning av de aktier optioner: avser medan utfärdande av säljaption skall likställas med köp av aktierna.

Om aktierna i ett akticmarknadsbolag ägs av två eller flera med sam- äganderätt, skall delägare vid tillämpningen av denna lag anses vara ägare till så många av aktierna som svarar mot hans lott i det samfällda inneha- vet.

75

Har en svensk juridisk person beslutat att till en vidare krets lämna ett offentligt erbjudande om förvärv av aktier i ett akticmarknadsbolag eller har frågan om ett sådant erbjudande väckts i den juridiska personens styrelse eller hos någon annan som kan fatta beslut om erbjudandet. gäller följande. Den som fått kännedom om beslutet eller den väckta frågan i sin egenskap av arbets- eller uppdragstagare hos den juridiska personen, ak- tiemarknadsbolaget eller något av deras moderföretag får inte för egen eller annans räkning köpa eller sälja aktie i aktiemarknadsbolaget eller med råd eller på annat därmed jämförligt sätt föranleda någon annan till sådant köp eller försäljning innan erbjudandet offentliggjorts eller den väckta frågan om offentligt erbjudande förfallit. Är den juridiska personen också

• Sida 3
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ett akticmarknadsbolag skall motsvarande gälla beträffande köp eller för- säljning och föranledande till köp eller försäljning av aktie i detta bolag. Första stycket gäller även annan fysisk person som känner till beslutet eller den väckta frågan och som har andelar eller aktier i den juridiska personen eller aktiemarknadsbolaget. om innehavet utgör minst fem pro- cent av samtliga sådana andelar eller aktier eller har ett röstvärde som motsvarar minst fem procent av rösterna för samtliga sådana andelar eller aktier.

Vid beräkningen av innehav en- ligt andra stycket skall de andelar eller aktier som ägs av den som är andels- eller aktieägaren när- stående enligt 115 första stycket 1—3 räknas med. Även lott i sam- fällt aktie- eller andelsinnchav skall räknas med på det sätt som sägs i 45 tredje stycket.

Bestämmelserna i 7 och 8 55 gäl- ler inte för bcfattningshavare hos fondkommissionär i fråga om köp eller försäljning för fondkommissio- närens räkning av aktier i ett OTC- bolag till vilket fondkommissionä- ren står i ett sådant avtalsförhål- lande som avses i 4ä första stycket 3.

Vid beräkningen av innehav en- ligt andra stycket skall de andelar eller aktier som ägs av den som är andels- eller aktieägaren när- stående enligt 1145 första stycket 1—3 räknas med. Även lott i sam- fällt aktie- eller andelsinnehav skall räknas med på det sätt som sägs i 4 äfiärde stycket.

Bestämmelserna i 7 och 85% gäl- lerinte

]. för bcfattningshavare hos fondkommissionär i fråga om köp eller försäljning för fondkommis- sionärens räkning av aktier i ett OTC-bolag. till vilket fondkommis- sionären står i ett sådant avtalsför- hållande som avses i 4.5 första stycket 3.

2. för befattningshm'are hos _fondkornmissionär ifråga om utfär- dande. köp eller försäljning av ak- tieoption för fondkommissionärens räkning. om jbndkommissionären i särskilt avtal utfäst sig att på begä- ran ange kurser på aktieoptioner och att till dessa kurser utfärda, köpa eller sälja aktieoptioner.

Bestämmelserna utgör inte heller hinder för 1. bcfattningshavare hos fondkommissionär att i annat fall utföra köp- eller säljorder i fondkommissionsrörelsen,

2. köp då omständigheten är äg- nad att sänka kursen eller försälj- ning då omständigheten är ägnad att höja kursen.

3. försäljning av aktier som till- hör ett konkursbo.

1'1 Riksdagen [985/86. I saml. Nr l5l

2. köp av annat än aktieoption då omständigheten är ägnad att sänka kursen eller försäljning av antrar än aktieoption då omständigheten är ägnad att höja kursen.

3. försäljning av aktier som till- hör ett konkursbo.

4. innehavare av aktieoption att. den dag optionens löptid går ut. lösa de aktier optionen avser eller sälja optionen.

• Sida 4
•  Original

Nuvarande lydelse

Aktiemarknadsbolags moderfö- retag skall utan dröjsmål upprätta och fortlöpande föra en förteckning över dem som har sådan ställning i eller sådant uppdrag för moderföre- taget som avses i 6åförsta stycket l—6. Bestämmelsernai 15 å andra— tjärde styckena skall tillämpas även på moderföretaget.

Föreslagen lydelse

5. utfärdare av aktieoption att i samband med lösen sälja eller köpa de aktier som optionen avser.

165

Aktiemarknadsbolags moderfö- retag skall utan dröjsmål upprätta och fortlöpande föra en förteckning över dem som har sådan ställning i eller sådant uppdrag för moderföre- taget som avses i 65 första stycket 1. 2. 4—6. Bestämmelserna i 15.5 andra—fjärde styckena skall tilläm- pas även på moderföretaget.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986. Den som vid lagens ikraftträdande är skyldig att göra anmälan om innehav av aktieoption enligt 10%. skall göra det senast den I september 1986.

• Sida 5
•  Original

2. Aktieoptioner — bakgrund

[ bl.a. 1 & fondkommissionslagen (1979:748), l & lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs och 4 5 första stycket lagen (1985: 571) om värdepap- persmarknaden anges vilka värdepapper som betecknas fondpapper. Fondpapper är aktie, annat bevis om delaktighet i bolag. obligation. för- lagsbevis och liknande skuldebrev avsett för allmän omsättning samt andel i aktiefond. Som utvecklats i lagrådets yttrande över förslagen till ny fondkommissions- och börslagstiftning (prop. 1978/79: 9. s. 260 f., jfr s. 294 f.) är således fondpapper en klart avgränsad grupp inom det större begrep- pet värdepapper. Begreppet värdepapper brukas i lagspråk för att helt allmänt beskriva dokument som representerar ett överlåtbart värde.

• Sida 7
•  Original

Jag har i avsnitt 1 nämnt att det under senare tid, som komplement till aktier. utvecklats ett nytt placeringsinstrument — aktieoption. En aktieop- tion innebär att en part — optionsutfärdaren -— åtar sig att sälja eller köpa en aktiepost till ett i optionen angivet pris, under förutsättning att den som åtagandet riktar sig till önskar utnyttja optionen och meddelar detta till utfärdaren inom den tid som angetts i optionen. En aktieoption kan således antingen avse rätten men inte skyldigheten att köpa aktierna (köpoption eller call option) eller rätten men inte skyldigheten att sälja aktierna (sälj- option eller put option). För denna rätt betalar utfärdarens motpart en ersättning — s.k. premium — till utfärdaren. Den som förvärvat aktieop- tionen kan därefter överlåta denna till annan.

En aktieoption avser således rätten att köpa eller sälja redan utgivna aktier. Den skiljer sig därigenom från de optionsrätter som funnits på den svenska kapitalmarknaden under ett antal år. Vad jag tänker på är de skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som nämns i 5 kap. 1 så aktiebolagslagen (1975: 1385). Optionsrätten kan knytas till ett särskilt Optionsbevis, som kan skiljas av från skuldebrevet. En sådan optionsrätt ger innehavaren rätt att till en bestämd kurs inom viss tid teckna nya aktier i bolaget och påverkar därigenom bolagets aktiekapital. Eftersom en ak- tieoption avser redan utgivna aktier påverkas inte bolagets aktiekapital genom transaktioner med sådana optioner.

Skälet till att aktieoptioner tilldragit sig stort intresse utomlands och att de nu också introducerats i vårt land anses främst vara att de öppnar möjlighet till ett mer nyanserat risktagande. Optionen ger större valmöj- ligheter och innebär ytterligare utveckling av riskkapitalmarknaden. Inne- havare av aktier kan genom att utfärda aktieoptioner i viss utsträckning gardera sig mot kursfall, samtidigt som avkastningen på aktierna ökar genom de premier som utfärdaren erhåller. Den som förvärvar optionen och som uppenbarligen har en annan uppfattning om den framtida kursut- vecklingen kan för en begränsad insats — den premie han betalar för optionen — tillgodogöra sig den förväntade uppgången av kursen. På motsvarande sätt beaktar utfärdaren av säljoption — dvs. den som utfäster sig att köpa aktierna — en uppgång av kursen medan innehavaren — dvs. den som förvärvat optionen — garderar sig mot att kursen går ned.

För att handeln med aktieoptioner skall utvecklas krävs emellertid att villkoren standardiseras. Först då kan förutsättningar skapas för en ut- vecklad optionsmarknad. Sådana utvecklade marknader finns bl. a. i USA. Kanada, Storbritannien. Nederländerna och Förbundsrepubliken Tysk- land.

Under sommaren 1985 har, som jag tidigare nämnt, en optionsmarknad grundad på standardiserade avtal kommit i gång också i Sverige. Jag vill därför här något uppehålla mig vid hur denna marknad är organiserad och hur handeln där går till.

Som framgår av bankinspektionens framställning och av vad jag redan anfört är en aktieoption inte ett fondpapper. Skäl kan emellertid anföras för att den skall anses vara ett värdepapper. Yrkesmässigt utövad handel med värdepapper för annans räkning i eget namn, dvs. fondkommissions- rörelse (jfr 1 & 1 fondkommissionslagen), får drivas endast efter tillstånd av

• Sida 8
•  Original

bankinspektionen. Sådan verksamhet står under inspektionens tillsyn. Un- der år 1985 har inspektionen meddelat ett bolag — Optionsmäklarna OM Fondkommission Aktiebolag (Optionsmäklarna) — som handlar med ak- tieoptioner tillstånd att driva fondkommissionsrörelse. Optionsmäklarna. som ägs av företagets grundare samt Investment AB Carnegie. AB Inves- tor och Förvaltnings AB Providentia. har inrättat en marknad i optioner för några av de större börsföretagens aktier. En förutsättning för en options- marknad är nämligen att det bolag för vars aktier optioner utfärdas gett ut ett stort antal aktier. Dessa skall ha stor spridning och vara föremål för livlig omsättning. Handeln avser för närvarande endast köpoptioner i ett knappt tiotal börsregistrerade aktieslag. Senare under året avser dock Optionsmäklarna att låta verksamheten även omfatta Säljoptioner.

För handeln med standardiserade köpoptioner har Optionsmäklarna ef- ter samråd med bankinspektionen fastställt särskilda allmänna villkor. Av dessa framgår bl.a. följande. Optionsmäklarna utgör ena parten i varje optionstransaktion. Den andra parten kan vara en enskild fysisk eller juridisk person eller en annan fondkommissionär. Denne kan vara endera optionsutfärdare. dvs. den som säljer rätten att förvärva aktierna. eller optionshavare. dvs. köpare av rätten att förvärva aktierna. I fråga om Säljoptioner är förhållandena de motsatta. dvs. optionsutfärdaren för- binder sig att, om så påfordras. köpa aktierna medan optionshavaren förvärvar rätten att, om han så vill. försälja aktierna. Parterna måste skriftligen åta sig att följa de allmänna villkor för handeln som ställts upp av Optionsmäklarna. Villkoren innebär. såvitt avser köpoptioner. bl. a. att optionsutfärdaren skall vara ägare till de aktier som svarar mot optionen. Dessa skall deponeras och pantförskrivas hos bank eller hos annan av Optionsmäklarna godkänd fondkommissionär.

Varje köpoption ger innehavaren rätten att till i optionen angivet pris per aktie (lösenpriset) och inom i optionen angiven tid (löptiden) köpa 100 aktier av angivet slag. Löptiden på en option är i princip nio. sex eller tre månader. Optionsmäklarna anger till vilken kurs de är beredda att köpa och sälja utfärdade optioner. På motsvarande sätt är det tänkt att varje säljoption skall ge innehavaren rätten att till angivet pris inom löptiden sälja 100 aktier.

För varje optionsaffär upprättas en avräkningsnota. De köp- och sälj- kurser som Optionsmäklarna ställer på optionerna distribueras till banker och andra fondkommissionärer samt publiceras i vissa tidningar.

Innan jag övergår till att redogöra för mina överväganden vill jag helt kort beskriva de handlingsalternativ som står utfärdaren-säljaren och kö- paren till buds.

Utfärdaren-säljaren av en köpoption har två alternativ. Han kan låta möjligheten att optionen utnyttjas stå kvar till slutdagen. Detta innebär att innehavaren-köparen då kan lösa aktierna till fastställt pris eller. om dags- kursen på aktierna är lägre än enligt optionen. låta optionen förfalla. Utfärdaren-säljaren kan också kvitta. Detta går till så att han till det pris — premium — som då gäller köper en option, som kvittas mot den tidigare utfärdade optionen. En sådan kvittning måste äga rum innan optionen utnyttjats. När kvittning har skett upphör skyldigheten att sälja de med optionen avsedda aktierna.

• Sida 9
•  Original

Köparen-innehavaren av en köpoption har tre alternativ. Han kan ut- nyttja optionen. Detta innebär att han köper — löser — aktierna under optionens löptid till det överenskomna lösenpriset. Vilka aktier som skall lösas avgörs av Optionsmäklarna genom lottning bland de optioner, som utfärdats till det lösenpris som gäller för den aktuella optionen. Köparen- innehavaren kan också han kvitta. Detta innebär att optionen säljs tillbaka till Optionsmäklarna till gällande marknadspris. Köparen-innehavaren kan slutligen också låta optionen förfalla. Detta innebär att optionen blir värde- lös. När det gäller säljoptionen är alternativen de motsatta.

3. Överväganden 3.1 Allmänna utgångspunkter

[ samband med att Optionsmäklarna ijuni 1985 öppnade för handel med standardiserade köpoptioner avseende aktier på den svenska marknaden beslöt styrelsen för Stockholms fondbörs att tillsätta en arbetsgrupp (Bör- sens Optionsgrupp) för att utreda och överväga frågor om organisationen av och ansvaret för den framtida optionsmarknaden i Sverige. Arbetsgrup- pen avlämnade ijanuari 1986 en rapport benämnd "Utredning och övervä- ganden om en framtida svensk marknad för standardiserade optioner". Börsstyrelsen, som ställt sig bakom de i rapporten uttalade slutsatserna, har överlämnat rapporten till finansdepartementet för beaktande i lagstift- ningsarbetet i anledning av bankinspektionens framställning.

] rapporten diskuteras bl. a. organisationen av optionsmarknadens cen- trala funktioner. Därmed avses i första hand marknadsplats, vars operativa huvuduppgift är att svara för prisbildning och att upprätta förslag till avslut mellan köpare och säljare, och clearingfunktion, vars uppgift är att binda samman parterna och tillse att kravet på solvens är uppfyllt.

Arbetsgruppen har diskuterat tre olika modeller beträffande organisa- tionsformen. En av dem är en privat organisation med begränsad ägarkrets och driven i vinstsyfte. En annan är en neutral serviceorganisation med spritt ägande, som drivs utan vinstsyfte. En tredje modell är en organisa- tion efter mönster av Värdepapperscentralen. I rapporten redovisas olika synpunkter på modellerna. Arbetsgruppen konstaterar att det, eftersom optionsmarknaden uppenbarligen har flera beröringspunkter med aktie- marknaden och därmed Stockholms fondbörs, ligger närmast till hands att inrikta ansträngningarna på den modell som har formen av en neutral serviceorganisation med spritt ägande och driven utan vinstsyfte. Tre av arbetsgruppens fem ledamöter har senare i en skrivelse till finansdeparte- mentet anfört att optionshandeln enligt deras mening inte bör länkas in under fondbörsen. I stället bör man finna andra former i samverkan med handeln och baserade på hittills vunna erfarenheter.

Börsens Optionsgrupp framhåller att formerna för optionsmarknaden i vissa avseenden behöver utredas ytterligare. t.ex. avseende vilka olika aktörer som skall få uppträda på marknaden och vilka handelsregler som krävs för optionshandeln. När det gäller regler om börsstopp och insider-

• Sida 10
•  Original

handel anser arbetsgruppen emellertid att lagregler härom omedelbart torde kunna införas med avseende på optionshandeln.

För egen del vill jag anföra följande. Den av Optionsmäklarna ijuni 1985 startade handeln med aktieoptioner har snabbt vuxit i omfattning. Enligt uppgift omsatte handeln med köpop- tioner 505 milj. kr. ttnder år 1985. varav nästan hälften eller 250 milj. kr. under december månad. Bolaget avser att under 1986 introducera även handel med Säljoptioner. Det finns därför anledning utgå från att handeln med aktieoptioner på samma sätt som skett på flera håll i utlandet kommer att öka kraftigt.

Aktieoptioner faller inte in under den definition på fondpapper som finns i fondkommissionslagen, lagen om Stockholms fondbörs och värdepap- persmarknadslagen. Detta innebär bl.a. att de bestämmelser som har tillkommit för att trygga en sund utveckling av handeln med aktier inte är tillämpliga på aktieoptioner. Enligt min mening blir det nödvändigt att i likhet med vad som gäller för aktiehandeln skapa garantier för att även handeln med aktieoptioner bedrivs så att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls och enskildas kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras.

I den rapport som har utarbetats på uppdrag av börsstyrelsen har be- handlats olika alternativ i fråga om hur handeln i framtiden bör organiseras liksom de närmare formerna för handeln. En lösning som enligt min me- ning bör ligga nära till hands är att på något sätt knyta handeln till Stock- holms fondbörs och därmed till börsstyrelsens ansvarsområde. Som ar- betsgruppen har anfört behövs emellertid ytterligare utredning, innan det går att avgöra frågan om hur handeln bör organiseras och de närmare förutsättningarna för handeln. Jag avser att senare ta ställning till frågan hur det behövliga beslutsunderlaget skall tas fram. Jag kommer då också att överväga om det finns anledning att ta upp andra frågor rörande aktieoptioner.

Det finns emellertid enligt min mening anledning att särskilt undersöka om inte lagstiftning redan nu behövs i två avseenden. Som framgått av min redogörelse för Börsens Optionsgrupps utredning förordas där att regler omedelbart införs såvitt avser börsstopp och insiderhandel.

Bestämmelser om börsstopp finns i 25 å lagen om Stockholms fondbörs och 24 & fondkommissionslagen. Enligt fondbörslagen får börsstyrelsen, om särskilda skäl föreligger, besluta att handel och notering skall avbrytas i fråga om fondpapper av visst slag. Om sådant beslut fattats får enligt fondkommissionslagen en fondkommissionär inte vid eller utanför börsen avtala eller medverka till avtal om köp eller försäljning av fondpapper som beslutet avser.

Som jag tidigare framhållit är aktieoptioner inte fondpapper. Options- mäklarna, som har tillstånd av bankinspektionen att driva fondkommis- sionsrörelse och följaktligen står under inspektioncns tillsyn, har emeller— tid i de allmänna villkor som reglerar affärer i köpoptioner tagit in före- skrifter av innebörd att handel och notering samt utnyttjande av option inte kan ske när börsstopp råder för den underliggande aktien. De allmänna villkoren har tillkommit efter samråd med bankinspektionen. Jag utgår från att bankinspektionen inte godtar någon ändring av villkoren i detta avseen-

• Sida 11
•  Original

de. Trots att en aktieoption inte är ett fondpapper bör det vidare enligt min mening ligga nära till hands att tolka förbudet i 24 & fondkommissionslagen för fondkommissionär att under börsstopp avtala eller medverka till avtal om köp eller försäljning av fondpapper, som omfattas av börsstopp. så att det även gäller handel med aktieoptioner. En aktieoption kan nämligen sägas vara ett avtal om att i framtiden eventuellt köpa eller sälja de med optionen avsedda aktierna. Jag anser mig därför också kunna förutsätta att fondkommissionärer inte medverkar till handel med aktieoptioner när börsstopp råder för de underliggande aktierna. Mot bakgrund av vad jag anfört anser jag inte att det nu finns något omedelbart behov av att föreslå särskilda regler om börsstopp avseende aktieoptioner. Frågan får övervä- gas närmare i det fortsatta arbetet i fråga om aktieoptioner.

Annorlunda förhåller det sig när det gäller regler om insiderhandel med aktieoptioner. Det har i den allmänna debatten från skilda håll påpekats att den som har kännedom om förtrolig, kurspåverkande information avseen- de ett bolag, som har aktier i vilka sker handel med standardiserade optioner, kan utnyttja sina kunskaper till att göra vinstgivande affärer med aktieoptioner. Eftersom aktieoptioner inte omfattas av de förbud mot insiderhandel med aktier och vissa andra värdepapper, som finns i värde- pappersmarknadslagen, är detta för närvarande inte olagligt. Inte heller omfattas aktieoptioner av värdepappersmarknadslagens bestämmelser om anmälan och registrering m.m. Möjligheterna att undersöka om och i vad mån insidertransaktioner med aktieoptioner förekommer är därför små. Nu angivna förhållanden är enligt min mening otillfredsställande. En grundläggande förutsättning för handeln med värdepapper är nämligen att alla aktörer på marknaden skall ha lika möjligheter att få kännedom om kurspåverkande information. Jag anser därför att den lucka som uppstått i värdepappersmarknadslagen genom att aktieoptioner introducerats på den svenska marknaden omgående bör täppas till.

3.2. Förbud mot insiderhandel avseende aktieoptioner m.m.

Mitt förslag: I värdepappersmarknadslagen införs en bestämmelse som jämställer aktieoptioner med fondpapper. Detta innebär bl.a. att bestämmelserna mot förbud mot insiderhandel också kommer att gälla aktieoptioner avseende aktier i akticmarknadsbolag. Transak- tioner avseende aktieoptioner skall alltid anmälas.

Vidare föreslås en mindre teknisk justering av det nuvarande registreringsförfarandet.

Bankinspektionens förslag: Inspektionen har föreslagit att aktieoptioner skall omfattas av värdepappersmarknadslagen.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft någon erinran i sak mot att värdepappersmarknadslagen också skulle gälla aktieoptioner. Endast två remissvar — Svenska bankföreningens samt Sveriges industriförbunds

• Sida 12
•  Original

och Stockholms handelskammares — innehåller synpunkter på hur ak- tieoptioner skall inlemmas i värdepappersmarknadslagen.

Bankföreningen har. med instämmande av Post- och Kreditbunken. PK-banken. ifrågasatt om anmälningsskyldigheten enligt 10 ä' värdepap- persmarknadslagen måste fullgöras obetingat för att möjliggöra kontroll av att förbudet inte överträds. Till skillnad från avsikten vid förvärv av teekningsrättsbevis och liknande är optionsverksamheten inriktad mera på omsättning av utfärdade optioner framför att dessa utnyttjas för aktieför- värv. En anmälningsskyldighet synes därför onödigt betungande och av begränsat värde från kontrollsynpunkt.

Industriförbundet och Stockholms handelskammare har i ett gemensamt yttrande ifrågasatt om optionerna bör omfattas av en skyldighet att anmäla innehav. En sådan anmälningsskyldighet kan bli administrativt mycket betungande om optionerna blir föremål för livlig omsättning.

Skälen för mitt förslag: Lagen (1985: 571) om värdepappersmarknaden trädde i kraft den I oktober 1985. I 7 och 8 5 finns bestämmelser till skydd mot obehörigt utnyttjande av förtrolig företagsinformation. Bestämmelser- na innebär i korthet följande (för en fullständig beskn'vning hänvisas till prop. 1984/85: 157. NU 29). I vissa närmare angivna fall gäller förbud för fysisk person som har anknytning till ett aktiemarknadsbolag — företag som har gett ut börsregistrerade eller OTC-noterade aktier — att köpa eller sälja aktier i bolaget när han har tillgång till särskild, ännu ej offentliggjord information. Den som omfattas av förbuden får inte heller köpa eller sälja aktier för annans räkning eller med råd eller på annat liknande sätt föranle— da annan till sådan handel.

Enligt 4 & andra stycket skall vad som föreskrivs om aktie i aktiemark- nadsbolag också tillämpas på emissionsbevis, interimsbevis, Optionsbevis, konvertibelt skuldebrev, skuldebrev förenat med optionsrätt till nyteck- ning och vinstandelsbcvis som getts ut av aktiemarknadsbolag eller av någon annan i vars ställe aktiemarknadsbolaget trätt.

Enligt 7 & förbjuds handel inför offentligt erbjudande om aktieförvärv. Förbudet gäller för alla dem som i egenskap av arbets- eller uppdragstagare hos ett aktiemarknadsbolag fått kännedom om att bolaget lämnat eller fått ett offentligt erbjudande. Förbudet gäller också vissa större aktieägare i bolagen. Av 8 & framgår att förbud mot handel också gäller för den som har insynsställning i ett akticmarknadsbolag när han känner till vissa närmare angivna omständigheter som på visst sätt är ägnade att väsentligt påverka kursen på bolagets aktier när de blir allmänt kända. Vilka fysiska personer som har insynsställning i ett akticmarknadsbolag och således omfattas av förbudet i 8 & framgår av 6 &. Hit hör bl. a. styrelseledamöter, verkstäl- lande direktör. vissa ledande bcfattningshavare och kvalificerade upp- dragstagare samt större aktieägare.

I 9 & finns vissa undantag från förbuden i 7 och 8 55. Den som bryter mot förbuden i 7 eller 8 5 kan enligt 28 & dömas till böter eller fängelse. Vid uppsåtligt, grovt brott är maximistraffet två års fängel- se. Enligt 31 5 kan vinning av brott enligt 28 å förklaras förverkad, om det inte är oskäligt.

Av 10 & framgår att den som har insynsställning i ett akticmarknadsbolag

• Sida 13
•  Original

skall anmäla innehav av aktier i bolaget och ändring i innehavet till Värde- papperscentralen VPC Aktiebolag. I vissa fall gäller dock undantag från anmälningsskyldigheten. Överträdelse av bl.a. bestämmelserna om anmä- lan kan föranleda ansvar enligt 29 så.

17 & föreskriver att avräkningsnota skall upprättas vid köp eller byte av fondpapper. Av 19 & framgår vad en avräkningsnota skall innehålla. Den som bryter mot bestämmelserna om avräkningsnotor m. m. kan i vissa fall fällas till ansvar enligt 30 5.

I 22 och 23 åå finns bestämmelser om viss förvaltning av fondpapper. Bestämmelserna tar sikte på sådan verksamhet som bedrivs av fristående fondpappersförvaltare. dvs. förvaltare som ej står under bankinspektio- nens tillsyn.

Som jag nämnt i avsnitt 3.1 anserjag att även aktieoptioner skall omfat- tas av förbuden mot insiderhandel enligt 7 och 8 åå. Innan jag går närmare in på hur detta tekniskt skall ske villjag ge ett par exempel på hur den som har kännedom om förtrolig företagsinformation kan tänkas använda sig av aktieoptioner.

Ett sätt är att en insider som har kännedom om en ej offentliggjord. kurshöjande omständighet köper köpoptioner på aktier i det bolag han är insider. När händelsen sedan blir känd kan han, om kursen som väntat gått upp. endera lösa aktierna till ett lägre pris än de betingar på marknaden eller också sälja köpoptionen. som då ökat i pris.

Om å andra sidan en insider känner till en omständighet som medför att aktiernas kurs kommer att gå ned när den blir känd kan han gardera sig mot kursförlust genom att utfärda en köpoption. Om kursen går ned under det i optionen fastställda lösenpriset blir aktierna inte inlösta. Optionsköparen kan ju då förvärva aktierna billigare på marknaden. Utställaren får i detta fall både behålla aktierna samt den ersättning (premium) han fått för att han utfärdat köpoptionen. Går aktiekursen däremot inte ned under lö- senpriset riskerar utfärdaren att optionsinnehavaren löser aktierna. Efter- som kurserna på aktieoptioner i regel växlar kraftigt har emellertid utfär- daren vissa möjligheter att för egen del köpa optioner billigt. Därigenom kan han kvitta bort den köpoption han själv utfärdat. I sådant fall får utfärdaren dels behålla aktierna. dels behålla en del av den premie han erhållit vid utfärdandet.

Av vad jag tidigare sagt framgår att aktieoptioner inte är fondpapper. Begreppet fondpapper finns, förutom i värdepappersmarknadslagen, bl. a. i lagen om Stockholms fondbörs och fondkommissionslagen. Uppräkning- en av vad som avses med fondpapper är likalydande i de angivna lagarna. Det är därför inte lämpligt att hänföra aktieoption till fondpapper endast i värdepappersmarknadslagen. I stället bör i 4 & värdepappersmarknadsla- gen införas ett nytt tredje stycke vari föreskrivs att aktieoptioner i lagen jämställs med fondpapper. Därigenom kommer aktieoptioner t. ex. att omfattas av de inledande paragraferna i värdepappersmarknadslagen, dvs. bestämmelserna om lagens tillämpningsområde (1 å), de allmänna grunder- na för handel med och förvaltning av fondpapper (2 ä) och övervakningen av lagens bestämmelser (3 5). Andra stadganden i lagen som kommer att gälla även beträffande aktieoptioner är bestämmelserna om avräkningsno-

• Sida 14
•  Original

tori 17—21 åå och bestämmelserna om viss förvaltning av fondpapper i 22 och 23 åå. '

Genom den föreslagna lagändringen kommer. förutom standardiserade aktieoptioner, även sådana aktieoptioner som utfärdas av privatpersoner och vissa juridiska personer och som inte nödvändigtvis är avsedda för omsättning på kapitalmarknaden att omfattas av bestämmelserna i värde- pappersmarknadslagen (jfr prop. 1985/86: 140 s. 14 ff).

För att göra också bestämmelserna om förbud mot insiderhandel enligt 7 och 8 åå samt. i hithörande delar. anmälnings- och registreringsbestäm- melserna m.m. i 10—16 åå tillämpliga beträffande aktieoptioner bör vi- dare, i det av mig föreslagna nya 4å tredje stycket, föreskrivas att de bestämmelseri värdepappersmarknadslagen som gäller aktier i aktiemark- nadsbolag också skall gälla aktieoption avseende aktie i sådant bolag. De nuvarande bestämmelserna tar emellertid endast sikte på köp och försälj- ning av aktier i akticmarknadsbolag. Utfärdande av aktieoption täcks således inte. I 4 å tredje stycket bör därför slutligen föreskrivas att utfär- dande av köpoption skall likställas med försäljning av de aktier optionen avser medan utfärdande av säljoption skall likställas med köp av aktierna.

Jag har inledningsvis nämnt att det i 9å finns vissa undantag från förbuden i 7 och 8 åå. Undantaget i 9 å första stycket avser bcfattningsha- vare hos fondkommissionär som är market maker för ett OTC-bolag. En sådan bcfattningshavare får även när förbud enligt 7 eller 8 å gäller för hans del köpa och sälja aktier för fondkommissionärens räkning i ett bolag för vilket fondkommissionären är market maker.

Ett market makersystem förekommer även inom den handel med stan- dardiserade aktieoptioner som bedrivs av Optionsmäklarna. Det har över- enskommits mellan Optionsmäklarna. samt ett tiotal fondkommissionärer och andra bolag att dessa på begäran skall ange kurser på aktieoptioner och till dessa kurser utfärda. köpa eller sälja optioner. Sådan överenskom- melse har också ingåtts med en privatperson. Ett undantag för bcfattnings- havare hos fondkommissionär, som är market maker för aktieoptioner, liknande det som gäller för aktier i OTC-bolag. är enligt min mening erforderligt. Jag föreslår därför att i 9 å första stycket förs in en ny punkt 2 av nyss angiven innebörd.

Såvitt gäller bcfattningshavare hos market maker för aktieoptioner som inte är fondkommissionärer anser jag inte att något undantag bör införas. Skälet härtill är främst att sådan market maker. till skillnad från fondkom- missionär. inte står under bankinspektionens tillsyn.

I 9 å andra stycket 1—3 finns undantagsbestämmelser som i andra fall än som avses i första stycket gör att förbuden i 7 och 8 åå inte utgör hinder för en insider att handla med aktier trots att han har kännedom om sådana uppgifter som normalt medför att förbuden gäller. Enligt punkt 1 utgör sålunda bestämmelserna i 7 och 8 åå inte hinder för befattningshavare hos en fondkommissionär att i fondkommissionsrörelsen utföra köp- eller sälj- order. Jag har tidigare föreslagit att utfärdande av köpoption skall likställas med försäljning och utfärdande av säljoption med köp. Undantaget i punkt 1 kommer därigenom utan vidare åtgärd att gälla också för aktieoptioner.

Av 9å andra stycket 2 följer, att bestämmelserna i 7 och 8 åå inte

• Sida 15
•  Original

hindrar köp då omständigheten är ägnad att sänka kursen och försäljning då den är ägnad att höja kursen. Som jag framhållit tidigare i detta avsnitt kan ett skäl för att utfärda en köpoption vara att insidern känner till en omständighet som är ägnad att sänka kur'scn. På motsvarande sätt kan han ha anledning att utfärda en säljoption när han känner till något som är ägnat att höja kursen. Det kan också i angivna situationer finnas anledning för en insider som innehar köpoptioner och känner till en kurssänkande omstän- dighet att förvärva Säljoptioner för att på så sätt neutralisera sina förluster. Eftersom undantaget i punkt 2. när det gäller aktieoptioner. i sin nuvaran- de lydelse sålunda möjliggör just sådana insidertransaktioner som skall förhindras bör bestämmelsen inte gälla aktieoptioner. Jag föreslår därför att undantagsbestämmelsen utformas så att den kommer att avse annat än köp och försäljning av aktieoption.

Bestämmelsen i 9 å andra stycket 3, som avser försäljning av aktier som tillhör ett konkursbo. behöver inte ändras. Däremot bör enligt min mening ytterligare två undantag avseende aktieoptioner fogas till uppräkningen i andra stycket. När löptiden för en aktieoption går ut måste innehavaren endera försälja optionen eller lösa aktierna. annars förfaller optionen. Den blir då värdelös. För att undvika detta måste en insider. även om han har kännedom om omständigheter. som sätter 7 eller 8 å i kraft. ha möjlighet att på optionens slutdag lösa aktierna eller sälja optionen. I annat fall skulle han drabbas av en ekonomisk förlust. Jag föreslår därför att i 9 å andra stycket 4 införs bestämmelser av nyss angiven innebörd.

En utfärdare av en aktieoption måste också ges rätt att sälja eller köpa de aktier som avses med optionen om hans aktier tas ut för försäljning eller köp på grund av att en innehavare begärt lösen. Vem som skall sälja eller köpa aktierna bestäms enligt gällande allmänna villkor genom lottning. Utfärdaren avgör således inte själv om han skall göra transaktionen. På grund härav och då systemet med aktieoptioner i annat fall skulle bli svårt att hantera föreslår jag att ett undantag av nu nämnd innebörd förs in i 9 å andra stycket 5.

Som tidigare framgått skall den som har insynsställning i ett aktiemark- nadsbolag enligt 10 å första stycket anmäla innehav av aktier i bolaget och ändring i innehavet till Värdepapperscentralen. De nu föreslagna bestäm- melserna i 4 5 tredje stycket medför att detta även kommer att gälla aktieoptioner. Från bestämmelsen om anmälningsskyldighet finns vissa undantag. som räknas upp i 10 å andra stycket 1—5. I punkt 2 och 3 finns undantag från anmälningsskyldigheten om innehavet eller ändringen i inne- havet inte uppgår till 50 aktier eller. om fråga är om värdepapper som i lagen likställs med aktier. understiger ett marknadsvärde motsvarande 10000 kr. Bankföreningen samt Industriförbundet och Stockholms han- delskammare har i sina remissyttranden ifrågasatt om optioner bör omfat- tas av anmälningsskyldighet. Att helt undanta aktieoptioner från anmäl- ningsskyldighet kan enligt min mening inte komma i fråga. Anmälnings- skyldigheten har nämligen inte blott en avgörande betydelse för kontrollen av förbuden utan även en återhållande funktion. Vad som kan diskuteras är möjligen om någon särskild frigräns skall gälla för aktieoptioner. Om en sådan gräns knyter an till vad som gäller för andra värdepapper än aktier —

• Sida 16
•  Original

10000 kr. — skulle i vissa fall optioner beträffande ett mycket stort antal aktier kunna utfärdas eller förvärvas utan att någon anmälan behövde göras. Detta skulle naturligtvis inte vara tillfredsställande. Att välja en särskild frigräns för aktieoptioner skulle också vara vanskligt eftersom olika optioner kan variera kraftigt i pris. Jag kommer därför till den slutsatsen att något särskilt antals- eller värderelaterat undantag inte bör göras för aktieoptioner. Detta innebär att den som har insynsställning alltid skall anmäla innehav och ändring i innehavet såvitt avser aktieoptioner. För att uppnå detta behövs inte någon lagändring.

Det kan i sammanhanget påpekas att anmälningsskyldighet föreligger redan enligt gällande regler om en person i insynsställning. som utfärdat eller innehar en aktieoption avseende bolagets aktier, genom att optionen löses förvärvar eller försäljer aktierna. Detta skall naturligtvis alltjämt gälla.

Jag vill här slutligen ta upp en annan, rent teknisk, fråga som inte har samband med aktieoptioner. Enligt 16å skall ett aktiemarknadsbolags moderföretag utan dröjsmål upprätta och fortlöpande föra en förteckning över dem som har sådan ställning eller sådant uppdrag för moderföretaget som avses i 6 å första stycket 1—6. Såvitt angår 6 å första stycket 3 avses därmed verkställande direktör eller annan ledande befattningshavare i ett dotterföretag, om han normalt kan anses få tillgång till förtrolig informa- tion om sådant förhållande som kan påverka kursen på aktierna i bolaget. Enligt 15 å första stycket skall emellertid dessa uppgifter fullgöras också av aktiemarknadsbolaget. Hänvisningen i 16 å till 6 å första stycket 3 är därför onödig. Jag föreslår därför att den får utgå.

De nya bestämmelserna bör träda i kraft så snart som möjligt. Jag föreslår därför att så sker den 1 juli 1986. I likhet med vad som var fallet när värdepappersmarknadslagen trädde i kraft bör en särskild övergångs- bestämmelse om skyldigheten att anmäla innehav av aktieoptioner införas. För att ge tillräckligt tidsutrymme åt den som vid de nya bestämmelsernas ikraftträdande är skyldig att anmäla innehav av aktieoptioner enligt 10 å föreslårjag att detta skall ske senast den 1 september 1986.

4. Lagrådets hörande

De föreslagna lagändringarna får anses vara av enkel beskaffenhet. efter- som de i huvudsak inte innebär annat än att aktieoptioner förs in i det enligt värdepappersmarknadslagen redan gällande systemet. Jag anser därför inte lagrådets hörande påkallat.

5. Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att anta ett inom frnansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden.

• Sida 17
•  Original

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag föredraganden lagt fram.

• Sida 18
•  Original

Till Regeringen F inansdepartementet

Framställning om lagstiftning betr. aktieoptioner

Under de senaste åren har handel med en ny form av placeringsinstrument, s.k. aktieoptioner. utvecklats kraftigt i flera länder. främst i USA. Op- tioner har också börjat förekomma i Sverige. Den första optionen. den s.k. Patricia-optionen. gavs ut under sommaren 1984. Det finns långt fram- skridna planer på att introducera standardiserade aktiooptioner i Sverige under 1985. Ett konsortium planerar att inrätta en marknad i optioner för större börsnoterade företags aktier. I varje optionskontrakt avses konsor- tiet (mäklaren) vara en av parterna. antingen optionsutfärdare eller op- tionshavare. Den andra parten är en kund som anslutit sig till de allmänna villkoren för optionshandeln och hos mäklaren öppnat en depå, över vilken förekommande transaktioner skall utföras.

Aktieoptioner m. m.

Aktieoptionen är en rättshandling genom vilken utfärdaren åtager sig att sälja eller köpa en aktiepost till i optionen angivet pris under förutsättning att den som åtagandet riktar sig till önskar utnyttja optionen och meddelar detta till utfärdaren inom den tid som angivits i optionen. Optionen är således antingen en köp- eller säljoption. Den kan dokumenteras t.ex. genom ett kontrakt eller en avräkningsnota. För den valmöjlighet utfärda- rens motpart erhåller, betalar han vid förvärvet av optionen en ersättning. s. k. premium. till utfärdaren. Aktieoptionen avser ett bestämt antal aktier i visst bolag. som anges i optionen. Detta bolag är dock aldrig part i optionsavtalet. Man bör sålunda särskilja aktieoptionerna från de options- rätter som utfärdas av bolaget självt enligt 5 kap. aktiebolagslagen och som utgör en möjlighet att teckna nya aktier i bolaget. Utnyttjandet av en sådan optionsrätt innebär att bolagets aktiekapital ökas genom att nya aktier utges. När en aktieoption utnyttjas, lämnas däremot aktiekapitalet opåver- kat och bolaget ifråga berörs endast på det sättet att redan utgivna aktier byter ägare genom en aktieöverlåtelse.

En promemoria om aktieoptioner samt en promemoria med historik angående optioner, båda ingivna i ett ärende hos bankinspektionen. bifo- gas.l

Det bör noteras att en optionsmarknad kan organiseras på olika sätt, bl.a. i fråga om clearingfunktioner, som utomlands ofta handhas av en organisation med anknytning till fondbörsen.

' Här uteslutna.

• Sida 19
•  Original

För en optionsmarknad fordras olika praktiska engagemang, bl.a. för notering av köp- och säljkurser. Andra frågor som är viktiga gäller säker- heter/garantier i samband med utfärdandet av optioner. t.ex. att utfär- daren av en köpoption äger och deponerar de aktier optionen avser. Aktieoptioner bör begränsas till aktier i stora börsföretag med ett stort antal aktier med stor spridning och god omsättning.

Nuvarande lagstiftning

Om aktieoptioner finns det ej några regler i aktiebolagslagen (1975: 1385). Därav följer att allmänna civilrättsliga principer gäller för dessa optioner vilket ger parterna stor frihet att utforma avtalet enligt sina önskemål. De aktieoptioner som avses bli marknadsförda under den närmaste tiden är emellertid standardiserade enligt allmänna villkor. som samtliga transak- tioner kommcr att hänvisa till och vara reglerade av.

Fråga har väckts huruvida den planerade optionsverksamheten skulle innebära fondbörsverksamhet. Enligt l & lagen (1979: 749) om Stockholms fondbörs förstås med fondbörsverksamhet "att köp- och säljanbud beträf- fande fondpapper regelbundet vid offentligt upprop eller på liknande sätt sammanförs för handel och notering av kurs".

Med fondpapper förstås enligt 1 5 andra stycket samma lag "aktie. annat bevis om delaktighet i bolag, obligation, förlagsbevis och liknande skulde— brev aVsett för allmän omsättning samt andel i aktiefond." Departements- chefen kommenterar definitionen i prop. 1978/79:9, s. 194— 195. Optioner att köpa eller sälja aktier finns inte angivna i definitionen eller i departe- mentschefens kommentar. De kan ej heller jämställas med "annat bevis om delaktighet i bolag" eftersom optioner inte ger en rätt till delaktighet i bolag. På grund härav skulle den planerade optionsverksamheten ej vara att hänföra till fondbörsverksamhet.

1 de definitioner på fondpapper som finns i fondkommissionslagen (1979:748) och i lagen (1908: 129 s. 1) med vissa bestämmelser om handel med fondpapper inryms ej heller aktieoptioner. Däremot kan aktieoptioner inrymmes i begreppet värdepapper i 1 5 p. 1 fondkommissionslagen som innehåller en definition av begreppet fondkommissionsrörelse.

Ej heller synes aktieoptionerna omfattas av den uppräkning av aktier och därmed jämställda värdehandlingar som görs i l å andra stycket lagen (1971 : 827) om registrering av aktieinnehav ("insiderlagen").

1 aktiefondslagen (1974: 931) lämnas i 19 å en redogörelse för de värde— papper som ett fondbolag äger rätt att förvärva till en aktiefond. Uppräk- ningen inbegriper ej optioner.

I den lagrådsremiss med förslag till lag om värdepappersmarknaden, som f.n. utarbetas inom finansdepartementet. kommer aktieoptionerna, enligt vad bankinspektionen erfarit, ej att medtas i den uppräkning av värdepapper som föreslås skola omfattas av förbudet mot insiderhandel.

• Sida 20
•  Original

Bankinspektionens förslag

Mot bakgrund av den utveckling som skett utomlands, särskilt i USA och Storbritannien. när det gäller handel med aktieoptioner kan det finnas anledning antaga att en optionshandel kommer att utvecklas även i vårt land. Det är givetvis svårt att nu bedöma vilken omfattning en sådan handel kan komma att få. Det är emellertid ett allmänt intresse att aktieop- tionernas rättsliga behandling klarläggs så snart som möjligt och innan en mer omfattande handel har hunnit uppstå. Handeln i optionsrätter har i Sverige under det senaste året visat en kraftig ökning. Detta visar på det stora intresse som finns för placeringar av liknande slag. De praktiska formerna för en optionshandel bör få utvecklas efter hand av fondkommis- sionärerna i samråd med bl. a. bankinspektionen och fondbörsen.

Av den redogörelse för lagstiftningen som lämnats ovan framgår att optionerna inte är att anse som fondpapper i den mening som anges i fondbörslagcn och fondkommissionslagen. På grund härav står en verk- samhet som ”optionsmäklare" ej i strid med gällande regler om ensamrätt för Stockholms fondbörs att här i landet driva fondbörsverksamhet. Det fordras ej heller tillstånd att handla med aktieoptioner för egen räkning. Däremot fordras tillstånd att driva fondkommissionsrörelse om verksam- heten avser handel med aktieoptioner för annans räkning i eget namn. Vidare omfattas inte optionerna av den nuvarande insiderlagen.

Av de skäl bankinspektionen nu anfört är det önskvärt att frågan om aktieoptionernas rättsliga ställning snarast övervägs. Optioner utfärdas i första hand på aktier men kan också tänkas avse andra värdepapper, t. ex. obligationer. När det gäller aktieoptioner bör de enligt bankinspektionens mening behandlas på samma sätt som aktier i de avseenden som här är aktuella. Beträffande optioner på andra värdepapper bör frågan om lag- stiftning kunna anstå tills ytterligare erfarenheter vunnits. Inspektionen vill föreslå att aktieoptioner tillföres uppräkningen av fondpapper dels i l % p. 5 och 15 & första stycket p. 4 fondkommissionslagen (19792748), dels i ] å andra stycket lagen (1979: 749) om Stockholms fondbörs. Detta kan vidare föranleda vissa ändringar i banklagarna.

Vidare föreslås att aktieoptionerna omfattas av det kommande förslaget till lag om värdepappersmarknaden. 1 den mån detta förslag inte leder till lagstiftning föreslås att aktieoptioner tillförs uppräkningen dels i l 5 lagen (1908: 129 s. 1) med vissa bestämmelser om handel med fondpapper. dels ock i 1 5 andra stycket lagen (1971: 827) om registrering av aktieinnehav.

Frågan om aktiefonder bör ges rätt att placera medel i aktieoptioner kräver ytterligare överväganden. Innan närmare erfarenhet vunnits om utvecklingen av optionsmarknaden i Sverige är inspektionen inte beredd att ta ställning i den frågan.

[ behandlingen av detta ärende har deltagit förutom undertecknade Walberg och Lars Hedberg, den senare föredragande, bankinspektören Åkerblom, särskilt utsedda ledamöterna Lindberger, Björk, Even Hed- berg och Mathlein samt suppleanten Svensson.

Sten Walberg

Lars Hedberg

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986