med förslag om uttag av socialavgifter på vinstandelsmedel
Regeringens proposition ÄN
1986/87:107 ve
[24]
med förslag om uttag av socialavgifter på N vinstandelsmedel 1986/87: 107
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 5 mars 1987. På regeringens vägnar G. Sigurdsen
Bengt Lindqvist
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att arbetsgivaravgifter skall tas ut på de bidrag en arbetsgivare lämnar till en s.k. vinstandelsstiftelse, dvs. en stiftelse till vilken ett företag lämnar medel för att tillgodose de anställdas ekonomiska intressen. Den anställde skall tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst för sin andel för det år då bidraget lämnas.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1988 och tillämpas i fråga om bidrag som lämnas efter ikraftträdandet.
1 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 107
Propositionens lagförslag
I Förslag till
Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 och 5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap.
3§
Underlag för beräkning av avgifterna är summan av vad arbetsgivaren
under året har utgett som lön i pengar eller naturaförmåner i form av kost,
bostad eller bil eter, i fall som avses i 3 kap. 2§ andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, annan ersättning för utfört arbete. Bidrag som avses I II kap. 2§ första stycket m) lagen om allmän försäkring likställs med lön.
Med lön likställs också bidrag som en arbetsgivare lämnar till en juridisk person, om ett väsentligt
ändamål för den juridiska personen
är att tillgodose ekonomiska intressen hos dem som är eller har varit anställda hos arbetsgivaren. Detta
gäller dock inte bidrag som lämnas
till en pensions- eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsultfästelse
m.m.
Värdet av vad någon tillgodoförs som följd av sådant bidrag som likställs med lön enligt andra stycket skall anses som ersättning till arbetstagare vid tillämpning av 4 och
58§§.
5§
Vid bestämmande av underlaget för beräkning av tilläggspensionsavgift
skall bortses från ersättningar som inte räknas som inkomst av anställning enligt 11 kap. 2§ tredje eller fjärde stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vidare skall bortses från ersättningar till arbetstagare som inte
är svenska medborgare och som inte heller är bosatta här, då ersättningarna avser arbete utom riket.
Vid bestämmande av underlaget för beräkning av annan avgift än tillläggspensionsavgift skall bortses från ersättningar till arbetstagare som
inte varit försäkrade enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. I fråga om arbete som har utförts för annans räkning utan att anställning
förelegat skall vid beräkningen bortses från ersättningar till personer som varit bosatta utomlands och utfört arbetet utom riket.
Vid bestämmande av underlaget för beräkning av sjukförsäkringsav-
gift och arbetsskadeavgift skall
bortses från sådant bidrag som likställs med lön enligt 3§ andra stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.
Lag om ändring i lagen (1987:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 2§ och ikraftträdandebestämmelserna till lagen (1987:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring! skall ha följande lydelse.
Nuvarande lvdelse Föreslagen lydelse
11 kap.
28 Med inkomst av anställning avses den lön i pengar eller naturaförmåner, i form av kost, bostad eller bil, som en försäkrad har fätt såsom arbetstaga-
re I allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst räknas dock inte från en
och samme arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått till 1000 kronor. I fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av anställning anses även
a) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,
b) föräldrapenning,
c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4§, i den mån bidraget inte är ersättning för merkostnader,
d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,
e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant ar-
betsmarknadsstöd,
f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering i form av dagpenning, "g) korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349),
h) delpension enligt lagarna (1975:2380) och (1979:84) om delpensionsförsäkring,
i) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga under repetitionsutbildning, frivilliga som genomgår utbildning under krigsförbandsövning eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen, läkare under försvarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga,
j) utbildningsbidrag för doktorander,
k) timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux) och vid grundläggande svenskundervisning för invandrare,
]) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller
motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,
m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3§, i den mån regeringen så förordnar,
! Lagen omtryckt 1982: 120. 2 Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1986/87: 100 (bil. 12) föreslagna lydelsen.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1986/87: 107
n) statsbidrag till arbetslösa som n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de tillskott till deras försörjning när de startar egen rörelse. startar egen rörelse;
0) värdet av vad den försäkrade
tillgodoförs som följd av att en ar-
betsgivare lämnar sädant bidrag
som likställs med lön enligt 2 kap.
3§ andra stycket lagen (1981:691)
om socialavgifter.
I fråga om ersättning i pengar eller naturaförmåner som sägs i första
stycket för arbete som någon utfört för någon annans räkning utan att vara
anställd i dennes tjänst gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 2§
andra stycket.
Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller
annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är
bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den
försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt
3 kap. 2a§ eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handels-
fartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk person, en svensk juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.
Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,
som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i
riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsver-
ket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.
Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall
anses såsom arbetsgivare.
1. Denna lag träder i kraft, i frå- I. Denna lag träder i kraft. i fråga om 11 kap. 2§ första stycket n) ga om 11 kap. 2§ första stycket n) den I januari 1988, och i övrigt den och o) den I januari 1988, och i 1 juli 1987. övrigt den I juli 1987.
2. Bestämmelserna i 11 kap. 2§ 2. Bestämmelserna i II kap. 2§
första stycket n) tillämpas första första stycket n) och o) tillämpas gången när pensionsgrundande in- första gången när pensionsgrun-
komst bestäms för år 1988. dande inkomst bestäms för år 1988.
in
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att H kap. 4§ lagen (1962:381) om allmän försäkring! skall ha följande tydelse. Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
11 kap.
4§ Till grund för beräkning av inkomst av anställning och inkomst av annat
förvärvsarbete under visst år skall läggas den försäkrades taxering till
statlig inkomstskatt avseende nämnda år. Avser taxeringen beskattningsår
som ei: sammanfaller med kalenderår, skall inkomst under beskattningsåret
anses hava åtnjutits under det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret.
Närmare bestämmelser rörande beräkningen av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete beslutas av riksdagen särskilt.
Angående beräkningen av in- Angående beräkningen av in-
komst av anställning, för vilken den komst av anställning, som avses i försäkrade icke är skattskyldig här i 2§ första stycket o) eller för vilken
riket eller för vilken den försäkrade den försäkrade inte är skattskyldig har att erlägga sjömansskatt, srad- här i riket eller för vilken den för-
gas särskilt. säkrade har att erlägga sjömans-
skatt, finns det särskilda bestämmelser.
Denna lag träder i kraft den I januari 1988.
! Lagen omtryckt 1982: 120.
Lag om ändring i lagen (1987:000) om ändring i uppbördslagen (1953:272)
Härigenom föreskrivs att 548 I mom. och ikraftträdandebestämmelsen till lagen (1987:000) om ändring i uppbördslagen (1953:272) skall ha följande lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
548 I mom.' En arbetsgivare, som I mom. En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för prelimi- har gjort skatteavdrag för prelimi-
när A-skatt eller utgett lön för vil- när ÅA-skatt eller utgett lön för vil-
ken månadsavgift skall redovisas ken månadsavgift skall redovisas
enligt lagen (1984:668) om uppbörd enligt lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare av socialavgifter från arbetsgivare
skall utan anmaning lämna uppgift skall, om inte annat följer av sjätte (uppbördsdeklaration) om stycket, utan anmaning lämna uppdetta ull den länsskattemyndighet gift (uppbördsdeklaration)
som avses i 52 § första stycket. Ar- om detta till den länsskattemynbetsgivare som avses i 3§ andra dighet som avses i 52§ första stycket sista meningen lagen om stycket. Arbetsgivare som avses i uppbörd av socialavgifter från ar- 3& andra stycket sista meningen labetsgivare skall dock lämna dekla- gen om uppbörd av socialavgifter rationen till länsskattemyndigheten från arbetsgivare skall dock lämna
i Stockholms län. Deklaration skall deklarationen till länsskattemyn-
lämnas av landstingskommun och digheten i Stockholms län. Deklarakommun senast den 12 och av an- tion skall lämnas av landstingskomnan arbetsgivare senast den 18 i mun och kommun senast den 12 uppbördsmånaden efter den månad och av annan arbetsgivare senast
då skatteavdraget gjordes eller den 18 i uppbördsmånaden efter lönen utgavs. den månad då skatteavdraget gjordes eller lönen utgavs.
Efter anmaning av länsskattemyndigheten eller lokal skattemyndighet är också den, som inte är deklarationsskyldig enligt första stycket, skyldig att avge uppbördsdeklaration.
Uppbördsdeklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på
blankett enligt fastställt formulär.
Uppbördsdeklaration skall upptaga
1) arbetsgivarens personnummer, organisationsnummer eller särskilda redovisningsnummer;
2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas;
3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt;
4) sådan utgiven avgiftspliktig 4) sådan utgiven avgiftspliktig
lön eller ersättning som avses i 2 lön eller ersättning som avses i 2
kap. 3 § lagen (1981:691) om social- kap. 3§ första stycket lagen
avgifter, dock inräknat det belopp (1981:691) om socialavgifter, dock
som avses i punkt 5; inräknat det belopp som avses i
punkt 5;
! Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1986/87: 100 (bil.9) föreslagna lydelsen.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5) det belopp med vilket avdrag gärs enligt 6§ lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare; 6) den lön eller ersättning på vilken månadsavgiften beräknas;
7) månadsavgiftens belopp;
8) summan av skatt enligt punkt 3 och avgift enligt punkt 7. En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för kvarstående skatt, skall
lämna uppgift (uppbördsdeklaration för kvarstående skatt) om detta. Så-
dan deklaration skall lämnas senast den 18 i uppbördsmånaden april och
upptaga, förutom uppgift som avses i fjärde stycket 1, det belopp som dragits av för kvarstående skatt. I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i första— tredje styckena.
En arbetsgivare, som skall redo-
visa månadsavgift för sådant bidrag som likställs med lön enligt 2 kap. 3§ andra stycket lagen om so-
cialavgifter, skall lämna uppgift (uppbördsdeklaration för
vinstandelsbidrag) om detta. Sådan deklaration skall upptaga
uppgift som avses i fjärde stycket I,
2, 6 och 7. I övrigt gäller i till-
lämpliga delar vad som sägs i första—tredje styckena.
Denna lag träder i kraft den 1 juli Denna lag träder i kraft, i fråga
1987. om 354 § I mom. första stycket sista
meningen den 1 juli 1987, och i övrigt den I januari 1988.
Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring! skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
38 Inkomst av anställning, för vilken den försäkrade icke är skattskyldig
här i riket, skall bestämmas med ledning av särskild uppgift från arbetsgivaren. Sådan uppgift skall senast den 31 januari året näst efter det år, som
inkomsten avser, avlämnas till den myndighet, som avses i 37§ 4 mom. första stycket taxeringslagen (1956:623). I uppgiften skall angivas den
försäkrades fullständiga namn, födelsetid och adress ävensom beloppet av
den utbetalade lönen eller ersättningen och den tidrymd som denna avser. Vidare skall i uppgiften angivas, huruvida den försäkrade åtnjutit naturaförmåner i form av kost, bostad eller bil. Ett exemplar av uppgiften skall inom tid som nyss sagts av arbetsgivaren sändas till den försäkrade.
Med arbetsgivare förstås vid tillämpningen av denna lag även den som utgivit bidrag som avses i Il kap. 2§ första stycket m) lagen (1962:381) om
allmän försäkring.
Inkomst av anställning, som
avses i Il kap. 2§ första stycket o)
lagen om allmän försäkring, skall
bestämmas med ledning av uppgift
om det värde som den försäkrade
tillgodoförts som följd av bidraget.
Sådan uppgift skall av arbetsgiva-
ren lämnas
1. för en försäkrad, som inte är
skattskyldig här i riket, i särskild
uppgift enligt första stycket,
2. för en försäkrad, som avses i
I$ första stycket lagen (1958:295)
om sjömansskatt, i redares redovis-
ning enligt 14§ samma lag,
3. för annan försäkrad, i kon-
trolluppgift enligt 37 § I mom. taxe-
ringslagen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.
! Lagen omtryckt 1976:1015. Senaste lydelse av lagens rubrik 1976: 1015,
? Senaste lydelse 1984:672.
+1 Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 107
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1987
Närvarande: statsrådet Sigurdsen, ordförande. och statsråden Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl. R. Carlsson, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist,
G. Andersson, Lönnqvist
Föredragande: statsrådet Sigurdsen
Proposition med förslag om uttag av socialavgifter
på vinstandelsmedel
1¶Inledning
Under senare år har i skilda sammanhang aktualiserats frågan om att belägga s.k. vinstandelsmedel med avgifter till socialförsäkringen och andra sociala ändarnål. Jag nöjer mig här med att erinra om några sådana tillfällen.
I juli 1983 avlämnade en arbetsgrupp inom regeringskansliet till chefen för finansdepartementet promemorian (Ds Fi 1983:21) Breddat underlag för produktionsfaktorskatter. I promemorian föreslogs bl. a. att vissa avgiftsfria inkomster skulle belastas med en särskild grundavgift till socialförsäkringen. Enligt förslaget skulle grundavgift tas ut bl. a. när en arbetsgiva-
re lämnar bidrag till en stiftelse vars ändamål är att tillgodose ekonomiska
intressen hos de anställda eller tidigare anställda hos arbetsgivaren. Detta innebar att bidrag som lämnas imom ramen för s.k. företagsanknutna vinstdelningssystem skulle belastas med grundavgift. Grundavgiftens storlek föreslogs motsvara i princip summan av de socialavgifter som enligt arbetsgruppen hade utpräglad skattekaraktär. Promemorian har remissbehandlats. Förslaget om grundavgift på vinstandelsmedel berördes uttryckligen endast i några av remissvaren. I fråga om den lagtekniska lösning som
valts i promemorian i denna del framfördes inga invändningar. I propositionen 1985/86:140 om vissa inkomstförstärkningar på statsbudgeten, m. m. berörde chefen för finansdepartementet frågan om vinstandelsstiftelserna. Han pekade på att det för närvarande inte tas ut några arbetsgivaravgifter vare sig när ekonomiskt bidrag lämnas till en sådan stiftelse eller när de anställda eler tidigare anställda erhåller ersättning från stiftelsen. En ersättning som på detta sätt kommer en anställd till godo
borde, enligt vad som framhölls i propositionen, jämställas med lön och
därför utgöra underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter. Förslag i ämnet skulle presenteras I ett senare sammanhang. En beredning har därefter skett i regeringskansliet med sikte på att efter lagrådsremiss förelägga riksdagen ett sådant förslag som förutskickats i den nämnda propositionen. Vissa upplysningar och synpunkter har erhål- 10 lits vid underhandskontakter med bl. a. representanter för den till Svenska
Handelsbanken knutna stiftelsen Oktogonen och för Svenska bankmannaförbundet. I skrivelse till regeringen har bl. a. Tjänstemännens Centralorganisation lämnat synpunkter i ämnet. Sedan ett förslag om uttag av arbetsgivaravgifter och om pensionsgrundande inkomst till följd av arbetsgivarbidrag till vinstandelsstiftelse utarbetats inom socialdepartementet, har riksförsäkringsverket och riksskatteverket under hand fått ta del av förslaget och yttrat sig över det. Regeringen beslutade den 19 februari 1987 att inhämta lagrådets yttrande över inom socialdepartementet upprättade förslag till 1. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter., 2. lag om ändring i lagen (1987:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. 3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), 5. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Lagförslagen 1-3 överensstämmer helt med de förslag som jag i det följande föreslår att regeringen förelägger riksdagen. Lagförslagen 4 och 5 bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I (Jfr avsnitt 5.4 och
S.5).
Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2. Jag vill nu anmäla frågan om uttag av arbetsgivaravgifter på vinstandelsmedel och om rätt till socialförsäkringsförmåner på sådana medel.
2¶Allmän motivering
2.1¶Bakgrund och utgångspunkter
Under framför allt det senaste decenniet har i ett stort antal företag
åtgärder vidtagits för att genom vinstdelning tillgodose ekonomiska intres-
sen hos resp. företags anställda. Avsikten med sådana åtgärder har uppgi-
vits vara att göra de anställda delaktiga av företagets resultat, öka produktiviteten, sprida det individuella ägandet i företaget och öka känslan av samhörighet med företaget. Förutom överföringar till vinstandelsstiftelser förekommer olika former av resultatlön, prestationslön, bonussystem,
dvs. löneformer som innebär att ersättningen till den anställde görs mera direkt beroende av det uppnådda resultatet i arbetet. Dessa senare kon-
struktioner skiljer sig i avgifts- och skattehänseende inte från de löner som överenskommits genom t. ex. kollektivavtal. Överföring av vinstmedel till en företagsanknuten vinstandelsstiftelse beslutas av företaget i regel i anslutning till att resultatet för det gångna året fastställs. Överföringen sker till en av de anställda eller personalorganisa-
tionerna vid företaget bildad stiftelse. Stiftelsen utgör ett från företaget fristående rättssubjekt. Enligt praxis får företaget under vissa förutsätt-
ningar göra avdrag vid inkomsttaxeringen för det till stiftelsen överförda
beloppet. Ofta bildar varje avsättning en särskild fond men andra kon-
struktioner förekommer också. Stiftelsen placerar i regel medlen i värdepapper, ofta i aktier i det företag som lämnat bidraget.
Andelsrätt i stiftelsens förmögenhet grundas på anställning i det överförande företaget vid en viss tidpunkt eller under viss tidsperiod. De individuella andelarna bestäms med utgångspunkt i anställningsform, avlönad tid eller liknande.
Stiftelsen förvaltar de överförda medlen (vinstandelsmedlen), inkl. avkastning och realiserad värdestegring, för andelsägarnas räkning. Efter viss tid — ofta efter fem år eller vid pensionering — erhåller den andelsberättigade utbetalning av sin andel i form av kontanter eller aktier. När så sker beskattas mottagaren för sin andel i inkomstslaget tjänst. Den som slutar sin anställning erhåller i allmänhet ett s.k. fribrev avseende sin andelsrätt. Med fribrev avses ett bevis om den eller de andelar som den anställde tillgodoförts i redan överförda medel.
Bestämmelserna om vid vilken tidpunkt den anställde har rätt att få ut sin andel skiftar mellan stiftelserna. Sålunda kan den anställde vid uppnåendet av viss ålder ges en valfrihet mellan olika utbetalningsalternativ. t.ex. engångsutbetalning eller fördelning på ett visst antal år. Den anställde kan i andra fall vara skyldig att, sedan andelen varit innestående viss minimitid, ta ut hela sin andel men med rätt att låta andelen tills vidare förvaltas av stiftelsen.
För närvarande tas i praxis inte ut nägra arbetsgivaravgifter när medlen lämnas till stiftelsen och inte heller när de anställda etler tidigare anställda
erhåller sin andel från stiftelsen. Det är uppenbart att överföringar till vinstandelsstiftelser alltid kommer
den enskilde anställde till godo i form av ekonomisk ersättning. Det är också uppenbart. att dessa avsättningar för företaget är ett konkurrensmedel och ett argument i strävandena att knyta till sig anställda. De anställda får ut sin del av avkastningen i förhällande till den tid de arbetat eller den arbetsinsats de gjort i företaget. I alla nämnda avseenden bär alltså avsättningar till vinstandelsstiftelser de karaktäristika som också gäller för löneersättningar.
De företag som använder vinstandelsstiftelser kan på ett billigare sätt knyta till sig arbetskraft än de företag som väljer att konkurrera enbart med lön och andra förmåner som i dag är belagda med arbetsgivaravgifter. På
sikt kan detta leda till en snedvridning av konkurrensförutsättningarna företag emellan.
Det är också så, att samhällets fördelningspolitik i stor utsträckning
bygger på arbetsgivarnas avgifter till den allmänna försäkringen. Om allt fler företag väljer att ersätta sina anställda med avsättningar till vinstandelsstiftelser urholkas detta fördelningssystem. Risken är då stor att många människor blir utan ett tillräckligt stöd vid eventuell sjukdom eller efter pensioneringen. Bildandet av stiftelser till vilka företag lämnar medel för att tillgodose de anställdas ekonomiska intressen innebär, enligt min mening, att anställda i lönsamma företag gynnas i förhållande till anställda i andra företag. Före-
taget gynnas dessutom av att överföringen blir en vid taxeringen avdragsgill kostnad, och företaget uppnår, genom att slussa ersättningarna till de 12
anställda för utfört arbete via en vinstandelsstiftelsce, omotiverade lättnader i socialavgiftshänseende. Vinstandelssystemen befäster orättvisorna på arbetsmarknaden, som riskerar att delas upp i företag med vinstandelssystem och färetag utan. Detta drabbar framför allt de anställda i små företag och företag med dålig lönsamhet. Jag anser en sådan utveckling otillfredsställande.
2.2¶Arbetsgivaravgifter på vinstandelsmedel
Mitt förslag: De bidrag som en arbetsgivare lämnar till en s.k.
vinstandelsstiftelse skall på samma sätt som lön till de anställda ingå i arbetsgivarens underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter.
Skälen för mitt förslag: En förutsättning för skyldighet att betala arbets-
givaravgifter på ersättning för utfört arbete är enligt nuvarande ordning att det föreligger ett arbetsgivare/arbetstagareförhållande mellan den som be-
talar ut ersättningen och den som erhåller ersättningen för arbetet. Om en arbetsgivare lämnar bidrag till en självständig juridisk person, en vinstandelsstiftelse, för att främja de anställdas ekonomiska intressen anses detta
vid tillämpning av gällande bestämmelser inte medföra skyldighet att erlägga arbetsgivaravgifter. Inte heller stiftelsens utbetalning till de anställda eller tidigare anställda hos arbetsgivaren anses grunda avgiftsskyldighet.
Några arbetsgivaravgifter beräknas således inte på dessa medel och inte heller grundar de några socialförsäkringsförmåner.
Enligt min mening bör emellertid det bidrag en arbetsgivare lämnar på
detta sätt behandlas som lön i socialavgiftshänseende och alltså i princip vara avgiftsgrundande. Bidraget är avsett att komma de slutliga motta-
garna till del på grund av anställningen och som erkänsla för arbete som
utförts för arbetsgivarens räkning, dvs. det är realiter fråga om ersättning för utfört förvärvsarbete. Det förhållandet att medien slussas över till den anställde via en juridisk person bör inte skymma bidragets egentliga innebörd. En bestämmelse som klargör att utgivande av bidrag till en vinstandelsstiftelse skall jämställas med utbetalning av lön bör tas in i lagen (1981:691) om socialavgifter, socialavgiftslagen. Samtidigt bör där klargöras att vad som den anställde tillgodoförs på grund av vinstandelsbidrag skall anses som ersättning till arbetstagare. Jag återkommer till detta i specialmotiveringen tavsnitt 5.1). Bidrag till en vinstandelsstiftelse kom-
mer därmed att ingå i arbetsgivarens underlag för beräkning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften. Avgiftsskyldigheten uppkommer för arbetsgivaren i och med att bidraget lämnas till stiftelsen.
2.3¶Vinstandelsmedel i förmånshänseende
Mitt förslag: Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst skali värdet av vad som tiligodoförs en försäkrad på grund av arbetsgivarens bidrag till en vinstandelsstiftelse anses som inkomst av anställning.
Skälen för mitt förslag: Inom socialförsäkringssystemet finns ett principiellt kollektivt samband mellan förmåner och avgifter. De löner och andra ersättningar på vilka socialavgifter beräknas är i princip förmånsgrundande. Jag har nyss föreslagit att det bidrag arbetsgivaren lämnar till en vinstandelsstiftelse skall jämställas med lön och till följd därav ingå i
underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifterna. Den anställdes andel i
vad arbetsgivaren lämnat till vinstandelsstiftelsen bör med hänsyn till det nämnda sambandet mellan förmåner och avgifter göras förmånsgrundande enligt samma principer som gäller för avgiftspliktig lön. De förmåner som här bör diskuteras närmare är tilläggspension (ATP) samt sjukpenning och annan förmån som beräknas utifrån den sjukpenninggrundande inkomsten,
främst arbetsskadeersättning.
Rätt till ATP grundas på inkomst av förvärvsarbete. 11 kap. 1§ lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL. För varje år skall för en försäkrad beräknas pensionsgrundande inkomst (PGI) utifrån hans inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete. Med inkomst av anställning avses den lön i pengar eller naturaförmåner, i form av kost, bostad
eler bil, som den försäkrade fått såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Med inkomst av annat förvärvsarbete avses bl. a. inkomst av rörel-
se eller jordbruksfastighet. PGI utgörs av anställningsinkomsten och in-
komsten av annat förvärvsarbete till den del inkomsten överstiger ett
belopp motsvarande det vid årets ingång gällande basbeloppet. Dock
bortses vid PGI-beräkningen från den del av inkomsten som överstiger ett belopp motsvarande 7,5 gånger basbeloppet vid årets början.
Som jag tidigare anfört anser jag att det bidrag arbetsgivaren lämnar till en vinstandelsstiftelse i avsikt att medlen i en eller annan form skall
komma de anställda till del måste anses utgöra ersättning för utfört för-
värvsarbete. Till följd härav finns det inte anledning att i tilläggspensionshänseende göra skillnad mellan vanlig lön och de ersättningar som kommer den anställde till del genom arbetsgivarens bidrag till vinstandelsstiftelse. Vad som tillgodoförs den anställde på grund av arbetsgivarens bidrag till
stiftelsen bör därför anses som inkomst av anställning vid beräkning av
PGI. Detta förutsätter att tillägg görs i uppräkningen av vad som jämställs
med inkomst av anställning i 11 kap. 28 AFL. Man råkar emellertid i svårigheter om man vill låta en anställds andel i
en vinstandelsstiftelse påverka sjukpenningens storlek. Den sjukpenning-
grundande inkomsten (SGI) utgörs enligt 3 kap. 28 AFL av ”den årliga
inkomst i pengar eller naturaförmåner, i form av kost, bostad eler bil, som
en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete”. Beräkningen av SGI bygger således på en prognos om inkomsten av eget arbete framöver. Beträffande rätten till vinstandelsmedel går det knappast att göra någon motsvarande uppskattning på förhand. Den anställdes andel i
vad som tillförs stiftelsen genom arbetsgivarens bidrag bestäms inte förrän
efter utgången av det år som givit upphovet till överföringen (vinståret). Andelen beror alltså inte på eget framtida arbete. Vidare bedöms den anställdes rätt till andel med utgångspunkt i förhållandet under vinståret. Har den anställde under vinståret kvalificerat sig för andel tillgodoförs han denna oavsett senare sjukdom. Något inkomstbortfall inträffar således inte
i sådant fall, vilket ju är själva grunden till att sjukpenning utgår. Att göra Prop. 1986/87: 107 en anställds andel sjukpenninggrundande strider därför mot grundtanken inom sjukförsäkringssystemet. Med hänsyn härtill anser jag att det inte är
möjligt att lägga andelen till grund för SGI-beräkningen. Jag föreslår därför att förvärv av andel i en vinstandelsstiftelse inte skall grunda rätt till sjukpenningförmån. Till frågan om detta bör få återverkningar beträffande
arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift återkommer jag i det följande.
Ersättning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring är beräkningsmässigt kopplad till den sjukpenninggrundande inkomsten inom den allmänna sjukförsäkringen. Om den anställdes andel i vinstandelsstiftelsens medel inte skall beaktas vid beräkning av SGI är det inte möjligt att låta andelen påverka underlaget vid beräkning av arbetsskadeersättning.
Jag föreslår därför att förvärv av vinstandelsrätt inte skall vara förmånsgrundande såvitt gäller arbetsskadeersättning.
Jag skall nu behandla frågan vid vilken tidpunkt den anställdes andel skall beaktas vid bestämmande av PGI. Den ena möjligheten är att för-
månsberäkningen görs för det år bidraget lämnas till stiftelsen (inbetalningsalternativet). Den andra möjligheten är en beräkning för det år den anställde erhåller utbetalning av sin andel från stiftelsen (utbetalningsalter-
nativet).
En försäkrad tillgodoräknas PGI enligt gällande regler för det år under
vilket löner och endra förmånsgrundande ersättningar betalas ut. Skyldig-
heten för arbetsgivaren att betala arbetsgivaravgifter uppstår allteftersom ersättningarna utbetalas. Ett sådant tidsmässigt samband mellan förmånsberäkning och avgifternas betalning kan upprätthållas i inbetalningsalter-
nativet. Sambandet består däremot inte i utbetalningsalternativet, efter-
som den anställde erhåller utbetalning först sedan stiftelsen förvaltat medlen viss tid, i regel flera år.
PGI-beräkning görs enligt nuvarande regler inte för det år då den försäkrade avlidit, för år efter det då han fyllt 64 år eller för tidigare år varunder han för hela året uppburit hel ålderspension enligt AFL. Om PGI-beräkning för vinstandelar skall göras enligt inbetalningsalternativet innebär det att PGI i vissa situationer kommer att beräknas för belopp som enligt
nuvarande principer inte är förmånsgrundande. Så blir t.ex. fallet när
utbetalningen sker först sedan den anställde fyllt 65 år eller dessförinnan
avgått med hel ålderspension. Om PGI-beräkningen skall göras enligt
utbetalningsalternativet kommer detta å andra sidan att i ett inte obetydligt
antal fall medföra att vinstandelarna inte blir förmånsgrundande trots att de ingår i avgiftsunderlaget.
Nu existerande stiftelsers förvaltning av vinstandelsmedel har med hän-
syn till utvecklingen på fondbörsen under de senaste åren medfört att stiftelsernas förmögenhet kunnat växa i inte obetydlig omfattning. Detta
har inneburit att den anställdes andel i motsvarande grad ökat i värde. En PGI-beräkning enligt utbetalningsalternativet skulle därför med motsva-
rande förutsättningar innebära en förmånsberäkning på ett belopp som
även innefattar en värdestegring och som alltså är större än det belopp för vilket avgifter erlagts. Det torde nämligen inte vara möjligt i utbetalningsalternativet att utan tekniskt komplicerade beräkningsgrunder lägga något
eller, när andelen kommer den anställde till del i form av aktier, det aktuella kursvärdet. I inbetalningsalternativet däremot kommer det inte att ingå någon värdestegring i det värde som skall påverka PGI-beräkningen.
Som tidigare nämnts får en försäkrad vid pensionsberäkningen inte tillgodoräkna sig den del av inkomsten som överstiger 7,5 gånger basbelop-
pet (basbeloppstaket). Värdet av vad den anställde kan tillgodoräkna sig
synes, med hänsyn såväl till värdestegringen som till det förhållandet att
utbetalning stundom görs av ackumulerade engångsbelopp, regelmässigt vara högre vid utbetalningen än vid den tidpunkt då bidraget lämnades till stiftelsen. Detta medför att om inbetalningsalternativet väljs kan i allmänhet risken att den anställde går miste om PGI för andelen undvikas. I utbetalningsalternativet kan det inträffa att den anställde inte alls eller endast till en mycket liten del kan tillgodoräkna sig PGI för andelen.
Vid PGI-beräkning skall till grund för beräkning av inkomst av anställning läggas den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt, 11 kap. 4§ AFL. För vissa undantagsfall finns särskilda stadganden. Hos den anställde beskattas utbetalningen från stiftelsen som intäkt av tjänst. Skattskyldigheten inträder först när medlen blir tillgängliga för lyftning. Nuvarande regler och rutiner för beräkning av PGI med utgångspunkt i den anställdes taxerade inkomst kan inte användas i inbetalningsalternativet. För att
möjliggöra PGI-beräkning i detta alternativ krävs särskilda uppgifter vid
sidan av taxeringsuppgiften. Det skulle därför kunna hävdas att en PGI-
beräkning enligt utbetalningsalternativet skulle vara att föredra. Andelsutbetalning görs emellertid ofta i form av ett ackumulerat engångsbelopp.
Basbeloppstaket vid PGI-beräkningen medför då att i ett stort antal fall fullständig överensstämmelse mellan taxerings- och avgiftsunderlagen
ändå inte kan uppnås. Sådana fall är dock redan med dagens regler vanliga
och för dem finns rutiner för maskinell behandling.
Till ledning för den enskildes inkomsttaxering är stiftelsen skyldig lämna kontrolluppgift rörande det belopp som utbetalats eller, när utbetalning sker i form av aktier, värdet av desamma. Denna uppgift kan i utbetalningsalternativet efter en mindre korrigering i kontrolluppgiftsblanketten användas för PGI-beräkningen. I inbetalningsalternativet måste en särskild uppgiftsskyldighet läggas på arbetsgivaren eller vinstandelsstiftelsen.
Utbetalningsalternativet innebär slutligen att bidrag som redan före de
nya bestämmelsernas ikraftträdande lämnats till en vinstandelsstiftelse och
som alltså inte föranlett arbetsgivaravgifter kommer att grunda rätt till
PGI. Även om arbetsgivaren innan de nya reglerna trätt i kraft upphör med att tillföra medel till stiftelsen kommer sålunda i utbetalningsalternativet
den anställde att kunna tillgodoräknas PGI1 utan att detta motsvaras av
några avgiftsinbetalningar till socialförsäkringssystemet. Det torde nämligen inte vara möjligt att utan ett betungande kontrollförfarande ha den
ordningen att endast utbetalningar för vilka avgifter beräknats skall vara PGI-grundande.
Efter en prövning av de argument jag nu redovisat har jag stannat för att
förorda inbetalningsalternativet, dvs. att PGI-beräkning för den anställde
skall göras för det år arbetsgivaren lämnar bidraget till stiftelsen. 16
2.4¶Vilka arbetsgivaravgifter som skall betalas Prop. 1986/87: 107
Mitt förslag: Arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift skall betalas
på det underlag som utgörs av arbetsgivares bidrag till vinstandels-
stiftelse. Undantag görs dock för sjukförsäkringsavgift och arbets-
skadeavgift.
Skälen för mitt förslag: Med utgångspunkt i att arbetsgivarens överlämnande av bidrag till vinstandelsstiftelser skall likställas med utgivande av
lön i socialförsäkringshänseende bör i princip samtliga arbetsgivaravgifter
enligt socialavgiftslagen tas ut på grundval av bidragen. Av samma skäl bör
även löncavgift enligt lagen (1982:423) om allmän löneavgift tas ut. Jag finner dock anledning att göra några undantag. Jag har i det föregående föreslagit att värdet av anställds andel i en
vinstandelsstiftelse inte skall ingå i underlaget för beräkning av SGI. Med-
len skall alltså inte vara förmånsgrundande vad gäller sjukpenning. Med
hänsyn till sambandet inom socialförsäkringssystemet mellan förmåner och avgifter anser jag att sjukförsäkringsavgift inte skall uttas på vinstandelsbidrag. Sjukförsäkringsavgiften uppgår för närvarande (1987) till
9,30 Ze av underlaget.
Ersättning för arbetsskada enligt tagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring är beräkningsmässigt kopplad till SGI. Arbetsskadeersättning skall inte påverkas av den försäkrades andel i vinstandelsbidrag, vilket bör
medföra att arbetsskadeavgift, för närvarande 0,60 22, inte tas ut på arbets-
givarens bidrag till vinstandelsstiftelse.
I 18 andra stycket lagen (1983:1055) om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län anges att den lagen gäller sådan arbetsgivare som avses i socialavgiftslagen. När nu bidrag till vinstandelsstiftelse skall grunda skyldighet att betala arbetsgivaravgifter medför detta att också nedsättning av sådana avgifter skall kunna ske under de förutsätt-
ningar som anges i lagen om nedsättning av socialavgifter och allmän
löneavgift i Norrbottens län.
Med hänsyn till vad jag nu anfört anser jag att arbetsgivare som lämnar bidrag till en vinstandelsstiftelse skall på bidraget betala samtliga arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift med undantag av sjukförsäkringsavgift och arbetsskadeavgift. Mitt förslag föranleder ändring i 2 kap. 5 § socialavgiftslagen.
2.5¶Redovisning i uppbördsdeklaration
Mitt förslag: Redovisning och inbetalning av arbetsgivaravgifter på arbetsgivares bidrag till vinstandelsstiftelse skall ske i den ordning
som gäller för uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare.
Skälen för mitt förslag: Sedan den 1 januari 1985 gäller nya regler för uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, som innebär en samordning 17
med det system som gäller för uppbörden av innehållen preliminär skatt enligt uppbördslagen (1953:272), UBL. Detta regleras i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare och innebär bl. a. följande.
En arbetsgivare redovisar varje månad den under föregående månad faktiskt utgivna lönen och räknar ut den avgift (månadsavgift) som belöper på
lönesumman. Redovisningen görs I en uppbördsdeklaration som innefattar säväl innehållen skatt som avgifter. Skattebeloppet och avgifterna betalas in till länsskattemyndighetens skattepostgirokonto samtidigt som redovisningen lämnas. Allmän löneavgift uppbärs I samma ordning som arbetsgi-
varavgifterna.
Det bidrag arbetsgivaren lämnar till en vinstandelsstiftelse skall enligt mitt förslag behandlas som lön i socialavgiftshänseende. Det är därför lämpligt att de avgifter som skall beräknas för bidraget redovisas och betalas i samma ordning som gäller för avgifter på vanlig lön. Detta innebär
att arbetsgivaren i en uppbördsdeklaration redovisar det överförda belop-
pet samt beräknar den därpå belöpande månadsavgiften och betalar in beloppet till länsskattemyndighetens skattepostgirokonto. Då den andel som tillkommer den anställde inte är skattepliktig förrän den för honom är tillgänglig för lyftning skall vid denna tidpunkt inte något källskatteavdrag gÖras.
Den uppbördshandling som används för redovisning och betalning av källskatt och avgifter utgörs av ett inbetalningskort som samtidigt innehåller en uppbördsdeklaration. I det formulär för denna blankett som används
för närvarande kan, på grund av den särredovisning som fordras när vissa
avgifter inte skall utgå, inte skapas nödvändigt utrymme för den redovisning som nu avses. Med hänsyn härtill samt till det förhållandet att redovisningen berör endast en mycket liten andel av det totala antalet arbetsgivare och skall ske vid sannolikt endast ett uppbördstillfälle per år anser jag det lämpligt att låta berörda arbetsgivare redovisa avgifterna för det överförda beloppet på en särskild uppbördshandling som utformas för detta
ändamål. Det bör ankomma på riksskatteverket att utforma denna blan-
kett. Mitt förslag om redovisning och inbetalning av arbetsgivaravgifter på
vinstandelsbidrag föranleder att vissa nya bestämmelser tillfogas 54§ I
mom. UBL.
2.6¶Arbetsgivares uppgiftsskyldighet
Mitt förslag: Arbetsgivare som lämnar bidrag till vinstandelsstiftelse skall lämna uppgift för beräkning av pensionsgrundande inkomst avscende den anställdes vinstandel.
Skälen för mitt förslag: Jag har i det föregående föreslagit att värdet av
vad en anställd tillgodoförs i samband med att arbetsgivaren lämnar bidrag till vinstandelsstiftelse skall vara pensionsgrundande för det inkomstår då
bidraget lämnas till stiftelsen. Den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt kan inte läggas till grund för PGI-beräkningen när vinstandelsvärde
mer förrän denna är tillgänglig för lyftning. Den uppgift som behövs för PGI-beräkningen kan alltså inte hämtas från den av stiftelsen långt senare lämnade kontrolluppgiften. Eftersom den försäkrades taxering till statlig
inkomstskatt för det är då vinstandelsvärde tillgodoförts denne inte inne-
fattar detta värde krävs en komplettering av den beräkningsgrund som för närvarande gäller enligt 11 kap. 4§ AFL. Till grund för beräkningen i nu aktuell del bör därför läggas en särskild uppgift som avges till den lokala skattemyndigheten.
För att vinstandelen skall kunna inräknas i PGI och utgöra underlag för
bestämmande av anställningsinkomsten bör en bestämmelse om avlämnande av en sådan uppgift som nyss sagts tas in i lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om all-
män försäkring. Ansvaret för denna uppgift bör läggas på den arbetsgivare som lämnar bidrag till vinständelsstiftelse. Arbetsgivarens vinstandelsbidrag utgörs visserligen av en klumpsumma men jag har erfarit att de anställda efter varje överföring regelmässigt erhåller besked från stiftelsen om sin andelsrätt. Sådana uppgifter finns alltså tillgängliga och det måste kunna förutsättas att stiftelsen i de andelsberättigades intresse tillhandahåller arbetsgivaren uppgifterna. Det bör därför kunna krävas att arbetsgivaren inhämtar denna uppgift och lämnar den till lokal skattemyndighet. Jag anser att uppgiften i allmänhet bör kunna lämnas av arbetsgivaren i de
kontrolluppgifter denne lämnar för de anställdas taxering. Jag återkommer i specialmotiveringen till denna fråga.
2,7 Ikraftträdandet
Mitt förslag: De nya bestämmelserna skall träda i kraft den I januari 1988.
Skälen för mitt förslag: De nya reglerna om arbetsgivaravgifter på bidrag till vinstandelsstiftelse bör tillämpas fr. o. m. utgiftsåret 1988. Bidrag som
en arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse år 1988 på grundval av
1987 års resultat kommer alltså att träffas av avgifter. PGI avses bli beräknad för år 1988 på grundval av förvärv av rätt till vinstandelsmedel.
3¶Administrativa effekter m. m.
Mitt förslag om arbetsgivaravgifter på vinstandelsmedel påverkar i första hand den lokala skattemyndighetens arbetsuppgifter. Med hänsyn till att det antal arbetsgivare som berörs är ringa i förhållande till det totala antalet avgifts- och redovisningsskyldiga arbetsgivare, bedömer jag denna påver-
kan i uppbördshänseende vara marginell.
Länsskattemyndigheten åsamkas viss ökad registreringsskyldighet.
Även denna förändring bedömer jag vara marginell. Ökningen av det 19
centrala skatteregistrets utrymmesbehov ligger inom de marginaler som alltid måste finnas, varför någon anskaffning av utrustning för detta ändamål vare sig centralt eller hos de lokala skattemyndigheterna inte behövs.
Beräkningen av PGI ankommer på den lokala skattemyndigheten. Denna utförs I anslutning till taxeringsarbetet och sker huvudsakligen maskinellt. Mitt förslag kräver inte några nya rutiner. Däremot krävs smärre justeringar i nuvarande rutiner.
För arbetsgivare som lämnar vinstandelsbidrag innebär förslaget en viss ökad uppgiftsskyldighet. För dessa avser ökningen uppgifter rörande anställda för vilka arbetsgivaren ändå är avgifts- och redovisningsskyldig.
Någon fullständig bild av antalet vinstandelsstiftelser finns inte tillgäng-
lig. Detta gäller framför allt kunskaperna om vinstandelsstiftelser i mindre
företag. Vad gäller storleken på avsättningar till vinstandelsstiftelser kan
med utgångspunkt i vad som är känt angående avsättningar inom större
företag beräknas att drygt 400 milj. kr. avsattes till sådana stiftelser under
år 1985.
Mitt förslag innebär att avsättningar till vinstandelsstiftelser skall beläggas med samtliga arbetsgivaravgifter utom sjukförsäkrings- och arbetsskadeavgift. Med 1987 års avgiftsnivå innebär det att avgiftsuttaget på avsätt-
ningar till vinstandelsstiftelser skulle bli 27,176 Zc. Beräknat på de avsättningar som gjordes under år 1985 skulle detta ge avgiftsinkomster om ca
110 milj. kr.
Samtidigt uppkommer emellertid utgifter genom de förmåner som följer
av den föreslagna ändringen. Storleken på utgifterna är synnerligen svår
att beräkna, eftersom mera ingående kunskaper saknas om antalet perso-
ner som kommer att få andelar i vinstandelsstiftelser och om storleken på
dessa andelar. Över en längre period, när framför allt pensionsförmåner börjar utges i större omfattning, kommer de uttagna avgifterna att svara mot kostnaderna för de ändamål avgifterna är avsedda att täcka.
4¶Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag har anfört nu har det inom socialdepartementet upprättats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
2. lag om ändring i lagen (1987:000) om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring,
3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 4. lag om ändring i lagen (1987:000) om ändring i uppbördslagen (1953:272), 5. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Förslaget under 4 har upprättats i samråd med chefen för finansdepartementet. 20
5¶Specialmotivering
5.1¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter
2 kap. 3§
I paragrafen finns bestämmelser om det underlag på vilket arbetsgivarav-
gifter skall beräknas, Bestämmelserna innebär att avgitter skall tas ut såväl på utgiven lön — i pengar eller i form av vissa naturaförmåner — som på
utbetald uppdragsersättning. Det senare framgår av hänvisningen till 3
kap. 2§ andra stycket AFL. Genom ett särskilt tillägg likställs vissa statli-
ga bidrag till konstnärer m. fl. med lön.
Det bidrag som en arbetsgivare lämnar till en s.k. vinstandelsstiftelse skall som framgått av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2) på samma
sätt som lön ingå i underlaget för beräkning av arbetsgivaravgifter. En
uttrycklig bestämmelse om att förevarande bidrag skall likställas med lön har därför tagits in som ett nytt andra stycke i paragrafen. I begreppet bidrag” ligger att det skall vara fråga om medel som arbetsgivaren frivilligt lämnar till den juridiska personen. Lagstadgade avgifter. t. ex. ATP-avgifter, faller utanför. Försäkringspremier eller avgifter till Industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän och arbetsledare (1TP-avgift) kommer inte heller att falla in under bestämmelsen, eftersom försäkringsföretag eller Svenska Personal-Pensionskassan (SPP) inte har till väsentligt ändamål att tillgodose ekonomiska intressen hos de anställda hos just den arbetsgivare som lämnat bidraget. Har arbetsgivaren lämnat bidrag i annan form än kontanta medel, exempelvis aktier, skall dessa i avgiftsunderlaget tas upp till det marknadsvärde de hade vid tidpunkten för överföringen.
Som framgått av vad som sagts tidigare är avsikten med förslaget om
vidgat avgiftsuttag att träffa de bidrag som lämnas inom ramen för vinstandelssystem. Detta skail gälla även om medlen kommer en anställd till godo
först efter dennes pensionering. De medel arbetsgivaren avsätter för de
anställdas pensionering skall dock inte i avgiftshänseende anses som lön, när avsättningen sker i enlighet med bestämmelserna i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. (tryggandelagen). Inte heller skall bidrag som lämnas till personalstiftelse enligt nämnda lag anses som lön.
Den lagtekniska beskrivningen av vinstandelsstiftelse som en sådan juridisk person, som har som ett väsentligt ändamål att tillgodose ekonomiska intressen hos den som är eller har varit anställd hos arbetsgivaren, följer nära det förslag som utformats i promemorian (Ds Fi 1983:21)
Breddat underlag för produktionsfaktorskatter. Som jag nämnt inlednings-
vis (avsnitt 1) framfördes inte några erinringar mot den beskrivningen under remissbehandlingen av promemorian.
Utöver vad som anfördes i lagrådsremissen i förevarande ärende vill jag peka på att den i lagtexten gjorda beskrivningen inte bygger på hur stiftelserna faktiskt benämns. Inte heller har sättet för beräkning av de bidrags-
medel som tillförs stiftelserna lagts till grund för en avgränsning. Det innebär att beskrivningen omfattar också juridiska personer, som inte i dagligt tal kallas för vinstandelsstiftelser men som ändå — genom att
fungera som kanaler för överföringar av bidrag från arbetsgivare till anställda — tillgodoser de anställdas ekonomiska intresse på i princip samma sätt som vinstandelsstiftelserna.
En arbetsgivares bidrag till en juridisk person med uppgift att främja de
anställdas ekonomiska intressen torde enligt nuvarande praxis i regel vara
avdragsgillt för arbetsgivaren vid inkomsttaxeringen. Avdrag medges däremot inte om syftet med bidraget exempelvis är att säkra ägarnas kontroll över företaget (se t.ex. RÅ8B3 1:9). Att direkt koppla avgiftsskyldigheten till att avdragsrätt föreligger är emellertid inte lämpligt, bl. a. med hänsyn till att en sådan koppling kan ge upphov till processuella problem och till att frågan om eventuell avdragsrätt inte ställs på sin spets vid taxeringen av
företag som visar skattemässiga underskott. Frågan om avgifter skall utgå eller inte bör alltså prövas självständigt. Det hindrar inte att man vid prövning av avgiftsfrågan ofta kan få ledning av den skattemässiga bedöm-
ningen.
Vad gäller avgifts- och redovisningsskyldighetens inträde vill jag anföra följande. Under förutsättning att ersättningen till en och samme arbetstagare uppgått till minst 1000 kr. uppkommer avgiftsskyldighet för lön, naturaförmån och andra ersättningar i och med utgivandet. Avgiftsredovisningen sker enligt kontantprincipen. Detta innebär att en lön redovisas för den månad under vilken den kunnat disponeras av arbetstagaren. Denna princip bör gälla även vinstandelsöverföringar. Jag har erfarit att det är
vanligt att vinstandelsbidrag belastar företagets resultat året efter vinståret samt att beslut om och överföring av bidraget sker samma år. I sådana fall inträder naturligtvis avgiftsskyldigheten detta år (året efter vinståret). Att hänföra redovisningen till rätt uppbördsmånad torde inte heller medföra några problem. Skulle ett bidrag som baseras på resultatet ett visst år ha skuldförts redan detta år följer inte därmed att avgiftsskyldighet skall anses
ha inträtt redan under vinståret. Avgiftsskyldighet inträder först när bidraget har lämnats till stiftelsen, dvs. när bidraget tagits emot av stiftelsen
eller stiftelsen på annat sätt disponerar över det.
I ett nytt tredje stycke har intagits en bestämmelse om att värdet av vad någon tillgodoförs på grund av att vinstandelsbidrag utges skall anses som ersättning till arbetstagare vid tillämpning av 4 och 5 §§. Denna bestämmelse får bl. a. betydelse när fråga är om tillämpning av regeln att vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från ersättning till arbetstagare
som vid årets ingång fyllt 65 år.
2 kap. 5§
I paragrafen anges närmare vilka ersättningar som inte skall ingå i underlaget vid beräkning av tilläggspensionsavgift (första stycket) resp. övriga
avgifter (andra stycket). På bidrag till vinstandelsstiftelse skall, av skäl som framgått av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4), inte beräknas
avgifter till sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen. Vinstandelsbidrag skall alltså inte ingå vid bestämmande av underlaget för beräkning av dessa avgifter. I ett nytt tredje stycke har tagits in en bestämmelse om detta. Det förhållandet att arbetsskadeavgift inte skall beräknas på vinstan- 22
delsbidrag påverkar givetvis inte bedömningen av huruvida arbetstagaren kan vara försäkrad enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.
5.2¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Il kap. 2§
1 paragrafen regleras vad som avses med inkomst av anställning vid beräkning av pensionsgrundande inkomst.
Enligt 11 kap. 1§ lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, grundas rätt till tilläggspension på inkomst av förvärvsarbete. För en vanlig anställd gäller — under förutsättning att han är försäkrad enligt AFL — att för varje
år en pensionsgrundande inkomst (PGID skall beräknas utifrån hans inkomst av anställning. PGI-beräkning skall göras för år då den försäkrade fyller lägst 16 år och högst 64 år. Har den försäkrade för hela året uppburit
hel ålderspension skall sådan beräkning inte göras. Med inkomst av an-
ställning avses (11 kap. 2 §) den lön i pengar eller naturaförmåner, i form av
kost, bostad eller bil, som tillkommit den försäkrade såsom arbetstagare i
allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst räknas dock inte från en och samme arbetsgivare utgiven lön som under ett år inte uppgått till 1000 kr.
PGI utgörs vidare (11 kap. 58) av anställningsinkomst och inkomst av annat förvärvsarbete till den de! inkomsten överstiger ett belopp motsvarande det vid årets ingång gällande basbeloppet. Vid beräkning av PGI
bortses från den del av inkomsten som överstiger ett belopp motsvarande 7,5 gånger basbeloppet vid årets början. Såsom inkomst av anställning anses även vissa i första stycket av före-
varande paragraf särskillt uppräknade ersättningar och bidrag.
Som framgått av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3) skall värdet av vad en försäkrad tillgodoförs till följd av att en arbetsgivare lämnar avgifts-
pliktigt bidrag till vinstandelsstiftelse vara pensionsgrundande. Detta vär-
de skall vid PGI- beräkningen vara att anse som inkomst av anställning. En bestämmelse om detta har tagits in som en ny punkt, 0), i första stycket av paragrafen.
Det belopp som skall ligga till grund för PGI-beräkningen utgörs av värdet av den individuella andel som den försäkrade tillgodoförs i anledning av det avgiftspliktiga bidrag som arbetsgivaren lämnat till en vinstandelsstiftelse. Detta värde skall hänföras till det år under vilket bidraget lämnades.
Frågan om skyldighet att lämna uppgift till ledning för PGI- beräkningen behandlas i kommentaren i det följande (avsnitt 5.5).
5.3¶Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
II kap. 4§
I paragrafens första stycke föreskrivs att inkomst av anställning och in-
komst av annat förvärvsarbete skall beräknas på grundval av den försäkra-
des taxering till statlig inkomstskatt. Detta innebär att endast inkomster, för vilka den försäkrade taxeras här i riket, grundar rätt till pension. Från vad som sagts nu gäller emellertid ett par undantag vilket regleras i särskild ordning. En upplysning om detta finns i tredje stycket.
Som inkomst av anställning skall, genom föreslaget tillägg till 11 kap. 28
första stycket AFL, anses värdet av vad den försäkrade tillgodoförs till
följd av att en arbetsgivare lämnar avgiftspliktigt bidrag till en vinstandelsstiftelse. Förmånsberäkning av vad sålunda tillkommer den anställde skall såsom framgått av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3) göras vid en
tidpunkt då skattskyldighet för den anställde för andelen ännu inte upp-
kommit. Detta innebär såvitt gäller värdet av vinstandelen att den försäk-
rades taxering till statlig inkomstskatt vid PGI-beräkning inte kan läggas
till grund för beräkningen av inkomst av anställning. För att den försäkrade
även för denna del skall kunna påföras PGI behövs en ny bestämmelse.
Den bör tas in i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Upplysningen i tredje stycket förevarande paragraf bör omfatta även denna bestämmelse. Stycket har utformats i enlighet med detta.
5.4¶Förslaget till lag om ändring lagen (1987:000) om ändring i uppbördslagen (1953:272)
54 § I mom.
Redovisning och inbetalning av arbetsgivaravgifter på arbetsgivarens bidrag till vinstandelsstiftelse inordnas i det system som gäller för redovis-
ning och inbetalning av innehållen skatt och socialavgifter från arbetsgiva-
re. Som framgått av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5) bör denna redovisning lämnas i en särskild uppbördsdeklaration. De uppgifter som en arbetsgivare måste lämna i en sådan särskild uppbördsdeklaration är, utöver sedvanliga identitetsuppgifter för arbetsgivaren, den tid för vilken redovisning lämnas, det underlag för vilket avgiftsberäkning skall göras och månadsavgiftens belopp. I övrigt skall den tid och ordning som föreskrivs för uppbördsdeklarations lämnande gälla. Härvid skall med uttrycket "den månad... då lönen utgavs” i första stycket förstås den månad då
faktisk överföring av medlen sker till vinstandelsstiftelsen. Sker exempelvis överföringen i mars skall således redovisning för detta lämnas i en uppbördsdeklaration som arbetsgivaren skall lämna senast den 18 april. Avgiftsinbetalningen skall göras inom samma tid. Bestämmelsen om särskild uppbördsdeklaration, uppbördsdeklaration för vinstandelsbidrag, har tagits in som ett nytt sjätte stycke. I förhållande till det förslag, som remitterades till lagrådet, har bestämmelsen i första stycket om redovisningsskyldighet i uppbördsdeklaration
kompletterats redaktionellt med ett undantag för fall som avses i det nya
sjätte stycket. Vidare har i lagförslaget beaktats det förslag till lag om ändring i uppbördslagen som förelagts riksdagen i prop. 1986/87:100 (bil. 9). 24
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
3§ I lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (LBP) ges bl. a. de närmare bestämmelser och särskilda stadganden rörande beräkningen av inkomst av anställning som nämns i 11 kap. 4§ andra och tredje styckena AFL.
PGI bestäms. enligt 2§ LBP, "med ledning av den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt”. Beräkningen görs av den lokala skattemyndighe-
ten i anslutning till taxeringen.
Som framgått av det tidigare sagda skall värdet av vad den anställde tillgodoförs på grund av arbetsgivarens bidrag till en vinstandelsstiftelse
vara PGI-grundande för det år bidraget lämnas till stiftelsen. Den anställde skall dock enligt gällande bestämmelser inte beskattas förrän vid den senare tidpunkt andelen realiseras genom utbetalning. Uppgift om värdet
denna senare tidpunkt.
En särskild uppgift angående vinstandelsvärdet krävs för att den lokala
skattemyndigheten skall kunna göra PGI-beräkning. Som framgått av den
allmänna motiveringen (avsnitt 2.6) skall arbetsgivaren vara skyldig att lämna denna uppgift. Till ledning för taxeringen skall arbetsgivaren varje
år lämna uppgifter (kontrolluppgifter) avseende bl. a. lön till den anställde. Nu ifrågavarande uppgift till ledning för PGI-beräkning skall visserligen inte ligga till grund för taxeringen. Men för den uppgiftsskyldighet som nu
läggs på arbetsgivaren bör kontrolluppgiften, bortsett från de fall jag strax nämner, ändå kunna användas.
PGI på grund av anställningsinkomst för vilken den försäkrade inte är skattskyldig i Sverige bestäms med ledning av särskild uppgift från arbetsgivaren, s.k. gul inkomstuppgift (3§ första stycket LBP). Skall sådan
försäkrad tillgodoräknas PGI för vinstandelsvärde bör uppgiften härom kunna lämnas på den gula inkomstuppgiften. För sjömansinkomst åligger det arbetsgivaren att för PGI-beräkning lämna sådan redovisning som
avses i 14§ lagen (1958:295) om sjömansskatt, sjömansskattelagen. Denna redovisning bör kunna användas även när PGI för vinstandeisvärde skall
tillgodoräknas sjöman.
Med denna ordning kan arbetsgivarens uppgiftslämnande begränsas till
en och samma blankett, vilket torde innebära mindre belastning för både
arbetsgivare och skattemyndigheter.
I ett nytt tredje stycke i 3 § har tagits in bestämmelser om att en uppgift
från arbetsgivaren skall ligga till grund för bestämmande av inkomst av
anställning som utgörs av vinstandelsvärde och om att denna uppgift skall
lämnas av arbetsgivaren på sätt som nu sagts. Uppgiften skall alltså utgöra underlag för beräkning av PGI men inte ingå i beskattningsunderlaget.
Denna uppgiftsskyldighet måste vidare skiljas från den uppgiftsskyldighet som åvilar vinstandelsstiftelsen när denna gjort utbetalning av andelen. I
detta senare fall skall uppgiften ingå i beskattningsunderlaget utan att vara
vare sig förmånsgrundande eller avgiftsgrundande. Det får ankomma på riksskatteverket att uppmärksamma dessa frågor vid den närmare utformningen av blanketterna för dessa uppgifter.
I förhållande till det förslag, som remitterades till lagrådet, har i tredje
stycket andra meningen gjorts vissa redaktionella ändringar.
6¶Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till 1. lag om ändring i tagen (1981:691) om socialavgifter,
2. lag om ändring i lagen (1987:000) om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring,
3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. lag om ändring i lagen (1987:000) om ändring i uppbördslagen
(1953:272). S. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensions-
grundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
7¶Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att
genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt fram.
Bilaga I
Lagrådsremissens lagförslag 4 och 5
4¶Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
Härigenom föreskrivs att 54§ 1 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall
ha följande lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
548 I mom.? En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för preliminär A-skatt eller utgett lön för vilken månadsavgift skall redovisas enligt lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall utan anmaning lämna uppgift (uppbördsdeklaration) om detta till den länsskattemyndighet som avses I 528 första stycket. Arbetsgivare som avses i 38 andra stycket sista meningen lagen om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare skall dock lämna deklarationen till länsskattemyndigheten i
Stockholms län. Deklaration skall lämnas senast den 18 i uppbördsmånaden efter den månad då skatteavdraget gjordes eller lönen utgavs.
Efter anmaning av länsskattemyndigheten eler lokal skattemyndighet är också den, som inte är deklarationsskyldig enligt första stycket, skyldig att avge uppbördsdeklaration.
Uppbördsdeklaration skall avges på heder och samvete samt avfattas på blankett enligt fastställt formulär.
Uppbördsdeklaration skall upptaga
1) arbetsgivarens personnummer, organisationsnummer eller särskilda redovisningsnummer;
2) uppgift om den tid för vilken redovisning lämnas; 3) det belopp som har dragits av för preliminär A-skatt:
4) sådan utgiven avgiftspliktig lön 4) sådan utgiven avgiftspliktig lön eller ersättning som avses i 2 kap. eller ersättning som avses i 2 kap. 3§ lagen (1981:691) om socialav- 38 första stycket lagen (1981:691) gifter, dock inräknat det belopp om socialavgifter, dock inräknat som avses i punkt 5; det belopp som avses i punkt 5;
5) det belopp med vilket avdrag görs enligt 6§ lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare;
6) den lön eller ersättning på vilken månadsavgiften beräknas; 7) månadsavgiftens belopp:
8) summan av skatt enligt punkt 3 och avgift enligt punkt 7.
En arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag för kvarstående skatt, skall
lämna uppgift (uppbördsdeklaration för kvarstående skatt) om detta. Så-
dan deklaration skall lämnas senast den 18 i uppbördsmånaden april och upptaga, förutom uppgift som avses i fjärde stycket 1, det belopp som
dragits av för kvarstående skatt. I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som
sägs I första— tredje styckena.
! Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. ? Senaste lydelse 1986:1288.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
En arbetsgivare, som skall redovisa månadsavgift för sådant bidrag som likställs med lön enligt 2 kap. 3§ andra stycket lagen om so-
cialavgifter, skall lämna uppgift (uppbördsdeklaration för
vinstandelsbidrag) om detta.
Sådan deklaration skall upptaga
uppgift som avses i fjärde stycket I, 2,6 och 7. I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i första— tredje styckena.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.
Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring! skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
38? Inkomst av anställning, för vilken den försäkrade icke är skattskyldig här i riket, skall bestämmas med ledning av särskild uppgift från arbetsgi-
varen. Sådan uppgift skall senast den 31 januari året näst efter det år, som inkomsten avser, avlämnas till den myndighet, som avses i 37§ 4 mom. första stycket taxeringslagen (1956:623). I uppgiften skall angivas den
försäkrades fullständiga namn, födelsetid och adress ävensom beloppet av den utbetalade lönen eller ersättningen och den tidrymd som denna avser. Vidare skall i uppgiften angivas, huruvida den försäkrade åtnjutit naturaförmåner i form av kost, bostad eller bil. Ett exemplar av uppgiften skall inom tid som nyss sagts av arbetsgivaren sändas till den försäkrade.
Med arbetsgivare förstås vid tillämpningen av denna lag även den som utgivit bidrag som avses i 11 kap. 2§ första stycket m) lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Inkomst av anställning, som
avses i II kap. 2§ första stycket o) lagen om allmän försäkring, skall
bestämmas med ledning av uppgift
om det värde som den försäkrade tillgodoförts som följd av bidraget.
Arbetsgivaren skall lämna sådan
uppgift
1. för en försäkrad, som inte är
skattskyldig här i riket, i sådan sär-
skild uppgift som avses i första
stycket,
2. för en försäkrad, som avses i
1§ första stycket lagen (1958:295)
om sjömansskatt, i redares redovis-
ning enligt 14 § samma lag,
3. för annan försäkrad, i kon-
trolluppgift enligt 37§ I mom. taxe-
ringslagen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1988.
! Lagen omtryckt 1976: 1015. Senaste lydelse av lagens rubrik 1976: 1015. ? Senaste lydelse 1984:672. 29
Bilaga 2 Prop .1986/87:107
Lagrådet
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1987-02-24
Närvarande: f.d. justitierådet Hult, justitierådet Erik Nyman, regeringsrå-
det Dahlman.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 19 februari 1987 har rege-
ringen på hemställan av statsrådet Sigurdsen beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till
). lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
2. lag om ändring i lagen (1987:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
5. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrun-
dande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Förslagen har inför lagrådet föredragits av regeringsrättssekreteraren
Birgitta Ganting.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Sid. Propositionens huvudsakliga innehåll osssssssssssersrssrsrs er rs ers Propositionens lagförslaäg .ssssssossrrrrerrserrrsrr reser sera ess