med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87
Regeringens proposition ON
1986/87:109 PI [SA
med förslag om tilläggsbudget II till
Prop.
statsbudgeten för budgetåret 1986/87
1986/87: 109
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 12 mars 1987 för de åtgärder och de ändamål
som framgår av föredragandenas hemställan.
På regeringens vägnar
Kjell-Olof Feldt
Bengt K. Å. Johansson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till drygt 292 milj. kr. De största anslagen går till kostnader för FN-styrkors verksamhet
utomlands, stöd till svenskt-norskt industriellt samarbete samt avveckling
av forskningsreaktorer, m. m. Vidare föreslås bl. a. att televerket skall få
göra vissa garantiåtaganden i samband med Tele-X-projektet samt att
regeringen bemyndigas att avyttra statens aktieinnehav i Een-Holmgrens Ortopediska AB.
I Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr 109 Rättelse: S. 12 rad 18 står: milj. kr. Rättat till: kr.
S. 36 raderna 19-21. Utgår. S. 37 rad 10 står: 292 524 000. Rättat till: 264 284 000.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987
Närvarande: statsrådet Feldt, ordförande och statsråden Sigurdsen,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl,
R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist
Föredragande: statsråden Feldt, Göransson, Hjelm-Wallén, Sigurdsen, Lindqvist, Hulterström, Bodström, Hellström, Dahl, Leijon, G. Andersson, Peterson
Proposition med förslag om tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87
Statsrådet Feldt anför: Finansutskottet har i sitt betänkande 1986/87:11 angående tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 förtecknat de anslag som riksdagen har anvisat på tilläggsbudget sedan statsbudgeten för budgetåret
1986/87 fastställdes.
Regeringen har därefter i prop. 1986/87:71 om vissa aktiefrågor för SSAB, Svenskt Stål AB, m. m. föreslagit riksdagen att sammanlagt 621
milj. kr. anvisas för inlösen av aktier i SSAB från Gränges AB. Regeringen har vidare i prop. 1986/87:87 om Statens vattenfallsverk föreslagit riksdagen att 50 milj. kr. anvisas till Statens vattenfallsverk i Kraftstationer
m.m..
Vissa ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget som nu kan överblickas och andra frågor som bör tas upp i detta sammanhang bör sammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87. Denna proposition bör föreläggas riksdagen nu.
Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87. Anförandena
redovisas i underprotokollen för resp. departement.
Statsrådet Feldt avslutar: Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att besluta om anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 och vidta övriga åtgärder i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.
Regeringen beslutar att de anföranden som redovisas i underprotokollen
och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas
propositionen enligt följande:
Justitiedepartementet Bilaga —
Utrikesdepartementet Bilaga äåJ
Försvarsdepartementet Bilaga VW
Socialdepartementet Bilaga BR Kommunikationsdeparlementet Bilaga Vt
Utbildningsdepartementet Bilaga OS
Jordbruksdepartementet Bilaga NN Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga 00
Industridepartementet Bilaga we
Miljö- och energidepartementet Bilaga 10
ST
Bilaga I Prop. 1986/87: 109
Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987
Föredragande: statsrådet Göransson
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87
Andra huvudtiteln
A. Justitiedepartementet m. m.
HA 3. Utredningar m. m.
För budgetåret 1986/87 har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 19,5 milj. kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning under anslaget på 2 589 kr.
I maj 1986 tillkaltades juristkommisstionen (Ju 1986:01) med anledning av mordet på Olof Palme. Kostnaderna för kommissionen betalas från detta anslag.
Avsikten är att regeringen inom kort skall besluta om att tillkalla en parlamentarisk kommission med anledning av mordet. Kostnaderna för denna kommission kommer att belasta detta anslag.
Ett antal utredningar med omfattande utredningsuppdrag har under innevarande budgetår haft större kostnader bl. a. för externa enkäter. Bland dessa utredningar finns samerättsutredningen (Ju 1983:05), data- och offentlighetskommittén (Ju 1984:06) (DOK) och maktutredningen (Ju 1985:02).
Tillgängliga medel under anslaget bedöms med hänvisning till de anförda utvidgningarna av verksamheten inte förslå till att täcka budgetårets kostnader. För verksamheten erfordras ytterligare 5 milj. kr.
Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till anslaget Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till stats-
budgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av
5 000 000 kr.
H. Diverse
[2] H 5. Allmänna val
Vid 1988 års kommunalval kommer för femte gången invandrare, som har
församlingar. Senast vid 1985 års val anvisades särskilda medel för infor-
mation till invandrare för att stimulera dem att utnyttja sin rösträtt.
Riksdagen har för budgetåret 1986/87 under anslaget H 5. Allmänna val
anvisat 1230000 kr. för kostnader med anledning av 1988 års val. I årets budgetproposition har under samma anslagsrubrik för budgetåret 1987/88 begärts 27 122 000 kr. för 1988 ärs val. Av detta belopp kommer som vid tidigare val en viss del att avsättas för information till invandrare. Denna
valtekniska information kommer inför 1988 års val att ha ungefär samma
omfattning som vid 1985 års val. Riksskatteverket svarar i samråd med
invandrarverket för informationen. Ytterligare medel för 1988 års val kommer att begäras i 1988 års budgetproposition.
Inför 1985 ärs val anvisade riksdagen genom ett tilläggsanslag för bud-
getåret 1984/85 under andra huvudtiteln H 5. Allmänna val (prop. 1984/85
bil. I. KU 17, rskr 55) 8 milj. kr. för stöd till politiska partier för information till invandrare. Jag förordar att 10 milj. kr. anvisas för motsvarande
information vid 1988 års kommunalval. Att jag föreslår en viss höjning
jämfört med 1985 års val beror bl. a. på att invandrarnas röstdeltagande vid kommunalval minskat. En viss förstärkning av informationsinsatserna är därför motiverad.
Det bör ankomma på regeringen att fördela medlen. Fördelningen bör ske efter samma principer som tillämpats inför 1985 års val.
Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till anslaget Allmänna val på tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 10000 000 kr.
+] Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 109
Bilaga 2
Utrikesdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987.
Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1986/87
Tredje huvudtiteln
F. Diverse
F 4. Bidrag till Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (SIPRD
På detta anslag har i statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisats ett
reservationsanslag av 14991 000 kr. Den nya chefen för institutet inledde
sin tjänstgöring på institutet den I maj 1986 och samtjänstgjorde med den avgående chefen för institutet under en period av fem månader, varav tre månader inföll under detta budgetår. Extrakostnaderna beräknas för detta budgetår till 225 000 kr.
Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinsti-
tut (SIPRI) på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1986/87 anvisa reservationsanslag av 225 000 kr.
FS. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll
På detta anslag har i statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anslagits ett
förslaganslag av 12955 000 kr. Som chefen för utrikesdepartementet anfört i budgetpropositionen för budgetåret 1987/88 bör en uppbyggnad av Sveriges tekniska och vetenskapliga underlag i nedrustningsarbetet ske och ett projekt inkluderade en modernisering av den seismologiska forskningsstationen och datautbyteforskning ske. I budgetpropositionen upptas förutom
steg I av moderniseringen av den seismologiska stationen i Hagfors ett bidrag (steg II) för uppbyggnaden av den internationella datacentralen.
För att skyndsamt inleda uppbyggnadsarbetet av datacentralen beräknar jag ett medelsbehov av 2600000 kr. för steg I av denna datacentral.
Totalkostnaden för datacentralen är som angetts i budgetpropositionen
beräknad till 16 400 000 kr.
Dessutom beräknar jag en kostnad på 1000000 kr. för en studie över Prop. 1986/87: 109 förutsättningarna för satellitöverföring av selsfniska data till den internationella datacentralen.
Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett
förslagsanslag av 3 600 000 kr.
Bilaga 3 — Prop. 1986/87:109
Försvarsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987
Föredragande: statsrådet R. Carlsson
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1986/87.
Fjärde huvudtiteln
K. Övrig verksamhet
K 4. FN-styrkors verksamhet utomlands
På detta anslag har för budgetåret 1986/87 anvisats 133 400 000 kr. Medlen disponeras av chefen för armén.
Föredragandens överväganden Chefen för armén har i sin anslagsframställan för budgetåret 1987/88 begärt ytterligare medel för innevarande budgetår, för att kunna genomföra den av regeringen den 14 augusti 1986 beslutade utökningen av vårt deltagande
i UNIFIL i södra Libanon. Chefen för armén har begärt en utökad tilldelning av 72 672 200 kr. för innevarande budgetår.
Jag delar de av chefen för armén framförda synpunkterna att beräkningarna är osäkra, men det finns idag inga möjligheter att säkert kunna beräkna kostnaderna för det utökade engagemanget varför det är rimligt att anta att ökningen blir enligt beräkningarna. När utfallet av första årets insats är klart bör därför en noggrann granskning av detta ske inför kommande budgetarbete.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen att till anslaget K4. FN-styrkors verksamhet utomlands på till-
läggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett
förslagsanslag av 72 700 000 kr.
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987
Föredragande: statsrådet Sigurdsen såvitt avser p. I, statsrådet Lindqvist såvitt avser p. 2.
Anmälan till tilläggsbudget Il till statsbudgeten för budgetåret 1986/87
Femte huvudtiteln
[1] Bidrag till idrottsföreningar för betalning av vissa
arbetsgivaravgifter
Regeringsrätten fann i en dom i juni 1985 att viss ersättning som en
idrottsförening betalat ut till en idrottsutövare var att jämställa med ersätt-
ning för förvärvsarbete på grund av anställning. Detta innebar att beloppet skulle ingå i föreningens underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter. Regeringen framlade i prop. 1985/86:82 om bidrag till idrottsföreningar för
vissa arbetsgivaravgifter förslag om att ett ekonomiskt stöd av engångska-
raktär skulle ges för arbetsgivaravgifter som kunde komma att tas ut av idrottsföreningarna för tiden t.o.m. utgiftsåret 1985 som en följd av tilllämpningen av principerna i ftegeringsrättens dom. Riksdagen beslutade i
enlighet med förslaget (SfU 11, rskr 113). För ändamålet inrättades ett särskilt förslagsanslag benämnt D 5. Bidrag
till idrottsföreningar för vissa arbetsgivaravgifter under femte huvudtiteln för budgetåret 1985/86. För avgifter avseende åren 1984 och tidigare gavs riksförsäkringsverket möjlighet att från anslaget D 2. Folkpensioner under femte huvudtiteln betala ut belopp motsvarande de avgifter som idrottsföreningarna kunde komma att debiteras. Detta då dessa avgifter beräknades bli jämförelse vis små.
I förordningen (1986:80) om bidrag till idrottsföreningar för betalning av vissa arbetsgivaravgifter har regeringen föreskrivit att en idrottsförening
som önskar bidrag till avgifter som avser år 1985 — utöver årsuppgift enligt
lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare — också skall lämna en särskild redovisning för de ersättningar som utbetalas för idrottsutövande. Frågan om bidrag prövas av länsstyrelsen. Bidrag får beviljas även om årsuppgifter och särskild redovisning kommit in till
länsstyrelsen efter den 3 mars 1986. Har handlingarna kommit in senare än den I april 1986 får bidrag dock ej beviljas. Beslut i fråga om bidrag enligt förordningen får överklagas hos regeringen.
Skrivelser har inkommit till regeringen från länsstyrelsernas organisa-
tionsnämnd och riksskatteverket. I dessa konstateras att vissa idrottsför-
eningar som är berättigade till bidrag enligt nämnda förordning ändå inte tillgodoförts sådant bidrag. Storleken på de ej utbetalda bidragen är ca 4,2 milj. kr. Orsaken härtill är att de berörda länsstyrelserna inte har hunnit betala ut bidragen under den tid det aktuella förslagsanstaget har varit tillgängligt. Ett antal överklaganden av länsstyrelsers beslut i fråga om bidrag har också inkommit till regeringen.
Jag anser det inte vara rimligt att idrottsföreningar, som enligt de gällande reglerna varit berättigade till bidrag till arbetsgivaravgifter för utgifts-
året 1985, inte skulle kunna få dessa på grund av att den knappa tiden för
handläggning av bidragsärendena t vissa fall har medfört att berörda läns-
styrelser inte har hunnit behandla och betala ut bidragen under den tid det aktuella förslagsanslaget har funnits tillgängligt.
Jag föreslår därför att en möjlighet ges att, liksom för utgiftsåren 1984 och tidigare, från förslagsanslaget D 2. Folkpensioner under femte huvudtiteln betala ut bidrag på de grunder som jag redogjort för ovan. Denna
möjlighet bör också gälla i de fall där ett överklagande till regeringen leder till att bidrag beviljas.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att från förslagsanslaget D 2. Folkpensioner får utbetalas bidrag till idrottsföreningar för betalning av vissa arbetsgivaravgifter.
G. Omsorg om äldre och handikappade
[21 G 11. Bidrag till viss ortopedteknisk verksamhet
Något anslag för detta ändamål har inte tagits upp på statsbudgeten för
budgetåret 1986/87.
Under år 1977 (prop. 1976/77:116, SfU 28, rskr. 297) träffades överenskommelse mellan staten, Een-Holmgren Ortopediska AB och Landstingens inköpscentral ek. för. (LIC) om samgående i ett ortopedtekniskt
företag i Stockholmsregionen. Överenskommelsen innebar att de tre par-
terna kom att äga en tredjedel vardera av aktierna i bolaget med ett samlat
aktiekapital om 225 000 kr., i nominellt värde. Statens tillskott i det nybil-
dade Een-Holmgren Ortopediska AB erlades i form av apportegendom dvs. teknisk utrustning, råvaror, kundfordringar m. m. vid den av Karolinska sjukhuset bedrivna ortopedtekniska hjälpmedelsverksamheten.
Bolaget gavs vidare möjlighet att utnyttja ett statligt borgensåtagande avseende lån till bolaget för högst 500 000 kr. jämte ränta. Borgensåtagandet tillkom på grundval av riksdagens bemyndigande för fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten borgen för sådant lån som nu sagts. Bolaget övertog också det av Karolinska sjukhuset bedrivna protesforskningslaboratoriet. Till protesforskningslaboratoriet har därefter ett årligt bidrag från staten utgått genom särskilt avtal. |
Ägarstrukturen i bolaget har sedermera ändrats genom att familjerna
Een och Holmgren avyttrat sitt aktieinnehav. Staten äger numera en tredjedel och LIC två tredjedelar av bolaget.
Staten bidrar till samhällets totala hjälpmedelsverksamhet genom ekonomisk ersättning till hälso- och sjuk vårdshuvudmännen och genom bidrag från sjukförsäkringen. Statligt ekonomiskt stöd lämnas också till forsknings- och utvecklingsarbete inom området. Produktion av handikapphjälpmedel är däremot ingen statlig angelägenhet.
Regeringen uppdrog den 13 november 1986 åt statens förhandlingsnämnd att sälja statens aktieinnehav 1 bolaget med iakttagande av bl.a. bestämmelserna i ett mellan aktieägarna t bolaget träffat konsortialavtal
från den 31 mars 1977.
Statens förhandlingsnämnd har fört överläggningar med LIC i frågan. Överläggningarna har lett till en överenskommelse som träffats under förbehåll av regeringens godkännande. Överenskommelsen innebär att LIC förvärvar statens aktieinnehav i bolaget för en köpeskilling om 500 000
kr. Överenskommelsen innebär också att bolaget avstår från att utnyttja statens borgensåtagande, vilket hittills inte tagits i anspråk. I anslutning till
överläggningarna har det särskilda avtalet om statligt bidrag till bolagets protesforskningslaboratorium., vilket redovisas under femte huvudtiteln, Hälso- och sjukvård m. m. anslaget E 22. Bidrag till undervisningssjukhus m. m. sagts upp och upphör att gälla med utgången av december månad
1987.
Bolaget befinner sig för närvarande i ckonomiska svårigheter. Därför behövs ett ekonomiskt tillskott som ett engångsbidrag. Den överenskommelse som träffats innebär att staten tillskjuter 1,75 milj. kr. för år 1986 och 2 milj. kr. för år 1987 som särskilt driftbidrag till bolaget.
Enligt överenskommelsen skall bidraget utbetalas snarast möjligt sedan avtalet godkänts och senast den 1 september 1987. För ändamålet erfordras därför redan under budgetåret 1986/87 ett särskilt anslag benämnt G 11. Bidrag till viss ortopedteknisk hjälpmedelsverksamhet. varifrån bidraget kan utbetalas. Anslaget som bör vara obetecknat bör tas upp till 3750 000 kr.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
I. bemyndiga regeringen att avyttra statens aktieinnehav i Een-
Holmgren Ortopediska AB i enlighet med det mellan staten och
Landstingens inköpscentral, ek. för. upprättade avtalet,
2. upphäva bemyndigandet för fullmäktige i riksgäldskontoret att
ikläda staten borgen för lån till Een-Holmgren Ortopediska AB för
högst 500 000 kr. jämte ränta,
3. till Bidrag till viss ortopedteknisk hjälpmedelsverksamhet på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett
anslag av 3 750000 kr.
Bilaga 5 Prop. 1986/87: 109
Kommunikationsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987
Föredragande: statsrådet Hulterström
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1986/87
Sjätte huvudtiteln
A. Kommunikationsdepartementet m. m.
A 2. Utredningar m. m.
Under anslaget A 2. har i statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisats ett reservationsanslag på 5.2 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1985/86
fanns på anslaget en reservation på 667 309 kr. Under budgetåret 1986/87 har utredningsverksamheten som en följd av pågående trafikpolitiska ut-
vecklingsarbete inom kommunikationsdepartementet blivit mer omfattan-
de och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid anslagsberäkningen hösten 1985. Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov på 4 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag på 4 000 000 kr.
Civil trafikflygarutbildning
Riksdagen godkände hösten 1980 regeringens förslag om inrättande av en civil trafikflygarutbildning (prop. 1980/81:6, TU 2, rskr. 36). Den 22 mars 1983 träffade staten och Scandinavian Airlines System (SAS) avtal om hur utbildningen skulle genomföras. Huvudprincipen är att staten svarar för den grundläggande trafikflygarutbildningen samt en viss kompletterande utbildning därutöver. SAS svarar för att eleverna därefter erbjuds en s.k.
bolagsanpassad utbildning så att eleven efter genomgången grund- och
bolagsutbildning har sådan kompetens och erfarenhet att eleven kan an-
ställas som flygstyrman i SAS. Avsikten var att motsvarande avtal också
skulle träffas med andra svenska flygbolag. Detta har emellertid inte varit möjligt.
Den civila trafikflygarutbildningen påbörjades den 2 april 1984 vid trafik-
flygarhögskolan, Ljungbyhed (TFHS). Till följd av lärarbrist har skolan
hittills inte kunnat nå upp till planerad volym om 60 elever per år. Efter diskussion med företrädare för staten erbjöd flygbolagen TFHS att få
disponera linjepiloter anställda vid flygbolagen som lärare, i avvaktan på
att skolan skulle kunna rekrytera tillräckligt antal egna lärare. Till följd av
oenighet mellan flygbolagen och de fackliga organisationerna har bolagen inte kunnat leva upp till detta erbjudande. Tvärtom har den flygbolagsin-
struktör som skall vara stationerad på Ljungbyhed dragits tillbaka i strid
med gällande avtal mellan staten och SAS. En följd av att SAS inte uppfyller sitt åtagande har blivit att endast åtta elever har kunnat påbörja utbildning i januari 1987. Under trycket av en tilltagande brist på piloter har staten fortsatt sina
överläggningar med flygbolagen om utbildningen av civila piloter.
Den 16 februari 1987 träffades avtal mellan staten å ena sidan och SAS, Linjeflyg AB (LIN) och Swedair AB å den andra i syfte att förbättra tillgången på civila piloter. Jag återkommer till regeringen till frågan om godkännande av avtalet.
Innebörden av avtalet är att nuvarande utbildning vid TFHS kortas ned
något, utan att utbildningens karaktär av högskoleutbildning går förlorad.
Eleverna kommer även i fortsättningen att efter genomgången utbildning vid TFHS ha formell kompetens som trafikflygare. Den kompletterande utbildning som bolagen skall svara för utvidgas jämfört med idag så att
eleven efter genomgången utbildning vid TFHS och flygbolag når samma utbildningsnivå som idag.
För statens del innebär det minskade utbildningsansvaret att TFHS med nuvarande lärarresurser kan utbilda ca 45 elever. Genom rekrytering av ytterligare 4 till 5 lärare kan kapaciteten ökas till det uppställda målet 60 elever. Chefen för flygvapnet bedömer att problemen att rekrytera lärare har undanröjts genom att avtal nu träffats med samtliga flygbolag. TFHS kommer härigenom, inte bara av staten, utan även av flygbolagen att
betraktas som den centrala delen i utbildningen av civila piloter.
Det träffade avtalet medför inga förändringar beträffande anslagsberäkningen för TFHS. Jag vill i sammanhanget erinra om att medel anslagna för
TFHS som inte förbrukas vid skolan får utnyttjas för statsbidrag till privat
utbildning av piloter.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har redovisat.
Telekommunikationer
Åtaganden i samband med Tele-X-projektet
Tele-X-projektet bedrivs inom ramen för det nordiska telesatellitkonsortiet
och de två bolagen, Nordiska Satellit AB (NSAB) och Nordiska Telesatel-
lit AB (Notelsat). NSAB ägs till 85 26 av den svenska staten och till 15 22 av den norska staten. Den svenska andelen av aktierna i NSAB förvaltas av
industridepartementet. Notelsat ägs till 50 26 av den svenska staten genom 13
i2 Riksdagen 1986/87. I saml. Nr 109
televerket och till 50 26 av det norska televerket. För en närmare redogö-
relse för de olika organens uppgifter får jag hänvisa till prop. 1982/83:168
om telesatellitprojektet Tele-X, m. m., s. 6—7.
Inom styrelsen för det nordiska telesatellitkonsortiet har under en tid förts överläggningar om anskaffning av viss tilläggsutrustning för Tele-Xsystemet.
Utrustningen skall användas på jorden i samband med de marknadsexperiment som Notelsat skall bedriva inom Tele-X-projektet och anskaffas som komplettering till den utrustning som inköps enligt avtal mellan NSAB och Rymdbolaget. Enighet har nåtts inom telesatellitkonsortiet om att
tilläggsutrustningen skall anskaffas av Notelsat inom en ram på 60 milj. kr.
och finansieras genom att Notelsat upptar lån för ändamålet.
Anskaffningen av utrustningen innebär ett visst ekonomiskt risktagande
för det fall att — till följd av haveri eller liknande — ingen eller endast en del av den avsedda experimentverksamheten kommer att bedrivas med Te-
le-X-systemet. Om detta skulle inträffa har Noteisat och NSAB träffat
överenskommelse om att dela den ekonomiska risken så att NSAB till
Notelsat erlägger hälften av utrustningens värde, beräknat på visst sätt. En förutsättning för överenskommelsen är att ägarna till NSAB, dvs. den norska och den svenska staten, på lämpligt sätt utställer garantier som
syftar till att kompensera NSAB för de utgifter som NSAB kan komma att
åsamkas till följd av sitt åtagande enligt överenskommelsen. För NSAB:s del är sådana garantier nödvändiga eftersorn de medel som NSAB disponerar för Tele-X-projektet inte är avsedda för att täcka de här aktuella
utgifterna. Den ckonomiska risk som Notelsat tar faller tillbaka på det
svenska och det norska televerket i egenskap av ägare.
För egen del kan jag konstatera att samtliga berörda parter är ense om
att det erfordras tilläggsutrustning till Tele-X jordsegment för att mark-
nadsexperimenten skall bli tillräckligt meningsfulia. Parterna är också överens om de villkor som bör gälla för anskaffningen av utrustningen.
Med hänsyn härtill och till den vikt som bör fästas vid att projektet ges så
goda betingelser som möjligt bör, enligt min mening, en statlig garanti
lämnas för NSAB:s åtagande. Efter samråd med chefen för industridepar-
tementet har jag funnit att den andel av garantin för NSAB:s åtagande som faller på den svenska staten bör utfärdas av televerket. Televerket bör
också ges möjlighet att utfärda de garantier gentemot Notelsat som kan krävas. Verket har ett betydande intresse av att Tele-X-projektet kan genomföras på ett sådant sätt att de praktiska erfarenheterna av nya
satellittjänster blir så givande som möjligt. Det är därför rimligt att verket
på svensk sida svarar för de ovannämnda ekonomiska riskerna som anskaffningen av tilläggsutrustningen medför. Riksdagens bemyndigande
härför bör inhämtas.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att medge televerket att göra de garan-
tiåtaganden som jag har förordat. 14
K. Övriga ändamål
K 3. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning
Den 1 juli 1986 träffade SMHI och luftfartsverket ett nytt samarbetsavtal. Avtalet innebär bl. a. att SMHI skall äga den utrustning som används för meteorologisk produktion. Luftfartsverket äger idag viss sådan utrustning och SMHI har efter samråd med verket hemställt att utrustningen förs över till institutet.
Frågan om överförandet av utrustningen till SMHI behöver inte underställas riksdagens prövning eftersom utrustningen avses användas för oförändrade ändamål. Däremot bör riksdagens godkännande av vissa redovisningsmässiga åtgärder inhämtas. Jag föreslår att överföringen regleras genom en justering av luftfartsverkets bokslut för budgetåret 1986/87 så att verkets statskapital sätts ned med restvärdet på den utrustning som överförs till SMHI. Restvärdet den 30 juni 1987 beräknas till ca 4085 000 kr. Samtidigt bör utrustningskapitalet hos SMHI räknas upp med samma belopp och avskrivas och förräntas enligt gängse regler.
Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har förordat om överföring av utrustning från
luftfartsverket till SMHI.
Bilaga 6 Prop. 1986/87: 109
Utbildningsdepartementet
Utdrag ut protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987
Föredraganden: statsrådet Bodström vad avser p. 1-2 och statsrådet Göransson vad avser p. 3-5.
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87
Åttonde huvudtiteln
C.Vuxenutbildning
(HC 4. Bidrag till studieförbunden m. m.
På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 948 022000 kr. Från anslaget utgår bl.a. bidrag till studiecirklar och till kulturverksamhet i studieförbund.
Föredragandens överväganden Intresset bland våra invandrare att delta i valen har successivt sjunkit. För att om möjligt förbättra valdeltagandet bör enligt min mening särskilda resurser satsas på en studiekampanj inriktad på invandrare. En sådan kampanj anordnad av studieförbunden i nära samarbete med olika invandrarorganisationer och huvudsakligen genomförd av invandrargruppernas egna medlemmar och på invandrargruppernas egna språk bör kunna stimulera till ökat valdeltagande och öka kunskaperna och därmed förmågan att självständigt göra sitt val.
En sådan studiekampanj bör påbörjas snarast. Verksamheten bör organiseras som gruppstudier enligt studiecirkelmodellen och bedrivas vid sidan av det ordinarie folkbildningsarbetet. Studiecirklarna bör vara kostnadsfria för deltagarna. Statsbidrag per studietimme bör utgå med samma belopp som föreslagits gälla för studiecirklar i påbyggnadsundervisning i svenska språket för invandrare, dvs. 268 kr. per studietimme för budgetåret 1987/88.
Jag beräknar 30000 studietimmar för ändamålet. Kostnaderna härför uppgår till ca 8 milj. kr. Jag beräknar vidare 2 milj. kr. att utgå till studieförbunden för bidrag till information till invandrarna, till bidrag för ledarinformation och utbildning samt bidrag till centrala organisationskostnader. Det sammanlagda medelsbehovet för ifrågavarande ändamål beräknar jag således till 10 milj. kr. Medlen bör fördelas som förskott till studieförbunden redan under innevarande budgetår. Slutreglering av stats- 16
bidraget bör därefter ske efter avslutad verksamhet. Fördelningen av bi- Prop. 1986/87: 109
draget mellan studieförbunden bör göras av skolöverstyrelsen med ut-
gångspunkt i de relativa andelar som studieförbunden redovisat under
huvudämnesgruppen '”Samhällsvetenskap, information'” under de tre senaste redovisningsåren.
De regler, som har föreslagits beträffande friare resursanvändning för en
del av studiecirkelverksamheten i prop. 1986/87:100 bil. 10 under förevarande anslag, bör i tillämpliga delar äga tillämpning även för ifrågavarande studiekampanj för invandrare inför valet 1988. Det bör ankomma på regeringen att närmare utforma bestämmelser för verksamheten. Invandrarministern kommer senare under tionde huvudtiteln anslag D 3.
Åtgärder för invandrare föreslå vissa medel för projektbidrag till invand-
rarorganisationernas informationsverksamhet inför 1988 års val.
Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har föreslagit beträffande en särskild studie-
kampanj för invandrare inför valet år 1988.
(2) C.S Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.
Från anslaget bestrids kostnader för statsbidrag till grundläggande svensk-
undervisning (grund-sfi) och påbyggnadsundervisning i studieförbund för vuxna invandrare.
Föredragandens överväganden
Såsom har redovisats i prop. 1986/87:100 bil. 10 under förevarande anslag har regeringen genom beslut den 11 december 1986 medgett att skolöverstyrelsen får använda ytterligare 60 000 undervisningstimmar för grund-sfi utöver redan medgivna 480 345 under innevarande budgetår.
Kostnaderna härför beräknades till 18 240 000 kr. De tilldelade timmarna kan, såsom anges i nämnda prop., ses som ett förskott på de
undervisningstimmar, som eljest skulle utgå till kommunerna för grund-sfi under nästkommande budgetår utifrån antalet nyinvandrade
kyrkobokförda kalenderåret 1986. Genom åtgärden har kommunerna getts ökade möjligheter att ge grund-sfi under innevarande budgetår.
Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad regeringen beslutat ifråga om ytterligare under-
visningstimmar för grundläggande svenskundervisning. 17
(3) F 11. Bidrag till Svenska riksteatern.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag av 122610 000 kr. Riksteatern har gjort en framställning om ytterligare medel för budgetåret 1985/86 till följd av 1986
års avtal. Sedan detta anslag anmäldes i prop. 1985/86:100 (bil. 10 s. 400)
har avtal träffats för år 1986. Jag förordar en kompensation som motsvarar
löneutvecklingen inom det statligt reglerade avtalsområdet. Med hänvisning härtill förordar jag att anslaget Bidrag till Svenska riksteatern höjs
med 3 544 000 kr.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag
av 3 544 000 kr.
(4) F 14. Bidrag till Dramatiska teatern.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 86968 000 kr. Dramatiska teatern har
anhållit om ytterligare medel för budgetåret 1985/86 med hänsyn till kostnadsökningar med anledning av 1986 års löneavtal samt minskade intäkter på grund av ombyggnad av Dramatens stora scen. Jag förordar en kompen-
sation som motsvarar löneutvecklingen inom det statligt reglerade avtals-
området. Vidare har jag beräknat kompensation för Dramatens intäkts-
bortfall budgetåret 1986/87. Med hänvisning härtill förordar jag att anslaget Bidrag till Dramatiska teatern höjs med 5 597 000 kr.
Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till Dramatiska teatern på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag
av 5597 000 kr.
Massmedier m. m.
Radio och television
(5) Sveriges Radio m. m.
Sveriges Radio-koncernens drifts- och investeringskostnader finansieras i
huvudsak med mottagaravgifter. Avgifterna finansierar även radionämn- 18
dens verksamhet, samt den del av televerkets kostnader som ingår i rundradiorörelsen. Medelsramarna fastställs av riksdagen.
Televerket ansvarar för debitering och uppbörd av mottagaravgifterna. Uppbörden är för närvarande samordnad med inkasseringen av telefonavgifterna. I årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 10 s. 498—502)
har regeringen dock föreslagit att uppbörden av mottagaravgifter senast
fr.o.m. den I januari 1990 skall ske i ett system skilt från uppbörden av teleavgifter. Vidare föreslås att huvudmannaskapet skall anförtros Sveri-
ges Radio och att den nya uppbördsorganisationen skall lokaliseras till Kiruna kommun. I nuvarande uppbördssystem betalas mottagaravgifterna in på telever-
kets postgiro och används av verket bl.a. för att betala ut de medel till
Sveriges Radio AB som riksdagen anvisat samt för att ombesörja utbetalningarna för radionämnden och televerkets rundradiosektion. Bokslut för
rundradiorörelsen upprättas också genom televerkets försorg.
En avstämning görs i slutet av varje budgetår. Överskottet förs över till riksgäldskontoret, som sedan budgetåret 1977/78 förvaltar medlen. Dessa
redovisas på ett särskilt räntebärande konto under statsskulden, som populärt och av historiska skäl kallas radiofonden/rundradiofondenrrundradiorörelsens fond. I den mån televerket utnyttjat likvida medel under året betalar verket ränta, som också fonderas. Vid brist på likvida medel lånar televerket numera upp medel för rundra-
dioverksamheten på den allmänna kreditmarknaden. Ränta debiteras därvid fonden.
I radiofonden föreligger för närvarande ett underskott. Vid utgången av
juni 1986 var underskottet ca 125 milj. kr. Senare har dock 7,5 milj. kr. återförts till fonden, varför underskottet i realiteten uppgick till drygt 117
milj. kr. Vid utgången av juni 1987 bedöms underskottet ha minskat med i runda tal 50 milj. kr.
Televerket har i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 förutsatt att en annan lösning än att televerket svarar för fondens lånebehov snarast möjligt tas fram.
Föredragandens överväganden Riksgäldskontoret bedriver sedan den 1 juli 1985 viss utlåningsverksamhet
till främst några av affärsverken. Vidare har ett antal myndigheter, stif-
telser och företag i dag möjligheter att placera sina överskottsmedel på konto i riksgäldskontoret till marknadsmässig ränta. Kontoret har sålunda instrument som på ett effektivt och smidigt sätt kan förse rundradioverk-
samheten med rörelsemedel och som kan förvalta eventuella likviditetsöverskott.
Mot denna bakgrund förordar jag att riksgäldskontoret får i uppdrag att tillhandahålla rörelsekapital till rundradioverksamheten, dvs. tills vidare
till televerket. Detta bör ske på marknadsmässiga villkor. Riksgäldskontoret bör även kunna ta emot likviditetsöverskott mot marknadsmässig
ränta.
Det bör ankomma på regeringen att för varje budgetår fastställa ramen 19
för upplåningen i riksgäldskontoret med beaktande av det aktuella lånebehovet.
Någon ändring i övrigt finner jag inte erforderlig för närvarande.
De föreslagna förändringarna bör — under förutsättning av riksdagens godkännande — genomföras senast vid månadsskiftet efter det att regeringen fattat erforderliga beslut i ärendet. Jag har i dessa frågor samrått med chefen för kommunikationsdepartementet.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen
att godkänna mina förslag rörande finansiering av rundradiorörel-
sens lånebehov m. m.
Bilaga 7
Jordbruksdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987
Föredragande: statsrådet Hellström
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1986/87
Nionde huvudtiteln
G. Utbildning och forskning
G 4. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m. m.
På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag av 28,4 milj. kr. Av beloppet disponerar
byggnadsstyrelsen 6,1 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrust-
ningsnämnden för universitet och högskolor 22,3 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan.
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor För att upphandlingar för berörda myndigheter skall kunna bedrivas ratio-
nellt är det nödvändigt att anslagsbeloppet till utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet avvägs så att anskaffningarna inom fastställda kostnadsramar kan fullföljas i den takt som verksamheten kräver.
Mot bakgrund härav behövs 10 milj. kr. för utrustningsändamål.
Föredragandens överväganden För att betala utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet för
innevarande budgetår bör 10 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budget-
året 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 10000 000 kr.
Bilaga 8 Prop. 1986/87: 109
Arbetsmarknadsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987
Föredragande: statsrådet Leijon vad avser p. I och statsrådet G. Andersson vad avser p. 2—3.
Anmälan till tilläggsbudeget II till statsbudgeten för
budgetåret 1986/87
Tionde huvudtiteln
C. Arbetslivsfrågor
KI1NCA. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och
sysselsättning
Med anledning av nedläggningen av viss produktion vid Kockums AB i Malmö har riksdagen beslutat (prop. 1985/86:125, AU 18, rskr. 316) om vissa arbetsmarknadspolitiska insatser i Malmöregionen. Beslutet innebar bl. a. att arbetsförmedlingen skulle få disponera ytterligare 200 platser med introduktionsbidrag samt 100 platser med särskilt lönebidrag utöver de platser med sådana bidrag, som förmedlingen redan förfogade över. Platserna skulle användas främst för att underlätta för arbetshandikappade varvsanställda att få nytt arbete. De nya platserna väntades bli tagna i anspråk successivt under budgetåren 1986/87 och 1987/88. Kostnaden för de tillkommande platserna beräknades uppgå till 20 milj. kr. och skulle komma att belasta anslaget för budgetåret 1986/87.
Anslaget C4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning, delposten Anställning med lönebidrag bör därför tillföras 20 milj. kr. för det innevarande budgetåret.
Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till anslaget Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sys-
selsättning på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 000 kr.
D. Invandring m. m.
[2] D 1. Statens invandrarverk
Under denna rubrik har på statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisats ett förslagsanslag av 66231 000 kr. 22
gandet den 1 januari 1985. Arbetsvolymen vid invandrarverket har i mycket hög grad blivit beroende av antalet utlänningar som söker asyl i Sverige. Under budgetåret 1984/85 och budgetåret 1985/86 har verket därför begärt tilläggsanslag. Riksdagen har efter regeringens förslag anvisat medel på tilläggsbudget för dessa budgetår (prop. 1984/85:25 bil. 6, SfU 8. rskr 50, prop. 1985/86:25 bil. 5, SfU 7. rskr 73, prop. 1985/86:125 bil. 8, SfU 18, rskr 217).
För innevarande budgetår har invandrarverket i en framställning den 15 augusti 1986, kompletterad den 12 november 1986, redovisat ett medelsbehov av 28,2 milj. kr. utöver vad som anvisats på statsbudgeten för innevarande budgetår. Verket hemställde därjämte i sin anslagsframställning för budgetåret 1987/88 att beräkningarna i framställningen den 15 augusti 1986 skulle läggas till grund för medelstilldelningen för budgetåret 1987/88. Båda
som har föregått regeringens förslag i budgetpropositionen år 1987. Förslag om tilläggsanslag för innevarande budgetår skulle kunna föreläggas riksdagen först i regeringens förslag till tilläggsbudget II som regeringen hade beslutat att förelägga riksdagen i mars 1987. Jag bedömde det dock vara angeläget att invandrarverket snabbt tillfördes ytterligare resurser för att göra det möjligt för verket att klara arbetsvolymen i fråga om förläggningsverksamheten och för att undvika längre handläggningstider i utlänningsärenden. Regeringen beslutade därför den 18 december 1986 att medge att förslagsanslaget D1. Statens invandrarverk fick överskridas med 17700 000 kr. Därav avsåg 8050 000 kr. lönemedel. Detta beslut anmäldes av regeringen till riksdagen i budgetpropositionen. Det framhölls därvid att avsikten var att i tilläggsbudget II för innevarande budgetår föreslå riksdagen att godkänna den vidtagna åtgärden.
I en skrivelse den 21 januari 1987 hemställde invandrarverket om ytterligare medel för innevarande budgetår i enlighet med tidigare framställningar för bl.a. kostnader för löner, övertidsuttag och resor med sammanlagt 7,2 milj. kr. Vidare hemställde verket om medel för att med extra personal snabbt kunna sänka antalet inneliggande tillståndsärenden.
Jag bedömde det vara nödvändigt att snabbt bevilja verket ctt ytterligare resurstillskott för kostnader för löner, övertidsuttag och resor varför regeringen beslutade att medge ett överskridande av förslagsanslaget Di1. Statens invandrarverk med 3 500 000 kr. den 5 mars 1987.
Jag bedömer det också vara angeläget att med hjälp av en särskild insatsstyrka minska de balanser i asylärenden som har uppstått vid invandrarverkets tillståndsbyrå för att snabbt kunna förkorta handläggningstiden för dessa ärenden. Arbetet med att förbereda denna insats pågår för närvarande varför dess omfattning nu inte kan preciseras. Jag utgår dock från att arbetet kan påbörjas under våren 1987, varför även dessa kostnader måste regleras genom ytterligare ett medgivande om överskridande av anslaget Statens invandrarverk senare under innevarande budgetår.
Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
I. godkänna de av regeringen beslutade medelsanvisningarna,
2. till anslaget Statens invandrarverk på tilläggsbudget H till stats-
budgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av
21200 000 kr.
[3]D3. Åtgärder för invandrare
Invandrare som varit kyrkobokförda i Sverige minst tre år kommer att ha
rätt att rösta i 1988 års kommunalval. De är också valbara till kommunala församlingar. Kravet på tre års bosättning i landet medför att många inte hinner lära sig så mycket svenska att de kan tillgodogöra sig information på svenska språket. Sedan valet år 1976, då utländska medborgare för första
gången kunde rösta i kommunala val, har deras benägenhet att delta i valen visat en vikande tendens. Det är nödvändigt att medel nu ställs till förfogande för informationsinsatser inför 1988 års val. Chefen för justitiedepartementet har tidigare idag föreslagit att 10 milj. kr. anvisas under anslaget
till allmänna val för de politiska partiernas information till invandrare. Chefen för utbildningsdepartementet har vidare föreslagit att 10 milj. kr. under anslaget till studieförbunden anvisas för insatser i form av studieverksamhet inför 1988 års val.
Statens invandrarverk bör ges i uppdrag att fördela projektbidrag till invandrarorganisationernas informationsverksamhet. Jag föreslår därför att en ny anslagspost förs upp under anslaget D3. Åtgärder för invandrare och benämns Bidrag till invandrarorganisationerna för informationsin-
satser inför 1988 års val.
Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till anslaget Åtgärder för invandrare på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag
av 1500 000 kr.
Industridepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987
Föredragande: statsrådet Peterson
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1986/87
Tolfte huvudtiteln
F. Teknisk utveckling m. m.
F 22. Stöd till svenskt-norskt industriellt samarbete Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget på statsbudgeten för budgetåret 1986/87.
Våren 1981 träffade de svenska och norska regeringarna ett avtal om ekonomiskt samarbete, särskilt på industri- och energiområdena. I anslutning till avtalet kom de båda ländernas regeringar överens om ett särskilt protokoll om upprättande av en fond för svenskt-norskt industriellt samarbete (svensk-norska industrifonden). Fonden är en stiftelse. Avtalet och protokollet såvitt det avser villkor för stöd från fonden underställdes riksdagen. som godkände överenskommelsen (prop. 1980/81:189, NU 65, rskr. 427).
Våren 1985 kom de båda ländernas regeringar överens om att ändra villkoren för stöd genom Fonden för svenskt-norskt industriellt samarbete. Överenskommelsen underställdes riksdagen, som godkände den (prop. 1984/85:204, NU 39, rskr. 395).
Enligt artikel III i protokollet skall parterna tillsammans tillskjuta 250 miljoner svenska kronor. Av beloppet har Sverige tillskjutit 37,5 milj. kr. årligen per den 1 januari 1982, 1983, 1984 och 1985. Resterande belopp tillskjuts till 50 96 av Sverige och till 50 76 av Norge vid tidpunkter som parterna senare kommer överens om. Utökning av fondkapitalet skall ske genom avtal och fördelas med hänsyn till storleken på de två ländernas ekonomier.
Enligt samma artikel medger parterna vidare att fonden ikläder sig förbindelser i form av lånelöften upp till 250 miljoner svenska kronor, dock högst 30 miljoner utöver vad parterna har tillskjutit.
Sverige har således hittills tillskjutit 150 miljoner svenska kronor och fonden kan därför ikläda sig förbindelser på högst 180 miljoner (150 + 30). Denna gräns är nu uppnådd. Fondens likvida medel uppgår dock till ca 150 miljoner svenska kronor, eftersom utbetalningarna sker i en mycket långsammare takt än åtagandena. Vidare har fonden ränteintäkter i betydande omfattning på de medel som fonden har innestående på bankkonto.
git: — att Sverige och Norge tillskjuter resterande fondkapital om 50 miljoner svenska kronor vardera, — att gränsen för fondens åtaganden görs avhängig utvecklingen av fondens kapitalsituation i stället för inbetalt grundkapital, — att $ 7 i fondens stadgar ändras så att fonden får möjlighet att anställa medarbetare till verkställande direktören.
Efter förhandlingar mellan företrädare för de båda ländernas regeringar har regeringarna träffat en överenskommelse om vissa ändringar i protokollet om upprättande av en fond för svenskt-norskt industriellt samarbete, m. m. Överenskommelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 9.1.
Det ankommer på regeringarna att fastställa ändringar av stadgarna. Fondens verksamhet har nu nått en sådan omfattning att arbetsbelastningen på fondens kansli ökat kraftigt när det gäller bl. a. projektuppföljning, administration och avtalsarbete. En möjlighet att i begränsad omfattning utöka kansliet bör därför skapas genom en ändring av fondens stadgar. En utökning av kansliets personalresurser för nämnda arbetsuppgifter bör i första hand ske på konsultbasis. För utvärdering av projekt inför beslut om stöd skall fonden liksom hittills anlita Fonden för industriellt utvecklingsarbete i Sverige och Industrifondet i Norge.
Den svensk-norska industrifonden hade under sina första år svårt att hitta bra projekt som den kunde stödja. Efter en intensiv informationskampanj, som påbörjades år 1985, vände trenden för fonden. En markant ökning av intresset för svenskt-norskt industrisamarbete har kunnat konstateras. Detta avspeglas bl.a. i de många ansökningarna till fonden i konkreta samarbetsprojekt. Fonden stöder för närvarande ca 40 projekt och en lång rad projekt utreds. Under det senaste året har dels storleken på projekten ökat, dels kvaliteten på projekten höjts. Projektkostnaden är nu i genomsnitt 10—12 milj. kr., varav fondens finansieringsandel är 50 20. Mer än hälften av de svenska företag som fått stöd av fonden tillhör gruppen små e!ler medelstora företag (färre än 200 anställda).
Svenskt-norskt industrisamarbete har visat sig ha en betydande utvecklingspotential och intresset har ökat från de båda ländernas industrier, som ser fördelarna med bl.a. kompletterande kompetens, positiva samordningseffekter, större hemmamarknad och inte minst större genomslags-
kraft på marknader i tredje land.
Fonden har med små resurser lyckats främja svenskt-norskt industrisamarbete. Genom att fonden tillförs det resterande — mellan länderna överenskomna — fondkapitalet, ges goda möjligheter att etablera ytterligare många nya svensk-norska samarbetsprojekt. Detta ligger i linje med intentionerna i överenskommelsen år 1981 om ett utvidgat industriellt samarbete mellan Sverige och Norge.
Fonden har ett väl fungerande samarbete med nordisk industrifond. Båda fonderna arbetar med projekt där flera länder är berörda. Den svensk-norska industrifonden är inriktad mot projekt som på relativt kort sikt bedöms kunna ge företagsekonomisk lönsamhet och den nordiska 26
Den nordiska fonden kan dessutom stödja projekt som är mindre än 3 milj.
kr. Detta samarbete är gynnsamt både för det svensk-norska och det nordiska industrisamarbetet och bör därför fortsätta.
Sveriges och Norges regeringar är således överens om att resterande fondkapital bör inbetalas till svensk-norsk industrifond och att gränsen för
fondens åtaganden inte bör vara beroende av tillfört kapital som nu, utan att hänsyn bör tas till fondens totala kapitalsituation. En ändring av det
senare slaget kan dock göras först när ett bättre underlag föreligger när det gäller fondens kapitalutveckling. Jag förutsätter att fonden senast den 15
augusti 1987 till de två ländernas regeringar lämnar förslag om hur fondens
ackumulerade finansieringsåtaganden bör beräknas med utgångspunkt i
fondens totala kapitalsituation. Tills vidare bör dock gränsen för åtaganden
höjas till 250 miljoner svenska kronor.
Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen att godkänna den angivna
överenskommelsen om vissa ändringar i protokollet om upprättande av en fond för svenskt-norskt industriellt samarbete. Jag förordar vidare att
regeringen föreslår riksdagen att för budgetåret 1986/87 som tillskott till fonden anvisa 50 milj. kr. på ett nytt reservationsanslag.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna den träffade överenskommelsen om ändring i proto-
kollet om upprättande av en fond för svenskt-norskt industriellt
samarbete (artikel 111),
2. till Stöd till svenskt-norskt industriellt samarbete på tilläggs-
budget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 50 000 000 kr.
G. Statsägda företag
G 2. Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning
Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisats ett reservationsanslag av 128,6 milj. kr.
FFV är en industrikoncern med såväl militära som civila kunder och arbetar under stark inhemsk och internationell konkurrens. FFV-koncernen beräknas för år 1986 omsätta ca 4,3 miljarder kronor och sysselsatte ca 8700 personer.
I affärsverket FFV:s anslagsframställning för budgetåret 1986/87 fram-
höll verket att sektorn för försvarsmateriel (FFV Ordnance) förhandlade om mycket stora exportorder. Eventuella order skulle innebära ett ökat investeringsbehov som inte ingick i 1986/87 års anslagsframställning.
Il affärsverket FFV:s anslagsframställning för budgetåret 1987/88 bekräf-
tas att nyss nämnda exportförhandlingar resulterat i order som dessutom
har större omfattning än vad som ansågs sannolikt i anslagsframställningen
för budgetåret 1986/87. Huvuddelen av de investeringar som FFV tar upp i sin anslagsframställning för 1987/88 är direkt hänförlig till investeringar för att klara pågående och kommande produktion av pansarvärnsvapnet AT 4 för leverans till bl. a. USA och av stridsvagnsmina 028 för leverans till bl.a. Förbundsrepubliken Tyskland. Den totala ordersumman för dessa två produkter uppgår för närvarande till ca 2,2 miljarder kronor. Regeringen har föreslagit (prop. 1986/87:100 bil. 14 s. 74) att riksdagen anvisar 220,3 milj. kr. till FFV för investeringar i byggnader och utrustning.
Enligt FFV:s bedömning erfordras — utöver de investeringsmedel som FFV föreslås erhålla för budgetåret 1987/88 — ytterligare medel för budgetåret 1986/87 för att påbörja investeringar i syfte att genomföra den avtalade produktionen av stridsvagnsmina 028 och pansarvärnsvapnet AT 4. Affärsverket FFV har därför hemställt om 16,0 milj. kr. i tilläggsanslag för innevarande budgetår för att kunna genomföra investeringar i specialgjuteri (7,1 milj. kr.), röntgenkontroll (3,9 milj. kr.) och färdigförråd (5,0 milj. kr.) vid Vingåkersverken.
Jag delar FFV:s bedömning att ytterligare 16,0 milj. kr. utöver redan anvisade medel erfordras för investeringar inom FFV för budgetåret 1986/87. Enligt min mening bör FFV ges förutsättningar att genomföra avtalad produktion. Jag vill i sammanhanget erinra om att verket till staten ger avkastning på satsat kapital.
Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning på tilläggs-
budget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reserva-
tionsanslag av 16 000 000 kr.
Återbetalning av visst lån till KabiVitrum AB
För att säkerställa Sveriges framtida försörjning med jäst beslöt riksdagen år 1975 (prop. 1975:53, NU 16, rskr. 107) om vissa åtgärder, bl. a. att lämna ett lån om 8250 000 kr. till KabiVitrum AB (f. d. AB Kabi). Syftet med lånet var att möjliggöra för bolaget att medverka i finansieringen av Jästbolaget. KabiVitrum tecknade 1 milj. kr. av Jästbolagets aktiekapital, motsvarande 25 20 av aktiekapitalet. och lämnade 7250 000 kr. som lån till bolaget. Övriga delägare i Jästbolaget är Kvarn och Bageri AB Juvel, Kungsörnen AB och Bageribranschens Service AB.
Statens lån till KabiVitrum, ett dotterbolag till Procordia AB, lämnades i enlighet med det offertsystem som riksdagen beslöt om i samband med bildandet av Procordia AB. f. d. Statsföretag AB (prop. 1969:121, SU 168, rskr. 381).
Villkoren för lånet var i huvudsak följande. Lånet löper så länge KabiVitrum innehar aktier i Jästbolaget och så länge KabiVitrum lämnar delägarlån till nämnda bolag. I den mån delägarlån amorteras eller aktier avyttras skall KabiVitrum göra motsvarande amortering på lånet. Försålda aktier skall därvid värderas till ursprunglig köpeskilling. Ränta på lånet motsva-
rar summan av vad KabiVitrum-erhåller i utdelning på aktierna i Jästbola- Prop. 1986/87: 109
get eller erhåller i realisationsvinst vid försäljning av aktier i bolaget.
Sedan lånet lämnades har det genom amorteringar nedbringats till för närvarande I milj. kr.
1 skrivelse den 12 februari 1987 har Procordia hemställt att dels bli
befriat från sina speciella uppgifter inom ramen för offertsystemet vad
avser medverkan i Jästbolaget, dels att bolaget eller KabiVitrum ges rätt
ati när som helst återbetala utestående belopp av nämnda lån. Skälet till
hemställan är att Jästbolagets verksamhet i dag är välkonsoliderad och ger vinst.
Av det jag anfört framgår att något hot mot den inhemska jästframställ-
ningen knappast längre föreligger. Motivet för Procordiakoncernens enga-
gemang på andra grunder än företagsekonomiska har därför bortfallit. KabiVitrum eller Procordia i KabiVitrums ställe bör därför medges rätt att återbetala lånet om bolagen så önskar. Om lånet återbetalas förfaller också de villkor som knutits till lånet.
Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har anfört om återbetalning av visst lån till
Kabi Vitrum.
Vissa frågor om Svenska Industrietableringsaktiebolagets regionala dotterbolag
Svenska Industrietablerings AB (Svetab) och Svenska Utvecklings AB, två dotterbolag till Procordia AB, samordnade år 1985 sin verksamhet och aktierna 1 bolagen överfördes till ett nybildat bolag, Procordia Nova. Procordia Novas huvuduppgift är att utveckla projekt, affärsidéer och
förslag inom områden som anknyter till Procordias prioriterade affärsom-
råden.
Riksdagen har anslagit 70 milj. kr. för att finansiellt stödja fyra regionala dotterbolag till Svetab (prop. 1977/78:40 bil. 1, NU 34, rskr. 110: NU 1978/79:59, rskr. 145). I prop. 1977/78:40 (s. 186) redovisades att vid överläggningar mellan företrädare för industridepartementet och Procordia AB (f. d. Statsföretag AB) hade enighet uppnåtts om att vissa riktlinjer skulle gälla för Svetabs verksamhet med regionala dotterbolag. Detta innebar att huvudinriktningen för de regionala bolagen var att som minori-
tetsintressenter stödja etableringar av små företag. Riksdagen godkände
nämnda riktlinjer.
Av nyss nämnda 70 milj. kr. avsattes 50,2 milj. kr. till en beskattad reserv i de regionala bolagen och 19,8 milj. kr. för aktiekapital och reserv-
fond. Av den beskattade reserven återstår, efter bl. a. nedskrivningar av olika högriskprojekt, för närvarande ca 15 milj. kr.
Svetab har i skrivelse den 5 mars 1987 hemställt att, bl. a. mot bakgrund av den ändrade inriktningen av Procordias utvecklingsverksamhet, bolaget befrias från sina skyldigheter vad avser de regionala utvecklingsbolagen. 29
Jag delar Svetabs uppfattning att bolaget inte längre bör vara bundet av tidigare av riksdagen godkända riktlinjer för verksamheten med de regionala utvecklingsbolagen. Ett skäl härför är att behovet av riskkapital för små och medelstora företag numera kan täckas bl. a. genom Småföretagsfonden, de regionala utvecklingsfonderna, andra regionala investmentbolag och privata riskkapitalföretag. Jag har i propositionen om näringspolitik inför 1990-talet (prop. 1986/87:74, avsnitten 5.2 och 11,4) mer ingående
redovisat min syn på riskkapitalförsörjningen för små och medelstora
företag.
Företrädare för industridepartementet och Procordia AB har träffat en överenskommelse, som innebär att Procordia för år 1986 lämnar en extra utdelning om 35 milj. kr. Förutsättningen är att riksdagen godkänner att
Svetab befrias från sina skyldigheter vad avser de regionala utvecklingsbo-
lagen.
Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna vad jag har anfört om Svetabs verksamhet.
Återtagande av garanti för Svenska Tobaks AB:s Pensionskassor
Riksdagen beslöt år 1940 att staten skulle utfärda en garanti för Svenska Tobaks AB:s (f. d. AB Svenska Tobaksmonopolet) åtagande att svara för
att bolagets pensionskassors stadgeenligt beräknade premiereserver i deras årliga balansräkningar täcktes av tillgångar till motsvarande värde
(prop. 1940:1, SU 93, rskr. 184).
Enligt riktlinjer som har angivits av regeringen i budgetpropositionen (prop. 1986/87:100 bil. I s. 47) skall även äldre statliga garantier vara avgiftsbelagda från den 1 juli 1987. I allmänhet uppgår garantiavgiften till I Zz av utestående garanterad kapitalskuld. Avgiften skall betalas i förskott.
Svenska Tobaks AB har i skrivelse den 6 februari 1987 meddelat att
pensionskassornas styrelse och fullmäktige har beslutat att — om garan-
tiavgifter av nyss angiven storleksordning skulle uttas — är beredd att
avstå från den statliga garantin.
Jag anser mot bakgrund av vad jag har anfört att nämnd garanti bör
återtas.
Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att godkänna att av staten utfärdad garanti för Svenska Tobaks
AB:s pensionskassor återtas. 30
Överenskommelse
om ändring av artikel II1 i protokollet den 25 mars 1981 mellan Sveriges regering och Norges regering om
upprättande av en fond för svenskt-norskt industriellt
samarbete, m. m.
Sveriges regering och Norges regering träffade den 25 mars 1981 ett avtal
om ekonomiskt samarbete, särskilt på industri- och energiområdena. Till
avtalet överenskom de båda ländernas regeringar samma dag om ett proto-
koll om upprättande av en fond för svenskt-norskt industriellt samarbete. Enligt protokollet (artikel I) skulle en fond bildas med namnet Fonden
för svenskt-norskt industriellt samarbete. Fonden skulle vara en stiftelse.
Fonden skulle ha till ändamål att på visst sätt genom lån stödja samarbets-
projekt mellan svenska och norska företag (artikel IT). Enligt artiket III i protokollet skulle parterna tillskjuta tillsammans 250 miljoner svenska kronor. Av beloppet skulle Sverige tillskjuta 37,5 miljoner svenska kronor årligen per den 1 januari 1982, 1983, 1984 och 1985. Resterande belopp skulle tillskjutas till 50 procent av Sverige och till 50 procent av Norge vid tidpunkter som parterna senare skulle komma överens om. Utökning av fondkapitalet skulle ske genom avtal och fördelas
under hänsynstagande till storleken på de två ländernas ekonomier.
Enligt samma artikel medgav parterna vidare att stiftelsen ikläder sig förbindelser i form av lånelöften upp till 250 miljoner svenska kronor, dock högst 30 miljoner svenska kronor utöver vad parterna tillskjutit. Sveriges regering och Norges regering har denna dag kommit överens om att artikel III skall ha följande lydelse:
"Artikel III Parterna tillskjuter tillsammans 250 miljoner svenska kronor eller motvärdet därav i norska kronor. Av beloppet har Sverige tillskjutit 37,5 miljoner svenska kronor årligen per den 1 januari 1982, 1983, 1984 och 1985. Av återstoden tillskjuter Norge — under förbehåll av Stortingets godkännande
— 25 miljoner svenska kronor eller motvärdet därav i norska kronor per
den 1 juli 1987 och 25 miljoner per den 1 juli 1988. Vidare tillskjuter Sverige —- under förbehåll av riksdagens godkännande — 25 miljoner svenska kronor per den I januari 1988 och 25 miljoner per den 1 januari 1989. Skyldighet att utbetala dessa belopp föreligger endast om motparten dittills har utbetalat överenskomna belopp. Parterna medger att stiftelsen får ikläda sig förbindelser i form av låne-
löften upp till 250 miljoner svenska kronor.
Upplöses stiftelsen fördelas tillgångarna mellan parterna i samma proportion som tillskotten.”
Vidare har Sveriges regering och Norges regering denna dag kommit överens om att $ 7 i fondens stadgar skall ändras och ha följande lydelse: 31
"7 §& Verkställande direktören. som skall vara norsk medborgare, leder
stiftelsens kansli. Därutöver skall stiftelsen bl. a. för beredning av ärenden
anlita Fonden för industrieltt utvecklingsarbete och Industrifondet. Stiftelsen skall ta till vara möjligheterna till samarbete med de två nämnda organen. Ansökan om stöd tillställes stiftelsen.”
Överenskommelsen träder i kraft den dag parterna har meddelat varandra genom notväxling att de interna konstitutionella procedurerna är fullföljda och den norska regeringen resp. den svenska riksdagen har godkänt överenskommelsen.
Överenskommelsen är upprättad i två exemplar på det svenska och det norska språket. Båda texterna har lika vitsord.
Bilaga 10 Prop. 1986/87: 109
Miljö- och energidepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1987
Föredragande: statsrådet Dahl
Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1986/87
Nionde huvudtiteln
H. Miljövård
H 12. Bidrag till statens strålskyddsinstitut
På detta anslag har för innevarande budgetår anvisats förutom ordinarie
reservationsanslag om 21062 000kr. även ett reservationsanslag på till-
läggsbudget I om 25 000 000 kr. för vissa beredskapshöjande åtgärder m. m.
efter Tjernobylolyckan.
Statens strälskyddsinstitut
Statens strälskyddsinstitut har i skrivelser den 29 augusti 1986 och den 3 februari 1987 hemställt om särskilda medel för budgetåren 1985/86 och 1986/87 för att täcka merkostnader som uppkommit med anledning av kärnkraftsolyckan i Tjernobyl i Sovjetunionen. Kärnkraftsolyckan medförde en resursinsats långt över institutets möjlighet att genomföra med ordinarie resurser. Förutom stort övertidsuttag och anställning av extra personal engagerades ett stort antal myndigheter, institutioner och företag. Vissa myndigheter ställde även personal till förfogande. Stora insatser gjordes inom informationsområdet. Institutets mät- och analysutrustning främst för datainsamling, lagring och bearbetning avseende egna aktivitetsmätningar var i det uppkomna läget helt otillräcklig och fick därför kompletteras. Vidare har utrustning för effektivare mätning av strontium 90 måst anskaffas. Merkostnaderna för budgetåret 1985/86 uppgick till
6 800 420 kr. och för budgetåret 1986/87 ull 7 167 693 kr.
Föredragandens överväganden Statens strålskyddsinstitut har med anledning av kärnkraftsolyckan i Tjer-
nobyl fått vidta ett stort antal extraordinära åtgärder. Omfattande strål-
skydds- och informationsinsatser måste göras på mycket kort tid och under stark tidspress. Detta innebar också att institutets ordinarie resurser och rutiner måste utnyttjas utöver det normala såväl vad gäller den egna 33
personalen som behov av att anlita experthjälp och lägga ut forskningsuppdrag utanför den egna myndigheten. Institutet har tidigare under budgetåret tilldelats ett reservationsanslag av 25 milj. kr. för beredskapshöjande åtgärder. Dessa innefattar bl. a. automatisering av gammamätstationer, utbildning i mätteknik, mätningar m. m., information till allmänheten, resursförbättringar för att stärka beredskapen samt forskning.
Mot den angivna bakgrunden anser jag det rimligt att strålskyddsinstitutet kompenseras för de merkostnader som institutet haft de två aktuella budgetåren med anledning av kärnkraftsolyckan och som inte täcks av de medel som tidigare anvisats på anslaget. Dessa merkostnader uppgår sammanlagt till närmare 14 milj. kr. För att täcka merkostnaderna i enlighet med institutets redovisning bör därför anvisas 13 968 000 kr. på tilläggsbudget II för innevarande budgetår.
Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till statens strålskyddsinstitut på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag
av 13968 000 kr.
Tolfte huvudtiteln
E. Energi
E 14. Avveckling av forskningsreaktorer, m. m.
Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 17 150000 kr.
Regeringen har tidigare godkänt ett avtal mellan Studsvik Energiteknik AB och Svensk kärnbränsleförsörjning (SKB) beträffande engångsersättning till SKB för tåg- och medelaktivt avfall som tas om hand i Studsvik fram till år 2010 och som är av sådan art att staten eller kärnkraftindustrin, eller båda tillsammans, accepterat ett ekonomiskt ansvar för slutförvaring för reaktoravfall (SFR). Avtalet förutsätter att detta avfall mellanförvaras i Studsvik och förpackas på ett sådant sätt och i en sådan form att myndigheterna kan godkänna det för slutförvaring.
Element från Ågestastationen och den nedlagda R1-reaktorn samt bränslerester från forskningsverksamheten inom kärnbränsleområdet lagras för närvarande i Studsvik. Från hösten 1987 kan Studsvik omhänderta kärnbränsleresterna och bränsleelementen och därefter kan det sändas för mellanlagring i CLAB. Samtidigt bör elementen från Ågestastationen överföras direkt till CLAB. Dessa element kräver ingen speciell förbehandling. Programmet beräknas löpa under en femårsperiod. Efter mellanlagring i CLAB kommer bränslet från Studsvik att, tillsammans med övrigt bränsle i CLAB, överföras till slutförvaret för långlivat avfall, SFL. För mellan- 34
lagring i CLAB av bränsleelement och bränslerester begär bolaget 23,2
milj. kr. för budgetåret 1986/87.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört föreslår jag att 23,2 milj. kr. anvisas för innevarande budgetår för avveckling av forskningsreaktorer,
m.m.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Avveckling av forskningsreaktorer, m. m. på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsan-
slag av 23 200 000 kr.
över anslag som regeringen begär på tilläggsbudget
II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87.
Statsutgifter
IH. Justitiedepartementet A3 Utredningar m. m., reservationsanslag 5000 000 HS Allmänna val, förslagsanslag 10.000 000 II. Utrikesdepartementet
F4 Bidrag till SIPRI, reservationsanslag 225 000
FS Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll, förslagsanslag 3 600 000 IV. Försvarsdepartementet
K4 FN-styrkans verksamhet, förslagsanslag 72.700 000
V. Socialdepartementet
Gl! Bidrag till viss ortopedteknisk hjälpmedelsverksamhet 3750 000
VI. Kommunikationsdepartementet A2 Utredningar m. m., reservationsanslag 4000 000
VII. Utbildningsdepartementet
Fl1 Bidrag till Svenska riksteatern, reservatrionsanslag 3 544 000 F14 Bidrag till Dramatiska teatern, reservationsanslag 5 597 000
IX. Jordbruksdepartementet
G4 Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m. m., reservationsanslag 10.000 000 X. Arbetsmarknadsdepartementet
C4 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning, förslagsanslag 20000 000 Di Statens invandrarverk, åtgärder, förslagsanslag 21 200000 D3 Atgärder för invandrare, reservationsanslag 1500 000
XII. Industridepartementet
F22 Stöd till svenskt-norskt industriellt samarbete, re-
servationsanslag 50.000 000
G2 Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning, reservationsanslag 16 000 000
Miljö- och energidepartementet
IX. Huvudtiteln
HI2 Bidrag till statens strålskyddsinstitut, reservationsanslag 13 968 000 XIH. Huvudtiteln
E14 Avveckling av forskningsreaktorer, m. m. reserva-
tionsanslag 23 200 000 Summa statsutgifter 264 284 000
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 37