om statens vattenfallsverk

Regeringens proposition

1986/87:87

om statens vattenfallsverk

Regeringen föreslår riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 5 mars 1987 för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan. På regeringens vägnar Gertrud Sigurdsen

Birgitta Dahl

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs förslag fram om inriktning och omfattning av Vattenfalls investeringar under budgetåret 1987/88. Vidare läggs förslag fram bl.a. angäende vissa bolagsfrågor och anslag över tilläggsbudget II till statsbudgeten budgetäret 1986/87.

I Riksdagen 1986!87. 1 saml. Nr 87

Propositionens lagförslag

Förslag till Lag om upphävande av förordningen (1915:187) angående grunder för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall

Härigenom föreskrivs att förordningen (1915:187) angående grunder för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall skall upphöra at gälla vid utgången av juni 1987.

ta

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1987

Närvarande: statsrådet Sigurdsen, ordförande, och statsråden Gustafsson,

Leijon. Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Göransson. Gradin, Dahl.

R. Carlsson. Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist. G. Andersson, Lönnqvist

Föredragande: statsrådet Dahl

Proposition om statens vattenfallsverk

I Inledning

I årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 16) förordade jag att

statens vattenfallsverk, (Vattenfall) i avvaktan på särskild proposition, skulle anvisas oförändrat anslag.

Från Vattenfall har åtta skrivelser inkommit.

Vattenfall har i anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 lämnat förslag om inriktning och omfattning av verkets investeringar, om borgensram samt om vissa andra frågor.

I skrivelse den 8 september 1986 har Vattenfall lämnat en redovisning av

sitt projekt om rationell energianvändning, Uppdrag 2000.

I skrivelse den 12 september 1986 har Vattenfall hemställt att förord-

ningen (1915:187) angående grunder för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall skall upphöra att gälla.

I skrivelse den 4 december 1986 har Vattenfall hemställt att få sälja sina

aktier i AB Umeforsen.

I skrivelse den 12 november 1986 har Vattenfall hemställt om nedsätt-

ning av Vattenfalls förräntningspliktiga kapital.

I skrivelse den 23 januari 1987 har Vatuenfall hemställt att få ändra ägandet av kraftstationerna inom AB Grytforsen och Rebnis Kraft AB.

I skrivelse den 26 januari 1987 har Vattenfall hemställt om medel på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 för finansiering av byggande av kraftstation i Sikfors.

I skrivelse den 30 januari 1986 har Vattenfall hemställt att få medverka i byggande av en tunnel mellan Storsjön och kraftstationen Hissmoforsen.

Vidare har från Vattenfall inkommit förstag om förändring av riksdagens och regeringens styrning av Vattenfall till målstyrning, m.m. av verket. Jag är dock inte beredd att nu ta upp frågan om målstyrning utan avser att

återkomma till denna vid ett senare tillfälle. Innan jag går in på frågorna om anslag m. m. för budgetåren 1986/87 och

1987/88 avser jag att lämna en redovisning av Vattenfalls uppgifter, ekonomi och bolag.

2 Statens vattenfallsverks verksamhet m. m.

Vattenfall inrättades år 1909 (prop. 1908:159, SU 150, rskr. 9) för att staten skulle få en organisation med ansvar för ett samlat utnyttjande av statens vattenkrafttillgångar. Vattenfalls uppgifter var vid dess tillkomst framför allt att vidta åtgärder som var ägnade att främja tillgodogörandet av vattenkraften i landet, uppföra anläggningar för detta samt att förvalta Trollhätte kanal. Fram till början av 1980-talet omfattade Vattenfalls instruktionsenliga uppgifter endast elförsörjning. Härefter har uppgifterna utökats. Utökning-

en avser dels värmeförsörjning, dels forskning. utveckling och demonstration inom energiområdet dels effektiv elanvändning och dels avveckling av

kärnkraften. Vattenfalls verksamhet har därmed över åren successivt utökats till att omfatta även andra delar av energiområdet än elförsörjning. Vattenfall har blivit ett energitjänstföretag med huvudsakhg inriktning mot elförsörjning. Denna utveckling har varit nödvändig med hänsyn till såväl utvecklingen inom branschen som den kommande ersättningen av kärnkraften. Vattenfall handhar enligt sin instruktion (1982:705. ändrad scnast

1986:311) statens kraftverksrörelse och därmed sammanhängande verk-

samhet, kanalrörelsen vid Trollhätte kanalverk. Vattenfall verkar vidare

för en rationell elenenergiförsörjning och en effektiv användning av el-

energi inom riket, uppför och driver, självt eller i samverkan med andra,

anläggningar för el- och värmeförsörjning, bedriver forsknings- och ut-

vecklingsverksamhet för energiförsörjning samt utför demonstrationsan-

läggningar. Vattenfall har också enligt sin instruktion i uppgift att inom sitt

verksamhetsområde arbeta för er avveckling av kärnkraften till senast år 2010. Vattenfall har vidare totalförsvarsuppgifter inom funktionen energiförsörjning enligt förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del. Detta innebär att verket ombesörjer beredskapsplanering av rikets etförsörjning. Inom Vattenfallskoncernen bedrivs också verksamhet inom naturgasområdet genom Swedegas AB och konsultverksamhet i utlandet genom SwedPower AB. Vattenfall beslutar om leverans av elenergi från verkets anläggningar och fastställer avgifter för sådan leverans. Anläggningar och byggnader som behövs för verksamheten uppförs av verket. Vattenfall är det största företaget inom energiområdet i Sverige. Vatten-

fall svarar bl. a. för ca 50 Z av elproduktionen i landet och äger och driver

stamnätet för överföring av elenergi inom spänningsområdet mellan 220 kV och 400 kV. Vattenfall har vidare tillsammans med sina bolag 12 Z: av

lågspänningskonsumenterna i Sverige. Vattenfall svarar också genom sitt

dotterbolag Swedegas AB för inköp och överföring av naturgas inom landet. Swedegas säljer gasen till regionala bolag för vidare distribution. De bokförda tillgångarna inom affärsverket uppgick den 31 december 1985 till sammanlagt ca 41894 mili. kr., varav 34867 milj. kr. hänförde sig till anläggningstillgångar och 7027 milj. kr. till omsättningstillgångar. Det

disponerade statskapitalet var 19.534 milj. kr.

Utvecklingen av det ekonomiska utfallet av affärsverket Vattenfalls Prop .1986/87:87 verksamhet av investeringar, antal anställda och krafttillförseln framgår av

tabell 2.1.

Vattenfall tillämpar från år 1985 kalenderär som räkenskapsår.

Tahell 2.1 Affärsverket Vattenfall — Ekonomi och Personal

LON1/827 1982/83” 1983/84" 1984 1985 EKONOMI, milj. kr.

Förräntningspliktigt statskapital.

PERSONAL”?

Byggande avdelningar 4265 4095 3670 2338 1880 Drift- och administrations-

= Endast kraftrörelsen, dvs. exkl. kanalrörelsen. ><" Antal anställda i tjänst, medeltal under året.

Av tabell 2.1 framgår au affärsverkets resultat varierar över åren. Detta är främst beroende av variationer i elefterfrågan — orsakade av skillnader i

klimat och industrikonjunktur — vattentillrinningen samt ;j råvarupriserna

på energi, dvs. främst olia och uran.

I såväl rörelseintäkter som rörelsekostnader ingick för år 1985 arbeten ät utomstående med 1350 milj. kr. Arbeten åt utomstående omfattar i huvud-

sak Vattenfalls bygg- och driftentreprenad för dotterbolaget Forsmarks Kraftgrupp AB.

Till statsbudgeten inlevererades för år 1985 kalkylmässiga avskrivningar, vilka är beräknade med utgångspunkt i anläggningarnas återanskaftf-

ningsvärde, och ränta på disponerat statskapital. Räntan på disponerat statskapital motsvarade fastställt förräntningskrav, dvs. 12.625” på det i medeltal disponerade förräntningspliktiga statskapitalet. Enligt regeringens beslut har Vattenfall härutöver under år 1985 inlevererat 600 milj. kr.

Tillsammans med räntan motsvarar detta 1697 av det disponerade statska-

pitalet. Vattenfall har därutöver inlevererat 125 milj, kr. till statsbudgeten,

motsvarande det som Vattenfall tidigare erlagt i kommunal skatt. — Intäk-

terna i kanalrörelsen uppgick under år 1985 till 51 milj. kr. Dessa utgjordes av kanalverkets egna intäkter med 10,5 milj. kr. och av ersättning från

staten med 40,5 milj. kr.

Utgifterna för Vattenfalls investeringar finansieras fr.o.m. budgetåret

+] Riksdagen 1986187. I saml. Nr 87

titeln, reservationsanslaget C 11. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. Under innevarande budgetår finansieras investeringarna från indu-

stridepartementets huvudtitel, tolfte huvudtiteln, reservationsanslaget E I1. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. De kan också finansi-

eras genom medel som anvisas över finansfullmakten. Antalet anställda inom affärsverket var 10 897 personer vid utgången av

år 1985. Vattenfall förvaltar statens aktier och andelar i ett stort antal bolag som bedriver verksamhet inom Vattenfalls verksamhetsområde. Dessa bolag

kallas något oegentligt Vattenfalls dotterbolag. De flesta av bolagen har

bildats för att skapa en lämplig samarbetsform mellan Vattenfall och andra företag. kommuner m. m. inom bl. a. områdena elproduktion och eldistri-

bution. Bolagen framgår av figur 2.2.

Figur 2.2 Schematisk bild av Vattenfallskoncernen (Vattenfalls procentuella ägaran-

del) (1986-12-31) STATENS VATTENFALLSVERK

VAÄTTENKRAFTBOLAG KÄRNKRAFT OCH

Bastusels Kraft AB (72) ANNAN VARMEKRAFT Bergeforsens Kraft AB (60) Forsmarks Krattgrupp AB (74,5) AB Bergslagens Gemensamma Kraft- Bråvallakraft AB (50) förvaltning (100) Fvriskraft AB (50)

Flarkäns Kraft AB (100) VÄRMEBOLAG

Forsmoforsens Kraft AB (100) Bodens Torvvårme AB (50) AB Grytforsen (72) Fagersta Energiproduktion AB (50) AB Kattstrupeforsen (55) Haparanda Värmeverk AB (50) Ljusfors Kraft AB (99) Jokkmokks Värmeverk AB (50) Rebnis Kraft AB (72) Kalix Värmeverk AB 150) Söderfors Kraft AB (99) Lilla Edets Fjärrvärme AB (50)

AB Umeforsen (50)

Pajala Värmeverk AB (50) ELDISTRIBUTIONSBOLAG Ragunda Energi AB (50) Vattenfall Energigrupp AB (100) Tierps Fjärrvärme AB (40) (moderbolag för 19 hel- och delägde dot- Älvkarleby Fjärrvärme AB 149)

ter- och intressebolag) Överkalix Värmeverk AB (50)

Bengtsfors Kraft & Industri AB (41) Övertorneå Värmeverk AB (50) AB Färgelanda Electricitetsverk (100) ÖVRIGA BOLAG

Kolbäcks Belysnings AB (81) Swedegas AB (60) Rönninge Elektriska AB (50) Swedepower AB (51) Umeå Elektriska Distributions AB (100) Dala Djupgas Provborrningar KB (35)

Kraftföretagens Vindkraft AB (50)

AB Kärnkraftutbildning (50) Ryholms Torv HB (50) Svensk Kärnbränslehantering AB (36)!

Svenskt Kolkonsortuium AB (50) 158 inkl. andel ägd via Forsmarks Kraftgrupp AB

Via förvaltningsbolaget Vattenfall Energiverksgrupp AB (VEAB f.d.

Svensk Energiverksgrupp AB. SEAB), förvaltas aktierna i eldistributionsdotterbolagen AB Boxholms Elverk, Domneåns Kraft AB, AB Finspångs Elverk, Gotlands Energiverk AB, Kalix Elverk AB, Motala Ströms Kraft

AB, Piteortens Eldistributions AB, AB Skillingaryds Elverk, Vingåkers Elverk AB, Vikbolandets El. Kraft AB, Viskans Kraft AB, AB Värmdö

Elverk, Västerbergslagens Energi AB och AB Änge Elverk samt i de s.k. intressebolagen Bodens Energiverk AB, Luleå Energiverk AB. AB Stenungsunds Elverk, Roslagens Energi AB och Östhammars Energiverk AB i vilka bilag VEAB äger minoritetsandelar.

För enkelhetens skull används i det följande begreppet koncern, då såväl affärsverket Vattenfall som de bolag som Vattenfall förvaltar statens aktier i avses. även om Vattenfall och dess bolag inte är en koncern i aktiebolags-

lagens (1975:1385) mening. Koncernbegreppet kan ses på två sätt. En

koncern föreligger i aktiebolagslagens mening, när moderbolaget har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i dotterföretaget eller har ett bestämmande inflytande över dotterföretaget och en betydande andel i dess resultat. Det andra koncernbegreppet innebär att dotteroch intresseföretags värden ”klyvs” efter aktieinnehav och att därmed koncernredovisningen omspänner endast de andelar i bolagen som moderbolaget äger, intressekoncern. Vattenfallkoncernen är inte en koncern i akviebolagens mening eftersom affärsverket Vattenfall är en del av staten och därigenom inte är ett moderbolag.

Figur 2.3 Vattenfalls organisation fr. v. m. den I september 1986.

STABSENHETER

d — Planering Administrativ Y

jUtveckling o Miljö

Ekonomi

Personal - KOB aga ton

Information

GD

HUVUDENHETER-

Koncernrev. LO Elproduktlon

Energi

— marknad )

|] Swedegas AB .

DOTTERBOLAG

"—ISwedPower AB

Koncernbegreppet tillämpas redan nu i viss mån inom Vattenfall. Sälunda upprättas koncernredovisning fr.o.m. är 1985. Vattenfalls koncernredovisning omfattar redovisning enligt det aktiebolagsrättsliga koncernbegreppet. Resultaträkning och balansräkning har dock också upprättats för intressekoncernen.

Regeringen har fastställt en ny organisation för Vattenfall som gäller från den I september 1986. Den nya organisationen framgär av figur 2.3. De

vägledande huvudprinciperna bakom den nya organisationen har bl.a.

varit, att Vattenfall skall styras som en koncern och vara organiserad i naturliga affärsområden samt att de regionala enheternas ledningsorgan skall ges ökat ansvar och ökad självständighet.

Den nya organisationen innebär att Vattenfalls verksamhet är indelad i fem affärsområden:

— Distribution och försäljning av el samt produktion, distribution och försäljning av värme — Produktion och överföring av el = Inköp, överföring, distribution och marknadsföring av naturgas — Konsultverksamhet i utlandet — Kanalverksamhet Vattenfall har i anslagsframställningen redovisat verksamheten inom de olika affärsområdena, vilken framgår av det följande.

Diagram 2.4 Elkonsumtionens utveckling (Tolvmånadersvärden)

TWh

— fe

80 Je-

Hela landet

SS eol- |

40 N

Statens Avkopplingsbara

— Vattenfallsverke elpa

avsättnings-

20 — områden

1976 1978 1980 1982 1984 1986

Vattenfall har i sin anslagsframställning redovisat elförbrukningens utveckling i Sverige under den senaste 10-årsperioden, vilket framgår av

diagram 2.4,

Elförbrukningen inkl. överföringsförluster uppgick under år 1985 för hela landet till 125,4 TWh exkl. leveranser till avkopplingsbara elpannor.

Vid normala väderleksförhållanden och ett genomsnittligt konjunkturläge

skulle 1985 års elförbrukning sannolikt ha varit 120 TWh. Motsvarande

värden för år 1986 blev 126 resp. 125 TWh. Ökningstakten i elförbrukning-

en har minskat något under det senaste året.

Vattenfall har tillsammans med de andra större kraftproducenterna under år 1986 gjort en översyn av en år 1984 gjord studie av elförbrukningens

utveckling fram till år 1995 inom ramen för kraftindustrins samarbetsorgan

(KRAFTSAM). Tabell 2.5 visar inom vilken intervall elförbrukningen bedöms hamna vid olika antaganden om industriproduktion och oljeprisutveckling. Medelalternativ ger en förbrukning år 1990 på 130 TWh och 135 TWh är 1995.

Tabell 2.5 Kraftsams elprognos 1986, TWh

Verklig Prognos förbrukning 1982 1985 1986 1990 1995

Temperatur- och

konjunkturkorrigerat 100 120 125 125-135 128-142

I utredningsmaterialet, som energirådet har överlämnat till regeringen i november 1986. uppskattas elförbrukningen år 1997 till 130— 145 TWh med kärnkraft i elförsörjningssystemet och till 100-120 TWh utan kärnkraft. För år 2010 beräknas förbrukningen till 105-135 TWh. I materialet betonäs den stora osäkerhet om den framtida elförbrukningen som föreligger mot bakgrund av osäkerhet om t.ex. den ekonomiska tillväxten, oljepriserna och hur Konsumenterna reagerar på ändrade energipriser.

Den helt dominerande delen av Vattenfalls elleveranser utgörs av s.k. fasta leveranser, dvs. leveranser enligt längsikuga kontrakt. Vattenfalls fasta leveranser uppgick under år 1985 till 63,3 TWh. Vattenfalls andel av den svenska marknaden för fast kraftförsäljning inkl. överföringsförluster

var drygt 5056 är 1985.

De fasta leveranserna omfattar dels engrosförsäljning, dels detaljförsäljning. Den tillfälliga kraftförsäljningen uppgick till 9.7 TWh.

Engrosförsäljningen sker i form av högspänd kraft till sammanlagt ca 600 industrier och återdistributörer. Dessa leveranser sker via det regionala

nätet på spänningsnivåerna 20 - 130 kV. Detaljförsäljningen till de för

närvarande ca 325 000 kunderna inom affärsverkets elverksrörelse uppgick

år 1986 till 5.6 TWh. Inom vattenfallskoncernen finns också ca 300000 kunder hos distributionsbolag i vilka Vattenfall är delägare. Sammantaget

finns således ca 1252 av detaljförbrukare inom vattenfallskoncernes intressesfär. Vattenfalls eldistribuiionsbolag samordnas huvudsakligen genom Vattenfall Energiverksgrupp AB. Elverksrörelsen omfattar elnät med

spänningsnivåerna 0.4—20 å 40 kV.

Kontakterna med kunderna och marknadsarbetet i övrigt sker framför

allt inom Vattenfalls fem regioner och inom bolagen. Marknadsarbetet syftar till en riktig avvägning mellan olika energilösningar inkl. hushållning hos kunderna. Ett omfattande projekt. ”Uppdrag 2000”. pågår för att

undersöka möjligheterna till ökaé elhushållning och omfördelning av behoven mellan el och andra energislag.

För att minska distributionsnätens störningskänslighet vidtas åtgärder

bl.a. för att bredda ledningsgatorna inom i första hand 40 kV-näten. Gotlands elförsörjning förstärks med ytterligare en likströmslänk från fast-

landet.

För att öka driftsäkerheten pågär också en kontinuerlig teknikutveckling samt förnyelse av näten för landsbygdsdistribution. Omfattande insatser och plancring sker för att begränsa avbrottstiderna vid inträffade störningar. Därtill görs insatser för att underlätta för avbrottskänsliga kunder att anskaffa utrustning för reservkraft.

Äldre utrustning ersätts också successivt med moderna datoriserade övervakningssystem som styrs från regionernas driftcentraler. Vattenfalls regioner Östsverige och Västsverige tog nya driftövervakningsanläggningar i drift under år 1985. Region Norrbottens anläggning blir klar under år 1987. De nya övervakningssystemen minskar risken för avbrott och förkortar avbrottstiderna.

Vattenfall har egna och samägda anläggningar. varifrån värme levereras.

Exempel på sådana anläggningar är fastbränsleeldade hetvattencentraler och värmepumpar. Dessa har ofta uppförts i samarbete med vederbörande kommun. Vattenfall förutser en utökad verksamhet inom detta område.

Investeringarna avseende ny- och ombyggnad av ledningar och transformeringsanläggningar, driftövervakningsanläggningar samt värmeanläggningar uppgick år 1985 och 1986 till ca 850 milj. kr. resp. ca 972 milj. kr.

För åren 1987 och 1988 beräknas de till I 125 milj. kr. resp. 935 milj. kr.

Produktion och överföring av el

Vattenfallskoncernen svarar för omkring hälften av elproduktionen i Sverige. Vattenfalls elproduktion uppgick under år 1986 till 66 TWh, varav 45 §e kom från vattenkraft och 55 22 från kärnkraft. Vattenkraftproduktionen var detta år drygt 2 TWh högre än under ett normalår. Elkraftproduktionen

sker i ca 130 egna eller samägda vattenkraftstationer. sammanlagt sju kärnkraftblock i Ringhals och Forsmark, kraftvärmeverk samt vid högbelastning I oljekondensverk i Stenungsund och gasturbiner. Kärnkraftblocken i Ringhals ägs av Vattenfall medan blocken i Forsmark ägs av Forsmarks Krafigrupp AB. i vilket bolag Vattenfall äger 74.5 56 av aktiekapita-

bolaget.

Under medelår för vattenkraften och medeltillgänglighet för värmekraften klaras elförsörjningen i huvudsak med vattenkraft, kärnkraft och fastbränsleeldade mottrycksanläggningar. Under högbelastningstider krävs också oljebaserad toppkraftproduktion.

Kärnkraften har byggts ut under en femtonårsperiod. Vattenfalls första

kärnkraftreaktor, Ringhals 2, togs i drift år 1975.

Energitillgängligheten i Vattenfalls kärnkraftblock har successivt ökat

och var år 1986 i genomsnitu 815: för de block som var i kommersiell drift hela äret. I och med idrifttagandet av det tredje blocket i Forsmark år 1985 har Vattenfalls samtliga kärnkraftblock färdigställts. Vattenfalls investeringar inom kärnkraftområdet exkl. Forsmark uppgick år 1985 till 447 milj. kr. De avsåg framför allt byte av blockdatorer och kompletteringsarbeten i Ringhals. 1986 ärs investeringar uppgick till 310

milj. kr. omfattande arbeten inför bytet av ånggeneratorerna i Ringhals 2,

utbyggnad av avfallsstation i Ringhals samt fortsatt arbete med blockdator-

byten och kompletteringsarbeten i Ringhals. Under åren 1987 och 1988 beräknas investeringarna till 397 resp. 392 milj. kr. Efter att investeringarnå i samband med bytet av änggeneratorer i Ringhals 2 genomförts under slutet av 1980-talet minskar Vattenfalls investeringar inom kärnkraften kraftigt.

Vattenfall gör stora insatser för säkerhet och kvalitet inom kärnkraften för att tillgodose kraven på säkerhet och för att den höga tillgängligheten

skall kunna vidmakthällas. Arbetet inriktas på att tillgodose kraven på minimala utsläpp även i stora. mycket osannolika, haverifall. Vidare ana-

lyseras erfarenheter från driften av egna och andras kraftverk 1 syfte att ta

tillvara erfarenheter så att säkerheten vid normaldrift kan bibehållas och

förbättras. Vattenfall gör en särskild satsning på haverianalys samt de

metoder, hjälpmedel, organisation m.m. som krävs för att hantera stör-

ningar och förhindra att sådana leder till incidenter eller haverier.

Av tabell 2.6 framgär tillskottet i form av effekt och energi från vattenkraftverk 1 Sverige samt Vattenfalls andel härav sedan år 1976. Vidare

framgår Vattenfalls bedömning om möjliga framtida tillskott från anläggningar som finns i planen för fortsatt vattenkraftutbyggnad enligt riksdagens beslut år 1984 och år 1985 och som inte berörs av lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (prop. 1983/84:160, BoU 30. rskr. 388, prop. 1984/85:120, NU 30, rskr. 362).

HH

Tabell 2.6 Vattenkrafttillskott 1976— 1995

Driften av vattenkraftverken fungerar väl. Kostnaderna för att driva och

underhålla verken är låga. En stor del av Vattenfalls vattenkraftstationer

byggdes under 1950- och 1960-talen och kommer successivt att vara I behov av modernisering. Vattenfalls investeringar inom vattenkraften kommer därför att fortsätta främst för tillbyggnader och förnyelse av befintliga anläggningar. Under år 1985 uppgick investeringarna till 714 milj. kr.och under år 1986 till 890 milj. kr. Vattenfall räknar med att investering-

arna inom vattenkraftområdet kommer att uppgå till i storleksordningen

1000 milj. kr. per är under den närmaste femårsperioden. Under år 1985

togs Sädva kraftstation, ett fjärde aggregat i Stornordors kraftstation och tilloppstunneln i Vietas i drift samt slutfördes dämningshöjningen vid Näs

kraftstation.

Under år 1986 har bl. a. idrifttagning skett av ett tredje aggregat i Laxede, överledning av Kaltisjokk, dämningshöjning vid Boden och ombyggnad av

Frövifors Kraftstation. Arbete pågår med ett antal projekt.

Storkraftnätet omfattade 15400 km 400 kV- och 220 kV-ledningar vid

utgången av är 1985, av vilka Vattenfall äger huvudparten. De delar av

nätet. som genom avtal står öppna även för andra stora kraftproducenter, kallas stamnätet och omfattar ca 13400 km. De stamnätsanläggningar som ägs av enskilda eller kommunala kraftföretag förhyrs av Vattenfall. På huvudöverföringssträckan består stamnätet av sju 400 kV-ledningar och

sex 220 kV-ledningar. Vattenfall svarar för driftledningen av stamnätet

genom det centrala kontrollrummet i Råcksta-Kraftkontroll.

Omfattande arbeten pågår i stamnätet. Det största projektet är ombyggnad av fem 220 kV-ledningar mellan Indalsälven och Mälardalen till två 400 kV. För att förbättra driftsäkerheten förstärks vidare stamnätets reläskyddssystem och datorkapaciteten i Kraftkontrolls informationssystem. Investeringarna i överföringssystemet uppgick år 1985 till 749 milj. kr. och

år 1986 till ca 430 milj. kr. För budgetåret 1987/88 beräknas investeringarna i storkraftnätet till drygt 1 miljard kronor. För de följande fyra åren beräknas den årliga investeringsnivån till ca 850 milj. kr.

Villkoren för transitering av kraft regleras i ett avtal — stamnätsavtal —

mellan Vattenfall och de övriga 13 kraftföretag som överför kraft på

stamnätet. Till avtalet har knutits allmänna bestämmelser om bl. a. organi-

sation av stamnätsverksamheten, regler för abonnemang, driftledning. kostnader och avgifter. överföringsförluster, datatransmissionsnät samt störningar och skador.

Enligt avtalet skall överföringarna på nätet ”tjäna allmänt intresse av betydelse samt ingå som ett led i en planmässig kraftförsörjning i landet”. Kostnaderna för stamnätet täcks av de företag som utnyttjar nätet och

fördelas mellan dessa efter på förhand anmälda överföringsbehov. Avgifterna anpassas så att Vattenfall får täckning för sina kostnader.

Under år 1986 inmatades totalt 90 TWh till den del av storkraftnätet som omfattas av stamnätsavtalet. Vattenfalls andel var 55 TWh.

För behandling av frågor i anslutning till stamnätsavtalet finns en stam-

nätsnämnd. Nämnden utgör ett forum för samråd i frågor som rör plane-

ring, drift och ekonomi samt yttrar sig över de transiteringsbehov som anmäls från företagen. Nämnden har en opartisk ordförande, som utses av regeringen. Samtliga kraftföretags nät är hopkopplade via stamnätet. Härigenom kan elkraft utväxlas mellan företagen. Utbyten förekommer av dels fast kraft, dvs. försäljning enligt längsiktiga kontrakt, dels tillfällig kraft. De tillfälliga

kraftutbytena, som görs när de olika kraftföretagens rörliga produktionskostnader är olika stora. syftar till att minska de samlade elproduktions-

kostnaderna i landet. Förbättrade beräkningsmetoder har gjort det möjligt att löpande förfina samkörningen och ge incitament till kraftutbyten även vid små skillnader mellan företagens marginalkostnader. Villkoren för den s.k. samkörningen regleras i avtal mellan de elva samkörande kraftföreta-

gen. Enligt avtalet är målet med samkörningen att åstadkomma tekniskt

och ekonomiskt bästa möjliga utnyttjande av det totala kraftsystemet inom landet och samkörningsförbindelserna med grannländerna. För behandling av frågor enligt avtalet finns en samkörningsnämnd med representanter

från de samkörande företagen. Det svenska kraftnätet är hopkopplat med nätet i vära nordiska grann-

länder. Genom samkörning mellan kraftföretagen i Sverige och dessa länder utnyttjas de skilda ländernas kapacitet på det effektivaste sättet.

Naturgas

Naturgas utgör ett affärsområde inom Vattenfallkoncernen. Verksamheten

bedrivs inom dotterbolaget Swedegas AB. Vattenfall förvärvade efter riksdagsbeslut år 1983 (prop. 1983/84:47,. NU 10, rskr. 125) samtliga aktier i detta bolag. År 1986 godkände riksdagen, att Vattenfall överlät en del av aktierna till andra företag. Vattenfall äger nu 60 98 av aktierna. Resten ägs av Shell Gas B.V. i Holland (1542), Den norske Stats oljeselskap (15 96) och Dansk Olie & Naturgas A/S (1076).

Swedegas svarar för inköp och överföring av naturgas. Gasen säljs till regionala bolag, bl.a. Sydgas AB, vilka i sin tur säljer till distributörer och slutkunder.

Naturgas introducerades i Sverige sommaren 1985 genom att det s.k. Sydgas I-projektet togs i drift. Uppbyggnaden av marknaden har därefter

fortsatt. Nu uppgjorda kontrakt i Sydgasområdet omfattar ca 280 Mm? per

12 Riksdagen 1986/87.1 saml. Nr 87

är. Efter den inledande perioden kommer ca 400 Mm” naturgas att säljas inom detta område. Uppbyggnad av marknaden och utbyggnad av gasnät pågår längs västkusten upp till och med Göteborg. Under år 1987 påbör-

jades leveranser till Halmstad och våren 1988 beräknas leverans kunna ske

till Göteborgs regionen. med en sammanlagd volym på 200 Mm" i början på 1990-talet. Samtidigt undersöks möjligheten att genomföra ytterligare utbyggnad till Mellansverige.

Övriga affärsområden

Till Vattenfallskoncernens affärsområden hör även konsultverksamhet i

utlandet och kanalrörelse. Konsultverksamhet i utlandet bedrivs genom dotterbolaget SwedPower AB. i vilket Vattenfall äger 519 av aktierna. Övriga aktieägare är Sydkraft

AB, Oskarshamns Krafterupp AB, Ingenjörsfirman Bergman & Co AB

och VBB AB. Bolaget bildades efter riksdagens beslut är 1977 (prop.

1976/77:125 bil. 12, NU 40. rskr. 345) med uppgift att tillhandahålla tjänster ät utländska kraftföretag.

För bolagets uppdragsverksarnhet används i första hand aktieägarnas egna personella och materiella resurser. Bolaget har uppdrag i ett 25-tal länder inom omrädena clöverföring, fossilkraft, vattenkraft, kärnkraftens

avfallsfrågor och utbildning.

Kanalverksamheten drivs genom Trollhätte kanalverk, som är en del av affärsverket Vattenfall. Verksamheten omfattar hela kanalverksamheten

mellan Göteborg och Vänern samt Säffle kanal. Under år 1985 fraktades

3,6 milj. ton gods på kanalen. Antalet fritidsbåtar uppgick till ca 7 000 per

år. Verksamheten erhåller årligen ett statligt driftbidrag för att täcka un-

derskott vid driften av kanalen.

Utvecklingsverksamhet

Forsknings-. utvecklings- och demonstrationsverksamhet (FUD) utgör en allt viktigare del av Vattenfallskoncernens verksamhet. Sådan verksamhet är särskilt viktig mot bakgrund av beslutet att avveckla kärnkraften. Arbetet syftar till att utveckla effektiva energitekniker för både tillförsel och användning av energi samt att prova ny teknik i demonstrationsanläggningar. Utvecklingsarbetet omfattar områden som elteknik. kärnkraftens säkerhet och tillgänglighet, hantering av kärnavfall, gasteknik, djupgasex-

ploatering, förbränningsteknik, energisystem, samt hälso- och miljöef-

fekter inom energiområdet. Miljöfrågorna har en framträdande plats i

utvecklingsarbetet. Vattenfall satsade ca 200 milj. kr. på insatser inom området forskning,

utveckling och demonstration under år 1986. Därtill kommer de forsk-

nings- och utvecklingsinsatser på kärnkraftområdet som sker inom andra organ och som bekostas med avgifter från bl.a. Vattenfall. Dessa uppgår

för Vattenfalls del till ca 70 milj. kr. Ca 300 personer inom Vattenfall är för närvarande i varierande grad engagerade i forsknings- och utvecklingspro-

jekt. Ett särskilt laboratorium finns i Alvkarleby för utvecklingsinsatser inom olika teknikområden.

Vattenfalls arbete med forskning och styrning bedrivs I samarbete med högskolor och universitet, svensk kraftindustri och övrig industri samt Vattenfalls kunder.

Tillsammans med ASEA, styrelsen för teknisk utveckling och Tekniska

Högskolan i Stockholm har Vattenfall etablerat ett Elkraftcentrum vid

högskolan. Den utvecklingsverksamhet. som bedrivs där, är inriktad på att

lösa problem och utveckla system, men stimulerar också tll ökade studier

inom krafttekniska discipliner.

Tillsammans med Sydkraft AB och Svenska Kraftverksföreningen har Vattenfall bildat Kraftföretagens Vindkraft AB för att driva utvecklingsarbete inom vindkraftområdet.

Vattenfall och övrig energiindustri planerar att bilda ett gemensamt utvecklingsbolag. Svensk Energiutveckling AB, för att i ett utökat forskningssamarbete utveckla och demonstrera nya tekniska lösningar och system, som behövs för att ersätta kärnkraften. Vattenfall har begärt regeringens medgivande att få medverka i bolaget. Ärendet bereds för närvarande inom regeringskansliet. Avsikten är att bolaget skall planera, finansiera och svara för genomförandet av utvecklingsinsatser med målsättningen att klarlägga och demonstrera möjligheterna till elersättning, elsnål teknik, miljövänlig förbränningsteknik, kombinerade anläggningar baserade på fasta bränslen och gas, ny elproduktionsteknik samt frågor rörande bränsletillförsel och bränslehantering.

Beredskapsplanering Vattenfall svarar inom ramen för förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del för den del av funktionen Energiförsörjning som avser beredskapsplanering av landets elförsörjning. Syftet med planeringen som även avser förberedelser inför försörjningskriser är att trygga samhällets behov av elektrisk energi under olika slag av kriser.

Vattenfall förbereder med sin planering Elförsörjningsnämndens och de regionala elmyndigheternas verksamhet under olika slag av kriser samt under beredskapstjänst och krig. Planeringen omfattar även åtgärder för att förbereda kraftföretagen för deras kris- och krigsuppgifter. Beredskapsarbetet omfattar samtliga kraftföretag. En del av dessa medverkar aktivt i detta arbete.

3 Upphävande av en äldre förordning

Statens vattenvallsverk: Vattenfall har i skrivelse till regeringen föreslagit

att förordningen (1915:187) angående grunder för upplåtelse av vissa kro-

nan tillhöriga vattenfall och strömfall skall upphävas. Förordningen saknar enligt Vattenfall aktualitet.

Föredragandens överväganden

I samband med den tidiga vattenkraftutbyggnaden gjordes år 1903 en utredning om dels vilka strömfall som ansågs värda att i en framtid byggas ut och dels äganderätten till dessa strömfall.

När Vattenfall inrättades är 1909 var ett av skälen till detta att det ansägs önskvärt att den staten tillhöriga fallhöjden byggdes ut i statens regi. Det konstaterades dock att staten ej skulle ha möjlighet att bygga ut all denna fallhöjd i önskvärd takt. Kungl. Maj:t utfärdade därför, med riksdagen, kungörelsen (1910:72 s. 1) angående grunder för förvaltningen av vissa kronan tillhöriga vattenfall. I kungörelsen bemyndigades Vattenfall att på vissa villkor utarrendera staten tillhöriga fallhöjder. 1903-ärs utredning konstaterade att för vissa fallhöjder var äganderätten omtvistad. Tvistemä-

len ledde till ett flertal processer. Så länge processerna pågick kunde någon

utbyggnad av de aktuella fallhöjderna inte äga rum. Eftersom de fallhöjder, där äganderätten var omtvistad, uppgick till eu betydande antal fann Kungl. Maj:t och riksdagen det angeläget att möjliggöra en utbyggnad även under den tid processerna pågick. Kungl. Maj:t utfärdade därför, med riksdagen (prop. 1915:173. JoU 57, rskr. 195). förordningen (1915:187)

angäende grunder för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och

strömfall.

Av kungörelsen framgår bl. a. att fallhöjder, för vilka äganderätten var omtvistad, under vissa villkor kunde utarrenderas av dåvarande vattenfallsstyrelsen. Av kungörelsen framgår vidare att den längsta tid för vilken

upplåtelse kunde ske var 85 är. Förordningen trädde i kraft den 1 juli 1915

och gäller beträffande sådana upplåtelser av fallhöjd. för vilka avtal har slutits under tiden ull den 1 juli 1920.

Såväl den nyss nämnda kungörelsen från år 1910 som den från är 1915 är

alltjämt i kraft.

1915-års förordning saknar numera aktualitet. Något arrendeavtal på vilket .örordningen skulle kunna tilllämpas finns inte. Jag förordar därför

att förordningen upphävs.

4 Vissa bolagsfrågor (Bastusels Kraft AB och AB

Umeforsen)

Statens vattenfallsverk

Bustusels Kraft AB

I skrivelse den 23 januari 1987 har Vattenfall redovisat ett förstag till

överföring av kraftstationerna tillhöriga Rebnis Kraft AB och AB Grytfor-

sen till Bastusels Kraft AB. Vattenfall har våren 1986 medgivits att från Boliden Metall AB förvärva

2297 av aktierna i AB Grytforsen och 2096 av aktierna i Rebnis Kraft AB

för sammanlagt 105 Mkr. Resterande del av Boliden Metall AB:s aktier i AB Grytforsen (28 4) förvärvades av Skellefteå kommun. Härigenom blev

Vattenfall och Skellefteå kommun de enda ägarna i AB Gryttorsen och Rebnis Kraft AB med samma ägarandel i båda bolagen.

Ägarförhållandet är efter nyss nämnda aktieförvärv likartat i elproduktionsbolagen Bastusels Kraft AB. AB Grytforsen och Rebnis Kraft AB i Skellefteälven, innebärande att Vattenfall äger 724 och Skellefteå kommun 287 av aktierna i vart och ett av bolagen. Ägarstrukturen skapar möjligheter att uppnå en från administrativ och driftmässig synpunkt rationell hantering av nämnda bolag och deras verksamhet.

För att tillvarata de administrativa fördelar det likartade ägarförhällan-

det medger genom att kunna rationellt samordna administration och skötsel av de olika vattenkraftstationerna samt för att kunna utjämna kraftkostnaderna mellan dessa bör de tre bolagens verksumhet sammanslås. Detta förslås ske genom försäljning till bokförda värden av kraftstationerna och samtliga övriga tillgångar i AB Grytforsen och Rebnis Kraft AB till Bastusels Kraft AB. Bastuselsbolaget övertar samtidigt i samråd med långivare samtliga skulder och andra ätaganden i de bägge bolagen. AB Grytforsen och Rebnis Kraft AB blir härvid endast vilande bolag. De angivna åtgärderna innebär att grundförutsättningarna för gällande konsortialavtal mellan parterna i de berörda bolagen ändras. Befintliga avtal inom Rebnis Kraft AB och AB Grytforsen upphör därför och avtalet beträffande Bastusels Kraft AB behöver kompletteras så att detta omfattar även de övertagna stationerna.

Under hänvisning till det anförda hemställer statens vattenfallsverk att

få tillstånd att ändra ägandet av kraftstationerna inom AB Grytforsen och

Rebnis Kraft AB i enlighet med det föregående och att få genomföra de

smärre ändringar i konsortialavtal för Bastusels Kraft AB som är påkallade

härav.

AB Umeforsen

I skrivelse den 4 december 1986 har Vattenfall redovisat en överenskommelse med Umeä kommun om avyttring av Vattenfalls aktier i AB Umeforsen till Umeå kommun.

Umeå kommun och staten genom Vattenfall äger hälften vardera av aktierna i AB Umeforsen. Nämnda bolag äger en fastighet med tillhörande rätt till ersättningskraft från Stornorrfors kraftstation i Umeälven. Umeå kommun har vidare genom långsiktiga avtal med Vattenfall rätt till kraftleveranser med avtalsvillkoren knutna till Stornorrfors elproduktion och kostnader. Slutligen har Umeå kommun rätt ull frikraft utgörande köpesumma för viss rätt till fallhöjd i Stornorrfors, som Vattenfall förvärvat

från kommunen. I syfte att förenkla administrationen och avtalskomplexet har Umeå

kommun och Vattenfall enats om att ersätta samtliga tidigare avtal med ett avtal om andelskraft enligt nu gällande vattenlag. Målet har varit at

ingendera parten skulle komma i ett sämre läge efter ändringen. Båda parter vinner på att administrationen förenklas. Umeå kommun disponerar. via AB Umeforsen och långsiktiga avtal,

över ca 25,65 av Stornorrfors produktion. Avtalet om andelskraft innebär

att kommunen får disponera 25,8572 av produktionen. Skillnaden har uppkommit efter värdering av eu stort antal ingående poster. Avtalet innebär vidare att Umeå kommun betalar 25,85 'Z av samtliga kostnader för Stornorrfors inkl. dess andel i ars- och korttidsreeleringar.

Eftersom andelskraften skall vara knuten till nyss nämnda fastighet kommer den AB Umeforsen tillhöriga fastigheten som nu har rätt till 22.52: ersättningskraft från Stornorrfors att säljas till Umeå kommun och bli härskande fastighet beträffande rätten till andelskraften. Priset motsvarar den bokförda kostnaden för ersättningskraften som AB Umeforsen betalat till Vattenfall och AB Umeforsen reglerar sina skulder. Därefter överlåter Vattenfall sina aktier 1 AB Umeforsen ull kommunen.

Med hänvisning till det nyss nämnda hemställer Vattenfall bl.a. om regeringens medgivande att få sälja statens aktier i AB Umeforsen för 19 milj.kr.

Föredragandens överväganden Bastusels Kraft AB I prop. 1985/86:125 i samband med att förvärvet av Bolidens aktier i Rebnis Kraft AB och AB Grytforsen behandlades, framhöll jag att det är värdefulllt att bkartade ägarförhållanden i elproduktionsbolagen kan uppnås i hela Skellefteälven. Den adrainistrativa förenkling som därmed uppnås kan innebära möjligheter till en sammanslagning av kraftföretagen utmed älven och därmed en effektivare skötsel och administration.

De av Vattenfall föreslagna överlåtelserna är ett led i den riktning som jag förespråkade. Eftersom förutsättningarna i ett äldre avtal. som god-

godkännande. Jag föreslår därför att regeringen föreslår riksdagen att

bemyndiga regeringen att godkänna att Vattenfall medverkar till att kraftstationerna och övriga tillgångar inom Rebnis Kraft AB och AB Grytforsen överförs till Bastusels Kraft AB. Rebnis Kraft AB och AB Grytforsen blir vilande bolag som ägs gemensamt av Vattenfall och Skellefteå kommun. Vattenfall bör även kunna medges att antingen förvärva eller avyttra aktier

i bolagen så att ägarförhållandena i de vilande bolagen blir enhetliga.

AB Umeforsen

De avtal som nu finns mellan Vattenfall och Umeå kommun rör dels AB Umeforsen., dels olika kraftleveranser och dels vissa lån. De har successivt tillkommit under de senaste 50 åren. För Vattenfall innebär alla dessa avtal ett stort administrativt problem. Uppgörelsen mellan Vattenfall och Umeå kommun är en välbehövlig sanering av dessa avtal. Det nya avtalet innebär vidare att Umeå kommun deltar i utbyggnaden av det fjärde aggregatet i Stornorrfors. På grund av storleken av likviden för de aktier som Vattenfall avser att avyttra i AB Umeforsen krävs att riksdagen godkänner avyttringen. Jag föreslär därför ait regeringen hemställer till riksdagen att

regeringen bemyndigas att godkänna dels avvttringen och dels att Vattenfall tecknar nödvändiga avtal.

5 Anslagsfrågor för budgetåret 1986/87

I statsbudgeten för budgetåret 1986/87 har under anslaget E I 1. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. under tolfte huvudtiteln anvisats ett reservationsanslag av 2 910 000000 kr. (prop. 1985/86:100 bil. 14, NU 17, rskr. 172). För innevarande budgetår var den ingående reservationen 1041 355629 kr. På tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetäret 1986/87 har under samma anslag anvisats 537 500 000 kr.

Från Vattenfall har en skrivelse inkommit med hemställan om medel på tiläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87.

Statens vattenfallsverk

Regeringen har medgivit byggandet av Sikfors kraftstation och att medel för utbyggnaden får disponeras inom Vattenfalls ram för 1986/87.

I anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 angav Vattenfall att 50

milj. kr. skulle erfordras på tilläggsbudget för budgetåret 1986/87.

Vattenfall har under år 1986 påbörjat anläggningsarbetet planenligt och funnit att anmält medelsbehov kvarstår.

Med hänvisning till detta föreslår Vattenfall att 50 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget för 1986/87 till anslaget Kraftstationer m. m. och att tidigare medgiven ram för Vattenfall för 1986/87 utökas med 50 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Riksdagen beslöt våren 1986 att Vattenfall skulle få förvärva och bygga

om Sikfors kraftstation (prop. 1985/86:125, NU 35, rskr. 334). Beslutet innebar bl. a. att riksdagen godkände vad jag i propositionen anfört beträffande finansieringen av kraftstationen. Jag föreslog bl. a. att igångsättningen av projektet skulle få ske inom ramen för de medel jag i budgetpropositionen föreslagit under det ordinarie investeringsanslaget skulle få användas även för Sikfors kraftstation. Jag anförde vidare att jag avsåg att återkomma angående den slutliga finansieringen.

Jag förordar mot bakgrund av detta att Vattenfall medges ett reservationsanslag om 50 milj. kr. för budgetåret 1986/87.

6 Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88 m. m.

Jag har i årets budgetproposition (prop. 1986/87:100 bil. 16) förordat att Vattenfall, i avvaktan på särskild proposition. anvisas oförändrade anslag. Jag anhåller att nu få ta upp mina överväganden och förslag till investeringar, anslag och borgensbemyndiganden m.m. inom Vattenfall för budget-

året 1987/88.

1985/86 Utgift 2844 747 277 Reservation 1041 355 629

1986/87 Anslag! — 2910000 000

1987/88 Förslag — 3574600000

I För budgetåret 1986/87 har vidare över tillaggsbudget I anvisats 537.5 milj. kr. Av dessa medel avses 186 milj. kr. användas under budgetåret 1987/88. Vidare föreslås att 50 milj. kr. anvisas över tilläggsbudget IL.

Statens vattenfallsverk Vattenfall strävar mot en rationell energiförsörjning med en korrekt avvägning mellan energiullförsel och energianvändning. Detta innebär att Vattenfall genom olika marknadsaktiviteter kommer att medverka till hushållning med el.

Befintlig produktionskapacitet i vatten- och kärnkraft samt fastbränsleeldade mottrycksanläggningar räcker för att täcka elefterfrågan — enligt dagens elprognoser — till inemot mitten av 1990-talet. Senast vid kärnkraf- 1ens slutliga avveckling behövs ny produktionskapacitet.

Under driftår med mycket ogynnsamma driftförhållanden, t. ex. torrår

och minskad tillgänglighet för värmekraften, behöver för närvarande större delen av tillgänglig toppkraft och energireserv utnyttjas. Med hänsyn till såväl leveranssäkerhet som produktionsekonomi är Vattenfalls kraftsystem anpassat till den elförbrukning som bl. a. beräknats av Kraftsam och statens energiverk för elförbrukningen under perioden t. o. m. budgetåret 1992/93. Några nämnvärda marginaler för att kunna tillgodose en eventu-

ellt högre elenergiförbrukning finns dock inte.

Den dominerande basproduktionen i det svenska elkraftsystemet är

vattenkraft. Ett sådant system är energidimensionerat, dvs. det är leve-

ranssäkerheten med avseende på energi som avgör systemets dimensionering. Ett system med endast värmekraftproduktion å andra sidan är alltid effektdimensionerat, dvs. det är leveranssäkerheten med avseende på effekt som avgör dimensioneringen. Det svenska kraftsystemet har kommit att närma sig ett effektdimensionerat system. Det är, enligt Vattenfall, nu nödvändigt att beakta leveranssäkerheten ur effektsynpunkt vid dimensioneringen av kraftsystemet. För Vattenfalls del föreligger dock inget omedelbart behov av effekttillskott. Problemet för hela landet måste dock beaktas och analyseras innan definitiva slutsatser kan dras att effektbalansen är tillfredsställande.

De av riksdagen ären 1984 och 1985 fattade besluten om vattenkraft

innebär riktlinjer för de närmaste 10 årens vattenkraftutbyggnad.

Vattenfall undersöker aktuella projekts ekonomiska förutsättningar i de fall Vattenfall har tillräcklig andel av fallrätten.

Eftersom Vattenfalls andel av den av riksdagen fastställda utbyggnadsplanen är liten undersöker Vattenfall om det är möjligt att utöka antalet projekt genom överenskommelser med andra fallhöjdsägare. Ett antal sådana överenskommelser har träffats och har ökat Vattenfalls andel med ca 0,3 TWh. 20

Vattenfall har förvärvat samtliga aktier I Bodums Kraft AB (numera Flarkäns Kraft AB). Detta bolag äger en majoritet av fallhöjden i Flarkån. ett biflöde till Luleälven. Vattenfall har vidare förvärvat Sikfors kraftstation i Piteälven med tillhörande fallrätter från Bålforsens Kraftaktiebolag (BAKAB) samt sistnämnda företags resterande fallhöjder i Räneälven. Under våren 1986 har en överenskommelse om samverkan med Stora

Kopparbergs Bergslags Aktiebolag (STORA) och Aktiebolaget Borlänge

Industriverk träffats för om- och tillbyggnad av kraftstationerna Mock-

fjärd, Bullerforsen och Forshuvudforsen i Dalälven. Inom ramen för detta

samarbete kan utbyggnad av ytterligare två kraftstationer bli aktuell. Avsikten med dessa överenskommelser är att medverka till att utbyggnadsvärda vattenkraftprojekt inom ramen för riksdagens utbyggnadsplan blir

genomförda och dessutom bidra till att Vattenfalls kompetens inom vattenbyggnadsområdet bibehålls. Vattenfall arbetar också med att förenkla ägarstrukturen inom vatten-

kraftsomrädet. Med BÅKAB har två överenskommelser träffats som innebär byten av krafttillgängar i Mellersta Norrland och Norrbotten. Genom tidigare nämnd överenskommelse om Sikfors upphör BÄKAB:s engage-

mang i Norrbotten. Vidare ingår i den likaså tidigare nämnda överenskom-

melsen med STORA utöver angiven utbyggnad i Dalälven även vissa kraftbyten varvid Vattenfall bl.a. övertar STORA:s krafttillgångar i Älvkarleby, Söderfors och Jössefors medan STORA övertar Vattenfalls fall-

höjdsinnehav i Trängslet. Vidare har Vattenfall tillsammans med Skellef-

wecå Kraftverk förvärvat vissa krafttillgångar från Boliden Metall AB i kraftstationerna Rebnis och Grytforsen i Skellefteälven. Dessa överenskommelser är viktiga som ett led i att minska det administrativa arbetet med vattenkraften.

Enligt gällande ordning (prop. 1983/84:160. BoU 30, rskr. 388) särredovisas endast utbyggnadsprojekt inom vattenkraftområdet om minst 8 MW för riksdagen. innan Vattenfall medges rätt att ta investeringsmedel i

anspråk.

Vattenfalls planer innehåller tre nya vattenkraftprojekt, nämligen Borensberg i Motala Ström, Klippen i Övre Umeälven samt ett sjätte aggregat i Älvkarleby i Dalälven. Dessa kommer tillsammans att producera !60 GWh per år. Kraftstationerna ingår i den av riksdagen fastställda utbygg-

nadsplanen för vattenkraft. Utöver dessa projekt upptar Vattenfalls pro-

jekteringsplan för vattenkraft ny elproduktion med endast 600 GWh. Planen omfattar perioden fram till är 1993.

Sedan är 1904 har fallhöjden mellan sjöarna i Boren och Norrbysjön i Motala Ström utnyttjats i Borensbergs kraftstation. De befintliga anlägg-

ningarna är i sådant skick att genomgripande atgärder nu behövs för att säkerställa fortsatt drift. Den nya kraftstationen planeras få en installerad

effekt om 5 MW. Jag kommer därför att senare föreslå att regeringen

medger Vattenfall att ta investeringsmedel i anspråk för detta projekt. I anslutning till regleringsdammen i Överuman i övre Umeälven föreslås

en ny kraftstation, Klippen. 1 denna tillvaratas ca 65 m fallhöjd mellan Överuman och Ahasjön vid Hemavan. Vattnet leds från intaget i Överuman genom en 8 km lång tunnel till en bergförlagd kraftstation vid

Klippens by och vidare genom en ca 3 km lång avloppstunnel och kanal åter till älven. Till skillnad från äldre förslag innebär utbyggnaden inte

någon ny stor damm i området. Förslaget medför en normalårsproduktion

på 94 GWh. Effekten blir 26 MW. Anläggningskostnaden beräknas 445 milj. kr.

Tillbyggnad i Älvkarleby kraftstation med ett sjätte aggregat innebär uppförande av en ny mindre intill den befintliga kraftstationen. Tillbyggnaden innebär att normalärsproduktionen ökar med 51 GWh och ett effekttillskott på 43 MW. Dessutom minskar produktionsbortfallet under den förestående ombyggnaden. Anläggningskostnaden för tillbyggnaden beräknas till 250 milj. kr. I Älvkarieby har genomförts rensningar i älven nedströms kraftstationen för 20 milj. kr. Rensningarna medförde ett nor-

malårstillskott om 15 GWh. Vidare pågår ombyggnad av kraftstationens

elektriska utrustning och upprustning av dammar och kraftstationsbygg-

nad. Åtgärderna medför att produktionen. ca 430 GWh/år, säkerställs för ytterligare minst 30 år. Kostnader för pågående åtgärder beräknas till 600

milj. kr.

Vattenfall har vidare i skrivelse den 30 januari 1987 anmält att behov finns att bygga en tunnel mellan Storsjön och Hissmoforsens kraftstation i Jämtland.

Storsjön i Indalsälven regleras av dammen vid Hissmofors kraftverk ca 3 km nedanför sjön. Avbördningsmöjligheterna är under vissa förhållanden inte tillfredsställande. Riksdagens plan för fortsatt vattenkraftutbyggnad innehåller ett projekt kallat Storsjötunneln vars genomförande är avsett att råda bot härför. Indalsälvens Vattenregleringsföretag har utrett och planerat genomförandet.

Genom projektet vinns bättre möjligheter att utnyttja regleringsmaga-

sinen i Håckren, Torrön och Storsjön. Vidare ges ökade möjligheter till korttidsreglering i älven nedanför Storsjön. Slutligen vinns ökad fallhöjd i Hissmofors. Tillskottet till normalårsproduktionen beräknas till 30 GWh.

andel av nyttan blir drygt 45 92. Nyttovärdet överstiger med god marginal kostnaderna för tunneln.

Vattendomstolen har i dom år 1986 förklarat att företaget är tillåtligt enligt vattenlagen.

Anläggningskostnaderna beräknas till 110 milj. kr. i 1986 år prisnivå. Kostnaderna avses bli fördelade mellan intressenterna i förhållande till

erhållen nytta. Vattenfalls andel av kostnaderna blir därmed 50 milj. kr.

Vattenfall beräknar att kostnaderna för innevarande budgetår, 7 milj. kr., ryms inom nuvarande anslagsram. För 1987/88 beräknar Vattenfall kostnaderna till 17 milj. kr.

Möjligheterna att bygga nvu kraftvärmeverk hat undersökts tillsammans

med KRAFTSAM och Värmeverksföreningen. I första hand kan utbygg-

nader komma i fråga i orter där behov av ny produktionskapacitet för värme föreligger. Utbyggnadsbeslut inom närmaste tiden försvåras av osäkerheten om bränslepriserna.

Vattenfalls målsättning är att bygga kraftvärme till år 1995 med 0,5 TWh elproduktion om utbyggnad av hetvattencentraler kan undvikas på detta

sätt och överenskommelser om samverkan med kommuner kan träffas. Om nuvarande låga oljepriser blir bestående under längre tid torde utbyggnaden senareläggas.

Vattenfall önskar samverka med berörda kommuner för att genomföra kraftvärmeverken. Detta kan ske antingen genom gemensamma bolag eller genom att Vattenfall svarar för hela utbyggnaden och levererar värme.

Inriktningen från Vattenfalls sida är att minska kostnaden för fjärrvärme-

produktionen.

Vattenfalls förslag till utbyggnadsplan för produktionsanläggningar

framgår av tabell 6.1.

Tabell 6.1 Utbyggnadsplan för produktionsanläggningar (milj. kr.) Utbyggnadsprojekt Planerad Redovisad i

idrift- proposition

tagning

budgetår

Vattenkraft Tidigare beslutade Laxede 3 Luleälven 1986/87 1982/83:100 bil. 14 Sillre, ombyggnad Indalsälven 1987/88 1984/85: 120 Vargfors 2 Skellefteälven (987788 1984/85: 120 Porsi 3 Luleälven 1987/88 1982/83: 100 bil. 14 Skärblacka Motala ström 1987/88 1984/85:120

Älvas Motala Ström 1987/88 1981/82:25

Gallejaur 2 Skellefteälven 1988/89 1984/85:120 Alvkarleby, ombyggnad Dalälven 1986-93 1984/85: 120 Sikfors Piteälven 1988/89 1985/86: 125 bil. 10 Vargön 3 m.m. Göta älv 1988/89 1985/86: 100 bil. 14 Gottne ombyggnad Moälven 1989/90 1985/86: 100 bil. 14 Nu föreslagna

Älvkarleby

kraftstation 6 Dalälven 1991/92 Klippen kraftstation Umeälven 1990791 Borensberg kraftstation Motala strom 1988/89 Storsjötunnel Indalsälven 19907/91 Projektreserv Stadsforsen 4 Indalsälven 1990-91 1982/83:25 bil.7

Värmekraft Tidigare beslutade Ringhals 2. ånggeneratorbyte 1989/90 1984/85:120 Nu föreslaget Filter för tryckavlastning

Stora delar av stamnätet börjar uppnå en älder som gör det nödvändigt

med förnyelser och ombyggnader. Omfattande arbeten pågår i stamnätet. Det största projektet är ombyggnaden av fem 220 kV-ledningar mellan

Indalsälven och Mälardalen till två 400 kKV-ledningar. Vidare förbättras

samkörningsmöjligheterna mellan de nordiska länderna vilket har produk-

tionsekonomisk betydelse. Samkörningsförbindelserna är strategiskt bety-

delsefulla komplement till produktionssystemet. |

Det ställs allt större krav på att nya och ombyggda kraftledningar ska få

derliga samråd liksom koncessionsbehandlingar av denna orsak kan vara tidskrävande, krävs en langsiktig utbyggnadsplanering om anläggningarna

ska kunna bli färdiga i tid. Med denna bakgrund och med tanke på planera-

de förändringar av lagstiftningen gällande samhällets markanvändningsplanering genomför Vattenfall tillsammans med andra större kraftföretag ett omfattande informationsarbete med i första hand länsstyrelser och kommuner som mottagare. Vid möten på varje länsstyrelse redovisas planerade utbyggnader under den närmast kommande tioårsperioden av kraftledningar och transformatorstationer I spänningsområdet 50—400 kV. På detta sätt får länsstyrelserna och kommunerna tidigt kännedom om kommande projekt och ertorderligt samräd kan påbörjas i god tid.

Under uden fram till år 1996 planerar Vattenfall att ersätta fem av dagens sex 220 kV-ledningar mellan Indalsälven och Mälardalen med två 400 KV-ledningar. Efter vissa förberedande arbeten päbörjades ombyggnaden av den första ledningen uncer våren 1986. Denna ledning — med sträckningen Midskog-Morgårdshammar-Örebro — kommer att tas i drift med 400 kV spänning år 1991. Den andra 400 kV. tedningen Kilforsen-

Stadsforsen-Västerås-Örebro, planeras komma i drift år 1996.

Även om utformningen av detta projekt i huvudsak är klarlagd återstår många frågor att besvara. Ett betydande arbete har exempelvis nedlagts på valet av ledningssträckor inom Gävleborgs län. För att bättre tillgodose länsstyrelsens och kommunernas krav på anpassning till område av riksintresse för naturvården i bl.a. Ljusnans dalgång har andra ledningssträckningar än de ursprungligen tänkta bearbetats.

När detta projekt är genomför: kommer det att finnas endast en 220 kV-ledning mellan Indalsälven och Mälardalen. Till denna ska alla befintliga transformatorstationer och kraftstationer med uppspänningen 220 kV anslutas. Vattenfall kommer att ta initiativ till en översyn av strukturer för de regionala 130 KV-nät bl. a. i Bergslagen som ska få sin matning från det framtida stamnätet i området. Tanken är att stamnätstransformeringarna skall få en utformning och lokalisering så att det totala markintrånget minimeras och den tekniska stanéarden vad gäller bl. a. driftsäkerhet förblir hög.

Huvuddelen av stamnätsutbyggnaderna i Östra Svealand för anslutning av Forsmark 3 och för förstärkning av matningen till Stor-Stockholm

färdigställdes under 1985 när den s k Mälarkorsningen togs i drift. Vissa delsträckor, nämligen 400 kV ledningarna Hamra-Grantorp och Kolbotten-

Hall, återstår emeHertid. Dessa ledningar planeras att tas i drift i slutet av

år 1987. Som en förberedelse för det planerade energikombinatet i Nynäshamn

projekterar Vattenfall en 220-kV ledning från Södertälje till Nynäshamn. Om energikombinatet genomförs kan ledningen tas i drift 1989. Vidare planeras en förstärkt matning av elförsörjningen i södra Roslagen genom en 220 -kV ledning mellan Norrtälje och Hagby.

Den framtida utformningen av stamnätet i Östra Svealand behandlas i en

regionplan som Vattenfall utarbetat tillsammans med Stockholm Energi.

Under år 1985 fattades beslut om förnyelse av Kontiskanlänken till

Danmark och om en ny likströmsförbindelse metlan Sverige och Finland.

Dessa förbindelser kommer i drift år 1988 respektive är 1989. Inom ramen

för Nordelsamarbetet pägår studier med syftet att kartlägga nyttan av ökad samkörningskapacitet mellan de nordiska länderna. Samkörningsförbindelserna har en betydande strategisk nytta bl.a. i samband med kärnkraftens avveckling.

Medelsbehov För budgetäret 1987/88 har Vattenfall beräknat behov av en investerings-

ram om 3923,8 milj. kr. Behovet har beräknats utifrån förutsättningen att

prisnivån ökar med 5 £t mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88.

Tabell 6.2 visar medelsförbrukning under de två senaste budgetåren

samt av Vattenfall beräknad förbrukning för innevarande och nästa bud-

getår. Beloppen inkluderar såväl medelsförbrukning inom ordinarie inve-

steringsram som medel anvisade med stöd av finanstfullmakten.

Tabell 6.2 Medelsförbrukningen budgetåren 1985/86—1987/88 (milj. kr.)

Verklig medels- Beräknad medelsförbrukning förbrukning 1984/85 1985/86 1986/87 1987/88

Vattenkrafianläggningar 564.0 91.2 1277,2 1 170,2 Kärnkraftanläggningar 561.7 294.7 366.4 418,5 Övriga värmekraftanläggningar 2.0 10.8 8,7 18.0 Värmeproduktionsanläggningar 36,3 27.3 43.0 45.0 Distributions-

LES 'n

kraftanläggningar

Tabell 6.3 Investeringsprogram för Vattenkraftanläggningar (milj. kr.)

1986/87 1987/88

Laxede kraftstation ÅAggregat 3 m.m. 104,6 12,5 Porsi kraftstation Aggragat 3 m. m. 86.6 117,8 Vargfors kraftstation Ageregat 2 65,0 38.7 Gallejaur kraftstation Argregat 2 66, I 920,9 Vargöns kraftstation Agegregat 3 m. m. 59,0 105.1 Sillre kraftstution Ombyggnad 27.4 24.6 Gottne kraftstation Ombyggnad - 0,2 Alvkaricby kraftstation

Kapitaltillskott till Ljusfors Kraft AB 130,9 68.1 Bullerforsens Kraft AB 206,5 Anläggningsmedel till regleringsföretag 6,0 4,7 Efterarbeten och skaderegleringar 22,2 4.6 Kompletteringar och små kraftverk 297,5 270.7 Projekteringsplan 35.4 25,4 Förvärv och finansiering av vatlenkraftstationer. fallrätter och nya vattenkraftbolag 20.0 20.0 Summa 1277,.2 1170,2

Mcdelsbehovet för 1987/88 innefattar medel till tre nya vattenkraftprojekt, vilka nyss har redogjorts för. Kapitaltillskott till Ljusfors Kraft AB

omfattar delägarlån från Vattenfall för att finansiera utbyggnader av kraftstationerna Skärblacka och Älvås i Motala ström.

För kärnkraftanläggningar beräknas ett medelsbehov om 418,5 milj. kr.

Av behovet hänför sig 152,7 milj. kr. till kompletteringar och efterarbeten i Ringhals kraftstation. För byte av ånggeneratorer i Ringhals 2 har upptagits 153.5 milj. kr. och till investeringar i ett filter som skall säkerställa att twryckavlastning av reaktorinneslutningarna kan ske utan radioaktiva ut-

släpp har upptagits 112,3 milj. kr.

För övriga värmekraftanläggningar uppgår medelsbehovet till 18,0 milj. kr. Under kompletterings arbeten, som svarar för 9,3 milj. kr.. upptas medel för ett flertal kvalitetsförbättrande åtgärder i idrifttagna anläggningar. Under projekteringsplan upptas 8.7 milj. kr. Ökningen jämfört med

tidigare år sammanhänger med en ökad satsning på kraftvärmesidan.

1 medelsbehov för värmeproduktionsanläggningar upptas behov för an-

duktionsanläggningar med 25 milj. kr. Som kapitaltillskott till värmeproduktionsbolag upptas 20 milj. kr.

Vattenfalls förslag till projekteringsplan för överförings- och distributionsanläggningar framgår av tabell 6.4

Medelsbehovet för tidigare inte redovisade överförings- och distribu-

tionsanläggningar framgår av tabell 6.5. Medelsbehov för överförings- och distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten uppgår tll 1995,5 milj. kr. Uppgången i förhål-

lande till innevarande år hänför sig i första hand till investeringar i storkraftnätet. Ökningen beror bl. a. på konvertering av vissa 220 kV-anlägg-

ningar till 400 kV samt likströmsförbindelserna till Danmark och Finland.

Tabell 6.4 Projektplan för överförings- och distributionsanläggningar (milj. kr.)

1986/87 1987/88 Driftövervaknings-

Övriga distributionsanläggningar 9,5 12,6

Summa 1808,8 1995,5

Tabell 6.5 Tidigare ej redovisade överförings- och distributionsanläggnignar (milj. kr.)

Beräknad Medelsbehov

totalkostnad 1987/88

Lindome. strömriktare och elektrodstation för Kontiskan II 249,1 145,2 Moliden, 400/130 kV transformering 78.2 9,7 Kolbotten-Nynäshamn, ny 220 kV-ledning 38.5 15.5 Vidby (Nynäshamn), 220/70 kV transformering 422 14.0 Mellansel, 130/20 kV trans-

formatorer åt SJ 15.8 15.8

Leveanemi-Kiruna, ny 130 kV-ledning 23.0 6,8

Vidby, ny 220/70 kV-station 38,0 18,4

Lahall-Ringhals, ny 130 kVförbindelse HS 1,6

496,3 227,0

Medelsbehovet för övriga ändamål beräknas till 276,6 milj. kr. I belop-

pet ingår medel för inköp och kompletteringar av fastigheter med 71,2 milj. kr., förvärv och finansiering av eldistributionsföretag med 15 milj kr. och för investeringar i kanalanläggningar med 4,4 milj. kr. Vidare har 186 milj. kr. tagits upp för slutfinansiering av förvärvet av Gränges Kraft. Dessa medel har anvisats tidigare detta budgetår (prop. 1986/87:25 bil. 9, NU 15, rskr. 99).

Bemvyndiganden

Regeringen har bemyndigats att besluta att bilda aktiebolag eller förvärva aktier i sådana bolag inom statens vattenfallsverks verksamhetsområde i enlighet med vad föredragande statsrådet anförde i prop. 1981/82:125 bil.

9 (NU 53, rskr. 405). För andra typer av bolag än eldistributionsbolag

begränsades därvid bemyndigandet intill ett sammanlagt belopp som skulle

fastställas för varje år. Detta belopp är 75 milj. kr. för budgetåret 1986/87 (prop. 1985/86:100 bil.14, NU 17, rskr. 172). Vattenfall föreslår i anslagsframställningen att beloppet skall uppgå ull 75 milj. kr. också för budgetåret 1987/88.

Borgen Riksdagen har bemyndigat regeringen att teckna borgen för lån till bolag i vilka Vattenfall förvaltar statens aktier intill ett sammanlagt belopp av 14034 milj. kr. varav högst 595 milj. kr. för lån till eldistributionsföretag (prop. 1985/86:100 bil. 14, NU 17. rskr. 172).

Av ramen har 11982 milj. kr. motiverats av behov av borgensteckning

för lån på allmänna kapitalmarknaden till Forsmarks Kraftgrupp AB. Verkets borgensteckning för detta bolag utgjorde 11017.4 milj. kr. per den 30

juni 1986. Alla blocken i Forsmark är nu färdigställda. Ytterligare lån framöver är därmed inte aktuella. Behovet av ökad borgensteckning finns

endast i samband med refinansiering, dvs. gamla utländska lån avses att ersättas med nya lån som i stort har samma amorteringstid som de gamla lånen, allt med avsikt att reducera kapitalkostnaderna. Borgen för lån i utländsk valuta har räknats efter den vid tidpunkten för borgensåtagandet

gällande säljkursen för valutan. I samband med utbyte av lån kommer ramutnyttjande att beräknas efter aktuella valutakurser som gäller för de ersatta länen. För budgetåret 1987/88 föreslår Vattenfall att ramen för borgensteckning för Forsmarks Kraftgrupp ökas till 12221 milj. kr. Detta innebär en ökning med 500 milj. Xr. minskat med de ca 261 milj. kr. som utgör borgen för återbetalade lån. således en ökning med 239 milj. kr.

Verksamheten inom verkets eldistributionsbolag skall i första hand fi-

nansieras med bolagens egna medel och — i den mån dessa medel inte räcker för erforderliga investeringsarbeten — med upplåning på allmänna

kapitalmarknaden. För bolag som bedriver verksamhet inom expansiva områden och för bolag med omfattande upprustning av distributionsan-

läggningar blir upplåning ofrånkomlig.

Flertalet av verkets akticposter i eldistributionsbolag har överförts till

Svensk Energiverksgrupp AB. numera Vattenfall Energiverksgrupp AB (VEAB). Vid upplåning på allmänna kapitalmarknaden krävs oftast borgen

av bolagets ägare som säkerhet för lånen. VEAB:s borgensram för företagens dotter- och intressebolag ingår i vattenfallsverkets borgensram

fr. o. m. budgetåret 1982/83.

Ramen för Vattenfalls borgensåtaganden gentemot eldistributionsbolag

är 595 milj. kr. Den utnyttjade delen av ramen var 361,7 milj. kr den 30 juli

1986. Tillkommande borgensätaganden under innevarande budgetår beräk-

ökning av borgensramen med 50 milj. kr.

Av den nu gällande borgensramen har 1457 milj. kr. motiverats av behov av borgensteckning för upplåning på allmänna kapitalmarknaden till andra bolag än Forsmarks Kraftgrupp AB och eldistributionsbolag. Den utnyttjade delen av ramen var 1298,7 milj. kr. den 30 juni 1986.

Vattenfall beräknar att tillkommande borgensåtaganden för andra bolag än Forsmarks Kraftgrupp AB och eldistributionsbolag kommer att uppgå

till 52.5 milj. kr. under innevarande budgetår. För budgetåret 1987/88 föreslår verket en ökning av borgensramen med 50 milj. kr.

Enligt gällande regler tprop. 1972:1 bil. IS, NU 15, rskr. 90) får återgå-

ende borgensätaganden inte utnyttjas för ny borgensteckning. Detta gäller dock inte den del av borgensramen som avser borgensåtaganden gentemot

eldistributionsbolag. Under budgetåret 1985/86 återgick borgensätaganden

om 261 milj. kr. för andra bolag än eldistributionsbolag genom slutlig

återbetalning av lån. Borgensramen för budgetåret 1987/88 bör minskas med hänsyn till deua.

Nedsättning av det förräntningspliktiga statskapitalet I skrivelse den 12 november 1986 har Vattenfall hemställt att verkets

förräntningspliktiga statskapital skall sättas ned med 265 milj. kr. Bakgrun-

den till detta är att riksdagen i samband med vissa åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten medgav att Vattenfall skulle bygga en tunnel i Vietas (prop. 1979/80:33. NU 25, rskr. 134). Riksdagen medgav vidare att viss del av investeringen inte behövde förräntas. Avgörandet om storleken på det förräntningspliktiga kapitalet sköts till efter arbetets avslutande.

Investeringsutgiften beräknades vid beslutstillfället bli 320 milj. kr. i prisnivä juni 1979, varav 165 milj. kr. ansågs kunna förräntas i kraftverksrörelsen.

Arbetet med tunneln började i februari 1981 och tunneln togs i drift i december 1985. Efterarbetena är i stort sett avslutade. Den kraftiga inflationen under byggnadstiden har enligt Vattenfall ökat kostnaden med ca

198 milj. kr. Därutöver har kostnaden ökat med ca 35 milj. kr. på grund av

ändrad arbetsvolym. Slutkostnaden för tunneln uppgår till 553 milj. kr. Trots ändringar i kostnader och produktionsvärde bedömer Vattenfall det möjligt att inom kraftverksrörelsen kunna förränta en lika stor andel av

kostnaden som vid beslutstillfället. Det förräntningspliktiga kapitalet bör säledes begränsas till 288 milj. kr.

Med hänvisning tll detta har Vattenfall hemställt att det förräntnings-

pliktiga kapitalet skall minskas med 265 milj. kr. från och med den I januari

1986 och att nedskrivning får göras av anläggningen med samma belopp.

Riksrevisionsverket (RRV) har granskat Vattenfalls beräkningar och funnit att kostnadsutfallet överensstämmer med bokföringen. RRV gör vidare bl.a. bedömningen att Vattenfall uppnätt eftersträvad sysselsättningseffekt och att projektets fördyring ligger inom rimlig felmarginal. RRV konstaterar även att den begärda nedsättningen utgör samma andel av totalkostnaden, som ursprungligen begärdes. Dock bedömer RRV att

en beräkning av det ej förräntningsphiktiga kapitalet enligt Vattenfalls nuvarande kalkylsförutsättningar ger ett ej förräntningspliktigt kapital som är högre än begärd nedsättning.

Remissyttranden

Statens energiverk och statens arbetsmarknadsnämnd har yttrat sig över

Vattenfalls anslagsframställning.

Statens energiverk ullstyrker Vattenfalls förslag i alla delar.

I fråga om vattenkraft har statens energiverk ingen invändning mot Vattenfalls förslag. Energiverket finner det dock önskvärt med en precisering av vilka projekt av det äldre beståndet som Vattenfall avser att effektivisera och förnya, så att dessa kan tillföras planen för vattenkraftsutbyggnad.

När det gäller kraftvärmeinvesteringar vill energiverket understryka att kraftföretagen behöver agera aktivt om kraftvärmen skall kunna införas på

ett effektivt sätt. Kraftföretagen har enligt verket möjlighet att samordna en utbyggnad på flera platser för att uppnå fördelar med serieeffekter för kraftvärmeutbyggnad. Kraftöverföringsprojektet Indalsälven — Mälardalen kommer enligt verket att ge betydande vinster. Projektet är av betydelse såväl för en minsk-

ning av intrånget på bebyggelse och naturmiljö som för en förstärkning av stamnätet inför den kommande avvecklingen av kärnkraften. När det

gäller det nordiska elkraftutbytet är det verkets uppfattning att det har och

sannolikt kommer att få ännu större betydelse för den svenska elförsörjningen.

Statens energiverk anser att de ätgärder som Vattenfall avser att vidta,

för att minska störningarna i eldistributionen på grund av bl.a. snö och storm. är väl ägnade att höja driftsäkerheten.

Statens arbetsmarknadsnämnd hänvisar till tidigare ärs yttranden från

nämnden över Vattenfalls anslagsframställning, i vilka nämnden bl. a. anfört att Vattenfall har och kommer att få ett betydande personalöverskott till följd av strukturella förändringar i verksamheten. Nämnden konstaterar att anslagsframställningen även detta år ger uttryck för en medveten

strävan att långsiktigt planera inför förväntade avvecklings- resp. rekryteringsbehov. Nämnden konstaterar vidare med tillfredsställelse att den geografiska, kompetensmässiga och organisatoriska obalans som, enligt

nämnden, kännetecknar Vattenfalls personalbehov. motverkas av Vatten-

falls strävan att skapa ökad balans bl a. genom en ökad och mer systemati-

serad personalrörlighet.

Föredragandens överväganden

För innevarande budgetår har 3 447,5 milj. kr. anvisats under reservationsanslaget E 11. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m., varav 537,5

milj. kr. över tilläggsbudget I. Av dessa medel skall 186 milj. kr. användas under budgetåret 1987/88 (prop. 1986/87:25 bil. 9, NU IS, rskr. 99). Vidare

har jag i det föregående föreslagit att 50 milj. kr. skall anvisas över 30

tilläggsbudget II. Anslaget är beräknat med beaktande av att en marginal bör finnas för att möjliggöra en sådan ökning av Vattenfalls investeringar under löpande budgetår som kan påkallas från kraftförsörjningssynpunkt.

För budgetåret 1987/88 förordar jag en investeringsram av 3 884,4 milj. kr. Ramen är beräknad med beaktande av sådana kostnadsförändringar som erfarenhetsmässigt kan beräknas ske vid det nya budgetårets början.

Jag har efter samråd med chefen för finansdepartementet vid mina beräk-

ningar valt att räkna upp kostnadsnivån mellan budgetäret 1986/87 och 1987/88 med en lägre förväntad kostnadsutveckling än den som Vattenfall angivit.

Inriktning av investeringarna Av tabell 6.6 framgår hur jag beräknar att Vattenfalls medelsförbrukning i huvudsak kommer att fördela sig på olika objektgrupper under budgetåret 1987/88. Jag vill framhålla att medelsförbrukningen inom ramen är av

ståndsfrågor och prisutveckling. Som jämförelse redovisas utfallet för budgetåret 1985/86 och av verket beräknad medelsförbrukning för budget-

ären 1986/87 och 1987/88.

Tabell 6.6 Beräknad medelsförbrukning (milj. kr.)

Utfall Beräknat- Verket Föredra-

utfall gånden

1985/86 1986/87 1987/88 Vattenkraftanläggningar 911,2 1277,2 1170,2 1159,3 Kärnkraftanläggningar 294,7 366,4 418,5 414,5

Övriga värmekraft-

anläggningar 10.8 8.7 18,0 14.8 Värmeproduktionsanläggningar 27,3 43,0 45,0 44,8 Distributions-

Jag vill särskilt framhålla att det förhållandet att jag har beräknat medel

för ett visst utbyggnadsprojekt eller en viss grupp av utbyggnadsprojekt inte innebär något föregripande av den prövning som skall ske enligt vattenlagen (1983:291), enligt lagen (1902:71 s.1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar eller enligt annan tillämplig lagstiftning.

För vattenkraftanläggningar beräknar jag medelsbehovet till 1159.3

milj. kr. Medlen är beräknade så att tidigare beslutade utbyggnads- och

ombyggnadsarbeten vid Laxede och Porsi i Luleälven. Gallejaur och Varg-

fors i Skellefteälven, Sillre i Indalsälven, Sikfors i Piteälven, Vargön i Göta

älv samt Älvkarleby i Dalälven skall kunna fortsätta planenligt. För dessa arbeten har jag beräknat 620,7 milj. kr. Jag har också beräknat 89.1 milj. kr. för Borensberg i Motala ström, Klippen i Umeälven och ett sjätte

aggregat i Älvkarleby i Dalälven. Jag har vidare beräknat 68,1 milj. kr. för kapitaltillskott till Ljusfors Kraft AB. 4.7 milj. kr. til anläggningsmedel och regleringsföretag. 4,6 milj. kr. för efterarbeten och skaderegleringar, 268,3 milj. kr. till kompletteringar och små kraftverk, däribland Gottne. 2542 milj. kr., för projekteringsplan, 78.6 milj. kr. samt för förvärv och nya vattenkraftbolag. Jag har utöver ett lägre prisökningsantagande även tagit hänsyn till det minskade behovet av projekteringsmedel på grund av att Råneälven i enlighet med riksdagens beslut inte får byggas ut.

Utöver nyss redovisade projekt ullkommer bygget av en tunnel mellan Storsjön och kraftstationen Hissmofors. Vattenfall beräknar att finansieringen av detta projekt under budgetåret 1986/87 kan klaras inom befintliga ramar. Jag förordar att detta förs till projektplanen för budgetåret 1986/87 och 1987/88. Den beräknade kostnaden för budgetåret 1987/88 är 17 milj. kr. Det är enligt Vattenfall osäkert om ytterligare anslagsmedel behövs för att finansiera bygget under budgetåret 1987/88. Om så är fallet avser Vattenfall att äterkomma till regeringen vid ett senare tillfälle.

För kärnkräftanläggningar har jag för nästa budgetår tagit upp 414,5 milj. kr. För färdigställandet av Ringhals kraftstation inkl. erforderliga efterarbeten och kompletteringar har jag beräknat 151,2 milj. kr. Jag har också beräknat 111.2 milj. kr. för investeringar i ett filter som skall säkerställa att tryckavlastning av reaktorinneslutningarna kan ske utan radioaktiva utsläpp. För byte av ånggeneratorer i Ringhals 2 slutligen har jag tagit upp. 152.1 milj. kr.

I fråga om medelsbehovet för övriga värmekraftunläggningar har Vattenfall anmält ett ökat medelsbehav. Ökningen beror bl. a. på att Vattenfall avser att projektera nya kolbaserade värmekraftanläggningar, för vilka milijökraven avses att ställas mycket högt.

I samband med den kommande kärnkraftsavvecklingen kan det krävas att viss ersättande kraftproduktion i form av koleldade värmekraftanlägg-

ningar kommer till stånd. Andra alternativ. såsom mer hushållning, kraft-

värme, sol och vind m. m., bör prövas i första hand. Om värmekraftproduktion skall komma till stånd måste den bygga på miljövänlig teknik. Det är då av värde att ny miljövänlig teknik kan utvecklas och demonstreras. Jag är dock för närvarande inte beredd att förorda att medel av investe-

ringsanslaget ställs till verkets förfogande för detta ändamål. Jag har beräk-

nat medelsbehovet till 14.8 milj. kr. varav 9,1 milj. kr. avser kompletteringar i befintliga anläggningar och 5,7 milj. kr. medel för projekteringsplan.

För värmeproduktionsanläggringar har jag beräknat sammanlagt 44.8

milj. kr. I detta belopp ingår 24,9 milj. kr. för anskaffning och installation

av elpannor, värmepumpar och andra värmeproduktionsanläggningar samt

19,9 milj. kr. för kapitaltillskott t:ll värmeproduktionsbolag.

Medel för överförings- och distributionsanläggningar har jag beräknat till sammanlagt 1975.1 milj. kr.

Medelsbehovet för övriga ändamål beräknar jag till 275,9 milj. kr. I detta belopp ingår 70.5 milj. kr. för inköp och komplettering av fastigheter. Behoven avser främst medel för en ny kontorsbyggnad i Umeå samt ett antal mindre projekt. Vidare har jag beräknat 15,0 milj. kr. för förvärv och finansiering av distributionsföretag samt 4,4 milj. kr. för investeringar

inom kanalrörelsen. Jag har även tagit hänsyn till de 186 milj. kr. som redan har anvisats över tilläggsbudget I detta budgetår (prop. 1986/87:25

bil. 9. NU IS, rskr. 99). Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens godkännande av den av

mig förordade inriktningen av investeringarna.

Anslagsfrågor för budgctäret 1987/858 Med hänvisning till vad jag nu har anfört förordar jag att reservations-

anslaget Starens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. för budgetåret

1986/87 tas upp tull 3 574,6 milj. kr. Beloppet har beräknats med beaktande av att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att göra det möjligt att öka Vattenfalls investeringar under löpande budgetär om detta skulle vara påkallat ur kraftförsörjningssynpunkt. Investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte bör även i fortsättningen finansieras över finansfullmakten. Med det belopp som jag har förordat kan medelsreserven. med beaktande av att ingående behällning på anslaget kan beräknas till ca 538.9 milj. kr. i början av nästa budgetår, beräknas uppgå till ca 229,1 milj. kr. Jag ansluter mig därmed i huvudsak till Vattenfalls förslag till investeringsplan.

Bemyndiganden Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta att bilda aktiebolag eller förvärva aktier i sådant bolag inom statens vattenfallsverks verksamhets-

område 1 enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört i prop. 1981/82:125 bil. 9 (NU 53, rskr. 405). För andra typer av bolag än eldistri-

butionsbolag begränsades bemyndigandet intill ett sammanlagt belopp som

skulle fastställas för varje år. Vattenfall har föreslagit att beloppet bör

uppgå till 75 milj. kr. för budgetåret 1987/88. Chefen för civildepartemen-

tet har i proposition om ledningen av den statliga förvaltningen (prop.

1986/87: 99) föreslagit att regeringen skall ges ett bemyndigande att. utan beloppsgränser, besluta i bolagsfrågor. Under förutsättning att riksdagen godkänner förslaget bortfaller behovet av ett årligt bemyndigande.

Borgen Regeringen har bemyndigande att teckna borgen för lan till bolag i vilka vattenfallsverket förvaltar statens aktier intill för närvarande sammanlagt 14034 milj. kr., varav högst 595 milj. kr. för lån till eldistributionsföretag

(prop. 1985/86:100 bil. 14, NU 17, rskr. 172).

När lån tas upp på den utländska Kapitalmarknaden gäller särskilda bestämmelser. Riksdagen har i dessa fall bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att, efter hemställan av regeringen i varje enskilt fall och

inom den av riksdagen fastställda ramen för borgensåtaganden för lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier. teckna borgen för upplåning utomlands till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar

statens aktier (prop. 1985/86:100 bil. 14 s. 143—144, NU 17. rskr. 173).

Av den totala borgensramen har 11982 milj. kr. beräknats för Forsmarks

Kraftgrupp AB:s upplåningsbehov. För budgetåret 1987/88 föreslår verket

all ramen ökas med 500 milj. kr. minskat med ca 261 milj. kr. som utgör borgen för återbetalade lån. Ramen skulle därmed komma att utgöra 12 221 milj. kr. Jag biträder detta förslag. Vattenfall föreslär att ramen för borgensåtaganden gentemot eldistributionföretag höjs med 50 milj. kr. ull 645 milj. kr. Jag biträder även detta förslag. Av den nu gällande borgensramen har 1457 milj. kr. motiverats av behov av borgensteckning för upplåning på allmänna kapitalmarknaden till andra bolag än Forsmarks Krafterupp AB och eldistributionsföretag. För budgetäret 1987/88 föreslår verket en höjning med 50 milj. kr. till 1507 milj. kr. Jag tillstyrker detta förslag. I enlighet med vad jag här har anfört förordar jag att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att teckna borgen — samt bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att i förekommande fall teckna borgen — för lån intill sammanlagt (11982 — 261 -- 500 + 645 + 1507) = 14373 milj. kr., varav högst 645 milj. kr. för lån till eldistributionsföretag. Vattenfall har vidare föreslagit att borgen för lån till Forsmarks Kraftgrupp AB skall få tecknas av Vattenfall självt eller, då det gäller upptagande av utländska lån, av fullraäktige i riksgäldskontoret, utan att ett särskilt medgivande i varje enskilt fall lämnas av regeringen.” Borgen skall givetvis rymmas inom den av riksdagen anvisade borgensramen. Skälet till Vattenfalls förslag är att Forsmark nu är färdigfinansierat.. Ny borgensteckning erfordras endast i samband med ersättande av äldre lån. Det är enligt min mening därför rimligt att Vattenfall självt får hemställa

till fullmäkvige i riksgäldskontoret att kontoret skall teckna borgen för

staten i de fall det gäller upptagande av nya lån som ersättning för äldre

utländska lån. På motsvarande sätt bör Vattenfall självt få teckna borgen, i de fall det gäller ersättande av lån med ny inhemsk upplåning. Regeringen

bör bemyndigas att medge Vattenfall dessa rättigheter. Jag anser inte att det finns skäl att begränsa detta bemyndigande enbart till de fall då det gäller refinansiering av lån till Forsmarks Kraftgrupp, utan bör gälla generellt. Borgensbemyndigande som har utnyttjats för tidigare upplåning bör fortsättningsvis även kunna utnyttjas i samband med refinansieringen.

Nedsättning av Vattenfalls förräntningspliktiga kapital I fråga om nedsättning av Vattenfalls förräntningspliktiga statskapital innebar riksdagens beslut i samband med behandling av prop. 1979/80:33 bl. a. att riksdagen godkände vac föredraganden anfört i fråga om utbyggnad av en ny tilloppstunnel vid Vietas kraftstation (NU 25. rskr. 134). Föredragande statsrådet anförde i propositionen (s. 21) bl. a. att det sedan utyggnaden har slutförts och en efterkalkyl av kostnaderna har gjorts får

fastställas hur stor andel som kan förräntas i kraftverksrörelsen. Jag förordar att Vattenfalls förräntningspliktiga statskapital sätts ned med 265 milj.

kr. 34

Personal

Vattenfall bedömer i anslagsframställningen att det totala antalet egna anställda inom verkets samtliga verksamhetsområden kommer att minska med ca 1700 personer under perioden 1985-1990. Risk för övertalighet under motsvarande period är 190 objektanställda. vilka sägs upp allt eftersom anläggningar färdigställs. Riksdagen beslöt hösten 1986 att Råneälven skulle föras in bland de vattenområden som ej får utnyttjas för kraftändamål (prop. 1985/86:3, BoU 1986/87:3, rskr. 34). För Vattenfalls del innebär detta att risken för övertalighet ökar, i förhållande till de prognoser som gavs I anslagstframställningen.

Det är, enligt min mening, av stor vikt att Vattenfall fortsätter att planera och vidta personaladministrativa åtgärder för att begränsa konsekvenserna

av den minskade byggnadsverksamheten. Det är också viktigt med en

omsorgsfull planering av byggnadsverksamheten i syfte att åstadkomma en jämnare minskning av antalet anställda och en uthållig anläggningsorgani-

sation.

Sektoransvar för elkraftteknisk forskning och utveckling Vattenfall har enligt sin instruktion till uppgift att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet för energiförsörjning och att utföra demonstrationsanläggningar. Detta innebär, i enlighet med vad jag redogjort för i det

föregående, att Vattenfall för närvarande årligen satsar ca 270 milj. kr. för

forskning- och utveckling inom energiområdet.

Vattenfall har vidare enligt sin instruktion ansvar för att verka för en rationell elenergiförsörjning i Jandet.

Vattenfall har under hela sin verksamhetstid samarbetat med svensk

industri. Detta gäller särskilt inom det elkrafttekniska området. För svensk elkraftteknisk industri har Vattenfall som en kompetent beställare av ny teknik bidragit till att svenska företag har en mycket stark internationell

ställning. För Vattenfalls del har samarbetet inneburit att effektiv teknik tidigt har kunnat införas i elförsörjningssystemet.

Vattenfall bör mot denna bakgrund enligt min mening känna ett särskilt

ansvar för forskning och utveckling inom det elkrafttekniska området.

Jag anser därför att Vattenfall bör ha ett sådant sektorsansvar för forskningen och utvecklingen inom det etkrafttekniska området som riksdagen beslutat om (prop. 1981/82:106, UbU 37. rskr. 397). Enligt riksdagsbeslutet skall sektorsorganen ha en central roll inom sitt forskningsområde. Sektororganens ansvar behandlas även i den nyligen avlämnade forskningspropositionen (prop. 1986/87:80). I denna betonas bl. a. ansvaret för en långsiktig kompetensuppbyggnad.

Vattenfalls ansvar bör, med beaktande av de riktlinjer som angivits i forskningspropositionen, innebära att initiera och vara pådrivande gent-

emot högskolor och universitet inom det elkrafttekniska området. Vatten-

fall bör också känna ett ansvar för att forskning och utveckling bedrivs även inom Övriga delar av samhället så att Sverige kan behålla sin framträ-

dande position inom det elkrafttekniska området. Detta innebär enligt min mening att även forskning och utveckling som ligger utanför Vattenfalls

affärsverksamhet skall omfattas av verkets ansvar. Ansvaret bör vidare innebära att Vattenfall gör egna insatser, bidrar till finansiering och verkar för samarbetsprojekt inom området. Det som jag nu har anfört innebär

självfallet inte att det ansvar för forskning och utveckling som idag vilar på

högskoleväsendet och industrin minskar.

Det bör ankomma Vattenfall att närmare klarlägga och fastställa omfattning och inriktning av ansvaret.

Vattenfall har i stin verksamhet i viss utsträckning redan tagit ett ansvar

för forskning och utveckling inom det elkrafttekniska området. Ett exempel på detta är det elkrafttekniska centrum som Vattenfall tillsammans med

tekniska högskolan i Stockholm, styrelsen för teknisk utveckling och

ASEA har etablerat vid högskolan. Jag föreslår att regeringen bereder riksdagen tillfälle ta del av vad jag har anfört om dessa forsknings- och utvecklingsfrågor.

7 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag har anfört under avsnittet 3 har inom miljö- och

energidepartementet upprättats eit förslag till lag om upphävande av för-

ordningen (1915:187) angående grunder för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall.

8 Lagrådets hörande

Med hänvisning till lagstiftningsåtgärdernas enkla beskaffenhet anser jag

att lagrädets yttrande över lagförslagen inte behöver inhämtas.

9 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels att anta förslaget till

1. lag om upphävande av förordningen (1915:187) angående grun-

der för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall

(avsnitt 3),

dels att

2. i enlighet med vad jag har anfört medge regeringen att godkän-

na att vattenfallsverket medverkar till att kraftstationerna och annan

egendom i Rebnis Kraft AB och AB Grytforsen överförs till Bastu-

sels Kraft AB samt avtalar om nödvändiga tillägg till nu gällande

konsortiavtal (avsnitt 4),

3. i enlighet med vad jag har anfört medge regeringen att godkän-

na att vattenfallsverket avyttrar aktier i AB Umeforsen och att

verket tecknar nödvändiga avtal (avsnitt 4),

4. till Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. på tilläggs- 36

budget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 under tolfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 50 000 000 kr. (avsnitt 5),

5. i enlighet med vad jag har föreslagit bemyndiga fullmäktige i

riksgäldskontoret att — efter hemställan av regeringen eller efter

regeringens bemyndigande statens vattenfallsverk — i varje enskilt fall och inom den av riksdagen fastställda ramen för borgensåtagan-

den för lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens

aktier, teckna borgen för upplåning utomlands till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier (avsnitt 6).

6. godkänna att regeringen eller efter regeringens bemyndigande

statens vattenfallsverk — samt godkänna att fullmäktige i riksgäldskontoret i förekommande fall — tecknar borgen för län till bolag i

vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier intill samman-

lagt 14373 000 000 kr.. varav högst 645 000 000 kr. för lån will eldistributionsföretag (avsnitt 6). 7. godkänna vad jag anfört beträffande investeringar under budgetåret 1987/88 (avsnitt 6),

8. till Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. för budgetåret 1987/88 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 3574 600 000 kr. (avsnitt 6).

9. i enlighet med vad jag har anfört godkänna att vattenfallsverkets förräntningspliktiga kapital nedsätts med 265 000000 kr. tavsnitt 6). Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del

av vad jag har anfört om

10. sektoransvar för statens vattenfallsverk för forskning och utveckling inom det elkrafttekniska området (avsnitt 6).

10 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de

åtgärder och ändamål som hun har hemställt om.

Propositionens huvudsakliga innehåll Lagförsläg sosse ereeererrr ere rer rer reser reser er rr rer str rr ren

I INIledning sossoeereerresrerserrerreere sees sr rer rss restresa

2 Statens vattenfallsverks verksamhet M.M. oossssossssssses ss 3 Upphävande av en äldre förordning =oososoossssssssssr rss r ers 4 Vissa bolagsfrägor (Bastuels Kraft AB och AB Umeforsen) 5 Anslagsfrågor för budgetåret 1986/87 = .ossossososssssr rss rensa 6 Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88 M.M. sosssossssssesosesa

7 Upprättat lägförsläåg sossosssseersersseerrer esse rese ser rss rea

8 Lagrådets HÖrande sosooooseoreeereseesrr rer r ser esse renen

9 Hemställafl ooooossessesserserrerererr ere ser srt rr rr rer rr rr ers 10 Beslut oososeseeeererereeesesrerreras rer rss rs e ss rr r er esset

Norstedts Trycker:, Stockholm 1987 38