Prop. 1986/87:87
om statens vattenfallsverk
Regeringens proposition 1986/87: 87
om statens vattenfallsverk Prop. 1986/87: 87
Regeringen föreslår riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur rcgcringsprotokollet den 5 mars 1987 för de åtgärder och det ändamål som framgår av föredragandens hemställan.
Pit regeringens vägnar
Gertrud Sigurdsen
Birgitta Dahl
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs förslag fram om inriktning och omfattning av Vatten— falls investeringar under budgetåret l987/88. Vidare läggs förslag fram bl.a. angående vissa bolagsfrågor och anslag över tilläggsbudget II till statsbudgeten budgetåret l986/87.
Propositionens lagförslag Förslag till
Lag om upphävande av förordningen (1915: 187) angående grunder för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall
Härigenom föreskrivs att förordningen (1915: 1871 angående grunder för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1987.
l-J
Miljö- och energidepartementet Prop-1986/87z87
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 1987
Närvarande: statsrådet Sigurdsen, ordförande. och statsråden Gustafsson, Leijon. Hjelm-Wallén. Peterson. S. Andet—Sson. Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson. Hellström. Wickbom. Johansson, Hulterström. Lindqvist. G. Andersson, Lönnqvist
Föredragande: statsrådet Dahl
Proposition om statens vattenfallsverk
1. Inledning
I årets budgetproposition (prop. 1986/87: 100 bil. 16) förordade jag att statens vattenfallsverk. (Vattenfall) i avvaktan på särskild proposition. skulle anvisas oförändrat anslag.
Från Vattenfall har åtta skrivelser inkommit. Vattenfall har i anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 lämnat förslag om inriktning och omfattning av verkets investeringar. om borgens- ram samt om vissa andra frågor.
1 skrivelse den 8 september 1986 har Vattenfall lämnat en redovisning av sitt projekt om rationell energianvändning, Uppdrag 2000.
I skrivelse den 12 september 1986 har Vattenfall hemställt att förord— ningen (1915: 187) angående grunder för upplåtelse av vissa kronan tillhö— riga vattenfall och strömfall skall upphöra att gälla.
1 skrivelse den 4 december 1.986 har Vattenfall hemställt att få sälja sina aktier i AB Umeforsen.
] skrivelse den 12 november 1986 har Vattenfall hemställt om nedsätt- ning av Vattenfalls förräntningspliktiga kapital.
1 skrivelse den 23 januari 1987 har Vattenfall hemställt att få ändra ägandet av kraftstationerna inom AB Grytforsen och Rebnis Kraft AB.
1 skrivelse den 26 januari 1987 har Vattenfall hemställt om medel på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 för finansiering av byggande av kraftstation i Sikfors.
1 skrivelse den 30januari 1986 har Vattenfall hemställt att få medverka i byggande av en tunnel mellan Storsjön och kraftstationen Hissmoforsen.
Vidare har från Vattenfall inkommit förslag om förändring av riksdagens och regeringens styrning av Vattenfall till målstyrning. m.m. av verket. Jag är dock inte beredd att nu ta upp frågan om målstyrning utan avser att återkomma till denna vid ett senare tillfälle.
innan jag går in på frågorna om anslag m. m. för budgetåren 1986/87 och 1987/88 avserjag att lämna en redovisning av Vattenfalls uppgifter. ekono- mi och bolag.
2. Statens vattenfallsverks verksamhet m. m.
Vattenfall inrättades år 1909 (prop. 1908: 159. SU 150. rskr. 9) för att staten skulle få en organisation nted ansvar för ett samlat utnyttjande av statens vattenkrafttillgi'tngar. Vattenfalls uppgifter var vid dess tillkomst framför allt att vidta åtgärder som var ägnade att främja tillgodogörandet av vat- tenkraften i landet. uppföra anläggningar för detta samt att förvalta Troll— hätte kanal.
Fram till början av 1980-talet omfattade Vattenfalls instruktionsenliga uppgifter endast elförsörjning. Härefter har uppgifterna utökats. Utökning— en avser dels värmeförsörjning. dels forskning. utveckling och demonstra- tion inom energiområdet dels effektiv elanvändning och dels avveckling av kärnkraften.
Vattenfalls verksamhet har därmed över ären successivt utökats till att omfatta även andra delar av energiområdet än elförsörjning. Vattenfall har blivit ett energitjänstföretag med huvudsaklig inriktning mot elförsörjning. Denna utveckling har varit nödvändig med hänsyn till såväl utvecklingen inom branschen som den kommande ersättningen av kärnkraften.
Vattenfall handhar enligt sin instruktion (1982:705. ändrad senast 1986:311) statens kraftverksrörelse och därmed sammanhängande verk- samhet. kanalrörelsen vid Trollhätte kanalverk. Vattenfall verkar vidare för en rationell elenenergiförsörjning och en effektiv användning av el- energi inom riket. uppför och driver. självt eller i samverkan med andra. anläggningar för el- och värmeförsörjning. bedriver forsknings- och ut- vecklingsverksamhet för energiförsörjning samt utför demonstrationsan- läggningar. Vattenfall har också enligt sin instruktion i uppgift att inom sitt verksamhetsområde arbeta för er. avveckling av kärnkraften till senast år 2010. Vattenfall har vidare totalförsvarsuppgifter inom funktionen energi- försörjning enligt förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del. Detta innebär att verket ombesörjer beredskapsplanering av rikets elförsörjning.
lnom Vattenfallskoncernen bedrivs ocksä verksamhet inom naturgas- området genom Swedegas AB och konsultverksamhet i utlandet genom Swed Power AB.
Vattenfall beslutar om leverans av elenergi frän verkets anläggningar och fastställer avgifter för sådan leverans. Anläggningar och byggnader som behövs för verksamheten uppförs av verket.
Vattenfall är det största företaget inom energiområdet i Sverige. Vatten- fall svarar bl. a. för ca 50 97- av elproduktionen i landet och äger och driver stamnätet för överföring av elenergi inom spänningsområdet mellan 220 kV och 400 kV. Vattenfall har vidare tillsammans med sina bolag 12% av lagspänningskonsumenterna i Sverige. Vattenfall svarar också genom sitt dotterbolag Swedegas AB för inköp och överföring av naturgas inom landet. Swedegas säljer gasen till regionala bolag för vidare. distribution.
De bokförda tillgångarna inom affärsverket uppgick den 31 december 1985 till sammanlagt ca 41 894 milj. kr.. varav 34 867 milj. kr. hänförde sig till anläggningstillgängar och 7027 milj. kr. till omsättningstillgångar. Det disponerade statskapitalet var 19634 milj. kr.
Utvecklingen av det ekonomiska utfallet av affärsverket Vattenfalls Prop. 1986/87:87 verksamhet av investeringar. antal anställda och krafttillförseln framgår av tabell 2.1.
Vattenfall tillämpar från är 1985 kalenderår som räkenskapsår.
Tabell 2.1 Affärsverket Vattenfall —— Ekonomi och Personal
198118? 198218? 1983!84* 1984 1985
EKONOMI. milj. kr. Rörelscintäkter 9227 9753 11504 12416 14049 Rörelseresultat före avskrivningar 2814 3 148 4006 4644 4943 Resultat före avsättningar och skatt 2917 2897 3577 3751 3943 Ränta pa statskapital 1 428 1 677 1 879 1 966 2099 Arets resultat 147 66 248 125 446 Förräntningspliktigt statskapital.
genomsnitt 13285 13971 14452 15123 16626 Ränta på statskapital i'f'l- av dito 10.75 12.0 13.0 13.0 12.625 Bokförda avskrivningar 1503 1 679 1811 1870 2 373 Investeringar 3554 3 105 3173 3 172 2821 Balansomslutning 33 321 35 116 38 259 39129 41894 PERSONAL” Byggande avdelningar 4 265 4 095 3 670 2 338 1 880 1)rift- och administrations-
avdelningar 6812 6926 7102 8612 8609 Utbetalda löner. milj. kr. 1 140 I 217 1295 1356 1423 KRAFTTILLFÖRSEL. TWh 53.4 55.4 65.7 67.4 72,9
* Endast kraftrörelsen. dvs. exkl. kanalrörelsen. *” Antal anställda i tjänst. medeltal under äret.
Av tabell 2.1 framgår att affärsverkets resultat varierar över ären. Detta är främst beroende av variationer i elefterfrägan —- orsakade av skillnaderi klimat och industrikonjunktur — vattentillrinningen samt i rävarupriserna på energi. dvs. främst olja och uran.
Isäväl rörelseintäkter som rörelsekostnader ingick för är 1985 arbeten åt utomstående med 1 350 milj. kr. Arbeten ät utomstående omfattar i huvud- sak Vattenfalls bygg- och driftentreprenad för dotterbolaget Forsmarks Kraftgrupp AB.
Till statsbudgeten inlevererades för är 1985 kalkylmässiga avskrivning— ar. vilka är beräknade med utgångspunkt i anläggningarnas återanskaff— ningsvärde. och ränta pä disponerat statskapital. Räntan pä disponerat statskapital motsvarade fastställt förräntningskrav. dvs. 12.625 % pä det i medeltal disponerade förräntningspliktiga statskapitalet. Enligt regering- ens bcslut har Vattenfall härutöver under är 1985 inlcvercrat 600 milj. kr. Tillsammans med räntan motsvarar detta 1697- av det disponerade statska- pitalet. Vattenfall har därutöver inlcvercrat 125 milj. kr. till statsbudgeten. motsvarande det som Vattenfall tidigare erlagt i kommunal skatt. Intäk- terna i kanalrörelscn uppgick under år 1985 till 51 milj. kr. Dessa utgjordes av kanalverkets egna intäkter med 10.5 milj. kr. och av ersättning från staten med 40.5 milj. kr.
Utgifterna för Vattenfalls investeringar finansieras fr.o.m. budgetåret 5
1987/88 frän miljö- och energidepartementets huvudtitel..1jortonde huvud- titeln. reser 'ationsanslaget C 11. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. Under innevarande budgetår finansieras investeringarna frän indu— stridepartementets huvudtitel, tolfte huvudtiteln. reservationsanslaget E 11. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. De kan ocksä finansi— eras genom medel som anvisas över finansfullmakten.
Antalet anställda inom affärsverket var 10 897 personer vid utgången av är 1985.
Vattenfall förvaltar statens aktier och andelar i ett stort antal bolag som bedriver verksamhet inom Vattenfalls verksamhetsomräde. Dessa bolag kallas något oegentligt Vattenfalls dotterbolag. De flesta av bolagen har bildats för att skapa en lämplig samarbetsform mellan Vattenfall och andra företag. kommuner m.m. inom bl.a. områdena elproduktion och eldistri- bution. Bolagen framgår av figur 2.2.
Figur 2.2 Schematisk bild av Vattenfallskoncernen ("Vattenfalls procentuella ägaran- de1111986-12-31)
S'I'A'I'ENS VATTEN FA LLSVERK
VATTEN KRA FTBOLAG KÄRNKRAFT OCH Bastusels Kraft AB (72) ANNAN VARMEKRAFT Bergeforsens Kraft AB (60) Forsmarks Kraftgrupp AB (74.5) AB Bergslagens Gemensamma Kraft- Brävallakraft AB 150) förvaltning (100) Fyriskraft AB (501
Flarkäns Kraft AB (100) VÄRMEBOLAG Forsmoforsens Kraft AB (100) Bodens Torvvärme AB (50) AB Grytforsen (72) Fagersta Energiproduktion AB (50) AB Kattstrupeforsen155) Haparanda Värmeverk AB (50) Ljusfors Kraft AB 199) Jokkmokks Värmeverk AB 150) Rebnis Kraft AB 172) Kalix Värmeverk AB (50) Söderfors Kraft AB 199) Lilla Edets Fjärrvärme AB (50) AB Umeforsen150) Pajala Värmeverk AB (50) ELDIS'I'RIBUTIONSBOLAG Ragunda Energi AB (50) Vattenfall Energigrupp AB (100) Tierps Fjärrvärme AB (40) (moderbolag för 19 hel- och delägda dot- Alvkarleby Fjärrvärme AB 149) ter» och intressebolag) Qverkalix Värmeverk AB (50) Bengtsfors Kraft & Industri AB (41) Overtorneä Värmeverk AB (50) AB Färgelanda Electricitetsverk 1100) ÖVRIGA BOLAG Kolbäcks Belvsnings AB (81) Swedegas AB (60) Rönninge Elektriska AB (50) Swedepower AB (51) Umeå Elektriska Distributions AB (100) Dala Djupgas Provbon'ningar KB 135) Kraftföretagens Vindkraft AB (50) AB Kärnkraftutbildning (50) Ryholms Torv HB (50) Svensk Karnbränslehantering AB (36)1 Svenskt Kolkonsortium AB (50)
' 58'2-7 inkl. andel ägd via Forsmarks Kraftgrupp AB
Via förvaltningsbolaget Vattenfall Energiverksgrupp AB (VEAB f.d. Svensk Energiverksgrupp AB. SEAB). förvaltas aktierna i eldistributions- dotterbolagen AB Boxholms Elverk. Domneäns Kraft AB. AB Finspångs Elverk. Gotlands Energiverk AB. Kalix Elverk AB. Motala Ströms Kraft AB. Piteortens Eldistributions AB. AB Skillingaryds Elverk. Vingåkers Elverk AB. Vikbolandets El. Kraft AB, Viskans Kraft AB. AB Värmdö
Elverk. Västerbergslagens Energi AB och AB Ange Elverk samt i de s. k. intressebolagen Bodens Energiverk AB. Luleä Energiverk AB. AB Sten- ungsunds Elverk. Roslagens Energi AB och Östhammars Energiverk AB i vilka bilag VEAB äger minoritetsandelar.
För enkelhetens skull används i det följande begreppet koncern. dä säväl affärsverket Vattenfall som de bolag sorti Vattenfall förvaltar statens aktier i avses. även om Vattenfall och dess bolag inte är en koncern i aktiebolags- lagens (1975zl385) mening. Koncernbegreppet kan ses på två sätt. En koncern föreligger i aktiebolagslagens mening. när moderbolaget har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller andelar i dotterföretaget eller har ett bestämmande inflytande över dotterföretaget och en betydan- de andel i dess resultat. Det andra koncernbegreppet innebär att dotter- och intresseföretags värden "klvvs" efter aktieinnehav och att därmed koncernredovisningen omspänner endast de andelari bolagen som moder- bolaget äger. intressekoncern. Vattenfallkoncernen är inte en koncern i aktiebolagcns mening eftersom affärsverket Vattenfall är en del av staten och därigenom inte är ett moderbolag.
I-"igur 2.3 Vattenfalls organisation fr. o. m. den 1 september 1986.
STABSEM-ETH? utvlco Konstruktion o. byggande Utveckling o Mil/ö
Sweden: AB SwedPower AB
”MG
Koncernbegreppet tillämpas redan nu i viss mån inom Vattenfall. Sålun- da upprättas koneernredovisning fr.o.m. är 1985. Vattenfalls koncernre- dovisning omfattar redovisning enligt det aktiebolagsrättsliga koncernbe- greppet. Resultaträkning och balansräkning har dock ocksä upprättats för intressekoncernen.
Regeringen har fastställt en ny organisation för Vattenfall som gäller från den I september 1986. Den nya organisationen framgär av figur 2.3. De vägledande huvudprinciperna bakom den nya organisationen har bl.a. varit. att Vattenfall skall styras som en koncern och vara organiserad i naturliga affärsområden samt att de regionala enheternas ledningsorgan skall ges ökat ansvar och ökad självständighet.
Den nya organisationen innebär att Vattenfalls verksamhet är indelad i fem affärsområden:
— Distribution och försäljning av el samt produktion. distribution och försäljning av värme — Produktion och överföring av el — Inköp. ("iverföring. distribution och marknadsföring av naturgas — Konsultverksamhet iutlandet
— Kanalverksamhet
Vattenfall har i anslagsframställningen redovisat verksamheten inom de olika affärsområdena. vilken framgår av det följande.
Diagram 2.4 Elkonsumtionens utveckling (Tolvmånadersvärden)
TWh
Avkopplingtban
__ Vottontdluortu Olplhnor
unlttnlnou - undan
Distribution ochförsäljning: m.m.
Vattenfall har i sin anslagsframställning redovisat elförbrukningens ut— veckling i Sverige ttnder den senaste 10-ärsperioden. vilket framgår av diagram 2.4.
Elförbrukningen inkl. överföringsförluster uppgick under är 1985 för hela landet till 1254 TWh exkl. leveranser till avkopplingsbara elpannor. Vid normala väderleksförhällanden och ett genomsnittligt konjunkturläge skulle 1985 års elförbrukning sannolikt ha varit 120 TWh. Motsvarande värden för är 1986 blev 126 resp. 125 TWh. Ökningstakten i elförbrukning- en har minskat nägot under det senaste året.
Vattenfall har tillsammans med de andra större kraftprodueenterna un- der är 1986 gjort en översyn av en är 1984 gjord stttdie av elförbrukningens utveckling fram till är 1995 inom ramen för kraftindustrins samarbetsorgan (KRAFTSAM). Tabell 2.5 visar inom vilken intervall elförbrukningen bedöms hamna vid olika antaganden om industriproduktion och oljeprisut- veckling. Medelalternativ ger en förbrukning är 1990 pä 130 TWh och 135 TWh är 19.95.
Tabell 2.5 Kraftsams elprognos 1986. TWh
Verklig Prognos förbrukning
1982 1985 1986 1990 1995 Industri 39.0 46.6 47.7 49— 53 52--56 Elvärme 17.9 32.5 31.0 27— 32 26—34 Hushållsel 12.5 12.5 12.0 12 12 Ovrigt 21.6 23.4 24.0 27 28 Summa 91.0 115.0 114.7 115—124 118—130 'l'otalt inkl. förluster 98.0 125,5 126.11 Temperatur- och
konjunkturkorrigerat 100 120 125 125 — 135 128— 142
1 utredningsmaterialet. som energirädet har överlämnat till regeringen i november 1986. uppskattas elförbrukningen år 1997 till 130— 145 TWh med kärnkraft i elförsörjningssystemet och till 100—120 "l'Wh utan kärnkraft. För är 2010 beräknas förbrukningen till 105— 135 TWh. 1 materialet beto- nas den stora osäkerhet om den framtida elförbrukningen som föreligger mot bakgrund av osäkerhet om t.ex. den ekonomiska tillväxten. oljepri- serna och hur konsumenterna reagerar pä ändrade energipriser.
Den helt dominerande delen av Vattenfalls elleveranser utgörs av s.k. fasta leveranser. dvs. leveranser enligt långsiktiga kontrakt. Vattenfalls fasta leveranser uppgick under är 1985 till 63.3 TWh. Vattenfalls andel av den svenska marknaden för fast kraftförsäljning inkl. överföringsförluster var drygt 5092 är 1985.
De fasta leveranserna omfattar dels engrosförsäljning. dels detaljför- säljning. Den tillfälliga krafttörsäljningen uppgick till 9.7 TWh.
Engrosförsi'tljningen sker i form av högspänd kraft till sammanlagt ca 600 industrier och äterdistributörer. Dessa leveranser sker via det regionala nätet på spänningsniväerna 20 - 130 kV. Detaljförsäljningen till de för
närvarande en 325 000 kunderna inom affärsverkets elverksrörelse uppgick år 1986 till 5.6 TWh. Inom vattenfallskoncernen finns också ca 300000 kunder hos distributionsbolag i vilka Vattenfall är delägare. Sammantaget finns således ca 129? av detaljförbrukare inom vattenfallskoncernes in- tressesfär. Vattenfalls eldistributionsbolag samordnas huvudsakligen ge- nom Vattenfall Energiverksgrupp AB. Elverksrörclsen omfattar elnät med spänningsniväerna 0.4—20 a 40 kV.
Kontakterna med kunderna och marknadsarbetet i övrigt sker framför allt inom Vattenfalls fem regioner och inom bolagen. Marknadsarbetet syftar till en riktig avvägning mellan olika energilösningar inkl. hushållning hos kunderna. Ett omfattande projekt. "Uppdrag 2000”. pågår för att undersöka möjligheterna till ökad. elhushällning och omfördelning av beho- ven mellan el och andra energislag.
För att minska distributionsnätens störningskänslighet vidtas åtgärder bl.a. för att bredda ledningsgatorna inom i första hand 40 kV-näten. Gotlands elförsörjning förstärks med ytterligare en likströmslänk från fast- landeL
För att öka driftsäkerheten pägär också en kontinuerlig teknikutveckling samt förnyelse av näten för landsbygdsdistribution. Omfattande insatser och planering sker för att begränsa avbrottstiderna vid inträffade störning- ar. Därtill görs insatser för att underlätta för avbrottskänsliga kunder att anskaffa utrustning för reservkraft.
Äldre utrustning ersätts ocksä successivt med moderna datoriserade övervakningssvstem som styrs från regionernas driftcentraler. Vattenfalls regioner Östsverige och Västsverige tog nya driftövervakningsanläggning- ar i drift under är 1985. Region Norrbottens anläggning blir klar under år 1987. De nya övervakningssystemen minskar risken för avbrott och för- kortar avbrottstiderna.
Vattenfall har egna och samägda anläggningar. varifrån värme levereras. Exempel på sådana anläggningar är fastbränsleeldade hetvattencentraler och värmepumpar. Dessa har ofta uppförts i samarbete med vederbörande kommun. Vattenfall förutser en utökad verksamhet inom detta område.
Investeringarna avseende ny- och ombyggnad av ledningar och transfor- meringsanläggningar. driftövervakningsanläggningar samt värmeanlägg- ningar uppgick år 1985 och 1986 till ca 850 milj. kr. resp. ca 972 milj. kr. För åren 1987 och 1988 beräknas de till 1 125 milj. kr. resp. 935 milj. kr.
Produktion och öven/"öring av el
Vattenfallskoncernen svarar för omkring hälften av elproduktionen i Sveri- ge. Vattenfalls elproduktion uppgiek under är 1986 till 66 TWh. varav 45 90 kom från vattenkraft och 55 % frän kärnkraft. Vattenkraftproduktionen var detta är drygt 2 TWh högre än under ett normalår. Elkraftproduktionen sker i ca 130 egna eller samägda vattenkraftstationer. sammanlagt sju kärnkraftblock i Ringhals och Forsmark. kraftvärmeverk samt vid högbe- lastning i oljekondensverk i Stenungsund och gasturbiner. Kärnkraftbloc- ken i Ringhals ägs av Vattenfall medan blocken i Forsmark ägs av Fors- marks Kraftgrupp AB. i vilket bolag Vattenfall äger 74.5 % av aktiekapita-
let. Vattenfall svarar för driften av Forsmarks kärnkraftverk pä uppdrag av bolaget.
Under medelär för vattenkraften och medeltillgänglighet för värmekraf— ten klaras elförsörjningen i huvudsak med vattenkraft. kärnkraft och fast- bränsleeldade mottrycksanläggningar. Under högbelastningstider krävs också oljebaserad toppkraftproduktion.
Kära/(rullen har byggts ut Linder en femtonärsperiod. Vattenfalls första kärnkraftreaktor. Ringhals 2. togs i drift är 1975.
Energitillgängligheten i Vattenfalls kärnkraftblock har successivt ökat och varar 1986 i genomsnitt 81 92- för de block som vari kommersiell drift hela äret. 1 och med idrifttagandet av det tredje blocket i Forsmark är 1985 har Vattenfalls samtliga kärnkraftblock färdigställts.
Vattenfalls investeringar inom kärnkraftomrädet exkl. Forsmark upp- gick är 1985 till 447 milj. kr. De avsåg framför allt byte av blockdatorer och kompletteringsarbeten i Ringhals. 1986 års investeringar uppgick till 310 milj. kr. omfattande arbeten inför bytet av änggeneratorerna i Ringhals 2. utbyggnad av avfallsstation i Ringhals samt fortsatt arbete med blockdator- byten och kompletteringsarbeten i Ringhals. Under åren 1987 och 1988 beräknas investeringarna till 397 resp. 392 milj. kr. Efter att investeringar- na i samband med bytet av ånggeneratorer i Ringhals 2 genomförts under slutet av 1980-talet minskar Vattenfalls investeringar inom kärnkraften kraftigt.
Vattenfall gör stora insatser för säkerhet och kvalitet inom kärnkraften för att tillgodose kraven på säkerhet och för att den höga tillgängligheten skall kunna vidmakthållas. Arbetet inriktas på att tillgodose kraven på minimala utsläpp även i stora. mycket osannolika. haverifall. Vidare ana- lyseras erfarenheter från driften av egna och andras kraftverk i syfte att ta tillvara erfarenheter så att säkerheten vid normaldrift kan bibehållas och förbättras. Vattenfall gör en särskild satsning på haverianalys samt de metoder. hjälpmedel. organisation m.m. som krävs för att hantera stör- ningar och förhindra att sådana leder till incidenter eller haverier.
Av tabell 2.6 framgår tillskottet i form av effekt och energi från vallen- kraj'n'crk i Sverige samt Vattenfalls andel härav sedan är 1976. Vidare framgår Vattenfalls bedömning om möjliga framtida tillskott från anlägg- ningar som finns i planen för fortsatt vattenkraftutbyggnad enligt riksda— gens beslut är 1984 och år 1985 och som inte berörs av lagen (1987: 12) om hushållning med naturresurser m.m. (prop. 1983/84'.160. BoU 30. rskr. 388. prop. 1984/85:120, NU 30. rskr. 362).
Tabell 2.6 Vattenkrafttillskott 1976—1995
Vattenfall Totalt i Sverige År Effekt (MW) Energi (GWh) Effekt (M W) Energi (GWh) 1976 90 232 220 700 1977 — — 60 165 1978 489 538 595 985 1979 352 246 385 310 1980 673 17.7 695 225 1981 33 14.3 60 245 1982 245 24 300 350 1983 57 231! 80 325 1984 150 -- 155 10 1985 204 283 255 485 1986 72 72 123 278 1987— 1995 564 780 1 (100 | 750
Driften av vattenkraftverken fungerar väl. Kostnaderna för att driva och underhålla verken är låga. En stor del av Vattenfalls vattenkraftstationer byggdes under 1950- och 1960-talen och kommer successivt att vara i behov av modernisering. Vattenfalls investeringar inom vattenkraften kommer därför att fortsätta främst för tillbyggnader och förnyelse av befintliga anläggningar. Under år 1985 uppgick investeringarna till 714 milj. kr.och under år 1986 till 890 milj. kr. Vattenfall räknar med att investering— arna inom vattenkraftomrädet kommer att uppgå till i storleksordningen 1000 milj. kr. per år under den närmaste femårsperioden. Under år 1985 togs Sädva kraftstation. ett fjärde aggregat i Stornorrfors kraftstation och tilloppstunneln i Vietas i drift samt slutfördes dämningshöjningen vid Näs kraftstation. Under år 1986 har bl.a. idrifttagning skett av ett tredje aggregat i Laxede, överledning av Kaltisjokk. dämningshöjning vid Boden och ombyggnad av Frövifors Kraftstation. Arbete pågår med ett antal projekt.
Storkrafmätet omfattade 15400 km 400 kV- och 220 kV-ledningar vid utgången av år 1985. av vilka Vattenfall äger huvudparten. De delar av nätet. som genom avtal stär öppna även för andra stora kraftproducenter. kallas stamnätet och omfattar ca 13 400 km. De stamnätsanläggningar som ägs av enskilda eller kommunala kraftföretag förhyrs av Vattenfall. På huvud("överföringssträekan består stamnätet av sju 400 kV-ledningar och sex 220 kV—ledningar. Vattenfall svarar för driftledningen av stamnätet genom det centrala kontrollrummet i Råcksta-Kraftkontroll.
Omfattande arbeten pågår i stamnätet. Det största projektet är ombygg- nad av fem 220 kV-ledningar mellan Indalsälven och Mälardalen till två 400 kV. För att förbättra driftsäkerheten förstärks vidare stamnätets relä- skyddssystem och datorkapaciteten i Kraftkontrolls informationssystem. Investeringarna i överföringssystemet uppgick år 1985 till 749 milj. kr. och är 1986 till ca 430 milj. kr. För budgetåret 1987188 beräknas investeringarna i storkraftnätet till drygt 1 miljard kronor. För de följande fyra åren beräknas den årliga investeringsnivän till ca 850 milj. kr.
Villkoren för transitering av kraft regleras i ett avtal — stamnätsavtal — mellan Vattenfall och de övriga 13 kraftföretag som överför kraft på stamnätet. ”fill avtalet har knutits allmänna bestämmelser om bl. a. organi-
sation av stamnätsverksamheten. regler för abonnemang. driftledning. kostnader och avgifter. (wcrft'u'ingsförluster. datatransmissionsnät samt störningar och skador.
Enligt avtalet skall överföringarna pä nätet ""tjäna allmänt intresse av betydelse samt inga som ett led i en planmässig kraftförsörjning i landet". Kostnaderna för stamnätet täcks av de företag som utnyttjar nätet och fördelas mellan dessa efter pä förhand anmälda övertöringsbehov. Avgif- terna anpassas sä att Vattenfall fär täckning för sitta kostnader.
Under år 1986 inmatades totalt 90 TWh till den del av storkraftnätet som omfattas av stamnätsavtalet. Vattenfalls andel var 55 TWh.
För behandling av frågor i anslutning till stamnätsavtalet finns en stam- nätsnämnd. Nämnden utgör ett forum för samråd i frägor som rör plane- ring. drift och ekonomi samt yttrar sig över de transiteringsbehov som anmäls från företagen. Nämnden har en opartisk ordförande. som utses av regeringen. Samtliga kraftföretags nät är hopkopplade via stamnätet. Härigenom kan elkraft utväxlas mellan företagen. Utbyten förekommer av dels fast kraft. dvs. försäljning enligt langsiktiga kontrakt, dels tillfällig kraft. De tillfälliga kraftutbytena, som görs när de olika kraftföretagens rörliga produktions- kostnader är olika stora. syftar till att minska de samlade elproduktions- kostnaderna i landet. Förbättrade beräkningsmetoder har gjort det möjligt att löpande förfina samkörningcn och ge incitament till kraftutbyten även vid små skillnader mellan företagens marginalkostnader. Villkoren för den s.k. samkörningcn regleras i avtal mellan de elva samkörande kraftföreta- gen. Enligt avtalet är målet med samkörningcn att åstadkomma tekniskt och ekonomiskt bästa möjliga utnyttjande av det totala kraftsystemet inom landet och samkörningsförbindelserna med grannländerna. För behandling av frågor enligt avtalet finns en samkörningsnämnd med representanter från de samkörande företagen.
Det svenska kraftnätet är hopkopplat med nätet i våra nordiska grann- länder-. Genom samkörning mellan kraftföretagen i Sverige och dessa länder utnyttjas de skilda ländernas kapacitet på det effektivaste sättet.
Naturgas
Naturgas utgör ett affärsområde inom Vattenfallkoncernen. Verksamheten bedrivs inom dotterbolaget Swedegas AB. Vattenfall förvärvade efter riks- dagsbeslut år 1983 (prop. l983/84:47. NU 10. rskr. 125) samtliga akticri detta bolag. År 1986 godkände riksdagen. att Vattenfall överlät en del av aktierna till andra företag. Vattenfall äger nu 60 % av aktierna. Resten ägs av Shell Gas B.V. i Holland (15%). Den norske Stats oljcselskap (15 %) och Dansk Olic & Naturgas A/S (10 %).
Swedegas svarar för inköp och överföring av naturgas. Gasen säljs till regionala bolag. bl.a. Sydgas AB, vilka i sin tur säljer till distributörer och slutkunder.
Naturgas introducerades i Sverige sommaren 1985 genom att det s.k. Sydgas l-projektet togs i drift. Uppbyggnaden av marknaden har därefter fortsatt. Nu uppgjorda kontrakt i Sydgasomrädet omfattar ca 280 Mm3 per
år. Efter den inledande perioden kommer ca 400 Mm3 naturgas att säljas inom detta område. Uppbyggnad av marknaden och utbyggnad av gasnät pågår längs västkusten upp till och med Göteborg. Under år 1987 påbör— jades leveranser till Halmstad och våren 1988 beräknas leverans kunna ske till Göteborgs regionen. med en sammanlagd volym på 200 Mm3 i början på 1990-talet. Samtidigt undersöks möjligheten att genomföra ytterligare ut- byggnad till Mellansverige.
Ovriga (d'/ärmmräden
Till Vattenfallskoncernens affärsområden hör även konsultverksamhet i utlandet och kanalrörelse.
Konsultverksam/tct [ utlandet bedrivs genom dotterbolaget SwedPower AB. i vilket Vattenfall äger 51 '.?2- av aktierna. Övriga aktieägare är Sydkraft AB. Oskarshamns Kraftgrupp AB. lngenjörslirman Bergman & Co AB och VBB AB. Bolaget bildades efter riksdagens beslut är 1977 (prop. 1976/77:125 bil. 12. NU 40. rskr. 345) med uppgift att tillhandahålla tjäns— ter ät utländska kraftföretag.
För bolagets uppdragsverksamhet används i första hand aktieägarnas egna personella och materiella resurser. Bolaget har uppdrag i ett 25-tal länder inom områdena elöverföring, fossilkraft. vattenkraft, kärnkraftens avfallsfrågor och utbildning.
Kanalt'crksamlteth drivs genom Trollhätte kanalverk. som är en del av affärsverket Vattenfall. Verksamheten omfattar hela kanalverksamheten mellan Göteborg och Vänern samt Säffle kanal. Under år 1985 fraktades 3.6 milj. ton gods på kanalen. Antalet fritidsbåtar uppgick till ca 7 000 per år. Verksamheten erhåller årligen ett statligt driftbidrag för att täcka un- derskott vid driften av kanalen.
U!i'ecklingst'erksam/tel
Forsknings-. utvecklings- och demonstrationsverksamhet (FU D) utgör en allt viktigare del av Vattenfallskoncernens verksamhet. Sådan verksamhet är särskilt viktig mot bakgrund av beslutet att avveckla kärnkraften. Arbe- tet syftar till att tltveckla effektiva energitekniker för både tillförsel och användning av energi samt att prova ny teknik i demonstrationsanläggning— ar. Utvecklingsarbctet omfattar områden som elteknik. kärnkraftens sä- kerhet och tillgänglighet. hantering av kärnavfall. gasteknik. djupgasex- ploatering. förbränningsteknik. energisystem. samt hälso- och miljöef- fekter inom energiområdet. Miljöfrågorna har en framträdande plats i utvecklingsarbetct.
Vattenfall satsade ca 200 milj. kr. på insatser inom området forskning. utveckling och demonstration under år 1986. Därtill kommer de forsk- nings- och utvecklingsinsatser på kärnkraftomrädet som sker inom andra organ och som bekostas med avgifter från bl. a. Vattenfall. Dessa uppgår för Vattenfalls del till ca 71) milj. kr. Ca 300 personer inom Vattenfall är för närvarande i varierande grad engagerade i forsknings- och utvecklingspro-
jekt. Ett särskilt laboratorium finns i Älvkarleby för utvecklingsinsatser inorn olika teknikomräden.
Vattenfalls arbete med forskning och styrning bedrivs i samarbete med högskolor och universitet. svensk kraftindustri och övrig industri samt Vattenfalls kttndcr.
Tillsammans med ASEA. styrelsen för teknisk utveckling och Tekniska Högskolan i Stockholm har Vattenfall etablerat ett Elkraftccntrum vid högskolan. Den utvecklingsverksamhet. som bedrivs där. är inriktad påatt lösa problem och utveckla system. men stimulerar också till ökade studier inom krafttekniska discipliner.
Tillsammans med Sydkraft AB och Svenska Kraftverksföreningen har Vattenfall bildat Kraftföretagens Vindkraft AB för att driva utvecklingsar- bete inom vindkraftotnrådet.
Vattenfall och övrig encrgiindustri planerar att bilda ett gemensamt utvecklingsbolag. Svensk Energiutveckling AB, för att i ett utökat forsk- ningssamarbete utveckla och demonstrera nya tekniska lösningar och sy- stem, som behövs för att ersätta kärnkraften. Vattenfall har begärt rege- ringens medgivande att få medverka i bolaget. Ärendet bereds för närva- rande inom regeringskansliet. Avsikten är att bolaget skall planera. finansi- era och svara för genomförandet av utvecklingsinsatser med målsättningen att klarlägga och demonstrera möjligheterna till elersättning, elsnål teknik. miljövänlig förbränningsteknik. kombinerade anläggningar baserade på fasta bränslen och gas. ny elproduktionsteknik samt frågor rörande bräns- letillförsel och bränslehantering.
Beredskapspluneriug
Vattenfall svarar inom ramen för förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del för den del av funktionen Ener- giförsörjning som avser beredskapsplanering av landets elförsörjning. Syf- tet mcd planeringen som även avser förberedelser inför försörjningskriser är att trygga samhällets behov av elektrisk energi under olika slag av kriser.
Vattenfall förbereder med sin planering Elförsörjningsnänmdens och de regionala elmyndigheternas verksamhet under olika slag av kriser samt under beredskapstjänst och krig. Planeringen omfattar även åtgärder för att förbereda kraftföretagen för deras kris- och krigsuppgifter. Beredskaps- arbetet omfattar samtliga kraftföretag. En del av dessa medverkar aktivt i detta arbete.
3. Upphävande av en äldre förordning
Statens vattenvallsverk: Vattenfall hari skrivelse till regeringen föreslagit att förordningen (1915: 187) angående grunder för upplåtelse av vissa kro- nan tillhöriga vattenfall och strömfall skall upphävas. Förordningen saknar enligt Vattenfall aktualitet.
Föredragandens överväganden
I samband med den tidiga vattenkrafttttbyggnaden gjordes är 1903 en utredning om dels vilka strömfall som ansågs värda att i en framtid byggas ut och dels äganderätten till dessa strömfall.
När Vattenfall inrättades är 1909 var ett av skälen till detta att det ansågs önskvärt att den staten tillhöriga fallhöjden byggdes ut i statens regi. Det konstaterades dock att staten ej skulle ha möjlighet att bygga ut all denna fallhöjd i önskvärd takt. Kungl. Maj:t utfärdade därför. med riksdagen. kungörelsen (l910:72 s. ]) angäende grunder för förvaltningen av vissa kronan tillhöriga vattenfall. ] kungörelsen bemyndigades Vattenfall att på vissa villkor utarrendera staten tillhöriga fallhöjder. l903—ärs tttredning konstaterade att för vissa fallhöjder var äganderätten omtvistad. Tvistemä- len ledde till ett flertal processer. Sa länge processerna pägick kunde någon utbyggnad av de aktuella fallhöjderna inte äga rum. Eftersom de fallhöjder. där äganderätten var omtvistad. uppgick till ett betydande antal fann Kungl. Maj:t och riksdagen det angeläget att möjliggöra en utbyggnad även ttnder den tid processerna pägick. Kungl. Maj:t utfärdade därför. med riksdagen (prop. 19151173. JoU 457. rskr. 1951. förordningen (1915:187) angående grunder för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall.
Av kungörelsen framgår bl. a. att fallhöjder. för vilka äganderätten var omtvistad. under vissa villkor kunde utarrenderas av dåvarande vatten- fallsstyrelsen. Av kungörelsen framgår vidare att den längsta tid för vilken upplåtelse kunde ske var 85 är. Förordningen trädde i kraft den ljttli 1915 och gäller beträffande sådana upplåtelser av fallhöjd. för vilka avtal har slutits under tiden till den ljuli 19120.
Säväl den nyss nämnda kungörelsen från år 1910 som den från är 1915 är alltjämt i kraft.
l9lS—års förordning saknar numera aktualitet. Något arrendeavtal på vilket .örordningen skulle kunna tilllämpas finns inte. Jag förordar därför att förordningen upphävs.
Hänvisningar till S3
- Prop. 1986/87:87: Avsnitt 9
4. Vissa bolagsfrågor ('Bastusels Kraft AB och AB Umeforsen)
Statens vattenfallsverk
Bus'lusels Kraft AB
1 skrivelse den 23 januari 1987 har Vattenfall redovisat ett förslag till överföring av kraftstationerna tillhöriga Rebnis Kraft AB och AB Gryt/'br- scn till Bastusels Kraft AB.
Vattenfall har våren 1986 medgivits att från Boliden Metall AB förvärva 22 €? av aktierna i AB Grytforsen och 20 % av aktierna i Rebnis Kraft AB för sammanlagt 105 Mkr. Resterande del av Boliden Metall AB:s aktier i AB Grytforsen (28 ':'?) förvärvades av Skellefteå kommun. Härigenom blev
Vattenfall och Skellefteå kommun de enda ägarna i AB Grytforsen och Rebnis Kraft AB med samma ägarandel i båda bolagen.
Ägarförltällandet är efter nyss nämnda aktieförvärv likartat i elproduk- tionsbolagen Bastuscls Kraft AB. AB Grytforsen och Rebnis Kraft AB i Skellefteälven. innebärande att Vattenfall äger 72 C'E och Skellefteä kom- mun 28':? av aktierna i vart och ett av bolagen. Ägarstrukturen skapar möjligheter att uppnå en frän administrativ och driftmässig synpunkt ratio- nell hantering av nämnda bolag och deras verksamhet.
För att tillvarata de administrativa fördelar det likartade ägarförhållan- det medger genom att kttnna rationellt samordna administration och sköt- sel av de olika vattcnkraftstationerna samt för att kttnna utjämna kraftkost- naderna mellan dessa bör de tre bolagens verksamhet sammanslås. Detta försläs ske genom försäljning till bokförda värden av kraftstationerna och samtliga övriga tillgångar i AB Grytforsen och Rebnis Kraft AB till Bastu- sels Kraft AB. Bastuselsbolaget övertar samtidigt i samråd med långivare samtliga skulder och andra ätaganden i de bägge bolagen. AB Grytforsen och Rebnis Kraft AB blir härvid endast vilande bolag. De angivna åtgär- derna innebär att grundförutsättningarna för gällande konsortialavtal mel- lan parterna i de berörda bolagen ändras. Befintliga avtal inom Rebnis Kraft AB och AB Grytforsen upphör därför och avtalet beträffande Bastu- sels Kraft AB behöver kompletteras sa att detta omfattar även de över- tagna stationerna.
Under hänvisning till det anförda hemställer statens vattenfallsverk att få tillstånd att ändra ägandet av kraftstationerna inom AB Grytforsen och Rebnis Kraft AB i enlighet med det föregående och att fä genomföra de smärre ändringar i konsortialavtal för Bastusels Kraft AB som är påkallade härav.
AB [fine/lusen
[ skrivelse den 4 december 1986 har Vattenfall redovisat en överenskom- melse med Umeå kommun om avyttring av Vattenfalls aktier i AB Ume- forsen till Umeå kommun.
Umcä kommttn och staten genom Vattenfall äger hälften vardera av aktierna i AB Umeforsen. Nämnda bolag äger en fastighet med tillhörande rätt till ersättningskraft från Stornorrfors kraftstation i Umeälven. Umeå kommun har vidare genom långsiktiga avtal med Vattenfall rätt till kraftle— veranser med avtalsvillkoren knutna till Stornorrfors elproduktion och kostnader. Slutligen har Umeå kommun rätt till l'rikraft utgörande köpe- summa för viss rätt till fallhöjd i Stornorrfors. som Vattenfall förvärvat från kommunen.
I syfte att förenkla administrationen och avtalskomplexet har Umeå kommun och Vattenfall enats om att ersätta samtliga tidigare avtal med ett avtal om andelskraft enligt nu gällande vattenlag. Målet har varit att ingendera parten skttlle komma i ett sämre läge efter ändringen. Bäda parter vinner på att administrationen förenklas.
Umeå kommun disponerar. via AB Umeforsen och långsiktiga avtal. över ca 25,6 9?- av Stornorrfors produktion. Avtalet om andelskraft innebär
att kommunen fär disponera 25,85? av produktionen. Skillnaden har uppkommit efter värdering av ett stort antal ingående poster. Avtalet innebär vidare att Umeå kommun betalar 25.859"? av samtliga kostnader för Stornorrl'ors inkl. dess andel i ;irs- och korttidsreglcringar.
Eftersom andelskraften skall vara knuten till nyss nämnda fastighet kommer den AB Umeforscn tillhöriga fastigheten som nu har rätt till 22 92- i ersättningskraft frän Stornorrfors. att säljas till Umeå kommun och bli härskande fastighet beträffande rätten till andelskraften. Priset motsvarar den bokförda kostnaden för ersättningskraften som AB Umeforscn betalat till Vattenfall och AB Umeforsen reglerar sina skulder. Därefter överlåter Vattenfall sina aktieri AB Umeforsen till kommttnen.
Med hänvisning till det nyss nämnda hemställer Vattenfall bl.a. om regeringens medgivande att fa sälja statens aktier i AB Umeforsen för 19 milj.kr.
Föredragandens överväganden B(Lvtus't'ls Kraft AB
1 prop. 1985/86: 125 i samband med att förvärvet av Bolidens aktier i Rebnis Kraft AB och AB Grytforsen behandlades. framhöll jag att det är värdefttlllt att likartade ägarft'irhållanden i elprodttktionsbolagen kan upp- nås i hela Skellefteälven. Den administrativa förenkling som därmed upp- nås kan innebära möjligheter till en sammanslagning av kraftföretagcn utmed älven och därmed en effektivare skötsel och administration.
De av Vattenfall föreslagna överlätelserna är ett led i den riktning som jag förespråkade. Eftersom förutsättningarna i ett äldre avtal. som god- känts av riksdagen förändras. krävs att avyttringen underställs riksdagens godkännande. Jag föreslår därför att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att godkänna att Vattenfall medverkar till att kraft- stationerna och övriga tillgångar inom Rebnis Kraft AB och AB Grytforsen överförs till Bastusels Kraft AB. Rebnis Kraft AB och AB Grytforsen blir vilande bolag som ägs gemensamt av Vattenfall och Skellefteå kommun. Vattenfall bör även kunna medges att antingen förvärva eller avyttra aktier i bolagen så att ägarförhållandena i de vilande bolagen blir enhetliga.
AB Ume/omen
De avtal som nu finns mellan Vattenfall och Umeå kommun rör dels AB Umeforsen. dals" olika kraftleveranser och dels vissa län. De har sttccessivt tillkommit ttnder de senaste 50 åren. För Vattenfall innebär alla dessa avtal ett stort administrativt problem. Uppgörelsen mellan Vattenfall och Umeå kommun är en välbehövlig sanering av dessa avtal. Det nya avtalet innebär vidare att Umeå kommun deltar i utbyggnaden av det fjärde aggregatet i Stornorrfors. På grttnd av storleken av likviden för de aktier som Vatten- fall avser att avyttra i AB Umeforsen krävs att riksdagen godkänner avyttringen. Jag föreslår därför att regeringen hemställer till riksdagen att
regeringen bemyndigas att godkänna dels a'vyttringen och dels att Vatten- fall tecknar nödvändiga avtal.
Hänvisningar till S4
- Prop. 1986/87:87: Avsnitt 9
5. Anslagsfrågor för budgetåret 1986/87
] statsbudgeten för budgetåret 1986i'87 har under anslaget E I]. Statens vattwifki/lsi-erk: Kl'qfismziom'r m.m. under tolfte huvudtiteln anvisats ett reservationsanslag av 2 910 000000 kr. (prop. 1985/86:100 bil. 14. NU 17. rskr. 172). För innevarande budgetår var den ingående reservationen 1041355 629 kr. Pä tilläggsbudget ] till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 har under samma anslag anvisats 537 500000 kr.
Från Vattenfall har en skrivelse inkommit med hemställan om medel på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetäret 1986/87.
Statens vattenfallsverk
Regeringen har medgivit byggandet av Sikfors kraftstation och att medel för utbyggnaden fär disponeras inom Vattenfalls ram för 1986/87.
[ anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 angav Vattenfall att 50 milj. kr. skulle erfordras pä tilläggsbudget för budgetåret 1986/87.
Vattenfall har under år 1986 påbörjat anläggningsarbetet planenligt och funnit att anmält medelsbehov kvarstår.
Med hänvisning till detta föreslär Vattenfall att 50 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget för 1986/87 till anslaget Kraftstationer m.m. och att tidigare medgiven ram för Vattenfall för (986187 utökas med 50 milj. kr.
Föredragandens överväganden
Riksdagen beslöt våren 1986 att Vattenfall skulle få förvärva och bygga om Sikfors kraftstation (prop. 1985/86:125. NU 35. rskr. 334). Beslutet innebar bl.a. att riksdagen godkände vad jag i propositionen anfört beträf- fande finansieringen av kraftstatit'men. Jag föreslog bl. a. att igångsättning- en av projektet skulle få ske inom ramen för de medel jag i budgetproposi- tionen föreslagit under det ordinarie investeringsanslaget skulle få använ- das även för Sikfors kraftstation. Jag anförde vidare att jag avsåg att återkomma angående den slutliga finansieringen.
Jag förordar mot bakgrund av detta att Vattenfall medges ett reserva- tionsanslag om 50 milj. kr. för budgetåret 1986/87.
Hänvisningar till S5
- Prop. 1986/87:87: Avsnitt 9
6. Anslagsfrågor för budgetåret 1987/88 m.m.
Jag har i årets budgetproposition (prop. 1986/87: 100 bil. 16) förordat att Vattenfall. i avvaktan på särskild proposition. anvisas oförändrade anslag. Jag anhåller att nu få ta upp mina överväganden och förslag till investering- ar. anslag och borgensbemyndiganden m. m. inom Vattenfall för budget- året 1987/88.
C ll. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.
l985/86 Utgift 2 844 747 277 Reservation [04] 355 629 1986/87 Anslag' 2 9 l a om) 000 l987/8X Förslag 3 574 ötttjltlöt)
' För budgetåret 1986/87 har vidare över tilläggsbudget l anvisats 537.5 milj. kr. Av dessa medel avses IBG milj. kr. användas under budgetåret l987/88. Vidare föreslås att 50 milj. kr. anvisas över tilläggsbudget ll.
Statens vattenfallsverk
Vattenfall strävar mot en rationell encrgiförsörjning med en korrekt avväg- ning mellan energitillförsel och energianvändning. Detta innebär att Vat- tenfall genom olika marknadsaktiviteter kommer att medverka till hushåll- ning med el.
Befintlig produktionskapacitct i vatten- och kärnkraft samt fastbräns- lecldadc mottrycksanläggningar räcker för att täcka eleftetfrägan — enligt dagens elprognoser — till inemot mitten av 1990-talet. Senast vid kärnkraf- tens slutliga avveckling behövs ny produktionskapacitet.
Under driftår med mycket ogynnsamma driftförhållanden. t. ex. torrär och minskad tillgänglighet för värmekraften. behöver för närvarande stör- re delen av tillgänglig toppkraft och energireserv utnyttjas. Med hänsyn till såväl leveranssäkerhet som produktionsekonomi är Vattenfalls kraftsy- stem anpassat till den elförbrukning som bl.a. beräknats av Kraftsam och statens energiverk för elförbrukningen under perioden t.o.m. budgetåret 1992/93. Några nämnvärda marginaler för att kunna tillgodose en eventu- ellt högre elcnergiförbrukning finns dock inte.
Den dominerande basproduktionen i det svenska elkraftsystcmet är vattenkraft. Ett sådant system är energidimensionerat. dvs. det är leve- ranssäkerheten med avseende på energi som avgör systemets dimensione- ring. Ett system med endast värmekraftproduktion å andra sidan är alltid effektdimcnsionerat. dvs. det är leveranssäkerheten med avseende på effekt som avgör dimensioneringen. Det svenska kraftsystcmet har kom- mit att närma sig ett effektdimensionerat system. Det är. enligt Vattenfall. nu nödvändigt att beakta leveranssäkerheten ur effektsynpunkt vid dimen- sioneringen av kraftsystemct. För Vattenfalls del föreligger dock inget omedelbart behov av effekttillskott. Problemet för hela landet måste dock beaktas och analyseras innan definitiva slutsatser kan dras att effektbalan- sen är tillfredsställande.
De av riksdagen ären 1984 och 1985 fattade besluten om vattenkraft innebär riktlinjer för de närmaste 10 årens vattenkraftutbyggnad. Vattenfall undersöker aktuella projekts ekonomiska förutsättningar i de fall Vattenfall har tillräcklig andel av fallrätten.
Eftersom Vattenfalls andel av den av riksdagen fastställda utbyggnads- planen är liten undersöker Vattenfall om det är möjligt att utöka antalet projekt genom överenskommelser med andra fallhöjdsägare. Ett antal sådana överenskommelser har träffats och har ökat Vattenfalls andel med ca 0.3 TWh.
Vattenfall har förvärvat samtliga aktier i Bodums Kraft AB (numera Flarkäns Kraft AB). Detta bolag äger en majoritet av fallhöjden i Flarkån. ett biflöde till Luleälven. Vattenfall har vidare fi.")rvärvat Sikfors kraftsta- tion i Pitcälvcn med tillhörande fallrätter från Bälforsens Kraftaktiebolag (BÄKAB) samt sistnämnda företags resterande fallhöjder i Räneälven. Under våren l986 har en överenskommelse om samverkan med Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag (STORA) och Aktiebolaget Borlänge lndustrivcrk träffats för om- och tillbyggnad av kraftstationerna Mock— ljärd. Bullerforsen och Forshuvudforsen i Dalälven. Inom ramen för detta samarbete kan utbyggnad av ytterligare två kraftstationcr bli aktuell. Av- sikten med dessa överenskommelser är att medverka till att utbyggnads- varda vattenkraftproickt inom ramen för riksdagens utbyggnadsplan blir genomförda och dessutom bidra till att Vattenfalls kompetens inom vatten- byggnadsomrädet bibehålls.
Vattenfall arbetar också med att förenkla ägarstrukturen inom vatten- kraftsomradet. Med BÅKAB har två överenskommelser träffats som inne— bär byten av krafttillgängar i Mellersta Norrland och Norrbotten. Genom tidigare nämnd överenskommelse om Sikfors upphör BÄKAB:s engage- mang i Norrbotten. Vidare ingår i den likaså tidigare nämnda överenskom- melsen med STORA utöver angiven utbyggnad i Dalälven även vissa kraftbyten varvid Vattenfall bl. a. övertar STORA:s krafttillgångar i _Älv- karleby, Söderfors och Jössefors medan STORA övertar Vattenfalls fall- höjdsinnehav i Trängslet. Vidare har Vattenfall tillsammans med Skellef- tcä Kraftverk förvärvat vissa krafttillgångar från Boliden Metall AB i kraftstationerna Rebnis och Grytforsen i Skellefteälven. Dessa överens- kommelser är viktiga som ett led i att minska det administrativa arbetet med vattenkraften.
Enligt gällande ordning (prop. l983/84zl60. BoU 30. rskr. 388) särre- dovisas endast utbyggnadsprojckt inom vattenkraftområdet om minst 8 MW för riksdagen. innan Vattenfall medges rätt att ta investeringsmedel i anspråk.
Vattenfalls planer innehåller tre nya vattenkraftprojekt. nämligen Bo- rensberg i Motala Ström. Klippan i Övre Umeälw'n samt ett sjätte aggregat i Älvkarleby i [hi/älven. Dessa kommer tillsammans att producera [60 GWh per år. Kraftstationerna ingår i den av riksdagen fastställda utbygg- nadsplanen för vattenkraft. Utöver dessa projekt upptar Vattenfalls pro- jekteringsplan för vattenkraft ny elproduktion med endast 600 GWh. Planen omfattar perioden fram till år 1993.
Sedan är 1904 har fallhöjden mellan sjöarna i Boren och Norrbysjön i Motala Ström utnyttjats i Borensbergs kraftstation. De befintliga anlägg- ningarna är i sådant skick att genomgripande åtgärder nu behövs för att säkerställa fortsatt drift. Den nya kraftstationen planeras få en installerad effekt om 5 MW. Jag kommer därför att senare föreslå att regeringen medger Vattenfall att ta investeringsmedel i anspråk för detta projekt.
I anslutning till regleringsdammen i Överuman i övre Umeälven föreslås en ny kraftstation. Klippen. ] denna tillvaratas ca 65 m fallhöjd mellan Överuman och Ahasjön vid Hemavan. Vattnet leds frän intaget i Över— uman genom en 8 km lång tunnel till en bergförlagd kraftstation vid
Klippens by och vidare genom en ca 3 km lång avloppstunnel och kanal åter till älven. Till skillnad från äldre förslag innebär utbyggnaden inte någon ny stor damm i området. Förslaget medför en normalårsproduktion på 94 GWh. Effekten blir 26 MW. Anläggningskostnaden beräknas 445 milj. kr.
Tillbyggnad i Älvkarleby kraftstation med ett sjätte aggregat innebär uppförande av en ny mindre intill den befintliga kraftstationen. Tillbyggna- den innebär att normalårsproduktionen ökar med 51 GWh och ett effekt- tillskott på 43 MW. Dessutom minskar produktionsbortfallet under den förestående ombyggnaden. Anläggningskostnadcn för tillbyggnaden be- räknas till 250 milj. kr. I Älvkarleby har genomförts rensningar i älven nedströms kraftstationen för 20 milj. kr. Rensningarna medförde ett nor- malårstillskott om 15 GWh. Vidare pågår ombyggnad av kraftstationens elektriska utrustning och upprustning av dammar och kraftstationsbygg- nad. Åtgärderna medför att produktionen. ca 430 GWh/år. säkerställs för ytterligare minst 30 år. Kostnader-. för pågående åtgärder beräknas till 600 milj. kr.
Vattenfall har vidare i skrivelse den 30 januari 1987 anmält att behov finns att bygga en tunnel mellan Storsjön och Hissmoforsens kraftstation i Jämtland.
Storsjön i Indalsälven regleras av dammen vid Hissmofors kraftverk ca 3 km nedanför sjön. Avbördningsmöjligheterna är under vissa förhållanden inte tillfredsställande. Riksdagens. plan för fortsatt vattenkraftutbyggnad innehåller ett projekt kallat Storsjötunneln vars genomförande är avsett att råda bot härför. Indalsälvens Vattenregleringsföretag har utrett och plane- rat genomförandet.
Genom projektet vinns bättre möjligheter att utnyttja regleringsmaga- sinen i Håckren. Torrön och Storsjön. Vidare ges ökade möjligheter till korttidsreglcring i älven nedanför Storsjön. Slutligen vinns ökad fallhöjd i Hissmofors. Tillskottet till normalårsproduktionen beräknas till 30 GWh. Dessutom förädlas ca 80 GWh till produktion under höglasttid. Vattenfalls andel av nyttan blir drygt 45 %. Nyttovärdet överstiger med god marginal kostnaderna för tunneln.
Vattendomstolen har i dom är 1986 förklarat att företaget är tillätligt enligt vattenlagen.
Anläggningskostnaderna beräknas till 110 milj. kr. i 1986 år prisnivå. Kostnaderna avses bli fördelade mellan intressenterna i förhållande till erhållen nytta. Vattenfalls andel av kostnaderna blir därmed 50 milj. kr.
Vattenfall beräknar att kostnaderna för innevarande budgetår. 7 milj. kr.. ryms inom nuvarande anslagsram. För 1987/88 beräknar Vattenfall kostnaderna till 17 milj. kr.
Möjligheterna att bygga nya kraftvärmeverk har undersökts tillsammans med KRAFTSAM och Värmeverksföreningen. I första hand kan utbygg- nader komma i fråga i orter där behov av ny produktionskapacitct för värme föreligger. Utbyggnadsbeslut inom närmaste tiden försvåras av osäkerheten om bränslepriserna.
Vattenfalls målsättning är att bygga kraftvärme till år 1995 med 0.5 TWh elproduktion om utbyggnad av hetvattencentraler kan undvikas på detta
',”)
sätt och överenskommelser om samverkan med kommuner kan träffas. (')m nuvarande läga oljepriser blir bestående under längre tid torde utbygg- naden senareläggas.
Vattenfall önskar samverka med berörda kommuner för att genomföra kraftvärmeverken. Detta kan ske antingen genom gemensamma bolag eller genom att Vattenfall svarar för hela utbyggnaden och levererar värme. Inriktningen från Vattenfalls sida är att minska kostnaden för fjärrvärme— produktionen.
Vattenfalls förslag till utbyggnadsplan för produktionsanläggningar framgår av tabell 6.1.
Tabell 6.1 Uthyggnadsplan för produktionsanläggningar (milj. kr.)
Utbyggnadsprojekt Planerad Redovisad i idrift- proposition tagning budgetår
Vattenkraft Tidigare beslutade Lasede 3 Luleälven 1986187 1982i83:100 bil. 14 Sillre. ombyggnad Indalsälven 1987f88 1984. 5:120 Vargfors 2 Skellefteälven 1987/88 1598-41-85: 120 Porsi 3 Luleälven 1987/88 1982/831100 bil. 14
Skärblacka Motala ström 1987/88 1984/85: 120 Älvas Motala Ström 1987/88 1981/82125 Gallejaur 2 Skellefteälven 1988189 19841852120
Alvkarleby. ombyggnad Dalälven 1986—93 1984/85: 120 Sikfors Piteälven 1988/89 1985/861125 bil. 10
Vargön 3 m.m. Göta älv 1988/89 1985/86: 100 bil. 14 Gottnc ombyggnad Moälven 19891'90 1985/86: 100 bil. 14
Nujiärfslagna Älvkarleby
kraftstation 6 Dalälven 19911'92 Klippcn kraftstation Umeälven 199019]
Borensberg
kraftstation Motala ström 1988189 Slorsjötunnel Indalsälven 1990/91
Projeklrexerv
Stadsforscn 4 Indalsälven 1990f91 19825'83125 bil.7
Värmekraft Tidigare beslutade Ringhals 2. änggeneratorbyte 19891'90 1984/85 : 120
Nu _li'irz'slugel Filter for tryckavlastning
Stora delar av Mam/lärer börjar uppnå en ålder som gör det nödvändigt med förnyelser och ombyggnader. Omfattande arbeten pågår i stamnätet. Det största projektet är ombyggnaden av fem 220 kV-ledningar mellan Indalsälven och Mälardalen till två 400 kV-ledningar. Vidare förbättras samkörningsmöjligheterna mellan de nordiska länderna vilket har produk- tionsekonomisk betydelse. Samkörningsförbindelscrna är strategiskt bety- delsefulla komplement till produktionssystemet. .
Det ställs allt större krav på att nya och ombyggda kraftledningar ska få
en miljömässigt acceptabel anpassning till omgivningen. Iiftersom erfor- derliga samråd liksom koncessionsbehandlingar av denna orsak kan vara tidskrävande. krävs en långsiktig utbyggnadsplanering om anläggningarna ska kunna bli färdiga i tid. Med denna bakgrund och med tanke på planera- de förändringar av lagstiftningen gällande samhällets markanvändnings- planering genomför Vattenfall tillsammans med andra större krt-tftföretag ett omfattande informationsarbete med i första hand länsstyrelser och kommuner som mottagare. Vid möten pä varje länsstyrelse redovisas planerade utbyggnader under den närmast kommande tioårsperioden av kraftledningar och transformatorstationeri spänningsområdet 50—400 kV. På detta sätt får länsstyrelserna och kommunerna tidigt kännedom om kommande projekt och erforderligt samråd kan påbörjas i god tid.
Under tiden fram till är 1996 planerar Vattenfall att ersätta fem av dagens sex 220 kV-ledningar mellan Indalsälven och Mälardalen med två 400 kV-ledningar. Efter vissa förberedande arbeten påbörjades ombyggna- den av den första ledningen under våren 1986. Denna ledning — med sträckningen Midskog-Morgårdshammar—Örebro —— kommer att tas i drift med 400 kV spänning är 1991. Den andra 400 kV. ledningen Kilforsen- Stadsforsen-Västeräs-Örcbro. planeras komma i drift år 1996.
Även om utformningen av detta projekt i huvudsak är klarlagd återstår många frågor att besvara. Ett betydande arbete har exempelvis nedlagts på valet av Iedningssträekor inom Gävleborgs län. För att bättre tillgodose länsstyrelsens och kommunernas krav på anpassning till område av riksin- tresse för naturvården i bl.a. Ljusnans dalgång har andra ledningssträck- ningar än de ursprungligen tänkta bearbetats.
När detta projekt är genomfört kommer det att finnas endast en 220 kV-ledning mellan Indalsälven och Mälardalen. Till denna ska alla befint- liga transformatorstationer och kraftstationer med uppspänningen 220 kV anslutas. Vattenfall kommer att ta initiativ till en översyn av strukturer för de regionala 130 kV-nät bl. a. i Bergslagen som ska få sin matning från det framtida stamnätet i området. Tanken är att stamnätstransformeringarna skall få en utformning och lokalisering så att det totala markintränget minimeras och den tekniska standarden vad gäller bl. a. driftsäkerhet för- blir hög.
Huvuddelen av stamnätsutbyggnaderna i Östra Svealand för anslutning av Forsmark 3 och för förstärkning av matningen till Stor-Stockholm färdigställdes under 1985 när den s k Mälarkorsningen togs i drift. Vissa delsträckor. nämligen 400 kV ledningarna Hamra-Grantorp och Kolbotten- Hall. återstår emellertid. Dessa ledningar planeras att tas i drift i slutet av år 1987.
Som en förberedelse för det planerade energikombinatet i Nynäshamn projekterar Vattenfall en 220-kV ledning från Södertälje till Nynäshamn. Om energikombinatet genomförs kan ledningen tas i drift 1989. Vidare planeras en förstärkt matning av elförsörjningen i södra Roslagen genom en 220 -kV ledning mellan Norrtälje och Hagby.
Den framtida utformningen av stamnätet i Östra Svealand behandlas i en regionplan som Vattenfall utarbetat tillsammans med Stockholm linergi.
Under år 1985 fattades beslut om förnyelse av Kontiskanlänken till
Danmark och om en ny likströmsförbindelse mellan Sverige och Finland. Dessa förbindelser kommer i drift år 1988 respektive år 1989. Inom ramen för Nordelsamarbetet pågår studier med syftet att kartlägga nyttan av ökad samkörningskapacitet mellan de nordiska länderna. Samkörningsförbin- delserna har en betydande strategisk nytta bl. a, i samband med kärnkraf- tens avveckling.
Medelsbe/mv
För budgetåret 1987/88 har Vattenfall beräknat behov av en investerings— ram om 3 923.8' milj. kr. Behovet har beräknats utifrån förutsättningen att prisnivån ökar mctl 51.5? mellan budgetåren 1986/87 och 1987/88.
Tabell 6.2 visar medelsförbrukning under de två senaste budgetåren samt av Vattenfall beräknad förbrukning för innevarande och nästa bud- getår. Beloppen inkluderar saväl medelsförbrukning inom ordinarie inve- steringsram som medel anvisade med stöd av finansfullntakten.
Tabell 6.2 Medelsförbrukningen budgetåren 1985186—1987/88 (milj. kr.)
Verklig medels- Beräknad medels— förbrukning förbrukning
1914—1185 1985/86 1986/87 1987/88 Vattenkraft- anläggningar itt—1.0 911.2 12772 1 170.2 Kärnkraft- anläggningar 561 .? 294.7 366.4 418.5- Ovriga värmekraft- anläggningar 2.0 10.8 8.7 18.0 Värmeproduktions- anläggningar 36.3 27.3 43.0 45.1) Distributions- anläggningar 1 5479 1 5448 1 808.8 1995-j ()vriga ändamål 56.2 55.9 6819 276,6 Summa 2768.l lll—14.7 4 186,11 39233
|»)
Tabell 6.3 visar Vattenfalls förslag till investeringsprogram för vatten- kraftanläggningar
Tabell 6.3 lnt'esteringsprogräm för Vattenkraftanläggningar (milj. kr.)
198618? 1 987.188 1.axcde kraftstation Aggregat 3 m.m. [04.6 12.5 Porsi kraftstation Aggragat 3 m.m. 86.6 117.8 Vargfors kraftstation Aggregat 2 65.0 38.7 Gallejaur kraftstation Aggregal 2 66.1 90.9 Vargöns kraftstation Aggregat 3 m. m. 59.0 105.1 Sillre kraftstation Ombyggnad 27.4 24.6 Gottne kraftstation Ombyggnad —— 0.2 Alvkarleby kraftstation Aggregat 6 15.1 Ombyggnad 40.0 112.6 Klippen kraftstation 45.4 Borensberg kraftstation 29.4 Sikfors kraftstation 50.0 124.4 Kapitaltillskott till Ljusfors Kraft AB 1309 68.1 Bullerforsens Kraft AB 2065 Anläggningsmedel till regleringsföretag 6.0 4.7 Efterarbeten och skaderegleringar 22.2 4.6 Kompletteringar och små kraftverk 297._5 270.7 Projektcringsplan 35.4 25.4 Förvärv och finansiering av vattenkraftstationer. fallrätter och nya vatten- kraftbolag 80.0 80.0
Summa ] 2!77,2 1 [70.2
Medelsbehovet för 1987/88 inne-fattar medel till tre nya vattenkraftpro- jekt, vilka nyss har redogjorts för. Kapitaltillskott till Ljusfors Kraft AB omfattar delägarlån från Vattenfall för att finansiera utbyggnader av kraft- stationerna Skärblacka och Ålvås i Motala ström.
För kärnkrafranläggningar beräknas ett medelsbehov om 418..5 milj. kr. Av behovet hänför sig 1527 milj. kr. till kompletteringar och efterarbeten i Ringhals kraftstation. För byte av ånggeneratorer i Ringhals 2 har uppta- gits 15325 milj. kr. och till investeringar i ett filter som skall säkerställa att tryckavlastning av reaktorinneslutningarna kan ske utan radioaktiva ut- släpp har Upptagits 112.3 milj. kr.
För övriga värmekrajianläggningar uppgår medelsbehovet till 18.0 milj. kr. Under kompletterings arbeten. som svarar för 9,3 milj. kr.. upptas medel för ett flertal kvalitetsförbättrande åtgärder i idrifttagna anläggning- ar. Under projekteringsplan upptas 8.7 milj. kr. Ökningen jämfört med tidigare år sammanhänger med en ökad satsning på kraftvärmesidan.
l medelsbehov för värmeproduktionsanläggningar upptas behov för an-
skaffning och installation av elpannor. värmepumpar och andra värmepro— duktionsanläggningar med 25 milj. kr. Som kapitaltillskott till värmepro- dttktionsbolag upptas 20 milj. kr.
Vattenfalls förslag till projekteringsplan för (it.-crfi'irings- och distribu— lirmsunläggningar framgår av tabell 6.4
Medelsbehovet för tidigare inte redovisade överförings- och distribu- tionsanläggningar framgår av tabell 6.5.
Medelsbchov för överförings- och distribtttionsanli'tggningar och därmed sammanhängande arbeten uppgår till 1 9955 milj. kr. Uppgången i förhål- lande till innevarande år hänför sig i första hand till investeringar i sto- rkraftnätet. Ökningen beror bl.a. på konvertering av vissa 220 kV—anlägg- ningar till 400 kV samt likströmsförbindelserna till Danmark och Finland.
Tabell 6.4 Projektplan för överförings- och distributionsanläggningar (milj. kr.)
1986—IX? 1987/XX Driftövervaknings- anläggningar 152.5 139.7 Storkraftna't 663.2 1 005.5 Regionala nät 707.6 584.7' 1_)etaljnät 276.0 253.0 Ovriga distributions- anläggningar 9.5 12.6 Summa 1 808,8 1 ”55
Tabell 6.5 Tidigare ej redovisade överförings- och distributionsanläggnignar (milj. kr.)
Beräknad Medelsbehov totalkostnad 1987/88 Lindome. strömriktare och elektrodstation för Kontiskan 11 249.1 145.2 Moliden. 400/130 kV transformering 78.2 9.7 Kolbotten-Nynäshamn. ny 220kV-1edning 38.5 15.5 Vidby (Nynäshamn). 220/70 kV transformering 42.2 14.0 Mellansel. 130520 kV trans- formatorer åt SJ 15.8 15.8 Leveanemi-Kiruna. ny 130 kV-ledning 23.0 6.8 Vidby. ny 220/70 kV-station 38.0 18.4 Lahäll-Ringhals. ny 130 kV— förbindelse 11.5 1.6 496.3 227.0
Medelsbehovet för övriga ändamål beräknas till 276,6 milj. kr. 1 belop- pet ingår medel för inköp och kompletteringar av fastigheter med 71.2 milj. kr.. förvärv och finansiering av eldistributionsföretag med 15 milj kr. och för investeringar i kanalanläggningar med 4.4 milj. kr. Vidare har 186 milj. kr. tagits upp för sluttinansiering av förvärvet av Gränges Kraft. Dessa medel har anvisats tidigare detta budgetår (prop. 1986/87:25 bil. 9. NU 15. rskr. 99).
chyndigmzdcn
Regeringen har bemyndigats att besluta att bilda aktiebolag eller förvär- va aktieri sildana bolag inom statens vattenfallsverks verksamhetsområde i enlighet med vad föredragande statsrådet anförde i prop. 1981/82: 125 bil. 9 (NU 53. rskr. 405). För andra typer av bolag än eldistributionsbolag begränsades därvid bemyndigandet intill ett sammanlagt belopp som skulle fastställas för varje år. Detta belopp är 75 milj. kr. för budgetåret 1986/87 (prop. 1985/86:100 bil. 14. NU 17, rskr. 172). Vattenfall föreslår i anslags- framställningen att beloppet skall uppgå till 75 milj. kr. också för budget- året 1987/88.
Borgen
Riksdagen har bemyndigat regeringen att teckna borgen för lån till bolag i vilka Vattenfall förvaltar statens aktier intill ett sammanlagt belopp av 14034 milj. kr. varav högst 595 milj. kr. för län till eldistributionsföretag (prop. 1985/"86: 100 bil. 14. NU 17. rskr. 172).
Av ramen har 11982 milj. kr. motiverats av behov av borgensteckning för lån på allmänna kapitalmarknaden till Forsmarks Kraftgrupp AB. Ver- kets borgensteckning för detta bolag utgjorde llOl7.4 milj. kr. per den 30 juni 1986. Alla blocken i Forsmark är nu färdigställda. Ytterligare lån framöver är därmed inte aktuella. Behovet av ökad borgensteckning finns endast i samband med refinansiering. dvs. gamla utländska län avses att ersättas med nya lån som i stort har samma amorteringstid som de gamla länen, allt med avsikt att reducera kapitalkostnaderna. Borgen för lån i utländsk valuta har räknats efter den vid tidpunkten för borgensåtagandet gällande säljkursen för valutan. I samband med utbyte av lån kommer ramutnyttjande att beräknas efter aktuella valutakurser som gäller för de ersatta lånen. För budgetåret 1987/88 föreslår Vattenfall att ramen för borgensteckning för Forsmarks Kraftgrupp ökas till 12221 milj. kr. Detta innebär en ökning med 500 milj. kr. minskat med de ca 261 milj. kr. som utgör borgen för återbetalade län. således en ökning med 239 milj. kr.
Verksamheten inom verkets eldistributionsbolag skall i första hand ft- nansieras mcd bolagens egna medel och — i den mån dessa medel inte räcker för erforderliga investeringsarbcten — med upplåning på allmänna kapitalmarknaden. För bolag som bedriver verksamhet inom expansiva områden och för bolag med omfattande upprustning av distributionsan- läggningar blir upplåning ofrånkomlig.
Flertalet av verkets aktieposter i eldistributionsbolag har överförts till Svensk Energiverksgrupp AB. numera Vattenfall Energiverksgrupp AB (VEAB). Vid upplåning på allmänna kapitalmarknaden krävs oftast borgen av bolagets ägare som säkerhet för länen. VEAst borgensram för företa- gens dotter- och intressebolag ingår i vattenfallsverkcts borgensram fr.o.m. budgetåret 1982/83.
Ramen för Vattenfalls borgensåtaganden gentemot eldistributionsbolag är 595 milj. kr. Den utnyttjade delen av ramen var 361.7 milj. kr den 30 juli 1986. Tillkommande borgensåtaganden under innevarande budgetår beräk-
nas uppgå till 2155 milj. kr. Vattenfall föreslär för budgetåret 1987/88 en ökning av borgensramen med 50 milj. kr.
Av den nu gällande borgensranten har 1457 milj. kr. motiverats av behov av borgensteckning för upplåning på allmänna kapitalmarknaden till andra bolag än Forsmarks Kraftgrupp AB och eldistributionsbolag. Den utnyttjade delen av ramen var 1298] milj. kr. den 30juni 1986.
Vattenfall beräknar att tillkommande borgensåtaganden för andra bolag än Forsmarks Kraftgrupp AB och eldistributionsbolag kommer att uppgå till 52.5 milj. kr. under innevarande budgetår. För budgetåret 1987/88 föreslår verket en ökning av borgensramen med 50 milj. kr.
Enligt gällande regler (prop. 197211 bil. 15. NU 15. rskr. 90) får återgå- ende borgensåtaganden inte utnyttjas för ny borgensteckning. Detta gäller dock inte den del av borgensramen som avser borgensåtaganden gentemot eldistributionsbolag. Under budgetåret 1985/86 återgick borgensåtaganden om 261 milj. kr. för andra bolag än eldistributionsbolag genom slutlig återbetalning av lån. Borgensramen för budgetåret 1987/88 bör minskas med hänsyn till detta.
Nedsätrning av detförräntningsplikligu statskupimlm
] skrivelse den 12 november 1986 har Vattenfall hemställt att verkets förräntningspliktiga statskapital skall sättas ned med 265 milj. kr. Bakgrun- den till detta är att riksdagen i samband med vissa åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten medgav att Vattenfall skulle bygga en tunnel i Vietas (prop. 1979/80:33. NU 25. rskr. 134). Riksdagen medgav vidare att viss del av investeringen inte behövde förräntas. Avgörandet om storleken på det förräntningspliktiga kapitalet sköts till efter arbetets avslutande. lnvesteringsutgiften beräknades vid beslutstillfället bli 320 milj. kr. i prisni- vå juni 1979. varav 165 milj. kr. ansågs kunna förräntas i kraftverksrörel- sen.
Arbetet med tunneln började i februari 1981 och tunneln togs i drift i december 1985. Efterarbetena äri stort sett avslutade. Den kraftiga infla- tionen under byggnadstiden har enligt Vattenfall ökat kostnaden med ca 198 milj. kr. Därutöver har kostnaden ökat med ca 35 milj. kr. på grund av ändrad arbetsvolym. Slutkostnaden för tunneln uppgår till 553 milj. kr. Trots ändringar i kostnader och produktionsvärde bedömer Vattenfall det möjligt att inom kraftverksrörelsen kunna förränta en lika stor andel av kostnaden som vid beslutstillfället. Det förräntningspliktiga kapitalet bör således begränsas till 288 milj. kr.
Med hänvisning till detta har Vattenfall hemställt att det förräntnings— pliktiga kapitalet skall minskas med 265 milj. kr. från och med den ljanuari 1986 och att nedskrivning får göras av anläggningen med samma belopp.
Riksrevisionsverket (RRV) har granskat Vattenfalls beräkningar och funnit att kostnadsutfallet överensstämmer med bokföringen. RRV gör vidare bl.a. bedömningen att Vattenfall uppnätt eftersträvad sysselsätt- ningseffekt och att projektets fördyring ligger inom rimlig felmarginal. RRV konstaterar även att den begärda nedsättningen utgör samma andel av totalkostnaden. som ursprungligen begärdes. Dock bedömer RRV att
en beräkning av det ej förräntningspliktiga kapitalet enligt Vattenfalls nuvarande kalkylsförutsättningar ger ett ej fönäntningspliktigt kapital som är högre än begärd nedsättning.
Remissyttranden
Statens energiverk och statens arbetsmarknadsnämnd har yttrat sig över Vattenfalls anslagsframställning.
Statens mit-'rgirerk tillstyrker Vattenfalls förslag i alla delar. I fråga om vattenkraft har statens energiverk ingen invändning mot Vattenfalls förslag. Energiverket finner det dock önskvärt med en precise- ring av vilka projekt av det äldre beståndet som Vattenfall avser att effektivisera och förnya. så att dessa kan tillföras planen för vattenkrafts- utbyggnad.
När det gäller kraftvärmeinvesteringar vill energivcrket understryka att kraftföretagen behöver agera aktivt om kraftvärmen skall kunna införas på ett effektivt sätt. Kraftföretagen har enligt verket möjlighet att samordna en utbyggnad på flera platser för att uppnå fördelar med serieeffekter för kraftvärmeutbyggnad.
Kraftöverföringsprojektet Indalsälven—Mälardalen kommer enligt ver- ket att ge betydande vinster. Projektet är av betydelse såväl för en minsk- ning av intrånget på bebyggelse och naturmiljö som för en förstärkning av stamnätet inför den kommande avvecklingen av kärnkraften. När det gäller det nordiska elkraftutbytet är det verkets uppfattning att det har och sannolikt kommer att få ännu större betydelse för den svenska elförsörj- ningen.
Statens energiverk anser att de åtgärder som Vattenfall avser att vidta. för att minska störningarna i cldistributionen på grund av bl. a. snö och storm. är väl ägnade att höja driftsäkerheten.
Statens arbetsnmrknadsnämnd hänvisar till tidigare ärs yttranden från nämnden över Vattenfalls anslagsframställning. i vilka nämnden bl. a. an- fört att Vattenfall har och kommer att få ett betydande personalöverskott till följd av strukturella förändringar i verksamheten. Nämnden konstate- rar att anslagsframställningen även detta år ger uttryck för en medveten strävan att långsiktigt planera inför förväntade avvecklings— resp. rekryte- ringsbehov. Nämnden konstaterar vidare med tillfredsställelse att den geografiska, kompetensmässiga och organisatoriska obalans som. enligt nämnden. kännetecknar Vattenfalls pcrsonalbehov. motverkas av Vatten- falls strävan att skapa ökad balans bl a. genom en ökad och mer systemati- serad personalrörlighct.
Föredragandens överväganden
För innevarande budgetår har 3 447.5 milj. kr. anvisats under reservations- anslaget E 11. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m.. varav 537.5 milj. kr. över tilläggsbudget [. Av dessa medel skall 186 milj. kr. användas under budgetåret 1987/88 (prop. 1986/87:25 bil. 9, NU 15. rskr. 99). Vidare har jag i det föregående föreslagit att 50 milj. kr. skall anvisas över
tilläggsbudget ll. Anslaget är beräknat med beaktande av att en marginal bör finnas för att möjliggöra en sådan ökning av Vattenfalls investeringar under löpande budgetår som kan påkallas från kraftförsörjningssynpunkt.
För budgetåret 1987f88 förordarjag en investeringsram av 3 884.4 milj. kr. Ramen är beräknad med beaktande av sådana kostnadsförändringar som erfarenhetsmässigt kan beräknas ske vid det nya budgetårets början. Jag har efter samråd med chefen för finansdepartcmentet vid mina beräk- ningar valt att räkna upp kostnadsnivän mellan budgetåret 1986/87 och 1987/88 med en lägre förväntad kostnadsutvcckling än den som Vattenfall angivit.
Inriktning av int'e'slr'ringurnu
Av tabell 6.6 framgår httrjag beräknar att Vattenfalls medelsförbrukning i huvudsak kommer att fördela sig på olika objektgrttpper Linder budgetåret 1987/88. Jag vill framhålla att medelsförbrttkningen inom ramen är av bcräkningskaraktär och att förändringar kan ske beroende på bl.a. till- ståndsfrågor och prisutveckling. Som jämförelse redovisas utfallet för budgetåret 1985/86 och av verket beräknad medelsförbrukning för budget- åren 1986/87 och 1987/88.
Tabell 6.6 Beräknad medelsförbrukning (milj. kr.)
Utfall Beräknat— Verket Föredra- utfall ganden 1985/86 1986/87 1987/88 Vattenkraft- anläggningar 911.2 1277,2 1 170.2 1 [59.3 Kärnkraft- anläggningar 294.7 366.4 418.5 414.5 Övriga värmekraft- anläggningar 10.8 8.7 18.0 14.8 Värmeproduktions— anläggningar 27.3 43.0 45.0 44.8 Distributions— anläggningar 15448 18083 1995.5 I975.l Övriga ändamål 55.9 4959 27% 3759 Summa 2844.7 4000.0 3923.8 3884.4
Jag vill särskilt framhålla att det förhållandet att jag har beräknat medel för ett visst utbyggnadsprojekt eller en viss grupp av utbyggnadsprojekt inte innebär något föregripande av den prövning som skall ske enligt vattenlagen (1983z291). enligt lagen (1902171 s.1), innefattande vissa be- stämmelser om elektriska anläggningar eller enligt annan tillämplig lagstift- ning.
För vurlenkraftunlit'ggningm beräknar jag medelsbehovet till 1159.3 milj. kr. Medlen är beräknade så att tidigare beslutade utbyggnads- och ombyggnadsarbeten vid Laxede och Porsi i Luleälven. Gallejaur och Varg- fors i Skellefteälven. Sillre i Indalsälven. Sikfors i Piteälven. Vargön i Göta älv samt Älvkarleby i Dalälven skall kunna fortsätta planenligt. För dessa arbeten har jag beräknat 620.7 milj. kr. Jag har också beräknat 89.1 milj. kr. för Borensberg i Motala ström. Klippen i Umeälven och ett sjätte
aggregat i Älvkarleby i Dalälven. Jag har vidare beräknat 68.1 milj. kr. för kapitaltillskott till Ljusfors Kraft AB. 4.7 milj. kr. till anläggningsmedel och regleringsföretag. 4.6 milj. kr. för efterarbeten och skaderegleringar. 2683 milj. kr. till kompletteringar och små kraftverk. däribland Gottne. 25.2 milj. kr.. för projekteringsplan, 78.6 milj. kr. samt för förvärv och nya vattenkraftbolag. .Jag har utöver ett lägre prisökningsantagande även tagit hänsyn till det minskade behovet av projekteringsmedel pä grttnd av att Råneälven i enlighet med riksdagens beslut inte får byggas ut.
Utöver nyss redovisade projekt tillkommer bygget av en tunnel mellan Storsjön och kraftstationen Hissmofors. Vattenfall beräknar att finansi- eringen av detta projekt under budgetåret 1986f87 kan klaras inom befint- liga ramar. Jag förordar att detta förs till projektplanen för budgetåret 1986/87 och 1987/88. Den beräknade kostnaden för budgetåret 1987/88 är 17 milj. kr. Det är enligt Vattenfall osäkert om ytterligare anslagsmedel behövs för att finansiera bygget under budgetåret 1987/88. Om så är fallet avser Vattenfall att återkomma till regeringen vid ett senare tillfälle.
För kärnkrafmnläggningar har jag för nästa budgetår tagit upp 4l4.5 milj. kr. För färdigställandet av Ringhals kraftstation inkl. erforderliga efterarbeten och kompletteringar har jag beräknat [51.2 milj. kr. Jag har också beräknat 111.2 milj. kr. för investeringar i ett filter som skall säker- ställa att tryckavlastning av reaktorinneslutningarna kan ske utan radioak- tiva utsläpp. För byte av ånggeneratoreri Ringhals 2 slutligen har jag tagit upp. 152.1 milj. kr.
I fråga om medelsbehovet för övriga t'ärmekraftunläggningar har Vat- tenfall anmält ett ökat medelsbehov. Ökningen beror bl.a. på att Vattenfall avser att projektera nya kolbaserade värmekraftanläggningar. för vilka miljökraven avses att ställas mycket högt.
I samband med den kommande. kärnkraftsavvecklingen kan det krävas att viss ersättande kraftproduktion i form av koleldade värmekraftanlägg- ningar kommer till stånd. Andra alternativ. såsom mer hushållning. kraft- värme. sol och vind m.m.. bör prövas i första hand. Om värmekraftpro- duktion skall komma till stånd måste den bygga på miljövänlig teknik. Det är då av värde att ny miljövänlig teknik kan utvecklas och demonstreras. Jag är dock för närvarande inte beredd att förorda att medel av investe- ringsanslaget ställs till verkets förfogande för detta ändamål. Jag har beräk- nat medelsbehovet till 14.8 milj. kr. varav 9.1 milj. kr. avser komplettering— ari befintliga anläggningar och 5.7 milj. kr. medel för projekteringsplan.
För ifärmeprnduktimsanläggningar har jag beräknat sammanlagt 44.8 milj. kr. I detta belopp ingår 24.9 milj. kr. för anskaffning och installation av elpannor. värmepumpar och andra värmeproduktionsanläggningar samt 19.9 milj. kr. för kapitaltillskott 12.11 värmeproduktionsbolag.
Medel för ("it-'crjörings- och distribulionsanläggningar har jag beräknat till sammanlagt 1975.1 milj. kr.
Medelsbehovet för övriga ändamål beräknar jag till 275.9 milj. kr. 1 detta belopp ingår 70.5 milj. kr. för inköp och komplettering av fastigheter. Behoven avser främst medel för en ny kontorsbyggnad i Umeå samt ett antal mindre projekt. Vidare harjag beräknat 15,0 milj. kr. för förvärv och finansiering av distributionsföretag samt 4,4 milj. kr. för investeringar
inom kanalrörelsen. Jag har även tagit hänsyn till de 186 milj. kr. som redan har anvisats över tilläggsbudget I detta budgetår (prop. 1986/87:25 bil. 9. NU 15. rskr. 99).
.Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens godkännande av den av mig förordade inriktningen av investeringt'trna.
A n.s'IaJJAj/i'ågw”(för budgetåret 198 7 i'ö'ö'
Med hänvisning till vad jag nu har anfört förordar jag att reservations- anslaget Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. för budgetåret 1986/87 tas tipp till 3 574!) milj. kr. Beloppet har beräknats med beaktande av att en marginal utöver investeringsramen bör finnas för att göra det möjligt att öka Vattenfalls investeringar under löpande budgetår om detta skulle vara påkallat ur kraftförsörjningssynpunkt. Investeringar i syssel- sättningsfrämjandc syfte bör även i fortsättningen finansieras över finans- fullmakten. Med det belopp somjag har förordat kan medelsreserven. med beaktande av att ingående behållning på anslaget kan beräknas till ca 538.9 milj. kr. i början av nästa budgetår. beräknas uppgå till ca 229.1 milj. kr. Jag ansluter mig därmed i huvudsak till Vattenfalls förslag till investerings- plan.
Bemyndigandcn
Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta att bilda aktiebolag eller förvärva aktier i sådant bolag inom statens vattenfallsverks verksamhets- område i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört i prop. 1981/82:125 bil. 9 (NU 53. rskr. 405). För andra typer av bolag än eldistri- butionsbolag begränsades bemyitdigandet intill ett sammanlagt belopp som skulle fastställas för varje år. Vattenfall har föreslagit att beloppet bör uppgå till 75 milj. kr. för budgetåret 1987/88. Chefen för civildepartemen- tet har i proposition om ledningen av den statliga förvaltningen (prop. 1986/"87: 99) föreslagit att regeringen skall ges ett bemyndigande att. utan beloppsgränser. besluta i bolagsfragor. Under förutsättning att riksdagen godkänner förslaget bortfaller behovet av ett årligt bemyndigande.
Borgen
Regeringen har bemyndigande att teckna borgen för län till bolag i vilka vattenfallsverket förvaltar statens aktier intill för närvarande sammanlagt 14034 milj. kr.. varav högst 595 milj. kr. för lån till eldistributionsföretag (prop. 1985/86:100 bil. 14. NU 17. rskr. 172).
När lån tas upp på den utländska kapitalmarknaden gäller särskilda bestämmelser. Riksdagen har i dessa fall bemyndigat fullmäktige i riks- gäldskontoret att. efter hemställan av regeringen i varje enskilt fall och inom den av riksdagen fastställda ramen för borgensåtaganden för lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier. teckna borgen för upplåning utomlands till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier (prop. 1985/86:100 bil. 14 s. 143—144. NU 17. rskr. 173).
Av den totala borgensramen har 11 982 milj. kr. beräknats för Forsmarks Kraftgrupp AB:s upplåningsbehov. För budgetåret 1987/88 föreslår verket att ramen ökas med 500 milj. kr. minskat med ca 261 milj. kr. som utgör borgen för äterbetalade lån. Ramen skulle därmed komma att utgöra 12 221 milj. kr. Jag biträder detta förslag.
Vattenfall föreslår att ramen för borgensåtaganden gentemot eldistribu- tionföretag höjs med 50 milj. kr. till 645 milj. kr. Jag biträder även detta förslag.
Av den nu gällande borgensramen har 1457 milj. kr. motiverats av behov av borgensteckning för upplåning på allmänna kapitalmarknaden till andra bolag än Forsmarks Kraftgrupp AB och eldistributionsföretag. För budgetåret 19871'88föreslär verket en höjning med 50 milj. kr. till 1 507 milj. kr. Jag tillstyrker detta förslag.
I enlighet med vad jag här har anfört förordarjag att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att teckna borgen —— samt bemyndigar fullmäk- tige i riksgäldskontoret att i förekommande fall teckna borgen — för län intill sammanlagt (11982 —— 261 + 500 + 645 + 1507) = 14373 milj. kr.. varav högst 645 milj. kr. för lån till eldistributionsföretag.
Vattenfall har vidare föreslagit att borgen för lån till Forsmarks Kraft- grupp AB skall få tecknas av Vattenfall självt eller. då det gäller uppta- gande av utländska län. av fullmäktige i riksgäldskontoret. utan att ett särskilt medgivande i varje enskilt fall lämnas av regeringen.'Borgen skall givetvis rymmas inom den av riksdagen anvisade borgensramen. Skälet till Vattenfalls förslag är att Forsmark nu är färdigfinansierat.- Ny borgens- teckning erfordras endast i samband med ersättande av äldre län.
Det är enligt min mening därför rimligt att Vattenfall självt får hemställa till fullmäktige i riksgäldskontoret att kontoret skall teckna borgen för staten i de fall det gäller upptagande av nya lån som ersättning för äldre utländska lån. På motsvarande sätt bör Vattenfall självt få teckna borgen. i de fall det gäller ersättande av lån med ny inhemsk upplåning. Regeringen bör bemyndigas att medge Vattenfall dessa rättigheter.
Jag anser inte att det finns skäl att begränsa detta bemyndigande enbart till de fall då det gäller refinansiering av lån till Forsmarks Kraftgrupp. utan bör gälla generellt. Borgensbemyndigande som har utnyttjats för tidigare upplåning bör fortsättningsvis även kunna utnyttjas i samband med refi- nansieringen.
Nedsättning av Vattenfallsförräntningspliktiga kapital
I fråga om nedsättning av Vattenfalls förräntningspliktiga statskapital innebar riksdagens beslut i samband med behandling av prop. 1979/80z33 bl.a. att riksdagen godkände vad föredraganden anfört i fråga om utbygg- nad av en ny tilloppstunnel vid Vietas kraftstation (NU 25. rskr. 134). Föredragande statsrådet anförde i propositionen (s. 21) bl.a. att det sedan utyggnaden har slutförts och en efterkalkyl av kostnaderna har gjorts får fastställas hur stor andel som kan förräntas i kraftverksrörelsen. Jag föror- dar att Vattenfalls förräntningspliktiga statskapital sätts ned med 265 milj. kr.
Personal
Vattenfall bedömer i anslagsframställningen att det totala antalet egna anställda inom verkets samtliga verksamhetsomräden kommer att minska med ca 1700 personer under perioden 1985—1990. Risk för övertalighet under motsvarande period är 190 objektanställda. vilka sägs tipp allt efter- som anläggningar färdigställs. Riksdagen beslöt hösten 1986 att Räneälven skulle föras in bland de vattenområden som ej får utnyttjas för kraftända- mäl (prop. 1985/8613. BoU 1986/873. rskr. 34). För Vattenfalls del innebär detta att risken för övertalighet ökar. i förhållande till de prognoser som gavs i anslagsframställningen.
Det är. enligt min mening. av stor vikt att Vattenfall fortsätter att planera och vidta personaladministrativa åtgärder för att begränsa konsekvenserna av den minskade byggnadsverksamheten. Det är också viktigt med en omsorgsfull planering av byggnadsverksamheren i syfte att åstadkomma en jämnare minskning av antalet anställda och en uthållig anläggningsorgani- sation.
Sektoransvarför elkraftteknlskforskning och utveckling
Vattenfall har enligt sin instruktion till uppgift att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet för energiförsörjning och att utföra demonstra- tionsanläggningar. Detta innebär. i enlighet med vad jag redogjort för i det föregående. att Vattenfall för närvarande årligen satsar ca 270 milj. kr. för forskning— och utveckling inom energiområdet.
Vattenfall har vidare enligt sin instruktion ansvar för att verka för en rationell elenergiförsörjning i landet.
Vattenfall har under hela sin verksamhetstid samarbetat med svensk industri. Detta gäller särskilt inom det elkrafttekniska området. För svensk elkraftteknisk industri har Vattenfall som en kompetent beställare av ny teknik bidragit till att svenska företag har en mycket stark internationell ställning. För Vattenfalls del har samarbetet inneburit att effektiv teknik tidigt har kunnat införas i elförsörjningssystemet.
Vattenfall bör mot denna bakgrund enligt min mening känna ett särskilt ansvar för forskning och utveckling inom det elkrafttekniska området.
Jag anser därför att Vattenfall bör ha ett sådant sektorsansvar för forsk- ningen och utvccklingen inom det elkrafttekniska området som riksdagen beslutat om (prop. l981/82:106. UbU 37. rskr. 397). Enligt riksdagsbeslu- tet skall sektorsorganen ha en central roll inom sitt forskningsområde. Sektororganens ansvar behandlas även i den nyligen avlämnade forsk- ningspropositionen (prop. 1986/87:80). I denna betonas bl.a. ansvaret för en långsiktig kompetensuppbyggnad.
Vattenfalls ansvar bör. med beaktande av de riktlinjer som angivits i forskningspropositionen. innebära att initiera och vara pådrivande gent- emot högskolor och universitet inom det elkrafttekniska området. Vatten- fall bör också känna ett ansvar för att forskning och utveckling bedrivs även inom övriga delar av samhället så att Sverige kan behålla sin framträ- dande position inom det elkrafttekniska området. Detta innebär enligt min mening att även forskning och utveckling som ligger utanför Vattenfalls
affärsverksamhet skall omfattas av verkets ansvar. Ansvaret bör vidare innebära att Vattenfall gör egna insatser. bidrar till finansiering och verkar för samarbetsprojekt inom området. Det som jag nu har anfört innebär självfallet inte att det ansvar för forskning och utveckling som idag vilar på högskoleväsendet och industrin minskar.
Det bör ankomma Vattenfall att närmare klarlägga och fastställa omfatt- ning och inriktning av ansvaret.
Vattenfall har i sin verksamhet i viss utsträckning redan tagit ett ansvar för forskning och utveckling inom det elkrafttekniska området. Ett exem- pel på detta är det elkrafttekniska centrum som Vattenfall tillsammans med tekniska högskolan i Stockholm, styrelsen för teknisk utveckling och ASEA har etablerat vid högskolan.
Jag föreslår att regeringen bereder riksdagen tillfälle ta del av vad jag har anfört om dessa forsknings- och utvecklingsfrägor.
Hänvisningar till S6
- Prop. 1986/87:87: Avsnitt 9
7. Upprättat lagförslag
I enlighet med vad jag har anfört under avsnittet 3 har inom miljö- och energidepartementet upprättats ett förslag till lag om upphävande av för- ordningen (19151187) angående grunder för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall.
8. Lagrådets hörande
Med hänvisning till lagstiftningsåtgärdernas enkla beskaffenhet anser jag att lagrådets yttrande över lagförslagen inte behöver inhämtas.
9. Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen dels att anta förslaget till
1. lag om upphävande av förordningen (1915: 187) angående grun- der för upplåtelse av vissa kronan tillhöriga vattenfall och strömfall (avsnitt 3).
dels att
2. i enlighet med vad jag har anfört medge regeringen att godkän- na att vattenfallsverket medverkar till att kraftstationerna och annan egendom i Rebnis Kraft AB och AB Grytforsen överförs till Bastu- sels Kraft AB samt avtalar om nödvändiga tillägg till nu gällande konsortiavtal (avsnitt 4).
3. i enlighet med vad jag har anfört medge regeringen att godkän- na att vattenfallsverket avyttrar aktier i AB Umeforsen och att verket tecknar nödvändiga avtal (avsnitt 4),
4. till Statens vattenfallsverk: Kraftstatimwr m.m. på tilläggs-
budget II till statsbudgeten för budgetåret 1986/87 under tolfte hu— vudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 50000 000 kr. (avsnitt 5).
5. i enlighet med vad jag har föreslagit bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att — efter hemställan av regeringen eller efter regeringens bemyndigande statens vattenfallsverk — i varje enskilt fall och inom den av riksdagen fastställda ramen för borgensåtagan- den för län till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier. teckna borgen för upplåning utomlands till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier (avsnitt 6).
6. godkänna att regeringen eller efter regeringens bemyndigande statens vattenfallsverk — samt godkänna att fullmäktige i riksgälds- kontoret i förekommande fall — tecknar borgen för län till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens aktier intill samman- lagt 14 373 000000 kr.. varav högst 645 000000 kr. för län till eldistri- butionsföretag (avsnitt 6).
7. godkänna vad jag anfört beträffande investeringar under bud— getåret 1987/88 (avsnitt 6).
8. till Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m. för budgetåret 1987/88 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 3 574 600000 kr. (avsnitt 6).
9. i enlighet med vad jag har anfört godkänna att vattenfallsver- kets förräntningspliktiga kapital nedsätts med 265 000000 kr. (av- snitt 6).
Vidare hemställerjag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om
10. sektoransvar för statens vattenfallsverk för forskning och ut- veckling inom det elkrafttekniska området (avsnitt 6).
Hänvisningar till S9
10. Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder och ändamål som hon har hemställt om.
