om lokalisering av kustbevakningens centrala och regionala ledning och om lagändring med andledning av att kustbevakningen blir en egen myndighet

Regeringens proposition &Ö

. RIE

1987/88: 142 SS

om lokalisering av kustbevakningens Prop. centrala och regionala ledning och om 1987/88: 142 lagändringar med anledning av att kustbevakningen blir en egen myndighet

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 24 mars 1988.

På regeringens vägnar

Kjell-Olof Feldt

Roine Carlsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt tidigare beslut skall kustbevakningen den 1 juli 1988 avskiljas från

tullverket och bilda en cgen myndighet inom försvarsdepartementets verk-

samhetsområde.

I propositionen lämnas förslag om den framtida lokaliseringen av kustbevakningens centrala och regionala ledning.

Propositionen innehåller även vissa förslag till lagändringar som föranleds av att kustbevakningen blir en egen myndighet.

| Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 142

Prop. 1987/88: 142

Propositionens lagförslag

I Förslag till Lag om ändring i tullagen (1987: 1065)

Härigenom föreskrivs att 73 § tullagen (1987: 1065) skall ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

73 §

Polisen är skyldig att medverka i Polisen och kustbevakningen är

kontrollverksamheten enligt denna skyldiga att medverka i kontroll-

lag. Vad som sägs 1 63-70 §§ om verksamheten enligt denna lag. Vad tullmyndighet och tulltjänsteman som sägs 1 63—70 §§ om tullmyndiggäller vid sådan medverkan också het och tulltjänsteman gäller vid såpolismyndighet och polisman. dan medverkan också polismyndig-

het och kustbevakningen samt po-

lisman och tjänsteman vid kust-

bevakningen.

Även järnvägsföretag och postverket är skyldiga att medverka i kontrollverksamheten enligt denna lag i fråga om varor som befordras på järnväg eller med post. I fråga om sådan medverkan gäller inte 63—70 §§.

Regeringen får meddela närmare föreskrifter om medverkan som avses i första och andra styckena.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

[AN

2¶Förslag till Prop. 1987/88: 142 Lag om ändring i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling

Härigenom föreskrivs att 14, 15, 18 och 19 §§ lagen (1960: 418) om straff för varusmuggling skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

14 §

Tulltjänsteman, tjänsteman vid Tulltjänsteman, tjänsteman vid '

lots- och fyrstaten, posttjänsteman kustbevakningen, tjänsteman vid

och tjänsteman vid statens järnvä- lots- och fyrstaten, posttjänsteman

gar åligger att i den mån honom an- och tjänsteman vid statens järnväbefalld tjänstgöring därtill föranle- gar åligger att i den mån honom an-

der noggrant övervaka, att brott. befalld tjänstgöring därtill föranlesom avses i denna lag, icke äger der noggrant övervaka, att brott,

rum. Vid sådan tillsyn äge, utan som avses 1 denna lag, icke äger hinder av vad eljest är stadgat. rum. Vid sådan tillsyn äge, utan

posttjänsteman föranstalta om un- hinder av vad eljest är stadgat, dersökning av postpaket. som in- posttjänsteman föranstalta om unlämnats för befordran till utrikes ort dersökning av postpaket, som ineller ankommer till riket. lämnats för befordran till utrikes ort

eller ankommer till riket.

Tulltjänsteman äge enahanda rätt Tulltjänsteman och tjänsteman som enligt rättegångsbalken till- vid kustbevakningen äge enahanda kommer polisman att gripa den som rätt som enligt rättegångsbalken misstänkes för brott. som avses i tillkommer polisman att gripa den denna lag, samt att till förhör med- som misstänkes för brott, som avtaga den som är tillstädes å plats, ses i denna lag, samt att till förhör där sådant brott förövats. medtaga den som är tillstädes å

. plats, där sådant brott förövats.

15 §

Tulltjänsteman, tjänsteman vid Tulltjänsteman, tjänsteman vid lots- och fyrstaten ävensom polis- kustbevakningen, tjänsteman vid man må taga egendom, som kan an- lots- och fyrstaten ävensom polistagas vara enligt denna lag förver- man mä taga egendom, som kan ankad, i beslag. I samband med tillsyn tägas vara enligt denna lag förverenligt 14 § första stycket för uppda- kad, i beslag. I samband med tillsyn gande av varusmuggling må ock enligt 14 § första stycket för uppda-

posttjänsteman och tjänsteman vid gande av varusmuggling må ock

statens järnvägar verkställa beslag posttjänsteman och tjänsteman vid som nyss sagts. Tulltjänsteman äge stalens järnvägar verkställa beslag

i Övrigt i fråga om brott, som avses I som nyss sagts. Tulltjänsteman och

denna lag, den rätt att taga egen- tjänsteman vid kustbevakningen

dom i beslag, som enligt rättegångs- äge I övrigt i fråga om brott, som

balken tillkommer polisman. avses I denna lag. den rätt att taga

egendom i beslag, som enligt rätte-

gångsbalken tillkommer polisman.

Verkställes beslag av annan än undersökningsledaren eller åklagaren

och har denne ej beslutat beslaget. skall anmälan skyndsamt göras hos

honom, och skall han därvid omedelbart pröva, om beslaget skall bestå.

188 Prop. 1987/88: 142

För eftersökande av egendom. För eftersökande av egendom, som kan antagas vara enligt denna som kan antagas vara enligt denna

lag förverkad, må polisman och lag förverkad, må polisman, tull-

tulltjänsteman utan förordnande fö- tjänsteman och tjänsteman vid retaga husrannsakan i lägenhet. kustbevakningen utan förordnande

som avses i 28 kap. 3 § rättegångs- företaga husrannsakan i lägenhet, balken, samt i magasin, upplags- som avses i 28 kap. 3 § rättegångs-

bodar och uthus. I övrigt äge tull- balken, samt i magasin, upplagstjänsteman i fråga om brott, som bodar och uthus. I övrigt äge tullavses i denna lag, samma rätt att tjänsteman och tjänsteman vid utan förordnande företaga husrann- kustbevakningen 1 fråga om brott, sakun som enligt nämnda balk till- som avses I denna lag, samma rätt kommer polisman. att utan förordnande företaga-hus-

rannsakan som enligt nämnda balk

tillkommer polisman.

19 8! Förekommer mot någon, som an- Förekommer mot någon, som an-

träffas vid gräns- eller kustort eller träffas vid gräns- eller kustort eller ankommer till plats, där förbindelse ankommer till plats, där förbindelse

med utlandet äger rum, anledning med utlandet äger rum, anledning att han har på sig gods, som enligt att han har på sig gods, som enligt denna lag är underkastat beslag. må denna lag är underkastat beslag, mä

för eftersökande av sådant gods för eftersökande av sådant gods tulltjänsteman företaga kroppsvisi- tulltjänsteman eller tjänsteman vid

tation och ytlig kroppsbesiktning å kustbevakningen företaga kropps-

honom. Om vederbörande chef för visitation och ytlig kroppsbesikttull-, Aus eller gränsbevakning ning å honom. Om vederbörande

finner skärpning av tullkontrollen å chef för tull- eller gränsbevakning

persontrafiken till eller från utlan- finner skärpning av tullkontrollen å

det med viss lägenhet eller för viss persontrafiken till eller från utlan-

tidrymd å någon plats oundgängli- det med viss lägenhet eller för viss

gen nödvändig. må efter bevak- tidrymd å någon plats oundgängli-

ningschefens förordnande kropps- gen nödvändig, må efter bevakvisitation verkställas å envar. som ningschefens förordnande kroppsmed lägenheten eller under tidrym- visitation verkställas å envar, som den till platsen ankommer från eller med lägenheten eller under tidrym-

från platsen avreser till utlandet. den till platsen ankommer från eller

Sådant förordnande skall ofördröj- från platsen avreser till utlandet. ligen underställas generaltullstyrel- Sädant förordnande skall ofördröjsens prövning men går likväl genast ligen underställas generaltullstyreli verkställighet. | sens prövning men går likväl genast

i verkställighet.

Kroppsvisitation, som är av mera väsentlig omfattning, och ytlig kroppsbesiktning skall verkställas inomhus i avskilt rum eller i lämpligt utrymme i fartyg samt. om undersökningsman eller den undersökte begär det och det kan ske utan större omgång, I vittnens närvaro. Kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning av kvinnor fär inte verkställas eller bevittnas av annan än kvinna, läkare eller legitimerad sjuksköterska.

! Senaste lydelse 1987: 1067.

3 Förslag till Prop. 1987/88: 142

Lag om ändring i lagen (1960:419) om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker

Härigenom föreskrivs att 3 § I och 2 mom. lagen (1960: 419) om förbud i

vissa fall mot införsel av spritdrycker skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I mom. Tulltjänsteman äger, där I mom. Tulltjänsteman = eller honom anbefalld tjänstgöring därtill tjänsteman vid kustbevakningen föranleder, å fartyg företaga den vi- äger, där honom anbefalld tjänstgösitation, som oundgängligen erford- ring därtill föranleder, å fartyg föreras för utrönande huruvida mot för- taga den visitatlion. som oundgängbud, som avses i I $, spritdrycker ligen erfordras för utrönande huru-

medföras å fartyget. vida mot förbud, som avses i I 8,

spritdrycker medföras å fartyget.

2 mom.! Har chef för tull- eller 2 mom. Har chef för tullbevak-

kustbevakning med hänsyn till be- ning med hänsyn till befarad olovlig

farad olovlig införsel av spritdryc- införsel av spritdrycker funnit sär-

ker funnit särskild tullbevakning skild tullbevakning böra anordnas å böra anordnas å fartyg av mindre fartyg av mindre bruttodräktighet

bruttodräktighet än 850, vilket an- än 850, vilket ankommer från eller kommer från eller avgår till utrikes avgår till utrikes ort, må, därest beort, må, därest beslag ägt rum å slag ägt rum å drycker, vilka under drycker, vilka under resan med- resan medförts å fartyget. bevak-

förts å fartyget, bevakningschefen ningschefen kunna förordna, att kunna förordna, att kostnaden för kostnaden för bevakningen skall

bevakningen skall gäldas av farty- gäldas av fartygets ägare.

gets ägare.

Kostnaden för bevakningen skall utgå efter gällande taxa för extra

tullförrättningar samt gäldas i den ordning. som härutinnan är stadgat i

fråga om ersättningsbelopp för sådan förrättning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

! Senaste lydelse 1982: 262. tin

4 Förslag till Prop. 1987/88: 142

Lag om ändring i lagen (1959: 590) om gränstullsamarbete

med annan stat

Härigenom föreskrivs att 6, 8 och 9 §§ lagen (1959: 590) om gränstullsamarbete med annan stat skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

Det åligger svensk tullpersonal Det åligger svensk tullpersonal

att utöva tulltjänst, som omfattas och personal vid den svenska kustav gränstullsamarbete, under iakt- bevakningen att utöva tulltjänst, tagande av den stats instruktioner som omfattas av gränstullsamarbeoch reglementen, för vilken tull- te, under iakttagande av den stats tjänsten bedrives. instruktioner och reglementen, för

vilken tulltjänsten bedrives.

85!

Tulltjänsteman från den andra staten åtnjuter under utövning här i riket

av tulltjänst. som omfattas av gränstullsamarbete. skydd enligt 17 kap. 5 §

brottsbalken men skall icke vara underkastad ansvar enligt 20 kap. samma

balk.

Har svensk tulltjänsteman, då Har svensk tulltjänsteman eller han i anledning av gränstullsamar- tjänsteman vid den svenska kustbete haft att utöva tulltjänst för den bevakningen, då han i anledning av

andra staten. begått brott som av- gränstullsamarbete haft att utöva

ses I 20 kap. 1-3 §§ brottsbalken tulltjänst för den andra staten, beeller eljest gjort sig skyldig till tjäns- gått brott som avses i 20 kap. 1—

teförseelse, skall så anses som om 3 §§ brottsbalken eller eljest gjort han begått brottet eller gjort sig sig skyldig till tjänsteförseelse,

skyldig till förseelsen under utöv- skall så anses som om han begått ning av svensk tulltjänst. brottet eller gjort sig skyldig till för-

scelsen under utövning av svensk

tulltjänst.

Om svensk tulltjänsteman under Om svensk tulltjänsteman eller utövning av tulltjänst för annan stat tjänsteman vid den svenska kusti anledning av gränstullsamarbete bevakningen under utövning av åstadkommer skada för vilken han tulltjänst för annan stat i anledning är ansvarig enligt svenska skade- av gränstullsamarbete åstadkomståndsregler, skalt kronan ersätta mer skada för vilken han är ansvaskadan, kronan obetaget att av rig enligt svenska skadeståndsregtjänstemannen söka åter vad sålun- ler, skall kronan ersätta skadan, da utgivits. kronan obetaget att av tjänsteman-

nen söka åter vad sålunda utgivits.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

! Senaste lydelse 1975: 686.

5¶Förslag till Prop. 1987/88: 142 Lag om ändring i utlänningslagen (1980: 376)

Härigenom föreskrivs att 8 och 55 §§ utlänningslagen (1980: 376) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

88 Vid inresa eller utresa skall en utlänning visa upp sitt pass för polismyndigheten, om inte regeringen har föreskrivit annat. En utlänning skall vid inresa eller utresa även lämna de upplysningar som begärs av polismyndigheten. Vid inresa skall en utlänning på begäran av polismyndigheten även

förete biljett för resa från Sverige, om han innehar en sådan. En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att efter kallelse av polis-

myndighet personligen inställa sig hos myndigheten och lämna upplysning-

ar om sin vistelse här. Om han inte efterkommer kallelsen, får han hämtas.

Kan det med hänsyn till utlänningens personliga förhållanden eller övriga omständigheter skäligen befaras att han ej skulle efterkomma en kallelse, får utlänningen hämtas utan föregående kallelse. På begäran skall utlänningen även visa upp sitt pass och sådan biljett som avses i första stycket för polismyndighet eller polisman.

För utredning i samband med inresa eller utresa eller kallelse eller hämtning enligt andra stycket får utlänningen kvarhållas, dock inte längre

än som är nödvändigt och inte i något fall längre än sex timmar, om inte beslut har meddelats om förvar enligt 50 eller 52 §.

I samband med inresekontroll får I samband med inresekontroll får en polisman undersöka bagageut- en polisman undersöka bagageutrymmen och övriga utrymmen i bi- rymmen och övriga utrymmen i bi-

lar och andra transportmedel i syfte lar och andra transportmedel i syfte

att förhindra att utlänningar reser in att förhindra att utlänningar reser in

i Sverige i strid mot bestämmelser- i Sverige i strid mot bestämmelserna i denna lag eller i en författning na i denna lag eller i en författning som har utfärdats med stöd av den- som har utfärdats med stöd av denna lag. Om inresekontrollen sker na lag. Om inresekontrollen sker under medverkan av tullmyndighet under medverkan av tullmyndighet eller med biträde av särskilt förord- eller kustbevakningen eller med binad passkontrollant, skall tulltjäns- träde av särskilt förordnad pass-

temannen eller passkontrollanten kontrollant, skall tulltjänste-

ha samma befogenhet. mannen, fjänstemannen vid kust-

bevakningen eller passkontrollan-

ten ha samma befogenhet.

! Senaste lydelse 1985: 425.

&”

in tin Prop. 1987/88: 142

Att en polisman i vissa fall som avses i 50 och 52 §§ får omhänderta en

utlänning i avvaktan på beslut av polismyndighet följer av 11 § polislagen

(1984: 387).

I den mån utlänningskontroll I den mån utlänningskontroll

sker under medverkan av tullmyn- sker. under medverkan av tullmyndighet eller med biträde av särskilt dighet eller kustbevakningen eller förordnad passkontrollant, skall med biträde av särskilt förordnad tulltjänstemannen eller passkon- passkontrollant, skall tulltjänstetrollanten ha motsvarande befogen- mannen, tjänstemannen vid kust-

het att tillfälligt omhänderta en ut- bevakningen eller passkontrollanlänning. Han är dock skyldig att så ten ha motsvarande befogenhet att

skyndsamt som möjligt anmäla åt- tillfälligt omhänderta en utlänning. gärden till en polisman för prövning Han är dock skyldig att så skynd-

av om omhändertagandet skall be- samt som möjligt anmäla åtgärden stå, till en polisman för prövning av om

omhändertagandet skall bestå.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

Senaste lydelse 1984: 390.

6 Förslag till Prop. 1987/88: 142

Lag om ändring i jaktlagen (1987: 259)

Härigenom föreskrivs att 47 § jaktlagen (1987:259) skall ha följande lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen Ivdelse

47 § Ertappas någon på bar gärning då Ertappas någon på bar gärning då

han begår jaktbrott, får vilt och så- han begår jaktbrott, får vilt 'och sådan egendom som enligt 49 § kan dan egendom som enligt 49 § kan

antas bli förverkad eller som kan antas bli förverkad eller som kan antas ha betydelse för utredning om antas ha betydelse för utredning om brottet tas i beslag av jakträttshava- brottet tas i beslag av jakträttshava-

ren eller av någon som företräder ren eller av någon som företräder

honom. Samma befogenhet tillkom- honom. Samma befogenhet tillkommer därtill förordnade jakttillsyns- mer därtill förordnade jakttllsynsmän samt därtill behöriga tjänste- män samt därtill behöriga tjänstemän vid tullverkets Aust- eller män vid kustbevakningen och

gränsbevakning. tullverkets gränsbevakning.

Har egendom tagits i beslag, skall anmälan om detta skyndsamt göras till polis- eller åklagarmyndigheten. Den som tar emot anmälan skall förfara som om han själv gjort beslaget.

För att undvika att vilt som kar tagits i beslag förstörs, får djuret efter

värdering säljas på lämpligt sätt.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

7 Förslag till Prop. 1987/88: 142 Lag om ändring i lagen (1950: 596) om rätt till fiske

Härigenom föreskrivs att i 37 § lagen (1950: 596) om rätt till fiske! orden ”tullverkets kustbevakning” skall bytas ut mot ”kustbevakningen”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

! Senaste lydelse av 37 8 1984: 371.

8 Förslag till Prop. 1987/88: 142 Lag om ändring i lagen (1980: 424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg!

dels att i 8 kap. 5—7 och 10 §§ samt 9 kap. I och 4—5 §§ ordet ”tullverket” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ” kustbevakningen” i motsvarande form,

dels att 7 kap. 10 § samt 9 kap. 3 och 6 §§ skall ha följande lydelse.

7 kap.

10 8 Den myndighet som med stöd av Den myndighet som med stöd av

4, 5 eller 6 § har förbjudit ett fartygs 4,5 eller 6 § har förbjudit ett fartygs

avgång eller vidare resa skall. om avgång eller vidare resa skall, om

fartyget befinner sig inom Sveriges fartyget befinner sig inom Sveriges

sjöterritorium, genast anmäla be- sjöterritorium, genast anmäla be-

slutet för polis-, tull- och lots- slutet för polis-, tull- och lotsmynmyndigheterna. Polismyndigheten digheterna samt kustbevakningen.

skall, om det behövs, vidta åtgärder Polismyndigheten skall, om det be- ' för att förhindra överträdelse av hövs, vidta åtgärder för att förhind-

förbudet. Tull- och lotsmyndighe- ra: överträdelse av förbudet. Tullterna skall, så länge förbudet gäller, och lotsmyndigheterna skall. så

inställa de förrättningar för farty- länge förbudet gäller, inställa de

gets resa som ankommer på dem. förrättningar för fartygets resa som

ankommer på dem.

Gäller förbudet ett svenskt fartyg som befinner sig inom främmande lands sjöterritorium, är befälhavaren skyldig att på begäran av svensk utlandsmyndighet lämna fartygets nationalitetshandlingar till denna myndighet.

! Lagen omtryckt 1983:463.

9 kap. Prop. 1987/88: 142

3§v

Tullverkets beslut om vattenföro- Kustbevakningens beslut om vatreningsavgift och om förbud eller tenföroreningsavgilt och om förbud föreläggande enligt 8 kap. 6 eller 7 § eller föreläggande enligt 8 kap. 6

får överklagas genom besvär hos eller 7 § får överklagas genom be-

den tingsrätt som är sjörättsdom- svär hos den tingsrätt som är sjöstol i den ort där den tullmyndighet rättsdomstol i den ort där den enhet som meddelat det överklagade be- vid kustbevakningen som meddelat slutet har sitt säte. det överklagade beslutet har sitt

säte.

9 kap.

6 SN

Tullverkets beslut och domstols Kustbevakningens beslut och dom varigenom vattenförorenings- domstols dom varigenom vatten-

avgift påförs får verkställas genast, föroreningsavgift päförs får verk-

om inte annat förordnas eller säker- ställas genast. om inte annat förordhet ställs för avgiltsskyldighetens nas eller säkerhet ställs för avgiftsfullgörande. Om verkställigheten skyldighetens — fullgörande. Om gäller i övrigt vad som föreskrivs i verkställigheten gäller i övrigt vad utsökningsbalken om allmänt mål. som föreskrivs i utsökningsbalken Utmätt egendom får dock inte . om allmänt mål. Utmätt egendom

säljas utan gäldenärens samtycke, får dock inte säljas utan gäldenä-

förrän beslutet eller domen har rens samtycke, förrän beslutet eller vunnit laga kraft. domen har vunnit laga kraft.

Andra beslut i frågor som avses i Andra beslut i frågor som avses i 1-8 kap. gäller omedelbart. om 1-8 kap. gäller omedelbart, om inte annat föreskrivs i beslutet. I inte annat föreskrivs i beslutet. I

fråga om beslut som skall under- fråga om beslut som skall under-

ställas sjöfartsverket eller rullverket ställas sjöfartsverket eller ÅAustkan det berörda verket förordna att bevakningen kan sjöfartsverket elbeslutet tills vidare inte skall gälla. ler kustbevakningen förordna att

beslutet tills vidare inte skall gälla.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

" Senaste lydelse 1986: 1185.

Prop. 1987/88: 142

9 Förslag till Lag om ändring i räddningstjänstlagen (1986: 1102)

Härigenom föreskrivs att i 27 § räddningstjänstlagen (1986: 1102) orden ”tullverkets kustbevakningsorganisation” skall bytas ut mot ”kustbevakningen”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

10 Förslag till Prop. 1987/88: 142

Lag om ändring i lagen (1918: 163). med vissa bestämmelser om sjöfynd

Härigenom föreskrivs att I $ och 7 § lagen (1918: 163) med vissa bestäm-

melser om sjöfynd' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

Var och en. som I saltsjön inom Var och en, som i saltsjön inom svensk skärgård eller vid svensk svensk skärgård eller vid svensk kust eller i rikets segelbara insjöar, kust eller 1 rikets segelbara insjöar,

floder eller kanaler bärgar övergiv- floder eller kanaler bärgar övergivna fartyg eller skeppsvrak eller red- na fartyg eller skeppsvrak celler redskap eller gods, som hör till fartyg, skap eller gods, som hör ull fartyg,

vare sig sådant tas upp från botten vare sig sådant tas upp från botten eller anträffas flytande på vattnet eller anträffas flytande på vattnet

eller uppdrivet på stranden, är skyl- eller uppdrivet på stranden. är skyl-

dig att anmäla fyndet hos en polis- dig att anmäla fyndet hos en polis-

myndighet eller tulltjänsteman. Har myndighet, tjänsteman vid kusten tulltjänsteman tagit emot en så- bevakningen eller tulltjänsteman. dan anmälan, skall han ofördröj- Har en tjänsteman vid kustbevakligen underrätta polismyndigheten ningen eller en tulltjänsteman tagit

om denna. emot en sådan anmälan, skall han

ofördröjligen underrätta polismyn-

digheten om denna.

Om ett fynds värde inte översti- Om ett fynds värde inte överstiger 100 kronor, enligt intyg av po- ger 100 kronor. enligt intyg av polismyndighet eller av en tulltjänste- lismyndighet, kustbevakningen elman som generaltullstyrelsen har ler av en tulltjänsteman som genebemyndigat att utfärda sådana in- raltullstyrelsen har bemyndigat att

tyg, får polismyndigheten utan vi- utfärda sådana intyg. får polismyn-

dare besiktning och utan kungöran- digheten utan vidare besiktning och de av bärgningen lämna ut fyndet utan kungörande av bärgningen till bärgaren. Detta gäller dock bara lämna ut fyndet till bärgaren. Detta om polismyndigheten inte finner att gäller dock bara om polismyndighefyndet av någon särskild anledning ten inte finner att fyndet av någon skall behandlas på annat sätt. särskild anledning skall behandlas

på annat sätt.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

! Lagen omtryckt 1984: 984.

11 Förslag till Prop. 1987/88: 142

Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. I)

Härigenom föreskrivs att 315 och 376 8§ sjölagen (1891: 35 s. DD! skall ha

följande lydelse.

Nuvarande lydelse : Föreslagen lydelse

315 §

Sjöfartsverket, tullverket och po- Sjöfartsverket, kustbevakningen, lismyndighet skola lämna tingsrätt, tullverket och polismyndighet skola

som håller sjöförklaring, och under- lämna tingsrätt. som håller sjöför-

sökningskommission det biträde klaring, och undersökningskomdessa påkalla för utredningen. För mission det biträde dessa påkalla

polismyndighets utredning gälla i för utredningen. För polismyndig-

tillämpliga delar bestämmelserna I hets utredning gälla i tillämpliga derättegångsbalken om förundersök- lar bestämmelserna i rättegångsbal-

ning i brottmål. Tvångsmedel enligt ken om förundersökning i brottmål. 24-28 kap. samma balk får dock Tvångsmedel enligt 24-28 kap. användas endast i den mån anled- samma balk får dock användas enning förekommer att brott som hör dast i den mån anledning förekom-

under allmänt åtal har förövats. mer att brott som hör under allmänt

åtal har förövats.

376 § Sjöfartsverket, tullverket och po- Sjöfartsverket, kustbevakningen,

lismyndighet biträda registermyn- tullverket och polismyndighet bidigheten med att vaka över att be- träda registermyndigheten med att stämmelser i lag eller annan författ- vaka över att bestämmelser i lag ning om registrering och identifi- eller annan författning om registreering av skepp och inskrivning av ring och identifiering av skepp och rätt till skepp och andel i sådan inskrivning av rätt till skepp och egendom efterlevas. De äga för det- andel i sådan egendom efterlevas.

ta ändamål tillträde till skepp. De De äga för detta ändamål tillträde skola underrätta registermyndighe- till skepp. De skola underrätta re-

ten om försummelser att efterleva gistermyndigheten om försummelbestämmelserna. ser att efterleva bestämmelserna.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

I Lagen omtryckt 1985: 176.

12 Förslag till Prop. 1987/88: 142 Lag om ändring i lagen (1973: 1064) om ändring i sjölagen

(1891:35 s. 1)

Härigenom föreskrivs att punkt 7 a i övergångsbestämmelserna till lagen (1973: 1064) om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1) skall ha följande lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

7a'. När inskrivning eller inteck- 7a. När inskrivning eller inteckning första gången sökes i egen- ning första gången sökes i egen-

dom, vilken såsom skepp har över- dom. vilken såsom skepp har över-

förts från fartygsregistret eller fis- förts från fartygsregistret eller fiskefartygsregister tull skeppsregist- kefartygsregister till skeppsregistret, skall registermyndigheten prö- ret, skall registermyndigheten pröva huruvida egendomens beskaf- va huruvida egendomens beskaffenhet av skepp är otvetydigt ut- fenhet av skepp är otvetydigt utredd. Myndigheten kan därvid före- redd. Myndigheten kan därvid före-

lägga ägaren att förebringa behövlig lägga ägaren att förebringa behövlig utredning eller själv låta göra sådan utredning eller själv låta göra sådan genom sjöfartsverkets eller tullver- genom sjöfartsverkets, kustbevak-

kets försorg. I föreläggande får vite ningens eller tullverkets försorg. I

utsättas. Förelägges vite, gäller föreläggande får vite utsättas. Före-

26 § tredje stycket. lägges vite, gäller 26 § tredje styc-

ket.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

! Senaste lydelse 1975: 602.

13 Förslag till Prop. 1987/88: 142

Lag om ändring i lagen (1979: 377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m. m.

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1979: 377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m. m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

15 §

Sjöfartsverket, tullverket och po- Sjöfartsverket, kustbevakningen. lismyndighet biträder registermyn- tullverket och polismyndighet bidigheten med att vaka över att be- träder registermyndigheten med att stämmelser i lag eller annan författ- vaka över att bestämmelser i lag ning om båtregistrering och båt- eller annan författning om båtre-

identifiering efterlevs. De har för gistrering och båtidentificring efterdetta ändamål tillträde till båt. De levs. De har för detta ändamål tillskall underrätta registermyndighe- träde till båt. De skall underrätta

ten om försummelser att efterleva registermyndigheten om försumbestämmelserna. melser att efterleva bestämmelser-

na.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

2 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 142

14 Förslag till Prop. 1987/88: 142 Lag om ändring i lagen (1987: 773) om fritidsbåtsregister

Härigenom föreskrivs au 3 § lagen (1987:773) om fritidsbåtsregister

skall ha följande lydelse.

Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse

Polismyndighet. tullmyndighet. Polismyndighet. tullmyndighet. riksskatteverket, — länsskattemyn- kustbevakningen. riksskatteverket.

dighet, lokal skattemyndighet och länsskattemyndighet, lokal skattekronofogdemyndighet får ha termi- myndighet och kronofogdemyndignalåtkomst till fritidsbätsregistret. het får ha terminalåtkomst till fri-

tidsbåtsregistret.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

15 - Förslag till Prop. 1987/88: 142 Lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (1988: 49)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 11 § fartygssäkerhetslagen (1988:49) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.

115 Polismyndigheter, tullmyndighe- Polismyndigheter, tullmyndighe-

ter, miljö- och hälsoskyddsnämn- ter. kustbevakningen, miljö- och

der samt läkare är skyldiga att läm- hälsoskyddsnämnder samt läkare na tillsynsmyndigheterna det biträ- är skyldiga att lämna tillsynsmynde och de upplysningar som de be- digheterna det biträde och de upp-

höver för att utöva tillsyn enligt lysningar som de behöver för att

denna lag eller enligt föreskrifter utöva tillsyn enligt denna lag eller som har utfärdats med stöd av enligt föreskrifter som har utfärdats lagen. med stöd av lagen.

När en tullmyndighet på begäran När kustbevakningen på begäran enligt första stycket medverkar vid enligt första stycket medverkar vid tillsyn enligt denna lag, har tjänste- tillsyn enligt denna lag, har tjänste-

män vid tullverkets kustbevakning män vid kustbevakningen de befode befogenheter att vidta åtgärder genheter att vidta åtgärder som an-

som anges i 2 och 45§§ lagen ges i2 och 4 §§ lagen (1982: 395) om (1982: 395) om tullverkets medver- kustbevakningens medverkan vid

kan vid polisiär övervakning. Där- polisiär övervakning. Därvid gäller

vid gäller föreskrifterna 15, 6, 8 och föreskrifterna 1 5. 6, 8 och 9 §§

9 §§ nämnda lag. nämnda lag.

16 Förslag till Prop. 1987/88: 142

Lag om ändring i lagen (1982: 395) om tullverkets medverkan

vid polisiär övervakning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:395) om tullverkets medverkan vid polisiär övervakning ,

dels att i rubriken till lagen och i I $ ordet ”tullverket” skall bytas ut mot "kustbevakningen" i olika böjningsformer,

dels att i 2 § orden ”tullverkets kustbevakning” skall bytas ut mot ”kustbevakningen”.

dels att i 7 § ordet ”tullmyndighet” skall bytas ut mot ”kustbevakningen”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

17 Förslag till Prop: 1987/88: 142

Lag om ändring i polislagen (1984: 387) | .

Härigenom föreskrivs att i 23 § polislagen (1984: 387)' orden ”tullverkets kustbevakning” skall bytas ut mot ”kustbevakningen”.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

! Senaste lydelse av 23 8 1986: 656. es 21

18 Förslag till

Lag om ändring i vapenlagen (1973: 1176)

Härigenom föreskrivs att 32 och 41 §§ vapenlagen (1973: 1176)! skall ha

följande lydelse. |

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

32 §

Föreligger risk för missbruk av skjutvapen, kan polismyndighet besluta

att vapnet och därtill hörande ammunition skall omhändertagas. Ar faran för missbruk överhängande, får polisman även utan sådant beslut omhändertaga vapnet och ammunitionen. I sådant fall skall polismannen skynd-

samt anmäla åtgärden hos polismyndigheten. som omedelbart skall pröva

om omhändertagandet skall bestå. Vad som i första stycket sägs om Vad som i första stycket sägs om polisman gäller även av länsstyrel- polisman gäller även av länsstyrel-

sen förordnad jakttillsynsman samt sen förordnad jakttillsynsman samt personal vid domänverket, tullver- personal vid kustbevakningen, doket eller rennäringsenhet vid lant- mänverket, tullverket eller rennäbruksnämnd. ringsenhet vid lantbruksnämnd.

Finns någon som har tillstånd att inneha den omhändertagna egendomen

och återkallas ej tillståndet, skall egendomen återlämnas till innehavaren

så snart det skäligen kan antagas att det ej längre föreligger någon risk för

missbruk. Detsamma gäller, om den omhändertagna cgendomen får inne-

has utan tillstånd enligt denna lag.

41 8

Angående beslag av egendom, som kan antagas vara förverkad enligt 40 8, gäller bestämmelserna om beslag i rättegångsbalken med följande avvikelser.

1. Av länsstyrelsen förordnad 1. Av länsstyrelsen förordnad

jakttillsynsman samt personal vid Jakttillsynsman samt personal vid domänverket, tullverket eller ren- kustbevakningen, domänverket,

näringsavdelning vid lantbruks- tullverket eller rennäringsavdelning nämnd äger samma rätt att taga vid lantbruksnämnd äger samma egendom i beslag som tillkommer rätt att taga egendom i beslag som polisman. tillkommer polisman.

2, Bestämmelsen att åtal skall 2. Bestämmelsen att åtal skall väckas inom viss tid gäller ej i annat väckas inom viss tid gäller ej i annat fall än då rätten utsatt sådan tid. fall än då rätten utsatt sådan tid.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

! Lagen omtryckt 1981: 1360. ho [NA

19 Förslag till Prop. 1987/88: 142

Lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1§ och 9kap. 17 § sekretesslagen

(1980: 100)" skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

Sekretess gäller för uppgift som Sekretess gäller för uppgift som

hänför sig till hänför sig till 1. förundersökning i brottmål 1. förundersökning i brottmål,

2. angelägenhet, som avser an- 2. angelägenhet, som avser an-

vändning av tvångsmedel i sådant vändning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att mål eller i annan verksamhet för att

förebygga brott, eller förebygga brott, eller

3. åklagarmyndighets, polismyn- 3. åklagarmyndighets, polismyndighets eller tullmyndighets verk- dighets, tullmyndighets eller kustsamhet i övrigt för att förebygga, bevakningens verksamhet i övrigt uppdaga, utreda eller beivra brott för att förebygga, uppdaga, utreda

eller beivra brott

om det kan antas att syftet med om det kan antas att syftet med

beslutade eller förutsedda åtgärder beslutade eller förutsedda åtgärder

motverkas eller den framtida verk- motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs. samheten skadas om uppgiften röjs.

Motsvarande sekretess gäller i Motsvarande sekretess gäller i annan verksamhet hos myndighet annan verksamhet hos myndighet för att biträda åklagarmyndighet, för att biträda åklagarmyndighet,

polismyndighet eller tullmyndighet tullmyndighet eller kustbevakningmed att uppdaga, utreda eller beiv- en med att uppdaga, utreda eller ra brott. beivra brott.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.

9 kap.

Sekretess gäller, om inte annat Sekretess gäller, om inte annat

följer av 18 §, i följer av 18 §, 1

1. utredning enligt bestämmelser- 1. utredning enligt bestämmelser-

na om förundersökning i brottmål, na om förundersökning i brottmål,

2. angelägenhet, som avser an- 2. angelägenhet, som avser an-

vändning av tvångsmedel i sådant vändning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott eller som avser så- förebygga brott eller som avser sådan personalkontroll som enligt dan personalkontroll som enligt särskilda bestämmelser sker i fråga särskilda bestämmelser sker i fråga om tjänster av betydelse för rikets om tjänster av betydelse för rikets

- säkerhet, säkerhet,

3. åklagarmyndighets, polismyn- 3. åklagarmyndighets, polismyn-

dighets eller tullmyndighets verk- dighets, tullmyndighets eller kust-

! Lagen omtryckt 1988: 9.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 142

samhet i övrigt för att förebygga, bevakningens verksamhet i övrigt uppdaga, utreda eller beivra brott för att förebygga, uppdaga, utreda

eller beivra brott

för uppgift om enskilds personli- för uppgift om enskilds personli-

ga eller ekonomiska förhållanden, ga eller ekonomiska förhållanden,

om det kan antas att den enskilde om det kan antas att den enskilde

eller någon honom närstående lider eller någon honom närstående lider

skada eller men om uppgiften röjs. skada eller men om uppgiften röjs.

Sekretess gäller för verksamhet, som avses i första stycket, för anmälan

eller utsaga från enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.

Denna lag träder i kraft den I juli 1988.

20 Förslag till Prop. 1987/88: 142 Lag om ändring i förvaltningslagen (1986: 223)

Härigenom föreskrivs att 32 § förvaltningslagen (1986: 223) skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 §

Bestämmelserna i 8—30 §§ gäller Bestämmelserna 1 8—30 §§-gäller inte kronofogdemyndigheternas ex- inte kronofogdemyndigheternas ekutiva verksamhet och inte heller exekutiva verksamhet och inte hel-

polis-, åklagar- och tullmyndighe- ler polis-, åklagar- och tullmyndig-

ternas brottsbekämpande verksam- heternas eller kustbevakningens

het. brottsbekämpande verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

21 Förslag till Prop. 1987/88: 142

Lag om ändring i lagen (1979: 1088) om gränsövervakningen i krig m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979: 1088) om gränsövervak-

ningen i krig m. m.

dels att i 5§ orden ”tullverkets kustbevakning” skall bytas ut mot "kustbevakningen,

dels att 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse

Kommer riket i krig, skall den Kommer riket i krig, skall den övervakning av samfärdseln över övervakning av samfärdseln över

rikets gränser som ankommer på rikets gränser som ankommer på

polis- och = tullväsendet samt polis- och tullväsendet samt förförsvarsmakten samordnas i de av- svarsmakten och kustbevakningen

seenden som anges i 2 §. samordnas 1 de avseenden som an- - ges i2 8. År riket i krigsfara eller råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig, får

regeringen föreskriva att gränsövervakningen skall samordnas i de avseenden som anges 12 8.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1988.

Försvarsdepartementet Prop. 1987/88: 142

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1988

Närvarande: statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Gustafsson, Leijon, Peterson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Thalén

Föredragande: statsrådet R. Carlsson

Proposition om lokalisering av kustbevakningens centrala och regionala ledning och om lagändringar med anledning av att kustbevakningen blir en egen myndighet

I Inledning

Tullverkets kustbevakning utgör en bevakningsgren inom tullverket och

utför reguljär civil övervakning längs våra kuster. Riksdagen har beslutat att kustbevakningen organisatoriskt skall avskiljas från tullverket och bilda en egen civil myndighet inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och inom den militära utgiftsramen men utanför försvarsmakten (prop. 1986/87:95 bil. 6, FöÖU 11, rskr. 310). I propositionen framhölls att målet är

att den nya myndigheten skall inrättas den 1 juli 1988. Riksdagen hade inget att erinra mot det. Regeringen har tidigare i dag beslutat att den nya myndigheten skall heta kustbevakningen och att den skall inrättas den 1 juli 1988. :

Med stöd av ett bemyndigande från regeringen tillkallade chefen för

finansdepartementet en kommitté med uppdrag att utarbeta förslag röran-

de den nya myndighetens organisation, ledning, lokalisering, arbetsformer

och relation till försvarsmakten (Dir. 1987: 31). :

Kommittén. som har antagit namnet kustbevakningskommittén, överlämnade I januari 1988 delbetänkandet Lagändringar som behövs då kust-' bevakningen blir en egen myndighet. Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av justitiekanslern, riksåklagaren, rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren, chefen för marinen, statens räddningsverk, sjöfartsverket. generaltullstyrelsen, fiskeristyrelsen, statens invandrarverk och sta-

tens naturvårdsverk. |

Kommittén överlämnade i februari 1988 delbetänkandet Organisation och lokalisering för kustbevakningens centrala och regionala ledning.

I fortsättningen kommer jag först att ta upp frågan om lokaliseringen av kustbevakningens centrala och regionala ledning. Därefter kommer jag att beröra de lagstiftningsfrågor som föranleds av att kustbevakningen blir en egen myndighet den 1 juli 1988. : = 27

Prop. 1987/88: 142

2¶Lokalisering av kustbevakningens centrala och regionala ledning

2.1¶Lokalisering av kustbevakningens centrala ledning

Mitt förslag: Kustbevakningens centrala ledning lokaliseras till

Karlskrona den 1 juli 1989.

Kustbevakningskommittén: Den centrala kustbevakningsledningen i

form av kustbevakningsbyrån är för närvarande lokaliserad till Stockholms innerstad. Ett antal alternativa lokaliseringar har aktualiserats i kommitténs arbete. Dessa är

— Umeå kommun

— Härnösands kommun — Sundsvalls kommun — Vaxholms kommun

— Haninge kommun

—- Oxelösunds kommun — Norrköpings kommun — Karlskrona kommun — Göteborgs kommun — Norrtälje kommun — Botkyrka kommun. .

De olika kommunernas lämplighet som lokaliseringsort har av kommit-

tén bedömts utifrån i huvudsak fem bedömningsfaktorer, nämligen

— kontaktmönster för kustbevakningsledningen, — möjligheter att fysiskt ta emot kustbevakningsledningen och dess perso-

nal, förutsättningar att stödja tillgången på kompetent personal, allmän miljö eller inriktning mot havsresurser samt

möjligheter att stödja kustbevakningens tekniska utveckling.

Kommittén har också vägt in vissa kostnadsaspekter. Dessa har dock bedömts enbart ha marginell påverkan på totalbedömningen.

Kustbevakningskommittén anser utifrån bedömningsfaktorerna att en Stockholmslokalisering är att föredra framför övriga lokaliseringsalternativ. Kommittén rekommenderar att Stockholms innerstad i första hand

väljs. Om regeringen överväger annan lokalisering i Stockholmsområdet bör Haninge eller Botkyrka kommun (Tullinge) väljas beroende på lokalb-

seringen av det framtida marinkommando Ost.

Om lokalisering utanför Stockholmsområdet skall väljas anser kommittén att Norrköping och Göteborg i nämnd ordning bör beaktas som alternativ till Stockholm. Bland övriga aktuella kommuner vill kommittén ge ett

visst förord för Karlskrona. . .

Kommittén gör också bedömningen att det i och för sig är möjligt att

lokalisera kustbevakningsledningen till vilken som helst av de angivna kommunerna. .

Skälen för mitt förslag: Kustbevakningskommittén har vid sitt lokalise- 28

ringsförslag inte gjort några arbetsmarknads- eller regionalpolitiska be- Prop. 1987/88: 142

dömningar utan utgått från att regeringen gör sådana i anslutning till

behandlingen av förslaget.

Vid en sammanvägning av de verksamhetsmässiga och de regionalpoli-

tiska aspekterna är min bedömning att Karlskrona är den lämpligaste lokaliseringsorten för kustbevakningens centrala ledning, Karlskronas marina inriktning tillsammans med möjligheterna till samordning med kust-

bevakningens södra regionledning väger i sammanhanget tungt. En sådan

lokalisering ligger också väl i linje med de principiella överväganden rörande lokalisering av statliga myndigheter som chefen för civildepartementet redovisade i 1988 års budgetproposition (bil. 2 sid. 14—15).

För att ge tid till erforderligt förberedelsearbete anser jag att lokaliseringen till Karlskrona bör ske den 1 juli 1989.

22 Lokalisering av kustbevakningens regionala ledning

Mitt förslag: Kustbevakningens norra regionledning samlokaliseras

med Norrlandskustens marinkommando i Härnösand under budgetåret 1989/90 och kustbevakningens västra regionledning samlokali-

seras med Västkustens marinkommando på Käringberget i Göteborg under budgetåret 1990/91. Kustbevakningens östra regionledning samlokaliseras med marinens regionala ledning antingen vid Muskö eller Tullinge senast år 1993. Kustbevakningens södra regionledning lokaliseras till Karlskrona men tidpunkten för överflyttningen dit avgörs senare. Det ankommer på regeringen att bestämma om tidpunkt m. m. för de föreslagna lokaliseringarna.

Kustbevakningskommittén: Kustbevakningens regionala ledningsorgan

finns i dag organiserade som integrerade delar i resp. tullregion och är lokaliserade till Sundsvall (norra), Stockholm (östra), Malmö (södra) och Göteborg (västra). Följande principiella lokaliseringsalternativ har av kommittén prövats i alla de fyra regionerna, nämligen — kustbevakningens regionala organisation samlokaliseras med berörd

marin myndighet och . — nuvarande lokalisering av kustbevakningens regionala organisation.

Utöver dessa alternativ har i Göteborg prövats en samlokalisering med sjöfartsverket (Sessanterminalen) och i Stockholm en samlokalisering med Stockholm Radio (Årstadal). Dessutom har kommittén övervägt ett flertal andra lokaliseringsalternativ, t. ex. beträffande norra regionen Umeå.

Kommittén har använt följande bedömningsfaktorer — kustbevakningens, andra sjöövervakningsmyndigheters och tullverkets

samverkansbehov.

— tillgång till samband och information, — förutsättningar för planering och ledning, .

— förutsättningar för samverkan beträffande tekniska och administrativa

stödfunktioner,

— konsekvenser för krigsorganisationen. Prop. 1987/88: 142 — kustbevakningens civila profil, — lokaler, — behov av att byta verksamhetsort samt — arbetsmiljö.

I västra regionen föreslår kommittén att kustbevakningens regionala organisation samlokaliseras med Västkustens marinkommando på Käringberget i Göteborg. I avvaktan på att lokaler kan färdigställas på Käringberget — beräknad tidpunkt under budgetåret 1990/91 — föreslår kommittén alt nuvarande lokalisering i Göteborgs innerstad bibehålles.

Beträffande södra regionen föreslår kommittén att kustbevakningens

regionala organisation på sikt samlokaliseras med marinens regionala led-

ning i Karlskrona. Vissa resurser bör dock enligt kommittén bibehållas i Malmö för att vid behov kunna leda verksamheten i Öresundsområdet. Med hänsyn till nuvarande samlokalisering i Malmö och de positiva erfarenheter som vunnits där är det kommitténs uppfattning att det inte nu finns skäl att föreslå exakt tidpunkt för en omlokalisering. Detta ställningstagande motiveras också av att marinens ledningsorganisation inom området för närvarande övervägs. |

Kommittén föreslår vidare att den östra regionala tedningen samlokaliseras med marinens regionala ledning i Muskö eller Tullinge. Detta bör ske

omkring år 1993 eller den tidigare tidpunkt som kan bli möjlig. Intill denna tidpunkt bör enligt kommittén nuvarande lokalisering bibehållas.

I norra regionen föreslår kommittén samlokalisering med Norrlandskustens marinkommando i Härnösand tidigast den juli 1989. Intill dess bör

nuvarande lokalisering bibehållas.

Kommittén framhåller att dess förslag till lokalisering av kustbevakningens regionala organisation skapar förutsättningar för en eftektiv ledning av kustbevakningens verksamhet och effektivare utnyttjande av kustbevakningens och marinens samlade resurser för sjöövervakning.

Skälen för mitt förslag: Inledningsvis vill jag framhålla att ett av syftena med organisationen av en fristående myndighet för kustbevakningen var att en ökad samordning mellan marinen och kustbevakningen skulle leda till rationaliserings- och effektivitetsvinster. Detta tillgodoses enligt min mening bäst genom att kustbevakningens regionala ledningsorgan samlokaliseras med berörda marina myndigheter i överensstämmelse med kommitténs förslag. Mitt förslag innebär att regionledningarna i Malmö, Göteborg. Stockholm och Sundsvall lokaliseras till Karlskrona, Göteborg (Kä-

ringberget), Muskö alternativt Tullinge samt Härnösand. Beträffande tidpunkt för omflyttning är dessa bl. a. beroende av när ledningscentraler kan vara klara. Lämpliga tidpunkter beräknas för närvarande vara för Härnösand under budgetåret 1989/90, för Muskö/Tullinge senast år 1993 och för

Göteborg under budgetåret 1990/91. Tidpunkt för omlokalisering av den södra regionledningen från Malmö till Karlskrona samt dimensionering av kvarvarande resurser i Malmö bör bestämmas med hänsyn tagen till bl. a. pågående översyn av marinens ledningsorganisation I södra Sverige. Det bör ankomma på regeringen att bestämma tidpunkter m. m. för lokaliseringen av kustbevakningens regionala Iedningsorganisation.

Jag vill i detta sammanhang också något beröra kustbevakningens rela- Prop. 1987/88: 142 tioner till försvarsmakten. Frågan har behandlats utförligt i propositionen om kustbevakningens avskiljande från tullverket. Utgångspunkten för omorganisationen var att bevara kustbevakningens särart och identitet. Samtidigt anfördes i propositionen bl.a. att en fortsatt utbyggnad av gemen-

samma centraler för övervakning, information och ledning bör ske ihop

med marinen. Detta möjliggörs nu genom de förslag som jag lämnar i det föregående. Genom att kustbevakningen samtidigt inrättas som en central myndighet som lyder direkt under regeringen och självständigt ansvarar

för den verksamhet som den åläggs av regeringen anser jag att kustbevak-

ningens civila profil även fortsättningsvis till fullo bevaras och dess särskil-

da karaktär bibehålls.

3¶Lagändringar

Mitt förslag: De bestämmelser i lag som reglerar verksamheten vid

tullverkets kustbevakning ändras så att de gäller verksamheten vid

den nya myndigheten, kustbevakningen.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt med några få undantag

som framgår av redogörelsen nedan.

Remissinstanserna: Lämnar i huvudsak kommitténs förslag utan erinran. Generaltullstyrelsen framför i några fall erinringar och sjöfartsverket framför i ett fall förslag till ytterligare ändringar. En redovisning av detta följer i redogörelsen nedan.

Bakgrunden till och skälen för mitt förslag: Tullverkets kustbevakning

har många och skiftande arbetsuppgifter. Bestämmelser som reglerar upp- gifterna och de befogenheter som kustbevakningen har för att lösa dem finns spridda i många olika författningar. I vissa fall är bestämmelserna exklusivt skrivna för kustbevakningen. Som exempel kan nämnas lagen

(1982: 395) om tullverkets medverkan vid polisiär övervakning. I regel är

emellertid arbetsuppgilter och befogenheter angivna i föreskrifter som är utformade så att de gäller generellt för tullverket och dess personal. Givetvis finns det många bestämmelser av det slaget som enbart gäller för andra

delar av tullverket än kustbevakningen. Å andra sidan finns åtskilliga

föreskrifter som även gäller för kustbevakningen. Det finns dessutom några av dem som enbart tillämpas på kustbevakningen. I vilken omfattning föreskrifter om tullverket gäller för kustbevakningen framgår i många fall av verkställighetsföreskrifter eller av interna bestämmelser inom tullverket.

När kustbevakningen skiljs från tullverket och blir en egen myndighet måste de författningar som reglerar kustbevakningens verksamhet ändras. Kustbevakningens uppgifter och befogenheter måste framgå av de grund-

läggande bestämmelserna på varje verksamhetsområde. I de flesta fall har Prop. 1987/88: 142

regeringen beslutat dessa föreskrifter. Det finns emellertid några bestäm-

melser som har meddelats genom lag.

3.1¶Lagar som behöver ändras

Jag kommer nu att lämna en redogörelse för de lagar som behöver ändras. De tas upp under de verksamhetsområden för kustbevakningen till vilka de kan hänföras. Det kan anmärkas att kustbevakningen har fier verksamhetsområden än vad som framgår av redogörelsen. Vid de aktuella lagrummen anger jag mina förslag till ändringar.

Tullkontroll och smugglingsbekämpning

I Tullagen (1987:1065)

Lagen, som trädde i kraft den Ijanuari 1988, gäller tull och annan skatt

som tas ut vid införsel av varor och tullverkets övervakning av införsel och utförsel av varor. Lagens föreskrifter om förtullning, tulltaxering och uppbörd' har inte någon tillämpning på kustbevakningen. Som ett undantag förekommer

emellertid att personal ur kustbevakningen ibland bemannar tullstationen i

Skärhamn i Tjörns kommun. Personalens befattning med rena tullgöromål är dock ytterst liten och det finns enligt min mening ingen anledning att

göra de ändringar i tullförfattningarna som krävs för att denna personal skall kunna fortsätta att handlägga tullärenden efter den 1 juli 1988.

Lagens bestämmelser om tullverkets kontrollverksamhet rör emellertid

kustbevakningen och finns i 61—79 88. Av intresse i detta sammanhang är. 61-70 och 73 §§.

Varor som är oförtullade och som man alltså inte fritt får förfoga över

vid införsel samt varor som anmälts till utförsel står enligt 618 under tullverkets överinseende (tullkontroll). Enligt 62§ står också under vissa förutsättningar transportmedel under tullkontröll. I 638 finns föreskrifter om de grundläggande befogenheter som tullmyndigheterna har för att fullgöra sina uppgifter. Befogenheterna får användas endast för kontroll av att den anmälningsplikt eller uppgiftsskyldighet som enligt lag eller annan författning föreligger gentemot tullmyndigheterna fullgjorts riktigt och full-

ständigt. Någon misstanke om oegentligheter krävs inte för att befogenhe-

terna skall få utövas. Befogenheterna innebär rätt att undersöka bl.a. transportmedel, tullupplag, frihamnar, vissa lokaler och handresgods. In-

gripandena utgör i vissa fall husrannsakan och i andra fall kroppsvisitation.

I 64 8 finns bestämmelser om vissa förbud, åligganden och inskränkning-

ar för varu- och persontrafiken. Bestämmelserna går ut på att göra det möjligt att övervaka och kontrollera införsel och utförsel av varor. 65§ föreskriver skyldighet för vissa personer att på tulltjänstemans

begäran lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tullkontrollen.

Enligt 66 § får tullmyndigheterna anbringa lås, förseglingar och igenkänningsmärken på transportmedel och varor som står under tullkontroll.

Bestämmelserna i 678 ger tullmyndighet rätt att tillfälligt stänga av Prop. 1987/88: 142 områden där transportmedel lossas eller lastas och vissa andra områden.

Enligt 683 får tullmyndigheterna preja fartyg inom Sveriges sjöterritorium, om det behövs för att möjliggöra tullverkets övervakning av införsel eller utförsel av varor. Enligt paragrafen får tullmyndighet även i vissa fall inbringa fartyg som befinner sig utanför territoriet till en plats inom detta.:

69 § innehåller föreskrifter om de skyldigheter som åligger uppgiftsläm-

nare när tullmyndigheter skall kontrollera uppgifter enligt 638. Den som verkställer kontrollen skall beredas tillfälle att undersöka varan och trans-

portmedlet och utan kostnad få de varuprov som behövs. Han skall också

lämnas tillträde till lokaler eller andra utrymmen.

Föreskrifterna i 70 § ger tulltjänstemän rätt att undersöka och ta prov på

varor även i andra fall. |

7338 föreskriver att polisen är skyldig att medverka i kontrollverksamhet

enligt lagen. De bestämmelser om kontrollbefogenheter m. m. för tullmyn-

dighet och tulltjänsteman som finns i 63 — 70 §§ gäller vid sådan medverkan också polismyndighet och polisman.

Alt verksamheten vid kustbevakningen också omfattar kontrollverksamhet enligt tullagen följer av I kap. 14 och 20 §§ tjänstgöringsreglementet (TFS 1979: 19) för tullstaten. Enligt 208 ingår nämligen gränsbevakning

enligt 14§ i kustbevakningens verksamhet. Gränsbevakningen omfattar enligt 148 kontroll av resandetrafiken, varor och transportmedel genom

slumpmässiga eller styrda undersökningar, förseglingsåtgärder eller sär-

skild uppsikt på grundval av tidigare gjorda iakttagelser: av trafiken,

granskning av handlingar; mottagna underrättelser eller uppgifter som lämnas av trafikanter på grund av uppgiftsskyldighet som åligger dem. Det

sägs vidare att verksamheten bedrivs i form av trafikexpedierande bevak-

ning, rörlig bevakning och tullkriminaltjänst.

0 De ändringar som behövs Kustbevakningens uppgifter och befogenheter i fråga om kontrollverksamhet enligt tullagen bör komma till uttryck i lagen. Jag föreslär därför at 73 § utformas så att kustbevakningen och tjänsteman vid kustbevakningen likställs med polismyndighet resp. polisman.

2 Lagen (1960:418) om straff för varusmuggling Lagen innehåller bestämmelser om straff för den som bryter mot bestämmelserna om in- och utförsel av varor.

Bestämmelserna i 14§ ålägger tulltjänsteman, tjänsteman vid lots- och fyrstaten, posttjänsteman och tjänsteman vid statens järnvägar att. i den mån honom anbefalld tjänstgöring därtill föranleder, noggrant övervaka att brott som avses i lagen icke äger rum. Enligt paragrafen har tulltjänsteman samma rätt som enligt rättegångsbalken tillkommer polisman att gripa den

som misstänks för brott som avses I lagen samt att till förhör medtaga den som är tillstädes på plats där sådant brott förövats.

Enligt 158 får tulltjänsteman, tjänsteman vid lots- och fyrstaten och

polisman ta egendom som kan antas vara enligt lagen förverkad i beslag. [ee '

3 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 142

Vidare sägs det att tulltjänsteman även i övrigt i fråga om brott som avses i Prop. 1987/88: 142 lagen har den rätt att ta egendom i beslag som enligt rättegångsbalken tillkommer polisman.

Föreskrifterna i 18 § ger polisman och tulltjänsteman rätt att utan förord-

nande företa husrannsakan för eftersökande av egendom som kan antas

vara förverkad enligt lagen om straff för varusmuggling. Sådan husrannsa-

kan får ske i magasin, upplagsbodar, uthus samt lägenhet som avses i

28 kap. 3§ rättegångsbalken. Sistnämnda lagrum är tillämpligt på lägenhet

som är tillgänglig för allmänheten eller ”plägar utgöra tillhåll för lösdrivare eller förbrytare eller där sådant gods, som eftersökes, plägar uppköpas eller mottagas som pant”. I övrigt har tulltjänsteman enligt förevarande

paragraf i fråga om brott som avses i lagen om straff för varusmuggling samma rätt att utan förordnande företa husrannsakan som enligt rättegångsbalken tillkommer polisman.

198 innehåller regler om tulltjänstemans rätt att företa kroppsvisitation

och ytlig kroppsbesiktning på den som anträffas vid gräns- eller kustort eller ankommer till plats, där förbindelse med utlandet äger rum, om det

förekommer anledning att han har på sig gods som är underkastat beslag enligt varusmugglingslagen.

6 De ändringar som behövs Av de tidigare nämnda 1 kap. 14 och 20 §§ tjänstgöringsreglementet (TFS : 1979: 19) för tullstaten framgår att kustbevakningen och dess tjänstemän också har till uppgift att bekämpa smuggling.

Jag föreslår därför att 14, 15, 18 och 19 §§ varusmugglingslagen utformas

så att tjänsteman vid kustbevakningen likställs med tulltjänsteman.

198 innehåller också regler om skärpt tullkontroll. Om vederbörande

chef för tull-, kust- eller gränsbevakning finner skärpning av tullkontrollen av persontrafiken oundgängligen nödvändig, får efter bevakningschefens förordnande kroppsvisitation göras på de resande. Benämningarna ”chef för tull-, kust- eller gränsbevakning” ger inte en riktig beskrivning av den organisation som numera finns i tullverket. Beslut i fråga om skärpning av tullkontroll fattas inte inom kustbevakningen. Jag föreslår därför att benämningen chef för kustbevakning tas bort.

Även efter en sådan ändring är bestämmelserna om skärpt tullkontroll i paragrafen föråldrade. Lagen utreds emellertid för närvarande av utredningen (Fi 1986:05) med uppdrag att sc över lagen om straff för varusmuggling. Det finns därför inte anledning att i detta sammanhang föreslå

ytterligare ändringar i paragrafen. Även 14 och 15 §§ är föråldrade efter de

nu föreslagna ändringarna. Sjöfartsverket pekar på att uttrycket ”tjänste-

man vid lots- och fyrstaten” inte längre bör användas och att det bör

ersättas med ”tjänsteman vid sjöfartsverket”. Jag anser emellertid även i

fråga om dessa paragrafer att det inte finns anledning att i detta samman-

hang föreslå ytterligare ändringar.

3 Lagen (1960:419) om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker

Lagen innehåller bestämmelser om förbud i vissa fall mot att införa sprit- 34

drycker till Sverige med fartyg.

Föreskrifterna i 3§ I mom. ger en tulltjänsteman befogenhet att visitera Prop. 1987/88: 142 fartyg.

6 De ändringar som behövs

Jag föreslår av samma skäl som anförts ovan beträffande lagen om straff

för varusmuggling att bestämmelsen utformas så att tjänsteman vid kustbevakningen likställs med tulltjänsteman.

138 2 mom. finns bestämmelser om särskild tullkontroll som nära överensstämmer med bestämmelserna om skärpt tullkontroll i 198 lagen om straff för varusmuggling. Av samma skäl som anfördes vid den paragrafen

föreslår jag att benämningen chef för kustbevakningen tas bort.

Gränstullsamarbete

4¶Lagen (1959:590) om gränstullsamarbete med annan stat

Sverige har med Norge och Finland träffat två olika överenskommelser

angående gränstullsamarbete. I överenskommelserna sägs det att gränstullsamarbete innebär samarbete i fråga om tullkontroll å och tullklarering av trafiken mellan staterna. Samarbetet skall äga rum i kontrollzon. På

vardera sidan om gränsen mellan Sverige och Norge skall utmed gränsen

ett femton kilometer brett område utgöra kontrollzon. På samma sätt skall utmed Sveriges gräns mot Finland ett tre kilometer brett område utgöra kontrollzon. Enligt överenskommelserna kan vardera staten i samråd med

den andra staten bestämma att även annat område skall utgöra kontrollzon. Det sägs vidare att sådan kontrollzon kan omfatta landsvägssträcka,

järnvägssträcka med ett eller flera stationsområden, flygplats, farled eller

hamnområde. I överenskommelserna åtar sig staterna att låta sina tjänstemän inom kontrollzoner på resp. stats territorium utöva sådan tulltjänst

som omfattas av gränstullsamarbetet.

I lagen finns bestämmelser om gränstullsamarbete. Även i lagen innefat-' tas tullkontroll och tullklarering i begreppet gränstullsamarbete.

Enligt 6§ åligger det svensk tullpersonal att utöva tulltjänst som omfattas av gränstullsamarbete.

18 och 9 §§ finns föreskrifter om vad som gäller om en svensk tulltjänsteman under utövning av tulltjänst för annan stat gör sig skyldig till myndighetsmissbruk, mutbrott, brott mot tystnadsplikt eller någon tjänsteförseel-

se eller åstadkommer skada. :

6 De ändringar som behövs |

Kommittén konstaterar att tullkontroll ingår i kustbevakningens uppgifter och att sådan kontroll kan komma att utövas inom kontrollzon som omfattar farled. Kommittén föreslår därför att även tjänsteman vid kustbevakningen nämns i 6, 8 och 958. Generaltullstyrelsen avstyrker förslaget

eftersom några farleder inte har förklarats utgöra kontrollzoner och det

därför i praktiken inte är aktuellt för kustbevakningen att delta i gränstull-

samarbetet.

Såsom lagens bestämmelser om svensk tullpersonal är utformade är de ET An

för närvarande tillämpliga även på personalen vid tultverkets kustbevak- Prop. 1987/88: 142 ning. Lagen anger ramen för det gränstullsamarbete som regeringen kan träffa avtal om med annan stat. Det närmare innehållet i gränstullsamarbetet bestäms i avtalen. Det är inte uteslutet att det framdeles kan bli aktuellt

med gränstullsamarbete också i farvatten vid våra gränser. Redan de nuvarande avtalen med Norge och Finland förutskickar för övrigt att

överenskommelse kan träffas om att kontrollzonerna skall omfatta farle-

der. Med hänsyn till vad jag nu har anfört bör lagen vara tillämplig på kustbevakningen även efter den I juli 1988. I likhet med kommittén före-

slär jag därför att också tjänsteman vid kustbevakningen nämns i 6, 8 och 9

Utlänningskontroll S Utlänningslagen (1980:376)

I lagen anges på vilka villkor utlänningar får resa in och ut ur Sverige samt

uppehälla sig och ha anställning här.

85 innehåller bestämmelser om befogenhet för tulltjänstemän att undersöka bagageutrymmen etc... om:inresekontroll sker under medverkan av tullmyndighet.

558 innehåller föreskrifter som ger tulltjänsteman samma befogenheter som polisman att tillfälligt omhänderta utlänningar, i den mån utlänningskontroll sker under medverkan av tullmyndighet.

Enligt I kap. 20§ tjänstgöringsreglementet (TFS 1979: 19) för tullstaten ingår i tillämpliga delar bevakningsverksamhet enligt I kap. 19§ reglementet I kustbevakningens verksamhet. Enligt 198 ingär utlänningskontroll i bevakningsverksamheten.

e De ändringar som behövs | Inresekontroll och utlänningskontroll kan ske under medverkan av kustbevakningen. Jag föreslår att detta kommer till uttryck i 8 och 55 §§ utlänningslagen.

Jakttillsyn 6 Jaktlagen (1987:259) Lagen innehåller bestämmelser om viltvården, rätten till jakt och jaktens bedrivande samt frågor som hänger samman därmed.

478 innehåller föreskrifter om rätt för därull förordnade jaktillsynsmän

och därtill behöriga tjänstemän vid wllverkets kust- eller gränsbevakning att ta vilt och viss egendom i beslag.

6 De ändringar som behövs Jag föreslår att paragrafen ändras så att orden ”tullverkets kust- eller gränsbevakning” byts ut mot ”kustbevakningen och tullverkets gränsbevakning”.

Fisketillsyn Prop. 1987/88: 142

7 Lagen (1950:596) om rätt till fiske Lagen avser rätten till fiske inom Sveriges sjöterritorium och svensk fiskezon samt, i särskilt angivna fall, svenskt havsfiske utanför fiskezonen.

37 8 innehåller regler om befogenhet för tjänstemän vid tullverkets kustbevakning och fisketillsynsmän att ta redskap m. m. i beslag.

6 De ändringar som behövs

Jag föreslår att benämningen ”tullverkets kustbevakning” byts ut mot

"kustbevakningen".

Tillsyn av efterlevnaden av föreskrifter om åtgärder mot vattenförorening 8 Lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg

I lagen finns bestämmelser som syftar till att hindra eller begränsa utsläpp av farlig art från fartyg. Om olja ce. d. kommer ut från fartyg kan förbud och

föreläggande meddelas för att förebygga eller begränsa utsläppet. Sjöfartsverket har befogenhet att fatta sådana beslut. En särskild avgift (vattenföroreningsavgift) skall tas ut, om förbud mot utsläpp av olja har överträtts

och utsläppet inte är obetydligt. I 7 kap. 4—6 §§ finns bestämmelser om meddelande av förbud för fartyg

att avgå eller att resa vidare. Den myndighet som har fattat ett sådant ' beslut skall enligt 7 kap. 105 genast anmäla det för polis-, tull- och lotsmyndigheterna. Polismyndigheten skall. om det behövs, vidta åtgärder för

att förhindra överträdelser av förbudet. Så länge beslutet gäller skall tulloch lotsmyndigheterna inställa de förrättningar för fartyget som ankommer på dem. Enligt 8 kap. 5§ prövas frågor om vattenföroreningsavgift av tullverket.

Bestämmelserna i 8 kap. 6§ ger tullverket eller annan myndighet som

regeringen utser rätt att meddela förbud eller föreläggande beträffande fartyg, om det skäligen kan antas att vattenföroreningsavgift skall tas ut. Åtgärderna skall gå ut på att säkra bevisning och kan innefatta förbud mot fartygets avgång eller vidare resa eller föreläggande att fartyget skall

anlöpa viss hamn. |

8 kap. 7§ handlar om tullverkets rätt att meddela förbud eller föreläggande för att säkerställa statens anspråk på påförd vattenföroreningsavgift.

Enligt 8 kap. 10§ är fartygets befälhavare behörig att på parts vägnar ta emot underrättelse enligt 178 förvaltningslagen (1986:223) i avgiftsärende hos tullverket. Han är också behörig att ta emot underrättelse om tullverkets beslut enligt 218 förvaltningslagen och är behörig att överklaga beslu-

tet. | | |

I 9 kap. 1§ finns en föreskrift om skyldighet för annan myndighet än tullverket att genast underställa tullverket beslut som myndigheten fattat enligt 8 kap. 65.

9 kap. 3§ innehåller bestämmelser om hur tullverkets beslut om vatten-

föroreningsavgift och om förbud eller föreläggande enligt 8 kap. 6 eller 78

får överklagas. Sådana beslut överklagas genom besvär hos den tingsrätt 37

som är sjörättsdomstol i den ort där den tullmyndighet som har meddelat Prop. 1987/88: 142 det överklagade beslutet har sitt säte.

9 kap. 4§ innehåller föreskrifter om förbud mot överklagande av vissa

beslut som tullverket fattar.

19 kap. 5§ fjärde stycket finns en bestämmelse om att allmän åklagare företräder staten i mål vid domstol! rörande beslut av tullverket som har

överklagats enligt 3 §.

9 kap. 6§ innehåller föreskrifter om verkställighet av tullverkets beslut.

6 De ändringar som behövs Enligt 8 kap. 3 § förordningen (1980: 789) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg meddelas beslut i frågor om vattenföroreningsavgift inom tullverket av chefen för generaltullstyrelsens bevakningsbyrå (gränsche-

fen) eller av någon av cheferna för bevakningskontoren i Sundsvall, Stock-

holm, Malmö och Göteborg.

Underställning vid tullverket av beslut enligt 9 kap. 1§ lagen skall enligt

8 kap. 4§ första stycket nämnda förordning göras hos gränschefen.

Inom tullverket är det alltså kustbevakningen som sysslar med frågor om vattenföroreningsavgifter. Jag föreslår att detta Kommer till uttryck i 8 kap. 5-7 och 1088 samt 9 kap. I och 4—6 §§ lagen. |

I fråga om forumregeln i 9 kap. 3 § föreslår kommittén att orden ”den

tullmyndighet som har meddelat det överklagade beslutet” byts ut mot

”den enhet vid kustbevakningen som har meddelat det överklagade beslu-

tet”. Generaltullstyrelsen anser att uttrycket ”enhet vid kustbevakningen” för tanken till fartyg, bilar och flygplan och att det därför är bättre att i stället använda ordet ” kustbevakningsmyndighet”. Enligt styrelsen kan det ordet användas oavsett hur den nya myndighetens organisatoriska struktur utformas.

Beslut om vattenföroreningsavgift skall kunna fattas vid envar av kust-

bevakningens regionala ledningar och vid kustbevakningens centrala ledning. Eftersom kustbevakningen till skillnad mot tullverket skall bestå av en myndighet och inte olika myndigheter inom en verksorganisation, anser

jag att det inte går att använda ordet ”kustbevakningsmyndighet”. Jag

föreslår därför att paragrafen ändras i enlighet med kommitténs förslag.

Anmälan enligt 7 kap. 10§ görs till såväl kustbevakningen som andra

delar av tullverket. Kommittén föreslår att kustbevakningen nämns bland

de myndigheter som skall underrättas. Kommittén föreslår också att kustbevakningen skall få samma rätt som polisen att vidta åtgärder för att

förhindra överträdelser av förbud mot fartygs avgång och vidare, resa. Generaltullstyrelsen pekar på att detta är en ny befogenhet för kustbevak-

ningen och att det därför inte är en redaktionell ändring. Styrelsen:anser att

förslaget inte bör genomföras för närvarande. Jag delar styrelsens uppfatt-

ring och föreslår att 7 kap. 10 § ändras endast på det sättet att kustbevak-

vingen nämns bland de myndigheter som skall underrättas om ett meddelat

örbud.

Räddningstjänst Prop. 1987/88: 142

9 Räddningstjänstlagen (1986: 1102)

Lagen innehåller föreskrifter om kommunal och statlig räddningstjänst. Sjöräddningstjänsten är statlig och omfattar efterforskning och räddning av

människor, som är eller kan befaras vara i sjönöd, och sjuktransporter från fartyg. Sjöräddningstjänsten omfattar också räddningsinsatser när olja cller andra skadliga ämnen har kommit ut i vattnet.

Enligt 27 § skall tullverkets kustbevakningsorganisation svara för räddningstjänsten, när olja eller andra skadliga ämnen har kommit ut i vattnet.

6 Den ändring som behövs Jag föreslår att orden ”tullverkets kustbevakningsorganisation” byts ut

ot ”kustbevakningen”

Sjöfynd

10 Lagen (1918:163) med vissa bestämmelser om sjöfvnd I lagen finns bestämmelser om vad den skall iaktta som bärgar sjöfynd och

under vilka förutsättningar fyndet kan tillfalla honom.

18 handlar om envars skyldighet att anmäla sjöfynd hos polismyndighet eller tulltjänsteman. Har tulltjänstemannen tagit emot en sådan anmälan skall han enligt paragrafen ofördröjligen underrätta polismyndigheten om denna.

7§ innehåller bestämmelser om intyg om fynds värde. Intyget kan utfärdas av polismyndighet eller av en tulltjänsteman som generaltullstyrelsen har bemyndigat att utfärda sådana intyg.

6 De ändringar som behövs Såväl kustbevakningen som andra delar av tullverket tar befattning med

sjöfynd kommer till uttryck i lagen.

Fartygs registrering och identifiering HH Sjölagen (1891:35 s. 1) I lagen finns grundläggande bestämmelser om fartyg, fartygs registrering, sjöpanträtt, inskrivning, inteckning, sjöförklaring och :särskild- undersök: ningskommission.

Enligt 315 § är sjöfartsverket. tullverket och polismyndighet skyldiga a att lämna biträde till undersökningskommission och till tingsrätt som håller sjöförklaring. Boet |

I 376§ finns föreskrifter som innebär att sjöfartsverket. tullverket och: polismyndighet är skyldiga att lämna biträde åt registermyndighet när det gäller att vaka över efterlevnaden av. föreskrifter om registrering :och identifiering av skepp och inskrivning av rätt till skepp och andel i sådan

egendom. Myndigheterna har för detta ändamål tillträde till-skepp.

12 Lagen t1973:1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s.1) Prop. 1987/88: 142 Genom lagen infördes nya regler i fråga om registrering av skepp och inskrivning av rätt till skepp och hypotek i sådan egendom.

När inskrivning eller inteckning första gången söks i egendom, vilken

såsom skepp har överförts från fartygsregistret eller fiskefartygsregister till

skeppsregistret, skall enligt punkt 7a övergångsbestämmelserna till lagen registermyndigheten pröva huruvida egendomens beskaffenhet av fartyg är otvetydigt utredd. I punkten finns också föreskrifter som gör det möjligt för registermyndigheten att låta göra viss utredning genom sjöfartsverkets eller tullverkets försorg.

13 Lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.

Enligt lagen skall i båtregister föras varje svensk båt som används yrkes-

mässigt till befordran av gods eller passagerare, till bogsering eller bärg-

ning, till fiske eller annan fångst eller till uthyrning till allmänheten och

vars skrov har en största längd av minst sex meter. Även mindre passage-

rarbåtar skall i vissa fall införas i båtregistret. I 15§ åläggs sjöfartsverket, tullverket och polismyndighet att biträda registermyndigheten med att vaka över att bestämmelser i lag eller annan författning om båtregistrering och båtidentifiering efterlevs. De har för detta ändamål tillträde till båt.

e De ändringar som behövs t lagarna under punkterna 11-13

Tullverkets uppgifter och befogenheter i fråga om fartygs registrering och identifiering handhas och utövas av såväl kustbevakningen som andra

delar av tullverket. Jag föreslår att kustbevakningens uppgifter och befogenheter anges i de lagrum som nämnts under punkterna 11—13 ovan.

14 Lagen (1987:773) om fritidsbåtsregister Enligt lagen skall fritidsbåtar som drivs med segel eller motor och vars skrov har en största längd av minst fem meter registreras. Dessutom. skall

båtar som drivs med motor. vars effekt överstiger tio kilowatt registreras. Registret skall föras med hjälp av automatisk databehandling.

Bestämmelsen i 3 § ger polismyndighet, tullmyndighet, riksskatteverket, länsskattemyndighet. lokal skattemyndighet och kronofogdemyndighet

rätt till terminalåtkomst till fritidsbåtsregistret. |

6 Den ändring som behövs : | a I förarbetena till lagen anförs att fritidsbåtsregistret bl. a. har till ändamål att ge underlag för kontroll av ordning och säkerhet till sjöss och att det också bör kunna användas för utredningar. rörande skatter. tullar och:

indrivning och att det därför har befunnits lämpligt att ge de angivna myndigheterna rätt till terminalåtkomst till fritidsbåtsregistret (prop. 1986/87: 121 s. 20). Jag föreslår att kustbevakningen läggs till uppräkningen av de myndigheter som har rätt till terminalåtkomst.

Tillsyn av säkerheten på fartyg Prop. 1987/88: 142:

15 Fartygssäkerhetslagen (1988:49) Lagen träder i kraft den ljuli 1988 och ersätter lagen (1965:719) om

säkerheten på fartyg. I lagen finns bestämmelser om certifikat, sjövärdig-

het. arbetsmiljö, passagerarfartyg, bemanning, tillsyn, förbud att använda fartyg eller utrustning och om skyddsverksamhet. Sjöfartsverket utövar

tillsyn av fartyg och deras utrustning och drift enligt lagen och enligt

föreskrifter som utfärdas med stöd av lagen.

Enligt 10 kap. 113§ första stycket är polismyndigheter, tullmyndigheter, miljö- och hälsoskyddsnämnder samt läkare skyldiga att lämna tillsyns-

myndigheterna det biträde och de upplysningar som de behöver för sin tillsyn. När en tullmyndighet medverkar vid tillsynen har tjänstemän vid tullverkets kustbevakning enligt andra stycket vissa närmare angivna befogenheter.

6 De ändringar som behövs

Att kustbevakningen skall medverka vid tillsynen framgår av paragrafens

andra stycke. Regeln om att tullmyndigheter skall biträda vid tillsynsverksamheten var en nyhet i 1965 års lag i förhållande till den tidigare gällande ordningen och var ett led i strävandena att göra tillsynsverksamheten

effektivare. Av förarbetena framgår att det bl. a. gällde att utnyttja tullper-

sonalen för sådan tillsyn vid in- och utklareringar samt förrättningar om-

bord på fartygen (prop. 1965:130 s. 79-84). Detta ger vid handen att även annan tullpersonal än kustbevakningspersonal omfattas av paragrafen.

Jag föreslår att kustbevakningen tas med i första stycket bland dem som

är skyldiga att lämna biträde och upplysningar åt tillsynsmyndigheterna

och att andra stycket utformas så att det avser kustbevakningen.

Medverkan i polisiär övervakning, m. m. 16 Lagen (1982:395) om tullverkets medverkan vid polisiär övervakning Lagen innehåller bestämmelser om rätt för tjänstemän vid tullverkets kustbevakning att utöva vissa polisiära befogenheter i samband med över-

vaknings- och tillsynsuppgifter till sjöss.

18 anger lagens tillämpningsområde dvs. när tullverket medverkar vid den polisiära övervakningen.

125 talas om de befogenheter som tjänsteman vid tullverkets kustbevakning har då lagen tillämpas.

I 7§ finns föreskrifter om åklagares och polismyndighets rätt att anlita

biträde av tullmyndighet vid förundersökning rörande vissa brott.

0 De ändringar som behövs Jag föreslår att ordet ”tullverket” byts ut mot ”kustbevakningen” i olika böjningsformer i rubriken till lagen och i I $, att benämningen ”tullverkets kustbevakning” i 2§ byts ut mot ”kustbevakningen” och att ordet ”tull-.

myndighet” i 7 § byts ut mot "kustbevakningen"

41:

17 Polislagen (1984:387) Prop. 1987/88: 142

I lagen finns bestämmelser om polisens uppgifter. befogenheter och organisation.

1238 första stycket första meningen finns en föreskrift som innebär att vissa bestämmelser i lagen om rätt att använda våld även gäller för tjänstemän vid tullverkets kustbevakning. I tredje stycket förekommer en erinran om att särskilda bestämmelser finns i fråga om befogenhet för tjänstemän vid tullverkets kustbevakning att tillämpa bestämmelserna i 138 om ingripande för att upprätthålla allmän ordning m. m.

e Den ändring som behövs . Jag föreslår att benämningen ”tullverkets kusthevakning” ändras till ”kustbevakningen”

18 Vapenlagen (1973:1176)

Lagen innehåller föreskrifter om tillstånd att inneha vapen och ammunition. oe | 32§ reglerar rätten för polisman. av länsstyrelsen förordnad jakttillsynsman samt personal vid domänverket, tullverket eller rennäringsenhet vid

lantbruksnämnd att omhänderta vapen och därtill hörande ammunition.

Enligt 41 § har av länsstyrelsen förordnad jakttillsynsman samt personal vid domänverket, tullverket eller rennäringsavdelning vid lantbruksnämnd samma rätt som tillkommer polisman att ta viss egendom i beslag.

6 De ändringar som behövs Bestämmelserna om rätten för personal vid tullverket att ta vapen och annan egendom i beslag gäller såväl personalen vid kustbevakningen som annan personal vid tullverket. Jag föreslår att personalen vid kustbevakningen tas med i uppräkningen i dessa paragrafer av de personalkategorier som har befogenheter att omhänderta vapen och ammunition samt att ta egendom i beslag.

19 Sekretesslagen (1980:100) Lagen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksämhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. |

5 kap. I $ innehåller föreskrifter om sekretess för uppgift som hänför sig till åklagar myndighets. polismyndighets eller tullmyndighets verksamhet

för att förebygga. uppdaga. utreda eller beivra brott. I paragrafen finns också föreskrifter om sekretess i annan verksamhet hos myndighet för att biträda åklagarmyndighet, polismyndighet eller tullmyndighet med att upp-

daga, utreda eller beivra brott.

I 9 kap. 17§ finns bestämmelser om' sekretess för uppgift om enskilds'

personliga och ekonomiska förhållanden 'i åklagarmyndighets. polismyn-

dighets eller tullmyndighets verksamhet för att förebygga. uppdaga. utreda eller beivra brott.

6 De ändringar som behövs . Prop. 1987/88: 142 ; Kustbevakningen har vissa uppgifter i fråga om brottsbekämpning. Detta följer av vad som sagts beträffande lagen (1960:418) om straff för varusmuggling och av lagen (1982: 395) om tullverkets medverkan vid polisiär

övervakning. Jag föreslår därför att även kustbevakningen nämns i de två

nämnda paragraferna.

20 Förvaltningslagen (1986:223)

Lagen innehåller bestämmelser om förvaltningsmyndigheternas handlägg-

ning av ärenden. Bestämmelserna tar sikte på normala ärenden och föreskriver rätt för parter att få del av uppgifter, skyldighet för myndigheterna att motivera sina beslut m. m.

I 328 görs undantag för. sådana föreskrifter såvitt gäller kronofogdemyn-

digheternas exekutiva verksamhet och polis-, åklagar- och tullmyndigheternas brottsbekämpande verksamhet.

6 Den ändring som behövs

Som framgått av det föregående bedriver även kustbevakningen brottsbe-

så sätt att även denna verksamhet nämns.

Gränsövervakning i krig 21 Lagen (1979:1088) om gränsövervakningen i krig m.m. Enligt 18 skall övervakningen av samfärdsel över rikets gränser som ankommer på polis- och tullväsendet samt försvarsmakten samordnas på visst sätt, om riket kommer i krig.

Enligt 5 § hör tullpersonal till den personalkategori som kan tas ut för att

fullgöra gränsövervakning. För tullverkets kustbevakning gäller enligt paragrafen särskilda föreskrifter.

De föreskrifter som hänvisningen avser finns i förordningen (1982: 314) om utnyttjande av tullverkets kustbevakning inom försvarsmakten. Enligt 18 förordningen skall kustbevakningen under krigstillstånd ställas till försvarsmaktens förfogande för fullgörande av övervaknings-, transportoch andra uppgifter enligt närmare överenskommelse mellan chefen för marinen och generaltullstyrelsen. Regeringen kan föreskriva att detsamma

skall gälla under beredskapstillstånd. Iförarbetena till lagen om gränsöver-

vakning i krig hänvisades särskilt till att kustbevakningen i allmänhet

kommer att stå till försvarsmaktens förfogande vid de tillfällen då lagen är

avsedd att tillämpas (prop. 1978/79: 215 s. 25), -

6 De ändringar som behövs:

Kommittén anför att även kustbevakningen har till uppgift att övervaka

samfärdseln över rikets gränser. Kommittén föreslår därför att detta kom-

mer till uttryck i 1§. Kommittén konstaterar vidare att kustbevakningens

personal inte tas ut enligt lagen om gränsöverväkning i krig för att fullgöra

gränsövervakning. Kommittén föreslår därför att 5 § ändras endast på det Prop. 1987/88: 142 sättet att orden ”tullverkets kustbevakning” byts ut mot ”kustbevakning-

en”. :

Generaltullstyrelsen ifrågasätter om de föreslagna ändringarna behövs. Eftersom kustbevakningens verksamhet i krig regleras i förordningen (1982:314) om utnyttjande av tullverkets kustbevakning inom försvarsmakten anser styrelsen att kustbevakningen inte berörs av lagen. Därför

behövs, enligt styrelsen, endast den ändringen göras att sista meningen i

5§ tas bort. |

Det är riktigt att kustbevakningens medverkan i gränsövervakningen inte direkt grundar sig på lagen utan på den nämnda förordningen. Kustbevakningen berörs emellertid på ett annat sätt. Det som enligt lagen skall

samordnas är den övervakning av samfärdseln över rikets gränser som i

fredstid ankommer på polisen, tullväsendet och försvarsmakten. Det inne- : bär att även sådan övervakning av samfärdseln över rikets gränser som

ankommer på kustbevakningen skall vara föremål för samordningen. I

likhet med kommittén föreslår jag att detta kommer till uttryck i paragrafen. I konsekvens härmed föreslår jag också att 5 § ändras i enlighet med kommitténs förslag.

4¶Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har det inom försvarsdepartementet upprättats

förslag, till

1. lag om ändring i tullagen (1987: 1065), 2. lag om ändring i lagen (1960: 418) om straff för varusmuggling, 3. lag om ändring i lagen (1960: 419) om förbud i vissa fall mot införsel av

spritdrycker,

4. lag om ändring i lagen (1959: 590) om gränstullsamarbete med annan stat,

5. lag om ändring i utlänningslagen (1980: 376),

6. lag om ändring i jaktlagen (1987: 259), 7.1ag om ändring I lagen (1950: 596) om rätt till fiske.

8. lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorcening från fartyg.

9. lag om ändring I räddningstjänstlagen (1986: 1102),

10. lag om ändring i lagen (1918: 163) med vissa bestämmelser om sjöfynd,

11. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. DD, |

12. 1ag om ändring i lagen (1973: 1064) om ändring i sjölagen (1891:35 s.

D,

[3. lag om ändring i lagen (1979: 377) om registrering av båtar tör yrkesmässig sjöfart m. m., | .

14. lag om ändring i lagen (1987: 773) om fritidsbåtsregister. IS. lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (1988:49), 16. lag om ändring i lagen (1982: 395) om tullverkets medverkan vid

polisiär övervakning, | 44

17. lag om ändring i polislagen (1984: 387). Prop. 1987/88: 142

18. lag om ändring i vapenlagen (1973: 1176), 19. lag om ändring i sekretesslagen (1980: 100), 20. lag om ändring i förvaltningslagen (1986: 223).

21.lag om ändring 1 lagen (1979: 1088) om gränsövervakningen i krig

m.m. | Jag har samrått med

chefen för justitiedepartementet i fråga om 10, 11, 12, 17. 18. 19 och 20,

chefen för kommunikationsdepartementet i fråga om 8, 13 och 15, chefen för finansdepartementet i fråga om I, 2,3, 4 och I6, chefen för jordbruksdepartementet i fråga om 7. statsrådet Lönnqvist i fråga om 6 och 14,

statsrådet G. Andersson i fråga om 5.

5¶Lagrådets hörande

Lagförslagen innebär inte några sakliga ändringar utan är endast av redaktionell natur. Lagstiftningsåtgärderna är därför av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen

dels att anta lagförslagen (avsnitt 4),

dels att anta förslagen tll lokalisering av kustbevakningens cen-

trala och regionala ledning.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredruganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 45