Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till lagstiftning om befruktning utanför kroppen. Denna metod för konstlad befruktning innebär att ägg tas ut ur en kvinna. befruktas utanför hennes kropp och därefter förs ini hennes livmo- der igen. Lagstiftningen består av dels en ny bestämmelse i föräldrabalken om faderskapet till barn som har kommit till genom befruktning utanför kroppen. dels en ny lag om verksamheten som sådan med befruktning utan- för kroppen. Den nya bestämmelsen i föräldrabalken innebär att ett barn som har kommit till genom befruktning utanför kroppen med samtycke av moderns make eller sambo får samma rättsliga ställning i förhållande till denne som om barnet hade kommit till på naturlig väg. Denne man skall alltså anses som barnets rättslige far.

Enligt den nya lagen om befruktning utanför kroppen fär sådan behand- ling i syfte att avla barn i fortsättningen utföras endast på en kvinna som är gift eller sambo och endast med makens eller sambons sperma. Ett ägg som befruktats utanför kroppen får endast föras in i den kvinna som ägget härrör ifrån. En förutsättning är vidare att mannen skriftligen samtycker till be- fruktningen.

S.k. surrogatmoderskap avvisas helt. Den nya lagstiftningen föresläs träda i kraft den 1 januari 1989.

• Sida 2
•  Original

Propositionens lagförslag

1. Förslag till Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom" föreskrivs att det i 1 kap. föräldrabalkenl skall införas en ny paragraf, 7 &, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse . . Föreslagen lydelse

] kap. 75 .

'Har befruktning av moderns ägg utförts utanför hennes kropp med samtycke av hennes make eller sambo och är det med hänsyn till samtliga omständigheter sannolikt att barnet har avlats genom befrukt- ningen, skall vid tillämpning av 2— 5 #5 den som har lämnat samtycke! anses som barnets fader.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989. Lagen skall dock inte gälla i fråga om befruktning utanför kroppen som har utförts före ikraftträdandet.

Har befruktning av moderns ägg utanför hennes kropp utförts före lagens ikraftträdande med samtycke av hennes make eller sambo och är "det med hänsyn till samtliga omständigheter sannolikt att barnet har avlats genom befruktningen. får efter utgången av år 1989 talan inte väckas om förklaring enligt 1 kap. 2 5 första stycket om att mannen inte är far till barnet eller enligt 1 kap. 4 5 tredje stycket om att ett erkännande av faderskapet som mannen har lämnat saknar verkan mot honom. ' '

* Balken omtryckt 19831485.

Prop. l987/88:160

lx)

• Sida 3
•  Original

2. Förslag till Lag om befruktning utanför kroppen

Härigenom föreskrivs följande.

l & Denna lag tillämpas på befruktning av en kvinnas ägg utanför hennes kropp i syfte att avla barn.

2 & Införande i en kvinnas kropp av ett ägg som har befruktats utanför kroppen får ske endast om

1. kvinnan är gift eller sambo,

2. maken eller sambon skriftligen samtycker, och

3. ägget är kvinnans eget och har befruktats med makens eller sambons sperma.

3 & Befruktning utanför kroppen får inte utan socialstyrelsens tillstånd ut- föras annat än vid allmänna sjukhus. '

4 5 Den som vanemässigt eller för att bereda sig vinning bryter mot 2 eller 3 & döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1989.

• Sida 4
•  Original

1. Inledning

Den 1 mars 1985 trädde lagstiftningen om insemination i kraft. Lagstift- ningen består av dels en bestämmelse i 1 kap; föräldrabalken om faderskapet till barn som kommit till genom insemination (1 kap. 6 55). dels en lag (1984:1140) om inseminationsverksamheten _som sådan.

Inseminationsutredningen, utredningsman förre justitieombudsmahnen Tor Sverne. som tillkallades år 1981, överlämnade i december 1984 betän- kandet-(SOU 1985z5) Barn genom befruktning utanför kroppen m.m. Be- tänkandet har remissbehandlats. Statens medicinsk-etiska räd har i augusti 1987 redovisat sina synpunkter pä betänkandet.

Jag tar i mitt förslag till proposition endast upp frågan om befruktning utanför kroppen när syftet är att avhjälpa ofrivillig barnlöshet. Frågan om forskning på befruktade ägg har tagits upp i gen-etikkommitténs betänkande (SOU 1984:88) Genetisk integritet. Jag har för avsikt att senare återkomma till regeringen med mina förslag i (len frågan samtidigt som jag redovisar mina övriga ställningstaganden till gen-etikkommitténs betänkande.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels utredningens sammanfattning av betänkandet som bilaga I, dels de lagförslag som läggs fram i betänkandet som bilaga 2. dels en förteckning över remissinstanserna och en inom social- departementet gjord sammanställning över remissyttrandena som bilaga 3, dels de synpunkter som statens medicinsk-etiska råd haft på betänkandet som bilaga 4.

Regeringen beslutade den 18 februari 1988 att inhämta lagrådets yttrande över inom socialdepartementet upprättade förslag till lag om ändring i för- äldrabalken och lag om befruktning utanför kroppen.

De förslag som jag nu skall lägga fram överensstämmer med de remitte- rade förslagen utom vad gäller några språkliga och redaktionella ändringar i förslaget till lag om befruktning utanför kroppen. Jag återkommer till änd- ringarna i specialmotiveringen till dessa bestämmelser. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådcts yttrande bör fogas till protokollet som bi- laga 5.

• Sida 5
•  Original

2. Allmän motivering

2.1. Bakgrund

Problemet

Man räknar med att mellan 10 och 15 % av alla gifta och samboende par år ofrivilligt barnlösa. För många av dem är det ett allvarligt problem. Orsa- kerna till ofrivillig barnlöshet står oftast att finna i olika biologiska stör- ningar. skador eller missbildningar hos kvinnan eller mannen. Dessa kan i sin tur ha orsakats av t.ex. skadliga ämnen eller vissa sexuellt överförbara sjukdomar.

Det är en utomordentligt viktig uppgift för forskningen att belysa utveck- lingen av den ofrivilliga ofruktsamheten, analysera vilka orsakerna är och föreslå åtgärder för att förebygga ofruktsamhet.

Många ofrivilligt barnlösa par accepterar barnlösheten utan att vidta några speciella åtgärder. Andra försöker få adoptera barn. Ett ökande antal vänder sig till hälso- och sjukvården för att få hjälp. Endast i omkring hälften av fallen leder dock utredning och behandling till en graviditet. Av de par ' som är ofrivilligt barnlösa är det ungefär hälften som försöker få ett adoptiv- barn eller bli behandlade inom hälso- och sjukvården för sin infertilitet. Ca 1 600 barn adopteras årligen i Sverige, huvudsakligen'från länder utanför Europa.

Befruktning utanför kroppen är en relativt ny metod som används framför allt när kvinnan har fel på äggledarna eller när mannen har för få sädesceller för befruktning på naturlig väg. För kvinnan har hittills den vanligaste be- handlingen varit ett kirurgiskt ingrepp där man försökt öppna äggledarna. . Enligt utredningen skulle uppskattningsvis 4 000—5 000 par vara intresserade av att få barn genom befruktning utanför kroppen.

Den ofrivilliga barnlösheten kan bli ett allvarligt personligt problem för många par. För dem som drabbas av detta — att vilja men inte kunna få egna barn — kan det innebära stora påfrestningar, bäde socialt och psykiskt.

Problemen kan förstärkas av de allmänna attityderna i samhället. Det finns sedan gammalt förväntningar på att en man-och en kvinna som lever- tillsammans också skall skaffa barn. För en kvinna är det sociala trycket att bli mor ofta så stort att många kvinnor inte kan se ad'option eller ett liv utan egna barn som ett alternativ. '

Att bearbeta attityderna till barnlöshet är ett viktigt bidrag till att lindra dessa problem.

Ett ofrivilligt barnlöst par bör redan i ett tidigt skede få hjälp med att dis- kutera olika alternativ som adoption, medicinsk behandling och ett liv utan eget barn.

Metoden att befrukta utanför kroppen

Befruktning utanför kroppen går till så att ett eller flera" ägg tas ut ur en kvinna, befruktas Utanför hennes kropp och därefter återförs till kvinnans livmoder. I medicinsk terminologi kallas metoden in-vitro-fertilisering eller

• Sida 6
•  Original

bara IVF. Tekniken kallas ibland också provrörsbefruktning.

Det är främst en metod att avhjälpa kvinnlig infertilitet. Men den kan också användas om mannen har för få sädesceller för befruktning på naturlig väg. .

Kvinnan får hormonbehandlingar så att äggstockarna producerar fler ägg än vanligt (oftast 5—10 ägg). Äggens tillväxt följs med ultraljud och hormon- analyser och plockas ut när de antas vara mogna. Äggen läggs därefter i nä- ringslösning samtidigt som mannens sperma förenas med äggen. Efter ett till två dygn förs sedan 3—5 av de befruktade äggen åter in i kvinnans livmoder.

Befruktning utanför kroppen är tekniskt sett en förhållandevis komplice- rad och resurskrävande metod. Det är relativt sett få försök som lyckas, dvs. som resulterar i ett barn. Man räknar. med att ca 15—20 % av de behandlade kvinnorna föder ett barn.

Vid befruktning utanför kroppen finns en viss ökad risk för för tidig för- lossning och även en ökad risk för utomkvedshavandeskap.Såvitt man vet innebär tekniken ingen ökad risk för skada på barnet.

Sedan år 1978 — då det första "provrörsbarnet" föddes i England — har. metoden fått stor spridning. Den tillämpas vid mer än 500 kliniker i världen. Hittills har mer än 5 000 barn fötts genom IVF-behandling.

I Sverige används metoden f.n. vid ett tiotal kliniker varav tre privata. Det första svenska barnet som kom till på det här viset föddes år 1982. Sedan dess har minst 150 barn fötts.

Olika former av befruktning utanför kroppen

Det finns flera olika tänkbara former av befruktning utanför kroppen.

Den enda form av in vitro fertilisering som tillämpas i Sverige är att ett gift eller samboende pars egna ägg- och sädesceller befruktas utanför kroppen.

En annan tänkbar form för befruktning utanför kroppen är att en utomstå- ende kvinnas ägg befruktas med sperma från en infertil kvinnas man. Det befruktade ägget införs sedan i den sistnämnda kvinnans livmoder. Att an- vända donerade ägg skulle kunna komma ifråga om en kvinna inte kan pro- ducera äggceller eller är bärare av ett ärftligt anlag för någon svår sjukdom som med hög sannolikhet skulle kunna drabba barnet. Den här formen för befruktning används på vissa håll utomlands. Totalt har ett 50-tal barn fötts.

Ytterligare en annan form av befruktning utanför kroppen är att en kvin- - nas ägg utanför hennes kropp befruktas med sperma från en utomstående spermagivare och därefter implanteras i kvinnans kropp. Att använda done- rad sperma är framför allt aktuellt när mannen i parförhållandet är ofrukt- sam eller bär på anlag för en ärftlig sjukdom och kvinnans äggledare samti- digt är skadade. Denna form av befruktning tillämpas i vissa länder.

Vidare kan man tänka sig att såväl ägg som sperma kommer från utomstå- ende givare (s.k. adoption in vitro). Det befruktade ägget implanteras i den kvinna som "beställt" ett barn. Denna form av befruktning skulle kunna vara aktuell t.ex. när både kvinnan och mannen i ett parförhållande är infer- tila. Den används utomlands. Ett hundratal barn har kommit till på detta sätt. '

• Sida 7
•  Original

En ytterligare variant, som brukar benämnas surrogatmoderskap. innebär vanligen att en kvinna befruktas med ägg och/eller sperma från det par som skall ta hand om barnet efter födelsen. Surrogatmodern föder fram barnet och överlämnar det därefter till paret som "beställt" det, ofta mot en hög :

ersättning.

Surrogatmoderskap förekommer inte i Sverige men väl i vissa andra län- , der.

Behovet av rättslig reglering

Verksamheten med befruktning utanför kroppen .är inte rättsligt reglerad i Sverige. År 1983 uttalade sig socialstyrelsen som tillsynsmyndighet angå- ' ende verksamheten med befruktning utanför kroppen vid Sahlgrenska sjuk- huset i Göteborg. , _

Avsaknaden av rättslig reglering har bl.a. denlkonsekvensen att det kan vara oklart, om en man som är sambo med den kvinna som befruktats utan- för kroppen med hans sperma kan förklaras vara far till barnet, om han väg- rar erkänna faderskapet. Avsaknaden av rättslig reglering gör också att det blir oklart under vilka förutsättningar befruktning utanför kroppen över huvud taget får ske. .

I Norge finns sedan 1 juli 1987 bestämmelser om befruktning utanför kroppen. Enligt Lov av 12 juni 1987 nr. 68 om kunstig befruktning—får be- fruktning utanför kroppen endast ske för par som 'är gifta och med parets egna ägg- och sädesceller. Behandlingen får endast ske om kvinnan är oför- mögen att få barn. Såväl kvinnan som mannen skall skriftligen samtycka till behandlingen. Befruktade ägg får förvaras i fryst tillstånd under högst ett'år. De får endast användas för att föras in i den kvinna som ägget kommer ifrån.. _ Obefruktade ägg får inte frysas. Enligt lagen är det förbjudet-att forska på befruktade ägg.

I några länder har frågan om reglering av verksamheten utretts men detta har ännu inte lett till lagstiftning. I några länder har riktlinjer meddelats för verksamheten. . .

Inom Europarådet har arbete under flera år pågått på en rekommenda- tion om bl.a: befruktning utanför kroppen. Enighet om en rekommendation . har dock ännu inte uppnåtts.

2.2. Befruktning utanför kroppen i ett parförhållande

Mitt förslag: Befruktning utanför kroppen godtas för par som är gifta eller sambor om parets egna ägg- och sädesceller används och paret inte kan få barn på naturlig väg.

Min bedömning: I avvaktan på att ställning senare tas till frågan om forskning på befruktade ägg anser jag att annan forskning än metod- forskning inte bör förekomma.

• Sida 8
•  Original

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Utredningen ut- talar sig inte i fråga om forskningen.

Remissinstanserna: En helt övervägande majoritet av remissinstanserna instämmer i utredningens förslag.

Statens medicinsk-etiska råd: Instämmer i utredningens förslag. Skälen för mitt förslag och min bedömning: Principer för användningen av befruktning utanför kroppen

Alla konstlade befruktningsmetoder innebär en manipulation med de mänskliga livsprocesserna. Frågan är hur långt det kan anses etiskt accepta- belt att påverka dessa livsprocesser. Ett etiskt ställningstagande till befrukt- ning utanför kroppen måste grundas i den humanistiska synen på människan som en fri och ansvarig, skapande och social varelse. Ingen människa får be- handlas enbart som medel utan varje individ har ett värde och är ett mål i sig själv.

Det är också viktigt att eftersträva långsiktigt goda konsekvenser för alla inblandade parter. Framför allt måste frågan dock prövas utifrån det bli- vande barnets bästa. Eftersom samhället medverkar vid tillkomsten av bar- net har samhället också ett ansvar för att barnet skall komma att växa upp under så goda förhållanden som möjligt.

Hur angelägctdet än kan kännas att hjälpa ett par som är ofrivilligt barn- löst får detta aldrig ske på bekostnad av det blivande barnets bästa. Även om rätten att bilda familj är en mänsklig rättighet innebär denna ej en rätt att till varje pris få föda ett eget barn. '

I sammanhanget måste också beaktas om det kan anses uppktnnma någon risk för selektion av individer eller för kommersialisering av barnalstringen.

Så långt möjligt bör det råda konsekvens i den etiska bedömningen av in- semination och befruktning utanför kroppen. Det finns. påpekar utred- ningen. flera likheter mellan dessa metoder. Båda är metoder för att av- hjälpa ofrivillig barnlöshet. och bäda kan antingen tillämpas så att paret är barnets biologiska och sociala föräldrar eller så att en utomstående part är givare, om det är mannen som är ofruktsam. '

Åtminstone en avgörande olikhet finns det dock enligt utredningen mel- lan metoderna. Befruktning utanför kroppen förutsätter ett konstlat förfa- rande med kvinnans könsceller. Med hjälp av avancerad medicinsk teknik tar man ut ägg från kvinnans kropp och befruktar dem i laboratt.)riemiljö och för därefter åter in dem i hennes kropp. Till skillnad från insemination krävs avancerad teknik och hög medicinsk kompetens för att genomföra befrukt— ningen.

Jag anser att befruktning utanför kroppen bör kunna accepteras under vissa betingelser. Enbart det förhållandet att metoden är tekniskt avancerad och sker utanför kvinnans kropp bör inte göra att den förbjuds.

• Sida 9
•  Original

Befruktning utanför kroppen i ett parförhållande

Om kvinnan t.ex. har tilltäppta äggledare kan befruktningen inte ske på na- turlig väg. Genom befruktning utanför kroppen hjälper man parets egna ägg- och sädesceller att mötas. När befruktning utanför kroppen sker inom ett parförhållande är det inblandade paret barnets biologiska föräldrar. Det som skiljer dessa föräldrar från andra föräldrar är den metod som deras barn blir avlat på.

De biologiska föräldrarna är också barnets sociala föräldrar. Barnets ställ- ning i förhållande till föräldrarna och samhället i övrigt är detsamma som om befruktningen skett på naturlig väg.

Vid en jämförelse av befruktning utanför kroppen inom ett parförhål- lande med makeinsemination. som alltsa redan godtagits. anser utredningen att det i båda fallen rör sig om att på konstlad väg hjälpa mannen och kvinnan att bli biologiska föräldrar. Enligt utredningen finns det från det blivande barnets synpunkt inte något som direkt talar emot befruktning utanför krop- pen i denna form. Utredningen godtar också denna form för befruktning utanför kroppen.

En helt övervägande majoritet av de remissinstanser som uttalat sig i denna fråga är positiva till utredningens förslag. Även statens medicinsk-et- iska råd instämmer i förslaget. Sveriges frikyrkoråd, Fredrika-Bremer för- bundet och RFSU avvisar förslaget.

Jag kan inte se att det är någon stor skillnad från etisk synpunkt mellan att befrukta en kvinnas ägg utanför kroppen med sperma från hennes make eller sambo och att genom ett kirurgiskt ingrepp öppna äggledarna så att befrukt- ning på naturlig väg kan ske. I båda fallen försöker man hjälpa en kvinnas och hennes mans egna ägg- och sädesceller att mötas.

Jag delar utredningens uppfattning att den här formen av befruktning utanför kroppen bör godtas. Den medför inte några negativa konsekvenser för det blivande barnet. Den innebär att en del barnlösa par får möjlighet att bli föräldrar. Alla former av befruktning utanför kroppen innebär visserligen psykiska påfrestningar för paret. framför allt för kvinnan som genomgår be- handling i flera olika steg. Som jag senare återkommer till måste det krävas att såväl kvinnan som mannen samtycker till behandlingen och att de när som helst kan avbryta denna. Jag återkommer också till att paret bör ges tillräcklig information och erbjudas rådgivning. Under sådana förhållanden anser jag att de psykiska påfrestningar som uppkommer inte bör hindra att denna form av befruktning används.

Utredningen har tagit upp frågan om vilka medicinska undersökningar som skall få äga rum på det befruktade ägget före implantationen. Jag delar utredningens mening att de mest livsdugliga av samtidigt utplockade och be- fruktade ägg bör få väljas för implantation. Om man vid en undersökning t.ex. finner att något eller några ägg är defekta i något hänseende bör dessa ägg inte användas för implantation. Naturen själv gör en sådan sortering. Om ett defekt ägg befruktas leder det ofta till spontanabort.

Befruktning utanför kroppen bör endast få erbjudas par som inte kan få barn på naturlig väg. Flera remissinstanser anser att befruktning utanför kroppen bör kunna användas för att — när den tekniken finns utvecklad —

• Sida 10
•  Original

möjliggöra en tidig diagnos av om barnet kommer att få en ärftlig sjukdom. som någon av föräldrarna har anlag för. Jag anser att denna fråga bör utredas närmare. Att göra detta ingår i utredningens kvarstående uppdrag.Befrukt- ning utanför kroppen bör inte användas i diagnostiskt syfte i avvaktan på att utredningen fullgör detta uppdrag.

Som jag tidigare framhållit avser jag att senare återkomma till frågan om forskning på befruktade ägg i samband med mina ställningstaganden till gen- etikkommitténs betänkande (SOU 1984:88) Genetisk integritet. I avvaktan härpå anser jag att annan forskning än metodforskning inte bör förekomma. Med metodforskning avser jag forskning i syfte att förbättra tekniken med befruktning utanför kroppen. Tekniken bör inte användas för att enbart för forskning skapa befruktade ägg.

2.3. Befruktning utanför kroppen med donerade ägg

Mitt förslag: Befruktning utanför kroppen med en utomstående ägg-

givare (äggdonation) förbjuds.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag såvitt rör äggdo- nation. Utredningen avvisar transplantation av äggstockar i den mån det ger möjlighet till graviditet. '

Remissinstanserna: Merparten av de remissinstanser som lämnat syn- punkter på förslaget i denna del anser att äggdonation bör vara tillåten. I fråga om äggstoekstransplantationer är remissopinionen blandad.

Statens medicinsk-etiska råd: Instämmer i utredningens förslag.

Skälen för mitt förslag: Äggdonation förekommer inte i Sverige. Det an- ses vara ett relativt litet antal kvinnor som skulle vara hjälpta av att få bc- fruktning utanför kroppen med ägg som donerats från en annan kvinna. Det skulle framför allt gälla kvinnor som inte kan producera äggceller eller som är bärare av anlag för en svår ärftlig sjukdom.

Utredningen framhåller att metoden att flytta ägg från en kvinna till en . annan i så hög grad har karaktär av teknisk konstruktion för att lösa ett barn- löshetsproblem att den är ägnad att skada människosynen. Utredningen an- ser därför att denna form av befruktning inte är etiskt godtagbar. Utredningen menar visserligen att befruktning utanför kroppen med en utomstående kvinnas ägg i flera avseenden kan jämföras med givarinsemina- tion som ju redan godtagits. I båda fallen är det-en tredje part, en utomstå- ende person. som ska bidra med hälften av barnets arvsanlag. Det skulle en— ligt utredningen kunna tala för att man skulle acceptera äggdonation vid be- fruktningen. . Enligt utredningens mening finns det emellertid samtidigt mycket som skiljer dessa metoder åt. Givarinsemination är en tekniskt enkel metod som i princip kan utföras av vem som helst. Om verksamheten med givarinsemi- nation förbjudits hade det funnits stor risk för att det hade lett till en "svart"

• Sida 11
•  Original

marknad. Utredningen anser att barn som avlas på det sättet skulle kunna få sämre förutsättningar att få växa tipp under goda förhållanden än om verk- samheten är föremål för samhällets kontroll. Äggdonation är en kliniskt komplicerad metod som måste utföras av specialister. Det finns av den an- .ledningen inte någon risk för en okontrollerbar verksamhet. om metoden förbjuds.

I ett särskilt yttrande har experten i utredningen professor Ragnar IIolte närmare preciserat varför äggdonationer kan anses strida mot en etiskt god- tagbar människosyn. I—Ian konstaterar att en människas arvsanlag. hennes gener. är unika för henne och är det som ligger till grund för hennes identitet. En graviditet som uppstår på naturligt sätt innebär alltid att ett ägg i kvin- nans kropp. bestämt av just hennes egen genuppsättning. förenas med en utifrån kommande spermie och bildar ett embryo. Kvinnan bidrar med hälf- ten av arvsanlagen till detta embryo. det blivande barnet.

Han framhåller också att varken makeinsemination. givarinsemination el- ler befruktning utanför kroppen med ägg- och sädesceller från ett par inne- bär något avsteg från den grundläggande principen. Det går således enligt Holte en klar skiljelinje mellan å ena sidan dessa tre metoder och å andra sidan befruktning utanför kroppen med ägg från en utomstående donator. Vid äggdonation finns det inget genetiskt samband mellan den gravida kvin- nan och det blivande barnet. .

I ett annat särskilt yttrande har professorerna Marc Bygdeman och Hol- sten Fagerberg framhållit att metoden med äggdonation har påtagliga likhe- ter med givarinsemination. I båda fallen är det en givare som trätt i stället för den ofruktsamma parten i parrelationcn. I båda fallen utvecklas det be- fruktade ägget till embryo. foster och barn hos en gift eller samboende kvinna. Barnet växer upp i ett parförhållande och får både en mor och en far. Dess situation borde bli jämförbar med ett barn som tillkommit genom ' givarinsemination. I vuxen ålder skulle det ha samma möjligheter som ett inseminationsbarn att få vetskap om sitt ursprung. Då det är framfött av den kvinna som blir dess sociala mor. borde inte heller några juridiska komplika- tioner inträffa. Väger man in alla långsiktiga konsekvenser för barnet. för- äldrarna och den medicinska vetenskapens utveckling förefaller. enligt ytt- randet. ett direkt förbud mindre välgrundat.

En majoritet av de remissinstanser som haft synpunkter på förslaget anser att äggdonation bör vara möjlig.

Flera av de medicinska fakulteterna. Sveriges läkarförbund. Svenska lä- karesällskapet och medicinska forskningsrådet anser att spermadonation vid IVF-behandling på många sätt är jämförbar med givarinseminatit'm. Dessa remissinstanser. som i sitt resonemang utgår från att spermadonation bör vara tillåten även i samband med IVF-behandling. menar att det då är svårt att finna några rationella skäl till varför donerade könsceller från det ena men inte det andra köttet skulle vara etiskt oacceptabelt.

Svenska läkaresällskapet har i sitt yttrande framhållit att den medicinska tekniken skall vara underordnad människors behov att kunna fullfölja en grundläggande biologisk strävan att skaffa barn och att det därför inte före- ligger någon rationell grund att förbjuda äggdonation.

Prop. 1987/88:16()

Il

• Sida 12
•  Original

Statens medicinsk-etiska råd konstaterar i sitt yttrande att man inte ser någon avgörande skillnad mellan spermadonation och äggdonation ur gene- tisk synpunkt. Både ägg och sperma behövs och är lika viktiga för att en ny individ skall bli till. Rådet anser det därför principiellt riktigast att ur etisk synpunkt jämställa spermadonation och äggdonation. Rådet framhåller emellertid att starka skäl talar för en restriktiv inställning och avstyrker där- för befruktning utanför kroppen kombinerad med spermadonation eller ägg- donation.

I ett särskilt yttrande har fem av medlemmarna i rådet,.vilka instämmer i rådets slutsatser men inte i dess motivering,"utvecklat sin syn på olika typer av konstgjord befruktning. De framhåller bl.a.: Vid användande av spermier vid konstlad befruktning. såväl vid makcinsemination, givarinsemination som vid befruktning utanför kroppen med spermier från en make eller sambo. är målet en normal graviditet. Ägget emanerar från den kvinna. som sedan bär graviditeten och framföder barnet och hälften av arvsanlagen kommer från henne. Detta gäller också vid befruktning utanför kroppen med utomstående spermagivare. Vid äggdonation däremot är resultatet av den konstlade befruktningen inte en naturlig utan en konstlad graviditet, där det inte finns något som helst genetiskt samband mellan kvinnan som bär graviditeten och fostret. Detta är en sa allvarlig avvikelse från den naturliga processen med sannolikt betydande psykologiska konsekvenser för modern och därmed också för barnet, att det omöjligt kan jämställas med spermado- nation.

I den norska propositionen (Ot.prp. nr. 25, 1986-87) om lov om kunstig befruktning heter det bl.a.: Äggdonation innebär ett fundamentalt brott mot vad som sker vid naturlig befruktning. Vid naturlig befruktning utgör livmo- der och ägg en naturlig gemenskap. Befruktning. graviditet och förlossning är en process som helt försiggår inne i kvinnan. Vid äggdonation bryter man den helheten. Vad ett sådant förfarande skulle betyda för barnets identitet och rötter vet vi väldigt lite om i dag.

Jag anser att befruktning utanför kroppen med en utomstående kvinnas ägg strider mot den mänskliga livsprocesscn och i så hög grad har karaktären av teknisk konstruktion att den är ägnad att skada människosynen. Dels sker befruktningen utanför kvinnans kropp, dels är det en utomstående kvinnas ägg som implanteras i en annan kvinna. Barnets arvsanlag kommer följaktli- gen att härröra från en annan kvinna än den kvinna som bär fram och föder barnet. '

Denna form av befruktning kan enligt min mening inte etiskt försvaras. Jag anser sålunda att befruktning utanför kroppen med donerade ägg inte bör tillåtas.

En fråga med nära anknytning till frågan om äggdonation är transplanta- tion av äggstockar. Sådana transplantationer i barnalstringssyfte förekom- mer inte i dag och anses kunna bli aktuella först långt in i framtiden. En transplantation av äggstockar skulle kunna ha åtminstone två syften. Det ena skulle vara att ge en kvinna som saknar äggstockar eller har något fel på dessa möjligheter att bli gravid. Det andra skulle vara att ge en kvinna nya äggstockar för att möjliggöra produktion av hormoner som hon saknar och som kan ha' betydelse för hennes hälsa.

• Sida 13
•  Original

Remissopinionen är blandad i denna fråga. De medicinska fakulteterna. Svenska läkaresällskapet och Sveriges läkarförbund anser att då frågan lig- ger så långt i framtiden är något direkt förbud inte påkallat nu.

Jag anser att frågan bör tas upp av transplantationsutredningen (S

I987:02).

2.4. Befruktning utanför kroppen med donerad sperma

Mitt förslag: Befruktning utanför kroppen med en utomstående sper-

magivare (spermadonation) förbjuds.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Merparten av de remissinstanser som lämnat syn- punkter på förslaget anser att spermadonation bör vara tillåten.

Statens medicinsk-etiska råd: Instämmer i utredningens förslag.

Skälen för mitt förslag: Utredningen konstaterar att från barnets synpunkt torde spermadonation i förening med befruktning utanför kroppen inte skilja sig nämnvärt från givarinsemination. I båda fallen är modern biologisk mor till barnet. I rättsligt och psykologiskt hänseende blir frågeställningarna i huvudsak desamma i båda fallen.

Utredningen påminner emellertid om att den redan vid godtagandet av givarinsemination ställde sig tveksam bl.a. med hänsyn till att metoden inne- bär ett avsteg från den naturliga livsprocesscn. En kombination av sperma- donation och befruktning utanför kroppen innebär enligt utredningen ett större avsteg från denna process. .

En majoritet av de remissinstanser som uttalat sig anser. till skillnad från utredningen, att spermadonation bör tillåtas i samband med befruktning utanför kroppen.

Flera av dessa remissinstanser framhåller att befruktning utanför kroppen med en utomstående spermagivare — bortsett från förfarandet — i alla sina genetiska. medicinska och sociala konsekvenser kan anses vara helt analog med givarinsemination. De anser att utredningens ansträngningar att finna en gräns genom att försöka kvantifiera de manipulativa åtgärderna framstår som irrationella.

Statens medicinsk-etiska råd avstyrker. som jag tidigare framhållit. be- fruktning utanför kroppen i förening med spermadonation eller äggdonation

För egen del vill jag framhålla följande. Ur genetisk synpunkt föreligger, som bl.a. medicinsk-etiska rådet framhåller. ingen större skillnad mellan spermadonation och äggdonation. Både ägg och sperma behövs och är lika viktiga för att en ny individ skall bli till.

Denna form av befruktning utanför kroppen innebär en så stor manipula- tion av den mänskliga livsprocesscn att den är ägnad att skada människosy- nen. Dct finns skäl att ha en restriktiv inställning i dessa känsliga etiska frå- gor. Befruktning utanför kroppen i kombination med spermadonation kan därför inte godtas.

• Sida 14
•  Original

2.5. Surrogatmoderskap

Mitt förslag: Surrogatmoderskap skall vara förbjudet.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Nära nog alla remissinstanser instämmer i utredning- ens förslag.

Statens medicinsk-etiska råd: lnstämrner i utredningens förslag.

Skälen för mitt förslag: S.k. surrogatmoderskap innebär följande. En kvinna föder på beställning av ett par ett barn och överlänmar det. eventuellt mot ett större vederlag. till paret. Vanligen kommer ägg och/eller spermier från paret. Surrogatinoderskap har —- såvitt känt -— inte kommit till använd- ning i Sverige. Det förekommer dock utomlands.

Utredningen påpekar att möjligheten för ofruktsamma par att skaffa barn genom surrogatmoderskap i Sverige är omgärdad av en rad hinder. Förfa- randet strider mot den grundläggande principen i fråga om adoptioner att vederlag inte får ha lämnats eller ha blivit utläst.

Även i övrigt strider surrogatmoderskap enligt utredningen mot gällande rättsgrundsatser i Sverige. Sålunda är det en väsentlig förutsättning för att förfarandet skall kunna genomföras att någon annan än den gravida kvinnan själv skall ha bestämmanderätt över barnet redan på fosterstadiet. Vidare torde förfarandet förutsätta att det juridiska avtalet mellan det beställande paret och surrogatmodern skall ta över de gängse bestämmelserna om adop- tion.

1 den form där det är fråga om att surrogatmodern bärfram en annan kvin- nas biologiska barn skulle surrogatmoderskap omöjliggöras genom förbudet mot äggdonation.

Så gott som alla remissinstanser. som uttalat sig om surrogatmoderskap. delar utredningens uppfattning att av såväl psykologiska och medicinska som sociala och juridiska skäl bör denna metod inte få användas. Statens medi- cinsk-etiska råd tar av samma skäl som utredningen avstånd från surrogat- moderskap.

Jag kan till fullo instämma i utredningens uppfattning i denna fråga och föreslår således att denna form av befruktning utanför kroppen inte skall vara tillåten. '

2.6. Frysning av befruktade ägg. m.m.

Min bedömning: Befruktade ägg bör få förvaras i fryst tillstånd under högst ett år. Socialstyrelsen bör meddela allmänna råd om förvaring.

Utredningens förslag: Överensstämmer med min bedömning. Enligt ut- redningen bör socialstyrelsen utfärda föreskrifter om hanteringen av befruk- tade ägg.

• Sida 15
•  Original

Remissinstanserna: Merparten instämmer i utredningens förslag att ägg skall få frysas. Flera föreslår dock en längre frystid än ett år. Några år nega- ' tiva eller tveksamma till utredningens förslag angående frysning.

Statens medicinsk-etiska råd: Instämmer i utredningens förslag angående frysning av befruktade ägg förutsatt att det är fråga om en och samma be- handlingscykel.

Skälen för" min bedömning: Genom djurforskning har det enligt utred- ningen framkommit att man framgångsrikt kan frysa ner befruktade ägg för senare användning. Metoden har numera även börjat användas på männi- skor. Någon mera omfattande forskning med uppföljande studier angående riskerna för det blivande barnet. vid nerfrysning av det befruktade ägget har — såvitt känt — ännu inte gjorts. Den hittillsvarande forskningen på djur visar emellertid enligt utredningen ingen ökad risk för missbildningar hos den bli- vande avkomman vid användning av frysningstekniken.

'Metoden att frysa befruktade ägg medför att man bara behöver göra ett ingrepp för att ta ut ägg ur kvinnan. När de uttagna äggen har befruktats för man in några av demi kvinnans livmoder. De övriga befruktade äggen fryses för att kunna användas vid ett senare befruktningsförsök. om det första miss- lyckats. Frystekniken innebär också att de befruktade äggen inte behöver återföras till kvinnan direkt utan kan implanteras vid en något senare tid- punkt, när kvinnan inte längre får hormonbehandling. Förutsättningarna för att det implanterade ägget skall fästa i livmodern är nämligen sämre. när kvinnan just fått hormonbehandling. Rent allmänt kan man alltså säga att frystekniken förenklar och förbilligar metoden att avla barn genom befrukt- ning utanför kroppen. Endast ett litet antal barn har hittills fötts i världen där man använt befruktade ägg som varit frysta. .

Merparten av remissinstanserna instämmer i utredningens förslag att be- fruktade ägg skall få frysas före användning. Flera av remissinstanserna an- ser att tidsgränsen ett år kan ge praktiska problem. Dessa remissinstanser menar att en tidsrymd av t.ex. fem år ter'sig mera rimlig. Ett par remissin- stanser är negativa till utredningens förslag. Institutionen för socialt arbete vid universitet i Göteborg och RFSU anser att frysning inte kan försvaras eftersom erfarenheter och forskningsrön inte är tillräckliga. Socialdemokra- tiska kvinnoförbundet och Centerns kvinnoförbund är tveksamma.

Jag delar utredningens uppfattning att ägg bör få förvaras i fryst tillstånd under högst ett år vilket beräknas räcka för behandling av kvinnan. En själv- klar förutsättning för förvaring i fryst tillstånd och senare användning måste. som utredningen också framhåller. vara att paret samtycker.

Socialstyrelsen bör meddela allmänna råd om hanteringen av befruktade

ägg.

• Sida 16
•  Original

2.7. Rättslig reglering

Mitt förslag: Föräldrabalken kompletteras så att faderskap för barn som tillkommit genom befruktning utanför kroppen kan fastställas. I en särskild lag regleras verksamheten som sådan med befruktning utanför kroppen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag utom beträf- fande den lagtekniska utformningen.

Remissinstanserna: De som uttalat sig i frågan instämmer i utredningens förslag.

Skälen för mitt förslag:

Bördsfrågan

För barn som föds efter befruktning utanför kroppen med könsceller från ett . gift par år den rättsliga situationen enligt nuvarande ordning klar. I och med att barnet föds i äktenskapet anses den äkta mannen vara far till barnet (1 kap. 1 & FB). Moderskapet råder det ju ingen tvekan om i dessa fall. Nuva- rande bestämmelse om barnets börd är alltså tillräcklig i dessa fall.

För barn som föds efter befruktning utanför kroppen med könsceller från ett samboende par är situationen mera oklar. Detta gäller även i det fall då två makar skilts innan barnet är fött. Även i det senare fallet anses barnet nämligen fött av föräldrar som inte är gifta med varandra.

Enligt 1 kap. 3 & FB skall faderskapet fastställas genom erkännande eller dom bl.a. när föräldrarna inte var gifta med varandra. I 4 & samma kapitel föreskrivs att faderskapserkännandet skall vara skriftligt och bevittnat av två personer. Erkännande skall skriftligen godkännas av socialnämnden och av modern eller särskilt förordnad förmyndare för barnet. Socialnämnden får lämna sitt godkännande endast om det kan antas att mannen är far till bar- net.

Skall faderskapet fastställas genom dom föreskrivs i 1 kap. 5 & FB att rät- ten skall förklara en man vara far till ett barn. om det är utrett att han har haft samlag med barnets mor under tid, då barnet kan vara avlat och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet avlats av honom.

Under förutsättning att den samboende mannen erkänner faderskapet i enlighet med 1 kap. 4 % FB torde enligt nuvarande ordning inga rättsliga pro- blem uppkomma om barnet avlats genom befruktning utanför kroppen. So- cialnämnden kan lämna sitt godkännande eftersom det kan antas att mannen är far till barnet.

Skulle mannen däremot vägra erkänna faderskapet uppkommer frågan om rätten kan förklara mannen vara far enligt I kap. 5 & FB. En av förutsätt- ningarna för fastställelse är ju att mannen haft samlag med barnets mor un- der tid då barnet kan vara avlat. Huruvida befruktning utanför kroppen i rättslig mening kan jämställas med samlag får anses oklart enligt nuvarande ordning.

• Sida 17
•  Original

I fråga om inseminationer gäller enligt I kap. 6 så I—'B att om insemination har utförts på modern med samtycke av hennes make. eller annan man som bodde tillsammans med henne under äktenskapsliknande förhållanden och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats genom insemination. skall vid tillämpning av I kap. 2—5 åå I—"B den som läm- nat samtycket anses som barnets far.

Bestämmelsen innebär i fråga om barn som avlats genom t.ex. makeinse- mination att sådan insemination i rättslig mening jämställs med samlag och att fastställelse av faderskapet därför kan ske med stöd av I kap. 5 ä FB.

Det får förutsättas att den man som godtagit att hans sambo befruktas utanför kroppen med hans sperma i de allra flesta fall kommer att godkänna faderskapet. Om mannen av någon anledning skulle vägra erkänna faderska- pet är det emellertid osäkert om faderskapet kan fastställas enligt nuvarande ordning. Barnet harju visserligen avlats med mannens sperma men detta har inte skett genom samlag.

I syfte att undanröja den oklarhet som kan uppstå i detta hänseende bör en ny bestämmelse tas in i ] kap. FB så att I kap. 2—5 så samma balk blir tillämpliga även i fall då barnet tillkommit genom befruktning utanför krop- pen.

Frågan om samtycke m.m.

En självklar utgångspunkt för att befruktning utanför kroppen skall få äga rum är att behandlingen sker med de inblandades samtycke. Förhållandet är i princip detsamma som vid makeinsemimnion.

Vid makeinsemination har det ansetts att det i fråga om kvinnan inte torde uppkomma några problem i detta hänseende. Den omständigheten att hon ställer upp för behandlingen får anses innefatta ett tillräckligt samtycke till åtgärden. Något formkrav för samtycket torde inte behövas.

I fråga om mannen gäller enligt 2 & lagen om insemination att denne skall skriftligen samtycka till inscminationen. Detsamma bör gälla i fråga om be- fruktning utanför kroppen. Utan samtycke från mannen får befruktning utanför kroppen inte utföras.

I fråga om samtyckets giltighet och återkallelse av samtycke bör också gälla samma principer som i fråga om makeinscminaticm (se prop. IOS-45852 s. 22). Mannen måste sålunda underrätta inte bara modern utan även den behandlande läkaren. om han inte längre vill stå fast vid sitt samtycke. I—Iar befruktning utanför kroppen och irnplantation av det befruktade ägget skett. innan läkaren underrättats om återkallelsen. saknar äterkallelscn verkan för den behandlingen. Som framhållits i fråga om inseminationer är det givetvis angeläget att mannen. innan behandlingen påbörjas. noga informeras om vad som gäller Och hur han bör göra om han inte längre önskar stå fast vid sitt samtycke.

Liksom samtycke vid inseminatitm bör samtycke till befruktning utanför kroppen förvaras hos den ansvarige läkaren.

Bestämmelserna om verksamheten som sådan med befruktning utanför kroppen bör samlas i en särskild lag. Den nya lagen bör innehålla bestäm-

I7

• Sida 18
•  Original

melser om att befruktning utanför kroppen i syfte att avla barn får utföras endast på en kvinna som är gift eller sambo-och endast med makens eller sambons sperma. Ett ägg som befruktats utanför kroppen får endast föras in i den kvinna som ägget härrör ifrån. En förutsättning är vidare. som nyss framhållits. att mannen skriftligen samtycker till befruktningen.

2.8. Rådgivning

Min bedömning: Den som avser att försöka få barn genom befrukt- ning utanför kroppen bör erbjudas psyko-social rådgivning. Det bör ankomma på socialstyrelsen att utfärda allmänna råd i fråga om denna rådgivning.

Utredningens förslag: Överensstämmer med min bedömning. Remissinstanserna: Instämmer i förslaget.

Skälen för min bedömning: Utredningen framhåller att befruktning utan- för kroppen är en metod att få barn som för de flesta par innebär avsevärda psykiska påfrestningar. Inte minst gäller detta för kvinnan som genomgår behandling i flera olika steg. Många människor känner osäkerhet inför denna konstlade befruktningsmetod. Det är därför av vikt. framhåller utred- ningen. att dessa par ges rådrum att på ett djupare sätt tänka över hur de skall ha det och vilket alternativ som är bäst i överensstämmelse med deras livssyn; om de kan tänka sig att leva utan eget barn. om adoptivbarn eller fosterbarn är ett alternativ för dem eller om de finner att en konstlad bc- fruktningsmetod är ett bättre alternativ.

För att kunna ge paret råd och hjälp i detta sammanhang kan en person med psykoterapeutisk kunnighet vara till stor hjälp. En sådan kunnighet finns bl.a. företrädd bland kuratorer och psykologer.

När ett par vill försöka få barn genom befruktning utanför kroppen är det viktigt att paret får enhoggrann medicinsk information av den utredande läkaren innan de tar slutlig ställning. Sedan paret bestämt sig för befruktning utanför kroppen kan de behöva psykologiskt stöd både under behandlingen och sedan barnet fötts.

Jag delar utredningens uppfattning. Det bör ankomma på socialstyrelsen att utfärda allmänna råd i fråga om denna rådgivning.

2.9. Vissa organisatoriska frågor

Mitt förslag: Socialstyrelsens tillstånd skall krävas för att få bedriva verksamheten vid ett privat sjukhus.

• Sida 19
•  Original

Min bedömning: Verksamheten med befruktning utanför kroppen bör koncentreras till vissa större sjukhus. Något riksomfattande regis- ter över verksamheten med befruktning utanför kroppen inrättas inte f.n. Det är dock angeläget att verksamheten vid de olika klinikerna noga följs.

Utredningens förslag: Överenssti'immer delvis med mitt förslag och min bedömning. Utredningen föreslår dock att ett rikst'tmfattande register över verksamheten inrättas.

Remissinstanserna: Instämmer i utredningens förslag utom när det gäller förslaget om inrättande av ett register. Av det fåtal remissinstanser som kommenterat förslaget i den delen är en del för förslaget. medan några är negativa eller tveksamma.

Statens medicinsk-etiska råd motsätter sig förslaget om ett riksomfattande register.

Skälen för mitt förslag och min bedömning: Jag anser i likhet med utred- ningen. att det är önskvärt att verksamheten med befruktning utanför krop- pen koncentreras till vissa större sjukhus. Därigenom underlättar man upp- följning av verksamheten. Det bör dock inte'krävas att allmänna sjukhus har tillstånd av socialstyrelsen för att ägna sig åt befruktning utanför kroppen. Det får ankomma på de olika landstingen att bedöma hur resurserna skall fördelats. En annan sak är att socialstyrelsen i egenskap av tillsynsmyndighet över sjukhusen har att övervaka att verksamheten bedrivs på ett godtagbart Sätt. Sjukvårdshuvudmännen får själva bedöma om verksamhet med be- fruktning utanför kroppen skall bedrivas eller inte.

Jag ser inga direkta hinder mot att även privata sjukhus kan ägna sig åt verksamhet med befruktning utanför kroppen. Ett krav för verksamheten vid privata sjukhus bör emellertid vara att socialstyrelsen givit tillstand. Där- igenom skapas bättre möjlighet för socialstyrelsen att övervaka att verksam- heten vid sjukhuset uppfyller nödvändiga etiska och medicinska krav m.m.

Utredningen föreslår att ett riksomfattande register över verksamheten införs. Ett sådant register. som skulle administreras av socialstyrelsen. skulle kunna omfatta uppgifter om t.ex. antal barn födda efter befruktning utanför kroppen. antal tlerbarnsfödslar och sjukdomar eller missbildningar hos bar- nen. Sveriges läkarförbund. medieinska forskningsrådet och några av de me- dicinska fakulteterna är positiva till förslaget. Svenska läkaresällskapet där- emot. avvisar förslaget och menar att de uppföljningsundersökningar som redan genomförs vid berörda kliniker fyller behovet. Statistiska centralby- rån anser att syftet inte klart framgår av betänkandet och föreslår att frågan först utreds vidare.

Statens medicinsk-etiska räd avvisar förslaget på den grunden att det sak— nar motivering.

För egen del anser jag att det är viktigt att verksamheten följs noga saväl lokalt som av socialstyrelsen som tillsynsmyndighet. Frågan om inrättande av ett centralt register bör övervägas ytterligare.

• Sida 20
•  Original

3. Upprättade lagförslag Prop. 1987/88:160

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprät- tats förslag till

1. lag om ändring i föräldrabalken.

2. lag om befruktning utanför kroppen. Förslaget under 1 har upprättats i samråd med chefen för justitiedeparte-

mentet.

4. Speeialmotivering

4.1. Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken 1 kap. 7 5

Har befruktning av moderns ägg utförts utanför hennes kropp med samtycke av hennes make eller sambo och är det med hänsyn till samtliga omständig- heter sannolikt att barnet har avlats genom befruktningen. skall vid tillämp- ning av 2—5 5.6 den som har lämnat samtycket anses som barnets fader.

Paragrafen. som är ny. innehåller bestämmelser om faderskapet till barn som har kommit till genom befruktning utanför kroppen. Bestämmelsen har utformats efter mönster från motsvarande bestämmelse om faderskapet till barn som kommit till genom insemination. 1 kap. 6 så.

En förutsättning för att en man skall anses som barnets far enligt paragra- fen är att barnets mor var gift med mannen eller bodde tillsammans med mannen under äktenskapsliknande förhållanden när befruktningen utfördes och att denne har samtyckt till den behandling som har lett till att barnet avlats. Skilda regler gäller dock beroende på om modern var gift när barnet föddes eller ej.

Var barnets mor gift eller nybliven änka när barnet föddes. anses hennes make enligt 1 kap. l å som barnets far. Denne har i här aktuella fall i princip ingen möjlighet att få denna s.k. faderskapspresumtion hävd annat än om samtycke från hans sida inte har förelegat _ något som i praktiken knappast torde få aktualitet — eller om han kan göra sannolikt att barnet i själva verket inte har avlats genom befruktningen utanför kroppen utan vid samlag med någon annan man (se 2 & l). .

Var barnets mor varken gift eller nybliven änka när barnet föddes. måste faderskapet fastställas genom erkännande eller. om sådant inte lämnas. ge- nom dom (se 3 ä). Har befruktning skett med samtycke av en man som mo- dern bodde tillsammans med under äktenskapsliknande förhållande. kan denne erkänna faderskapet enligt 4 %. Av förevarande paragraf följer att so- cialnämnden får godkänna ett sådant erkännande. Skulle mannen vägra att lämna ett faderskapserkännande kan domstolen efter faderskapstalan enligt 5 & förklara honom som far. En förutsättning för detta är dock att det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats genom befruktning utanför kroppen. Brister denna förutsättning är förevarande pa- ragraf inte tillämplig. utan faderskapet fastställs då enligt de regler som an- nars gäller enligt 4 och 5 åå. 20

• Sida 21
•  Original

För att faderskapet till ett barn som har fötts efter en befruktning utanför kroppen skall kunna fastställas enligt förevarande paragraf krävs inte att be- fruktningen har utförts enligt den nya lagen om befruktning utanför krop- pen. Under de förutsättningar som anges i förevarande paragraf skall en man anses som far till barnet även om befruktningen exempelvis skulle ha ägt rum utomlands. Detsamma gäller om mannen endast muntligen har samtyckt till befruktningen. Skulle det i ett sådant fall senare uppstå tvist om huruvida samtycke verkligen har lämnats. får frågan i sista hand prövas av domstol. Avgörande vid denna prövning bör vara om mannen har gett uttryck för en vilja att ta på sig det rättSIiga ansvaret som far till det blivande barnet och detta har framförts till modern eller till den ansvarige läkaren.

För att ett giltigt samtycke skall föreligga krävs vidare att den som har lämnat samtycket har rättslig förmåga att företa en sådan handling. Givetvis bör emellertid inte befruktning utanför kroppen utföras. om mannen på grund av psykisk abnormitet eller av annat skäl är oförmögen att lämna ett giltigt samtycke. '

En särskild fråga är vad som gäller om en man vill återkalla ett samtycke som han har lämnat till befruktning utanför kroppen. Det får anses följa av allmänna principer att om en man har lämnat samtycke till en befruktning han också måste se till att de till vilka samtycket har riktats, dvs. inte bara modern utan normalt också den behandlande läkaren. underrättas om att han inte längre vill stå fast vid sitt samtycke. Har befruktningen utförts innan läkaren underrättades om återkallelsen. saknar återkallelsen verkan för den behandlingen. Det är givetvis angeläget att mannen innan behandlingen på- börjas noga informeras om vad som gäller och vad han bör göra i fall då han inte längre önskar stå fast vid sitt samtycke. En lämplig ordning kan vara att samtycket tidsbegränsas. vilket medför att det måste förnyas om behand- lingen skall fortsätta efter det att tiden har gått ut.

Beträffande ett barn som har kommit till genom befruktning utanför krop- pen kan det i undantagsfall saknas möjlighet att få faderskapet rättsligt fast- ställt. Så blir fallet. om en befruktning har utförts utan att ett giltigt samtycke har förelegat som binder en man vid faderskapet och utan att denne själv vill ta på sig faderskapet genom ett faderskapserkännande.

O vergångsbesrämmelser

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1989. Lagen skall dock inte gälla i fråga om befruktning utanför kroppen som har utförts före ikraftträdandet.

Har befruktning av moderns ägg utanför hennes kropp utförts före lagens ikraftträdande med samtycke av hennes make eller sambo och är det med hänsyn till samtliga omständigheter sannolikt att barnet har avlats genom befruktningen. får efter utgången av år 1989 talan inte väckas om förklaring enligt 1 kap. 2 å första stycket om att mannen inte är far till barnet eller enligt 1 kap. 4 s' tredje stycket om att ett erkännande av faderskapet som mannen har lämnat saknar verkan mot honom.

Bestämmelsen överensstämmer i sak helt med övergångsbestå'umnelsen till lagen (198411139) om ändring i föräldrabalken varigenom l kap. 6 s om fa- derskapet till barn som kommit till genom insemination infördes. Att låta

• Sida 22
•  Original

den nya bestämmelsen gälla retroaktivt har åtminstone teoretiskt ansetts kunna leda till nackdel för den inblandade mannen. Bestämmelsen gäller en- dast barn som avlats genom befruktning utanför kroppen före ikraftträdan- det. Tiden inom vilken talan får föras enligt 1 kap. 2 & föräldrabalken om att mannen inte är fader till makens barn respektive enligt 1 kap. 4 & tredje styc- ket om att ett lämnat erkännande av faderskap skall sakna verkan har dock begränsats till utgången av 1989. dvs. ett år efter ikraftträdandet av lagen. Begränsningen av talerätten avser endast sådana fall då mannen lämnat sam- tycke till befruktningen utanför kroppen.

4.2. Förslaget till lag om befruktning utanför kroppen

! & Denna lag tillämpas på befruktning av en kvinnas ägg utanför hennes kropp i syfte att avla barn.

[ paragrafen anges lagens tillämpningsområdc. Med befruktning utanför kroppen avses att man vid ett operativt ingrepp och med hjälp av instrument plockar ut ett eller flera tnogna ägg ur kvinnan. befruktar dem utanför krop- pen och därefter för in ett eller'flera befruktade ägg i kvinnans kropp.

Befruktade ägg kan användas för olika ändamål. Här ges bestämmelser endast i fråga om användningen av befruktade ägg i barnalstringssyftc. Andra tänkbara områden där befruktade ägg skulle kunna bli användbara är vid diagnos av och terapi mot ärftliga defekter och vissa sjukdomar samt som forskningsobjekt. Dessa frågor behandlas inte i denna lag.

Bestämmelserna i lagen ärinte uttömmande. Lagstiftningen på hälso- och sjukvårdens område gäller också för verksamheten.

Enligt 7 kap. l & sekretesslagen (1980le0) gäller sekretess för uppgifter om befruktning utanför kroppen.

25 Införande i en kvinnas kropp av ett ägg som har befruktats utanför kroppen får ske endast om

1. kvinnan är gift eller sambo. .. 2. maken eller sambon skriftligen samtycker, och 3. ägget är kvinnans eget och har befruktats med makens eller sambons

sperma.

l bestämmelsen anges i vilka fall det är tillåtet att utföra befruktning utanför kroppen. Metoden får användas på både en gift kvinna och en ogift kvinna. I fråga om en ogift kvinna är dock förutsättningen att hon bor tillsammans med en man under äktenskapsliknande förhållanden.

Befruktningen får inte ske utan den inblandade mannens skriftliga sam- tycke. Härigenom tar mannen på sig det rättsliga ansvaret som far till det blivande barnet (se förslaget till ny 1 kap. 7 & FB). Något krav på att kvinnan skall skriftligen samtycka till befruktning utanför kroppen uppställs inte. Hon får anses samtycka genom att hon underkastar sig denna behandling.

En förutsättning för att befruktning utanför kroppen skall få utföras är även att samtycket har giltighet vid behandlingen. Sedan samtycket en gång har lämnats behöver det visserligen inte upprepas inför varje behandling. Samtyckct får dock inte ha återkallats före den aktuella behandlingen.

• Sida 23
•  Original

Det skriftliga samtycket är avsett att lämnas till den ansvarige läkaren. En återkallelse av samtycket måste därför göras så att det kommer till dennes kännedom. För att en återkallelse som inte görs skriftligen skall dokumente- ras för framtiden bör en anteckning om den omedelbart göras i patientjour- nalen eller på den handling där mannen tidigare har lämnat sitt skriftliga samtycke till befruktning utanför kroppen. '

Förutom att mannen skall ha samtyckt till befruktningen krävs-att han är i livet när behandlingen utförs. I allmänhet är detta krav inget problem. ef- tersom mannen torde komma att följa med kvinnan till behandlingen.

[ bestämmelsen slås fast att överföring av en kvinnas ägg till en annan kvinna (äggdonation) i samband med befruktning utanför kroppen inte är tillåten. Spermadonation i förening med befruktning utanft'ir kroppen får inte heller förekomma. '

I förhållande till det förslag. som remitterades till lagrådet. har i lagtexten till förtydligande efter ordet "införande" lagts till orden "i en kvinnas kropp". Vidare har gjorts en redaktionell ändring i punkt 2.

3 & Befruktning utanför kroppen får inte utan socialstyrelsens tillstånd ut- föras annat än vid allmänna sjukhus.

Av bestämmelsen följer att befruktning utanför kroppen får utföras både på allmänna och privata sjukhus. För att ge socialstyrelsen bättre möjligheter att övervaka verksamheten krävs dock i fråga om det privata sjukhuset att sjukhuset har socialstyrelsens tillstånd.

I förhållande till det förslag. som remitterades till lagrådet. har i lagtexten orden "i syfte att avla barn" strukits såsom onödiga.

4 5 Den som vanemässigt eller för att bereda sig vinning bryter mot 2 eller 3 & döms till böter eller fängelse i högst sex månader.

Bestämmelsen har införts för att tydligt markera att lagens bestämmelser måste följas.

För att straff enligt denna paragraf skall inträda krävs att någon vanemäs- sigt eller för att bereda sig vinning bryter mot bestämmelserna i 2 eller 3 &. dvs. mot villkoren för att få utföra en befruktning utanför kroppen. Med "vanemässigt" får förstås att någon vid upprepade tillfällen erbjuder sina tjänster åt olika kvinnor. Kravet på vanemässighet kan alltså inte anses upp- fyllt om någon i ett enskilt fall hjälper en kvinna att bli gravid genom sådan teknik. även om befruktningen utförs vid flera tillfällen.

I förhållande till det förslag, som remitterades till lagrådet. har i lagtexten formuleringen "bryter mot 2 eller 3 & valts i stället för "utför befruktning utanför kroppen i strid mot denna lag" eftersom det straffbara förfarandet härigenom beskrivs på ett enklare och tydligare sätt.

Straff enligt paragrafen kan komma i fråga för läkare som vanemässigt el- ler i vinningssyfte utför befruktning utanför kroppen på ensamstående kvin- nor. Även läkare som vanemässigt eller i vinningssyfte utför befruktning utanför kroppen med utomstående äggivare eller spermagivare kan bestraf- fas enligt paragrafen. Detsamma gäller privat verksamhet som sker mera or- ganiserat eller i vinningssyfte utan tillstånd av socialstyrelsen.

Även personer som medverkar till en mer organiserad eller vinningsinrik-

• Sida 24
•  Original

tad verksamhet av otillåten karaktär kan enligt de principer som har kommit till uttryck i 23, kap. 4 och 5 så brottsbalken straffas för sin medverkan. i den mån gärningen inte är straffbelagd enligt någon annan lag eller författning. Ansvar för sådan medverkan kan komma i fråga bl.a. för hälso- och sjuk- vårdspersonal som har varit läkaren behjälplig i en olaglig verksamhet.

Disciplinärt ansvar enligt lagen (1980211) om tillsyn över hälso- och sjuk- vårdspersonalen m.fl. (den s.k. tillsynslagen) kan komma i fråga när läkare eller annan hälso- och sjukvårt'lspersonal bryter mot den nya lagen men inte bestraffas enligt f("irevarande paragraf.

Av tillsynslagen följer att disciplinärt fi.")rfarande inte får inledas eller fort- sättas i fråga om förseelse av hälso- och sjukvårdspersonal om åtgärd vidta- gits för att väcka åtal för förseelsen.

5. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att anta de av lagrådet grans- kade förslagen till

1. lag om ändring i föräldrabalken.

2. lag om befruktning utanför kroppen.

6. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1987/882160

• Sida 25
•  Original

Bilaga [ Prop. 1987/882160

Inseminationsutredningens sammanfattning av betänkandet (SOU 1985:5) Befruktning utan- för kroppen

Bakgrund

Inseminationsutredningen. som tidigare i ett betänkande (SOU 1983z42. Barn genom insemination) lämnat förslag i fråga om inseminationer. tar i detta betänkande upp frågor av etisk. juridisk. medicinsk och psykosocial art som rör befruktning utanför kroppen (in-vitro-fertilisering. IVF). Med befruktning utanför kroppen förstås i detta betänkande befruktning av ägg utanför en kvinnas kropp i syfte att avla ett barn. I ett senare sammanhang kommer utredningen att ta upp vissa frågor som gäller skydd för ofödda barn och fosterdiagnostik.

Inom djuraveln är metoden att befrukta ägg utanför kroppen en sedan länge känd metod för att på konstlad väg alstra avkomma. När det gäller människor började metoden att användas på 1970-talet. Först i världen med att åstadkomma barn med hjälp av metoden var år l9781äkarparetR.G. Ed- wards och P.G. Steptoe i England. Därefter har metoden fått allt större an- vändning världen över. Mest utbredd är verksamheten för närvarande i USA och Australien. Man räknar med att fram till oktober 1984 hade det fötts ungefär 1 000 barn i världen efter befruktning utanför kroppen och att det varje dag föds ett nytt barn genom denna teknik.

Metoden att befrukta utanför kroppen är en relativt dyr befruktningsme- tod. I USA tar man vid privatklinikerna ut 3 000 - 5 000 dollar för varje bc- fruktningsförsök. [ England ligger priset något lägre. I Sverige beräknas kostnaderna för varje behandling uppgå till 15 000 — 20 000 kr. För att öka möjligheten för att kvinnan skall bli gravid upprepas behandlingen som regel upp tilltre gånger. Den sammanlagda kostnaden blir därför vanligtvis betyd- ligt högre.

I Sverige förekommer befruktning utanför kroppen vid tre kvinnoklinikcr nämligen vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Malmö allmänna sjukhus och Lunds lasarett samt dessutom vid Sophiahemmet. Läkarlaget vid Sahl- grenska sjukhuset har hittills varit mest framgångsrik. Fram till oktober 1984 hade åtta barn fötts i Sverige efter befruktning utanför kroppen.

Olika former av befruktning utanför kroppen

Det finns flera tänkbara former av befruktning utanför kroppen. Den enda form. som i Sverige och i utlandet kommit till mera praktisk användning. är att en ofruktsam kvinnas ägg tas ur hennes kropp. befruktas med hennes ma- kes eller samboende mans sperma samt förs in (implanteras) i kvinnans liv- moder för fortsatt utveckling. Metoden används i första hand när kvinnans ofruktsamhet beror på att äggledare saknas eller är blockerade. Metoden kan också användas när t.ex. mannen har få sädesceller eller när någon im- munologisk orsak till barnlösheten föreligger.

lx.) 'Jl

• Sida 26
•  Original

En annan form. som man på försök börjat tillämpa i Australien och i USA. är att en utomstående kvinnas ägg befruktas utanför kroppen med sperma från den ofruktsamma kvinnans make eller sambo och därefter förs in i den ofruktsamma kvinnan för fortsatt utveckling. Metoden är avsedd att användas när den ofruktsamma kvinnan kan bära fram ett barn men är oför- mögen att producera äggceller eller här på anlag för en allvarlig ärftlig sjuk- dom som hon inte vill skall (”överföras på ett barn. En variation av denna form. som inte är befruktning utanför kroppen i egentlig mening. är att bef- ruktningen av ägget sker genom insemination av den utomstående kvinnan samt att det befruktade ägget därefter sköljs ut och implanteras i den ofrukt- samma kvinnan.

En tredje form. som såvitt känt inte börjat tillämpas i världen. är en kom- bination av spermadonation och befruktning utanför kroppen. dvs. utomstå- ende mans sperma används för att befrukta ägg tillhörande en kvinna som lever i parförhållande med en "man. Metoden skulle kunna användas när mannen i parförhållandet är ofruktsam eller bär på anlag för ärftlig sjukdom och hans hustru eller sambo har fel på sina äggledare.

En fjärde variant. som såvitt känt inte heller kommit till praktisk tillämp- ning. är att en kvinna med friska ägg och äggledare men med någon sjukdom som kan äventyra hennes hälsa vid ett havandeskap. får sina ägg utplockade och befruktade utanför kroppen med sin mans sperma samt därefter implan- terade i en utomstående kvinnas livmoder. Den senare kvinnan genomgår därefter graviditeten och föder fram barnet varefter det överlämnas till det beställande paret.

En femte tänkbar form. som såvitt känt inte heller används. är att både sperma och ägg kommer från utomstående givare. Det befruktade ägget implanteras i den kvinna som beställt ett barn. Metoden skulle kunna använ- das när mannen i parförhållandet är ofruktsam eller här på anlag för ärftlig sjukdom och kvinnan kan bära fram ett barn men är oförmögen att produ- ' cera normala äggceller eller bär på anlag för ärftlig sjukdom.

Befruktning utanför kroppen inom ett parförhållande

Endast i Sverige och Norge förekommer — såvitt känt — uttalanden om att befruktning utanför kroppen bör begränsas till parft'irhållanden. I Sverige har socialstyrelsen gjort uttalanden i april 1983 angående verksamheten vid Sahlgrenska sjukhuset med bl.a. detta innehåll. I Norge har Norges almenvi- tenskaplige forskningsråd (NAVF) i september 1983 utfärdat etiska anvis- ningar av motsvarande innehåll.

Inte i något land har utfärdats förbud mot verksamheten i denna form. Utredningen finner för sin del inga direkta betänkligheter mot befrukt- ning utanför kroppen inom ett parförhållande. Skillnaden mellan att befruk- ta kvinnans ägg på konstlad väg i ett parförhållande och att genom andra åtgärder t.ex. äggledaroperation möjliggöra eri-befruktning är från etisk syn- punkt inte så stor. Inte heller från det blivande barnets synpunkt finns enligt utredningens uppfattning något som direkt talar emot befruktning utanför kroppen i denna form. Det är det inblandade paret som är biologiska föräld-

• Sida 27
•  Original

rar till barnet. Det som skiljer dem'från andra föräldrar är den metod enligt vilken deras barn blivit avlat. Med hänsyn till det anfördabör enligt utred- ningens uppfattning verksamheten kunna godtas. .

Befruktning utanför kroppen inom ett parförhållande skapar' mga större rättsliga problem. I fraga om befruktning utanför kroppen på en gift kvinna är nuvarande bestämmelser' | föräldrabalken ('I—"B) tillräckliga för att säkra barnets börd. När det gäller befruktning utanför kroppen på en ogift sambo— ende kvinna föreslås en ny bestämmelse i 1 kap. FB så att fastställelse av faderskap genom dom kan ske — inte bara om barnet avlats genom samlag eller insemination — utan även när avelsen skett genom befruktning utanför kroppen.

Liksom gäller i fråga 'om insemination föreslås att befruktning utanför kroppen inte får utföras utan den inblandade 111annens'skriftliga samtycke.

Med hänsyn till de psykologiska påfrestningar som det vanligtvis innebär för ett par att försöka få barn genom befruktning utanför kroppen bör enligt utredningens mening det ofruktsamma paret ges rådrum att tänka över de bevekelsegrunder som fått dem att överväga en konstlad befruktning. Om paret väljer en sådan metod bör det erbjudas psykologiskt stöd såväl under behandlingen som under graviditeten och efter barnets födelse.

Befruktning utanför kroppen är en 111e'tod att avhjälpa ofrivillig barnlös- het. Metoden bör enligt utredningens uppfattning få användas endast när det föreligger ett medicinskt hinder för befruktning på naturlig väg.

Enligt utredningens förslag bör befruktning utanför kroppen få äga rum vid allmänna sjukhus utan socialstyrelsens tillstånd. Med hänsyn till verk- samhetens karaktär bör befruktning utanför kroppen enligt utredningens be- dömning bli aktuell endast vid några större sjukhus i landet. Utredningen ser inget principiellt hinder mot att verksamheten bedrivs även vid privata sjukhus under förutsättning att socialstyrelsen lämnar tillstånd till det.

När det gäller kostnaderna för verksamheten konstaterar utredningen att befruktning utanför kroppen är en förhållandevis komplicerad och resurs- krävande metod för att alstra barn. Utredningen anser sig emellertid inte böra ha synpunkter på hur sjukvardshuvudmannen använder sina resurser.

Utredningen föreslår att ett riksomfattande register över verksamheten införs. '

Befruktning utanför kroppen med en utomstående äggivare (äggdonation)

Äggdonation förekommer inte i Sverige. I Australien. Storbritannien och Danmark har olika utredningen tagit ställning för denna metod. Enligt ut- redningens uppfattning kan det aldrig vara en ovillkorlig mänsklig rättighet att få barn. Naturens ofullkomlighet måste ibland godtas. Äggdonation är en komplicerad befruktningsmetod som strider helt mot den naturliga livs- processcn. Man kan inte bortse från att metoden kan innefatta risker för fys- iska och psykiska påfrestningar hos den gravida kvinnan och det blivande barnet. Utredningen anser att äggdonation i så hög grad har karaktären av teknisk konstruktion för att lösa ett barnlöshetsproblem att metoden inte kan etiskt försvaras. Enligt utredningens uppfattning bör äggdonation för-.

bjudas i Sverige.

• Sida 28
•  Original

Befruktning utanför kr0ppen med en utomstående spermagivare

Spermadonation i förening med befruktning utanför kroppen förekommer inte i Sverige. Utredningen anser att man bör dra en gräns för hur långt man skall få gå i fråga om manipulation för att avhjälpa barnlöshet. Enligt utred- ningens uppfattning överskrider en kombination av spermadonation och befruktning utanför kroppen denna gräns. Denna befruktningsmetod bör därför inte tillåtas i Sverige.

Surrogatmoderskap

Surrogatmoderskap innebär i den hittills enda förekommande formen att en utomstående kvinna befruktas genom insemination med sperma från man- nen i ett parförhållande, föder fram barnet samt överlämnar det till det be- ställande paret, vanligtvis mot ett högt vederlag. En annan form av surrogat- moderskap år att ett befruktat ägg implanteras i surrogatmodern som bär fram barnet och därefter överlämnar det till de biologiska föräldrarna.

Utredningen anser att surrogatmoderskap är en högst tvivelaktig förete- else. Verksamheten förutsätter ett köpslående om barn som inte är etiskt försvarbart. För att skydda barnet rättsligt och socialt krävs dessutom flera mot nuvarande rättsordning stridande lagändringar. Utredningen finner inte skäl att överväga sådana ändringar.

Frysning av befruktade ägg

Tekniken att frysa befruktade ägg har öppnat möjligheter att göra befrukt- ningen utanför kroppen billigare, säkrare och mindre påfrestande för kvin- nan. För detta syftc scr utredningen inga etiska hinder mot att frysningstek- niken används. Däremot ställer utredningen sig avvisande till att tekniken används för andra syften. t.ex. för att uppskjuta barnafödande till en för pa- ret med hänsyn till karriär el.dyl. lämplig tidpunkt. Utredningen föreslår att befruktade ägg med parets samtycke skall få förvaras i barnalstringssyfte högst ett år samt att det endast får implanteras i den kvinna som lämnat äg- get. Implantation av ett befruktat ägg som varit fryst får inte ske om mannen avlidit.

• Sida 29
•  Original