SOU 2007:3

Föräldraskap vid assisterad befruktning

Till statsrådet och chefen för Justitiedepartementet

Regeringen beslutade den 3 november 2005 att tillkalla en särskild utredare för att överväga om föräldraskapet för en kvinna som är partner eller sambo med barnets mor bör utvidgas till att gälla även vid assisterad befruktning utanför tillämpningen av lagen (1984:1140) om insemination och lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen (numera 6 och 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.), dvs. vid assisterad befruktning som har skett i utländsk sjukvård eller i egen regi. Det skulle utredas om föräldraskapet för en partner bör presumeras på liknande sätt som faderskapet för en gift man. Det skulle vidare övervägas om det behövs åtgärder för att ytterligare förbättra möjligheterna för barn som kommer till genom assisterad befruktning med donerade spermier eller ägg att få kännedom om sitt biologiska ursprung (dir. 2005:115).

Som särskild utredare förordnades fr.o.m. den 8 november 2005 generaldirektören Kristina Rennerstedt.

Som sakkunniga förordnades fr.o.m. den 7 december 2005 kanslirådet Anne Kuttenkeuler, departementssekreteraren Johanna Lithman Sola, rättssakkunnige Niklas Ljunggren, departementssekreteraren Mihail Stoican. Som experter förordnades fr.o.m. den 7 december 2005 förbundsordföranden Sören Andersson, utredaren Eva Elfver-Lindström och docenten Anna Singer.

Som expert förordnades fr.o.m. den 26 januari 2006 chefsjuristen Max Granström.

Niklas Ljunggren entledigades den 9 juni 2006 och samma dag förordnades rättsakkunniga Helena Norberg som sakkunnig.

Anne Kuttenkeuler entledigades den 11 september 2006. Som sekreterare anställdes fr.o.m. den 14 november 2005 ämnessakkunniga Annette Norman.

Utredningen får härmed överlämna betänkandet Föräldraskap vid assisterad befruktning (SOU 2007:3).

Till betänkandet fogas ett särskilt yttrande av docenten Anna Singer.

Utredningsuppdraget är med detta slutfört.

Stockholm i januari 2007

Kristina Rennerstedt

/Annette Norman

Innehåll

Förkortningar....................................................................... 9

Sammanfattning ................................................................ 11

Författningsförslag ............................................................. 15

1 Utredningens uppdrag och arbete ................................ 45

2 Bakgrund .................................................................. 47

2.1 Gällande rätt ............................................................................. 47

2.2 Rättslig reglering av betydelse för frågan om barnets rätt till information om sitt ursprung............................................ 53

2.3 Utländska förhållanden ........................................................... 57

2.4 Internationella konventioner .................................................. 61

3 Föräldraskap och barnets bästa.................................... 67

3.1 Det rättsliga föräldraskapet ..................................................... 67

3.2 Särskilt om barnperspektivet................................................... 68

3.3 Föräldraskap för en kvinna...................................................... 70 3.3.1 Frågans tidigare behandling ......................................... 70

3.4 Information om det genetiska ursprunget ............................. 72 3.4.1 Frågans tidigare behandling ......................................... 72

5

Innehåll SOU 2007:3

4 Likabehandling när det gäller föräldraskap vid assisterad befruktning ................................................. 75

4.1 Utgångspunkter........................................................................76

4.2 Finns det saklig grund för att göra skillnad mellan samkönade par och olikkönade par? .......................................77 4.2.1 Bakgrund .......................................................................78 4.2.2 Assisterad befruktning vid utländsk hälso- och sjukvård..........................................................................78 4.2.3 Insemination i egen regi ...............................................79 4.2.4 Påverkar bestämmelserna om det rättsliga föräldraskapet barnets möjlighet att få information om sitt genetiska ursprung? ....................82

4.3 Slutsats ......................................................................................83 4.3.1 Föräldraskap vid assisterad befruktning i samkönade par...............................................................83 4.3.2 En ny regel om föräldraskap för partner ska införas ............................................................................85 4.3.3 Föräldraskapet för en sambo som är kvinna bör fastställas på samma sätt som faderskapet i ett olikkönat samboförhållande .........................................86

4.4 Särskilt om samtycket som grund för det rättsliga föräldraskapet ...........................................................................87

4.5 Kravet på tydlighet ...................................................................89

5 Barnets rätt till information om sitt ursprung ................. 91

5.1 Utgångspunkter........................................................................91

5.2 Information till barnet om dess genetiska ursprung..............93 5.2.1 En större öppenhet kring barnets ursprung bör eftersträvas.....................................................................93 5.2.2 Föräldrarnas ansvar ska lagfästas..................................96

5.3 Barnets faktiska tillgång till information ................................97

5.4 Hur får barnet del av uppgifterna i den särskilda journalen?................................................................................102

5.5 Övrigt......................................................................................103

6

Innehåll

6 Följdändringar ......................................................... 105

7 Konsekvenser och genomförande ............................... 107

7.1 Kostnader för förslagen......................................................... 107

7.2 Betydelse för jämställdheten mellan män och kvinnor........ 110

7.3 Ikraftträdande och övergångsregler ...................................... 111

8 Författningskommentar ............................................. 113

8.1 Förslaget till ändring i föräldrabalken .................................. 114

8.2 Förslaget om ändring i lagen (2005:351) om genetisk integritet m.m......................................................................... 119

Särskilt yttrande .............................................................. 121

Bilagor

Bilaga 1 Kommittédirektiv

.....................................................

125

Bilaga 2 Alternativ lagtext

..................

129

Bilaga 3 Lagstadgad rätt till sitt ursprung − men hur

resonerar föräldrarna och vad får barn födda efter givarinsemination veta? Rapport av professor Ann Lalos

................................

135

7

Förkortningar och ordförklaringar

barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter antagen av FN:s generalförsamling den 20 november 1989

bet. riksdagsutskottens betänkanden

bioteknik det tekniska utnyttjandet av celler och cellbeståndsdelar för att framställa eller modifiera produkter som används inom samhällssektorer som hälso- och sjukvård, livsmedelshantering eller jordbruk

dir. kommittédirektiv

DNA deoxyribonucleic acid (deoxiribonukleinsyra), den kemiska beteckningen på arvsmassa

Ds betänkande i departementsserien

Europakonventionen Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

FdbL lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet

genetik ärftlighetslära, vetenskap som omfattar studier av arvsmassans uppbyggnad och funktion, uppkomst av förändringar av arvsanlagen samt biologisk variation

9

Förkortningar och ordförklaringar SOU 2007:3

HFEA Human Fertilisation and Embryology Authority

HomO Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning

In vitro-fertilisering IVF, populärt kallat provrörsbefruktning

Iris Infertilas Riksförening i Sverige

Ju Justitiedepartementet

LU Lagutskottet

NJA Nytt Juridiskt Arkiv

prop. proposition

RFSL Riksförbundet för sexuellt lika- berättigande

rskr. riksdagens skrivelse

SOSFS Socialstyrelsens författningssamling

SOU Statens offentliga utredningar

SoU Socialutskottet

1984 års lag Numera upphävda lagen (1984:1140) om insemination. Bestämmelserna finns nu i 6 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.

1988 års lag Numera upphävda lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen. Bestämmelserna finns nu i 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.

10

Sammanfattning

Inledning

Mitt uppdrag har varit att överväga om bestämmelserna avseende det rättsliga föräldraskapet för en kvinna även ska tillämpas vid assisterad befruktning utanför svensk hälso- och sjukvård, dvs. vid assisterad befruktning som har skett i utländsk hälso- och sjukvård eller i egen regi samt om föräldraskapet för en partner bör presumeras på liknande sätt som faderskapet för en gift man, dvs. samma regler som idag gäller för olikkönade par. I uppdraget har vidare ingått att överväga om det behövs åtgärder för att ytterligare förbättra möjligheterna för barn som kommer till genom assisterad befruktning med donerade spermier eller ägg att få kännedom om sitt genetiska ursprung. Övervägandena ska ske med utgångspunkt i de rättigheter som tillerkänns barn i barnkonventionen och med målsättningen att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning och kön.

Grundläggande utgångspunkter

En grundläggande värdering i det svenska barn- och föräldrarättsliga regelsystemet är att ett barn, så långt det är möjligt, har rätt till två föräldrar som ger barnet trygghet ekonomiskt, socialt och rättsligt, inte bara under den tid familjen lever tillsammans utan också i fall föräldrarna skulle separera eller någon av dem skulle avlida.

En annan viktig aspekt när det gäller assisterad befruktning med donerade spermier eller ägg är barnets rätt till kännedom om sitt ursprung. Utgångspunkten är att lagstiftningen ska återspegla den rätt att få vetskap om sina föräldrar och sitt ursprung som barnet har enligt barnkonventionen.

I det följande redogörs kortfattat för mina förslag.

11

Sammanfattning SOU 2007:3

Likabehandling när det gäller föräldraskap vid assisterad befruktning

Den nuvarande regleringen i 6 och 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. har likställt samkönade par och olikkönade par när det gäller tillgången till behandling med assisterad befruktning. I föräldrabalkens bestämmelser om det rättsliga föräldraskapet behandlas däremot samkönade par och olikkönade par olika. Är modern gift presumeras hennes make vara barnets far, någon motsvarande bestämmelse för den kvinna som är moderns partner finns inte. Bestämmelserna om föräldraskap för en kvinna har också begränsats till att gälla endast om den assisterade befruktningen skett enligt 6 eller 7 kap. lagen om genetisk integritet m.m., dvs. inte vid behandling utomlands eller vid insemination i egen regi.

Jag föreslår att föräldraskapet vid assisterad befruktning med donerade ägg och spermier ska regleras på samma sätt för samkönade par och för olikkönade par. Den kvinna som är moderns registrerade partner ska automatiskt anses vara barnets förälder, en föräldraskapspresumtion motsvarande den nuvarande faderskapspresumtionen ska införas. Bestämmelserna om föräldraskap för en kvinna ska också omfatta assisterad befruktning som skett utomlands och insemination i egen regi. Är modern sambo med en kvinna ska föräldraskapet för moderns sambo fastställas genom bekräftelse eller dom på samma sätt som sker idag när barnet tillkommit genom assisterad befruktning som skett inom svensk hälso- och sjukvård. Förslaget innebär att det inte längre ska fastställas något faderskap i dessa fall.

Den medicinska utvecklingen har lett till ett större behov än tidigare av termer för olika slag av föräldraskap. Det i svensk rätt tidigare använda begreppet biologiska föräldrar har därför ansetts otillräckligt. I samband med assisterad befruktning skiljer läkarprofessionen mellan genetiskt och biologiskt föräldraskap. Med termen genetisk förälder avses den person som genom sina spermier eller ägg bidragit till barnets uppkomst. Med biologisk förälder avses den kvinna som genomgår graviditeten och föder barnet. En man kan med denna definition inte vara biologisk förälder.

TPF

1

FPT

I

betänkandet har jag valt att genomgående använda begreppet gene-

TP

1

PT

Statens Medicinsk-etiska råds PM till Socialdepartementet angående assisterad befruktning

1995.

12

SOU 2007:3 Sammanfattning

tisk förälder utom för den kvinna som föder barn efter assisterad befruktning med donerat ägg.

Barnets rätt till information om sitt ursprung stärks

Givarinseminationer utförs vid sex sjukhus och befruktning utanför kroppen med donerade spermier eller ägg utförs vid sex sjukhus. Totalt utförde sju sjukhus assisterad befruktning med donerade spermier eller donerade ägg. Under år 2003 föddes ca 100 barn som tillkommit genom assisterad befruktning i Sverige med donerade ägg eller spermier.

TPF

2

FPT

Därutöver har fötts ett okänt antal

barn som tillkommit genom assisterad befruktning utanför svensk hälso- och sjukvård.

För att stärka barnets rätt till information om sitt genetiska ursprung föreslås en rad olika åtgärder. Bl.a. bör gällande föreskrifter och allmänna råd ses över och förtydligas. Andra åtgärder som föreslås är informations- och utbildningsinsatser för föräldrar och personal samt utarbetande av pedagogisk vägledning och hjälpmedel. Målsättningen med åtgärderna är att öka föräldrarnas benägenhet att berätta för sina barn, förändra attityden hos hälso- och sjukvårdspersonalen samt öka kompetensen inom det aktuella området hos alla som kommer i kontakt med barnen och deras föräldrar. I detta sammanhang avses med barnet även en vuxen som har tillkommit genom assisterad befruktning med donerade spermier eller ägg.

Jag föreslår vidare att det ska införas en bestämmelse i föräldrabalken om att barn som kommit till genom assisterad befruktning med donerade spermier eller ägg har rätt till information om sitt genetiska ursprung och att det är föräldrarna som har ansvaret för att upplysa barnet om att det har tillkommit genom assisterad befruktning med donerade spermier och ägg. I de fall det finns uppgifter om givaren ska barnet även informeras om sin rätt att ta del av dessa uppgifter.

För att underlätta för barnet att få tillgång till information om sitt genetiska ursprung bör det upprättas ett särskilt register. Registret bör innehålla sådana uppgifter att barnet kan få veta om det tillkommit genom assisterad befruktning med donerade spermier eller ägg samt var uppgiften om givarens identitet finns förvarad. Vid assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjuk-

TP

2

PT

Assisterad befruktning 2003, Socialstyrelsen, Statistik Hälsa och sjukdomar 2006:4.

13

Sammanfattning SOU 2007:3

vård bör uppgifterna lämnas av den läkare som är ansvarig för behandlingen. Vid insemination i egen regi eller om behandlingen ägt rum utomlands bör socialnämnden bistå föräldrarna genom att ta emot motsvarande uppgifter och vidarebefordra dessa till det register som tillskapats för ändamålet. Det bör utredas vidare hur en lagreglering av ett särskilt register som stärker barnets rätt att få information om sitt genetiska ursprung ska utformas.

Konsekvenser och genomförande

De redovisade förslagen kommer att medföra kostnader främst avseende informationsinsatser om samtyckets rättsliga verkan och barnets rätt till information om sitt genetiska ursprung.

Förslaget innebär att föräldraskapet för en kvinna jämställs med faderskapet vid assisterad befruktning. I övrigt bedöms förslaget inte få några konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män.

Ändringarna föreslås genomföras genom ändringar i 1 kap. föräldrabalken och föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.

14

Författningsförslag

1 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken

TPF

1

FPT

dels att 1 kap. skall upphöra att gälla, dels att det i balken ska införas ett nytt kapitel, 1 kap., av följande lydelse,

dels att 2 kap. 8 a § skall upphävas, dels att 2 kap. 1 §, 8 § och 9 §, 3 kap. 14 § samt 7 kap. 20 § skall ha följande lydelse,

dels att rubriken till kap. 2 och 3 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. Om föräldraskapet till barn

Presumtion av faderskap och föräldraskap för en kvinna som inte är barnets mor

1 §

Är vid barns födelse modern gift, skall mannen i äktenskapet anses som barnets fader, om ej annat följer av 2 §. Detsamma gäller, om modern är änka och barnet födes inom sådan tid efter mannens död att det kan vara avlat dessförinnan.

Är modern gift vid barnets födelse, skall mannen i äktenskapet anses som barnets far.

Är modern registrerad partner vid barnets födelse, skall den kvinna som är moderns partner anses som barnets förälder.

Vad som sägs i första och andra stycket gäller också, om modern är änka och barnet föds inom sådan tid efter mannens eller partnerns död att det kan vara avlat dessförinnan.

TP

1

PT

Balken omtryckt 1995:974.

15

Författningsförslag SOU 2007:3

2 §

Rätten skall förklara att mannen i äktenskapet ej är fader till barnet, om

Rätten skall förklara att mannen i äktenskapet inte är far till barnet, om

1. det är utrett att modern har haft samlag med annan än mannen under tid då barnet kan vara avlat och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats av den andre,

2. det på grund av barnets arvsanlag eller annan särskild omständighet kan hållas för visst att mannen ej är barnets fader, eller

2. det på grund av barnets arvsanlag eller annan särskild omständighet kan hållas för visst att mannen inte är barnets far, eller

3. barnet har avlats före äktenskapet eller under det att makarna levde åtskilda och det ej är sannolikt att makarna har haft samlag med varandra under tid då barnet kan vara avlat.

3. barnet har avlats före äktenskapet eller under det att makarna levde åtskilda och det inte är sannolikt att makarna har haft samlag med varandra under tid då barnet kan vara avlat.

Talan om förklaring enligt första stycket får inte bifallas om det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet avlats genom en insemination eller en befruktning utanför moderns kropp som mannen i äktenskapet samtyckt till.

Godkänner mannen i äktenskapet skriftligen annan mans bekräftelse av faderskapet och har i fråga om bekräftelsen iakttagits bestämmelserna i 4 §, skall därigenom anses fastställt att mannen i äktenskapet ej är barnets fader. Bekräftelsen skall dock i detta fall alltid vara skriftligen godkänd av modern.

Godkänner mannen i äktenskapet skriftligen annan mans bekräftelse av faderskapet och har i fråga om bekräftelsen iakttagits bestämmelserna i 5 §, skall därigenom anses fastställt att mannen i äktenskapet inte är barnets far. Bekräftelsen skall dock i detta fall alltid vara skriftligen godkänd av modern.

Tredje stycket gäller inte om mannen i äktenskapet samtyckt till att en insemination eller befruktning utanför moderns kropp har skett.

16

SOU 2007:3 Författningsförslag

3 §

Föreligger inte fall som avses i 1 § eller har rätten meddelat förklaring enligt 2 § första stycket, fastställs faderskapet genom bekräftelse eller dom. I fall som avses i 9 § fastställs i stället föräldraskapet för en kvinna. Lag (2005:434).

Rätten skall förklara att den kvinna som enligt 1 § andra stycket skall anses som barnets förälder inte är det, om det med hänsyn till samtliga omständigheter inte är sannolikt att barnet har avlats genom en insemination eller en befruktning utanför moderns kropp som partnern samtyckt till.

Godkänner moderns partner skriftligen en mans bekräftelse av faderskapet och har i fråga om bekräftelsen iakttagits bestämmelserna i 5 §, skall därigenom anses fastställt att moderns partner inte är barnets förälder. Bekräftelsen skall dock i detta fall alltid vara skriftligen godkänd av modern.

Andra stycket gäller inte om moderns partner samtyckt till att en insemination eller befruktning utanför moderns kropp har skett.

Fastställande av föräldraskap genom bekräftelse eller dom

4 §

Bekräftelse av faderskap sker skriftligen och skall bevittnas av två personer. Bekräftelsen skall skriftligen godkännas av socialnämnden och av modern eller en särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet. Är barnet myndigt eller står det enligt 6 kap. 2 § inte under någons vårdnad, skall bekräftelsen i stället godkännas av barnet självt. Socialnämnden får lämna sitt godkännande endast om det

Föreligger inte fall som avses i 1 § eller har rätten meddelat förklaring enligt 2 § första stycket eller 3 § första stycket, fastställs faderskapet eller föräldraskapet för en kvinna genom bekräftelse eller dom.

17

Författningsförslag SOU 2007:3

kan antas att mannen är fader till barnet.

Bekräftelse kan ske även före barnets födelse.

Visas senare att den som har lämnat bekräftelse inte är fader till barnet, skall rätten förklara att bekräftelsen saknar verkan mot honom.

5 §

Skall faderskap fastställas genom dom, skall rätten förklara en man vara far, om det genom en genetisk undersökning är utrett att han är barnets far. Rätten skall också förklara en man vara far, om det är utrett att han har haft samlag med barnets mor eller att en insemination eller befruktning utanför moderns kropp har skett med hans spermier under den tid då barnet kan vara avlat och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats av honom.

Faderskapet kan inte fastställas genom dom för en man som är spermagivare enligt 6 eller 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.

Bekräftelse av faderskap och av föräldraskap för en kvinna sker skriftligen och skall bevittnas av två personer. Bekräftelsen skall skriftligen godkännas av socialnämnden och av modern eller en särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet. Är barnet myndigt eller står det enligt 6 kap. 2 § inte under någons vårdnad, skall bekräftelsen i stället godkännas av barnet självt.

Bekräftelse kan ske även före barnets födelse.

Socialnämnden får lämna sitt godkännande endast om det kan antas att den som lämnat bekräftelsen är far till barnet. Om det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats genom en insemination eller en befruktning utanför kroppen får socialnämnden lämna sitt godkännande endast om den som lämnar bekräftelsen var moderns make, partner eller sambo när inseminationen eller befruktningen utfördes och han eller hon samtyckt till denna.

18

SOU 2007:3 Författningsförslag

6 §

Har insemination utförts på modern med samtycke av en man som var hennes make eller sambo och är det med hänsyn till samtliga omständigheter sannolikt att barnet har avlats genom inseminationen, skall vid tillämpning av 2–5 §§ den som har lämnat samtycket anses som barnets far.

Rätten skall förklara att bekräftelsen saknar verkan om det senare visas att den som lämnat bekräftelsen

1. inte är far till barnet, eller

2. efter en insemination eller befruktning utanför kroppen inte är att anse som far enligt 7 § 3 eller som förälder enligt 8 § till barnet.

7 §

Om en kvinna föder ett barn som tillkommit genom att ett ägg från en annan kvinna efter befruktning utanför kroppen har förts in i hennes kropp, skall hon anses som barnets moder.

Skall faderskap fastställas genom dom, skall rätten förklara en man vara far, om

1. det genom en genetisk undersökning är utrett att han är barnets far,

2. det är utrett att han har haft samlag med barnets mor eller att en insemination eller befruktning utanför moderns kropp har skett med hans spermier under den tid då barnet kan vara avlat och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats av honom, eller

3. det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats genom en insemination eller befruktning utanför moderns kropp och det är utrett att han, i egenskap av moderns make eller sambo när inseminationen eller befruktningen utfördes, samtyckt till denna.

19

Författningsförslag SOU 2007:3

8 §

Har befruktning av moderns ägg utförts utanför hennes kropp med samtycke av en man som var hennes make eller sambo och är det med hänsyn till samtliga omständigheter sannolikt att barnet har avlats genom befruktningen, skall vid tillämpningen av 2-5 §§ den som har lämnat samtycket anses som barnets far. Detsamma skall gälla när befruktning utanför en kvinnas kropp har skett av ett ägg som kommer från en annan kvinna.

Skall föräldraskapet för en kvinna fastställas genom dom skall rätten förklara en kvinna vara förälder till barnet, om det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats genom en insemination eller befruktning utanför moderns kropp och det är utrett att hon, i egenskap av moderns partner eller sambo när inseminationen eller befruktningen utfördes, samtyckt till denna.

Moderskap vid äggdonation

9 §

Har insemination utförts på modern enligt 6 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. eller har befruktning av moderns ägg utförts enligt 7 kap. samma lag med samtycke av en kvinna som var moderns registrerade partner eller sambo och är det med hänsyn till samtliga omständigheter sannolikt att barnet har avlats genom inseminationen eller befruktningen, skall den som har lämnat samtycket anses som barnets förälder. Ett föräldraskap enligt första stycket fastställs genom bekräftelse eller dom. Det som sägs i 4 § om bekräftelse av faderskap tillämpas också i fråga om bekräftelse av ett sådant föräldraskap.

Om en kvinna föder ett barn som tillkommit genom att ett ägg från en annan kvinna efter befruktning utanför kroppen har förts in i hennes kropp, skall hon anses som barnets mor.

20

SOU 2007:3 Författningsförslag

Faderskap för spermiegivare

10 §

Faderskapet kan inte fastställas genom dom för en man som är spermiegivare enligt 6 eller 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.

Barnets rätt till information om sitt ursprung

11 §

Barn som har avlats genom insemination eller befruktning utanför kroppen med spermier från en man som kvinnan inte är gift eller sambo med eller genom befruktning utanför kroppen med ett annat ägg än kvinnans eget har rätt till information om sitt genetiska ursprung.

Föräldrarna till ett barn som har avlats genom insemination eller befruktning utanför kroppen med spermier från en man som kvinnan inte är gift eller sambo med eller genom befruktning utanför kroppen med ett annat ägg än kvinnans eget, har ett ansvar för att så snart det är lämpligt upplysa barnet om att det avlats genom insemination eller befruktning utanför kroppen.

21

Författningsförslag SOU 2007:3

2 kap. Om socialnämnds medverkan vid fastställande av föräldraskap

1 §

Skall inte enligt 1 kap. 1 § en viss man anses som far till ett barn som står under någons vårdnad, är socialnämnden skyldig att försöka utreda vem som är far till barnet och se till att faderskapet

fastställs, om barnet har hemvist i Sverige.

Skall inte enligt 1 kap. 1 § en viss man anses som far eller en viss kvinna anses som förälder till ett barn som står under någons vårdnad, är socialnämnden skyldig att försöka utreda vem som är far till barnet och se till att faderskapet fastställs, om barnet har hemvist i Sverige. Om det kan antas att en kvinna skall anses som förälder är socialnämnden skyldig att försöka utreda om sådant föräldraskap föreligger och, om så är fallet, se till att detta fastställs i stället för faderskapet.

8 a §

Om det kan antas att en kvinna skall anses som förälder enligt 1 kap. 9 § till ett barn som står under någons vårdnad och som har hemvist i Sverige, är socialnämnden skyldig att försöka utreda om sådant föräldraskap föreligger och, om så är fallet, se till att detta fastställs i stället för faderskapet.

Det som sägs i 2

−5, 7 och 8 §§ om utredning av faderskap tillämpas också i fråga om föräldraskapet för en kvinna.

9 §

Skall en viss man enligt 1 kap. 1 § anses som far till ett barn som står under någons vårdnad och har barnet hemvist i Sverige, skall socialnämnden, om vård-

Skall enligt 1 kap. 1 § en viss man anses som far eller en viss kvinna anses som förälder till ett barn som står under någons vårdnad och har barnet hemvist

22

SOU 2007:3 Författningsförslag

nadshavaren eller någon av vårdnadshavarna eller mannen begär det och det är lämpligt, utreda om någon annan man kan vara far till barnet eller om en kvinna skall anses som barnets förälder enligt 1 kap. 9 §.

i Sverige, skall socialnämnden, om vårdnadshavaren eller någon av vårdnadshavarna, mannen eller kvinnan begär det och det är lämpligt, utreda om någon annan man kan vara far till barnet eller om en kvinna skall anses som barnets förälder.

I fråga om utredningen tillämpas 2-6 och 8 §§. Utredningen får läggas ned, om det finns skäl som anges i 7 § första stycket 1 eller 4 eller om det annars är lämpligt. Vid utredning av en kvinnas föräldraskap tillämpas dock inte 6 §.

Socialnämndens beslut att inte påbörja en utredning enligt denna paragraf eller att lägga ned en påbörjad utredning får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

3 kap. Vissa bestämmelser om rättegången i mål om föräldraskap Mål om föräldraskap

14 §

Talan om att en bekräftelse av föräldraskap enligt 1 kap. 9 § saknar verkan mot den som har lämnat bekräftelsen får väckas vid rätten i den ort där barnet har sitt hemvist eller, om barnet har avlidit, vid den rätt som skall ta upp en tvist om arv efter barnet. Finns det inte någon annan behörig domstol, skall målet tas upp av Stockholms tingsrätt.

Det som sägs om hävande och fastställande av faderskap i detta kapitel skall tillämpas även i fråga om föräldraskapet för en kvinna.

Talan om fastställande av föräldraskap enligt 1 kap. 9 § väcks av barnet. I fall som avses i 2 kap. 8 a § förs barnets talan av socialnämnden. Har modern vårdnaden om barnet, får hon alltid föra barnets talan, även om hon inte har uppnått myndig

23

Författningsförslag SOU 2007:3

ålder. Talan får vidare alltid föras av en särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet. Det som sägs i 6

13 §§ om fast-

ställande av faderskap tillämpas också i fråga om fastställande av föräldraskap.

7 kap.

20 §

Det som sägs i 12, 15 och 16 §§ om fastställande av faderskap gäller även fastställande av föräldraskap enligt 1 kap. 9 §. Det som sägs i 18 § om en man tillämpas också i fråga om en kvinna som skall anses som förälder enligt 1 kap. 9 §.

Det som sägs i 12, 15 och 16 §§ om fastställande av faderskap gäller även fastställande av föräldraskap för en kvinna. Det som sägs i 18 § om en man tillämpas också i fråga om en kvinna som skall anses som förälder.

U

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

2. För barn som avlats före ikraftträdandet gäller bestämmelserna om föräldraskap för en kvinna i sin äldre lydelse.

24

SOU 2007:3 Författningsförslag

2 Förslag till lag om ändring i ärvdabalken

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § och 16 kap. 3 a §ärvdabalken skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

3 §

Lever inte arvlåtarens föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar, tar farföräldrar och morföräldrar arvet. Var och en ärver lika lott.

Är en farförälder eller morförälder död, delar den dödes barn dennes lott. Finns det inga barn efter den döde, tar den andre av farföräldrarna eller morföräldrarna den dödes lott. Om även han eller hon är död men har efterlämnat barn, tar barnen den dödes lott. Finns det ingen arvinge på den sidan, går hela arvet till arvingarna på den andra sidan.

Det som sägs i första och andra styckena om farföräldrar och morföräldrar gäller även föräldrar till en förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

Det som sägs i första och andra styckena om farföräldrar och morföräldrar gäller även föräldrar till en förälder som är kvinna.

16 kap.

3 a §

Är vid någons död faderskapet till honom eller henne inte fastställt och är fadern inte heller på annat sätt känd för annan dödsbodelägare, boutredningsman eller den som sitter i boet, skall den som vill grunda arvsrätt på faderskapet göra sin rätt gällande inom tre månader från dödsfallet eller, om bouppteckningen förrättas senare, senast vid bouppteckningen.

Första stycket tillämpas också i fråga om föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

Första stycket tillämpas också i fråga om föräldraskap för en kvinna.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

25

Författningsförslag SOU 2007:3

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 10 § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

10 §

En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt tolv år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med

1. sjukdom eller smitta hos barnet,

2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,

3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,

4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förutsättning att sistnämnda barn omfattas av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning.

För vård av ett barn vars levnadsålder understiger 240 dagar utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad. Därutöver utges ersättning för vård av ett sådant barn endast om barnet vårdas på sjukhus eller får motsvarande vård i hemmet. För vård av ett barn som är äldre än som nyss sagts utges tillfällig föräldrapenning enligt första stycket inte för tid under vilken annars föräldrapenning skulle ha uppburits; undantag gäller dock om barnet vårdas på sjukhus. Med vård på sjukhus jämställs tillfällig vård i övergångsboende för barn som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

En förälder till barn som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har rätt till tillfällig föräldrapenning från barnets födelse till dess att det fyller sexton år även när föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med föräldrautbildning, besök i barnets skola eller besök i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg i vilken barnet deltar (kontaktdagar).

Rätt till tillfällig föräldrapenning tillkommer även en fader som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse för att närvara vid förlossningen, sköta hemmet eller vårda barn. Vid adop-

26

SOU 2007:3 Författningsförslag

tion eller när två personer enligt 6 kap. 10 a § föräldrabalken har utsetts att gemensamt utöva vårdnaden om ett barn tillkommer motsvarande rätt båda adoptivföräldrarna eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna. Vid adoption utges sådan tillfällig föräldrapenning om barnet inte fyllt tio år.

Som adoption anses även att någon tar emot ett barn i avsikt att adoptera det.

Försäkringskassan kan besluta att en annan försäkrad än en fader eller moder som avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse skall få rätt till tillfällig föräldrapenning för de ändamål som anges i fjärde stycket. Detta gäller om

1. det inte finns någon fader som har rätt till tillfällig föräldrapenning,

2. modern är avliden,

3. fadern avstår från sin rätt till tillfällig föräldrapenning enligt fjärde stycket och det skulle vara oskäligt att inte låta honom avstå, eller

4. fadern inte kan eller på grund av besöksförbud enligt lagen (1988:688) om besöksförbud eller liknande eller på grund av andra särskilda omständigheter sannolikt inte kommer att nyttja sin rätt enligt fjärde stycket.

Vid adoption eller när två personer enligt 6 kap. 10 a § föräldrabalken har utsetts att gemensamt utöva vårdnaden om ett barn skall vad som sägs i femte stycket om fader och moder i stället gälla adoptivföräldrarna eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna.

Det som sägs i fjärde och femte styckena om en fader gäller även en förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

Det som sägs i fjärde och femte styckena om en fader gäller även en förälder som är kvinna.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

27

Författningsförslag SOU 2007:3

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1969:620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

Lagen tillämpas också i fråga om underhållsbidrag som har betalats av en kvinna på grund av hennes föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

Lagen tillämpas också i fråga om underhållsbidrag som har betalats av en kvinna som inte är mor på grund av hennes föräldraskap.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

28

SOU 2007:3 Författningsförslag

5 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:810) om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden

Härigenom förskrivs att 5 § lagen (1979:810) om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

Det som sägs i 3 och 4 §§ om faderskap gäller även föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

Det som sägs i 3 och 4 §§ om faderskap gäller även föräldraskap för en kvinna.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

29

Författningsförslag SOU 2007:3

6 Förslag till lag om ändring i namnlagen (1982:670)

Härigenom föreskrivs i fråga om namnlagen (1982:670) dels att rubriken närmast 23 a § skall ha följande lydelse, dels att 23 a § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken

Föräldraskap för en kvinna

23 a §

Det som sägs i 1 § fjärde stycket och 16 § om far och faderskap tillämpas också i fråga om förälder och föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

Det som sägs i 1 § fjärde stycket och 16 § om far och faderskap tillämpas också i fråga om förälder och föräldraskap för en kvinna.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

30

SOU 2007:3 Författningsförslag

7 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor

Härigenom förskrivs i fråga om lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor

dels att 1, 6 a och 10 a §§ skall ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 6 a § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag gäller frågor om faderskap till barn i internationella förhållanden.

I lagen finns också bestämmelser om föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken i internationella förhållanden.

I lagen finns också bestämmelser om föräldraskap för en kvinna i internationella förhållanden.

I förhållande till Danmark, Finland, Island och Norge gäller lagen (1979:1001) om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden i stället för 7-10 a §§.

Fastställelse av föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken

Fastställelse av föräldraskap för en kvinna

6 a §

Ett föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken kan fastställas genom bekräftelse av föräldraskapet under medverkan av svensk socialnämnd, om nämnden är skyldig att utreda föräldraskapet enligt 2 kap. 8 a eller 9 § föräldrabalken.

Ett föräldraskap för en kvinna kan fastställas genom bekräftelse av föräldraskapet under medverkan av svensk socialnämnd, om nämnden är skyldig att utreda föräldraskapet enligt 2 kap. 1 § eller 9 §föräldrabalken.

Det som sägs i 4 § om mål om faderskap tillämpas också i fråga om mål om föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

Det som sägs i 4 § om mål om faderskap tillämpas också i fråga om mål om föräldraskap för en kvinna.

31

Författningsförslag SOU 2007:3

32

Svensk lag tillämpas vid fastställelse och vid ogiltigförklaring av en bekräftelse av sådant föräldraskap som avses i 1 kap. 9 § föräldrabalken.

Svensk lag tillämpas vid fastställelse och vid ogiltigförklaring av en bekräftelse av föräldraskap för en kvinna.

10 a §

Det som sägs i 7, 8 och 10 §§ om faderskap gäller även föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

Det som sägs i 7, 8 och 10 §§ om faderskap gäller även föräldraskap för en kvinna.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

SOU 2007:3 Författningsförslag

8 Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Härigenom föreskrivs att 6 § i folkbokföringslagen (1991:481) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §

En person skall folkbokföras på den fastighet och i den territoriella församling där han enligt 7

−13 §§ är att anse som bosatt.

En person som är bosatt på en fastighet som innehåller flera bostadslägenheter skall folkbokföras också på lägenhet. Med bostadslägenhet avses lägenhet som är registrerad i lägenhetsregistret enligt lagen (2006:378) om lägenhetsregister.

Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern är folkbokförd eller, om modern inte är folkbokförd, i den församling där fadern eller barnets förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken är folkbokförd (födelsehemort).

Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern är folkbokförd eller, om modern inte är folkbokförd, i den församling där fadern eller den kvinna som är barnets förälder är folkbokförd (födelsehemort).

Undantag från första stycket anges i 14

−16 §§.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

33

Författningsförslag SOU 2007:3

9 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd

Härigenom föreskrivs att 4 och 22 §§ i lagen (1996:1030) om underhållsstöd skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Ett barn har inte rätt till underhållsstöd, om

Ett barn har inte rätt till underhållsstöd, om

1. barnets mor är boförälder och hon uppenbarligen utan giltigt skäl låter bli att vidta eller medverka till åtgärder för att få faderskapet eller föräldraskapet enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken till barnet fastställt,

1. barnets mor är boförälder och hon uppenbarligen utan giltigt skäl låter bli att vidta eller medverka till åtgärder för att få faderskapet eller föräldraskapet för en kvinna till barnet fastställt,

2. det finns anledning anta att, om det finns en bidragsskyldig förälder, denne i rätt ordning betalar underhåll som inte är lägre än det belopp som enligt denna lag skulle betalas ut i underhållsstöd till barnet,

3. det är uppenbart att den bidragsskyldige föräldern på något annat sätt ser till att barnet får motsvarande underhåll,

4. boföräldern trots föreläggande enligt 31 § tredje stycket utan giltigt skäl låter bli att vidta eller medverka till de åtgärder som begärs, eller

5. barnet har rätt till barnpension eller efterlevandestöd till barn efter en bidragsskyldig förälder på grund av bestämmelserna i 2 eller 3 kap. lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn.

22 §

Har Försäkringskassan enligt 15 § beslutat om underhållsstöd för tid till dess slutligt beslut kan fattas, fastställs återbetalningsskyldighet för den bidragsskyldige för motsvarande tid.

Om underhållsstöd har lämnats till ett barn och det pågår ett mål om fastställande av faderskap till barnet, får den man som är instämd åläggas återbetalningsskyldighet, om det finns sannolika

34

SOU 2007:3 Författningsförslag

skäl för att han är far till barnet. Beslut om återbetalningsskyldighet får dock inte meddelas, om flera män är instämda i målet.

Bestäms den slutliga återbetalningsskyldigheten till ett lägre belopp än vad som för samma tid har betalats enligt första eller andra stycket, skall skillnaden betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms den slutliga återbetalningsskyldigheten till ett högre belopp, skall den bidragsskyldige betala in skillnaden till Försäkringskassan.

Har återbetalningsskyldighet fastställts slutligt för en man och frias han senare från faderskapet till barnet, har han rätt att få tillbaka vad han har betalat jämte ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från varje betalningsdag.

Andra och fjärde styckena tillämpas också i fråga om föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

Andra och fjärde styckena tillämpas också i fråga om föräldraskap för en kvinna.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

35

Författningsförslag SOU 2007:3

10 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 23 § och 10 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

23 §

För den som enligt 1 kap. föräldrabalken har ansetts vara far till ett barn eller vars faderskap har fastställts genom bekräftelse eller dom men som genom en senare dom som har vunnit laga kraft har förklarats inte vara far till barnet skall, när det gäller tiden innan den sistnämnda domen har vunnit laga kraft, bestämmelserna i 10

−16 §§ tillämpas som om han vore far till barnet. Första stycket tillämpas också i fråga om föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

Första stycket tillämpas också i fråga om föräldraskap för en kvinna.

10 kap.

2 §

Efterlevandeskyddet börjar gälla vid det första månadsskiftet ett år efter det att ansökan kom in till Premiepensionsmyndigheten.

Till den del efterlevandeskyddet avser risken att pensionsspararen avlider som en direkt följd av olycksfall börjar skyddet dock gälla vid utgången av den månad då ansökan kom in till myndigheten.

Detsamma gäller om ansökan kommer in till myndigheten innan pensionsspararen har fyllt 50 år och pensionsspararen högst tre månader innan ansökan kom in har ingått äktenskap eller fått ett barn. Om ett faderskap har blivit fastställt genom dom eller genom bekräftelse efter barnets födelse,

Detsamma gäller om ansökan kommer in till myndigheten innan pensionsspararen har fyllt 50 år och pensionsspararen högst tre månader innan ansökan kom in har ingått äktenskap eller fått ett barn. Om ett faderskap har blivit fastställt genom dom eller genom bekräftelse efter barnets födelse,

36

SOU 2007:3 Författningsförslag

räknas fristen från det att domen vann laga kraft eller bekräftelsen godkändes enligt 1 kap. 4 § föräldrabalken. Vid adoption räknas fristen från det att rättens beslut om tillstånd till adoptionen vann laga kraft.

räknas fristen från det att domen vann laga kraft eller bekräftelsen godkändes enligt 1 kap. 5 § föräldrabalken. Vid adoption räknas fristen från det att rättens beslut om tillstånd till adoptionen vann laga kraft.

Det som sägs i andra stycket om faderskap gäller även föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

Det som sägs i andra stycket om faderskap gäller även föräldraskap för en kvinna.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

37

Författningsförslag SOU 2007:3

11 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

Härigenom föresrkrivs att 10 kap. 5 § och 12 kap. 2 §socialtjänstlagen (2001:453) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.

5 §

Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller föräldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum

2 kap.1, 4-6, 8-9 §§föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 9 § att besluta att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad utredning,

− 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket och 15 a § tredje stycket föräldrabalken,

6 kap. 19 § föräldrabalken när det gäller beslut att utse utredare i mål och ärenden om vårdnad, boende eller umgänge,

7 kap. 7 § föräldrabalken när det gäller godkännande av avtal om att underhållsbidrag skall betalas för längre perioder än tre månader,

11 kap. 16 § andra stycket föräldrabalken. Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får inte omfatta befogenhet att meddela beslut i frågor som avses i 5 kap. 2 § denna lag eller att fullgöra nämndens uppgifter enligt 5 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag eller 17 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd.

12 kap.

2 §

Följande handlingar får inte gallras med stöd av bestämmelserna i 1 § första stycket:

1. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning om faderskap eller föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken,

1. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning om faderskap eller föräldraskap för en kvinna,

38

SOU 2007:3 Författningsförslag

2. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med utredning om adoption,

3. handlingar som kommit in eller upprättats i samband med att ett barn har placerats eller tagits emot i ett hem för vård eller boende, i ett familjehem eller i ett annat enskilt hem som inte tillhör någon av föräldrarna eller någon annan som har vårdnaden om barnet.

Avtal enligt 6 kap. 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § tredje stycket föräldrabalken som godkänts av socialnämnden får inte gallras förrän barnet fyllt arton år.

Handlingar skall vidare undantas från gallring enligt bestämmelserna i 1 § av hänsyn till forskningens behov i ett representativt urval av kommuner och i övriga kommuner beträffande ett representativt urval av personer.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

39

Författningsförslag SOU 2007:3

12 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap

Härigenom föreskrivs att 1 och 5 §§ lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Ett barn förvärvar svenskt medborgarskap vid födelsen, om

1. modern är svensk medborgare,

2. fadern är svensk medborgare och barnet föds i Sverige,

3. fadern är svensk medborgare och gift med barnets mor,

4. fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och barnet föds i Sverige, eller

5. fadern är avliden men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets mor.

Det som sägs i första stycket om fadern gäller även den som är förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

Det som sägs i första stycket om fadern gäller även en förälder som är kvinna.

5 §

Ett barn, som har fötts utomlands och som inte har förvärvat svenskt medborgarskap enligt 1 eller 4 § men vars far sedan barnets födelse är svensk medborgare, förvärvar svenskt medborgarskap genom att fadern anmäler önskemål om det innan barnet har fyllt arton år. Det som sägs om en far gäller även en förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

Ett barn, som har fötts utomlands och som inte har förvärvat svenskt medborgarskap enligt 1 eller 4 § men vars far sedan barnets födelse är svensk medborgare, förvärvar svenskt medborgarskap genom att fadern anmäler önskemål om det innan barnet har fyllt arton år. Det som sägs om en far gäller även en förälder som är kvinna.

Om barnet har fyllt tolv år och har utländskt medborgarskap, krävs för förvärv av svenskt medborgarskap att barnet samtycker därtill. Sådant samtycke behövs dock inte om barnet är varaktigt förhindrat att lämna samtycke på grund av en psykisk störning eller på grund av något annat liknande förhållande.

40

SOU 2007:3 Författningsförslag

Barnets vårdnadshavare skall samtycka till förvärvet av svenskt medborgarskap.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

41

Författningsförslag SOU 2007:3

13 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.

Härigenom föreskrivs att 6 kap.5 och 6 §§ samt 7 kap.7 och 8 §§ lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

5 §

Den som har avlats genom insemination med spermier från en man som kvinnan inte är gift eller sambo med har, om han eller hon uppnått tillräcklig mognad, rätt att ta del av de uppgifter om givaren som antecknats i sjukhusets särskilda journal.

Har någon anledning att anta att han eller hon avlats genom sådan insemination, är socialnämnden skyldig att på begäran hjälpa denne att ta reda på om det finns några uppgifter antecknade i en särskild journal.

Bestämmelser om barnets rätt till information om sitt genetiska ursprung och föräldrarnas ansvar att upplysa barnet om dess tillkomstsätt finns i 1 kap. 11 § föräldrabalken.

6 §

Om det i ett mål om faderskap eller föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken är nödvändigt att få del av de uppgifter som finns om en insemination, är den som är ansvarig för inseminationen eller annan som har tillgång till uppgifterna skyldig att på begäran av domstolen lämna ut dessa uppgifter.

Om det i ett mål om faderskap eller föräldraskap för en kvinna är nödvändigt att få del av de uppgifter som finns om en insemination, är den som är ansvarig för inseminationen eller annan som har tillgång till uppgifterna skyldig att på begäran av domstolen lämna ut dessa uppgifter.

42

SOU 2007:3 Författningsförslag

7 kap.

7 §

Den som har avlats genom befruktning utanför kroppen med ett annat ägg än kvinnans eget eller med spermier från en man som inte är kvinnans make eller sambo har, om han eller hon uppnått tillräcklig mognad, rätt att ta del av de uppgifter om givaren som antecknats i sjukhusets särskilda journal.

Har någon anledning att anta att han eller hon avlats genom sådan befruktning, är socialnämnden skyldig att på begäran hjälpa denne att ta reda på om det finns några uppgifter antecknade i en särskild journal.

Bestämmelser om barnets rätt till information om sitt genetiska ursprung och föräldrarnas ansvar att upplysa barnet om dess tillkomstsätt finns i 1 kap. 11 § föräldrabalken.

8 §

Om det i ett mål om faderskap, moderskap enligt 1 kap. 7 § eller föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken är nödvändigt att få del av de uppgifter som finns om en befruktning utanför kroppen, är den som är ansvarig för befruktningen eller någon annan som har tillgång till uppgifterna skyldig att på begäran av domstolen lämna ut dessa uppgifter.

Om det i ett mål om faderskap, föräldraskap för en kvinna eller moderskap enligt 1 kap. 7 § föräldrabalken är nödvändigt att få del av de uppgifter som finns om en befruktning utanför kroppen, är den som är ansvarig för befruktningen eller någon annan som har tillgång till uppgifterna skyldig att på begäran av domstolen lämna ut dessa uppgifter.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

43

1 Utredningens uppdrag och arbete

Utredningens uppdrag

Om assisterad befruktning enligt lagen (1984:1140) om insemination eller lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen (numera 6 och 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.) har utförts på en kvinna som är registrerad partner eller sambo med en annan kvinna, ska partnern eller sambon under vissa förutsättningar också anses som förälder till barnet. Den särskilde utredaren ska överväga om detsamma bör gälla också vid assisterad befruktning utanför svensk lagstiftning, dvs. vid assisterad befruktning som har skett i utländsk sjukvård eller i egen regi. Det ska utredas om föräldraskapet för en partner bör presumeras på liknande sätt som faderskapet för en gift man.

Utredaren ska vidare överväga om det behövs åtgärder för att ytterligare förbättra möjligheterna för barn som kommer till genom assisterad befruktning med donerade spermier eller ägg att få kännedom om sitt genetiska ursprung.

Direktivet bifogas betänkandet som bilaga 1.

Utredningens arbete

Utredningen har bedrivits genom överläggningar med de sakkunniga och experterna. Sedan utredningens arbete inleddes den 14 december 2005 har sex utredningssammanträden och ett internatsammanträde hållits.

Utredningen har varit i kontakt med Barnombudsmannen, HomO, företrädare för Skatteverket och Claes Gottlieb (Arbets- och Referensgruppen för ofrivillig barnlöshet, Svensk förening för obstetrik och gynekologi, SFOG). Utredaren har besökt RFSL.

Utredningen har inhämtat en rapport

− Lagstadgad rätt till sitt ursprung - men hur resonerar föräldrarna och vad får barnen födda

45

Utredningens uppdrag och arbete SOU 2007:3

efter givarinsemination veta? – om en uppföljningsstudie av Socialstyrelsens enkätstudie (SoS rapport 2000:6) om föräldrars inställning till att berätta för sitt barn att det har kommit till via givarinsemination. Rapporten har gjorts av professorn i Folkhälsovetenskap Ann Lalos vid Enheten för obstetrik och gynekologi, Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet och bifogas betänkandet som bilaga 3.

46

2 Bakgrund

2.1 Gällande rätt

Assisterad befruktning

Assisterad befruktning kan utföras dels i form av insemination, dels i form av befruktning utanför kroppen s.k. in vitro-fertilisering. Bestämmelser om detta finns i 6 och 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. (före den 1 juli 2006 fanns bestämmelserna i lagen (1984:1140) om insemination och lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen). Bestämmelserna kompletteras med föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen (SOSFS 2006:10)

Enligt 6 kap. får insemination endast utföras om kvinnan är gift, partner eller sambo och maken, partnern eller sambon skriftligen samtyckt till detta. När det gäller samtyckets rättsliga verkan för faderskap och föräldraskap finns bestämmelser i 1 kap. 6 och 8

9 §§föräldrabalken, FB. Insemination med spermier från annan man än den som kvinnan är gift eller sambo med, s.k. givarinsemination, får inte utan Socialstyrelsens tillstånd utföras annat än vid offentligt finansierade sjukhus. Sådan insemination ska ske under överinseende av läkare med specialistkompetens i gynekologi och obstetrik.

Vid givarinsemination ska läkaren göra en prövning om det är lämpligt att inseminationen äger rum med hänsyn till makar- nas, partnernas eller de samboendes medicinska, psykologiska och sociala förhållanden. Inseminationsutredningen (SOU 1983:42, s. 94) konstaterade att man vid givarinseminationer kan dra en parallell till den utrednings- och beslutsprocess som gäller adoptioner. Åtminstone en av föräldrarna är inte biologisk förälder till barnet vilket kan skapa speciella komplikationer. Barnets behov av att få veta sitt biologiska ursprung eller omgivningens inställning kan upplevas som ett problem för föräldrarna.

47

Bakgrund SOU 2007:3

Inseminationen får utföras endast om det kan antas att det blivande barnet kommer att växa upp under goda förhållanden. Vid prövningen är det inte enbart makarnas, partnernas eller de samboendes psykologiska och sociala förhållanden som är av betydelse. Även förmågan att skapa ett ärligt och tillitsfullt förhållande till barnet måste beaktas. Läkaren väljer lämplig spermiegivare.

Det är straffbart att vanemässigt eller i vinningssyfte utföra insemination i strid med lagen.

Enligt 7 kap. som gäller befruktning utanför kroppen får ett befruktat ägg föras in i en kvinnas kropp endast om kvinnan är gift, partner eller sambo och maken, partnern eller sambon skriftligen samtyckt till detta. När det gäller samtyckets rättsliga verkan för faderskap och föräldraskap finns bestämmelser i 1 kap. 6 och 8

−9 §§ FB. Om ägget inte är kvinnans eget ska ägget ha befruktats av makens eller sambons spermier. Av detta följer att varken s.k. embryoadoption eller surrogatmoderskap är tillåtet. Kommer ägget inte från kvinnan eller spermien inte från kvinnans make eller sambo får befruktning och införande av ägg endast ske vid de sjukhus som upplåtit enhet för utbildning av läkare enligt avtal mellan de universitet som bedriver läkarutbildning och berörda landsting (universitetssjukhus).

Förutsättningarna för att använda spermier eller ägg som kommer från utomstående motsvarar vad som gäller vid givarinseminationer, se ovan.

Det är straffbart att vanemässigt eller i vinningssyfte föra in ett befruktat ägg i en kvinnas kropp utan skriftligt samtycke från maken, registrerade partnern eller sambon detsamma gäller om befruktning utanför kroppen utförs vid annat sjukhus än som anges i lagen.

Faderskap och föräldraskap för kvinnor

Naturlig befruktning

Om modern är gift, anses mannen i äktenskapet automatiskt som barnets far. Då gäller en faderskapspresumtion (1 kap. 1 § FB). Presumtionen kan hävas av domstol bl.a. om det på grund av barnets arvsanlag eller annan särskild omständighet kan hållas för visst att mannen inte är barnets far. Presumtionen anses automatiskt hävd om mannen i äktenskapet godkänner en annan mans

48

Bakgrund

faderskapsbekräftelse. Talan om hävande av faderskap får väckas av mannen i äktenskapet eller av barnet. Är mannen död, kan i vissa fall hans arvingar väcka talan. En annan man som anser sig vara genetisk far till barnet kan däremot aldrig väcka talan om hävande av faderskapet.

Om modern är ogift, fastställs faderskapet genom bekräftelse eller dom (1 kap. 3 § FB). En faderskapsbekräftelse är en frivillig handling. Den ska vara skriftlig och bevittnas av två personer. Bekräftelsen ska godkännas av socialnämnden och av modern eller av en särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet. Är barnet myndigt eller står det inte någons vårdnad, ska bekräftelsen i stället godkännas av barnet. Socialnämnden får lämna sitt godkännande endast om det kan antas att mannen är far till barnet.

Har ingen bekräftat faderskapet till ett barn, måste det fastställas genom dom i en rättegång mot den man (eller de män) som det finns anledning att stämma in. Enligt lagtexten i 1 kap. 5 § FB ska rätten förklara en man vara far, om det genom en genetisk undersökning är utrett att han är barnets far. En man kan också förklaras vara far om det är utrett att han har haft samlag med barnets mor eller att en insemination eller befruktning utanför moderns kropp har skett med hans spermier under den tid då barnet kan vara avlat och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats av honom. Faderskapet kan enligt 1 kap. 5 § andra stycket FB inte fastställas genom dom för en man som är spermiegivare enlig 6 och 7 kap. lagen om genetisk integritet m.m.

Assisterad befruktning

Har insemination utförts på modern eller har befruktning utanför moderns kropp utförts med samtycke av en man som var hennes make eller sambo och är det med hänsyn till samtliga omständigheter sannolikt att barnet har avlats genom inseminationen eller befruktningen, ska den som lämnat samtycke anses som barnets far. Detsamma gäller när befruktning utanför en kvinnas kropp har skett av ett ägg som kommer från en annan kvinna. (1 kap. 6 och 8 §§ FB). Bestämmelserna gäller även om befruktningen har skett utanför den svenska hälso- och sjukvården. För att samtycket ska läggas till grund för faderskap enligt 1 kap. 6 och 8 §§ FB krävs inte att detta är skriftligt.

49

Bakgrund SOU 2007:3

Har insemination utförts på modern enligt 6 kap. lagen om genetisk integritet m.m. eller har befruktning av moderns ägg utförts enligt 7 kap. samma lag med samtycke av en kvinna som var moderns registrerade partner eller sambo och är det med hänsyn till samtliga omständigheter sannolikt att barnet har avlats genom inseminationen eller befruktningen, ska partnern eller sambon som lämnat samtycke anses som barnets förälder enligt 1 kap. 9 § FB. För paragrafens tillämplighet är det – liksom enligt 1 kap. 6 och 8 §§ FB – tillräckligt att samtycket har lämnats muntligen.

Saknas samtycke till inseminationen eller befruktningen ska i stället faderskap fastställas för spermiegivaren. Undantag görs dock för de män som är spermiegivare enligt 6 och 7 kap. lagen om genetisk integritet m.m. (1 kap. 5 § andra stycket FB). Det finns dock inget som hindrar att givaren i sådana fall frivilligt bekräftar faderskapet.

Det som sägs i dessa paragrafer om att moderns make eller sambo ska anses som far till barnet eller att kvinnans partner eller sambo ska anses som förälder till barnet gäller även vid tillämpning av bestämmelser i lag eller annan författning som tillägger släktskap eller svågerlag rättslig betydelse. Något undantag från denna princip, motsvarande det som finns i 4 kap. 8 § andra stycket FB, finns inte.

Om modern är gift, gäller alltid faderskapspresumtionen (1 kap. 1 § FB). Den kan hävas av domstol bara om den man för vilken presumtionen gäller inte har samtyckt till inseminationen eller befruktningen eller om det inte är sannolikt att barnet har avlats genom en insemination eller befruktning som mannen har samtyckt till. Skulle det uppstå tvist om huruvida det lämnats ett samtycke, får frågan i sista hand prövas av domstol. Enligt prop. 1984/85:2, s. 20, bör avgörande vid en sådan prövning vara om mannen gett uttryck för en vilja att ta på sig det rättsliga ansvaret som far till det blivande barnet och detta har framförts till modern eller den ansvarige läkaren.

Om modern är sambo med en man, ska faderskapet fastställas genom bekräftelse eller dom. Faderskapet ska fastställas för den man som har samtyckt till inseminationen eller befruktningen om det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats genom denna (1 kap. 6 och 8 §§ FB jfr med 1 kap. 2

−5 §§

FB).

50

Bakgrund

Om modern är partner eller sambo med en annan kvinna ska föräldraskap fastställas genom bekräftelse eller dom. Föräldraskapet ska fastställas för den kvinna som har samtyckt till en insemination eller befruktning som utförts enligt lagen om genetisk integritet m.m., om det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats genom denna. Om samtycke saknas eller sambandet mellan inseminationen eller befruktningen och graviditeten inte är sannolikt, ska i stället faderskapet fastställas enligt 1 kap. 4 eller 5 §§ FB. Detsamma gäller om den assisterade befruktningen skett utanför tillämpningen av lagen om genetisk integritet m.m.

Av 1 kap. 3 § FB framgår att det inte ska fastställas något föräldraskap för en kvinna när en man ska anses som far på grund av faderskapspresumtionen i 1 kap. 1 § FB. Ett fastställande av föräldraskapet förutsätter att faderskapspresumtionen hävs genom dom (se främst 1 kap. 2 § första stycket 2 FB). Det finns ingen möjlighet för mannen i äktenskapet att – såsom när det gäller faderskap – godkänna en kvinnas bekräftelse av föräldraskapet (jfr 1 kap. 2 § andra stycket FB).

Moderskap

Moderskapet var under lång tid inte reglerat i lag. När bestämmelserna om befruktning utanför kroppen utvidgades så att även behandling med ägg eller spermier som kommer från andra än paret som genomgår behandling blev tillåten, uppkom frågan om moderskapspresumtionen, som innebär att den kvinna som föder ett barn i rättsligt hänseende alltid betraktas som barnets mor, skulle gälla även i dessa fall. Genom bestämmelsen i 1 kap. 7 § FB klargörs att den kvinna som föder ett barn som tillkommit genom att ett ägg från en annan kvinna efter befruktning utanför kroppen har förts in i hennes kropp, ska anses som barnets mor. Bestämmelsen gäller även om ägget befruktats med spermier som kommer från en annan man än hennes make eller sambo.

Barnets rätt till information om sitt ursprung

I 6 kap. 5 § och 7 kap. 7 § lagen om genetisk integritet m.m. finns bestämmelser om barnets rätt att få reda på givarens identitet. Uppgifter om givaren ska antecknas i en särskild journal som ska

51

Bakgrund SOU 2007:3

bevaras i 70 år (6 kap. 4 § och 7 kap. 6 § samma lag). Den som avlats genom insemination med spermier från en annan man än kvinnans make eller sambo eller genom befruktning utanför kroppen med ett annat ägg än moderns eget eller spermier från någon annan än kvinnans make eller sambo, har om han eller hon uppnått tillräcklig mognad, rätt att utan hinder av den sekretess som följer av 7 kap. 1 c § sekretesslagen ta del av de uppgifter om givaren som antecknats i sjukhusets särskilda journal. Kravet på tillräcklig mognad torde i allmänhet vara uppfyllt bara i fråga om barn i de övre tonåren (prop. 1984/85:2, s. 16).

Enligt förarbetena (prop. 1984/85:2 och prop. 2001/02:89) är det föräldrarna som är bäst lämpade att berätta för barnet om dess ursprung. I Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2006:10) om assisterad befruktning framhålls att föräldrarna, med tanke på det kommande barnets situation och vikten av öppenhet om dess genetiska ursprung, bör erbjudas samtal med en yrkesutövare med beteendevetenskaplig kompetens. Sådana samtal bör enligt de allmänna råden kunna erbjudas både före och efter en assisterad befruktning.

Om ett barn har anledning att anta att han eller hon avlats genom insemination eller befruktning utanför kroppen som beskrivs ovan är socialnämnden skyldig att på begäran hjälpa barnet att ta reda på om det finns några uppgifter antecknade i en särskild journal.

Av Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om assisterad befruktning (SOSFS 2006:10) framgår bl.a. följande angående dokumentation och journalhantering vid donation. Anteckningarna i givarens journal ska göras med tanke på barnets rätt att få veta sitt ursprung. I givarens journal bör det finnas uppgifter som kan ha värde för barnet som vill söka sitt genetiska ursprung. Anteckningarna bör innehålla upplysningar om givarens utseende såsom ögon-, hud och hårfärg, vikt och kroppslängd, yrke, intressen samt släkt- och familjeförhållanden. Ett foto på givaren kan bifogas. Givarens journal ska märkas med en kod. Av kvinnans journal ska det framgå vilket av försöken till befruktning som har lett till graviditet. Givarens kod ska föras in i kvinnans journal vid varje befruktningstillfälle. Makens, partnerns eller sambons samtycke ska förvaras i kvinnans journal och en kopia i makens, partnerns eller sambons journal. Moderns och givarens journaler bör förvaras på ett sådant sätt att gallring inte kan ske förrän efter 70 år.

52

Bakgrund

Utförs den assisterade befruktningen utomlands eller i egen regi är en förutsättning för att barnet ska få kännedom om sitt ursprung att modern, fadern eller föräldern eller någon annan med kännedom om inseminationen eller befruktningen informerar barnet om dess tillkomstsätt och om givarens identitet. I de fall insemination eller befruktning ägt rum utomlands är möjligheten att få kännedom om ursprunget dessutom beroende av vilka regler avseende givarens anonymitet som gäller i det land inseminationen eller befruktningen ägt rum.

2.2 Rättslig reglering av betydelse för frågan om barnets rätt till information om sitt ursprung

Folkbokföring

Folkbokföring är en sammanfattande benämning på samhällets registrering av befolkningens förhållanden avseende identitet, familjerättsliga förhållanden och bosättning. Målet för folkbokföringen är att för olika samhällsfunktioner tillhandahålla fullständig och korrekt basinformation med god tillgänglighet. Vid folkbokföringen fastställs den aktuella personens bosättning samt registreras uppgifter om personnummer, namn, födelsetid, födelsehemort, födelseort, adress folkbokföringsfastighet, lägenhetsbeteckning, folkbokföringsort, medborgarskap, civilstånd, make, barn, föräldrar, vårdnadshavare och adoption. De flesta personuppgifterna som registreras i folkbokföringsdatabasen samlas in genom att Skatteverket får meddelanden från andra myndigheter t.ex. när ett barn föds eller vid beslut om adoption

TPF

1

FPT

. Endast i ett fåtal fall måste en person själv göra en anmälan t.ex. namnändring. När en personuppgift ändras, sparas den gamla uppgiften i registret. Några gallringsbestämmelser finns inte. Uppgifter från folkbokföringen ligger till grund för flera viktiga rättsförhållanden, såsom rösträtt, skattskyldighet och skolplikt. Vidare har rätten till sociala förmåner gjorts beroende av folkbokföringen. De grundläggande bestämmelser om folkbokföring finns i folkbokföringslagen (1991:481) och lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.

TP

1

PT

Se kungörelsen (1973:810) om socialnämnds medverkan vid fastställande av faderskap

m.m., förordningen (1949:661) om skyldighet för domstol att lämna uppgifter i mål och ärenden enligt föräldrabalken m.m. och förordningen (1976:834) om prövning av utländskt beslut om adoption.

53

Bakgrund SOU 2007:3

Lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet (FdbL) är tillämplig vid behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet, om behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier (1 kap. 1 §). Lagen gäller i stället för personuppgiftslagen (1998:204), om inte annat anges i 1 kap. 3 § eller 3 kap. FdbL.

Ändamålen med folkbokföringsdatabasen styrs av folkbokföringens egentliga syften. Ett av ändamålen med registret är att det ska användas för samordnad behandling, kontroll och analys av identifieringsuppgifter för fysiska personer och av andra folkbokföringsuppgifter. Uppgifterna ska också användas för handläggning av folkbokföringsärenden. Ett annat ändamål är framställning av personbevis och andra registerutdrag.

Ett personbevis är ett intyg som visar vilka aktuella uppgifter som finns registrerade i folkbokföringsdatabasen. Vilka uppgifter som finns i personbeviset beror på vilket ändamål beställaren har uppgett. Personbevisen är indelade i olika personbevisgrupper beroende på det ändamål som avses med beviset. Ett personbevis kan kompletteras med andra uppgifter som finns i folkbokföringssystemet än de som är förvalda, t.ex. tidigare namn och grund för namnbeslutet. Det utfärdas ett par miljoner personbevis varje år.

Utlämnande sker även av s.k. personbild, som bl.a. innehåller uppgifter om genetiska föräldrar respektive adoptivföräldrar. Bilden är ett formulär som används vid handläggningen av folkbokföringsärenden. En sådan bild efterfrågas ofta vid släktforskning. Det är även möjligt att begära ett utdrag som innehåller samtliga uppgifter som finns registrerade om en person.

Sekretess i folkbokföringen

Uppgifter i folkbokföringen är vanligtvis offentliga, dvs. var och en har rätt att få del av uppgifter som finns registrerade i folkbokföringen. Enligt 7 kap. 15 § första stycket sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess i verksamhet som avser folkbokföringen för uppgift om enskilds personliga förhållande, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Bestämmelsen innebär att sekretesskydd kan

54

Bakgrund

ges såväl åt uppgifter av särskilt ömtålig art som åt normalt harmlösa uppgifter. För uppgifter om namn, adress, personnummer, civilstånd eller nationalitet gäller alltså normalt inte någon sekretess. Det måste föreligga någon särskild anledning för att sådana uppgifter ska få hemlighållas. Av 14 kap. 4 § framgår att sekretessen inte gäller i förhållande till den enskilde själv. Sekretess för uppgift till skydd för en underårig gäller även i förhållande till vårdnadshavaren och får inte efterges av denne om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. Sekretesslagen hindrar inte att ett barn får tillgång till de uppgifter om adoptionen som finns hos folkbokföringsmyndigheten.

Finner Skatteverket att det föreligger sekretess för en viss uppgift i folkbokföringen kan myndigheten vägra att lämna ut uppgiften. I sådana fall kan myndigheten även besluta om att en markering för särskild sekretessprövning (sekretessmarkering) ska föras in i folkbokföringsregistret för en person. En sekretessmarkering kan ses som ett alternativ till den i 15 kap. 3 § sekretesslagen reglerade traditionella hemligstämpeln av pappersdokument, som ju inte går att använda på datorlagrade personuppgifter. En sådan markering är en varningssignal om att uppgifter om personen inte får lämnas ut utan att en noggrann prövning först ha